KF igår, och en idé

19 september, 2019 Lämna en kommentar

Oj, oj. TTELA formligen pumpar ut nyheter om Vänersborg. Det är tak som läcker på våra kommunala anläggningar, det är samhällsbyggnadsnämnden som fortsätter att agera betongbyråkratiskt gentemot Solvarm, det är regelverket kring tillsättandet och avskedandet av kommundirektör och det är Marie Dahlin som förbereder en politisk comeback i Mellerud. Det är ingen hejd på TTELA:s bevakning av det politiska livet i kommunen. Hur ska en nybliven pensionär hinna med att matcha detta?

TTELA har däremot inte skrivit något om gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige. Faktum är att det faktiskt inte fanns någon journalist på plats. Det hindrar ju i och för sig inte att någon reporter lyssnade på radion och att det kommer en artikel senare. Men än så länge är de vänersborgare som är intresserade av vad som avhandlades på gårdagens fullmäktige hänvisade till att läsa bloggar, typ denna och Lutz Rininslands blogg (se “En tråkig blogg om en trist tillställning”).

Fast det var egentligen inte mycket att varken skriva eller läsa om. Med tanke på att kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och att varje sammanträde kostar drygt 100.000 kronor så var det extremt händelsefattigt. Det var knappt ens några personer uppe i talarstolen… Hade det inte varit för fikarasten och en information om Vänern från Vänerns vattenvårdsförbund så hade ledamöterna kunnat gå hem efter 45 minuter.

Informationen om Vänern var lite småintressant faktiskt. Det var Vänerns Vattenvårdsförbund som hade fått bortåt 45 min att berätta om sin verksamhet för fullmäktige. Fullmäktige fick höra att Vänern har fått ett jämnare och lägre vattenstånd de senaste åren. Vattenkvaliteten är kanon. Vänern mår helt enkelt bra! De enda orosmomenten är bräddningarna från kommunernas avloppsreningsverk, dvs att verken ibland släpper ut orenat avloppsvatten i sjön. Det är också så att avloppsreningsverken inte tar bort alla läkemedelsrester och mikroplaster. Huruvida detta blir en fara för sjön på sikt vet jag inte, men man hade hittat mikroplaster i vattnet mitt ute i sjön.

Dan Åberg (M) tog återigen upp problemet med Kanadagässen, och även grågåsen, som “förorenar” i sjön, till och med strax bredvid vattenintaget i Rörvik – och vid mitt badställe vid Norra skolan… Jag hade tänkt ta upp trakasserierna från fiskmåsarna som borde häcka och bo på Vänerns kobbar och skär, men som istället har flyttat till hustaken i Nordstan. Men jag avstod. Det är nog bättre att Dan och jag tar ett snack med Bo Carlsson istället. Han känner tydligen till en bra lösning på fågelproblemen…

Jag redogjorde för fullmäktiges ärenden i en blogg i tisdags. (Se “KF imorgon”.) Det blev inga överraskningar. Ja, det skulle vara att Henrik Josten (M) hann begära ordet före mig i ärendet om delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde emellertid inget, Josten redogjorde för förbundets svåra ekonomiska situation på ett klart och tydligt sätt. Jag fick sedan tillfälle att berätta lite om de ytterligare nedskärningar av personal som förbundet står inför inför nästa år. Det blir svårt för fullmäktiges ledamöter att inte inse krisen för gymnasie- och vuxenutbildningarna.

Kurt Karlsson (SD) var också uppe i talarstolen i detta ärende. Och det var faktiskt ingen större överraskning, vilket inte innehållet i hans anförande var heller. Kunskapsförbundets problem var enligt Karlsson naturligtvis invandringens fel.

Tänk vad lätt det är att vara sverigedemokrat. Det spelar ingen roll vad det än handlar om, vilka problem det än är. Sverigedemokrater behöver aldrig sätta sig in i fakta, aldrig läsa böcker eller t ex forskningsrapporter, aldrig fundera, tänka och analysera, aldrig dra slutsatser – alla problem som Sverige står inför är bara och alltid invandringens och invandrarnas fel. Allt… (Att sedan människor flyr från krig och annat elände, den förståelsen och empatin har man tydligen inte som sverigedemokrat.)

Jag hade mitt anförande om ärendet “Svar på motion om att utreda besparing av partistöd” (se “KF imorgon”). Jag yrkade inte bifall till motionen, utan lovade istället att återkomma med ett förslag på besparing när partistödet för 2020 ska beslutas. Vilket torde bli ganska snart, antagligen i november.

Och då fick jag en idé…

Eller rättare sagt, jag såg en återigen uppflammande diskussion på Facebook om att fisket i sjöarna på Hunne- och Halleberg, främst vad jag förstår Hallsjön, ska upphöra. I två av de större Facebookgrupperna diskuteras nu frågan. (I den tredje och antagligen den största är jag blockad, tydligen för gott… Eller till det träder till nya admins…) Folk är upprörda. Det finns många som nyttjar fiskemöjligheterna i sjöarna. Enligt uppgift säljs det ca 3.000 fiskekort om året.

Det är ju så att i juni fattade betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, beslutet (i budgeten för 2020) att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Betongpartierna sparar alltså en halv miljon kronor på att lägga ner fisket på bergen. Det är egentligen inga stora pengar för kommunen.

Men då är min idé, som jag inte har diskuterat med någon än, inte heller i mitt parti – varför inte skära ner partistödet och använda pengarna till fisket på bergen?

Kommunen betalar i år ut totalt 1.485.675 kr i partistöd. Om vi minskar partistödet med en tredjedel och lägger pengarna på fisket, så sparar kommunen både pengar och upprätthåller servicen för alla lokala fiskare och turister som vill fiska bland älgarna.

Partierna då? Ja, de får väl göra som kommunens nämnder och förvaltningar har tvingats till i flera år – effektivisera sin verksamhet. Menar politikerna att det går att spara i äldrevården eller i skolan genom effektiviseringar, så måste det gå i partiarbetet också. Varför inte pröva att effektivisera genom att omstrukturera, omorganisera och – digitalisera…?

Det var kommunfullmäktiges sammanträde den 18 september 2019. Nästa sammanträde är den 23 oktober. Vi får hoppas att det blir lite mer debatt och engagemang då!

KF imorgon (18/9)

17 september, 2019 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ – kommunfullmäktige.

Klockan 18.00 i festsalen på Folkets hus samlas de 51 ledamöter, och ett antal ersättare, från 9 olika partier, som vänersborgarna har utsett i demokratisk ordning i förra höstens allmänna val. Det ska fattas beslut för och om Vänersborg.

Ett antal tjänstemän från kommunens förvaltningar brukar också vara närvarande. Eftersom fullmäktiges möten är offentliga finns även media på plats, liksom några åskådare. Det borde finnas ännu fler kommuninvånare i salen kan man tycka, det är ju i kommunfullmäktige som de stora besluten i kommunen fattas.

Det fattas dock inga större beslut just imorgon. Ärligt talat så tycks morgondagens fullmäktige vara tämligen, jag ska inte säga ointressant, men kanske rutinmässigt och opolitiskt – i den meningen att det sannolikt inte kommer att finnas några partiskiljande frågor. Ja, det skulle vara om Lutz Rininsland (V) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) råkar i luven på varandra under en interpellationsdebatt.

Rininsland och vänsterpartiet har länge haft synpunkter på det som vi uppfattar som diverse demokratiska underskott i kommunen. Vi har under åren lämnat in flera motioner och förslag kring demokratifrågor, t ex om öppna nämndmöten. Morgondagens interpellation från Rininsland har sin bakgrund i en motion från maj 2017 (tiden går…) där vänsterpartiet uppmärksammade en förändring som gjorde det svårare för partier som inte tillhörde den “inre kretsen” (typ vänsterpartiet) att få reda på vad som var på gång, vilka ärenden som var på väg upp för behandling.

“Så blev det 2017 när plötsligt inget längre offentliggjordes kring arbetsutskottet, varken handlingar, föredragningslistor eller protokoll.”

Vänsterpartiet lämnade en motion om att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att:

“ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Kommunfullmäktige antog enhälligt motionen den 21 november förra året. Men inget har hänt sedan dess. Det är om detta som Rininsland frågar Augustsson.

Råkar inte Rininsland och Augustsson i luven på varandra då kanske de gör det lite senare. Då frågar nämligen Rininsland kommunstyrelsens ordförande om hur det ska gå med den beslutade genomlysningen nu när ”spindeln i nätet”, dvs kommundirektör Pascal Tshibanda, har avskedats. (Se ”Genomlysningen – hur blir det med den?”). Jag tror inte att vi kommer att få se någon blodvite, men det ska bli spännande att ta del av Augustssons svar.

Jag tror inte heller att det blir någon debatt om Kate Giaevers (V) och vänsterpartiets motion om att utreda besparing av partistöd. Fast jag hoppas att jag har fel.

Giaever skriver i sin motion:

“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”

Motionen menar att även vi politiker måste ta vårt ansvar och föregå, om inte annat, med gott exempel och dra ner på våra kostnader, t ex genom att skära ner på partistödet. Det här är naturligtvis en bra och rimlig åtgärd i besparingstider. Man kanske även skulle kunna säga att partierna borde klara sig med mindre pengar genom att sätta upp tydliga, mätbara och realistiska mål samt, som förvaltningarna ofta avkrävs, effektivisera arbetet med hjälp av t ex omstruktureringar, omorganisation och digitalisering…

Ett alternativ till att bifalla motionen är kanske att återkomma med ett förslag på konkreta nedskärningar av partistödet den dag då fullmäktige ska fatta beslut om det. Vilket brukar ske i november.

Det har lämnats ett medborgarförslag om renare vatten i Vassbotten. Förslagsställaren skriver att näckrosor och nate breder ut sig tvärs över viken, vattnet blir stillastående och vassen växer till sig. Dessutom blir det mer och mer bottenslam för varje år. Förslaget är att kommunen ska utföra analyser och sätta in lämpliga åtgärder i tid.

Det var många år sedan jag badade i Vassbotten… Det betyder att jag inte har någon aktuell egen erfarenhet av vattenkvaliteten, men det går rätt som det är rykten om att vatten från Häljestorp rinner ut i Vassbotten via en bäck. Ryktena kanske är sanna, kanske inte. Det är i viktigt att få klarhet. Så visst borde det göras mätningar och analyser av vattenkvaliteten i Vassbotten. Det vore ju tragikomiskt om det skulle läcka från Häljestorp. Det är ju dit som slam från kommunens reningsverk körs…

Det har faktiskt kommit ytterligare ett medborgarförslag. Lite sent, men inte för sent. Förslaget kommer från två boende i Mariedal. De vill att kommunen som markägare:

”gör Mariedal Östra till ett naturreservat enligt förslag från Miljöpartiet.”

De motiverar sitt förslag på följande sätt:

”Att förbereda Vänersborgs stad för de klimatförändringar som redan startat. Att bevara skogen minskar risken för vattenbrist vid torka kontra vattenöversvämning vid häftiga skyfall. Att ge svalka åt människor och djur och sänka temperaturen vid extrem värme. Social hållbarhet då människor lätt kommer åt skogen för rekreation utan att behöva ta bilen.”

Det är inga som helst fel på dessa argument, tvärtom, men jag tror inte att de påverkar betongkramarna i Vänersborgs fullmäktige…

Kunskapsförbundet Väst har diskuterats mycket i sommar, och diskuteras för övrigt fortfarande. Imorgon ska förbundets delårsrapport till och med april behandlas, dvs godkännas. Jag vet inte riktigt om det blir några diskussioner. Delårsrapporten behandlar ju inte det som är uppe för diskussioner just nu. Fast det är klart, det finns prognoser i rapporten också… Om det blir någon diskussion kan jag tänka mig att föra fram en del av de fakta och synpunkter som jag beskrev i en blogg häromsistens. (Se “Dagens sammanträde med KFV (12/9)”.)

Så här ser fullmäktiges dagordning ut (jag har tagit bort formalia och personvalsärenden):

“4 Information: Vänerns Vattenvårdsförbund
7 Antagande av taxor 2020 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF
8 Antagande av taxa enligt strålskyddslagen
9 Delårsrapport för Kunskapsförbundet Väst april 2019
10 Godkännande av program rörande privata utförare
11 Reviderade anvisningar till Regler för utdelning av minnesgåva till anställda och förtroendevalda
12 Fastställande av sammanträdestider för kommunfullmäktige år 2020
13 Svar på motion om att utreda besparing av partistöd
14 Medborgarförslag om att rena vattnet i Vassbotten
15 Interpellation till kommunstyrelsen ordförande – Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier
18 Medborgarförslag om att göra Mariedal Östra till ett naturskyddsområde
19 Fråga till kommunstyrelsens ordförande: Genomlysning av förvaltningsorganisationen”

Finns det något som bör tilläggas eller diskuteras kring dessa ärenden är det bara att höra av sig till sin politiker.

Dagens BUN (16/9)

16 september, 2019 2 kommentarer

Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) helt planenligt sitt första sammanträde för säsongen. Det var nog det lugnaste mötet på flera år, i varje fall i den meningen att de politiska meningsskiljaktigheterna lyste med sin frånvaro. Ordförande Mats Andersson (C) hade med andra ord en lugn uppgift med att svinga klubban. 

Det var som sagt (se “Dags för höstens första BUN”) mycket utbildning denna dag – av de förtroendevalda. Mötet började med en webbaserad utbildning om “kommunal kompetens och kommunal organisation” och slutade med Barnkonventionen. Det var nästan så att det kändes som om man fördes ett halvt sekel tillbaka i tiden… Till skolbänken på den gamla Torpaskolan. Som för övrigt var ny då.

Mellan utbildningspassen var det ett tämligen långt pass med information om aktiviteter i skolorna och förskolorna. Jag vet inte att nämnden någon gång har fått så mycket information på ett och samma tillfälle om vad som är på gång i verksamheterna. Men det var en nyttig och nödvändig kunskap för nämndens ledamöter.

Förvaltningschef Sofia Bråberg, som förresten fick en blomma av nämnden (utnämningen till ära), och förvaltningens fyra enhetschefer berättade hur förvaltningen tänker arbeta med förskolan och skolan kommande läsår. Ett arbete som ska ske utifrån nämndens och förvaltningens fokusområden: ”Elevernas resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.

Det handlade om tidiga insatser och kompetensutveckling. Det handlade om att närvaroarbetet ska fortsätta, om språkutvecklande arbetssätt, lågaffektivt bemötande, genomlysning av lärmiljöer och riktade insatser till särskilda enheter. Nämnden informerades om att det kompensatoriska uppdraget prioriteras i lågstadiesatsningen. Ledamöterna fick också reda på att intensivundervisning ger stor effekt och att erfarna pensionerade lärare och rektorer har tagits in för att lästräna elever.  Det var mycket… Och då har jag ändå inte nämnt att enhetscheferna också pratade om social inkludering, delaktighet och inflytande samt formativ bedömning.

Det redogjordes också för ett förtätat ledarskap, dvs att fler rektorer anställs. Vilket till stor del redan har förverkligats, även om målet är 20 medarbetare per rektor, och där är man ännu inte. Tanken är att varje rektor ska få färre medarbetare och därmed mer tid till det pedagogiska ledarskapet. Jag tycker fortfarande att detta är fel väg att gå, men tog ingen diskussion. Jag får trösta mig med att ledningsorganisationen ska utvärderas vad det lider…

Förvaltningen tycks också vilja införa nya arbetstidsavtal på skolorna. Det betyder att pedagogerna ska vara bundna till arbetsplatsen längre tid varje dag än idag. För närvarande är det bara två skolor som har infört detta, Brålanda och Norra skolan. Inte heller detta är jag särskilt imponerad över… Och jag tror inte heller att i varje fall högstadielärarna är särskilt intresserade.

Jag fick nog intrycket av att det förmedlades en bild av “guld och gröna skogar”. Det verkade inte finnas några större svårigheter i verksamheterna. Det mesta skulle ordnas. Å andra sidan betonades att förvaltningen arbetade utifrån de ekonomiska och andra resurser som fanns. Och utifrån de medel som fanns tillgängliga gjorde man verksamheten så bra som möjligt. Och det är klart, som tjänstemän finns det ju inget annat val. Risken är väl bara att politikerna tror att det inte behöver satsas något mer på förskolan och skolan…

Nämnden fick sig också lite statistik till del – om vårterminens betygsresultat.

Medelmeritvärdena för de 9:or som slutade grundskolan i våras har ökat jämfört med tidigare år. Det är naturligtvis glädjande. I våras låg medelmeritvärdet på 205,8 poäng. De genomsnittliga betygen har nu ökat två år i rad från bottennoteringen 2017 (182,7 p). Det framfördes dock vissa farhågor att trenden kanske bryts redan nästa år. Det är nämligen så att 8:ornas meritvärden i våras, dvs de som har börjat 9:an detta läsår, var tämligen mediokra. Medelmeritvärdet låg på 185,1 p. Nu brukar i och för sig betygen förbättras i 9:an, men frågan är om de kan öka så mycket. Det blir hur som helst en utmaning för pedagogerna på högstadieskolorna.

När det gäller andel av 9:orna som gick ur grundskolan med gymnasiebehörighet (behörighet till ett yrkesprogram) så var siffran 75,8%. Det betyder att hela var fjärde elev saknade behörighet till gymnasiet… Motsvarande siffra för åk 8 (nuvarande åk 9) var 63,7%. Det är alldeles för låga siffror. Orsaken till att så stor andel av eleverna inte har gymnasiebehörighet beror på att de saknar ett eller flera av ämnesbetygen i svenska, engelska eller matematik.

Det var för tidigt att idag uttala sig om hur det har gått med rekryteringen av behörig/legitimerad personal. Det lär för övrigt bli allt svårare att få tag i behöriga pedagoger. Jag hörde i radion (se “Fortsatt minskning av antagna till lärarutbildningar”), efter sammanträdet, att:

“Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter att minska och till hälften av studieplatserna nu till hösten fanns ingen konkurrens alls. … Ointresset för lärarutbildningen har lett till att flera av höstens utbildningar fått ställas in.”

Det är viktigt att Vänersborg förbereder sig för framtiden – genom att bland annat satsa mer pengar på ett tvålärarsystem. Och låta rektorerna slippa lokal- och fastighetsfrågor och allt annat som inte ingår i det pedagogiska ledarskapet…

Det går enligt de senaste beskeden att göra en “light-version” av renoveringen på Norra skolan. Det betyder i så fall att eleverna kan gå kvar på skolan fram tills en ny skola på Holmängen är färdigbyggd…

För övrigt kommenterades inte siffrorna i dagens TTELA (från SCB och SKL; se “Eleverna kostar mer och mer på grundskolorna”) att kostnaderna för undervisning per elev var lägst i Vänersborg av kommunerna i TTELA:s täckningsområde…

Till sist en eloge för utbildningen i Barnkonventionen. En mycket trevlig och lärorik lektion med intressanta diskussioner.

Kategorier:betyg, BUN 2019

Brålanda, curling och Pascal Tshibanda

15 september, 2019 3 kommentarer

Igår lördag hade det som vanligt slutit upp mängder av människor på den årliga Bygdefesten i Brålanda. Som i år återigen genomfördes i ett strålande solsken.

Det var många bekanta ansikten från bygden på plats. Trots att det var ett tag sedan jag satte mina fötter på södra Dalslands lärdomsanstalt nummer 1 i Frändefors (Dalboskolan) så träffade jag både gamla elever och föräldrar. Och mor- och farföräldrar… Jag var tydligen fortfarande inte bortglömd. Även om det verkade så i valet för ett år sedan…

Besökarna kunde studera traktorer och andra maskiner, klappa kaniner, ta lotter, kasta prick och spela på några av chokladhjulen. Det gick att lyssna på musik, ta sig en kopp kaffe och äta gott. Och sist men inte minst, prata med politiker.

I år var bara centerpartiet, socialdemokraterna och moderaterna på plats. Och det var tråkigt. Inte att dessa partier var på plats, utan att de andra inte var det. Jag beklagar naturligtvis särskilt att inte Vänsterpartiet syntes till i vimlet. Jag tror att den nuvarande styrelsen prioriterar annorlunda än den tidigare.

När man besöker Brålanda så imponeras man alltid över den anda av gemenskap och samhörighet samt ideellt arbete och vilja till framsteg som man möts av. Det är inte utan att man hoppas att samhället på slätten ska få både tågstopp och en ny E45:a inom en inte alltför avlägsen framtid.

Brålanda är en pärla och definitivt en tillgång för hela Vänersborgs kommun.

I TTELA kunde vi i fredags läsa om att hoppet om en curlinghall i Vänersborg har väckts igen. (Se TTELA.) I varje fall hoppas Curlingklubben Vänersborg på en hall. Huruvida andra vänersborgare har samma förhoppningar låter jag vara osagt.

Curlingklubben vill arrendera mark av kommunen som inte bara är lämplig för ändamålet, utan också ligger nära idrottscenter, kommunikationer och skolan.

Och faktiskt har kommunen tagit fram ett förslag på mark där hallen skulle kunna ligga – se karta nedan.

Någonstans i detta område, antagligen längs Torpavägen vad jag förstår, vill curlingklubben alltså arrendera mark och uppföra en curlinghall. Hallen på ca 25*60 m ska finansieras av klubben själv. Curlingklubben beräknar att byggnationen kommer att kosta ungefär 10 milj kr.

Det finns emellertid ett stort frågetecken kring planerna, nämligen – kostnaden för kylaggregat tillkommer… Det har TTELA av någon anledning utelämnat i sin artikel.

Och när man läser handlingarna från samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott, som har behandlat ärendet, får man onekligen intrycket att det bara är hallen som curlingklubben vill bekosta, inte kylanläggningen… Och då antar jag att det är tänkt att kommunen ska stå för den…

Vad jag förstår så har curlingklubben tänkt sig någon slags lösning där den tilltänkta curlinghallen kan använda kylanläggningen på Arena Vänersborg. Den har, i varje fall enligt klubben, mer kapacitet än vad som krävs för att kyla arenan. Fast det är ju en bit från arenan till platsen för den tilltänkta hallen…

Jag vet inte hur kommunen tänker sig att jobba med dessa planer. Fastighetsutskottet har bara noterat den här informationen och det framgår inte hur ärendet ska drivas vidare.

Det finns alltså fortfarande inga beslut. Även om det inte har hindrat samhällsbyggnadsförvaltningen från att sätta igång byggen tidigare… (Jämför kommunhuset.) Innan något beslut fattas hoppas jag verkligen att kommunen får klart för sig vad som t ex förväntas av den i ekonomiskt hänseende. Det är också oerhört viktigt hur ett arrendeavtal med curlingklubben utformas så att inte kommunen får en massa oplanerade och oberäknade kostnader. (Fastighetsutskottet har tänkt sig ett så kallat lägenhetsarrende. Då har inte kommunen som markägare någon skyldighet att lösa in anläggningen om arrendet upphör. Fast jag undrar vem som i ett sådant läge ska sköta en “övergiven” hall som kanske också är i behov av renovering. Eller rivning…)

Å andra sidan ska kommunen behandla sina invånare och föreningar lika… Det skulle väl tala för ett visst kommunalt ekonomiskt åtagande…

Sista ordet är inte sagt angående uppsägningen av kommundirektör Pascal Tshibanda. Kommunledningens försök att tysta ner alla diskussioner fungerar inget vidare bland vänersborgarna.

Det är många vill diskutera avskedet, både på stan och på Facebook. Och på bygdefesten i Brålanda. De undrar vad orsakerna är. Det undrar jag också. Jag tycker att signaturen “Invånare i Vänersborg” formulerade ärendet riktigt bra i gårdagens insändare i TTELA – se “Varför får inte jag som kommunmedborgare veta varför Tshibanda avsattes?”. Jag kan inte låta bli att särskilt fundera på en av frågorna som ställdes:

“Kändes det hotfullt för kommunens högsta chefer och kommunalråd med en kommunchef som försökte förändra och förbättra?”

James Bucci och Vänsterpartiet har dragit slutsatsen av händelserna kring avskedet att kommunens politiker borde diskutera  kommunstyrelseordförandes delegeringsuppdrag att tillsätta och avsätta kommundirektören.

Det skriver James Bucci om i sin blogg som publicerades tidigare i eftermiddag “Why was Pascal Tshibanda made to leave?”. (Bloggen är på svenska, det är bara rubriken som inte är det.) I bloggen spekulerar Bucci också om orsakerna kring avskedet utifrån de “rykten” han har hört. Som vanligt är Buccis bloggar mycket läsvärda.

Även Lutz Rininslands (V) bloggar är mycket läsvärda. Igår bloggade Rininsland om avskedet av kommundirektören ur ett något annorlunda perspektiv. (Se ”Genomlysningen – hur blir det med den?”.) Det förhåller sig nämligen så att Pascal Tshibanda hade en nyckelroll i den genomlysning av kommunen som just har påbörjats. Och som betongpartierna i synnerhet har så stora förväntningar på. Hur ska det gå med denna genomlysning nu när Pascal inte är på plats?

Imorgon är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (se “Dags för höstens första BUN”) och på onsdag kommunfullmäktige.

Dagens sammanträde med KFV (12/9)

12 september, 2019 1 kommentar

Kunskapsförbundet Väst sammanträdde idag och som vanligt var det på Vänerparken. Eftersom det var en del ledamöter frånvarande fick jag faktiskt hoppa in som ordinarie, i stället för en socialdemokrat. Det var debut och jag fick därför sitta vid bordet och inte på en stol bredvid.

Mötet handlade till största delen, inte helt oväntat, om Kunskapsförbundets ekonomiska situation och konsekvenserna av de bristande resurserna. En annan större punkt på dagordningen var en redovisning av elevernas kunskapsresultat. (Men den kanske jag återkommer till i en senare blogg, om tiden medger. Livet som pensionär har visat sig vara tämligen hektiskt…)

När Kunskapsförbundet bildades startade det med ett stort underskott. Förbundet fick “ärva” det av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det vändes under åren fram till och med 2018 till ett överskott. Det skedde tack vare stora neddragningar av lokalytor, från 95.000 kvm till 70.000 kvm, och neddragningar av personal. Lärartätheten sjönk från 9,0 lärare per 100 elever till 8,3.

Och det var ju också den främsta anledningen till att förbundet bildades. Förbundet skulle tack vare samordningen mellan städerna/kommunerna göra effektivitetsvinster. Vilket alltså också skedde. 

I år så bröts trenden av positiv ekonomisk utveckling. Orsakerna till det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men kort kan det sammanfattas med minskade statsbidrag och ökade kostnader för de fristående gymnasierna. Och denna negativa utveckling kommer med all sannolikhet att fortsätta. Så kan t ex nämnas att bara de nystartade naturbruksutbildningarna på Realgymnasiet i Trollhättan och Nuntorp i Brålanda kommer att ge extra ökade kostnader för Kunskapsförbundet med 6,4 milj kr år 2020, 10,8 milj år 2021 och 12,9 milj år 2022. Det säger sig självt att Kunskapsförbundets ekonomi inte klarar detta utan besparingar och nedskärningar, om inte medel tillskjuts av Trollhättan och Vänersborg. Men förbundet får inte mer pengar – förrän möjligtvis år 2021. Det blir, i varje fall fram tills dess, de andra eleverna som får betala genom t ex färre lärare…

Från 2018 till 2021 är det minst 58 milj kr som fattas.

Kunskapsförbundet drar ner på kostnaderna, som ingen annan nämnd gör i Trollhättan eller Vänersborg. Inför höstterminen i år (2019) har 22 tillsvidareanställd personal slutat och de har inte ersatts. 51 visstidstjänster som löpte ut i juni har inte heller ersatts. Totalt minskade antalet personal alltså från juni till augusti med 73 tjänster. Det är 9,8% av det totala antalet… Av dessa var 47 lärare (11,5% av samtliga), 5 chefer (15,7%) och 21 övriga yrkesgrupper.

Visst har Trollhättan och Vänersborg “problem” med ekonomin, det är ju också argumentet för att inte öka anslagen till förbundet. Men om Vänersborg skulle dra ner lika mycket procentuellt som Kunskapsförbundet har gjort i år, så skulle det motsvara 352 tjänster i Vänersborg. I Trollhättan skulle motsvarande neddragningar betyda 421 tjänster. Det tål att tänka på när vissa ledande politiker anser att Kunskapsförbundet måste spara nästa år precis som alla andra verksamheter i kommunerna… Det är nog inte Kunskapsförbundet som är orsaken till de ekonomiska “utmaningar” (=problem) som ägarkommunerna brottas med…

Trots de stora neddragningar som har gjorts i Kunskapsförbundet är prognosen för 2019 ett underskott på ca 12 miljoner kronor. Det är mycket pengar, trots att prognosen är något mindre dålig än tidigare i år.

Ägarkommunerna, dvs kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, tycker att Kunskapsförbundet ska finansiera detta underskott med att använda det egna kapitalet… Det kommunala balanskravet skulle alltså inte gälla förbundet.

Men ok, varför inte. Det finns ingen annan lösning om inte kommunerna vill skjuta till mer pengar i år. Kommunfullmäktige i Trollhättan har ju redan sagt nej till KFV:s äskande om pengar, och i Vänersborg blev ärendet återremitterat.

Inför år 2020 saknar Kunskapsförbundet 15 milj kr. Besparingsåtgärderna (=neddragningarna) inför nästa år är redan i full gång, dvs uppsägningar av personal. Denna gång vill förbundet inte skära ner bland lärarna, eftersom lärartätheten redan har nått “kritiska nivåer”… Istället ska det skäras ner på “stödprocesserna”.

Det planeras för neddragningar av administrativ personal med 2 milj kr, personal på bibliotek 1 milj, ledning 1 milj och med 6 milj kr på elevhälsa/elevstöd. Det är oroande. Mycket oroande. Den här personalen är oerhört viktig, särskilt för de elever som är i behov av stöd och hjälp. Förmodligen kommer en inte ringa del av dessa elever från de grupper i samhället som socialdemokratin, som styr både Trollhättan och Vänersborg, säger sig värna särskilt om… I varje fall förr i tiden…

I TTELA (se ”Beslutet fattat om gymnasieutbildningarna”) säger kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S):

”Kunskapsförbundet klarar ekonomin själva för åren 2019 och 2020”

Klarar ekonomin…? Tja…. På sätt och vis, i bokslutet, visst. Men verksamheten…? Utbildningen…? Kvaliteten…? Och eleverna…?

År 2021 beräknas Kunskapsförbundets underskott uppgå till 10 milj kr, trots alla uppsägningar och nedskärningar 2019 och 2020.

Det var i det sammanhanget som Kunskapsförbundet i juni beslutade att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan. Dessa utbildningar har mycket dyra lokalkostnader. Dessutom handlar det om förhållandevis få elever.

Kommunalråden i ägarkommunerna godkände dessa planer när de presenterades den 21 maj. Efter KFV:s junibeslut så blev det som bekant en opinionsstorm – och kommunalråden “fegade ur”. De ändrade sig och bestämde efter sommaren att programmen skulle vara kvar… Paul Åkerlund (S), Benny Augustsson (S) och de andra kommunalråden var tydligen inte så tuffa som de ville göra gällande… 

Kunskapsförbundet har blivit lovat att ägarkommunerna ska kompensera för den kostnadsökning som sker i samband med de nya naturbruksskolorna, dvs 15 milj kr för 2021. (För Vänersborgs del 6 milj kr.)

Eller?

I TTELA säger Paul Åkerlund (S):

”mycket kan hända på två år”

Och Benny Augustsson (S):

”mycket kan hända på vägen”

Alla neddragningar på personal, lärare såväl som annan personal, är i det närmaste katastrofal för Kunskapsförbundet och alla dess gymnasieelever. Lärar- och personaltätheten kommer att sjunka, och därmed också kvaliteten på verksamheten.

Jag ser framför mig hur de fristående gymnasieskolorna kommer att locka till sig ännu fler elever från Trollhättan och Vänersborg. Som Kunskapsförbundet, och därmed i slutändan kommunerna, kommer att tvingas betala för, mångdubbelt mer än kostnaderna för dessa elever om de gick i någon av Kunskapsförbundets skolor.

De styrande i Trollhättan och Vänersborg håller på att sänka hela Kunskapsförbundet. 

Kunskapsförbundet Väst fattade till sist beslutet att:

“Direktionen upphäver härmed sitt tidigare beslut 2019-06-25 § 56 om att inte starta nedanstående utbildningar hösten 2020. Beslutet upphävs i sin helhet och nedanstående program kommer därför att starta hösten 2020.”

Det betyder att det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan ska vara kvar – som vanligt.

Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S) uttalar sig lite diplomatiskt i TTELA:

”Bara för att utbildningarna blir kvar är allt inte guld och gröna skogar.”

KFV beslutade också att:

“förbundsdirektören ges i uppdrag att utarbeta nytt förslag på åtgärder för att minska kostnaderna och försöka nå budget i balans.”

En av de mer tongivande ledamöterna, en moderat från Vänersborg (ingen vänsterpartist alltså!), sammanfattade i slutet diskussionerna på ungefär följande sätt, och jag kan tycka att det blir en bra avslutning på denna blogg:

“Pengarna för 2021 hindrar bara båten från att sjunka. Vi måste i kommunerna diskutera finansieringsmodellen och konsortialavtalet. Det är helt naturligt att skruva på detta efter dessa år. Kommunerna måste få upp frågorna på dagordningen. Vi måste bestämma oss för vad vi vill med Kunskapsförbundet.”

I denna blogg har jag bara beskrivit gymnasieskolan. Kunskapsförbundet ansvarar också för vuxenutbildningen. Förhållandena är om möjligt ännu sämre där. Men det får jag återkomma till.

Dags för höstens första BUN

11 september, 2019 Lämna en kommentar

Efter ett längre sommaruppehåll och i skuggan av en del skriverier om bråken på Torpaskolan den senaste veckan är det på måndag dags för höstens första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Några av ledamöterna tjuvstartade emellertid redan förra veckan. Då invigdes den nya och mycket fina förskolan på Belfragegatan (i kvarteret Hönan). Nämndens politiker var naturligtvis bjudna dit. Gunnar Bäckman (KD) och jag (V) kunde självklart inte låta bli att hörsamma inbjudan. Vi kände oss nog båda manade att beskåda resultatet av våra fyra beslut genom åren om att bygga förskolan… Det har ju varit en del strul på vägen…

Ordförande Mats Andersson (C) har bestämt att måndagens sammanträde ska börja och sluta med utbildning av ledamöterna. Och det kan nog behövas. Det gäller också att värma upp politikerna inför en, antagligen, mycket het höst.

Först ska vi politiker utbildas i den kommunala kompetensen och den kommunala organisationen. För min del blir det repetition, faktiskt – samma utbildning genomförs även i kommunstyrelsen… Vi får se om repetition är kunskapens moder… Efter själva sammanträdet ska det bli utbildning i och om barnkonventionen, som ju blir lag den 1 januari.

Efter det första utbildningspasset blir det en verksamhetsuppföljning – “tertialuppföljning samt aktiviteter i skolorna och förskolorna” presenteras.

Inte helt förvånande hittar vi under ärende 4 på dagordningen:

“Delårsrapport augusti 2019 med helårsprognos”

Nämnden ska självklart godkänna delårsrapporten. Den börjar i vanlig ordning med en resultatavstämning och där redovisas:

”nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

”Same procedure as last year” med andra ord. Eller rättare sagt, ”same procedure as every year”…

Förvaltningen redovisar 1 grön “plopp” (=uppnås) och 8 gula (=uppnås delvis). Förklaringen till de gula ”plopparna” brukar vara att en avstämning inte är möjlig att göra än. Jag antar att så är fallet också denna gång. Däremot pågår naturligtvis arbetet med att uppfylla de förväntade resultaten. Detta arbete redovisas för övrigt kortfattat i rapporten.

Jag läser under en av ”plopparna” att upphandlingen av ny lärplattform är slutförd. Det ska bli intressant att se vilken lärplattform som Vänersborg har bestämt sig för. Efter drygt ett år av upphandling…

Jag läser också under ett av de förväntade resultaten:

“Målet på skolorna 7-9 är att det ska vara två pedagoger i klassrummet, men det ser inte ut att vara möjligt under innevarande år på grund av budgetläget och svårigheter i att rekrytera.”

Den är en bra ambition och målsättning. Jag tror stenhårt på ett tvålärarsystem i svensk skola – både för elevernas och pedagogernas skull. Det lär väl dock aldrig gå att genomföra i Vänersborg… För det krävs en mer positiv inställning till utbildning än vad de styrande i Vänersborg visar…

Det framgår inte om andelen behöriga lärare ökar i kommunen. Det står:

“Vårens rekrytering har resulterat i varierat utfall av möjlighet att rekrytera behöriga lärare. Vissa enheter har lyckats fullt ut medan andra varit tvungna att anställa obehöriga på visstidsanställning för att täcka de vakanser som funnits.”

Under det förra läsåret var omkring 30% av lärarna i mellan- och högstadierna inte legitimerade. Det var på tok alldeles för många. Här måste Vänersborg göra krafttag. Och det behöver inte betyda ökade löner, utan snarare bättre arbetsvillkor. Typ tvålärarsystem…

Förvaltningen håller på att genomföra en förändring av rektorsorganisationen. Antalet rektorer utökas. Inför höstterminen har t ex F-6-skolorna utökat rektorsorganisationen med 8 rektorer. Skolorna har delats upp i mindre enheter och varje enhet får en rektor. Jag tror helt enkelt inte på idén. Det hade varit bättre, anser jag, med ett funktionellt delat ledarskap, dvs rektorerna blir avlastade sina icke-pedagogiska uppgifter. Det kan betyda att kommunen anställer t ex intendenter, som tar hand om fastighets- och lokalfrågor, och personalspecialister, som tar hand om personalfrågor osv. Den nuvarande organisationsförändringen utförs utan beslut av politikerna. (Se “BUN (18/3) (2)”.)

Ett av de förväntade resultaten har uppnåtts, medelmeritvärdet i årskurs 9 har ökat under 2019. Det ökade med 13 poäng. Medelmeritvärdet är ett viktigt mått och ökningen är imponerande. Förvaltningen förklarar ökningen:

“Det intensiva arbetet med anpassningar har lett till att fler elever har nått gymnasiebehörighet, vilket även påverkar meritvärdena i rätt riktning.”

Ja kanske det. Men med tanke på att 30% av lärarna saknar legitimation så har jag mina tvivel. Även på bedömningen och betygssättningen… (Sorry. Hoppas att jag har fel…) Det skulle vara bra om nämnden får en jämförelse mellan t ex resultaten på de nationella proven och slutbetygen i åk 9. Det som talar för en ökning av medelmeritvärdena är dock arbetet med skolnärvaron och de intensivkurser utifrån elevernas behov som sker i slutet av terminen.

Delårsrapporten innehåller också en hel del siffror och ekonomi. Jag ska inte fördjupa mig i dessa utan nöjer mig med att konstatera att BUN uppvisar, den 31 augusti, ett underskott på 10,9 milj kr. Prognosen för budgetåret 2019 visar ett ännu större underskott – på 13,8 milj kr….

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen “slösar inte” med pengarna. Fullmäktige har helt enkelt inte tilldelat tillräckligt med ekonomiska medel till verksamheterna. Men BUN ska spara… Så är det. 

Följande åtgärder ska spara 5,4 milj kr under hösten:

  • ”Genomlysning av enheter inom förskola/grundskola för djupare analys och åtgärder för att nå en budget i balans.”
  • ”Enheternas utgifter ska vara anpassade till intäkterna från september.”
  • ”Ny hantering avseende nyrekrytering, där alla nya tjänster måste godkännas av verksamhetschef. Gäller enheter med budgetunderskott.”
  • ”Översyn av vikariehantering och eventuellt poolsystem i grundskolan.”
  • ”Initiera ett samarbete med närliggande kommuner för att minska kostnader och höja kvalitén gällande modersmålsundervisning.”
  • ”Söka statsbidrag gällande ”Ersättning för extra eller extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn och elever” från Migrationsverket.”
  • ”Söka statsbidrag för personal som avlastar lärarna så att de ska kunna ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen från Skolverket.”

Jag har svårt att se att dessa “åtgärder” ska leda till några större besparingar. (Jag noterar för övrigt, på Skolverkets sida, att 1,36 milj kr för att anställa fler lärarassistenter är vikta för Vänersborg.)

Nämnden ska också, och det är ett eget ärende på dagordningen, avropa ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. Fullmäktige beslutade nämligen förra året att BUN skulle få kompensation:

“motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning utöver 10 elever.”

Förvaltningen har räknat ut att BUN ska ha kompensation för 70 elever.

Det betyder alltså en besparing på 5,4 milj kr och ett tillskott på 8,4 milj (=13,8 milj), dvs det prognostiserade underskottet…

Det var de flesta ärendena på dagordningen. Naturligtvis ska ordförande Mats Andersson (C) informera nämnden, precis som tf förvaltningschef Sofia Bråberg. Det står faktiskt tf i utskicket, men jag tror att det har råkat bli fel. Jag är tämligen säker på att Sofia Bråberg ska debutera under ärendet “förvaltningschefen informerar” som “riktig” förvaltningschef…

Någon av ordförande och förvaltningschef kommer säkert att informera om hur planerna för Norra skolan ser ut och var ärendet angående en ny skola på Holmängen ligger. Och vad som händer på Torpaskolan.

Det lär bli en hyfsat lugn och beskedlig politisk upptakt på höstterminen… 

Kategorier:BUN 2019, delårsrapport

Påfågelsskogen – svar på skrivelse

10 september, 2019 Lämna en kommentar

Igår fanns samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskotts svar på skrivelsen från de boende runt det lilla bergiga skogsområdet i kvarteret Påfågelsögat i Mariedal i kommunens diarium. (Se “Påfågelsskogen i Mariedal”.) (Påfågelsskogen ligger bara ett stenkast från det större och mer omdiskuterade skogsområdet på Mariedal Östra.)

De boende ställde en del frågor utifrån fullmäktiges beslut i juni. Då fastställde fullmäktige priset för de två tomterna, som kommunen ville sälja i skogsområdet, till 400 kr/kvm. Det fattades alltså inget beslut om exploatering eftersom samhällsbyggnadsnämnden följde en styckningsplan från 1931. I fullmäktiges handlingar stod det:

”Området i kvarteret Påfågelögat är outnyttjat och planen medger att avstyckning sker. Två skafttomter skulle kunna försäljas.”

I sin skrivelse lyfte mariedalsborna att kommunen redan på 80-talet gav besked om att det skulle bli en lekplats i området. De menade även att det inte heller fanns något hus inritat på tomten på fastighetskartan från 1969. Istället använder kommunen “en gammal fastighetskarta från 1931” – och de boende undrade varför.

I sitt svar (daterat 20 aug) skriver mark- och exploateringsingenjören:

“Det finns ingen juridiskt bindande plan som säger att området planerats som lekplats.”

Och så är det säkert. På den tiden, det vet jag från andra nämnder, var det inte helt ovanligt med muntliga överenskommelser och besked. Det räckte med några ord och en handskakning.

Den fastighetskarta från 1969, som skrivelsen hänvisar till, är okänd för mark- och exploateringsingenjören. Det är intressant, för jag antar att de boende inte har “hittat på” detta. Kanske får fastighetsutskottet snart en ny karta i sitt arkiv… Hur en sådan i så fall kommer att påverka och eventuellt förändra bedömningen återstår att se.

Fastighetsutskottet anser att styckningsplanen från 1931 är den plan som gäller för området.

“Det är den planen som medger vad som får och inte får göras i området.”

Den “gamla fastighetskartan” är inte upphävd och den medger byggnation i Påfågelsskogen – trots att:

“ett hus inte är inritat på kartan”

Vilket jag trodde att det var… Men det spelar ingen roll om inte något hus är inritat anser fastighetsutskottet:

“[det] kan inte likställas med att det aldrig skulle byggas något i Påfågelskogen.”

Det verkar som om de boende och kommunen måste komma överens om sakförhållandena. Vad gäller – finns det en karta från 1969 eller inte? Och har styckningsplanen från 1931 samma status som en detaljplan? Och varför finns det ingen detaljplan? Dessutom stämmer inte styckningsplanen från 1931 med hur området ser ut idag – och vad gäller då…?

Självklart är detta frågor som berör även oss politiker – i högsta grad…

Jag vet inte hur bråttom det är i praktiken att få svar på dessa frågor, fastighetsutskottet skriver nämligen:

“… är inte två tomter på Påfågelögat högsta prioritet i dagsläget…”

%d bloggare gillar detta: