BUN: Sammanträde i besparingarnas tecken

12 december, 2019 Lämna en kommentar

“Syftet med förskoleklassen och grundskolan är att stimulera elevers utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning.”

Så inleds avsnittet om grundskolan i verksamhetsplanen.

Det går väl så där i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Kunskapsresultaten ligger en bra bit under riksgenomsnittet och det är ungefär 25% av eleverna i 9:an som inte blir behöriga till gymnasiet. (Vänersborg hamnade på plats 237 i Lärarförbundets skolranking 2019.)

På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är inte särskilt många ärenden på dagordningen och flera av dem är tämligen rutinmässiga. Nämnden ska dock anta förvaltningens förslag till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020”.

Jag tror inte att det blir några ändringar i förslaget trots att det handlar om ekonomi och pengar, dvs grunden för hela nämndens verksamhet. Jag tror att nämnden tar förslaget som det ligger. Inte ens Vänsterpartiet planerar några revolutionerande inspel. Fast riktigt säker kan man ju inte vara. 

Orsaken till att BUN med all sannolikhet blir överens kring det liggande förslaget är flera.

När nämnden arbetade med budgeten i april så var nämnden ålagd att lägga en budget inom de kostnadsramar som kommunstyrelsen hade bestämt. Barn- och utbildningsförvaltningen var djupt bekymrad över detta uppdrag och skrev i underlaget:

”Med verksamhetens ökade barn- och elevantal har barn- och utbildningsnämnden en underfinansierad verksamhet 2020 med -40,3 mkr i förhållande till den budgetram nämnden blivit tilldelad.”

Förvaltningen fortsatte:

”Nationell statistik (bland andra Kolada, Kommunblad, Skolverket) visar att barn och utbildningsnämndens verksamhetsområden sedan flera år tillbaka är underfinansierade i förhållande till kommuninvånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”

Förvaltningen beskrev några av konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Det var ett skrämmande budskap…

Det är viktigt att också se budgetförslagets konsekvenser för arbetsmiljön. Detta perspektiv kan glömmas bort ibland. Nämnden har ett arbetsmiljöansvar, och självklart har arbetsmiljön stor betydelse för att behålla kompetent och behörig personal och rekrytera ny. Det är ju faktiskt så att t ex följande siffror i grundskolan borde, och behöver, och måste, vara och bli bättre. I grundskolan åk 1-3 har 78,5% av lärarna legitimation (läsåret 2017-2018 var det 79,5%), i åk 4-6 är siffran 70,4% (73,5% lå 2017-18) och i grundskolan åk 7-9 är motsvarande siffra 63,1% (63,6% år 2017-18). Det betyder att drygt 1/3 av lärarna på högstadiet inte är legitimerade… Det bör också noteras att andelen legitimerade lärare i grundskolan hade sjunkit på alla stadier jämfört med tidigare läsår. (Jag har inte fått tillgång till detta läsårs siffror.)

Personalorganisationerna, dvs facken Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, motsatte sig självklart budgetförslaget.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) beräknade att den behövde ett tillskott på 40,3 miljoner år 2020 för att upprätthålla samma låga nivå som året innan.

Ingen i barn- och utbildningsnämnden ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. Därför skickade en enig nämnd med följande “uttalande” till kommunstyrelsen:

“Barn och utbildningsnämnden anser att en ramökning avseende budget 2020 är nödvändig. Barn- och utbildningsnämnden vill särskilt påpeka allvaret i situationen om föreslagna åtgärder tvingas effektueras då statsbidrag, motsvarande ca 26 Mkr, ej kommer nämnden till del. Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Det är faktiskt ett väldigt rakt besked, formulerat på ett tämligen tufft sätt. Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och det viktigaste i hela beslutet:

“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Det betydde att det lagda budgetförslaget skulle leda till att BUN bröt mot Skollagen.

Nämnden skickade också med budskapet till kommunledningen att:

“nämndens målbild i förväntade resultat bör förbättras men utifrån given budgetram anser nämnden att detta ej kan ske.”

Även det ett rakt och tufft uttalande. En fortfarande enig nämnd ansåg alltså att det inte var möjligt att förbättra resultaten nästa år. Nämnden ändrade i april därför de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, till att det inte ska bli sämre…

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
  • “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
  • “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”

Hittills har jag emellertid inte märkt att nämndens “protester” har lett till någon reaktion från kommunledningshåll…

Det här är viktiga orsaker till att det liggande förslaget till “Verksamhetsplan med detaljbudget 2020” kommer att antas på måndag. Nämnden har i april 2019 sagt vad den anser om den tilldelade budgeten och dessutom har nämnden sänkt sina ambitioner.

Barn- och utbildningsnämnden fick inte mer pengar av fullmäktige i juni 2019, med ett “undantag”. Och det var en liten ljusglimt som lyste upp höstmörkret. Kommunstyrelsen beviljade 15 milj kr ur sitt förfogandeanslag till BUN för 2020. Pengarna, som BUN så att säga “ansökte” om, motiverades med att det fanns risk för att nämnden skulle gå miste om stora statsbidrag om besparingarna i verksamheten blev typ alltför omfattande…

På BUN:s aprilsammanträde kan man väl alltså säga att ledamöterna stod upp för förskolan och skolan – och visade ett visst mod kan man väl också kanske tillägga.

Men…

Det måste även noteras att den enighet som fanns i nämnden egentligen bara var en slags illusion, ett slags spel för galleriet.

När ledamöterna från betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, lämnade rollen som nämndsledamöter i barn- och utbildningsnämnden och iklädde sig rollen som fullmäktigeledamöter – då ändrade de uppfattning och röstade mot sina egna beslut i BUN… Och som alla vet så är det ju i fullmäktige som de viktigaste besluten fattas. Naturligtvis sitter inte alla nämndsledamöter i kommunfullmäktige, men de partier de representerar i nämnden gör ju det…

Vill man se “positivt” på det hela kan man väl säga att partipiskan ven på nämndsledamöternas ryggar och att de tvingades inordna sig under respektive partis uppfattning.

Men. Igen…

Några av ledamöterna i BUN yttrade sig under budgetdebatten i kommunfullmäktige. Det lät t ex så här när nämndens 3 ordförande äntrade talarstolen i juni 2019:

  • Mats Andersson (C), ordf i BUN: ”Fokusering på ungdomar i förslaget … Kärnverksamheterna är prioriterade”.
  • Gunnar Henriksson (L), 1:e vice ordf i BUN: ”Bra skrivningar om skolan”.
  • Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordf i BUN: ”Barn och elever prioriteras.”

Så vad är det egentligen värt att stå upp för förskola och skola i nämnden? Det är naturligtvis till syvende og sidst upp till väljarna att avgöra. Och hittills är det ju samma partier som styr Vänersborg som alltid… (Ibland byter de i och för sig några stolar med varandra…)

För övrigt ska barn- och utbildningsnämnden som vanligt få en del information, men det är inga fler “tunga” ärenden. Det var i och för sig ett i det första utskicket till nämnden, ett ärende om en “Ny skola på Holmängen”, men det fick ledamöterna tidigare idag besked om att det utgår.

KFV (10/12): “Läs Kärvlings blogg!”

11 december, 2019 Lämna en kommentar

Igår på förmiddagen hade direktionen i Kunskapsförbundet sitt sista möte för året. Mötet innehöll inga överraskningar. Jo förresten – en…

Förbundets kommunikationschef Linda Blom redogjorde för årets gymnasiekampanj. Jag måste säga att jag blev imponerad av hur förbundet utnyttjar sociala medier i sin marknadsföring… Med en sådan marknadsföring i nästa val så skulle det inte förvåna mig om Vänsterpartiet i Vänersborg fördubblade sitt röstetal…

Sedan blev det inte helt oväntat ekonomi för nästan hela slanten…

Förbundsdirektör Johan Olofson utvecklade tankarna från förra mötet, att KFV skulle bli mer “proaktivt”. Han berättade t ex att steg redan har tagits på vägen för att erbjuda ägarkommunernas (Trollhättans och Vänersborgs) grundskolor möjligheten att samarbeta kring SYV-verksamheten – genom att Kunskapsförbundet skapar en gemensam organisation under sina vingar.

Det skulle finnas många fördelar med en gemensam organisation menade Olofson. Det skulle bland annat gynna likvärdigheten för eleverna, flexibiliteten skulle bli större, gruppen SYV:are skulle bli så stor att en kompetent chef skulle kunna tillsättas, det skulle bli enklare med SYV-tjänsterna, större möjlighet till samverkan med andra aktörer och enklare att samordna gemensam kompetensutveckling för personalen.

Olofson menade också att en projektering av en ny naturbruksutbildning i Kunskapsförbundets regi bör starta omgående. Då skulle det finnas möjlighet att få igång ett program redan till hösten 2021. Det har även påbörjats en dialog med ägarna till Vänerparken, Intea, för att kunna samla hela förbundets vuxenutbildning på Vänerparken. I så fall skulle lokalytor kunna avvecklas i Trollhättan, och effektiviteten öka.

Alla dessa åtgärder skulle, om de blir verklighet, på sikt kunna spara pengar till Kunskapsförbundet och faktiskt också förbättra för både förbundet och de studerande.

År 2019 har, som alla som läst denna blogg vet, varit ett tufft år för Kunskapsförbundet. Det har varit ett år av besparingar och neddragningar. Under hösten har förbundet minskat med 90 tjänster. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan startat… 

Ändå räcker åtgärderna under 2019 inte till för att få en budget i balans 2020. Det saknas 7,5 mkr nästa år. (Den av kommunerna utlovade ramhöjningen på 15 milj kr sker inte förrän år 2021.)

De 7,5 milj kr i underskott beror på de “interkommunala eleverna”, dvs de elever från Trollhättan och Vänersborg som väljer andra gymnasieskolor än förbundets egna. Kunskapsförbundet är ju faktiskt oerhört konkurrensutsatt jämfört med gymnasieskolor i många andra kommuner.

1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg väljer andra skolor än KFV:s och det är KFV som får betala kostnaderna för dessa elever. Dessa val dränerar förbundet på pengar. Så här ser kostnadsutvecklingen ut för de elever som väljer andra skolor än förbundets egna:

I diagrammet ser man också prognoserna för de två närmaste åren. Omkring 130 miljoner rinner ur förbundet i år, 144 miljoner år 2021… Det är inte bara det att fler elever väljer andra skolor, utbildningsplatserna på dessa skolor blir också dyrare.

Det finns även statistik på hur elever från olika delar av Trollhättan och Vänersborg väljer till gymnasieskolan. Det visar sig mycket tydligt att i områden där föräldrarnas utbildningsbakgrund liksom inkomsterna är höga väljer ungdomarna i betydligt större utsträckning friskolor än KFV:s skolor. Man kan alltså säga att utbildningen är segregerad, inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet. Elever med sämre förutsättningar går i KFV jämfört med de som väljer friskolor.

Det är också så att de elever som har sämre förutsättningar i större utsträckning väljer “praktiska program” – program som är dyrare än de teoretiska. Dessa elever behöver i högre grad även mer stöd i studierna, och därmed ekonomiska resurser.

I min förra blogg om Kunskapsförbundet beskrev jag förbundets ekonomiska situation. (Se “Fortsatta nedskärningar på gymnasiet”.) Jag tar det en gång till, men “spetsar” till det lite ytterligare…

Kunskapsförbundet får ett “basbelopp” i förbundsbidrag varje år av Trollhättan och Vänersborg. Detta grundar sig på kostnaderna för gymnasieskolorna i Trollhättan och Vänersborg då Kunskapsförbundet startade 2013. Sedan har det skett en årlig uppräkning för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm. Och för varje ny tillkommande ungdom så får Kunskapsförbundet 55.000 kr (tidigare 53.000 kr).

Väljer en elev t ex Folkuniversitetet får KFV betala upp emot 100.000 kr för denna plats. Det betyder en “förlust” på 45.000 kr jämfört med om eleverna hade valt samma program i Kunskapsförbundets regi. Och väljer eleverna då Naturbruksprogrammet på Realgymnasiet, som 35 elever gjorde i höstas, så kostar varje plats minst 200.000 kr. Och Kunskapsförbundet får fortfarande 55.000 för varje elev…

Eftersom inte Kunskapsförbundet får någon som helst kompensation av ägarkommunerna för friskolornas dyra platser, så blir det i praktiken de elever som går i förbundets egna skolor som får betala friskoleplatserna. Det innebär självklart att utbildningskvaliteten riskerar att på sikt sjunka i KFV, vilket i sin tur kan leda till att färre väljer förbundets gymnasieskolor…

Kunskapsförbundet Väst har ett tufft år framför sig. Förbundet möter år 2020 med färre personal på alla områden, samtidigt som eleverna är lika många som tidigare. Kostnaderna för friskolor fortsätter öka och förbundet måste “hämta hem” 7,5 miljoner. Och trots alla mörka orosmoln är tjänstemännen i förbundet med förbundsdirektören i spetsen optimistiska… Och visst har kunskapsresultaten för förbundets elever ökat. Men det var före de stora besparingarna. Säger jag, som inte kan vara lika positiv och optimistisk… Jag önskar att jag kunde vara det.

Förbundsdirektören slutade med att se tillbaka på året som gått och det gjorde även Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S).

Och då kom överraskningen!

Min ödmjukhet förbjuder mig inte att återge de fina ord som ordförande Maud Bengtsson och förbundsdirektör Johan Olofson uttryckte vid avslutningen av dagens sammanträde.

Bengtsson ansåg att hela direktionen borde läsa min blogg. Hon tyckte att bloggen gav en bra och sanningsenlig bild av Kunskapsförbundet och vad som händer i och omkring det… Och inte nog med det… Förbundsdirektör Olofson stämde in i berömmet och fyllde dessutom i med att alla fakta i bloggen har varit korrekta.

Det var fantastiskt roligt att höra dessa ord från två kunniga och kompetenta personer.

Och till sist – God Jul på alla er i Kunskapsförbundet som jag inte ser mer i år.

PS. Min partivän och kollega i direktionen Lutz Rininsland har en del synpunkter i bloggfrågan på sin blogg – se “Finfina avslutningen och en eftertanke”. Den är som vanligt värd att läsa.

VA och utsläppen 2018

9 december, 2019 Lämna en kommentar

Va? VA? Japp, det ska handla om vatten och avlopp. Och utsläpp.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt och “kors och tvärs” under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna. Och att det inte är bajsvattnet som kommer ut i kranarna. Ledningarna för vatten respektive avlopp är som tur är separerade.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Avloppsreningsverken ligger på Holmängen och i Brålanda. För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Då renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. Bajset och andra föroreningar tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv… Vid ett annat tillfälle bräddades det också i Ryrsjön 2016, 339 kbm.

Även 2018 bräddades det i de kommunala ledningarna och avloppsverken. Det står beskrivet i miljörapporterna som publiceras varje år för de två avloppsreningsverken.

Sammanlagt beräknas ca 163 kbm (på ett ställe står det 203 kbm) ha bräddat till Vänerns utlopp i Göta älv från Holmängens avloppsreningsverk år 2018. Bräddningarna inträffade i samband med regn. Även från Brålandas avloppsreningsverk bräddades det förra året. Totalt beräknas 2.730 kbm ha bräddat till Frändeforsån via Dahlbergs å ut i Vänern.

Det kan konstateras att det var ganska få bräddningar förra året, men tittar man på volymerna som släpps ut i Vänern och andra vatten i kommunen så överstiger mängden många gånger om den mängd som riskerar att släppas ut från ett enskilt avlopp. Som dessutom kanske ligger mitt i skogen långt från sjöar och vattendrag.

Men det är ju också så, och det kanske är ännu viktigare att ha i minnet, att när avloppsreningsverken fungerar som de ska så släpps det ändå ut ämnen i Vänern och Frändeforsån. Och det är inte bara fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken utan också mikroplaster, medicinrester, tungmetaller och kemikalier.

Enligt Miljörapporterna 2018 för Holmängens och Brålandas avloppsreningsverk var det totala utsläppet, inklusive bräddning, 1,07 ton fosfor och 61,1 ton kväve. 

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Och det är nog faktiskt så att små enskilda avloppslösningar, som finns på landsbygden, fungerar alldeles utmärkt. Forskning visar t ex att skog och mark (markretention) binder fosfor och gör att markbakterierna sätts i arbete. Det är det här som sker när enskilda avlopp har sina utsläppspunkter i skog och mark.

Så återigen påminns man om bibelcitatet grandet i din broders öga och bjälken i ditt eget när man tittar på miljö och hälsas och samhällsbyggnads jakt på enskilda avloppsanläggningar… En jakt som fortfarande pågår i Vänersborgs kommun…

Peter Ridderstolpe (tekn lic. i tillämpad ekologi, seniorkonsult på Water Revival Systems och expert på små avlopp) skrev så här i Svenska Dagbladet tidigare i höstas (se SVD 2019-09-07, “Överkrav på avlopp drabbar husägare”):

“Mitt råd till dig som arbetar på kommunerna är: Följ miljöbalken! Ställ bara krav som du själv kan motivera ur miljö- och kostnadssynpunkt. Ditt fokus ska ligga på att fastighetens avlopp erhåller ett sammantaget fullgott och robust skydd för människors hälsa, miljön och för en god hushållning med naturresurser. I normalfallet är markbaserad rening den bästa tekniken för att uppnå dessa grundläggande krav.”

För övrigt måste framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering, bygga på, och jag citerar Ulf Svensson (GP 15 maj, ”Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten”):

”hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp.”

Det är precis detta som Solvarm utvecklar i sina naturhus på Sikhall.

Fortsatta nedskärningar på gymnasiet

8 december, 2019 Lämna en kommentar

Nu på tisdag, den 10 december, har direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde.

Mötet kommer som vanligt att handla om pengar, eller snarare bristen på. För trots att det snart är jul så lär inte tomten komma med några pekuniära julklappar till Kunskapsförbundet. Tomtarna Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) har tomt i sina säckar. Det betyder att även nästa år kommer att bli ett tungt år för förbundets elever, lärare och annan personal.

Direktionen, dvs de politiker som bestämmer i förbundet, ska anta budgeten för 2020. Jag tror inte att det egentligen är så mycket att diskutera i Kunskapsförbundet. Förbundet har de pengar det har, det går inte att göra något åt. Det är som sagt Åkerlund i Trollhättan och Augustsson i Vänersborg som bestämmer, tillsammans med respektive fullmäktige så klart. Och som grädde på moset tar inte heller staten sitt ansvar fullt ut, statsbidragen borde ha varit betydligt större. Förbundet kan inte påverka de pengarna heller. Och eftersom pengarna inte räcker till de utgifter och kostnader som förbundet har så måste det sparas. Nästa år också…

Det har alltså inte hjälpt att Kunskapsförbundet har skurit ner på antalet lärare, eller på ledningen, eller på elevhälsan, eller på… Det ska sparas ytterligare 7,5 miljoner år 2020 för att få en budget i balans. Nedskärningarna fortsätter med andra ord. Men var dessa miljoner ska hittas vet jag inte. Kanske genom att anta och genomföra några av de idéer som fördes fram på det förra sammanträdet. Som t ex att ta in nya medlemmar/kommuner i förbundet, “ta över” arbetsmarknadsavdelningarna i Trollhättan och Vänersborg eller att starta ett eget naturbruksgymnasium… Men sådant är inte gjort i en handvändning – och dessutom ligger besluten som vanligt i Trollhättans och Vänersborgs fullmäktigeförsamlingar… (Se “Direktionens möte (19/11)”.)

Något måste göras, på något sätt måste det komma in mer pengar i Kunskapsförbundet…

Jag blir också lite nervös när jag ser i meddelandelistan inför sammanträdet en notis om:

“uppsägning av avtal mellan Kunskapsförbundet Väst, LR samt Lärarförbundet. Avser vuxenutbildningen.”

Det visar sig att Kunskapsförbundet (=arbetsgivaren) säger upp det lokala kollektivavtal om arbetstid som tecknades i maj förra året (2018) för alla lärare inom vuxenutbildningen. Det bådar inte gott. Om förbundets ekonomiska situation leder till motsättningar och konflikter med lärarnas fackliga organisationer, om arbetsgivaren t ex vill att lärarnas undervisningsskyldighet ska öka, kan det bli svårt att behålla kompetent och legitimerad personal och rekrytera ny. I ett sådant här ekonomiskt läge borde alla dra åt samma håll…

Men än så länge är vi positiva…

Den pedagogiska verksamhet som pågår överallt i förbundet är av hög kvalitet. Och just det kan vara viktigt att veta för alla elever i åk 9 (och föräldrar) som nu står inför att välja till gymnasiet – se “Dags att välja gymnasieprogram!”.

Direktionen ska på tisdag, som nämnts tidigare, fatta beslut om Mål- och resursplan 2020, dvs nästa års budget. Och jag vill börja med att återge delar av  Kunskapsförbundet Västs ordförande Maud Bengtssons (S) inledning till Mål- och resursplanen:

“De viktigaste målsättningarna i Kunskapsförbundet ska även i fortsättningen vara ökad likvärdighet och förbättrade kunskapsresultat. Det kompensatoriska uppdraget ska också vara i fokus. Vi fortsätter arbetet med allas delaktighet i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kunskapsförbundet är och ska även i fortsättningen vara en organisation där våra elever ges så bra förutsättningar som möjligt för att nå sina drömmar och bli så mycket de kan.”

Och Maud Bengtsson avslutar:

“Trots bistrare ekonomiska tider känner vi framtidslust och vi fortsätter att arbeta med ”Drömfabrikens” resa mot ett förbättrat lärande!”

Jag tänkte faktiskt redovisa några ekonomiska fakta för nästa år i denna blogg. Det är sällan man ser dessa i media. Och eftersom Kunskapsförbundet oftast förbigås med tystnad i Vänersborgs politiska organ, även om en förändring tycks vara på gång, kan det vara bra för intresserade att åtminstone känna till några av siffrorna.

En stor del av KFV:s intäkter kommer från förbundsbidraget. Det betalas varje år av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Förbundsbidraget baseras på kommunernas totala befolkning i åldern 16-18 år, dvs antalet ungdomar från tre årskullar (16-17-18 år). Bidraget ges också för ungdomar som inte har sökt och som inte tar någon utbildningsplats i anspråk. Det är dock få ungdomar detta gäller. Å andra sidan blir det fler och fler ungdomar som av olika anledningar behöver en utbildningsplats även under ett fjärde år. Det betalar inte kommunerna.

Kunskapsförbundet Väst ansvarar också för de elever som väljer att gå sin gymnasieutbildning i friskolor eller i andra kommuner. Det är viktigt att tänka på. Det innebär nämligen att förbundet betalar till friskolor, t ex naturbruksskolor, och andra kommuner för de elever (från Trollhättan och Vänersborg) som väljer det alternativet. (På samma sätt får förbundet ersättning om elever från andra kommuner väljer Kunskapsförbundet.) Det betyder att denna del av förbundsbidraget försvinner från förbundet – och kan följaktligen inte användas till förbundets egna skolor. (Allt större summor försvinner till friskolorna.)

Så här ser förbundsbidraget ut för 2020:

Det totala förbundsbidraget 2020 från Trollhättan och Vänersborg uppgår således till 461,1 miljoner kr. Det betyder 130.034 kr per elev.

Storleken på förbundsbidraget utgår egentligen från de kostnader som respektive kommun hade för sin gymnasieverksamhet den dag då Kunskapsförbundet Väst bildades 2013. Pengarna, på den tiden ca 100.000 kr per student, skulle räcka till allt som behövdes för att bedriva gymnasieutbildning. Sedan har förbundsbidraget helt enkelt räknats upp varje år för inflation, löneökningar och hyreshöjningar mm.

Förbundsbidraget höjs också om antalet ungdomar ökar. Om antalet studenter ökar från ett år till ett annat så får Kunskapsförbundet 55.000 kr per person. Det var tidigare 53.000 kr, men höjdes i år. Ägarkommunerna räknar med att 55.000 kr per elev ska räcka för en utbildningsplats. Och oftast stämmer det resonemanget. Pengarna räcker för att fylla upp en klass från t ex 27 elever till 30. Då behövs det inga extra lokaler, ny lärare eller ytterligare rektor. Men situationen blir naturligtvis annorlunda om 3 nya elever vill börja i en klass där det redan går 32 elever…

Denna ekonomiska ”modell” urholkar också förbundets ekonomi på ett annat sätt. Om studenter väljer en fristående gymnasieskola, t ex ett naturbruksgymnasium, som kostar 200.000-300.000 kr per utbildningsplats, så går förbundet back. Förbundets ”egna studenter” får då så att säga betala dessa friskoleplatser med minskade resurser… (Lutz Rininsland (V) och jag har skrivit en motion om det här. Du kan ladda ner motionen här.)

Förbundsbidraget finansierar gymnasieutbildningen, men Kunskapsförbundet ansvarar även för vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare finansieras enligt särskilda uppdragsavtal som tecknas mellan förbundet och Trollhättan och Vänersborg. (Kommunerna tecknar avtalen var och en för sig.) Det kan väl också tilläggas att vuxenutbildningen även bedriver utbildningar som genererar statsbidrag såsom yrkesvux, lärlingsutbildning, traineejobb och yrkeshögskoleutbildningar.

Trollhättans stad och Vänersborgs kommun betalar nästa år totalt 551,5 milj kr till Kunskapsförbundet – för gymnasie- och vuxenutbildningen.

Dessa pengar fördelas på de olika verksamheterna på följande sätt:

Eller illustrerat i ett diagram:

Och för den som är särskilt intresserad så redovisas hela budgeten här:

Och jag avslutar med två cirkeldiagram över Kunskapsförbundets intäkter och kostnader 2020:

Förhoppningsvis kan denna blogg bidra till att öka kunskapen om Kunskapsförbundets ekonomiska situation.

Gårdagens sittning med KS

5 december, 2019 2 kommentarer

Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS) höll på till kl 15.10. Och som vanligt bestod en stor del av mötet av information. …och som vanligt lyste de politiska diskussionerna med sin frånvaro. Men jag börjar bli van, det är så det går till. Inga politiska diskussioner i kommunstyrelsen, inga diskussioner i kommunfullmäktige. Politiken bara rullar på… 

Det är väl inte konstigt att man undrar vem som bestämmer i Vänersborg, om det verkligen är politikerna… Ofta får jag känslan av att det faktiskt är tjänstemännen. Det tjänstemännen inte tar med i t ex underlagen, det finns inte… Underlagen läses i bästa fall igenom av politikerna, och det finns de som anser att det är en bedrift i sig. Visar någon politiker tveksamhet, ifrågasätter, framför en annan uppfattning eller föreslår något annat – då råder ofta tystnad. Och så röstar betongpartierna som tjänstemännen har föreslagit – mot kritiska politiker eller partier. Det kanske i och för sig är vanligare i fullmäktige än i kommunstyrelsen – i kommunstyrelsen klubbas ärenden till 95% utan några kommentarer överhuvudtaget.

Gårdagen hade en “annorlunda” information. Konsultföretaget Public Partner hade 2,5 timme till förfogande för att redogöra för den pågående genomlysningen som företaget genomför. Vi var väl flera som trodde att slutrapporten skulle presenteras. Men så blev det inte. Ledamöterna och ersättarna fick reda på att slutrapporten kommer någon gång före jul. Gårdagens “dialogmöte” var en del av själva processen, även om det var en del av avslutningen.

I och med att genomlysningen närmar sig slutet så fick kommunstyrelsen trots allt reda på vartåt “det lutar”. Public Partner gjorde nämligen ett antal “inspel” och så fick ledamöterna reagera och diskutera i 5-10 min vad de (vi) tyckte. 

Det här är företagets förändringsförslag:

  1. “Förändra budgetprocessen”
  2. “Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den”
  3. “Utveckla processägarskap”
  4. “Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under kommunstyrelsen”
  5. “Sammanhållen beredningsprocess”

Varje förändringsförslag konkretiserades i ytterligare punkter – se bilderna nedan:

Sedan fördjupade sig Public Partner i speciellt två av punkterna.

Först var det om en förändrad budgetprocess. Konsulterna menade att alla, både politiker och förvaltningar, ska vara med och arbeta med helheten. Alla ska vara delaktiga i processen och det ska vara mer dialog och mindre debatt. Man ska göra en gemensam analys och komma överens var vi är och vart vi ska.

Det tyckte jag var tämligen kloka ord. En sådan gemensam budgetprocess skulle jag välkomna. Det tycktes också som om de flesta deltagarna var ganska positiva till förslaget.

Den andra fördjupningen handlade om att “ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under kommunstyrelsen”. Här var nog deltagarna inte riktigt lika positiva, men det fanns både positiva och mer kritiska röster.

Public Partner förespråkade att kommunens olika förvaltningar, t ex social-, samhällsbyggnads-, barn- och utbildningsförvaltningarna, skulle slås samman till en stor förvaltning. Som skulle hamna direkt under kommunstyrelsen. På det här sättet skulle helhetsperspektivet bli bättre, och även underlagen och verkställigheten skulle bli det. I den här organisationen skulle de “traditionella” politiska nämnderna kunna finnas kvar.

Jag vet inte vad jag anser. Och jag vet inte heller hur en eventuell förändring skulle gå till och vilka som skulle leda denna. Det var det också flera av deltagarna som undrade. En chefstjänsteman ansåg att:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Det var ett mycket viktigt påpekande tyckte jag.

Public Partner tog också upp punkten “klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den”, även om den tidsmässigt inte fick lika stort utrymme.

Skolan togs upp som exempel. Orsaken till det var troligen därför att det finns en särskild skrivning i budgetbeslutet från nov 2018:

“Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Public Partner jämförde med en annan kommun som var i en liknande situation när det gällde elevernas skolresultat. Även om socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inte trodde detta. Nyberg sa inför församlingen att Vänersborg låg på ungefär plats 90 av Sveriges 290 kommuner. 

Ooops…

Det var många som höjde på ögonbrynen, visste inte socialnämndens ordförande tillika ledamot i kommunfullmäktige att Vänersborg låg betydligt sämre till? Vänersborg hamnade på plats 237 av 290 kommuner i “Lärarförbundets Skolranking 2019”. (Här kan du också läsa om Skolverkets statistik “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Är okunskapen så utbredd bland fullmäktiges styrande politiker så kan jag förstå att kommunfullmäktiges ledamöter t ex sa nej till barn- och utbildningsnämndens begäran om mer pengar i onsdags… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)

Public Partner menade att skolutveckling var en uppgift för hela organisationen och arbetet borde ledas av kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Det är helt riktigt att hela organisationen bör vara engagerad, men jag vet inte om jag anser att arbetet måste ledas av just kommunstyrelsen…

Efter en sådan här sittning med Public Partner så skulle man kunna förmoda att kommunstyrelsen fortsatte att diskutera företagets förslag till förändringar. Ur politisk synvinkel… Och med ambitionen att försöka komma överens från början… Men så blev det inte. Inte ett ord nämndes om de tämligen radikala förslagen.

I stället fick kommunstyrelsen ännu mer information.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Vänersborg och Vargön ska ut på samråd mellan den 16 dec-21 feb. Då har alla vänersborgare och vargöbor möjlighet att lämna synpunkter. (Det blir antagligen också information på kommunens födelsedag i början av februari.)

Jag ställde några frågor. (Se “Höstens sista KS”.) Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) jämförs med ett ”nollalternativ” helt enkelt för att visa vad som blir resultatet om inte FÖP:en antas. När FÖP:en talar om “måttliga negativa konsekvenser”, vilket torde vara en politisk/ideologisk fråga, så hade en konsult bestämt detta. Dock skulle noteras att FÖP:en är en “mjukare styrning” och att andra beslut kan fattas senare. Den som föredrog ärendet höll med om att större tyngd kunde ha lagts på klimatbelastningen. Men kommunen har en en marknad att förhålla sig till. Kommunen kan också styra på andra sätt, med t ex markanvisningar.

Som sagt, allmänheten kan snart börja lämna synpunkter direkt till kommunen.

Kommunen kastar möbler varje år. Gamla möbler förvaras i källare, vindar och andra lokaler lite överallt i kommunen. Samtidigt köps det in nya möbler för 10,3 milj kr varje år. Nu ska kommunen starta ett projekt där deltagare på AME ska renovera möbler som inte används. Projektet låter mycket spännande. Det kommer att ge deltagare på AME meningsfull sysselsättning samtidigt som kommunen kan spara stora pengar. För att inte prata om miljön…

Det blev en del frågor kring reservkraftverk när förvaltningschefen för samhällsbyggnads presenterade Oden-köket…

Efter all information avverkades dagens beslutsärenden i rasande fart. Ordförande Benny Augustsson (S) fick bara stanna upp i två ärenden. Jag frågade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) om källsortering i utemiljöer och fastighetsnära insamling (FNI). (Se “Höstens sista KS”.)

Om FNI sa Wiklund att det är förpackningsindustrierna som enligt (kommande?) lagstiftningen ska ha ansvaret. Det pågår pilotprojekt, men flera kommuner, däribland Vänersborg, vill utvärdera dessa innan man går vidare. När det gäller utemiljöer, som t ex Ursand, så är det fastighetsägaren som har ansvaret. Det är lite tråkigt att Vänersborg sällan tar täten för något nytt…

Wiklund tyckte att jag skulle prata med min representant i samhällsbyggnadsnämnden. Jag ska göra det. Det var nästan så att man kunde tro att det var jag som var miljöpartiets ledamot i kommunstyrelsen…

Det blev också ett kort avbrott i ärendet om Vattenpalatset. Henrik Harlitz (M) tyckte nämligen att det var spännande att det fanns indexuppräkning på förlusttäckningsbidrag. Och det är det. Det är nog så att det beror på några slags juridiska finesser. Harlitz påpekade dock att det inte finns några andra kommunala bolag där man gör på liknande sätt.

Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är inte förrän den 29 januari.

Kategorier:KS 2019

Höstens sista KS (4/12)

3 december, 2019 Lämna en kommentar

Imorgon är det dags för kommunstyrelsens sista sammanträde för år 2019. Denna gång ska 19 ärenden avhandlas, och vem vet, kanske tillkommer ytterligare något i sista stund. Handlingarna består av 490 sidor, nästan 50 sidor mer än Jan Guillous senaste bok “Den andra dödssynden”. Vad jag helst skulle vilja ägna dagen åt överlåter jag åt er bloggläsare att fundera över…

Morgondagens ärendelista ser ut så här:

De flesta av ärendena “stannar hos” kommunstyrelsen (KS), endast 4 ärenden ska vidare till kommunfullmäktige (KF). Det är tre rutinärenden som ska avgöras av fullmäktige den 18 december. “Utöka verksamhetsområde för VA vatten och avlopp vid Timmervik” är inget kontroversiellt, även om man skulle kunna tro det. Det är en fastighetsägare som begär att dennes fastigheter ska ingå i verksamhetsområdet för kommunalt VA. Fastigheterna är belägna i omedelbar anslutning till befintligt verksamhetsområde så det är inga problem. Det är också två delårsrapporter, för Kunskapsförbundet Väst och för Fyrbodals Kommunalförbund, som ska vidare till KF. Det finns vad jag kan se inget särskilt att säga om delårsrapporterna.

Det fjärde och sista ärendet som fullmäktige ska ta ställning till är ett ärende som har dragits i långbänk länge – “Begäran om utökad investeringsbudget för Odenkök Oden 1”. Kanske är just detta ärende inte speciellt gammalt, men själva investeringen i ett nytt kök vid Torpaskolan är det. Allt eftersom tiden går och inget händer blir den planerade och beslutade investeringen allt dyrare – och dessutom tillkommer hela tiden fler krav på det nya köket. Nu ska först samhällsbyggnadsnämndens begäran på 14,7 milj kr i utökad investeringsbudget för 2020 upp i KS och sedan väntar beslut i KF.

De totala kostnaderna för det nya Oden-köket beräknas med denna fördyring komma att uppgå till sammanlagt 79,4 milj kr. Det är oerhört mycket pengar, men trots det lär ärendet inte ha några problem med att godkännas. Man kan väl bara konstatera att det finns pengar i kommunen… Oden-köket ska producera måltider till förskola, skola och äldreomsorg samt specialkoster.

Alla andra ärenden stannar i KS. Inför en del ärenden kommer ledamöterna att få information och denna brukar ta ganska lång tid i anspråk, faktiskt den allra största delen av KS-sammanträdena. Imorgon blir det information om “Samråd gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön”, “Remöblera – återvinning av kommunens möbler via arbetsmarknadsenheten”, “Uppdaterade anvisningar för attestregler” och “Begäran om utökad investeringsbudget för Oden-kök”.

Och en information som väldigt många politiker och tjänstemän länge har väntat på, både med tillförsikt och fruktan – Public Partner ska avrapportera resultatet av den genomlysning av kommunen som företaget genomfört under hösten. Det ska bli spännande… Inga resultat har läckt ut i förväg, i varje fall inte till en vänsterpartist som inte uppehåller sig särskilt ofta i kommunhusets nyrenoverade korridorer.

KS ska besluta om att genomföra samråd av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Vänersborg och Vargön. I sammanfattningen av ärendet står det:

“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. … Nu har ett första samlat utkast tagits fram för samråd.”

FÖP:en är en mer detaljerad strategisk plan än översiktsplanen (ÖP) och utgår från ÖP:s långsiktiga politiska ställningstaganden om kommunens utveckling. FÖP:en, som inte är juridiskt bindande, ska ut på samråd innan den fastställs av kommunfullmäktige. Till planen har även en miljökonsekvensbeskrivning bilagts.

Jag har läst dokumenten väldigt översiktligt (än så länge), liksom en av mina “mailvänner”. Det vi undrar över är t ex varför miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) jämförs med ett ”nollalternativ”. Är det ett alternativ att inte göra något? Bör inte åtgärderna åtminstone jämföras med Grönplanen och Miljöprogrammet 2030? Det talas också om “måttliga negativa konsekvenser på naturmiljö vid exploatering i miljöer med höga värden”. Är det inte en politisk fråga vad som är ”måttligt” eller inte?

Min “mailvän” saknade också kvantitativa data, exempelvis ”x% av orörda områden i Dalbobergen kommer att exploateras”. Och, ”åtgärden kommer att förorsaka x ton CO2-utsläpp”. Hen påpekade också att det inte står något om klimatbelastningen i kapitlet om risker och störningar. Som sagt, jag får läsa noggrannare och se om jag håller med om detta sistnämnda.

Ärendet om kommunens cybersäkerhet ser också intressant ut. Och är och blir det säkert. Men just nu ges bara beskedet att:

“Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med en handlingsplan för att möta de områden som granskningen av cybersäkerhet beskriver.”

Ärendet lär komma tillbaka.

Kommunstyrelsen ska yttra sig över en revidering av kommunens “Renhållningsordning med tillhörande föreskrifter och avfallsplan”.

Syftet med avfallsplanen är att:

“skapa en hållbar avfallshantering [antagligen har ett “och” fallit bort här; min anm] att ge förutsättning för kommunen att arbeta för en cirkulär ekonomi.”

Kommunstyrelseförvaltningen riktar en del kritik mot planen, bland annat att det finns för mycket (onödig) information och att det inte lämpar sig att ha symboler som “mer eller mindre glada gubbar” i planen. Eller ledsna.

Det finns självklart mycket bra i planerna, men jag saknar två saker – två saker som jag tidigare har tagit upp i några bloggar. Det ena uppmärksammades av signaturen “Rune” i en kommentar. (Se “Lite av varje (1): Fotboll, bandy, sopor och måsar”.)

“Rune” skrev:

”Vänersborgs alla turister på stan, gästhamn och campingar (ex.vis Ursands 100.000 gästnätter per år) slänger alla sitt avfall i en enda soppåse som då inkluderar rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.”

Jag ser inget i avfallsplanen som ger förslag på hur detta problem ska åtgärdas. Det enda som står under rubriken “Källsortering i utemiljöer” är:

“Naturvårdsverket ska genomföra en utredning för att tydliggöra de tillståndspliktiga insamlingssystemens ansvar för insamling av förpackningsavfall som uppstår i utemiljöer. I uppdraget ingår att ge förslag på vilka platser förpackningsavfall ska samlas in och hur insamlingen ska utföras. Uppdraget ska redovisas till senast den 1 februari 2019.” [Det står 2019; min anm.]

Vänersborgs kommun tar som det ser ut inga egna alternativ… Det är synd.

Vänersborgs kommun planerar också att köra vidare med tvåfacks sophantering. (Jag skrev om detta redan 2013 under den talande rubriken “Är sophanteringssystemet redan omodernt?”. Sedan utvecklade jag mina tankar i bloggen “Dags att byta sophantering?”, från augusti i år.)

Många kommuner i landet har infört ett sophanteringssystem som kallas FNI, fastighetsnära insamling. Systemet går ut på att hushållen sorterar hushållsavfallet redan hemma i sina sopkärl. (Varje hushåll får två sopkärl och varje kärl är uppdelat i fyra fack.) Systemet har följande fördelar för kommuninvånarna:

  • ”Du sparar tid eftersom du inte behöver ta dig till återvinningsstationen.”
  • ”Du sparar plats inne när du inte behöver ”mellanlagra” tomma förpackningar och tidningar.”
  • ”Du minskar belastningen på miljön i form av minskade transporter.”
  • ”Undersökningar visar att vi återvinner mer med fastighetsnära insamling.”

Hushållen där FNI har införts verkar nöjda. De kan sortera hemma, de behöver inte åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunerna har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunerna behöver inte heller ha så många återvinningsstationer, eftersom avfallet sorteras hemma.

Erfarenheten från de kommuner som har infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Det finns ett kort avsnitt i avfallsplanen om fastighetsnära insamling:

“Enligt en promemoria med förslag på ändringar i ett flertal lagrum ska insamlingen av tidnings- och förpackningsavfall öka genom att insamlingssystemet blir fastighetsnära, så kallad fastighetsnära insamling (FNI). På så sätt ska servicegraden för hantering av förpacknings-/och tidningsavfall närma sig servicegraden för det hushållsavfall som i dagsläget samlas in av kommunerna. Medborgarna ska inte behöva åka till en återvinningsstation (ÅVS) för att lämna sitt tidnings- och förpackningsavfall.
För att uppnå detta ska tillståndspliktiga insamlingssystem upprättas. Kommunen ska endast få samla in detta tidnings- och förpackningsavfall om de har avtal med ett sådant tillståndspliktigt insamlingssystem.
Promemorian har varit på remiss och fått kritik från flera håll. Att vara beroende av ett avtal med den aktör som driver insamlingssystemet kan komma att innebära att kommunerna inte vågar satsa på att bygga ut FNI i dagsläget.”

Vänersborgs kommun tar som det ser ut inga egna alternativ… Det är synd.

KS ska behandla ärendet “Remöblera – återvinning av kommunens möbler via Arbetsmarknadsenheten”. Det handlar om hur kommunen kan arbeta med återvinning av möbler för att spara på miljö och ekonomi. Det ska bli intressant att få reda på mer.

Och så ska Vattenpalatset få sina pengar… Kommunstyrelsen ska fastställa ett preliminärt förlustbidrag för 2020. Förlustbidraget uppgår till 7,726 milj kr. Det kan väl nämnas att utöver dessa pengar har kommunen också ett avtal med Vattenpalatset om att driva en varmvattenbassäng till en beräknad kostnad av 665.000 kr. Den totala kostnaden för Vattenpalatset beräknas alltså bli 8,528 milj kr nästa år. Man kan väl konstatera att det finns pengar i kommunen…

Det var en relativt lång redogörelse för kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Men det är alltså detta som är på gång i årets politiska slutskede. Om du själv vill läsa handlingarna så hittar du dem här – klicka!

KF (2): På lösan Sanden

1 december, 2019 2 kommentarer

I onsdags var det alltså kommunfullmäktige. Rent beslutsmässigt var det inga större överraskningar. Däremot var den låga nivån på debatterna det. Eller om det nu var någon nivå överhuvudtaget. Förutom att det till stor del rådde tystnad, så bemödade sig inte majoriteten med att framföra några argument eller motargument. Och då blir det inte mycket till debatt. Men så är det inte helt sällan i Vänersborgs fullmäktige, till skillnad från i t ex Trollhättan.

Och då tänker några kanske – ja ja, men debatterna har väl redan hållits i typ kommunstyrelsen… Men det har de inte. I kommunstyrelsen är tystnaden om möjligt ännu större och kompaktare än i fullmäktige. Jag vet ärligt talat inte om det diskuteras politik någonstans. Kanske i korridorerna på kommunhuset. Det finns ju många betongpolitiker som tillbringar mycket tid där, som heltidsanställda och arvoderade politiker…

Jag har till del gett uttryck för min besvikelse och frustration över fullmäktige i min förra blogg om hanteringen av tilläggsanslaget som barn- och utbildningsnämnden begärde. (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.) Frustrationen var inte mindre i ärendet “Detaljplan för Galeasen 1, med flera i Vänersborgs kommun”. Det handlade alltså om Sanden.

Kommunen vill på sikt bygga en ny stadsdel på Sanden. Denna mindre detaljplan för Galeasen 1 är bara början:

“Syftet med detaljplanen är att möjliggöra första steget i omvandlingen av Sanden från nuvarande industri m.m. till en ny levande stadsdel med bostäder och verksamheter”

Som framgår av artikeln i TTELA så var undertecknad vänsterpartist först framme i talarstolen. (Se TTELA: “Kan bli Sveriges bästa stadsdel”.) Mitt anförande började ungefär så här:

“Kommunen tar nu första steget på en resa – en resa som kan bli väldigt lång. Vart resan kommer att sluta vet ingen riktigt. Jag tror att det finns flera visioner och önsketänkanden om resmålet. Och det är inte bra. Man bör vara överens om resans mål redan när man startar. Det har vi egentligen aldrig ens diskuterat…
Det är ingen som riktigt heller vet hur resan ska utformas, vilken väg resan ska ta och vilka stopp vi ska göra på vägen, eller var. Vad biljetten till slut kostar vet vi inte heller. Den första etappen är nog relativt billig, men resten av resan? Ja, det får vi se när vi ska åka vidare… Men, kan vi avsluta resan när vi väl har satt igång? Kan vi avsluta efter en etapp? Kanske. Men var har vi då kommit? Och är vi i så fall nöjda med vart vi har kommit?
Det är lite så som det brukar vara i Vänersborgs kommun – och det slutar inte helt sällan i dyra resor. För mig känns inte heller denna resa helt bekväm.
Det finns flera frågor som borde få svar innan den långa resan börjar på Lilla Vassbotten, nu för tiden kallad Sanden södra.”

Jag redogjorde för flera frågetecken med en ny stadsdel på Sanden. (Se “KS till KF”.) Det handlade om hamnen och framtiden för den, översvämningsskydd och höjning av marknivå, föroreningarna i marken, skred och sättningar – bara för att nämna de viktigaste problemen. Och allt det som jag räknade upp återfinns i handlingarna. Det är inget som jag hittade på själv.

Och visst, innan denna detaljplan sätts i verket behöver kanske inte alla dessa problem vara lösta. Men man borde ha tittat på dem, diskuterat lösningar och kostnader, redan nu… Och definitivt försökt komma överens om vart kommunen är på väg… Jag tror nämligen inte att kommunfullmäktige visste, eller vet, det.

I handlingarna betonas att följande problem måste lösas snabbast, definitivt senast innan steg 2 (jag citerar från mitt anförande, där alla uppgifter är hämtade från detaljplanen):

“Vassbottenleden bör förändras från en trafikled till en stadsgata med en mer stadsmässig utformning. Rondellen i korsningen mellan Vassbottenleden och Brogatan behöver göras om och korsningar bör få en utformning som ger en trafiksäkrare miljö. Det pratas om planskilda korsningar. Det pratas också om att träd bör placeras längs med Vassbottenleden. Dessutom ska gång- och cykeltrafik prioriteras och gator utformas så att kvarter blir lätta att nå.”

Är det någon av mina läsare som anar att det ligger tämligen höga kostnader “dolda” i dessa problem? I så fall är ni mer framsynta än ledamöterna i fullmäktige…

Notera att kostnaderna är kommunens… Det finns kostnader för höghusen (TTELA:s beteckning) på Galeasen 1 som det privata byggföretaget, Peab Markutveckling AB, får stå för. Som t ex att bygga för framtida översvämningar, efterbehandla förorenad mark, följa ev nya skyddsföreskrifter för Vänern från Länsstyrelsen, hitta hållbara lösningar på dagvattenhanteringen och utföra radonskyddade byggnader.

Niklas Johansson på TTELA fångade med ett citat själva poängen i mitt långa anförande:

“Jag säger inte nej till Sanden. Men jag vill veta var resan slutar och vad den kommer att kosta.”

Det var bara en person i kommunfullmäktige som bemötte min argumentation. Det var Dan Nyberg (S).

Nyberg ägnade en stor del av sitt anförande med att förringa farorna för framtida översvämningar. Det skulle liksom ordna sig – Vattenfall skulle bara släppa ut mer vatten i Trollhättan när det behövdes. Och kanske det, det är möjligt att Nyberg vet mer om det här än t ex Länsstyrelsen. Sedan tog Nyberg till storsläggan (Nyberg vände sig till både undertecknad och Morgan Larsson, MBP):

“Vad har ni för framtid med Sanden? Ska det se ut som det gör idag? Eller vad har ni för vision? Eller är det bara att säga nej? Nej, jag tycker att man ska stå för att man vill ha en framtid och inte en baktid. Det känns att bara vara emot och inte ha någonting annat att erbjuda, det är bara baktid.”

Jag har svårt att se vad Nyberg säger i sak. “Framtid och baktid” – möjligtvis är det vitsigt, men knappast relevant. För inte kan väl Dan Nyberg (S) mena att hans framtid är helt beroende av en detaljplan för Galeasen 1, ett litet område på Sanden…? Och att jag saknar framtid för att jag ställer frågor…

Det blev några replikskiften. I ett liknade jag stämningen i fullmäktige med den stämning som rådde när fullmäktige beslutade om att bygga arenan. Då var det glädje och inga bekymmer. Allt var så bra, inget kunde gå fel, människor från hela Sverige skulle vilja flytta till Vänersborg och pengarna var inga som helst problem. Ledamöter formligen tävlade i optimism och framtidstro… De som inte ställde upp på arenabygget var bakåtsträvare och nej-sägare…

Det var samma i onsdags. Talare efter talare gick upp i talarstolen och berömde planernas och visionernas förträfflighet. Sanden var kanon, det skulle bli så vackert och fantastiskt. Tänk vad härligt att sitta där på en balkong och dricka kaffe… Och framför allt, det fanns inga som helst olösta problem. Och inga som helst kommunala kostnader… (Även Lutz Rininsland, V, reagerade på den upptrissade och okritiska stämningen – se “Ska vi ha kommunpolitiker som skämmer ut sig?”.)

Dan Nyberg (S) hade ytterligare ett inlägg i ärendet:

“Jag tycker att det är ok att du ställer en massa frågor och det är viktigt att göra detta. Men det hade varit klädsamt också att ha någon egen tanke över vad som skulle kunna ske med det här området, men det finns inte. Utan då är det så lätt att återfalla till detta med arenan. Och då är det som att Vänsterpartiet har inte någon annan politik för Vänersborg än att upprepa arenan. Men det finns ju så mycket annat att tänka på som rör framtiden.”

Vill Dan Nyberg inte förstå, så vill han inte.

Det är alltså ok att ställa frågor tyckte Nyberg, men att begära svar kan man tydligen inte räkna med…. Eller? Nyberg svarade i varje fall inte och hade tydligen inte heller några problem för egen del att frågorna förblev obesvarade…

Nyberg har också en tendens att ibland bli både personlig och ringaktande. Åtminstone tycker jag att det är både tråkigt och onödigt, och knappast värdigt varken Vänersborgs kommunfullmäktige eller Dan Nyberg själv. Och jag kan inte låta bli att tänka på att vänsterpartiet för två år sedan kom överens med socialdemokraterna om en budget för hela Vänersborg, en budget som för övrigt var en kopia på vänsterpartiets budget. Det hade Nyberg tydligen helt glömt  bort… (Dan Nyberg kan bättre, det visade han t ex senare på kvällen när han besvarade en interpellation från Lutz Rininsland.)

Vänersborgs kommunfullmäktige hade inga problem med att fatta beslut om att börja exploateringen av Sanden utan svar på alla viktiga frågor. Majoritetens mening var att det bara var att köra på. Kanske tänkte alla som Carl-Ewert Berg (KD):

“Vi kan omöjligtvis ta beslutet och se en helhet av Sanden idag. Utan det här måste ske etappvis. Och glädjande nog är det ju så att de flesta exploatörer får betala för sin del. Så det är inte så här att kommunen måste ta det här som helhet.  … Etapp 2, så får naturligt dom betala rondeller och liknande satsningar där va. Så det är ju inte så att kommunen får stå för alla kostnader.”

Är det så här kommunfullmäktige tror – att de privata exploatörerna ska stå för alla eller en stor del av kostnaderna på Sanden?

Det tror inte jag.

PS. För övrigt anser jag att fullmäktige snart måste webbsändas. Det är viktigt att vänersborgarna får se hur det går till – hur viktiga beslut fattas på lösan sand och utan att viktiga frågor reds ut eller besvaras. Och hur majoriteten hela tiden håller ihop. Som betong…

PPS. Fast du kan höra hela fullmäktige på Radio Trollhättans hemsida (klicka här). Det är numera enkelt, det är bara att klicka på det ärende som du är intresserad av.

%d bloggare gillar detta: