Kommunens badplatser (1/3)

2 augusti, 2026 3 kommentarer

Vänern är kanske Vänersborgs kommuns största tillgång. Sjön bidrar till livskvalitet, folkhälsa och attraktionskraft på ett sätt som få andra naturresurser gör. Familjer badar, ungdomar träffas, pensionärer promenerar och föreningar ordnar aktiviteter. Vänersborg marknadsför sig också gärna som en kommun vid Vänern.

“Vänersborg är regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Sjön är en viktig del av hur kommuninvånare upplever och ser på hemorten och hur kommunen uppfattas av besökare. Det finns i sommar till och med en direktlänk från startsidan på kommunens webbplats till “Bada i Vänersborg”. 

Klickar man på länken så möts man av texten:

“Med tio mil Vänerkust är det lätt att hitta ett ställe för att ta sig ett dopp i Vänersborg. I kommunen finns fem större kommunala badplatser vid Vänern.”

Kommunen är stolt över Vänern och alla badplatser. Just därför borde det vara rimligt att förvänta sig att kommunen också vårdar de miljöer som gör Vänern till en sådan tillgång. 

De badplatser som beskrivs på webbplatsen är Ursand, Skräcklan, Gaddesanna, Sikhall och Botered, även om Botered inte ligger vid Vänern. Under rubriken “Andra badplatser” hittar man Nordkroken, den femte badplatsen vid Vänern.

För några år sedan fanns en betydligt mer omfattande badkarta på kommunens webbplats:

Kartan var kanske lite väl “generös”, även om den missade Brålandadelen och badplatserna i Rörvik och Bollungen. Men visst – det gick att bada på de markerade ställena, även om några av badplatserna “bara” var bryggor. Det fanns även några småfel på kartan, “badplatsen” vid Hästefjorden hade t ex hamnat lite fel.

Nu är det sommar och badtemperaturerna har varit ”humana” även för de som inte lärt sig simma i löparlegendaren Arne Anderssons simskola på Ursand… (Se “Ramper på Ursand och Skräcklan”.) Det är väldigt många kommuninvånare som har besökt badplatserna i sommar och det har gett upphov till en ganska livlig diskussion på Facebook. Flera är inte nöjda med standarden och kommunens skötsel av badplatserna. Det är framför allt kommunens skötsel av badplatserna i Sikhall, Nordkroken och Gardesanna som har stått i fokus. Även badmöjligheterna vid Skräcklan, Fredriksberg (”roddklubben”), Korseberg och Blåsut har diskuterats.

Så här står det på kommunens webbplats angående kommunens ansvar för badplatserna:

“Under badsäsongen sköter och håller kommunen efter fem badplatser. Ursand – Skräcklan – Gaddesanna – Sikhall – Botered.
Skötseln innebär bland annat att toaletter städas och att papperskorgar töms. De större badplatserna, (Ursand, Gaddesanna och Sikhall), städas varje dag och övriga flera gånger i veckan.”

Flera kommuninvånare menar att städningen inte alltid fungerar. Men förhoppningsvis fungerar den tillfredsställande vid de flesta tillfällen och på de flesta av de uppräknade stränderna.

Vidare står det:

“I Nordkroken tar kommunen hand om papperskorg och toaletter, men inte själva stranden. Livräddningsutrustning kontrolleras enligt schema under hela året.”

När det gäller alla andra badplatser på kartan ovan så tar kommunen inget ansvar för dem. Badplatserna får skötas av respektive fastighetsägare. Det fungerar inte så bra. Vilka fastighetsägare vill städa upp varje morgon efter badgäster som inte tar hand om sitt skräp och sina sopor? Och det kan ju knappast vara markägarnas uppgift att städa stranden så att allmänheten kan nyttja den. På några ställen kan dock byalag, föreningar eller dylikt hjälpa till med skötseln.

Kommunens förhållande till och ansvar för badplatsen i Nordkroken förvånade mig dock. Nordkroken har tidigare varit en badplats som kommunen skött om. 

Jag skrev till kommunen i veckan som gick och ställde frågan varför inte kommunen sköter om Nordkroken som den gör med Gaddesanna. Svaret var:

“Badplatsen på Nordkroken är inte kommunalt ägd utan ägs av en samfällighet samt en privat ägare.”

Det var svårt att se logiken i kommunens resonemang och jag svarade:

“Ok, men kommunen äger ju en bit av stranden (Nordkroken 1:84) och är med i samfällighetsföreningen på Nordkroken. Sedan är ju inte heller Gardesanna kommunalt ägd.”

Dessa kartor fick jag av kommunen för flera år sedan. När jag nu tittar på Lantmäteriets karta över Gaddesanna så sträcker sig gränsen för kommunens fastighet över stranden och ut i sjön. Kommunen äger således en tämligen stor del av stranden.

Jag tror inte heller att tjänstepersonen såg logiken. Hen svarade:

“Jag får be att enhetschefen för Parken som ansvarar för badplatserna svarar på din nya fråga när hon är i tjänst.”

Det hör alltså till saken att kommunen tidigare har skött Nordkroken.

Det jag reagerar mest på handlar egentligen inte om städning eller papperskorgar. Det handlar om att kommunen inte vårdar de miljöer som gör Vänern till en närmast unik tillgång och som kommunen även använder i sin marknadsföring. Kommunen har under lång tid låtit stränderna i Nordkroken, där kommunen är både markägare och medlem i samfällighetsföreningen, och Sikhall, där kommunen är ensam markägare, växa igen. På Sikhall återstår knappt någon strand alls. Så ska det naturligtvis inte vara.

Det får bli en fortsättning…

Kategorier:bad, Gardesanna, Nordkroken, Sikhall, Ursand, Vänern

Länsstyrelsen svarar, men frågorna om slagghögarna kvarstår

30 juli, 2026 Lämna en kommentar

I tisdags skrev jag om vad som kan förorena Trollhättans dricksvatten. (Se “Vad riskerar att förorena Trollhättans dricksvatten?”.) Bakgrunden var att Trollhättans Energi AB (TEAB) i sitt informationsbrev pekade på flera risker med dagens råvattenintag från Göta älv. (Se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”.)

Trollhättans Energi AB (TEAB) skrev:

“Dagens vattenverk tar vatten direkt från Göta älv, vilket innefattar flera risker, bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk.” 

Det blev flera kommentarer (på Facebook) kring Vargön Alloys, som är en av de två anläggningar som släpper ut föroreningar “längre upp i Göta älv”. Alloys är alltså en trolig kandidat, det tycks ju läcka sexvärt krom överallt där ferrokromslagg har använts och lagrats. (Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.) Och det är på många ställen i både Vänersborgs kommun och i Trollhättans stad. Det är därför tämligen troligt att de allt fler och större slagghögarna i Vargön också läcker sexvärt krom. (Jag har de senaste åren skrivit många blogginlägg om Vargön Alloys och föroreningarna. Klicka här för att få fram samtliga inlägg om Alloys – det senaste inlägget överst, det äldsta längst ner. Man får scrolla ganska länge… Det finns också länkar nedan.)

Den 18 juni skrev jag till Länsstyrelsen med anledning av de nya slagghögar som växte fram på fabriksområdet alldeles vid Göta älv. Länsstyrelsen är ju tillsynsmyndighet över Alloys. Jag frågade om Alloys hade tillstånd för de nya slagghögarna och om de inte låg alltför nära älven. Jag fick inget svar förrän tre veckor senare, efter två påminnelser… 

“Länsstyrelsen har i tillsyn på Vargön Alloys meddelat beslut om att de ska minska sin lagring av slagg och de högar som lagts upp kring verksamhetsområdet. Vargön A. följer detta beslut och slagg avyttras för att få ner mängderna.

 Som ett led i arbetet med slagghantering har Vargön ställt iordning ytor för att hantera slagg inom sitt fabriksområde. Vargön A. har tillstånd att lagra slagg inom fabriksområdet, och de högar som du sett ligger inom nyligen iordningställda ytor på fabriksområdet. Lagringsytorna är anordnade för slagglagring, inklusive dagvattenhantering. Enligt uppgifter från Vargön Alloys har dessa lagringsytor nu nått sin lagringskapacitet.”

Jag invände att slagghögarna låg mycket nära älven. Slagghögarna läcker bevisligen föroreningar t ex cancerframkallande sexvärt krom. Och Göta älv är ju dricksvattentäkt för Trollhättan, men även för Göteborg med flera orter längs älven.

Det kom ett snabbt svar från Länsstyrelsen:

“Vargön A. har parallellt med åtgärder för slagg även pågående utredningsarbete som avser dagvattenhantering inom fabriksområdet, tex kartläggning av krom i olika delflöden, samt utredning av möjligheter till dagvattenrening. Man utreder även möjlighet att separera dagvattnet från Vargöns samhälle som idag går via fabriksområdet, för att kunna hantera olika delflöden skilt från varandra. Om möjligt bör rena flöde hållas skilt från mer belastade dagvatten så att rening kan sättas in mer effektivt.”

Det är med andra ord flera utredningar på gång. Och vem vet, de leder kanske, och förhoppningsvis, till förändringar i framtiden, men än så länge är det som vanligt… Och det är alltså bevisat att det läcker föroreningar från slagget, bland annat sexvärt krom.

Jag ställde flera följdfrågor bland annat om den insändare i TTELA (se TTELA “Vargöbon: Hela samhället luktar som en smedja”) som beskrev hur det:

”ryker och dammar mycket mer från Vargön Alloys, än vad det gjort på riktigt länge”

Och ryker och dammar det från Alloys industriområde, då kan vargöborna befara att det finns sexvärt krom i dammet… (Se “Alloys: Moln av sexvärt krom?”.) Jag ställde frågan om Länsstyrelsen har gjort någon oannonserad inspektion på sistone…

Det fanns fler frågor att ställa t ex var avyttras slaggen? I domen den 31 mars 2015 begränsade Mark- och miljödomstolen (MMD) användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Mark- och miljödomstolen skrev:

“Det får således anses klarlagt att ferrokromslagget lakar ut trevärt krom i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Domen innebar att ferrokromslagg skulle betraktas som avfall. (Jag vet inte varför MMD skrev om trevärt krom, det är i sig inte särskilt giftigt. Trevärt krom kan dock under vissa omständigheter oxideras till sexvärt krom. Det är antagligen också därför Naturvårdsverket har ett riktvärde för trevärt krom. De mätningar från senare år som jag har tagit del av så visar de att det finns en hel del sexvärt krom i slaggen. (Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.)

Slagget fick i fortsättningen inte användas till konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager), fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial för deponi osv. Precis det som slaggen alltid hade använts till. Slagget var helt enkelt inte “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför domen inte tycks ha fått genomslag förrän flera år senare vet jag inte.

Jag skulle också vilja ha en förklaring av Länsstyrelsen på påståendet att Alloys har:

“tillstånd att lagra slagg inom fabriksområdet”

I Länsstyrelsens föreläggande till Vargön Alloys den 27 juni 2025 stod det nämligen (se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)”):

“Avfall i form av slagg som förvarats på fabriksområdet (Vargön 2:3) samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1 längre tid än 1 år för det fall att avfallet ska deponeras samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål ska forslas bort från områdena…”

Det blev inga fler svar från Länsstyrelsen, den ansvariga tjänstepersonen hade hunnit gå på semester. Jag får återkomma senare med Länsstyrelsens svar på mina frågor och funderingar.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, föroreningar, Juridik, Länsstyrelsen, Trollhättan, ttela, Vargön

Vad riskerar att förorena Trollhättans dricksvatten?

28 juli, 2026 Lämna en kommentar

Det har nog inte undgått någon som promenerar på Skräcklan att kommunens vattenverk byggs ut och om. Det är en stor investering som har hållit på ett tag och som beräknas bli klar nästa år. Investeringen beräknas uppgå till närmare 300 milj kr (inkl reservoar).

Även Trollhättan investerar stora pengar i ett nytt vattenverk på Överby. Dessutom ska Vänern användas som ny råvattentäkt. Trollhättans Energi (TEAB) ska ta vatten vid Gardesanna och transportera det i ledningar ända till Överby. Det kommer att kosta några hundratals miljoner kronor… Det underliga är, kan man tycka, att Vänerns vatten faktiskt flyter förbi direkt utanför vattenverket. Göta älv rinner ju ut ca 10 km norr om Överby.

Jag ställde frågan till TEAB för flera år sedan – varför en ledning ända från Gardesanna? (Från början tänkte sig TEAB att ta vattnet från Nordkroken.) Svaret blev detsamma som det brukar stå i bolagets handlingar:

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

I ett av de senare meddelandena från TEAB, kanske till och med det senaste (se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”), så skrev TEAB mer rakt på sak:

“Dagens vattenverk tar vatten direkt från Göta älv, vilket innefattar flera risker, bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk.”

Dessa ”föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv” kan egentligen bara komma från två ställen – avloppsreningsverket på Holmängen eller Vargön Alloys.

Och visst har det under åren bräddats en hel del avloppsvatten från Holmängens avloppsreningsverk som runnit med Göta älv ner till Trollhättan. Men jag misstänker att många Trollhättebor och politiker är betydligt mer bekymrade över utsläppen och föroreningarna från Vargön Alloys än för kommunens reningsverk.

Men det återkommer jag till. Frågan om Vargön Alloys och de växande slagghögarna förtjänar nämligen ett eget blogginlägg… Se ”Länsstyrelsen svarar, men frågorna om slagghögarna kvarstår”.

Kategorier:Alloys, föroreningar, Trollhättan, VA, Vargön, Vänern

Vad kan kommunen lära av Ursand?

26 juli, 2026 2 kommentarer

Ursand

Så har då barnbarnen, 5 respektive 10 år gamla, åkt hem efter två omgångar hos farmor och farfar. Tillsammans blev det nästan två och en halv vecka fylld av aktiviteter. Intensivt, men framför allt väldigt roligt.

Sommarens absoluta favorit blev utan tvekan Ursand. Där har de badat både i sjö och bassänger. De har spelat fotboll på 7-mannaplanen och fotbollsrinken. I fredags var det förresten landskamp mellan Norge och Sverige. Barnbarnen har också hoppat på den “uppblåsbara hoppkudden” och det har spelats fotbollstennis och körts minibilar. Och naturligtvis har det ätits glass… Som avslutning har det blivit tradition med lite spel och aktiviteter i spelhallen.

När man ser hur mycket glädje och aktivitet som ryms på Ursand är det svårt att inte fundera. Skulle inte kommunen kunna inspireras av Bert Karlssons idéer? Varför inte stjäla några idéer som skulle kunna utveckla kommunens egna bad- och fritidsområden?

Badbrygga Fredriksberg?

En sådan satsning skulle kunna vara fler badbryggor. De skulle bli populära. Det tror också flera kommuninvånare. På Korseberg har, vad jag förstår, en bostadsrättsförening (flera?) byggt en brygga som har blivit omtyckt. Kanske borde det också vara en badbrygga på Fredriksberg?

För nästan 2 år sedan inkom nämligen ett medborgarförslag om att bygga en badbrygga på Fredriksberg. Den 10 april 2025 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjligheten att anlägga en badbrygga. Nu är utredningen klar.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 april i år presenterades utredningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade genomfört flera undersökningar t ex av sediment och vattenkvalitet. Utifrån utredningarna kom samhällsbyggnadsförvaltningen fram till att:

“platsen är lämplig för en badbrygga och att eventuella risker för människors hälsa och miljö ligger inom acceptabla nivåer.”

Detta innebär inte att det blir någon badbrygga på Fredriksberg, bara att det går att bygga en brygga just här. Ska det bli verklighet av medborgarförslaget så måste något parti lägga fram ett förslag om att en brygga ska byggas på Fredriksberg och hur bryggan ska finansieras. Sedan ska förslaget behandlas i vanlig ordning.

I utredningen framgick det att:

“en enklare flytbrygga med ett fundament på land och nödvändiga åtgärder bedöms kosta ca 1 mkr (exl.moms) i investering.”

Kommunen skulle nog kunna ha råd med några bryggor i kommunen. Om en enklare badbrygga kostar omkring en miljon kronor skulle kostnaden för den planerade GC-bron över gamla hamnkanalen räcka till minst sex badbryggor runt om i kommunen.

Kategorier:Fredriksberg, fritid, sommarläsning, Ursand

Uranbrytning, kärnkraft och Vänersborgs kommun

23 juli, 2026 Lämna en kommentar

Den 8 juni fick kommunfullmäktiges ledamöter i Vänersborgs kommun ett mejl från Kjell Corneliusson. Corneliusson är pensionerad lärare från Vänersborg och har sedan många år engagerat sig mot kärnkraft och uranbrytning i Sverige.

Det finns som jag ser det all anledning att fortsätta denna kamp. Många av oss minns fortfarande Harrisburg (1979), Tjernobyl (1986) och Fukushima (2011). Själv har jag alltid varit motståndare till kärnkraft och deltog en gång i tiden i fyra Barsebäcksmarscher och en Ringhalsmarsch. I dag tycks Tidöregeringen utgå från att alla frågor och problem angående uranbrytning, transporter, drift, terrorhot och avfallshantering är lösta. 

Vid första anblicken kan kärnkraftsfrågan tyckas ligga långt från kommunpolitiken. Men statens planer på ny kärnkraft och möjlig uranbrytning kan få konsekvenser även för Västergötland, Fyrbodal och Vänersborgs kommun. Därför tycker jag att det finns goda skäl att publicera Corneliussons mejl på denna blogg. 

Kjell Corneliusson skrev i mejlet till fullmäktigeledamöterna:

“Hej bästa/bäste kommunalråd i Vänersborgs kommun!

För er/din kännedom bifogar jag mitt dokument som jag ställt till våra riksdagspolitiker i Västra Götalands norra valdistrikt.

Vänersborg är en av nio kommuner som ingår i Platåbergens UNESCO-Geopark.

Jag har sedan främst hösten 2025, med anledning av ”Tidöregeringens” proposition augusti 25, om upphävande av förbudet mot uranbrytning, engagerat mig i kampen mot uranbrytning och synnerhet brytning i alunskiffer.

Reaktionerna över i stort sett hela landet lät så klart inte vänta på sig, då prospektering i första hand gäller alunskiffer med oöverskådliga miljökonsekvenser.

Som ni vet så är alunskiffer ytterst olämplig bergart att bryta, på grund av dess extremt potenta giftinnehåll.

Jag går inte in mer på detta, då jag förväntar mig att du redan har dessa kunskaper.

Föreningar, miljöorganisationer, aktionsgrupper från Skåne upp till södra Lappland, nationella och internationella forskare etc, har under hösten bedrivit aktioner mot det ev. som skulle ligga till beslut den 5 november.

Ett av motståndsområdena som direkt berör ”vårt gemensamma UNESCO-område” är Skövde-Falköping, Ranstad.

Den 18 oktober var det en stor samlad demonstration i Stockholm inför omröstningen den 5 nov. I samband med den, överlämnades till Riksdagen ca 10.000 namnunderskrifter.

Den 5 november röstades beslutet igenom med en rösts övervikt. Förbudet mot uranbrytning sedan 2018 upphävdes.

Från 1 jan 2026 blev alltså uranet koncessionsmineral, som du säkert vet innebär ”koncessionspliktig verksamhet”.

För att göra en lång historia kort, så kvarstår den formellt gällande vetorätten, vilken det ska vara votering om den 11 juni. Inför hotet om att den blir upphävd pga av ”koncessionsplikten”, hölls den 28 mars en nationell manifestation och demonstration. Huvudorterna var Skövde, Östersund, Vilhelmina och Umeå.

Då Vänersborg ligger inom Geoparkens ”skyddsområde”, som precis nyligen fått UENSCO-status för ytterligare fyra år, vill jag därför informera er om min frågeställan till våra riksdagspolitiker i vår valkrets.

Samtidig har ni på lokal nivå i Vänersborg, ett ansvar angående både miljö, natur och människors livsbetingelser, där kommande lagstiftningar är helt avgörande.

Som en parentes:

Känner du till kärnkraftsplanerna i Uddevalla? Inte ovidkommande för närområdet/kranskommunerna.”

Kjell Corneliussons budskap är att nationella beslut om uranbrytning, kommunalt veto och kärnkraftsutbyggnad kan få direkta konsekvenser även för Vänersborgs kommun – därför bör frågorna också diskuteras lokalt.

Ledamöterna fick alltså ta del av det längre brev som Corneliusson skickade till riksdagsledamöterna för Västra Götalands läns norra valkrets.

I brevet varnade Kjell Corneliusson för att ett avskaffat kommunalt veto mot uranbrytning kan få konsekvenser även för Vänersborgs kommun. Han lyfte särskilt risken med uranbrytning i alunskiffer, kopplingen till Platåbergens UNESCO Global Geopark och kommunernas möjlighet att påverka sin egen framtid. I sin skrivelse uppmanade han riksdagspolitiker att värna den kommunala vetorätten. 

Du kan ladda ner Kjell Corneliussons mejl här. Gör gärna det…

Den 15 juni 2026 beslutade riksdagen, med röstsiffrorna 174–172, att avskaffa kommunernas vetorätt mot uranbrytning. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – röstade för förslaget. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade emot och ville behålla kommunernas möjlighet att säga nej till uranbrytning.

Kampen fortsätter.

Kategorier:Halleberg, Hunneberg, kärnkraft, miljö

Några kommunala nedslag

19 juli, 2026 Lämna en kommentar

VM i fotboll

Fotbolls-VM närmar sig sitt slut. Som fotbollstokig har det varit en intensiv tid. Många timmar har gått åt för att följa matcherna. Men det har det varit värt, fotbolls-VM är för mig idrottsvärldens absoluta höjdpunkt. Och det trots att Infantino och Trump har gjort sitt bästa för att förstöra en del av stämningen. Nu är det “bara” finalen kvar. Det vore pricken över “i” om Spanien visar Argentina och fotbollsvärlden hur fotboll ska spelas.

Om fotbolls-VM har varit en exceptionellt stor händelse, som slagit publikrekord på läktarna och följts av miljarder människor världen över, så kan man inte säga detsamma om motsvarigheten i bandy.

VM i bandy

I TTELA kunde vi i slutet av maj läsa att det inte blir något bandy-VM nästa år. 

“Man bör spela senior-VM vart annat år”

Det sa enligt TTELA svensk bandys generalsekreterare Daniel Andersson. (Se TTELA “Beskedet: Bandy-VM ställs in”.) Och det kan man förstå. Intresset för bandy minskar successivt. Såvitt jag vet var det bara Aftonbladet som visade årets bandyfinal för sina prenumeranter. Det var ett VM som både Sveriges herrar och damer vann planenligt med 9-1.

Så länge Ryssland inte är med i VM saknar de svenska landslagen egentligen kvalificerat motstånd. Bandyn är dock kritisk till ryskt deltagande mot bakgrund av kriget i Ukraina, även om Internationella olympiska kommittén (IOK) har beslutat att häva avstängningen av ryska idrottare. De ska få delta fullt ut från och med sommar-OS i Los Angeles 2028. 

Vi får se om bandyns kräftgång kan förhindras, annars kommer den säkerligen att också påverka IFK Vänersborg i form av minskat publikintresse. Och då ligger det nära till hands att även intresset från sponsorer och samarbetspartners avtar. 

Arenan

Oavsett vilket kommer Vänersborgs kommun att stå där med en arena som fortsätter att kosta stora pengar. Bara i år kostar det kommunen 36 milj kr för att åtgärda taket. (Se “KF (22/4): Mer pengar till arenan”.) Och när taket är klart får vi svar på frågan om läckagen i yttertaket enbart beror på t ex regn eller om det också beror på att kondens uppstår i takkonstruktionen.

Pengarna för arenataket skulle ha behövts på andra ställen i kommunen. Och fortfarande är det tyst kring vad sättningar och rörelser i marken kan leda till för arenan… Men de politiker som bestämmer i kommunen lägger fram de pengar som behövs för reparationer och underhåll och skjuter problemen framför sig – hur mycket är det värt att investera i arenan? 

Det har, som jag skrivit om tidigare, skapats ett nytt mötesrum på logeplanet i arenan. Tre loger har byggts om till ett större mötesrum. Kostnaden för denna ombyggnation uppgick till 342.800 kr. Den stora logen/mötesrummet kan hyras av alla, både internt i kommunen och av föreningar eller företag, enligt den prislista som kultur- och fritidsnämnden beslutat om.

Torget

Kioskerna på torget ska bort. Den ena är redan riven och den närmast Kungsgatan står på tur. Det är lite tråkigt kan jag tycka att riva kioskerna innan kommunen vet vad det ska bli av med torget. Kunde inte någon ha sålt glass i sommar precis som förra året? Turister, liksom vänersborgare, har säkert sina funderingar på hur kommunen tänker.

Fastighetsägare i centrum vill att torget ska bli levande. De vill se en lekplats för barn, restauranger och caféer, parkeringsplatser och snabbladdare för besökare.

Innan en sådan satsning kan bli verklighet får vi vara glada och tacksamma för att Lilla Paris Arbetsintegrerande Socialt Företag i Vänersborg AB säljer glass mm i Plantaget. Varför inte ta en kopp kaffe och en glass medan man spelar ett parti schack? Schackpjäserna finns på plats i lådorna och nyckel kan lånas på VISIT.

Huvudnäsaulan

Fastighetsägarna vill också att Huvudnäsaulan utvecklas till en modern kulturarena med konserter, föreläsningar och teater. Aulan ska bli en mötesplats för alla.

Det ligger faktiskt i linje med ett initiativärende från Gunilla Cederbom (V) i kultur- och fritidsnämnden i mars i år. (Se TTELA “Gunilla Cederbom (V) vill skaka liv i Brödrosten i Vänersborg”.) Cederbom lade ett förslag om att förvaltningen skulle ta fram:

“en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Huvudnäsaulan med syfte att fungera som komplement till Kulturhuset.”

Kultur- och fritidsnämnden gick helt på Cederboms linje (förslaget kan laddas ner här) och beslutade att utvecklingsplanen ska tydliggöra:

  • “Aulans roll som komplement till Kulturhuset, med fokus på ett breddat kulturutbud, konserter, scenkonst och arrangemang”
  • “Hur aulan kan utvecklas till ett modernt, flexibelt och tillgängligt scenrum”
  • “Former för samverkan med kulturföreningar och civilsamhälle”

Målet bör vara att ha en uppdaterad Huvudnäsaula för kulturlivet i bruk om 5 år. Och medan man väntar på VM-finalen kan man passa på att titta på denna korta film om Huvudnässkolans aula (klicka här).

Gågatuscenen 

Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:

“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”

Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Det lämnades bland annat in ett medborgarförslag i ärendet.

På kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni beslutades mot Vänsterpartiets protester:

“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.” 

Det var ett något märkligt beslut. KS krånglade av någon anledning till det. Men tills ett nytt beslut fattas så gäller de gamla riktlinjerna från den 21 mars 2025, dvs det ska vara låg ljudvolym och bara kulturarrangemang… Eller? Skulle det vara viktigare att undvika eventuella störningar än att stärka demokratin och värna yttrandefriheten? Kommunstyrelsen beslutade ju faktiskt också att “ett bredare utbud av evenemang” ska tillåtas. De regler som fanns före beslutet den 21 mars förra året tillät politik. Borde inte de riktlinjerna gälla tills nya antas?

Demokratin behöver fler öppna mötesplatser – inte färre.

Kategorier:Arena Vänersborg, centrum, Fotboll, Huvudnäs, KS 2026, Kultur- och Fritidsnämnden, Plantaget

Sikhall – mellan tillsyn och utveckling

17 juli, 2026 Lämna en kommentar

För några veckor sedan kom det rapporter från nordöstra delen av kommunen om att miljö- och byggnadsförvaltningen hade setts till i området. Tjänstepersonerna skulle ha synts ute i skogar och fält längs stränderna med kamerorna i högsta hugg. Och det var inte Rörviks vattenverk, som ligger vackert vid Vänerns vatten, några stenkast från Equmeniakyrkans “kursgård”, som de fotograferade. Nej, det var för att dokumentera misstänkta överträdelser. Det var inspektion, förvaltningen letade efter ”svartbyggen”.

Och rapporterna stämde. I en handling från byggnadsförvaltningen står det:

“Miljö- och byggnadsförvaltningen har under våren genomfört en kampanj i ert område för att följa upp hur strandskyddsbestämmelserna efterlevs.”

”Kampanj”? Ur kommunal synpunkt är det naturligtvis viktigt att kommuninvånarna följer lagen. Tjänstepersonerna fick tydligen också napp. I Rörvik med omnejd hittade de åtminstone en “misstänkt lagbrytare”. Denne fastighetsägare är nu ålagd att lämna information till miljö- och byggnadsförvaltningen. Förvaltningen misstänker nämligen att fastighetsägaren har uppfört byggnader och anläggningar utan erforderliga strandskyddsdispenser.

Förvaltningen skrev den 17 juni:

“I samband med kampanjen har vi uppmärksammat att det på er fastighet finns en byggnad samt brygga vid vattnet”

Olagligt uppförda byggnader och bryggor måste antagligen tas bort (demonteras) och vite betalas. Vi får se hur utgången blir i detta fall.

Jag vet inte om förvaltningen fortfarande håller på med inspektionerna. Förmodligen gör de inte det. Det är kanske synd. Om reglerna ska upprätthållas bör tillsynen, ”kampanjen”, omfatta alla områden och alla fastighetsägare på lika villkor. Men det finns säkerligen en plan om att jobba sig vidare ner mot Sikhall. Där finns det, tror jag, mycket att ta tag i, som t ex altaner och Y-bommar.

Det kom ett klagomål till samhällsbyggnadsförvaltningen för 1,5 vecka sedan. En kvinna skrev att hon såg en affisch om Sikhall där det stod:

“badplats med lång sandstrand”

Kvinnan reagerade kraftigt och skrev ett mejl.

“Förr var där en lång badstrand med sand, men nu är det vass och växter utmed nästan hela strandkanten. Och där vill man ej gå i vattnet.”

Den klagande kvinnan vädjade till kommunen att röja och återställa stranden.

Den klagande fick ett snabbt svar av samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Just nu under sommaren klipper vi inte vassen på grund av att inte störa fågellivet då det finns häckande fågelarter där. Jag förstår ert önskemål att vassen bör minskas i utbredning och då krävs mer än att bara klippa ner den. Vi har inte de resurser som krävs för detta i nuläget/i år men önskar att det kan göras i framtiden. Klippa vassen kan man göra efter häckning.”

Det låter som om kommunen inte sköter badet just denna sommar, just i år, men så här har det sett ut i flera år. Det är tråkigt att badet i Sikhall inte sköts av kommunen. Det finns andra badplatser i kommunen som också är eftersatta t ex Nordkroken. Skillnaden är att kommunen själv äger marken i Sikhall och därmed också har ett särskilt ansvar.

Alldeles bredvid Sikhallsbadet finns det en privat markägare som har planer på att rensa upp och göra i ordning sin fastighet. Det är den inte helt obekante Magnus Larsson som har en potentiellt fin strand på sin mark. Larsson har sökt diverse strandskyddsdispenser för att utveckla området. Byggnadsnämnden har sagt ja till stora delar, men ärendet ligger fortfarande för överprövning hos Länsstyrelsen. Och det vet vi ju hur det brukar sluta… (Se “Förvaltningen: Nej till dispens på Sikhall (1)”.)

På tal om Magnus Larsson så har han fått ytterligare en utmärkelse. Jag tänker inte på att han fick byggnadsnämndens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för sitt fantastiska arbete med att renovera Sikhalls magasin. (Se “Grattis Magnus Larsson!”.) På nationaldagen tilldelade Lions Club Brålanda sitt ”Kulturstipendium 2026” till Magnus Larsson. Det kan man emellertid inte läsa om i TTELA… (TTELA har inte uppmärksammat någon av utmärkelserna. Många undrar varför.)

Så här motiverade Lions Club Brålanda sitt beslut:

“Magnus Larsson har för år 2026 tilldelats Lions Clubs kulturstipendium för sina stora insatser i området kring Sikhall och för sitt stöd till handikappade och sjuka.

Magnus Larsson har växt upp i Kyrkobyn och är således lokalt förankrad i Sikhallsområdet Han har bidragit till att Sikhalls magasin, uppfört 1874, har renoverats och han har haft musikaliska arrangemang i och utanför byggnaden.

Han har också skänkt mark för en kommande cykelväg till Sikhalls badplats och har i samverkan med hembygdsföreningen bidragit med torv, virke och annat material till det nya timrade huset i Murängen.

Magnus Larsson är också engagerad i organisationen ”Missing People”. Därtill stöttar han handikappade människor, bl.a med att erbjuda dem båtturer i sin snabbgående båt!

”Jag blir glad när folk trivs” är hans motto.

Det är med glädje som Lions Club, Brålanda vill utnämna Magnus Larsson till Brålandabygdens värdiga kulturpristagare 2026.”

Lions president Gunnar Olsson delade ut priset.

Det är ganska fascinerande hur olika en och samma person kan uppfattas. Lions Club Brålanda lyfter fram Magnus Larssons ideella arbete och engagemang för bygden. Samtidigt har Larsson under många år mött ett omfattande motstånd av starka krafter i kommunhuset när han har försökt att utveckla Sikhall. Kontrasten säger en del om hur olika perspektiven kan vara…

Det är för övrigt Lions som arrangerar nationaldagsfirandet i Brålanda. Det sker ideellt men kommunen är faktiskt med och ersätter kostnader som hyra av ljudanläggning, scenpyntning, talare, uppträden, blommor som pynt och gåvor med mera. Kommunen gör detsamma även i Frändefors och Västra Tunhem. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.)

I kommunens diarium upptäckte jag ett intressant delegeringsbeslut från den 14 april. Sikhall Krog & Resort AB har av socialnämnden beviljats:

“stadigvarande tillstånd för servering av spritdrycker, vin, starköl, andra jästa alkoholdrycker och alkoholsdryckesliknande preparat till allmänheten året runt klockan 11:00-02:00 på Sikhalls Camping och Restaurang med tillhörande uteservering,”

Jag förmodar att ett sådant tillstånd är viktigt för att driva en krog- och restaurangverksamhet i Sikhall… Och det i sin tur torde bidra till att ”lyfta” Sikhall. Får Magnus Larsson dessutom möjlighet att utveckla sina visioner för området så kan det bli riktigt bra.

Förutsättningarna finns alltså för att Sikhall ska kunna utvecklas ytterligare. Frågan är bara om Länsstyrelsen kommer att ge den möjligheten.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Länsstyrelsen, Lions, Magnus Larsson, Rörvik, Sikhall, strandskydd

Det händer i staden

14 juli, 2026 1 kommentar

Sommaren har kommit till staden Vänersborg. Temperaturen har stigit både i luft och i vatten. Vänerns vatten orkade sig sällan över 17 grader i de norra delarna av staden under juni och första veckan i juli. De senaste dagarna har dock flera av de nuvarande, och tidigare, invånarna i Nordstan kunnat flyta, dyka och simma i vattnet nedanför Fridastatyn i dryga 20 grader. (De senaste dagarna har det varit 22 grader.)

Jag har under de senaste dagarna träffat på flera utflyttade vänersborgare som passar på att njuta av Vänerns friska vatten vid besök i barn- och ungdomens stad. Den enda utmaningen med att bada på Skräcklan är att undvika alla fekalier från kanadagässen, och det kräver sin kvinna och man. Räven i all ära, den är fin, men en ensam räv tycks inte rå på alla kanadagäss. Det kanske beror på att den har stått på samma plats en hel vecka nu. Men där den står, strax norr om “barnbadet”, har jag faktiskt inte sett några gäss vid de tillfällen jag har cyklat förbi. Gässen har istället flyttat en bit norrut där de verkar ha tagit över både land och vatten. (Kanske skulle kommunen montera fast räven på en robotgräsklippare…)

Valrörelsen närmar sig. Det nya partiet Sunt Förnuft var ensamt parti i Plantaget i lördags. Det uppmärksammade TTELA som gjorde ett stort reportage. Partier som betalar för kommande valannonser tycks dock inte få någon gratis reklam i tidningen. Inga andra partier heller för den delen. Men vem vet, kanske kommer TTELA att så småningom skriva artiklar om samtliga partier som ställer upp i valet.

Almarna i Plantaget håller på att dö. Det har varit känt i ett par år, och har inget att göra med varken Sunt Förnuft eller TTELA. Träden, som planterades på 1830-talet och således har uppnått en imponerande hög ålder, har drabbats av almsjukan. Några av almarna har dött och flera är smittade. Det bedöms att resterande almar kommer att dö inom de närmaste åren. Almarna har höga naturvärden och därför har Länsstyrelsen blivit inkopplad.

Den 5 juni fattade Länsstyrelsen sitt beslut:

“Länsstyrelsen beslutar att ge dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att avverka upp till fjorton alléträd”

Dispensen var förenad med några villkor, bland annat ska de nedtagna träden kompenseras successivt genom:

“återplantering med totalt fjorton lövträd i överenstämmelse med de förslag som framgår av trädplanen”

Träden som ska återplanteras ska också ha:

“ett stamomfång i brösthöjd på minst 20 centimeter och vara omplanterade minst tre gånger.”

Vi får se om kommunen har råd med detta. Kommunens målsättning rent allmänt har varit att två nya träd ska ersätta ett borttaget träd. På grund av “finansiella problem” blev det sedan ett-till-ett, och de senaste åren har borttagna träd inte ersatts överhuvudtaget. Det finns för övrigt sjuka träd på Skräcklan också.

Den 7 juli inkom ett medborgarförslag, som nu kallas e-förslag, till kommunen:

“Utveckla området kring sjövallen och pulkabacken i stan. Exempel på aktiviteter/anläggningar stor tema lekplats, bättre utegym, multiarena med sarg som kan spolas på vintern, asfalterad pumptrack, skateramp, utomhospool, badbrygga ut i värnen, beach volley/handboll/fotboll/rugby.Samt möjlighet för foodtrucks gärna som föreninglivet driver”

Badbrygga, lekplats… Det är bara att hålla med. Det föreslog jag för övrigt i två blogginlägg strax före e-förslaget. (Se “Det händer (inte) på Skräcklan” och “Skräcklan – en promenad genom kommunens prioriteringar”.) Området kring Sjövallen är dock, som jag ser det, inte den optimala platsen.

Pool och skateramp ligger antagligen utanför kommunens nuvarande ekonomiska ramar. När det gäller lekplatser tittar man som vänersborgare avundsjukt på Trollhättan… Det är antagligen inte bara jag som gör det. Man träffar många vänersborgare på t ex Skrotnisses lekplats, vattenkraftens- och mackenlekplatserna. I Vänersborg hittar vi knappast ens några vänersborgare på de bedrövligt dåliga lekplatserna vid t ex “barnbadet” på Skräcklan eller vid Vattenpalatset. Det är brist på pengar i Vänersborgs kommun, kanske beror det på de tiotals miljoner kronor som läggs på Vattenpalatset och arenan varje år. (Det ska dock sägas att det finns några okej lekplatser i kommunen t ex vid Skräcklestugan. Det finns även utegym och multiarenor. Rätt ska vara rätt.)

Bristen på pengar kan också bero på GC-bron över gamla hamnkanalen. Det är den bro som ska anläggas mellan Sundsgatan och Sanden södra för att, enligt Dan Nyberg (S), möjliggöra framväxten av ett vänersborgskt Manhattan. Den GC-bron kommer att kosta kommunen minst 10 milj kr, antagligen mer. Den är inte ens färdigritad än och designen skall tas fram av förvaltningen tillsammans med företaget T3 och någon brokonsult.

GC-bron var uppe som ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 16 juni. Det var vänsterpartisten James Bucci som väckte ett så kallat initiativärende. Bucci (V) ville upphäva det ordförandebeslut som innebar att ordförande Jonasson (S) skrev på det avtal med T3 som innebar att företaget tilldelades uppdraget.

Bucci ville att:

“nämnden bereds möjlighet att besluta i frågan.”

T3 hade vid tiden för sammanträdet inte skrivit under avtalet. 

Det blev efter några voteringar också nämndens beslut i frågan. Oppositionspartierna röstade alla (V+M+MBP+SD) på Buccis yrkande och fick därmed majoritet med sina 6 röster. De styrande partierna (S+C+KD) fick 5 röster för avslag.

Jag ser framför mig att ärendet möjligtvis återigen kommer upp i kommunfullmäktige. Och efter valet kan majoritetsförhållandena i fullmäktige vara annorlunda…

Vi får se hur kommuninvånarna röstar i september. Kanske använder de sitt sunda förnuft för att rösta på – Vänsterpartiet…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, GC-väg, Nordstan, Plantaget, Skräcklan, sommarläsning, ttela, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)

12 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”

Socialnämnden

Socialnämnden har ett grundläggande behov av en ramökning om 40 miljoner kronor, främst till följd av ökade volymer inom individ- och familjeomsorgen. De största utmaningarna finns inom området barn och unga, där kostnadsökningarna i första hand drivs av placeringar. Även kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare samt ekonomiskt bistånd som ligger på en fortsatt hög nivå. Samtidigt ser vi ett växande behov inom äldreomsorgen, LSS och personligt stöd- och omsorg.

Den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav kräver omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförs från staten. Verksamheterna brottas parallellt med höga sjukskrivningstal, framför allt inom äldreomsorg och övriga boendeverksamheter – ett långvarigt problem som förvaltningen arbetat med under många år.

Förvaltningen har presenterat flera viktiga omställnings- och så kallade ”satsa-oss-ur”-förslag som vi hoppas ska ge resultat på sikt. Samtidigt ser vi med oro på hur förvaltningen ska kunna klara sitt lagstadgade uppdrag med de nuvarande snäva budgetramarna, som inte speglar verksamheternas faktiska behov eller den demografiska utvecklingen.

Vänsterpartiet menar att återkommande besparingar på personal inom vård- och omsorgsverksamheter, äldreomsorg och LSS inte är en hållbar lösning när budgeten inte går ihop. I stället måste vi värna personalen och våga tänka nytt kring arbetssätt i de verksamheter där sjukskrivningstalen är som högst. En nödvändig prioritering är att avskaffa den omoderna minutstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en arbetsmiljö som håller över tid och ger kvalitet för brukare och vårdtagare. Omsorgsarbetet måste uppvärderas om vi på sikt ska klara välfärdsuppdraget.

I december 2025 tog kommunfullmäktige beslut om att kraftigt höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, vilket innebär en total höjning på 18,4 procent. Äldre och personer inom övriga boendeverksamheter som har kommunalt matabonnemang är ofta redan en ekonomiskt utsatt grupp, utan möjlighet att välja billigare alternativ, leta reapriser eller ta del av momssänkningar. Vi menar att äldre och personer med funktionsnedsättning inte ska behöva betala priset för underskott i andra verksamheter – detta är också en fråga om rättvisa.

Personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet har under många år haft en oförändrad och mycket låg dagersättning på 44 kronor per dag. Det är en anmärkningsvärt låg nivå som inte ens täcker kostnaden för lunch, som enligt förvaltningens egna underlag uppgår till 63 kronor per dag, eller resor som kostar cirka 669 kronor per månad. FUB samt enskilda brukare och anhöriga har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en höjning, något vi instämmer i. Som ett första steg vill vi därför fördubbla dagersättningen till 88 kronor per dag. Sommar- och vinterbonus utifrån statsbidrag ska bibehållas.

I dagsläget finns cirka 220 beslut om daglig verksamhet. Budgeten för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet uppgår till 890 tkr och redovisar dessutom ett underskott på cirka 200 tkr. Detta är en målgrupp som växer, samtidigt som budgettillskott inte har skett på flera år.

Många av de personer som deltar i daglig verksamhet bidrar dessutom konkret till kommunens nytta, exempelvis genom återbruk av möbler, försäljning på Lyckans Second hand, verkstadsarbete samt kulturskapande verksamhet på Klappteatern. Vänsterpartiets uppfattning är att allas tid är lika mycket värd och att ingen arbetskraft ska utnyttjas – allra minst de som befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Att försörjningsstödet under lång tid legat högt och över rikssnittet är ett tecken på alltför hög arbetslöshet och ett omfattande utanförskap bland våra invånare. Vi anser det prioriterat att satsa på att fler får en meningsfull sysselsättning som ger ökad trygghet och större frihet över det egna livet. I stället för att låta hårdare krav och kontroller vara den dominerande inriktningen behöver vi skifta perspektiv och i högre grad fokusera på att skapa bättre förutsättningar och fler insatser som leder till egen försörjning.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,3 mnkr tillförs för att höja dagersättningen – LSS/daglig verksamhet
  • +2,7 mnkr tillförs för att sänka kostavgifterna – Äldreomsorgen och övrig boendeverksamhet.
  • +1 mnkr tillförs för jobbskapande åtgärder för att minska behovet av försörjningsstöd – Arbetsmarknadsenheten (AME)

Ytterligare åtgärder och politiskt inriktning:

  • Avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten. Detta skulle ge många vinster på sikt både vad gäller arbetsmiljö, sjukskrivningstal och kvalitet för vårdtagare. Förvaltningens egna beräkningar visar en besparing på 5,5 miljoner utifrån minskad korttidssjukfrånvaro med en 1 %.
  • Använda tillgängliga Säbo-platser i egen regi (Sörbygården) för korttids placeringar istället för att som nu köpa kostnadsdrivande platser i andra kommuner. Skulle kunna spara 0,5-1 mnkr.
  • Satsa på att utveckla fler trygghetsboenden – för att minska belastningen på hemtjänsten samt minska trycket på Säbo platser i linje med den demografiska utvecklingen. Ökad trygghet, gemenskap och minskad ofrivillig ensamhet är också skydds- och friskfaktorer som minskar vårdbehovet. Stora ekonomiska besparingar på sikt, inte minst för folkhälsan.

Samhällsbyggnadsnämnden

Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,2 mnkr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet

Investeringar

* Ej genomföra gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen.

* Flytta fram Brättelänken, Öxnered/Skaven-Brätte utanför planperioden.

Avslutning

Detta var det budgetförslag som Vänsterpartiet lade fram i kommunfullmäktige den 17 juni. (Budgetförslaget kan laddas ner här.) Förslaget fick bara stöd av Vänsterpartiets egna representanter. Det budgetförslag som fick majoritet var förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP.

Snart är det val och då kan mycket hända. Kanske kommer nya partier att styra kommunen… Det nya kommunfullmäktige ska anta en ny budget i november.

PS. Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)

10 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)”

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar utöver förslaget från de styrande partierna (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”).

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens budget omfattar både den egna förvaltningens verksamhet och kommunövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner.

Kommunstyrelsens ordförande föreslår ytterligare 10 mnkr (=miljoner kronor) till anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader till sammanlagt 30 mnkr. Det är osäkert hur mycket som egentligen behövs till detta anslag.

Kommunens åtagande för driftsbidrag och borgensåtagande för Fyrstads Flygplats AB har ökat och förväntas öka ännu mer kommande år. Vänsterpartiet har genomgående ställt sig mycket negativa till att kommunen ska vara med att finansiera flygplatsbolaget. Att flyga är inte klimatsmart och vi tycker inte att det är rättvist att belasta kommuninvånarna med denna kostnad när det är så få som nyttjar flygplatsen. Om det finns anledning att ha en flygplats av beredskapsskäl så borde staten ta ansvar för finansieringen.

 Vänsterpartiet vill istället satsa mer på kollektivtrafik som buss och tåg. Vi har nu seniorkort från 70 år och vill på sikt sänka till 65 år. Vi har lagt en motion om fritidskort för ungdomar som har fått bifall, men under förutsättning att Västtrafik ändrar zonindelning för kortet. Det drar ut på tiden och vi har inga signaler om att det är på gång. Därför anser vi att kommunen nu ändå behöver ta steget att erbjuda ungdomar Västtrafiks fritidskort. Syftet är att alla ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid oavsett föräldrars bil eller plånbok. Hur stort bidrag och till vilka åldersgrupper behöver kommunen titta närmare på.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • -10 mnkr minskat anslag för framtida investeringsrelaterade driftskostnader.
  • -1,9 mnkr för att stoppa kommunpengar till flygplatsen.
  • -2,8 mnkr för att avsluta stöd till Wargön Innovation.
  • +2 mnkr tillförs för Västtrafiks fritidskort för ungdomar.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras.

Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola.

  • +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan.

Kultur och Fritidsnämnden

För Vänsterpartiet är fritidsverksamhet en viktig jämlikhetsfråga. Alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller bakgrund. I dag finns stora skillnader i barns uppväxtvillkor, där barn i socioekonomiskt utsatta områden oftare riskerar ensamhet, sämre hälsa och begränsade möjligheter att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter.

Ett samhälle som håller ihop byggs genom att alla barn får möjlighet att delta, känna tillhörighet och växa på lika villkor.

Barnens Kastanj är en kostnadsfri fritidsklubb på Kastanjevägen för barn från förskoleklass till årskurs 6. Här erbjuds meningsfull fritid där man kan hitta nya intressen, kompisar eller få hjälp med läxorna. Verksamheten drivs i samverkan med AB Vänersborgsbostäder, som står för viss del av personalkostnaden och lokalen. Många av de barn som kommer har föräldrar som av olika skäl inte arbetar, vilket gör att dessa barn inte har rätt att komma till skolans fritidshem, enligt nu gällande regelverk. Det är mycket olyckligt eftersom det naturliga är att alla barn kan vara på samma ställe och inte exkluderas från gemenskapen med sina klasskompisar. I kommunstyrelsens handlingsplan för barn och unga finns det en åtgärd för att hitta lösning för detta. I väntan på det kan vi inte stänga Barnens Kastanj, den behövs verkligen! 

Föreningarna erbjuder våra invånare en aktiv och meningsfull fritid, som är av stor vikt för folkhälsan, ungas utveckling mm. Ökade kostnader är omöjligt för föreningarna att kompensera med höjda medlemsavgifter.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1 mnkr tillförs för undvika stängning av Barnens Kastanj
  • +0,5 mnkr tillförs för höjda föreningsbidrag

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)”.

Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet