Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

18 juni, 2019 1 kommentar

Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)

Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.

====

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 ­miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.

Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kost­nader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.

Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att ­minska på ­personal. Tvingas ­kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta ­hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. ­Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.

För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatt­höjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker ­detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt ­effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras lång­siktighet och med tydliga prioriteringar. ­Vänsterpartiet anser att kommunen måste ­prioritera sin ­kärn­verksamhet. Vi måste ­särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldre­­­om­sorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi ­garantera att alla barn och ungdomar i vår ­kommun får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare

Dagens BUN (17/6)

Det blev som jag trodde, ett lugnt möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blev också det sista sammanträdet före semestrarna. Ordförande Mats Andersson (C) flaggade dock för ett eventuellt extra möte i början av september.

Sammanträdet började med en längre information om nyanländas lärande. Processledare Patricia Karlsson och Jonas Hagström samt utvecklingsledare Alexandra Sjöborg redovisade det av Skolverket finansierade projektet. Skolverket har satsat 4,7 milj kr och ytterligare medel väntas för kommunikation av resultaten.

Syftet med projektet har varit att stärka kommunens förmåga att skapa goda förutsättningar för nyanlända barns och elevers lärande. Det har inte helt oväntat visat sig att nyanlända har lägre meritvärden än genomsnittet och att en större andel inte blir behöriga till gymnasiet.

Projektet har mestadels handlat om kompetensutveckling för olika grupper som verkar i skolans värld, t ex modersmålslärare, studiehandledare men också SYV-konsulenter och logopeder. Det har även använts pengar till utbildning i traumamedveten omsorg (TMO), där hela Torpaskolans personal har deltagit. Till hösten ska denna utbildning genomföras bland all personal i grundskolan. Även förskolepersonal har deltagit i utbildningar, då om pedagogisk dokumentation. Och det är ju bra – att Skolverket betalar kompetensutvecklingen… Nämnden satsar ju som bekant inte några egna pengar överhuvudtaget på kompetensutveckling i dessa besparingstider…

Den uppfattning som delgavs nämnden var att projektet har lyckats bra med föresatserna, även om det inte är riktigt slut än. Man har bland annat kunnat se hur undervisningen har påverkat barnens och elevernas utveckling och lärande på ett positivt sätt.

Nästa ärende handlade om Ströms Slott och förvaltningens tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen. Ströms Slott har 37 anställda dagbarnvårdare i Vänersborg och ungefär 200 barn går i verksamheten.

Förvaltningen menade att tillsynen har visat brister i språkstimulering, barnskötarutbildning och den språkliga kompetensen (i svenska) hos dagbarnvårdarna. (För mer information om bristerna – se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Det framhölls dock, och det är viktigt i sammanhanget, att barnen i verksamheten mår bra. Det finns t ex inte någon anmärkning på barnens säkerhet och hygien, något som man ibland har sett under tidigare år.

Det finns även juridiska spörsmål som fortfarande inte är riktigt utredda. Lagen är både ”flytande och luddig” på området pedagogisk omsorg. Dessutom har Ströms Slott överklagat Vänersborgs kommuns beslut från 2016 om krav på barnskötarutbildning för dagbarnvårdarna. Och inte minst, vårdnadshavarna har rätt att själva välja enskild pedagogisk omsorg eller kommunens verksamhet. Det är inget som kan tvingas fram. Ströms Slott har också åtgärdat brister enligt tidigare ålägganden.

De här faktorerna gör att kommunen inte i nuläget kan hota med vite.

Gunnar Bäckman (KD) var engagerad. Bäckman är inte riktigt överens med sitt parti i den principiella frågan om den så kallade ”valfriheten”. Grundtanken var bra, menade Bäckman, men det blev inte som man tänkt sig. Det är typ dags att kommunalisera den pedagogiska omsorgen helt och hållet.

Efter en del diskussioner i nämnden, det var faktiskt ingen som var positiv till Ströms Slotts verksamhet, beslutade en enhällig nämnd i enlighet med förvaltningens förslag. Det betyder ett åläggande om att:

”inkomma med en plan för hur de (Ströms Slott; min anm) ska åtgärda bristerna till barn- och utbildningsnämnden senast 2019-09-30.”

Det är följande åtgärder som BUN ålägger Ströms Slott att presentera en plan för (jag återger punkterna i sin helhet här):

”1. Tillse att dagbarnvårdarna har utbildning/kompetens för att ge barnen det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Detta enligt kommunens krav på minst barnskötarutbildning hos personalen. Interna, privata utbildningar i huvudmannens regi eller motsvarande godkänns inte som motsvarighet till kravet på barnskötarutbildning som påtalats i genomförd tillsyn 2017.

2. Tillse att dagbarnvårdare behärskar det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. SFI , Dnivå har visat sig i tillsynen inte vara tillräcklig för att uppfylla skollagens krav och allmänna råden gällande stimulering av barnens utveckling i det svenska språket.

3. Tillse att dagbarnvårdarna har möjlighet att besöka Sirius och andra verksamheter genom att aktiviteter, dagar och tider erbjuds dagbarnvårdarna för besök.

4. Utifrån de brister som observerats gällande det språkutvecklande arbetet är en placering i förskola enligt 8 kap § 4 lämpligt för de barn som har behov av andraspråkstimulering. Huvudman bör därför uppmana vårdnadshavare att anmäla sitt barn till allmän förskola, utifrån allmänna rådens skrivning om barnens deltagande i utbildning inom allmän förskola för att tillse att barnen får ta del av förskolans pedagogik utifrån andraspråksstimulering.

5. Tillse att dagbarnvårdarna har kunskap kring anpassningar utifrån barns behov.”

Under tiden arbetar förvaltningen med information till vårdnadshavarna om den kommunala verksamheten.

Det var som vanligt en aktuell lokalinformation.

Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan, det har jag skrivit om förut. Beräkningarna talar om 60-90 milj kr. Det verkar dock som om det finns vissa möjligheter att göra punktinsatser för 6 milj. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här förutsätter emellertid att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)

Nämnden besökte också Norra skolan på eftermiddagen. Personal och elever (300 st) har inte haft det roligt det gångna läsåret. Källarplanet, där administrationen har suttit, har t ex tvingats stänga. Det var brist på lokaler redan innan, nu är läget akut. Det är bara att beklaga situationen och arbetsmiljön på Norra…

Öxnereds skola, som nämnden också besökte på eftermiddagen, har börjat byggas om. Den nya skolan ska stå klar 2022 och ska då kunna ta emot 525 elever. (Det gångna läsåret gick 288 elever på skolan.) Dessutom blir det plats för 4 förskoleavdelningar (100 barn).

På Mariedalskolan ska 5 nya klassrum tillskapas på den gamla habiliteringen. Det behövs nämligen fler lokaler i centrala stan. Det är fullt i LM-skolorna, trots alla moduler… Det är dock bekymmersamt på Mariedal med hur t ex idrottsundervisningen ska lösas.

På högstadierna ser det ljusare ut i och med att Silvertärnan kommer att kunna ta emot 780 elever, när den står helt klar om något år.

Nämnden besökte också Skerruds skola under sin rundtur på eftermiddagen. Det finns en del saker som kan och borde bli åtgärdade för en billig peng på skolgården, men som på grund av den kommunala byråkratin inte har åtgärdats… Det är nog tyvärr också så att Skerrud ser ut att vara i behov av renovering. Skolan börjar ”förfalla”…

Rundturen slutade för övrigt på Belfragegatans förskola. Efter att ha sett Skerruds skola och Norra skolan var det en bjärt kontrast att vandra runt i förskolans splitternya, fina och moderna lokaler. Det har blivit en fantastisk förskola. Tyvärr har det redan varit inbrott i lokalerna och gäng har hittat till förskolans fina gård under helger och kvällar…

Efter sammanträdet, som inte bjöd på några överraskningar (se ”BUN 17/6 2019” för dagens ärenden), avtackades förvaltningschef Anne-Len Kriewitz.

Kriewitz har gjort ett gediget arbete under de 40 år som hon har varit Vänersborgs kommun trogen, de sista åren alltså som förvaltningschef. Kriewitz kommer definitivt att lämna ett stort tomrum efter sig… Men inte desto mindre, lycka till med livet som pensionär Anne-Len!

Och tack ordförande Mats Andersson och övriga ledamöter för detta första halvår på den nya mandatperioden.

Kategorier:BUN 2019

Om den politiska veckan

16 juni, 2019 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)

Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.

På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus

Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:

Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.

Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)

Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har efter ett möte med några av partiernas gruppledare bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. (Redigerade denna mening 17/6 kl 07.35.) Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.

Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…

Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.

”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”

Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.

I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.

Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…

Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.

I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.

Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?

Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.

Detaljplan Öxnered/Skaven

På onsdag ska kommunfullmäktige fastställa detaljplanen för Skaven och del av Öxnered.

Det är ju egentligen inget konstigt med en ny detaljplan, särskilt inte i ett område som ligger så nära järnvägsstationen i Öxnered. (Själva järnvägsstationen ingår inte i detaljplanen.) Från Öxnered tar det 45 min till Göteborg, 7 min till Trollhättan och 15 min till Uddevalla. Naturligtvis kan du åka till Vänersborg också, det tar 5 min. Dessutom finns det direkttåg till Oslo.

Vänersborg behöver bostäder och området vid Skaven/Öxnered torde vara mycket attraktivt – inte minst för personer som ämnar flytta från Göteborgsregionen, men ändå arbeta kvar. Det är också ett område som också ligger nära vatten och natur. Dessutom är det nära förskolan och skolan i Öxnered, som för övrigt ska renoveras och byggas ut. (Arbetet har nyligen satts igång.)

Kommunen vill på sikt skapa en ny stadsdel i området med blandad bebyggelse som villatomter, hyres- och bostadsrätter – i småhus och flerbostadshus. Inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. Men då talar vi om en period på 30 år. Det ska även finnas möjlighet för olika former av kommersiell service. Ett område (se det röda fältet på kartan nedan) reserveras också för förskola och skola. Det är meningen att denna plan är den första av två–tre etapper i området kring Öxnereds station.

Detaljplanen var utställd för samråd under sommaren 2017 och för granskning under våren 2018. Sedan omarbetades planförslaget efter granskningen i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomfördes vid årsskiftet 2018/2019. Förslaget reviderades något också efter denna granskning. Planområdet har t ex minskats ner från det ursprungliga förslaget (framför allt på grund av Länsstyrelsens inställning till strandskyddet) och planen ser nu ut så här:

Det är tänkt att infrastrukturen, dvs GC-vägar (=gång och cykel), gator och vägar ska byggas ut och att området ska knytas ihop med övriga Vänersborg. Mitt emot Öxnereds skola föreslås det att en vägtrafiktunnel ska byggas under Älvsborgsbanan för både biltrafik och GC-väg. Det är också tänkt att bli en bilväg mot Brätte/Onsjö och en väg i sydväst mot Trestad Center, se karta nedan.

De kostnadskalkyler som finns med i underlaget är att en utbyggnad av allmän plats (=park, gator, tunnel och gc-vägar) bedöms uppgå till 53 miljoner kronor. Anslutningsvägen söderut, utanför planområdet, beräknas kosta ungefär 30 miljoner kronor.  En tunnel under järnvägen i höjd med Öxnereds skola för bara gång- och cykeltrafik bedöms kosta ca 10 milj kr och med bilmöjlighet 20 milj. (Det är inte osannolikt att kostnaden är inräknad i ”allmän plats”.) Det är mycket preliminära siffror och det blir antagligen inte billigare. Vad jag förstår är t ex inte en anslutningsväg till Möjered med i kalkylen.

Det har alltså varit en del turbulens med detaljplanen. Det finns ju nämligen ett problem, det bor redan människor i området…

Det har kommit in väldigt många yttranden från de boende i området och ett av yttrandena är undertecknat av 93 boende i Öxnered. De flesta av yttrandena handlar om infrastrukturen, järnvägsövergångarna, parkeringsplatserna och höjden på husen.

En sak som upprör är att vägen söderut från järnvägskorsningen över Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) mot Brätte går rakt genom det planerade nya bostadsområdet. Det är viktigt att denna synpunkt beaktas och att vägen blir säker, t ex med fartgupp eller andra lösningar för att få ner hastigheterna etc. Och att det byggs GC-vägar som alternativ till att färdas på genomfartsleden. De boende menar också att vägar och säkra skolvägar, GC, måste byggas innan bebyggelsen av bostäder sätter igång, eftersom byggnationerna kommer att generera mer och tung trafik. Det är ett ganska tungt argument.

När det gäller trafiksituationen inne i själva området så är det tänkt att flera GC-vägar ska anläggas. Dessutom, skriver kommunen, att flerbostadshusen inte bör byggas innan planområdet har en anslutningsväg söderut, eftersom dessa hus kommer att alstra betydligt mer trafik. Det låter klokt.

Flera tycker också att det saknas en trafikanalys och att underlaget i hög grad bygger på gissningar och önsketänkande. Och kanske ligger det något i det. Kommunen anser t ex att trafiken in mot centrum, på Öxneredsvägen/Djupedalsvägen, kommer öka, men bara ”något”. Kommunen menar att en ny väg söderut mot Brätte kommer att avlasta vägen. Öxneredsborna tror att Djupedalsvägen kommer få kraftigt ökad trafikintensitet.

De talas också om att bygga en väg från planområdet till E45:an via den planskilda korsningen vid Möjered. Den här vägen lär inte vara aktuell de närmaste åren, därför att det skulle innebära, står det i underlaget, att en väg behöver breddas och kommunen har inte rådighet över marken utmed hela vägens sträckning. Om en sådan här väg byggs så skulle den få en stor betydelse för trafiksituationen.

Det är många som anser att järnvägsövergångarna över Oslobanan (Göteborg-Oslo/Karlstad) och Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) inte kommer klara den ökade trafiken som planområdet kommer innebära. De menar också att järnvägskorsningarna inte är anpassade för GC-trafik och att bommarna med den täta tågtrafiken ofta är fällda med köer som följd.

De här synpunkterna är nog, enligt min mening, de tyngsta. (Även om själva järnvägsövergångarna faktiskt ligger utanför detaljplaneområdet.) Järnvägsövergångarna har mycket i övrigt att önska. Jag förstår att de boende är oroliga. Den farligaste övergången, vid vägen till Skaven mittemot Öxneredsskolan, ska emellertid byggas bort. Det ska bli en tunnel med en tvåfilig bilväg och en separat GC-väg.

I underlaget svarar kommunen att den har påtalat problemen med järnvägskorsningarna för Trafikverket. Trafikverket bedömer dock att det inte är möjligt att bygga varken över- eller underfart vid Älvsborgsbanan, och jag tror att det också gäller Oslobanan. Trafikverket skriver:

”Att utforma korsningen planskilt anses inte rimligt då topografin på platsen innebär att det krävs långa anslutningsramper för att komma under alternativt över järnvägen.”

Det är nog ändå viktigt att verkligen tömma ut alla möjligheter. Kommunen borde i samarbete med Trafikverket undersöka om det ändå inte går att bygga bort de båda plankorsningarna med tunnlar.

Byggnadsnämnden anser emellertid att plankorsningen vid Öxnereds station klarar ökningen av fordon. Jag är nog inte riktigt säker på det. I underlaget står det:

”Plankorsningen vid Öxnereds station är relativt smal och det finns inte utrymme för avskild gång- och cykeltrafik.”

Det här måste lösas. Järnvägsövergångarna, särskilt över Älvsborgsbanan, är ett problem. Det är viktigt, om nu kommunfullmäktige antar detaljplanen, att alla anslutningsvägar byggs så att trafiken över övergången kan hitta andra vägar. Järnvägsövergångarna måste också vara säkra för framför allt barnen.

Flera av Öxneredsborna motsätter sig den föreslagna parkeringen vid järnvägsstationen på östra sidan av Älvsborgsbanan. Flera menar att det inte behövs därför att de parkeringsplatser som finns inte är fullt utnyttjade. De menar också att pendelparkeringen ligger olämpligt med tanke på närheten till bostäder med störningar av ljud, ljus och avgaser samt ökad insyn.

Jag tror att det som har utarbetat planen har försökt att ordna detta så bra som möjligt. Man skriver att pendelparkeringen ska styras upp med inslag av park. Jag tror att denna fråga ska kunna lösas. Men det är klart, det ska inte byggas parkeringsplatser om de inte behövs, däremot måste de vara med i planen för ev framtida behov.

Det är flera som tycker att höjderna på de nya husen blir för höga. Kommunen säger att den har tagit hänsyn till detta och skriver:

”Förslaget med flerbostadshus närmast järnvägsstationen följer kommunens översiktsplan där det anges att det i anslutning till stationsområdet ska ges utrymme för många bostäder. För de byggrätter som inrymmer tvåvåningsbyggnader kommer nockhöjden max vara 8,5 meter och för de med byggrätt för tre våningar vara max 12 meter.”

OK, det var en hyfsat fyllig redogörelse – vad blir då slutsatsen? Ja eller nej till detaljplaneförslaget?

Det ligger mycket i de synpunkter som de boende har framfört. Min uppfattning är dock att kommunen i detaljplanen har försökt att ta hänsyn till dem. Men det är ju som i så många andra fall, avvägningar mellan intressen. I det här fallet mellan Öxneredsbornas önskemål och kommunens vilja att bygga fler bostäder. Jag anser nog att ett ja till planen är en riktig slutsats, samtidigt som kommunen måste prioritera det vidare arbetet med trafiklösningarna, t ex järnvägsövergångarna och anslutningsvägarna till Brätte och Möjered.

Överklagan till Förvaltningsrätten

14 juni, 2019 3 kommentarer

Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.

Vi var tre talare i fullmäktige som ansåg att fullmäktiges underlag var ofullständigt. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. (Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.)

Jag har överklagat kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Här nedan publicerar jag min överklagan.

===

Till Förvaltningsrätten

Den 22 maj 2019 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 61, KS 2019/180) om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.

Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas på de kommunalt ägda fastigheterna Skäppan 2 och 3 samt att en väg, Furuvägen, ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning.

Fastigheterna och Furuvägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Skolan är en F-6-skola med nästan 500 elever. Vid exploateringsområdet rör sig många barn.

Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här mynnar också Ollenicklas väg ut. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering, som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.

Det har inte förts någon dialog från kommunens sida med rektor eller personal på Mariedalskolan om kommunens exploateringsplaner, inte heller med barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och personal eller förvaltning hade inte ens vetskap om planerna.

Det har följaktligen inte heller gjorts någon konsekvens- eller riskanalys.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Som jag ser det ska konsekvens- och riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:

”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”

Det finns ytterligare en aspekt av kommunfullmäktiges beslut och bristerna i beslutsunderlaget.

I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

I skyddsrondsprotokollet står det också:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen vid Mariedalskolan och överlåter därför uppgiften till förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen.

Kommunfullmäktige har inte tagit del av skyddsrondsprotokollet och bryr sig således inte heller om vad som står där.

Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.

Därför överklagar jag kommunfullmäktiges beslut.

BUN 17/6 2019

På måndag var det alltså dags igen. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder på kommunhuset. Det kan vara ”vårens” sista sammanträde – men kanske ändå inte… Ordförande Mats Andersson (C) aviserade redan för en månad sedan att det kan bli ytterligare ett möte. Det beror på kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Och med tanke på de ”huvudförslag” som har lagts fram så blir det antagligen ett kris- och nedskärningssammanträde med nämnden innan ledamöterna får avnjuta sin välbehövliga sommarvila. Om det nu kan bli så mycket vila med, förmodligen, och förhoppningsvis, gnagande dåliga samveten…

I både budgetförslaget från S+C+MP respektive M+L+KD kommer BUN nämligen inte att få de 40,3 miljoner kr som nämnden beräknar att den behöver för att upprätthålla samma kvalitet på verksamheten som i år. Och det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Besparingen motsvarar ungefär 80 tjänster och eftersom nämnden svårligen kan spara på några andra kostnader, så är en nerdragning av personal att vänta.  (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)

Men det blir inga budgetdiskussioner på måndag. Istället blir det säkert ett mycket lugnt BUN-möte. Den stora punkten på dagordningen är nog den om den enskilda pedagogiska omsorgen, dvs tillsynen av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. (Den skrev jag om igår, se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Men här tror jag att alla partier är eniga i sin uppfattning.

Sammanträdet börjar med en redovisning av ”Nyanländas lärande”. Det är ett projekt som initierades av Skolverket sommaren 2017. Kommuner med hög andel nyanlända elever i förhållande till det totala elevantalet kunde vara med, och Vänersborg bestämde sig för att delta.

Ett lokalt team bestående av representanter från barn- och utbildningsförvaltningens olika verksamhetsområden har tagit fram en nulägesbeskrivning, nulägesanalys och åtgärdsplan. Dessa ska nu redovisas. (Nämnden har inte fått redovisningarna i förväg.)

I handlingarna kan ledamöterna läsa att frånvaron bland personalen, som minskade i början av året, återigen steg under april. Den positiva trenden har alltså brutits. I förskolan uppgick sjukfrånvaron till 7,9%, i fritidshemmen till 9,0% och i grundskolan till 6,2%. Det kan också noteras att elevantalet i den enskilda pedagogiska omsorgen och på fritidshemmen minskar, medan barnen och eleverna fortsätter att bli fler på förskola och grundskola. Det är också noterbart att ingen kritik har riktats mot Vänersborg från Skolinspektionen under året.

Månadens uppföljning av budgetläget prognosticerar ett underskott för hela året på 12,6 milj kr, samma som förra månadsprognosen. Fram till maj gör nämnden ett underskott på närmare 6 miljoner. Och så är det tänkt att nämnden inte ska få några ytterligare pengar nästa år trots att kostnaderna kommer att öka…

Som vanligt ska nämnden få information om lokalsituationen. Det ska också tas beslut om planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Skollagen så ska varje huvudman:

”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.”

Så här ser planen ut för kommande läsår:

Planen blir nog bra… Vi får se hur själva verksamheten kommer att utvecklas med tanke på nedskärningarna… Om det nu är så viktigt – det verkar som om planer och ”ploppar” premieras högre i dessa tider, i varje fall av kommunledningen.

BUN ska skriva av några fordringar. Det beror på att man i stort sett har gett upp om att få pengarna. Det handlar t ex om att privatpersoner vägrar att betala och att kronofogden har misslyckats med indrivningen. Det handlar om 102.441 kr. På något sätt sker dock en bevakning även i fortsättningen, om det senare skulle visa sig att det finns pengar.

Benny Augustsson (S) och hans kollegor i kommunstyrelsens presidium, Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), vill i höst ge Vänersborgs politiker:

”en grundläggande utbildning som ett stöd i förtroendeuppdraget samt ge en trygg grund för modigt beslutsfattande.”

Med modigare politiker kanske vi kan se en skattehöjning nästa år, eller varför inte redan nu – på onsdagens fullmäktige…

Till sist ska förra månadens sekretessärende följas upp. Men som sagt, det är sekretess.

Ja det finns några andra ”mindre” ärenden också, bland annat ska ordförande Mats Andersson (C) informera om vad han har gjort sedan det förra sammanträdet. Det ska också förvaltningschef Anne-Len Kriewitz göra. För sista gången. Senare på dagen ska förvaltningschefen avtackas för alla sina år i kommunen. Hon ska nämligen gå i tidig pension, ung som hon är.

På eftermiddagen ska nämndens ledamöter ge sig ut på en studieresa och besöka några av kommunens förskolor och skolor. Vilka är dock hemligt. Därefter kan nämndsledamöterna behaga åtskiljas och gå till sommarvila.

Kanske…

Kategorier:BUN 2019

Tuff kritik mot Ströms Slott

11 juni, 2019 1 kommentar

På måndag är det dags igen, barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på kommunhuset. Ett av ärendena, kanske det viktigaste, handlar om enskild pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas av föreningar eller privata företag. Det kallas då enskild pedagogisk omsorg eller ”pedagogisk omsorg i fristående regi”. Ofta handlar den enskilda pedagogiska omsorgen om ”dagmammor”/föräldrar som anställs för att ta hand om barn i hemmen. Dagmammornas egna barn ingår inte sällan i barngruppen.

Enskild pedagogisk omsorg ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Det gör barn- och utbildningsnämnden genom att regelbundet genomföra tillsyn. (Det är Skollagen som reglerar det här.)

Förvaltningen har under året gjort tillsyn av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. Resultatet är tämligen nedslående…

Vid tillsynen framkom det flera brister, men två är av det allvarligare slaget. Och det är dessutom brister som har påpekats tidigare – utan att de är åtgärdade på ett tillfredsställande sätt.

Kommunen har krav på att personalen ska ha minst barnskötarutbildning. Det är för att tillförsäkra sig om att barnen får det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. (Sedan 2016 finns detta krav för alla som arbetar med barn 1–13 år i kommunen.) Det är emellertid endast ett fåtal som är examinerade barnskötare. Huvudmannen, dvs Ströms Slott, har anordnat interna, privata utbildningar, men dessa godkänner inte kommunen.

Det har även framkommit brister i det så kallade andraspråkstimulerande arbetet. De anställda dagbarnvårdarna på Ströms Slott behärskar helt enkelt inte det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. Skollagens krav och de allmänna råden uppfylls därmed inte.

Förvaltningen anser inte heller att barnen får ta del av andra verksamheter utanför den pedagogiska omsorgen i den utsträckning som de borde få. Barnens allsidiga kontakter och sociala gemenskap främjas inte på det sätt som Skollagen föreskriver.

I tillsynen framkom också att flera av dagbarnvårdarna har svårt att förklara hur de anpassar verksamheten till de behov som barnen har. Förvaltningen förmodar att så inte sker, i varje inte på alla ställen.

Rapporten innehåller en del annan ”kritik” också. Så skrivs det t ex att:

  • ”Ingen av dagbarnvårdarna kan redogöra för att de skriver uppföljningar som efterfrågas av huvudmannen.”
  • ”I några fall förklarar de äldre barnen att de yngre inte pratar svenska utan endast kan kommunicera på modersmål.”
  • ”i två fall kan bokbeståndet (på svenska; min anm) sägas vara tämligen skralt. Hos flera dagbarnvårdare observerades det att böckerna inte var öppnade och sparsamt använda.”

Det ska för rättvisans skull också sägas att tillsynen även upplevde en del positiva saker. Och jag förmodar att barnen trivdes och hade det bra. Det står inget annat i rapporten.

Men som ”grädde på moset” påtalar förvaltningen att Ströms Slott, från 2016 till 2019, aldrig har inkommit med en felfri faktura! Är det en faktura som ”bara” har cirka 15 felposter så betraktas den av förvaltningen som bra… Det betyder naturligtvis att barn- och utbildningsförvaltningens personal får lägga ner orimligt mycket tid och arbete på denna hantering.

På måndag ska BUN besluta om att förelägga Ströms Slott att inkomma med en plan för att åtgärda bristerna och höja kvalitén på verksamheten. Denna plan ska vara nämnden tillhanda senast den 30 september.

Det finns dock inget hot om vite. Som det var/är i Trollhättan. (Se ”Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.) Egentligen vore det kanske läge att BUN redan nu använde sig av detta hot…

Hur som helst är det inte helt osannolikt att Ströms Slott inte kommer att lyckas med att rätta till bristerna – de har ju påtalats tidigare utan att de åtgärdats. Och den dagen blir det säkert inte bara aktuellt med vite, utan att BUN direkt går ett steg längre.

I Skollagen kap 26, 13 §, står det nämligen:

”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om 
   1. ett föreläggande … inte har följts, och 
   2. missförhållandet är allvarligt.”

Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…

Kategorier:BUN 2019, Ströms Slott Taggar:
%d bloggare gillar detta: