Äntligen terminens första BUN!
Imorgon måndag, dagen efter valet, sammanträder kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN). Vissa ledamöter kommer att släpa fötterna efter sig in i konferensrummet, medan andra kommer att glatt studsa in på lätta fötter. Vi får se vem som kommer att göra vad…
Vi får också se om ordförande Bo Carlsson (C) har klarat sig undan feber. Han kände sig lite krasslig igår på Bygdefesten i Brålanda – denna fantastiska tillställning. I år var det antagligen fler besökare än någonsin. Och mängder av gamla elever. Ja, det var länge sedan de satt i mitt klassrum på Dalboskolan. Det var Anna-Karin, Peter, Victoria, Ingemar, Daniel, Marcus, Jonna med många fler. Och 9 partier var där, alla utom Miljöpartiet, men istället var Sunt Förnuft där med stora förhoppningar om att komma in i politikens finrum. Om det nu är särskilt städat varje gång…
BUN:s dagordning har följande utseende:
Första ärendet på dagordningen är delårsrapporten. Det kan förefalla lite otaktiskt att börja med den här rapporten. De som släpade sig in i lokalen kommer säkert att sjunka ännu djupare ner i stolarna. Men även om ledamöterna läser flera delårsrapporter varje år, så står det mycket både intressant och viktigt i dem.
Delårsrapporten innehåller som vanligt både positiva och bekymmersamma uppgifter. Men det är mycket glädjande att flera skolresultat har förbättrats.
Gymnasiebehörigheten i årskurs 9 i de kommunala skolorna har ökat. Efter sommarskolan var 85,1 procent av eleverna behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det betyder att 430 av 492 elever var behöriga. Det är ett bra resultat och det är högre än nämndens ambitionsnivå. Resultaten visar samtidigt en skillnad mellan flickor (81,2%) och pojkar (88,6%).
Andelen elever i årskurs 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen på de kommunala skolorna uppgår till 70,7 procent. Det är högre än nämndens ambitionsnivå för 2026. Av 417 elever har 295 elever godkänt betyg i alla ämnen. Samtliga högstadieskolor har förbättrat sina resultat sedan höstterminen. Men trots allt är fortfarande närmare tre av tio elever inte godkända i minst ett ämne. Resultaten visar också här en skillnad mellan pojkar (76,4%) och flickor (64,5%).
Meritvärdet för niondeklassarna uppgår till 214 poäng. Det är bättre än föregående år, då var meritvärdet 210 poäng. Det är dock under nämndens ambitionsnivå. Lite oroväckande är att meritvärdet fortsatt ligger under det modellberäknade värdet. (Ett modellberäknat värde är ett statistiskt förväntat resultat som en skola eller kommun ”borde” uppnå utifrån sina elevers bakgrundsförutsättningar t ex föräldrarnas utbildningsnivå och elevsammansättningen t ex andelen nyinvandrade elever.)
Det är en utmaning att skillnaderna mellan skolorna är ganska stora när det gäller kunskapsresultaten. Det tycks som om eleverna på Dalboskolan klarar sig bäst (som på 1990-talet) och att eleverna på Silvertärnan har det lite jobbigare.
Det är intressant att pojkarna presterar bättre än flickorna. Det brukar alltid vara tvärtom. Det tål nog att titta lite närmare på. Det var inte många år sedan nämnden hade ett särskilt och längre pass där vi fick information och diskuterade varför killarna presterade sämre. Kanske är en faktor att det tycks som om dagens tonårsflickor verkar må ganska dåligt.
Skolornas analyser kopplar förbättringen i elevernas kunskapsresultat till:
“kartläggningar i kärnämnen, differentierad undervisning, dubbelbemanning, mindre undervisningsgrupper, extra undervisningstid samt ett nära samarbete mellan lärare, mentorer och elevhälsa.”
Dessutom intensifierades insatserna under vårterminen i årskurs 9.
“För att ytterligare förbättra elevernas kunskapsresultat behöver verksamheterna förutom att fortsätta med ovanstående utveckla undervisning och stödinsatser genom … insatser för att stärka elevers läs-, språk- och matematikutveckling. Särskild uppmärksamhet behöver även riktas mot elever med hög frånvaro, psykisk ohälsa och tidigare kunskapsluckor för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.”
Jag undrar dock, utifrån de förbättrade kunskapsresultaten, hur förhåller sig de redovisade resultaten till elevernas resultat på de nationella proven.
I årskurs 6 är resultaten sämre. “Gymnasiebehörigheten” minskade från 74,0 procent till 70,5 procent. Det betyder att nästan tre av tio elever saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Andelen elever som har godkänt betyg i alla ämnen är 64,8 procent. Det betyder att 141 av 400 elever saknar godkänt i minst ett ämne.
Även i årskurs 6 är skillnaderna mellan skolorna mycket stora. På Skerrud hade 90,9 procent av eleverna godkänt i alla ämnen. På Tärnan är motsvarande andel 27,0 procent. Det är ett tydligt tecken på att likvärdigheten mellan skolorna fortfarande är en viktig utvecklingsfråga.
BUN redovisar ett överskott på 8,7 milj kr efter augusti. Prognosen för hela året är ett nollresultat.
Överskottet förklaras bland annat av lägre lokalkostnader än budgeterat, vakanshållning av tjänster inom barn- och elevhälsan och ännu ej förbrukade anslag. Hyreshöjningarna efter renoveringarna av Skördegatans förskola och Tärnanskolan har ännu inte börjat belasta nämnden. Det är en tillfällig effekt som gör att ekonomin ser bättre ut än den annars hade gjort.
Personalkostnaderna har ökat med 12,7 milj kr jämfört med samma period föregående år. Ökningen motsvarar 2,7 procent, vilket är något lägre än löneökningarna i 2026 års lönerevision på 3,0 procent. Omkostnaderna har ökat med 15,6 milj kr, bland annat på grund av högre lokalkostnader, ökade måltidskostnader och inflation.
Vi kan också konstatera att inom förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 prognostiseras elevantalet att fortsätta minska jämfört med bokslut 2025. Prognosen ligger även under budgeterad nivå.
Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt avseende psykosociala och språkliga insatser. Det är en fortsatt ekonomisk utmaning.
Den totala sjukfrånvaron i barn- och utbildningsförvaltningen var 7,2 procent under januari-juli 2026. Det är en ökning från 7,1 procent samma period 2025. Korttidssjukfrånvaron har minskat, men långtidssjukfrånvaron ökat.
Delårsrapporten säger att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp arbetar med att analysera orsakerna till obalans mellan krav och resurser. Det är bra, men det återstår att se vilka konkreta åtgärder som kommer att vidtas. Det är svårt att förbättra skolresultaten utan att samtidigt ha en personalstyrka som orkar och hinner med sitt uppdrag. Arbetsmiljö, bemanning och kvalitet hänger ihop.
Barns och elevers hälsa och trygghet
Rapporten innehåller också flera positiva uppgifter om trygghet, vuxenstöd och stöd i skolarbetet. Men den beskriver samtidigt en rad hälsoutmaningar, särskilt bland flickor. Stress, nedstämdhet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter återkommer. Den fysiska aktiviteten har minskat över tid och många sitter alldeles för länge framför skärmarna.
Det är positivt att “Handlingsprogrammet för förebyggande arbete barn och unga” pågår. Men flera insatser är fortfarande i uppstarts-, implementerings- eller utvecklingsfas. Det betyder att nämnden behöver följa upp om arbetet leder till förbättringar för eleverna. Att ett program finns är inte samma sak som att det får effekt.
Kommunens revisorer har genom EY genomfört en granskning av elevhälsan i Vänersborgs kommun. Granskningen visar att nämnden har säkerställt en tillräcklig uppföljning av elevhälsans arbete och att elevhälsan är ändamålsenlig.
Revisorerna rekommenderar att:
- “Tydliggöra effekterna av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i uppföljningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.”
- “Fortsatt följa och föra dialog om likvärdighet i elevhälsoarbetet med fokus på skillnader mellan skolor och stadier.”
Revisionsrapport “Förstudie av kvalitet i förskolan”
Syftet med förstudien har varit att kartlägga risker för bristande kvalitet inom förskolan. I ett missiv till slutrapporten står det att kommunrevisionen ser positivt på nämndens kvalitetsstyrning, samt:
“noterar särskilt hur nämndens verksamhet har omhändertagit förskolans strävansmål och konkretiserat dessa för att möjliggöra uppföljning av barnens progression.”
Men revisorerna har identifierat en risk:
“Risk för att barn- och utbildningsnämnden inte säkerställer likvärdiga förutsättningar mellan kommunens förskolor.”
Förändringar i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag
Det har under sommaren skett förändringar i Skollagen om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. De två viktigaste förändringarna är som jag ser det:
- “Det regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen.”
- “Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om omfattningen av tiden för de olika delarna av undervisningsuppdraget.”
Det är bra och nödvändiga förändringar, men samtidigt ökar kommunens kostnader. Fler pedagoger måste anställas. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2027. (Se “Förordning (2026:1487) om omfattning av tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag”.)
Workshop: Målvärden med ambitionsnivåer
I Mål- och resursplan 2027-2029 återfinns barn- och utbildningsnämndens budgetförutsättningar för 2027, målvärden med ambitionsnivåer och riktade uppdrag från kommunfullmäktige. De kommer utgöra en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029. Nämnden kommer att få information och sedan följer en workshop om “förväntade resultat – uppnå” med tillhörande ambitionsnivåer som också ska vara en del av barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2027-2029.
Sedan går man skrattande eller gråtande hemåt. Gråtande om den nuvarande regeringen får sitta kvar, denna gång med SD i regeringen – och Sverige fortsätter att delas upp i “vi och dom”… Och dom hör inte hemma i Sverige – eller Vänersborgs kommun…
De bästa idéerna föds i människors vardag – inte i kommunhuset
De bästa idéerna föds i människors vardag
– inte i kommunhuset
.
BREDVID MÄNNISKORNA SOM BOR HÄR
Vi har alltid höjt rösten när någon blir orättvist behandlad. Det kommer vi att fortsätta med. För oss handlar politik om mer än fina ord.
Att gå från ord till handling är en fråga om respekt – för invånarna och för demokratin. Makten ska flyttas närmare människorna som bor här – inte längre bort.
MÅNGA SOM BOR HÄR SÄGER:
Öppna Hallevibadet. Rädda Sörbygården. Rädda Dalbobergen. Stoppa Bron. Nej till bebyggelse på Rostvägen. Rädda Barnens Kastanj. Väck liv i Huvudnäsaulan. Bort med Minutstyrningen. Sälj Arenan – eller auktionera ut den! Vi håller med.
RÄDDA VÄLFÄRDEN
Skola, vård och omsorg behöver mer resurser – inte fler nedskärningar. Det räcker inte att lyssna på nödropen från personal och annhöriga. Vi måste agera.
EN KOMMUN DÄR FLER KAN DELTA
Busskort för unga och äldre från 65 år. En trygg och rättvis färdtjänst. Höjd ersättning i daglig verksamhet. Mer stöd till föreningslivet. Avgiftsfri musik- och kulturskola. Trygghetsboenden för äldre. Mötesplatser för unga.
TRYGGHET BYGGER VI TILLSAMMANS
Trygghet skapas genom att vi håller ihop – inte genom att göra varandra till problemet. Ett mer jämlikt och rättvist samhälle är också ett tryggare samhälle.
Stoppa matfattigdomen – inför en kommunal matbank.
TA VARA PÅ MÄNNISKORNA SOM BOR HÄR
Öppna vägarna till arbete. Satsa på vuxenutbildningen. Ge fler en chans.
Stärk samarbetet med civilsamhället. Många fler både vill och kan arbeta.
PRIORITERA DET SOM KOMMER FLER TILL DEL
Inga fler skattemiljoner till en flygplats som nyttjas av få. Lägg pengarna på service på landsbygden och bättre och billigare kollektivtrafik för fler.
ETT VÄNERSBORG SOM HÅLLER IHOP
Från landsbygd till centrum. Här ska du vara välkommen oavsett vem du är eller varifrån du kommer. Här ska alla få ta plats och ingen lämnas efter.
Vi ser att du kämpar.
Låt oss kämpa tillsammans.
Kommentar till Dan Nybergs insändare
Den 8 september tog TTELA in en insändare från Dan Nybergs (S) tangentbord. Den publicerades på TTELA:s webbplats, men inte i papperstidningen. (Se TTELA “Nej, det finns ingen dold agenda om Sörbygården”.) Nybergs insändare var ett svar på en annan insändare från “Besvikna anhöriga”. (Se TTELA “Sörbygården i Brålanda skulle räddas – men inget händer”.)
Jag skrev en insändare till TTELA med en kommentar till Dan Nybergs (S) insändare. Av någon anledning har den inte ens publicerats på TTELA:s webbplats, än mindre i papperstidningen.
TTELA har naturligtvis rätt att välja vad den publicerar. Men varför ska invånarna behöva vänta till efter valdagen med att läsa ett inlägg i en fråga som har uppmärksammats av så många och som har belyst hur politiska beslut kan drabba enskilda äldre och deras anhöriga?
Är det så TTELA uppfyller sin viktiga demokratiska roll och uppgift som ”den tredje statsmakten” – en plattform för fri åsiktsbildning…?
Jag publicerar därför min insändare till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) på denna, min alldeles egen blogg…
Dan Nyberg (S) är ovarsam med sanningen som vanligt. Han ger en missvisande bild av vad socialnämnden faktiskt beslutade angående Sörbygården. Det förslag i två punkter som Nyberg lade fram till socialnämnden i maj (inte juni som han skriver) och som han redogör för i sin insändare röstades ner av oppositionspartierna.
Istället beslutade en majoritet i nämnden enligt det förslag som Robin Skenhede (M), Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) lämnade.
Socialnämnden beslutade:
- ”att förlänga hyresavtalet i två år med möjlighet till option ett plus ett”
- ”att omgående verkställa genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder”
- ”att finansiering av sprinklersystem sker genom tidigare fattat beslut”
- ”att juristerna [ska] … undersöka det juridiska betalningsansvaret”
Nyberg (S) och de styrande röstade emot förslaget.
Det innebär att i just det ärende som handlade om Sörbygårdens fortsatta existens röstade Dan Nyberg (S) och de andra i styret emot att Sörbygården skulle fortsätta som äldreboende och emot att nödvändiga brandskyddsåtgärder skulle genomföras.
Det får oss att undra – vill de styrande verkligen behålla Sörbygården? Eller är det bara prat för att förvirra invånarna i ett desperat försök att vinna röster…?
Om inte Nyberg och de styrande partierna hade motarbetat oppositionspartiernas beslut i ett års tid hade sprinklersystemet kunnat vara på plats för länge sedan och kommunen hade inte behövt ha köer som nu.
De styrande partiernas politik har skapat onödigt lidande för alla inblandade.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet ![]()
==
Anm. Vill du veta mer om just detta beslut i socialnämnden kan du läsa: ”Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff”.
Kommunen har inte råd med GC-bron
Det finns politiska beslut som är svåra att fatta. Och så finns det politiska beslut som egentligen är ganska enkla.
Att säga nej till en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen tycker jag hör till den senare kategorin. För ibland måste man som politiker,
oavsett partitillhörighet och oavsett visioner, våga ställa sig frågan:
“Har vi verkligen råd?”
På onsdagens kommunfullmäktige, efter valet, ska frågan om en ny GC-bro över gamla hamnkanalen diskuteras. Det skulle bli den 4:e bron över kanalen.
Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. Den kan ”binda ihop” staden och dess olika delar, skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan…
Men innan kommunen börjar bygga en 4:e bro över gamla hamnkanalen så borde man naturligtvis prata om vad den faktiskt kan komma att kosta. Och då blir en geoteknisk utredning för Hamngatan mycket intressant. Det har nämligen gjorts en sådan, redan i oktober 2024. Jag har inte sett den förrän igår då jag fick den skickad till mig. Det är anmärkningsvärt att denna geotekniska utredning inte finns med i underlaget till fullmäktiges sammanträde.
Uppdraget och syftet med den geotekniska undersökningen var att utföra en utredning för en detaljplan inom Hamngatan och del av Järnvägsbacken i Vänersborg. Detaljplanen syftade till:
“att möjliggöra väderskyddande uteserveringar, bryggor längs Gamla Hamngatans kajer, möjliggöra för en gång- och cykelbro samt bevara och utveckla Hamngatan inom riksintresse för kulturmiljövård.”
Utredningen är tydlig – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.
I de undersökta sektionerna ligger de beräknade säkerhetsfaktorerna under de nivåer som krävs. Därför behövs stabilitetsförbättrande åtgärder längs hela kajen.
Det betyder alltså att kommunen har ett problem att lösa redan innan någon bro byggs.
Utredningen föreslår bland annat att delar av fyllnadsmassorna ska ersättas med lättfyllning och att trafiklasten begränsas. Den föreslagna åtgärden bedöms kunna ge tillräcklig stabilitet.
Det finns också en annan möjlighet: att förstärka den befintliga spontkonstruktionen. Men den lösningen bedöms vara betydligt mer kostsam. Det handlar alltså inte om en kaj där man bara behöver plocka fram ritningen, beställa bron och börja bygga.
Och under kajen finns det lera… Leran under fyllningen är “normalkonsoliderad”. Utredningen konstaterar att all tillförd belastning riskerar att orsaka långtidssättningar. Det är kanske inte det man helst vill höra när man planerar nya konstruktioner på platsen.
Ska en grov uppskattning av kostnaden göras bara för det allra nödvändigaste så är det inte orimligt, enligt “AI-Copilot”, att den hamnar mellan 7–15 milj kr – själva GC-bron inte inräknad. Siffran är alltså mycket osäker och i utredningen saknas en sådan uppgift..
Utredningen är tydlig med vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då kan kompletterande geotekniska undersökningar behövas för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att den utredning vi har framför oss inte ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. Men klart är att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. Och sponten som förstärker kajen klarar antagligen inte dessa laster. Det betyder att kommunen måste göra ytterligare förstärkningar, specifikt vid brofästena. Det skulle enligt “AI-Copilots” osäkra siffror kunna kosta ytterligare 3–8 milj kr.
Det handlar alltså inte bara om själva bron för 15 milj kr, varav Trafikverket ska bidra med 5,5 milj. Det handlar också om grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar.
Och inte minst viktigt – vad kommer kommunen att behöva lägga på underhåll och framtida åtgärder? En GC‑bro är ju t ex inte en engångskostnad. Kajen är dessutom gammal. Redan den befintliga kajkonstruktionen har sina utmaningar.
Vid en inspektion konstaterades korrosion på HEB-balkarna och röta i delar av spontkonstruktionen. Enligt Port Engineering är det inget problem idag. (Det visar sig att företaget Port Engineering också har utfört en utredning/bedömning av tillståndet för kajen, april 2024.) Men utredningen konstaterar samtidigt att korrosionen kan bli ett problem i framtiden, bland annat eftersom delar av sponten ligger i vattenlinjen där korrosionen kan vara större.
Det betyder inte att kajen håller på att rasa eller att en GC-bro är omöjlig att bygga. Det betyder att kommunen har en befintlig konstruktion som behöver hållas under uppsikt. Det är ytterligare en kostnad och ytterligare ett ansvar.
I samband med detaljplanen för Hamngatan studerades möjligheten att anlägga flytbryggor. När en antagen belastning från flytbryggor lades till i beräkningarna sjönk säkerhetsfaktorn till en nivå som inte uppfyllde kraven. För att flytbryggor ska kunna anslutas krävs därför ytterligare utredning och kompletterande beräkningar.
Nya belastningar på kajen, som en ny GC-bro, kan inte bara läggas till utan att man räknar på dem. Det gäller särskilt när marken består av känslig lera och den befintliga kajkonstruktionen redan kräver stabilitetsåtgärder.
Det är alltså mycket att ta hänsyn till innan vi ens vet vad bron kommer att kosta. Och det är inte svårt att räkna upp fler osäkerheter och riskfaktorer. Det har inte undersökningen gjort eftersom det är en geoteknisk stabilitetsutredning och inte en risk- eller kostnadsanalys.
Det kan ju hända att leran är svagare än beräknat och kräver mer förstärkning, skicket på kajen och glessponten kan vara sämre än tänkt. Det skulle också kunna finnas förorenade massor och arkeologiska fynd kan göras. Det kan stoppa arbetet i månader.
Och faktum är att det finns risk för att det behövs torrläggning av kanalen om det behövs ny spont eller omfattande kajombyggnad eller om det upptäcks oväntade skador eller om kajen är underminerad eller om det finns erosionsproblem. Det är dock ett “worst-case-scenario”…
Sedan verkar det inte som om kommunen har undersökt den västra sidan av kanalen, dvs på Sanden södra. Behövs det göras några stabiliseringsåtgärder där? Finns det risk att stöta på föroreningar…?
Den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:
- “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
- “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”
Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder.
Vänersborgs kommun har begränsat med pengar. Vi har förskolor och skolor som behöver resurser. Vi har en socialtjänst med stora behov. Vi har fastigheter som behöver underhåll. Vi har investeringar som redan är beslutade eller planerade. Vi har ett centrum som behöver utvecklas… Och någonstans i den kön står en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen…
Och då undrar jag – är det verkligen på en ny GC-bro över gamla hamnkanalen där kommunens pengar gör störst nytta?
Det anser de styrande partierna som tänker rösta igenom bygget av en ny GC-bro på fullmäktiges sammanträde nästa onsdag (efter valet!). Det ska de göra utan ytterligare utredningar. Trots att den geotekniska undersökningen har visat att det inte bara är 9,5 milj kr i kommunala pengar, och 5,5 milj i statliga, det handlar om för själva bron. Det handlar också om möjliga stora kostnader för grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar. Det vore tämligen ansvarslöst att besluta om att bygga GC-bron utan ytterligare utredningar om de totala kostnaderna.
Vänsterpartiets åsikt är solklar, Vänersborgs kommun har viktigare saker att lägga skattebetalarnas pengar på.
PS. Den geotekniska utredningen för Hamngatan kan laddas ner här.
Anm. I tisdags arrangerade P4 Väst en valdebatt i gågatukrysset. Här kan du se och höra vad som sades om den 4:e bron över gamla hamnkanalen – ”Valdebatt P4 Väst: En fjärde GC-bro över gamla hamnkanalen”.
Den sista striden om Sikhall, del 2
I tisdags publicerade Margaretha Valdemarsdotter del 1 i sin podcastserie om Magnus Larsson och hans kamp mot Vänersborgs kommun. Larsson har motarbetats i över 20 år av trilskande tjänstepersoner och politiker från de styrande partierna Socialdemokraterna och Centerpartiet. (Se “Podcast om Magnus Larsson och Sikhall!”.)
Margaretha Valdemarsdotter har gjort dokumentären under tiden som hon läste fördjupningskursen “Berätta med ljud” vid Ljungskile Folkhögskola vårterminen 2026. Podcasten har fått titeln ”Den sista striden om Sikhall”. Igår kväll publicerades fortsättningen – del 2.
Del 2 handlar om:
“Jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson har äntligen blivit ägare till sin jordbruksfastighet i Sikhall. Efter att han byggt sitt hus är han redo att ta nästa steg för att förverkliga sina drömmar om att utveckla Sikhallsområdet. Därmed startar nästa kapitel av konflikter med Vänersborgs kommun kring lång ärendehantering och rättsliga processer.”
Medverkande i detta avsnitt är:
- Magnus Larsson, fastighetsägare Sikhall.
- Jan G Andersson, dokumentärfilmare.
- Stefan Kärvling (V) fritidspolitiker Vänersborgs kommun.
- Dan Norrman, markägare, Sikhall.
- James Bucci (V) politiker Vänersborgs kommun.
- Bo Carlsson (C) politiker Vänersborgs kommun.
- Benny Augustsson, (S) kommunstyrelsens ordförande, Vänersborgs kommun.
- Nils Funcke, journalist,författare, publicist och debbatör i yttrandefrihetsfrågor.
Om du gillar podden så tycker jag att du ska sponsra Valdemarsdotter. Skicka gärna med en swish till: 123 509 77 12
Det går att lyssna på “podden” genom att klicka här:
“Den sista striden om Sikhall”.
Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked
Idag har Patrique Daghäll haft besök av en tjänsteperson från Vänersborgs kommun. Det handlade naturligtvis om Sellbergska huset och den förestående hyresförhandlingen. (Se “Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning”.) Eller om det nu blir någon förhandling. Daghäll själv är ingen större optimist efter dagens möte…
Efter mötet skrev Patrique Daghäll följande nedslående ord på Facebook och Instagram.
I efterdyningarna…
Så var då ett kort möte avslutat och enhetschefen utsänd av Samhällsbyggnadsförvaltningen lät meddela att hyran kommer att höjas med utgångspunkt från dagens nivå…
Hade i min enfald någonstans hoppats på ett något bättre utfall och i stunden känner jag mig förkrossad…
Den fyrkantiga tjänstemannasyn som präglar stadens förvaltning är en stor besvikelse.
Dessutom, i en passus, fick jag önskemålet presenterat om att i mina inlägg på sociala medier icke namnge vissa tjänstepersoner knutna till ärendet…
Jag trodde att sådana uppgifter om en tjänsteperson, såsom namn, titel och beslutsfattande i ett ärende, är som huvudregel offentliga enligt tryckfrihetsförordningen. Namn på en tjänsteman som fattar beslut eller upprättar handlingar i offentlig verksamhet är därmed inte hemliga i efterhand.
Lämnade över den ”analys” jag och mina förtrogna sammanställt i ärendet och jag lovades en återkoppling i saken nästa vecka.
Min hastiga sammanfattning i detta nu är att jag tvingas tomställa Sellbergska Huset, avyttra samlingarna och söka mig till en ny plats att verka på, var vet jag inte…
Jag hoppas av hela mitt hjärta husets fortsatta liv blir till det bästa…
Tack för nu!
Bästa hälsningar
====
Vad sysslar kommunen med? Vänersborgs kommun måste självklart ändra inställning. Patrique Daghäll är definitivt den rätte att hyra och förvalta Sellbergska huset. Han gör en kulturgärning av oerhört stora mått för Vänersborg.
Skärpning Vänersborgs kommun!
Podcast om Magnus Larsson och Sikhall!
År 2005 fick Magnus Larsson chansen att förvärva några fastigheter i Sikhall. Det var stort för Larsson. Han hade växt upp i området och hade alltid haft en dröm om att förvärva mark runt viken. Nu fick han chansen. (Se “Sikhall 1:6”.)
Det blev budgivning och Magnus Larsson lade det högsta budet. Han var glad. Äntligen hade hans drömmar gått i uppfyllelse. Nu kunde han börja förverkliga de visioner som han hade för att utveckla Sikhall.
Det gick inte många veckor innan han fick reda på att Vänersborgs kommun tänkte förköpa/expropriera marken från honom. Den 2 november 2005 skrev dåvarande ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) ett förslag till kommunstyrelsen:
“Ovan redovisade ärenden överlämnas till kommunstyrelsen med förslag att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om förköp.”
Händelserna kring Magnus Larssons fastighetsköp i Sikhall och kommunens vilja att ta marken ifrån honom skildras i en alldeles nypublicerad podcast. Det är Margaretha Valdemarsdotter som har intresserat sig för händelsen.
Margaretha Valdemarsdotter skriver:
Podcasten har fått titeln ”Den sista striden om Sikhall”. Det är del 1 som nu finns att lyssna på.
Margaretha Valdemarsdotter skriver följande som en introduktion/presentation av avsnittet:
”När jord- och skogsbrukaren Magnus Larsson vann budgivningen av en jordbruksfastighet i Sikhall utanför Brålanda 2005, valde Vänersborgs kommun att göra något ovanligt. Att begära ett förköp av hans fastighet på runt 60 hektar mark. Trots att den ligger flera mil utanför Vänersborgs tätort. Där och då börjar Magnus Larsson en flerårig kamp mot kommunenför att få behålla sin fastighet.
Medverkande: Magnus Larsson, fastighetsägare Sikhall, Jan G Andersson, dokumentärfilmare, Bo Carlsson (C), politiker Vänersborgs kommun, Stefan Kärvling (V), fritidspolitiker Vänersborgs kommun, Gunnar Lidell (M) fd. politiker Vänersborgs kommun, Anders Lundmark, advokat, Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, Uppsala Universitet.”
Det går att lyssna på podcasten, det är bara att klicka här:
”Den sista striden om Sikhall”
Jag rekommenderar verkligen alla att lyssna. Margaretha Valdemarsdotter har gjort en gedigen research och ett fantastiskt arbete! Tycker du att podden var bra så kan du skicka ett bidrag till Margaretha ”Maggan” Valdemarsdotter på Swish:
123 509 77 12
Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning
På kommunens Facebook-sida den 27 juni förra året publicerades en viktig och välkommen nyhet:
“Ett av Vänersborgs äldsta hus, Sellbergska huset på Residensgatan 2, har en lång och spännande historia bakom sig. Huset har också stått tomt i några år, men i veckan skrevs avtal med en hyresgäst som kommer att bedriva näringsverksamhet i byggnaden.”
På Vänersborgs Museums hemsida kan man läsa följande om Sellbergska huset, i folkmun ofta kallat ”f.d Dockmuseét”:
“När staden brandhärjades 1834 var detta hus ett av de få som överlevde lågorna.”
Sellbergska huset är alltså inte vilket hus som helst. Det är en unik och viktig fastighet med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Byggnaden är Q-märkt vilket innebär att den inte får rivas och att den ursprungliga exteriören inte får förändras. Byggnaden är även utpekad som ett riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.
Nyheten om uthyrningen följdes upp på kommunens webbplats. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) beskrev vad som hade hänt:
“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”
Kommunens näringslivschef skrev:
“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”
Det är viktigt att Vänersborgs kommun nu när den hyr ut en byggnad av riksintresse också agerar med särskild omsorg och transparens.
Patrique Daghäll och sambon Malin infriade alla förväntningar med råge. De har gjort underverk i Sellbergska huset. Huset, som har varit tomställt under 6 års tid, är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter och vackra föremål överallt och på flera helger är allmänheten välkomna. Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter.
På Instagram och Facebook kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.
Patrique Daghäll gör som jag ser det en kulturgärning av stora mått!
Daghälls hyresavtal med Vänersborgs kommun gäller till den 31 december 2026. I avtalet under “Särskilda bestämmelser” står det:
“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”
Formuleringen “befintligt skick” innebär att hyresvärden inte ansvarar för att höja standarden, men det innebär också att hyran måste spegla den lägre standarden.
Kommunen har nu lämnat besked till Patrique Daghäll om att hyresavtalet ska omförhandlas. Samtidigt har Daghäll fått en indikation på att hyran kan höjas med omkring 3.000 kr i månaden, en höjning med ungefär 30%.
Det innebär skrev Daghäll på Facebook:
“vilket sannolikt gör att vi tvingas tacka för oss.”
Kommunen hade inför uthyrningen förra året anlitat konsulthjälp för att utföra en marknadshyresundersökning. Den kostade 47.500 kr. Konsultens uppdrag syftade till att:
“bedöma en marknadsmässig hyra samt driftskostnader för en kombinerad lokal och bostad (Bokal) i Vänersborgs kommun inom del av fastigheten Vänersborg Huvudnäs 2:14 med adress Residensgatan 2, 462 33 Vänersborg.”
Med undersökningen som stöd sattes hyran till 9.825 kr i månaden. Då ingick enbart VA-kostnader. Nu vill kommunen alltså höja hyran. Men kommunen kan naturligtvis inte höja hyran hur som helst. Det finns lagar kring hyror.
I Jordabalken 12 kap. 57 a § står det:
“…skall en krävd hyra inte anses som skälig, om den överstiger den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden (marknadshyra). Marknadshyran skall i första hand bestämmas med utgångspunkt i en jämförelse med hyran för andra liknande lokaler på orten.”
Det var precis vad marknadshyresundersökningen, också kallad hyresanalys, tittade på förra året. Sellbergska ligger ju t ex centralt, är stort osv men trots det finns det flera faktorer som talar för att den marknadsmässiga hyran ska befinna sig i det “lägre spannet”.
Huset har kulturhistoriska begränsningar, det är Q-märkt och av riksintresse. Det ger stora begränsningar i användning. Det är också svårt eller omöjligt att hitta jämförelseobjekt. Lokalen har dessutom varit tomställd under 6 år vilket visar på svårigheten med att finna lämplig hyresgäst.
Andra argument är att huset inte är en vanlig bostad, utan en så kallad bokal, alltså en kombination där samma hyresgäst ska kunna bo och bedriva verksamhet. Analysen säger uttryckligen:
”Generellt sett är både hyresnivå och efterfrågan för en bokal något lägre än om motsvarande bostad och lokal hyrdes ut separat.”
När det gäller bostadsdelen på Sellbergska bedöms alla jämförelseobjekt ha bättre skick och standard. Konsulten beskriver äldre och enklare invändiga ytskikt, slitna trägolv, äldre köksutrustning, begränsat ljusinsläpp på övervåningen, flagande färg i bostaden, självdrag/frånluft, direktverkande el och ingen hiss.
Lokaldelen anses ha begränsad användbarhet. Den har betydligt sämre standard än jämförelseobjekten. Användbarheten är sämre och den är i sämre skick. Dessutom drar alltså bokalkonstruktionen ner hyran. Det finns många tomma lokaler i centrala Vänersborg. Kommunen kan helt enkelt inte räkna med en hög hyra när det samtidigt finns ett stort utbud av lediga lokaler. Det faktum att hyresgästen ska stå för nästan alla driftskostnader drar också ner hyran, driftskostnaderna är höga.
Marknadshyresundersökningen kom fram till en årshyra på 117.700 kr, dvs en månadshyra på 9.808 kr. Det är i stort sett exakt den hyra som Daghäll har betalat under den tid han har hyrt Sellbergska. (Kommunen avrundar lite uppåt…)
Men.
Det framgår av hyresanalysen att denna marknadsmässiga hyra enbart gällde lokalhyran, dvs bottenvåningen. Analysen uppskattade den marknadsmässiga bostadshyran (övervåningen) till 46.670 kr per år, dvs 3.889 kr i månaden. Det skulle då ha blivit en total hyra för Sellbergska huset på 164.370 per år, dvs 13.700 kr i månaden. Det är den hyra som kommunen förvarnat Patrique Daghäll om ska gälla i fortsättningen.
I hyresavtalet mellan Daghäll och kommunen från den 26 juni 2025 står det inget om dessa ”två olika hyror”. Daghäll har inte heller sett marknadshyresundersökningen från förra året förrän för en vecka sedan. Kommunen som hyresvärd har inte heller informerat Daghäll. Därför har Daghäll tagit för givet att hyran återspeglade marknadshyran för hela huset.
I hyresavtalet står att hyra utgår med 9.825 kr per månad. Det står inte att bostadshyran är X kr och lokalhyran Y kr. Enligt hyresavtalet är Sellbergska huset ett enda hyresobjekt med en enda hyra. Kommunen har alltså själv valt att behandla Sellbergska huset som ett enda sammanhållet objekt. Det torde inte vara möjligt att i efterhand hävda att hyran “egentligen” består av två delar.
Hyresvärden har en skyldighet att informera hyresgästen om väsentliga förutsättningar för hyressättningen. Det har inte skett. Kommunen har inte informerat Daghäll om marknadshyresundersökningen, men har alltså ändå använt den som grund för ett tidsbestämt avtal. Kommunen har följaktligen inte redovisat något underlag eller förklarat att hyran var “tillfällig” eller “provisorisk”. Patrique Daghäll har därför haft fullt fog att tro att hyran 9.825 kr/mån var marknadshyran för hela huset och att hyran var korrekt satt samt att den var baserad på kommunens egen bedömning. Och självklart att det var en sammanvägd bokalhyra (bostad+lokal).
Kommunen kan knappast komma i efterhand och säga att “vi har egentligen två hyror, och nu ska den andra delen också betalas”. Det är inte vad avtalet säger.
Kommunen vill nu höja hyran med ca 3.900 kr/mån. Det motsvarar alltså bostadshyran i konsultens analys. Det innebär som jag ser det att kommunen försöker införa en “dold” bostadshyra retroaktivt trots att avtalet inte innehåller någon sådan uppdelning. Daghäll har inte heller informerats och kanske det viktigaste, kommunen har själv valt att skriva ett samlat hyresavtal.
Det är svårt att se hur kommunens agerande kan förenas med god sed i hyresförhållanden. Hyresnämnden brukar vara mycket kritisk när hyresvärdar försöker införa nya hyresdelar retroaktivt eller höja hyran utan transparent underlag.
Sellbergska huset är inte bara en fastighet i kommunens bestånd. Det är ett kulturarv, ett stycke Vänersborgs historia som överlevt stadsbranden 1834 och som nu, tack vare Patrique Daghälls arbete, har fått nytt liv. Under drygt ett år har huset gått från att stå tomt och förfalla till att bli en levande mötesplats, ett besöksmål och en kulturgärning som kommunen inte hade kunnat köpa för pengar.
Det är därför svårt att förstå varför kommunen nu väljer att möta denna insats med en hyreshöjning på omkring 30 procent. Det är inte förenligt med kommunens eget ansvar att värna kulturmiljöer. Och det är inte förenligt med den uppskattning som kommunen själv uttryckte när avtalet skrevs.
Vänersborgs kommun borde vara rädd om hyresgäster som gör kommunens kulturarv levande, tillgängligt och attraktivt. I stället för att höja hyran med 30 procent borde kommunen fråga sig vad Patrique Daghälls arbete faktiskt är värt – inte i kronor och ören, utan i kultur, besöksnäring, stolthet och identitet.
Det är svårt att se någon saklig grund för den föreslagna hyreshöjningen. Däremot är det lätt att se värdet av att Sellbergska huset fortsätter vara öppet, levande och tillgängligt för vänersborgarna. Det borde vara kommunens utgångspunkt när hyresavtalet nu ska omförhandlas.
Anm. Jag har utgått från att bostadsdelen i Sellbergska huset ligger på övervåningen och lokalytan på bottenvåningen. Det är så Patrique Daghäll och sambon Malin har ordnat det när de har flyttat in i huset. När jag tittade en extra gång på bilderna och ritningarna i hyresanalysen, efter att jag skrev detta inlägg, så upptäckte jag att bostadsytan är belägen på plan 1 och lokalytan på både plan 1 och 2. Jag vet inte hur stor betydelse denna min missuppfattning har för hyran. Jag antar att det har mindre betydelse, men jag vet inte. För övrigt är avtal, hyror, lagar och juridik komplicerade företeelser…












































Senaste kommentarer