Glad Påsk 2026!
Idag är det påskafton. Det är den dag då svenskarna firar påsk. Påskafton är typ själva helgen i Sverige. Men det finns egentligen ingenting att fira idag. Det hände ingenting som var teologiskt väsentligt för kristendomen på just påskafton. Det spelar antagligen ingen roll. Jag tror inte att särskilt många överhuvudtaget tänker på att påsken har med kristendomen att göra – att det är kristendomens allra viktigaste högtid.
Påskhelgen började egentligen i torsdags, trots att det inte är helgdag då. (Skärtorsdagen är ju helgdag i t ex Norge.)
Det var på skärtorsdagens kväll som Jesus samlade sina lärjungar för en sista måltid. Och denna kvällsvard lever kvar i den kristna kyrkan än idag. Den har gett upphov till kyrkans allra viktigaste heliga handling – nattvarden.
Det är under nattvarden som en människa visar att hon är kristen. Under denna “måltid” ingår eller förnyar den kristne förbundet med gud. Förbund på grekiska heter testamente och nattvarden har gett namnet “Nya Testamentet” till den del av Bibeln som handlar om Jesus.
Efter den sista måltiden greps snickaren från Nasaret. Jesus hade ju tämligen radikala åsikter, kanske till och med revolutionära. Han var själv mycket medveten om att han betraktades som ett hot av de judiska skriftlärda och de religiösa ledarna i det judiska rådet. Och hur skulle de ha kunnat tycka annorlunda när Jesus hade vält och slagit sönder marknadsstånden i Jerusalems tempel och kört bort försäljarna?
Gripandet av Jesus ledde till en mycket hektisk fredagsnatt. Jesus fick uppleva en härva av politiska ränker, misstänkliggöranden och lögner från etablissemangets sida. Sedan fick Jesus sin dom. Han dömdes till döden av det judiska Stora Rådet.
Senare under fredagen fick Jesus sona med sitt liv i en mycket plågsam kvävningsdöd uppspikad på ett kors. Det var en lång fredag för Jesus, men det var så romarna, på uppdrag av det judiska Stora rådet, avrättade upprorsmän.
Jesus lidande och död på korset är kyrkoårets största händelse. I varje fall för de som bekänner sig till den lutherska tolkningen av den kristna läran. Som vi av tradition gör i Sverige sedan Gustav Vasa på 1500-talet. Otaliga är de generationer som under denna dag har hört sina andliga ledare vältaligt och målande beskriva Jesus lidande och plågsamma död på korset – och den skrämmande, eviga vistelsen i helvetet som väntade alla de syndare som inte trodde på den kommande uppståndelsen. Den mer ”positiva” ortodoxa kyrkan lade istället tonvikten på påskdagen – dagen då Jesus sägs ha uppstått.
Enligt kristendomen dör Jesus för alla människors skull. Han tar på sig alla människors synder genom sin död. Det är därför som människor kan få evigt liv trots att de är syndare – och då egentligen borde hamna på något hetare ställe… Uppståndelsen på påskdagen visar att synden är besegrad. Gud och livet är starkare än döden, människan kan få evigt liv. Uppståndelsen visar också att Jesus verkligen var Guds son.
Påsken borde egentligen firas samtidigt som judarna firar sin påsk. Det var naturligtvis det som Jesus gjorde när han tog med sig lärjungarna till templet i landets huvudstad Jerusalem. De skulle högtidlighålla minnet av Moses och sitt folks uttåg ur Egypten.
Det var i samband med “vistelsen” i Sinai, efter uttåget, som Jahve (=gud) och det judiska folket slöt ett förbund. Moses fick de tio budorden av Jahve. Han lovade att det judiska folket skulle följa budorden och i gengäld lovade Jahve att betrakta och behandla judarna som sitt folk. Det var det gamla förbundet, “Gamla Testamentet”.
Nu för tiden är det en allt mindre del av befolkningen i Sverige som funderar på vad som hände i Palestina för över tvåtusen år sedan. Traditioner och tro har förändrats. Idag finns inte mycket kvar av den kristna påsken.
Nu är påskhelgen den helg då gemene kvinna och man slår rekord i godisätning. Och barnen klär ut sig till påskgummor och påskgubbar. Och kycklingar pryder hus och hem. Och kanske äts det ett och annat ägg också.
Delar av det svenska påskfirandet kan ha förkristna rötter, möjligtvis till asatro och äldre nordiska vårtraditioner.
Vid tiden runt vårdagjämningen firades vårens ankomst – ljuset återvände, vintern tog slut och odlingssäsongen började. (Se ”Vårdagjämning och Eid al‑Fitr”.) Det har likheter med påskens symbolik om nytt liv och återfödelse. Den svenska påsken är full av ägg och kycklingar. Det symboliserar ofta nytt liv och fruktbarhet i många kulturer, antagligen också i den svenska.
De svenska påskkärringarna är en ganska unik tradition och bygger officiellt på häxtron från 1600-talet. Vissa forskare spekulerar i att traditionen också kan ha kopplingar till den äldre folktrons vårväsen och kvinnliga naturandar. I delar av Sverige och Norden har man under förkristen tid också tänt vår- och påskeldar.
Sannolikt är det dock så att inte bara gemene man utan kanske framför allt dagens unga generation har tänkt mer på liv och död de senaste åren än både far- och morföräldrar och deras far- och morföräldrar. Nu går tankarna till Rysslands angreppskrig i Ukraina, Israels folkmord i Gaza och brutala ockupation av Västbanken samt USA:s och Israels oprovocerade angrepp på Iran.
Och på hemmaplan efter det svenska NATO-inträdet talar rikspolitiker och media alltmer om svenskt deltagande i kommande krig. Det verkar som om hela det svenska etablissemanget har anammat den orwellska absurda doktrinen från boken “1984”:
Tänk vad tiderna förändras…
Och med dessa rader önskas alla en så Glad Påsk som möjligt…
KS-maraton på onsdag
I övermorgon, onsdag den 1 april, sammanträder kommunstyrelsen. Det blir en riktig långkörare, ett maratonsammanträde.
Mötet börjar kl 08.30 med en så kallad bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2025. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. Det
gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg,
AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolagen Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB och Fyrstads Flygplats AB deltar inte på bolagsdagen, antagligen för att de inte är helägda av Vänersborgs kommun. Fast det hade varit intressant att få höra om dessa bolag också.![]()
Även två av de kommunalförbund som Vänersborgs kommun är medlem i ska göra en liknande redovisning av 2025. Det är Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal.
De här presentationerna tar en stor del av förmiddagen i anspråk.
Bolagsdagen följs av ytterligare information och föredragningar. De handlar om “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”, “Information om idéburet
offentligt partnerskap mellan Vänersborgs kommun och Röda Korset”, “Antagande av Handlingsprogram och tillhörande handlingsplan för förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare”, “Bokslut och årsredovisning 2025” och “Kommunstyrelsens budgetunderlag till mål- och resursplan 2027–2029”.
Efter det informerar kommundirektör Lena Tegenfeldt och de tre kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Efter all information är det dags för kommunstyrelsen att diskutera och besluta. Dagordningen har följande utseende:
Dagordningen innehåller onekligen en del ärenden – och underlaget är på 1330 sidor…
Det är många rapporter och redovisningar att avhandla. Eller rättare sagt, att läsa och studera och förhoppningsvis komma ihåg. Men det är sällan något som leder till debatter eller olika ställningstaganden, kanske några frågor. Jag tror dock att det blir fler diskussioner denna gång – om KS-ledamöterna och ersättarna fortfarande har krafter kvar…
År 2025 är till ända och vi kan konstatera att det blev ett ganska bra år ur ekonomisk synpunkt. Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2025 innebar ett budgeterat resultat på +31 milj kr.
Kommunens redovisade resultat uppgick till +72 milj. Det är +41 milj bättre än budget. Pengar hade med andra ord kunnat delas ut till verksamheterna, t ex 10 milj kr vardera till social- och barn- och utbildningsnämnden, och kommunen hade ändå gjort ett bra resultat.
Några andra intressanta siffror från årsredovisningen: antal invånare i Vänersborgs kommun uppgick till 40.047 (en liten minskning), antal anställda i kommunen var 3.652, årets investeringar hamnade på 436 milj kr och kommunens banklåneskuld är 869 milj.
Nämndernas verksamhetsberättelser 2025
Jag tänker inte säga så mycket om nämndernas verksamhetsberättelser 2025. Det är en diger läsning. (Jag har redogjort för barn- och utbildningsnämndens korta verksamhetsberättelse i inlägget “Vårterminen börjar för BUN” och den långa i “BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid”.) Men det kan nämnas att nämnderna gjorde ett överskott förra året på 23 milj kr trots socialnämndens underskott på nästan 20 miljoner.
Det fanns ingen redovisning i år heller om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Jag vet att i varje fall IFK Vänersborg har fått sponsringspengar, som vanligt. Jag ser inte att det står någonstans. Är det för att det är ordförande Benny Augustsson (S) som själv bestämde om IFK-pengarna? Men hur ska kommuninvånarna få reda på sådant här? Det är ju ändå deras skattepengar… (Se “Sponsoravtal IFK 2025-2026”.)
Ärende 8 handlar om arenan. Den behöver mer pengar. Det är till omläggning av takduk, takförstärkning vid snöficka och snösäkra entréer. (Byte av invändig belysning har utförts.) De 22 milj kr som är avsatta för underhåll räcker inte. Det behövs ytterligare 14 milj kr, alltså totalt 36 milj. Samhällsbyggnadsnämnden skriver i underlaget:
“Ska samtliga beslutade arbeten utföras är det mest praktiskt, tidsmässigt och ekonomiskt hållbart att utföra arbetena samtidigt.”
En uppdelning i etapper skulle leda till ytterligare kostnadsökningar på minst 5,6 milj kr och dessutom skulle det kunna tillkomma kostnader för tillfälliga lösningar och risk för fastighetsskador. Nämnden avslutar:
“åtgärderna är nödvändiga för att säkerställa trygghet, god arbetsmiljö och fortsatt full användning av anläggningen.”
Jag har varit motståndare till arenabygget ända från början och röstade nej till bygget den 20 juni 2007 (se Youtube från 2007 ”Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”), men tycker ändå att det är en svår fråga. Hela arenabygget är på många sätt ett “fuskbygge”, men ska kommunen låta den successivt förfalla så att den blir farlig och obrukbar om några år? Och sedan riva den? Det låter i mina öron som en enorm kapitalförstöring, arenan är fortfarande inte betald. Om arenan rivs ska kommunen fortsätta att betala för kapitaltjänstkostnaderna. (Och rivningen lär kosta några tiotals miljoner…)
Åtgärderna beräknas få taket att hålla i 20-30 år. Med den tidshorisonten låter det ju som en överkomlig investering. Men tänk om fläktsystemet inte håller utan måste bytas ut, eller att marken börjar röra på sig. Det finns inga indikationer på något sådant just nu. Men ska man investera 36 miljoner om man inte är säker på att det inte behövs ytterligare tiotals miljoner på arenan inom de närmaste åren?
Vänsterpartiet har tidigare efterfrågat en genomlysning av arenans skick och framtida användning, men det förslaget avslog fullmäktige.
Det är svårt. Jag undrar vad kommuninvånarna tycker…
KS ska yttra sig om “Detaljplan för Lasarettet 6 och 7”. Planen är ute på samråd. (Se kommunen “Detaljplan för Lasarettet 6 och 7”.)
Detaljplanen ska göra det möjligt att utveckla området mellan tågstationen och Vänerparken med lokaler för kontor och samhällsverksamheter i nära anslutning till resecentrum. Det ska enligt förslaget bli tillåtet att bygga upp till 37 meters nockhöjd på en del av området.
Det föreslagna yttrandet är tämligen kritiskt. Yttrandet menar att det som byggs kommer att kunna få stor påverkan på stadsbilden. Perspektivbilder efterlyses som visar de tänkta nya byggnadsvolymerna. Den viktigaste kritiken är emellertid att det saknas:
“en samlad analys av hur förslaget kan påverka parkeringsbehoven för berörda fastigheter och för Vänersborgs innerstad.”
Detaljplanen för “Sportcentrum och Torpagärdet” är klar för antagande. (Se “Detaljplan för sportcentrum och Torpagärdet”.) Planen är kompletterad sedan granskningen så att en skolgård på Silvertärnan kan anläggas.
Det finns fler ärenden som är av intresse t ex så är det några ärenden som har med socialnämnden att göra. Jag får se om jag hinner skriva några rader om det imorgon.
Fortsättning följer i blogginlägget ”KS imorgon alltså (2/2)”.
==
Anm. Se även blogginlägget efter sammanträdet – ”Ett ovanligt lugnt KS”.
Våren är kommen!
Våren har äntligen kommit till Vänersborg och Nordstan. Den ljusa delen av dygnet blir allt längre och ljuset pressar obönhörligt mörkret tillbaka. Jordaxelns lutning mot solen blir allt mer märkbar. Och det trots att vi idag har förlorat en timme på grund av sommartiden. Men det är ett vårtecken lika bra som något annat.
Kommunens skyltar om gatusopning signalerar också vårens ankomst. Skyltarna har i vederbörlig och vårlig ordning satts upp på några väl valda gator i Nordstan. Det är dags att sopa bort gruset från vinterns halkbekämpning. Det innebär att alla fastighetsägare ska sopa bort gruset från sina trottoarer. Gruset ska ut på gatorna så att sopbilarna kan ta väck det. Det är egentligen en egendomlig ordning, trottoarerna är nämligen kommunal mark. Vi husägare hjälper så att säga kommunen med renhållningen. Det är för övrigt samma ordning som gäller för snöskottningen. Ordningen har dock stöd i lagen.
Trottoarsopning är inget jobb som villaägare trånar efter. Det är tungt och tämligen enformigt, värre än snöskottning. Gruset kan vara blött och när det är torrt kan vindarna få gruset att yra ner i lungorna eller tillbaka på de redan städade ytorna. Bor man dessutom på en hörntomt så blir det många meter att sopa.
Men sopandet kan lämpligtvis delas upp i etapper. Det känns lättare och mindre tråkigt då. Det gäller dock att läsa skyltarna noga så att sopandet är klart innan soppatrullerna rensar gatorna. Det man får hoppas på är att sopbilarna inte har börjat med Norrlandssopning. Det skulle innebära att gruset sopas upp på trottoarerna igen…
Å andra sidan visade den gångna vintern att kommunens entreprenörer hade dålig koll på vad norrlandsplogning var. Trots att det är kommunen som bestämmer var det ska vara Norrlandsplogning och inte. Det var en del oenigheter kring detta under den gångna vintern… Kommunen satte hårt mot hårt i både TTELA:s insändarspalter och i praktiken, dvs med själva plogningen. Trots att kommunen inte hade studerat, och följt, sina egna bestämmelser. När jag till slut föll till föga och skottade fram, och grusade, en gångväg på trottoarerna, som egentligen skulle vara upplag för snön från gatorna, så kom kommunen dagen efter och tog bort all snö… Pensionären hade skottat “i onödan”. Det var nog en läxa från kommunen, även om jag har svårt att förstå vad jag skulle lära mig av den.
Det största vårtecknet är trots allt fiskmåsarnas invasion. De hemska måsarna (latin: Larus canus) brukar komma den 27 mars. I år kom de faktiskt en dag tidigare. De intar sin vana trogen taken på bostadshusen i Nordstan, deras enligt kommunen naturliga habitat. Ockupationen av taken vrålades högljutt ut som det anstår medborgarna i fiskmåssläktet. Ingen ska missta sig på att de är tillbaka. Men faktum är att de var färre än vanligt. Det fanns ett hopp. Vissa tak var nämligen befriade från måsarna. Jag vet inte varför.
Men ack den glädje som varade beständigt. De återstående tomma ytorna på hustaken togs i besittning de följande dagarna. Ordningen återställdes snabbt och effektivt. Allt är och förblir som vanligt – 3-4 månader framåt.
Våren är här.
I fredags avhölls Vänersborgsgalan 2026. Det är också ett vårtecken. Jag var inte på plats, inte i år heller. Det delades som vanligt ut flera priser. Det berättade TTELA om. (Se TTELA “Vänersborgsgalan 2026”.) Kerstin Svensson från IF Änglarna vann hederspriset inom kategorin Idrott. Det var mycket välförtjänt. Den stora överraskningen var väl annars att Bert Karlsson fick hederspriset Näringsliv. Det var kanske inte lika överraskande som att Magnus Larsson fick byggnadsnämndens byggnadsvårds- och arkitekturpris (se “Grattis Magnus Larsson!”), men ändå. Huruvida det var välförtjänt råder det nog också skilda meningar om, i varje fall på kommunhuset. Bert har inte alltid gjort det lätt för politiker och tjänstepersoner genom åren, även om han ofta har fått sin vilja igenom. (Bert är ju mer känd än Magnus.) Kanske betyder priset att Bert även fortsättningsvis får som han vill på Ursand och Grönvik.
Igår var det Earth Hour. Earth Hour äger rum varje år den sista lördagen i mars och är världens största klimatmanifestation. Då släcks ljusen i en timme runt hela klotet, även i några nysopade fastigheter på Lovisebergsgatan. Tidigare har Vänersborgs kommun gått i bräschen för Earth Hour, men sedan några år tillbaka har kommunen slutat att delta i manifestationen. (Se TTELA “Ingen Earth Hour i Trollhättan och Vänersborg”.)
Det sista vårtecknet som jag har uppmärksammat är att Vänersborg FK:s Arenaloppis har gått av stapeln.
Arenaloppisen var som vanlig full med säljare och besökare. Jag hoppas att VFK gör ett stort överskott. VFK, likt många andra föreningar i kommunen, gör en mycket stor insats för kommunens barn och ungdomar – och integrationen.
Dessutom är det bra att arenan kommer till användning även om isen är borta. Det var dock synd att VFK förlorade premiärmatchen med uddamålet när endast några minuter återstod. (Se TTELA “Blytung premiär för VFK”.)
Till sist en politisk nyhet.
I slutet av december överklagade jag ett avslag från Kammarrätten. (Se “Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen”.) Det gällde en upphandling av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Kommunen ville inte lämna ut de vinnande anbudens prisuppgifter. Kammarrätten gjorde det enkelt för sig och avslog min överklagan på alltför lättvindiga grunder. (se ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?”) Jag överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen, men:
”Högsta förvaltningsdomstolen meddelar inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därmed fast.”
Det var inte helt överraskande, även om det var en besvikelse. Det är inte sällan det när man har med jurister att göra. Kommunen får därmed fria händer att fortsätta med att
mörka uppgifter. Det är ingen bra ordning.
Det är tur att det är ordning på solen och årstiderna.
Våren är kommen till Vänersborg och Nordstan.
I en avlägsen del av galaxen…
En av mina trogna bloggläsare, Peter Karlsson, har återigen skickat en slags dikt, eller vers, eller poem, eller bara en – vesper… Det är, antar jag, ett av Karlssons sätt att bearbeta, begrunda och filosofera över det politiska livet i Vänersborgs kommun. Jag har tidigare publicerat två av hans alster. (Se ”De Två Heliga Bloggarna” och ”För de två som vägrade vara tysta”.)
I en avlägsen del av galaxen…
Vänersektorn.
Där flyter dimman över Dalbobron,
och kommunala protokoll är tjockare än rymdskeppens manualer.
Mitt i allt svävar Dödsstjärnan Arena Vänersborg –
ett monument av stål, is och budgetposter.
Imperiet
Vid kommandobryggan står Darth Benny Augustsson
i svart mantel sydd av kommunbudgetar och revisionsrapporter.
Hans röda ljussabel är formad som en ordningsfråga i fullmäktige.
Hans röst ekar genom arenans högtalarsystem:
“Den här arenan… är fullt rimlig.
Och dessutom väldigt fin.”
Runt honom står stormtroopers från Förvaltningen för Strategiska Beslutsprocesser™.
Alla nickar.
Ingen vet riktigt varför.
Men alla nickar.
Rebellerna
På en snötäckt höjd utanför arenan står Obi-Wan Kärvling.
Hans blå ljussabel är formad som en bloggpost på karvling.com.
Bakom honom står rebellerna:
Kommuninvånare
Pensionärer med insändare
Några arga bandyfantaster
Och en journalist från TTELA med kaffetermos
Obi-Wan tittar upp mot den enorma arenan.
“Det där är ingen arena…
det är en budgetpost med tak.”
Första mötet
Dörrarna till arenan öppnas.
Dimma väller ut.
Darth Benny kliver fram.
Manteln fladdrar dramatiskt i den västgötska vinden.
AUGUSTSSON:
“Jag kände en störning i kommunfullmäktige.”
KÄRVLING:
“Jag kände en störning i kalkylen.”
Ljussablarna tänds
VZZZZZZZZZZT
Blått ljus.
VVVVVVVMMMM
Rött ljus.
Sablarna möts över ett berg av:
investeringskalkyler
revisionsrapporter
och gamla TTELA-rubriker.
Den filosofiska duellen
AUGUSTSSON:
“Du förstår inte majoritetens kraft.”
KÄRVLING:
“Du underskattar oppositionens envishet.”
Kärleksfull sanning
Plötsligt stannar striden.
De tittar på arenan.
Den glänser i natten.
Båda suckar.
KÄRVLING:
“Den är faktiskt rätt snygg.”
AUGUSTSSON:
“…ja.”
En lång paus.
KÄRVLING:
“Men dyr.”
AUGUSTSSON:
“…ja.”
En oväntad allians
Ur dimman kommer en tredje figur.
James Bucci – rymdpilot från Sikhallsystemet.
Han ropar:
“Hörrni! Kan vi bråka lite senare?
Jag har en motion att lämna in!”
Benny och Stefan tittar på varandra.
De sänker sina sablar.
Epilog
I galaxen Vänersborg fortsätter kampen.
Inte mellan gott och ont.
Utan mellan:
Budget
Ideologi
Bandysäsong
och kommunal envishet
Och någonstans i universum sitter en tjänsteperson och skriver:
“Ärendet bereds vidare.”
Öppet möte om bostadsfrågor
Onsdagen den 1 april arrangerar Vänsterpartiet Vänersborg ett öppet och offentligt möte för alla intresserade om BOSTADSFRÅGOR. Särskilt inbjuden som föreläsare är Hyresgästföreningen.
Bostad är en rättighet – inte en marknadsvara!
Hur skapar vi rimliga hyror, trygga bostadsområden och bostäder som människor faktiskt har råd att bo i – hela livet?
Välkommen till en öppen temakväll om bostadspolitik i Vänersborgs kommun tillsammans med Hyresgästföreningen.
Det här är ett möte för alla – medlemmar, sympatisörer, nyfikna och engagerade invånare som vill diskutera bostadsfrågor, allmännyttan, nej till marknadshyror och hur vi vill se bostadsbyggandet i kommunen framöver.
Onsdag 1 april kl. 18–20
Kronogatan 2
Fika till alla
Kom som du är – lyssna, ställ frågor och dela dina erfarenheter ![]()
Arr: Vänsterpartiet Vänersborg ![]()


















































































Senaste kommentarer