KF imorgon: Sörbygården och VA-motion mm
Imorgon onsdag den 18 februari sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Och visst kommer det att bli ett intressant sammanträde, även om det antagligen inte förväntas bli de heta “ordväxlingar“ som vi fick vara med om på några sammanträden i höstas. Men vem vet… Det kan vara värt att följa sammanträdet på kommunens webbplats… 😀
Två “gamla” kontroversiella ämnen ska upp för behandling. Det är äldreboendet Sörbygården i Brålanda, som är orsaken till två av morgondagens ärenden. Det är först det återremitterade ärendet, “15 Återremitterat ärende avseende tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Det är det ärende som Henrik Harlitz (M) och undertecknad Stefan Kärvling (V) överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”.) Rätten har fortfarande inte fattat något beslut.
Det andra “Sörbygårdsärendet” är “16 Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Här hade jag ett annat yrkande i KS:
“tilldela socialnämnden tillägg i budget för nödvändiga brandskyddsåtgärder vid Sörbygården”
Det yrkandet fick inte majoritet i KS, eftersom Sverigedemokraterna helt oväntat lade ner sina röster. SD röstade alltså annorlunda i KS än i socialnämnden… De styrande partierna ville naturligtvis inte se några brandskyddsåtgärder överhuvudtaget, de vill ju lägga ner Sörbygården… En nedläggning anser de vara till stor fördel för brålandaborna i allmänhet och de äldre i synnerhet.
Det känns som om det skulle kunna komma några överraskningar från de styrande i dessa två ärenden, men det får vi som sagt se.
Morgondagens VA-ärende är gammalt på riktigt. Lena Eckerbom Wendel (M) skrev och lämnade in en VA-motion för nästan exakt 4 år sedan. (Se “KS (28/1): Ärenden till KF”.) Motionen har obstruerats genom att de styrande har återremitterat den några gånger, motionen har gjort en vända i Förvaltningsrätten och James Bucci (V) väckte ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden där exakt samma yrkanden som i motionen framfördes. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Ingenting i sak har hänt med motionen.
Behandlingen av motionen imorgon blir intressant. KS har föreslagit att Eckerbom Wendels motion ska avslås. I motiveringen till beslutet tycks det som om all kunskap om Vattentjänstlagen är som bortblåst. Det kan bli en spännande debatt – ska motionen bifallas eller avslås – eller kanske återremitteras ytterligare en gång? Den som följer sammanträdet på kommunens webbplats får se…
Dagordningen har följande utseende:
Handlingarna till sammanträdet kan laddas ner här (302 sidor).
Det har inkommit flera ärenden efter att dagordningen skickades ut. Det handlar om fyra motioner: pausa byggnationen av gång- och cykelbro över Hamnkanalen (SD), informera och underlätta kring frivillig återvandring (SD), 
främja demokrati genom lunchmöten mellan gymnasieelever och lokala politiker (L) och stoppa matfattigdomen i Vänersborg (V). (Se “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.) En motion fanns redan på dagordningen. Det är Göran Svenssons (MBP) motion om att:
“Vänersborgs kommun skall jobba för att tåget mellan Göteborg och Vänersborg går vidare och vänder i Vargön.”
Motionerna ska varken diskuteras eller beslutas imorgon, bara remitteras till KS eller någon nämnd eller kommunalförbund.
Det har i efterhand lämnats in tre medborgarförslag: om färdtjänst, stöd till Folkets Hus och en trygg, inkluderande och trivsam utomhusmiljö för alla skolor och förskolor. Och här, liksom med motionerna, fanns det redan ett medborgarförslag inlämnat. Detta medborgarförslag efterlyser:
“En bad-/båtbrygga vid ”norskens”, alltså där Nygårdsängens naturreservat börjar från Onsjösidan.”
De ska också skickas vidare till KS eller någon nämnd.
Det finns också 6 avsägelser på dagordningen (två har kommit efter att dagordningen skickats ut). Det kan nämnas att det ska utses en ny ledamot och tillika vice ordförande i revisionen. Det är brålandaprofilen Lars-Göran Salevik (M) som ska ersätta Sven-Erik Larsson.
Göran Svensson (MBP) ställer i en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) frågan:
“Vad har kommunen gjort under vår/sommar/höst för att bekämpa de invasiva växterna?”
Ann-Marie Jonassons svar kan du ladda ner och läsa här.
Även Mathias Olsson (SD) har ställt några interpellationsfrågor till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). De handlar om uthyrningen av Bojorten, kommunens “nya sessionssal”. Det går inte runt för samhällsbyggnadsnämnden utan nämnden gör ett underskott på ca en miljon kr varje år. Olsson undrar om det inte skulle kunna gå att få Bojorten uthyrd oftare genom olika åtgärder. Jonassons svar kan laddas ner här.
Det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg vill bilda dotterbolag och göra fastighetsaffärer. Det är lite komplicerat för en lekman men det är tydligen nödvändiga åtgärder för att genomföra affärerna. (Se “KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS”.)
Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram en underhållsanalys/samlad rapport för hela fastighetsbeståndet under perioden 2025–2034. I rapporten redovisas omfattningen av underhållsskulden. Underhållet ligger långt under det faktiska behovet, och skulden växer kontinuerligt. Om inga åtgärder vidtas kan underhållsskulden snart överstiga 1 miljard kronor. Jag gissar att åtminstone en av moderaternas ledamöter tänker säga några väl valda ord i detta ärende… Den som följer sammanträdet på kommunens webbplats får se… Som sagt.
KF ska fatta ett nytt beslut om att bygga en vägtunnel under järnvägen, Älvsborgsbanan, inte långt från Öxnered skola. Det beror på att den planskilda korsningen blir nästan 8 milj kr dyrare än beräknat. Den prognostiserade kostnaden ligger nu på 32,4 milj kr…
Fullmäktige tänker avslå en motion från Torbjörn Moqvist (SD) om att öka säkerheten för cyklister vid övergångsställen. I underlaget motiveras avslaget:
“Vänersborgs kommun har hittills valt att inte anlägga några cykelöverfarter just på grund av att det inte ökar trafiksäkerheten. Det föreligger inte några större framkomlighetsproblem vid cykelpassagerna i Vänersborgs kommun och därför föreslås inte anläggande av några cykelöverfarter i dagsläget.”
Det är antagligen inte så svårt att ifrågasätta delar av motiveringen. Moqvist bör dock ta avslaget med ro, yrkandena i avslagna motioner har en tendens att senare bli verklighet…
En annan motion från SD vill se fler vuxna i skolan t ex pensionärer. Förslaget är att motionen ska anses besvarad.
“Det är rektor som i varje enskilt fall beslutar om frivilliga kan anlitas, vilka uppgifter som i så fall kan utföras av frivilliga och i vilken omfattning.”
Det är dock inte helt enkelt att släppa in “obehöriga” vuxna i skolan. Rektor måste se till att detta föregås av en lämplighetsbedömning. Vidare:
“Frivilliga får aldrig ersätta skolans personal och i de fall eventuella frivilliga ska utföra uppgifter i skolan ska det alltid ske under ordinarie skolpersonals överinseende. Rektor ska säkerställa att eventuella frivilliga vuxna är lämpliga för de uppgifter som ska utföras.”
Ett medborgarförslag om fler event och aktiviteter riktade till unga i Vänersborg ska också anses besvarat. Det blir sannolikt inte fler event och aktiviteter:
“med anledning av snävare ekonomiska tider, har kultur- och fritidsnämnden svårt att prova och utveckla helt nya verksamheter.”
Man ska dock inte glömma kommunens satsning på en ny “fritidsgård” för ungdomar vid Idrottscentrum – “Mötesplats för unga”. (Se “KS i sammanfattning (27/8)”.)
Det var nog “alles”. Sammanträdet kan alltså ses på kommunens webb-TV imorgon kl 18.00. Det är bara att klicka här. Naturligtvis går det bra att på ort och ställe lyssna på och studera kommunens politiker. Det är ju val i höst.
V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Idag måndag lämnade Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Den har rubriken ”När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingsson presenterar själv motionen på Facebook med följande ord:
”NI HÖRDE AV ER – NU AGERAR VI
Efter att vi uppmärksammade inslaget om den eskalerande matfattigdomen i Vänersborg har många hört av sig till oss. Berättelserna är tydliga: pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer får inte längre ekonomin att gå ihop och ideella krafter är tydliga kring det ökade behovet av matinsatser.
Därför har vi nu lämnat in en motion om att inrätta en matbank i Vänersborg. Ingen ska behöva gå hungrig i vår kommun, speciellt inte barn.
Det är ingen lösning vi egentligen borde behöva – i en fungerande välfärd ska alla ha råd med mat och inga barn ska gå hungriga. Men när verkligheten ser ut som den gör, vilket i grunden är ett politiskt misslyckande – måste kommunen ta ansvar här och nu för grundläggande trygghet.
Civilsamhället gör redan ett fantastiskt arbete – men välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. Nu krävs politisk handling.
Vi fortsätter kämpa för ett Vänersborg som håller ihop.”
Motionen återges nedan. Den kan också laddas ner här.
===
När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Bakgrund
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg på grund av matfattigdom, framförallt inte barn. Ändå ser vi idag hur allt fl er människor, särskilt pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer, har svårt att få ekonomin att gå ihop och att maten inte räcker hela månaden. Civilsamhällets organisationer vittnar om ett kraftigt ökat tryck på mat utdelningar och stödinsatser i Vänersborg, något som också uppmärksammats i media, bland annat i Sveriges Radio P4 Väst.
Att människor i vårt samhälle tvingas be om matkassar är i grunden ett politiskt misslyckande. I ett land och en kommun med en stark och fungerande välfärd ska ingen behöva stå i kö för att få mat. Socialförsäkringar, pensioner och ekonomiskt stöd borde vara tillräckliga för att garantera alla en skälig levnadsnivå.
Men verkligheten är en annan. Priserna på mat, el och boende har ökat kraftigt, samtidigt som många inkomster inte har hängt med. Resultatet är en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet – inte minst för barn.
Samtidigt slängs stora mängder fullt ätbar mat varje dag från livsmedelsbutiker, grossister och offentliga verksamheter. Detta är ohållbart både socialt och ekologiskt.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete, bland annat genom Röda Korsets Hus och andra ideella initiativ. Detta arbete är fantastiskt och ska värnas – men det kan inte och ska inte ersätta det ansvar som kommunen har för invånarnas grundläggande trygghet.
Förslag
Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet Vänersborg att kommunen tar ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället genom exempelvis idéburet offentligt partnerskap (IOP), näringslivet och andra relevanta aktörer.
En kommunal matbank kan:
● bidra till att motverka matfattigdom och hunger
● säkerställa att inga barn i Vänersborg behöver gå hungriga
● minska matsvinnet genom att ta tillvara överskottsmat
● erbjuda stöd på ett mer värdigt och strukturerat sätt
● bidra till praktik-och arbetsträningsplatser
● stärka samarbetet med civilsamhället
Detta ska ses som en nödvändig åtgärd här och nu – samtidigt som det långsiktiga målet självklart måste vara en välfärd som gör matbanker överflödiga. Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop. Mat är en mänsklig rättighet – och ingen ska lämnas hungrig.
Yrkande
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en matbank i Vänersborgs kommun samt ta fram förslag på genomförande och finansiering, inklusive möjligheterna till samverkan med civilsamhället.
BUN:s ansvar och organisation
Oväntat nog har jag fått några frågor efter det förra blogginlägget om barn- och utbildningsnämnden – ”BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”. Det är ett par av bloggens trogna läsare som har hört av sig. Och det glädjer mig naturligtvis.
Frågorna handlade just om BUN:s ansvar och organisation (därav rubriken), t ex hur många förskolor och skolor det finns i Vänersborgs kommun och var. Det är en rimlig fråga särskilt som förvaltningen sedan en tid tillbaka håller på med en grundlig översyn av förskole- och grundskoleorganisationen.
Det står en del i nämndens verksamhetsplan för 2026-2028, som faktiskt var uppe för behandling på det senaste BUN-sammanträdet, om ansvar och organisation:
”Barn- och utbildningsnämndens ansvar framgår av reglemente fastställt av kommunfullmäktige och utgår från skollagen. Verksamheten omfattar förskola, öppen förskola, annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem. I kommunens regi finns 26 förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola och vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Det finns 2 fristående aktörer inom grundskolan, 5 fristående förskolor samt 1 aktör för enskild pedagogisk omsorg belägna i Vänersborgs kommun. Dessutom finns det barn och elever folkbokförda i Vänersborgs kommun som går i verksamhet, såväl fristående som kommunal, i andra kommuner. Barn- och
utbildningsnämnden är i egenskap av hemkommun ansvarig för resursfördelning till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet inom nämndens verksamhetsområde.
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även tillsynsuppdraget för fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg. Tillsynsuppdraget styrs via skollagen. Kommunen ska följa upp fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg för att tillse att dessa verksamheter har god kvalitet och arbetar utifrån gällande styrdokument.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar i frågor som nämnden enligt delegation, lag eller annan författning ska ansvara för. Barn- och utbildningsnämnden tar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål fram förväntade resultat (uppnå och genomföra) till barn- och utbildningsförvaltningen som sedan har i uppdrag att ta fram aktiviteter som ska bidra till att de förväntade resultaten nås.”
När det gäller lokaliseringen av kommunens förskolor så finns det en interaktiv karta på kommunens webbplats där alla kommunens förskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan. Om man följer nedanstående instruktioner så får man ut maximalt av kartan:
”För att få information om respektive enhet, klicka på informationsknappen uppe till vänster i kartbilden och sedan på någon av de färgade prickarna så får du upp ett informationsfönster om den valda enheten. I vissa områden finns det flera enheter som ligger ganska nära varandra, zooma då in ordentligt innan du klickar på den prick/enhet du vill få information om, för att säkerställa att du får information om just den enhet du är intresserad av.
Blåa prickar avser kommunala enheter och röda prickar avser enskilda verksamheter.”
Vill man sedan veta mer om någon förskoleenhet så klickar man på sidan ”Förskolor”. Här hittar man länkar till varenda förskola i kommunen.
Det finns en motsvarande interaktiv karta där alla kommunens grundskolor finns utplacerade. Det går att klicka här för att gå till kartan.
Kommunen ger samma instruktion för användningen av kartan som för förskolorna ovan. Det skiljer sig dock i slutet. Så här lyder ”slutklämmen” i instruktionen för grundskolorna:
”Om du zoomar innanför 1:2000 kommer namn på skolenheterna att visas.
Blåa prickar avser kommunala enheter, röda prickar avser enskilda verksamheter och den gröna pricken avser statlig verksamhet.”
Vill man veta mer om varje skolenhet så klickar man på sidan ”Grundskolor”. På denna sida finns det möjlighet att klicka vidare till varje skolenhet.
De här sidorna kan vara bra att känna till vid t ex val till förskolor och skolor eller om man funderar på att flytta. Det kan också vara bra att veta mer om enheterna när slutsatser ska dras efter översynen av förskole- och grundskoleorganisationen…
Hotfullt om snöröjning
Först trodde jag att någon på gatuenheten hade läst mitt blogginlägg om snöröjningen i Nordstan (se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”) och blivit arg på den oppositionelle vänsterpartisten i området. 
Sedan förstod jag, det var inte bara jag som hade fått ett hotfullt brev i brevlådan från kommunen. Grannarna hade också fått brev. Det var förklaringen till att det var flera på gatan som var ute på torsdagskvällen och skottade sina trottoarer. Helt i onödan men antagligen skrämda av kommunen. (Jag såg brevet först på fredag morgon.)
I brevet från Gatuenheten stod det under den illavarslande rubriken “Angående snöröjning av trottoar”:
“Vi vill med detta göra er uppmärksam på att trottoaren utanför er fastighet behöver snöröjas.”
Känslan var rätt, även budskapet var illavarslande – och något hotfullt:
“Vi ber er åtgärda detta senast 15/02/2026, om så inte sker kommer vi att åtgärda trottoaren på er bekostnad.”
Jag måste bekänna att det uppstod en viss “frustration” på Lovisebergsgatan trots det sista glada tillropet i brevet:
“Tack för att du/ni vill medverka till ett framkomligt och Trafiksäkert Vänersborg!”
Frustrationen mynnade dock inte ut i att jag genast greppade skyffeln och sprang ut och röjde trottoaren – som grannarna uppenbarligen hade gjort. Nä, det blev ett samtal till samhällsbyggnadsförvaltningen…
Norrlandsplogning!
Det är norrlandsplogning på Lovisebergsgatan och Vallgatan, samt några fler gator i Nordstan. Det framgick om inte annat av baksidan på brevet. Där räknades alla gator med strängplogning upp, och de gator som inte var uppräknade hade automatiskt norrlandsplogning. Det visades också en pedagogisk bild av vad norrlandsplogning respektive strängplogning innebär:
Under bilden på norrlandsplogningen förklarade kommunen:
“Gatuenheten plogar snön mot tomtgränsen och använder gångytan som snöupplag. Fastighetsägaren skall halkbekämpa och vid behov snöröja de fria gångytorna.”
Problemet, eller utmaningen som man brukar säga i kommunhuset, är alltså att kommunens snöröjning använder sig av strängplogning på ovan nämnda gator. Och det måste återigen påpekas, det är kommunen själv som har bestämt att dessa gator ska ha norrlandsplogning. Det vet vi som bor i området men tydligen inte kommunen själv. Eller snöröjarna. Informationen borde således ha delats ut bland de anställda på gatuenheten och till kommunens egna snöröjare…
Det ska tilläggas att visst har det under årens lopp varit tillfällen då kommunen inte har skött snöröjningen perfekt men i de allra flesta fall så har kommunen faktiskt haft koll på sina egna regler och vetat var det har varit sträng- respektive norrlandsplogning. Och då har även jag gjort det som ankommer på mig, dvs jag har halkbekämpat och vid behov snöröjt de fria gångytorna. (Ibland har det varit så mycket snö på trottoaren att det inte har funnits en tillstymmelse till fria gångytor.) Men i år har kommunen alltså glömt sina egna regler…
Eftersom jag försöker vara noga med att följa kommunens regler så förutsätter jag att kommunen gör detsamma. Gör inte kommunen det så ska inte heller någon enskild invånare behöva betala för att kommunen rättar till sina egna misstag.
Som snö… Förlåt, grädde på moset så står det också i det utskickade brevet:
“Vid de tillfällen då Gatuenheten snöröjer på bostadsgator, kommer de tillbaka och färdigröjer gatan vid senare tillfälle. Det kan vara lämpligt att vänta in Gatuenheten och snö- och halkbekämpa sin trottoar/gångbana efter detta.”
Det kanske är onödigt att tillägga att gatuenheten, denna vinter, inte har kommit tillbaka och färdigröjt gatorna…
Jag anser nog att det i första hand är kommunens ansvar att göra Nordstan framkomlig och trafiksäkert. Och gör kommunen sin del så gör jag min.
Eller ska jag snöröja trottoaren och skicka en faktura till kommunen?
PS. Efter samtal så tycks gatuenheten ha insett att de hotfulla breven till de boende kanske inte var helt genomtänkta.
Internationella kvinnodagen 8 mars
8 mars – Internationella kvinnodagen
Vi samlas. Vi organiserar oss. Vi tar plats.
Den 8 mars bjuder vi in till premiärvisning av dokumentärfilmen ”Aktivister av Maj Wechselmann” på Stora Biografen i Vänersborg. Filmen lyfter modiga kvinnor som går i spetsen för kampen för jämlikhet, frihet, rättvisa, fred, miljön och internationell solidaritet – då, nu och framåt.
Efter visningen fortsätter vi samtalet och organiseringen genom panelsamtal och workshop med gatuteaterkollektivet Disarm.
- Fika finns
- Bokbord finns
- Engagemang utlovas
Kom och uppmärksamma 8 mars tillsammans med oss – för att motståndet lever och förändring skapas kollektivt.
Alla som står i solidaritet är välkomna – sprid ordet!
Biografen har 263 sittplatser – säkra din plats nu!
Biljettbokning – 8 Mars kl 13.30 – Stora biografen, Vänersborg – gratis!
Arrangeras i samarbete av: Vänsterpartiet Vänersborg , Miljöpartiet Vänersborg, Palestinagrupperna i Fyrbodal, Ung Vänster Älvsborg, Integrationsforum Adb Trollhättan, Shabelle Kvinnoförening, Kvinnoföreningen-Utanför Ramarna, Gatuteater-kollektivet Disarm , ABF Trollhättan, Vänersborg & Lilla Edet, Maj Wechselmann och Stora Biografen I Vänersborg
BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag, i övermorgon den 13 februari. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta hand om barn, eller barnbarn. För pensionärer med barnbarn boende i en annan del av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Vårterminen börjar för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns så att säga med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller fler punkter och avsnitt och är överlag mer utförlig. I det följande tänkte jag återge en del fakta från den långa verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
Ekonomiskt redovisade nämnden ett överskott på 3,6 milj kr för år 2025, främst tack vare ökade statsbidrag och högre barnomsorgsintäkter. De sistnämnda förklaras av fler heltidsplaceringar och förändrade avgiftsregler samt ett höjt inkomsttak från Skolverket.
Ekonomin har varit pressad. Kostnader för särskilt stöd ökade liksom de lokalrelaterade utgifterna. Det var, och är, stora svårigheter att anpassa verksamheten till minskat elevantal. Kostnader för måltider ökade och priserna på varor och tjänster steg. Det är värt att notera att barn- och utbildningsförvaltningen betonar att:
“Kostnaderna för barn [i förskolan] i behov av särskilt stöd är höga och innebär en fortsatt utmaning att hantera i förhållande till tilldelad budget.”
Och:
“Vissa enheter [i grundskolan] uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, detta är ofta kopplat till elevers behov av särskilt stöd eller extraordinärt stöd. Det är en utmaning att uppnå både måluppfyllelse och budget i balans.”
Ja, det är en utmaning… Om nämnden bara uppnådde ett av målen så kan vi gissa vilket mål som inte uppnåddes… Det kan i praktiken innebära, eller innebär, att barn och elever som ska ges förutsättningar för ett meningsfullt och lyckligt liv får stå åt sidan för kravet på en budget i balans…
BUN har under år 2025 haft problem med undermåliga lokaler, renoveringar och evakueringar. Det har till och med varit akuta stängningar. Tärnanskolan hade under en längre tid bristande inomhusmiljö. I september 2025 påbörjades ett renoveringsprojekt som kommer att pågå även under 2026. 
Det har skapat stora problem för verksamheten som behövde flytta runt och anpassa sig efter underhållsarbetet. Även på Onsjöskolan var det problem och verksamheten behövde evakuera delar av lokalerna. Öxnereds förskola visade sig vara i så dåligt skick att en totalrenovering inte var möjlig. I stället ska en ny förskola byggas från grunden. Och ombyggnaden av Skördegatans förskola på Onsjö försenades efter Sernekes konkurs.
Lokalproblemen har naturligtvis påverkat kontinuiteten i undervisningen och arbetsmiljön. Det har tagit resurser från kärnuppdraget och bidragit till ökad stress hos både personal och elever.
År 2025 präglades av flera nationella reformer inom skolområdet. Det blev bland annat krav på bemannade skolbibliotek, en ny lag om skolor mot brott och beslut om införande av tioårig grundskola från 2028. Kommunen har tvingats anpassa sig genom bland annat nyanställningar av tre skolbibliotekarier under hösten, och utveckling av nya strukturer.
En av de mest avgörande utvecklingstrenderna är den demografiska förändringen med minskande födelsetal och prognoser om färre barn och elever under kommande år. (Se hur tankarna går i kommunen för att möta detta… – “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.) Detta påverkar både resursfördelning och organisation. Förvaltningen har därför arbetat med en omfattande översyn av förskole- och grundskolestrukturen. Syftet är att anpassa organisationen så att en större del av resurserna kan gå till undervisningsnära verksamhet. Samtidigt skapar minskningen av elevantal organisatoriska svårigheter eftersom nedgången ofta är utspridd över flera klasser och enheter. Det gör att det är mycket komplicerat eller omöjligt att göra “personalanpassningar”.
Det blir inte “lättare” av att BUN har ansvarat för ett varierande och delvis snabbt föränderligt barn- och elevunderlag, däribland barn som vistades på Restad Gård samt barn i familjer med tillfälligt skydd, främst från Ukraina. Det har ställt krav på en flexibel organisation och “budgetmässig beredskap”.
Den lägre resurstilldelningen för enheterna på grund av det minskade barn- och elevantalet, osäkert och varierande antal asylsökande barn och elever samt de allt mer ökande behoven hos barn och elever har lett till en ökad etisk stress bland rektorerna. Det gäller säkerligen även lärare och annan skolpersonal som redan tidigare har upplevt en hög arbetsbelastning. Resurserna räcker inte till för att möta alla elevers behov, och särskilt elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i kläm.
Rektorerna ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. Rektorerna har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Jag tror att alla som arbetar i skolan, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, upplever att krav och resurser inte går ihop.
Verksamhetsberättelsen handlar till stor del om en redovisning av nämndens alla politiska mål. Det gjorde även den korta verksamhetsberättelsen som jag redovisade i januari. (Se “Vårterminen börjar för BUN”.) Jag hänvisar dit och nöjer mig här med att visa en sammanfattande tabell över barn- och elevresultaten:
Förvaltningen sammanfattar på följande sätt:
“Elevresultaten visar en blandad bild: trygghet och trivsel är fortsatt hög, och flera insatser såsom mindre undervisningsgrupper, förstärkt elevhälsa och riktat stöd har visat god effekt, särskilt i progressionen från årskurs 6 till 9. Samtidigt nås inte samtliga mål kopplade till gymnasiebehörighet, meritvärde och närvaro och resultaten varierar mellan enheter.”
Borde inte Vänersborgs kommun ha större ambitioner? Och om man ser det ekonomiskt – det vi sparar på barnen och ungdomarna idag kommer vi att få betala mångfalt mer i en framtid som inte ligger alltför lång bort.
Det finns ett längre avsnitt om personal. Jag tycker att följande tabell ger en bra sammanfattning.
Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat sina sjuktal de senaste åren och ligger nu på en motsvarande nivå som innan pandemin. Det finns dock fortsatt stora utmaningar. Sjukfrånvaron har stor påverkan på såväl effektivitet som kvalitet i verksamheten:
“Detta eftersom tid och personella resurser på samtliga nivåer inom förvaltningen behöver läggas på att hantera sjukfrånvarons effekter på olika sätt. Största utmaningen har varit och är fortsatt att tillse att sjukfrånvaron inte har för stor påverkan på kärnverksamheten och förutsättningarna för de som verkar inom denna då det riskerar att driva sjuktalen ytterligare.”
Inom grundskola F-6, fritidshem och anpassad grundskola 1-6 beror ökningen primärt på att sjuktalen gått upp (se tabell ovan) inom de två största yrkesgrupperna resurspersoner och legitimerade lärare. Det är framförallt psykisk ohälsa som ligger till grund för långtidssjukskrivningar inom yrkesgruppen legitimerade lärare.
Den största arbetsmiljöutmaningen i förvaltningen har under flera år varit hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser samt svårigheter att prioritera i arbetsuppgifterna. En annan aspekt på arbetsmiljön är rapporteringen av tillbud:
“Av de 179 tillbudsrapporteringar som inkom under 2025 är 122 från grundskolan och merparten berör hot- och våldssituationer eller händelser där man kunnat bli skadad av annan person.”
Det står väldigt mycket i verksamhetsberättelsen, ändå har jag inte tagit med allt. Den som är intresserad av hela berättelsen kan ladda ner den här.
Till sist vill jag komplettera min framställning genom att lägga till några lösryckta slutsatser ur verksamhetsberättelsen.
-
Majoriteten av elever känner sig trygga i skolan. - Ökad stress och nedstämdhet, särskilt bland flickor i högre årskurser.
- Negativ utveckling kring matvanor.
- Huvudvärk är en vanlig problemindikator.
- Studiero upplevs som låg av många elever.
- Utbyggd elevhälsa och samverkan med socialtjänst bidrar positivt.
- Vårdnadshavare uttrycker hög tillit till förskolans verksamhet.
- Små undervisningsgrupper och riktade stödinsatser har haft effekt.
Jag lät Chat GPT läsa igenom verksamhetsberättelsen och mitt blogginlägg och göra en jämförelse. AI-verktyget ansåg att jag hade underskattat “de riktigt tunga signalerna” i verksamhetsberättelsen:
“psykisk ohälsa hos lärare, hot- och våldstillbud, etisk stress och lokalproblem”
Jag hade också “missat (lite) den största politiska implikationen”:
“kommunen försöker anpassa kostnader snabbare än verksamheten klarar”
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde är på fredag. Det finns ganska många fler ärenden på dagordningen…
Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen
Snöröjning
Så kom då snön tillbaka på fredag och lördag. Det blev ett väldans skottande men egentligen inte beroende på att det kom särskilt mycket snö. Det var snarare den hårda, nordliga vinden som skapade de stora snödrivorna i Nordstan och på Lovisebergsgatan. Det tillsammans med få och små utrymmen att slänga den skottade snön gjorde helgens snöröjning tung och besvärlig för pensionärer…
Den kommunala snöröjningen har en del i övrigt att önska i Nordstan. Det positiva är att plogbilarna kommer både tidigt och ofta, men de plogar bara ett “spår”. Det blir ännu trängre än vanligt på gatan, särskilt när alla snövallar hamnar på ena sidan med de parkerade bilarna på andra sidan. Det blir svårt att köra och nästan omöjligt att mötas.
På Lovisebergsgatan och flera av gatorna ska det enligt kommunens instruktioner och regler vara norrlandsplogning. Det betyder att snön ska upp på trottoarerna och inte vara kvar i vallar på gatan. Det innebär även att fastighetsägare längs gatan inte behöver skotta trottoarerna… Men snöröjarna har tydligen inte fått rätt instruktioner, det strängplogas på t ex Lovisebergsgatan. (Se kommunen “Snöröjning och sandning”.)
Nu är det några dagar utan mer snö. Skulle man då inte kunna passa på att köra bort en del snö innan nästa snöfall? Det kommer att bli svårt att få undan all ny snö som enligt prognoserna är på gång.
På Facebook skrivs det om bristande snöröjning i andra delar av både staden och kommunen. Hur det är med den saken har jag inte sett med egna ögon, men kanske kommunen skulle följa upp hur snöröjningen sköts. Men det gör säkert kommunen redan… (Läs gärna fortsättningen – ”Hotfullt om snöröjning”.)
Sellbergska huset
Den som vågade sig på att trotsa snöiga vägar och gator, oskottade trottoarer (där det strängplogas) och snöhögarna vid bland annat korsningarna kunde i helgen besöka Sellbergska huset.
Sellbergska huset kallas i folkmun ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus. (Se “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.) Huset förföll under några år, men hyrs numer av Patrique Daghäll och sambon Malin. 
Och de har gjort underverk. Huset är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter överallt och i helgen var allmänheten välkomna. Patrique Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter. På Instagram kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.
I ett av inläggen beskrivs huset på följande vis:
“Var välkommen in i Wenersborgs vackraste historiska rum, till ljus och värme där tidlös stillhet råder.”
Har du inte besökt Sellbergska huset så är det dags att ta svängen förbi. Det är bara att hoppas att Patrique Daghäll och Malin får fortsätta att hyra huset på rimliga villkor. Med tanke på hur kommunen hanterar andra uthyrningar, som t ex Hallevibadet, kan man tyvärr inte vara säker på hur kommunen tänker…
Sjövallen
Det finns fyllnadsmassor lite överallt i kommunen. Var man än bygger tycks det finnas föroreningar t ex vid Nabbensberg, området vid arenan, Sanden osv. (Se “Kommunens föroreningar”.) Och varje gång verkar det komma som en överraskning. För inte så länge sedan hittade man föroreningar på området mellan gymnasieskolan och rugbyplanen. Där finns det inte bara fosfor och koppar. Det finns också PFAS. Det kommer antagligen från Ferrolegeringar i Trollhättan.
På Sjövallen finns det också PFAS. Enligt en provtagning av jord, grund- och ytvatten har det konstaterats att:
“det finns höga halter av PFAS på området Sjövallen”
Det kunde vi läsa om i TTELA den 8 oktober förra året. (Se “Skyhöga värden av PFAS vid Sjövallen i Vänersborg”.) TTELA skrev:
“Riktvärdet för miljögiftet PFAS går vid 45 nanogram per liter. När länsstyrelsen undersökte grundvattnet vid Sjövallen i Vänersborg hittade man halter på 36.000.”
Det är antagligen Räddningstjänsten som är skyldig till föroreningarna. De har haft diverse övningar på Sjövallen. Det är dock kommunen som ska betala saneringen. I år har det avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar.
Det ska sägas att det inte är någon större fara att befinna sig på Sjövallen. Kanske ligger faran mest i att PFAS rinner med regnvattnet ut i Vänern. Dicksvattenintaget ligger ju inte så långt från Sjövallen men prover visar att det inte finns något PFAS i dricksvattnet. Det mesta följer antagligen med älven till Trollhättan och vidare mot Göteborg…
Några ord om Sanden norra och aulan
Det händer en del saker i staden som inte alltid dyker upp på politikernas bord. I varje fall inte omedelbart. Det kan man se vid en botanisering i kommunens diarium. Det finns mycket av intresse. I detta inlägg tar jag upp Sanden norra och Huvudnässkolans aula.
Sanden norra
I onsdags skrev jag om detaljplanen och en fastighetsägare på Sanden södra. (Se “Sanden södra: Likställighet eller expropriation?”.) Idag ska jag nämna några ord om en arrendator på Sanden norra. Det finns nog bara en tror jag, och det är Vänersborgs Segelsällskap.
Sanden är som bekant en ö. Den består till stor del av fyllnadsmassor som lagts i det tidigare grunda sundet mellan Vänern och Vassbotten. Det var fyllnadsmassor från kanalbygget i början på 1900-talet som till största delen skapade industriområdet.
Det finns markområden på Sanden som inte är tillfredsställande stabila. Det är naturligtvis ett av problemen för alla som vill bygga på Sanden södra, men också för Segelsällskapet på Sanden norra.
Segelsällskapet har fått vissa problem och begär markförbättringar:
“Hela området är beläget på mark bestående av utfyllnadsmassor som tillförts i kommunens regi. Allt sedan den stora översvämningen av Vänern år 2000-2001 har området besvärats av större och mindre slukhål orsakade av att det mer finkorniga materialet lakats ur utfyllnadsmassorna, 
vilket försvårar användningen av marken och som potentiellt kan utgöra risk för skador och olyckor. Det finns nu dels lite större hål på några platser under konstgräsbeläggningen, dels ett flertal mindre hål i området kring bränsleförrådet (fyren) och signalmasten. Hålen inom konstgräsområdet är särskilt bekymmersamma då de inte bara stör vår egen verksamhet utan också utgör risk för olyckor i samband med evenemang som Aqua Blå”
Segelsällskapet anser att det är kommunen som markägare som ska åtgärda bristerna och återställa arrendemarken till det skick den hade vid klubbens tillträde.
Det är väl så det fungerar antar jag. Det kan säkerligen bli dyrt, men det är antagligen bara en försmak av vad det kommer att kosta kommunen när Sanden södra ska exploateras. Det är ju inte bara slukhål i marken som är problemet. Det finns gott om föroreningar – och så är det översvämningsriskerna…
Huvudnässkolans aula
Huvudnässkolans aula, eller Brödrosten, som många kallar den nu för tiden, står tom. Den används knappast, det finns ingen hyresgäst. Inredningen och tekniken är omodern och det yttre underhållet är eftersatt. Det har inte gjorts något av vikt med byggnaden på flera år. Aulan står mest som ett monument över svunna tider.
“Svunna tider” ja. På den här tomten framför Vänersborgs museum, mitt i kulturaxeln, har det funnits en skola sedan 1869. Mellan 1961-1963 uppfördes Huvudnässkolan och den gamla skolan, läroverket, revs. Huvudnässkolan bestod av A-, B- och C-huset samt aulan och den invigdes den 19 oktober 1963. Båda mina barn har gått på Huvudnässkolan…
Under förra året gjordes en statusbesiktning av aulan. Det är ingen upplyftande läsning. Allt är dock inte katastrof. Koppartaket på aulan är t ex i ett gott skick och det är även betongbågarna. Det finns emellertid mycket som behöver åtgärdas…
Inspektionen mynnade ut i en lista med skador/risker.
Mark: “skador på fasaderna samt fuktskador invändigt … gräs, jord, sten samt asfalt [ligger] kloss an mot grunden vilket innebär att fukten stannar mot densamma.”- Fasader: “skarvar och möten med hängskivor samt kompletteringar av tenn i mötet mellan kopparplåt och de höga fönstren behöver justeras.” “De putsade partierna mot väster och öster behöver tas ner och göras om då de uppvisar fuktskador och bom mellan puts och bärande stomme.”
Fönster: “…isolerar inte speciellt bra. … Fönster i marknivå mot norr har plåtomfattningar som inte är fackmässigt utförda. De höga fönsterna på aulan är delvis skadade samt är otäta vilket medför att det har trängt in vatten i salen. Som en följd av detta så är innerbågen med dess raster rostangripna.”- Ytterdörrar: “Dörrar i mark och källarplan är uttjänta och släpper in fukt och vatten då de är så pass skadade i nederkant. På insida dörrar till aulan är det fuktskador och släpp i linoleummattorna. Övriga ytterdörrar är i bruksskick, men likt fönster saknar de ett bra isoleringsvärde.”
Yttertak: “De lägre takytorna som är lagda med tätskiktsmatta bör bytas inom en fem-årsperiod. Med tanke på att dessa tak har invändig avvattning så bör man ligga i framkant för att eliminera risken för inläckage.”
Huvudnässkolans aula, “brödrosten”, är onekligen ett minnesmärke över svunna tider, men visst skulle aulan kunna användas även i framtiden. De nödvändiga åtgärderna kommer att bli kostsamma, men väntar kommunen alltför länge så fortsätter förfallet. Och sedan kan det bli omöjligt eller alltför dyrt för att göra något.
Det är med andra ord dags att politikerna bestämmer sig för vad de vill göra med aulan. Och lyssnar man till vänersborgarna så tror jag att de flesta vill behålla den. I så fall är det hög tid att lyfta in aulan i budgetprocessen och börja planera in underhåll så fort som möjligt. Väntar kommunen för länge kan det bli för sent.
Folkets Hus Vänersborg står på randen till att tystna
Jag publicerar här ett inlägg från Folkets hus i Vänersborg.
Efter en utdragen och påfrestande process med Vänersborgs kommun under 2024 har föreningen hamnat i ett allvarligt mellanläge. Beskedet var att Folkets Hus skulle vara utflyttat ur lokalerna senast den 31 mars 2025. Under denna period har föreningen i praktiken varit förhindrad att bedriva verksamhet, boka arrangemang eller skapa intäkter under fungerande förhållanden. Samtidigt har kostnaderna fortsatt att löpa.
Föreningen har nu vunnit upphandlingen om driften av verksamheten för de kommande 8 åren (4+2+2), med avtalsstart 1 april. Det finns alltså en framtid – men den är ännu inte säkrad.
Situationen är högst allvarlig.
Även med stöd kan vi inte garantera att föreningen klarar sig fram till avtalsstart. Utan hjälp är risken överhängande att Folkets Hus Vänersborg inte överlever.
Detta är ett avgörande ögonblick.
Varje bidrag ger oss en chans – men inga löften.
Stötta insamlingen. Hjälp oss kämpa för Folkets Hus Vänersborgs framtid.
Klicka här för att komma till insamlingen för Folkets Hus Vänersborg.
Sanden södra: Likställighet eller expropriation?
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan (28 januari) granskades och diskuterades en detaljplan för Sanden södra. (Se “KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.) Min uppfattning var att planen enbart inbegrep mark som kommunen ägde. Jag vill minnas att någon faktiskt sa det. Men det är klart, som politiker är det ändå min uppgift att kontrollera allt som förvaltningens tjänstepersoner arbetar fram.
Eller? Ofta får de som gör det bannor från de styrande, framför allt de socialdemokratiska, politikerna. De brukar rikta stark kritik till dem som ibland kan ifrågasätta experternas slutsatser…
Jag har hur som helst tagit en ”extra titt” på detaljplaneförslaget för södra Sanden och upptäcker att det finns gator som ska anläggas på privata fastigheter eller delar av dem. Det var en överraskning. Men, säger förvaltningen, på en fråga via mejlen:
“Vi har i projektets gång haft långgående dialoger med fastighetsägarna om markbyten som kommer behöva ske både för helheten och för aktuella granskningsförslaget. Avtal är tecknat med två av fastighetsägarna för genomförandet av detaljplanen.”
Det låter bra, det är så det ska gå till – även om det hade varit bra för kommunstyrelsen att känna till. I synnerhet om “markbytena” var förenade med några kostnader. Men, det finns åtminstone en berörd fastighetsägare till som kommunen inte har varit i kontakt med i denna fråga. Fastighetsägaren har inte hört talas om varken ny gata på fastigheten eller markbyten, än mindre har avtal diskuterats. Det får mig att undra lite om hur kommunallagens likställighetsprincip fungerar i Vänersborgs kommun. (Se KL 2 kap 3 §.)
Hur kommunen tänker lösa problemet på Sanden utan att föra dialog med berörd fastighetsägare vet jag inte. Är det expropriation som kommunen tänker på? Kommunen var ju tydlig med att betona sin makt när den utarbetade de reviderade riktlinjerna om markanvisningar och exploateringsavtal mm strax före juluppehållet. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.)
I riktlinjerna betonades framför allt kommunens makt:
“Kommunen ska så långt som möjligt köpa mark genom frivilliga överenskommelser. När frivilliga överenskommelser inte kan nås och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder.”
Som tur var återremitterade kommunfullmäktige ärendet, naturligtvis mot de styrande partiernas, S+C+KD+MP, och SD:s vilja… Men kommunen kan ju ändå expropriera en del av fastigheten, det finns lagstöd för sådana tvångsåtgärder. Det är emellertid inte helt lätt. En kommun kan nämligen aldrig själv besluta om expropriation. Kommunen kan bara ansöka. Själva expropriationsbeslutet fattas av regeringen, efter en prövning av lagstöd och proportionalitet. Det är inte en 
helt okomplicerad, eller billig, process… Och har kommunen inte ens pratat med fastighetsägaren och försökt nå en frivillig överenskommelse först, så kan nog kommunen glömma exproprieringen. (Se “Expropriationslag”.) Det här framgick för övrigt inte i förslaget till ovanstående riktlinjer om markanvisningar mm. Det hade ju visat att kommunen inte har den absoluta makt som den ofta vill påskina för sina invånare…
Förhoppningsvis tar kommunen snart kontakt med fastighetsägaren i fråga på Sanden södra.
Ett Vänersborg som inte för dialog med sina invånare utan bara talar maktspråk är inte en kommun som vi vill ha.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer