Rapport från dagens BUN (14/10)
Politiska sammanträden kan vara ömsom vin och ömsom vatten. Dagens möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var mer vatten än vin… Noa som enligt Bibeln var den förste som anlade en vingård (1 Mos 9:20) hade inte varit glad.
Jag redogjorde relativt utförligt för nämndens ärenden i min blogg inför sammanträdet (se “Så var det alltså BUN på måndag”), jag ska inte upprepa samma sak här.
Den första besvikelsen, det första vattnet, var att det inte kom några medborgare för att försvara och argumentera för förslaget om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se “Skolskog på Mariedal Östra?”) Enligt kommunens paragrafer har nämligen de som har lämnat in ett medborgarförslag denna rättighet. Nu blev det lite avslaget och det verkade som om flera av ledamöterna var lite besvikna. Nämnden hade nog sett fram emot besöket och en livlig diskussion. Nämnden har aldrig behandlat medborgarförslag på detta sätt tidigare. Vilket vi alltså inte fick göra nu heller…
Det blev knappt någon diskussion om skolskogen. Det var bara jag som yrkade bifall till medborgarförslaget. Men det var egentligen bara för att jag ville vara konsekvent och visa att jag är emot skövlingen av Mariedalskogen. Som kommunfullmäktige redan har fattat beslut om…
Det blev däremot en ganska livlig debatt om kristdemokraternas motion om att:
“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”
Ordförande Mats Andersson (C) visade snabbt att han var mot motionen, även om han tyckte att motionen tog upp ett viktigt ämne. Därför ville han också att motionen skulle anses besvarad istället för att bli avslagen. I praktiken spelade det ingen roll, motionen skulle ändå komma att sättas in i någon pärm och bli bortglömd.
De argument som jag anförde i min förra blogg upprepade jag på sammanträdet och båda kristdemokraterna i nämnden, Magnus Ekström och Gunnar Bäckman, hade egna argument. Det var flera i den borgerliga gruppen, som Henrik Josten (M) och Gunnar Henriksson (L), som också argumenterade för motionen. Efter ajourneringen lade Bäckman och Ekström fram ett yrkande om återremiss. De ville att frågan skulle utredas ytterligare och återkomma till nämnden senare. De menade att en ytterligare utredning skulle ge frågan en mer “allsidig belysning om för- och nackdelar” och att motionen dessutom borde titta djupare på vaktmästarnas framtida “organisatoriska hemvist”. (Jag har inte motiveringen ordagrant.)
Vi som argumenterade för motionen biföll yrkandet på återremiss. Men det blev återigen vatten… De två sverigedemokraterna, som hade suttit helt och totalt tysta under hela ärendet, röstade för ordförande Anderssons förslag… Så utan att med ett ord motivera sitt ställningstagande placerade de motionen i en pärm… Annat var det på Ola Wesleys (SD) tid i nämnden. Han uttryckte alltid sin ståndpunkt. Återremissyrkandet avvisades alltså av nämnden med röstsiffrorna 6-5.
Det blev inga fler diskussioner i nämnden. I de andra ärenden var alla överens. Och beslutade enligt de förslag som förvaltningen hade föreslagit. Men därmed inte sagt att det inte ställdes intressanta frågor eller gavs viktig information under resten av mötet.
Nämnden fick sin traditionella lokalinformation. En ny skola på Holmängen ska börja projekteras nästa år. Den ska stå klar, om allt går enligt planerna, år 2022. Då ska det också finnas plats för en förskola.
Holmängen innebär konsekvenser för Norra skolan… Det blir den närmaste tiden punktinsatser på Norra så att undervisning kan bedrivas där under tiden som Holmängen byggs. Men… Vad händer med Norra skolan sedan? Jag ställde frågan och fick svaret att den med all säkerhet läggs ned – om det inte finns behov av den. Och enligt prognoserna kommer det inte att finnas behov…
Det är viktigt att notera att det inte har fattats något beslut om att lägga ner skolan, en diskussion om nedläggning har inte ens varit politiskt aktuell. Men visst, det har inte undgått någon att en fortsatt verksamhet på Norra skolan skulle kräva åtskilliga tiotals miljoner kronor i renovering och ombyggnad… Men nu befarar jag att nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet.
För övrigt kan jag inte låta bli att fundera om “förfallet” av Norra skolan hade fått fortgå opåtalat och kanske oupptäckt om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan…
Ombyggnaden på Mariedalskolan är försenad med nästan en månad. Däremot ser det ut som om 40×20-hallen, dvs en ny idrottshall, på Sportcentrum kommer att stå klar någon gång nästa år. Några droppar vin i allt vattenflöde alltså…
Nämnden diskuterade också uppföljningarna av privata utförare. Det mesta fungerar bra, dock var det problem med städföretaget Clean Quality. Jag ställde också en fråga om busstransporter. Det finns ju andra företag än Västtrafik som är inblandade i skoltransporter, t ex till simskolor, Innovatum och Hunneberg. Det handlade om så kallad verksamhetstrafik, dvs beställningskörningar, informerades jag och nämnden om. Detta avtal är tydligen inte slutet av barn och utbildning. Det gäller till sommaren 2021, då ska det ses över…
Det var också en del prat om budget och ekonomi. Enheterna har uppdraget att ligga i balans, utgifterna ska matcha ”intäkterna”. Förvaltningen ska försöka hämta hem 5,4 milj kr den tid som är kvar på året. Vi får se hur det går. Det finns stora behov på enheterna och det finns många elever i behov av särskilt stöd. Om enheterna lyckas kommer nämnden bara att gå 8 milj kr i underskott…
BUN enades sedan om att:
“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden”
Nämnden behöver alltså ett stort ekonomiskt tillskott för att upprätthålla personaltätheten, annars riskerar nämnden att bli av med statsbidrag på uppemot 60 milj kr. Och vad som skulle hända i ett sådant fall vågar jag inte tänka på…
Både ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerade i vanlig ordning nämnden om vad de hade gjort sedan det förra nämndsmötet. Nämnden vaknade nog till när Mats Andersson berättade att han hade fått ta del av en undersökning där 50% av eleverna (9:or?) hade svarat att de ansåg att droger inte var farligt! Det kanske inte är helt fel med enbart vatten ibland…
För övrigt utgick politikerutbildningen på grund av tidsbrist. Det var nämligen så att några av tjänstemännen liksom nämndens presidium hade bråttom. De skulle bli “gruppintervjuade” av konsultföretaget Public Partner efter sammanträdet. Public Partner håller på att “genomlysa” kommunen – i jakt på effektivitet och besparingar. Vad jag vet kommer ingen vänsterpartist att få uttala sig i arbetet med 
genomlysningen. Inte jag heller. Det kanske inte är någon idé att intervjua personer som kan ha kritiska synpunkter på den nuvarande organisationen. Men jag är inte förvånad. Det var ingen som ville höra mina synpunkter som anställd heller – efter bortåt 40 år i kommunens tjänst…
Ordförande gav ledamöterna i läxa att till nästa gång göra den webbaserade utbildningen. Kanske ett pedagogiskt grepp som ordförande vill överföra till skolorna…?
Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid
Anm. Det här en direkt fortsättning på min förra blogg – se “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”.
Det stämplades in en märklig skrivelse i diariet i slutet av september. Det var kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S) som vad jag förstår lämnade in en skrivelse till kommunstyrelsen utan att ha fått något uppdrag om detta. Jag har i varje fall inte hört talas om det och det står inte heller något om det i Noréns skrivelse. Men om det finns ett sådant uppdrag så vore det egentligen bara bra. Det hade i så fall visat att den som hade gett uppdraget verkligen undrade om det var ett vettigt beslut som kommunfullmäktige fattade när det lade ner fisket i Hallsjön… Och kanske skulle vilja ändra det…
Men så väl är det nog inte…
Den konsekvensrapport/analys som ordförande Norén lämnar över till kommunstyrelsen i hela kultur- och fritidsnämndens namn har rubriken:
“Konsekvenser av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön 2020”
Det är en genomarbetad rapport som innehåller mycket fakta och analyser kring konsekvenserna av fullmäktiges beslut. Jag tänkte citera stora delar av rapporten så att alla fakta blir kända. Det visar sig för övrigt att en del av de fakta som jag har återgett tidigare inte riktigt stämmer till 100 procent.
Så här är det enligt skrivelsen:
“Sportfiske på Hallsjön bedrivs av kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sköts av flera personer men sammanlagt är 1,0 tjänst budgeterad för verksamheten. Till detta kommer kostnader för underhåll och skötsel av området (arrendeavgift, underhåll och skötsel av bryggor och båt, hyra handikapptoalett, kalkning, skyltning mm). Det görs inköp och utsättning av levande fisk flera gånger per år. Försäljning av fiskekort sker genom bensinstationer och turistbyrån samt närliggande camping.
Nettobudget 2019 för verksamheten är 500 tkr, varav personal utgör 423 tkr, material och övrigt 247 tkr. Intäkter förväntas finansiera verksamhetens kostnader med 170 tkr. Under 2018 redovisade verksamheten ett resultat på -13,2 tkr. Redovisat resultat per augusti 2019 uppgår till +13,5 tkr. Prognos för helåret är ett resultat i nivå med budget.
Marken kring Hallsjön ägs av Svea skog AB. För verksamheten finns avtal mellan Vänersborgs kommun och Svea skog AB. En årlig avgift på 18 tkr utgår för upplåtelse av rätt att fiska. Enligt avtalet ska Vänersborgs kommun vid en nedläggning av verksamheten återställa området till tjänligt skick. Kostnader för detta avser köp av extern tjänst till ett värde om uppskattningsvis 525 tkr. Nämnden har redan idag en mycket ansträngd ekonomisk situation. Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.
För att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet har personalorganisationen kring fisket samordnats med övrig verksamhet inom nämndens ansvarsområde, så som fornvård och hantering av eventmaterial. En nedläggning av fisket innebär att dessa samordningsvinster försvinner. En utredning kring förutsättningarna för att effektivt kunna fortsätta driva de övriga verksamheterna behöver göras. Då beslutet omfattar personal måste analys ske av förvaltningens hela bemanning inom aktuell verksamhet.”
”Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.” Hmmm…..
Kultur- och fritidsförvaltningen beräknar kostnaden för nedläggningen av verksamheten fiske vid Hallsjön till 675.000 kr. Av denna summa utgörs 150.000 kr av “kostnader för eget material och underhåll” och 525.000 kr av “återställning av området till tjänligt skick”. När det gäller kostnaderna för “påverkan på övrig verksamhet vad gäller personal” så har inte förvaltningen angett någon summa, utan skriver bara “fortsatt utredning”. Det innebär att kostnaderna för nedläggningen av fisket så småningom kommer att bli ännu högre.
Skrivelsen fortsätter och jag tycker att beskrivningen som ges är oerhört informativ och genomarbetad. (Hade jag sett denna tidigare, så hade jag inte behövt skriva några egna bloggar.)
“Området har ett stort antal besökare, inte bara sportfiskare utan även familjer, ungdomar, friluftsintresserade, skolklasser och turister med flera. Verksamheten är tillgänglighetsanpassad och främjar integrationen då människor med olika bakgrund möts och delar ett gemensamt intresse. Skötsel av området bidrar till en tillgänglig natur och rekreationsplats för medborgarna. Efter att beslut om nedläggning blivit offentligt har förvaltningen mottagit ett stort antal synpunkter från medborgarna där missnöje uttrycks över beslutet och en stark önskan om att verksamheten ska få finnas kvar.
Fisket vid Hallsjön har stora värden som är svåra uppskatta i kronor. Verksamheten kring Hallsjön ger ett stort mervärde för friluftslivet i kommunen, turismen och de lokala företagandet. Fiskekort säljs via turistbyråer, bensinstationer, friluftsbutiker och en större camping i kommunen. Verksamheten lyfts fram som ett attraktivt utflyktsmål och rekreationsområde av Visit i deras marknadsföring av kommunen.”
Det märks att kultur- och fritidsförvaltningen tycker att fullmäktiges beslut är tämligen förhastat och huvudlöst. Den “fördjupade beskrivningen av ärendet” avslutas:
“Kommunfullmäktiges beslut om att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön innebär konsekvenser både internt för kultur- och fritidsnämndens verksamheter men även externt för medborgare, annan kommunal verksamhet samt det privata näringslivet som påverkas av beslutet. Om verksamheten fortsättningsvis inte ska drivas av kultur och fritidsförvaltningen bör alternativa möjligheter till fortsatt drift utredas. Ökat intäktskrav i form av höjda priser på fiskekort samt möjligheter till utökad samverkan med föreningsliv och lokala företag eller annan aktör bör utredas.”
Det är väl inte så mycket mer att tillägga. Kommunfullmäktiges beslut framstår i all sin förhastade och ogenomtänkta glans som ett stort misstag. Ett så stort och uppenbart misstag att betongpartierna snabbt borde inse det och fatta ett nytt beslut – om att rädda fisket i Hallsjön. Och för att hjälpa betongpartierna en bit på traven så har jag lämnat in en motion i frågan…
Den redogör jag för i den tredje och avslutande delen av denna bloggserie.
PS. Du kan fortfarande skriva på namninsamlingen – ”Bevara Hallsjön!!”.
Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”
Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)
Datumet 12 oktober 2019 kan bli historiskt. Det kan vara den dag då den sista fisketävlingen hölls i Hallsjön.
Igår samlades upp mot 150 fiskare, kanske ännu fler, runt Hallsjön på Halleberg. Det var fisketävling. Barn, ungdomar, kvinnor, män, “nysvenskar”, “gammelsvenskar”, företagare, arbetare, vänersborgare, utomsocknes, personer med funktionsvariationer, musiker, ja, till och med några gamla elever från Dalboskolan, försökte få tag i “gammelöringen” (om det finns “gammelgäddor” i Hallsjön vet jag inte). Bäst lyckades Damir Kuzelj. Han drog upp en öring på 2,7 kg. Han stod således som vinnare av tävlingen.
Redan vid 4-tiden på morgonen var människor ute runt sjön för att få tag på den bästa platsen. Och jag fick lära mig att idag fanns fisken i den östra änden av sjön. Det var vindriktningen som avgjorde det. Och det verkade den rutinerade delen av fiskarna veta… Det fångades förresten en röding igår. Den orsakade en viss uppståndelse bland de rutinerade. Det var 2 år sedan rödingar sattes ut i sjön och de flesta trodde att de var “uppdragna” för länge sedan.
Alla deltagare, oavsett om de fick någon fisk eller inte, fick uppleva en dag med frisk luft och härlig natur vid den vackra sjön, friluftsliv och naturupplevelser, lugn och – spänning… Vädret var varierat, ena stunden sol, andra regn och tredje en kylig vind. Men är man rutinerad så är man förberedd… Dagen avslutades med prisutdelning och lotterier. Det bjöds på korv med bröd, kaffe och kanelbullar. Flera företag från Vänersborg och Vargön hade sponsrat tävlingen och hade skänkt priser.
Det är en fantastisk stämning och gemenskap på ett sådant här arrangemang. Och det pratades en del, inte bara om stora fiskar…
Utan även om fula fiskar…
Det talades om politiker…
Det stora samtalsämnet var självklart kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020. Den 19 juni fattade ju kommunens socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister beslutet att:
”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”
Det är värt att upprepa en gång till. Vänersborgs styrande politiker och borgerliga opposition har alltså tillsammans bestämt att det är slut på fisket i Hallsjön.
Det hördes många upprörda röster som ansåg att beslutet inte bara var korkat, politikerna visste ju inte ens vad de pratade om. Det var många som skakade uppgivet på sina huvuden.
Några röster.
Kultur- och fritidsnämnden sköter bara en sjö på bergen – Hallsjön. Inga andra sjöar “på Halleberg och Hunneberg”… Som det står i beslutet. Nämndens anslag går till anställning av en person, en tjänst. I denna tjänst ingår det också andra arbetsuppgifter. En uppskattning är att ungefär 60% av tjänsten används till Hallsjön. Och 60% av 500.000 kr är… Det kanske är något för betongpartierna att räkna på innan de räknar in en besparing… För övrigt är inte personen som innehar tjänsten varslad, vilket innebär att han är fortsatt anställd även efter årsskiftet – fast med andra arbetsuppgifter. Ingen besparing överhuvudtaget alltså…
Det har sålts över 3.200 fiskekort i år. Pengarna betalar inte bara all utsättning av fisk utan även hyran av t ex en “baja-maja”. En del av överskottet går också till underhåll av bryggor och anpassning för personer som är t ex rullstolsbundna. Huruvida det är försäljningen av fiskekort som gör att kostnader för Hallsjön idag “bara” är 400.000 kr och inte 500.000 kr, som det står i fullmäktigebeslutet, vet jag inte.
Det är mycket som är gjort runt sjön under alla år som kommunen har arrenderat sjön av Sveaskog och kultur- och fritidsnämnden har erbjudit fiske.
“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”
Det sa Kjell-Åke Wahlberg, arbetsledare på Vänersborgs kommun, till TTELA häromveckan. (Se TTELA “Slutet för populärt fiskevatten”.) Har betongpolitikerna tagit reda på vad det kostar att återställa sjön undrade flera av fiskarna. Det var enkelt att besvara den frågan – nej!
Benny Augustsson (S) till TTELA (se TTELA “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”):
“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”
En summa som nämndes var att återställningskostnader skulle uppgå till åtminstone 500.000 kr.
När kommunen ger ekonomiskt stöd till olika arrangemang i kommunen, som t ex bandy-VM och Aqua Blå, så sägs det alltid att kommunen får tillbaka de satsade pengarna i och med att omsättningen för stadens näringsliv ökar, som t ex hotell, restauranger och affärer. Borde inte kommunen räkna på samma sätt när det gäller Hallsjön? Självklart borde den det – svarar i varje fall en politiker, undertecknad… Fast det har betongpolitikerna tydligen inte reflekterat över i det här sammanhanget…
I diariet hittade jag en skrivelse häromsistens från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S). Den var stämplad den 30 september och hade rubriken “Delegeringsbeslut konsekvensanalys sportfiske Hallsjön”.
Ordförande Norén har fattat ett delegeringsbeslut, dvs han har fattat ett beslut i hela nämndens namn:
“Kultur- och fritidsnämnden överlämnar konsekvensrapport/analys med anledning av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön, till kommunstyrelsen för vidare handläggning.”
Det är ett litet märkligt förfarande. Mig veterligen har inte kultur- och fritidsnämnden fått något sådant här uppdrag överhuvudtaget. Kommunfullmäktige har ju redan fattat sitt beslut om Hallsjön, i juni. Utan konsekvensrapport eller analys. Den enda förklaringen till ordförande Noréns agerande är att han helt enkelt motsätter sig beslutet.
Och det stöds av innehållet i Noréns skrivelse/beslut. Fast det konstiga är att han var med och fattade nedläggningsbeslutet i kommunfullmäktige i juni…
Eller också kanske skrivelsen har kommit till på grund av alla protester…
I nästa blogg ska jag redogöra för denna skrivelse. Som jag ska börja skriva redan nu…
PS. Du har väl skrivit på namninsamlingen? ”Bevara Hallsjön!!”
Del 2: “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”
Så var det alltså BUN på måndag
Barn- och utbildningsnämnden har en del andra ärenden på måndag än att diskutera och fatta beslut om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se min förra blogg “BUN: Skolskog på Mariedal Östra?”.)
Sammanträdet börjar med att ledamöterna ska fortsätta sin “politikerutbildning”, en webbaserad utbildning under namnet “Att vara förtroendevald”. Den handlar typ om att vara förtroendevald… Ämnen som tas upp är t ex kommunallagen och kommunens organisation.
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska sedan godkänna dokumentet “Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan” för barn- och utbildningsförvaltningen. Och så blir det med all sannolikhet, det ser ut som ett fullödigt och väl genomarbetat dokument.
Nämnden får även information om lokalsituationen. Lokalärenden upptar en stor del av förvaltningens kraft, tid och arbete och har gjort så under en ganska lång tid. Därför har det blivit en stående punkt på nämndens dagordning att politikerna får ta del av det aktuella läget. Tyvärr skulle man kunna säga. Egentligen borde lokalfrågorna vara lösta, ordnade och skollokalerna ändamålsenliga och väl anpassade för den pedagogiska förskole- och skolverksamheten. Både förvaltningen och nämnden har egentligen annat att syssla med…
Förutom medborgarförslaget om Mariedal Östra ska BUN behandla en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Det är nästan så att jag skulle kunna ha skrivit den själv, så bra är den, men nu är det Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson som har gjort det. Motionärerna yrkar att:
“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”
Som argument för sitt yrkande anför de tre kristdemokraterna att det är svårt för eleverna att få en relation till vaktmästarna eftersom vaktmästarna alternerar mellan skolorna. Därigenom går de miste om:
“de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”
Motionärerna menar också att dagens organisation gör det svårt att involvera vaktmästarna i aktiviteter utanför skolan som t ex utflykter. Sedan nämner motionärerna också miljöaspekterna av att vaktmästarna tillbringar tid i bilarna mellan skolorna.
Beslutsförslaget som ligger framför nämndsledamöterna är att motionen ska avslås.
Det är enligt min mening ganska tunna argument som framförs. Förvaltningen skriver:
“ingen skola har idag arbetsuppgifter för en fulltidstjänst så vaktmästarna behöver vara på mer än ett ställe för att fylla sin arbetsdag”
Och? Det är ju väldigt vanligt att andra inom skolan, och jag tänker t ex på slöjdlärare, inte heller har en fulltidstjänst på en skola utan tvingas åka runt mellan flera skolor. Det är rutin nu för tiden och har varit så i många år. Så vad är problemet om två eller tre skolor delar på en vaktmästartjänst? (Att varje skola ska ha en helt egen vaktmästare på 100% är naturligtvis inte möjligt, i varje fall inte i dagens läge.)
Förvaltningen menar vidare att tack vare att samhällsbyggnadsförvaltningen organiserar vaktmästarna i fyra arbetslag så minimerar det behoven av transport och tid. Vaktmästarna hoppar tack vare denna organisation inte runt på alla skolor i kommunen. Och förvaltningen verkar också mena att det finns andra personer på skolorna som skapar, och kan skapa, trygghet än vaktmästarna.
En fördel med arbetslagen, det är fortfarande BU-förvaltningens åsikt, är att vaktmästarna kan täcka upp för varandra vid sjukdom och ledigheter. Och det är ju riktigt. Det kan också vara svårt för en vaktmästare att vikariera på en annan skola eftersom hen inte känner till denna, varken elever eller lokaler. Vaktmästarna får självklart också mer kontakt med varandra med den nuvarande organisationen. De två sista argumenten mot motionen är mina…
Det finns dock fler argument för att skolorna, och BUN, ska “ta över” vaktmästarna än de som angetts i motionen.
Vaktmästarna kommer att känna väl till lokaler och utrustning på den skola (skolor) de är på, de får relationer till lärare och övrig personal (förutom till eleverna), de kommer att känna tillhörighet till skolan och känna en stolthet i sitt uppdrag, de blir involverade i den ordinarie verksamheten och vaktmästartjänsterna kan vara flexibla och t ex delas 50/50 med andra uppdrag inom verksamheten.
Ett stort problem med nuvarande organisation är att skolorna inte får vad de betalar för. Rektorerna får t ex inte bestämma vilka arbetsuppgifter de vill ha utförda. Det kan nämligen krocka med vaktmästarnas arbetsbeskrivningar. Vaktmästarna får med nuvarande arbetsbeskrivning t ex inte köra ut mat på utflykter eller skruva ihop möbler.
Och sedan undrar jag, har någon frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.
Kultur- och fritidsnämnden har egna vaktmästare anställda. Jag har för mig att de gjorde förändringen av ekonomiska skäl. Arena-Fritid har 11 vaktmästare. På fritidsgårdarna finns det en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och fritidsledare och på musikskolan finns en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och musiklärare. Kanske borde BUN lära av kultur- och fritid. Om det fungerar bra, och kanske till och med bättre än tidigare, varför skulle det inte fungera på samma sätt inom barn- och utbildningsförvaltningen?
Med andra ord, jag kan inte göra annat än hålla med kristdemokraterna. Vilket i sig kanske är värt ett “kors i taket”, det händer nämligen inte så ofta. Det är en viktig och bra motion.
Och när jag tittar på de två kommande ärendena, planer kring och uppföljning av privata utförare, så tänker jag på att BUN också skulle ta hand om städningen. Tänk vilken tid sådant här tar för våra rektorer och tjänstemän. Det är upphandling, kontroller, påpekanden, dokumentation, rättelser, nya kontroller, dokumentation, nya påpekanden, åtgärder, dokumentation… Och städningen är fortfarande undermålig… På vissa ställen är det riktigt illa.
Förvaltningen skriver i uppföljningen av privata utförare:
“Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet.”
Förvaltningen konstaterar att det dels är brister i det inskickade materialet från företaget och dels att Clean Qualitys städ inte fungerar avtalsenligt i utförandet.
Det finns emellertid områden där det fungerar bra med de privata utförarna:
“Det som framkommit i uppföljningen är att rektorerna generellt är nöjda med simundervisningen och speciellt med simlärarna. Rektorerna är också generellt nöjda med skolskjutsen men att förarna i vissa fall har sämre kunskap om bemötande mot eleverna med särskilda behov.”
Sammanträdet avslutas med tre budgetärenden.
Det börjar med en månadsuppföljning av budgeten. Prognosen är att nämnden gör ett underskott i år på 13,8 milj kr.
Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år utvecklas tydligen enligt prognoserna och därmed enligt budget. Däremot verkar det som om det blir färre barn än beräknat på fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år. Budgeten är tänkt för 2.005 barn, men prognosen visar på 1.890. När det gäller elevantalet på grundskolan och grundsärskolan verkar siffrorna gå åt andra hållet. Budgeten är på 4.939 elever, men prognosen är att det blir 4.993 elever, dvs 54 fler elever än prognostiserat.
Ärendet därefter handlar faktiskt om budgeten för nästa år (2020) – “Avrop 2020 gällande budgettillskott för att säkra statsbidrag”.
Strax efter semestrarna beskrev jag tämligen noggrant de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. (Se “Förskolans och skolans framtid (1/2)”.)
BUN och dess förvaltning tvingas spara i år och kommer att tvingas spara ännu mer 2020. Nästa år ska nämnden spara 40 milj kr. Det finns emellertid två passusar i betongpartiernas budgetbeslut från i juni som kan ändra förutsättningarna en del. Den ena passusen handlade om eventuell elevökning och den andra om osäkra statsbidrag.
Skrivningen om elevökning sa att BUN skulle få extra pengar om ökningen av elever blev fler än 10 över prognos. Förra sammanträdet, i september, begärde nämnden ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. (Se “Dags för höstens första BUN”.)
På måndag handlar det om osäkra statsbidrag. Det finns nämligen statsbidrag som bara betalas ut om inte kommunen själv skär ner på kostnaderna genom att sänka personaltätheten. Och det är ju liksom det som Vänersborg gör, sparar på förskola och skola. Och därmed riskerar att förlora statsbidrag…
Förvaltningen räknar upp de olika statsbidragen som kommunen kan gå miste om på grund av att nämnden inte får de nödvändiga ekonomiska resurserna. Det kan handla om sammanlagt 60 milj kr i indragna statsbidrag.
Bland annat följande statsbidrag riskerar BUN att gå miste om, om personaltätheten sänks:
* Lågstadiesatsningen 3,8 milj kr
* Mindre barngrupper i förskolan 12,0 milj kr
* Personalförstärkning elevhälsa 2,2 milj kr
* Likvärdig skola 24,3 milj kr
I juni månads budgetbeslut för år 2020 löd formuleringen:
“Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”
Det är dessa pengar som nämnden tycker att kommunstyrelse borde betala ut. Beslutsförslaget lyder:
“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden.“
Nämnden vill alltså ha mer pengar, 15 milj för osäkra statsbidrag och 5 milj för ökat antal elever (tror jag att “+5” betyder). (OBS! Se fotnot nedan för mer info! 13/10) Tvingas nämnden spara, genom att sänka personaltätheten, för att följa “kommunens budget” så riskerar nämnden alltså att gå miste om ytterligare 60 milj kr. Kommunstyrelsen måste därför tilldela BUN mer pengar. Tycker BUN.
Förvaltningen beskriver också några av nämndens ökade kostnader 2020, som kan vara bra att ha i minnet i framtida diskussioner…
“1. Inför budgetåret 2020 har barn- och utbildningsnämnden ökade lokalkostnader med ca 13,5 mkr och detta innebär att det blir mindre medel kvar till barn och elever.”
“2. Löneökningar, s.k. löneglidning, utöver löneavtalskompensationen påverkar vår personalbemanning d.v.s. att löner inom vissa kategorier av personal har ökat i högre takt t.ex. vid nyrekryteringar för att Vänersborgs kommun ska få legitimerade lärare. En beräkning visar att dessa ökade kostnader uppgår till ca 7 mkr och detta innebär att personalkostnaderna ökar och personaltätheten minskar.”
Det ska också bli en dialog om detaljbudgeten för 2020, men här fattas inget beslut förrän i november.
Det var de ärenden som ska behandlas på måndagens sammanträde. Jag tror faktiskt att det kan bli en del politiska diskussioner denna gång. Och det ska bli intressant att se var de politiska skiljelinjerna kommer att gå.
Fotnot 13/10. Fullmäktige avsatte 15 milj kr för att ”säkra statsbidragen”. Förvaltningen anser att 15 milj inte räcker. Det krävs ytterligare 5 milj kr för att inte sänka personaltätheten eller minska undervisningskostnaderna. BUN behöver alltså 20 milj kr (15+5). Annars finns alltså risken att Vänersborg blir återbetalningsskyldigt till staten, dvs inte får några statsbidrag.
BUN: Skolskog på Mariedal Östra?
Det går i ett. Nu på måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) till sammanträde. Så det är bara att läsa de utskickade handlingarna på 96 sidor.
Sammanträdet blir lite annorlunda denna gång. På en av punkterna får nämnden antagligen besök av en del “vanligt folk”. Så brukar det inte vara eftersom ordförande Mats Andersson (C) under den förra mandatperioden med ett helt eget delegeringsbeslut avgjorde att nämndens möten inte skulle vara öppna för vänersborgarna. Men nu ska BUN behandla ett medborgarförslag och då gäller en annan paragraf:
”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”
Hur det nu ska gå till… Det är ett 20-tal personer som har undertecknat medborgarförslaget och jag vet inte ens om det går att få in så många i sammanträdesrummet. Och om alla ska yttra sig…
Det kommer onekligen att bli en ny och intressant erfarenhet. (Jag hoppas förresten att de eventuella undertecknarna som tänker komma har fått en tid för när ärendet ska behandlas, och att den hålls, så de inte behöver vänta i korridorerna alltför länge…) När nämnden sedan ska fatta beslut så får inte förslagsställarna vara med, de får inte ens närvara. Så är reglerna.
Ärendet som det handlar om är medborgarförslaget om att göra:
“större delen av av skogen som ingår i detaljplanen för Mariedal Östra blir en så kallad skolskog i samarbete med Mariedalskolan.”
Förslagsställarna vill således behålla Mariedal Östra genom att få den förklarad som skolskog. En skolskog är (se “Det här är en skolskog”):
“ett avgränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken.”
I skolskogen är det tänkt att skolan ska få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, till exempel bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd.
TTELA hade en artikel om skolskogen i dagens TTELA (se TTELA “Nu faller snart träden i Mariedalskogen”). Den drastiska rubriken hänför sig till att det igår sattes upp skyltar kring skogsområdet om att nu snart ska det huggas och skövlas. På skyltarna stod det:
“Vänersborgs kommun kommer under oktober-november 2019 att avverka skogen för exploateringsområdet Mariedal Östra.”
Först skövlas skogen vid Kindblomsvägen och nu Mariedal Östra… (Och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat…) Säga vad man vill om de styrande partierna i kommunen – de är i varje fall konsekventa. I Vänersborgs “stadsområde” ska det inte finnas några skogar!
Beslutet om att avverka skogen är redan fattat – efter många år och många diskussioner skulle man kunna tillägga. I juni blev de styrande partierna överens med den borgerliga oppositionen om att göra villatomter av skogen. Det var bara miljöpartiet som var mot. Av betongpartierna alltså. Oppositionspartierna vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna var också mot exploateringen av området. Men det stod av någon anledning inte i TTELA.
Jag tror ärligt talat inte att ett beslut i BUN på måndag, om att göra Mariedal Östra till skolskog, betyder något. Jag ser inte att ett ja till skolskog i nämnden kan gå/gälla före det redan fattade beslutet i kommunfullmäktige. (Frågan om skolskog ska också behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, även om de två förvaltningarna har berett frågan i samråd.)
Varför ska då BUN överhuvudtaget behandla frågan? Jag tror att det beror på tidsaspekten. Fullmäktige beslutade den 20 mars 2019 om att barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skulle få besluta i ärendet. (Medborgarförslaget “stämplades” i kommunen den 18 mars.) Då hade ännu inte kommunfullmäktige beslutat om att exploatera Mariedal Östra. Som kommunfullmäktige sedan gjorde den 19 juni. Det torde alltså bero på att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har dragit medborgarförslaget i långbänk som situationen har uppstått, dvs fullmäktiges beslut hann komma emellan och det går inte längre att stoppa exploateringen av Mariedal Östra.
Det betyder med andra ord att jag tror att skogens öde redan är avgjort. Och med det sagt övergår jag till BUN:s sakliga och “opartiska” behandling av frågan.
Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget.
Det finns egentligen bara en motivering till avslaget och det förklaras på följande sätt i underlaget till nämnden:
“Mariedalsskolan har redan idag ett samarbete med ungdomsorganisationen Skog och Ungdom gällande Lillåsstugan där skolan är flera dagar i veckan. En fritidsavdelning nyttjar Mariedalsskogen Östra för sin verksamhet, men inte under organiserade former. Rektor på Mariedalsskolan uppger att det inte finns ett intresse eller behov av att göra Mariedalsskogen Östra till en skolskog då de redan har ett engagemang i Lillåsstugan och anser att det är tillräckligt för att tillgodose skolans behov för utomhuspedagogik.”
Det är alltså skälet till att det inte finns intresse eller behov på Mariedalskolan för att etablera en skolskog på Mariedal Östra. Det finns en annan skog, vid Lillån, som används både oftare och mer “organiserat”.
Jag respekterar Mariedalskolans argument – och tycker också att det är tungt. Jag anser att skogen på Mariedal Östra (och Kindblomsvägen och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat) ska bevaras, men det egentligen av andra skäl än att skogen ska vara en skolskog. Och det anser säkert de som har skrivit medborgarförslaget också… Så 
även om det är ett argument så finns det viktigare argument för ett bevarande av Mariedal Östra.
Det är för bedrövligt att betongpartierna ska avverka varenda skog som finns i själva staden Vänersborg. För att återigen göra min och vänsterpartiets åsikt i frågan tydlig så tänker jag rösta ja till förslaget att göra Mariedal Östra till en skolskog.
Så har det då varit kommunstyrelse
När klockan precis hade passerat 16 tackade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter och ersättare för ett väl genomfört sammanträde. Det hade varit ett långt möte med kommunstyrelsen – och då hoppade ändå ordförande Augustsson över utbildningen för oss politiker. Den ska istället genomföras nästa gång, förhoppningsvis då på ett möte med några färre än de 46 ärenden som avhandlades igår.
Fast det är inte hela sanningen. De 46 ärendena avhandlades faktiskt på bara 80 minuter… Och det säger väl sig självt att det inte gav särskilt mycket utrymme för politiska samtal eller diskussioner. Som ett sammanträde med kommunens högsta verkställande organ borde genomsyras av. Tänker jag… (Jag har gått igenom flera av ärendena ganska noggrant i tre bloggar inför mötet, se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”, “KFV” och “Kultur mm”.)
Den större delen av sammanträdestiden ägnades åt information.
Arbetsmiljöverket är på nationell turné under temat “Hållbart arbetsliv är lönsamt för alla”. Den dryga timmen ägnade verket åt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, systematiskt arbetsmiljöarbete, statistik och arbetsmiljölagen mm. Dessa frågor är mycket viktiga, och de blir inte mindre viktiga i dessa tider när de styrande politikerna “effektiviserar”, dvs skär ner på pengar till verksamheterna, t ex inom skola, vård och omsorg, vilket gör att allt färre människor ska göra samma jobb som tidigare. Och helst bättre… Denna aspekt av de antagna budgetarna – “effektiviseringarnas” påverkan på arbetsmiljön – tycks politiker inte låtsas om… (Det finns en utmärkt, ganska kort och lättläst bok, om denna “problematik”. Boken rekommenderas å det varmaste: “De effektiva – en bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Åsa Plesner och Marcus Larsson – klicka här.)
Vi fick reda på att Arbetsmiljölagen omfattar alla arbetstagare och elever i utbildning (från förskoleklass) och i samband med informationen om riskanalyser så var jag tvungen att ställa en fråga. Ska riskbedömningar inför ändringar i verksamheten göras innan eller efter beslut…? Jag tror att föreläsarna tyckte att det var en konstig fråga – det var ju självklart att det skulle ske före beslut… De har nog inte varit i Vänersborg förut… Men några av de närvarande politikerna kom säkert ihåg att jag har 
överklagat ett beslut till Förvaltningsrätten om att ingen riskbedömning gjordes innan fullmäktige bestämde om förändringarna i “utemiljön” på Mariedalskolan. (Se “Överklagan till Förvaltningsrätten”. Ingen dom har för övrigt meddelats än.)
Mötesdeltagarna fick lyssna på en dragning av kommunens delårsrapport. Det var tämligen dystra ekonomiska prognoser som förmedlades. Nämnderna beräknas göra ett underskott år 2019 på 48 milj kr. Barn- och utbildningsnämnden står för 13,8 milj kr av detta underskott (grundskolan -12,8 milj), socialnämnden 52,1 milj kr (äldreomsorgen -13,6 milj, individ & familjeomsorg -27,8 milj och omsorg om funktionshindrade -9,6 milj), samhällsbyggnadsnämnden -9,7 milj kr och kultur- och fritidsnämnden 3,9 milj kr (fritid -4,2 milj). Trots dessa siffror är prognosen att kommunen som helhet gör ett överskott på 17 milj kr, vilket är ett resultat på 0,6%. Det är bland annat intäkterna från skatter och statsbidrag som har ökat med 17,1 milj kr.
Förvaltningscheferna Sofia Bråberg, barn- och utbildningsförvaltningen, och Håkan Alfredsson, kultur- och fritidsförvaltningen, berättade vidare om samarbetet mellan förvaltningarna med fokus på elevernas skolresultat och hur det jobbas med att förbättra dessa. Det är ju ett av kommunens övergripande mål. Och förvaltningarna gör ett fantastiskt arbete – utifrån de ekonomiska resurser de har blivit tilldelade. Som “de” dock “övertrasserar”… Trots många positiva tongångar så återstår dock den bittra sanningen att 25% av de elever som slutade 9:an i våras inte är behöriga till gymnasiet… (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.) Det är sådant som en kritisk vänsterpartist till mångas förtret(?) påpekar i dessa sammanhang…
Kommunstyrelsen fick en längre föredragning om “framtidens bibliotek” av Håkan Alfredsson och Christer Glännestrand. Det handlade om vilket alternativ som ska väljas nu när bibliotekslokalerna måste renoveras och byggas om. Det fanns ett dyrare, men mycket mer omfattande, alternativ på ombyggnad (alternativ 1). Här är det tänkt att biblioteksytan ska bli större i och med att systembolagets gamla lokaler också ska användas. Det andra var ett något billigare alternativ (alternativ 3), men som i mångt och mycket handlade om en uppfräschning och renovering av nuvarande lokaler. Det uttrycktes som att alternativ 1 var “framtidens bibliotek” medan alternativ 3 vad “dagens bibliotek”. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.)
Kultur- och fritidsnämnden hade förordat alternativ 1, bara moderaternas ledamot röstade mot. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) röstade kristdemokraten med de två moderaterna på alternativ 3. Igår var det faktiskt en viss diskussion kring denna fråga (egentligen den enda diskussion som förekom tillsammans med en diskussion kring kommunens inriktningsmå). Det blev ingen omröstning, utan efter acklamation (ledamöterna ropar ja eller nej) kom ordförande Augustsson fram till att alternativ 1 hade “vunnit”. Det efter att både kristdemokraten och liberalen uttryckt uppfattningen att alternativ 1 var bäst. Vilket splittrade det borgerliga blocket. Vänsterpartiet stödde också de styrande partierna, dvs alternativ 1. Sverigedemokraterna däremot avstod från att delta i beslutet.
Idag på ett frukostmöte, som kommunens näringslivsavdelning arrangerade, sa Gunnar Lidell (M) inför deltagarna att kommunstyrelsen var överens igår. Och att det var positivt – inga voteringar förekom. Men det berodde på att Lidell visste att han skulle förlora denna omröstning…
Om två veckor ska kommunfullmäktige fatta det slutliga och avgörande beslutet. Allt talar för att kommunstyrelsens förslag, dvs alternativ 1, också ska bli fullmäktiges beslut.
Det var också information om hur kommunen räknar ut priset på en försäljning av en fastighet vid Holmängs hage.
Det var bara att låtsas som om man förstod. Men det var inte föreläsarens fel utan berodde helt på åhöraren ifråga…
Det var också en information om processen kring ny kommundirektör. Just nu håller man på att slutföra arbetet med att sammanställa en kravprofil. I v 50 beräknas det att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), efter samråd med Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), beslutar om vem som ska bli Vänersborgs nye kommundirektör.
Efter informationen var det dags att avhandla alla beslutspunkter på dagordningen. Det gick i snabb takt. Det var som sagt bara på biblioteksfrågan, och även på kommunens inriktningsmål, som kommunstyrelsen “stannade till”. Några kommentarer förekom dock på några ärenden, men diskussion – nä…
I ärendet “Begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst” påpekade jag ett fel i handlingarna och både James Bucci (V) och jag deltog inte i själva beslutet. Gunnar Lidell (M) lämnade en protokollsanteckning. Ärendet avgörs av fullmäktige om två veckor. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.)
När det gällde Kunskapsförbundets ansvar för vuxenutbildningen och dess genomförande, så bedyrade Benny Augustsson (S) att arbetet med ett nytt avtal mellan Vänersborg och Kunskapsförbundet är igång och att det ska gå snabbt. Han lät också ganska optimistisk och “positiv”. …men det återstår att se…
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB hade ansökt om investeringsmedel (180.000 kr) för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm”.) Det blev ett nej. Det förvånade mig en del att några ledamöter framförde att det hade varit många idéer och visioner, men att mycket var oklart om hur framtiden ska se ut. Det var mer än vad jag visste. Jag avstod från att rösta. Morgan Larsson (MBP) yrkade bifall till muséets ansökan.
En hel del motioner behandlades. Och de blev behandlade som väntat, nästan. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) I Kesselmarks (V) motion om att de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera sig för kommunfullmäktige ändrades beslutet att motionen “bifalls” till att motionen “besvaras”. Det svaret ville Anders Strand (SD) ha på SD:s motion om parksoffor också, från “avslås” till “besvaras”. Det blev inte så.
Om några inte förstod min fråga till representanterna från Arbetsmiljöverket (se ovan) så kanske det gick upp ett ljus när motionen från Lutz Rininsland (V) och mig, om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra t ex riskbedömningar innan beslut, behandlades… Motionen blev “besvarad”, inte “avslagen”…
Innan beslut fattades om Henrik Jostens (M) och Gunnar Lidells (M) motion om att initiera en diskussion om att “möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen” så passade flera partier på att tala om hur de ställde sig till motionen – för eller mot. Det gjorde jag också – jag var för motionen. Det var också MBP. (Det är möjligt att även andra partier var för, jag “somnade” nog till i det läget…) Efter acklamation blev det också kommunstyrelsens beslut. Frågan avgörs emellertid slutligen av fullmäktige.
Det blev en viss diskussion om kommuns inriktningsmål 2021. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Henrik Harlitz (M) som hade en diskussion om formuleringar av målen och framför allt om målet “Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” skulle finnas kvar i den uppräknade förteckningen eller inte. För mig var det en i stort sett ointressant diskussion. Vem “ute på golvet” bryr sig om vad politiker skriver i högtravade, till intet förpliktigande dokument….?
Tänkte jag kätterskt.
Det var kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 9 oktober. De flesta ärenden återkommer och beslutas slutgiltigt om två veckor, onsdagen den 23 oktober. Då kan alla vänersborgare komma till Folkets hus och med egna ögon och öron studera hur kommunens ärenden hanteras.
Nu ska jag börja läsa handlingarna för barn- och utbildningsnämndens möte på måndag och Kunskapsförbundets på tisdag…
Det är tur att jag är pensionär.
Kommunstyrelse 9/10 (3): Kultur mm
Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen. Det är som jag har skrivit tidigare en diger dagordning och en ordentlig bunt papper. Jag har beskrivit och kommenterat några av ärendena tidigare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.) Idag tänkte jag avsluta denna bloggserie med några av de övriga punkterna på ärendelistan.
Halle- och Hunneberg har varit uppe till debatt den senaste tiden. Det är naturligtvis besparingen och nedläggningen av fisket i Hallsjön som har stått i fokus. Det ska dock inte kommunstyrelsen behandla imorgon. Däremot ska kommunstyrelsen besluta att anslå 450.000 kr för år 2019 till det projektgruppsarbete som är ett led i:
“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””
Det sker ett utvecklingsarbete på bergen, ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Tillsammans lägger kommunerna 1 milj kr. Projektets vision är att skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg.
Jag har lite svårt att hålla isär alla aktörer som jobbar för att utveckla bergen, men jag hoppas att de som är inblandade inte har det. Det svåraste att förstå är däremot hur Vänersborgs kommun kan delta i ett sådant här projekt samtidigt som kommunen med “den andra handen” lägger ner fisket i Hallsjön. Vill de styrande i kommunen locka folk, både kommuninvånare och turister, till Halle- och Hunneberg eller inte?
Och på tal om Hunneberg.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr, “för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning”. Då blev det avslag. Muséet sökte pengarna återigen, för 2019. Och nu i oktober (varför denna långbänk?) blir det avslag – igen…. Det är dock väldigt oklart var frågan har hanterats innan den nu kommer upp i kommunstyrelsen. Det står att ärendet har diskuterats i budgetberedningen, men det verkar inte troligt.
Om Vänersborg vill locka besökare till bergen så borde kommunen inse att den måste underhålla besöksmålen. Det kommer inga turister eller andra besökare om det inte satsas. Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka… (Jag är inte helt uppdaterad på vad muséet kostar kommunen totalt, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr.)
Biblioteket är i behov av genomgripande renovering och anpassning i såväl tillgänglighets- som arbetsmiljö- och verksamhetsperspektiv. Det har nog inte undgått någon vänersborgare. Frågan har nötts och blötts tämligen länge nu.
I nuläget finns tre alternativ, eller rättare sagt två. Alternativet att kommunen skulle bygga ett nytt bibliotek i egen regi skulle bli alldeles för dyrt. Inget parti förordar detta alternativ.
De två andra alternativen handlar om att renovera och bygga om de nuvarande lokalerna i kv Malörten. Det mindre dyra alternativet (alternativ 3) avser renovering och tillgänglighetsanpassning, medan det dyrare förslaget (alternativ 1) avser en större och modernare renovering och ombyggnad utifrån en ursprunglig programskrivning. Årshyran för det dyrare alternativet, där det handlar om 2.560 kvm, kommer att uppgå till 3,52 milj kr, medan det mindre dyra ger en årshyra på 3,10 milj. Notera att då handlar det om en lokalyta på “endast” 2.104 kvm.
Alla partier tycks förorda det dyrare alternativet – alla utom minialliansen (M+L+KD). Och de har majoritet i kommunstyrelsens arbetsutskott. Så förslaget till kommunstyrelsen är det billigare alternativet, men jag tror att det kommer att förlora… (Frågan kommer slutligen att avgöras i fullmäktige.) Jag tror att snålheten återigen bedrar visheten hos minialliansen, precis som med fisket i Hallsjön… 
Däremot föreslås det att kommunstyrelsen bifaller en framställan från “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Stiftelsen äger 85% av Dalslands Kanal AB. Kanalbolaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. (Se här för mer information.)
Det kan stundtals vara lite svårt att förstå kommunens prioriteringar, men kommunstyrelsen ska anslå 231.794 kr till stiftelsen (2020). Jag tror att Vänersborgs kommun har varit med i stiftelsen från början.
Även Vattenpalatset ska få mer pengar. Kommunledningen anser att det är prioriterat att varmvattenbassängen drivs vidare. Vattenpalatset Vänerparken ska således få en höjd årlig ersättning med 350.000 kr. Den sammanlagda kostnaden för varmvattenbassängen kommer då att uppgå till 665.000 kr. Det torde innebära att kommunens totala kostnader för Vattenpalatset överstiger 8 milj kr per år…
Revisionsföretaget PWC har på uppdrag av kommunens revisorer kontrollerat IT-säkerheten. Företaget har som ett led i kontrollen också agerat “hackare” och utfört attacker mot IT-systemen.
Den frågan som PWC ställde sig, “finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll för en effektiv och säker hantering av IT?” blev svaret ett entydigt “nej”. Av 9 kontrollmål var 6 ej uppfyllda, 2 delvis uppfyllda och bara 1 kontrollmål uppfyllt (“Är IT-driften/användning av IT tillräckligt fri från störningar/incidenter?”).
IT-avdelningen har onekligen en del att arbeta med…
Kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, ska titta på partiernas redovisningar om hur partistödet har använts år 2018, vilket är lite sent kan tyckas. Men ingen verkar ha sett några “konstigheter”. Däremot ska inget beslut tas om partistödet för 2020. Det ger mig tid att lämna in en motion om ändrade regler kring storleken av partistödet…
Kommunstyrelsen har fler ärenden att avhandla. Det ska t ex säljas mark på Holmängs hage till byggföretag och några verksamhetsområden ska utökas. Kommunens inriktningsmål och reglerna för mål- och resultatstyrningen ska ses över. Det är naturligtvis viktigt men jag är mycket tveksam till hela det kommunala styrsystemet. Det har jag skrivit om i tidigare bloggar. (Se t ex “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Och ibland, t ex nu, kan jag faktiskt bli lite “irriterad”…
Hur ska man (jag) gå tillväga för att få kommunen att se över styrsystemet, eller i varje fall ta en diskussion?
Det kändes som om Vänersborg var “lite på väg” med den så kallade omvärldsanalysen, en del av arbetet med MRP 2020. Där fanns ett avsnitt om tillitsbaserad styrning (motsatsen till NPM och det sätt kommunen styrs idag) och en del idéer som skulle kunna implementeras. Min känsla var att dåvarande kommundirektör Tshibanda i grunden var positiv. (Se “Kommunal styrning”.)
Eller ska man (jag) hoppas på att konsultföretaget Public Partner kommer att ta upp styrningen på något sätt, i den “genomlysning” som pågår. Jag vet inte. Public Partner ska tydligen intervjua folk, men jag har i varje fall inte blivit inbjuden…
Vi får se. Det som nu ska diskuteras i kommunstyrelsen är i varje fall bara kosmetiska textförändringar…
Det kommer inte att bli några större diskussioner, om några alls, om de frågor som jag har tagit upp i denna och de två tidigare bloggarna. Blir det diskussion så blir det i kommunfullmäktige om två veckor. Då ska nästan alla de ärenden jag har skrivit om upp för beslut. Imorgon lär bara någon partirepresentant meddela att hen eller partiet tänker rösta nej, komma med ett annat yrkande, reservera sig eller något i den stilen. Ja, kanske lämnas också något skriftligt om detta in.
PS. De två tidigare bloggarna om morgondagens kommunstyrelse hittar du här – “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse 9/10 (2): KFV”.
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer