Premiär i KFV

På tisdag, den 26 mars, är det personlig premiär i Kunskapsförbundet Väst (KFV). Då ska jag för första gången representera Vänsterpartiet och Vänersborg i KFV:s direktion. Som ersättare. (Lutz Rininsland är Vänsterpartiets ordinarie ledamot.)

Direktionen styr KFV och skulle kunna liknas vid en kommuns fullmäktige. Det är här de politiska besluten fattas. Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare, hälften från Vänersborgs kommun och hälften från Trollhättans stad.

Nu har det under åren inte alltid varit så enkelt med den politiska styrningen, har jag förstått. Det finns nämligen också ett ägarsamråd bestående av kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg – tillsammans med KFV:s presidium. Ibland har kommunalråden haft andra uppfattningar än förbundets presidium, och direktion… Inte helt sällan om pengar. Och det är Trollhättans och Vänersborgs kommunalråd som sitter på pengarna till KFV:s verksamhet… Det händer nog också att de båda kommunerna har olika uppfattningar. Men mer om detta om det blir aktuellt.

Och det kan det ju bli snart.

På dagordningens punkt 6 läser jag att KFV måste sänka sina kostnader med betydande summor för att nå en budget i balans. Statsbidragen från Migrationsverket för nyanlända elever minskar, fler elever väljer andra skolor än Kunskapsförbundets och antalet elever som går Sfi, etablering blir färre.

Det är KFV som betalar alla Trollhättans och Vänersborgs gymnasieelever oavsett vilken skola dessa väljer att studera vid. KFV får 52.000 kr per varje ny elev och år från Trollhättan och Vänersborg. (Och motsvarande summa mindre om elevantalet sjunker.) Men den genomsnittliga kostnaden för en elev som går i annan kommun eller i en friskola är cirka 100.000 kr per år. I höst startar det två nya friskoleutbildningar i naturbruk. Det är Nuntorp och Realgymnasiet i Trollhättan. Dessa utbildningar kostar 200.000-300.000 kr per elev och år beroende på inriktning. Om KFV får 52.000 per elev och denne elev börjar på Realgymnasiet är det inte svårt att räkna ut vilka konsekvenser det får för KFV:s ekonomi…

Kunskapsförbundet räknar med att kunna spara en del pengar under året, men det fattas ändå ett antal miljoner. På tisdag är det tänkt att direktionen ska besluta om att begära ett ägartillskott från Trollhättan och Vänersborg.

Det finns också ett särskilt ärende om naturbruksutbildningen på dagordningen. Ett samverkansavtal ska skrivas på med Västra Götalandsregionen. Här är förslaget att avtalsförslaget bör diskuteras vidare. Det blir helt enkelt för dyrt för KFV.

Det finns mycket att säga om ekonomin i Kunskapsförbundet, men eftersom jag är ”rookie” i sammanhanget så får det räcka med dessa funderingar.

Det kan väl också tilläggas att KFV planerar att bygga om och renovera stora delar av Magnus Åbergsgymnasiet. Förbundet har ju redan totalrenoverat och anpassat Nils Ericsonsgymnasiet och Birger Sjöberggymnasiet. Nu är alltså turen kommen till den sista skolan. Beslutet på tisdag gäller anbudsförfarandet.

Det ska bli intressant att träffa trollhättepolitiker i sin kommunala politiska gärning. Det är nog premiär det också.

PS. Lutz Rininsland (V) har också bloggat om sammanträdet: ”Möts Kunskapsförbundet av insikt?”.

På onsdag är det KS igen

23 mars, 2019 2 kommentarer

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Denna gång är inte förberedelserna så betungande. Antalet sidor för ledamöterna att läsa igenom uppgår bara till ungefär 90 och dessutom var sidorna utskickade i tämligen god tid.

Det ser också ut som de flesta ärenden är någorlunda rutinmässiga.

Det blir som vanligt en del information på mötet. Det tycks som om det är kommunstyrelsens huvudsakliga uppgift – att få information. Säger jag efter bara 3 månader (snart) i kommunstyrelsen… Kanske skulle alla föredragningar istället hållas i Folkets hus festsal – så kunde alla fullmäktigeledamöter och övriga politiker närvara. Då hade samtliga fått höra samma information.

Vad ska vi ha kommunstyrelsen till? Det är sant att kommunstyrelsen fattar några beslut, dvs det finns ärenden som avgörs i styrelsen och som inte går vidare till fullmäktige. Fast för att göra det enklare skulle dessa kunna avgöras av kommunfullmäktige också…

Jag hårdrar det hela, naturligtvis. Det är klart att det behövs en kommunstyrelse. Om inte annat för att kommunallagen föreskriver det… Men jag skulle vilja se mer politik i styrelsen.

Lutz Rininsland (V) skrev en motion om detta förra året:

”Jag saknar ett arbetssätt som låter politiska beslut ”växa fram”. Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker … utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå. Inga detaljer i detta skede, utan de stora dragen, avvägningar, prioriteringar.”

Jag håller med Rininsland. Helt klart.

På onsdagens sammanträde blir det information om bland annat Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Vattenpalatset Vänerparken AB. Årsredovisningarna finns i handlingarna. Och de är det inget att säga om, tror jag. Redovisningarna har i varje fall fått godkänt av revisorerna.

Både Vattenpalatset och Kungajaktmuséet har haft färre besökare i år än förra året. För badet beror det säkerligen på den långa heta sommaren. Folk badade utomhus istället, men det var ändå ca 87.000 badbesökare och ca 20.000 gäster på Nordic Wellness (som ”har bytt om samt duschat i våra lokaler”).

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum hade 32.180 besökare under 2018. 17% var internationella gäster. I årsredovisningen skriver styrelsen och VD:n:

”…bolagets företagsprofil bör förändras..”

Det talas bland annat om att stärka:

”inriktning mot friluftsliv och naturupplevelser för att tillgodose nya trender, behov och målgrupper.”

De båda kommunalt ägda bolagen lockar tämligen många besökare varje år. Men det är naturligtvis inte gratis att bedriva verksamheterna. Förra året betalade Vänersborgs skattebetalare 3.211.000 kr till Hunneberg Kungajakt och viltmuseum och 7.604.400 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.

Det är nog värt en diskussion, särskilt i dessa ekonomiskt kärva tider för kommunen, om vi ska lägga så mycket skattepengar på icke-lagbundna verksamheter. Vi får inte heller glömma att till dessa 11 milj kr tillkommer 20 milj kr netto årligen på en arena. Men det ska inte kommunstyrelsen diskutera nästa vecka.

Ärende 9 handlar om ”budget för projekt etableringsfasen i Wargön innovation”. Det såg i förstone ut som en intressant punkt. Det var det inte. Det handlade inte om vad som ska hända i framtiden. Eller nästa år. Eller ens efter den 1 juli. (Se ”Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”.) Det handlade om att:

Kommunstyrelsen beslutar att överföra budgetmedel om 210 tkr från kommunstyrelsens förfogandeanslag, till projektet ’Wargöns Innovation – etableringsskedet’”.

210.000 kr är i sammanhanget ganska lite pengar, så jag antar att kommunstyrelsen kommer att bevilja dom. Även om det är mycket oklart vad som händer med Wargön innovation efter halvårsskiftet… Det borde nog kommunstyrelsen diskutera redan på onsdag…

Roligare än så här kommer inte kommunstyrelsens marssammanträde att bli. Det återstår ytterligare en del ärenden, men som jag ser det är det bara, som sagt, tämligen rutinartade sådana.

Kategorier:KS 2019

Sammandrag KF (20/3)

21 mars, 2019 1 kommentar

Så har då årets första sammanträde med kommunfullmäktige genomförts. Och vibbarna i salen kändes lite oroväckande – och nedslående. Det tycktes ofta inte spela någon roll vad oppositionen sa och framförde, det blev blankt nej från betongpartierna. S+C+MP+M+L+KD ville inte ens överväga att godta modesta, rimliga och ”logiska” önskemål.

Det verkar som om det kommer att blåsa svala vindar över oppositionen denna mandatperiod. Har man, som Vänsterpartiet just nu, ”bara” 5 mandat så ”finns man inte” – de 5 rösterna är oviktiga för utfallet i voteringarna. Och därför behöver man inte ta hänsyn till Vänsterpartiets tankar eller argument.

Det upphör heller aldrig att förvåna att det aldrig finns någon avvikande uppfattning i betongpartierna. Samtliga ledamöter röstar alltid för partilinjen, även i mindre viktiga frågor. Jag kan förstå att partipiskan viner ibland i avgörande frågor som t ex budgetar, stora investeringar eller principiella frågor. Men i alla de andra frågorna?

Som det här med Lutz Rininslands (V) till intet förpliktigande tilläggsförslag till ”Yttrande över kollektivtrafikplan för Trollhättan och Vänersborgs kommun år 2030”. Rininsland ville att:

”projektgruppen i det fortsatta arbetet översiktligt borde presentera ett avsnitt, för att se om tanken om ”avgiftsfri kollektivtrafik” kan inordnas i planen inom tidsramen fram till år 2030.”

Och det hade väl varit rimligt i dessa tider när Greta Thunberg har blivit ett världsnamn för sin kamp mot klimatförändringarna. År 2030 fyller förresten Greta Thunberg 27 år… Det var inte rimligt tyckte betongpartierna. Och naturligtvis också sverigedemokraterna – det handlade ju om miljö. Ingen behagade ens gå upp till talarstolen och argumentera mot Rininsland. Det noterades dock att miljöpartiet röstade för Rininslands förslag. (Läs gärna mer på Lutz Rininslands egen blogg – klicka här.)

Och så var det ordningsreglerna/uppförandekriterierna för förtroendevalda.

Jag har skrivit om ärendet vid åtminstone två tillfällen. (Se ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker” och ”IFK och etiska regler för förtroendevalda”.) Igår redogjorde jag från talarstolen för Vänsterpartiets synpunkter i frågan och Vänsterpartiets gruppledare Kate Giaever och jag lämnade en motivering till en återremiss. Vänsterpartiet anser att det är bra att kommunen diskuterar etiska regler och det som brukar kallas värdegrunden. Vi tyckte däremot att det fanns en del att arbeta vidare med i det framlagda förslaget.

Det framkom att förslaget hade skrivits av den förra mandatperiodens två ordförande i PFU (=Personal- och Förhandlingsutskottet) och en av dem, Lena Eckerbom Wendel (M), försvarade förslaget. Argumentet var att kommunen kunde arbeta vidare med förslaget och att det gick ändra det i ett senare skede…

Det tycktes inte som om några i betongpartierna hade läst Max Eskilssons underbyggda och vederhäftiga ledare i TTELA igår, där han nagelfor reglerna in i minsta detalj. (Se ”Är politikerreglerna verkligen färdiga?”.) Eskilssons slutsats var:

”Dokumentet måste förbättras och tydliggöras. Att frågan ses som viktig, vilket i sig är ett gott tecken, får nu inte leda till beslutstress. Om politikerna ser ämnet som angeläget förtjänar det att behandlas ytterligare.
Låt inte detta bli en prestigefråga om att vara snabba på bollen, politiker.”

Det var så bra skrivet så att jag avslutade mitt anförande med dessa ord. Voteringen om återremiss utföll med siffrorna 35-16 för att anta reglerna nu. Det hade behövts 17 röster (1/3) för en återremiss, dvs bara en enda röst till.

Beslutet öppnar för nya intressanta, eller möjligtvis skrämmande, perspektiv…

16 ledamöter i kommunfullmäktige ville alltså inte ha de regler som kommunfullmäktige antog. (Du kan ladda ner de antagna reglerna här.) Men majoritetens regler gäller även de som inte ville ha dem (i sin nuvarande utformning).

I den första punkten i reglerna står det:

”Som förtroendevald i Vänersborg är jag en representant för kommunen.”

Det är intressant. Betyder det att vi som ville se en återremiss igår måste argumentera för de av majoriteten antagna reglerna idag – som ”representant för kommunen”? För en ”representant för kommunen” måste väl ställa upp på alla beslut som kommunen tar… Eller? Vad betyder det annars?

Är ledamöterna i kommunfullmäktige representanter för kommunen, som S+C+MP+M+L+KD menar? Det är inte helt ”enkelt”. Max Eskilsson skrev i sin ledare:

”Men framför allt är väl ändå en politiker representant för sitt parti, sina väljare och de intressen hen därigenom ska bevaka?”

Och så ser jag det också. Visst företräder jag mina väljare i första hand. Det är ju de som har sett till att jag sitter i kommunfullmäktige. Väljarna vill ju att Vänsterpartiets ledamöter ska driva Vänsterpartiets politik i fullmäktige. Självklart.

I den fjärde punkten i reglerna står det:

Som förtroendevald har jag även ett ansvar att uppmärksamma ordförande, gruppledare eller arbetsgivaren…”

Max Eskilsson undrade i sin ledare vem som är de förtroendevaldas arbetsgivare. Jag antar att betongmajoriteten anser att det är ”kommunen”. Och eftersom det är S+C+MP+M+L+KD som har beslutat om reglerna för ”kommunens” räkning – så måste väl det innebära att ”kommunen” är de själva…

Det är ju lite så man undrar hur betongmajoriteten får ihop sina resonemang med skrivningen i regel 3:

”Som förtroendevald visar jag respekt för andra förtroendevalda…”

Eller det kanske bara är ”minoriteten” som ska visa respekt…? (Jag kanske bryter mot denna regel när jag skriver denna blogg?)

I regel 2, slutligen, står det:

”Som förtroendevald ska jag bidra till ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö.”

Har vi 16 ledamöter som röstade mot reglerna i dess nuvarande form redan brutit mot denna regel? Vi argumenterade ju för att reglerna måste omarbetas, och det skapade väl inte ett särskilt ”gott samarbetsklimat”?

Jag vet inte hur betongpartierna tänker, de förklarade inte. Ja, de såg tydligen inga som helst problem med definitioner, tolkningar eller annat i reglerna. Eller också var huvudsaken bara att det fanns regler. Kanske för syns skull, typ. De kanske inte tycker att reglerna är särskilt viktiga… Eller hur ska man annars tolka det när en av dom som var med och röstade igenom reglerna skrev på Facebook, redan igår kväll, till en annan politiker i oppositionen:

”Men det är väl ändå förståeligt med tanke på din mentala förmåga.”

Det var inte riktat till mej och författaren hade blivit något provocerad, det medger jag, men hur tänker personen som skriver detta? Hur kan man sitta och rösta för reglerna och sedan skriva detta i ett offentligt forum? Jag vet inte om det betraktas som ett ”brott” mot reglerna, men jag kanske ska vända mig till min ”arbetsgivare”…

En återremiss i ärendet med följande omarbetning av reglerna, så att alla partier i kommunfullmäktige hade kunnat ställa sig bakom dem, hade definitivt varit både okontroversiellt och att föredra. Som det nu har blivit så är frågan: Kan majoriteten verkligen kräva att de 16 ledamöterna som inte röstade för reglerna ska följa dem? Har majoritetens 35 ledamöter rätt att bestämma hur de 16 andra ledamöterna ska uppföra sig? Det är tveksamt.

Jag tycker att gårdagens beslut är ett riktigt bottennapp.

Kommunfullmäktige beslutade igår kväll att samhällsbyggnadsnämnden få mer pengar (6 milj kr) till den nya 40×20-idrottshallen vid Sportcentrum.

Fullmäktige antog också en ny policy för IT-utveckling och digitalisering. (Jag har skrivit om policyn tidigare, se ”Kommunfullmäktige 20/3” och ”KS: Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Jag framförde mina synpunkter från talarstolen, men jag yrkade inget. Det var liksom ingen idé.

Lutz Rininsland (V) hade tre interpellationer på sammanträdet. Rininsland redogör själv för dem på dagens blogg – se ”En sömnig afton”. Jag tänkte senare återkomma till en av dem, men jag vill gärna ta del av ljudinspelningen först.

Det var också en hel del motioner och medborgarförslag på gårdagens fullmäktige. Men det togs inga beslut, utan de remitterades till olika nämnder och styrelser. Det finns anledning att återkomma till dem när det blir ”skarpt läge”.

Slutligen kan nämnas att Magnus Lilja valdes till ny ersättare för Vänsterpartiet i barn- och utbildningsnämnden och undertecknad vänsterpartist till ny ersättare i Kunskapsförbundet Väst. Undertecknad fick också flytta från den ärofyllda plats 1 i fullmäktigesalen till plats 34. Det hade dock inget med uppförande att göra, utan med att ordförande Annalena Levin (C) hade beslutat om en ny placeringsordning. Plats 1 innehas nu av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Mötet tog lång tid. Många ledamöter lämnade salen under pågående sammanträde, några dock efter en relativt kort tid. Men det räcker vad jag förstår att vara närvarande åtminstone fram till kafferasten för att uppbära inläsningsarvodet på 1.208 kr…

Ordförande Annalena Levin (C) avslutade sammanträdet kl 21.40.

PS. Lutz Rininsland (V) avslutar sin blogg med följande ord, och det gör jag också:

”Det här min personliga blogg, det här är min sammanfattning av intrycken från gårdagens fullmäktigekväll. Den som vill läsa den korrekta, den sakliga och mer informativa berättelsen får läsa ett inlägg på kommunens hemsida, där skriver en av kommunens kommunikatörer.”

Rivningen i Vargöns hamn

19 mars, 2019 1 kommentar

För två veckor sedan bloggade jag om lagerhallarna på Vargöns hamnområde. (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)

Det var två stora hallar som stod där alldeles tomma och oanvända. En driftig entreprenör från södra Dalsland ville köpa hallarna och marken för 2,6 milj kr. Köparen var villig att själv säkra kajen för skred och dessutom erbjöd han sig att låta kommunen få ”friskriva sig” från allt ansvar om något oförutsett skulle inträffa. Entreprenören tänkte använda lagerhallarna för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Han hade kontakter med andra båtföretag som också var intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna. Strandskyddet var ju dessutom borttaget i området vilket hade underlättat både byggnation och småbåtshamn.

Entreprenören hade visioner för hamnområdet.

Kommunen var positiv. Köparen fick ett muntligt besked om att han skulle få köpa marken och hallarna. Det var hösten 2017. Sedan hörde inte entreprenören något förrän en vargöbo meddelade honom att kommunen hade satt igång med att riva lagerhallarna… Det var i år, för en månad sedan.

Jag skrev till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågade om varför. Och fick ett kort svar:

”Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit beslut om att riva hallen.”

Det visade sig att denna ”mindre brand” var känd av den presumtive köparen, och var inget som hindrade ett köp. Branden inträffade innan hans kontakter med kommunen. När det gäller skred- och rasrisken var ju köparen villig att bekosta förstärkningar själv. Det var ju en förutsättning i samtalen mellan köparen och kommunen. Dessutom har kommunen tagit bort den avspärrning vid kajen som fanns där tidigare. (Det såg jag vid ett besök efter min blogg.) Varför vet jag inte, men jag antar att risken för skred och ras kanske inte var så akut som man först trodde.

Jag skrev ytterligare ett mail till samhällsbyggnadsnämnden. Jag frågade återigen varför hallarna revs och fick svaret:

”Magasinet rivs för att de bedöms vara i väldigt dåligt skick ( trasiga väggar, trasiga portar ). Ungdomar har haft det som tillhåll och förstört byggnaden ytterligare och bland annat eldat ( stor risk att de skadar sig själva också ). Magasinet ligger delvis på kvicklera  och det finns en rasrisk. Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsfövaltningen har tagit beslut om att riva hallen.
Projektledaren fick uppdraget från tidigare fastighetschef.”

Det är samma argument som upprepas. Och återigen, entreprenören var ju villig att själv vidta alla nödvändiga åtgärder kring hallarna och marken. Om ungdomar hade ”förstört byggnaderna ytterligare”, så kunde väl köparen själv, på plats, fått avgöra om hans anbud kvarstod. Det var ju ett mycket bra anbud för kommunen. Och varför förseglades inte hallarna om det var ett tillhåll för ungdomar? Det kan man väl också fråga sig.

Det verkar inte heller som om det finns några omedelbara planer för området vid ”magasinen”. På en fråga svarar förvaltningen:

”Samhällsbyggnadsnämnden väntar fortfarande på svar från Kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden har inte har fått svar ifrån KS/KF  om fortsatt arbete i ärendet.”

Det var den 18 juni 2014 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön. Det var ett principbeslut, inte ett ”riktigt” beslut. Sedan dess har det helt riktigt inte hänt något. Men det var snart 5 år sedan – hur länge ska Samhällsbyggnadsnämnden vänta? Och behövs just detta område till hamnen? Det ligger en bit söderut i området.

Det har inte heller fattats något riktigt beslut om rivningen vad jag förstår. När jag frågade om beslutet så fick jag svaret:

”Detta rör fastighetsförvaltning och betraktas som en ren verkställighet och därför behövs det inte något beslut.”

”Verkställighet” av vad? Undrar jag. Och naturligtvis kan man undra varför inte den tilltänkte köparen kontaktades innan rivningen… Jo, säger förvaltningen:

”I telefonsamtalet hösten 2017 uppfattades inte att det var hallarna den presumtive köparen var intresserade av utan hamnområdet i övrigt. 
Den presumtive köparen skulle kontaktas om hamnområdet blev aktuellt för försäljning. OBS! Fortfarande väntar samhällsbyggnadsnämnden på svar ifrån KF gällande ärendet och därför har inte presumtive köparen kontaktats. se bifogat beslut från samhällsbyggnadsnämnden.”

Det här säger köparen att det inte stämmer. Han var hur tydlig som helst med att det var hallarna som han var intresserad av. Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Han hade inte tänkt flytta någon hamn från Vänersborg till Vargön. Han tänkte bara förvara och reparera båtar.

Och igen, varför rivs magasinen om inget svar har kommit från kommunfullmäktige? Om kommunfullmäktige någon gång kommer till skott och röstar nej till en hamn, då har ju kommunen genom rivningen gått miste om några miljoner. Och vargöborna om en utveckling i hamnområdet…

Men ord står mot ord. Och vad som har sagts i samtalen kan ingen bevisa. Däremot står det helt klart att kommunen inte bara går miste om köpepengar utan också förlorar pengar. Det kostar nämligen, enligt det vinnande rivningsanbudet, 670.600 kr att riva hallarna. Och då är inte konsultkostnaderna inräknade. För en konsult har varit inblandad. Han har bland annat konstaterat att det finns asbestskivor i väggar och tak. Det ser jag dock inte i några handlingar som rör upphandlingen. Men jag förutsätter att kostnaderna för sanering, transporter och deponi av asbesten ingår i de 670.600 kronorna. Konstigt vore det väl annars…

Jag ställer mig dock fortfarande frågorna, varför rivs hallarna och varför kommunicerade inte kommunen med den tilltänkte entreprenören och köparen?

Dagens BUN (18/3)

Oj, det var mycket information på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Sammanträdet startade som vanligt kl 08.30 i kommunhuset och slutade kl 15.40. Och det var knappast några beslut som togs. Däremot var det späckat med information och också en hel del diskussioner.

Däremot var det egentligen inte så mycket nytt, hade ledamöterna läst på underlagen ordentligt, vilket de naturligtvis hade gjort, så var nog det mesta känt redan innan. Eller läst mina bloggar inför sammanträdet… (Se ”BUN 18 mars 2019”, ”BUN (18/3) (2)”, ”Skolenkäten hösten 2018” och ”Kommande vecka – BUN och KF”.)

Den fördjupande översiktsplanen för Vänersborgs ”stad” och Vargön diskuterades i smågrupper. Det framkom synpunkter från BUN:s perspektiv. Den viktigaste var kanske betoningen av att byggandet av förskolor och skolor måste ske ”hand i hand” med byggnationen av bostäder. Som det nu är så byggs det ganska intensivt i kommunen, medan både förskolor och särskilt skolor är överfulla. Det är naturligtvis något som planarkitekt Pål Castell tog med sig i det fortsatta arbetet med planen, även om byggnation av förskolor och skolor är beroende av särskilda investeringsbeslut. Den färdiga FÖP:en beräknas inte ligga på fullmäktiges bord (för beslut) förrän i slutet på nästa år (2020).

Det hade blivit lite fel med siffrorna i nyckeltalen (i underlaget). Sjukfrånvaron bland lärare i grundskolan hade inte alls stigit på det sätt som jag redogjorde för i en tidigare blogg. De rätta siffrorna är att sjukfrånvaron ”bara” har stigit från 6,3% i januari 2018 till 6,8% i år. De 11,2%-en i sjukfrånvaro gällde personalen i fritidshemmen. Det är oroväckande högt, men ökningen från förra året var ”bara” 3 procentenheter…

Det blev en tämligen lång information om ”Service och bemötande, samverkan och delaktighet”. Utvecklingsledare Ackerman redogjorde för Skolinspektionens enkät ht 2018 och förskolechef Ulrika Oskarsson berättade om föräldrasamverkan och delaktighet på Dalaborgs och Blåsuts förskolor, medan rektor Kristina Nilsson, Granås, och verksamhetschef Ann Nyqvist, redogjorde för arbetet mot kränkande diskriminering och trakasserier.

Det är helt klart att lokalsituationen i Vänersborgs skolor får negativa konsekvenser. Färre barn per yta ökar konfliktsituationerna, liksom de minskande skolgårdarna. Det står en eller flera moduler på i stort sett varenda skolgård i Vänersborg just nu. Även alla tillfälliga lösningar skapar otrygghet hos elever, och pedagoger.

Det kan konstateras att arbetet kring och med kränkningar och trakasserier tar en stor del av skolledarnas och pedagogernas arbetstid. Tid som tas från det pedagogiska uppdraget.

I månadsuppföljningen framgick det att just nu har elevantalet i grundskolan ökat med 11 elever. Det är över den magiska gräns då BUN är berättigad till ekonomisk kompensation från kommunstyrelsen. Det underströks också att nämnden bara har pengar för de elever som är ”här och nu”. Det finns ingen buffert inför höstterminen.

En förklaring till att grundskolan har gått med nästan 1,7 milj kr i underskott de två första månaderna är att årets budget är på 10 milj kr mindre än förra året på grund av den besparing majoriteten i kommunfullmäktige beslutade om i november. Och rektorerna har helt enkelt inte hunnit spara.

Utredare Karin Bore sammanfattade på ett utmärkt sätt kommunstyrelseförvaltningens omvärldsanalys, och särskilt då utifrån BUN:s perspektiv.

Det blev en hel del diskussion kring hur nämnden ska lyckas hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat ska gälla för budget 2020. Det saknas (preliminärt) bortåt 40 milj kr, vilket motsvarar ca 80 årsarbetare. Och det för att bibehålla en redan låg nivå… Beslut om var besparingar ska göras fattas på april-sammanträdet. Då ska också nämnden skriva konsekvensbeskrivningar av alla förslag till förändringar.

BUN godkände den ”Personalekonomiska redovisningen 2018”. Redovisningen innehöll också utredningen med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. Eftersom den var ett resultat av en motion, som jag lämnade in i juni 2017, så var jag lite extra engagerad i ärendet.

Det fanns två (av fem) ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”, som jag inte kunde instämma i, nämligen:

  • ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
  • ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Nämnden har diskuterat utredningen tidigare, men nu skulle för första gången beslut fattas. Därför kände jag mig nödgad att faktiskt fästa min kritik på papper. Ordförande Mats Andersson (C) beviljade mig en protokollsanteckning. Den redovisar jag nedan. (Den är på två A4-sidor och intresserar kanske i första hand pedagoger och skolledare. Men jag har ju några sådana läsare också…)

Det var faktiskt några andra ärenden och en del annan information också, men detta var i mitt tycke det viktigaste.

====

Protokollsanteckning

Ärende 10 Personalekonomisk redovisning 2018

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.)

Motionen inleddes med dessa ord:

”En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.

I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.”

Utredningen, som har titeln ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, blev klar i december.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Utredningen utmynnade i fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”. Jag reagerar på två av dessa som jag menar inte är några framgångsfaktorer utan tvärtom kan vara att slå in på fel väg och dessutom att använda begränsade ekonomiska resurser på fel sätt.

”- öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”

”- möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

I en platsannons stod det nyligen att målet för kommunen är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag tror att tillsättandet av fler skolledare (rektorer och förskolechefer) är fel väg att gå. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Det annorlunda arbetstidsavtalet förutsätter också att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och det är en inställning som inte bara är, enligt min mening, felaktig utan också tämligen nedvärderande gentemot hela lärarkollektivet. Ser man historiskt på arbetstidsavtalet så har sådana här förändringar ofta varit ett sätt för kommunerna att helt enkelt ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

===

Anm. Länkarna fanns inte med i protokollsanteckningen.
Jag blev också upplyst, efter sammanträdet, att 1.500 kr av de 2.000 kr i lönekompensation per månad och anställd är reglerat i ett centralt avtal. Vänersborgs kommun betalar utöver detta avtal 500 kr i månaden till varje anställd som arbetar enligt det annorlunda arbetstidsavtalet. Totalt 2.000 kr alltså.

Kommande vecka – BUN och KF

Nu närmar sig helgen sitt slut och den intensiva politiska veckan har snabbt ryckt väldigt nära.

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Jag har i två bloggar beskrivit ärendena. (Se ”BUN” och ”BUN 2”.)

Ett av ärendena handlar om den omvärldsanalys som kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram. Jag har skrivit om analysen tidigare, framför allt utifrån redogörelsen, som analysen innehåller, för alternativ till den nuvarande kommunala NPM-styrningen. (Se ”Kommunal styrning”.)

Omvärldsanalysen innehåller också ett avsnitt om skolan. Det hör inte till vanligheterna, men är nog ett tecken på att kommundirektören anser att skolan är mycket viktig. Jag väljer därför att citera en del av texten från avsnittet ”Utbildning en framgångsfaktor”.

”En nyckelfaktor för att komma in på arbetsmarknaden är att fullfölja sina gymnasiestudier. I Vä­nersborg hade endast 67,7 procent av elever i åk 9 uppnått kunskapskraven i alla ämnen, vilket är betydligt sämre än genomsnittet i riket. Redan där uppstår en stor risk att hamna i utanförskap och att inte påbörja gymnasiestudier. Andelen elever som har examen eller yrkesbevis efter 4 års gymnasie­studier är strax under 80 procent … Det innebär att var femte elev har hög risk att hamna i ett socialt utanförskap med svårigheter att få egen försörjning, vilket ökar belastningen på kommunens välfärdstjänster. Möjligheten att klara av att bli behörig till gym­nasiet påverkas i hög grad av föräldrarnas utbild­ningsnivå. … drygt 50 procent av de elever vars föräldrar har förgym­nasial utbildningsnivå är behöriga till gymnasiet. Av dessa klarar två av fem elever att få examen el­ler yrkesbevis inom 4 år. … En utmaning är att öka skolnärvaron och skolre­sultat. Andelen unga med psykisk ohälsa ökar sam­tidigt som skolprestationerna har försämrats.”

Ska vi hoppas att Vänersborgs politiker också snart inser skolans och utbildningens betydelse. I handling…

Det är också kommunfullmäktige på onsdag och i gårdagens blogg nämnde jag att det har inkommit 2 medborgarförslag, 8 motioner och 3 interpellationer.

Medborgarförslagen handlar om ”fria busskort för ungdomar under sommarlovet i Vänersborgs kommun”. Det gäller ungdomar från åk 6 till åk 2 i gymnasiet.

Det är ett förslag som ligger helt i linje med Vänsterpartiets uppfattning i riksdagen. Fria busskort delades ut förra sommaren efter en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen. Busskorten avskaffades i den budget som antogs av M+KD+SD, eftersom C+L lade ner sina röster.

Det andra medborgarförslaget yrkar att Vänersborgs kommun inrättar en fritidsgård för icke hörande ungdomar.

Medborgarförslagen ska inte behandlas av kommunfullmäktige nu på onsdag utan skickas till en eller flera nämnder för beredning. När beredningen/utredningarna är klara återkommer yrkandena till fullmäktige för beslut.

Det här likadant med motionerna. Fullmäktige ska inte fatta beslut på onsdag utan ”bara” skicka dom vidare till aktuella nämnder och styrelser. Däremot kommer säkerligen varje motion att presenteras av respektive motionär, i max 2 minuter.

Motionerna handlar om:
1) ”Budgetbeslut i juni – är det bra?” – från Lutz Rininsland, V. (Motionen kan du ladda ner här.)
2) att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida – från Lutz Rininsland, V, och Stefan Kärvling, V. (Se ”Webbsändning från KF”. Motionen kan du ladda ner här.)
3) att ”reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter” – från Lena Mjörnell, SD. (Se ”Motion från SD”.)
4) att ”komplettera nuvarande projektidéer med omklädningshytter i dokumentet ’strategi för hållbar strandutveckling i kommunen’” – från Mathias Olsson, SD. (Har inte bloggat om denna motion, men har skrivit om den strategi som det refereras till i motionen – se ”Dagens sammanträde i KS”. Du kan också ladda ner motionen här.)
5) att utreda ”möjligheten att iordningställa en ställplats för husbilar med enklare service som EL, vatten och möjlighet att tömma latrin” på centrumnära platser i kommunen – från Anders Strand, SD.
6) att ”löneutbetalning kan göras den 25:e i varje månad” – från Anders Strand, SD.
7) ”då vattentäkten Elgärde i Frändefors är både avslutad och borttagen, beslutar kommunfullmäktige att upphäva vattenskyddsområdet Elgärde i Vänersborg” – från Gunnar Lidell (M).

Och så var det tre interpellationer – alla från Lutz Rininsland (V):
1) ”Finns det verkligen skäl för att inte publicera handlingar INFÖR nämndens sammanträden?” – ställd till byggnadsnämndens ordförande. (Kan laddas ner här.)
2) ”Är Vänersborgs kommun införstådd med att Kunskapsförbundets situation måste uppmärksammas?” – ställd till kommunstyrelsens ordförande. (Rininsland har bloggat om interpellationen, se ”Färdigutbildade ledamöter?”.)
3) ”Kan det vara en bra tanke att överväga en MRP-process (=budgetprocessen; min anm) 2020 som tonar ner betydelsen av föreskriften att prestera resultat i form av anslagsbindningar såsom vi har varit vana med under många år?”

Så. Nu har jag i ett antal bloggar redogjort för det mesta som ska avhandlas i barn- och utbildningsnämnden imorgon och kommunfullmäktige på onsdag. Om det finns synpunkter på något ärende så är det bara att maila – till mig eller någon representant för ”ditt” politiska parti.

Kommunfullmäktige 20/3

På onsdag sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige för första gången i år. Anledningen till den sena sammanträdesstarten är att det helt enkelt har funnits för få ärenden att behandla. Ett sammanträde kostar upp mot 100.000 kr och det är viktigt, och riktigt, att kommunen är rädd om skattebetalarnas pengar.

Det enda tråkiga, i varje fall för Vänsterpartiet, är att några ”fyllnadsval” inte har skett. Därför har vänsterpartistiska ersättarplatser i barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst varit vakanta. Och det är lite tråkigt, eftersom nämndernas (och direktionens) första möten ofta innehåller introduktioner för de nya ledamöterna. Även miljöpartiet har haft en vakant plats som nu ska tillsättas (i miljö- och hälsoskyddsnämnden).

På sammanträdet ska fullmäktige också välja en demokratiberedning, en krisledningsnämnd och revisorer till Fyrbodals kommunalförbund. Dessutom har ett antal avsägelser inkommit och då ska dessa godkännas och nya ledamöter väljas.

Det första ärendet, efter mötets öppnade och val av justerare, är placeringsordningen i fullmäktigesalen. Ordförande Annalena Levin (C) behåller den av ålderspresident Lutz Rininsland (V) införda principen att de olika partiernas ledamöter sitter samlade partivis. Däremot ändrar Levin partiernas ordning i salen. På de första 13 platserna sitter de socialdemokratiska ledamöterna, den 14:e sitter i presidiet framför fullmäktigeförsamlingen. Sedan kommer de andra styrande partierna, C och MP, följt av betongkollegorna L, KD och M. En av anledningarna, tror jag, att Levin har valt denna ordning är att då ”splittras” inget av partierna av mittgången i salen. På sista raden sitter slutligen V, MBP och SD. Det betyder att undertecknad vänsterpartist inte längre får sitta på stol 1… För övrigt sitter partiernas gruppledare eller kommunalråd först i respektive partigrupp.

Kommunfullmäktige ska fatta beslut om samhällsbyggnadsnämnden ska få ytterligare 6 milj kr till byggnationen av den nya 40×20-idrottshallen vid Sportcentrum. Det visade sig nämligen att det krävdes fler omklädningsrum än nämnden hade tänkt från början. Den nya hallen beräknas kosta sammanlagt 34 miljoner. (Se ”KS: Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Det är oomtvistligt att det behövs en ny hall vid Idrottscentrum, inte minst skolorna är i akut behov av en sådan. Fullmäktige kommer med 100 procent säkerhet att bevilja pengarna.

Kommunfullmäktige ska anta policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering. Det här har jag skrivit om tidigare. (Se ”KS: Hallevibadet, idrottshall och IT”.)

Bakgrunden till de två dokumenten är att konsultföretaget Public Partner kom med en rapport den 28 maj 2018. Företagets rutinerade medarbetare genomförde:

”en genomlysning av verksamhetsområdet IT vid kommunstyrelseförvaltningen.”

Det framfördes en förödande kritik av IT-verksamheten i rapporten. Jag har nog aldrig sett en sådan rak, uppriktig och total kritik i några andra officiella dokument, typ revisorsrapporter etc. Det var kritik av ledning och personal, rapporten visade att det brast i kunskap på IT-avdelningen, att handläggningstiderna var långa och bemötandet på IT-supporten dåligt, att det fanns osäkerhet kring IT-kostnaderna i de olika verksamheterna etc.

Det är nog så att policyn och riktlinjerna ska ses mot bakgrund av denna rapport – även om rapporten inte nämns i fullmäktiges underlag.

I slutet av rapporten från Public Partner så gav företaget ett förslag på rubriker i en IT-policy. Det var fyra huvudrubriker och 9 underrubriker. Det var tänkt att det skulle vara ett skelett, en disposition, som sedan skulle fyllas med ett innehåll.

Så har inte skett i de dokument som fullmäktige har framför sig. Jag kan inte se att den föreslagna policyn på något sätt motsvarar det som Public Partner ansåg vara nödvändigt. ”Policy och riktlinjer för IT-utveckling och digitalisering” är tunna och intetsägande och består av rena självklarheter. Jag kan inte heller se att policyn anger kommunfullmäktiges övergripande politiska inriktning för IT-utveckling och digitalisering eller att riktlinjen skapar en gemensam norm eller anger ramarna för verksamheten inom IT- utveckling och digitalisering.

Fullmäktige borde återremittera ärendet. Jag har mycket svårt att se att de två dokumenten på något sätt ger vägledning för personal och politiker i IT-arbetet.

Och så var det detta med ”Uppförandekriterier för förtroendevalda”. I kommunstyrelsen yrkade Vänsterpartiet på en återremiss, men majoriteten ansåg att kriterierna var bra som de var. (Se ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”.) Och det trots att 4 av de 8 uppförandekriterierna inte har med uppförande att göra.

Några politiker anser säkert att det är bättre att det finns regler, även om de inte är bra, än att det inte finns några. Jag tycker emellertid att sådana här uppförandekriterier bör vara genomtänkta, tydliga och välskrivna. Det är bättre att ge processen tid så att det blir bra regler än att skynda på.

De 4 första punkterna på listan startar i ”jag-form” och sedan blir kommunen subjekt. Den punkten följs av ytterligare en ”jag-punkt”. De två sista punkterna slutligen har med konsekvenser att göra. Som jag ser det bör konsekvenserna finnas för sig, i t ex en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt. Dispositionen, dvs att blanda så att säga ”äpplen och päron”, gör hela dokumentet ologiskt, rörigt och otydligt.

De etiska reglerna bör också ta ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget är egentligen bara en del, och dessutom en mindre del, av värdegrunden för en politiker.

Slutligen kan man väl rent allmänt fundera över om dessa ”Uppförandekriterier för förtroendevalda” skulle ha påverkat händelserna kring vårt tidigare kommunalråd. Det som är den egentliga orsaken till de föreslagna reglerna. Hade sådana här regler förhindrat det som hände eller hanteringen efteråt? Jag tror ärligt talat inte det, jag tror inte att sådana här regler eller kriterier har någon större effekt. Och är det egentligen inte så att allt är tillåtet, som inte är förbjudet i lag…

Kommunfullmäktige ska anta ”regler för kommunala pensionärsrådet samt upphävande av reglemente”. Det tidigare regelverket har ganska många år på nacken och det är dags att uppdatera det. Det är emellertid en ändring som jag vet upprör många pensionärsorganisationer:

”Förslaget innebär bland annat att arvode, traktaments- och reseersättning inte längre utgår till pensionärsorganisationernas representanter.”

Anledningen till förändringen är att:

”skillnaderna mellan de kommunala rådens förutsättningar ska vara så få som möjligt.”

Representanter i andra råd har inte de förmåner som pensionärsorganisationerna har haft.

Fullmäktige har en hel del andra ärenden, bland annat 2 medborgarförslag, 8 motioner och 3 interpellationer. Om tiden medger så återkommer jag till dessa, även om jag har bloggat om några av dem tidigare.

Det blir nog ett tämligen långt sammanträde. Men det kan bli intressant, och är man intresserad så är fullmäktiges sammanträden offentliga – kl 18.00 på onsdag i Folkets hus. Det är bara att komma.

==

Idag söndag lade Lutz Rininsland (V) också ut en blogg om det kommande sammanträdet med fullmäktige – ”Helafton med kommunfullmäktige väntar i veckan”. (17/3)

%d bloggare gillar detta: