Stefan Kärvlings blogg

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Den 17 december antog en enig socialnämnd en reviderad boendeplan. Syftet med en boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

Det är rutin att en sådan här plan uppdateras. Det är viktigt att den hela tiden är aktuell och speglar verkligheten.

 Denna gång är boendeplanen särskilt intressant för problematiken och de olika tolkningarna i ärendet med personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde. En del skrivningar gällande målgruppen i boendeplanen skulle uppdateras, eftersom det rådde så stora missuppfattningar att de gav upphov till “dubbla budskap” och var “olyckligt stigmatiserande”. Det ska dock noteras att förstudien/utredningen, den som låg till grund för socialnämndens beslut, är färdig och klar. Skrivningarna i den ändras inte och det är ju där som målgruppen beskrivs på det mest konkreta och sannolikt också mest utförliga och därmed riktigaste sättet. (Se “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.)

I den förra, icke-reviderade, boendeplanen stod det att enheten “Personligt stöd och omsorg” hade behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Boendeplanen blundade inte för de problem boendet för denna grupp kunde ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Under Individ- och familjeomsorgen, dvs en annan enhet än den målgruppen tillhör som är aktuell för Elgärde, stod det om personer med samsjuklighetsproblematik. Och då anar jag att det ändå kunde vara Elgärde-gruppen som åsyftades. Det stod att:

“det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”

Men som sagt, detta kan ha syftat på en annan målgrupp.

Den tidigare boendeplanen var konkret och tydlig. Enligt socialchefen dock inte riktigt korrekt eller bra, eftersom skrivningarna kunde tolkas olika och ge läsaren känslan av dubbla budskap…

I den reviderade boendeplanen har problemet, som jag ser det, främst lösts genom att helt enkelt blunda… Skrivningar och formuleringar om målgruppen har nämligen till stor del tagits bort. Det har också blivit svårare att på ett tydligt sätt få ett grepp om vad som handlar om just målgruppen för boendet på Elgärde. Det har alltså inte blivit tydligare, tvärtom. Men visst kan de nya skrivningarna skapa mindre oro – om ingen hade läst de tidigare beskrivningarna… Målgruppen för boendet finns kvar, även om formuleringar “mildras” eller tas bort – och grannarna i området är fortfarande oroade. Och kanske känner de ännu större otrygghet nu när de inte vet om de kan lita på socialnämnden och – förvaltningen.

För att ta ett exempel på att det är svårt att veta om förklaringar och beskrivningar handlar om den aktuella målgruppen. Nedanstående citat är taget från avsnittet “Personligt stöd och omsorg”, i den reviderade boendeplanen, där just Elgärdes målgrupp behandlas, eller borde behandlas. Men gäller denna beskrivning målgruppen?:

“Socialpsykiatrin saknar lämpliga bostäder för att erbjuda personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk).”

Ett annat exempel. Under “Resultat och slutsatser”, i början av boendeplanen, står det:

“För personer som har svårt att bo med andra och där grannar kan störas av den boende finns ett behov av att tillskapa boenden för ensamhushåll.”

Det är samma här, för en utomstående som jag, är det omöjligt att förstå vilken grupp som åsyftas.

Jag var tvungen att skriva till förvaltningen och be om vägledning. Och fick följande svar:

“Det är texten gällande boende för personer med samsjuklighet och/eller kognitiva nedsättningar som är den som berör det tänkta boendet. I tabellen står det 2022 som datum att vara klart och i texten under personligt stöd och omsorg återfinns text.”

Det betyder att det första citatet, “personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk)”, gällde målgruppen på Elgärde, men antagligen inte det andra.

Jag sökte på begreppen “samsjuklighet” och “kognitiva nedsättningar” i den reviderade boendeplanen, och hittade följande. Det är för övrigt allt jag hittade, utom någon ren upprepning.

• “Individ- och familjeomsorgen (IFO), tidigare sektionen för missbruksstöd numera vuxenenheten, ser liksom som i tidigare boendeplan, ett behov av ensamhushåll för att kunna tillgodose en trygg boendesituation för personer med en långvarig och omfattande missbrukshistorik och ofta med någon form av samsjuklighetsproblematik.”
• “Personligt stöd och omsorg har behov av en ny bostad för personer med samsjuklighet och kognitiv funktionsnedsättning.”
• “Dock saknas liksom i förra boendeplanen boenden som är lämpliga för personer med samsjuklighetsproblematik. Målgruppen är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare. I ett boende för ensamhushåll skulle dessa personer, utifrån sina individuella behov, kunna erhålla samtidiga insatser och stöd från flera av socialförvaltningens avdelningar.”
• “Avseende vuxenenhetens målgrupp visar såväl omvärldsbevakning som erfarenheter i verksamheten en i allt högre grad komplex problembild hos brukarna med ett alltmer omfattande och långvarigt missbruk och någon form av psykisk ohälsa/samsjuklighetsproblematik.”
• “De som är aktuella för denna typ av boende är främst äldre personer med en långvarig historik med missbruk och ofta också någon form av mindre komplicerad samsjuklighetsproblematik. Denna målgrupp är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”
• “Det saknas idag även boendeformer som är lämpliga och anpassade för personer med en samsjuklighet och som därmed kräver ett mer omfattande individanpassat stöd, en högre personaltillgänglighet samt samlad kompetens gällande målgruppen. Denna boendeform kommer Personligt stöd och omsorg ansvara för i nära samarbete med IFO.”

Jag är ändå inte säker att alltihop handlar om den målgrupp som ska bo i Elgärde. I nästan varenda citat så talas det om missbruk, medan det inte sägs någonting om autism.

Jag letar också i boendeplanen efter vad det står under “Personligt stöd och omsorg”. I avsnittet “Boenden och socialnämndens förväntade resultat” står det, och här torde det då faktiskt handla om målgruppen för Elgärde:

“Inom Personligt stöd och omsorg behövs olika former av boenden. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verkställa boenden för personer med särskilda behov. Finns det inte anpassade bostäder så är det svårt att ge och ta emot stöd. Som det är idag verkställs besluten på befintliga bostäder alternativt måste kommunen köpa plats. Det gynnar inte alltid personer som inte känner tillhörighet till sina grannar. Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld. Konsekvenserna blir otrygghet. Personalen behöver speciell kompetens för att möta denna målgrupp utifrån individuellt stöd. Detta visar sig i brukarundersökningar i jämförelser med andra kommuner.”

Det här är faktiskt precis detsamma som stod i den “gamla” boendeplanen. Och jag noterar framför allt formuleringen:

“Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld.”

På det stora hela bekräftar boendeplanen de beskrivningar som finns i förstudien. Men det hade egentligen inte spelat någon roll. Grunden för socialnämndens beslut är fortfarande förstudien, dvs den utredning som utgjorde nämndens faktaunderlag. Det som står där gäller.

Jag kan inte se annat än att grannarnas oro för det planerade boendet i Elgärde är helt berättigad. Och jag förstår inte varför socialförvaltningen och några politiker försöker “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med. Jag ser inte riktigt syftet med att inte tala klarspråk. Kan det vara för att försöka dölja ett på grund av felaktigt underlag felaktigt beslut? Och då tänker jag på den förutsättning i förstudien som avgjorde politikens och förvaltningens val av placering av boendet i Elgärde:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Jag får känslan av att det glömdes bort att det finns andra intressenter i Elgärde. Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Socialnämndens planer ska upp i kommunstyrelsen. Det är nämligen KS som fattar det slutliga beslutet. Kan “socialens” omdefinitioner av målgruppen vara ett sätt att lättare få gehör i denna instans? Jag vet inte.

I nästa blogg skriver jag om hur ärendet “lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” ska hanteras i fortsättningen – ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

• ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
• ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
• ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
• ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
• “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021
• ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?” – 10 jan 2021

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning”.

Efter socialnämndens två beslut i augusti och oktober om att starta lokalplanering för ett nytt boende på Elgärde i Frändefors och mötet mellan “socialen” och grannarna den 25 november har det blivit en diskussion om vad som utmärker personer med problematisk funktionsnedsättning. Grannarna hade fått sin uppfattning utifrån socialnämndens underlag och i synnerhet från den utredning (förstudie) som låg till grund för beslutet, medan socialnämndens och -förvaltningens representanter hade en annan uppfattning.

Mycket talar för att grannarnas uppfattning är den riktiga. Den beskrivning av målgruppen som “socialen” gjorde efter besluten, när människor började protestera, motsvarar inte det som står i underlagen. Jag har också haft en mailväxling med socialchefen om de olika beskrivningarna, och jag är fortfarande lika oförstående till de beskrivningar som grannarna fick sig till del på mötet.

I min förra blogg beskrev jag hur representanterna från “socialen”, efter nämndens beslut, har beskrivit “personer med problematisk funktionsnedsättning”. (Se “Elgärde (1): “Problematisk funktionsnedsättning”.) De var typ “vanliga vänersborgare” som inte var missbrukare. Ingen av de som nu var tänkta att bo på Elgärde var missbrukare, trots att det i nuläget inte var klart exakt vilka personer som var tilltänkta… Av vice ordförande Harlitz (M) beskrevs de i TTELA däremot som att de “inte primärt” hade missbruksproblematik. Personerna hade neuropsykiatriska diagnoser. På mötet meddelades också att personerna hade autism och var överkänsliga mot ljud och ljus.

Beskrivningarna i beslutsunderlagen av personerna i målgruppen sa däremot något annat än vad representanterna för socialnämnden och -förvaltningen ville förmedla. Visst var grannarnas oro för målgruppen befogad.

I socialnämndens beslutsprotokoll sammanfattades problematiken för målgruppen med “problematisk funktionsnedsättning”:

“Målgruppen för boendet är personer med en komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden. Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Formuleringen, som är citerad från förstudien/utredningen, är tydlig om missbruk och droger. Det har i efterhand betonats att det står “kan”, och att detta ord innebär att personerna inte behöver ha svårigheter att hantera missbruk och droger. Men då kan man undra varför begreppen överhuvudtaget finns med i beskrivningen – om ingen har dessa svårigheter med droger… Självklart står det så därför att åtminstone någon i målgruppen har dessa svårigheter. Samma resonemang är naturligtvis tillämpligt på svårigheterna att hantera impulskontroll.

Till grannarna hade förmedlats att personerna hade autism. Att autism beskrivs som “komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden” är kanske inte helt felaktigt, i varje fall inte med en välvillig tolkning. Däremot har jag svårt att se att det skulle vara en särskilt vanlig beskrivning av autism. Om personerna i målgruppen verkligen har autism så är det mycket anmärkningsvärt att begreppet autism inte nämns eller används någonstans i förstudien/utredningen. För mig verkar socialnämndens representanter komma med en efterhandskonstruktion för att lugna protesterande grannar.

Direkt efter citatet ovan så fortsätter texten i förstudien:

“Diagnosen kan förändras över tid eftersom det är komplicerat att göra en korrekt bedömning på grund av medicinering och/eller missbruk.”

Återigen nämns missbruk. Och nu står ordet “kan” inte för att det kanske inte förekommer missbruk. Meningen visar att det finns personer med missbruk i målgruppen. Och det återkommer:

“Svårigheter som komplicerad skolgång, normbrytande beteenden och social utsatthet. Detta kan ha föranlett att personen hamnat in i kriminalitet eller beroendeproblematik.”

Alla i målgruppen har inte hamnat i kriminalitet eller beroendeproblematik. Men någon har det självklart, annars är beskrivningen helt onödig och oförståelig i utredningen.

Boendet på Elgärde är inte tänkt att bli något renodlat behandlings- eller HVB-hem, men någon eller några av de som ska bo där är missbrukare och/eller har svårigheter att hantera droger. Och detta har grannarna på Elgärde erfarenhet av sedan tidigare – och känner oro inför. Det är väl inget konstigt.

Jag återger ytterligare ett citat, som visar varför grannarna, som jag vet har läst förstudien, känner oro inför boendet och inför framtiden:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas. Det är vanligt att personer i målgruppen haft tidigare svårigheter i olika sammanhang som gett konsekvenser.”

Det råder alltså inga missuppfattningar från grannarnas, medias eller min sida. Det står så här i förstudien. Och förstudien drar slutsatsen:

“Det är idag den allra svåraste målgruppen som får de tyngsta boendebesluten, vilket innebär att det ställer andra krav på utformandet av bostad och personals kompetens.”

“Den allra svåraste målgruppen”…

Det som sägs om målgruppen efter socialnämndens beslut stämmer inte med underlagen. Såvida boendet inte är för någon ny målgrupp, som beslutats av någon i socialförvaltningen. Eller att det har gjorts ytterligare utredningar/förstudier som har kommit fram till andra slutsatser. Jag har frågat ansvarig om detta – och det har inte hänt. Det finns varken nya beslut eller nya utredningar…

Jag vill ta upp ytterligare en skrivning i förstudien/utredningen som efter beslutet har tolkats olika. Jag har citerat den i tidigare bloggar och också skrivet att detta är det enda argument som egentligen behöver anföras för att konstatera att placeringen i Elgärde är felaktig. I förstudien/utredningen står det:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

På mötet framfördes enligt en av de närvarande från socialtjänsten:

“Vi var tydliga med att grannar i detta avseende ska ses som grannar inom boendet.”

“Andra bostäder” skulle följaktligen syfta på de andra personerna i målgruppen. Så går det inte att tolka skrivningen, som i sin helhet lyder så här:

“För att möta behovet behövs ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. Varje lägenhet behöver vara maximalt 35 kvm. Utöver lägenheterna behövs även personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. På grund av att boendets målgrupp kan vara personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

Det råder ingen som helst tvekan om att de bostäder som texten pratar om handlar om grannarnas bostäder. Målgruppens bostäder kallas ju hela tiden “lägenheter”. Och hur skulle målgruppens lägenheter inte kunna vara direkt anslutna till varandra – de finns ju i samma hus…

Det har framförts från “socialen” att det är lätt att tolka texten i förstudien på olika sätt och att detta är mycket olyckligt. Det är beklagligt menar man att texten kan ge upphov till en “känsla av dubbla budskap” och till och med bli “olyckligt stigmatiserande”… Därför skulle en del skrivningar i socialnämndens boendeplan om denna målgrupp revideras.

Socialnämnden fattade beslut om en reviderad boendeplan på sitt sammanträde i december. Den tittar jag på i nästa blogg.

Fortsättning på bloggen följer här: ”Elgärde (3): Boendeplanen”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

• ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
• ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
• ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
• ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
• ”Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021

Den 27 augusti 2020 beslutade socialnämnden:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Det var ett beslut som inte hade föregåtts av varken information, dialog eller diskussion – i varje fall inte med de som berördes av beslutet. Huruvida dialog hade förts med målgruppen, dvs personerna med problematisk funktionsnedsättning, kan jag inte uttala mig om. Det framgår dock inte av underlagen att någon sådan dialog hade förts. Det skulle sannolikt ha nämnts om en dialog förekommit. Grannar till det tänkta boendet i Elgärde i Frändefors hade i varje fall inte haft en aning om socialnämndens planer. De fick läsa om det i TTELA – efter att beslutet var fattat. (Se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”.)

Det blev ett herrans liv. Det ringdes, det skrevs, det skälldes, det skickades mail till varenda ledamot i socialnämnden, personalen på socialförvaltningen fick samtal, andra politiker ringdes upp och fick mail. Det startades namninsamlingar. Människorna i grannskapet hade nämligen erfarenhet av socialnämndens boende sedan tidigare. Då handlade det om boende för personer med drogproblematik. Det boendet avvecklades tämligen snabbt, efter ungefär ett halvår, när socialförvaltningen insåg att Elgärde inte var någon lämplig placering. Frändeforsborna ville inte gå igenom samma sak en gång till. Det fullkomligt stormade i Frändefors. (Se TTELA ”Protester fick politikerna att tänka om”.) 

Protesterna ledde till att socialnämnden, på ordförande Dan Nybergs (S) initiativ, skulle ompröva beslutet. På sammanträdet i oktober togs därför lokalplaneringen på Elgärde upp igen. Det visade sig att det inte spelade någon roll. Nybergs förslag om att upphäva beslutet från i augusti röstades ner med 7-6. Frändeforsbon Reidar Eriksson (S) var inte närvarande på mötet utan ersattes av en moderat och Elisabeth Bohlin (S) röstade med de borgerliga. (Se “Beslut: Elgärde!”.)

TTELA konstaterade mycket riktigt att Nybergs förslag blev nedröstat med hjälp av en partikamrat, och så citerades Dan Nyberg (S):

“Jag blev överraskad, jag hade räknat med att vår grupp skulle hålla ihop.”

Nybergs (S) uttalande kan bara tolkas som att Elisabeth Bohlins (S) ställningstagande kom som en överraskning för honom.

Det var inte bara Nyberg som blev besviken på socialnämndens beslut, det blev de boende vid Elgärde också… De ansåg inte att de hade blivit lyssnade på – och nämndens ledamöter hade tydligen inte ens svarat på frågor i ärendet. Det framgår bland annat av ett mail från en av grannarna till nämndens ledamöter.

Det blev till sist ett möte mellan “socialen” och grannarna, den 25 november. Den ende närvarande politikern var nämndens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M). (Det berodde antagligen på att ordförande Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) båda hade röstat nej till beslutet och dessutom reserverat sig.) Vid sin sida hade Harlitz socialchef Karin Hallberg, tre andra chefer från socialförvaltningen samt lokalsamordnare och byggprojektledare. (Några var med på distans.) Representanter från fem grannfamiljer från Frändefors deltog enligt Melleruds Nyheter. (Du kan ladda ner den aktuella tidningen här: Melleruds Nyheter nr 45, v 40 2020.)

Syftet med mötet från “socialens” sida var inte att ändra på beslutet. Det hade ett sådant här möte inga befogenheter till. Meningen var istället att informera grannarna. TTELA skrev (se TTELA “Boendet på Elgärde ett steg närmare att byggas”):

“Som Henrik Harlitz ser saken är det först nu när det är klart att Elgärde är huvudalternativet, och de övriga tre förslagen inte längre är aktuella, som kommunen kan gå ut med information.
– Nu är det läge ha en dialog med de personer som bor i närheten.”

Vilket naturligtvis återigen gjorde de inblandade grannarna besvikna. Det slutliga beslutet var ju redan fattat, så det var inte mycket till dialog. Vilket helt går mot t ex kommunens bostadsförsörjningsprogram, som på ett flertal ställen betonar hur viktigt det är att kommuninvånarna får delta i planering av nya bostäder. Det borde väl vara ganska självklart att människor ska ha inflytande över sin situation…

På mötet mellan grannarna och socialnämndens och socialförvaltningens representanter blev det en diskussion om vilka personer som egentligen skulle bo i lägenheterna på Elgärde. De boende kände utifrån underlagen till socialnämndens beslut stor oro för den tilltänkta målgruppen. De hade upplevt otrygghet med socialnämndens tidigare boende på Elgärde och fruktade att de skulle få uppleva samma sak igen.

Nej, sa “socialens” representanter unisont på mötet. Ingen ska behöva känna oro och otrygghet.

I Melleruds Nyheter sa en av de närvarande grannarna (du kan som sagt ladda ner den aktuella tidningen här: Melleruds Nyheter nr 45, v 40 2020):

“Jag vet inte vad jag ska tro.”

Och fortsatte:

“Min svenska var inte tillräcklig för att få till den tolkningen och Vänersborgs socialförvaltning har lovat saker förr som inte blivit av.”

Vad sa då socialförvaltningen och vice ordförande om målgruppen – personerna med “problematisk funktionsnedsättning”?

Vice ordförande Henrik Harlitz (M) hade redan innan mötet, men efter nämndens beslut, sagt i TTELA (se TTELA “Boendet på Elgärde ett steg närmare att byggas”) att han tyckte att diskussionen hade hamnat snett, och fortsatte:

“Det handlar om personer med speciella behov, men inte primärt om människor med missbruksproblematik. De har neuropsykiatriska diagnoser och har svårt att bo [i] gruppboenden.”

I Melleruds Nyheter berättade en av grannarna vad “socialen” hade framfört på mötet om målgruppen, vilket senare också bekräftades:

“Det som nu framkom på mötet var att det som står i förstudien ska tolkas som personer med autism som är överkänsliga mot ljud och ljus. Ingen av de sex personerna som nu är kända och kan komma att bo på Elgärde ska ha några missbruksproblem.”

I ett mail till mig skrev en av de närvarande personerna från kommunen:

“Vi beskrev att det kan förekomma att person eller personer har använt berusningsmedel men att det inte handlar om personer med missbruksproblematik.”

Enligt minnesanteckningarna från mötet med grannarna så ger kommunens representanter följande beskrivning:

“det i nuläget inte finns klart vilka exakta personer som är tilltänkta till att bo på det nya boendet. Förvaltningen dementerar åter igen att det är ett boende för missbrukare och att det inte är formulerat så i de handlingar som [namn på en av grannarna] refererar till. … Socialnämndens representanter informerar åter igen om att detta är ett boende inte ett behandlingshem eller HvB hem, utan ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, samsjuklighet och kognitiva nedsättningar.”

Och minnesanteckningarna, som för övrigt fördes av någon från kommunen, avslutades med:

“Förvaltningarna beskriver vid flera tillfällen gemensamt att det är verksamhet personligt stöd och omsorg som ha behov av denna byggnation och att det inte är ett boende för personer med missbruk.”

Det här är alltså, kan man väl säga, den samlade förvaltningens beskrivning av den målgrupp som kallas “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Eller kanske snarare, vad som inte kännetecknar målgruppen. Det fanns i varje fall ingen anledning för grannarna att oroa sig. Det är nästan så att man av anteckningarna får uppfattningen att grannarna hade missuppfattat eller inbillat sig saker. Och vägrade ta till sig de fakta som “socialen” förmedlade…

Hade grannarna gjort det, hade de missuppfattat det som stod i socialnämndens utredning?

Var det verkligen så som socialchefen, enligt samma minnesanteckningar, sa på mötet:

“Vår upplevelse är att detta boende är väl integrerat i samhället och i egentlig mening är de som bor där vanliga Vänersborgare.”

Fortsättning på bloggen följer här: ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

• ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
• ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
• ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
• ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020