Kort BUN (17/2)

17 februari, 2020 Lämna en kommentar

Mandatperiodens kortaste sammanträde med Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) avslutades kl 11.45.

“Mötesförhandlingarna” gick antagligen som ordförande Mats Andersson (C) hade planerat, dvs några frågor, några svar, inget som var partiskiljande och inga andra yrkanden än de som “låg på bordet”.

Rent faktamässigt har jag beskrivit ärendena i en tidigare blogg, så det är tämligen onödigt att repetera innehållet igen. (Se “Återigen BUN (17/2)”.)

Informationen om lokaler handlade denna gång uteslutande om Norra skolan. Henrik Frifelt från samhällsbyggnadsförvaltningen stod för informationen.

Frifelt kom inte med några muntra besked… Norra skolan är i ett undermåligt skick – som ett resultat av år med ett lika undermåligt underhåll. Det är fukt under plastmattor, lukt av stenkolstjära, fuktighet i väggar, förhöjda värden (av något…) vid luftmätningar, mikrobiell påväxt osv. Det måste tas bort mattor, tätas, slipas, ordnas med nya golvsocklar. Och sedan borde dessutom taken och fasaderna åtgärdas…

Beskedet var kort och gott att Norra skolan är “förlorad” som skola. Det underhåll som görs och de åtgärder som sätts in kommer bara att hålla i några år:

“… vi börjar inte i rätt ände … det är en pågående uppfuktning … det finns inga garantier på sikt…”

Det samhällsbyggnads gör nu är med andra ord en nödlösning. Det är “lappa-och-laga” för att eleverna ska kunna gå på Norra tills skolan på Holmängen är klar om några år. En ordentlig renovering för att få Norra till att bli en fungerande skola på sikt beräknas kosta åtminstone 60 miljoner kr.

“En evakuering hade krävt 30 miljoner till…”

Fyllde Mats Andersson i. Och konstaterade att kommunfullmäktige har sagt nej till samhällsbyggnadsnämndens yrkande på 60 miljoner.

Jag vet egentligen inte om kommunfullmäktige har sagt nej. Min uppfattning är att samhällsbyggnads yrkande snarare har “glömts bort”. Ingen har sagt nej, det fanns bara inte någon summa i “kolumnen för Norra skolan” i investeringsbudgeten…

Det enda som stod i budgeten senast, den 19 juni 2019 (för budget 2020), om Norra skolan var:

“1 miljon kronor för utredning Norra skolan 2022”

Mitt minne är att S+C+MP+M+L+KD (dessa partier kom överens om budgeten) avsatte dessa pengar för att helt enkelt utreda om det gick att behålla Norra skolan. (Vilket det tydligen inte gick. Fast det var väl känt redan innan…?)

Det är lite intressant i sammanhanget att fullmäktige för några år sedan, den 22 juni 2016 närmare bestämt, bestämde att Norra skolan skulle få 18,5 milj kr i investeringspengar år 2017 och ytterligare 9,6 milj år 2018… Men det rann ut i sanden. Beslutet verkställdes inte – en utredning sa att det var omöjligt att göra om Norra till en tvåparallellig F-6-skola. Alternativa “lösningar” utreddes aldrig, t ex om det var möjligt att Norra skolan kunde bli en F-3-skola… Det sägs att pengarna istället gick till Silvertärnan.

För det hade väl ingen betydelse, hoppas jag, att det var M+L+KD+V som stod bakom beslutet 2016? De styrande partierna ville inte investera i Norra skolan…

Samhällsbyggnads har nu, genom sitt bedrövligt dåliga och undermåliga underhåll av Norra skolan, de facto fattat ett beslut åt alla – nedläggning. Det är nämligen inte försvarbart att investera upp mot 100 miljoner på skolan. Det är för mycket i förhållande till det antal elever som kan gå där. Jag tror att de flesta politiker kan konstatera detta, vissa med sorg i hjärtat.

Det känns däremot inte bra att det har gått till så här – att kommunfullmäktige faktiskt inte har fattat ett tydligt och klart beslut om Norra skolans öde. Det borde egentligen inte få vara så att skolverksamheten på Norra försvinner genom “icke-beslut”.

Norra skolan borde egentligen ha fått leva vidare som skola…(I morse fick jag för övrigt en kommentar av “Jenny” om Norra skolan – klicka här.)

Under den “långa verksamhetsberättelsen” fokuserade förvaltningen på personal. Nämnden fick även statistik på tillbud och riskobservationer i förskola och grundskola. De har ökat tämligen mycket i antal. Det fick Gunnar Bäckman (KD) att efterlysa ett forum, en workshop, där politiker tillsammans med tjänstemän skulle diskutera fram typ vettiga lösningar.

“Det kokar ju ute idag.”

Sa Bäckman och undrade vad vi politiker egentligen kan göra och hjälpa till med.

När BUN diskuterade fastighetsinvesteringar så var den stora frågan hur nämnden ska klara de ökade kostnaderna efter det att investeringarna var genomförda. Det blir kapitalkostnader, utökad yta ger högre värme- och städkostnader etc. De ökade kostnaderna, som en följd av investeringarna, kommer att uppgå till netto 38,3 milj kr…

Nämnden godkände det upprättade investeringsförslaget. Det ser ut så här:

Investeringarna är prioriterade från 1 till 11, “x” vid Öxnereds skola betyder att denna investering är pågående. Beloppen är i miljoner kronor.

Barn- och utbildningsnämnden kommer att behöva budgetförstärkning för att klara  de ökade hyrorna som investeringarna medför. Det står utom allt tvivel.

Budgetarbetet pågår för fullt i kommunen. Vi får se om de styrande lyssnar till konsultföretaget Public Partners ord om att det är hela kommunens angelägenhet att arbeta för att förbättra skolans resultat… Och det ryktas om att kommunledningen tydligen gör det. Det sägs nämligen att ett nytt inriktningsmål för kommunen ska handla om ökade skolresultat.

Kommunen är emellertid bra på ord, mål, planer och dokument. Det återstår att se om det också blir handling…

Wargöns hamnområde och företag

16 februari, 2020 Lämna en kommentar

Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)

Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…

Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:

“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”

Ingen hörde av sig.

När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:

“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19.  (Dnr 2011/207)”

Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:

“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”

Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.

Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…

Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):

“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…

Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…

Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…

Återigen BUN (17/2)

14 februari, 2020 2 kommentarer

Tiden går fort. På måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen är relativt kort även om det finns en del handlingar att läsa och sätta sig in i. (Nämndens handlingar kan laddas ner här.)

Efter att sverigedemokraternas Göran Nilsson blir vald till justerare så ska nämnden få en sedvanlig lokalinformation. Det är en ren informationspunkt så det finns inga handlingar utskickade om detta.

BUN ska sedan besluta om att översända ordförande Mats Anderssons (C) yttrande “gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP)” till kommunstyrelsen.

Yttrandet understryker vikten av att:

“behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”

Det är också viktigt menar Andersson, och med all sannolikhet också nämnden, att hänsyn tas till avstånden mellan förskola/skola och hemmen för barnen och eleverna. Andersson anser även att det är viktigt att ta med den framtida elevsammansättningen i planeringen av nya förskolor och skolor. Han tänker säkerligen på integreringen, men ordet nämns inte i yttrandet. Jag tycker kanske att nämnden också skulle betona vikten av bra gång- och cykelvägar till förskolorna och skolorna, men det kanske är självklart. Det jag saknar helt är däremot att BUN borde lyfta frågan om ordentliga och ändamålsenliga skolgårdar, med t ex möjlighet till utelektioner i idrott och hälsa, samt att det finns “riktiga” grönområden på gångavstånd till förskolorna och skolorna.

Nämnden ska få information om “Patientsäkerhetsberättelse 2019”.

Patientsäkerhetsberättelsen är utförlig. Den tar upp det mesta som är värt att veta om Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor och skolläkare och till viss del psykologer och logopeder).

Under 2019 har 44 avvikelser registrerats, men inga har lett till vårdskador. Men rutiner och samverkan med andra vårdgivare etc utvecklas ständigt. Det jag överraskades av är att det fortfarande inte finns vatten(!) på skolsköterskemottagningarna på Skerruds och Frändefors skolenheter…

Det har skett en tillsyn av de fristående förskolorna:

“Samtliga tillsynande förskolor har visat att de har ett adekvat underlag kring efterfrågade rutiner och planer, samt beskrivit förskolans pedagogiska arbete med fokusområden och teman.”

Dessutom tycks vårdnadshavarna vara nöjda med verksamheterna. Och det är ju bra att det är en bra kvalitet i de fristående förskolorna.

Sedan ska nämnden som vanligt läsa igenom den långa verksamhetsberättelsen… Och godkänna den, är tänkt.

“Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets verksamhet, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, investeringar samt redovisning av personal.”

Så här beskriver verksamhetsberättelsen förhållandet mellan politikerna och förvaltningen och målen för arbetet:

“Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer barn- och utbildningsnämnden i att leda och samordna nämndens verksamheter. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna arbetar utifrån helhetsidén ”Tillsammans gör vi bra bättre”, för att styra, leda och stödja rektorer i uppdraget att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. Arbetet utgår från nationella mål, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och förväntade resultat samt förvaltningens 3 prioriterade fokusområden: “Elevers resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.”

Det beskrivs utförligt hur arbetet med fokusområdena har utförts. Det är en omfattande redovisning och den rekommenderas för alla intresserade. (Du kan som sagt ladda ner alla handlingar, klicka här.) Det enda i redovisningen som jag undrar över är arbetet med det “lågaffektiva bemötandet”. Metoden, som psykologen Bo Hejlskov Elvén står bakom, har fått en massiv kritik den sista tiden. Kritiker menar att “lågaffektivt bemötande” inte kan appliceras i skolsituationer.

Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också en målavstämning för år 2019, både mot kommunens inriktningsmål och de förväntade resultaten. Det är många gula “ploppar”, dvs målen har delvis uppnåtts. 

Några nedslag i redovisningen:

* “Elevenkäten visar att 90 % upplever sig trygga i skolan gentemot 88 % föregående år.”
* “Andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön har minskat något under 2019 liksom 2018.”
* “Alla grundskolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare i år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
* “Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har ökat med 4 % från 82 % till 86 %.”
* “Andelen behöriga har ökat sedan förra läsåret, från 73,8% till 75,8%.”
* “Medelmeritvärdet för eleverna som lämnade grundskolan 2019 var 13 poäng högre än elevgruppen året innan.”
* “Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 15,5 mkr för budgetåret 2019, en negativ avvikelse mot tilldelad budget om 2%.”
* “Andelen legitimerade lärare ligger oförändrat på 83%.”
* “Frånvaron under 2019 i relation till 2018 har minskat med 8,5%.”

Du kan läsa lite mer på bloggen “Intressant årsredovisning”, där jag redovisade resultat i den “korta verksamhetsberättelsen”.

Naturligtvis redovisas och analyseras också årets resultat. BUN gjorde ett underskott på 15,5 milj kr. Det var främst i grundskolan som underskottet återfanns. (Orsaken till underskottet i grundskolan redovisades också i bloggen “Intressant årsredovisning”.)

Statsbidragen uppgick till 103 milj kr förra året. Förvaltningen påtalar problemen med de riktade statsbidragen. De:

“leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”

Förvaltningen menar att de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner är särskilt problematiska:

“De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning.”

Det kan vara intressant att se hur BUN:s kostnader fördelas. Det redovisas självklart i berättelsen:

* Personalkostnader 603 milj kr.
* Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner 115 milj.
* Lokalkostnader (hyror; interna och externa, el och VA) 104 milj.
* Köp av måltider (interna och externa) 49 milj.
* Kostnaden för skolskjuts 22 milj.
* IT-kostnader 24 milj.
* Övriga kostnader, t ex förbrukningsinventarier, tolktjänster, utbildningar/kompetensutveckling som finansieras via statsbidrag, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, avskrivningar och internränta 24 milj.

Nämnden investerade år 2019 för drygt 5,5 milj kr. (Notera att det är samhällsbyggnadsnämnden som står för fastighetsinvesteringarna i förskolor och skolor.) Nämndens investeringar gällde framförallt:

“verksamhetsutökning av Propellergatans förskola, Silvertärnan och uppstart av Belfragegatans förskola. Övriga investeringar har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och byta ut slitna inventarier.”

Och till sist, i december 2019 såg andel legitimerade lärare/förskollärare ut så här:

I diagrammet ser man t ex att bara 1/3 av den undervisande personalen i högstadierna är legitimerade. Och då ska man också komma ihåg att det inte är givet att samtliga inom grundskolan har rätt behörighet för samtliga ämnen och årskurser de undervisar i.

Den totala sjukfrånvaron bland personalen har glädjande nog minskat till 7,3% (7,5% år 2018). Korttidssjukfrånvaro, dag 1–14, har ökat, medan långtidssjukskrivningarna har minskat.

Förutom att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) ska berätta vad de har gjort sedan sist, så ska nämnden också godkänna “upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar avseende perioden 2021-2023”.

Förvaltningen skriver:

“Behovet är kartlagt i tidigare gjorda utredningar som förskole- och skolutredningen, reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028 samt en pågående kommungemensam lokalförsörjningsplan, som håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren 2020.”

Det finns alltså anledning att återkomma, men det är ingen hemlighet att det nästa år ska investeras på Öxnereds skola (inkl. idrottshall, kök), Holmängen (ny skola inkl. idrottshall, kök) och utökning av förskoleplatser i Frändefors.

BUN behöver investera mer, men det är dessa investeringar som ska prioriteras – om nämnden godkänner förslaget förstås. Det kan noteras att Norra skolan inte finns med…

Som sagt, det är en ganska kort dagordning. Men det är viktiga ärenden – och en hel del att läsa igenom…

KF: V-motion fick majoritet!

13 februari, 2020 Lämna en kommentar

Igår onsdag hade Vänersborgs kommunfullmäktige (KF) sitt första sammanträde för året. Det blev som väntat, och vanligt, ett lugnt sammanträde. (Det bjöds dock på en överraskning…) Sammanträdet var slut redan kl 20.23.

Ärendena som avhandlades har jag redogjort för i tidigare bloggar. Där har jag också framfört några synpunkter… (Se “Nu kommer KF igång” och “KF (2): Demokrati och alkohol”.)

Sammanträdet inleddes med några avsägelser och fyllnadsval. Det kan särskilt noteras att vänsterpartiets nyvalde ordförande Magnus Lilja nu tar en av de ordinarie platserna i barn- och utbildningsnämnden och hans ersättarplats övertas av Eva Lindgren (V). Som därmed gör comeback i nämnden. (Den andra ordinarie platsen sitter undertecknad på.)

Det var inga större protester i ärendet “Taxor och avgifter inom socialnämnden 2020”. Det förvånade mig. Några nya taxor skulle ju faktiskt införas och därutöver föreslogs att några taxor skulle höjas mer än den indexuppräkning som socialnämnden redan enats om. (Se “Nu kommer KF igång”.) Det vara “bara” Morgan Larsson (MBP) som protesterade. Han yrkade på att förslaget skulle avslås. Larsson fick mothugg av Dan Nyberg (S) som passade på att ge medborgarpartiet några “slag under bältet”… Medborgarpartiet hade ju inte sagt något när förslaget beslutades i socialnämnden förra månaden:

“Överraskande att åsikterna inte kan hålla i en månad.”

Sa Nyberg, och fortsatte:

“Man kan inte lita på medborgarpartiet.”

Däremot gick Morgan Larsson (VFP) inte upp i ärendet “Antagande av policy för kommunens representation och uppvaktningar”. Det var oväntat. Han hade ju haft synpunkter när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.

Så det blev bara jag som framförde några synpunkter… (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.)

Jag yrkade inget, men var tvungen att framföra att alla tillställningar där kommunen på ett eller annat sätt är med som arrangör, även utanför arbetstid, bör vara alkoholfria. Men efter en hel del funderingar, och kanske vånda, hade jag kommit till slutsatsen att det knappast var möjligt att “förbjuda” folk att köpa alkohol på t ex personalfester för egna pengar “på stället”, dvs är det en fest utanför arbetstid, på en restaurang med fullständiga rättigheter, så går det inte att förbjuda deltagarna att köpa både vin och sprit om de ville. Om det nu är juridiskt möjligt att överhuvudtaget införa ett sådant förbud. Vilket det knappast är. Attityderna har dessutom, på senare år, blivit alltmer tillåtande kring alkohol, ett kommunalt förbud skulle ändå ignoreras eftersom det inte stämmer överens med den allmänna uppfattningen. Och hur skulle kommunen kunna så att säga “bestraffa” eventuella överträdelser?

Och så kvällens stora överraskning…

Det handlade om Lutz Rininslands motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan. Kommunstyrelsen hade beslutat att yrka avslag på motionen.

Lutz Rininsland (V) startade debatten. Han nagelfor handlingarna på de punkter som motiverade beslutsförslaget. De andades “vill inte” tyckte Rininsland, och tryckte på att många kommuner, men inte de exempel som nämndes i underlaget, publicerade underlag inför sammanträden. Och det var viktigt för att allmänheten liksom politiker (som inte sitter i nämnderna ifråga) skulle kunna sätta sig in i alla kommunala ärenden. Han menade också att ett alternativ var att de punkter som gällde myndighetsutövning kunde tas bort vid publiceringen på kommunens digitala anslagstavla. Och de var de facto inte särskilt många på ett sammanträde.

Morgan Larsson tyckte att kommunens slogan lät som ett skämt i sammanhanget. Det kunde ju inte vara fel att serva invånarna med uppgifter. Larsson yrkade bifall till motionen.

Gunnar Lidell (M) äntrade talarstolen och talade för hela den borgerliga oppositionen:

“Invånarna förtjänar transparens av kommunala handlingar. Bifall till motionen.”

Lidell ville möjliggöra öppenhet och insyn för vänersborgarna.

Bo Dahlberg (S) hade ett olyckligt uttalande om att det inte går att publicera alla handlingar inför ett möte, eftersom TTELA kunde skriva om det… Dahlberg gav uttryck för en underlig syn på tryck- och yttrandefrihet…

Och så var det min tur. Jag sa ungefär det som jag bloggade om häromdagen. (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.) Och yrkade naturligtvis bifall till Rininslands motion.

Anders Strand (SD) förkunnade sedan från talarstolen att sverigedemokraterna var för öppenhet och demokrati. Därmed hade Rininslands motion majoritet…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kunde inte hålla tillbaka sin irritation. Motionen hade behandlats i både KSAU och kommunstyrelsen, och ingen hade sagt något om bifall till motionen:

“Vem ska man tro på?”

Sa Augustsson…

Det blev ingen votering. De styrande partierna insåg att en majoritet ville bifalla motionen – och så blev också beslutet.

Sedan följde en mängd medborgarförslag. (Se “Nu kommer KF igång”.) De hänvisades till diverse nämnder och styrelser. Förslag måste nämligen beredas innan några beslut kan fattas.

Lutz Rininsland (V) hade sin vana trogen ställt en interpellation, “Har kommunen lyckats undvika de värsta scenarierna”. Den var riktad till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och handlade om vad som händer med de ensamkommande ungdomarnas svåra situation.

Nyberg redogjorde på ett utmärkt och fullödigt sätt på hur ärendet fortgick och vilka åtgärder som kommunen har vidtagit. Nyberg poängterade också de enorma insatser som frivilligorganisationer som Rädda Barnen och Röda Korset gör. Benny Augustsson (S) var också uppe i talarstolen. Både Nyberg och Augustsson gör och har gjort en förnämlig och beundransvärd insats för de ensamkommande. Tillsammans med kommunens tjänstemän – och många frivilliga.

Ärendet upptog ganska lång tid av sammanträdet, men kommunfullmäktige fick alltså en mycket bra information om de insatser som görs. Och Lutz Rininsland var mycket nöjd med de svar han fick och att hela fullmäktige nu var väl informerat.

Rininsland (V) ställde också en fråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson (S) alltså, om hur det står till med planerna för en ny sessionssal – “vad görs för att hitta en lösning på ny sal för kommunfullmäktigemöten?”.

Augustsson menade att det “står still”. Vänersborg inväntar bland annat beslut från Västra Götalandsregionen om Regionens hus. Ska det byggas i Vänersborg och tänker regionen hålla sina sammanträden i en ny sessionssal? Det blir nog läge att återkomma till frågan…

Anders Strand (SD) presenterade slutligen två sverigedemokratiska motioner om kontantbetalning på kommunalt drivna verksamheter och om att upphöra med könssegregerade badtider. Här finns det också anledning att återkomma när det blir aktuellt.

Och med det var sammanträdet slut och ledamöterna traskade hemåt…

.

PS. Du kan diskutera bloggen på Facebookgruppen ”Vänersborgare”.

Intervjuad av P4 Väst

11 februari, 2020 Lämna en kommentar

Det är inte varje dag man blir uppringd av P4 Väst och blir tillfrågad om man vill ställa upp för en intervju. Det har aldrig hänt mig – förrän förra veckan då Marcus Gorne från “Förmiddag i P4 Väst” ringde och frågade.

Gorne berättade lite, med betoning på lite, hur han hade tänkt. Jag vågade inte tacka ja direkt, utan bad om någon dags betänketid. Under denna tid lyssnade jag på tidigare intervjuer som han hade gjort med politiker. De var ganska “oskyldiga”, Marcus verkade ”snäll”. Så när han ringde någon dag senare så hade jag bestämt mig. Jag tackade ja.

Så idag var det dags.

Det var lite nervöst, det ska erkännas. Sömnen var lite orolig. Jag var tämligen osäker på vad han skulle fråga. Men jag tänkte att jag svarar inte på frågor om jag inte vill… Det kom dock inga sådana frågor.

Men varför vill man som fritidspolitiker bli intervjuad? Självklart var jag lite smickrad över att Marcus Gorne ringde just mig. Det finns ju ganska många andra mer eller mindre kända politiker i Vänersborg. Orsaken var vad jag förstod att han hade uppmärksammad min blogg. Och den är jag ju ganska stolt över. Det är ju bloggandet jag sysslar med på min fritid… Och så kanske det också kunde bli lite reklam för vänsterpartiet…

Det blev ganska många frågor kring bloggandet, och vem vet – kanske hittar ännu fler politiskt intresserade vänersborgare vägen till bloggen… Man kan ju hoppas.

Intervjun handlade förutom bloggandet också om mitt första möte med Jonas Sjöstedt, mina intressen för schack, musik, fotboll och bandy. Det blev även en del mer personliga frågor. Och så fick jag önska en låt. Skulle jag välja Pink Floyd, Rammstein, Genesis, Metallica eller… Det blev Nightwish och bandets cover på “Phantom of the Opera”. (Tyvärr dock inte live-versionen.)

Du kan höra intervjun på “Förmiddag i P4 Väst” (klicka på länken; 1.35,50 minuter in i programmet. Intervjun slutar 1.58,15 efter avbrott för en extrasändning och mitt musikval).

Det blev en ganska bra intervju. Tack Marcus Gorne!

Kategorier:P4 Väst

KF (2): Demokrati och alkohol

9 februari, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Det var ingen överraskning, det har jag redan skrivit om. (Se ”Nu kommer KF igång”.) Och med den bloggen trodde jag också att jag var klar med förberedelserna inför sammanträdet…

Men så började jag fundera på två ärenden. Det var Lutz Rininslands motion om öppenhet på kommunens digitala anslagstavla och det var inställningen till alkohol i den nya policyn för kommunens representation och uppvaktningar. Jag har nämnt båda ärendena förut, men jag skulle vilja ”problematisera” dom båda lite mer.

Lutz Rininsland (V) yrkar i sin motion att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Rininsland vill att lagar och föreskrifter följs. Självklart. Det behöver inte fullmäktige överhuvudtaget diskutera på onsdag.

Men så var det detta med ”nämndernas handlingar”.

Rininsland hänvisar i sin motion till kommunens inriktning för IT-verksamheten. Den finns i “Policy för IT-utveckling och digitalisering”. Denna policy utarbetades och antogs av kommunfullmäktige (mars 2019) drygt ett halvår efter Public Partners genomlysning av kommunens IT-organisation.

Public Partner riktade då stark kritik av IT-organisationen och bland annat konstaterade konsulterna att det inte fanns några aktuella och relevanta styrdokument. De som fanns var en strategi från 2009 och ett inriktningsbeslut från 2012. Public Partner gav förslag på vad en IT-policy skulle ta upp för rubriker. Som första delpunkt stod det:

“Service till och dialog med medborgarna”

Och det gjorde IT-policyn som fullmäktige antog. Den börjar med:

“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service och vara så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.”

Alltså: “ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service”. Och det präglar den extremt korta IT-policyn, som endast är på en sida.

Rininsland citerar de fem punkterna om verksamheten som policyn innehåller. Jag återger endast de två som jag anser vara viktigast i detta sammanhang:

Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:
* underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
* kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”

Strax efter Rininslands fem citerade punkter så står det:

“Kommunstyrelsen har helhetsansvar för IT och dess nytta för invånare, organisationer, företag, kommunal verksamhet samt den demokratiska processen.”

Det är ingen som helst tvekan att det är medborgarperspektivet som ska prioriteras i Kommunens IT-verksamhet – öppenhet, service och dialog med de utanför kommunhuset.

Men det här perspektivet, som är så tydligt i kommunfullmäktiges beslut, underordnas annat i det underlag som låg till grund för kommunstyrelsens beslut att avslå Rininslands motion.

GDPR (Dataskyddsförordningen) tas som förevändning för att avslå motionen. GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men nu är det faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Det står faktiskt i underlaget till beslutet. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Men tjänstemännen menar trots det att skyddet mot den enskilde:

“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”

Det här är ju egentligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika.

Likadant med argumentet att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:

“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”

Det är också en värdering. Och, som sagt, värderingar kan man ha olika åsikter om.

Jag anser att nämndernas underlag ska publiceras. Och det är helt i linje med fullmäktiges IT-policy. Samtidigt förstår jag naturligtvis farhågorna kring uppgifter om enskilda. Men beslut som rör enskilda är tämligen ofta både viktiga och intressanta ur allmän- och principiell synpunkt. Därför måste de publiceras och göras tillgängliga för kommuninvånare – och politiker. Däremot är det inte lika viktigt vem den enskilda personen är – och i de publicerade handlingarna skulle därför dessa uppgifter, som t ex namn och adresser, kunna tas bort, maskas, ur kallelser och protokoll. 

Det vill dock inte kommunstyrelsen. I den fördjupade beskrivningen av argumenten i tjänsteskrivelsen beskrivs hur arbetskrävande detta är:

“en arbetsbörda som inte är försvarbar.”

Återigen inget faktapåstående, utan en värdering. Som går emot IT-policyn.

I underlaget till fullmäktige beskrivs arbetsprocessen med nämndernas underlag och protokoll. Och då undrar jag, vad det är för program kommunen använder. I enkla och ganska billiga pdf-program kan man maska ett dokument. Och med “spara som” så har man ett originaldokument och en maskad kopia…

Hur svårt kan det vara? undrar jag. Det får inte vara så att digitaliseringen kommer i vägen för öppenhet och demokrati…

Jag är överens med Rininsland om att motion bör bifallas. Även om han gör en annan bedömning av underlaget inför beslutet…

Och så var det policyn för kommunens representation och uppvaktningar…

I policyns och kommunens definition av “alkoholhaltiga drycker” innefattas inte lättöl och cider mm. I kommunstyrelsen fick jag förklaringen att drycker som gick att köpa “utanför Systemet” inte räknades som alkoholhaltiga drycker. Lättöl och cider kan därför serveras på kommunala tillställningar enligt policyn.

Det är oklart om en dryck med så liten alkoholhalt rent medicinskt kan trigga igång beroendet hos en fd missbrukare, och vad jag förstår så finns det missbrukare som kan tänka sig att dricka lättöl. De flesta som jag har talat med undviker dock både lättöl och cider mm.

Professor Sven Andreasson, som är beroende­expert, menar att lättöl kan ge associationer till drickandet som kan trigga beroendet. Till sina patienter säger professor Andreasson:

“Jag avråder helt från att dricka lättöl på grund av de psykologiska aspekterna.”

Den föreslagna policyn tillåter att personer på kommunala tillställningar köper alkohol för egna pengar “på stället”, dvs är det en tillställning på en restaurang med fullständiga rättigheter så kan de kommunala deltagarna köpa både vin och sprit om de vill.

Det finns hundratusentals personer i detta land som “har problem med alkoholen”. Jag är övertygad om att majoriteten av er som läser detta känner någon som tillhör denna kategori och som inte vågar besöka fester och andra tillställningar där det serveras eller förekommer alkohol. Frestelsen kan bli alltför stor…

Att ha helt alkoholfria tillställningar är att visa solidaritet med de som inte kan ”handskas” med alkohol. Och framför allt är det av solidaritet och omtanke om deras makar och barn…

PS. Ett mycket viktigt förtydligande (10/2). Det är inte tillåtet att dricka alkoholhaltiga drycker under arbetstid. De kommunala tillställningar jag pratar om är personalfester, julbord etc på fritid. Jag ber om ursäkt för eventuella missförstånd.

Kategorier:alkohol, Demokrati, Motion

Nu kommer KF igång

8 februari, 2020 Lämna en kommentar

På onsdag är det dags för årets första sammanträde med kommunfullmäktige. Så här ser dagordningen ut:

När man sitter i kommunstyrelsen, i mitt fall som ersättare, så har man redan stött på alla ärenden och handlingar, och förhoppningsvis också läst dom. Det är ju enligt den kommunala demokratins principer, så som de regleras och beskrivs i Kommunallagen, att alla ärenden som behandlas i fullmäktige ska ha beretts i kommunstyrelsen. Därför har jag beskrivit de flesta ärenden tidigare. (Se “KS sammanträder!”.)

En liten kort lektion bara… Alla ärenden i kommunstyrelsen går emellertid inte vidare till kommunfullmäktige, eftersom kommunstyrelsen kan besluta om vissa saker på egen hand. Det finns även ärenden på onsdag som inte har varit uppe i kommunstyrelsen. Det är ett större antal medborgarförslag. Fullmäktige tar upp dessa förslag och beslutar vem som ska få i uppdrag att bereda. De flesta går till en nämnd som också beslutar slutgiltigt. Några enstaka bereds i en eller flera nämnder och avgörs senare i kommunstyrelsen. Ett fåtal återkommer till fullmäktige om fullmäktige redan nu bestämmer att vilja behålla beslutanderätten. (Slut på lektionen…)

Alla som är folkbokförda i Vänersborgs kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. (Läs mer om medborgarförslag och hur man kan lämna förslag på kommunens hemsida, “Medborgarförslag”. Här kan du också läsa vilka förslag som har lämnats in, “Inkomna medborgarförslag”.)

Det är sju (7!) medborgarförslag inlämnade sedan fullmäktiges förra sammanträde. De har skiftande karaktär och handlar om många olika saker.

Det första medborgarförslaget går ut på att kommunen ska bygga en multiarena med konstgräs på Katrinedals grusplan. Ett annat medborgarförslag tycker att omklädningsrummen på Idrottshuset ska underhållas bättre och menar att en renovering är nödvändig. Den beskrivning som görs av omklädningsrummens urusla skick är mycket levande och detaljerad. Jag trodde faktiskt att omklädningsrummen var åtgärdade, men tydligen inte. Är rummen som de beskrivs i förslaget är det oacceptabelt…

Från Brålanda kommer ett medborgarförslag om obebodda hus och tomma lokaler. Förslagsställaren föreslår:

  • “Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.”
  • ”Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller finna alternativa användningsområden.”

Förslagsställaren hänvisar till att en hel massa kommuner har gjort något liknande. (Jag vill minnas att Västnytt har haft inslag om detta från Falkenbergs kommun.) Det har lett till att obebodda hus och tomma lokaler har hyrts ut eller sålts och därmed kommit till användning. Kommuner har växt utan nybyggnation…

Från Grunnebo kommer en önskan om att kommunen sätter upp belysning utefter den lokala gång- och cykelvägen runt samhället. Hmmm… Kommunen får inte glömma invånarna utanför själva Vänersborg…

Ytterligare ett medborgarförslag gäller säkerhet och parkeringar vid en gammal anrik fotbollsplan, Boteredsvallen. Här hade det lika anrika laget Columbia sin hemmaplan… Det är trångt och problem med parkeringsplatserna samtidigt som barn ska in och ut ur bilarna. Någon kan lätt bli påkörd i trängseln och röran. Förslagsställaren vill att kommunen åtgärdar problemen – och hänvisar även till Barnkonventionen.

Det önskas en utredning av en gång- och cykelväg från E45:an längs Rösebovägen till Brasmerudskorsningen. När det gäller frågor kring trafik och säkerhet, särskilt för barn och ungdomar, är det viktigt att kommunen tar varningssignalerna på allvar. Vilket jag i och för sig tror att den gör.

Det sista medborgarförslaget sätter fingret på jordens största utmaning just nu – klimatförändringarna. De fem undertecknarna skriver att det krävs två typer av förändringar – på alla nivåer:

* “dels en anpassning till den typ av klimat som kommer att dominera under de kommande årtionden, och”
* “dels en förändring som i möjligaste mån bidrar till att bromsa de pågående klimatförändringarna”

De fem menar att Vänersborg måste bli en nollutsläppskommun av CO2 (koldioxid) och föreslår att kommunen beslutar att:

* “CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas”
* “CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut”

Det här tycker jag är ett utmärkt förslag.

Det är bra att kommuninvånare ”i alla delar” av kommunen är engagerade och lämnar förslag. Det är bra för demokratin. Men det fattas alltså inga beslut kring medborgarförslagen på onsdag. Fullmäktige skickar dom till någon nämnd och/eller till kommunstyrelsen, för vidare beredning.

Både i socialnämnden och i kommunstyrelsen var alla partier överens om att höja taxor inom socialnämnden. Jag är lite överraskad, faktiskt, att ingen har protesterat när kostnader ska höjas för de gamla som många gånger dessutom har det ganska dåligt ställt. Jag vet dock ganska lite om ärendet och har inte fått någon mer information än det som står i handlingarna. Och det är att avgifterna ska höjas 3,77%, på t ex kosten, från och med den 13 mars 2020. Även nya avgifter ska införas – installationsavgift vid nya larm, utkörningsavgift för matdistribution och obligatorisk avgift för slutstädning.

Vi får se om någon protesterar i fullmäktige på onsdag.

Fullmäktige föreslås anta policy och riktlinje för “kommunens representation och uppvaktningar”. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “KS 29/1: Bokslut mm”.) Likaså har jag skrivit om Lutz Rininslands (V) motion om öppenhet på kommunens digitala anslagstavla (motionen kan hämtas här). Han yrkar att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Men det vill inte de tjänstemän som har skrivit beslutsförslaget. Och inte heller kommunstyrelsens ledamöter. Men Rininsland vill. Det lär bli diskussion på onsdag.

Lutz Rininsland (V) kommer som vanligt att vara aktiv. Han ställer även en interpellation till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationens rubrik är “Bostadslös eller gick det att lösa?” och Rininsland beskriver den själv på sin blogg.

Rininsland ställer också en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Det går en del rykten att Vänersborg ska bygga en ny sessionssal vid Kommunhuset helt i egen regi. Eftersom ingen information har lämnats om planerna i t ex kommunstyrelsen frågar Rininsland helt enkelt om vad som händer (se “En mycket enkel fråga”):

“Vad kan kommunstyrelsens ordförande berätta om det som görs för att hitta en lösning?”

Trots att det blev en lång blogg så tror jag att det blir ett tämligen kort fullmäktigesammanträde – på onsdag kl 18.00 i Folkets Hus.

Vi kanske ses…

%d bloggare gillar detta: