KF 22/4 (3): Mer pengar till arenan?
Den 24 september 2009 invigdes Arena Vänersborg med pompa och ståt. Det var en glädjens dag för alla de som några år tidigare hade fattat beslutet om bygget. (På Youtube går det att lyssna på delar av fullmäktigedebatten 2007 – “Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”.) Champagnen flödade bland socialdemokrater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater.
Kommuninvånarna i gemen var inte lika glada. Bygget av arenan var omgärdat av skandaler. Det var dokument som hade hemlighållits och det var beslut som hade fattats i hemlighet mellan skål och vägg. Och framför allt hade byggkostnaderna skenat iväg på ett totalt okontrollerat sätt. (Se Youtube “El och is – Arena Vänersborg”.) Kommunfullmäktiges beslut att kostnaderna skulle stanna vid 140 milj kr inklusive sponsring hade överskridits med råge. Slutnotan, som var okänd vid invigningen, visade sig senare sluta på 286 milj kr. Men då var inte alla kostnader medräknade, som en ny gata förbi arenan, P-platser och rondellen på Gropbrovägen.
Vänsterpartiet i Vänersborg hade varit notoriska motståndare till Arena Vänersborg, från start till mål. Partiet hade tidigt varnat för att de undermåliga underlagen snabbt skulle leda till fördyringar och att fullmäktigebeslutet fattades mer på förhoppningar och önsketänkanden än på fakta. 
Många invånare höll med Vänsterpartiet och uppskattade partiets arbete. Vänsterpartiet fick 14,99% av kommuninvånarnas röster och dubblerade sina mandat i valet 2010, från 4 till 8 mandat.
Taket på arenan läckte från början och efter bara några månader så visade det sig att taket inte höll för snömassorna. Det var fler problem med bygget, redan från början. (Se t ex ett blogginlägg från 2011 “BUN 18 april: Gökungen (2)”.)
Och i påskas blåste delar av taket bort… Det har varit mycket elände med arenan under de gångna åren.
“Gökungen” har ända sedan den byggdes hela tiden gapat efter mer pengar… Och hur mycket man än har matat den så har den aldrig blivit mätt.
Ett större underhåll av arenan var planerat till år 2023. Det var avsatt 22 milj kr. Av olika anledningar försenades projektet framför allt beroende på att inga företag ville åta sig arbetet. Nu ska NCC göra jobbet – med både arenan och B-huset. I år planeras omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer.
Men det räcker inte med 22 milj kr. På onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till ytterligare 14 milj kr för underhållet.
Ytterligare 14 miljoner?
Det känns som ett lotteri där det bara finns nitlotter och en enda vinstlott. Å andra sidan, om man inte köper en lott så har man ingen chans att vinna. Det är samma sak med arenan. Görs ingenting åt arenan så kommer förfallet att fortsätta. Inom en ganska snar framtid skulle risken vara stor att kommunen står med en arena som inte går att använda överhuvudtaget. Och när det händer, då får kommunen nya problem.
Kommunen kommer inte att få några hyresintäkter, hundratals ungdomar och vuxna kommer att stå utan lokal att bedriva sina sporter. Kapitalkostnader ska fortsätta att betalas i ytterligare, jag tror att det är 17 år. Idag ligger kapitalkostnaden på ca 13 milj kr per år. Kostnaden, som minskar varje år, finns kvar även om arenan inte används – eller rivs. En rivning skulle gå på åtskilliga tiotals miljoner kronor. Vad jag förstår så kan inte heller en sådan kostnad räknas som en investering utan som en driftskostnad, som belastar det årets resultat… Sedan lär kommunen få bygga någon typ av 
idrottsplats för bandyn och de andra issporterna som utnyttjar arenan, t ex curling. Jag själv kan inte se en kommun som Vänersborg utan en konstfrusen större isyta.
Det hörs röster om en ombyggnad av arenan. Går det? Går det att ta bort taket så att man t ex skulle kunna spela fotboll utomhus på sommarhalvåret? Kanske, kanske inte. Det lär kräva omfattande och kostnadskrävande utredningar och planering. Själva ombyggnaden, om den är möjlig, skulle kosta ett antal tiotal miljoner. Sannolikt betydligt mer än 14, eller 36 (14+22), miljoner..
Förvaltningen menar att de extra 14 milj kr som fullmäktige ska besluta om på onsdag, tillsammans med de tidigare beslutade 22 milj kr, ska bekosta åtgärder som beräknas få taket att hålla i 20-30 år. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Förvaltningen menar också att delas investeringen upp i etapper så tillkommer ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 milj kr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.
Men tänk om det visar sig att även andra saker måste åtgärdas i arenan. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 26 mars fick ledamöterna höra att det är fukt i väggar pga kondensation. Det skulle kunna leda till t ex mögeltillväxt. Det kanske behövs ett nytt fläktsystem. Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Det tyder på sättningar.
Har stormen på påskdagen satt käppar i hjulet för en renovering av arenataket? Samhällsbyggnadschef Daniel Jerling sa till TTELA om det skadade arenataket:
“Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Det var en dålig tajming av stormen. Ska kommunfullmäktige fatta ett sådant beslut innan ledamöterna vet vad de nya skadorna på taket innebär? Och kostar? Borde inte fullmäktige åtminstone invänta resultatet av den dokumentation som Daniel Jerling berättade var på gång?
Då är frågan, ska man investera 36 (22+14) miljoner om man inte är säker på att det inte behövs ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige. Det var tråkigt, och dumt. En sådan utredning hade gett värdefull kunskap om arenans status.
Finns det en vinstlott i arena-lotteriet? Ja, kanske – och tänk om man köper den… Tänk om ett takbyte sätter stopp för fukten i väggarna och att det inte är eller blir några sättningar i marken. Tänk om stormens härjningar på påskdagen inte ledde till så stora och dyrbara skador. Då är 14 milj kr extra en ganska överkomlig peng för att arenan ska stå ytterligare 20-30 år.
För man får inte glömma att det är oerhört många aktiviteter i arenan, särskilt under vintertid. Då är det fullbokat. Tiderna räcker inte till.
Flera på “stan” och på Facebook tycker att kommunen ska sälja arenan. Jag vet inte om det går, finns det t ex något företag som vill ta över lånen och driva arenan i privat regi? Vargön Alloys? Arena Vargön Alloys AB… Jag har mina tvivel, men kommunen har knappast undersökt intresset. Eller är ett kommunalt aktiebolag ett alternativ?
Ytterligare miljonsatsningar i arenan är ett lotteri, och det är ett oerhört svårt beslut att fatta på onsdag. 
Arena Vänersborg kommer att kosta miljontals kronor även i framtiden – hur man än gör. Vilken vågskål väger tyngst? Jag undrar vad kommuninvånarna skulle tycka i en folkomröstning…
Benny Augustsson (S) och de styrande partierna har ju numera majoritet i kommunfullmäktige. De har bestämt sig, de kommer att besluta om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg.
KF 22/4 (2): Revisorernas kritik
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige (KF) i Vänersborgs kommun. Igår skrev jag om resultatet av Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät till fullmäktiges ledamöter och ersättare. (Se “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige”.) Idag ska jag skriva några ord om en revisionsberättelse.
Fullmäktige har fått flera revisionsrapporter på bordet. Revisorerna ska informera om några av rapporterna, men den kanske viktigaste ska ledamöterna fundera på och ta ställning till på egen hand, och i sina partier så klart. Jag tänker på revisionsberättelsen om ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda för 2025 års verksamhet.
De förtroendevalda revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ. Men revisorerna har en del kritik…
Revisorerna skriver bland annat följande om socialnämnden:
“Ur årets grundläggande granskning vill revisionen särskilt lyfta socialnämndens hantering av nämndens underskott och tillhörande åtgärdsplan. Nämnden har fattat beslut om åtgärder som syftar till att nå budget i balans, men har inte tydliggjort tidplan för åtgärderna eller vilken effekt enskilda åtgärder förväntas få. Uppföljning av åtgärderna har inte skett med tydlig systematik. Det går därför inte att följa om beslutade åtgärder gett önskad effekt.”
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) har vid flera tillfällen påtalat risken för att socialnämnden ska få mer eller mindre svidande kritik av revisorerna. Och det på grund av oppositionspartiernas beslut att avbryta “vakanshållningen”/nedläggningen av Sörbygården i Brålanda.
Och visst riktar revisorerna kritik mot nämnden. Kritiken är befogad men jag vet inte om den är särskilt svidande. Man kan också ställa frågan vem som är ansvarig för nämndens tillkortakommanden. 
Oppositionspartierna har nämligen vid flera tillfällen lyft upp bristen på uppföljning av åtgärderna – och begärt att få det. De professionella revisorerna i EY konstaterar också:
“Det framgår inte av protokoll vilken information nämnden har tagit del av.”
Socialnämnden har inte fått någon skriftlig information, enligt uppgift endast en muntlig information vid ett tillfälle. Dessutom borde det vara förvaltningens ansvar att ta reda på effekten av åtgärderna, även om revisorerna bara granskar politikernas handlingar. 
Det är därför, kan jag tycka, en uppgift för nämndens ordförande Dan Nyberg (S) och nämndens presidium att se till att en sådan här uppföljning görs och läggs fram för nämnden. Eftersom oppositionspartiernas beslut uppenbarligen inte har varit särskilt populärt hos ordförande verkar det som om ordförande har blivit ganska passiv.
Det kan också nämnas att socialnämndens ledamöter och ersättare inte har fått tillfälle att studera och diskutera revisorernas granskning och kritik under något sammanträde.
Revisorerna tänker fortsätta följa socialnämndens hantering av frågan under 2026.
Även Överförmyndarnämnden har fått kritik av revisorerna:
“Vår granskning visar att nämnden endast i begränsad utsträckning har omhändertagit de rekommendationer som revisionen lämnat i tidigare granskningar. Givet allvaret i de brister som uppmärksammats i nämndens styrning ser vi det som väsentligt att förbättringsåtgärder vidtas.”
Slutligen har också kommunstyrelsen fått kritik, dock inte av de förtroendevalda revisorerna. De professionella revisorerna i EY skriver emellertid:
“Vi noterar att det för kommunstyrelsen inte framgår tydligt vad bedömning av förväntade resultats måluppfyllelse grundas på.”
Och faktiskt riktas samma kritik mot kommunstyrelsen som de förtroendevalda gör mot Överförmyndarnämnden. EY skriver om kommunstyrelsen:
“Vi noterar att arbetssättet inte har förändrats sedan föregående års granskning trots att kommunstyrelsen då rekommenderades att tydliggöra grunden för bedömning av måluppfyllelse i delårsrapporter.”
Kommunstyrelsen har alltså inte tagit åt sig av tidigare kritik från revisorerna, precis som Överförmyndarnämnden.
EY efterlyser också av kommunstyrelsen att:
“Bereda förslag till hur uppsiktsplikten över såväl nämnder som bolag och förbund ska bedrivas inom kommunen.”
Samtliga andra nämnder klarar sig utan kritik från revisorerna. Och som sagt:
“Vi [de förtroendevalda revisorerna] tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ.”
På onsdag får vi se om det också blir kommunfullmäktiges beslut. Sammanträdet direktsänds på kommunens webb-TV.
KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige
Det närmar sig ett späckat fullmäktigesammanträde. Det är i nuläget hela 26 ärenden som ska avgöras. Men det är inte bara beslut som ska fattas, det är för ovanlighetens skull även tre föredragningar.
Så här ser dagordningen ut:
Demokrati- och jämställdhetsberedningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) är först ut. Johansson ska informera kommunfullmäktige (KF), och alla som vill lyssna, om resultatet av en enkät som har ställts tidigare i år till ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige. Enkäten handlar om allt från den makt som kommunfullmäktige har till de beslutsunderlag som lämnas inför sammanträdena.
Det kan noteras att 90% av de som har svarat är över 40 år. Kommunen har med andra ord rutinerade politiker med mycket livserfarenhet i KF… Naturligtvis skulle det behövas betydligt fler yngre som engagerar sig i politiken. 40% av de svarande är kvinnor. Sammanfattningsvis, kommunfullmäktige skulle behöva fler yngre kvinnor.
Demokrati- och jämställdhetsberedningen har ställt ett stort antal frågor. Frågorna ska besvaras med ett kryss på en 5-gradig skala, där en 5:a betyder att man håller med helt och hållet och en 1:a inte alls. Sedan finns det efter varje avsnitt utrymme för frisvar. Jag gör ett urval av några frågor, som åtminstone jag tycker är de mest intressanta. (Det går att ladda ner hela kommunfullmäktiges underlag på 1167 sidor här.)
Under rubriken “Demokrati” hittar vi följande frågor och svar:
- Jag är nöjd med den makt som kommunfullmäktige har – 3,89
- Jag är nöjd med hur demokratin fungerar i kommunfullmäktige – 3,89
- Jag är nöjd med mina möjligheter till inflytande i kommunfullmäktige – 4,02
- Jag är nöjd med omfattningen på det beslutsunderlag som lämnas inför sammanträdena – 3,83
Det är inte helt enkelt att tolka siffrorna. Har fullmäktige makt och är “jag” nöjd med det? Som ledamot från Vänsterpartiet är det överhuvudtaget svårt att känna att man har någon makt. Tycker de politiker i de styrande partierna, som aldrig yttrar sig, att de har makt? Ja kanske – men inflytande? Kan en ”vanlig” ledamot från S, C, KD eller MP påverka Benny Augustsson (S), Dan Nyberg (S) eller Mats Andersson (C) att ändra uppfattning? Kan någon från oppositionspartierna?
Sedan kan man ju fråga sig om kommunfullmäktige har någon makt överhuvudtaget. Det är nog fler än jag som upplever att utgången av besluten i fullmäktige har avgjorts långt innan ärendena hamnar där. I synnerhet under innevarande år när de styrande partierna har majoritet.
Flera av frisvaren på dessa frågor handlade om beslutsunderlagen:
- “Kommunstyrelsen ska säkra att fullmäktiges beslut verkställs, där brister det.”
- “Mycket av besluten är redan klara när de kommer till fullmäktige.”
- “Problematiskt att vissa motioner som är beslutade av KF inte blir genomförda.”
- “Oftast bara ett perspektiv. Bristande underlag. Tendentiösa underlag. Ej objektivt.”
- “Uppfattar att det inte är sakligt eller objektiva tjänsteutlåtande utan ofta vinklade till en viss favör av beslut.”
- “Underlagen känns inte alltid neutrala utan är vinklade. Ibland väldigt tydligt. Tjänsteorganisationen känns ofta som en politisk part i målet.”
Beslutsunderlagen från förvaltningarnas tjänstepersoner är uppenbarligen ett stort problem. Det tycker nog de flesta i oppositionspartierna. Och jag skulle nog vilja inflika att det inte bara är en åsikt – väldigt många underlag från nämnderna är helt enkelt inte objektiva. Det här har jag påpekat ofta från fullmäktiges talarstol och i mina blogginlägg. Men politikerna i de styrande partierna tycks bekväma med tingens ordning. De har ju av någon anledning tjänstepersonerna på sin sida… (Se min bloggserie “Politiker och tjänstemän”.) 
När det gäller verkställandet av fullmäktiges beslut kan man hänvisa till Dan Åbergs (M) doktrin:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Det är ett problem. Nu senast ser vi hur det ser ut att gå med fullmäktiges beslut om att hyra ut Hallevibadet…
Några fler frågor och svar från enkäten, denna gång om samtalsklimatet i fullmäktige:
- Jag uppfattar att min insats uppskattas av andra förtroendevalda – 3,76
- Jag uppfattar att andra förtroendevalda lyssnar till det jag säger – 3,85
- Jag känner mig bekväm att säga vad jag tycker på sammanträden – 4,02
- Jag upplever samtalstonen i Kommunfullmäktige som god – 3,30
- Jag uppfattar att min insats uppskattas av medborgarna – 4,02
Det som förvånar mig är de ganska höga siffrorna på hur ledamöterna och ersättarna uppfattar sin egen roll i kommunfullmäktige. Det är ju faktiskt ganska få som talar på sammanträdena, en majoritet av ledamöterna har nog aldrig yttrat sig. Det gäller ju framför allt politiker i de styrande partierna. Det är för övrigt bra att politikerna upplever att deras insats uppskattas av medborgarna. Det är lätt att tro att så inte skulle vara fallet.
Det som “sticker ut” i enkätsvaren är att samtalstonen inte upplevs som särskilt god. Och det återspeglas i flera av frisvaren:
- “Jag upplever att samtalstonen vid vissa kommunfullmäktige har varit mycket tråkiga med påhopp, ironi och överhuvudtaget en samtalston som inte hör hemma på möten/sammanträden.Tyvärr har det blivit mer den sista tiden.”
- “En del lever inte upp till de umgängesregler man förväntar sig av en politiker och som även är överenskommet.”
- “Samtalstonen har förändrats till det sämre under den sista tiden.”
Samtalstonen i fullmäktige, och i vissa nämnder, har definitivt förändrats till det sämre, det håller nog de flesta ledamöter och ersättare i fullmäktige med om. Det är även flera kommuninvånare som ger uttryck för förvåning och viss bestörtning över hur ledamöter tilltalar och bemöter varandra.
Det är väl ingen hemlighet att det är Sörbygårdens äldreboende i Brålanda som har rört upp känslorna i fullmäktige. De styrande vill lägga ner Sörbygården och flytta de äldre till andra boenden. Det vill inte de fem oppositionspartierna.
Det är kanske framför allt socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och undertecknad bloggare som har haft några verbala dueller. Men det är även andra ledamöter som har råkat ut 
för jobbiga situationer i debatterna och också under ajourneringar.
Det finns möjlighet för kommuninvånarna att själva avgöra vem eller vilka som är orsaken till den försämrade samtalstonen. Alla kommunfullmäktiges sammanträden finns nämligen inspelade och kan ses i efterhand. (Se kommunens webb-TV.) Det finns dock några undantag där tekniken har strulat. Fullmäktiges senaste sammanträde finns t ex inte upplagt. Enligt tillförlitliga källor ska inspelningen publiceras kommande vecka. Vi får se, vi hoppas det. I inspelningen finns bland annat ett bra exempel på den försämrade samtalstonen…
PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktiges sammanträde här: ”KF 22/4 (2): Revisorernas kritik”.
Vad har hänt utanför stan sen sist?
Igår skrev jag om händelser i stan, men utvecklingen står inte heller stilla utanför stan. (Se ”Vad har hänt i stan sen sist?”.)
Sly i Sikhall
Det har kommit klagomål till kommunen om:
“behov av gallring i område med buskar och sly i Sikhall.”
Det är lite osäkert exakt vilket område som avses, men någonstans bredvid den kommunala badplatsen. Den klagande skriver:
“Skulle kunna vara ett fint område där man skulle kunna promenera, men nu går det inte. Buskar och sly överallt, stort behov av gallring.”
Det skulle kunna vara på Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6 som den klagande tänker på. Där finns det en del som skulle behöva gallras. Larsson har dock inte fått tillstånd till att göra det. Han har sedan länge velat gallra, göra det fint och sätta upp en gångbro över Svartebäck, men kommunen har ansett att “slyskogen” har varit för värdefull. Det finns ju inte så mycket skog i Sikhallsområdet…
Det kan nämnas att innan kommunen förköpte/exproprierade denna “slyskog” 2007 av Magnus Larsson (Larsson har alltså ägt marken tidigare) så röjdes den varje år. Det har inte kommunen gjort… Magnus Larsson har sedan fått köpa tillbaka marken, sökt strandskyddsdispens för att röja upp, skapa mer parkering, grönytor och fina stränder i området.
“Slyskogen” skulle kunna jämföras med skogen mellan Båberg och Brätte ridskola. Jag tänker på det område där kriminalvården funderar på att bygga ett nytt fängelse. (Se TTELA “Nytt fängelse planeras i Vänersborg”.) Det är i stort sett bara skog i området, men det tycks inte vara något hinder för byggplanerna. Det stora skogsområdet är tydligen inget att bevara, den här skogen verkar inte vara särskilt värdefull.
Missförstå mig inte. Det är positivt för Vänersborg om det byggs ett nytt fängelse som kan skapa 300 nya arbetstillfällen, men det är tydligen skillnader på skog i Sikhall och i resten av Vänersborg… (I just say.)
Stationsområdet i Vargön
Vargöns stationsområde har diskuterats under en längre tid. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam har skrivit om området, det har motionerats av SD, flera partier har avsatt pengar till området i sina MRP-förslag, t ex Vänsterpartiet, och även jag har uppmärksammat området i ett längre blogginlägg för snart 2 år sedan. (Se “Vargöns stationsområde”.)
Marken ägs av Trafikverket (TFV) och verket hanterar inga parkeringsytor i anslutning till järnväg, vare sig för bil eller cykel. Däremot menar TFV att kommunen kan arrendera marken för en billig peng och anordna, och ansvara, för en parkering.
Den 26 mars var stationsområdet uppe i samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Varför området var aktuellt just nu vet jag inte, men nämnden beslutade enhällig att:
“1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250.000 kr för markmiljöundersökning vid parkeringen vid Vargön station.”
”2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av samhällsbyggnadsnämndens ordförande.”
Det krävs alltså en markundersökning först. Det kan nämligen vara viktigt för kommunen om marken är förorenad eller inte. En sådan undersökning beräknas kosta ca 250.000 kr. Och om en sådan skulle visa att:
“ett akut saneringsbehov uppstår behöver kommunen på nytt ta ställning till frågan om att anlägga parkering i Vargön.”
Det är på tiden att kommunen tar tag i frågan om stationsområdet. Kommunen borde ha gjort något med området för länge sedan.
Det var ett bra beslut av samhällsbyggnadsnämnden.
===
Tidigare blogginlägg om vad som händer i kommunen “under min radar”:
- “Fler tankar om staden” – 22 mars 2026
- “Slow City? New York City?” – 19 mars 2026
- “Aktuella politiska frågor i Vargön” – 16 mars 2026
- “Vad händer i kommunen?” – 1 mars 2026
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Några ord om Sanden norra och aulan” – 7 februari, 2026
- ”Vad har hänt i stan sen sist?” – 16 april 2026
- ”Vad har hänt utanför stan sen sist?” – 17 april 2026
Vad har hänt i stan sen sist?
Jag har under våren publicerat ett antal blogginlägg där jag har skrivit om vad som händer i kommunen. Inläggen har innehållit kortare beskrivningar av flera olika händelser. (Det finns länkar till dessa blogginlägg längst ner i detta inlägg.) Det är händelser som jag av olika orsaker inte tagit upp i andra inlägg, bland annat därför att de inte har behandlats där jag är ledamot, i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller barn- och utbildningsnämnden. Det är händelser som annars har gått under, i varje fall, min “radar”.
Arenataket
Det går naturligtvis inte att undvika att nämna några ord om Arena Vänersborg. TTELA skrev den 7 april (se TTELA “Arena Vänersborgs tak blåste i väg: ”Inget som är normalt””):
“Taket har rasat in en gång, taket har läckt flera gånger och nu har det även blåst i väg. Ett par dagar efter att stormen Dave förstörde delar av Vänersborgs mest hatade tak undersöker kommunen fortfarande hur det kunde ske.”
Kommunen “mest hatade tak”… Det stämmer nog även om flera tjänstepersoner i kommunhuset hatar det svarta taket i Vargön ännu mer… (Se “Beslut om taket! Och Sikhall.”.) Som bekant rycktes bitar av taket, mot hockeyhallen, bort av stormen Dave söndagen den 5 april.
I gårdagens TTELA berättade Sthefan Rosén för TTELA (se TTELA “Sthefans mystiska upptäckt efter stormen: ”Vet fan inte vad det är””) att han fick en chock när han såg att en stor och konstig plåtbit dunsat ner i hans trädgård i samband med stormen. En teori är att det kanske var en plåtbit från arenan som hamnade i Roséns trädgård.
Fast inte flyger plåtbitar från arenan ända till Trollhättan…? Nej, det gör de inte. Idag bekräftade TTELA att det inte var en plåtbit från arenan.
Samhällsbyggnadschef Daniel Jerling sa till TTELA om det skadade arenataket:
“Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Det var en dålig tajming av stormen. På kommunfullmäktige nästa vecka är det tänkt att ett beslut ska fattas om att tillföra Arena Vänersborg ytterligare 14 milj kr till byte av taket på arenan. 22 miljoner är avsatta sedan tidigare, dvs totalt 36 milj kr.
Ska verkligen kommunfullmäktige fatta ett sådant beslut innan ledamöterna vet vad de nya skadorna på taket innebär? Och kostar? Borde inte fullmäktige åtminstone invänta resultatet av den dokumentation som Daniel Jerling berättade var på gång:
“Vi håller på att dokumentera situationen just nu. Vi har ingen kostnad eller tidsplan i nuläget.”
Curlingklubben vill ha en hall
Och på tal om ishallar. Curlingklubben Vänersborg har skrivit till kommunen. Klubbens ordförande Mattias West skrev:
“Curlingklubben har under ca 16 år vid återkommande tillfällen försökt att komma framåt i försöken att bygga en curlinghall i Vänersborg.”
Och det stämmer att Curlingklubben länge har velat ha en egen hall för curling.
I min dator hittar jag faktiskt två gamla handlingar om curling. I samband med att förberedelserna och utredningarna inför beslutet om Arena Vänersborg pågick skrev kommunstyrelseförvaltningen den 15 december 2006 ett missiv. Förvaltningen skrev:
“Utöver bandyn … gynnar en ny arena även klubbarna som bedriver konståkning, ishockey och curling.”
Curlingen nämndes även i debatten när kommunfullmäktige fattade arenabeslutet den 20 juni 2007. (Det går att lyssna på delar av debatten på Youtube – “Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”.)
Det andra dokumentet är ett beslut från september 2010 fattat på delegation av ingen mindre än Bo Carlsson (C). Carlsson var då ordförande i barn- och ungdomsutskottet, som ersatte barn- och ungdomsnämnden, som den hette på den tiden, efter arenaskandalen. (Barn- och ungdomsutskottet var ett utskott direkt under kommunstyrelsen.) 
Barn- och ungdomsnämnden hade nämligen inte fått ansvarsfrihet efter skandalen med arenabygget och hela nämnden fick avgå, även en viss vänsterpartist som hela tiden hade motsatt sig bygget. (Se Youtube “Skandalen Arena Vänersborg fortsätter”.)
Ordförande Carlsson fattade följande beslut:
“… curlinghall ska ingå i vision för sportcentrum, har utredning med ritningar gjorts i ärendet till en kostnad om 40.000kr. … Ordförande beslutar att kostnaden skall belasta barn- och ungdomsutskottets anslag till förfogande.”
Det har inte blivit någon curlinghall trots de långt framskridna planerna 2010. Curlingklubben har nu:
“slagit i taket för vad som är möjligt om vi vill utveckla klubben”
Skrev ordförande West till kommunen. Det ska nog inte tolkas bokstavligt, även om det skulle förklara en del…
Intresset för curling är just nu stort efter OS och klubben undrar om det går att bygga en curlinghall på en kommunalt ägd fastighet. Det har skett samtal med kultur- och fritidsnämndens presidium och kommunalrådet Mats Andersson (C).
Ordförande West skriver om ett eget bygge, men det är lite oklart om klubben själv tänker stå för hela eller del av kostnaden.
Möjligtvis tänker sig de styrande att Hallevibadet ska göras om till curlinghall – vatten som vatten typ… Bassäng finns ju redan, så det blir inte mycket gräv för att lägga rören. Dessutom finns redan omklädningsytor och duschar – och taket håller…
PS. Varför inte passa på att läsa vad som har hänt utanför stan sen sist? – ”Vad har hänt utanför stan sen sist?”.
===
Tidigare blogginlägg om vad som händer i kommunen “under min radar”:
- “Fler tankar om staden” – 22 mars 2026
- “Slow City? New York City?” – 19 mars 2026
- “Aktuella politiska frågor i Vargön” – 16 mars 2026
- “Vad händer i kommunen?” – 1 mars 2026
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Några ord om Sanden norra och aulan” – 7 februari, 2026
- ”Vad har hänt i stan sen sist?” – 16 april 2026
- ”Vad har hänt utanför stan sen sist?” – 17 april 2026
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Avgörs Hallevibadets öde i veckan?
De flesta Vargöbor och ett inte ringa antal vänersborgare misströstar sedan länge över Hallevibadets öde. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att Hallevibadet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det var partierna i opposition (V+M+L+SD+MBP) tillsammans med KD som drev igenom beslutet mot de styrande partiernas vilja (S+C+MP).
Men det händer inget, Hallevibadet står tomt sedan sommaren 2023 – och anläggningen förfaller…. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner verkar nämligen inte heller vilja hyra ut badet. 
De anser uppenbarligen, liksom S+C+MP, att en rivning är att föredra. Och tjänstepersoner tillsammans med politikerna i framför allt Socialdemokraterna är en koalition som är svår eller omöjlig för oppositionspartierna att bryta igenom. Det spelar ingen roll att demokratiska beslut har fattats. Det finns oändliga möjligheter för kreativa motståndare med makt och inflytande att förhala, förvränga och manipulera beslut som de inte gillar.
Den 16 mars skrev jag senast om Hallevibadet. (Se “Aktuella politiska frågor i Vargön”.) Jag skrev att ingen hade visat intresse av att hyra och driva Hallevibadet – utifrån de villkor som hade upprättats i kommunens avtalsförslag vill säga. 
Inga anbud hade lämnats. Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs på ett sådant sätt att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig. Det är inte bara jag som misstänker att de omöjliga villkoren upprättades helt i detta syfte… (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Och eftersom ingen ville hyra Hallevibadet så avslutade kommunen alla försök…
Inte alla var nöjda med förvaltningens “ansträngningar”…
Vid sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det blev också en bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för och S+C emot bordläggning.
Den 26 mars var ärendet återigen uppe i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Underlag och beslutsförslaget var desamma, inget får nämligen tillföras ett ärende när det bordläggs. Motiveringen till beslutsförlaget var också samma, och avslutades med:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört givet uppdrag med upphandling av verksamhet och uthyrning av Hallevibadet och föreslår därmed Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget givet i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.”
På sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD), som tycks föra oppositionspartiernas talan, att ärendet skulle återremitteras. Motiveringen till återremissen var:
”Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att:
1. Förvaltningen ska i svaret till kommunfullmäktige dokumentera och redogöra för följande:
a) Beskriv strategin som lades upp för en lyckad uthyrning.
b) Varför man valde 2 års kontraktstid.
c) Vilka överväganden som låg bakom begränsningen av antal samtidigt badande åt gången enligt upphandlingen. Normalt följer badverksamhet de krav och anvisningar som lagar och tillsynsmyndigheter anger – motivera i så fall eventuella avvikelser.
d) Redogör för andra relevanta överväganden som gjorts under genomförandet av uppdraget.
e) Om Vattenpalatset AB informerats om möjligheten och/eller uppmanats att lämna anbud.
f) Redogör för marknadens reaktioner, dvs om förvaltningen har fått någon återkoppling från aktörer om varför man inte lagt ett bud.
Inkludera upphandlingsunderlaget som bilaga.”
Med 7 röster från KD, M, V, MBP och SD (L har ingen ordinarie ledamot) återremitterades förslaget. Det var bara 3 S och 1 C emot (MP har ingen ordinarie).
Senare denna vecka, på torsdag den 16 april, sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen. Och för 3:e gången ligger samma förslag på bordet:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Denna gång har ärendet kompletterats med ett svar på frågorna i återremissen. Jag återger svaret i sin helhet:
“Strategin för en lyckad uthyrning utgjordes dels av att identifiera och hitta lokala och rikstäckande aktörer som har badverksamhet i sin nuvarande verksamhet, den andra delen gick ut på att med hjälp av ramavtalsjurist sätta ihop ett hyresavtal som följde Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19, som enligt kommunjurist var görligt men ännu ej prövat.
Ett utkast på hyresavtal togs fram med ramavtalsjurist Advokatfirman Carthiel AB och med detta till grund anlitade förvaltningen sedan upphandlingskonsult SOCAB för att gemensamt ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession.
Förvaltningen kom tillsammans med upphandlingskonsulten fram till att en avtalstid om 2+1+1 år, då det följer vår ordinarie princip gällande upphandling av tjänstekoncessioner, denna avtalstid gäller för de övriga tjänstekoncessioner som förvaltningen upphandlat sedan tidigare.
I upphandlingen specades begränsningen av antalet badande vilken är baserad på reningsverkets kapacitet enl rapport KS 2016/207 Nuläges- och behovsanalys- Kommunens badanläggningar s. 54.
Övriga överväganden som gjorts i upphandlingen grundar sig i det avtalsutkast som förvaltningen tillsammans med ramavtalsjurist satt ihop utifrån satta ramar i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.
Vattenpalatset AB var den enda aktör som var på platsbesök i lokalen, de har även tagit ut anbudsunderlaget och var därmed informerade om möjligheten att lämna anbud på upphandlingen. Även stora marknadsaktörer som Actic och Medley fick information om att upphandling av tjänstekoncession för Hallevibadet var publicerad.”
Förvaltningen svarar på nämndens frågor, men ingen blir väl direkt klokare av det. Det var ju ganska självklart att förvaltningen inte skulle typ “krypa till korset” och be om ursäkt för att den hade gjort fel… Men hade förvaltningen verkligen velat hyra ut Hallevibadet hade förvaltningen naturligtvis minskat (eller helt tagit bort) hyran på 465.000 kronor per år och istället erbjudit driftsbidrag, samma villkor som badet i Brålanda har alltså.
Förvaltningen hade även kunnat erbjuda en längre avtalstid. Klausuler i avtalet som denna skulle också kunnat ha strukits:
“Investeringar som Entreprenören (hyresgästen; min anm) gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
I avtalsförslaget stod det:
“Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme.”
Den här begränsningen fanns tydligen med i en rapport från 2016. (Uppgiften finns inte med i några senare rapporter.) Alla som badade, simmade eller tränade på Hallevibadet mellan 2016 och 2023 kan vittna om att kommunen själv inte följde dessa begränsningar. Och det var säkerligen helt riktigt, ett reningsverk fungerar väl – eller inte? Och om det fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen… (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Samtliga dessa förändringar i avtalet skulle ha varit helt inom de “satta ramar” som fanns i kommunfullmäktiges beslut den 19 februari 2025.
Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledande socialdemokratiska politiker i ryggen vill inte att Hallevibadet ska leva vidare. Om de hade velat det, så hade de kunnat göra på samma sätt som de gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Jag vet inte hur de partier, som vill att Hallevibadet ska finnas kvar (KD+V+M+SD+MBP), tänker agera nästa torsdag. Det är svårt/omöjligt för politiker, särskilt i opposition, att själva göra jobbet och utarbeta ett nytt avtal som skulle göra det möjligt för intresserade entreprenörer att hyra och driva badet. Det är självklart förvaltningens uppgift, men de vill uppenbarligen inte.
Eller kan majoriteten i nämnden tvinga dem? Om inte lär Hallevibadet jämnas med marken.
Och i höst är det val…
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
BUN (13/4): Allt utom budget (1)
På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är ett viktigt möte. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nämligen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut – utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
Så här ser dagordningen ut:
Månadsuppföljning
BUN:s månadsuppföljning för mars visar ett ekonomiskt resultat på +6,1 milj kr. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för hela året. Det man kan konstatera är att verksamheten tycks hålla sig inom budgetramen och att nämnden inte behöver besluta om några korrigerande åtgärder. Det behöver för övrigt nämnden aldrig.
Sänkning av avgifter
Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 1 juli 2026. Regeringen har nämligen meddelat att det sker förändringar i statsbidraget som reglerar den nationella maxtaxan inom dessa verksamheter.
Syftet är att sänka hushållens avgifter för förskola och fritidshem. Det sker genom en förändring av hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas. Och precis som tidigare ska inte den del av 
inkomsten som överstiger ett visst belopp räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Men:
“Ändringarna i förordningen medför att inte heller den del av inkomsten som understiger 10.001 kronor ska räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Det innebär att 10.000 kronor räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst. Preliminärt kommer hushåll med en inkomst som understiger 10.001 kronor inte betala någon avgift från och med den 1 juli 2026.”
Ibland händer det saker innan val… Men självklart är det en positiv nyhet för hushållen.
Översyn av organisationen
Barn- och utbildningsförvaltningen har haft information och dialog med vårdnadshavare och andra intresserade under två kvällar i förra veckan. Det var tyvärr inte så många som hade hörsammat inbjudan. Själv var jag där en av kvällarna. De föräldrar som var närvarande hade flera intressanta synpunkter, eller inspel som det kallas nu för tiden.
På måndag kommer inga beslut att fattas av nämnden. Politikerna har inte ens fått några handlingar utskickade i ärendet. Det blir antagligen “bara” information utifrån hur utredningen har fortlöpt sedan sist och vilka inspel som har kommit in till förvaltningen.
Men som alla intresserade känner till vid det här laget så är bakgrunden till översynen och diskussionerna de minskande barn- och elevkullarna. Och kanske, kanske kan det möjligtvis bli lite mer konkreta diskussioner på måndag kring vilka enheter som skulle kunna tänkas läggas ner och vilka som måste finnas kvar etc.
Vi får se. Det kommer inte att fattas några beslut innan höstens val. (För mer information, se “BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?”.)
Delegeringsordning
Nämndens delegeringsordning ska revideras. Det tycks vara ett ganska ointressant ärende, men det är faktiskt mycket viktigt. Det handlar om vem som beslutar om vad. Denna gång ser jag dock bara en förändring. Det har tillkommit en punkt – det är rektor som beslutar om invändig kamerabevakning.
Information
Som vanligt avslutas dagordningen med att förvaltnings- och skolchef Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C) informerar BUN om aktuella händelser, pågående projekt, myndighetsbeslut, politiska processer, möten osv.
Jag sparar alltså, som den trogne bloggläsaren märker, det viktiga budgetärendet till ett senare blogginlägg. Det gör jag bland annat för att jag behöver mer tid att fundera. Det är nämligen lite splittrat att samtidigt underhålla ett 5-årigt barnbarn… Även om det är oerhört kul och givande på alla sätt och vis.
Fortsättning följer…
Beslut om taket! Och Sikhall.
Är det för att våren har kommit? Är det för att opinionen har hörts ända till kommunhuset? …eller för att det är valår…?
Politikerna i byggnadsnämnden tycktes enligt uppgift vara på ett alldeles strålande humör idag. (Se ”Svarta taket – bygglov eller inte?”) Sammanträdet var klart redan kl 13.00 och då hade politikerna inte skällt på varandra någon endaste gång. Det hade däremot varit lite “irritation” mellan politiker och tjänstepersoner. (Vilket möjligtvis skulle kunna vara ett sundhetstecken…)
Det blev ingen votering om taket på Snickaregårdsvägen i Vargön. Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Politikerna gick därmed emot sina tjänstepersoner.
Byggnadsnämndens beslut betyder att Thorenius får behålla den nuvarande, svarta, färgen på taket!
Flera års kamp, och “tandagnisslan”, kan därmed vara över. Det finns, som alltid när det gäller kommunala beslut, möjligheter att överklaga. Överklagandetiden är tre veckor efter att sammanträdesprotokollet är justerat. Beslutet går dock ingen emot så därför är det inte så många, tror jag, som kan överklaga. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.
Idag har dock ett stort steg tagits för Thorenius. Det är första gången på alla dessa år som de äntligen har fått ett beslut ”med sig”. Det är bara att gratulera.
Pontus Gläntegård (V) yrkade under sammanträdet att Thorenius skulle slippa att betala bygglovsavgiften på 5.000 kr. Med tanke på all tid som Thorenius har tvingats lägga i ärendet och all oro som jag förmodar att förvaltningens ständigt negativa besked har gett upphov till, så borde familjen snarast ha fått skadestånd… På ett sådant gott humör var emellertid inte politikerna. Thorenius får betala pengarna – och Gläntegård reserverade sig mot avgiften.
Byggnadsnämnden behandlade också några ärenden kring Magnus Larssons planer i Sikhall. Larsson har sökt flera strandskyddsdispenser, han vill nämligen fortsätta att förverkliga sin vision för Sikhallsområdet. Tre av ansökningarna var uppe i nämnden, några andra ska behandlas vid senare tillfällen.
Även Magnus Larssons ansökningar gick enhälligt igenom. Det var “bara” ett yrkande om att utvidga tomtplatsavgränsningen 
kring ett bostadshus som inte gjorde det.
Även dessa beslut kan överklagas. När det gäller strandskyddsdispenser så kräver lagen dessutom att även Länsstyrelsen ska godkänna kommunens strandskyddsdispenser.
Jag har inte skrivit något om Magnus Larssons ansökningar, men tänker återkomma senare.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer