Morgondagens BUN (18/6)

Barn- och utbildningsnämndens möten innan sommaruppehållet brukar vara typ en transportsträcka, få ärenden och av rutinkaraktär. Ibland har juni-sammanträdena till och med ställts in på grund av brist på ärenden. Dock inte denna gång. Dagordningen är lång och innehåller dessutom en rad tunga ärenden. Det finns en uppenbar risk att ledamöterna inte kommer hem i tid till Sveriges premiärmatch i fotbolls-VM…

rapport2cMötet börjar med en månadsuppföljning.

Budgetmässigt ser det just nu bra ut. Nämndens ”överskott” i maj är drygt 14 milj kr, varav 10 milj på grundskolan. Men det är en medveten planerad användning av pengarna från förvaltningens sida:

”Grundskolans överskott består främst av avsatt elevpeng för fler elever från höstterminen.”

Pengarna ska räcka till fler elever nästa läsår. Dessutom kostar ju de allt talrikare modulerna mer och mer pengar… Det är bara att hoppas att pengarna kan användas effektivt till hösten och att kommunen kan locka legitimerade pedagoger till skolorna.

Fast jag har nog ett problem med ”överskottet”…

tired13Det skulle ha behövts mer personal och mer resurser på en mängd skolor i kommunen under den gångna terminen – till olika klasser, till enskilda elever etc. Och så har inte skolorna fått dessa resurser, denna personal, fast det har funnits pengar… För att dessa 10 miljoner kr till grundskolan skulle sparas till hösten…?

Jag får inte detta riktigt att gå ihop. Fast det finns kanske någon enkel förklaring. Den vill åtminstone en nämndsledamot höra.

tacklaSedan har jag en annan undring. Hur tänker nämnden och tjänstemännen tackla situationen om (när?) BUN får mindre pengar nästa år än nämnden har innevarande år? Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet har ju fått majoritet i kommunstyrelsen för sitt förslag om att spara 6,5 miljoner på BUN år 2019. Och eftersom kommande läsår, som börjar nu i höst, sträcker sig in på nästa budgetår, jag pratar alltså om vårterminen 2019, så undrar jag – de pengar som kan användas nu till hösten, 10 milj kr i ”avsatt elevpeng”, de finns ju inte till våren om S+C+MP får som de vill, hur gör BUN då? Kör BUN med samma organisation på våren 2019 som på hösten 2018, så kommer nämnden att spränga alla budgetramar. Såvida inte nämnden sparar alltihop på höstterminen 2019… Men sanningen är att det inte går att spara så mycket under en hösttermin…

Kanske får nämnden svar på dessa funderingar under ärende 4. Ärendet är en informationspunkt, där förvaltningen helt enkelt ska informera nämnden om kommunstyrelsens beslut nu i maj att barn- och utbildningsnämnden har fått i uppdrag:

”att komplettera inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget. Dessa ska innehålla tydliga konsekvensbeskrivningar kopplade till respektive åtgärd och vara förhandlade enligtsparkad MBL § 11.”

S+C+MP i kommunstyrelsen menar allvar med kommande besparingar på 6,5 milj nästa år, trots att partiernas ledamöter i BUN och socialnämnden inte vill spara… Det ska bli intressant att få höra om förvaltningen ser någon möjlighet att spara någonting överhuvudtaget. I varje fall om Vänersborg ska ha kvar en någorlunda fungerande förskole- och skolverksamhet. Ordförande Mats Andersson (C) har ju dessutom gett ett löfte om att inga neddragningar ska ske bland den pedagogiska personalen.

voteTänk om förvaltningen meddelar att väljarna borde rösta på några av de andra partierna än de som styr Vänersborg just nu…

Det har ju varit en del strul med antagandet av en ny resursfördelningsmodell. När modellen var uppe för beslut i mars så slutade det med en återremiss. Förvirringen var nämligen ganska stor om vad som ingick i modellen och inte. (Se ”Smärre kaos på BUN”.) För att råda bot på detta så hade nämnden senare också ett särskilt dialogmöte kring resursfördelningen. Imorgon är det tänkt att nämnden ska vara redo att ta den nya modellen…

Är jag redo? Jag vet inte, jag är inte helt säker på det.

cirkel95Som jag uppfattar det så är det precis samma resursfördelningsmodell som läggs fram till nämnden som tidigare. Dock med ett viktigt undantag. Förra gången skulle modellen ersätta den tidigare fördelningsmodellen i sin helhet, nu ska den nya modellen bara ersätta strukturbidraget, eller den så kallade ”sociala resursen”. Och den utgör endast 5% av de totala verksamhetspengarna.

Det är således en tämligen liten del som ska fördelas något annorlunda än tidigare. Och då kan man ju undra om det är mycket till en ny fördelningsmodell… Det är det ju i ärlighetens namn inte, och det är väl kanske det som gör att många av politikerna antagligen kommer att tycka att förslaget kan passera. Fast det är samtidigt det som är problemet. De andra 95%-en då? Det sägs att diskussionen om denna del av verksamhetspengarna ska fortsätta till hösten. Men då kan man undra varför inte även diskussionen om de 5%-en också kan fortsätta. Ska nämnden besluta om en ny resursfördelningsmodell eller inte?

Och så här lät beslutet om återremiss den mars:

”Barn- och utbildningsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen med motiveringen att tydliggöra hela resursfördelningsmodellen samt att redovisa källhänvisningar samt redogöra skriftligt vilka faktorer som man har tagit hänsyn till i det sociala strukturbidraget, med belysning av hur dessa påverkar fördelning.”

Det kanske inte riktigt är i överensstämmelse med återremissen att bara besluta om 5%…

Jag tycker nog att BUN borde ta ett beslut som gäller alla verksamhetspengar. Det borde vara ett tydligt och klart helhetsgrepp! Och klarar man inte av att ta ett sådant beslut nu, så är det bättre att vänta och ta det senare.

resursfordelningOm man tittar på förvaltningens förslag kring de 5 %-en, så framgår det att fördelningen är exakt densamma som i mars. Den enda faktor som ska tas med vid fördelningen av strukturbidraget (”den sociala resursen”) är fortfarande föräldrarnas utbildningsbakgrund. Förvaltningen menar att denna räcker. Skolverket skrev emellertid alldeles nyligen, utifrån en aktuell analys (”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”):

”Däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten.”

student7Men framför allt saknar jag ett perspektiv som utgår från eleven ”här och nu”. Som Skolverket skriver:

”resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar.”

Som jag ser det så måste en resursfördelningsmodell självklart utgå från hur eleverna faktiskt presterar i skolan. Och det är något som Skolverket betonar liksom kommunens revisorer och PWC. PWC skrev i januari 2015 att BUN ska:

”överväga att få med enheternas resultat i modellen.”

Det är vad jag förstår detta perspektiv som bland annat krävs i en resursfördelningsmodell för att kommunen ska kunna lyfta skolresultaten och öka likvärdigheten.

Vi får se hur ledamöterna ställer sig i frågan.

bralanda_skola

TTELA har skrivit om två av nämndens ärenden, Brålanda skola och förskola på Nuntorp. (Se ”Brålanda skola kan byggas ut”.) Förvaltningens beslutsförslag till nämnden lyder:

”Barn- och utbildningsnämnden överlämnar till Samhällsbyggnadsnämnden begäran om att samhällsbyggnadsförvaltningen i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen bralanda_skola2projekterar samt verkställer utbyggnad av Brålanda skola … med byggstart år 2020 under förutsättning att tillräckliga investeringsmedel finns.”

Det är redan idag trångt på Brålanda skola. Det finns en modul och det projekteras för ytterligare en. Dessutom kommer elevökningen att fortsätta. Brålanda skola måste anpassas till två paralleller och inte bara för en, som idag. Det måste också byggas grupprum och ämnessalar.

Det är vad jag förstår inte mycket att diskutera.

Vilket nog inte nästa ärende är heller. Som lite överraskande är ett informationsärende. Det betyder att nämnden inte ska fatta något beslut om att inte starta någon förskola på Nuntorp, utan bara notera att förvaltningen redan har kommit fram till detta. Nu tror jag att det är helt i sin ordning. Det är inte läge för BUN att starta en förskola på Nuntorp.

pwcKommunens revisorer har med hjälp av PWC granskat rektorerna. Den styrande frågan har varit:

”Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt?”

revisor4Och revisorernas svar är:

”Vi bedömer att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att varje enskild rektor har förutsättningar, uppdrag och möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt.”

Förvaltningen har skrivit ett yttrande till revisorerna. Det är den som nämnden ska besluta om. Och det i sig är inga större problem, att ställa sig bakom menar jag.

Förvaltningen skriver:

”Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på den granskning som har gjorts och har tagit till sig kritiken. I stort handlar kritiken om att det i den nuvarande organisationen är svårt för rektor att få tid för att bedriva det pedagogiska ledarskapet.
Förvaltningsledningen har påbörjat arbetet med en omorganisering av rektorer i syfte att minska rektors personalansvar och på så sätt ge mer tid för det pedagogiska ledarskapet i enlighet med Skollagens krav. Omorganiseringen är omfattande och har påbörjats och beräknas vara klart 2021 om tillräckliga medel finns.”

motion3Förvaltningen har alltså börjat att göra en omorganisation. Jag kan tycka att det är lite konstigt att inte förvaltningsledningen gör förändringarna först efter det att min motion om rektorers och pedagogers arbetsbelastning och arbetsmiljö har utretts. (Se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) Nu föregår förvaltningsledningen utredningen på ett sätt som jag inte förstår orsaken till och som jag dessutom tyvärr tror kan bli fel. Det handlar inte i första hand, som jag ser det, om att minska rektors personalansvar genom att inrätta fler rektorstjänster. Det handlar om att låta rektorerna göra det jobb de är tänkta att göra…

Rektor är en titel och en tjänst som är skapad av staten. Och rektorn har ett tydligt statligt uppdrag.

skollagenI 2 kap 9 § i Skollagen slås det fast att det:

pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

I Läroplanen står det:

”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen.”

rektorska2I Vänersborg, liksom i många andra kommuner, betraktas rektorn istället som en ”vanlig” kommunal chef. Rektorn får därmed en mängd kommunala uppdrag och uppgifter. Det kan handla om att rektorn ska syssla med budgetansvar med rapporter och uppföljning, rehabplaner samt uppföljningsarbete, upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, skolskjutsfrågor samt säkerhet vid bussfållor, trafiksäkerhet runt skolan. Bara för att nämna några saker…

I en årsrapport från Skolinspektionen till regeringen för några år sedan beskrevs det på följande sätt.

skolinspektion”Vi ser i våra granskningar att många huvudmän skapar egna visioner och mål som ligger utanför de nationella uppdraget för skolan. I praktisk handling innebär det att de statliga kraven underordnas den kommunala prioriteringen, vilket får till följd att vissa statliga mål sorteras bort och nationellt satta målnivåer sänks.”

Men frågan om rektorernas roll och arbetsuppgifter tycks ligga utanför de kommunala politikernas ansvar. Förändringen av rektorsorganisationen görs nämligen utan beslut i fotbollVM2018nämnden. Men det är väl antagligen delegerat som så mycket annat…

Faktum är att barn- och utbildningsnämnden har fler ärenden på sitt bord. Men de ovan beskrivna ärendena är, om inte de viktigaste, så i varje fall de som engagerar undertecknad bloggare mest.

Det blir nog till att se Sverige mot Sydkorea i efterhand…

Kommunen tar kamp mot Solvarm

15 juni, 2018 4 kommentarer

byrakrati3Det tycks inte finnas några gränser för hur långt byråkraterna i Vänersborgs kommun är beredda att gå när det gäller att trampa på sina invånare. Det vore verkligen på sin plats att betongpolitikerna mellan valen funderade över vilka de är valda av och vilka de är satta att företräda. Och många tjänstemän borde allvarligt begrunda frågan om vilka de uppgifter de egentligen har, vilka de är till för, vilka de ska hjälpa och tjäna – och vilka som betalar deras löner.

I måndags godkände en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater i miljö- och hälsoskyddsnämnden familjen Solvarms två avloppssystem i naturhuset i Sikhall. (Se ”Solvarm får tillstånd!”.) Det var bra, det var ett erkännande av Solvarms insatser. Två moderater och en sverigedemokrat stödde däremot tjänstemännens förslag att stoppa Solvarms VA-lösningar för att istället tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet.

byrakratIgår torsdag slog byråkraterna emellertid som väntat tillbaka igen.

Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla ett yttrande till Förvaltningsrätten som tjänstemännen hade författat. Yttrandet gick ut på att kommunen ville fortsätta att ta kamp mot Solvarm. Solvarm hade ju överklagat ett tidigare beslut av samhällsbyggnadsnämnden om att tvinga in familjen i det kommunala VA-nätet. Solvarm ville ha ett undantag, en inskränkning av verksamhetsområdet.

Nu hade samhällsbyggnadsnämnden faktiskt chansen att besluta att slänga tjänstemännens yttrande till Förvaltningsrätten i papperskorgen, bifalla Solvarms överklagande, ta upp ärendet i sak och ge Solvarm undantag från en kommunal VA-anslutning. Det vore ju tämligen logiskt efter beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden.byrakrati

Men nej.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”

Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med tjänstemännen tänker alltså ta kamp mot Solvarm i domstolarna. Och målet för kommunens juridiska strid är att Solvarm ska tvingas vara kvar i kommunens verksamhetsområde, att Solvarm ska tvingas in i det kommunala VA-nätet och att Solvarm ska betala 194.935 kr för den kommunala VA-anslutningen.

val2018Det är för bedrövligt. Men det är ju val snart…

Tänk då på att det var bara de två vänsterpartisterna i samhällsbyggnadsnämnden, James Bucci och Emir Terzic, som stod på Solvarms sida. Bland de politiker som stödde tjänstemännen mot Solvarm återfanns samtliga andra partier. (Utom medborgarpartiet som inte har någon ordinarie ledamot i nämnden.) Och det var inte vilka ledamöter som helst, det var personer som stod högt upp på höstens vallistor. Det var t ex Benny Augustsson (S), Tor Wendel (M), Hans-Peter Nielsen (KD), Bengt Wallin (L), Ingvar Håkansson (C), Susanne Meuller (MP) och Anders Strand (SD).in_english

Om du vill veta mer om hur diskussionerna gick i samhällsbyggnadsnämnden, och det vill du naturligtvis, så hänvisar jag till James Buccis blogg ”Samhällsbyggnadsnämndens inställning till Anders Solvarms överklagandet”. Han skriver om vad som hände igår.

Och du, nu är det dags att på allvar markera vad du tycker om kommunens behandling av sina invånare! Det är dags att rösta på ett parti som står på kommuninvånarnas sida.

.
PS. Missa inte heller James Buccis kommentar till denna blogg! Klicka här!

Solvarms kamp är inte över

13 juni, 2018 1 kommentar

miljoSolvarm kunde hälsa miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut i måndags med glädje. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Familjen fick sina VA-lösningar i naturhuset godkända, dock med förbehållet att de framtida mätningarna visar bra och godkända värden. Vilket naturligtvis inte ska vålla några problem.

Men än är inte kampen över för Solvarm. Imorgon torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden sammanträda under ordförande Benny Augustssons (S) ledning…

forvaltningsrattenSamhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande till Förvaltningsrätten i Göteborg. Solvarm har ju som bekant överklagat nämndens beslut att avvisa familjens begäran om att befintligt verksamhetsområde ska inskränkas.

Hittills har inte samhällsbyggnadsnämnden tillåtit några undantag från att ansluta sig till kommunens VA. Det har inte spelat någon roll om fastighetsägare vill eller ej, det har inte spelat någon roll om de har ett bättre system än kommunen eller ej… Alla ska anslutas. Även Solvarm…

solvarm_hus

Kretslopp och vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) blev för inte så länge sedan klar med sin förbindelsepunkt för VA-anslutningen till Solvarms fastighet. (Se Solvarm_bild2SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.) Och vill nu alltså tvinga Solvarm att ansluta sig till en kostnad av 194.935 kr. Vilket Solvarm således har överklagat.

Det yttrande till Förvaltningsrätten som nämnden ska ta ställning till är författat innan måndagens beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden, dvs det beslut som innebar att Solvarms anläggning godkändes. Det är möjligt att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden nu omvärderar Solvarms överklagan och tar upp ärendet på nytt, med tanken att Solvarm ska slippa ingå i verksamhetsområdet och kommunens VA-nät. Och slippa betala fakturan.

Men står nämnden fast vid förvaltningens förslag till yttrande är Solvarms kamp definitivt inte över. Då väntar fortsatta juridiska processer. Som dessutom kan överklagas både en och två gånger.

nonoSamhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande har nämligen följande beslutsförslag:

”Vänersborgs kommun bestrider bifall till överklagandet.”solvarm_hus2

Det skulle betyda att samhällsbyggnadsnämnden anser att Solvarm måste betala 194.935 kr för att tvångsanslutas till kommunens VA. Och tänker ta strid för det i domstolen.

Eller också blir det en ”kompromiss”. På kommunens hemsida står det (se här):

”om kommunfullmäktige beslutar att ett nytt verksamhetsområde ska bildas, så ska alla aktuella fastigheter inom området betala för anslutning. Däremot innebär det inte att fastigheterna fysiskt måste anslutas till det kommunala nätet.”

Varför nu någon ska behöva betala för något man inte behöver eller vill ha…?

Vi får se hur samhällsbyggnadsnämnden resonerar nu när miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt Solvarms anläggning.

Kommundirektör tillsatt

pascal2Pascal Tshibanda är Vänersborgs nye kommundirektör.

Tshibanda anställdes som utvecklingschef, men fick i stort sett hoppa in direkt som tillförordnad kommundirektör. Det fick han göra när den förre kommundirektören Ove Thörnkvist mer eller mindre fick ”sparken” av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och de andra kommunalråden. (Se ”Marie, Ove och Pascal”.) I förra veckan utsågs Tshibanda av Marie Dahlin (S) till ”riktig” kommundirektör. Det innebär att Tshibanda nu och tills vidare är kommunens högste tjänsteman.

Jag tror emellertid inte att villkoren är färdigförhandlade än, t ex villkor vid tjänstens upphörande, lönens storlek och andra arbetsvillkor. Så det finns ju envbg_logga liten chans/risk att Tshibanda och kommunen inte blir överens och att han tackar nej till erbjudandet.

Jag har bara träffat Pascal Tshibanda två gånger och då gjorde han ett gott intryck. Men jag har inga som helst åsikter om hans kompetens eller duglighet. Det kan jag helt enkelt inte uttala mig om. Vänsterpartiet skrev på sin hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):

”Vi vill också säga grattis till utnämningen, vi vill också ge uttryck för våra höga förväntningar.”

lidell_vgn_2Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har lämnat in en protokollsanteckning med anledning av utnämningen. Lidell skrev att:

”Jag tror Pascal Tshibanda kommer att göra ett bra jobb, han har gjort det bra som tillförordnad.”

Men Lidell ansåg att en annan sökande var ännu bättre lämpad. (Se TTELA ”Kommunalråden oense om direktören”.) Han förordade att denne sökande skulle få tjänsten som kommundirektör. Lidell skriver i sin protokollsanteckning att:

”Mitt ställningstagande till förmån för den andra sökande baseras på intervjuerna, referenstagande samt den sökandes CV.”

Den person som Lidell förordade har jag inte någon aning om vem det är och självklart inte heller om personens kompetens eller duglighet. Vänsterpartiet har, naturligtvis, inte varit med på anställningsintervjuerna.

overensLidell har också en del synpunkter på rekryteringsprocessen:

”Från den politiska ledningen har det under rekryteringsprocessen försäkrats mig, att när vi anställer en så viktig tjänst som kommundirektör, så ska vi vara överens. En mkt god ambition, men tyvärr visade det sig vara just en ambition.”

marieDet är Marie Dahlin (S) som är ”den politiska ledningen”. Det är Dahlin ensam som fattar sådana här beslut. Det ska dock ske efter ”samråd” med de andra kommunalråden. Men som sagt, Lidell är inte nöjd med hur Marie Dahlin har handlagt processen. Hon har uppenbarligen inte tagit hänsyn till Lidells åsikter.

Lidell har också synpunkter på hur det har gått till tidigare. Han menar att det även tidigare har varit si och så med samrådet. Lidell skriver att det i och för sig var samråd när Tshibanda blev tillförordnad, men inte när det bestämdes hur länge Tshibanda skulle vara tillförordnad. Då blev Lidell inte tillfrågad.

Lidell skriver också att han rekommenderade att det skulle ske:

”en bred genomlysning/enkät bland ledande tjänstemän och politiker, för att därigenom ta fram en brett förankrad kravprofil i god tid innan annonsering.”

Det har inte skett och Lidell fortsätter:

”Min uppfattning är också att KSO (=kommunstyrelsens ordförande; min anm) var positiv till detta förslag, men det har sedemera visat sig att någon sådan enkät aldrig varken beställts eller genomförts.”

information4Lidell tycker också att det är märkligt att inte Marie Dahlin (S) informerat Tshibanda att det rådde oenighet vid tjänstetillsättningen:

”Enligt hörsägen hade den tillträdande kommundirektören inte informerats om den politiska oenigheten innan dagens KS (=kommunstyrelsen; min anm), vilket beklagas.”

lojligMarie Dahlin har kommenterat Lidells protokollsanteckning. Hon säger till TTELA:

”Vi behöver inte vara överens men jag tycker att det är ganska löjligt att lämna en protokollsanteckning.”

När man som vänsterpartist och fritidspolitiker får stå utanför sådana här processer så hade man i varje fall hoppats att kommunalråden skulle vara överens om tillsättandet av en sådan här viktig tjänst. Efter valet i september kan det ju faktiskt också bli så att Gunnar Lidell (M) blir kommunstyrelsens ordförande.

pascals_bloggHur som helst, vi gratulerar Pascal Tshibanda till posten som kommundirektör. Och passar på att göra reklam för hans alldeles egen blogg ”Inquirere et immutare”. Bloggen innehåller de läs- och tänkvärda texter som Tshibanda publicerar som krönikor i Skaraborgsbygdens Tidning. Du hittar bloggen genom att klicka här.

Och jag avslutar med några ord från Vänsterpartiets hemsida (se ”Nästan ingenting att rapportera”):

”Börjar politiken samtala mera med varandra, då mognar också politiken. En mognare, viljestarkare och mer handlingskraftig politik behöver en förvaltning med struktur och med sting. Det kan bli riktigt bra, om var och en sköter sin sida för det gemensamma bästa.”

Nyhet: Solvarm får tillstånd!

11 juni, 2018 5 kommentarer

nyhetI eftermiddags blev det klart. Med röstsiffrorna 4-3 gick politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden mot sina tjänstemän och gav familjen Solvarm tillstånd för sin VA-anläggning. Eller rättare sagt, sina VA-anläggningar. Både för det äldre ”System One” och det nya ”System Two”.

Beslutet innebär konkret att ”System One” helt enkelt godkändes, medan ”System Two” villkorades. Villkoret innebär att Solvarms ”System Two” får ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år. Under denna tid ska Solvarm upprätta ett kontrollprogram för provtagning – och om allt är i sin ordning lär ”System Two” efter dessa två få ett permanent tillstånd.

Majoriteten, som röstade för Solvarm och lösningarna i naturhuset, bestod av miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet. De ledamöter som röstade nej representerade moderaterna och sverigedemokraterna. (Inte liberalerna som jag skrev tidigare. Se Per Sjödahls kommentar. Ändrat kl 21.35.) 

Det kan väl vara bra att komma ihåg i valet i september…

solvarm_hus3

 

Du kan läsa mer om Solvarms naturhus på nedanstående länkar:

Partiutfrågning i Brålanda

Det rör på sig i kommunen. Förra helgen var det Aqua Blå och i onsdags var det nationaldagsfirande. Och igår arrangerade Brålanda galleria och Brålanda Företagarförening en partiutfrågning i Brålanda City.

bralandajuni18_1Samtliga partier var på plats. De hade ställt upp sina tält, affischer, bord och valbyråer längs Storgatan utanför gallerian.

Det var väl inte sådär jättemånga brålandabor som valde att diskutera och lyssna på politik i det extremt varma och fina vädret. Badstranden i Sikhall, eller Bollungen, lockade säkert mer. Men antalet besökare kunde nog ändå mäta sig med gågatekrysset i Vänersborg en lördag förmiddag.

Politikerna fick inför den närvarande publiken svara på frågor, ett ämnesområde vid varje tillfälle. Det var tre tillfällen, och således tre ämnesområden. Frågorna var utskickade i förväg, men under utfrågningen ställdes rätt som det var nya svåra frågor. I varje fall var de svåra för fritidspolitiker. Frågorna handlade om kommunens upphandling, bostadsbyggandet i Brålanda och avfallshantering. Det är ju inte direkt frågor som har stått i fokus för den politiska debatten under mandatperioden.

Men det var kanske det som invånarna i Brålanda ville råda bot och ändra på.

Det var egentligen inga större partiskiljande politiska frågor. Så det blev inte direkt någon kicki_milendebatt mellan partierna. Det tände väl bara till lite när Lena Eckerbom Wendel (M) körde lite ”fake news” som argument. (Se ”Aqua Blå 2018”.) Moderator Kicki Milén Jacobsson bröt dock snabbt och ledde utfrågningen in på ämnet igen.

Alla partirepresentanter ville t ex att upphandlingen skulle gynna närproducerat och ekologisk mat. Partierna ville att det ska byggas mer i Brålanda. Däremot var inte alla partier eniga om att det ska byggas en återvinningsstation eller inte. Medborgarpartiet sa på stående fot ja till tanken, medan andra lovade att titta på det. Det närmar ju sig val och brålandabornas röster är viktiga… Jag tror för övrigt att Medborgarpartiet säger ja till allt som folk önskar. Om vi hade varit på Vänersnäs eller Rösebo eller Väne Ryr, så är jag övertygad om att medborgarpartiet hade velat bygga fullskaliga återvinningsstationer där också…

bralandajuni18_2

Den planerade återvinningsstationen/kretsloppsparken på Tenggrenstorp beräknas kosta 22 milj kr. Jag tror inte att kommunen har möjlighet att satsa lika mycket pengar på en anläggning i Brålanda. Det vore nog bättre om kommunen organiserade hämtning i Brålanda, och i andra delar av kommunen, några gånger per år. Som många andra kommuner ordnar det hela. Typ 2-3 fordon kommer samtidigt, med sorteringsanvisningar och hjälpande personal, och så får folk lasta på allehanda skräp, kemikalier, färg, lampor, datautrustning, batterier osv.

val2018Det märktes att det är val snart. I pauserna mellan frågestunderna så fick varje parti 10 min för att berätta om sitt parti i en ”Speaker’s Corner”. Vid dessa tillfällen flödade valpropagandan och vallöftena fritt… ”Om bara ni röstar på mitt parti”, typ, så ska allt det här hända nästa mandatperiod, allt ska bli så bra… Varför partierna inte gjorde något denna mandatperiodlutz_bralanda förklarade de inte. Jag kan ibland (läs ofta) förstå ”vanligt folk” om de tröttnar på politikerna och alla löften.

Lutz Rininsland och jag försökte påvisa vad Vänsterpartiet hade gjort under mandatperioden och att vi ständigt på partiets hemsida och i våra bloggar kommenterar vad som händer i kommunen och vad vi anser i olika frågor. Vi redovisar i stort sett allt vad vi gör. (Som tex att lägga en uppmärksammad motion om tågstopp i Brålanda – klicka här!) Vänsterpartiet vill inte vara en val- och löftesmaskin. Vänsterpartiet vill åstadkomma resultat och vi anser att vi också har gjort skillnad denna mandatperiod. Och det tänker vi fortsätta göra i fortsättningen också.

bralandajuni18_3Det var en het men rolig och spännande dag på Storgatan i Brålanda. Arrangemanget och upplägget var genomtänkt och lyckat. Det kanske är ett koncept att ta efter även på andra ställen i kommunen? Överlag finns det mycket för resten av kommunen att lära av Brålanda. Brålanda ligger ofta ett steg före…

.

PS. I Facebookgruppen ”Brålanda i samverkan” finns bilder och filmer från dagen, bland annat intervjuer, t ex en mycket oförberedd och spontan intervju med Lutz och mig.

Kategorier:Brålanda, Val 2018

Framtidens bibliotek

bibliotek_grektextVar ska framtidens bibliotek ligga i Vänersborg? Den frågan diskuterades på det senaste sammanträdet på kultur- och fritidsnämnden den 28 maj. Frågan kom också upp på TTELA:s valdebatt på Aqua Blå.

Det fanns två förslag för den framtida placeringen av kommunens bibliotek. Alternativ 1 innebar att biblioteket skulle flytta till Timjanhuset (Timjan 4) på gågatan.

bibliotek_timjan

I alternativ 2 skulle biblioteket finnas kvar i nuvarande fastighet (Malörten 1).

bibliotek_malort

Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sammanträdet den 28 maj att förorda alternativ 1, dvs en flytt av biblioteket till Timjanhuset:

”Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säga upp nuvarande hyresavtal för Malörten 1 och, efter det att Vänersborgs kommun förvärvat fastigheten Timjan 4 och byggt om i egen regi med utgångspunkt från det program och förslag som tidigare presenterats, teckna nytt hyresavtal med samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Nämnden var oenig. Ledamöterna från socialdemokraterna, miljöpartiet och liberalerna röstade för en flytt. Henrik Josten (M) och Åsa Olin (V) röstade försverigedemokraterna att biblioteket skulle vara kvar i nuvarande fastighet. Hur sverigedemokraterna röstade? Mathias Olsson (SD) avstod naturligtvis från att rösta. SD röstar sällan när det gäller viktiga frågor… (Ja, ska jag vara ärlig så röstar de sällan i mindre viktiga frågor heller…)

Ärendet är emellertid inte slutligt avgjort. När det handlar om investeringar av den här storleksordningen ska frågan först till kommunstyrelsen för att sedan avgöras i kommunfullmäktige. Det kommer knappast att ske före valet i september. (Kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde före sommaren och då kan inte heller ärendet komma upp till fullmäktiges juni-sammanträde.)

kulturfritidVad innebär då kultur- och fritidsnämndens beslut om en flytt, om det nu blir en sådan i slutändan?

Först var det tänkt att kommunen skulle hyra Timjanfastigheten på 30 år till en kostnad av 3,8 milj kr per år. Men vid samtal med fastighetsägaren erbjöds kommunen i stället att köpa fastigheten. Och det är nu det som nämnden vill, dvs köpa fastigheten. Det finns emellertid inget pris i handlingarna – och det är ju något märkligt. Även om det inte är just kultur- och fritidsnämnden som formellt köper fastigheten. Timjanhuset kräver också en omfattande renovering och den ska ju kommunen själv stå för om fastigheten köps. Även kostnader förpengarpengar denna renovering saknas i underlaget. Däremot finns det en uppskattning av den framtida hyran för kultur- och fritidsnämnden om biblioteket flyttar in på Timjan:

”En grov uppskattning av produktionskostnad och komponentavskrivning med utgångspunkt i det förslag som presenterats för nämnden tidigare ger, enligt fastighetschefen, en årshyra på 1100-1300 kr per kvm och år, totalt mellan ca 2650 tkr/år – 3150 tkr/år.”

En sådan beräkning av hyran förutsätter naturligtvis att kommunen (samhällsbyggnadsförvaltningen) känner till kostnaderna för både köp och renovering. Och det gör de. Enligt säker källa har kommunen erbjudits att köpa fastigheten för 9.950.000 kr. Priset är dock ännu inte slutförhandlat.

Men renoveringen…?

bibliotek_timjan_2Det är svårt att uppskatta kostnader för den omfattande renoveringen. Det handlar om ombyggnation, påbyggnad av en våning och verksamhetsanpassning. Och vi vet av erfarenhet att kommunala uppskattningar av byggnadsarbeten har en sällsynt förmåga att slå fel… Och det tämligen mycket. Och då är det inte bara arenan eller kommunhuset jag tänker på…

Det undgår väl inte heller någon att det faktiskt också står ”grov uppskattning” i underlaget. En ”grov uppskattning” torde enligt kommunalt språkbruk vara en särdeles osäker uppskattning även med kommunens mått mätt. Jag ska inte sticka under stol med att jag ser framför mig hur renoveringen börjar – och så upptäcks nya problem som måste åtgärdas. Och fler problem. Och eftersom fastigheten är i kommunal ägo och renoveringen har påbörjats, så måste renoveringen fortsätta. Och nya pengar skjutas till. Och nya… Innan bygget kan slutföras och byggnaden stå klar.

bibliotek_timjan_3

Hur som helst, den ”grova uppskattningen” ligger på 50-60 miljoner kr. (Siffran är lite osäker. Jag frågade samhällsbyggnadsförvaltningen i tisdags fm, men har ännu inte fått något svar.)

Biblioteket på Timjan kommer, efter tillbyggnad, att bli 2.420 kvm. (Malörten  2.650 kvm.) Fast det stod inte heller i underlaget… Men man får väl förutsätta att ledamöterna informerades muntligt, men det är ändå, igen, ganska uppseendeväckande att sådana här uppgifter inte finns med i handlingarna inför beslutet.

osakerMed de ytterst osäkra kalkylerna som grund räknar kommunen med att hyran ska bli 0,9-1,4 milj kr lägre per år (årshyran beräknas alltså ligga på mellan 2,65-3,15 milj per år), i Timjan än på nuvarande plats. Och det är ju bra, även om det känns oerhört optimistiskt – och osäkert. Man kan väl tycka att det borde ha gjorts en ordentligt och fördjupad utredning av kostnaderna innan nämnden fattade sitt beslut.

Även nämndens vice ordförande Henrik Josten (M) verkar vara av den uppfattningen. Tilltumme_pekfinger TTELA den 29 maj säger Josten (se här):

”De siffrorna är mycket mellan tummen och pekfingret som jag uppfattar det. Och vi har sett projekt i den här kommunen tidigare som blivit dyrare än det var tänkt.”

Max Eskilsson på TTELA befarar också att kultur- och fritidsnämndens kostnadskalkyler är optimistiska glädjekalkyler. (Se ”Biblioteksflytt med lång väntetid”.)

ttelaEskilsson skriver:

”Kostnadsbilderna som presenterats ger sken av en slant väl värd att i dagens läge spara in på. Men av erfarenhet vet vi att kommunala byggprojekt lätt kan innebära en kostnadsutveckling som skenar iväg.”

Kultur- och fritidsnämnden räknar också med att hela den omfattande byggnationen ska vara klar på två år och att biblioteket kan flytta in i Timjanhuset redan den 1 januari 2021. Det är nog även det tämligen optimistiskt. Fastigheten är ju faktiskt inte ens inköpt än – och det beslutet kan som sagt inte fattas av kommunfullmäktige förrän tidigast till hösten… (Det tog nästan 5 år efter beslut, innan byggnationen av förskolan i kv Hönan kom igång… På kommunal mark…)bibliotek_framtiden

Men även om Timjanhuset står klart 2021, så är frågan var biblioteket ska ligga under renoveringstiden. Det nuvarande hyreskontraktet på Malörten 1 går ut den 30 juni 2019 (och behöver omförhandlas eller sägas upp 12 månader i förväg). Det talas om att filialerna ska graderas upp och att man endast ska ha ett mindre in/utlämningsbibliotek i centrum under byggtiden. Eller att biblioteket kanske kan vara kvar i Malörten. Men det vet ingen än. (Förhandlingar ska inledas till veckan.)

Å andra sidan hade inte biblioteket kunnat vara kvar på Malörten, om nämnden nu hade bestämt det, under tiden dessa lokaler hade renoverats. Fast renoveringen skulle ha varit färdig vid årsskiftet 2019-2020 eller i början av 2020, dvs ett år innan Timjan.

pengar18Det är de beräknade kostnaderna som är den avgörande faktorn för majoritetens beslut att flytta biblioteket till Timjan. Kultur- och fritidsnämnden räknar med och tror att det blir billigare.

Sedan har också andra argument framförts.

Kultur- och Fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP) (se TTELA ”Majoritet vill flytta biblioteket”) anger två argument till TTELA:

”Och så känns det bra att kommunen äger biblioteket.”

hus_oldMin åsikt är att det skulle kännas bättre om skattebetalarnas pengar användes så effektivt som möjligt. Vem som äger själva byggnaden som biblioteket inryms i torde vara en tämligen underordnad fråga. Dessutom tror jag, av erfarenheterna från Vänersborg, att kommunens fastigheter inte sköts särskilt väl, tex när det gäller underhåll och renoveringar. (Det är inte bara Idrottshuset jag tänker på.) Där ligger de privata fastighetsägarna klart före.

Marika Isetorp tycker också placeringen vid gågatan talar för Timjan:

”Och mer centralt går ju inte att komma…”

Placeringen vid gågatan är ett argument som också framförs i handlingar från kultur- och fritidsförvaltningen:

bibliotek3”är av strategisk betydelse för utvecklingen av Stadskärnan.”

Jag har svårt att se skillnad på de två lägena, det är ju bara 50-60 m mellan Timjan och nuvarande placering av biblioteket. Samtidigt ser jag framför mig hur ett nytt fint och renoverat bibliotek på nuvarande plats skulle kunna vara en slags brygga mellan gågatan och hamnkanalen. Biblioteket skulle kunna binda samman gågatanbibliotek4 med vattnet. Det vore, tror jag, en fördel med affärer på Timjan, fastigheten passar bättre till det, än på Malörten 1. (Fast det beror ju naturligtvis på om centrum blir så attraktivt så att affärer vill flytta dit…)

Till sist anser förvaltningen att:

”en flytt av biblioteket till nya lokaler i Timjanhuset ger större utvecklingsmöjligheter för biblioteket som mötesplats. … studieplatser, ytor för kreativ verksamhet, forskning, utställningar, tysta rum och läshörnor i en väl planerad mix. … café/restaurangverksamhet som drivs av en extern entreprenör…”

Jag har svårt att se att denna mötesplats inte skulle kunna skapas på bibliotekets nuvarande plats. Särskilt som lokalytorna på Malörten skulle bli större.

När det gäller alternativ 2, Malörten 1, dvs att biblioteket blir kvar på sin nuvarande plats, innebär det att fastighetsägaren ska:

bibliotek5”åtgärda eftersatt underhåll, bristande tillgänglighet och verksamhetsanpassning enligt program för framtidens bibliotek.”

Dessutom flyttar Systembolaget ur sina lokaler och då kan det ske en utökning av bibliotekets lokaler i markplan. Bibliotekets huvudingång skulle också flyttas till Systembolagets nuvarande entré.

Kostnader för att stanna kvar i Malörten skulle alltså bli högre än de beräknade kostnaderna för Timjan. Men hyreskostnaderna är å andra sidan tämligen säkra, även om de slutgiltiga hyreskostnaderna fastställs definitivt först efter kommunen har varit med och bestämt hur det framtida biblioteket ska vara utformat. Vilket nu inte blir aktuellt enligt kultur- och Fritidsnämndens beslut…

bibliotekarieEn fördel med Malörten 1 är att det bara blir två våningar på biblioteket mot Timjans tre (efter tillbyggnad). Det innebär så vitt jag kan förstå en bättre arbetsmiljö för personalen, samtidigt som det säkerligen inte behövs lika stor personal som på Timjan. Tyvärr framgår det inte i handlingarna vad bibliotekspersonalen tycker. Det står bara:

”Förslagen har presenterats för bibliotekspersonalen på en arbetsplatsträff (APT).”

Vad jag förstår så skulle det också vara en fördel med Malörten att personalens kontor skulle bli utspridda över hela biblioteket och inte koncentrerade på en våning, mer isolerade från de olika verksamheterna.

FolketsHusEn aspekt som egentligen inte har med själva biblioteksverksamheten att göra är att Konsthallen, som nu ligger i Folkets Hus, skulle kunna flytta till biblioteket om det blev kvar på Malörten, dvs nuvarande plats. Det är dock inte med i kostnadsförslaget. Konsthallen får inte plats på Timjan. (Malörten  2.650 kvm, Timjan 2.420 kvm.) Det kan bli aktuellt eftersom en ny varuhiss måste installeras på Folkets Hus. Ett tänkbart scenario är därför att hissen hamnar ovanför Konsthallens verkstad och det kommer att innebära att utrymme måste tas från Konsthallens pedagogiska verksamhet.  Det i sin tur innebär att skolklasser, som idag erbjuds besök i Konsthallen med visning och workshop, inte kommer att kunna erbjudas workshop.

Och visst kan man se ett kulturcentrum framför sig om Konsthallen och biblioteket placerades bredvid varandra. De skulle kunna samverka och locka fler besök till båda verksamheterna…

vbg_loggaDet blir säkert ett fint och bra bibliotek oavsett var det än placeras. Det är jag helt övertygad om. Men med alla osäkra faktorer när det gäller de ekonomiska kostnaderna med en flytt så är det ett stort vågspel när kommunen ska köpa en fastighet och själva stå för en renovering, tillbyggnad och ombyggnad. Jag skulle hellre ha sett att det fanns ett bättre beslutsunderlag innan kommunen gav sig in på ett sådant här vågspel med skattebetalarnas pengar. Särskilt som kommunen står inför stora och nödvändiga investeringar i förskolor och skolor.

Till sist.

avtal2Det nuvarande hyresavtalet i biblioteket (på Malörten 1) går ut i juni 2019. Det måste sägas upp senast juni 2018, dvs nu (!). Annars förlängs det automatiskt med ytterligare fem år.

”För att kommunen ska vara fri att välja bästa alternativ och inte låsas upp i ett icke förhandlingsbart läge bör beslut om bibliotekets framtida placering fattas snarast möjligt under våren 2018.”

I kallelsen inför decembermötet uttrycktes det så här:

”För att inte sitta fast i ett tvingande kontrakt eller stå utan bibliotekslokaler i juli 2019 behöver nödvändiga beslut fattas senast i början av 2018.”

Kommer kommunen att hinna med nödvändiga beslut och vem ska i så fall fatta dem?

%d bloggare gillar detta: