Oljehamnen forts…

28 juni, 2022 Lämna en kommentar

Ryktet nådde mig i morse att de förbudsskyltar som var uppsatta ner till oljehamnen var borttagna. De hade tagits bort alldeles nyligen…

Det handlar alltså om de skyltar som jag skrev om i gårdagens blogg (se “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen”) och som enligt samhällsbyggnadsförvaltningen snart skulle ersättas med en vägbom. Fast skyltarna var inte ersatta med någon vägbom. De var inte ersatta med någonting. Det fanns ingenting i vägen som hindrade bilar eller husbilar från att åka ner till oljehamnen.

Så därför åkte jag ner till oljehamnen.

Det var sig likt. Det var många år sedan jag var där sist. Jag tror att det var i slutet av 70-talet. Då hade Erik Blix köpt en skateboard som han ville pröva i backen ner till sjön. Jag tror ingen av oss åkte någon mer skateboard efter det. I varje fall gjorde inte jag det. Det var livsfarligt.

Det var två bilar som hade parkerat nere vid sjön. Det verkade inte vara de som hade skräpat ner vid den ena av två papperskorgar. (Som jag såg.) Fast det kunde faktiskt ha varit fåglar som hade varit där och rotat bland soporna. Några kråkor syntes till i närheten och över huvudet cirklade ett antal fiskmåsar. Och finns det fiskmåsar så förstår jag att gräsmattorna, eller snarare ängarna, kunde bli nedsmutsade. Fiskmåsar är ju inte direkt kända för att sköta sina behov på ett diskret sätt…

Nedskräpning av området ska annars vara det officiella skälet till att någon i samhällsbyggnadsförvaltningen stängde av vägen till oljehamnen, även om det inte finns några beslut dokumenterade. Det är alltså inte för att det finns olja i bergrummen. Det var nämligen många år sedan det lagrades olja där. Det betyder att området inte heller är något skyddsområde. Dock kan hamnanläggningen fungera som nödhamn och tillfällig hamn för kustbevakningen ibland.

Det återstår att se om vägen ner till oljehamnen kommer att vara öppen i fortsättningen också. Kanske har kommunen tänkt om och verkligen bestämt sig för att underlätta allmänhetens tillträde till vattnet.

Det tog för övrigt inte lång tid på plats innan en stor husbil hittade ner till den vackra oljehamnen… Vi får se om det kommer in några klagomål till kommunen om nedskräpning.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Hamnar

Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen

27 juni, 2022 3 kommentarer

Det rör sig en del kring Sikhall så här i början av sommaren. Det har t ex varit några fysiska möten mellan kommunen och Magnus Larsson. Men dom återkommer jag till.

Den minnesgode kommer kanske ihåg att Magnus Larsson köpte fastigheten i Sikhall i slutet på 2005. Han lade helt enkelt det högsta budet vid en försäljning. Bland de som förlorade budgivningen fanns kommunalrådet Bo Carlsson (C). (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Magnus Larsson blev på det sättet ägare av småbåtshamnen i Sikhall, dvs hamnen vid Sikhalls magasin och bredvid Segelsällskapets klubbstuga.

Men Vänersborgs kommun accepterade inte Magnus Larssons förvärv. Den reagerade snabbt och satte igång en process i stort sett omedelbart. Kommunen ville förköpa Larssons nyligen förvärvade fastigheter. Fastigheter? Ja, fastigheter. Herrarna Ljunggren och Carlsson ville, i sin iver, även förköpa en mindre fristående fastighet, en sommarstuga, som också omfattades av Larssons högsta bud.

På sätt var det tur för Bo Carlsson att han inte vann budgivningen. Då hade ju istället han blivit indragen i en lång och jobbig process mot samma kommun som han var kommunalråd i…

Kommunens motiv för att förköpa Larssons mark var, och här citerar jag från samhällsbyggnadsnämndens underlag den 9 nov 2005:

“det är viktigt för allmänheten att kommunen äger mark för att tillgodose allmänhetens tillträde till strandområdet samt kommunens möjlighet att utveckla området för båtlivet och det rörliga friluftslivet.”

Förköpsprocessen fortsatte och det var jurister, domstolar och inte minst politiker och kommunens tjänstepersoner inblandade. Det var en process fylld av konflikter, förtal och illasinnade rykten. Den fick sitt (tillfälliga) slut den 21 november 2007 när kommunfullmäktige beslutade att förköpa delar av Larssons fastigheter. Som motiv till förköpet hänvisades i beslutet till de motiv som kommunchefen hade redovisat i en skrivelse från den 23 november 2005:

“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. Det behövs större parkeringsplatser vid badet och magasinet. Fler båtbryggor skall anläggas för att utveckla båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. Kommunen bedömer att den är bäst lämpad för att genomföra dessa åtgärder och att den därför bör äga Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4.”

”Kommunen bedömer att den är bäst lämpad…” Ja, ja…

Kommunen hade från tiden då kommunchefen författade sin skrivelse till fullmäktiges beslut begränsat köpet till vissa men ytterst strategiska delar av Magnus Larssons fastigheter. Men det var ändå inget mindre än en expropriation, Magnus Larsson tvingades av kommunen att sälja delar av sin mark. Det är viktigt att inte glömma det.

I kommunens möten med Magnus Larsson just nu, och som jag som sagt ska återkomma till, så är fortfarande kommunens position densamma. Den vill inte sälja tillbaka marken till Magnus Larsson utan fortsätta ha kontroll över den. Och det (citerat från en tjänsteskrivelse den 24 mars 2022 från samhällsbyggnadsförvaltningen) därför att detta:

“… säkerställer allmänhetens tillträde till området”

Det är viktigt för kommunen att allmänheten garanteras tillträde till strandområdet. Därför ska kommunen inte sälja tillbaka marken till Magnus Larsson. Kommunen misstänker tydligen att Magnus Larsson skulle sätta upp staket runt sin fastighet, förbudskyltar och vägbommar för att hindra allmänheten att komma in och använda marken och vattnet. Och det trots att det är strandskydd i området och att det finns något som heter allemansrätt. Det är svårt att se att Magnus Larsson skulle kunna spärra av området för allmänheten även om han ville. Vilket han naturligtvis inte vill. Magnus Larsson har aldrig hindrat någon att ha tillträde till sin mark.

De som besöker Magnus Larssons bostad eller småbåtshamnen i Sikhall, eller kanske bara parkerar vid Sikhalls magasin, kan inte undgå att se Vänersborgs Segelsällskaps (VSS) klubbhus. Segelsällskapet äger nämligen en fastighet alldeles vid vattnet bredvid Larsson och magasinet.

VSS var för 20 år sedan pådrivande för att kommunen skulle förköpa Magnus Larssons fastighet i Sikhall. Redan den 9 augusti 2005 lämnades en skrivelse till kommunen från VSS och tre andra föreningar där de befarade att:

“tillgängligheten till området … kan komma att inskränkas.”

Det vill säga om en privat köpare fick förvärva området. Vid det här tillfället visste ingen vem köparen skulle bli. VSS och föreningarna avslutade skrivelsen med att “hemställa” att kommunen:

“ska agera för att säkerställa allmänhetens tillträde till området”

Det var historia. Nu är det 2022 och nyss har kommunfullmäktige haft sitt sista sammanträde före sommarvilan. På sammanträdet passade Torbjörn Moqvist (SD) på att ställa en interpellation om just Segelsällskapets fastighet i Sikhall till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).

Moqvists interpellation hade följande lydelse:

“Enligt gällande strandskydd så får ingenting finnas utanför hemfridszonen/tomtplatsavgränsningen eftersom där gäller allemansrätten.
På denna tomt, utanför hemfridszonen/tomtplatsavgränsningen, så finns det bl. a. en vägbom, staket, en bom vid vattenkanten som används för att stänga ute allmänheten (som det ser ut i alla fall).
Det finns även en grillplats som heller inte är tillåten samt att gräset bara får slås (ej klippas) två gånger om året.”

Moqvists beskrivning är helt riktig. Det finns alltså andra fastighetsägare i Sikhall som förhindrar allmänhetens tillträde till området. Och det kan ingen undgå att se som besöker Vänersborgs Segelsällskaps klubbstuga i Sikhall, magasinet eller Magnus Larsson. Förutom Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning då. De har under alla år som de har besökt Larssons egendom undgått att lägga märke till staket och bommar runt Segelsällskapets fastighet…

Ordförande Bo Dahlberg (S) svarade på Moqvists interpellation:

“Det finns sedan en tid ett tillsynsärende på denna fastighet för att titta på just de frågor som interpellationen avser. Detta innebär att vi efter utredning och dialog med berörda kommer att fatta beslut i ärendet.”

Dahlberg menade att:

“det hålls på att jobbas med detta.”

Det visade sig att det inte alls ”hålls på att jobbas” med tillsynsärendet. Torbjörn Moqvist (SD) hade nämligen varit i kontakt med byggnadsförvaltningen samma dag, i onsdags. Ingen därifrån hade varit ute i Sikhall och tittat:

“De planerar att åka ut till hösten.”

Bo Dahlberg (S) förklarade att det berodde på att det är en otrolig belastning på personalen.

Jag var också tvungen att säga några ord, bland annat att det var över ett år sedan anmälningen mot Segelsällskapet kom till kommunen. (Dock inte från mig.) Jag berättade också att representanter för nämnden hade varit och besökt “grannfastigheten” under flera år utan att notera hur VSS bröt mot strandskyddsreglerna. Och jag undrade över de prioriteringar som byggnadsnämnden gör. Det har ju utförts åtskilliga tillsyner på vissa andra fastigheter trots att det inte har förelegat några anmälningar…

Segelsällskapet uppförde ytterligare en byggnad på sin fastighet 2015. VSS hade då fått en ny strandskyddsdispens. Jag berättade också om detta i fullmäktige. Då upprättades en karta, som är brukligt i dessa sammanhang. På kartan ritas en så kallad tomtplatsavgränsning in. Den visar var hemfridszonen går, dvs var gränsen för det privata området är dragen och där allemansrätten inte gäller. I Segelsällskapets fall går tomtplatsavgränsningen 1-2 meter runt byggnaderna…

Den blå streckade linjen visar gränserna för Segelsällskapets fastighet, den tjocka svarta linjen visar tomtplatsavgränsningen. Mellan tomtplatsavgränsningen och fastighetsgränsen har allmänheten tillträde, där gäller allemansrätten. Det råder ingen tvekan om att Segelsällskapet inte har respekterat tomtplatsavgränsningen och reglerna för strandskyddsdispensen.

Bo Dahlberg (S) kommenterade inte mitt inlägg.

Det visar sig att inte heller kommunen alltid garanterar och underlättar allmänhetens tillträde till stränder. För några dagar sedan såg det ut så här vid vägen ner till oljehamnen.

Förbudsskyltar är uppsatta och tanken är enligt samhällsbyggnadsförvaltningen att snart stänga av vägen med en bom. Även om inga beslut i frågan är dokumenterade…

Det är möjligt att förvaltningens åtgärder är helt befogade, jag kan inte uttala mig om det. Men det är svårt att undgå att se motsägelserna i kommunens budskap och handlande. Obefogade farhågor om att Magnus Larsson ska hindra allmänhetens tillträde i Sikhall används för att förköpa delar av hans fastighet, och vägra att sälja tillbaka marken, medan både Segelsällskapet och kommunen själv gör det som de befarar att Larsson ska göra.

Man kan ju tänka sig hur kommunen skulle reagera om Magnus Larsson satte upp vägbommar eller staket på strandskyddat område…

För att inte tala om hur kommunen behandlar David på Juta. Men det är en annan historia… (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

Anm. Det hände lite kring oljehamnen dagen efter denna blogg – se ”Oljehamnen forts…”.

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall, VSS

Budget 2023: V – i takt eller i otakt?

26 juni, 2022 Lämna en kommentar

Med några dagars avstånd till kommunfullmäktiges budgetdebatt kan vi sammanfatta.

Det kändes från första början överdrivet att tillmäta onsdagens budgetbeslut den stora betydelsen det brukar ha. Det ska ju fattas ett nytt budgetbeslut i november efter valet. Kommunledningen bestående av S+C+MP har bara 20 av fullmäktiges 51 mandat. Det går inte att sätta kraft bakom sitt förslag med denna klena minoritet. Flera talare, däribland Dan Nyberg (S), gjorde fåfänga försök att få fler partier att ansluta sig till minoritetens förslag, eller åtminstone börja samtala. Det upprepades att det inte fanns avgörande skillnader mellan budgetförslagen. Det visade sig att det hjälpte föga, i omröstningen vann budgetförslaget från M+L. SD gjorde nämligen en kullerbytta och övergav helt sonika sina egna yrkanden. Partiet slog följe med de två borgerliga partierna precis som för övrigt MBP också gjorde.

Benny Augustsson (S), som leder gruppen med de styrande partierna, var påtagligt irriterad över att S och M inte längre gick i takt med varandra. “Vänersborgsandan” med det intima samarbetet mellan dessa två partier hade gett vika när behovet att profilera sig i valrörelsen tog överhand.

Uppmärksamheten riktas även av ett annat skäl på den kommande och avgörande budgetprocessen. Med utgångspunkt i valresultatet i september formulerar den ”gamla” kommunstyrelsen i oktober och början av november ett nytt förslag. Det föreläggs det ”nya” fullmäktige som avgör budgeten på sitt sammanträde 23 november. 

Det finns en rad osäkerheter som helt kan förändra budgetförutsättningarna i höst – inflationen, pensionskostnaderna, stigande ränteutveckling, utvecklingen av byggkostnaderna, vilken regering som ska styra landet, vilka statsbidrag som beslutas osv. Det som gällde för någon vecka sedan är inaktuellt idag och kan vara helt fel mot slutet av året.

Men det fanns också partier som talade om otakt och om ansvarslöst budgetbeteende. Benny Augustsson (S) vände sig till Vänsterpartiet och räknade under några minuter upp varenda investering som han ville göra under de närmaste åren. Finansieringsbehovet uppgick till en bra bit över miljarden menade han. Vartenda öre ur kommunens resultat behövdes, år efter år. Om inte kommunen gjorde överskott skulle kommunen behöva låna och belasta kommande generationer. Augustsson avslutade uppräkningen med att fråga om hur Vänsterpartiet tänkte ta fram 807 miljoner, den summan ville han höra hur vi skulle finansiera.

Tja, vårt budgetförslag skilde sig från kommunledningens med 67 miljoner. Vi hänvisade till ett tänkbart nollresultat och till att ta pengar från resultatutjämningsreserven (RUR). Redan 2013 deponerade kommunen 50 miljoner i reserven.  

Vänsterpartiet påstår att partiet är i takt med behoven. Barnens och ungdomarnas behov av god utbildning finns idag, just nu, och kan inte skjutas fram till senare. Det går inte att vänta till dagen och året när investeringarna är gjorda och resurserna frigörs. Invånarna med behov av stöd och olika insatser, våra äldre och sjuka i behov av omsorg, kan inte heller tröstas med ett ”tyvärr inte nu, men kanske längre fram”. Det går inte att låta bli att tillgodose de stora behoven idag med att det är viktigare att tillgodose dem i framtiden. Investerar vi idag så kommer dessutom förskolor, skolor, äldreboenden osv att finnas kvar 20-30-40 år i framtiden. Investeringarna belastar knappast kommande generationer, de kommer snarare till nytta för våra barn och barnbarn.

Staten har varit mycket frikostig med statsbidragen under pandemin. Kommunen gjorde bland annat därför ett överskott på resultatet 2020 på 161 miljoner och 2021 på 185 miljoner. Överskotten användes till att betala tillbaka lån för investeringar och/eller slippa att ta nya lån. Kommunen slapp enligt ekonomichefen att ta nya lån på ca 120 miljoner och betalar därför 2-3 miljoner mindre i kapitaltjänstkostnader i år och följande år. I år är prognosen att Vänersborgs kommun ska göra 172 miljoner i överskott. Det statliga pandemipengarna är en skänk från ovan.

Kommunen investerar mycket, precis som Augustssons alla siffror visade. Han glömde dock att berätta hur kommunen skulle ha klarat alla dessa investeringar om inte kommunen hade fått över en halv miljard bland annat tack vare statsbidragen. Statsbidragen har gjort att kommunen är i ett klart bättre framtidsläge än innan pandemin, även med Vänsterpartiets budgetförslag för 2023. 

I Augustssons budget, dvs den styrande minoritetens budgetförslag, beräknades överskottet för 2023 att uppgå till 27 miljoner. Kanske kunde man fråga Benny Augustsson (S) hur de styrande tänkte ta fram 780 miljoner…

Om tre månader vet vi vilka som sätter sig runt samma bord för att komma till kloka beslut. Valresultatet kommer att öka självförtroendet för några partier, andra kommer att få mindre inflytande. 

Att tänka välfärd är att utgå från de som behöver stöd. Alla ska bidra till att finansiera välfärden. Somliga har bättre förutsättningar att bidra mer än andra. Och ju fler väljare som är i takt med oss i Vänsterpartiet och vårt sätt att se välfärden som en grundläggande förutsättning för ett bättre samhälle, desto bättre.

Vänsterpartiets förtroendevalda kommer inte att svika. Det har vi inte gjort och det kommer vi inte att göra. Får vi ett uppdrag från våra väljare, så förvaltar vi förtroendet.

===

Texten är skriven av Lutz Rininsland och Stefan Kärvling. Den är även på publicerad på Vänsterpartiets hemsida, se ”I takt eller i otakt?”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, Kommunfullmäktige 2022, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

24 juni, 2022 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Det är emellertid inte idag som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Sommarsolståndet på det norra halvklotet inföll i tisdags. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets.

Sommarsolståndet är egentligen den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll i tisdags, så innebär det att dagarna redan nu har blivit kortare och nätterna längre. Det blir mörkare…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare, dock inte bilden på flaggan. Den är från idag. Klickar du på den så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle.
Bilden från Dalbobron lades in i efterhand. Den är från midnatt på midsommarafton.

Kategorier:högtid, sommarläsning

KF: Oväntat budgetbeslut

23 juni, 2022 1 kommentar

Kommunfullmäktiges ledamöter samlades redan kl 11.00 igår. Den, som det skulle visa sig, långa dagen började med ett informationsmöte om säkerhetsfrågor. Det är ju val i höst och det är viktigt att politiker och partier börjar tänka på och bli medvetna om risker och störningar i den politiska verksamheten.

Efter att de flesta ledamöter hade intagit en kolhydratrik lunch samlades de sedan i Folkets hus anrika festsal kl 13.00. Det var några år sedan sist. Fullmäktige har genom åren genomfört många sammanträden i lokalen sedan den gamla sessionssalen stängdes och sedemera revs 2018 på grund av mögelangrepp. Eller vad det nu var.

Kommunfullmäktiges i särklass viktigaste ärende var Mål- och resursplanen (MRP) för 2023-2025, dvs budgeten för nästa år. Det är egentligen årets viktigaste ärende för fullmäktige, men just i år är budgetbeslutet i juni av mindre vikt. Det beror på att det är valår och då ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta ett nytt MRP-beslut i november. Och valet kan som bekant ändra majoritetsförhållandena i fullmäktige fullständigt. Det kan bli ett totalt annorlunda beslut i november. Det kan det också bli av det skälet att det händer mycket i ekonomin just nu som kan ändra de ekonomiska förutsättningarna radikalt.

De budgetförslag som partierna hade utarbetat och den debatt som fördes igår under många långa timmar var däremot av en viktig och strategisk betydelse för själva valet den 11 september. Det är dessa förslag som partierna ska visa upp för väljarna och få stöd för i valet. Det är ju i budgetförslagen där partierna redovisar vad de vill för nästa och i viss mån kommande år. Och det märktes under behandlingen av ärendet att det snart är val. Det var stundtals en ren uppvisning av mer eller mindre realistiska (och ofinansierade) vallöften.

Samtliga fullmäktiges nio partier presenterade sina budgetförslag. Det var mestadels partiernas gruppledare som redogjorde för de stora dragen i tänket kring sina budgetar, t ex om bakgrunden, om syftena bakom förslagen, principer, det ekonomiska läget, framtidsvisioner osv. Sedan behandlades de olika nämndernas budgetar. Först ut var socialnämnden, sedan barn- och utbildningsnämnden osv.

Jag ska inte redogöra för vad de olika partirepresentanterna sa om förslagen. De har jag ju redogjort för i tidigare bloggar, även om jag inte har hunnit med kristdemokraternas budgetförslag än. (Se länkar i slutet av bloggen. Även TTELA har kortfattat men överskådligt redogjort för partierna budgetförslag – se “Barnen kan bli vinnare i 2023 års budget” och “Det här vill SD, V, KD och MBP satsa på”.)

Det var bara Moderaterna och Liberalerna som gjorde en ändring i sitt liggande budgetförslag. Det gjorde de under sittande möte, och den ändringen finns inte med i mina bloggar eller i TTELA:s redogörelse. Ändringen i förslaget hade följande lydelse:

“Moderaterna och Liberalerna i Vänersborg justerar vår budgetram till Barn och Utbildningsnämnden från 897.485.000.kr till 899.785.000 kr för att möjliggöra fria arbetskläder till personalen inom förskolan och fritidsverksamheten.”

Det betydde att M+L lade till 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det var ett förslag som redan fanns med hos andra partier.

Så här långt var det förvånansvärt lugnt och stilla i Festsalen. Det var få repliker och lite diskussion. Det var som om partierna var nöjda med att utan kritik få meddela varandra, och förhoppningsvis någon radiolyssnare (klicka här) eller webb-TV-tittare (klicka här), varför deras budgetar var överlägsna de andra partiernas. Det var bara några få som försökte reta upp någon politisk motståndare, men ofta utan att lyckas. Kommunalrådet Mats Andersson (C) är pigg på att försöka sig på några tjuvnyp, självklart också Dan Nyberg (S) och kanske hör jag också själv till den gruppen…

Ärendet avslutades med en allmän diskussion kring budgeten. Då var det fritt fram att diskutera vad som helst kring förslagen. Och då blev det också lite mer fart på debatten. Med betoning på lite…

Benny Augustsson (S) lade stor kraft på att kritisera Vänsterpartiets budgetförslag. Vi i V använde för mycket pengar till verksamheten och insåg inte vikten med stora överskott i kommunens resultat även fortsättningsvis – menade Augustsson. Kommunen behövde nämligen så mycket pengar som möjligt till alla stora investeringar. Och Augustsson räknade upp en massa siffror som jag inte tror att många hängde med i. Lutz Rininsland och även jag hade försökt förklara att Vänsterpartiet prioriterade verksamheterna. Pengarna skulle i första hand gå till personalen som arbetade inom social- och barn- och utbildningsnämndens områden. Barngrupperna skulle bli mindre och lärartätheten i förskola och skola större. Det skulle avsättas pengar till försörjningsstöd och daglig verksamhet LSS och pengar skulle satsas på att motverka våld i nära relation. Vänsterpartiet framhöll också att kommunen hade gjort ett överskott år 2020 på 161 milj kr, 185 milj år 2021 och att prognosen för i år är 172 milj kr. Med andra ord, sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott… Mats Andersson (C) höll med sin kommunalrådskollega och menade att V:s budget var ansvarslös. Vi i Vänsterpartiet ansåg tvärtom att det var V som tog ansvar.

Jag försökte motivera genom att ge en tillbakablick på pandemiåren.

Det var två år som många arbetade hemifrån och möttes på distans. Men majoriteten av kommunens anställda hade inte denna möjlighet. De var tvungna att ta sig till jobbet varje dag. Och det var ofta kvinnor, ofta med låga löner. Det var egentligen viktigare än vanligt att ta sig till jobbet än tidigare. Många arbetskamrater var nämligen sjukskrivna och de var tvungna att täcka upp för varandra, vikariera för varandra, göra andras jobb. I många fall fick de arbeta dubbla pass och kanske ännu mer. Det var de här personerna som upprätthöll viktiga samhällsfunktioner inom välfärden. Det var de som har tagit hand om våra äldre, våra sjuka, våra barn och barnbarn. Ibland fick de applåder från balkongerna för sitt slit och sin offervilja. Från kommunen fick alla anställda en liten present. Men nu efter pandemin har allt blivit som vanligt igen. Deras uppoffrande arbete glöms bort. Nu ska det effektiviseras och sparas i deras verksamheter. Vänsterpartiet vill istället att dessa anställda ska få bättre arbetsvillkor efter pandemin. De ska få fler arbetskamrater och mer tid till att göra det de ser behöver göras, fast de ofta inte hinner. Mycket av det som människor, tidningar och TV tog upp under pandemin vill Vänsterpartiet nu åtgärda i Vänersborg. Det fick vara slut på prat och löften, det var dags att göra något åt arbetsmiljön och arbetsvillkoren – och samtidigt förbättra för de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna.

Huruvida mitt budskap gick fram vet jag inte. Det finns att höra och se i efterhand på Radio Trollhättan och kommunens webb-TV – någonstans i slutet på de långa inspelningarna…

Det som slog mig och sannolikt de flesta som hade läst partiernas budgetförslag och som lyssnade på debatten var alla dessa fina ord och löften som fyllde luften i Festsalen. I synnerhet om skolan… Problemet var att partierna inte hade avsatt några pengar eller otillräckligt med pengar till att förverkliga alla dessa vallöften. Det var med andra ord mycket av de tomma löften som brukar prägla svensk valdebatt. Själv tycker jag att det är beklämmande att höra på och jag förstår att det kan göda politikerförakt.

Vänsterpartiets budget skilde sig åt från de andra partiernas. Det behöver i och för sig inte innebära att det var bäst… Det blir upp till väljarna att avgöra. (Se länkarna nedan.) Det var i varje fall den budget, kanske den enda, som satsade på kommunens verksamheter, på de anställda, på förskola och skola, på socialförvaltningens arbete, på fler anställda i de tekniska nämnderna osv.

Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet var de partier som ville satsa allra minst på kommunens välfärd. Det kan vara bra att veta. Ola Wesley (SD) raljerade till och med, som jag uppfattade det, över det som han kallade barn- och utbildningsnämndens orealistiska “önskelista”. Medborgarpartiet hade inga extra pengar till varken socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden.

Det hade uppenbarligen inte förts några förhandlingar mellan partierna om överenskommelser om budgeten. Såvida inte något parti fått erbjudande och tackat nej. Vänsterpartiet hade i varje fall inte fått någon förhandlingsinvit och det tycktes som sagt inte något annat parti ha fått heller. Det kan kanske bero på att det ska fattas ett nytt budgetbeslut i november, efter valet.

När det efter bortåt 4 timmar (ajourneringar oräknade) närmade sig slutet av debatten så var det egentligen bara Dan Nyberg (S) som visade tecken på att vara villig till överenskommelser. Nyberg betonade hur nära partiernas budgetförslag låg varandra. Utom Vänsterpartiets då. Han sträckte särskilt fram handen till Kristdemokraterna… Det visade sig att inget parti var villig att ta Nybergs hand…

Det blev en långdragen votering där ett motförslag skulle utses till huvudförslaget från S+C+MP. Till slut blev det som väntat, motförslaget till de styrande partiernas förslag blev budgetförslaget från M+L.

Socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister röstar först i fullmäktige. De röstade självklart på sitt eget förslag, 20-0. Det blev lite spännande när det blev de tre kristdemokraternas tur. De lade ner sina röster… Moderaterna och liberalerna röstade naturligtvis på sitt eget förslag. Fem vänsterpartister lade ner sina röster. Nu stod det 20-12 til de styrande partiernas favör. Medborgarpartiet lade sina två röster på M+L. 20-14. Sverigedemokraterna skulle avgöra omröstningen…

Det gick ett sus i församlingen när Wesley röstade på förslaget från… M+L. Det gjorde de andra sverigedemokraterna också.

Kommunfullmäktige antog den borgerliga oppositionens budgetförslag med röstsiffrorna 23-20. Det var 8 ledamöter som avstod.

Det blir som sagt ett nytt budgetbeslut i november. Jag är säker på att kommunens nämnder och styrelser inte gör något på grund av den borgerliga budgeten utan avvaktar det kommande beslutet. Jag tror t ex inte att inriktningsmål och annat börjar omarbetas, som M+L ville i sin budget.

För övrigt var det inga större skillnader på resurstilldelningen i budgetarna, varken totalt eller till de enskilda nämnderna. I “normala fall”, dvs om det inte hade varit valår, så är övertygad om att partierna hade kommit överens. Budgeten från S+C+MP satsade 8 milj kr för att öka barnens vistelsetid i förskolan – M+L:s budget avsatte 10 milj kr för ökad måluppfyllelse. S+C+MP tillförde 1,75 milj kr till kultur- och fritidsnämnden för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola – M+L avsatte samma summa till socialnämnden för att användas till:

“att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

Det var några mindre skillnader även på andra håll, men det handlade om i sammanhanget små summor pengar. Med andra ord, det var två nästan identiska budgetar.

I november fattas ett nytt budgetbeslut. Och innan dess har vi ett viktigt val…

===

Anm. Du kan höra och se hela kommunfullmäktiges sammanträde på Radio Trollhättan och Vänersborgs kommuns webb-TV.

PS. Nu har också TTELA skrivit en artikel om budgetbeslutet – ”Oppositionens budget vann i fullmäktige”. (Tillagt kl 19.05.)

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, Kommunfullmäktige 2022

Budget 2023 (7): MBP

21 juni, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det kommunfullmäktige och då ska beslut om budgeten för 2023 fattas.

I en serie bloggar har jag beskrivit de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag. Jag har två partier kvar, Medborgarpartiet och Kristdemokraterna. Jag hinner inte med KD:s förslag innan sammanträdet. Jag får redovisa deras förslag vid ett senare tillfälle. Det gör kanske inte så mycket, det är ju val i september. Det innebär att kommunfullmäktige ska ta ett nytt budgetbeslut i november, och då är det ett nyvalt fullmäktige som beslutar. Sannolikt kommer fullmäktige att se annorlunda ut efter valet. Det kommer att finnas nya ledamöter och partierna kan ha blivit större eller mindre än de är nu. Det kan med andra ord också finnas ett helt nytt styre…

Det blir sannolikt helt nya budgetförslag i november. Och den budgeten som då antas kommer att bli den som gäller för 2023. Det intressanta med budgetarna som jag har beskrivit i denna bloggserie är att det är de som gäller när partierna går till val och begär väljarnas förtroende.

Medborgarpartiets budgetförslag skiljer sig en hel del från de andra partiernas. Partiet utgår i stort sett bara, när det gäller utgifter, från sina egna förslag. MBP kommenterar överhuvudtaget inte t ex budgettilldelningen till barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden.

Medborgarpartiet tar sin utgångspunkt, precis som de andra partierna, från de anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades i februari och som kommunstyrelsen fattade beslut om.

MBP inleder sitt budgetförslag:

“Tyvärr inser vi att 2023 blir ett år då det inte finns möjlighet att redovisa ett resultat på + 2 % om inte stora besparingar skall göras i de olika verksamheterna. Vi kan konstatera att det ekonomiska utrymmet för verksamhetsåret 2023 är mycket begränsat och vi kommer därför inte att presentera en ‘valfläskbudget’ utan anser att de ekonomiska målen är viktiga att respektera.”

MBP slår tidigt fast, inga nya tjänster ska tillsättas i kommunen – med undantag av tjänster inom social- och barn- och utbildningsnämnden som arbetar i direkt kontakt med vårdtagare och elever. Hur det nu skulle gå till att anställa sådana personer, när MBP inte vill tillföra några extra pengar till dessa nämnder. Det innebär också att MBP är emot en tjänst som landsbygdsutvecklare som Vänsterpartiet har motionerat om. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)

Däremot undantar MBP en äldreombudsman. Partiet vill inrätta en sådan tjänst och den ska kosta 250.000 kr. Det ska dock noteras att ett sådant krav på äldreombudsman, mig veterligt, inte finns. MBP har inte framställt något sådant förslag under de senaste åren.

Medborgarpartiet vill också avskaffa ett kommunalråd. Det innebär två istället för tre personer. Besparingen skulle bli ca 1 milj kr. MBP vill också att digitala nämndsammanträden ska ersätta en del av de fysiska mötena. Det skulle spara 50.000 kr i reseersättning.

MBP vill avsätta 100.000 kr till “en uppstart” av ett kallbadhus på Skräcklan. Pengarna är väl tänkta till någon typ av förstudie kan jag tänka. Jag har dock svårt att se att de styrande partierna tänker gå med på detta i nuvarande ekonomiska läge.

Mini Maria är en verksamhet som vänder sig till ungdomar och unga vuxna som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger. MBP vill som flera andra partier se detta förverkligas i Vänersborg, och avsätter 750.000 kr för ändamålet.

Medborgarpartiet ägnar ett förhållandevis stort utrymme åt de investeringar som partiet vill se genomförda. Jag har inte skrivit om de andra partiernas synpunkter på investeringar, utan hade tänkt spara investeringarna till ett annat tillfälle. Men jag gör ett undantag med MBP och räknar upp de satsningar, och icke-satsningar, partiet vill se under 2023.

Partiet vill skjuta fram en hel del investeringar, t ex Vattenverket, Trestad Center västra, strategiska markinköp, cirkulationsplats Gropbroleden-Tegelbruksvägen och renovering av Folkets hus. MBP vill vidare minska underhållet på gator och vägar och skjuta upp kollektivtrafikåtgärder.

MBP vill istället satsa på kallbadhus (se ovan), förlänga en stenpir i Sikhall och anlägga en gång- och cykelväg mellan Forsane och Dykällan (Frändefors).

Resultatbudget för MBP

Eftersom Medborgarpartiet inte har några förslag i sin budget kring socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna antar jag att partiet ställer sig bakom det förslag till anvisningar och ekonomiska ramar som presenterades av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i februari. Det betyder en mycket stram och återhållsam budget för verksamheterna. Medborgarpartiet lägger i stort sett inga extra pengar till förskola eller skola, äldrevård eller hemtjänst. Partiet avsätter minst pengar av alla partier på kommunens verksamheter.

Medborgarpartiet tycks värna mer om de ekonomiska målen och siffrorna än om kommunens verksamheter. 

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Medborgarpartiet här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, Kommunfullmäktige 2022, Medborgarpartiet

Budget 2023 (6): Vänsterpartiet

19 juni, 2022 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det är ett längre dokument på 12 sidor med tätskriven text. Det är inte så snyggt utformat som Sverigedemokraternas men är betydligt fylligare och mer faktaspäckat. Det kräver nog sin kvinna och man att ta sig igenom texten. Å andra sidan innehåller budgetförslaget oerhört mycket information och kunskap. Och det handlar om fakta, inte en populariserad valpropaganda med en massa vallöften.

Texten börjar med en allmän ekonomisk beskrivning för kommunen. Det konstateras att det föreligger några osäkerhetsfaktorer, som för övrigt gäller samtliga partier och inte bara Vänsterpartiets budgetförslag. Inledningen lyfter också de senaste årens väldiga överskott, +161 miljoner år 2020 och +185 miljoner kr förra året. Det kan väl nämnas att årets prognos är ett överskott på 172 milj kr, även om det inte var känt när förslaget utarbetades.

RUR, resultatutjämningsreserven, beskrivs noggrant. Den har nämligen en strategisk betydelse i Vänsterpartiet budgetförslag. RUR innebär att delar av ett positivt resultat läggs undan i en reserv. Denna reserv kan sedan användas för att jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.

Vänersborgs kommun beslutade i juni 2013 att maximera beloppet för resultatutjämning till 50 miljoner. Hittills har det inte funnits något beslut att disponera medel ur reserven, men det anser V att det är dags att göra i år. Vänsterpartiet anser nämligen att nästa år, 2023, blir en sådan dal i kommunens ekonomi att den borde utjämnas.

Det anser Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) också (SKR:s cirkulär 22:15, s 8):

“Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för 2023–2025. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.”

Vänsterpartiets budgetförslag innebär, som vi strax kommer att upptäcka, ett minusresultat – ett underskott. V yrkar därför att kommunen för 2023 använder en del av de medel som är reserverade genom RUR-beslutet.

I budgetförslaget diskuteras också sociala investeringsfonder. V skriver:

“En sådan fond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i det förebyggande arbetet överhuvudtaget.”

Senare under kvällen (fullmäktige sammanträder på onsdag) lämnas formellt en motion från Vänsterpartiet (genom Lutz Rininsland och Stefan Kärvling) om att inrätta  sociala investeringsfonder. (Se “Motion: Sociala investeringsfonder”.)

Säga vad man vill om Vänsterpartiet, partiet tänker kreativt och tömmer ut alla möjligheter i sin strävan att lägga en bra budget. Partiet är ensamt om det i Vänersborg…

Sedan börjar det bli dags för själva budgetförslaget. Vänsterpartiet börjar med att upprepa tidigare budgetskrivningar:

”I samband med coronapandemin har viktiga samhällsfunktioner satts på prov, inte minst inom välfärden. Det är nu tydligt att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris — instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Självklart måste också välfärden utvecklas i takt med tiden och resurser användas på mest optimala sätt. Inför kommande års Mål- och resursplan behöver kommunen ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.”

Det här kan sägas vara V:s utgångspunkt i budgetarbetet.

Partiet utgår från de konsekvensbeskrivningar som de olika förvaltningarna och nämnderna har dokumenterat i budgetarbetet. Vänsterpartiet vill prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden

Ett av kommunens inriktningsmål är:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Det ställer krav på kommunfullmäktige. Det ger förväntningar på att kommunen ska göra allt för att uppfylla inriktningsmålet. Så är det inte och så har det inte varit. Men Vänsterpartiet antar denna “utmaning”.

De styrande partierna ville som sagt ge 8 mkr till förskolan. Det vill Vänsterpartiet också, för att öka barnens vistelsetid. Men Vänsterpartiet vill avsätta ytterligare 8,4 mkr. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Det här har också revisorerna tittat extra noga på, och inte varit helt nöjda. 

Förvaltningen räknar med att ca 1/3 av grundskolans elever är i behov av någon form av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet.

Enligt förvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 mkr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsätter det i sitt budgetförslag.

Vänsterpartiet har också med 2,3 mkr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem. Det är även avsatt 4,4 mkr för ökade kostnader för inköp av måltider. Det är en osäker siffra. Det var den som gällde när V utformade budgetförslaget. Då räknade samhällsbyggnadsnämnden med en inflation på 6%.

Vänsterpartiet vill som synes göra en stor satsning på förskola och skola efter de tuffa pandemiår som har rått i de pedagogiska verksamheterna. Vänsterpartiet vill utöka barn- och utbildningsnämndens budgetram med totalt 35,6 mkr.

Socialnämnden

Motiveringarna till yrkandena för Socialnämnden är ännu mer omfattande och faktaspäckade än för BUN. Vänsterpartiet håller med förvaltning och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.

“Det är också avgörande med ett större ekonomiskt utrymme för att satsa på förebyggande insatser och fördjupa arbetet utanför den lagstadgade verksamheten. Rätt utfört blir detta för kommunen som helhet mest kostnadseffektivt i längden”

Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 mkr inför 2023. V anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.

Det behövs ett tillskott på 12 mkr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt. Vänsterpartiet vill ge 12 mkr till försörjningsstödet.

Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 mkr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter.

Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.

Vänsterpartiet skriver:

“Besparingar inom äldreomsorgen och arbete, sysselsättning och integration är åtgärder som både förvaltningen och de fackliga organisationerna beskriver kommer få stora och långtgående ekonomiska och socioekonomiska konsekvenser för hela kommunen.”

Vänsterpartiet vill även satsa 2 mkr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Vänsterpartiet utvecklar riskerna med besparingar och nedskärningar inom socialtjänstens olika områden utifrån rubrikerna “Försämrad arbetsmiljö och ökad risk för tillbud och arbetsskador” och “Mer resurser och tillit för en trygg och fungerande välfärd”. Argumentationen är övertygande.

Vänsterpartiet yrkar att socialnämndens budgetram höjs med totalt 22,7 mkr.

Kultur- och fritidsnämnden

“I Kultur- och fritidsnämnden har Vänsterpartiet konsekvent argumenterat för att prioritera åtgärder som har fokus på att gynna ett brett deltagande i verksamheterna, även i de föreningar som får stöd med kommunala medel, och som innebär att fungerande mötesplatser uppstår.”

Så börjar avsnittet i budgetförslaget som behandlar kultur- och fritidsnämnden.

Nämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.

Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 mkr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 mkr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.

Byggnadsnämnden

Vänsterpartiet har under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Förslaget är att tillföra byggnadsnämnden totalt 2,467 mkr till att förbättra förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.

Pengarna riktas till att slutföra digitalisering av detaljplaner (ej ramhöjande), tillägg för ny tjänst som utvecklingsledare och tillägg för GIS-verksamheten, två tjänster.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås få ett tillskott på 1,988 mkr. Det handlar om en tillfällig utökning av 0,7 årsarbetskraft för livsmedelskontroll, en årsarbetskraft för strategiskt miljöarbete och naturvård, en årsarbetskraft för miljöskyddstillsyn (finansierad delvis genom avgifter) och verksamhetsutvecklare, 0,33 årsarbetskraft.

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 700.000 kr till gatuunderhåll.

Kommunen behöver öka gatuunderhållet med 13 mkr. Det innebär att kapitalkostnader om ca 0,7 mkr per år skulle tillkomma för gatuenheten.

Vänsterpartiet anser att det är viktigt att kommunen visar sitt ansvarstagande för sina fastigheter och vägar genom att underhålla dessa på ett seriöst sätt.

Resultatbudget för V

Sammanfattning

Vänsterpartiet avslutar sitt digra budgetförslag med en kort sammanfattning, vilket torde vara på sin plats. Partiets tilläggsyrkanden på ramanvisningarna i februari ligger på totalt 67,44 miljoner för år 2023. Det innebär att det kommer att bli ett underskott i resultatet på 22,44 miljoner. Det ska alltså täckas genom medel ur den så kallade resultatutjämningsreserven.

Några synpunkter

Vänsterpartiets budgetförslag skiljer sig helt från de andra partiernas. Det resoneras kring resultatutjämningsreserv och social investeringsfond, något som inte ens nämns i de andra partiernas förslag. Vänsterpartiet är också det enda parti som lägger en budget som går med underskott. Men det gör partiet helt medvetet, V vill ju prioritera verksamheterna. Vänsterpartiet satsar överlägset mest på framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.

Vänsterpartiet lämnar dock inget åt slumpen utan motiverar förslagen mycket utförligt. Hela budgetförslaget är oerhört faktaspäckat. Men som sagt, det är skrivningar från underlag från nämnder och förvaltningar som ligger till grund för förslaget. På det sättet är budgetförslaget också mycket lärorikt.

Jag kan inte låta bli att avsluta denna blogg med att citera Leo Pedersen. Han skrev i sin krönika i TTELA den 12 juni (se ”Att se glädjen i barns ögon är dubbel glädje”, tyvärr är krönikan låst):

“…hur känns det till exempel att vara principfasta som Vänsterpartiet? Ärligast men inte populärast.”

Jodå, det känns ganska bra. Man kan ju som vänsterpartist alltid hoppas på att bli populärast…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från Vänsterpartiet här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, Kommunfullmäktige 2022, social fond, Vänsterpartiet

Motion: Sociala investeringsfonder

17 juni, 2022 1 kommentar

“Att verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för ett väl utvecklat välfärdssamhälle.”

Så började en motion från den 14 juni 2014. Motionen var skriven av några miljöpartister i Vänersborg och hade rubriken “Motion om Social investeringsfond”.

Miljöpartisterna fortsatte med att förklara vad de menade:

“En social investeringsfond är ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. Denna typ av fonder inrättas i allt fler kommuner, Det viktigaste med en social investeringsfond är att minska marginaliseringen och det lidande en människa som hamnar snett i livet utsätts för. Samtidigt kan vi få ett kvitto på att tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”

En del av kommunens pengar skulle alltså kunna sättas in i en social investeringsfond, eller social fond som den också kan kallas. Så likväl som en kommun kan investera i byggnader och material mm så kan kommunen också investera i barnen och ungdomarna.

Motionen från Miljöpartiet “glömdes bort” när MP kom att ingå i det styrande koalitionsblocket 2014. Det blev en utredning, men när den var klar 6 år senare så röstades den ner, också av Miljöpartiet självt.

När det stod klart att kommunen skulle göra ett stort överskott 2020, på grund av statliga covid19-pengar, så väcktes återigen tanken på sociala investeringsfonder. Det var Vänsterpartiet som tog upp förslaget. Vi föreslog i kommunstyrelsen att kommunen skulle inrätta en sådan här fond. Det tyckte inte ens MP…

År 2020 gjorde Vänersborgs kommun ett överskott på 161 milj kr, år 2021 blev överskottet 185 milj och som det inte vore nog – i år är prognosen att kommunens överskott hamnar på 172 milj kr. Det blir sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott…

En av fördelarna med investeringsfonder är att pengar kan föras över från ett år till ett annat. Ganska många miljoner skulle således kunna avsättas i år och tas med till nästkommande år.

Vänsterpartiet har tagit med inrättandet av sociala investeringsfonder i partiets budgetförslag för 2023. Sociala fonder passar ju utmärkt nu med det stora överskottet. Framtiden ser nämligen inte lika ljus ut när det gäller prognostiserade överskott. Inrättar kommunen en social fond nu så kan årets överskott göra mycket stor nytta för barnen och ungdomarna i framtiden. 

Eftersom budgetförslaget innehåller sociala fonder och det just nu inte finns några, så har Vänsterpartiet också, genom Lutz Rininsland och undertecknad Kärvling, lämnat in en motion i frågan. Motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” lämnas formellt på kommunfullmäktige nu på onsdag.

Jag återger motionen i sin helhet nedan.

===

Motion till kommunfullmäktige

Andra alternativ för sociala investeringsfonder

I oktober 2020 slutbehandlades en motion från Miljöpartiet. Beslutet blev: Kommunfullmäktige avslår motionen.

Av protokollet framgår att inget annat yrkande fördes fram. Det var ett enhälligt beslut. Däremot var det ett ganska stort antal ledamöter som förvånades.

Det gällde Miljöpartiets ”Motion om Social investeringsfond” som partiet, då i opposition, lämnade in i juni 2014. Det dröjde alltså lite mer än sex år innan motionen avgjordes och under hela den tiden tillhörde Miljöpartiet koalitionen som består av S, C och MP och utgör kommunledningen sedan 2014.

Beslutet i sig lämnar inget besked om varför alla, även motionärerna själva, valde att avslå yrkandet, ett yrkande vars hela text var följande:

  • Att inrätta en social investeringsfond, med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.

Dock finns i protokollet en kort sammanfattning av ärendet:

  • Utredning om nyttoeffekt av införande av social investeringsfond har genomförts genom omvärldsspaning. Ett förslag på modell för införande och organisering i Vänersborgs kommun har summerats kortfattat. Utredning är ett beslutsunderlag för att kunna värdera om modellen med social investeringsfond är intressant att införa i Vänersborgs kommun. Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.

Vänsterpartiet vill med vår motion ta upp tråden som finns i sista meningen i sammanfattningen.

Det finns i huvudsak tre skäl att vilja anknyta till utredningen som gjordes på kommunens ”Avdelning för hållbar utveckling”.

  • Genomgående präglas utredningen av en positiv syn på sociala investeringar. Det är ”återbetalningskravet” som till slut avgjorde för att det blev avslag. Vi kan inte se något som tyder på att det tillkommit andra invändningar. Vi vill inte kalla vårt ”googlande” för omvärldsspaning, men visst bekräftas att förebyggande arbete med finansiering utifrån sociala fonder är en gångbar väg till framgång.
  • I arbetet med ungdomar finns två enkla sanningar:

Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället.

Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen

  • Vänersborgs kommun gjorde 2020 ett resultat på 161 mkr, 2021 på 185 mkr och den aktuella prognosen för 2022 är 172 mkr. Dessa överskott används i huvudsak för att minska lånebehovet för investeringar i tillkommande projekt och fastigheter. Tanken är att inte belasta kommande generationer med ränteskuld som följer med dagens beslut.

Var är den avgörande skillnaden mellan tanken kring dessa investeringar och den andra tanken kring sociala investeringar?

Vi ser att kommunen hade kommit långt i arbetet med Miljöpartiets motion från 2014 när det blev tvärstopp av skäl som aldrig uttalades rakt ut.

När vi läser verksamhetsberättelser och underlag för mål- och resursplanen, från barn- och utbildningsnämnden, från kultur- och fritidsnämnden och från socialnämnden, så är bilden gemensam för alla. Visst har kommunen en tillfredsställande verksamhet, man hinner göra det som resurserna tillåter.

Men överallt kan man läsa mellan raderna hur kompetent personal måste blunda: Allt som oftast vågar man inte förorda den sannolikt bästa och mest passande insatsen. Yrkesstolt personal borde få en möjlighet att fullt ut visa sitt kunnande. Våra ungdomar borde få den bästa vägledningen ut ur en kris. Eller helst ett sådant stöd med förebyggande insatser så att handboken med åtgärdskatalogen inte behövs.

Vänsterpartiet yrkar i all enkelhet att

– kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar för att ett beslut om inrättande av en social investeringsfond kan fattas under den kommande mandatperioden.

Lutz Rininsland Stefan Kärvling
2022-06-10

Kategorier:investeringar, Kommunfullmäktige 2022, Motion, social fond

Budget 2023 (5): SD

15 juni, 2022 Lämna en kommentar

Sverigedemokraterna har som sig bör ett eget budgetförslag i år också. Och som vanligt har SD utformat budgetförslaget som en broschyr i A4-format med ett vackert omslag från Skräcklan (se bild). 

Man får lite känslan av någon typ av examensarbete som ska bedömas. Och bedömas ska ju förslaget på sätt och vis. Dock inte av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) eller någon annan politiker. Det är väljarna som ska avgöra om det är ett bra förslag eller inte, om invånarna nu läser budgetförslag… Men tittar de bara på omslaget så får sannolikt förslaget från SD många röster.

Budgetförslaget fortsätter med innehållsförteckning och en inledning av gruppledaren och valsedelns första namn på kommunlistan Ola Wesley. Sedan följer en hel del om ideologi. Om man är lite bevandrad i idétraditioner så är det tämligen solklart varifrån idéer om en nationell gemenskap utan grundläggande motsättningar härstammar. (År 2014 skrev jag en blogg om SD:s ideologi – “Är Sverigedemokrater fascister?”. Svaret på titelns fråga var för övrigt nej. Läs gärna.)

SD:s budgetförslag är till en del, precis som M+L:s budgetförslag, att betrakta som en valbroschyr. Den är dock inte av samma omfattning som förslaget från M+L. Jag kan emellertid inte låta bli att reta mig på att SD ger sig in på pedagogikens område – och tillrättavisar lärarna. SD har inget att lära lärarna i Vänersborg.

SD:s budgetförslag utgår precis som alla andra partiers från de budgetanvisningar som kommunstyrelsen antog i februari.

SD har gjort det enkelt att se vad partiet har satsat annorlunda på än anvisningarna från februari. De har skapat en lättläst tabell – med vissa kommentarer.

Barn- och utbildningsnämnden får 2,3 milj kr extra till arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem. Inget mer. Det ska noteras att SD satsar minst pengar på förskola och skola av alla partier, med undantag av Medborgarpartiet som inte satsar något utöver budgetanvisningarna.

SD vill ge kultur- och fritidsnämnden 2,55 milj kr extra. Partiet har beskrivit in i minsta detalj vad pengarna ska användas till: Frendevi IP 200 tkr (tkr=tusen kronor), Gymnasiehallen 100 tkr, kapitalkostnad inventarier & verksamhetsanpassningar 100 tkr, konstnärlig gestaltning 50 tkr, verksamhetssystem för musik- och kulturskolan 100 tkr och samlingsförvaltning Västra Götalandsregionen 1.100 tkr.

SD förklarar eller motiverar överhuvudtaget inte varför de fördelar och tilldelar pengar som de gör, eller inte gör. Men detaljrikedomen får en att fundera på om inte SD:s representant i kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt inflytande på partiet. Hur ska man annars förklara alla småpengar till så många verksamheter – och 50.000 kr till konstnärlig gestaltning, men inte ett öre extra till elever i behov av särskilt stöd i skolorna…

SD vill ge 12,7 milj kr extra till Socialnämnden för försörjningsstöd. I texten står det dock 12 milj kr. SD vill ge mer pengar till socialnämnden än både S+C+MP och M+L. Det är förvånande… Men det är möjligt att det säger mer om betongpartierna än SD.

De andra nämnderna får ingenting extra. Byggnadsnämnden får noll kronor. Kommunstyrelsen får inte heller några fler kronor, precis som miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. För samhällsbyggnadsnämnden har SD dock en kommentar:

“Sverigedemokraterna förordar närodlade och närproducerade produkter framför fullmäktiges beslut om ekologisk odlad mat.”

Jag vet inte hur det egentligen hör hemma i ett budgetförslag.

Resultatbudget för SD

SD är definitivt det snålaste partiet i kommunfullmäktige, efter Medborgarpartiet, och deras valbudget är oerhört återhållsam. Partiet håller av någon anledning hårt på slantarna och SD lägger tydligen en ära i att lägga pengar på hög, trots att verksamheterna skriker efter mer resurser.

Det är svårt att veta hur SD tänker. Det finns inga förklaringar eller motiveringar till varför partiet fördelar pengar som de gör. Det måsta vara svårt för eventuella väljare att förstå SD:s politik i Vänersborg och vad som avgör partiets ekonomiska prioriteringar. Men det är väl risk att väljare röstar på SD av helt andra skäl än att de skulle föra en bra politik i Vänersborg.

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från SD här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, SD

Budget 2023 (4): M+L

14 juni, 2022 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett gemensamt budgetförslag. Det uppseendeväckande med det är att det tredje partiet i minialliansen har hoppat av budgetsamarbetet. Kristdemokraterna har nämligen lagt ett eget förslag. Dan Nyberg (S), som myntade uttrycket minialliansen om de tre borgerliga partiernas samarbete, lär antagligen mynta ett nytt uttryck för det nya oppositionsblocket, varför inte “nanoalliansen”? Den mer intressanta frågan är dock vad KD:s avhopp betyder för det framtida borgerliga samarbetet.

Nanoalliansens två partier är inbördes olika stora. M har 9 mandat, L har 3. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet.

Budgetförslaget liknar till stor del ett valmanifest. Det räknas upp väldigt mycket som man vill jobba för och genomföra, men som ofta är både mycket allmänt och ”propagandistiskt”. Det hör inte direkt hemma i ett budgetförslag kan jag tycka. De flesta ”vallöftena” i budgetförslaget hittar man framför allt i moderaternas valbroschyrer. Det här upplägget torde också göra det svårt för M+L att hitta stöd för sitt budgetförslag hos andra partier. Flera förslag hör inte heller till det kommunala kompetensområdet.

Jag ska inte redogöra för denna del av budgetförslaget, som det för övrigt är svårt att hitta en röd tråd i. (I slutet av bloggen kan du ladda ner förslaget och läsa dessa avsnitt själv.)

M+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari.

De två borgerliga partierna vill se en annan budgetprocess. Det är en linje som moderaterna har drivit i många år, men som jag mig veterligt, aldrig hört en liberal argumentera för. Tvärtom, Gunnar Henriksson (L) har i barn- och utbildningsnämnden upprepade gånger uttryckt en stor tillfredsställelse över nuvarande kommunala principer för styrning.

Formuleringen i budgetförslaget är identisk med förra året:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Moderaterna, och liberalerna, skriver att de tänker söka stöd för sin syn på en annorlunda budgetprocess i fullmäktige. Det lär väl bli om de vinner valet i höst kan jag tänka. I väntan på en förändring:

“försöker vi här anpassa vårt budgetförslag/MRP till nuvarande upplägg av MRP för Vänersborgs kommun.”

Moderaterna har anpassat sig i några år nu och vill det sig illa, från deras perspektiv, är det väl risk att de får göra det i ytterligare 4 år…

Inriktningsmål

M+L vill ändra kommunens prioriterade områden till ”boende, utbildning och arbete”. Därmed menar de att det också behövs nya inriktningsmål. De föreslår följande inriktningsmål:

  • “Fler personer får en egen bostad.”
  • “Tryggheten utomhus i området där man bor ska öka till minst i nivå med riket, även när det är mörkt ute.”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt, och för 2023 bland de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst i nivå med riket.”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till i nivå med riket.”
  • “Den externa personalomsättningen ska minska med 25%.”

Jag kan väl personligen se att det skulle vara positivt om de nya inriktningsmålen i förslaget blev uppfyllda, särskilt de ökade ambitionerna för skolan. Men det torde vara en lång väg kvar att gå, i varje fall om pengar ska tilldelas nämnderna enligt deras budgetförslag.

Barn- och utbildningsnämnden

M+L vill öka ramen till barn- och utbildningsnämnden jämfört med ramanvisningarna i februari med 12,1 milj kr. Pengarna avsätts för ökad måluppfyllelse samt höjd internränta. Det specificeras inte hur pengarna till BUN ska användas och konkret till vad. Jag känner inte riktigt igen summan. Från BUN har 12,5 milj kr nämnts som kostnaden för att utöka med en lärare per skola. Men det går naturligtvis att se positivt på att det inte följer med några nya uppdrag med pengarna. Det innebär ju att pengarna kan användas för att höja kvaliteten. S+C+MP utökade ju budgetramen för BUN med 8 milj kr, men då fick nämnden ett nytt utökat uppdrag – öka barnens vistelsetid i förskolan. 

Det torde behövas ett betydande ekonomiskt resurstillskott för att förverkliga M+L:s inriktningsmål om att Vänersborg ska vara “bland de 25 bästa kommunerna i riket”…

Det nämns i förslaget inget om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden föreslås få en ökad ram med drygt 1,9 milj kr för att möjliggöra avgiftsfri GIS samt 2/3 utvecklingsledare. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar för den kvarvarande tredjedelen.)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en ökad ram med ungefär 1,8 milj kr. Det ligger på samma nivå som förslaget från S+C+MP. Pengarna ska användas till fler IT-licenser, Campus Dalsland, Kommunakademin Väst, Leva projekt och Funktionsrätt VBG. Men i M+L-förslaget ska dessa pengar också användas för:

“tidsbegränsade uppdrag inom ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser”, samt vid behov medel till anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Vad jag förstår ska alla dessa poster finansieras, förutom tillskottet, genom att M+L sänker det ospecificerade förfogandeanslaget till 8 milj. Det här sistnämnda blir en “liten lek med siffror”.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens ram ska enligt förslaget öka med 2,3 milj kr. De extra pengarna utöver budgetanvisningarna ska till skillnad från de styrande partiernas förslag:

“möjliggöra ökade trygghetsskapande åtgärder på sportcentrum, fritidsgård för barn o unga med nedsatt hörsel … samt uppdaterade verksamhetssystem.”

S+C+MP vill istället satsa på en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får en ökad  ram med 256.000 kr för höjd internränta, vilket för övrigt alla nämnder får kompensation för utan att jag har nämnt det, och för att vara med att finansiera en utvecklingsledare tillsammans med byggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en miljon för höjd internränta och ökade kapitalkostnader.

Socialnämnden

Socialnämnden till sist. Precis som S+C+MP snålar M+L med pengar till nämnden. Socialnämnden har stora behov men M+L föreslår att ramen ska öka med endast 2,4 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“höjd internränta samt finansiering av Mini Maria och att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

De avgiftsbelagda fritidssysslorna ska läsas som avgifter till framför allt musik- och kulturskolan.

Resultatbudget för M+L

Några synpunkter

Med tanke på den mängd vallöften som levereras i de delar av budgetförslaget som mer liknar en valbroschyr än en budget, och som jag inte refererar till i denna blogg, så tycker jag att M+L är alltför återhållsamma med budgettilldelningen till de olika nämnderna. Framför allt är det en snålhet som visas Socialnämnden. Det finns inte heller några motiveringar till varför Social- och även Barn- och utbildningsnämnden får de pengar de får, eller kanske snarare, varför de inte får de pengar de inte får… Jag kommer ofrånkomligen att tänka på det gamla ordspråket “snålheten bedrar visheten”.

Jag har rent allmänt lite svårt att följa den röda tråden i budgetförslaget från M+L. Dispositionen verkar ovanligt nog inte vara helt genomtänkt.

Till sist tycker jag inte att det är några större skillnader mellan budgetförslagen från S+C+MP (se “Budget 2023 (3): S+C+MP”) och förslaget från M+L. Hade det varit ett mellanvalsår hade de båda blocken säkerligen kommit överens. Men nu är det valår och det är viktigt att locka röster. Därför tror jag inte att betongpartierna kommer att lägga fram något gemensamt budgetförslag. Den överenskommelsen kommer antagligen istället efter valet. Det ska ju beslutas om en ny budget för år 2023 i november också…

Det är en återhållsam och snål budget som M+L går till val på och som de tänker sig, och hoppas, ska locka åtminstone fler röster än i valet 2018. Mitt tips är att inte något av partierna kommer att öka antalet mandat…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från M+L här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, L, M
%d bloggare gillar detta: