Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall

19 februari, 2019 2 kommentarer

Först läste jag på Facebook om att kommunen har skrivit ett avtal med Samhall om regler för inköp av mat. Strax därefter innehöll nyhetssändningen från P4 Väst samma nyhet. (Se ”Nya rutiner i Vänersborg – äldre får inte handla lokalt”.)

Det handlar om att Samhall har fått ansvar för hemtjänstens inköp. Det är socialförvaltningen som har skrivit avtal med Samhall. Avtalet innebär att tvätt och inköp utförs av Samhall och inte längre av hemtjänstens personal. De personer som berörs är de som har fått bistånd beviljat för tvätt och/eller inköp. Det innebär att de tvingas handla på två Hemköpsbutiker i centrala Vänersborg istället för sina lokala butiker. Samhall har nämligen avtal med just dessa två butiker, och inga andra. (De som har hemtjänstinsatser av annan art, får självfallet också i fortsättningen handla var de vill.)

Det är inte bara brukarna av hemtjänst som är upprörda och protesterar. Även livsmedelshandlare tycker att det är fel. Det snedvrider naturligtvis konkurrensen och för handlarna i Brålanda och Vargön är dessa kunder särskilt viktiga. Handlaren i Frändefors menar att det till och med handlar om butikens överlevnad.

I kallelsen till socialnämndens sammanträde den 20 september (2018) står det:

”Avtal med Samhall gällande tvätt och inköp inom hemtjänsten, som implementeras under hösten 2018, vilket möjliggör att undersköterskor i vår verksamhet får ägna sig åt sin omvårdande huvuduppgift, att enheterna lättare kan planera verksamheten samt att fler personer kan komma i anställning för denna arbetsuppgift genom Samhall. Detta kommer över en fyraårsperiod ge en ekonomisk besparing för nämnden.”

Det handlar alltså om effektiviseringar och ekonomiska besparingar från socialnämndens sida.

Förändringen av inköpen beräknas vara genomförd i samtliga områden i februari 2019. I handlingarna inför nämndens sammanträde den 13 december står det också att:

”ett tilläggsavtal är tecknat med Samhall gällande leverans av matdistribution och detta kommer implementeras under första kvartalet 2019.”

Jag vet inte riktigt vad detta betyder, men det kanske är därför som protesterna kommer just nu.

P4 Väst uppger att socialförvaltningen:

”har lyssnat på kritiken och uppmuntrar nu Samhall att ta kontakt med andra handlare än Hemköp.”

I en senare nyhetssändning, också i P4 Väst, (se ”Samhall lovar inget om hemtjänstens inköp”) meddelar Samhall att de inte kan lova att:

”de som använder sig av hemtjänst i Vänersborg ska få välja andra butiker än Hemköp att handla i.”

Vi får se vad som händer. Det är ju Samhall som har avtal med Hemköpsbutikerna och inte kommunen. Och kommunen har ju redan skrivit på avtalet med Samhall…

Båtsäsongen närmar sig med stormsteg.

I Sikhall uppges det att flera båtar har fått sina propellrar förstörda vid sjösättningsrampen i Sikhall. Och det redan förra året faktiskt. Det är en stor kedja fäst vid ett betongblock som orsakar skadorna. Betongblocket och kedjan ligger på botten, de har rört på sig genom åren och tack vare lågvattnet kommit ännu närmare ytan. Turister som har lagt till vid rampen har fått avsluta sina båtsemestrar i förtid – i Sikhall. Med allt vad det innebär med att tvingas ta upp och transportera hem sina båtar, för att inte prata om kostnaderna. Och en ny propeller med propelleraxel kan kosta bortåt 100.000 kr säger de som vet.

Det är kommunen som ansvarar för rampen. Kommunen känner till problemen, men har ännu inte åtgärdat dem. Det har inte heller satts upp någon varningsskylt.

Kategorier:Sikhall, socialnämnden

Info om dagens BUN-möte

18 februari, 2019 Lämna en kommentar

Så var då dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avslutat. Det blev ett långt möte, men upplägget var genomtänkt – och effektivt. Det som sas och avhandlades var viktigt och nödvändigt.

Jag har i två bloggar skrivit lite ”djupare” kring två av ärendena – om lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) och den långa verksamhetsberättelsen/bokslutet (se ”Bokslut 2018”). Jag ska inte utveckla dom särskilt mycket mer.

Sammanträdet började med en så kallad dialog om nämndens förväntade resultat. Det är ett arbete som alla nämnder måste göra inför den kommande budgeten för år 2020. Det ingår i nämndernas uppgifter. Arbetet ska inte blandas ihop med den utvärdering av ”måluppfyllelsen”/resultatet av förra årets verksamhet och nuvarande års arbete med desamma – som också ingår i ”skyldigheterna”.

Arbetet med de förväntade resultaten för år 2020 pågår. De är därmed inte offentliga än. Det poängterade ordförande Mats Andersson (C) tydligt. Därför kan jag inte skriva om det, men jag tror inte att ordförande Andersson misstycker om jag i varje fall nämner att det innehåller ett visst mått av nytänk och att det verkade som om de flesta i nämnden var positiva.

Nämnden fick i vanlig ordning också en verksamhetsuppföljning. Denna gång om verksamheterna inom fritidshemmen och förskoleklassen. Jag fick lära mig att Skolverket har infört ett kunskapskrav i åk 1. Kunskapskrav finns annars bara för åk 3, åk 6 och åk 9. Kunskapskravet handlar om ”godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1” (se här):

”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Det ska våra 7-åringar alltså klara när de går ur åk 1.

Det redovisades i vanlig ordning ett antal nyckeltal. Det kan vara värt att nämna att det just nu står 64 barn i kö till en förskoleplats. Nämnden kan emellertid anvisa platser till de som söker och i högre grad än tidigare kan också föräldrarnas förstahandsval erbjudas. Det beror till stor del på att Fridhems förskola öppnar den 15 april och förskolan på Belfragegatan (”Hönan”) den 7 eller 8 maj. Det kommer även att finnas plats i höst för alla sökande.

Antalet barn i den enskilda pedagogiska omsorgen minskade, jämfört med förra året, med 62 barn. Det beror antagligen på att det nu finns plats i den kommunala förskolan. Även antalet barn i de kommunala fritidshemmen blir färre, 88 barn.

Nämnden fick också en aktuell lokalinformation.

Det är kris med Norra skolan. Nya rapporter visar att det finns ett behov av omfattande underhåll på grund av fuktskador. Man räknar med att renoveringen kommer att gå på ca 35-40 milj kr. I dagsläget vet man inte om skolan behöver stängas under renoveringstiden, men det finns en del som tyder på det. Det var inte vad nämnden, eller eleverna, behövde just nu.

Mariedalsskolan behöver fler klassrum. Skolan kan emellertid ”byggas ut” på så sätt att kommunen kan hyra den gamla habiliteringen. Där går det antagligen att ordna 5 klassrum, fritidshem och möjligtvis även en matsal. Projektering pågår och bygglov ska sökas nästa vecka. Nämnden räknar med en hyreshöjning på 1 milj kr per år för dessa lokaler. Det är dock problem med sal för Idrott och hälsa. Och det är det för övrigt lite varstans. Det nödvändiga bygget av en ny 40×20-hall på Idrottsgatan/Sportcentrum blir försenat på grund av överklagan. Det är ett jättedilemma – ingen hall och mer idrott på schemat i höst…

Det var fler ärenden som handlade om lokaler…

Nämnden antog enhälligt revideringen av ”Förskole- och skolplan – Lokalförsörjningsplan 2019-2027”. (Den skrev jag om i föregående blogg, se ”Akut lokalbrist!”.) Det mynnade senare ut i följande beslut om fastighetsinvesteringar:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar för perioden 2020-2022 samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Nämnden stod återigen enhälligt bakom beslutet. Det betyder att det är följande ”önskemål” om investeringar som nämnden lämnar ifrån sig ”uppåt” i den politiska hierarkin:

Investeringarna kommer, om de genomförs, att öka BUN:s årliga nettokostnader med 27,6 milj kr. Och då kan det tillkomma kostnader på kanske 6 milj på t ex återställning av mark mm. Om investeringarna inte genomförs står nämnden inför ett dilemma – hur ska då barnen och eleverna få ändamålsenliga salar och klassrum mm att vara i? Hur ska kommunen lösa det?

Det är så småningom kommunfullmäktige som ska fatta beslut…

När det gäller ärendet ”Bokslut 2018: Lång verksamhetsberättelse” vill jag bara komplettera med att det är de riktade statsbidragen som uppgår till 100 miljoner kronor. Statsbidragen som kommer till den ”kommunala påsen” och är avsedda till skolan ingår i kommunens budget. (Se vidare ”Bokslut 2018”.)

Nämnden uttryckte också, i diskussionerna (nämnden borde nog ge uttryck för denna uppfattning även i skrift), sin mening att när kommunen ska anta en detaljplan, som för Källeberg i Brålanda, så borde ett ja till detaljplanen med automatik innebära att kommunen också, samtidigt, säger ja till pengar till förskola och skola för de barn och ungdomar som ska bo i området. I detta fall, dvs Källeberg, var denna detaljplan ett ärende på sammanträdet. Det finns redan nu moduler både för förskola och skola i Brålanda, och det är ”fullt” i Skerrud o Frändefors.

Nämnden fick till sist också en personalekonomisk redovisning för 2018. Det meddelades några oroväckande siffror…

Andelen legitimerade lärare 7-9 var år 2017 (augusti) 77%, förra året hade andelen minskat till 69%. Sjukfrånvaron ökade från 7,1% till 7,5%. (Det var sjukfrånvaron från dag 15-180 som stod för ökningen.) Sjukfrånvaron i förskolan ligger högst med 9,3%. I grundskolan var ökningen en halv procentenhet, från 5,1% till 5,6%. (En ”normal” siffra ligger enligt förvaltningen kring 5%.)

När det gäller åtgärder för att förbättra skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö så ligger en utredning till grund för dem. Jag har skrivit om denna utredning i två bloggar tidigare. (Se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.) Jag är inte helt nöjd med utredningens slutsatser, särskilt inte:

”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer…”

I en platsannons stod det nyligen (den kanske finns kvar ännu) att målet är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag förstår inte hur en sådan skola skulle organiseras. Som jag ser det är det ju rektorernas och förskolechefernas tid det handlar om. Om t ex rektorerna skulle slippa ansvar för t ex upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, trafiksäkerhet runt skolan och lås och larm samt lokaler, så skulle tid frigöras. Då skulle en förskolechef eller rektor kunna ha både 30 och 40 anställda…

Jag är också mycket tveksam till åtgärden:

”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår…”

De flesta lärare är enligt min erfarenhet tämligen negativa till detta. Det innebär ju faktiskt att arbetsgivaren inte anser att lärarna arbetar full tid idag. De fåtal arbetslag som har ändrat arbetstidsavtalet har också fått ett lönepåslag, per lärare, med 2.000 kr i månaden. Kanske är det mer pengar i lönekuvertet som lockar? Vad jag vet så har inte heller någon utvärdering av ett ändrat arbetstidsavtal gjorts.

Klockan 16.15 fick nämndsledamöter gå hem. Jag tror att de flesta var nöjda både med dagen och ordförande Anderssons ordförandeskap.

BUN: Bokslut 2018

16 februari, 2019 Lämna en kommentar

”Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av två huvudsakliga områden; förskola och grundskola/grundsärskola samt två stödverksamheter; administration och elevhälsa.”

Så börjar den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen” för barn- och utbildningsnämnden (BUN). Verksamhetsberättelsen ska bli föremål för behandling på nämndens kommande sammanträde måndagen den 18 februari. Den utgör också nämndens bokslut för verksamhetsåret 2018.

”Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets resultat med övergripande analys, personal- och målavstämningar samt redovisning per anslagsbindningsnivå och investeringar.”

Innan jag tittar lite mer på den långa verksamhetsberättelsen kan det kanske vara på sin plats att se hur nämndens uppdrag ser ut. Det kan vara bra att veta…

”Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Alla barn i kommunen ska ha lika tillgång till utbildning. Barn-och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Huvudmannens ansvar gentemot enskilda skolhuvudmän är att fördela resurser i enlighet med den resursfördelning som fastställs för den kommunala skolan. I de fall som enskilda huvudmän anordnar förskolor och enskild pedagogisk omsorg är kommunen tillsynsmyndighet.”

Det är ”tungt” – ”i enlighet med nationella lagar och styrdokument”… Det är viktigt att ha detta i minnet, ”nationella lagar och styrdokument”.

En viktig del i den kommunala styrningen är att göra en avstämning mot kommunens mål och se om målen har uppnåtts. Det gör nämnderna efter årets slut. I Vänersborg markeras måluppfyllelsen i form av ”ploppar” –  gröna om målet har uppnåtts, gula om det delvis har uppnåtts och en röd plopp om de inte har uppnåtts.

Jag blir emellertid aldrig riktigt klok på kommunens målstyrning. Det har jag gett uttryck för många gånger. Dock vet jag att hela processen sysselsätter en massa människor med dokumentation, statistikinsamling, utvärdering, analys osv osv… Om resultaten sedan på något sätt används för att utveckla kommunen och göra den bättre, låter jag vara osagt. I teorin ska det vara så… Men jag har hittills aldrig varit med om att kommunfullmäktige till exempel har anslagit mer pengar till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska få bättre förutsättningar att omvandla sina röda ploppar till gröna…

Bokslutet för BUN för år 2018 är 9 gröna, 7 gula och 8 röda ploppar. De flesta av plopparna var med redan i den korta verksamhetsberättelsen som redovisades i januari. Och då kommenterade jag åtminstone några av ”resultaten” i en blogg. (Se ”Mandatperioden första BUN”.) I den långa berättelsen finns det dock några fler mål, eller nåt…

Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår. I målavstämning redovisas nämligen både barn- och utbildningsnämndens uppfyllande av kommunens inriktningsmål, som är fullmäktiges övergripande viljeinriktning utifrån fullmäktiges tolkning av visionen. Och nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås…

Hmm…

När det gällde inriktningsmålen var det 3 gröna ploppar, 3 gula och 3 röda; på förväntade resultat 6 gröna, 4 gula och 5 röd ploppar.

Jag lämnar de olika målen och resultaten till de som är intresserade. De går att ladda ner här.

I den långa verksamhetsberättelsen beskrivs år 2018 ur ”ren och skär” ekonomisk synvinkel.

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett underskott om -2,6 milj kr för år 2018. Det är en avvikelse mot budget med 0,3 %. Vi ska också komma ihåg att den elevökning som har pågått under de senaste åren fortsatte under 2018. Snittökningen för 2018 var 66 fler elever än föregående år. Det är självklart att fler elever kräver ytterligare personal och lokalytor, mat, special- och idrottssalar osv.

Den största delen av nämndens intäkter kommer naturligtvis från kommunalskatten via fullmäktiges budget. Budgeten för förra året var på ca 776 miljoner kr. Statsbidragen utgjorde sedan ca 100 milj kr av BUN:s totala anslag. Det var ungefär 11% av BUN:s totala inkomster. Övriga intäkter, 36 milj kr, kom främst från barnomsorgsavgifter och försäljning av verksamhet till andra kommuner.

Statsbidragen är viktiga tillskott till nämndens ekonomi. Helt nödvändiga egentligen, för utan dessa bidrag hade kvaliteten i nämndens verksamheter varit betydligt lägre. Men en del av statsbidragen är riktade. Och de skapar en del problem:

”De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

BUN:s kostnader fördelar sig på följande vis:

 

Vi ser att den allra största delen går till personal. Personalkostnader utgör även en stor del av kostnaderna i de andra ”tårtbitarna”.

Förvaltningen har också redovisat hela omkostnadsbudgeten, dvs de pengar som inte går till kostnader för pedagogisk personal. Omkostnadsbudgeten är på 358 milj kr.

Ca 41 % av ”omkostnaderna” är interna kostnader. BUN betalar framför allt en massa pengar till samhällsbyggnadsnämnden för hyror, måltider, städ och vaktmästeri.

Förvaltningen påpekar också att:

”Okompenserade ökningar av kostnader gällande till exempel lokalhyror resulterar i en minskad fördelning direkt ut i verksamheterna (barn- och elevpeng) och påverkar kvalitet och resultat.”

Nämnden är ju tvingad att lösa lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) med en massa moduler…

Det står ganska mycket annat i en långa verksamhetsberättelsen. Jag tänkte dock avsluta redogörelsen med att till sist nämna läget på lärarfronten.

För att få undervisa i förskola och grundskola är det enligt skollagen krav på legitimation samt behörighet i de ämnen man undervisar i. (Får kommunen inte tag på legitimerade lärare kan den anställa obehöriga lärare under högst ett år i taget.) I augusti 2018 var andelen legitimerade förskollärare 84 %, andelen legitimerade lärare åk F-6 89 % och åk 7-9 69 %. (Det var dock inte givet att alla med legitimation hade behörighet i det ämne de undervisade i.)

Arbetet med budgeten för år 2020 har börjat. Vi får se vart det leder. Förvaltningen skriver i bokslutet:

”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”

Fast det blir det nog inget av med…

Akut lokalbrist!

13 februari, 2019 Lämna en kommentar

Den politiska ledigheten varade inte länge… I och för sig har det inte varit några möten denna vecka, men redan igår kom barn- och utbildningsnämndens handlingar inför sammanträdet nästa måndag (18 feb). Handlingarna bestod av 150 sidor… Och de kräver sin kvinna eller man…

Flera ärenden handlar om lokalsituationen i kommunen. Och den har jag skrivit om vid flera tillfällen, men med dessa handlingar blir det synnerliga akuta läget inom förskola och grundskola väldigt tydligt. Det är inte bara så att det fattas lokaler, många av de lokaler som våra barn och elever vistas i är i stora behov av uppfräschning och renovering.

Det har de senaste åren gjorts flera utredningar om lokalbehoven. Nu har dessa utredningar reviderats och sammanställts till en utredning. Det är ett digert arbete som förvaltningens tjänstemän har utfört. Resultatet har inte bara blivit att det är lättare att få grepp om läget, utan också att den akuta lokalbristen har blivit väldigt iögonfallande.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

”Slutsatsen av lokalplanen är att många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning. Många av framförallt skolorna har inte blivit upprustade sedan de byggdes och är inte längre ändamålsenliga att bedriva verksamhet i. Framförallt är det elevplatser för årskurs F-6 i centrala Vänersborg som fattas och behovet av en ny skola lyfts som akut.”

Det är viktigt att påpeka att bristen på lokaler får omfattande konsekvenser för lärare, barn och elever, och det redan idag. Som det också skrivs i sammanfattningen:

”Otrygghet och konflikter skapas när lokalerna är underdimensionerade för antalet barn eller elever. Ytterligare skapar det organisatoriska problem som får konsekvenser för barn och elevers skolvardag.”

Kunskapsresultaten för de senaste årens avgångsklasser (åk 9) förskräcker…

Utredningen går igenom område för område. Först redovisas situationen i de olika kommundelarna när det gäller förskolorna, sedan görs samma sak för grundskolan F-6 respektive högstadierna. Och behoven och de föreslagna åtgärderna prioriteras sedan. Fast prioritet nummer ett är faktiskt, hör och häpna, att överhuvudtaget kunna tillhandahålla lokaler att bedriva barnomsorg och undervisning i… Så illa är det. Sedan bör ju lokalerna helst vara ändamålsenliga …

Kommunen har de senaste åren införskaffat och löst lokalsituationen med en mängd moduler. Det finns moduler på nästan alla skolor för årskurs F-6. Och då ska man komma ihåg att modulerna enbart består av klassrum. Det leder till att det, redan idag, saknas ämnessalar, idrottshallar och plats i matsalar. Dessutom har en del av modulerna varit på plats länge och några behöver ersättas inom en snar framtid.

Här följer en del från utredningen… Det är inte allt, men det som jag anser vara viktigast.

I dalslandsdelen av kommunen beräknas barnantalet i åldrarna 1-5 år öka. Det är just nu fullt i förskolorna i Brålanda, Skerrud och Frändefors. För att klara ökningen, minska kön och ersätta modulerna behövs det en ny förskola, förslagsvis placerad i Brålanda. Dessutom planeras ungefär 180 nya bostäder i Källeberg, Brålanda – ett annat ärende på måndagens dagordning. Fler invånare i Brålanda leder självklart till än större efterfrågan på förskola, och skola.

Det behöver antagligen också skapas nya förskoleplatser i de centrala delarna av staden. Detta trots att förskolan vid Belfragegatan (”Hönan”) snart är klar och att det har startats en ny förskola på Vänerparken i BUP:s gamla lokaler.

Även på Onsjöområdet behövs fler förskoleplatser. Dessutom behöver ventilationssystemet på Åkaregatan anpassas efter barnantalet och ändamålsenligheten förbättras både på Åkaregatans och Ponnygatans förskolor.

I Vargön, och jag citerar utredningen:

”finns det ett behov av att ha beredskap för ytterligare 20 förskoleplatser. Ventilationen måste anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola. Ändamålsenligheten på Granås förskola måste också förbättras avsevärt och vissa verksamhetsanpassningar behöver göras på Näckrosvägens och Lindvägens förskola.”

Sedan övergår utredningen med att beskriva situationen i kommunens grundskolor F-6. Om det trots allt ser förhållandevis ”ljust ut” i förskolorna (gör det det?), så blir det nu i det närmaste katastrofalt. Och det gäller i synnerhet centrala Vänersborg…

”På de tre centrala skolorna (Tärnan, Norra skolan och Mariedalsskolan; min anm) har redan maxkapaciteten för vad lokalerna klarar överstigits. När maxkapaciteten för skolorna har beräknats har inte heller utrymmen för fritidshem, förberedelseklasser eller särskola räknats med.”

Oops…

Utredningen konkretiserar:

”Detta innebär att Norra skolan enbart har 11 klassrum men 13 klasser. På Tärnan är det tydligare varför modulerna behövs då de har 15 klassrum och 19 klasser. … Även Mariedalsskolan har fler klasser än vad lokalerna klarar. De har 15 klassrum och 21 klasser.”

Med andra ord behöver utrymme skapas för ca 14 klasser i centrala Vänersborg fram till 2027. Och utredningen fortsätter:

”Norra skolan – Det saknas bland annat grupprum, rum för elevhälsan, arbetsplatser för personal, ämnessalar, fritidsutrymme och matsalen är underdimensionerad. Mariedalsskolan: Klassrummen är för små och ljudmiljön är inte tillfredsställande. Därutöver saknas ämnessalar, arbetsplatser för personalen samt grupprum för eleverna.”

Och då tror jag mig veta att det också behövs lokaler för Idrott och hälsa på Mariedalsskolan.

Och utredningens slutsats för att klara lokalsituationen är, förutom att Norra skolans ändamålsenlighet akut behöver förbättras och att vissa anpassningar behöver göras på Tärnan:

”Enda möjligheten att göra detta är genom att bygga en ny enhet.”

Barn- och utbildningsnämnden har sedan några år tillbaka argumenterat för att bygga en ny F-6-skola på Holmängen. Det hände en del i början och om jag inte minns fel utarbetades en detaljplan över området. Men sedan ett år har det vad jag vet inte hänt något. (Se mer i bloggen ”Gårdagens beslut i KS”.) Det är dags att lyfta frågan och för fullmäktige att ta ett beslut om att bygga en ny skola. Det MÅSTE helt enkelt byggas en ny skola på Holmängen!

Det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns behov. I Brålanda skola:

”fattas utrymmen för fritids vilket gör att klassrummen behöver användas för ändamålet. Ytterligare fattas det ämnesalar för undervisning i hemkunskap, slöjd samt NO/teknik. Skolan har idag två moduler som kommer att behöva ersättas över tid.”

Det behövs alltså byggas också i Brålanda. Och det är tämligen brådskande. På Frändeskolan (Frändefors) och i Skerrud (Gestad) behövs en del anpassningar göras och på Frände bör lokalerna utökas.

Vi går vidare – Onsjö:

”Lokalerna behöver till viss del anpassas för verksamheten då det inte finns tillräckligt med klassrum och grupprum för att organisera skolan på ett bra sätt gällande skola och fritids.”

Vargön…

”På Rånnums skola handlar det om att det inte finns klassrum för alla klasser vilket har skapat ett behov av ytterligare klassrum. Där går 12 klasser men det finns enbart 10 klassrum.”

Det saknas grupprum, samtalsrum och ämnessalar…

På Granås skola är matsalen underdimensionerad, utemiljön behöver förbättras och det saknas grupprum och samtalsrum.

Lokalsituationen ser bättre ut på högstadieskolorna.

Det finns fyra 7-9-skolor i Vänersborg – Dalboskolan, Vänerparken, Silvertärnan och Torpaskolan.

Dalboskolan har betydligt mer lokaler än vad som behövs utifrån elevantalet. Dock används delar av skolan idag som förskola, även om dessa lokaler inte är ändamålsenliga för förskola.

Det är en hel del problem just nu för skolorna i centrala Vänersborg. Det mesta, inklusive elevökningen, kommer emellertid att lösa sig den dag renoveringen och ombyggnaden av Silvertärnan är klar. En förutsättning är dock att Silvertärnan även fortsättningsvis kan använda ämnessalarna på Tärnan. Och det i sin tur är beroende av att en ny skola byggs på Holmängen…

Förvaltningen presenterar sedan, i tabellform, de åtgärder som måste genomföras. Förvaltningen inleder med att skriva:

”Åtgärderna presenteras per område och prioriteras. Utökning av lokalkapaciteten är högst prioriterat, alla barn och elever måste få plats, därefter får verksamhetsanpassningar göras. Då många åtgärder för att utöka eller minska elevantalet är beroende av varandra får de samma prioritet. De som bedöms vara sämst verksamhetsanpassade åtgärdas först och i de fall flera enheter uppfattas vara i samma behov av åtgärder får de samma prioritet. På vissa enheter behöver ventilationen dimensioneras efter antalet barn/elever som vistas där idag. Detta är inte med i prioriteringsordningen utan behöver åtgärdas omedelbart.”

För att komma till rätta med alla problem i Vänersborgs skolor måste pedagoger, elever och barn ha vettiga fysiska förutsättningar. De måste få plats i förskolor och skolor och de måste få ändamålsenliga lokaler.

PS. Du kan ladda ner underlaget inför BUN:s sammanträde på måndag. Där finns ovanstående utredning. Klicka här för nedladdning.

Kategorier:BUN 2019, Skola, Skollokaler

Naturreservat längs Göta Älv och Lillån?

11 februari, 2019 Lämna en kommentar

Miljöpartiet har alltså motionerat om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård. Området inkluderar det omstridda området Mariedal Östra. Motionen remitterades till flera olika nämnder. Idag (måndag) behandlade miljö- och hälsoskyddsnämnden motionen. I gårdagens blogg gav jag en (mycket) kort sammanfattning av förvaltningens förslag till yttrande om motionen. (Se ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.)

Protokollet från miljö och hälsas sammanträde har naturligtvis inte hunnit bli klart än, men enligt uppgift så blev nämndens beslut inte riktigt som förvaltningen hade föreslagit. Förvaltningen hade tänkt sig ett yttrande i tre punkter. (Se återigen ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.) Nämnden strök två av punkterna och beslutade enhälligt att:

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”

Miljöpartiets motion om inrättande av ett naturreservat har också behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. Motionen diskuterades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 1 februari och nämnden beslutade också om ett svar.

Som underlag för samhällsbyggnadsnämnden låg en tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen med ett förslag till yttrande. Skrivelsen började med att definiera vad ett naturreservat är:

”Naturreservat är ett permanent skydd för området som pekas ut, vilket för naturområden som konstaterats har ett högt naturvärde är en säkerhet för dess fortsatta vara.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen håller med motionärerna om att det finns värdefull natur i området, vilket redan kommunens översiktsplan har gjort, men:

”Kommunens tidigare uppmärksammande av att området redan har värdefull natur bör inte likställas med att det lämpar sig för naturreservat.”

Tjänsteskrivelsen var inte särskilt positiv till motionen och att inrätta ett naturreservat.

Skrivelsen menar att det kanske finns områden i kommunen som har ännu värdefullare natur och kanske lämpar sig bättre som naturreservat. Det kan också bli dyrt med naturreservat eftersom det ska skötas om. Dessutom menar förvaltningen att det finns flera fastigheter i området som skulle påverkas negativt:

”genom mer eller mindre inskränkt äganderätt beroende på hur restriktionerna för reservatet utformas.”

Inrättande av ett naturreservat kan också leda till att kommunen måste betala ersättning till fastighetsägarna. Kommunen kan även förlora intäkter därför att man inte kan avverka området. En del av skogen ägs också av Vargön Alloys, trots att själva marken är kommunal (Önafors 5:3).

Ett naturreservat skulle även kunna:

”hämma utvecklingen av en eventuell hamn i Vargön på andra sidan Göta Älv.”

Se där något positivt med ett naturreservat… (Skriver jag ironiskt.)

Tjänsteskrivelsen anser slutligen att motionärernas förslag om att:

”utveckla området med bättre tillgänglighet för det lokala friluftslivet är en mycket god intention.”

Men gång-, cykel- och ridstigar, fågeltorn, informationstavlor och säkra grillplatser kan, menar tjänsteskrivelsen, genomföras utan att området blir till ett naturreservat.

När samhällsbyggnadsnämnden, dvs politikerna, behandlade ärendet kom den fram till att föreslå att:

”kommunfullmäktige avslår motionen om att inrätta ett naturreservat längs Göta älv och Lillån.”

Det betydde med andra ord att nämnden var negativ till motionens krav att inrätta ett naturskyddsområde…

Motiveringen var:

”Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”

Motiveringen andas trots allt inte ett totalt avståndstagande från motionens förslag.

En som antagligen var mycket besviken på nämndens beslut var ordförande Anders Wiklund (MP). Wiklund var nämligen en av motionärerna. Han reserverade sig i och för sig inte mot beslutet, utan nöjde sig med att lämna en protokollsanteckning.

Wiklund inleder med:

”Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Jag tycker dessutom att vi har ett ansvar som sträcker sig utanför vår egen person och längre än vår egen generation. Enligt Vänersborgs ÖP 2017 ska området utmed Göta älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse. Miljöpartiet motionerar att detta området skyddas permanent från exploatering, med ett kommunalt naturreservat.”

Ordförande Wiklund (MP) fortsätter:

”I grönplanen skrivs viktiga värden för området fram: Området utvecklas som närströvområde med ökad tillgänglighet. Områden med ekar på kommunal mark bevaras och sköts så att landskapsbilden och de biologiska värdena består. Lövskogarna sköts så att deras värden som lövskogar består. Kulturvärden värnas och utvecklas. Landskapsbilden kring Lillån och Göta älv med små åkrar, betesmarker och ekar bevaras. Bruksmiljöerna kring Önafors bevaras och lyfts fram. Strandskogen och åmiljöerna bevaras och undantas från all exploatering och sköts så att de gynnar kungsfiskaren. Skogen mot älven och Vargöns industrier bevaras och sköts så att den kan fortsätta att utgöra ett skydd mot störningar. Området är särskilt lämpat för det lokala friluftslivet. Det ska vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till naturupplevelser inpå husknuten. Naturen är också en plats för rekreation, skönhetsupplevelser och för ökat välbefinnande.”

Wiklund nämner också områdets lämplighet som skolskog. Och här är det nog det område som redan är detaljplanelagt, dvs Mariedal Östra, som han tänker på.

”Alla barn i förskola och skola borde få möjligheten att upptäcka, lära och leka i en skog på gångavstånd som det är lätt att ta sig till utan att behöva korsa vägar med mycket trafik.”

Och visst har Wiklund rätt. Jag kan bara inte låta bli att förvånas över att miljöpartiet offrade en stor del av skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut, trots att samma argument gällde där…

Miljöpartiet kämpar för sitt Mariedal Östra, det är beundransvärt. Även om jag kan tycka att partiet ofta fokuserar alltför mycket på området… Men det är nog så att andra partiers ledamöter påverkas, och dessutom är invånarna kring området tämligen aktiva för att bevara, om än inte hela området, så åtminstone Mariedal Östra. Jag var själv där i höstas och fick en guidad visning. (Se ”Mariedal Östra”.) Då slutade jag bloggen med följande ord, och de är nog tillämpbara än:

”Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.”

Jag är dock tämligen säker på att kommunen hur som helst tänker bevara en stor del av området längs Göta Älv och Lillån. Som det bland annat stod i tjänsteskrivelsen från miljö- och hälsoskyddsnämnden:

”gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors”

                                                 .

PS. Hela Anders Wiklunds protokollsanteckning kan läsas i samhällsbyggnadsnämndens protokoll som naturligtvis går att ladda ner från ”anslagstavlan” på kommunens hemsida. (Eller genom att klicka här.)

Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC

10 februari, 2019 1 kommentar

För min del är nästa vecka unik. Inte ett politiskt möte på hela veckan, varken i kommunen eller Vänsterpartiet. Det skulle ha varit kommunfullmäktige på onsdag, men det blev inställt på grund av för få ärenden. Och trots att det drabbade Vänsterpartiet, och mig själv personligen, så var det ett riktigt beslut som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) fattade.

Ett sammanträde med fullmäktige kostar i runda tal 100.000 kr med lokalhyra, fika, arvoden etc. Det är mycket pengar, särskilt i dessa tider. Tyvärr innebär beslutet att de fyllnadsval som skulle genomföras, bland annat av mig som ersättare i Kunskapsförbundet Väst, blir försenade en månad.

Den från politik lediga helgen utnyttjades till att bese VHC mot Olofström. Det var ett tag sedan jag var i hockeyhallen faktiskt. Förr var det mitt ”tredje hem”, efter Skräcklan och Dalboskolan. Min son spelade nämligen ishockey i bortåt, vad var det?, 10-12 år…

Jag blev onekligen lite nostalgisk när jag trädde in i hallen – samma cafeteria, Percy som speaker och naturligtvis Bosse Tallbo vid ”rinkside”. Tallbo visade mig den nya sittläktaren och jag fick äran att sitta där under sistaperioden. Varma och go’a stolar…

VHC är Västergötlands nästa största hockeyklubb med nästan 400 aktiva spelare. Jag rekommenderar alla att ta en (minst) billott när Tallbo och VHC:arna dyker upp vid Gågatekrysset framåt slutet av april. Överskottet går till ungdomssektionen. För övrigt fick ungdomarna från VHC ett välkommet ekonomiskt bidrag från Odd Fellows idag.

Det är jämnt i mitten av tabellen, AllTvåan Södra, så dagens vinst för de gulsvarta var viktig. Matchen slutade 5-0 till Vänersborgs Hockey Club, efter en strålande förstaperiod (slutade 3-0).

Det blir dock andra politiska möten kommande vecka. De fem ”viktigaste” politikerna i kommunen, dvs ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Henrik Harlitz (M) – har möte imorgon måndag. Vad KSAU ska diskutera har jag ingen aning om, men frågor som tas upp brukar hamna på kommunstyrelsens bord några veckor senare. (Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är den 27 februari.)

Lutz Rininsland (V) är på sin blogg tidigare ute än många andra. (Rininsland är inte längre ”redaktör” och ansvarig för partiets hemsida.) Han beskriver i sin blogg vad förvaltningarna och tjänstemännen arbetar med och som snart hamnar hos politikerna ”på allvar”. Det jobbas just nu med årets viktigaste ärende – Mål- och Resursplanen 2020-2022, dvs budgeten för nästa år. Du kan med fördel läsa ”Inte i juni, bättre i november”, ”Nu är det på gång” och imorgon kommer fortsättningen på den sistnämnda bloggen (se ”Vad får vi veta om MRP 2020?”; 11/2).

På fredag ska budgetberedningen träffas igen (=KSAU och en representant från varje parti som inte är representerade i KSAU). Då bör partierna ha meddelat sin syn på budgetläget och de olika nämndernas och förvaltningarnas redovisningar. Den 27 februari ska kommunstyrelsen sedan besluta om nämndernas ”budgetramar”. Det är ingen överdrift att påstå att det ser tufft ut. Nämnderna, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, brottas med stora problem. Verksamheterna kräver betydligt mer pengar, pengar som ”inte finns”. I varje fall inte om inget drastiskt görs… Den antagna M-KD-budgeten (i riksdagen) gör det inte heller lättare för kommunerna. Slutgiltigt beslut om budgeten fattas av kommunfullmäktige i juni.

Imorgon måndag har även miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträde.

Nämnden har egentligen bara två ”riktiga” ärenden, ”Svar på motion om upprättade av naturreservat längs Göta älv och Lillån till Restad Gård” och ”Yttrande över Samråd om detaljplan för Källeberg”.

Miljöpartiet har i en motion från 22 augusti 2018 föreslagit att kommunen inrättar ett naturreservat längs älven och Lillån. Miljöpartiet griper egentligen efter det sista halmstrået för att bevara Mariedal Östra. (Kanske är partiet för övrigt inte ensamt om det.)

Mariedal Östra har varit på tapeten i snart 10 år tror jag. Det finns en detaljplan för området och det är egentligen bara för politikerna att trycka på knappen. Men i många viktiga omröstningar de senaste åren så har miljöpartiet kunnat agera vågmästare. Och då har partiet egentligen gått med på allt de andra partierna har föreslagit – mot att Mariedal Östra inte exploaterades.

I nämndens underlag imorgon så presenteras en karta från kommunens Grönplan. På kartan har förvaltningen markerat områden med kända naturvärden och/eller sociala värden.

Förvaltningen har inte markerat området där det finns en detaljplan, dvs Mariedal Östra – se nedan.

Mariedal Östra är alltså inte markerat på kartan från Grönplanen. Det är således inte ett område med ”kända naturvärden och/eller sociala värden”.  Som miljöpartiet anser i sin motion.

Jag vet inte hur nämnden tänker kring naturreservatet. En gissning är att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut:

”1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att delvis (OBS! Notera ordet ”delvis”; min anm) bifalla motionen genom att gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors.”

”2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka ytterligare delar av det område som föreslås i motionen som skulle kunna ingå i ett naturreservat.”

”3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”

Det finns anledning att återkomma till denna fråga, om inte annat den dag ärendet kommer upp i fullmäktige.

Det andra ärendet har också dragits i långbänk. Det finns som synes många sådana frågor i kommunen. Denna gång handlar det om Dahlbergs Slakteri – fast liksom indirekt.

Det har arbetats fram en detaljplan för Källeberg i Brålanda – se nedan (pilen pekar på Dahlbergs Slakteri).

I underlaget står det om syftet med planen:

”utveckla ett nytt bostadsområde i Brålanda, i ett attraktivt läge med närhet till det framtida tågstoppet. Planen möjliggör för bostadsbyggande i olika former; flerbostadshus, mindre rad-/parhus samt småhus. Planen möjliggör även för park- och grönområde, torgyta, skolverksamhet samt centrum- och verksamhetsområde samt säkerställer infarter, vägar och stråk inom området.”

Det är egentligen bara ett problem med planområdet – Dahlbergs Slakteri…

I underlaget står det:

”I dagsläget förekommer luktstörningar från Dahlbergs slakteri, främst från hanteringen av slaktavfall. De största störningarna finns inom en radie av 200 m men luktstörning förekommer även på större avstånd och kan påverka planområdet. Ett stort antal klagomål har inkommit till miljö- och hälsa. Störande lukt kan bedömas som olägenhet för människors hälsa om den uppnår en viss styrka och frekvens.”

Även Toppfrys ligger i närheten av området, och även från detta företag finns det risk att det kan bli störningar, t ex luktstörningar. Förvaltningen anser därför att en utredning behöver göras med avseende på lukt mm från slakteriet och Toppfrys.

Det finns som sagt anledning att återkomma även till detta ärende.

Kommunal upphandling

7 februari, 2019 1 kommentar

I tisdags var det utbildning för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kanslichef och biträdande kommundirektör Katrin Siverby redogjorde engagerat, entusiastiskt och mycket kunnigt (naturligtvis!) för de regler och lagar som ligger till grund för kommunens verksamhet. Det handlade bland annat om kommunallagen och förvaltningslagen. Det var som vanligt en mycket givande föreläsning, där deltagarna från nämnden hade möjlighet att ställa frågor. Tyvärr var inte alla ledamöter och ersättare på plats. (Det kan ha berott på kollisioner i kalendrarna.)

Under kanslichefens genomgång ställde nämndens ordförande Mats Andersson (C) en mycket intressant fråga. Den handlade om upphandling. Och är det något som ofta skapar irritation bland kommunens anställda är det upphandlingar som resulterar i priser som ligger högre än hos andra leverantörer. Det kan handla om IT-utrustning som ofta kan köpas för bra mycket lägre priser på Överby eller Torp… Men det handlar också om interndebiteringar i kommunen när det gäller t ex städ och vaktmästeri. Vi, eller i varje fall undertecknad, känner många gånger att det ”rinner ut” onödigt mycket pengar från barn- och utbildningsnämnden till andra nämnder, i synnerhet till samhällsbyggnadsnämnden…

Men framför allt handlar det om en annan upphandling, och det var det som Andersson frågade om…

Det finns många lokala företag och entreprenörer som har funderingar kring kommunala jobb. Det kan handla om företagare som anser sig kunna utföra t ex grävarbeten betydligt snabbare och billigare än kommunen själv.

Mats Andersson nämnde kommuner som har lite annorlunda regler kring det här. Bengtsfors kommun är ett exempel. I Bengtsfors finns det något som kallas ”utmanarrätt”.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver utmanarrätt, eller utmaningsrätt, på detta sätt (se ”Utmaningsrätt eller utmanarrätt”):

”en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.”

Tanken är att pröva och förbättra den kommunala verksamheten både kostnads- och kvalitetsmässigt. Det betyder att en kommun kan ge lokala (eller andra) företagare möjlighet att lämna önskemål om att utföra arbeten som annars skulle ha gjorts i kommunal regi.

SKL skriver att utmaningsrätt innebär att:

”Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.”

Kommunens syfte är självklart att använda kommuninvånarnas skattepengar så effektivt som möjligt.

Bengtsfors är en kommun som har infört utmanarrätt. Bengtsfors skriver så här på sin hemsida:

”Om du anser att du kan driva en verksamhet bättre eller billigare än kommunen har du möjlighet att utnyttja den så kallade utmanarrätten.”

Om något företag antar utmaningen så prövar och utreder kommunen om det finns möjlighet att tillämpa utmaningsrätten. Sedan beslutar kommunstyrelsen (i Bengtsfors) om verksamheten ska konkurrensutsättas.

Det betyder vad jag förstår att kommunen helt och hållet själv bestämmer vilka områden/vilka projekt som ska konkurrensutsättas. Det står följaktligen kommunen fritt att avslå utmaningen. Det är beroende av ett politiskt beslut i varje enskilt fall.

Det handlar därför inte om, som jag ser det, att privatisera kommunens verksamheter. För min del är jag som ”god vänsterpartist” absolut motståndare till att privatisera välfärden. Det ska inte vara så att t ex förskola, skola eller äldrevård ska konkurrensutsättas för att skapa vinster till olika riskkapitalister. Det handlar istället om, i varje fall som jag tolkar (och vill ha) det, att företag kan få utföra begränsade och väl definierade projekt med tydliga direktiv, framför allt av ”teknisk-praktisk” karaktär, t ex grävarbeten. För övrigt arbeten som i många fall redan nu utförs av externa utförare, i varje fall när de är i ”större skala” som t ex VA-dragningen längs Vänerkusten.

Jag kan inte på rak arm säga hur denna utmanarrätt ska utformas på ett rätt och riktigt sätt. Det blir naturligtvis också en del arbete med kravspecifikationer och anbud, det inser jag. Vilket i sin tur kan medföra risker för en viss byråkrati. Men vad jag förstår så är det i varje fall helt möjligt att undanta t ex välfärdstjänster. Det är viktigt.

Men det förefaller hur som helst som om kommunen och dess invånare och företag skulle kunna hitta en ”win-win”-situation. Därför borde kommunen åtminstone utreda frågan om att införa utmaningsrätt. Kommunen måste hitta sätt att spara pengar, så att mer kan satsas på barn och unga, gamla och sjuka.

För övrigt slutade utbildningsdagen för barn- och utbildningsnämndens ledamöter med att all (nästan) personal på barn- och utbildningsförvaltningen presenterade sig och redogjorde för vad de arbetade med. De uttalade också förväntningar på nämnden och dess ledamöter…

Presentationen var ett nytt grepp och det var väldigt trevligt att få ansikten på de namn man ser i utredningar, yttranden, mail etc.

Det var en bra och lärorik förmiddag – som gav upphov till en del oväntade tankar…

%d bloggare gillar detta: