Lugnet före stormen?
Kommande politiska vecka kännetecknas på sätt och vis av ett lugn före stormen. Inga nämnder eller styrelser har sammanträden. Så på den fronten är det lugnt. I och för sig har kommunstyrelsens arbetsutskott ett möte imorgon, men det är egentligen bara det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen som ska förberedas. Och kommunstyrelsen ses inte förrän den 3 oktober.
Däremot kommer det, precis som den gångna veckan, att tisslas och tasslas i kommunhusets korridorer. Tror jag. Särskilt i samband med att budgetberedningen har möte på tisdag. Då ska budgeten för nästa år (2019) diskuteras. Och eftersom inget politiskt block har majoritet (S+C+MP har 20 mandat nästa mandatperiod och M+KD+L 15 mandat – det krävs 26 mandat för en majoritet), så måste budgetberedningens ledamöter prata med varandra över partigränserna. Och förutsättningarna är ju goda, i beredningen har varje parti en representant.
Mitt tips är att de partier som börjar hitta varandra i budgetdiskussionerna med stor sannolikhet också kommer att hitta varandra när det gäller styret av kommunen de följande 4 åren. Budgeten är ju det absolut viktigaste beslutet under året.
Än så länge har ingen tagit formell kontakt med Vänsterpartiet om ett kommande samarbete. Men jag tror att något av de två stora blocken säkerligen kommer att göra det. Vänsterpartiet är ju trots allt kommunens fjärde största parti…
Fartbegränsningen i Sikhallsviken
För några veckor sedan upptäckte invånarna i Sikhall en ny skylt bredvid Sikhalls magasin strax bortom Vänersborgs Segelsällskaps klubbhus. 5 knop stod det på skylten. De som hade båt kunde också se en likadan skylt på en ö vid infarten till Sikhallsviken.
Det var kommunen som hade satt upp skyltarna. Budskapet, 5 knop, betydde att det nu hade införts en fartbegränsning innanför området där skyltarna stod på max 5 knop. Fartbegränsningen gällde ett väldigt stort område – se karta:
Fartbegränsningen skulle alltså gälla innanför det långa strecket på kartan. (Linjen är ungefärligt dragen.) Fartbegränsningen skulle som synes gälla i stort sett hela viken.
Anledningen till fartbegränsningen är ju naturligtvis att Sikhalls badplats ligger längst in i viken. Och kommunen:
”har fått klagomål över på att vattenskotrar och annan båttrafik stört och oroat badande och boende vid den kommunala badplatsen i Sikhall. Risk för olyckor mellan båtar och badande lär ha funnits vid några tillfällen.”
Det ska naturligtvis inte köra båtar i hög fart i närheten av de badande. Det är inget att diskutera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade därför att:
”det kan vara lämpligt att begränsa hastigheten för vattenskotrar och annan båttrafik vid samtliga kommunala badplatser samt vid badplatserna vid Skräcklan.”
Självklart skulle fartbegränsningar även gälla på samtliga andra badplatser vid Vänern. Olyckor mellan badande och båtar ska förebyggas. Kanske tänkte kommunen även på att buller och svall skulle kunna reduceras för berörda kringboende.
Kommunen kunde emellertid inte själv bestämma om fartbegränsningar. Det är Länsstyrelsens uppgift. Därför skickades beslutet från Miljö och Hälsa till Länsstyrelsen. Detta var så länge sedan som den 30 oktober 2006.
Jag har inte kunnat hitta någon karta om hur stort område som kommunen ville att fartbegränsningen skulle gälla. Men av ett remissvar från Polismyndigheten i Västra Götaland Sjöpolisen till Länsstyrelsen framgår det att det tydligen var ett ganska stort område.
Sjöpolisen skriver:
”Sökt område är stort, över 1000 meter brett. Det skulle vara svårt att märka ut en så lång sträcka. Badplatsen ligger långt innanför det sökta området. Sjöpolisen föreslår att ett mindre område alldeles utanför badplatsen som fartbegränsas. Det skulle ge en bättre synlighet av området.”
Sjöpolisen avslår därför kommunens ansökan om ett så stort område.
Sjöfartsinspektionen förordade inte en fartbegränsning. Istället rekommenderade Sjöfartsinspektionen att:
”aktuella vattenområden i anslutning till berörda badplatser regleras av ett förbud mot vattenskoteråkning respektive motorbåtstrafik.”
Sjöfartsinspektionen uttalade sig inte om hur långt ut från badplatserna ett sådant förbud skulle börja gälla.
Länsstyrelsen gav Miljö- och Hälsoskyddsnämnden möjlighet att yttra sig om de inkomna remissvaren. Och det gjorde nämnden i ett beslut den 26 februari 2007:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att man tills vidare begränsar hastigheten till 5 knop vid de aktuella områdena och att området vid Sikhalls badplats minskas enligt Polismyndighetens yrkande.”
Nämnden beslutade också att ansöka om tillstånd till att markera med bojar om det blev nödvändigt för säkerheten.
Länsstyrelsen beslutade den 2 oktober 2007 om fartbegränsningar:
”Fartyg får inte föras med högre fart än 5 knop inom de vattenområden som markerats på bifogade kartor vid följande kommunala badplatser.”
Länsstyrelsens beslut gällde alla badplatser i Vänersborg som låg vid Vänern. För Sikhalls del gällde Länsstyrelsens beslut området närmast stranden. En linje var fartbegränsningen gick markerades på en karta (se nedan):
Fartbegränsningen skulle börja gälla den 1 januari 2008 och utmärkas med väl synliga sjövägmärken. En förutsättning för att fartbegränsningen skulle börja gälla var nämligen att skyltar blev uppsatta.
Nu hände ingenting. Skyltarna sattes inte upp.
Och åren gick…
Först för några veckor sedan, drygt 10 år senare alltså, satte kommunens gatuenhet upp skyltarna om fartbegränsning. Något i kommunikationen mellan kommunens enheter hade tydligen inte fungerat. Men bättre sent än aldrig…
Det blev dock lite galet. Eller ganska mycket galet…
Skyltarna placerades inte alls där Länsstyrelsen hade bestämt. I stället sattes skyltarna om fartbegränsning upp på helt andra platser, vid Sikhalls magasin och på en ö ute i sjön – se kartan med det långa strecket allra överst. Kommunen hade utvidgat området betydligt, så helt plötsligt var det fartbegränsning i hela Sikhallsviken – även där inga badande uppehöll sig.
Sikhallsborna och de som hade båtar i området undrade vad som hade hänt. Och det gjorde jag också. Kommunen kan ju inte själv bestämma om varken fartbegränsning i sig eller i vilka områden en begränsning ska gälla. Varför följde inte kommunen Länsstyrelsens beslut?
Kommunen insåg emellertid snabbt sitt misstag när det påpekades för kommunen vad Länsstyrelsen hade beslutat. Och skylten vid Sikhalls magasin togs ner.
Skylten på ön ute i Vänern ska vid tillfälle också tas ner.
Men frågan kvarstod ju likväl – hur kunde kommunen göra att sådant misstag? Tänk om någon båtägare hade tagits av polisen för fortkörning i ett område där fartbegränsningen enligt Länsstyrelsens beslut inte gällde. Vad skulle då ha hänt?
Vem på kommunen hade egentligen bestämt att skyltarna skulle sättas upp så långt ut i Sikhallsviken?
Det var väldigt svårt att få information om varför skyltarna sattes upp där de gjorde. Det berodde bland annat på pensionsavgångar sades det. Personer som hade handlagt ärendet arbetade inte kvar och tydligen fanns det ingen dokumentation i form av t ex protokoll eller beslut.
Det blev en del mailväxling, både mellan mig och kommunen och mellan olika enheter inom kommunen. Och andra…
Det verkar från mailväxlingarna, som jag har fått ta del av, som om det var Vänersborgs Segelsällskap som hade önskat att fartbegränsningen skulle gälla hela Sikhallsviken. Segelsällskapet har ju ett klubbhus i Sikhall och ansåg tydligen att motorbåtar av olika slag var ett problem för segelbåtarna.
Och visst kan man förstå att Segelsällskapet vill ha ”fri passage” för sina segelbåtar utan ”störande inslag”, men det är ju inget som kommunen kan eller ska ta särskild hänsyn till. Ägarna till motorbåtar har ju också sina rättigheter, precis som det ”rörliga friluftslivet” har. Många ungdomar vill t ex åka vattenskidor och wakeboard i Sikhall. Kommunen måste självklart vara neutral och väga olika intressen mot varandra på ett objektivt sätt.
Och inte att förglömma, det är Länsstyrelsen som bestämmer. Vilket Länsstyrelsen också har gjort. Det är beslutet från den 2 oktober 2007 som gäller.
Valresultatet klart – och personrösterna
För 10 dagar sedan skrev jag ner några funderingar kring valresultatet. (Se ”Funderingar kring valresultatet”.) Det var utifrån de preliminära siffrorna. Idag har Länsstyrelsen kontrollerat alla valsedlar och röster. Ännu har inte valresultatet blivit lagligen fastställt, men det skulle förvåna om det sker några förändringar nu.
Så här blir mandatfördelningen nästa period (siffrorna längst till höger är förändringen jämfört med valet 2014):
Det såg ett tag ut som om resultatet skulle bli ännu sämre för Vänsterpartiet… När ett valdistrikt återstod att räkna hade vi förlorat ytterligare ett mandat – till moderaterna. Men när Torpa hade räknats så tog vi ”tillbaka” det och förlorade således ”bara” ett mandat. Vänsterpartiet backade alltså från 6 mandat den förra mandatperioden till 5. Det betyder att vi de kommande 4 åren är 5 vänsterpartister i fullmäktige…
Men det är fortfarande inget kul att vara vänsterpartist. För mig var valet en grym besvikelse… Det hjälpte inte att lägga ner tid på att skriva bloggar. Det hjälpte inte att Vänsterpartiet uppdaterade sin hemsida flera gånger per vecka. Ja veckorna innan valet minst en gång om dagen. Detta trots att Max Eskilsson idag skriver en ledare om att alla partier borde lära av Vänsterpartiet i Vänersborg. (Se ”Lär av Vänsterpartiet”.)
Eskilsson skriver:
”Men i formavseende vore det bra för våra kommunpolitiker att titta på hur det går att skapa ökad insyn i förhållandet mellan invånare och politik.”
Men vet ingen om Vänsterpartiets närvaro på sociala medier så spelar det ju ingen roll vad som skrivs eller hur ofta. Kanske hade det hjälpt om Eskilsson hade skrivit sin ledare innan valet? Eller åtminstone om TTELA hade skrivit något överhuvudtaget om Vänsterpartiet, t ex publicerat våra debattartiklar eller nämnt att vi faktiskt deltog i valdebatterna…
Länsstyrelsens siffror bekräftar vad jag skrev i min tidigare blogg (se ”Funderingar kring valresultatet”.) Nu gäller det att se vilka slutsatser som Vänsterpartiet kan dra av valresultatet. Och då framför allt av resultatet i Dalslandsdelen av kommunen – där har det gått riktigt dåligt. Vad gjorde Vänsterpartiet egentligen för fel i Dalsland?
Länsstyrelsen har även räknat klart personrösterna. Och de är av ett visst intresse. De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir nämligen direktinvalda till kommunfullmäktige. Och i vissa partier har det inneburit att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige.
I kristdemokraterna har t ex Carl-Ewert Berg och Maria Nilsson gått förbi Marie-Louise Bäckman som stod på plats 2 på valsedeln. Det betyder att Bäckman har tappat sin ordinarie plats i fullmäktige. (KD fick 3 mandat.) I sverigedemokraterna har Jimmy Lindqvist ”petat ner” Kenny Sandhöj till en ersättarplats. Lindqvist var placerad först på plats 11. Dock var Ola Wesley ohotad. Wesley fick hela 309 röster. Det var 7,01% av partiets röster.
I de andra partierna har personrösterna inte haft denna stora betydelse, men det är ändå intressant att se vilka kandidater väljarna ”föredrar”.
Marie Dahlin har stärkt sin ställning i socialdemokraterna. Dahlin fick mest personröster av alla i Vänersborg, hela 571 röster. Hon var kryssad på 8,00% av alla socialdemokratiska röstsedlar. Dahlin var den enda socialdemokrat som blev personvald.
Det har funnits ett visst intresse hur personrösterna fördelade sig bland de andra socialdemokraterna. Det visade sig att Joakim Sjöling fick 165 personröster som nummer 2, medan Dan Nyberg, mycket förvånande, ”bara” fick 109.
Bland moderaternas väljare är Gunnar Lidell oomtvistad. Lidell fick 460 röster, vilket var 9,83% av moderaternas röster. Som ”tvåa” kom Sofia Jakobsson med 84 röster. Det räckte dock inte till en plats som ordinarie i kommunfullmäktige.
Liberalernas två förstanamn på valsedeln blev också personinvalda. Tove af Geijerstam gick emellertid ”förbi” partiets förstanamn Peter Göthblad med 9 röster.
Centerpartiets förstanamn på valsedeln fick också flest personröster. Mats Andersson fick 218 röster, 10,16% av centerns totala röster. Annalena Levin blev också personvald, igen. Det har hon blivit tidigare. Det kan noteras att partiets starke man, i varje fall så länge jag minns, Bo Carlsson, denna gång bara fick 65 personröster, 3,03%.
Medborgarpartiets två toppkandidater blev också personinvalda. Morgan Larsson fick 63 röster (7,05%) och Göran Svensson 60 (6,72%).
I Vänsterpartiet, som inte driver personvalskampanjer, fick undertecknad bloggare 249 personröster. Det var 11,14% av Vänsterpartiet röster.
Dessa personer blev, vad jag kan se, inröstade i kommunfullmäktige tack vare personrösterna:
Det är nog ingen som ännu vet vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren – i varje fall vet inte jag det. Inget annat parti har heller tagit officiell kontakt med Vänsterpartiet. Huruvida några av de andra partierna har sträckt ut några händer till något annat parti, det vet jag inte.
Det får vi se så småningom…
Mer från gårdagens BUN
Det var kommunstyrelsens förslag till ”bantade” budgetramar som på många sätt stod i fokus för gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Dagens BUN”.) Men det fanns också en del annat på dagordningen.
Nämnden fick en kortare genomgång av betygsresultaten i kommunens grundskolor. (Den mer uttömmande redovisningen kommer i november i samband med att SCB har sammanställt resultaten för alla landets skolor.)
Resultaten för årets 9:or (de som lämnade den kommunala grundskolan i våras) visade något bättre resultat än året innan. Och det är naturligtvis positivt. Men… Fortfarande är siffrorna alldeles för låga.
Det är hela 26% av eleverna som inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Dessutom har 1/3 inte ett godkänt betyg i alla ämnen. Siffrorna varierar en hel del mellan de fyra kommunala högstadieskolorna, vilket visar att kommunen inte har kommit till rätta med likvärdigheten.
Vänersborgs kommun kan inte nöja sig med dessa siffror eller typ inte låtsas om något. Det är av största vikt för eleverna att det går bra i skolan. Det kan helt enkelt vara av avgörande betydelse för ett ”bra liv”. Kommunen borde ta krafttag och se till att skolan får de resurser som krävs för att resultaten ska bli bättre.
Ledamöterna fick också ta del av kompetensbehoven hos pedagogerna (siffrorna inom parentes är från förra året):
När det gäller antalet årsarbetare med högskoleexamen så tycker jag att procenttalen borde vara högre. Å andra sidan ligger Vänersborg relativt bra till jämfört med genomsnitten i Sverige. Och dessutom ser vi en ökning av procenttalen i Vänersborg jämfört med förra året. Vi får se om de behöriga pedagogerna stannar kvar i kommunen om kommunfullmäktige börjar spara på förskola och skola…
Vänersborg har större barngrupper i förskolan än genomsnittet i Sverige. Det tycker jag är allvarligt. Många partier hade det som vallöfte att minska barngrupperna – nu är det upp till bevis. Och ska kunskapsresultaten förbättras i grundskolan måste personaltätheten öka.
På tal om vallöften får vänersborgarna snart se vilka som menade allvar i valet och vilka som bara var ute för att värva röster…
Nämnden fick även information av processledare Yvonne Midshult om arbetet med ökad måluppfyllelse på Dalboskolan och Frändeskolan. Det är ett större projekt som startade i januari och som ska pågå i 2 år.
En sista siffra… Det är just nu 50 barn i förskolekö. De beräknas dock få plats under hösten. Däremot ser det kärvare ut med platser till våren.
När det gäller delårsrapporten hänvisar jag till en tidigare blogg (se ”BUN 17/9”).
Ledamöterna i BUN fick också reda på att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har haft ett möte med föräldraföreningen i Väne Ryr. På skolan går det just nu 12-13 elever – och det är inte så bra. Skolan i Väne Ryr har ju fått en ”prövotid” fram till 31 december. Då ska skolans framtid avgöras. Kommunfullmäktiges beslut var nämligen att skolan bara skulle få fortsätta om elevantalet inte understeg 15 elever…
Ja, det var väl det mesta från gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.
Dagens BUN (17/9)
Inför valet lovade och bedyrade alla partier att de ska satsa på barnen och ungdomarna – och så tycktes ett dråpslag komma innan ens rösterna hade räknats färdigt…
TTELA:s artikel idag (se ”Stora neddragningar inom skolan hotar”) om de hotande neddragningarna i Vänersborgs förskolor och skolor utlöste en proteststorm på Facebook. Och den är helt befogad, även om kommunstyrelsens planerade neddragningar egentligen inte är någon nyhet för läsare av denna blogg.
Men alla kan vara lugna, i varje fall tillfälligt.
En enig barn- och utbildningsnämnd (BUN) ställde sig bakom beslutet från den 23 april. Då yrkade nämnden på ett budgettillskott på ca 30 milj kr mer än innevarande år och att den så kallade sociala inkluderingspotten skulle förpassas dit den hörde hemma, i papperskorgen. (Fast riktigt så uttryckte sig inte BUN…) Ja, idag så var BUN faktiskt ännu mer enigt, eftersom även Ola Wesley (SD) röstade för att ställa sig bakom dagens nämndbeslut. (SD avstod från att rösta i april.)
Dagens beslut i barn- och utbildningsnämnden lyder:
”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att översända åtgärdsprogram med konsekvensbeskrivningar 2018-09-10 till Kommunstyrelsen.
Barn- och utbildningsnämnden konstaterar att framtaget åtgärdsprogram är utan inbördes rangordning och där bl.a. åtgärd 12 redan processas med Samhällsbyggnadsförvaltning i tecknande av nya avtal för kost, vaktmästeri och städ.
Barn- och utbildningsnämnden anser det vara orimligt att bära utökade kostnader för framtida kök eftersom Samhällsbyggnadsnämnd uttryckt detta som ett kostnadsneutralt förslag som sedermera beslutades av Kommunfullmäktige. Även den utökade utdebiteringen av andel ekologisk mat i skolbespisningen överskrider Kommunfullmäktiges beslutade ambition om 25% ekologisk mat och bör därför ej belasta Barn- och utbildningsnämndens budget framöver.
Barn- och utbildningsnämnden vill tydligt informera att vid genomförande av åtgärdsprogram kommer de statsbidrag som erhålls att mistas, vilket innebär dubbel nedskärning av verksamhetsorganisationen, eftersom bidraget förutsätter att den egna organisationen inom grundskola inte får minskas.
Planering av skolverksamhet på längre sikt kräver förutbestämda spelregler. För att inte minska lärartäthet/ personaltäthet borde nämnden varje år erhålla täckning med elevbidraget för tillkommande elever/ barn. Alternativt minskning om antal elever/ barn minskar.
Barn- och utbildningsnämnden vidhåller därmed beslut om äskande i 2019års budget (BUTN 2017/168) och påtalar återigen att siffror är baserade från 2017års nivå.”
Låt mig förklara.
BUN skickar alltså nu vidare den av kommunstyrelsen begärda kompletteringen av:
”inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget.”
Det är BUN tvungen att göra, kommunstyrelsen har ju begärt det. Men… Och här går BUN ett steg vidare, ett steg utöver ”dagens uppgift”. Nämnden upprepar nämligen att den inte vill gå med på kommunstyrelsemajoritetens förslag att spara i och på verksamheterna.
Det är beslutets sista avsnitt som är det centrala:
”Barn- och utbildningsnämnden vidhåller därmed beslut om äskande i 2019års budget”
BUN:s yrkande var alltså att förskola och grundskola istället för de föreslagna besparingarna behövde ytterligare ca 36 milj kr jämfört med i år för att upprätthålla samma kvalitetsnivå även i fortsättningen…
Det är lite ”uppkäftigt” av BUN skulle man väl kunna säga…
BUN:s svar skickas nu vidare. I första hand till budgetberedningen. Den ska titta på och sammanställa de underlag som kommer in, inte bara från BUN, utan också från socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Sedan ska budgetberedningens arbete utmynna i ett förslag till kommunstyrelsen. Och då börjar det hetta till och bli allvar. Då kan alla vänersborgare få en uppfattning om vad som kommer att hända när det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i november. Eller kanske december.
Det blev för övrigt en del diskussioner i BUN i ärendet, men samtliga partier var helt överens om att förskola och skola inte tål några besparingar, utan tvärtom behöver inkomstförstärkningar.
Undertecknad bloggare har emellertid varit med förr. Och kan med de erfarenheterna inte vara odelat positiv i sin framtidstro…
Det har nämligen inte hänt alltför sällan under de senaste åren att partier tycker en sak i nämnden och en helt annan när frågan kommer till kommunstyrelsen och till kommunfullmäktige… Det har till och med hänt mer än en gång att ledamöter i barn- och utbildningsnämnden har röstat på ett sätt i nämnden och ett helt annat i fullmäktige…
Det är bara att hoppas att det inte blir så denna gång.
Tuffa ekonomiska ställningstaganden
Kommande vecka blir politisk intensiv. Flera nämnder ska ha sammanträden och en stor fråga på dagordningen är budgeten för 2019.
De ekonomiska ramar som socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister har beslutat om i kommunstyrelsen innebär nedskärningar, trots att nämndernas kostnader ökar tämligen drastiskt. I kommunstyrelsens förslag ingår också att en social inkluderingspott ska införas. S+C+MP menar att barn och ungdomarna, gamla och sjuka ska avstå pengar till denna pott genom att det skärs ner på förskolor, skolor och socialtjänst. Socialnämnden ska enligt förslaget få 9 milj kr mindre än i år och barn- och utbildningsnämnden 6,5 milj kr mindre. Pengarna ska gå till inkluderingspotten som har till syfte att motverka utanförskap i kommunen. Kommundirektören som är opolitisk ska förfoga över potten och fördela dess pengar. (Se här för en noggrannare förklaring: ”Budgetramar: Förslaget från S+C+MP”.)
Om förslaget går igenom innebär det således stora neddragningar i kommunens verksamheter.
Först ut i morgon är barn- och utbildningsnämnden. Nämnden startar sitt sammanträde kl 08.30. BUN ska ta ställning till en lista av besparingsåtgärder som förvaltningen mycket motvilligt, tror jag, har föreslagit. (Jag har beskrivit BUN:s ärenden tämligen noggrant – se ”BUN 17/9” och ”BUN 17/9: Spara!”.) Fast BUN kan också säga nej till kommunstyrelsens förslag…
Efter lunch börjar kultur- och fritidsnämnden sitt möte. Nämnden ska också avstå pengar till den sociala inkluderingspotten, 1,177 milj kr. Det tycks inte vara så mycket pengar, men effekten av besparingarna kan inte desto mindre bli mycket kännbara. Följande besparingsåtgärder kan bli aktuella för kultur- och fritidsnämnden:
- ”Ta bort bidrag för anläggningsstöd och projekt”
- ”Översyn hyror och avgifter”
- ”Nedläggning Torpa fritidsgård”
- ”Minskat bokanslag bibliotek”
- ”Minskad bemanning Timjan/MIC”
- ”Minskad omfattning Sommarscen”
På torsdag har socialnämnden sammanträde. Där avvisar förvaltningen kommunstyrelsens ekonomiska ramar och förslaget om en social inkluderingspott. (Se ”Medan vallöftena överträffade varandra …”.)
Det ska bli mycket intressant att se om socialdemokraterna, centerpartisterna och miljöpartisterna i nämnderna kommer att gå emot sina ”ledare” i kommunstyrelsen och avvisa de ekonomiska ramarna och inkluderingspotten. Eller acceptera kommunstyrelsens förslag…
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde imorgon följs för övrigt av ett så kallat dialogmöte. Nämnden ska få en föredragning om ”Puls för lärande”. Det handlar om att elever lär sig bättre om de också utövar fysisk aktivitet. Dock undrar jag varför nämndens politiker ska ägna tid åt ämnen som inte är politiska utan en angelägenhet för professionen, dvs rektorer och pedagoger. Det är klart att pedagogik är intressant, men det finns faktiskt väldigt många teorier och metoder – och politiker kan omöjligen sätta sig in i dem alla. Dessutom vilar ”Puls för lärande” knappast, vad jag förstår, på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Se ”Rörelse för bättre betyg saknar stöd”.)
BUN 17/9: Spara!
På måndag, den 17 september, har alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Tidigare skrev jag om alla ärenden på dagordningen utom det viktigaste… Om budgeten för nästa år… (Se ”BUN 17/9”.)
I maj beslutade kommunstyrelsen, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, att BUN liksom socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden, fick i uppdrag att:
”komplettera inlämnat material med konkreta åtgärdsprogram för att uppnå budgetbalans mot anvisad driftbudget.”
”Anvisad driftsbudget” är de ekonomiska ramar som kommunstyrelsen har bestämt att BUN ska hålla sig inom nästa år. Med dessa ramar innebär ”att uppnå budgetbalans” att BUN ska spara 6,5 milj kr år 2019!
Det ska ställas mot att BUN har räknat ut att förskola och grundskola istället behöver ytterligare ca 36 milj kr jämfört med i år för att upprätthålla samma kvalitetsnivå även i fortsättningen… Det är också det yrkande som ett enigt BUN ställde sig bakom den 23 april. (Ganska självklart avstod sverigedemokraternas Ola Wesley från att delta i beslutet…)
Den sociala inkluderingspott som S+C+MP har föreslagit att BUN ska avsätta pengar till nästa år ”kostar” BUN 6,485 milj kr, kostnader för nya skolkök och ökad användning av ekologiska livsmedel kommer att uppgå till 7,064 milj kr, ökade kostnader till följd av fastighetsinvesteringar beräknas till 5 milj, tillfälliga lokallösningarna 2,480 milj och barn- och elevprognoserna för 2019 visar dessutom en fortsatt ökning motsvarande 14,861 milj…
BUN kommer alltså att sakna 36 milj kr år 2019. Det är lika med 71 årsarbetare! Och eftersom höstterminen, och därmed läsåret (dvs inklusive vårterminen), redan har börjat och det är omöjligt att vidta personalnedskärningar mitt under läsåret, så måste allt sparas under höstterminen 2019.
Och då pratar vi om betydligt större besparingar, och därmed konsekvenser, eftersom alla miljoner ska sparas på en termin – på ett halvår istället för ett helt år. Dessutom ska de underskott som görs under våren på grund av den alltför ”stora ekonomiska kostymen” också betalas tillbaka på hösten.
Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram med konsekvensbeskrivningar. Det betyder på ren svenska att förvaltningen har tagit fram besparingsåtgärder för att kunna hålla sig inom de ekonomiska ramar som kommunstyrelsen har bestämt.
Två förklaringar kan vara på sin plats. Lanternan är den gamla Nattugglan, som har bytt namn i och med flytten till Vänerparken. En stängning av den innebär att föräldrar inte kan få någon barnomsorg på årets alla kvällar, nätter och helger. Att ”Omorganisera verksamhet (grundskola, fritidshem)” betyder att lokalanvändningen och organisationen effektiviseras, med andra ord att skolorna i Rösebo och Väne Ryr stängs…
Förvaltningen har sedan beskrivit vilka konsekvenser varje besparingsåtgärd får… Jag tror egentligen inte att jag behöver säga så mycket om följderna. Det förstår nog var och en att de blir mer eller mindre ödesdigra för Vänersborgs barn och ungdomar – och föräldrar. Det torde räcka med ett citat från underlaget för att illustrera följderna av de personalminskningar som nämnden skulle tvingas vidta:
”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Vänersborgs kommun kommer att bryta mot både Skollagen och Arbetsmiljölagen. Och hur det kommer att gå med måluppfyllelsen för eleverna behöver man nog inte gå närmare in på…
Det som är värt att särskilt notera ytterligare är att bidragen från staten i många fall är menade att höja kvaliteten i förskola och skola. Kommunen får därför inte spara på kostnader för att i stället fylla hålen med statliga pengar. Statsbidragen är helt enkelt inte tänkta för att ersätta kommunala pengar. Som en följd av detta kan besparingar i kommunen därför leda till minskade statliga bidrag – i Vänersborgs fall handlar det om ytterligare 28,8 milj kr mindre till BUN…
Om det vill sig riktigt illa kan således BUN tvingas spara ca 65 milj kr nästa år…
Det behöver kanske inte tilläggas att personalorganisationerna, Kommunal, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, ställer sig oeniga till förslaget… Å andra sidan är med all säkerhet inte arbetsgivaren i form av förvaltningens personal heller särskilt eniga med den politiska arbetsgivaren. Jag tror ingen av förvaltningens chefer och tjänstemän vill spara på skolan. De vill säkert inte heller ägna en stor del av sin tid till att avveckla i stället för att utveckla verksamheten…
Kommer det att bli besparingar? Det återstår naturligtvis att se hur de politiska partierna förhåller sig till kommunstyrelsens ekonomiska ramar. Men det är ju faktiskt socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, Marie Dahlin, Bo Carlsson och Marika Isetorp, som har genomdrivit dem. Både i barn- och utbildningsnämnden och i socialnämnden har däremot ledamöterna från de styrande partierna motsatt sig besparingarna i allmänhet och den sociala inkluderingspotten i synnerhet, i varje fall hittills. Det blir säkert en kamp internt i dessa partier om vem eller vilka som kommer att dra det ”längsta strået”, dvs att få sin vilja igenom. Men självklart är det inga lätta beslut för något parti i det ekonomiska läge som kommunen befinner sig i. Är t ex vänersborgarna villiga att betala mer i skatt för barnens och ungdomarnas, de gamlas och sjukas skull?
Är du?
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer