BUN: År 2025 i fokus – dyster framtid
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag, i övermorgon den 13 februari. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta hand om barn, eller barnbarn. För pensionärer med barnbarn boende i en annan del av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Vårterminen börjar för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns så att säga med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller fler punkter och avsnitt och är överlag mer utförlig. I det följande tänkte jag återge en del fakta från den långa verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
Ekonomiskt redovisade nämnden ett överskott på 3,6 milj kr för år 2025, främst tack vare ökade statsbidrag och högre barnomsorgsintäkter. De sistnämnda förklaras av fler heltidsplaceringar och förändrade avgiftsregler samt ett höjt inkomsttak från Skolverket.
Ekonomin har varit pressad. Kostnader för särskilt stöd ökade liksom de lokalrelaterade utgifterna. Det var, och är, stora svårigheter att anpassa verksamheten till minskat elevantal. Kostnader för måltider ökade och priserna på varor och tjänster steg. Det är värt att notera att barn- och utbildningsförvaltningen betonar att:
“Kostnaderna för barn [i förskolan] i behov av särskilt stöd är höga och innebär en fortsatt utmaning att hantera i förhållande till tilldelad budget.”
Och:
“Vissa enheter [i grundskolan] uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, detta är ofta kopplat till elevers behov av särskilt stöd eller extraordinärt stöd. Det är en utmaning att uppnå både måluppfyllelse och budget i balans.”
Ja, det är en utmaning… Om nämnden bara uppnådde ett av målen så kan vi gissa vilket mål som inte uppnåddes… Det kan i praktiken innebära, eller innebär, att barn och elever som ska ges förutsättningar för ett meningsfullt och lyckligt liv får stå åt sidan för kravet på en budget i balans…
BUN har under år 2025 haft problem med undermåliga lokaler, renoveringar och evakueringar. Det har till och med varit akuta stängningar. Tärnanskolan hade under en längre tid bristande inomhusmiljö. I september 2025 påbörjades ett renoveringsprojekt som kommer att pågå även under 2026.
Det har skapat stora problem för verksamheten som behövde flytta runt och anpassa sig efter underhållsarbetet. Även på Onsjöskolan var det problem och verksamheten behövde evakuera delar av lokalerna. Öxnereds förskola visade sig vara i så dåligt skick att en totalrenovering inte var möjlig. I stället ska en ny förskola byggas från grunden. Och ombyggnaden av Skördegatans förskola på Onsjö försenades efter Sernekes konkurs.
Lokalproblemen har naturligtvis påverkat kontinuiteten i undervisningen och arbetsmiljön. Det har tagit resurser från kärnuppdraget och bidragit till ökad stress hos både personal och elever.
År 2025 präglades av flera nationella reformer inom skolområdet. Det blev bland annat krav på bemannade skolbibliotek, en ny lag om skolor mot brott och beslut om införande av tioårig grundskola från 2028. Kommunen har tvingats anpassa sig genom bland annat nyanställningar av tre skolbibliotekarier under hösten, och utveckling av nya strukturer.
En av de mest avgörande utvecklingstrenderna är den demografiska förändringen med minskande födelsetal och prognoser om färre barn och elever under kommande år. (Se hur tankarna går i kommunen för att möta detta… – “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.) Detta påverkar både resursfördelning och organisation. Förvaltningen har därför arbetat med en omfattande översyn av förskole- och grundskolestrukturen. Syftet är att anpassa organisationen så att en större del av resurserna kan gå till undervisningsnära verksamhet. Samtidigt skapar minskningen av elevantal organisatoriska svårigheter eftersom nedgången ofta är utspridd över flera klasser och enheter. Det gör att det är mycket komplicerat eller omöjligt att göra “personalanpassningar”.
Det blir inte “lättare” av att BUN har ansvarat för ett varierande och delvis snabbt föränderligt barn- och elevunderlag, däribland barn som vistades på Restad Gård samt barn i familjer med tillfälligt skydd, främst från Ukraina. Det har ställt krav på en flexibel organisation och “budgetmässig beredskap”.
Den lägre resurstilldelningen för enheterna på grund av det minskade barn- och elevantalet, osäkert och varierande antal asylsökande barn och elever samt de allt mer ökande behoven hos barn och elever har lett till en ökad etisk stress bland rektorerna. Det gäller säkerligen även lärare och annan skolpersonal som redan tidigare har upplevt en hög arbetsbelastning. Resurserna räcker inte till för att möta alla elevers behov, och särskilt elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i kläm.
Rektorerna ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. Rektorerna har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Jag tror att alla som arbetar i skolan, rektorer, lärare och övrig skolpersonal, upplever att krav och resurser inte går ihop.
Verksamhetsberättelsen handlar till stor del om en redovisning av nämndens alla politiska mål. Det gjorde även den korta verksamhetsberättelsen som jag redovisade i januari. (Se “Vårterminen börjar för BUN”.) Jag hänvisar dit och nöjer mig här med att visa en sammanfattande tabell över barn- och elevresultaten:
Förvaltningen sammanfattar på följande sätt:
“Elevresultaten visar en blandad bild: trygghet och trivsel är fortsatt hög, och flera insatser såsom mindre undervisningsgrupper, förstärkt elevhälsa och riktat stöd har visat god effekt, särskilt i progressionen från årskurs 6 till 9. Samtidigt nås inte samtliga mål kopplade till gymnasiebehörighet, meritvärde och närvaro och resultaten varierar mellan enheter.”
Borde inte Vänersborgs kommun ha större ambitioner? Och om man ser det ekonomiskt – det vi sparar på barnen och ungdomarna idag kommer vi att få betala mångfalt mer i en framtid som inte ligger alltför lång bort.
Det finns ett längre avsnitt om personal. Jag tycker att följande tabell ger en bra sammanfattning.
Barn- och utbildningsförvaltningen har minskat sina sjuktal de senaste åren och ligger nu på en motsvarande nivå som innan pandemin. Det finns dock fortsatt stora utmaningar. Sjukfrånvaron har stor påverkan på såväl effektivitet som kvalitet i verksamheten:
“Detta eftersom tid och personella resurser på samtliga nivåer inom förvaltningen behöver läggas på att hantera sjukfrånvarons effekter på olika sätt. Största utmaningen har varit och är fortsatt att tillse att sjukfrånvaron inte har för stor påverkan på kärnverksamheten och förutsättningarna för de som verkar inom denna då det riskerar att driva sjuktalen ytterligare.”
Inom grundskola F-6, fritidshem och anpassad grundskola 1-6 beror ökningen primärt på att sjuktalen gått upp (se tabell ovan) inom de två största yrkesgrupperna resurspersoner och legitimerade lärare. Det är framförallt psykisk ohälsa som ligger till grund för långtidssjukskrivningar inom yrkesgruppen legitimerade lärare.
Den största arbetsmiljöutmaningen i förvaltningen har under flera år varit hög arbetsbelastning, obalans mellan krav och resurser samt svårigheter att prioritera i arbetsuppgifterna. En annan aspekt på arbetsmiljön är rapporteringen av tillbud:
“Av de 179 tillbudsrapporteringar som inkom under 2025 är 122 från grundskolan och merparten berör hot- och våldssituationer eller händelser där man kunnat bli skadad av annan person.”
Det står väldigt mycket i verksamhetsberättelsen, ändå har jag inte tagit med allt. Den som är intresserad av hela berättelsen kan ladda ner den här.
Till sist vill jag komplettera min framställning genom att lägga till några lösryckta slutsatser ur verksamhetsberättelsen.
-
Majoriteten av elever känner sig trygga i skolan. - Ökad stress och nedstämdhet, särskilt bland flickor i högre årskurser.
- Negativ utveckling kring matvanor.
- Huvudvärk är en vanlig problemindikator.
- Studiero upplevs som låg av många elever.
- Utbyggd elevhälsa och samverkan med socialtjänst bidrar positivt.
- Vårdnadshavare uttrycker hög tillit till förskolans verksamhet.
- Små undervisningsgrupper och riktade stödinsatser har haft effekt.
Jag lät Chat GPT läsa igenom verksamhetsberättelsen och mitt blogginlägg och göra en jämförelse. AI-verktyget ansåg att jag hade underskattat “de riktigt tunga signalerna” i verksamhetsberättelsen:
“psykisk ohälsa hos lärare, hot- och våldstillbud, etisk stress och lokalproblem”![]()
Jag hade också “missat (lite) den största politiska implikationen”:
“kommunen försöker anpassa kostnader snabbare än verksamheten klarar”
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde är på fredag. Det finns ganska många fler ärenden på dagordningen…
Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen
Så kom då snön tillbaka på fredag och lördag. Det blev ett väldans skottande men egentligen inte beroende på att det kom särskilt mycket snö. Det var snarare den hårda, nordliga vinden som skapade de stora snödrivorna i Nordstan och på Lovisebergsgatan. Det tillsammans med få och små utrymmen att slänga den skottade snön gjorde helgens snöröjning tung och besvärlig för pensionärer…
Den kommunala snöröjningen har en del i övrigt att önska i Nordstan. Det positiva är att plogbilarna kommer både tidigt och ofta, men de plogar bara ett “spår”. Det blir ännu trängre än vanligt på gatan, särskilt när alla snövallar hamnar på ena sidan med de parkerade bilarna på andra sidan. Det blir svårt att köra och nästan omöjligt att mötas.
På Lovisebergsgatan och flera av gatorna ska det enligt kommunens instruktioner och regler vara norrlandsplogning. Det betyder att snön ska upp på trottoarerna och inte vara kvar i vallar på gatan. Det innebär även att fastighetsägare längs gatan inte behöver skotta trottoarerna… Men snöröjarna har tydligen inte fått rätt instruktioner, det strängplogas på t ex Lovisebergsgatan. (Se kommunen “Snöröjning och sandning”.)
Nu är det några dagar utan mer snö. Skulle man då inte kunna passa på att köra bort en del snö innan nästa snöfall? Det kommer att bli svårt att få undan all ny snö som enligt prognoserna är på gång.
På Facebook skrivs det om bristande snöröjning i andra delar av både staden och kommunen. Hur det är med den saken har jag inte sett med egna ögon, men kanske kommunen skulle följa upp hur snöröjningen sköts. Men det gör säkert kommunen redan…
Den som vågade sig på att trotsa snöiga vägar och gator, oskottade trottoarer (där det strängplogas) och snöhögarna vid bland annat korsningarna kunde i helgen besöka Sellbergska huset.
Sellbergska huset kallas i folkmun ofta för ”f.d Dockmuseét”. Det är Vänersborgs stads äldsta hus. (Se “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.) Huset förföll under några år, men hyrs numer av Patrique Daghäll och sambon Malin.
Och de har gjort underverk. Huset är som en utställningshall, ett museum. Det är antikviteter överallt och i helgen var allmänheten välkomna. Patrique Daghäll ordnar också event och andra aktiviteter. På Instagram kan man följa Sellbergska huset och få reda på när dörrarna öppnas för besökare.
I ett av inläggen beskrivs huset på följande vis:
“Var välkommen in i Wenersborgs vackraste historiska rum, till ljus och värme där tidlös stillhet råder.”
Har du inte besökt Sellbergska huset så är det dags att ta svängen förbi. Det är bara att hoppas att Patrique Daghäll och Malin får fortsätta att hyra huset på rimliga villkor. Med tanke på hur kommunen hanterar andra uthyrningar, som t ex Hallevibadet, kan man tyvärr inte vara säker på hur kommunen tänker…
Det finns fyllnadsmassor lite överallt i kommunen. Var man än bygger tycks det finnas föroreningar t ex vid Nabbensberg, området vid arenan, Sanden osv. (Se “Kommunens föroreningar”.) Och varje gång verkar det komma som en överraskning. För inte så länge sedan hittade man föroreningar på området mellan gymnasieskolan och rugbyplanen. Där finns det inte bara fosfor och koppar. Det finns också PFAS. Det kommer antagligen från Ferrolegeringar i Trollhättan.
På Sjövallen finns det också PFAS. Enligt en provtagning av jord, grund- och ytvatten har det konstaterats att:
“det finns höga halter av PFAS på området Sjövallen”
Det kunde vi läsa om i TTELA den 8 oktober förra året. (Se “Skyhöga värden av PFAS vid Sjövallen i Vänersborg”.) TTELA skrev:
“Riktvärdet för miljögiftet PFAS går vid 45 nanogram per liter. När länsstyrelsen undersökte grundvattnet vid Sjövallen i Vänersborg hittade man halter på 36.000.”
Det är antagligen Räddningstjänsten som är skyldig till föroreningarna. De har haft diverse övningar på Sjövallen. Det är dock kommunen som ska betala saneringen. I år har det avsatts nästan 8 milj kr enbart för riskbedömning och undersökningar.
Det ska sägas att det inte är någon större fara att befinna sig på Sjövallen. Kanske ligger faran mest i att PFAS rinner med regnvattnet ut i Vänern. Dicksvattenintaget ligger ju inte så långt från Sjövallen men prover visar att det inte finns något PFAS i dricksvattnet. Det mesta följer antagligen med älven till Trollhättan och vidare mot Göteborg…
Några ord om Sanden norra och aulan
Det händer en del saker i staden som inte alltid dyker upp på politikernas bord. I varje fall inte omedelbart. Det kan man se vid en botanisering i kommunens diarium. Det finns mycket av intresse. I detta inlägg tar jag upp Sanden norra och Huvudnässkolans aula.
I onsdags skrev jag om detaljplanen och en fastighetsägare på Sanden södra. (Se “Sanden södra: Likställighet eller expropriation?”.) Idag ska jag nämna några ord om en arrendator på Sanden norra. Det finns nog bara en tror jag, och det är Vänersborgs Segelsällskap.
Sanden är som bekant en ö. Den består till stor del av fyllnadsmassor som lagts i det tidigare grunda sundet mellan Vänern och Vassbotten. Det var fyllnadsmassor från kanalbygget i början på 1900-talet som till största delen skapade industriområdet.
Det finns markområden på Sanden som inte är tillfredsställande stabila. Det är naturligtvis ett av problemen för alla som vill bygga på Sanden södra, men också för Segelsällskapet på Sanden norra.
Segelsällskapet har fått vissa problem och begär markförbättringar:
“Hela området är beläget på mark bestående av utfyllnadsmassor som tillförts i kommunens regi. Allt sedan den stora översvämningen av Vänern år 2000-2001 har området besvärats av större och mindre slukhål orsakade av att det mer finkorniga materialet lakats ur utfyllnadsmassorna,
vilket försvårar användningen av marken och som potentiellt kan utgöra risk för skador och olyckor. Det finns nu dels lite större hål på några platser under konstgräsbeläggningen, dels ett flertal mindre hål i området kring bränsleförrådet (fyren) och signalmasten. Hålen inom konstgräsområdet är särskilt bekymmersamma då de inte bara stör vår egen verksamhet utan också utgör risk för olyckor i samband med evenemang som Aqua Blå”
Segelsällskapet anser att det är kommunen som markägare som ska åtgärda bristerna och återställa arrendemarken till det skick den hade vid klubbens tillträde.
Det är väl så det fungerar antar jag. Det kan säkerligen bli dyrt, men det är antagligen bara en försmak av vad det kommer att kosta kommunen när Sanden södra ska exploateras. Det är ju inte bara slukhål i marken som är problemet. Det finns gott om föroreningar – och så är det översvämningsriskerna…
Huvudnässkolans aula, eller Brödrosten, som många kallar den nu för tiden, står tom. Den används knappast, det finns ingen hyresgäst. Inredningen och tekniken är omodern och det yttre underhållet är eftersatt. Det har inte gjorts något av vikt med byggnaden på flera år. Aulan står mest som ett monument över svunna tider.
“Svunna tider” ja. På den här tomten framför Vänersborgs museum, mitt i kulturaxeln, har det funnits en skola sedan 1869. Mellan 1961-1963 uppfördes Huvudnässkolan och den gamla skolan, läroverket, revs. Huvudnässkolan bestod av A-, B- och C-huset samt aulan och den invigdes den 19 oktober 1963. Båda mina barn har gått på Huvudnässkolan…
Under förra året gjordes en statusbesiktning av aulan. Det är ingen upplyftande läsning. Allt är dock inte katastrof. Koppartaket på aulan är t ex i ett gott skick och det är även betongbågarna. Det finns emellertid mycket som behöver åtgärdas…
Inspektionen mynnade ut i en lista med skador/risker.
Mark: “skador på fasaderna samt fuktskador invändigt … gräs, jord, sten samt asfalt [ligger] kloss an mot grunden vilket innebär att fukten stannar mot densamma.”- Fasader: “skarvar och möten med hängskivor samt kompletteringar av tenn i mötet mellan kopparplåt och de höga fönstren behöver justeras.” “De putsade partierna mot väster och öster behöver tas ner och göras om då de uppvisar fuktskador och bom mellan puts och bärande stomme.”
Fönster: “…isolerar inte speciellt bra. … Fönster i marknivå mot norr har plåtomfattningar som inte är fackmässigt utförda. De höga fönsterna på aulan är delvis skadade samt är otäta vilket medför att det har trängt in vatten i salen. Som en följd av detta så är innerbågen med dess raster rostangripna.”- Ytterdörrar: “Dörrar i mark och källarplan är uttjänta och släpper in fukt och vatten då de är så pass skadade i nederkant. På insida dörrar till aulan är det fuktskador och släpp i linoleummattorna. Övriga ytterdörrar är i bruksskick, men likt fönster saknar de ett bra isoleringsvärde.”
Yttertak: “De lägre takytorna som är lagda med tätskiktsmatta bör bytas inom en fem-årsperiod. Med tanke på att dessa tak har invändig avvattning så bör man ligga i framkant för att eliminera risken för inläckage.”
Huvudnässkolans aula, “brödrosten”, är onekligen ett minnesmärke över svunna tider, men visst skulle aulan kunna användas även i framtiden. De nödvändiga åtgärderna kommer att bli kostsamma, men väntar kommunen alltför länge så fortsätter förfallet. Och sedan kan det bli omöjligt eller alltför dyrt för att göra något.
Det är med andra ord dags att politikerna bestämmer sig för vad de vill göra med aulan. Och lyssnar man till vänersborgarna så tror jag att de flesta vill behålla den. I så fall är det hög tid att lyfta in aulan i budgetprocessen och börja planera in underhåll så fort som möjligt. Väntar kommunen för länge kan det bli för sent.
Folkets Hus Vänersborg står på randen till att tystna
Jag publicerar här ett inlägg från Folkets hus i Vänersborg.
Efter en utdragen och påfrestande process med Vänersborgs kommun under 2024 har föreningen hamnat i ett allvarligt mellanläge. Beskedet var att Folkets Hus skulle vara utflyttat ur lokalerna senast den 31 mars 2025. Under denna period har föreningen i praktiken varit förhindrad att bedriva verksamhet, boka arrangemang eller skapa intäkter under fungerande förhållanden. Samtidigt har kostnaderna fortsatt att löpa.
Föreningen har nu vunnit upphandlingen om driften av verksamheten för de kommande 8 åren (4+2+2), med avtalsstart 1 april. Det finns alltså en framtid – men den är ännu inte säkrad.
Situationen är högst allvarlig.
Även med stöd kan vi inte garantera att föreningen klarar sig fram till avtalsstart. Utan hjälp är risken överhängande att Folkets Hus Vänersborg inte överlever.
Detta är ett avgörande ögonblick.
Varje bidrag ger oss en chans – men inga löften.
Stötta insamlingen. Hjälp oss kämpa för Folkets Hus Vänersborgs framtid.
Klicka här för att komma till insamlingen för Folkets Hus Vänersborg.
Sanden södra: Likställighet eller expropriation?
På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan (28 januari) granskades och diskuterades en detaljplan för Sanden södra. (Se “KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.) Min uppfattning var att planen enbart inbegrep mark som kommunen ägde. Jag vill minnas att någon faktiskt sa det. Men det är klart, som politiker är det ändå min uppgift att kontrollera allt som förvaltningens tjänstepersoner arbetar fram.
Eller? Ofta får de som gör det bannor från de styrande, framför allt de socialdemokratiska, politikerna. De brukar rikta stark kritik till dem som ibland kan ifrågasätta experternas slutsatser…
Jag har hur som helst tagit en ”extra titt” på detaljplaneförslaget för södra Sanden och upptäcker att det finns gator som ska anläggas på privata fastigheter eller delar av dem. Det var en överraskning. Men, säger förvaltningen, på en fråga via mejlen:
“Vi har i projektets gång haft långgående dialoger med fastighetsägarna om markbyten som kommer behöva ske både för helheten och för aktuella granskningsförslaget. Avtal är tecknat med två av fastighetsägarna för genomförandet av detaljplanen.”
Det låter bra, det är så det ska gå till – även om det hade varit bra för kommunstyrelsen att känna till. I synnerhet om “markbytena” var förenade med några kostnader. Men, det finns åtminstone en berörd fastighetsägare till som kommunen inte har varit i kontakt med i denna fråga. Fastighetsägaren har inte hört talas om varken ny gata på fastigheten eller markbyten, än mindre har avtal diskuterats. Det får mig att undra lite om hur kommunallagens likställighetsprincip fungerar i Vänersborgs kommun. (Se KL 2 kap 3 §.)
Hur kommunen tänker lösa problemet på Sanden utan att föra dialog med berörd fastighetsägare vet jag inte. Är det expropriation som kommunen tänker på? Kommunen var ju tydlig med att betona sin makt när den utarbetade de reviderade riktlinjerna om markanvisningar och exploateringsavtal mm strax före juluppehållet. (Se “Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.)
I riktlinjerna betonades framför allt kommunens makt:
“Kommunen ska så långt som möjligt köpa mark genom frivilliga överenskommelser. När frivilliga överenskommelser inte kan nås och om köpet är av stor vikt för kommunens utveckling kan kommunen nyttja lagstadgade tvångsåtgärder.”
Som tur var återremitterade kommunfullmäktige ärendet, naturligtvis mot de styrande partiernas, S+C+KD+MP, och SD:s vilja… Men kommunen kan ju ändå expropriera en del av fastigheten, det finns lagstöd för sådana tvångsåtgärder. Det är emellertid inte helt lätt. En kommun kan nämligen aldrig själv besluta om expropriation. Kommunen kan bara ansöka. Själva expropriationsbeslutet fattas av regeringen, efter en prövning av lagstöd och proportionalitet. Det är inte en
helt okomplicerad, eller billig, process… Och har kommunen inte ens pratat med fastighetsägaren och försökt nå en frivillig överenskommelse först, så kan nog kommunen glömma exproprieringen. (Se “Expropriationslag”.) Det här framgick för övrigt inte i förslaget till ovanstående riktlinjer om markanvisningar mm. Det hade ju visat att kommunen inte har den absoluta makt som den ofta vill påskina för sina invånare…
Förhoppningsvis tar kommunen snart kontakt med fastighetsägaren i fråga på Sanden södra.
Ett Vänersborg som inte för dialog med sina invånare utan bara talar maktspråk är inte en kommun som vi vill ha.
Harlitz/Kärvling yttrar sig till Förvaltningsrätten
Det var som bekant en del turbulens i kommunfullmäktige den 17 december när ärende 25 på dagordningen, ”Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”, skulle avgöras. Ärendet mynnade ut i ett mycket omdiskuterat beslut.
Förhandlingarna i fullmäktige slutade med att partierna i opposition (M+SD+V+MBP+L), som var i minoritet med 22 ledamöter (en från SD var frånvarande), röstade igenom en så kallad minoritetsåterremiss. Varje återremiss ska medföljas av en motivering och en sådan lämnades. Eftersom den styrande majoriteten (S+C+KD+MP) med 23 ledamöter hade yrkat på återremiss i andra hand, så röstade de styrande igenom att deras motivering skulle följa med beslutet. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss”.)
Det var flera ledamöter i framför allt Vänsterpartiet och Moderaterna som ansåg att beslutet stred mot Kommunallagens (KL) 5 Kap 50 § (fetstilen är min):
“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”
Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) överklagade gemensamt fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Det skrev jag om i blogginlägget “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”. Här kan du också läsa själva överklagan.
Det blir inga förhandlingar ”på plats”, i t ex en rättssal, vid sådana här överklaganden. Det går till så att Förvaltningsrätten skickar de klagandes, dvs Harlitz och Kärvling, överklagan till motparten, som i det här fallet är Vänersborgs kommun. Kommunen får “försvara” fullmäktiges beslut skriftligt, eller rättare sagt, yttra sig över överklagan. Det gjorde kommunen den 14 januari. (Det går att ladda ner kommunens yttrande till förvaltningsrätten om du klickar här.)
När Harlitz och jag läste en mening i kommunens yttrande insåg vi att vi skulle utnyttja möjligheten att yttra oss över kommunens yttrande. (Vi reagerade för övrigt på fler formuleringar…) Vi undrade hur juristerna på kommunen tänkte när de i yttrandet “försvarade” fullmäktiges beslut och samtidigt skrev:
“Utifrån den tillämpade beslutsgången fanns det följaktligen först endast stöd hos en minoritet att återremittera ärendet…”
Kommunjuristerna skriver ju faktiskt rakt upp och ner att beslutet om återremiss fattades, dvs begärdes (se KL 5 Kap 50 § ovan), enbart av minoriteten…
Hur som helst, det är upp till Förvaltningsrätten i Göteborg att avgöra vem som har rätt. Förvaltningsrätten kommer först att läsa Harlitz och Kärvlings yttrande, som skickades in igår måndag. Det kan läsas nedan eller laddas ner här. Det är mycket troligt att Förvaltningsrätten skickar vårt yttrande till kommunen. Det är för att juristerna i Vänersborg ska få möjlighet att yttra sig en gång till. Det skulle emellertid förvåna mig om de gjorde det. Vi får se.
Här följer Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvlings (V) yttrande.
==
Yttrande över kommunens yttrande i mål 15545-25
Det framgår inte med full tydlighet av kommunens yttrande hur beslutsprocessen gick till när ärende 25 på dagordningen, ”Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”, skulle avgöras. För att undvika oklarheter lämnar klagandena därför en kort redogörelse för beslutsgången. (Hela sammanträdet finns tillgängligt via Vänersborgs kommuns webbplats.)
När överläggningen i ärendet hade avslutats förelåg följande yrkanden. Den politiska majoriteten, det vill säga de styrande partierna, yrkade bifall i sak till förslaget. Den politiska minoriteten, det vill säga oppositionspartierna, yrkade på återremiss av ärendet och angav en motivering för återremissen. Den styrande majoriteten hade därutöver framfört ett yrkande om återremiss i andra hand, även detta förenat med en motivering.
Vid beslutstillfället ställde kommunfullmäktiges ordförande först frågan om ärendet skulle avgöras vid sammanträdet eller återremitteras. Omröstning begärdes. De ledamöter som ville avgöra ärendet vid sammanträdet röstade ja, och de ledamöter som ville återremittera ärendet röstade nej. Omröstningen utföll med röstsiffrorna 23–22 för att avgöra ärendet vid sammanträdet.
Eftersom det enligt 5 kap. 50 § kommunallagen endast krävs att minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna stöder ett yrkande om återremiss, innebar omröstningsutfallet att ärendet skulle återremitteras.
Klagandena uppfattade att detta beslut också innebar att den av minoriteten angivna motiveringen skulle ligga till grund för återremissen. Ordföranden gjorde emellertid en annan bedömning och hänvisade till att även den styrande majoriteten hade yrkat återremiss i andra hand och angett en egen motivering, varför det enligt ordföranden förelåg två motiveringar.
Efter ordningsfrågor och ytterligare diskussion ställde ordföranden frågan till kommunfullmäktige vilken motivering som skulle följa med återremissen. Omröstning genomfördes, varvid majoriteten med röstsiffrorna 23–22 beslutade att låta den egna motiveringen följa med återremissen. Minoritetens motivering avslogs.
Utifrån denna redogörelse vidhåller klagandena sin överklagan och bemöter härmed kommunens yttrande.
Det är ostridigt att det vid sammanträdet förelåg ett primärt yrkande om återremiss från en minoritet av ledamöterna, samt ett andrahandsyrkande om återremiss från den styrande majoriteten, att aktualiseras först om ärendet inte skulle avgöras i sak. Kommunen gör gällande att detta medför att återremissen ska betraktas som ett majoritetsbeslut. Denna slutsats saknar, som klaganden ser det, stöd i kommunallagen.
Minoritetens yrkande om återremiss aktualiserades inom ramen för minoritetsskyddet i 5 kap. 50 § kommunallagen. Av lagtexten framgår att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.
Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 2008/09:21) framgår att lagstiftaren avsett att se återremissyrkandet och dess motivering som sammanhängande och oskiljaktiga. I propositionen betonas att det är de ledamöter som begär återremiss som ska ange vilka brister i beslutsunderlaget som motiverar återremitteringen.
Vidare framgår av förarbetena att regleringen införts i syfte att säkerställa minoritetens inflytande över återremissens innehåll och att förhindra att den styrande majoriteten ges möjlighet att påverka eller förändra motiveringen till en återremiss som begärts av en minoritet (jfr prop. 2008/09:21).
Att den styrande majoriteten i det aktuella fallet även framfört ett andrahandsyrkande om återremiss förändrar, som klaganden ser det, inte denna ordning. Ett sådant yrkande kan knappast ges företräde framför ett primärt minoritetsyrkande i frågan om vem som äger rätten att bestämma motiveringen. Avgörande måste vara vilket yrkande som faktiskt låg till grund för beslutet att återremittera ärendet.
Genom att tillåta ledamöter som i första hand yrkat och i omröstningen röstat på att ärendet skulle avgöras i sak under sammanträdet – och vars återremissyrkande endast framförts i andra hand – att delta i och avgöra frågan om motiveringen, har kommunfullmäktige enligt klagandens mening i praktiken tillåtit den styrande majoriteten att påverka innehållet i en återremiss som aktualiserats genom minoritetsskyddet. Detta torde strida mot den ordning som följer av 5 kap. 50 § kommunallagen och dess förarbeten.
Kommunens hänvisning till bestämmelsen om att ordföranden vid flera motiveringar får pröva vilken som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna kan inte ges den innebörd kommunen gör gällande. Denna ordning tar ju sikte på situationer där flera motiveringar framförs av de ledamöter som begärt återremiss, och ger som de klagande ser det inte stöd för att ledamöter som motsatt sig återremiss i första hand ska kunna delta i fastställandet av motiveringen.
Att kommunen i efterhand beskriver återremissen som ett majoritetsbeslut torde sakna rättslig betydelse. Den rättsliga bedömningen ska göras utifrån hur beslutsprocessen faktiskt genomfördes, inte utifrån en efterhandskonstruktion.
Sammanfattningsvis är klagandens uppfattning att kommunfullmäktige, genom att tillåta ledamöter som endast i andra hand begärt återremiss att delta i beslutet om motiveringen, handlat i strid med 5 kap. 50 § kommunallagen. Beslutet har därmed inte tillkommit i laga ordning och bör därför upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.
Henrik Harlitz Stefan Kärvling
Grattis Magnus Larsson!
Så fick han då sitt välförtjänta pris – Magnus Larsson i Sikhall.
På gårdagens mycket välbesökta och uppskattade födelsedagskalas för Vänersborgs stad fick Magnus Larsson från Sikhall mottaga kommunens “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för sitt fantastiska arbete med att renovera Sikhalls magasin. Priset delades ut av byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) tillsammans med nämndens vice ordförande Piotr Gabrys (M) och stadsarkitekt Martin Staude.
Byggnadsnämnden motiverade valet med följande ord:
”Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett fint och välbehövt byggnadsvårdsprojekt.
Spannmålsmagasinet är ett byggnadsminne som har räddats från förfall genom nödvändiga reparationer med traditionella material och metoder.
I byggnaden som nu används som samlingslokal visas historiska föremål med anknytning till Sikhalls historia inom lantbruk och sjöfart.
Byggnadsnämnden är tacksam för fastighetsägarens engagemang för både platsen och huset.”
Magnus Larsson har gjort en makalös och mycket imponerande insats. Sikhalls magasin, som byggdes 1874 för att magasinera spannmål, företrädesvis havre, har blivit “återfött”. Det är nu som nytt med bland annat nytt tak och nya fönster. Sikhalls magasin kommer att kunna stå kvar i många decennier framöver. (I blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)” har jag redogjort mer i detalj för arbetet som Larsson har utfört i och på magasinet.)
En stolt Magnus Larsson tog emot priset i Bojorten inför en månghövdad och entusiastisk publik. Han tackade för priset och sa:
“Det är lite ironi att på den här platsen i den gamla sessionssalen för 21 år sedan togs beslut att förköpa mitt hus, hem, all min jord och skog och sommarstugan. Då ansågs jag vara ett hot mot magasinet. Nu står jag här och tar emot pris för renoveringen av magasinet som jag räddat från ett totalt förfall.”
Kommunen fattade beslut 2005 att förköpa Magnus Larssons då nyligen förvärvade fastigheter i Sikhall, däribland marken där Sikhalls magasin var beläget. Kommunchefen skrev som motivering till det som egentligen var en expropriation:
“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. … Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. Kommunen bedömer att den är bäst lämpad för att genomföra dessa åtgärder och att den därför bör äga Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sörbo 1:4.”
Kommunen “är bäst lämpad”… (Det går att läsa vad som hände under åren 2025-2027 i min bloggserie “Historien om Magnus Larsson”, 25 avsnitt.)
Nu har vi facit i hand. Kommunen lyfte under nästan 20 år knappast ett finger för att utveckla Sikhallsområdet eller magasinet. Det mesta förföll. Socialdemokraternas och Centerpartiets enda syfte med förköpet/expropriationen visade sig vara att stoppa Magnus Larsson, precis som många misstänkte från början. Det lyckades de styrande med.
Det illustreras kanske allra bäst av två exempel. För det första när samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) den 15 december 2023 överklagade ett beslut i sin egen nämnd till Förvaltningsrätten. (Se ”SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) De accepterade inte oppositionspartiernas majoritetsbeslut
när det gällde de fastighetsrättsliga lösningarna mellan kommunen och Magnus Larsson. (Se nedan.)
För det andra när Magnus Larsson skulle påbörja renoveringen av det magasin som han igår fick pris för. När Larsson begärde strandskyddsdispens för att anlägga en serviceväg vid magasinet för att kunna sätta upp byggnadsställningar, som var nödvändigt för att byta tak, sa miljö- och byggnadsförvaltningen nej. Hade inte politikerna i nämnden och förvaltningschef Sandin ingripit så hade inte magasinet blivit renoverat… (Se “Ingen dispens för Magnus Larsson?”.) Det kan jämföras med Länsstyrelsens positiva inställning till Magnus Larsson när Länsstyrelsen den 16 maj 2023 skrev:
“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
För att möjliggöra en fortsatt utveckling i Sikhall drev oppositionspartierna i kommunfullmäktige och samhällsbyggnadsnämnden igenom att en fastighetsreglering skulle göras. De fastighetsrättsliga lösningarna blev klara den 21 augusti 2025 när Lantmäterimyndigheten fastställde avtalet mellan kommunen och Magnus Larsson. (Se “En fantastisk dag i Sikhall!”.)
De fastighetsrättsliga lösningarna innebar att Magnus Larsson fick köpa tillbaka stora delar av de fastigheter som han förvärvade 2005, dock inte allt. Nu ligger vägen öppen för en utveckling av området runt Sikhallsviken.
I teorin…
Det tycks som om motståndet från miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter… Signalerna tyder på en fortsatt obstruktion av Magnus Larssons planer. Larsson behöver nämligen en hel del tillstånd. Det gäller t ex bygglov och strandskyddsdispenser för att anlägga en servicebyggnad vid magasinet med lokaler för bland annat kök, personalutrymmen och inte minst toaletter, tillstånd för vattenverksamhet för att bygga om, förlänga och bredda stenpiren inklusive sanering av kreosotstolparna i bryggan.
Det finns några socialdemokrater som har gratulerat Magnus Larsson till Byggnadsvårds- och arkitekturpriset. Kan man hoppas att de styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen har ändrat uppfattning om Magnus Larsson och hans arbete för att utveckla Sikhall? Och istället för att stjälpa börjar hjälpa Magnus Larsson i hans arbete. Ska jag vara ärlig så tror jag inte det, men hoppas kan man väl? Det är säkerligen även förhoppningen hos majoriteten av de åskådare som var på plats när Magnus Larsson mottog sitt välförtjänta pris.
Födelsedagskalaset var för övrigt mycket lyckat. Det var antagligen publikrekord, vilket tyvärr fick följden att tårtorna inte räckte till alla gratulanter. Alla invånare hade chans att prata med både politiker
och tjänstepersoner i de olika förvaltningarna samt anställda och frivilligarbetare i olika bolag, föreningar och organisationer. Jag blev lite extra imponerad över Demokrati- och Jämställdhetsberedningens bord. Där fick besökarna bland annat para ihop politiker med parti. Det var åtminstone en person som hade ett rätt…
Det var en mycket lyckad födelsedag. Kanske skulle Vänersborgs kommun ha ytterligare ett kalas under året – för Vänersborgs kommun…
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott).
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar.
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner.
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ledamöterna måste jobba intensivt om de ska vara ordentligt förberedda. De ska hinna med att läsa in och fundera över 1550 sidor uppdelade på 38 ärenden… Och det är många tunga och komplicerade ärenden. Flera av dem ska vidare till slutligt avgörande i kommunfullmäktige, men i detta blogginlägg ska jag enbart ta upp de ärenden som avgörs slutligt av kommunstyrelsen själv.
Sammanträdet börjar med information. Föredragningarna har rubrikerna “Medarbetarundersökning kommunstyrelseförvaltningen 2025”, “Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2025, budget 2026, långsiktig plan 2026–2028 avseende lokalt folkhälsoarbete och ANDTS- förebyggande arbete”, “Granskning av detaljplan för Södra Sanden” och “Beslut om nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängen”. Sedan följer kommundirektörens information följt av de tre kommunalrådens – som ges skriftligt och så får ledamöterna ställa frågor.
Kommunstyrelsen (KS) börjar lite lugnt och formellt med att fatta beslut om “Nämndernas utförda internkontroll 2025”, “Internkontrollplan 2026”, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2026” och “Svar på granskning av kommunens delårsrapport”. Det är sällan det blir diskussion kring sådana här ärenden, såvida inget speciellt har hänt som t ex kritik från revisorerna. Jag ser inte att det finns något att ta upp. Det finns flera sådana ärenden på dagens dagordning.
Det finns ett förslag till reviderade riktlinjer för upphandling. Upphandling är viktigt i en kommun – inte bara för att kunna handla till så fördelaktiga priser som möjligt, utan också för att motverka t ex ekonomisk brottslighet och för att säkra miljö- och klimatfokus genom att göra miljökrav obligatoriska och styra mot cirkulära och resurseffektiva lösningar. Det är i stort sett bra riktlinjer. Det är dock möjligt att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare.
Fastighets AB vill bilda dotterbolag
Det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg vill bilda ett dotterbolag. Det är tänkt att fastigheten Krickan 3. som är en avstyckad del av fastigheten Krickan, ska ingå i bolaget för att sedan säljas till Eventsport i Vänersborg AB. Men inte nog med det. Fastighets AB Vänersborg vill vidare:
“ha möjlighet att förvärva bolaget Öbergs fastigheter som kommer bli ett dotterföretag till Fastighets AB Vänersborg och där fastigheten Vale 3 kommer ingå.”
Fastigheten ligger på Tenggrenstorp och bedöms av Fastighets AB Vänersborg som mycket lämplig för småindustri/ verkstad/ affärsverksamhet etc
Det är inte helt lätt att hänga med i de affärsmässiga turerna. Man får intrycket av att det ligger ett ganska “avancerat tänk” bakom planerna…
(Tillägg 26/1: Jag gjorde en liten miss när jag skrev detta. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där.)
Strax innan sommaruppehållet beslutade kommunfullmäktige att utöka Fyrstad Flygplats borgensram med 23,8 milj kr. Dessutom skulle ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) beviljas på 5,1 milj under 2025. På onsdag ska KS besluta att bevilja 1,96 milj kr för täckning av förluster under år 2026. Det är bara att konstatera, det verkar inte finnas någon större efterfrågan på flygresor i Fyrstad. Flygplatsbolaget klarar sig inte utan kommunala bidrag…
Tillägg 26/1: Det kan tilläggas att i budgeten för Fyrstads Flygplats AB (FFAB) år 2026 står det:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det har utarbetats ett lokalförsörjningsunderlag. Underlaget omfattar de kommande tio åren och sammanfattar framtida behov av lokaler, boenden och anläggningar. Lokalförsörjningsunderlaget ska utgöra:
“ett verktyg för planering av framtida lokalbehov samt ge möjlighet att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Det kan vara av intresse att citera en del av sammanfattningen i lokalförsörjningsunderlaget. Det ger en ganska bra bild över fastighetssituationen i kommunen:
“För perioden 2027–2036 föreslås investeringar och anpassningar av fastighetsbeståndet på totalt ca. 800 miljoner kronor, där både nya och pågående projekt samt underhåll ingår. Förslaget bedöms vara i linje med kommunens finansiella mål. Tonvikten ligger på reinvesteringar och underhåll samt pågående projekt även om även en del nya verksamhetsanpassningar och nyinvesteringar även föreslås i nämndernas behovsinventeringar. Flertalet potentiellt stora investeringar så som en ny brandstation och nya förskolor är också under utredning och kan därmed tillkomma längre fram i planen.”
Redigerat 26/1. Det är i stort sett alltid AB Vänersborgsbostäder (ABVB) som bygger åt socialnämnden, men vad jag förstår (jag är inte säker) så är kostnaderna för kommunens äldre- och andra boenden som t ex det nya boendet på Kalkonen medtagna i lokalförsörjningsunderlaget. Däremot finns inte ett eventuellt nytt badhus med.
Socialpsykiatriskt boende på Holmängen
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska utreda nybyggnation av ett socialpsykiatriskt boende på Holmängen. Vem som ska ansvara för projektering och
genomförande beslutas senare – ABVB eller samhällsbyggnads… Planen är att boendet ska omfatta 8 lägenheter och uppföras på fastigheten Högaffeln 2 på Holmängen.
“Målgruppen är vuxna personer över 18 år med betydande kroppsliga och psykiska funktionsnedsättningar vars behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet.”
Det finns totalt 25 milj kr avsatta för projektet under 2026–2028. I ett annat ärende, som ska till KF, står det i underlaget att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att genomföra en förstudie om att bygga om lokaler på Dyrehög 1:50 i Brålanda för att flytta dit räddningstjänstens verksamhet. Nu ska kommunen gå vidare med planerna. Kostnaden för att bygga om Dyrehög 1:50 beräknas till cirka 8 milj kr. Projektering och byggnation kan genomföras 2027.
Det har kommit in ett medborgarförslag om en “kommunapp”. Förslaget är att en utredning ska:
“titta på möjligheterna att slå samman funktioner till en sammanhållen kommunapp … med målet att skapa en bättre service och information till våra invånare.”
Äntligen skulle man kunna utropa…
Det var de flesta och de viktigaste av de ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen, dvs de ärenden som KS beslutar själv. Om tid ges innan onsdag ska jag titta på de ärenden som ska upp i KS, men gå vidare till fullmäktige för att beslutas där.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.




































Senaste kommentarer