Trögt för Magnus i Sikhall
Magnus Larsson tilldelades nyligen kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls magasin (se “Grattis Magnus Larsson!”).
Sikhalls magasin har blivit fantastiskt fint, men det är svårt att använda
för tillställningar av olika slag som fester, bröllop, begravningar mm under vinterhalvåret. Det finns ju inga toaletter i magasinet och kommunens offentliga toalett, som bokstavligen ligger ett stenkast därifrån, är låst på vinterhalvåret. Den låsta toaletten ställer även till problem för alla som vill besöka Sikhall vintertid t ex för att åka skridskor på Vänerns is eller fiska. Eller köra med bilar på isen…
Det sistnämnda är inte populärt i kommunhuset av någon anledning, kanske är det någon invånare eller turist som klagat. Kommunen löste emellertid problemet snabbt och smidigt. Kommunen stängde nämligen av vägen nere vid badplatsen så att folk inte kunde köra ut på isen.
Det var egentligen bara ett problem. Avstängningarna sattes upp på Magnus Larssons mark, utan tillstånd… Larsson äger ju en del mark i området, men tydligen har inte kommunen klart för sig var gränserna går. Trots alla dessa år av osämja och konflikter.
Studerar man nedanstående foto noga så ser man faktiskt en av gränspinnarna. (Magnus Larssons mark till höger, kommunens till vänster.)
Det fanns faktiskt ytterligare ett problem med avstängningen. Folk hittade andra vägar. De körde ut på isen från sjösättningsrampen som ligger mellan Segelsällskapets fastighet och magasinet.
Magnus Larsson har som alla vet i södra Dalsland och de flesta i Vänersborgs kommun, inte minst berörda tjänstepersoner på kommunhuset, stora planer för Sikhall. I de planerna spelar magasinet en nyckelroll.
Larsson vill bland annat anlägga en servicebyggnad vid magasinet med lokaler för kök, personalutrymmen och inte minst toaletter. Och de planerna känner kommunen väl till sedan många år tillbaka. Planerna har dock blivit mer konkreta efter att fastighetsregleringen mellan kommunen och Magnus Larsson blev klar i september 2025.
Fastighetsregleringen innebar att Larsson äntligen, efter 20 år och mot det styrande partiernas vilja (S+C+KD+MP), fick köpa tillbaka en stor del av den mark som kommunen orättmätigt förköpte/exproprierade av honom. Därmed öppnades möjligheterna för Larsson att börja förverkliga de drömmar och visioner som han har närt i decennier och som var orsaken till att han förvärvade området från första början 2005. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.)
Men Larsson måste ha tillstånd. Och då är han beroende av Vänersborgs kommun…
Efter fastighetsregleringen tog Magnus Larsson snabbt kontakt med byggnadsförvaltningen. Parterna kommunicerade och samrådde under hösten. I början av december lämnade Magnus Larsson in ansökan om strandskyddsdispenser. Han fick löfte om att byggnadsförvaltningen snabbt skulle titta på dem och lyfta upp ärendena i byggnadsnämnden redan i januari.
Det blev inte så och nu har Larsson fått kännedom om att hans ansökan ska behandlas som tidigast i nämnden i april. Kanske inte ens då….
Det är alltså inte nog med att Larsson väntar på att detaljplanen för Sikhall, som byggnadsnämnden beslutade om den 4 mars 2015, ska bli klar. (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Nu måste han även vänta på att få bygga toaletter så att han kan använda det magasin som han har fått pris för av byggnadsnämndens politiker.
Igår onsdag hade jag nöjet att delta i en träff med representanter från lokala företag och fastighetsägare. De berättade bland annat att om de ringer Trollhättans stad så möts de alltid av en positiv attityd. Tjänstepersonerna börjar samtalen med typ “vad roligt att du vill investera i Trollhättan!”. Tjänstepersonerna i stadshuset är alltid beredda att ställa upp och hjälpa företagare och investerare.
Så är det tyvärr inte i Vänersborg. Och det spelar tydligen ingen roll att tjänstepersonerna i de “tekniska förvaltningarna” får gå utbildningar med budskap som:
“Bli den myndighet du själv vill möta.”
Och:
“Ni är till för invånarna – inte tvärtom.”
Magnus Larsson är tyvärr en av dem som har drabbats av negativa attityder och en ovilja från kommunhuset att hjälpa till att hitta bra lösningar för både kommunens entreprenörer och invånare. Han har, liksom flera andra, snarast blivit motarbetad.
Varför kan inte kommunen ta tillvara på kraften och viljan hos de människor som vill bygga och utveckla Vänersborg?
KS (25/2): Flera intressanta ärenden
Tiden går fort och de politiska sammanträdena avlöser varandra. Man har inte ens hunnit bearbeta och analysera onsdagens kommunfullmäktige än. Det utspelade sig, precis som decembermötet, till stor del i “sandlådan”. Det finns mycket att blogga om från den tillställningen…
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen sammanträde. Det måste prioriteras. Det är i och för sig relativt få ärenden, bara 18, och ganska få sidor att läsa igenom, även om de 436 sidorna måste studeras.
Dagordningen har följande utseende:
Som vanligt döljer det sig ett flertal informationspunkter under ärende 1. Kommunstyrelsen (KS) ska få information om “Beslut om yttrande över detaljplan för Nabbensberg västra”, “Kompetensutvecklingsprogrammet”, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”, “Ny socialtjänstlag” och “IT”.
Dagordningen innehåller ganska många “formella” ärenden, som, tror jag, inte kommer att föranleda särskilt mycket politisk debatt eller ens diskussion. Det innebär emellertid inte att ledamöter och ersättare inte behöver sätta sig in i frågorna.
Ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget och omfördelning av investeringsbudget 2026” innebär i huvudsak att beslutade investeringspengar ska flyttas. Det är investeringsprojekt som är påbörjade före 2026 men som inte har blivit klara. Den del av budgeten som då inte förbrukades förra året ska enligt beslutsförslaget få tas med till 2026.
Men kommunen är mycket, mycket tyngd av alla stora investeringar som har utförts under de senaste åren och andra som kommunen har framför sig. Det gäller att prioritera och flytta fram investeringar som är mindre nödvändiga. Det är ett budskap som trummas ut av de styrande, och ekonomiavdelningen säger inte emot.
Bläddrar man i underlaget hittar man “Bro hamnkanalen”. Det avser nybyggnation av gång- och cykelbro som binder ihop Sanden och Sundsgatan. Projektet är försenat och tilläggsbudget föreslås på ca 0,5 milj kr. Bron beräknas kosta totalt ca 15 milj kr inklusive vissa nödvändiga förstärkningar. Vänsterpartiet liksom några andra partier tycker inte att pengar ska läggas på en ny GC-bro i dessa tider.
Det föreslås att nästan 17 miljoner (16.993.000 kr) ska flyttas till i år (2026) för att byta tak på arenan. I budgeten har avsatts totalt 22 milj kr. Då ingår också byte av invändig belysning (har utförts) samt omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. De sistnämnda arbetena återstår.
“Ett omtag för projektet avseende takbyte av Arena Vänersborg har krävts då inga anbud kom in under 2024. Ny upphandling blev klar våren 2025 och produktionen har fått flyttas fram på grund av upphandlingen.”
Vi i Vänsterpartiet var som bekant starkt kritiska mot bygget av arenan (och det är ändå snällt sagt). Den blev alldeles för dyr och den fortsätter att kosta stora summor. (Den kostar även om den skulle rivas, kommunen håller fortfarande på att avbetala lånen som togs för att bygga arenan för snart 20 år sedan.)
Problemet imorgon är att samhällsbyggnadsnämnden har sammanträde på torsdag och ska behandla ärendet “Förfrågan om utökning av projektmedel för Arena Vänersborg”. Beslutsförslaget i ärendet lyder:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om 14 mnkr i utökning av totalbudget för investeringsunderhåll av Arena Vänersborg”
22+14=36 miljoner…
Det blir alltså ännu dyrare att åtgärda arenan än vad som framgår av underlagen till KS…
Samhällsbyggnadsnämnden har i underlaget en del alternativ, t ex att dela upp de olika delmomenten i etapper. Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar inte detta, eftersom:
“kostnaden för att utföra enskilda delmoment är hög och ineffektiv, och en uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 mnkr, utöver kostnader för temporära lösningar och risk för fastighetsskador.”
Förvaltningen påpekar också att:
“Arbetena är komplexa och kräver särskild kompetens, vilket gör det svårt att få entreprenörer att åta sig mindre delprojekt. Tidigare upphandlingar har också saknat anbud.”
Och ett takbyte innebär att det inte behöver göras något åt taket förrän om ca 10 år. Då måste taket åtgärdas igen…
De här uppgifterna om att kostnaderna för arenan blir ännu större finns alltså inte med i underlaget till morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen…
När ska de styrande stanna upp och ställa sig frågan, är det värt att lägga så mycket pengar på Arena Vänersborg? (När de samtidigt anser att det inte är värt att satsa 3-4 miljoner för brandskyddsåtgärder på Sörbygården…)
En parkeringsutredning har genomförts på uppdrag av KS och ska nu redovisas. Utredningen är på 83 sidor. Det skulle definitivt ha behövts en föredragning av utredningen från någon av författarna innan politikerna tar sig an den…
Syftet med parkeringsutredningen är att ge:
“en samlad bild av parkeringssituationen i Vänersborgs kommun och ta fram underlag för att uppdatera kommunens styrdokument inom parkering.”
Och utredningen ger en samlad bild, helt klart. Det är både en diger och gedigen utredning. Slående för Vänersborg är att invånarna upplever parkeringssituationen i centrala Vänersborg som relativt god. Vid dialoger och på enkäter svarar invånarna att det fungerar bra.
“För att vara en kommun med relativt stor centralort sticker svaren från Vänersborg ut som oväntat positiva. Endast 11 % svarade negativt medan mer än två tredjedelar instämde i att det finns goda möjligheter att parkera bil.”
Beläggningsmätningar visar också att det finns relativt gott om lediga parkeringsplatser i Vänersborgs innerstad.
(Jag noterar för övrigt att Lovisebergsgatan hör till de mest fullbelagda gatorna i norra delarna av centrala Vänersborg – se karta. Rött betyder ”hög beläggning.) Det är nästan så att man kan fråga sig, tänker jag, om varför det då skulle behövas några förändringar. Det förväntas emellertid att antalet parkeringsplatser kommer att minska. Det blir fler bostäder och det tillkommer fler verksamheter i centrum.
“På sikt kommer det därför troligtvis att bli högre tryck på många av parkeringsplatserna och kommunen behöver ha beredskap för att hantera det.”
Utredningen ger förslag på åtgärder. Den stora förändringen som föreslås är att avgifter införs för parkering på allmän plats och kommunala parkeringar i centrala Vänersborg. Förslaget är att den som vill använda P-skiva och stå gratis kan fortsätta precis som förut. Avgifterna ska endast tas ut för den som vill parkera längre tid t ex mer än 2 timmar. Ett annat förslag är att ta bort fri 4-timmarsparkering på vardagar under arbetstid:
“Dessa platser används i hög utsträckning av kontorsarbetande i innerstaden som då kan gå ut och flytta bilen en gång under dagen.”
Utredningen föreslår också förlängd P-tid på lördagar och fri parkering på kvällar, nätter och söndagar.
Det ska sägas att utredningen även tar upp parkeringssituationen i andra delar av kommunen. Det visar sig att det finns och kommer att finnas parkeringsproblem på t ex Holmängs hage, Sanden södra och Vänerparken. Utredningen ser ett parkeringshus framför sig på Sanden södra.
Ärende 8, “Beslut om avtal för andrahandsupplåtelse Bruket 7”, handlar om Wargön Innovation. Vänersborgs kommun står för hyresavtalet med Fastighets AB Vänersborg för den fastighet, Bruket 7, som Wargön Innovation ligger på. I underlaget ges en förklaring till ärendet:
“Ansökan för nytt ERUF-projekt (ERUF=Europeiska regionala utvecklingsfonden; min anm) lämnas av Wargön Innovation in i februari 2026 och beslut förväntas meddelas under juni månad 2026. Vid beviljat projekt upprättas förslag på nytt avtal för andrahandsupplåtelse av Bruket 7 under beviljad projektperiod.”
Ett sådant avtal för andrahandsupplåtelse har funnits sedan tidigare. Beslutsförslaget kommer därför att antas av KS, trots att SD säkerligen kommer att rösta mot. De vill ju att hela Wargön Innovation ska läggas ner.
Det intressanta, eller skrämmande, är om ansökan för ERUF-projektet avslås. Då:
“…behöver Wargön innovation presentera annat finansieringsupplägg för att kunna bibehålla verksamhet i befintliga lokaler.”
Det låter som om ett avslag kan äventyra hela Innovations framtid.
En detaljplan för Nabbensberg västra ska upprättas. Planen, som nu är ute på samråd, möjliggör nya småhus och lägenheter i området. Det ska också kunna uppföras butiker, restaurang eller särskilt boende. (Se kommunens webbplats “Detaljplan för Nabbensberg Västra”.)
KS ska ställa sig bakom ett yttrande över detaljplanen. Det verkar för en amatör vara ett bra och genomtänkt yttrande. Det pekar bland annat på att vägarna för GC-trafik inte är helt genomtänkta, att det finns mark i området som inte utnyttjas på ett effektivt sätt och att det borde avsättas mark för en förskola.
Kommunstyrelsen tänker avslå ett medborgarförslag om att göra om Norra skolan till ett museum. Byggnadsnämnden har redan fått i uppdrag att i en planprocess pröva möjligheten att tillåta ändamålen bostad, handel och kontor i stället för nuvarande allmänna ändamål för Norra skolan. Kommunen tänker sälja fastigheten eftersom kommunen inte längre har användning av den eller pengar till att renovera den.
Budgetanvisningar till nämnderna
Det på sätt och vis viktigaste ärendet imorgon är ärende 16, “Förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2027-2029”. Det är de så kallade ”budgetramarna” som ska beslutas. Anvisningarna innebär att nämnderna utifrån dessa “budgetramar” ska lägga en budget för nästa år.
Budgetanvisningarna anger alltså vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt är budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.)
Det finns aldrig några andra förslag till budgetanvisningar än förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är ett förslag som man förmodar att samtliga ledamöter från de styrande partierna står bakom. Förslaget har, efter åtminstone vissa anvisningar från ordförande Augustsson, utarbetats av tjänstepersonerna på ekonomiavdelningen. Det är omöjligt för andra partier att “på egen hand” utarbeta ett sådant här förslag.
Det skulle dock vara intressant om t ex Vänsterpartiet gav tjänstepersonerna i uppdrag att utarbeta alternativa budgetanvisningar/”budgetramar” enligt V:s uppfattning. Jag tror knappast att det skulle vara möjligt… (Men jag har faktiskt inte frågat.) Eller… Tänk om samtliga partier i opposition skulle lägga ett förslag om att redan i detta läge tilldela barn- och utbildningsnämnden ytterligare 20 milj kr utöver förslaget från ordförande Augustsson… Hmmm. Det kanske skulle leda till att ordförande Augustsson avgick som ordförande…
Jag återkommer till budgetanvisningarna i ett senare blogginlägg. Det kan också tilläggas att i år, precis som under alla valår, kommer en ny budget att antas av det nyvalda kommunfullmäktige efter valet i september.
Samtliga beskrivna ärenden, utom ärendet under rubriken “Arena Vänersborg/GC-bro”, avgörs på morgondagens KS-sammanträde. De går alltså inte vidare till kommunfullmäktige.
Men någon kanske är intresserad av hur KS tänker att kommunfullmäktige ska besluta i frågan om en ny rondell i Vargön (vid Fyrkanten). Beslutsförslaget är att det inte ska bli någon ny rondell i Vargön.
Det är svårt att avgöra hur lång tid sammanträdet kommer att vara. Det beror på hur lång tid de olika informationspunkterna tar. Men klart är att det borde sluta före kl 18.00 – för då är det ett annat möte inbokat.
Inför en matbank i Vänersborg
På TTELA:s hemsida kan man idag läsa en insändare från Ida Hildingsson, Vänsterpartiet. (Se TTELA “Inför en matbank i Vänersborg”.)
Insändaren beskriver en verklighet som blir allt vanligare för många människor i Sverige och i Vänersborgs kommun – en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet.
Hildingsson skriver:
“Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun.”
Vänsterpartiet Vänersborg anser att kommunen ska ta ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället. Vänsterpartiet har därför lagt en motion i kommunfullmäktige, “När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingssons insändare återges nedan i sin helhet och här kan man läsa Hildingssons motion och också ladda ner den – “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
===
“Inför en matbank i Vänersborg
Vänsterpartiet i Vänersborg vill att kommunen tar ett större ansvar och inrättar en matbank för att motverka hunger och matsvinn.
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun. Civilsamhällets organisationer larmar om ökande behov av matstöd och köerna till matutdelningar växer – något som nyligen uppmärksammats i Sveriges Radio.
I ett samhälle med en fungerande välfärd – och i en kommun som Vänersborg med ambitioner om jämlikhet och trygghet – ska ingen behöva be om matkassar för att klara vardagen. Pensioner, löner, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd ska räcka till ett värdigt liv, med mat på bordet. När de inte gör det är det ett tydligt tecken på att politiken har misslyckats.
Priserna på mat, el och boende skenar. Samtidigt har många inkomster halkat efter. Resultatet är en växande matfattigdom, där människor tvingas välja bort måltider och leva med oro, skam och otrygghet – inte minst barn. Det är ovärdigt och oacceptabelt.
Samtidigt slängs fullt ätbar mat varje dag. Butiker, grossister och offentliga verksamheter kastar livsmedel, medan människor i samma kommun inte har råd att äta sig mätta. Denna absurda kontrast är inte bara ett resursslöseri – den är ett systemfel som är både socialt och ekologiskt ohållbart.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete. Deras insatser är avgörande för många och ska värnas. Men låt oss vara tydliga: välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. När ideella krafter tvingas bära upp grundläggande trygghet är det ett tydligt tecken på att kommunen inte tar sitt ansvar fullt ut.
Därför förespråkar Vänsterpartiet att Vänersborgs kommun nu tar ansvar och inrättar en matbank, i samarbete med civilsamhället och lokala aktörer. Det är en nödvändig åtgärd för att motverka hunger och matfattigdom, minska matsvinnet och skapa arbetsträningsplatser. Men framför allt handlar det om värdighet: att människor inte ska behöva förlita sig på nödhjälp och tillfällig välvilja, utan mötas av ett strukturerat, rättvist och kommunalt ansvar.
Samtidigt ska vi inte blunda för det grundläggande problemet: i ett fungerande välfärdssamhälle ska inte matbanker behövas. Det långsiktiga målet måste vara en politik som stärker inkomster, arbetsmöjligheter, trygghetssystem och välfärd – så att matfattigdom aldrig uppstår.
Men när människor går hungriga här och nu är passivitet inget alternativ. Då är det kommunens skyldighet att agera, även om det samtidigt avslöjar ett större samhälleligt misslyckande. För mat är en mänsklig rättighet – och Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop – där ingen ska lämnas hungrig.
Frågan är enkel: Accepterar vi matfattigdom i Vänersborg eller är vi beredda att ta ansvar?”
Tredje gången gillt för det svarta taket?
Teresa och Björn Thorenius flyttade till Snickaregårdsvägen i Vargön år 2002. 14 år senare, i juli 2016, bytte de ut det röda tegelpannetaket till svart, blankt betongpannetak. Då skulle de svarta solpanelerna smälta in bättre. Det visade sig den 11 december 2020 att tjänstepersonerna på kommunens byggnadsförvaltning inte hade samma uppfattning. De bedömde att det svarta taket hade förändrat byggnaden väsentligt och därmed områdets karaktär. Takbytet var en olovligt utförd åtgärd.
Förvaltningen fick stöd av politikerna i byggnadsnämnden. Den 31 oktober 2023 fattade nämnden beslutet att paret Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius överklagade, men både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen höll med byggnadsnämnden och avvisade överklagandena. Thorenius skulle tvingas att betala upp till ett sex-siffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen. Ett rött tak var enligt byggnadsnämnden och kommunens stadsarkitekt ett allmänt intresse…
Sent på hösten 2024 ansökte Thorenius om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa meningslösa och dyrbara takbyten. Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Nämnden ansåg att:
“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”
Det var den socialdemokratiske ordföranden Benny Jonassons (S) utslagsröst som avgjorde… Eller om det nu var Sverigedemokraterna som avgjorde. Torbjörn Moqvist (SD) avstod nämligen från att rösta.
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot enskild”.
Thorenius överklagade som bekant byggnadsnämndens beslut med hänvisning till Kommunallagen. Det tog sedan Länsstyrelsen nästan ett år att komma fram till ett avgörande. Det 10 februari i år kom det självklara beslutet:
“Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.”
Karin Engqvist på TTELA ställde frågan till några ledamöter i byggnadsnämnden, bland annat ordförande Benny Jonasson (S), om de inte kände till paragrafen i Kommunallagen. De svarade att de inte gjorde det eller “glömde” den. (Se TTELA “Nytt hopp för svarta taket i Vargön – politikerna gjorde fel”.) Karl af Geijerstam skrev i en ledare (se TTELA “Ge bygglov för det svarta taket i Vargön”):
“Att vare sig ordförande eller ledamöterna hade koll på något som står väldigt tydligt i kommunallagen är häpnadsväckande.”
Ja, det är häpnadsväckande – särskilt som denna fråga enligt uppgift hade diskuterats tidigare i nämnden… Kanske ville inte ledamöter upplysa om vad som gällde eftersom de inte visste hur Torbjörn Moqvist (SD) skulle rösta om han blev “tvingad”. Man skulle också kunna ställa frågan varför inte de annars så talföra tjänstepersonerna slog larm…
Ärendet ska alltså upp ytterligare en gång i byggnadsnämnden, för tredje gången. Förhoppningsvis blir det redan på nästa sammanträde, den 3 mars. Niklas Claesson meddelade TTELA att han ska lägga fram samma yrkande som tidigare, dvs att bevilja Thorenius bygglov för det svarta taket. Och gör han inte det, så finns det andra i nämnden med samma planer. Och personen som har orsakat denna “uppståndelse”, Torbjörn Moqvist, var tydlig i TTELA:
“Jag kommer att rösta för dem.”
För paret Thorenius alltså.
Det tycks som om det svarta taket på Snickaregårdsvägen ska få förbli svart. I varje fall om politikerna får bestämma. Men vad säger tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen?
I motiveringen till avslaget den 21 jan 2025 skrev förvaltningen:
“Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”
Antagligen anser förvaltningen fortfarande det. Och stadsarkitekten Martin Staude har sin åsikt klar:
“De genomgående röda taken är ett viktigt karaktärsdrag för området; en enhetlighet som präglar gatubilden och förstärker husens historiska och estetiska samhörighet.”
Det är viktigt att klargöra, och slå fast, att det i detaljplanen (stadsplanen) från 1988 inte finns några bestämmelser för tak- eller fasadfärger i området. Det finns också en “Översiktsplan” från 2017. I den finns det inte heller några anvisningar om vad som gäller i området.
Det har emellertid vid upprepade tillfällen hänvisats till den fördjupade översiktsplanen. Den 31 oktober 2023 motiverade byggnadsnämnden sitt beslut att det svarta taket skulle bytas ut med: 
”Åtgärden följer inte kommunens riktlinjer i FÖP:en.”
Vilket var tämligen absurt. Den fördjupade översiktsplanen antogs ju inte av kommunfullmäktige förrän 2023 – och taket byttes alltså redan 2016. Den fördjupade översiktsplanen kan naturligtvis inte gälla retroaktivt! Och dessutom är den inte ens juridiskt bindande…
Den 1 december 2025 skedde en tämligen omfattande uppdatering av Plan- och bygglagen, PBL. Det övergripande syftet var att skapa ett mer förenklat, effektivt och ändamålsenligt regelverk för bygglov, så att de administrativa bördorna skulle minska och att fastighetsägare skulle ges större frihet över den egna fastigheten.
I PBL 9 kap 5 § står det:
“För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.”
Kanske är även den här paragrafen tillämplig, PBL 9 kap 56 §:
“Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
…
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Det tycks som om det blir ett enkelt beslut för byggnadsnämnden.
TTELA skrev emellertid:
“Vid avgörandet om bygglov i efterhand ska beslutet dock baseras på den lagstiftning som gällde vid takbytet.”
Jag kan inte uttala mig om detta stämmer i det här fallet. Men det finns rättsfall som säger att ny lagstiftning ska gälla om det gynnar den som är föremål för tillsyn. Och uppdateringen av PBL ger som synes ett ganska starkt stöd för att Thorenius ska få bygglov av byggnadsnämnden. Ja, egentligen så verkar det som om Thorenius inte ens behöver söka bygglov. (Se även Boverket “Bygglov för fasadändring”.)
Byggnadsförvaltningen, och kanske politiker från de styrande partierna, skulle kunna hävda att Thorenius hus ändrar karaktär. Det argumentet tror jag dock inte håller, eftersom solcellerna på taket är svarta. Däremot tror jag att det kommer att hävdas att det svarta taket påverkar områdets karaktär. Det har ju nämnden och förvaltningen hävdat tidigare.
Gör det svarta taket det?
Det inringade huset är Thorenius hus. Alla hus med ett kryss har svarta tak. Och då har jag inte satt några kryss på alla garage som har svarta tak… Det ska också tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.
Niklas Claesson (M) sa till TTELA:
“Sen kan man se olika på hur kulturhistoriskt värdefullt det är. Jag menar att det är ganska spräckligt med olika färger i området ändå.”
Att bedöma ett områdes karaktär är helt klart personligt och subjektivt. Det finns olika åsikter och det vore mycket anmärkningsvärt och olyckligt om det svarta taket fälls istället för frias beroende på subjektiva tyckanden.
Till sist kan konstateras att paret Thorenius har fått betala 4.179 kr i bygglovsavgift. Och nu visar det sig att det kanske inte ens behövs bygglov för att ändra takfärgen. Om det är så måste naturligtvis bygglovsavgiften betalas tillbaka.
Spännande fortsättning lär följa…
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
Kommunen ger sig aldrig!
Det gör inte Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) heller.
Det är tur att jag alltid, trots vissa brister i kommunens snöröjning, håller vägen öppen från Lovisebergsgatan till brevlådan. Idag damp det nämligen ner ett analogt brev i lådan. Det var från Förvaltningsrätten i Göteborg.
Äntligen en dom tänkte jag. Både Henrik Harlitz och jag (Stefan Kärvling) väntar ju på att Förvaltningsrätten ska avgöra vårt överklagande om den underliga hanteringen av beslutet om återremiss på kommunfullmäktiges sammanträde i december. (Se 19/12 “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”.) Men det var ingen dom. Brevet innehöll ett yttrande från Vänersborgs kommun på vårt yttrande över kommunens yttrande (se 3/2 “Harlitz/Kärvling yttrar sig till Förvaltningsrätten”) på vår överklagan. (Se 28/12 “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”.)
Krångligt? Det är så det går till i Förvaltningsrätten – parterna “diskuterar” med varandra genom yttranden som hela tiden går via Förvaltningsrätten. Lite komplicerat, men det fungerar. Jag blev dock förvånad över att kommunen yttrade sig över vårt senaste yttrande. Juristerna i kommunen borde rimligtvis ha sagt allt som var väsentligt i ärendet i sitt första yttrande kan jag tycka. De är ju professionella. Men kanske ansåg juristerna att vårt yttrande gav nya aspekter på överklagandet som skulle tippa vågskålen till kommunens nackdel. Och det kan ju inte accepteras – kommunen har aldrig fel… Kommunen är ju en myndighet – med makt…
Juristerna på kommunen bemötte alltså vårt yttrande. Som jag ser det, så tillförde deras yttrande knappast något nytt i ärendet. Snarare visade det, enligt min och Harlitz uppfattning, att de rörde ihop saker och ting, kanske till och med medvetet för att förvilla. Därför har vi skrivit ett yttrande på kommunens senaste yttrande. Med det hoppas vi båda att det ska vara slut på yttranden och att Förvaltningsrätten istället avkunnar sin dom så fort som möjligt.
Här nedan publiceras först kommunens yttrande (kan laddas ner här) och sedan Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvlings (V) yttrande på kommunens yttrande (kan laddas ner här).
===
Kommunens yttrande till Förvaltningsrätten
Kommunen vidhåller sitt tidigare yttrande. När fullmäktige tog ställning till om ärendet skulle återremitteras i den första omröstningen tog man endast ställning till det, inte till vilket återremissyrkande som skulle bifallas. Detta var frågan för den andra omröstningen eftersom det förelåg ett andrahandsyrkande om återremiss. Majoriteten biföll i den andra omröstningen majoritetens återremissyrkande som var ställt mot minoritetens återremissyrkande. Motiveringen till beslutet bestämdes därför av de ledamöter som begärt återremiss i enlighet med 5 kap 50 § tredje stycket kommunallagen (2017:725). Att återremissen beslutades av en majoritet anges uttryckligen i det överklagade beslutet som är justerat och gällande. Den invändning som klaganden anför till grund för sitt överklagande,
att majoriteten beslutade om motiveringen till minoritetens återremiss, är därför felaktig.
===
Och så yttrande från Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V).
===
Yttrande över kommunens andra yttrande i mål 15545-25
Klagandena har tagit del av kommunens senaste yttrande och lämnar följande korta komplettering.
Kommunens argumentation utgår från att den första omröstningen endast avsåg frågan om återremiss i allmänhet och att den efterföljande omröstningen innebar ett val mellan två likvärdiga återremissyrkanden, varvid majoritetens återremissyrkande ska anses ha bifallits. Enligt klagandena innebär detta synsätt en rättslig omkonstruktion av beslutsprocessen som inte är förenlig med kommunallagens systematik.
Vid den första omröstningen prövades om ärendet skulle avgöras i sak eller återremitteras. När minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna stödde återremiss inträdde minoritetsskyddet enligt 5 kap. 50 § kommunallagen. Återremiss skulle därmed ske oberoende av majoritetens uppfattning i sakfrågan. Denna rättsverkan följer direkt av lagbestämmelsen.
Kommunens resonemang förutsätter att ett beslut om återremiss som uppkommit genom minoritetsskyddet därefter kan omklassificeras till ett majoritetsbeslut genom en efterföljande votering om motivering eller mellan olika återremissyrkanden. Något stöd för en sådan ordning finns inte i kommunallagen. En sådan tolkning skulle dessutom innebära att majoriteten genom ett andrahandsyrkande om återremiss alltid skulle kunna ta över kontrollen över återremissens innehåll, vilket skulle göra minoritetsskyddet verkningslöst.
Kommunens beskrivning innehåller dessutom en inre motsägelse. Enligt kommunen röstade majoriteten i den första omröstningen för att avgöra ärendet i sak och alltså mot återremiss. Samtidigt gör kommunen gällande att motiveringen bestämdes av de ledamöter som begärt återremiss, vilket förutsätter att majoriteten ska betraktas som bärare av det återremissyrkande som bifölls. Resonemanget innebär således att samma ledamöter först behandlas som motståndare till återremiss och därefter som upphov till den återremiss som anses ha beslutats. Detta visar att kommunens beskrivning bygger på en efterhandsomtolkning av beslutets karaktär.
Vid laglighetsprövning är avgörande hur beslutet faktiskt kom till, inte hur det i efterhand rubriceras i det justerade protokollet eller i senare yttranden. Den faktiska beslutsgången visar att återremissen tillkom genom minoritetsskyddet och att majoriteten därefter deltog i fastställandet av motiveringen. Detta står i strid med 5 kap. 50 § kommunallagen.
Klagandena vidhåller därför att beslutet inte tillkommit i laga ordning enligt 13 kap. 8 § kommunallagen och hänvisar i övrigt till vad som tidigare anförts.![]()
Henrik Harlitz och Stefan Kärvling
===
Blogginlägg i detta ämne:
- “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” – 19 december 2025
- “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg” – 28 december 2025
- “Harlitz/Kärvling yttrar sig till Förvaltningsrätten” – 3 februari 2026
- “Kommunen ger sig aldrig!” – 19 februari 2026
V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Idag måndag lämnade Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Den har rubriken ”När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingsson presenterar själv motionen på Facebook med följande ord:
”NI HÖRDE AV ER – NU AGERAR VI
Efter att vi uppmärksammade inslaget om den eskalerande matfattigdomen i Vänersborg har många hört av sig till oss. Berättelserna är tydliga: pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer får inte längre ekonomin att gå ihop och ideella krafter är tydliga kring det ökade behovet av matinsatser.
Därför har vi nu lämnat in en motion om att inrätta en matbank i Vänersborg. Ingen ska behöva gå hungrig i vår kommun, speciellt inte barn.
Det är ingen lösning vi egentligen borde behöva – i en fungerande välfärd ska alla ha råd med mat och inga barn ska gå hungriga. Men när verkligheten ser ut som den gör, vilket i grunden är ett politiskt misslyckande – måste kommunen ta ansvar här och nu för grundläggande trygghet.
Civilsamhället gör redan ett fantastiskt arbete – men välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. Nu krävs politisk handling.
Vi fortsätter kämpa för ett Vänersborg som håller ihop.”
Motionen återges nedan. Den kan också laddas ner här.
===
När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Bakgrund
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg på grund av matfattigdom, framförallt inte barn. Ändå ser vi idag hur allt fl er människor, särskilt pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer, har svårt att få ekonomin att gå ihop och att maten inte räcker hela månaden. Civilsamhällets organisationer vittnar om ett kraftigt ökat tryck på mat utdelningar och stödinsatser i Vänersborg, något som också uppmärksammats i media, bland annat i Sveriges Radio P4 Väst.
Att människor i vårt samhälle tvingas be om matkassar är i grunden ett politiskt misslyckande. I ett land och en kommun med en stark och fungerande välfärd ska ingen behöva stå i kö för att få mat. Socialförsäkringar, pensioner och ekonomiskt stöd borde vara tillräckliga för att garantera alla en skälig levnadsnivå.
Men verkligheten är en annan. Priserna på mat, el och boende har ökat kraftigt, samtidigt som många inkomster inte har hängt med. Resultatet är en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet – inte minst för barn.
Samtidigt slängs stora mängder fullt ätbar mat varje dag från livsmedelsbutiker, grossister och offentliga verksamheter. Detta är ohållbart både socialt och ekologiskt.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete, bland annat genom Röda Korsets Hus och andra ideella initiativ. Detta arbete är fantastiskt och ska värnas – men det kan inte och ska inte ersätta det ansvar som kommunen har för invånarnas grundläggande trygghet.
Förslag
Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet Vänersborg att kommunen tar ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället genom exempelvis idéburet offentligt partnerskap (IOP), näringslivet och andra relevanta aktörer.
En kommunal matbank kan:
● bidra till att motverka matfattigdom och hunger
● säkerställa att inga barn i Vänersborg behöver gå hungriga
● minska matsvinnet genom att ta tillvara överskottsmat
● erbjuda stöd på ett mer värdigt och strukturerat sätt
● bidra till praktik-och arbetsträningsplatser
● stärka samarbetet med civilsamhället
Detta ska ses som en nödvändig åtgärd här och nu – samtidigt som det långsiktiga målet självklart måste vara en välfärd som gör matbanker överflödiga. Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop. Mat är en mänsklig rättighet – och ingen ska lämnas hungrig.
Yrkande
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en matbank i Vänersborgs kommun samt ta fram förslag på genomförande och finansiering, inklusive möjligheterna till samverkan med civilsamhället.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och
utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen
som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
Hotfullt om snöröjning
Först trodde jag att någon på gatuenheten hade läst mitt blogginlägg om snöröjningen i Nordstan (se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”) och blivit arg på den oppositionelle vänsterpartisten i området.
Sedan förstod jag, det var inte bara jag som hade fått ett hotfullt brev i brevlådan från kommunen. Grannarna hade också fått brev. Det var förklaringen till att det var flera på gatan som var ute på torsdagskvällen och skottade sina trottoarer. Helt i onödan men antagligen skrämda av kommunen. (Jag såg brevet först på fredag morgon.)
I brevet från Gatuenheten stod det under den illavarslande rubriken “Angående snöröjning av trottoar”:
“Vi vill med detta göra er uppmärksam på att trottoaren utanför er fastighet behöver snöröjas.”
Känslan var rätt, även budskapet var illavarslande – och något hotfullt:
“Vi ber er åtgärda detta senast 15/02/2026, om så inte sker kommer vi att åtgärda trottoaren på er bekostnad.”
Jag måste bekänna att det uppstod en viss “frustration” på Lovisebergsgatan trots det sista glada tillropet i brevet:
“Tack för att du/ni vill medverka till ett framkomligt och Trafiksäkert Vänersborg!”
Frustrationen mynnade dock inte ut i att jag genast greppade skyffeln och sprang ut och röjde trottoaren – som grannarna uppenbarligen hade gjort. Nä, det blev ett samtal till samhällsbyggnadsförvaltningen…
Det är norrlandsplogning på Lovisebergsgatan och Vallgatan, samt några fler gator i Nordstan. Det framgick om inte annat av baksidan på brevet. Där räknades alla gator med strängplogning upp, och de gator som inte var uppräknade hade automatiskt norrlandsplogning. Det visades också en pedagogisk bild av vad norrlandsplogning respektive strängplogning innebär:

Under bilden på norrlandsplogningen förklarade kommunen:
“Gatuenheten plogar snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag. Fastighetsägaren skall halkbekämpa och vid behov snöröja de fria gångytorna.”
Problemet, eller utmaningen som man brukar säga i kommunhuset, är alltså att kommunens snöröjning använder sig av strängplogning på ovan nämnda gator. Och det måste återigen påpekas, det är kommunen själv som har bestämt att dessa gator ska ha norrlandsplogning. Det vet vi som bor i området men tydligen inte kommunen själv. Eller snöröjarna. Informationen borde således ha delats ut bland de anställda på gatuenheten och till kommunens egna snöröjare…
Det ska tilläggas att visst har det under årens lopp varit tillfällen då kommunen inte har skött snöröjningen perfekt men i de allra flesta fall så har kommunen faktiskt haft koll på sina egna regler och vetat var det har varit sträng- respektive norrlandsplogning. Och då har även jag gjort det som ankommer på mig, dvs jag har halkbekämpat och vid behov snöröjt de fria gångytorna. (Ibland har det varit så mycket snö på trottoaren att det inte har funnits en tillstymmelse till fria gångytor.) Men i år har kommunen alltså glömt sina egna regler…
Eftersom jag försöker vara noga med att följa kommunens regler så förutsätter jag att kommunen gör detsamma. Gör inte kommunen det så ska inte heller någon enskild invånare behöva betala för att kommunen rättar till sina egna misstag.
Som snö… Förlåt, grädde på moset så står det också i det utskickade brevet:
“Vid de tillfällen då Gatuenheten snöröjer på bostadsgator, kommer de tillbaka och färdigröjer gatan vid senare tillfälle. Det kan vara lämpligt att vänta in Gatuenheten och snö- och halkbekämpa sin trottoar/gångbana efter detta.”
Det kanske är onödigt att tillägga att gatuenheten, denna vinter, inte har kommit tillbaka och färdigröjt gatorna…
Jag anser nog att det i första hand är kommunens ansvar att göra Nordstan framkomlig och trafiksäkert. Och gör kommunen sin del så gör jag min.
Eller ska jag snöröja trottoaren och skicka en faktura till kommunen?
PS. Efter samtal så tycks gatuenheten ha insett att de hotfulla breven till de boende kanske inte var helt genomtänkta.
Internationella kvinnodagen 8 mars
8 mars – Internationella kvinnodagen
Vi samlas. Vi organiserar oss. Vi tar plats.
Den 8 mars bjuder vi in till premiärvisning av dokumentärfilmen ”Aktivister av Maj Wechselmann” på Stora Biografen i Vänersborg. Filmen lyfter modiga kvinnor som går i spetsen för kampen för jämlikhet, frihet, rättvisa, fred, miljön och internationell solidaritet – då, nu och framåt.
Efter visningen fortsätter vi samtalet och organiseringen genom panelsamtal och workshop med gatuteaterkollektivet Disarm.
- Fika finns
- Bokbord finns
- Engagemang utlovas
Kom och uppmärksamma 8 mars tillsammans med oss – för att motståndet lever och förändring skapas kollektivt.
Alla som står i solidaritet är välkomna – sprid ordet!
Biografen har 263 sittplatser – säkra din plats nu!
Biljettbokning – 8 Mars kl 13.30 – Stora biografen, Vänersborg – gratis!
Arrangeras i samarbete av: Vänsterpartiet Vänersborg , Miljöpartiet Vänersborg, Palestinagrupperna i Fyrbodal, Ung Vänster Älvsborg, Integrationsforum Adb Trollhättan, Shabelle Kvinnoförening, Kvinnoföreningen-Utanför Ramarna, Gatuteater-kollektivet Disarm , ABF Trollhättan, Vänersborg & Lilla Edet, Maj Wechselmann och Stora Biografen I Vänersborg


































Senaste kommentarer