Vårdagjämning och Eid al‑Fitr
Vårdagjämningen inträffar när solen passerar jordens ekvator, vilket gör att dag och natt är (ungefär) lika långa över hela jordklotet. Det sker varje år runt 20 mars. Vårdagjämningen markerar tillsammans med sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet en av årets fyra centrala “solpunkter”.
Rent vetenskapligt handlar det om jordens lutning (ca 23,5°) i förhållande till solen. Vid vårdagjämningen lutar inget halvklot mer mot solen än det andra och står du vid ekvatorn befinner sig solen rakt över ditt huvud och skuggan är precis under dig.
Vårdagjämningen är en speciell dag. Den markerar att ljuset nu vinner över mörkret. Dagarna blir allt längre och nätterna allt kortare. Antagligen firade våra förfäder denna dag med någon typ av blot, dvs offer – vårblotet.
I jordbrukssamhället räknades dagen som vårens ankomst. Den grå, livlösa naturen började vakna till liv. Det hade med växtkraft och fruktbarhet att göra. Det var dags att sätta igång vårbruket – plöjning, harvning, gödsling och sådd stod på schemat.
Vårdagjämningen var symboliskt laddad som återfödelsens tid.
De gamla asatroende såg världens gång som cyklisk – världen dör och återföds. Ragnarök betydde världens undergång, människorna skulle dö liksom gudarna. Efter en strid skulle Oden slukas av Fenrisulven, Tor döda Midgårdsormen innan han själv dog av ormens gift, Frej stupa i kamp mot eldjätten Surtr och Heimdal och
Loke skulle slåss med varandra innan båda dog av skadorna. Men några kommer att överleva – Odens söner Vidar och Vale gör det liksom Tors söner Mode och Magne. Världen återföds och de överlevande gudarna och människor bygger upp en ny värld.
Det finns som synes stora likheter mellan asaläran och dagens hinduism – och det är ingen slump…
I år sammanfaller vårdagjämningen med en religion som kommer från en helt annan religiös och kulturell tradition, samma tradition som judendom och kristendom. Idag infaller nämligen en av islams största högtider – Eid al‑Fitr.
Eid al‑Fitr markerar slutet på fastemånaden Ramadan. Högtiden kallas ofta ”fastebrytandets högtid” och firas med tidig morgonbön i moskén, festmåltider och sötsaker, gåvor och välgörenhet samt familje- och släktbesök.
Högtiden firas av muslimer över hela världen, även i Vänersborg.
Eid Mubarak!
Slow City? New York City?
TTELA skrev den 3 mars:
“Frisörens bilder väcker debatt i Vänersborg.”
Marie Karlsson, som är frisör, hade promenerat runt i centrala Vänersborg. Hon reagerade på hur det såg ut i stan. Karlsson tog fram mobilen, fotade och publicerade sedan bilder på skräp, trasiga skyltar och tomma kiosker på Facebook. Det gav upphov till debatt…
“Ska Vänersborg vara en Törnrosastad?”
Marie Karlsson flyttade till Vänersborg från Trollhättan 2014. Det verkar inte som hon ångrar sin flytt, Karlsson tycker nämligen att Skräcklan är:
“världens finaste plats.”
Jag vet inte om det är världens finaste plats, men fint är det och en stor anledning till att vänersborgarna trivs med sin stad. Och att folk vill bo i Nordstan…
Men inte flyttar man till Vänersborg om man vill uppleva en sprudlande stad där människor alltid är vakna och där det alltid händer något, dag som natt? Inte förväntar man sig att Vänersborg är en stad där människor trängs i centrum och umgås, festar eller bara går runt, shoppar, trivs och pratar med varandra? Nä, det är inte Vänersborg. Det är väl snarare Trollhättan.
I Vänersborgs centrum står lokaler tomma och öde. Kioskerna på torget är igenbommade och stängda. Byggnadsnämnden gav rivningslov den 10 juni förra året, men inget har hänt. Kioskerna står kvar. Det tar sin tid. Det sägs dock att en rivning är på gång, men jag tror inte att det blir aktuellt än på ett tag. Det finns nämligen en del problem med att riva kiosken närmast Kungsgatan. Det finns toaletter i byggnaden och elektronik för att styra trafiksignalerna. Det måste kommunen lösa, men det krävs sannolikt en ny detaljplan för att göra om och bygga nytt – på torget och egentligen i hela kulturaxeln. Stadsarkitekten skrev i ett mejl förra året:
“Den aktuella detaljplanen tillhandahåller enligt vår bedömning en för begränsad byggrätt för en hållbar utveckling av torget. Därför ser vi ett behov av en ny detaljplan som i huvudsak skulle klarlägga på vilket sätt en ny bebyggelse kan tillskapas utan att skadar riksintresset för kulturmiljövård som ligger på hela innerstaden och särskilt på Kulturaxeln.”
Det tar tid att arbeta fram en detaljplan. Jag vet inte ens om byggnadsförvaltningen har fått något sådant uppdrag. Det finns i varje fall ingen pågående detaljplan i området enligt kommunens webbplats. (Se “Pågående detaljplaner”.)
Tankarna på att utveckla centrum har funnits länge. 2010-2011 utlystes en arkitekttävling om hur Vänersborgs stadskärna skulle utformas. (Se “Torget, kulturaxeln och demokratin”.) Det vinnande bidraget inleddes:
“Kulturaxeln är den oputsade juvel som med sin regelbundenhet och potential kan vara en plattform för ett rikt stadsliv. Den kan förena och sprida en fantastisk kvalité till staden. … I centrum av denna starka länk ligger Vänersborgs stolta torg…”
Kioskerna på Vänersborgs stolta torg symboliserar dock något helt annat just nu – tillsammans med trasiga lekredskap på lekplatsen i Plantaget. De roligaste redskapen med vattenrännan och den
elektroniska utrustningen, har inte fungerat på flera år. Hur roligt är det för barnen? Och i andra änden av kulturaxeln finns Huvudnäsaulan. Den förfaller och det läcker in, fönster och dörrar behöver bytas, det är fuktskador. Men aulan går fortfarande att rädda… (Se “Några ord om Sanden norra och aulan”.)
Men det går långsamt. Allt går långsamt i Vänersborg, staden sover.
Men långsamheten var en gång något positivt. Det målades upp som ett mål, som en vision – Vänersborg skulle vara en seg och långsam stad. Vänersborg skulle vara en:
“Slow City”
Det var kommunens dåvarande kommunchef Guy Mahlviker som i ett visionärt ögonblick myntade begreppet:
“Slow city innebär ett fint boende med hög livskvalité. Man ska ta sig tid att umgås och ha en social trygghet. Jag tycker att Vänersborg till stor del redan är en slow city.”
Sa Mahlviker till TTELA redan 2004. (Se TTELA “Vänersborg är redan en slow city”.)
Jag vet inte om Slow City är ett bra eller lockande begrepp för invånare och andra, som t ex trollhättebor.
I sitt inlägg, skrev TTELA, tog Marie Karlsson (tidigare trollhättebo) även upp:
“Folkets hus som gått i konkurs, Folkets park som vittrar sönder och en scen på gågatan som står tyst.”
Scenen på gågatekrysset är inte längre tyst (se ”Vad händer i stan?”), men Folkets hus öde är tragiskt. Det är dock en annan historia. Men helt klart är att konkursen gjort Vänersborg centrum ännu “långsammare”.
Vi får se vad kommunens relativt nyanställda centrumutvecklare anser om “Slow City” som kommunens slogan.
Vänersborgs centrum kan bli hur fint och attraktivt som helst. Det ligger några stenkast från vattnet med bad och båtplatser. Strandpromenaden är vacker och det finns stora möjligheter till utveckling – från Fisketorget till Sjövallen, från järnvägsbacken till torget och Plantaget. Det gäller att politikerna vaknar. Och fastighetsägare inte minst.
Men faktiskt, igår vaknade politikerna till slut ur sin Törnrosasömn, i varje fall i det styrande blocket (S+C+KD+MP). De beslutade i gårdagens fullmäktige att investeringen i en ny gång- och cykelbro över hamnkanalen ska fullföljas.
Kommunen ska satsa ungefär 10 milj kr av skattebetalarnas pengar på den nya bron. (Se ”Vad händer i stan?”.) Bron ska binda samman centrum, via Sundsgatan, med Sanden södra. Denna satsning på en 4:e bro över hamnkanalen ska enligt de styrande partierna bidra till en blomstrande utveckling. Dan Nyberg (S) utropade från talarstolen att de som var emot investeringen i denna nya GC-bro var emot att Sanden utvecklades till Vänersborgs Manhattan…
Så istället för att använda de 10 miljonerna till att t ex utveckla Fisketorget, Torget, Plantaget och Huvudnäsaulan så ska pengarna alltså användas till en 4:e bro mellan Vänersborgs centrum och Manha…, ursäkta Sanden. Kanske ska den nya GC-bron döpas till Manhattan Bridge? Och de två närmaste broarna till Brooklyn Bridge och Williamsburg Bridge? Precis som i New York…
Men tills Vänersborgs Manhattan står klar, efter ytterligare kommunala investeringar för upp till en halv miljard kronor (t ex översvämningsrisker, föroreningar och bärighet på marken – se ”Sammandrag KS (7/6)”), kan jag rekommendera alla som har tröttnat på den sega och sömniga staden att bege sig till Nordstan.
Om drygt en vecka kommer det att bli liv i stadens norra kvarter – människor kommer att vara vakna, dag som natt. Det kan till och med bli så högljutt och fullt av rörelse att besökarna önskar sig tillbaka till den långsamma staden, svept i sin Törnrosasömn.
Den 27 mars kommer fiskmåsarna att inta taken på bostadshusen i Nordstan.
KF: Medborgarförslag om Sörbygården!
Ikväll sammanträder kommunfullmäktige. (Se “Fullmäktige imorgon”.) Om du inte har möjlighet att vara på plats i Bojorten, kommunhuset i Vänersborg, för att lyssna och se på sammanträdet, så går det utmärkt att följa förhandlingarna på kommunens webb-TV, klicka här.
Det har inkommit ett nytt medborgarförslag inför sammanträdet. Den inskickade pdf-filen hade namnet “Medborgarförslag SÄBO Brålanda”, men kommunstyrelseförvaltningen har rubricerat ärendet “Medborgarförslag om att återuppta intaget till Sörbygården”.
Det är onekligen ett intressant och brännande ämne som tas upp i förslaget – äldreboendet Sörbygårdens vara eller inte vara… Det blir inte mindre intressant av att det är en före detta socialdemokrat som har skrivit och skickat in förslaget.
Johan Lindqvist har tills helt nyligen varit socialdemokratisk ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Hans förslag visar att det torde finnas en splittring bland socialdemokraterna i synen på Sörbygården. Precis som i Centerpartiet för övrigt.
Det kommer inte att bli någon debatt om förslaget ikväll. Det ska bara remitteras vidare till kommunstyrelsen och eventuellt till socialnämnden för att utredas.
Här nedan återges Johan Lindqvists medborgarförslag i sin helhet.
Medborgarförslag om att återuppta intaget till Sörbygården
Vänersborgs kommun har beslutat att ”vakanshålla” (frysa intaget till) äldreboendet Sörbygården i Brålanda. Detta sker trots att kommunen har ett bindande hyresavtal med fastighetsägaren Hemsö fram till årsskiftet 2027–2028. Även om Brålanda har kvar det mindre boendet Solhaga (24 platser), innebär nedstängningen av Sörbygården att orten förlorar en kritisk massa av dygnet-runt-platser (SÄBO). Detta tvingar sköra äldre att flytta från sin hemort och sina anhöriga.
Det är särskilt anmärkningsvärt att kommunen väljer att vakanshålla dessa platser samtidigt som väntetiden till särskilt boende i Vänersborg har ökat dramatiskt – från 12 dagar år 2021 till hela 104 dagar år 2024. Kommunen överskrider därmed den lagstadgade gränsen på 90 dagar, vilket leder till tvingande anmälningar till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Att i detta kritiska läge betala full hyra för tomma rum istället för att erbjuda plats åt de äldre som köar är ett allvarligt haveri i resurshanteringen.
Kommunens plan bygger på att ett nytt boende ska stå klart kvartal 2, 2028, till en kostnad av 206 miljoner kronor. Jag menar att denna tidsplan är direkt orimlig med tanke på nuvarande ledtider för detaljplanering och kommunens ansträngda ekonomi enligt MRP 2026–2028. Risken för ett mångårigt glapp i vårdkedjan efter 2028 är överhängande.
Jag föreslår att Vänersborgs kommun beslutar:
- Att avbryta vakanshållningen omedelbart: Återuppta intaget till Sörbygården så att lokalerna används för att korta de olagligt långa köerna under den tid hyresavtalet ändå betalas av skattemedel.
- Att utreda förvärv och samordning med Solhaga: Då grannfastigheten Solhaga redan ägs av kommunala AB Vänersborgsbostäder (ABVB), bör kommunen utreda att köpa loss Sörbygården från Hemsö. Att samla båda boendena under kommunalt ägarskap möjliggör gemensam drift, fastighetsskötsel och personalutnyttjande, vilket sänker de totala driftskostnaderna avsevärt.
- Att genomföra akut brandsäkring som en brygglösning: Istället för att låsa fast sig vid ett osäkert nybygge, bör kommunen investera de ca 3–4 miljoner kronor som krävs för att brandsäkra Sörbygården för att säkra driften under övergångsperioden.
- Att synkronisera tidsplanen med verkligheten: Säkerställ att inga äldre tvingas flytta från Brålanda på grund av planeringstekniska glapp. Driften i befintliga lokaler måste garanteras fram till dess att ett nytt boende faktiskt står färdigt (sannolikt närmare tågstoppet 2032).
Finansieringsförslag För att inte belasta Socialnämndens ansträngda driftbudget föreslås att kostnaden för de akuta brandskyddsåtgärderna finansieras genom en omfördelning av medel från investeringsposten ”Nytt SÄBO Brålanda” (206 mkr). Genom att skjuta fram byggstarten för det nya boendet till en mer realistisk tidsplan (synkroniserat med tågstoppet 2032), sänks kommunens räntekostnader och avskrivningar i närtid.
Detta skapar det budgetutrymme som krävs och minskar samtidigt behovet av kostsamma externa placeringar orsakade av de nuvarande vårdköerna.
Fullmäktige imorgon
Det är knappt att man har hämtat sig från sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden förrän det är dags för ett nytt sammanträde. Imorgon onsdag den 17 mars är det kommunfullmäktige som sammanträder.
Sammanträdet börjar med en utbildning. Det är ovanligt att politikerna blir utbildade under ett ordinarie sammanträde, jag kommer inte ihåg när det hände senast. Ledamöter och ersättare ska utbildas i “personlig säkerhet under allmänna val” och det är kommunens säkerhetssamordnare Per Edensvärd som håller i utbildningen. Jag tror att det är en nödvändig utbildning.
Dagordningen är tämligen kort och innehåller vad jag kan se få “känsliga” ärenden som skulle kunna leda till oenigheter och debatt. Det kanske kan få ledamöter att undvika sandlådan denna gång. Det finns emellertid ett ärende som kanske kan röra upp känslor, ärende 6 – “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026”.
När kommunstyrelsen (KS) behandlade ärendet om investeringsbudget 2026 så yrkade Vänsterpartiet att investeringsbudget från 2025 inte förs över till 2026 för bro över hamnkanalen motsvarande 497.000 kr. Samtliga partier i opposition yrkade bifall till yrkandet. Det blev också, efter votering med röstsiffrorna 8-7, kommunstyrelsens beslut.
Den tilltänkta GC-bron, den 4:e bron över hamnkanalen, ska binda ihop Sundsgatan och Sanden Södra. Bron beräknas kosta skattebetalarna i Vänersborgs kommun totalt ca 15 milj kr inklusive vissa andra nödvändiga åtgärder. Från början, i MRP 2023-2025, var kalkylerna att GC-bron skulle kosta 6 miljoner. Två år senare, i MRP 2025-2027, uppgick den beräknade kostnaden till 11,5 milj kr och nu alltså (i MRP 2026-2028) till 15 milj. Och vem vet om kostnaderna kommer att stanna där…?
Vänsterpartiet, liksom kommunstyrelsens majoritet, ansåg att investeringen på 15 milj kr helt enkelt är onödig. De två närmaste broarna finns enligt Google Maps 110 respektive 185 meter ifrån den planerade bron vid Sundsgatan. Både gång- och cykeltrafik kan lätt använda dessa befintliga broar även i fortsättningen. Det behövs ingen ny bro.
Kommunen har dessutom gjort betydande investeringar de senaste åren och står också inför ytterligare stora investeringar inom den närmaste framtiden. Att lägga så stora pengar på en onödig bro är inte försvarbart. Det är bättre att 3-4 milj kr av dessa investeringspengar till GC-bron används för att säkra upp Sörbygårdens äldreboende i Brålanda och utföra de brandskyddsåtgärder som är nödvändiga för de människor som bor och arbetar i lokalerna. Och att resten av pengarna sparas.
Den styrande “fyrklövern” (uttrycket myntades av Bo Carlsson en gång i tiden), dvs S+C+KD+MP, ser dock annorlunda på saken. De fyra partierna vill hellre se en 4:e bro än brandskyddsåtgärder på Sörbygården – och de har majoritet i kommunfullmäktige.
Det kan nämnas att på listan över årets investeringar finns också, sedan MRP-beslutet i juni 2025, 17 milj kr för takbyte i Arena Vänersborg. Nästan 4-5 miljoner av de ursprungliga investeringspengarna har redan använts för byte av invändig belysning. (Jag hade en protokollsanteckning om arenan i kommunstyrelsen.)
Kommunfullmäktige ska behandla ett medborgarförslag om kostnadsfritt busskort till samtliga elever. Det är bra med medborgarförslag och att kommuninvånare engagerar sig, men förslaget är lite av att slå in öppna dörrar. Vänsterpartiet har motionerat om fritidskort för kollektivtrafik till ungdomar. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Motionen har bifallits, men tyvärr kommer inte fritidskorten att kunna införas i Vänersborg förrän tidigast nästa år. Det beror på att Västtrafiks utvärdering av trezonsystemet har senarelagts. Fritidskort är alltså på gång, (Se “KS i sammanfattning (27/8).”)
Ärende 7 behandlar en motion från Robin Danielsson (M) om att införa en särskild kontrolltjänst i Vänersborgs kommun för att stoppa bidragsfusk och säkerställa rättvis och rättssäker fördelning av ekonomiskt bistånd. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Inom försörjningsstödsenheten finns det nämligen redan:
“en särskild tjänst som arbetar för att motverka felaktiga utbetalningar, bland annat genom utredningar, utvecklingsarbete och kompetenshöjning.”
Även Torbjörn Moqvists (SD) motion om cirkulationsplats i Vargön ska anses besvarad. Motiveringen är att:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att köbildning uppkommer i begränsad omfattning. Förvaltningens samlade bedömning är att en cirkulationsplats inte är befogad av framkomlighetsskäl och att det finns åtgärder på andra platser i kommunen som bör ha högre prioritet.”
Ärende 9 har rubriken “Ändring av miljö- och hälsoskyddsnämndens samt socialnämndens reglementen samt fastställande av avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen m.m.”.
Det är tänkt att miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ta över kommunens ansvar för myndighetsutövning kopplat till alkohollagen från socialnämnden. Miljö och Hälsa vill även höja taxorna, men det blir inte förrän till årsskiftet.
Det blev en diskussion i kommunstyrelsen om höjningen. Henrik Harlitz (M) tyckte inte att den var rimlig. Vänersborg har högre taxor än t ex Göteborg, konstaterade Harlitz. Ordförande Benny Augustsson (S) lovade att Miljö och hälsa skulle komma på nästa sammanträde och informera. Då skulle det, som jag uppfattade, tas en diskussion om avgifterna.
Det blir antagligen ännu en gång diskussion i detta ärende.
Det är ytterligare några ärenden som ska avhandlas på onsdagens sammanträde, men de är mer av det mer “rutinmässiga” slaget. Mitt tips är att ordförande Annalena Levin (C) kan avsluta mötet relativt tidigt denna gång.
Aktuella politiska frågor i Vargön
I lördags delade Vänsterpartiet ut flygblad vid gågatekrysset. En kvinna kom fram och undrade varför Kärvlings blogginlägg så sällan tog upp Vargön. Hmm… Var det så? Min uppfattning är att det har blivit en hel del blogginlägg under mandatperioden. De har bland annat handlat om Vargön Alloys, Hallevibadet och det svarta taket. Men ok, jag tar lite motvilligt åt mig av kritiken, det får bli bättring. Och faktiskt, det passar ganska bra just nu. Det råkar nämligen finnas en del politiska frågor i och om Vargön i de kommunala handlingarna.
De styrande partierna i Vänersborgs kommun har förhalat och försvårat, ja till och med i praktiken omöjliggjort, en uthyrning av Hallevibadet. Det tycks inte som om S+C+MP har lyssnat eller brytt sig om sin “regeringspartner” KD:s förtvivlade böner om att låta Hallevibadet vara kvar. Och oppositionspartierna lyssnar de aldrig på… Men det måste vara
tufft för KD att ingå i det styrande blocket och i stort sett aldrig få igenom några av sina egna krav. (Jag känner faktiskt inte till något enda exempel på vad KD har fått igenom av sin politik denna mandatperiod.) Hur länge kan ett sådant samarbete fortsätta?
Men det var en utvikning.
Kommunfullmäktige beslutade som bekant att Hallevibadet inte skulle rivas utan att badet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det fanns, som alla vargöbor antagligen vet vid det här laget, två intressenter som ville hyra och driva Hallevibadet. Kommunen uppdrog därför åt konsultföretaget SOCAB att ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession av Hallevibadet, dvs ett avtal med villkor för att få badet uthyrt.
Problemet var ju bara att de styrande partierna, S+C+MP, inte ville hyra ut… Min obekräftade teori är att konsulten därför fick i uppdrag att upprätta sådana villkor att en uthyrning inte blev möjlig. (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Upphandlingskonsulten gjorde ett bra jobb, sett med de styrande partiernas ögon. SOCAB lyckades över all förväntan, ingen visade intresse av att hyra Hallevibadet. För detta väl utförda arbete skickade SOCAB en faktura på 67.320,99 kr till kommunen. Det tror jag att de styrande politikerna tyckte var väl använda pengar…
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs så att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig och sedan när ingen ville hyra Hallevibadet så avslutas alla försök. Det fanns uppenbarligen inget intresse hos förvaltningen att förändra avtalsvillkoren så att de blev rimliga för en intressent. Men så klart, de styrande politikerna i S+C+MP vill ju inte att Hallevibadet ska få leva vidare. Ett sådant beslut, “att avsluta uppdraget gällande uthyrning”, innebär att Hallevibadet rivs, jämnas med marken – till en kostnad på uppåt kanske 10 milj kr.
Upphandlingen av uthyrning av Hallevibadet kan jämföras med upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Där kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog vad jag förstår kontakt med företag i branschen för att få reda på orsakerna, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det ville inte Tomas Öberg (C). Och det betydde votering.
Det blev bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för bordläggning och S+C emot. Ärendet kommer alltså att tas upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling den 26 mars.
Det betyder att det fortfarande finns förhoppningar om en framtid för Hallevibadet.
Byggnadsförvaltningen har arbetat fram en ändring av “del av detaljplanen för Hamnen och Ronnums herrgård”. Det huvudsakliga syftet med ändringen är att:
“pröva om det är möjligt att ta bort bestämmelsen om rivningsförbud som gäller för den före detta kontorsbyggnaden (Wargöns AB) som ligger centralt inom industriområdet”
Det har varit klart ganska länge att kommunen vill riva den gamla kontorsbyggnaden, trots att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det finns ingen spekulant som vill förvärva den förfallna och eldhärjade byggnaden och kommunen anser sig inte ha råd att renovera den för framtiden. Det är inte ens säkert att kommunen har råd att riva den, detaljplaneändringen innebär bara att den får rivas – om det nu blir byggnadsnämndens beslut alltså.
Vargporten, den så kallade “portalen”, ska emellertid behållas. Den är en betydelsefull och viktig del av Vargöns historia.
I detaljplanen står det:
“För att bevara kulturhistorien i den mån det går föreslås portalen invid kontorsbyggnaden flyttas till Vargöns centrum. Val av specifik plats och utformningen av platsen runt portalen kan med fördel genomföras med hjälp av medborgardialog och konstnärlig gestaltning. Det finns goda förutsättningar att skapa både en vacker och pedagogisk plats som lyfter fram Vargöns historia och dess starka koppling till Wargöns bruk.”
I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 200.000 kr som tillfälligt anslag för att flytta Vargporten. Budgetförslaget avslogs i sin helhet, men jag är tämligen övertygad om att det finns en majoritet i kommunfullmäktige för att följa de intentioner som finns i detaljplanen.
Den 7 april sammanträder byggnadsnämnden. Då ska äntligen beslutet om det svarta taket på Snickaregårdsvägen göras om.
Paret Thorenius har som bekant sökt bygglov i efterhand för att det svarta taket på bostadshuset ska få förbli svart. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa ett meningslöst och dyrbart takbyte. (Se “Tredje gången gillt för det svarta taket?”.)
Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Vid beslutet var det emellertid en ledamot som avstod från att rösta. Och det är inte tillåtet när ett ärende gäller myndighetsutövning mot någon enskild. Beslutet överklagades och efter att ha legat i en trave med papper någonstans på Länsstyrelsen i ett år kom beskedet i februari att beslutet ska göras om.
Byggnadsnämnden ska alltså fatta ett nytt beslut på nästa sammanträde. Förhoppningen är att det ska bli ett annat beslut. Det vore väl “upp-och-nedvända” kommunen om byggnadsnämnden säger ja till att göra det möjligt att riva Holmens gamla anrika och kulturhistoriskt värdefulla kontorsbyggnad – och säga nej till ett svart tak med svarta solpaneler…
Tipset är att det kommer att gå bättre för Thorenius bygglovsansökan denna gång. Det återstår dock att se. (Läs mer om Thorenius kamp mot byggnadsnämnden – ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att kommunen ska undersöka möjligheterna att bygga en cirkulationsplats vid korsningen mellan Östra vägen och Nordkroksvägen. Motionen ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Motiveringen är:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att köbildning uppkommer i begränsad omfattning. Förvaltningens samlade bedömning är att en cirkulationsplats inte är befogad av framkomlighetsskäl och att det finns åtgärder på andra platser i kommunen som bör ha högre prioritet.” 
Det betyder med andra ord att kommunen inte tänker bygga någon rondell. Jag är säker på att det också blir kommunfullmäktiges mening.
Det var allt om Vargön för denna gång. På återseende.
BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?
På måndag är det dags igen. Kommunens “one-and-only” barn- och utbildningsnämnd (BUN) sammanträder. Och det börjar bli allt mer spännande på förskole- och grundskolefronten…
Det är TTELA som ser till att höja temperaturen. Idag publicerades nämligen en spekulativ artikel om vilka skolor i kommunen som ska läggas ner. (Se TTELA “Här är skolorna som kan behöva stänga i Vänersborgs kommun”.)
Bakgrunden till TTELA:s artikel är att barn- och utbildningsförvaltningen under en längre tid har arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Det är med anledning av prognoser om minskade barn- och elevantal i förskola och grundskola, en utveckling som redan har börjat.
Förvaltningschef Sofia Bråberg säger till TTELA:
“Det är inget unikt för Vänersborg att barn- och elevantalet minskar, med det så behöver man se över hur det ska se ut i framtiden. Vi kommer inte kunna lägga lika mycket pengar på lokaler.”
Och förvaltningschef Bråberg fortsätter:
“Om vi har samma struktur som vi har idag fast vi har ett minskat barn- och elevantal, då får vi mindre pengar över att lägga på personal, läromedel och andra delar som vi behöver för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning.”
Det är inga som helst beslut fattade än, det är viktigt att understryka. Nämnden har fått löpande information om översynen och på måndag ska BUN ha en diskussion/dialog. Information ska senare dessutom ges till andra nämnder, men framför allt, det ska bli information och diskussion med vårdnadshavare.
Barn- och utbildningsförvaltningen bjuder redan nu in vårdnadshavare och andra intresserade till öppna informationsträffar och dialog på Bojorten, kommunhuset i Vänersborg. Det sker den 30 respektive 31 mars kl 18.00-20.30. (Det går att anmäla sitt deltagande här. Och du kan få mer information om organisationsöversynen här.)
Den minnesgode, och till åren kommen, kommer kanske ihåg att BUN har haft en diskussion om skolstrukturen tidigare. Det var 2012 när nämnden var “tvungen” att göra besparingar i arenabyggets kölvatten. (Se “Snart dags för medborgardialog – eller nåt…”.) Denna gång är det alltså det minskande barn- och elevantalet som ger upphov till en liknande översyn. Och precis som då är det möjligt, ja till och med troligt, att BUN kommer att föreslå att någon/några förskolor och skolor läggs ner. Eller för att använda socialnämndens vokabulär – “vakanshålls”…
Beslutet ska inte fattas än på ett tag. Förvaltningschef Bråberg säger till TTELA:
“Politiken har varit tydlig med att det inte kommer fattas något beslut innan valet i den typen av frågor. Sedan kommer nya styret på plats första januari 2027, så det är en bit fram.”
Och det stämmer, men “politiken” i det här fallet är ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson har säkerligen med sig hela det styrande blocket, men barn- och utbildningsnämnden har inte fattat något beslut om när beslut ska fattas. Jag håller dock med om att beslut kring nedläggningar (eller “vakanshållning”) borde fattas först efter noggranna överväganden och i politisk enighet.
Det måste också sägas att det inte är säkert, om det nu ska ske nedläggningar, att det blir de skolor som TTELA på sätt och vis pekar ut. (TTELA skriver inget om förskolorna, men det gäller dem också.) Det kan ske diverse omflyttningar, t ex kan delar av skolor, som Dalboskolan, byggas om till förskola. Det är sådant som kommer att diskuteras i den dialog som följer.
Barn- och elevantalet sjunker i hela Sverige. Det är dock inte alla kommuner som resonerar på samma vis som Vänersborgs kommun, även om en absolut majoritet antagligen gör det. En kommun som går mot strömmen är Hällefors kommun i nordvästra Västmanland (Örebro län). Hällefors behåller alla pedagoger i förskolan trots ett minskat barnantal. Det blir istället mindre barngupper.
“Det har enorm betydelse för barnen, man hinner se varje barn. … Vi har många barn med stora behov av omsorg, trygghet och tydlighet, många barn med språklig sårbarhet.”
Det säger en av lärarna i förskolan till tidningen “Vi Lärare”. Det är inte bara bra för barnen, det blir också bättre för personalen – arbetsbelastningen minskar.
Barn- och utbildningsnämnden har även andra ärenden på sin dagordning:
Det blir som vanligt en del information. Redan i det första ärendet, “Systematisk kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning” ska nämnden få veta mer om arbetet kring tidiga insatser i förskolan. Sedan följer information om “Mål och resursplan 2027-2029”. Det är ett arbete som pågår i alla nämnder just nu inför budgetbeslutet i juni.
Kommunstyrelsen (KS) har fastställt budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna, inför budget 2027. De antogs i februari av de styrande partierna (S+C+KD+MP), de andra partierna lade inte fram några egna förslag. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.) Som vanligt har BUN fått otillräckligt med pengar och nu ska förvaltningen informera om var den kan hitta “effektiviseringar”, dvs besparingar.
(Översynen av förskole- och grundskoleorganisationen ska ses mot denna bakgrund.) Informationen ska så småningom mynna ut i ett beslut i nämnden om hur den vill fördela pengarna. Det ska också motiveras vad den tilldelade budgeten ger för konsekvenser, oftast negativa. Inget beslut fattas emellertid på måndag.
De här två ärendena kommer antagligen att leda till både frågor och diskussioner. Kanske kan det även bli diskussion kring de styrandes planer på att använda den befolkningsbaserade reursfördelningsmodellen från och med 2028 års budget. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Det blir som vanligt en månadsuppföljning. Barn- och elevminskningen fortsätter, som sagt. Det är bara inom skolbarnomsorgen, dvs fritidshemmen, och anpassad grundskola som det sker en ökning.
Det ekonomiska resultatet uppgår till +4,4 milj kr för februari. Det kan för övrigt noteras att kommunens resultat samma tid uppgår till +33 milj kr, vilket är en positiv överraskning. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för resten av året utifrån dessa siffror. Alltför mycket kan hända, särskilt i dessa oroliga tider.
Nämnden ska översända ett yttrande över ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna till KS. Förslagsställaren föreslår t ex att eleverna ska erbjudas:
“pasta och köttbullar som ett dagligt alternativ.”
Vilket det faktiskt finns flera kommuner som gör.
Det var inte länge sedan, 2022, som nämnden behandlade ett annat förslag kring skolmaten. Det ledde till att kommunfullmäktige beslutade att elever och bespisningspersonal skulle vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Med hänvisning till det beslutet anses det i yttrandet, som BUN föreslås ställa sig bakom, att barn- och utbildningsförvaltningen bör:
“fortsätta att i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen stärka elevråd och matråd på skolor för att förbättra elevernas mående, bidra till en bättre skolmiljö och bättre skolresultat samt för att ge eleverna det inflytande över måltiderna i skolan som de har rätt till.”
Barn- och utbildningsnämnden ska besluta att anta “Internkontrollplan 2026 med risk- och väsentlighetsanalys”. I årets granskning ingår att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd och att säkerställa att det finns ändamålsenliga lokaler för utbildning.
Sammanträdet avslutas med att ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om nyheter och annat som har hänt sedan sist.
Det är som vanligt få beslut på sammanträdet men mycket frågor och diskussion.
KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)
Onsdagen den 18 februari behandlade Vänersborgs kommunfullmäktige återigen socialnämndens ekonomiska situation och vilka åtgärder som behövde vidtas. Ärendet hade rubriken “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det blev en lång debatt och som alltid när det handlar om socialnämnden de senaste månaderna, så hamnade Sörbygården i Brålanda ofrånkomligen i fokus. De styrande partierna (S+C+KD+MP) kan helt enkelt
inte acceptera att kommunens oppositionspartier (M+SD+V+MBP+L) vill behålla äldreboendet i Brålanda. Och då blir det inte heller någon konstruktiv och framåtsyftande debatt.
Jag ska i några blogginlägg redogöra för vad som hände i kommunfullmäktige. Vill man själv se och lyssna på debatten, eller kontrollera min beskrivning, och citaten, så kan man ta del av dem på kommunens webbplats, klicka här.
Beslutsförslaget från kommunstyrelsen, som hade röstats igenom av de styrande partierna (S+C+KD+MP), löd:
Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
Kommunfullmäktige konstaterar att betydande delar av åtgärdsplanen inte är preciserad vad gäller tidsmässigt genomförande eller belopp och uppmanar nämnden att fortsätta arbetet med säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.
Utifrån beslutad budget och kommunens ekonomiska läge i övrigt ser kommunfullmäktige inget utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026, vilket gör det nödvändigt att undvika beslut som innebär ökade kostnader.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med företrädare för socialnämnden.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde debatten. Han lade direkt ett tilläggsförslag till KS förslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden ska återkomma till kommunfullmäktige med mer realistiska besparingsförslag och att dessa ska vara kostnadsberäknade, tidsatta och risk- och konsekvensbelysta i syfte att nå budgetbalans.
Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då denna är en externt förhyrd och privatägd fastighet och som har omfattande underhållsbehov i närtid. Socialnämnden uppmanas i stället att fullfölja det av socialförvaltningens tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare tömma Sörbygården på boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Benny Augustsson (S) och de styrande visade tydligt var de hade tänkt sig att skåpet skulle stå. Sörbygården ska tömmas. De ifrågasatte som vanligt socialnämndens beslut, trots att oppositionspartierna i socialnämnden har, sa Ida Hildingsson (V):
“i samband med den här åtgärdsplanen fattat beslut om att Sörbygårdens äldreboende ska vara kvar, för tredje gången ska tilläggas, samt att nödvändiga brandskyddsåtgärder ska vidtas.”
I Augustssons tilläggsförslag stod det att Sörbygården skulle tömmas “tills vidare”… “Tills vidare” tillsammans med det numera utnötta och förlegade begreppet “vakanshållning” användes flitigt under debatten.
Orden var naturligtvis ämnade att dölja och mörka de styrandes målsättning att lägga ner Sörbygården. Det har alla, särskilt i Brålanda, förstått, så jag begriper inte meningen med att fortsätta försöka dupera folk. Att Benny Augustsson, Dan Nyberg och de andra i styret sedan pratar om ett stort, nytt och modernt äldreboende i en osäker framtid ändrar inte på den saken. Jag frågade Dan Nyberg (S) om detta under debatten:
“det här fantastiska äldreboendet i Brålanda – när står det klart? Det är precis som man knäpper med fingrarna så står det klart nästa år eller nånting. Men det tar ju jättelång tid herregud. Så du pratar ju bara drömmar.”
Jag fick aldrig något svar, inte ens en kommentar…
Även oppositionspartierna insåg naturligtvis att Sörbygården inte kan fungera som äldreboende i all framtid. Men det ska vara kvar tills ett nytt boende står färdigt. Det var t ex socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) mycket tydlig med:
“Det finns ju ingenting som vi har sagt eller skrivit som säger att Sörbygården ska vara kvar i all evighet. Det finns en pågående utredning vilka boenden, hur det ska se ut i Brålanda. Den väntar vi på. … Jag ser inga problem med att när Kalkonen finns på plats om Sörbyn bedöms inte behövas, då kanske det läggs ner eller byggs nytt eller renoveras. Det finns inga konstigheter alls där.”
De styrande partierna hade flera argument för att stänga, förlåt vakanshålla, Sörbygården. Det var ett ovärdigt boende, det var olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt för personalen, det var omodernt, det var trångt, det var för dyrt med brandskyddsåtgärder, byggnaden var ur fastighetssynpunkt undermålig osv. Det fanns ingen hejd på kreativiteten när det gällde att hitta argument för deras på förhand fastslagna slutsats.
Men ingen av de styrande politikerna svarade på var de äldre och dementa skulle ta vägen om man stängde, förlåt, vakanshöll Sörbygården. Och hur skulle några kunna flytta tillbaka till Sörbygården senare, när “vakanshållningen” var slut, om inga brandskyddsåtgärder hade vidtagits? Det var det inte heller någon i de styrande partierna som berättade för alla som lyssnade på debatten.
Enligt Dan Nyberg (S) har Sörbygården ett:
“omfattande underhållsbehov i närtid”
Ja, Nyberg talade även om “omfattande ombyggnation”. Det här underbyggdes eller konkretiserades dock aldrig. Hemsö delar inte Nybergs bild och skriver:
“Vi anser att fastigheten har underhållits väl men Sörbyn är en äldre fastighet, som många andra vårdbyggnader och där vi löpande behöver anpassa, underhålla och göra investeringar över tid för att fungera bra för verksamheten och uppfylla aktuella krav.”
Dan Nyberg är inte alltid främmande för att “ta ut svängarna” för att “bevisa” sina ståndpunkter…
Vid ett tillfälle i debatten så slant tungan på socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) när han viftade med ett dokument från Kommunal:
“Så dömde dom (Kommunal; min anm) fullständigt ut det förslaget. Och dom förordade hellre en stängning, eller…, öh, vakanshållning av Sörbygården…”
Det var en klassisk ”Freudiansk felsägning” skulle jag vilja påstå.
Jag frågade Benny Augustsson vad som menades med ordet “uppmanas” i tilläggsförslaget. Det svarade han aldrig på. Om “uppmanas” betyder detsamma som att fullmäktige skulle besluta om att socialnämnden ska “tömma Sörbygården på boende” så är det antagligen inte förenligt med Kommunallagen. Ett sådant beslut ska enligt reglementet socialnämnden fatta. (Se “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.)
Stefan Kärvling (V) var andre talare i ärendet. Jag läste upp yrkandet från Vänsterpartiet, som hade fått stöd från de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen, utom SD som hade lagt ner sina röster:
- “Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
- Kommunfullmäktige beslutar utifrån Socialnämndens beslut den 18 december 2025 att tilldela socialnämnden tillägg i budget för nödvändiga brandskyddsåtgärder vid Sörbygården.
- Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med socialnämndens presidium.”
Dan Nyberg (S) var inte imponerad av yrkandet:
“Det är det mest tokiga förslag som jag nånsin har hört, men det kommer ju från en vänsterpartist.”
Det var svårt att låta bli att kasta sand när man sitter i en sandlåda.
Jag tog sedan, alldeles i slutet, tillbaka detta yrkande när Robin Skenhede (M) yrkade på återremiss.
Fortsättning följer i blogginlägget “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)” – 11 mars 2026
- “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)” – 12 mars 2026
- ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)” – 15 mars 2026
VA 5 (18/2): Makten ger inte kommunen rätt
Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “VA 4 (18/2): Copilot avslöjar kommunens okunnighet”.
Lena Eckerbom-Wendels (M) motion lämnades in för nästan exakt 4 år sedan. Den återremitterades, tog en sväng till Förvaltningsrätten, återremitterades igen och blev sedan liggande. Motionens yrkanden återkom även i ett initiativärende av James Bucci (V) i samhällsbyggnadsnämnden. Yrkandena bifölls av oppositionspartierna men även detta ärende blev liggande.
En viktig aspekt med motionen var att den efterlyste ett regelverk som skulle öppna för kommunikation och dialog mellan kommunen och fastighetsägare – för ett regelverk som skulle underlätta för och hjälpa kommuninvånarna. Motionen låg därmed i linje med kommunens ambitioner att bli mer av en serviceenhet än en myndighet.
Beslutsunderlagets förslag till fullmäktige var att avslå motionen. Underlaget präglades starkt av en förmyndaraktig inställning till kommuninvånarna. Det var precis samma inställning som präglade de nya riktlinjerna för ”markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter”. Budskapet var även då att kommunen är en myndighet med makt – och invånarna ska göra som kommunen anvisar, och befaller. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.)
Det som har blivit tydligt efter debatten i kommunfullmäktige den 18 februari är att frågan om VA‑anslutning inte handlar om teknik, inte om miljö, inte om juridiska oklarheter – utan om hur kommunen väljer att tolka en lagstiftning som egentligen är mycket tydlig.
Lagen säger att behovet av vattentjänster ska prövas individuellt. Domstolarna säger att behovet ska prövas individuellt. Till och med kommunens egen historik, Kohagen på Gardesanna och Solvarm i Sikhall, visar att behovet ska prövas individuellt. Trots detta drev kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en linje i fullmäktige där den individuella prövningen i praktiken skulle ersättas av en generell och svepande bedömning av ett område. Samtliga fastigheter i ett beslutat verksamhetsområde ska sedan betala anslutningsavgift. Punkt. Det är en tolkning som saknar stöd i lagtexten, i domar och i kommunens egen tidigare hantering.
Kommunens inställning och tolkning leder till en rättsosäker ordning. Fastighetsägare tvingas överklaga för att få rätt – trots att lagen redan ger dem rätt. Det är inte så en kommun ska arbeta. En kommun ska inte gömma sig bakom en felaktig tolkning av lagen för att slippa göra individuella bedömningar. En kommun ska inte tvinga sina invånare till domstol för att få det som lagen redan ger dem.
Det var därför motionen från Lena Eckerbom Wendel var så viktig. Den handlade inte om att underminera kommunalt VA. Den handlade om att stärka rättssäkerheten, tydligheten och förtroendet mellan Vänersborgs kommun och dess invånare. Den handlade om att kommunen ska följa lagen – inte sin egen, mer bekväma version av den.
Kommunen missförstår sin roll – trots alla kurser och utbildningar. Kommunen är inte lagstiftare eller domstol. Kommunen är en myndighet som ska följa lagen, tillämpa den korrekt och behandla sina invånare rättvist. Konsekvensen av beslutet är att det kommer man inte att göra på VA-sidan. Därför är inte denna debatt över. Den kommer tillbaka. För lagen är tydlig, domstolarna är tydliga – och förr eller senare måste också Vänersborgs kommun bli det.
Ärendet slutade alltså med en votering där de styrande partierna (S+C+KD+MP) avslog motionen med 23 röster mot oppositionspartiernas 23 röster (M+SD+V+MBP+L). Vid lika röstetal är det kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) som har utslagsröst, och Levin röstade självklart på förslaget från sin egen partikonstellation.
Så återigen fattade kommunfullmäktige ett beslut vars motivering faktiskt står i strid med Vattentjänstlagen och prejudicerande domar. Det är tråkigt, särskilt som jag vet att det finns ledamöter och ersättare i de styrande partierna som faktiskt känner till hur det förhåller sig.
Det återstår emellertid ett problem. De personer som har tvångsanslutits till de kommunala VA-tjänsterna på felaktiga grunder och tvingats betala anslutningsavgifter på 200.000-300.000 kr – kan de få någon typ av upprättelse? Några invånare håller fortfarande på att avbetala, flera har fått ta banklån, andra har fått sälja sina fastigheter – kan de få pengar tillbaka?
Det här har aktualiserats därför att jag faktiskt har fått frågan:
”Med tanke på vad du skrivit om att båda rekvisiten ska vara uppfyllda så har ju Vänersborgs kommun på felaktiga grunder debiterat X. Tror du, att det är möjligt att få kommunen att:
* betala tillbaka det som hittills inbetalats
* slippa betala xx/år i fortsättningen?”
Det är möjligt att kräva återbetalning av en avgift som en kommun har tagit ut olagligt, t ex i strid med Vattentjänstlagen. Jag tror att preskriptionstiden är 10 år. Det innebär i så fall att man kan kräva tillbaka avgifter 10 år tillbaka i tiden.
Är man drabbad så tycker jag att man ska skicka in en formell, skriftlig begäran om återbetalning till kommunen. Antagligen kommer kommunen inte att gå med på någon återbetalning.
Tjänstepersonerna eller de styrande politikerna kommer med all sannolikhet inte att vilja prata eller diskutera frågan överhuvudtaget – trots kurser och utbildningar. De kommer att säga att det krävs en överklagan. Det står numera också i flera riktlinjer och andra dokument – trots kurser och utbildningar.
Överklagar man så krävs det bevis och kunskaper. Antagligen behöver man juridisk hjälp, och det kan bli dyrt. Men chansen finns att man vinner, kommunen kan ju faktiskt ha anslutit dig på olagliga grunder. Och vinner du så kommer både du och kommunen på kartan. Det hände i Sikhall. Det kan hända på Vänersnäs eller i Timmervik…
OBS! Senare komplettering! I en kommentar till detta blogginlägg (se här) skriver en läsare:
”Lite svårt att hänga med i resonemanget om att överklaga beskedet att inte återbetala anläggningsavgift. Ett sådant besked utgör ju ett partsbesked, dvs. inte ett överklagbart beslut. Talan om återbetalningskrav som avser offentligrättsligt grundad avgift med stöd i ett lagakraftvunnet beslut får drivas civilrättsligt i allmän domstol.”![]()
Denne person har helt rätt – ärendet ”får drivas civilrättsligt i allmän domstol”.
Tilliten till politikerna i Vänersborgs kommun är låg jämfört med andra kommuner. Det är ingen överraskning. Även Medborgarundersökningen visade dåliga siffror, både för politiker och tjänstepersoner. (Se ”Medborgarundersökningen 2024 (3/3)”.
Jag tror inte att orsaken i första hand är för att det finns ett politikerförakt. Det är snarare tvärtom. Det är politiker och tjänstepersoner som måste ändra attityd och inställning till kommuninvånarna. Politikerna och tjänstepersonerna måste inse att de borde agera och arbeta för invånarna – inte emot..
Jag tycker att ni som har drabbats orättvist och olagligt när kommunen har tvångsanslutit era fastigheter till kommunens VA-nät ska kämpa för att få upprättelse.
Skriv till kommunen! Anmäl!
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion” – 3 mars 2026
- ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget” – 4 mars 2026
- ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling” – 6 mars 2026
- ”VA 4 (18/2): Copilot avslöjar kommunens okunnighet” – 8 mars 2026
- ”VA 5 (18/2): Makten ger inte kommunen rätt” – 9 mars 2026







































Senaste kommentarer