Glad midsommar!
Idag är det midsommarafton. Det är dock inte det riktiga sommarsolståndet – det speciella tillfälle på året då dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Den dagen inföll redan i förrgår.
Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.
Midsommar har varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…
Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den helige anden som gällde. Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli 
den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen.
Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (Fast i andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)
Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll redan i onsdags, så innebär det att midsommaraftonens dag redan är kortare och midsommarnatten längre. Vi går mot mörkare tider…
För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…
Vänsterpartiets budget blev Vänersborgs budget
Igår, den mest magiska dagen under hela året, då det var årets längsta dag och kortaste natt, sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige för sista gången innan sommaruppehållet.
Mötet varade i över 8 timmar, men det var inklusive raster och ajourneringar. Många viktiga frågor togs upp och trots att sverigedemokraternas politiska inflytande på besluten var lika med noll så var det ändå på något sätt SD som stod i centrum. Jag återkommer till detta i en senare blogg, men redan nu kan jag konstatera att det är synd att inte SD:s 2.486 väljare i Vänersborg var på plats och med egna öron och ögon fick höra och se
när Kurt Karlsson och Ola Wesley trasslade in sig i förvirrade, okunniga, ologiska och stundtals rent rasistiska resonemang.
Naturligtvis var det budgeten för nästa år som stod i centrum och också var det ärende som tog längst tid att behandla.
TTELA har i dagens upplaga en artikel om budgeten, som ger fakta om de olika förslagen. (Se ”Skolan fick mest i den nya budgeten”.) TTELA konstaterar också mycket riktigt att:
”Beslutet blev det väntade och har kommit till efter en uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S, C och MP) och Vänsterpartiet.”
Representanterna för den styrande minoriteten, liksom faktiskt också ledamöterna för den borgerliga oppositionen, nämnde dock inte uppgörelsen med ett ord. Det var ingen som låtsades om att det var Vänsterpartiets budget (se TTELA ”De styrande överens med Vänsterpartiet”) som i stort sett i sin helhet fick en klar majoritet, med röstsiffrorna 27-16, när sammanträdet var slut.
8 ledamöter avstod från att rösta i slutomröstningen. Det var 6 ledamöter från SD som lade ner sina röster, efter att deras förslag blivit bortröstat i en tidigare votering. Noterbart är att det lokala välfärdspartiet varken lade något eget budgetförslag eller röstade på något annat.
Morgan Larsson (VFP):
”ingen bryr ju sig om oss ändå…”
Jag undrar hur partiet ska förklara detta för sina 860 väljare… För min del visade nog detta uteblivna ställningstagande till årets viktigaste beslut, att välfärdspartiet har gjort sitt i den vänersborgska politiken.
Förslaget från det borgerliga oppositionsblocket (M+L+KD) var mycket lika vänsterpartiets och kommunstyrelsens förslag. Gunnar Lidell (M) kallade till och med ”sitt” förslag för:
”ett slags tilläggsförslag”.
Tove af Geijerstam (L) konstaterade från talarstolen att det var små skillnader mellan förslagen och sa:
”Jag kommer inte att sova illa i natt om vårt förslag förlorar idag.”
Som läsare av denna blogg vet så skilde sig det borgerliga förslaget på två punkter från Vänsterpartiets (och kommunstyrelsens) förslag när det gällde barn- och utbildningsnämnden. De borgerliga ville satsa 3 milj kr för ett 3-årigt pilotprojekt gällande tvålärarsystem och de ville att kommunstyrelsen skulle ta ansvar för en eventuell elevökning nästa år.
Det var två bra förslag, men Vänsterpartiet menade att, om det blir en elevökning utöver prognosen nästa år, så får barn- och utbildningsnämnden (BUN) återkomma till fullmäktige. Då är detta att betrakta som ett nytt ärende, som inte innefattas i den budgetuppgörelse som vänsterpartiet ingick med den styrande minoriteten (S+C+MP). Dessutom menade Lutz Rininsland (V) att de styrande partierna med all sannolikhet skulle visa en annan förståelse till en sådan här begäran än tidigare.
Det ska också noteras att det troligtvis kommer ett antal nya statliga miljoner till skolan (se här), som ska kunna användas till:
”att fördela lärar- och skolledarresurser, minska klasstorlekar, öka lärartätheten eller stärka kompetensutvecklingen.”
Det tycks inte som om regeringen tänker sig några ekonomiska motprestationer när dessa pengar kommer.
Det var nog egentligen inte mycket att diskutera. Det kunde inte råda någon som helst tvekan hur Vänsterpartiet tänker agera om elevökningen skulle bli större än beräknat. (I de pengar som BUN tilldelas så finns det medel för den prognostiserade elevökningen.)
Det blev en del diskussion kring tvålärarsystemet.
Mats Andersson (C och BUN:s ordförande) och Bo Carlsson (C) hävdade att tvålärarsystemet redan idag praktiserades på några skolor i kommunen. Jag var tvungen att rätta centerpartisterna. Visst finns det två lärare i vissa klasser, även om det är ”vanligare” med en lärare och en elevassistent, men det beror på att det är en åtgärd på grund av särskilda behov – ibland som en följd av kritik från Skolinspektionen. Det är inte det som menas med ett tvålärarsystem.
Det är också fel väg att gå, menade jag, att fatta ett sådant här beslut i fullmäktige i ett budgetbeslut. Det borde vara omvänt. Ett genomtänkt och genomarbetat förslag borde komma från Barn- och Utbildningsnämnden – och sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Men som sagt, ett tvålärarsystem ser ut att vara en bra åtgärd. Därför lämnade jag en motion i frågan, ”Motion till kommunfullmäktige om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, som jag presenterade för fullmäktige igår. (Se ”Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
Det ska också noteras att vänsterpartiets och kommunstyrelsens budgetförslag innehöll 2 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden och 1 milj kr till kultur- och fritidsnämnden som inte fanns med i de borgerligas budgetförslag.
Man ska inte heller glömma att hade inte denna uppgörelse mellan den styrande minoriteten (S+C+MP) och Vänsterpartiet kommit till stånd, så hade det blivit sverigedemokraterna som hade varit tungan på vågen i den avgörande omröstningen. Och då hade de kanske, tillsammans med S+C+MP, röstat på det ursprungliga förslaget från den styrande minoriteten, som inte alls ville ge BUN och Socialnämnden lika mycket pengar. Med andra ord, då hade verksamheterna inte fått det de hade begärt.
När det gäller investeringar så innebar beslutet en liten annan ordning än tidigare.
Det är som Marie Dahlin (S) framförde, så att nämnderna får börja investera inom de ramar som finns och själva stå för prioriteringarna. Sedan ska investeringarna diskuteras och behandlas i november, efter att samhällsbyggnadsnämnden har fört diskussioner med de berörda nämnderna, som t ex barn- och utbildningsnämnden. Bakgrunden är naturligtvis det enorma investeringsbehov som kommunen har de närmaste fem åren, nästan 2 miljarder kr.
Även tågstoppet i Brålanda diskuterades. Här hade de borgerliga partierna avsatt 0,5 milj kr för 2019 och 1 milj kr för 2020. Det var ett sätt att visa kommunens vilja, menade Gunnar Lidell (M). Det är ju bekant Västra Götalandsregionen som fattar beslut om tågstopp.
Jag tror inte att det finns någon som helst oenighet på denna punkt mellan partierna. Alla partier vill att det ska bli tågstopp i Brålanda. Det är ju faktiskt också Vänsterpartiet, som genom en motion, ”på allvar” har aktualiserat frågan i kommunen. (Se ”Tågstopp i Brålanda”.)
Nu fick byggnadsnämnden 400.000 kr för att utarbeta en översiktsplan i Brålanda och i investeringsplanen så uttrycks kommunens vilja när det gäller tågstoppet på ett mycket tydligt sätt. Flera ledamöter uttryckte också sin vilja till investeringar i Brålanda. Dessutom ska ju en ny budget antas innan år 2019. (Då M+L+KD avsatte investeringspengar till Brålanda.)
Till sist en liten ”sidodiskussion” kring ärendet om budgeten.
Lena Eckerbom Wendel (M) menade att hela budgetarbetet är felaktigt. Hon menade att kommunfullmäktige enbart tittar på ändringar från den förra budgeten i sitt arbete med en ny budget. Istället borde fullmäktige utgå från målen. Målen behöver diskuteras före resurserna:
”Vi behöver prata mer om innehållet i verksamheterna.”
Och ansåg att målen borde diskuteras i juni och pengarna (som behövs för att kunna uppfylla målen) i november.
Det här visade sig Vänsterpartiet genom Lutz Rininsland positivt till, det ligger i linje med Vänsterpartiets tankar. Dagens styrsystem präglas i alltför hög grad av nyliberala tankar… (Se tex mina bloggar om New Public Management, ”Målarbete – till nytta för vem?”)
Sammanträdet innehöll ganska många fler ärenden. Men de får jag återkomma till. Liksom sverigedemokraternas uppträdande.
Smärre kalabalik på vårens sista möte med BUN
Idag räckte förmiddagen till. Barn- och utbildningsnämndens sammanträde var avslutat i hyfsat god tid före lunchrasten. Och hade inte ordförande Mats Andersson (C) strulat till det med ett ärende så hade det gått ännu fortare…
Det var vänsterpartiets ersättare i nämnden, Kate Giaever, som ville väcka ett ärende. Det fick i och för sig, rent formellt bli genom mig, eftersom det bara är ordinarie ledamöter som får väcka (eller initiera) ärenden. (Vilket Mats Andersson inte var sen med att påpeka… Trots att vi vänsterpartister visste det och det var jag som undertecknade partiets begäran.)
Eller får man väcka ärenden i BUN?
Vänsterpartiet vet av erfarenhet att frågor kring bygglov etc tar åtskillig tid i den här kommunen. Giaever (jag) ville därför ta upp skolgården på Norra skolan…
Kommunfullmäktige har ju avsatt investeringspengar för en utbyggnad av Norra skolan, jag tror det är till 2019-2020. Skolgården är dock i minsta laget. Därför ville Giaever att nämnden redan nu tog tag i denna fråga och undersökte möjligheterna att utvidga skolgården med mark som idag är klassad som parkmark. Hennes idé var helt enkelt att flytta staketet en bit, så att ett grönområde blev inkluderat i skolgården. En grind i staketet skulle göra området tillgängligt även för allmänheten utanför skoltid. Om förvaltningen började titta på detta redan nu så skulle processen kunna vara klar den dag då utbyggnaden av Norra skolan börjar – och just den här frågan om skolgården skulle inte försena bygget.
Så var tanken.
Men ordförande Mats Andersson (C) ville ha en votering kring det nya ärendet – om det typ skulle få tas upp. Jag förstod ärligt talat inte riktigt hur han tänkte, även om han förklarade flera gånger. Det är ju varje ledamots rätt att väcka ärenden…
Jag tror att Andersson bara ville hänskjuta frågan till förvaltningen för beredning och ta upp det i höst. (Eller om han nu ville ta upp ärendet överhuvudtaget.) Men det skulle vi rösta om tyckte ordförande.
Ordförande Andersson pratade med kanslichefen, som är jurist, i en paus och påstod efter samtalet att han hade stöd i lagen. Andersson hänvisade till Förvaltningslagens § 7 och påstod att alla ärenden måste beredas innan de tas upp i nämnden.
I Förvaltningslagens § 7 står det:
”Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.”
Jag har svårt att ur denna paragraf utläsa att det finns ett beredningstvång i en nämnd. Min tolkning är att det inte är det som paragrafen säger. Istället hänvisade jag till, och stödde mig på, Förvaltningsrättens dom, när jag tidigare överklagade ett beslut från nämnden att inte få väcka ett ärende – ett överklagande där domstolen för övrigt gav mig rätt.
”… då beredningstvång inte gäller i nämnderna (se Kommunallagen med kommentarer och praxis, Dalman m.fl., s 298).”
Det blev lite infekterat. Vid ett tillfälle menade ordförande Andersson (C) att Kate Giaever ”satte tjänstemännen på pottkanten”. Det var väl inte ett helt genomtänkt uttalande, bland annat reagerade nämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) på detta.
Flera ledamöter reagerade för övrigt på ordförandes sätt att hantera ärendet, även Anderssons egna styresbröder och -systrar. Alla var ju egentligen medvetna om mitt tidigare överklagande och att Förvaltningsrätten hade dömt till min fördel – i ett fall som handlade om samma sak. (Se mer om överklagandet och Förvaltningsrättens dom: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Det blev ingen votering.
Och Kate Giaever och jag började till slut prata om ärendet, utan att jag egentligen uppfattade det som om ordförande Andersson gav sin tillåtelse. Fast det gjorde han kanske. Han stoppade oss i varje fall inte. Nämnden ansåg till slut att frågan skulle skickas till förvaltningen för utredning.
Det känns som om samma sak skulle kunna utspela sig igen i framtiden, så det är nog viktigt att kanslichefen och/eller kommunjuristen tittar på detta med ledamöters rätt att få väcka ärenden och ger direktiv till alla nämndsordförande om vad Kommunallagen säger…
För övrigt löpte nämndens sammanträde smärtfritt. Det var inte direkt några diskussioner om ärendena, det handlade mer om frågor och svar. (Se gårdagens blogg, ”Vårens sista möte med BUN”.) Vi fick i varje fall reda på att elevökningen i stort sett har upphört, även om man inte riktigt vet hur det blir till hösten. Kanske ökar antalet elever då, igen. Nämndens ledamöter fick också veta att alla som har sökt plats på en förskola till hösten har erbjudits platser, även om det inte är på den förskola föräldrarna har önskat.
Kommunens nya diarie- och ärendehanteringssystem har ställt till en del problem för de politiker som vill utforska kommunens diarier. Vi fick nu reda på att möjligheten för politikerna att själva botanisera i diarierna ska återkomma. Och det var ett glädjande besked.
I gårdagens blogg skrev jag också om regeringens uppdrag till Skolverket att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Det handlar om digitalisering inom förskola och grundskola. Blir regeringens tankar verklighet, vilket de med all säkerhet blir, så kommer det att kosta BUN upp emot 20 miljoner kronor. Och regeringens förslag ska träda i kraft redan inför höstterminen nästa år. Och budgeten för 2018 ska tas på onsdag…
Jag fick en liten påringning igår kväll från Väne-Ryr. Det går nämligen lite rykten i bygderna. Det blev till att ställa en fråga. Jodå, eleverna på Väne-Ryr ska ha idrott i Väne-Ryrskolan och inte på Onsjöskolan. Och i mån av behov ska man försöka ordna så att eleverna får låna en idrottshall. Det är svårigheter, sades det, att erbjuda platser på två ställen (både på Onsjöskolan och i Väne-Ryr) för samma elever.
På eftermiddagen besökte nämndens ledamöter Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7. Sådana här verksamhetsbesök är mycket givande och dagens besök var inga undantag.
Vårens sista möte med BUN (19/6)
Imorgon har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Nästa gång nämnden samlas är inte förrän den 18 september.
Det är ovanligt många informationspunkter och få beslutspunkter på dagordningen.
Det första ärendet handlar om kommunens nya Översiktsplan (ÖP). Den gamla är från 2006 och nu är det dags att uppdatera den. Det har nämligen hänt mycket under dessa år. Den nya ÖP:n ska enligt planerna antas av kommunfullmäktige i december.
En Översiktsplan är:
”ett beslutsstöd som utgår från ett långsiktigt politiskt ställningstagande om kommunens utveckling. Den ska ge vägledning när detaljplaner upprättas och i andra ärenden som berör mark- och vattenanvändning.”
BUN:s ”uppgift” med Översiktsplanen är att se den ur barn och ungdomars perspektiv. Det kan gälla t ex att dessa grupper ska vara med vid utformningen av planen och att deras intressen tillvaratas. Och BUN är nöjt. ÖP:n har använt ett barnperspektiv och tagit upp saker som närmiljöns betydelse för barn och ungdomar, vägarna till och från förskolor och skolor osv.
BUN betonar dock att det är viktigt att det sker samråd med BUN vid tätortsutveckling:
”för att det skall finnas möjlighet att planera förskola och grundskola långsiktigt för de barn som kommer att bo i området.”
Nämnden ska sedan fastställa en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är Skollagen som säger att verksamheten systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och att resultaten ska analyseras samt utbildningen utvecklas.
Det är så mycket underlag som ska samlas in och finnas tillgängliga för analys att man baxnar. Det är verkligen så att man undrar när rektorer och förskolechefer ska hinna vara i verkligheten, jag menar verksamheterna… Det känns onekligen som att dokumentationen går till våldsamma överdrifter…
Den månatliga budgetuppföljningen finns med också på morgondagens möte. Den finns som bekant med på varje sammanträde.
Prognosen för året, efter att kommunstyrelsen nyligen beviljade 11 milj kr för den ej budgeterade elevökningen, är ett underskott på 5,9 miljoner. BUN hade begärt 14,7 milj kr, men de styrande partierna (S+C+MP) gjorde gemensam sak med sverigedemokraterna och avsatte bara 11… (Detta redogjorde jag noggrannare för i gårdagens blogg, se ”Kommunens delårsrapport”.)
BUN hade behövt ytterligare några miljoner… Vi får innerligt hoppas att nämnden inte ska bli tvingad till besparingar i höst. (Vänsterpartiet ska i varje fall motsätta sig detta.)
BUN ska yttra sig över två revisionsrapporter. Och för nämndens del har revisorerna inget särskilt att anmärka på. Och det är ju bra.
Den ena rapporten är dock ganska intressant. Revisorerna har granskat beslut och verkställighet av kommunstyrelsen och BUN. Det är som sagt inget att anmärka på när det gäller BUN. Dock är jag lite förvånad över att revisorerna inte har nämnt ett ord om den turbulens som uppstod när ordförande Mats Andersson (C) vägrade undertecknad vänsterpartist att väcka ett ärende. Det ledde ju till att jag överklagade till förvaltningsrätten – och fick rätt! Hur kunde revisorerna missa detta? Eller beror det kanske på att de bara tittat i handlingarna mellan april och oktober 2016? Och då låg ärendet fortfarande hos Förvaltningsrätten. (Domen kom den 8 november 2016!) (Se mer om överklagandet: ”Ordf Andersson (C) och domen” och ”Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.)
Däremot har revisorerna vissa synpunkter på kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S):
”det finns exempel på ärenden som redovisats ovan där delegationsbeslut av kommunstyrelsens ordförande kan ifrågasättas utifrån både en formell och demokratisk grund.”
Och det är en tuff kritik.
Sammanträdet fortsätter med fyra informationspunkter. Nämnden ska få information om det nya diarie- och ärendehanteringssystemet, digitalisering inom förskola och grundskola, översyn av resursfördelningsmodell och lokalsituationen.
Digitalisering inom förskola och grundskola handlar om att regeringen, genom Gustav Fridolin (MP), har gett Skolverket i uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Läroplaner och kurs- och ämnesplaner ska också revideras med syftet att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens och innovativa förmåga. Förändringar ska träda i kraft 1 juli 2018. Det är med andra ord kort om tid för alla skolledare och pedagoger att förbereda sig…
Och det kommer att kosta pengar för BUN…
Förvaltningen skriver:
”Detta resulterar i ett behov av ekonomiska satsningar för att säkra likvärdig tillgång till digitala verktyg för elever och personal samt mångårig kompetensutvecklingsplan för personal behövs för att förnya arbetssätt och arbetsmetoder. Det är också angeläget att stärka rektorernas strategiska kompetens för att leda arbetet kring digitalisering.”
Jag undrar om regeringen tänker skicka med några pengar…
Å andra sidan kom det ett pressmeddelande från regeringen idag om att ytterligare 1,5 miljarder kronor ska satsas under 2018 i syfte att skapa en mer jämlik skola med höga kunskapsresultat. (Se ”Miljardsatsning för en jämlik kunskapsskola”.)
Det ser ut som om pengarna ska kunna användas till t ex lärar- och skolledarresurser, minskade klasstorlekar, ökad lärartäthet och stärkt kompetensutveckling.
Förvaltningschef Anne-Len Kriewitz har gett förvaltningen i uppdrag att se över resursfördelningsmodellen.
Ur handlingarna:
”Det övergripande syftet är att stärka barnets rättigheter i kommunen och gynna barns uppväxt och utveckling på lång och kort sikt. Detta förverkligas genom att
- lyckas med att fördela resurser till de förskolor och skolor och barn/elever som behöver dem mest
- att göra utbildningen likvärdig
- att få fler elever som når grundskolans mål
- att få ökad kontroll över resurserna och därigenom uppnå en mer ändamålsenlig
modell”
Det är ett bra initiativ av förvaltningschefen. Den nya resursfördelningsmodellen är tänkt att träda i kraft år 2019. Och då kanske det dessutom finns mer statliga pengar att hämta…
Till sist informerar förvaltningschefen och ordföranden om sina förehavanden sedan det förra sammanträdet.
Det var allt som ska tas upp på morgondagens möte, som avslutas med verksamhetsbesök på Familjecentralen Sirius och Idrottsgatan 7/Silvertärnan.
Kommunens delårsrapport
Varför inte en liten blogg så här på lördagskvällen? Om kommunens delårsrapport… Fast det kanske är lite för provocerande… Vem vill läsa om sånt? En lördagskväll?
Det är en hektisk politisk vecka nästa vecka. Både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige sammanträder. Plus en del andra nämnder som avslutar vårsäsongen innan det stundande sommaruppehållet inträder. Byggnadsnämnden sammanträder t ex på tisdag och då ska ett slutgiltigt beslut om Arnes fritidshus på Nordkroken fattas. (Se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken”.)
Kommunfullmäktige ska, förutom budget 2018 och en rad andra frågor, också behandla kommunens delårsrapport april 2017.
Det som kanske är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till 53 milj kr.
Ja, du läste rätt. Trots alla pessimistiska signaler och mörka orosmoln som målades upp av de styrande partierna (S+C+MP), när oppositionens offensiva budget antogs med stora satsningar på verksamheterna, så är prognosen att kommunens överskott blir hela 53 miljoner kronor. Det visar väl, om inte annat nu i efterhand, att det var både en bra och realistisk budget som V+M+L+KD+VFP antog. Kanske skulle ännu mer pengar ha kunnat delats ut till nämnderna… (Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar, enligt prognosen med 4,8%.)
Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har som vanligt ett eget avsnitt i kommunens delårsrapport.
BUN har, som alla vet vid det här laget, haft stora utmaningar de senaste åren. Elevtillströmningen har varit stor och det har varit något som nämnden inte har kunnat påverka eller förbereda sig inför. Det handlar om en elevökning på omkring 700-800 elever sedan 2013. Nämnden har trots allt löst situationen efter omständigheterna på ett bra sätt, och ett gediget arbete har lagts ner på alla håll i förvaltningen, främst naturligtvis ute i verksamheten i våra förskolor och grundskolor.
Ökningen av barn i förskolan och framför allt av elever i grundskolan fortsätter, även om en viss avmattning i ökningen jämfört med föregående år kan skönjas.
Vänersborg står inför fortsatta utmaningar. Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Medelmeritvärdet för kommunens åk 9 minskade något förra året.
Barn- och Utbildningsnämndens ekonomiska prognos för 2017 är ett underskott på 5,9 milj kr. Detta efter att kommunstyrelsen, till slut, beslutade att nämnden skulle få 11 milj kr som kompensation för elevökningen. (Underskottet prognostiserades till 16,9 milj innan dessa pengar.)
Nämnden hade som bekant begärt ytterligare 3,7 milj kr (sammanlagt 14,7 milj), eftersom elevökningen i januari var hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. En enig barn- och utbildningsnämnd tog nämligen fasta på den formulering som återfanns i den senare delen av fullmäktiges beslut från juni 2016 och begärde full kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Dessa extra 3,7 milj skulle nämnden ha behövt…
Kommunstyrelsen fattade ett dåligt beslut, dels med tanke på lydelsen i kommunfullmäktiges beslut i juni förra året och dels med tanke på kommunens prognos för 2017 års resultat, som alltså uppgår till +53 milj kr. Det var väl typiskt att det var de partier som inte stod bakom budgetbeslutet för 2017 som tog beslutet i kommunstyrelsen (S+C+MP+SD).
Jag dristar mig att påstå att när kommunledningen och SD tillsammans beslutade ”11”, så var det antingen mot bättre vetande eller också att man fortfarande brottas med att lära sig att läsa handlingar. Det stod ju faktiskt i KF-beslutet hur BUN skulle räkna när man begärde det utlovade tillägget för elevökningen. Den första meningen talar om att det ansågs att det skulle vara tillräckligt att reservera 11 miljoner, men elevökningen blev ju ännu större.
Annars kommer delårsrapporten lite olägligt för BUN när det gäller nämndens förväntade resultat. Förvaltningen har inte och kan inte mäta dessa resultat så tidigt på året. Därför finns det inga gröna ”ploppar”, dvs de ploppar som visar att nämnden har uppnått sina mål. Men trots att det är omöjligt för förvaltningen att uttala sig om de förväntade resultaten, så är den ändå tvungen att upprätta en sammanställning. Så fungerar dagens styrsystem… Dokumentationen är viktigare än verkligheten – och verksamheten…
Nämnden har 9 gula ploppar och 3 röda. Flera av dessa kommer naturligtvis att ändra färg när året är slut. Såvida inte det prognostiserade underskottet leder till besparingar…
Som vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om barn- och ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.
Och det gick fort. Arenan nämns bara en gång – under investeringar. Det behövs entrédörrar och kontorsdörr. Det står inget om arenas driftskostnader eller om stora investeringar i taket…
Jag undrar om detta har glömts bort eller om det finns det någon avsikt med att inte nämna detta.
Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden har uppfyllt det förväntade resultatet:
”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”
Det är bara att gratulera byggnadsnämnden…
Motion: Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö
I gårdagens blogg (”Budgetöverenskommelsen S+C+V”) nämndes att undertecknad vänsterpartist hade skrivit och lämnat in en motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Motionen är redan diarieförd och kommer att finnas på fullmäktigeledamöternas bord på onsdag. Då kommer motionen att remitteras till barn- och utbildningsnämnden för beredning.
Det är väl bara att hoppas att alla partier ser positivt på motionen och att det så småningom sker förändringar i Vänersborgs skolor. För egen del hoppas jag också att det händer något i Trollhättan, eftersom det är där som jag själv ska arbeta i fortsättningen. (Min nuvarande arbetsplats ska helt enkelt flytta till NÄL, och NÄL ligger som bekant i Trollhättan…)
===
Motion till kommunfullmäktige om
Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö
En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.
I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.
Den här utvecklingen måste vändas. Pedagogerna måste fås att stanna kvar i läraryrket och fler studenter måste välja lärarbanan. Obehöriga och outbildade lärare måste uppmuntras att utbilda och vidareutbilda sig. Vänersborg måste bli en attraktiv kommun för pedagoger att jobba och verka i. Tillgången till legitimerade lärare i en kommun beror till stor del på den arbetsmiljö som kan erbjudas.
Det finns många intressanta idéer och lösningar för att vända utvecklingen genom att förändra och förbättra skolpersonalens arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen.
I några skolor prövas ett tvålärarsystem med goda resultat. Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Lärarna planerar, undervisar och samarbetar och har gemensamt ansvar i och utanför klassrummet.
I andra skolor anställs personal som sköter en del av de uppgifter som ligger utanför pedagogernas primära uppgift att undervisa. Det kan vara personal som tar hand om t ex föräldrakontakter, frånvaro, rastvakter och administrativa göromål. Pedagogerna är utbildade för att undervisa och det är i klassrummen som den huvudsakliga kunskapsinhämtningen och lärandet sker. Ju mer tid pedagogerna har för att planera, förbereda, genomföra och efterarbeta lektioner desto bättre blir förutsättningarna för elevernas inlärning.
Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Förslagsvis genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag enligt Skollagen att göra. Det kan vara att ansvara för t ex fastighets- och personalfrågor, föräldrakontakter, dokumentation, konflikthantering och utredningar. Syftet är att avlasta rektorer och förskolechefer men också att frigöra tid för cheferna att vara de pedagogiska ledare som skolans styrdokument förutsätter. Rektors pedagogiska ledarskap är en central del i arbetet med att skapa en skola med god kvalitet för alla, där de nationella målen uppfylls och där alla elever upplever skolan som meningsfull, stimulerande och trygg. Kunskapsförbundet Väst har idag en organisation med särskilt anställda chefer för att avlasta rektorerna.
Det finns många tankar kring hur arbetsbelastningen i skolorna kan minska och arbetsmiljön förbättras. Jag har gett tre exempel. Det finns säkert fler. Jag skulle vilja att dessa möjligheter att minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön utreds (hur ser det ut [sjukskrivningar, personalomsättning, antalet obehöriga]?; hur upplever personalen arbetsmiljön och arbetsbelastningen?). Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.
Yrkande
Jag yrkar att det görs en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.
Budgetöverenskommelsen S+C+V
I Vänersborgs kommunfullmäktige sitter det sammanlagt 51 ledamöter. Dessa kvinnor och män är de som bestämmer i Vänersborg. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Av de 51 ledamöterna är 6 personer vänsterpartister. Det gör Vänsterpartiet till ett relativt litet parti i kommunfullmäktige, även om Vänsterpartiet faktiskt är kommunens tredje största parti (efter socialdemokraterna och moderaterna). Vänsterpartiet fick 11,67% av vänersborgarnas röster.
Trots sin relativa litenhet är Vänsterpartiet ändå ett betydelsefullt parti i den vänersborgska politiken. Och det tror jag inte bara beror på att Vänsterpartiet många gånger är vågmästare mellan de två stora politiska blocken (S+C+MP och M+L+KD), beroende på hur sverigedemokraterna röstar. (Eller inte, SD avstår inte sällan från att rösta.) Min uppfattning är att det också beror på att många har respekt för olika vänsterpartisters kunskaper och åsikter.
Nu har Vänsterpartiet hamnat i händelsernas centrum. TTELA:s rubrik i fredags ”De styrande överens med Vänsterpartiet” (se TTELA) fick väl många vänersborgare att gnugga ögonen och titta en extra gång om de verkligen såg rätt.
Och läste man vidare i TTELA:s artikel, så kunde man läsa:
”Inför kommunstyrelsens sammanträde tidigare i veckan fanns fyra förslag till budget 2018. När allt var klart fick ett förslag majoritet, och det var i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet.”
Notera, kommunstyrelsens beslut var:
”i stort sett en kopia av det Vänsterpartiet hade med sig till bordet”
Och så var det. De styrande partierna (S+C+MP) ställde sig i stort sett helt bakom Vänsterpartiets budgetförslag. Och det innebär att Vänersborg med all sannolikhet får en
vänsterpartistisk budget för 2018. (Hörde jag någon säga att det är för tredje året i rad?) Trots att Vänsterpartiet bara har 6 ledamöter i fullmäktige…
Vänsterpartiet förhandlade alltså fram denna budget med S+C i ett särskilt möte som föregick det sammanträde i kommunstyrelsen som TTELA skriver om.
I en förhandling mellan partier handlar det naturligtvis om att ”ge och ta”. Men det står helt klart att det var S+C som ”gav” mest. De styrande partierna backade på i stort sett alla punkter som vi i Vänsterpartiet förde fram. Ett förslag kom från S+C, det gällde en miljon till kultur- och fritidsnämndens integrationsarbete. Det vållade inga bekymmer för Vänsterpartiet. Nämnden behöver antagligen ännu mer, både till integrationsarbetet och till arbetet med ungdomar.
För Vänsterpartiets del ser vi förhandlingen med S+C, och ”resultatet” i kommunstyrelsen, som en stor framgång för våra tankar och idéer.
Det som gör politiken i Vänersborg särskilt intressant och samtidigt lite mer ”komplicerat” är att de tre borgerliga partierna i minialliansen (M+L+KD) på sätt och vis redan har övertagit Vänsterpartiets politik. Vänsterpartiet har alltid satt vård, skola och omsorg högst i prioriteringslistan. I alla år. Vi har alltid velat att så mycket pengar som det är möjligt går direkt till verksamheterna. I många, många år var vi ensamma om den ståndpunkten i Vänersborg och det var mer regel än undantag att de två stora blocken, S+C och M+L+KD, kom överens om nedskärnings- och besparingsbudgetar. Allt för att få så stora plussiffror i budgeten som möjligt. Vilket tycktes vara det övergripande politiska målet.
Men så hände något i april 2016…
Budgetbeslutet från juni 2015 för år 2016 fick tas om efter att Morgan Larsson (VFP) överklagade fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Samma förslag som året innan låg på ledamöternas bord. Utom ett. Minialliansens budgetförslag hade plötsligt ändrats 180 grader. Det var en budget som var en kopia på Vänsterpartiets!
Budgetförslaget kom som en blixt från en klar himmel, ingen såg det komma…
I slutomröstningen, när det bara var två förslag kvar, så röstade därför Vänsterpartiet på minialliansens budget. Vilket också sverigedemokraterna gjorde! (SD svängde alltså också totalt.)
Minialliansens fortsatte sin nya politik att satsa på verksamheterna. M+L+KD lade ett mycket ”offensivt förslag” även för budget 2017. Och vi i Vänsterpartiet stod återigen där, överraskade och förundrade. De borgerliga partierna hade tagit Vänsterpartiets förslag igen…
I budgetomröstningen (juni 2016) röstade Vänsterpartiet därför återigen på minialliansens förslag (eller om det nu var Vänsterpartiets…) mot de styrande partiernas (S+C+MP) besparingsbudget. En slags ”upp-och-nedvända” världen i Vänersborgs kommunfullmäktige alltså… (SD avstod från att rösta.)
Även inför budgetbeslutet om drygt en vecka, budgeten 2018, har M+L+KD och Vänsterpartiet mycket lika budgetförslag. Det framförde vi också till S+C i förhandlingarna. Det kanske var idé att försöka enas om en gemensam budget nu när de styrande (S+C+MP) accepterade i stort sett hela Vänsterpartiets budgetförslag – en slags ”maxalliansens” (S+M+V+C+MP+L+KD) budget.
Och visst ska representanter för de två stora blocken träffas.
Jag vet dock inte hur stort intresset är för att komma överens. Det tycks som om intresset är minimalt – från båda blocken. Trots att det egentligen bara är ”småfrågor” som skiljer. Det känns som om de båda blocken främst vill positionera sig inför valet nästa år istället för att komma överens.
Minialliansens budgetförslag för 2018 skiljer sig på några punkter från den nu framförhandlade budgeten från S+C och Vänsterpartiet. Den framförhandlade budgeten (S+C+V) innehåller 2 milj kr till Samhällsbyggnadsnämnden, 1 milj kr till Kultur- och Fritidsnämnden samt nödvändiga pengar till Wargön Innovation, eftersom detta projekt redan är beslutat av kommunfullmäktige. (Hur tänkte minialliansen här?) Dessa poster finns inte med i minialliansens budget.
Men det är två saker i den borgerliga gruppens (M+L+KD) budget gällande Barn- och Utbildningsnämnden som skiljer sig, och som på sätt och vis ”stör mig”. Det ena är att det föreslås att:
”Ytterligare 3,0 mkr tillförs för ett 3-årigt pilotprojekt gällande 2-lärarsystem.”
Det är ett bra förslag, inte bara för att det första gången i Vänersborg framfördes av undertecknad (i BUN och i denna blogg), utan för att det måste göras något åt skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Ett tvålärarsystem är en bra idé. Det finns dock fler.
Min åsikt är att M+L+KD ändå går fel väg. Det är inte riktigt kommunfullmäktiges sak att besluta om pengar till en konkret åtgärd som först inte har utretts av facknämnden, dvs BUN. Det borde vara omvänt. Ett genomtänkt och genomarbetat förslag borde komma från Barn- och Utbildningsnämnden – och sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Men som sagt, ett tvålärarsystem ser ut att vara en bra åtgärd. Därför har jag skrivit en motion i frågan, ”Motion till kommunfullmäktige om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, som jag tänker lämna till fullmäktige nästa vecka. (Motionen är redan inskickad och diarieförd.) Motionen ger även exempel på andra bra åtgärder.
Det andra förslaget som återfinns i budgetförslaget från M+L+KD är tanken att hela kommunen genom kommunstyrelsen ska ta ansvar för en eventuell elevökning nästa år:
”Kommunstyrelsen tar även 2018 den finansiella risken för elevökning jämfört med i MRP prognosticerat elevunderlag. BUN har att hos Kommunstyrelsen avropa medel motsvarande genomsnittlig elevpeng för elevökning utöver 10 elever.”
I sitt budgetförslag avsätter emellertid inte M+L+KD några pengar för detta. Och då vet jag inte om förslaget egentligen är särskilt seriöst. Det kanske mest är ”valpropaganda”… Det är bättre att nämnden får pengarna direkt istället för att gå en omväg via kommunstyrelsen. Det har BUN, som jag ser det, fått nu. Det finns nämligen pengar för en elevökning i de pengar som avsätts till BUN.
Om elevökningen skulle bli större än prognoserna, så anser jag att BUN får återkomma till kommunfullmäktige med en begäran om en budgetförstärkning. Vilket i så fall kan ske typ i början av nästa år. Då är elevökningen en ny fråga, ett nytt ärende. Och då är det inte något som Vänsterpartiet har kommit överens om med S+C i den överenskommelse som är träffad.
Så vad finns det mer att säga om budgetöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och S+C?
Vänsterpartiet har inte tagit ställning för ett av de stora blocken i och med denna uppgörelse. Jag ser det istället som att vi i Vänsterpartiet genom denna överenskommelse har gett förutsättningar för de båda blocken att istället närma sig varandra, och det mot den politik Vänsterpartiet står, och alltid har stått, för – så mycket pengar till verksamheterna som möjligt, till vård, skola och omsorg.
Vänsterpartiet har också genom överenskommelsen säkrat pengar till verksamheterna. Alla nämnder har fått lika mycket pengar som de har yrkat. Ser man historiskt på detta förhållande, så har det sällan varit fallet. Och det ser jag som vänsterpartist mycket positivt på.
Vi ska inte heller glömma att hade inte denna uppgörelse mellan S+C+MP och V kommit till stånd så hade det blivit sverigedemokraterna som hade varit tungan på vågen i den avgörande omröstningen. Och då hade de kanske, tillsammans med S+C+MP, röstat på det ursprungliga förslaget från den styrande minoriteten, som inte alls ville ge BUN och Socialnämnden lika mycket pengar. Med andra ord, då hade verksamheterna inte fått det de hade begärt.
Vänsterpartiet uppgörelse med S+C säkrade alltså pengarna till verksamheterna.
Men visst är det tråkigt att S+C+MP visar en attityd av att ”vi-vill-ge-så-lite-som-vi-bara-kan” till verksamheterna när de på det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen, tillsammans med sverigedemokraterna för övrigt, röstade för att Barn- och Utbildningsnämnden bara skulle få 11 milj kr i stället för de 14,7 milj kr som nämnden enhälligt hade begärt… (Se TTELA: ”Mindre extrapengar än nämnden trodde”.)
Och det beslutet fick väl fler än bara undertecknad att undra vad som egentligen låg bakom uppgörelsen med Vänsterpartiet…
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kommenteras och budgetöverenskommelsen mellan S+C och Vänsterpartiet – se ”Är detta verkligen rätt?”
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer