Stefan Kärvlings blogg

För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan (se “BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan”) och budgeten för 2026. Jag skrev två längre blogginlägg innan sammanträdet där jag noggrant redogjorde för innehållet i de så kallade budgetanvisningarna, som kommunstyrelsen beslutade om den 26 februari (se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”), och förvaltningens förslag till budget för BUN utifrån dessa. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

KS lämnade följande uppdrag till BUN och de andra nämnderna:

”Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”

Barn- och utbildningsförvaltningen menade att volymminskningen på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren frigjorde budgetmedel. Det skulle möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Men samtidigt skulle förskole- och grundskoleenheternas budget minska, och:

“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan ska minskas med motsvarande ungefär 8,8 milj kr. 

Jag skrev i blogginlägget “BUN: Budget 2026 (2/2)” att det torde vara omöjligt att minska antalet klasser på en skola. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Men jag förbisåg att det sker två val under elevernas skoltid – till förskoleklassen och till åk 7. När elevantalet minskar i blivande åk 7 kan ju en hel klass tas bort på t ex Silvertärnan. Det kan bli 4 klasser i stället för 5. De kanske 20 eleverna som “blir över” kan placeras ut i klasser, inte bara på Silvertärnan som jag tidigare antog, utan också användas för att öka klasstorlekarna bland blivande 7:or på både Torpaskolan och Vänerparkens skola. Och motsvarande i förskoleklasserna… Färre klasser – till priset av att de blir fler elever i varje klass.

I förvaltningens förslag ingick fler besparingar t ex en neddragning av centrala tjänster. En sådan neddragning skulle spara 3,1 milj kr. Sammanlagt skulle de frigjorda medlen på grund av volymförändringarna innebära en besparing på 13,244 milj kr. Dessa pengar skulle alltså satsas på förskolan – se ovan. Och till ökade IT-kostnader på 4,544 milj kr.

Förvaltningens budgetförslag anammades av de styrande partierna, S+C+KD+MP. Ordförande Bo Carlsson (C) hade varit tvungen att lämna sammanträdet så ordet fördes av 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S), som ersatte Carlsson som mötesordförande.

Slättmyr ansåg inte att personaltätheten skulle sjunka eller att det skulle bli sämre i grundskolan. Hon förlitade sig på att rektorerna skulle fixa detta.

Vänsterpartiet var det enda partiet som ifrågasatte och argumenterade mot neddragningarna av personalen. Och det känns knappast rättvist att lämna över bördan att göra nedskärningar på rektorerna. De har en lag att följa och neddragningarna kan göra det svårt eller omöjligt att följa Skollagen. Jag är också övertygad om att nedskärningar av personal krockar med den ambition rektorerna har med skolans verksamhet. Om politikerna beslutar att personal ska friställas för att “klara budgeten” borde de också ta ansvar för nedskärningarna och de konsekvenser som dessa för med sig.

Besparingarna på grundskolan skulle medföra större klasser. Det ifrågasattes inte av någon. Ingen kommenterade, mer än Vänsterpartiet. Större klasser skulle ge en stor effekt både på arbetsbördan (det är en enorm skillnad mellan att ha 25 eller 30 elever i en klass) och på arbetsmiljön. Trivseln skulle minska och otryggheten öka. Risken skulle bli större att personalens mående försämras och att sjukfrånvaron ökar. 

Fackförbunden skrev i förhandlingarna med arbetsgivaren:

“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”

Vänsterpartiet höll med fackförbunden. Även tjänstepersonerna i förvaltningen skulle vilja ha mer resurser för att behålla all personal… Men jag tror att de ansåg att det vet politikerna redan – och det är vi politiker som bestämmer budgeten.

Bo Carlsson deltog inte under budgetärendet i BUN, men på onsdagen veckan efter, den 16 april, var det kommunfullmäktige. Under ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2024” gick Carlsson upp i talarstolen, och sa (fetstilen är min):

“Vi hanterar våra pengar inom den budgeten vi har fått oss tilldelad. Det sker inte utan smärta ute i verksamheten. Vi pressar vår personal hårdare och hårdare för dom ska hinna med dom arbetsuppgifter som vi vill ha uträttat och ni i fullmäktige har bett oss uträtta på våra verksamhetsområde. Vi måste komma till någon förändring här då. En av dom förändringarna är att vi måste se till att dom som, lärare och dom som aktivt jobbar i skolan måste få mer tid för barn och elever. Och mindre tid för att sköta en massa byråkrati som vi inte begriper användningen av i alla lägen, i varje fall inte jag. Det kanske är nån annan som är bättre på det. Men nånstans måste vi se till så personalen får lite tid att andas och det är den viktigaste slutsatsen. Men vi försöker alltid att hålla oss inom de, vi håller oss inom de budgetramar vi har till vårt förfogande och då får det konsekvenser. Och det är personalen som får ta smällen och det tycker jag är viktigt att framföra här i talarstolen.”

Det är sant det Bo Carlsson säger, men försöker han sitta på två stolar samtidigt? Centerpartiet tillhör ju de styrande sedan lång tid tillbaka och är medansvarigt för den urholkning av resurser som har skett i förskola och grundskola under de senaste 10 åren. Eller vill Carlsson på detta sätt markera för sina kollegor i de styrande partierna att de måste slå in på en annan väg?

Det blev en del diskussion kring det särskilda stödet. Vänsterpartiet, återigen, menade att det behövdes betydligt mer resurser till elever i behov av stöd av olika slag. Ingen sa emot, alla tyckte nog det, i varje fall “i teorin”… Jag läste upp vad det stod i verksamhetsberättelsen för 2024 (se “BUN: Budget 2026 (2/2)”):

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”

Det gällde fortfarande sa förvaltningen…

Jag anser inte att det var “taktiskt riktigt” att förvaltningen lade ett sådant här budgetförslag till nämnden utan att vara tydlig med de konsekvenser neddragningarna skulle föra med sig för personal och elever… Och jag är inte heller säker på att förvaltningens prioriteringar var riktiga.

Förvaltningens budgetförslag klubbades igenom. Alla ledamöter från de styrande partierna röstade för, alla ledamöter i opposition, dvs V+M+L+SD, avstod från att rösta.

Vänsterpartiet lämnade en protokollsanteckning:

“Vänsterpartiet anser att barn- och utbildningsnämnden behöver ytterligare budgetmedel.

Det är viktigt med en satsning på tidiga insatser i förskolan, att vistelsetiden utökas med 10 timmar och att tjänsten som insatskoordinator permanentas. Men det får inte ske till priset av personalneddragningar eller att alla elevers rätt till särskilt stöd inte kan tillgodoses.

Vänsterpartiet kan i detta läge inte precisera en summa. Det är viktigt att först få en samlad bild över de olika nämndernas behov inför 2026. Därför avstår Vänsterpartiet från att delta i beslutet.”

Kommunfullmäktige ska fatta det slutgiltiga budgetbeslutet för år 2026 den 18 juni.