Mariedal Östra
Det finns inte många skogar innanför broarna i Vänersborg. En av dem som fortfarande finns kvar, även om den har naggats i kanterna de senaste åren, är skogen i Mariedal Östra. Det finns de som till och med säger att det är den enda kvarvarande skogen på den ö som faktiskt Vänersborgs tätort ligger på. Fast det stämmer inte riktigt, det finns ganska mycket skog längs älven. Den skog vi pratar om ligger där krysset på kartan är placerat.
En majoritet av kommunens politiker vill avverka skogen i Mariedal Östra, exploatera området och bygga villor och ett mindre antal grupphus.
Redan den 6 mars 2012 beslutade byggnadsnämnden att anta en detaljplan för området. Det var bara miljöpartiet och vänsterpartiet som begärde återremiss av ärendet. Dessa partier skrev sedan var sina reservationer mot beslutet. Nämndens beslut överklagades men vann laga kraft i september 2012. Sedan har det inte hänt något i området. Inte något alls. Mariedal Östra har nämligen fungerat som en bricka i det politiska spelet i Vänersborg. Bevarandet av skogen i Mariedal Östra har varit högsta prioritet för miljöpartiet (MP).
MP har gått med på det mesta, bara inte Mariedal Östra exploaterades. Och miljöpartiets röster har varit viktiga. Under perioden 2010-2014, när Gunnar Lidell styrde kommunen (M+L+KD), fick styret rätt som det var miljöpartiets röster vid t ex budgetbeslut. Bara exploateringen av Mariedal sköts framåt i tiden. Under den senaste mandatperioden var det ett krav från miljöpartiet i förhandlingarna med socialdemokraterna (S) och centerpartiet (C) att låta skogen vara orörd, om MP skulle ingå i den styrande trojkan. Och det lovade S+C.
Nu vet ingen vem som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren. Men om några partier vill styra med stöd av MP så kommer säkerligen inte skogen att röras. Som sagt, MP kan kompromissa om mycket, men inte om Mariedal Östra. Nu har dock miljöpartiet bara två mandat så frågan är egentligen om någon behöver miljöpartiets röster för att styra.
Det är förmodligen miljöpartiets tillbakagång som har föranlett spekulationerna och diskussionerna på Facebook – vilket lett till aktivitet även ”utanför nätet”. Ryktet är att nu ska Mariedal Östra exploateras. Och visst. Behövs inte MP så vet alla att S+M+C+L+KD vill att byggnationen kommer igång i området. Och det är en betryggande majoritet. Bestämmer sig dessa partier – då blir det så.
Detaljplanen för Mariedal Östra ser ut så här:
Det blir ärligt talat inget kvar av skogen i det här området, det kan nog alla vara överens om. Det syns kanske ännu tydligare på den illustration som byggnadsnämnden har gjort.
Det man kanske slås mest av, förutom att denna del av skogen försvinner, är enligt min uppfattning att de inritade villorna till vänster i området ligger så nära de befintliga husen. Här har personer köpt sina villor med skogen som närmaste granne, vilket antagligen var ett viktigt argument för att bo här. Och så får man istället ett antal villor som grannar. Jag kan förstå mariedalbornas besvikelse.
Och kanske blir också pedagoger och elever på Mariedalsskolan besvikna. De har använt skogen på olika sätt i undervisningen. Sätts planerna i verket så försvinner deras ”drakskog”.
Det finns fler argument mot att exploatera Mariedal Östra, förutom de uppenbara argumenten som redan nämnts och att skogen används till rekreation och friluftsliv, inte bara av grannarna utan även av andra. Pontus Gläntegård (V) nämnde i sin reservation i byggnadsnämnden också att det borde ha utretts ytterligare om det fanns:
”nyckelbiotoper eller hotade djur eller växter i våtmarkerna och ädellövskogen.”
Jag vet inte om älg räknas dit, men när jag var på Mariedal så fick jag se just en älg.
Gläntegård såg inte heller att några ansträngningar hade gjorts för att bevara våtmarkerna. Han hade också synpunkter på att det fanns andra områden med bättre pendlingsmöjligheter som var i större behov av bostäder samt att budgeten för att förverkliga detaljplaner borde prioriteras för andra områden. Slutligen ville Gläntegård invänta svaret på en motion om att bilda ett naturreservat i området.
Per Sjödahl (MP) skrev i sin reservation kort och gott att:
”detaljplanen strider mot flera kommunala miljömål, tillika nationella miljömål.”
Sjödahl utvecklade dock inte detta ytterligare.
Men som sagt, byggnadsnämnden beslutade att anta detaljplanen för Mariedal Östra. Nämnden såg inga problem med det:
”Byggnadsnämnden beslutade att genomförandet av planförslaget inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan.”
Det kan nämnas att miljöpartiet nyligen har lämnat in en motion om att inrätta ett naturreservat i området. Motionen hänvisar till Översiktsplanen och några av dess utvecklingsprinciper. Där talas det bland annat om att värdefull naturmark ska skyddas och att grönska och rekreationsmöjligheter ska utvecklas och bevaras. Motionärerna i MP vill:
”att området mellan stadsbebyggelsen i väster och Göta älv i öster i sin helhet skyddas permanent från exploatering.”
Naturligtvis är inte ett naturreservat på Mariedal Östra förenligt med detaljplanen, eller tvärtom.
Det råder stor efterfrågan på villatomter i Vänersborg. Och på Mariedal Östra finns det en färdig och beslutad detaljplan. Det är egentligen bara att sätta igång. För naturligtvis finns det människor som vill börja bygga och flytta dit så fort som möjligt. Det kan till och med vara på det viset att flera av dem funderar på en flytt till en annan kommun om det inte finns möjlighet att bygga en villa i Vänersborg.
Andra argument för en exploatering är att det kommer att finnas skog kvar i området även vid en bebyggelse. Dessutom är flera av de hus som finns längs skogsområdet byggda på områden som tidigare var skog.
Det är som vanligt i politiken, olika intressen står mot varandra. Det är alltid en delikat uppgift som politiker att göra avvägningar. Hur man än gör så går det inte att tillfredsställa alla.
Och hur mycket hänsyn ska tas till den stora klimatdebatten som har blossat upp på senare år? Behöver inte världen vara rädd om och slå vakt om alla skogar? Eller i det ”lilla” – hur planerar och bygger vi Vänersborg så att staden klarar av de högre temperaturerna, torrperioderna och
häftigare skyfallen som vi vet kommer. Kan vi bo i Vänersborg om vi får 3 månader som är hetare och torrare än sommaren 2018? Och gröna områden påverkar närklimatet…
Sverigedemokraterna och medborgarpartiet har vad jag vet inte tagit ställning till exploateringen på Mariedal Östra, inte än i varje fall – och det har inte Vänsterpartiet gjort heller. Själv har jag försiktigt lutat mot att förverkliga detaljplanen, men efter helgens besök i området är jag om möjligt ännu mer tveksam.
Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.
Skolinspektionen ändrar sig om Nuntorp!
Jag vet inte om det är läge för ett ”kors i taket”, men denna gång tror jag faktiskt att det är det. Det är nämligen inte ofta som statliga myndigheter överraskar på ett positivt sätt, men nu vände Skolinspektionen 180 grader och godkände Dinglegymnasiets två ansökningar om att starta utbildningar på Nuntorp.
Det är en glädjens dag för Dinglegymnasiet, Gröna Klustret, fastighetsägarna och alla andra som har arbetat för att få utbildningar till Nuntorp.
Grattis!
Jag har tidigare skrivit om Skolinspektionens avslag på ansökningarna (se t ex ”Skolinspektionens nej till Nuntorp”) och att Dinglegymnasiet tänkte överklaga beslutet/få Skolinspektionen att ompröva det (se ”Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag”). Skolinspektionen får och kan nämligen ompröva beslut:
”Enligt 38 § förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om
- den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och
- beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.”
Och ändrat sig har Skolinspektionen gjort med besked.
”Med ändring av beslut den 26 september 2018 (32-2018:1084) godkänner Skolinspektionen Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasieskola. Godkännandet avser utbildning på det nationella naturbruksprogrammet med inriktningen lantbruk vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Och om gymnasiesärskolan:
”Med ändring av beslut den 26 september 2018 (32-2018:1056) godkänner Skolinspektionen Dinglegymnasiet AB (559047-5611) som huvudman för gymnasiesärskola. Godkännandet avser utbildning på det nationella programmet för skog, mark och djur samt individuella programmet vid Nuntorpsgymnasiet i Vänersborgs kommun.”
Det var naturligtvis de kompletteringar som skickades in från Dinglegymnasiet som fick Skolinspektionen att ändra sig. Inspektionen blev nöjd med de nya uppgifter och förtydliganden som kom fram.
Dessutom prövade Skolinspektionen om etableringen på Nuntorp skulle innebära:
”påtagliga negativa följder för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av Vänersborgs kommun eller närliggande kommuner.”
Detta prövades inte förra gången, eftersom det blev avslag på andra punkter. Men nu var Skolinspektionen tvungen att göra det, eftersom ansökan godkändes på de tidigare avslagna punkterna.
Det kan väl sägas att grannkommunerna överlag hade synpunkter på etableringen på Nuntorp. Det handlade t ex om risker för överetablering och om ekonomiska och organisatoriska konsekvenser etc. En del kommuner var tydligare än andra kan man väl säga…
Skolinspektionen resonerar en del om synpunkterna, men kommer slutligen fram till:
”Utifrån dessa uppgifter bedömer Skolinspektionen att etableringen inte skulle innebära påtagliga negativa följder för Vänersborgs kommun samt närliggande kommuner. Skolinspektionen bedömer vidare att de invändningar mot en etablering som framförts i yttrandena inte är av den art att ansökan ska avslås.”
Och med de orden godkändes Dinglegymnasiets ansökningar. Och det innebär att nu ska det återigen bli utbildningar på Nuntorp.
Det blir verkligen något att fira när Gröna Klustret inviger Nuntorp nu på lördag!
Lukten från Dahlbergs Slakteri
Det luktar i Brålanda. Och det luktar illa. Stundtals mycket illa.
På fina varma och milda sommar- eller höstdagar kan brålandabor inte vara ute i sina trädgårdar på grund av lukten. Att bjuda vänner och bekanta på en grill eller en middag är ett vågspel. Och att hänga tvätt utomhus är inte att tänka på. Ibland luktar det så starkt att det tränger in i husen. Det är till och med så att människor blir sjuka av lukten, särskilt om man har astma eller problem med luftrören.
Lukten har plågat brålandabor i många år nu, året runt. Det är ett stort problem och många har hört av sig till miljö- och hälsoskyddsnämnden under åren. Andra har flyttat ifrån Brålanda och ännu fler planerar att göra det. Det finns emellertid ett problem – att få sålt fastigheterna. Vem vill bosätta sig i ett område med denna lukt?
Lukten kommer från Dahlbergs Slakteri.
Dahlbergs Slakteri ligger utefter Rostockvägen i utkanten av Brålanda samhälle. Slakteriet har över 100 år på nacken. De stora luktproblemen, eller luktstörningarna som det mer formellt kallas, började när en hygieniseringsanläggning togs i bruk år 2013. Hygienisering innebär att avfallsprodukter från slakteriet mals ner och värmebehandlas. Värmebehandlingen är en säkerhetsåtgärd för att undvika risk för smittspridning. ”Produkten” från hygieniseringen kan sedan användas som råvara till biogasproduktion. Hygieniseringen innebär således en intäkt för slakteriet. Alternativet är att slaktavfallet får köras till någon anläggning för bearbetning och ev deponi. Det skulle istället kosta pengar för Dahlbergs.
2014 sålde familjen Dahlberg slakteriet till Bo Rydlinger och Håkan Alqvist. Rydlinger blev styrelseordförande och Alqvist VD. Någon gång under 2016 tycks emellertid Alqvist ha trätt tillbaka. Huruvida han fortfarande har någon roll i slakteriet vet jag inte. Ägarbytet betydde att en epok gick i graven. Företaget hade varit familjeägt sedan det startade 1888. De nya ägarna hade inte någon anknytning till trakten.
Det blev problem med hygieniseringen så fort den kom igång. Lukten spred sig i omgivningen. Miljö och Hälsokyddsnämnden förbjöd hygieniseringen tidigt, redan i juni 2014. Luktstörningarna blev helt enkelt för stora. Det luktade för illa.
Dahlbergs har försökt att få bort lukten med olika metoder. Företaget har genom åren installerat en ozonanläggning, en högre skorsten har byggts, behållare har tätats, rengöringen har förbättrats osv. Därför har också testkörningar av hygieniseringsanläggningen tillåtits, dock alltid efter samråd med miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Men inga åtgärder har hjälpt, lukten har fortsatt.
I slutet på förra året fick Dahlbergs tillstånd att återigen hygienisera slaktavfallet på prov. Anledningen var att en anläggning för jonisering av luktbemängd luft från avfallsrum och lagringstankar skulle installeras och testas. Det var Miljöprövningsdelegationen som gav tillståndet. Den 30 april 2018 skulle testperioden avslutas, men Dahlbergs ansökte (20 april) om tillstånd för fortsatt hygienisering.
Den 30 april avslog Miljö- och hälsoskyddsnämnden Dahlbergs ansökan. Slakteriet fick sluta med hygieniseringen av slaktavfallet.
Anledningen var att Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen hade gjort observationer av luktintensiteten i bostadsområden runt slakteriet efter installationerna. Dessutom hade en ”luktpanel”, bestående av grannar till slakteriet, fört protokoll och klagomål inkommit till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skrev:
”Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har gjort 17 observationer sedan 6 december. Medel – stark lukt har känts vid 15 observationer. Efter 23 mars har medel –stark lukt kännts vid 8 av 10 observationer. 32 klagomål har inkommit från boende i området sedan 6 december då hygieniseringen påbörjades fram till 25 april. Sedan 23 mars då hela joniseringsanläggningen tagits i bruk har 9 klagomål inkommit. De klagande har inte upplevt någon förbättring av luktsituationen. Enligt luktpanelens protokoll har medelstark till stark lukt känts 16, 18, 15 och 18 dagar under varje månad från december till mars. Lukt har även känts 3 av fyra helger under månaderna. I sista protokollet för mars daterat 10 april anges att en förbättring har märkts efter installationen av joniseringsanläggningen för lagringstankarna. Flera av de klagande har nu och tidigare år angett att lukten från hygieniseringen upplevs som mer motbjudande än om slaktavfallet inte hygieniseras.”
Och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde bedömningen att:
”ingen tydlig och varaktig förbättring av luktsituationen har uppnåtts efter installationen av joniseringsanläggningen.”
Testkörningen av hygieniseringanläggningen stoppades alltså.
Dahlbergs Slakteri överklagade beslutet och yrkade också att beslutet inhibiterades. Det skulle alltså upphävas till dess att överklagandet behandlades. Tyckte Dahlbergs. Slakteriet menade att stark lukt ofta kommer från kommunens pumpstation och kommunens ledningsnät. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kunde emellertid inte konstatera att detta stämde.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslut kvarstod och begäran om inhibitering avslogs av Länsstyrelsens rättsenhet.
Den 2 juli beslutade Miljö- och hälsoskyddsnämnden (på delegation) om ett föreläggande för Dahlbergs om att komma in med uppgifter gällande hygienisering av slaktavfall på slakteriet efter den 30 april 2018. Miljö- och hälsoskyddsnämnden behövde uppgifterna för att kunna kontrollera efterföljandet av fattat beslut…
Dahlbergs lämnade inte in några uppgifter. Den 13 juli polisanmäldes därför Dahlbergs:
”Miljökontoret översänder i enlighet med 26 kap 2 § miljöbalken en anmälan om misstänkt miljöbrott.”
Anledningen var:
”Slakteriet misstänks hygienisera slaktavfall utan medgivande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Slakteriet bryter därmed mot gällande tillstånd för verksamheten.”
Det var inte bara det att grannarna hade känt lukt. Det visade sig också att Dahlbergs hade transporterat hygieniserat slaktavfall till en biogasanläggning under sommaren.
Ärendet är fortfarande inte avgjort.
Det är inte bara lukten som är ett problem i Brålanda. Det är även för höga zink- och kopparhalter i avloppsvattnet från Dahlbergs. Det är också något som Dahlbergs måste åtgärda. Det är dessutom problem med buller från slakteriet.
Den 13 juli i år förelade miljö- och hälsoskyddsnämnden Dahlbergs slakteri att utreda bullerpåverkan från slakteriets verksamhet.
Nämnden skriver:
”De utförda mätningarna och klagomålen visar på att det finns skäl att anta att nuvarande bullernivåer innebär en olägenhet för omgivningen.”
Det följdes upp den 26 september av ett föreläggande om att åtgärda bullret. Dahlberg skulle vidta vissa åtgärder och dessa ska vara utförda senast 31 oktober 2018.
Lukt- och bullerproblemen gör det svårt att bo i närheten av Dahlbergs Slakteri. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden kräver att problemen ska försvinna och jag förmodar att Dahlbergs också arbetar för det. Dahlberg vill av ekonomiska skäl sköta om hygieniseringen själv, men frågan är om det går. Endera får Dahlbergs göra större investeringar eller också får företaget lägga ner processen. Det är ju också så att det finns önskemål om att utöka bebyggelsen i Brålanda. Det ska dessutom bli ett tågstopp. Och då kan det ju inte fortsätta lukta från slakteriet…
Samtidigt betyder slakteriet en hel del för bygden. Det har legat där sedan urminnes tider – och Dahlbergs ger arbetstillfällen.
Det som är mest anmärkningsvärt är emellertid att det ska behöva gå så långt som till polisanmälan. Men följer inte Dahlbergs Slakteri förelägganden och beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden, och Länsstyrelsen, så har kommunen inget annat val. Grannarna menar också att Dahlbergs har fuskat ganska ofta under åren, dvs hygieniserat utan tillstånd. Det är ju svårt att dölja lukten.
För när Dahlbergs Slakteri hygieniserar, då luktar det i Brålanda. Och stundtals mycket illa.
Det nya KF sammanträder
På onsdag nästa vecka sammanträder det nya kommunfullmäktige för första gången. Och med det börjar 4 långa och intensiva politiska år för de nya ledamöterna. Som förresten inte är så nya. På Vänsterpartiets hemsida (se ”Nya fullmäktiges första möte”) kan man läsa att det egentligen bara är 12 personer som är nya, eller rookies som man säger i idrottskretsar. Alla de andra ledamöterna har suttit i fullmäktige tidigare. Det tillkommer dock några rookies som ersättare.
Placeringen i kommunfullmäktige blir annorlunda på onsdag. Ledamöterna från varje parti ska sitta ihop, partivis. Tidigare har den som har suttit längst i fullmäktige, räknat i antal år, månader och dagar, suttit på plats 1 och sedan i fallande ordning ända till plats 51.
Under den förra mandatperioden satt Vänsterpartiets Lutz Rininsland på stol nummer 1. Och eftersom han återigen är invald så borde han enligt traditionen sitta på samma plats i 4 år till. Men så blir det inte på onsdag. Vänsterpartiet har i och för sig lottats först i den nya placeringsordningen, dvs Vänsterpartiets ledamöter ska besätta de allra första stolarna. Men den som ska sitta på plats 1 är ingen mindre än undertecknad bloggare. I varje fall på det första sammanträdet. Det kan nog ändras redan till det andra, fast inte säkert – troligtvis ändras det först på decembersammanträdet. Det blir i varje fall för undertecknad till att känna sig hedrad så länge det varar.
Även Lutz Rininsland känner sig säkert hedrad. Det är nämligen så att han är kommunfullmäktiges ”ålderspresident”, precis som i oktober 2014, – en tämligen imponerande titel. Ålderspresident är den ledamot som har suttit längst i fullmäktige. Och det har ju Rininsland gjort. Han ska därför tjänstgöra som fullmäktiges ordförande och leda sammanträdet. Det finns ju ingen annan ordförande eftersom ingen ännu vet vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg. Vill det sig så får Rininsland vara ordförande ett sammanträde till…
Det är faktiskt Rininsland som har fattat beslutet om den partivisa placeringsordningen. Ett ganska radikalt och kraftfullt beslut från en ”tillfällig” ordförande. Men Rininsland vill att fullmäktige testar detta. Han har nämligen själv varit med och skrivit en motion som föreslår att denna ordning ska bli permanent. Vi får väl se hur det blir i fortsättningen när fullmäktige utser en ”riktig” ordförande. Min känsla är att Rininsland så småningom får återta stol nummer 1…
Mandatperiodens första fullmäktige blir med all säkerhet både trevligt och friktionsfritt. Och kort. Det finns inga kontroversiella ärenden. Ja, det finns knappt några ärenden överhuvudtaget.
Revisorernas utlåtande över den senaste delårsrapporten ska behandlas. Det går snabbt. Jag tror inte ens att Ola Wesley (SD) eller Kurt Karlsson (SD) får för sig att gå upp i talarstolen och säga något om typ invandring eller flyktingar. Fast om de gjorde det så skulle de antagligen bli avbrutna eftersom det inte är delårsrapporten som ska behandlas, utan revisorernas utlåtande om den. Men man vet aldrig med sverigedemokraterna…
Revisorerna skriver:
”Vi bedömer att kommunens delårsrapport är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed samt att den i allt väsentligt uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper med undantag av extra avsättningar för pensionsåtaganden.”
Det där sista låter oroväckande, men det är inte första gången det står så. Kommunen har en liten annan syn än revisorerna. Så kommunen ”struntar” i kritiken:
”avsättningen [är] i överensstämmelse med fullmäktiges pensionspolicy från 2011.”
Fullmäktige ska också ta upp ”Årsredovisningar för de kommunala bolagen år 2017”. Notera 2017. Det är snart 2019… Det blir säkerligen ingen diskussion om dessa redovisningar. Kommunfullmäktige ska i slutändan också bara notera informationen – och lägga den till handlingarna.
Fast naturligtvis är behandlingen av de kommunala bolagen inte särskilt tillfredsställande. Därför har Magnus Kesselmark (V) skrivit en motion med rubriken ”Presentation av de kommunala bolagen i fullmäktige”. Kesselmark vill att fullmäktiges ledamöter ska få mer kunskap om de kommunala bolagen.
Kesselmark yrkar i sin motion:
”Att de kommunala bolagen, representerade av en eller flera från bolagens direktion jämte bolagstyrelsernas presidier, eller enskilda därur, ges möjlighet att inför ett samlat kommunfullmäktige, presentera bolagen samt att de folkvalda ges möjligheter att ställa frågor för att minska okunskapen om bolagen och att detta evenemang ges tid nog så bolagens verksamhet belyses tillfredsställande.”
Fullmäktiges ska inte fatta något beslut om motionens innehåll. Den ska utredas först.
Och det var i stort sett det som de nya ledamöterna ska diskutera på onsdag. Det blir med andra ord en lugn start. Det mest uppstressande lär nog bli att hitta sina platser i Folkets hus Festsal…
Glöm inte att kommunfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten – på onsdag den 24 oktober kl 18.00 i Folkets Hus.
Nuntorpsutbildning till Förvaltningsrätten
Skolinspektionen sa nej till att starta gymnasieskolor på Nuntorp. Det har jag skrivit om tidigare. (Se ”Skolinspektionens nej till Nuntorp” och ”Nuntorpsmöte om Skolinspektionens avslag”.) De som ansökte, Dinglegymnasiet AB och Lärlingsgymnasiet i Sverige AB hade, liksom Gröna Klustret Nuntorp, förhoppningar om att inspektionen skulle ompröva beslutet.
Igår fick Lärlingsgymnasiet beskedet att Skolinspektionen inte omprövar sitt beslut om avslag. Skolinspektionen har istället skickat över alla handlingar till Förvaltningsrätten. Det betyder att Skolinspektionen så att säga har släppt ärendet och att beslutet ska prövas rättsligt.
Och det kan ta tid.
Antagligen kommer Förvaltningsrätten att begära in yttranden och kompletteringar innan den prövar målet. Processen kan ta 2-3 år om det vill sig…
Vad jag vet har inte Skolinspektionen behandlat klart Dinglegymnasiets ”överklagan”. Dinglegymnasiet fick sitt besked om avslag en vecka senare än Lärlingsgymnasiet så inspektionen lämnar nog inte besked förrän tidigast i slutet av veckan, kanske inte förrän nästa vecka. Men med tanke på gårdagens besked till Lärlingsgymnasiet så lär väl Dinglegymnasiet också få samma besked.
Och det blir ju i så fall inte särskilt uppmuntrande för Nuntorp…
Även om vi inte ska ge upp hoppet helt och hållet för Dinglegymnasiets del, så kanske det ändå vore läge för det Gröna Klustret att undersöka möjligheterna att Kunskapsförbundet Väst kan förlägga utbildningar på Nuntorp. Kunskapsförbundet har ju så att säga redan alla tillstånd klara. Jag vet inte hur realistisk och trolig en sådan lösning skulle kunna vara, men något säger mig att Kunskapsförbundet kanske inte vore helt ointresserat. Jag är dock inte säker på att Kunskapsförbundet har tillfrågats.
Politikerna i Kunskapsförbundets direktion hade möte idag. De hade inte Nuntorp på dagordningen, men de behandlade, bland annat, förbundets delårsrapport. Rapporten visar att Kunskapsförbundet har svårt att behålla ”sina elever” i förbundets utbildningar. 1.220 elever studerar i andra än Kunskapsförbundets skolor, det kan vara i andra kommuner eller på friskolor. Det är en ökning med nästan 100 elever sedan förra året. (En del av ökningen beror antagligen på att Migrationsverket har överfört ett större antal ungdomar från nedlagda anläggningar till Vänersborg och att dessa elever nu folkbokförs i Vänersborg. 
Eftersom ett antal av dessa ungdomar önskar fortsätta sina utbildningar på orten där de började, så blir Vänersborg skyldig att betala inkommande fakturor.) Det är ”bara” 298 elever som kommer från andra kommuner som går i Kunskapsförbundets skolor. Det blir naturligtvis dyrt för Kunskapsförbundet när eleverna från Vänersborg och Trollhättan inte väljer förbundets egna skolor.
Kunskapsförbundet Väst får nämligen ”bara” 52.000 kronor per elev från Vänersborg/Trollhättan. Om någon studerar på annat håll brukar fakturan ligga på det dubbla, 100.000 kronor för en utbildningsplats. Dessa fakturor får Kunskapsförbundet betala. Det betyder att Kunskapsförbundet förlorar ca 50.000 kr för varje ungdom som studerar i en annan kommun eller på en
friskola… Och den här förlusten måste bäras av alla som är kvar i förbundets utbildningar…
Kanske en naturbruksutbildning på Nuntorp i Kunskapsförbundets regi kan locka både elever från Vänersborg och Trollhättan – och från andra kommuner. Det sistnämnda skulle kunna innebära ett ekonomiskt tillskott till Kunskapsförbundet…
BUN inställt!
Det händer inte ofta, även om det hände en gång under den förra mandatperioden. Men då hände det inte mitt under en period som egentligen borde ha varit politisk intensiv.
Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har ställt in morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden. Det var för få beslutsärenden…
Ja, ja, där ser man. Kanske borde nämnden ha passat på att typ diskutera strategiska och långsiktiga utbildningsfrågor istället. Det finns gott om sådana, i synnerhet som kunskapsresultaten är på tok för låga i de kommunala skolorna. Det hade faktiskt inte heller varit helt fel med tanke på den instabila politiska situation som vi kan förvänta oss i Vänersborg de kommande 4 åren. Det skulle vara tämligen välgörande om de olika partierna hade kunnat enas om en gemensam skolpolitik i kommunen och vilken prioritet barnen och ungdomarna ska få/ha i det politiska arbetet, t ex i budgetarbetet.
Det har såvitt jag vet inte hänt något när det gäller det kommande styret. Självklart kan saker hända, kontakter tas, diskussioner och förhandlingar pågå, utan att Vänsterpartiet vet om det eller är inblandat. Men jag har lite svårt att tro det. Om nu Marie Dahlin (S) eller Gunnar Lidell (M) strävar efter ett majoritetsstyre vill säga. Och ingen av dem vill stödja sig på sverigedemokraternas röster. Vilket båda säger att de inte vill. Och det tror jag på. Lidell har ju enligt TTELA fått en förfrågan om samarbete med SD och svarat nej.
Vill någon ha ett majoritetsstyre så är det svårt att gå förbi Vänsterpartiet med sina 5 mandat. Å andra sidan tyder det mesta på, just för att ingen tagit kontakt med V, att det blir ett fortsatt minoritetsstyre… Och då blir det i mina ögon socialdemokraterna och centerpartiet som tar tag i rodret. Kanske med 
miljöpartiet, kanske utan. Samarbetet mellan S+C på ena sidan och MP på det andra har gnisslat betänkligt under mandatperioden. S+C har tillsammans 18 mandat i fullmäktige. Behöver de MP:s 2 mandat? Jag tror faktiskt inte det. Och sett ur MP:s perspektiv så tror jag att ytterligare 4 år av samarbete med S+C vore ”politiskt självmord” för partiet i Vänersborg.
Moderater, liberaler och kristdemokrater har 15 mandat. De borgerliga partierna är alltså mindre än S+C. Och även om MP skulle byta block, vilket inte är helt ovanligt när man tittar på landet i sin helhet, så skulle detta block ändå vara mindre.
TTELA:s ledarskribent Max Eskilsson spekulerar om att centerpartiet skulle kunna lämna samarbetet med socialdemokraterna (se ”Vågar C göra högersväng i höst?”). Jag tror att vi kan lägga sådana spekulationer åt sidan. Samarbetet mellan C och S är och har varit alltför intensivt och långtgående för att C skulle bryta sig ur.
Som sagt, mitt tips är att Marie Dahlin tänker sig ett fortsatt minoritetsstyre mellan S+C. Möjligtvis med en annan attityd av samarbete gentemot de andra partierna, typ att S+C bjuder in de andra partierna till samtal och diskussioner innan förslag läggs.
Vi får se om det händer något under veckan. Vad jag förstår så ska i varje fall socialdemokraterna ha ett större möte om den politiska framtiden. Även om just Marie Dahlin åker till södra Afrika imorgon och är borta en hel vecka…
För övrigt är det inga nämnder eller styrelser som ska sammanträda kommande vecka, den 42:a i ordningen.
Mandatperiodens sista KF
Igår träffades det gamla kommunfullmäktige för sista gången. Och det märktes, i varje fall när sammanträdet avslutades. Alla de personer uppmärksammades som av olika anledningar inte återkommer till Festsalen i Folkets hus om två veckor. Då sammanträder nämligen det nya fullmäktige för första gången efter höstens val.
En rörd Lars-Göran Ljunggren öppnade gårdagens sammanträde med att hålla en parentation av den alltför tidigt bortgångne Orvar Carlsson (KD). Det var en känslosam stund.
Delårsrapporten var den första punkten på ärendelistan. (Jag har skrivit om och kommenterat delårsrapporten i en tidigare blogg, se ”KF 10 okt”.)
Joakim Sjöling (S) började diskussionen med att från talarstolen beskriva läget i barn- och utbildningsnämnden. Det gjorde han på ett föredömligt sätt, men var kanske lite för optimistisk när det gäller utvecklingen av kunskapsresultaten. De har förvisso gått framåt sedan förra året, men är fortfarande på en alltför låg nivå. (Se vidare ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)
Lutz Rininsland (V) redogjorde för sin syn på socialnämnden och kommenterade framför allt nämndens stora underskott. Per Sjödahl (MP) och Marika Isetorp (MP) reflekterade över miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive kultur- och fritidsnämnden.
Ola Wesley (SD) passade också på att säga några ord. Han var full av självförtroende, det var väl valresultatet som föranledde det. Wesley undrade vad de styrande gör åt de stora underskotten. Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) svarade att det skulle ha kunnat vara värre… Och tyckte att Wesley istället borde ha omformulerat sin fråga till:
”Vad gör alla?”
Kommunstyrelsen hade under nästa ärende föreslagit att samhällsbyggnadsnämndens överskott från försäljning av mark etc skulle tillfalla kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden hade egentligen velat ha pengarna kvar och använda dem till underhåll av gator och vägar mm. Det föreslog också Anders Strand (SD) att det borde bli fullmäktiges beslut.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) ville väl egentligen det också, men det var inte den socialdemokratiska gruppens mening. Augustsson accepterade det. Däremot undrade han vilka konsekvenser det skulle få för framtiden om en nämnd ville flytta pengar mellan olika anslagsbindningsnivåer inom nämnden. I fortsättningen kan det ju bli så att en nämnd som framför att den vill flytta pengar, riskerar att bli av med dem istället…
Socialnämnden gör ett stort underskott i år. Delårsrapporten visade ett prognosticerat underskott på 26,6 milj kr och nämnden hade därför lagt in en begäran till kommunfullmäktige om att få ett tilläggsanslag. Kommunstyrelsen föreslog att fullmäktige skulle bevilja anslaget. Pengarna skulle i förslaget tas från samhällsbyggnadsnämndens överskott och från kommunens resultat. Det visar sig för övrigt att den senaste prognosen från socialnämnden visar ett underskott som är ännu större, 38,7 milj…
Ola Wesley (SD) intog återigen talarstolen. Han menade att socialnämndens underskott berodde på kostnaderna för att omhänderta barn som blir agade av sina föräldrar. Det blir billigare att anställa någon som kan informera dessa grupper om att aga är förbjudet, menade Wesley. Och anspelningarna på vilka ”grupper” han hade i åtanke gick inte att missförstå…
Marie-Louise Bäckman (KD) berättade för Wesley att socialnämnden har ett ansvar som är reglerat i lag. Och att nämnden måste följa lagen. Den grupp det handlade om i det här fallet är gruppen föräldrar.
I underlaget från socialnämnden till fullmäktige fanns det några punkter under en inledning, som löd så här:
”Utifrån det beräknade underskottet är flertalet processer igång inom förvaltningen utifrån flera syften, varav ett är att klara av att nå budgetbalans.”
Och så kom en punkt som har att göra med det Wesley sa.
”Uppbyggnad av team inom Individ- och familjeomsorgen med specialkompetens gällande våld i familjer för att stärka förmågan att möta och utreda problematiken samt arbeta med insatser. Teamet kommer arbeta i ett nära samarbete med Barnahuset i Trollhättan.”
Så Ola Wesley (SD) slog nog in öppna dörrar. Som vanligt.
Eftersom det är en hel del ”turbulens” bland personalen inom socialförvaltningen just nu så passar jag på att återge en annan av punkterna om de ”processer” som är igång för att ”nå budgetbalans”:
”’Smart bemanning’ inom Vård och omsorg och Vård, stöd och utredning, vilket syftar till att skapa hälsosamma scheman för medarbetarna, större kontinuitet för brukarna samt mer ekonomisk effektiva scheman. Effekten av processen bedöms som långsiktig.”
Efter att fullmäktige hade beslutat enligt kommunstyrelsens förslag, dvs att socialnämnden skulle få tilläggsanslaget på 26,6 milj kr, behandlades en del ”formalia”. Slutligen fick Marie Dahlin (S) svara på ett antal frågor.
Gunnar Lidell (M) ställde en interpellation om motionen ”gällande långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Lidell tyckte nämligen inte att det hände något. Dahlins åsikt var att hon inte hade någon chans att kunna följa upp varenda motion, utan att det var motionären som var ansvarig.
”Jag gör ungefär lika mycket som Gunnar gjorde när han styrde.”
Sa Dahlin. Varpå Lidell förklarade att en av motionärerna faktiskt hade ställt frågor om motionen i samhällsbyggnadsnämnden och fått svaret att motionen låg hos kommunstyrelsen. Och att förvaltningen först nu hade börjat jobbat med den. Lidell var fortfarande inte glad…
Dahlin menade att hon inte kunde piska fram resultat av personalen…
Lena Eckerbom Wendel (M) var av den åsikten att det var kommunstyrelsens ordförande, dvs Marie Dahlin, som var ansvarig för att allt fungerar, att alla beslut verkställs etc. Eckerbom Wendel ansåg att ett svar som löd ”Men du då?” inte var ett okej svar.
Lutz Rininsland (V) var inne på samma spår i sin interpellation ”Ansvar för dröjsmål att behandla en motion”. Inte heller den motion som Rininsland åsyftade hade behandlats inom rimlig tid. Även Rininsland ansåg att det fanns ett politiskt ansvar.
Och som en slutkläm frågade Lena Eckerbom Wendel (M) ”Hur styrs den här kommunen egentligen?”
Marie Dahlin (S):
”Jag styr via våra tjänstepersoner och kommundirektören.”
Och Dahlin menade vidare att nämnderna sköter sina egna åtaganden och det lade hon sig inte i.
Även Eckerbom Wendel tyckte att Marie Dahlin inte tog sitt politiska ansvar, varpå Dahlin replikerade att hon skulle ta med sig det Eckerbom Wendel sa. Och det hoppas vi nog lite till mans…
Lutz Rininsland (V) lämnade in en ny motion. Det var en mycket bra motion. (Du kan läsa hela motionen här: ”Vilken roll har ledamöterna i kommunstyrelsen?”.)
Motionen handlar om att det borde pratas mer politik i kommunen, särskilt i kommunstyrelsen. Det kan låta lite förvånande, ”talas det inte politik?”, men väldigt mycket går på rutin. Beslutsförslag som tjänstemännen har arbetat fram klubbas ofta utan större diskussion. Rininsland efterlyste politiska diskussioner innan förvaltningarna började utreda ärendena:
”Jag ser framför mig att kommunens ledande politiker, runt bordet i kommunstyrelsens sammanträdesrum, utbyter tankar kring frågor som ”kan inverka på kommunens utveckling”, att politikerna uttalar sig om preferenser, om vägar man önskar gå.”
Till sist var det dags för avtackning av alla ”avgående” ledamöter, dvs de som gjorde sitt sista framträdande i och med dagens sammanträde.
Kommunfullmäktiges presidium delade ut en glasskål till dem alla, varpå fullmäktiges ålderspresident Lutz Rininsland höll ett tal till samma presidium. Även Lars-Göran Ljunggren (S), Niklas Claesson (M) och Anna-Karin Sandberg (MP) gjorde sitt sista sammanträde som presidium. Ljunggren och Claesson gjorde dessutom sitt sista framträdande i fullmäktige.
Den ende som inte blev avtackad var Pontus Gläntegård (V). Han glömdes helt sonika bort… Gläntegård tjänstgjorde för första gången under mandatperioden som ersättare i kommunfullmäktige denna kväll. Som
alltså blev Gläntegårds första och sista fullmäktigesammanträde. Men trots att han satt där i 80 min av sin dyrbara tid, så blev det ingen glasskål…
Gläntegård fick i varje fall, som alla andra ledamöter, ersättare och allmänhet, avnjuta en bit smörgåstårta.
Om två veckor ska den nya kommunfullmäktige sammanträda.
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer