BUN: Hur ska det gå med budgeten för 2019?

19 april, 2018 Lämna en kommentar

arendelista_bunNu på måndag den 23 april samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) för sammanträde. Ärendelistan är något kortare än vanligt, men nämnden ska behandla ett mycket viktigt ärende – kanske det viktigaste ärendet under hela året. Det handlar om hur nämnden ska ställa sig till det förslag till budgetram för 2019 som kommunstyrelsen har beslutat om för nämnden.

Innan BUN kommer till budgetärendet så blir det i vanlig ordning en del information. Förvaltningen ska presentera området ”Personal och kompetensbehov”. Till denna information finns det inget för nämndsledamöterna att läsa på innan mötet. Det finns det däremot till ärendet ”Redovisning av nyckeltal”. Det är ett ärende som återkommer vidnyckeltal varje tillfälle.

För april (fast siffrorna gäller mars) kan vi se i underlaget att elevökningen i grundskolan inte är så stor längre. Det är 12 elever fler än när vårterminen startade. Å andra sidan är det 87 fler än för ett år sedan. På förskolan har barnantalet minskat jämfört med ett år sedan, med 42 barn. Däremot har barnantalet ökat under 2018 med 14 barn. I den enskilda pedagogiska omsorgen finns det 322 barn och det är en ökning med nästan 30 elever sedan årsskiftet. På de kommunala fritidshemmen har elevantalet minskat under året med drygt 50 elever.

Nämnden ska också få en aktuell information om lokalfrågan och även en traditionell månadsuppföljning.

overskott2BUN:s prognos för året ligger just nu på ett överskott på nästan 7,5 milj kr. Den sk ”justeringen av semesterlöneskulden” (fråga mig inte vad detta innebär) ger dock en riktigare prognos på ca 6,7 milj. I underlaget förklaras budgetavvikelsen med att det är färre barn i förskolan än prognosticerat och att pengar är avsatta för fler elever från och med höstterminen.

Gammal i gamet som jag är, så vet jag att mycket kan ändras under månadernas gång. Men ett prognosticerat överskott hör väl i och för sig inte till vanligheterna…

syskon2Mellan informationsärendena så ska nämnden också ta ett beslut. Det är en justering av ”Urvalsregler för placering vid skolenhet”. Förvaltningen föreslår att syskonförtur ska tas bort som en urvalsregel. Förvaltningen menar att den motverkar en allsidig elevsammansättning på skolorna. Jag vet inte om nämnden har några avvikande synpunkter, vi får se.

Sedan var det då det här med budgeten för år 2019…

triumvirat3Som bekant, kanske, har de styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (S+C+MP), tänkt sig att skapa en social inkluderingspott nästa år på 19,3 milj kr. Pengarna till inkluderingspotten ska tas från nämnderna. Alla nämnder ska alltså få mindre pengar i budget nästa år jämfört med vad de har i år. (Förslaget/beslutet är i sin helhet förklarat noggrannare här, se ”Budgetramar: Förslaget från S+C+MP”.)

budget2De styrande partierna vill att BUN ska spara sammanlagt 6,485 milj kr nästa år.

I underlaget från förvaltningen redogörs för BUN:s kostnader nästa år. Det finns stora kostnader som, så att säga, redan är intecknade. Fastighetsinvesteringar, som redan är genomförda, kommer att kosta BUN drygt 5 milj kr mer nästa år än i år, kostnader från kostenheten ökar med drygt 7 milj (ekologisk mat och fullmäktiges beslut om ”framtida kök”), nästan 2,5 milj mer för modulkostnader (”tillfälliga lokallösningar”) och nästan 15 milj mer för fler barn och elever i verksamheten.

De här kostnaderna ska BUN alltså betala år 2019, det är inget som går att påverka. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför att nämnden, istället för att acceptera ”förslaget” från kommunstyrelsen, ska begära en ökning av budgetramen med sammanlagt 35.920 milj kr.

byrakratI dessa pengar är dock den sociala inkluderingspotten på 6,485 milj inräknad. Om oppositionen röstar ner förslaget från S+C+MP, vilket mycket tyder på, så torde detta innebära att yrkandet blir, ”netto”, 29,435 milj kr.

Förvaltningen har tittat på konsekvenserna av förslaget från S+C+MP. Det ingår nämligen i uppdraget, det ska tas fram en budget inom tilldelad budgetram.

Om BUN ska lämna ifrån sig 6,5 milj kr till den sociala inkluderingspotten, så motsvarar det en personalminskning på 13 heltidstjänster…

children3Det kan förresten vara värt att nämna att förvaltningen uttrycker synpunkter på social inkludering:

”Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde är den största arenan för social inkludering gällande barn och ungdomar, vårdnadshavare och personal. Nämnden bereder arbete för cirka 46 årsarbetare bland andra modersmålslärare och studiehandledare. Dessa arbeten är av stor vikt för social inkludering, mångfald och demokratisering i våra verksamheter.”

Om BUN ska betala de ökade hyrorna, på grund av genomförda fastighetsinvesteringar, så motsvarar det en personalminskning på 9 heltidstjänster. De utökade kostnaderna för framtida kök samt ekologisk mat motsvarar 14 heltidstjänster och de tillfälliga lokallösningarna motsvarar 4,9 heltidstjänster. Och reduceras det anslag som BUN behöver för fler barn och elever så motsvarar det en minskning med 29 heltidstjänster.

sparkadMed andra ord. BUN måste minska personalen med omkring 70 heltidstjänster om budgeten för S+C+MP antas av kommunfullmäktige i juni. 70 tjänster…

Dessutom kommer statsbidragen inte att kunna behållas (70 milj kr förra året) – en ökning av personaltätheten är nämligen ofta ett krav för att få statliga bidrag. Minskade statsbidrag leder i sin tur till ytterligare neddragningar. Hur mycket pengar det blir, och motsvarande tjänster, kan inte förvaltningen säga i nu-läget.

En sådan här neddragning av de ekonomiska resurserna som S+C+MP föreslår ger naturligtvis omfattande, för att inte säga katastrofala, konsekvenser för verksamheten. Förvaltningen beskriver det så här:

barn4”Omfattande personalminskningar innebär stora konsekvenser gällande måluppfyllelse, trygghet, trivsel, omfattande organisationsförändringar, försämrad servicenivå och ökad arbetsbelastning. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. En fortsatt förtätning och utökning av klass- och gruppstorlekar är inte genomförbart med tanke på de barn- och elevökningar som tagits emot inom förskola och skola i avsaknaden av lokaler.”

Det blir med andra ord stora konsekvenser för barn och elever, och personal, när det gäller kvaliteten i undervisningen och arbetsmiljön och därmed måluppfyllelsen. Och det i en situation när betygsresultat och meritvärden i Vänersborg under lång tid har legat under rikssnittet och under de senaste åren försämrats ytterligare… (Kunskapsresultatens utveckling i de kommunala skolorna i Vänersborg är nog att beteckna som en smärre katastrof…) (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Och sedan tillkommer ju också grundskolans särskilda problem med budgetår kontra läsår… (Se ”Interpellationer om inkluderingspott”.)

sammanfattning3Barn- och utbildningsförvaltningen sammanfattar sin syn på budgetförslaget från S+C+MP så här:

”Med de omfattande konsekvenser som anpassningar till en budget i balans, utan ramökningar, innebär för barns, elevers och personals arbetsmiljö, kvalitet och resultat ser vi stora svårigheter att uppfylla visionen om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare ska kunna uppleva ett hållbart arbetsliv.”

Och det när utgångsläget för BUN:s verksamheter sedan flera år tillbaka är:

”underfinansierade i förhållande till kommuninnevånarnas behov, kommunens resurser och nationella jämförelsetal.”

ttelaTTELA har skrivit två artiklar om den finansiella läget. I den ena, ”Facken fruktar neddragningar på personalen”, säger Karin Einevik, Lärarförbundet:

”Vi förstår inte hur detta ska gå ihop och vi är oroade. Personalminskningar kommer inte att fungera om vi ska klara av våra mål och de lagstadgade kraven.”

lararforbundet_loggaNYEinevik är också rädd för att de osäkra tiderna ska skrämma bort personal.

Och Karin Einevik har naturligtvis helt rätt…

I MBL-förhandlingen, den 11 april, om budgeten för 2019 förklarade sig Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal oeniga med arbetsgivaren. Och då är det förslaget från S+C+MP som är arbetsgivarens förslag. Det är nog inte den centrala förvaltningens förslag… Inte om man ska döma av underlaget till BUN-politikerna… Och inte heller av intervjun med förvaltningschefen som TTELA har gjort. (Se ”90 miljoner fattas i skola och omsorg”.)

yttrandePersonalorganisationerna lämnade ett särskilt yttrande på MBL-förhandlingen. I den skriver facken:

”Det ökande antalet barn och elever medför högre kostnader ifråga om bland annat elevhälsa, lokal- och personalkostnader. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för alla personalkategorier vilket återspeglas i den ökande sjukfrånvaron. Att ha en barn-/elevgrupp på 20-30 elever innebär inte samma arbetsbelastning som för fem år sedan eftersom gruppsammansättningen, med avseende på olika behov, ser helt annorlunda ut.”

konstateraOch konstaterar helt riktigt:

”Det går inte att följa skollagen då man genomför personalminskningar samtidigt som det kommer fler elever.”

Nu ska alltså nämnden fatta beslut på måndag om hur den ställer sig till budgetförslaget från de styrande partierna.

”Nu är det upp till politikerna.”

Som förvaltningschef Anne-Len Kriewitz sa till TTELA. (Se ”90 miljoner fattas i skola och omsorg”.)

mats_andersson2I samma TTELA-artikel sa nämndens ordförande Mats Andersson (C):

”För mig är det otänkbart med nedskärningar på verksamhetspersonalen när vi blir fler barn i verksamheterna.”

Jag vet inte om det betyder splittring inom och mellan de styrande partierna. (Det är ju S+C+MP som har lagt fram det förödande besparingsförslaget.) Men det tror jag inte. Det betyder nog bara att Mats Andersson och de andra ”styrande” ledamöterna i BUN röstar för förvaltningens förslag om att begära en ökning av budgetramen med sammanlagt 35.920 milj kr… För att sedan rösta helt annorlunda när det verkligen gäller – i kommunfullmäktige den 20 juni…

Som så många gånger förr…

karvling_VOj… Nu höll jag på att glömma… Vänsterpartiet då…?

Vänsterpartiet tänker yrka bifall till förvaltningens förslag om mer pengar till BUN. Och till skillnad från många andra partier i Vänersborg, så är vi i Vänsterpartiet konsekventa – vi har samma åsikt när det är dags för fullmäktige.

Men det vet nog vänersborgarna redan…

.

  • Här kan du läsa Vänsterpartiets reservation från kommunstyrelsen om budgetförslaget från S+C+MP – klicka här.
  • Här kan du läsa om vad som hände i socialnämnden idag när de behandlade sitt budgetförslag – ”Socialnämnden enades bara på en punkt”. Är inte de styrande överens…?
Kategorier:Budget 2019, BUN 2018

Solvarms avslag (2/2): System Two

18 april, 2018 1 kommentar

naven_bordetIgår skrev jag om miljö- och hälsoskyddsförvaltningens motiveringar till att avslå Solvarms ansökan om att få tillstånd till ”System One”. (Se ”Solvarms avslag (1/2): System One”.) ”System One” är Solvarms beteckning på det system för avloppsrening och återvinning som han har använt i sitt naturhus sedan 2006.

Solvarm ansökte också om att få använda en ny avloppsrenings- och återvinningsteknik, som går under namnet ”System Two”.

two”System Two” är en vidareutveckling av ”System One”. ”System Two” ska också, till skillnad från ”System One”, återvinna slammet. (Som det nu är får kommunen hämta 1 m3 slam hos Solvarm per år.) Det här har Solvarm funderat länge på. Solvarm ville helt enkelt ha ett så fullödigt och fullständigt återvinningssystem som möjligt. Solvarm utvecklade därför en idé som innebar att han våtkomposterade och hygieniserade slammet inuti den första växtbädden med hjälp av kvarnpumpsteknik.

tillstand”System Two” var klart för skarpt läge och sattes i drift vid årsskiftet. Som jag har skrivit om tidigare så ”missade” Anders Solvarm att söka tillstånd för detta nya system. Han hade ett tillstånd för sitt ”gamla” system. Det låg i och för sig ganska långt bak i tiden men sedan dess hade han ju bara utvecklat och förbättrat systemet. Solvarm trodde att tillståndet fortsatte att gälla. (Det här har jag skrivit utförligt om tidigare, se ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”.)

I gårdagens blogg visade jag också att Solvarm hela tiden har varit öppen med vad han gör och att Anders Solvarm och miljö och hälsa har haft en dialog om ”System Two” sedan åtminstone augusti 2015. Ingen från miljö och hälsa krävde någon gång att Solvarm var tvungen att söka nya tillstånd. Vilket Solvarm alltså ålades att göra nu efter det senaste besöket i mars.

byrakratI år har miljö och hälsas inställning till Solvarm ändrats totalt. Även utvecklingen av ”System One” till ”System Two” föreslår miljö- och hälsoskyddschefen Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektör Mika Thomasdotter nu att politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden ska stoppa för gott den 7 maj.

”Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning av modellen system two på fastigheten Sikhall 1:20 ska avslås”

Det finns många avsnitt i detta beslutsförslag, om att stoppa ”System Two”, som är desamma som i förslaget för ”System One”. De avsnitten tar jag inte upp igen. De går att läsa i gårdagens utförliga blogginlägg. (Se ”Solvarms avslag (1/2): System One”.) Det handlar om mätvärden, förträffligheten i kommunens VA-system, anslutningskostnader, badplatsen i Sikhall, misstänksamheten mot Solvarm osv.

Jag vill dock göra en komplettering av gårdagens inlägg.

vallentunaI avslaget för ”System One” tog miljö och hälsa upp det naturhus som Anders Solvarm har varit med och utformat i Vallentuna. Tillståndet till naturhuset från miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Vallentuna kommun (och Jönköping, där naturhuset fick ett miljöpris) avfärdades med:

”I inget av dessa tillstånd beskrivs recipienten eller en bedömning av vilken skyddsnivå som gäller.”

I en kommentar till gårdagens blogg (se här) skriver ägaren av naturhuset i Vallentuna (läs om naturhuset här):

”De [miljö och hälsa i Vänersborg; min anm] kanske chansar lite att ingen synar bluffen? Där [på VA-tillståndet; min anm] står svart på vitt ”högst 0,5 mg totalfosfor och 15 mg BOD per liter”. Om de är miljöinspektörer [i Vänersborg; min anm] så måste de veta att det är HÖGRE krav än det som kallas hög skyddsnivå.”

vallentuna_tillstandJag har tittat på tillståndet från Vallentuna. Även om inte recipienten beskrivs, så ställs det i varje fall krav på den från Vallentuna kommun. Och det görs, antar jag, för att kommunen faktiskt ”känner till” recipienten – och vet vad den talar om… För övrigt motiverar Vallentuna sitt tillstånd till avloppssystemet:

utropstecken_tva”Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att inrättandet är förenligt med miljöbalken. … bedöms anläggningen inte påverka människors hälsa eller miljön negativt.”

Med andra ord, miljötillståndet från Vallentuna har krav på hög skyddsnivå och nämnden där anser att naturhuset i Vallentuna klarar det. Men, som sagt, i Vänersborg är bedömningen av Solvarms naturhus på Sikhall annorlunda…

Miljö och hälsas beslutsförslag för ”System Two” börjar med en beskrivning av systemet. Det återger jag i sin helhet, eftersom det är en bra beskrivning:

”Kretsloppssystem med tre växtbäddar i serie inuti växthus med efterpolering i trädgårdsdamm. Ingen slamavskiljning sker utan avloppsvattnet finfördelastummen_upp4 med skärande kvarnpump och fördelas 2 dm ner under markytan i växtbädden där slammet våtkomposteras och hygieniseras.
För minskad pappersanvändning och ökad hygien används en bidétoalett (japansk modell). Även köksavfall som behandlats i köksavfallskvarn leds till anläggningen. Växtbäddarna beskrivs bygga på principer utvecklade för markbäddar. Utvecklat kretsloppssystem med 3 upphöjda markbäddar i serie med växtodling inuti växthus. Vattenspel. Uppsamling 5 m3. Avledning till tvåkammarbrunn och sedan avledning till trädgårdsdike vidare till trädgårdsdamm. Utsläppspunkt där trädgårdsdamm avleds till gränsdike. Även själva bostadshuset är placerat inne i växthuset.”

För en amatör som jag, och även för alla de som anlitat Anders Solvarm som föreläsare och alla de medier som har skrivit och gjort film om naturhuset, låter det tämligen fantastiskt. Men naturligtvis inte för miljö och hälsas utsända representanter…

avlopp5Miljö- och hälsoskyddschefen och miljö- och hälsoskyddsinspektören skriver:

”En bräddning i avloppsanläggningen kan enligt fastighetsägaren ske om pumpen i den första pumpbrunnen, där avloppsvattnet finfördelas, havererar. I detta fall leds det orenade ej slamavskilda avloppsvattnet direkt ut i dike på fastigheten.”

Sakligheten och objektiviteten får snabbt stryka på foten.

Så här är det med ”System Two”:

luktar_illaAvloppsvattnet i naturhuset i Sikhall går in till en ca 100 liters tank (sump) med en kvarnpump. Om pumpen havererar så rinner det ut på Solvarms källargolv. Då luktar det inte gott i källaren! Förhoppningsvis har någon i familjen Solvarm kvar sitt luktsinne och reagerar. Och då kan Anders Solvarm typ koppla om till system One (och reparera/byta pumpen). Om haveriet osannolikt nog inte upptäcks så når läckaget efter kanske 1-2 dygns tid källargolvets golvbrunn. Då rinner det ut till en inspektionsbrunn. (En sådan brunn måste finnas för att man ska kunna inspektera att allt fungerar, och för att ev kunna rensa.) Sedan leds vattnet vidare till ett dike mot norra delen av dammen och vidare ner i trädgårdsdammen. Det är alltså flera steg och det tar lång tid innan vattnet når dammen. Dammen är förhållandevis stor så där späds ev föroreningar ut. Det sker även en viss nedbrytning i dammen av rotzonsväxter. På sommartid (badsäsong) fungerar dammen dessutom som barriär som inte släpper vattnet vidare, eftersom det inte rinner ut något vatten från dammen på grund av för liten tillströmning i förhållande till avdunstning.

solvarm_damm

Det kan väl också nämnas att Solvarm, tillsammans med Emulsionens forskare, håller på att installera och prova ut ett nytt system i naturhuset, ”water in balance”. (Se energyinBalance.) Det innebär att Solvarm direkt får en mailnotis om en pump har stannat eller att ett mätvärde överskrids. Systemet är dock inte riktigt klart än. Solvarm har installerat en mängd givare, men forskarna håller just nu på med programmering av programmen och tester, dvs forskning och utveckling.

blundaUndrar du som bloggläsare om miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Vänersborg känner till detta? Ja, självklart gör de det. Men det låtsas de inte om – i beslutsunderlaget står det inget om detta. Inte om detta heller skulle jag vilja tillägga. (Jag undrar om politikerna i nämnden reagerar mot att de får ofullständig och felaktig information?)

Men Anders Solvarm är villig att ytterligare förbättra systemet om det krävs för ett tillstånd. Han skulle kunna bygga om systemet så det vid ett pumphaveri forstoringsglasrinner över till ”System One”. Fast det systemet vill ju inte miljö och hälsa godkänna det heller…

Men sannolikheten att vatten ska släppas ut orenat är extremt liten. Även om pumpen i den första pumpbrunnen havererar…

Men vad jämför miljö och hälsa med när det gäller risker för ett pumphaveri? Kanske med kommunens system, eftersom miljö och hälsa tycker att Solvarm ska tvångsanslutas dit?

Om Solvarm ansluts till kommunens VA så kommer en pumpbrunn (sump) att grävas ner i trädgården, precis som det görs överallt när fastigheter ansluts till kommunens VA. Den pump som kommunen använder till sumpen är exakt densamma som Solvarm använder… (Då måste väl pumpen vara godkänd?) Vad händer om kommunens pump havererar? Då rinner det över utomhus någonstans i trädgården. Och då måste detta naturligtvis åtgärdas, utan att det finns något annat system att koppla på sig under tiden… Och många fastigheter längs dalslandskusten ligger betydligt närmare sjön än Solvarms hus…

Verkligheten överträffar dikten… (För alla utom miljö- och hälsoskyddschefen och miljö- och hälsoskyddsinspektören.)

vaneryr15_6Och apropå tillförlitligheten på kommunens VA-system. För att bara ta två exempel. Under år 2016 bräddade Holmängens reningsverk 8.000 m³. Det flöt ut i Vänern och Göta älv… I lilla Ryrsjön bräddades 2014 1.297 m³…

Som sagt jag upprepar inte det som jag skrev om igår och som även återfinns i detta beslutsförslag om ”System Two”. Jag hoppar till motiveringen till avslaget på Solvarms ansökan.

avfardaDet låter så här:

”Avloppsanläggningen bedöms inte vara tillräckligt robust för att uppfylla kraven på en hög skyddsnivå avseende hälsoskydd. Den byggnation av bostäder m.m. som planeras på den egna fastigheten och omgivande fastigheter riskerar att öka mängden spill- och dagvatten som leds ut i Vänern invid och i närheten av Sikhalls badplats. Därför bedöms det vara av största vikt att förebygga spridda utsläpp i området.”

struts_blundaMiljö och hälsa bortser totalt från alla fakta även i detta beslutsunderlag. Miljö och hälsa struntar högaktningsfullt i att alla mätningar, forskningsrapporter, förklaringar, säkerhetslösningar osv (se gårdagens blogg ”Solvarms avslag (1/2): System One”) visar på att Solvarm knappt släpper ut något vatten överhuvudtaget och att det som släpps ut (under några vintermånader) är renare än badvattnet i Sikhall.

Jag vet inte om miljö och hälsa vill dupera politikerna i nämnden, och allmänheten, när de strax efter skriver:

”Vid ett fortsatt utsläpp av avloppsvatten på fastigheten Sikhall 1:20 riskerar otillräckligt renat avloppsvatten att ledas ut i ett område som bedöms omfattas av hög skyddsnivå avseende miljöskydd och hälsoskydd.”

kommunhuset”fortsatt utsläpp av avloppsvatten”. Är det så att miljö och hälsa tror att bara något upprepas så blir det sant? Det är förfärligt. Sannolikheten att Solvarm ska släppa ut orenat avloppsvatten är antagligen lägre än att en meteor ska störta på kommunhuset…

Och så avslutas beslutsförslaget med den ultimata lösningen för miljön:

”Möjligheten att koppla på sig till det kommunala avloppsnätet bedöms vara ett alternativ som bättre än det föreslagna enskilda avloppet förebygger påverkan av smittämnen på Vänern invid Sikhalls badplats och grundvatten på platsen.”

Det här har jag skrivit om i tre bloggar. (Se ”Kommunens avloppsrening” del 1, del 2 och del 3.) Hur miljö och hälsa kan anse att kommunens avloppsrening är bättre än Solvarms är en fullständig gåta.

tummen_ner5Motiveringarna till avslaget för tillståndsansökan för ”System Two” är om möjligt ännu sämre (värre) än för avslaget på ”System One”… Jag börjar undra om miljö- och hälsoskyddschefen Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektör Mika Thomasdotter tror på vad de själva skriver. Det är inte utan att man börjat undra om det ligger några andra motiv bakom avslagen än de miljömässiga…

Vad vore bättre och mer naturligt än att miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, och samhällsbyggnadsnämnden, stödde det arbete och den utveckling som Solvarm bedriver i sitt naturhus i Sikhall. Och för övrigt också själva borde arbeta med… Det vore betydligt meningsfullare än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

solvarm_kallareEn personlig reflektion. Min övertygelse är att Solvarm inte vill komma undan kostnader, leva i lättja eller vara egoistisk. Jag är säker på att det är precis tvärtom. Solvarm drivs av något som tyvärr huvuddelen av oss andra inte har som stark drivkraft. De vill lämna över en välmående jord till kommande generationer! Och man kan väl tycka att ha en sådan drivkraft om miljö och kretslopp borde vara ett kriterium för att bli anställd hos Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen…

Kommunens så kallade miljöexperter borde faktiskt inse att framtiden är återvinning och kretslopp. Vi kan inte fortsätta som vi gör, det är inte långsiktigt hållbart. Och det fanns faktiskt envision3_mini tanke när politikerna i kommunfullmäktige enades om Vänersborgs kommuns vision:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Det står faktiskt ”hållbar” – ”i alla delar, hela livet”

sammantrade6Bollen hamnar nu hos miljö- och hälsoskyddsnämnden. På sammanträdet den 7 maj ska politikerna fatta beslut. Då har de möjlighet att gå emot sin förvaltning och ge Solvarm de nödvändiga (?) tillstånden. Vad i så fall ett sådant beslut skulle få för följder för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vill jag inte spekulera om. Men kanske vore en studieresa till Helsingborg för att studera det nya unika avloppssystemet som håller på att byggas i den nya stadsdelen Oceanhamnen något att fundera på. (Se ”Reportage om det nya avloppssystemet”.)

För övrigt vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen att Solvarm, även för detta avslagsförslag, betalar en avgift på 7.096 kronor. Till det tillkommer för övrigt en avgift på ca 2.000 kr för den separata ansökan som krävdes för att själv få hantera slammet…

Se också ”Solvarms avslag (1/2): System One”!

Solvarms avslag (1/2): System One

17 april, 2018 5 kommentarer

Den 22 mars beslutade samhällsbyggnadsnämnden att inte ge något undantag till Solvarm. Naturhuset skulle tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet (se ”Nej till Solvarm!”). Det var bara två vänsterpartister som tyckte annorlunda.

villaagarnaMen Solvarm tänkte inte ge sig. Med hjälp och ekonomiskt stöd från Villaägarnas Riksförbund bestämde sig Solvarm för att överklaga och driva en process om att få slippa ansluta sig till kommunens VA. Då grep miljö- och hälsoskyddsförvaltningen in…

Miljö- och hälsoskyddschefen Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektör Mika Thomasdotter besökte för första gången Sikhall. (Jag kan väl tycka att det är lite förvånande att självaste förvaltningschefen följer med på en sådan här inspektion. Varför gör han det?)

solvarm_hus3

De var inte särskilt intresserade av naturhuset, de var mer intresserade av juridiska formaliteter och paragrafer. Och de stoppade helt enkelt Solvarms utvecklade återvinningssystem, ”System Two”, med omedelbar verkan. Systemet hade varit i bruk sedan årsskiftet. De krävde att Solvarm ansökte om tillstånd. De passade även på att kräva tillstånd för det äldre systemet, ”System One”, som hade varit i bruk sedan 2006. (Se ”Stäng systemet!”).

attitydDe uppvisade en helt annan attityd än miljö och hälsa hade gjort tidigare. Den 29 juni 2017 hade nämligen en inspektör från Miljö och Hälsa varit på besök/inspektion hos Solvarm. Inspektören var mycket positiv och avslutade sin rapport (se ”En inspektion av MH”):

”Då det gäller Naturhuset i Sikhall är detta ett unikt projekt. Vid en samlad bedömning av att mycket bra reningsresultat har uppnåtts i avloppsanläggningen i kombination med att ägaren vill sprida kunskaper om en innovativ lösning och hållbart boende till allmänheten är detta ett koncept som kan göra stor nytta för spridning av kunskap inom miljöområdet om Naturhuset med ingående avloppsanläggning bibehålls. Anläggningen bör i så fall brukas som idag med underhåll av växtbäddar och odling samt att den används som en forsknings- och demonstrationsanläggning.”

papperDetta besök beskrivs inte i det beslutsunderlag/rapport som nu släppts av miljö och hälsa. Och det kan man ju undra varför. Menar förvaltningen att besöket för ett år sedan är ointressant för politikerna? Menar miljö- och hälsoskyddschefen och miljö- och hälsoskyddsinspektören att det är utan intresse att Solvarm inte avkrävdes tillstånd redan då utan att inspektören istället var mycket positiv till naturhuset?

Och inte bara det…

avslojaIdag kan jag ”avslöja” att redan under 2015 diskuterades det nya systemet, ”System Two”. Det togs upp vid ett besök av Miljö och Hälsa. Efter besöket skrev den då tf miljö- och hälsoskyddschefen Mona Wrethman den 12 augusti 2015:

”Jag saknar, eller det framgår inte tydligt, hur slamfraktionen omhändertas. Om jag förstod det rätt när vi var hos dej, så hämtas slammet av kommun idag från befintligt hus (för att rötning ej kommit igång/fungerar) och i det nya huset kommer slammet att finfördelas och vattnas ut i bäddarna.”

solvarmhus2Det handlade om ett nytt naturhus som Solvarm tänkte uppföra på fastigheten och som Solvarm nu har börjat bygga. Det visar med all önskvärd tydlighet att Miljö och Hälsa i ett mycket tidigt skede var informerat om Solvarms planer på att bygga ut systemet (”System Two”) och att en öppen dialog förekom mellan Solvarm och tf miljö- och hälsoskyddschefen. (Mailväxlingen fortsätter sedan.) Det var inget prat om att det saknades tillstånd i naturhuset. Det handlade bara om tillstånd till det nya huset (som också skulle bli ett naturhus).

För övrigt avslutar tf miljö- och hälsoskyddschefen Mona Wrethman sitt mail:

”Tills vidare informerar jag nämnden om ärendet på mötet i september.”

Och så skedde också. I miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande står det bland annat:

”Solvarm har varit i kontakt med Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och informerat om att han har för avsikt att anlägga ett kretsloppsanpassat avloppsystem för huset.”

Inte heller detta protokoll, besök eller mailväxling står det något om i beslutsunderlagen från miljö- och hälsoskyddschef Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektören…

rapport2bUnder året som gått sedan det senaste besöket har miljö och hälsas inställning till Solvarm uppenbarligen ändrats totalt. Och nu, i fredags (dagen före Anders Solvarm var och föreläste på Bomässan i Stenungssund, se här), kom rapporten från miljö- och hälsoskyddschef Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektör Mika Thomasdotter:

”Ni får härmed möjlighet att komma med synpunkter på det föreslagna beslutet om avslag på ansökan om tillstånd.”

De föreslagna avslagen ska beslutas av miljö- och hälsoskyddsnämnden den 7 maj. (Det finns dock inget möte bokat detta datum på kommunens hemsida.) Det handlar alltså om att avslå de ansökningar om tillstånd som Solvarm har sökt. På det kommande sammanträdet kan naturligtvis nämnden gå emot sin egen förvaltning. Det är emellertid inget som sker särskilt ofta och Solvarm kan nog räkna med att få säga ”hej då” till sitt naturhus.

jordglob2Med andra ord, den ”gamla” avloppsanläggningen, ”System One”, som har rönt stor uppmärksamhet, även internationellt, ska stoppas. (För utförlig information om hur denna teknik fungerar – se ”Solvarms naturhus i Sikhall (1)”.) Stoppas ska också den andra anläggningen, ”System Two”. Den är en utveckling av systemet som också ska återvinna slammet.

I beslutsförslagen, det är två beslut som ska fattas, ett för varje system, beskrivs de båda systemen på ett, som jag kan avgöra, korrekt sätt. Sedan beskrivs kommunens VA-planer. Och det är intressant, för man kan fråga sig vad relevansen är i att lyfta in det faktum att det finns ett kommunalt verksamhetsområde för VA i tillståndsprövningen av en enskild anläggning.

lagbok2Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) står det 9 § och 24 § om enskilda avloppsanläggningar:

  • ”godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
  • ”tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser”

Enligt LAV så är det dessa två paragrafer som Solvarms ansökan om att stå utanför kommunens VA-nät ska prövas mot. Men miljöbalken kanske har ytterligare aspekter…

Motiveringarna till avslaget av Solvarms två system skiljer sig åt. Jag tar motiveringarna var för sig.

oneDen befintliga avloppsanläggningen, ”System One”, beskrivs i det första beslutsunderlaget. Här nämns de provtagningar som har tagits av avloppsvattnet, sammanlagt ett 50-tal prover. Miljö och hälsa skriver att provtagningarna utfördes av fastighetsägaren själv i samarbete med en ”Teknisk doktor i Vattenförsörjnings- och avloppsteknik på Emulsionen Ekonomisk förening”. Medelvärdena på proverna visade att COD (=kemisk syreförbrukning) hade reducerats med 98%, totalfosfor med 99% och totalkväve med 99 %. (Du kan läsa mer om det här: ”Solvarms naturhus i Sikhall”.)

Provtagningarna visar värden som kommunens reningsverk kan drömma om att komma upp till.

avfardaMen miljö och hälsa avfärdar provtagningarna:

”De provtagningar som utförts av avloppsvattnet är utförda som stickprov vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser kring dessa resultat. Den stora andelen av dessa prover har inte analyserats på ackrediterat laboratorium.”

Miljö och hälsa litar varken på Solvarm eller Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius som alltså har gjort noggranna mätningar vid mängder av tillfällen. Om miljö och hälsa nu inte litar på andra, varför kan de inte mäta själva innan de stoppar Solvarm? Och varför utgår de från att Solvarm och Kjerstadius försöker dupera eller till och med ljuga för Vänersborgs kommun?

avlopp3Miljö och hälsa fortsätter:

”BOD7 har inte analyserats i flertalet av de provtagningar som utförts. Krav på enskilda avlopp utifrån Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (2016:17) ställs bl.a. utifrån parametrarna kväve, fosfor och BOD7.”

Det här med BOD (biokemisk syreförbrukning) och COD har Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius redovisat och diskuterat utförligt. Anledningen till att COD har använts istället för BOD är att BOD måste analyseras snabbt och det är svårare och dyrare. COD kan frysas och analyseras för flera mätomgångar vid ett och samma tillfälle. (Vad jag kan förstå så är förfarandet allmänt accepterat i forskarvärlden.) Det är lite avancerat (för mig), men miljö och hälsa har materialet… Varför låtsas de som de inte har sett detta?

uppgrennaMiljö och hälsa tar också upp de hus som Solvarm har varit med om att uppföra i Vallentuna och Jönköping. Huset i Jönköping fick för övrigt kommunens miljöpris 2016. (Se här.)

Miljö och hälsa skriver:avfarda

”I inget av dessa tillstånd beskrivs recipienten eller en bedömning av vilken skyddsnivå som gäller.”

Och med den meningen avfärdar Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsförvaltning de andra kommunernas bedömningar av naturhusens avloppssystem.

Det är naturligtvis svårt att bedöma hur miljö och hälsa i andra kommuner fungerar, men man måste väl utgå från att de kan sina jobb. I både Jönköping och Vallentuna var inspektörer personligen på plats. Kanske var de noggrannare i sakfrågorna än med paragraferna? Miljö och hälsa i Vänersborg har i varje fall inget som helst förtroende för andra kommuner, eller experter… Åtminstone inte om de har kommit fram till andra slutsatser…

Det här med att inte lita på andra återkommer på fler ställen i rapporten/beslutsunderlaget.avfarda

”Då flödesmätning av vattnet saknas så är det svårt att bedöma om detta baseras på ett normalhushåll. Därför går det inte heller att bedöma om en system one anläggning generellt leder ut vatten under fem av årets månader.”

Jag förstår ärligt inte vad som menas med detta påstående. Men vad gäller flödesmätning är det som tidigare, Hamse Kjerstadius har redovisat och diskuterat detta utförligt. Men miljö och hälsa låtsas som vanligt ingenting…

avlopp2Självklart tar miljö och hälsa upp det stora problemet, ett av dem i varje fall, bräddning. Bräddning är ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten.

En av skillnaderna mellan system one och en traditionell markbädd är att denna anläggning är beroende av pumpning i flera steg och därmed inte kan anses vara lika robust som en traditionell markbädd. Vid en bräddning i anläggningen leds avloppsvattnet från trekammarbrunnen via en tvåkammarbrunn på utsidan av huset och direkt vidare till trädgårdsdammen. Vid en sådan bräddning bedöms risk finnas för smittspridning till Vänern och Sikhalls badplats samt den grävda vattentäkten på fastigheten och eventuella vattentäkter för bostäderna söder om fastigheten.

Och på något sätt känns det som om miljö och hälsa överträffar sig själv i sin osakliga negativism mot Solvarm. Jag kan inte annat än att se att skrivelsen faktiskt insinuerar att det är Solvarms fastighet som har gjort att kanadagasprovtagningen på Sikhalls badplats har haft ”anmärkningar” några gånger de senaste fyra åren. (Sikhalls badplats nämns flera gånger i underlaget.) Är det inte mer troligt att det är någon annan fastighet närmare badplatsen som har varit ”boven”? Eller är det kanske alla de hundratals bajsande Canadagässen på badplatsens gräsmatta som är orsaken? Eller kanske badgäster som gått in i vassen för att göra sina behov eftersom de få utställda bajamajorna varit fulla eller äckliga?

I en blogg om avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda (se ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”) tog jag upp det här med bräddning. För att bara ta två exempel. Under år 2016 bräddade Holmängens reningsverk 8.000 m³. Det flöt ut i Vänern och Göta älv… I lilla Ryrsjön bräddades 2014 1.297 m³…

Jag var tvungen att fråga Anders Solvarm om han brukar brädda…

Anders Solvarm:

”Nej, men jag brukar tömma ungefär 3/4 av min uppsamlingstank efter alla reningssteg (3 växtbäddar), dvs det uppsamlade renade vattnet, på våren på gräsmattan. Utifall det ansamlats lite fosfor som kan komma gräsmattan till glädje. Dvs jag släpper ut rent vatten till gräsmattan istället för att det eventuellt sipprar ut till dammen för efterpolering.”

solvarm_baddOm pumpen till växtbädd 1 pajar hos Solvarm så går vattnet vidare och pumpas till växtbädd 2. Om denna pump slutar fungera så går vattnet till växtbädd 3. Det betyder att om pump 2 går sönder så har vattnet ändå renats i växtbädd 1 och 3 etc. Om alla pumpar pajar samtidigt, vilket aldrig har hänt, så går vattnet först till 2-kammarbrunnen vidare till det flacka meanderformade diket och i värsta fall vidare till dammen (rotzonsanläggning) innan det till slut bräddas vidare till gränsdiket – om det är tillräckligt mycket vatten i trädgårdsdammen att något rinner ut…

Det är en mycket osannolik händelsekedja, framförallt sommartid när badplatsen besöks. Solvarms anläggning är då, gissar jag, nere någonstans under sannolikheten för en kärnkraftsolycka… För övrigt är varje hushåll som är anslutet till det kommunala avloppet beroende av samma pumpar (exakt samma fabrikat) som Solvarm använder – med den skillnaden att kommunen, vad jag vet, inte har något säkerhetssystem alls. När hushållens avloppsvatten pumpats till ledningsnätet så pumpas det vidare med pumpbrunnar med bräddning längs hela vägen till Brålandas och Holmängens ARV.

Är det inte så att om kommunens pumpar går sönder, t ex om strömmen försvinner på någon av kommunens alla pumpstationer på vägen fram till Brålanda reningsverk, så kommer hela vänerkustens avlopp att bräddas ut?

fragetavlingVad ska man säga? Förstår inte miljö och hälsa? Eller vill de inte förstå?

Utifrån sin ”katastrofteori” antyder miljö och hälsa ett mycket osannolikt scenario:

”Utgående vatten från trädgårdsdammen, som är det sista steget i avloppsanläggningen, leds via dike till Vänern. Den exakta utsläppspunkten är inte känd men utsläppet sker inom 100-150 meters avstånd från Sikhalls badplats.”

Tidigare i rapporten stod det förresten:

”Utsläppspunkten från den enskilda avloppsanläggningen ligger på ett avstånd av cirka 270 meter från Vänern.”

Hur som helst så släpper Solvarm ut noll liter orenat vatten. Ja, under 7 av årets månader så lämnar inte något vatten överhuvudtaget Solvarms hus!

papper2Jag förstår fortfarande inte hur miljö och hälsa kan sitta bakom ett skrivbord och tolka bibeln som en viss varelse med horn. Kommunen litar inte det minsta på Solvarm och de experter och de provtagningar som han anför. Men varför kan då inte inspektörerna på miljö och hälsa själva kolla upp vad som gäller innan de stoppar Solvarms anläggning? Varför ska de bara anta det värsta?

När miljö och hälsa beskriver utformningen av Solvarms avloppsanläggning kommer de också till den fantastiska slutsatsen att anläggningen inte är ett återvinningssystem:

”Då det idag sker en tömning av slam från slamavskiljaren i kommunal regi så är reningsmetoden, som beskrivs ovan, jämförbar med en slamavskiljare med efterföljande markbädd. De anläggningar som generellt bedöms vara kretsloppslösningar innebär utöver en reningsanläggning för avloppsvatten, även ett omhändertagande av slam”

kretsloppDet är inte återvinning, menar miljö och hälsa, att det blir 1 m3 slam kvar för kommunen att hämta hos Solvarm varje år… Men det vet Solvarm, det är ju slammet som ”System Two” ska ta hand om så att återvinningen blir fullständig… Men allt annat som återvinns i Solvarms naturhus då? Det blundar miljö och hälsa för av någon anledning. Är det fakta som inte stämmer med miljö och hälsas förutfattade mening? Eller med ambitionen att till varje pris stoppa Solvarm…?

Och så kommer då miljö- och hälsoskyddschef Mikael Reinhardt och miljö- och hälsoskyddsinspektör Mika Thomasdotter till sist till sin ”sammanfattad bedömning.”

nono”Sammantaget så bedömer miljö- och hälsoskyddsnämnden att ansökan om den enskilda avloppsanläggningen ska avslås. Avloppsanläggningen bedöms inte vara tillräckligt robust för att uppfylla kraven på en hög skyddsnivå avseende hälsoskydd.”

Och återigen att Solvarm:

”riskerar att öka mängden spill- och dagvatten som leds ut i Vänern invid och i närheten av Sikhalls badplats”

scaredDet känns som om miljö och hälsa spelar på rädslor i stället för fakta. Genom att skriva att Solvarm medför en risk för badplatsen verkar det som om miljöchefen och -inspektören försöker så tvivel om Solvarms alla undersökningar och säkerhetssteg. Känner Reinhardt och Thomasdotter till någon bättre anläggning i Sverige än Solvarms? Ja, det skulle vara Vänersborgs kommuns då… (OBS. Ironi…) (Se ”Kommunens avloppsrening (1/3)”, ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp” och ”Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”.)

Och så kommer det följaktligen en längre utläggning i rapporten om varför kommunens VA-nät och avloppsreningsverk är överlägsna Solvarms…

VanersborgsARV2”Möjligheten att koppla på sig till det kommunala avloppsnätet bedöms vara ett alternativ som bättre än det föreslagna enskilda avloppet förebygger påverkan av smittämnen på Vänern invid Sikhalls badplats och grundvatten på platsen.”

Men det stämmer inte. Inte ens när det gäller smittämnen. Vid mätningar i Solvarms damm, av e-koli och intestinala enterokocker uppfyllde vattnet bästa badkvalitet, bättre än Sikhall på sommaren. Den senaste mätningen skedde nu i januari, en månad när det är som lägst mikrobiell aktivitet i växtbäddarna.

youtubeFör fullständighetens skull. Jordens mikroorganismer äter i växtbäddarna upp de skadliga mikroorganismerna som därmed avdödas. De lite ”större” organismerna lever av att äta de mindre. (Vill du veta mer om hur det går till kan du se denna mycket lärorika film på YouTube – ”Mikrobiologi i markbaserade anläggningar”, 18 min. Här nämns även COD och BOD…) Dessutom skyddas hela reningssystemet mot regn i växthuset och växtbäddarna är tätade med gummiduk. Mätning visar på reduktion av e-koli till 99,9%.

Fast jag förstår inte ens varför det här skrivs av miljö och hälsa. Enligt LAV, som jag skrev tidigare (se ovan), står det inget om att en enskild avloppsanläggning behöver vara bättre än kommunens…

avlopp4Och i synnerhet förstår jag inte varför miljö och hälsa avslutar sin rapport och beslutsförslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden med ett resonemang om kostnader för Solvarm att ansluta sig till kommunens VA-nät.

”Kostnaden för en anslutning och påkoppling till det kommunala VA-nätet uppges enligt inkomna handlingar kunna uppgå till 295.000 kronor.”

fraga2Det här bedömer miljö och hälsa inte vara uppenbart fördyrande för Solvarm… Jag undrar i vilken värld miljö och hälsa lever i…

Och vad Solvarm väljer att göra med sina pengar är väl hans sak. Varför lyfter miljö och hälsa in kostnadsaspekten? Det har väl inget att göra med sakfrågan – om tillståndsgivning eller inte. Och tror inte miljö och hälsa att det system Solvarm har byggt upp, med växthuset över bostadshuset, pumpar, bäddar osv har kostat något? Förutom 15 års eget forsknings- och utvecklingsarbete…

Personligen kan jag inte säga annat än att detta dokument och behandlingen av Solvarm helt får mig att tappa förtroendet för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Och varför hjälper inte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen fastighetsägare och forskare såsom Solvarm istället för att stjälpa om det nu är något som behöver åtgärdas?

framtidVi får se om miljö och hälsoskyddsnämnden, dvs politikerna, kan återupprätta förtroendet… Och jag kan nog tillägga, allmänhetens förtroende med tanke på alla de kommentarer som har getts på Facebook och på bloggen efter gårdagens inlägg (se ”Nyhet: Inga naturhus i Vänersborg!”).

För övrigt tar miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ut en avgift för detta avslag av Solvarms tillståndsansökan:

”Avgiften är 7096 kronor, vilket debiteras Er i separat räkning.”

Motiveringarna för att stoppa ”System Two” är delvis annorlunda, men de återkommer jag till imorgon.

Solvarms avslag (2/2): System Two

Nyhet: Inga naturhus i Vänersborg!

16 april, 2018 10 kommentarer

nyhetNär det nyligen meddelades att Solvarm ska få ekonomiskt stöd och hjälp av Villaägarnas Riksförbund för att driva en process om att få slippa ansluta sig till kommunens VA – då tog kommunens tjänstemän fram storsläggan. Då kom miljö- och hälsoskyddschef och en miljö- och hälsoskyddsinspektör på personligt besök till Sikhall.

Och väl på plats, stoppade de omedelbart Solvarms utvecklade återvinningssystem, ”System Two”, som hade varit i bruk sedan årsskiftet. De krävde att Solvarm ansökte om tillstånd. De passade även på att kräva tillstånd för det äldre systemet, ”System One”, som hade varit i bruk sedan 2006. (Se ”Stäng systemet!”).

Solvarm ansökte snabbt om tillstånd för de båda systemen.

solvarm_hus3

Nu har tjänstemännen arbetat fram ett underlag till beslut om tillstånden för politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ett förslag som de ska ta ställning till på nästa sammanträde.nono

Tjänstemännen föreslår:

”… avslag på ansökan om tillstånd.”

Och avslaget gäller båda systemen.

Det betyder att Vänersborgs kommun inte kommer att tillåta att det enda naturhuset i Vänersborg, och ett av de få i Sverige, får finnas kvar som naturhus – med återvinning och kretslopp. Det innebär naturligtvis också att Vänersborgs kommun säger ett bestämt nej till naturhus inom sina gränser för en överskådlig framtid.

vision3_miniMiljö- och hälsoskyddschefen och en av förvaltningens miljö- och hälsoskyddsinspektörer har slagit näven i bordet. De har nu visat den verkliga betydelsen av Vänersborgs kommuns vision:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Ska vi hoppas att politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden tar sitt förnuft till fånga och ger Solvarm de nödvändiga tillstånden?

Jag återkommer med en utförligt beskrivning av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens beslutsförslag. Och varför jag och många med mig anser att förslaget är fullkomligt galet.

.

Läs mer om varför kommunen vill stoppa Solvarm:

Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?

15 april, 2018 1 kommentar

Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp”…

Det är helt befogat att ställa frågan – är kommunalt VA och kommunala reningsverk bättre än enskilda anläggningar?

VanersborgsARV2

I en rapport från Naturvårdsverket (april 2012, ”Läget inom markbaserad avloppsvattenrening”) så står det:

”Styrgruppen gör den generella bedömningen att markbaserade reningsanläggningar, förutsatt att de är rätt lokaliserade och byggda enligt de tidigare anvisningarna från Naturvårdsverket, ger en god resurshushållning och tillräckligt miljö- och hälsoskydd.”

Läs gärna detta en gång till och tänk på Timmervik, Sikhall och andra ställen i Vänersborg, där kommunen vill tvångsanslutna fastighetsägare till det kommunala VA-nätet… (Merparten av dagens reningsanläggningar för enskilda avlopp är anlagda med någon form av markbaserad rening.)naturvardsverket

Det är faktiskt så att enskilda lösningar kan vara bättre. Naturvårdsverket igen:

”Reduktionen av läkemedel och organiska miljöfrämmande ämnen kan förväntas vara minst lika bra i markbaserade reningssystem eller till och med betydligt bättre jämfört med kommunala avloppsreningsverk.”

En liten jämförelse mellan kommunala reningsverk och markbaserade reningssystem med infiltration har gjorts av Peter Ridderstolpe, teknisk licentiat i tillämpad ekologi.

VanersborgsARV9

Vi kan se av tabellen att kommunala reningsverk har ganska mycket i övrigt att önska, t ex när det gäller kemikalier, läkemedelsrester och smittämnen. Enskilda anläggningar med infiltration är likvärdiga eller bättre… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

Det är alltså något som inte stämmer i den kommunala argumentationen för tvångsanslutning till det kommunala VA-systemet. Det verkar som om kommunen har något att bevisa när det gäller miljöaspekterna… (Snällt sagt.)

koskitHar förresten ni, som läser min blogg, någon gång tänkt på att kommunen tillåter jordbrukare att gödsla sina åkrar och vi stadsbor våra gräsmattor. Hur kan det komma sig, med all fosfor i gödseln? Ger inte det upphov till en förfärande näringstillförsel till våra sjöar? (Jag kontaktade, med anledning av detta, en kompis som är jordbrukare. Han menade att jordbruksmarken gödslas med så mycket som växterna ska ta upp, men att det alltid finns ett visst näringsläckage från marken. Jordbrukaren menade också att det kan vara intressant att nämna att bönderna måste köpa konstgödsel för att ersätta det som aldrig kommer tillbaka från reningsverken…)

Eller varför tillåts vi att begrava våra nära och kära? Människokroppen innehåller ju faktiskt 1,5% fosfor…

Och så vill kommunen inte tillåta enskilda avloppsanläggningar…

Markbaserad rening ger ett grundskydd som normalt är alldeles tillräckligt bra. Utsläpp till mark bryts faktiskt ner effektivt.

riddarstolpeI skriften ”Markbaserad rening”, utgiven av Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, skriver Peter Ridderstolpe:

”Markbaserad teknik är enkel och robust och har världen över visat sig fungera väl vad gäller grundläggande skydd för människors hälsa och miljö. … Markbaserad rening ger, förutsatt att den är rätt lokaliserad och utförd, ett billigt och mycket bra skydd mot smittspridning, lukt och annan sanitär olägenhet.”

Mark ger ett betydande skydd t ex mot övergödning. Ett hushåll med WC-avlopp kopplad till infiltration ger i normalfallet nollutsläpp av fosfor i mer än 50 år om avståndet mellan anläggning och utströmningsområde är mer än 100 m. På en konferens, VAK 2018, presenterade man en studie gällande Fyrisån. Man hade studerat områden med enbart enskilda avlopp och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas. Området bebos av 260.000 invånare och det fanns 26.000 enskilda avlopp. Man mätte 30 ämnen, t ex alvedon. Från de enskilda avloppen kom 2 ämnen ut i vattendragen. Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel…

miljoRapporter från forskare, myndigheter och andra visar att vi med andra ord borde tänka om i landet när det gäller VA-lösningar och avloppsrening. Det är till och med sannolikt så att de kommunala reningsverken, som de fungerar nu, leder oss in i en miljömässig återvändsgränd. (Här kan du ladda ner ett dokument från VA-i-tiden som innehåller mängder med fakta och massor av länkar till andra fakta.)

karvlingVarför skriver jag då allt det här? Det är inte för att jag vill att kommunens reningsverk ska läggas ner. Självklart är det positivt att Vänersborg har två reningsverk – på Holmängen och i Brålanda. Men… De är inte så bra som folk i allmänhet och politiker och kommunala tjänstemän i synnerhet tror…

Och även om reningsverken är bra på mycket, t ex på att avskilja fosfor, kväve och BOD, så handlar det just om att avskilja – och inte cirkulera (återvinna). Och avskiljning är ingen framtidslösning, därom är väl de flesta eniga. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det finns många skäl till att enskilda fastighetsägare inte ska tvingas in i Vänersborgs kommuns VA-nät. De har jag skrivit om tidigare. I de här bloggarna har jag visat att det alltså finns ytterligare ett viktigt skäl – de miljömässiga.

Det är dock viktigt att poängtera att dåliga enskilda anläggningar måste åtgärdas. Men lösningen måste inte vara en anslutning till kommunens VA. Kommunen måste vara öppen för andra, och för den enskilde billigare, lösningar än det kommunala VA-nätet.

Det ska noteras att det för övrigt inte står någonstans i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens. Vilket hävdas av nitiska tjänstemän och politiker.

lagbokenI LAV 9 § står det:

”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Notera fetstilen (som är gjord av mig, liksom nedan). Lagen säger alltså inte att enskilda avloppslösningar måste vara bättre än kommunens.

I 24 § av LAV handlar det om fastighetsägares skyldighet att betala avgift till kommunalt VA. Där bekräftas detta:

”Vid bedömning av behovet … skall särskild hänsyn tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser.”

Det står alltså ingenstans i lagen att enskilda lösningar ska vara bättre än kommunens… Även om det nu faktisk inte sällan kan vara så, t ex Solvarms hus i Sikhall…

Till sist.

piskaVarför är det då så att politiker och tjänstemän vill tvinga in så många kommuninvånare som möjligt i de kommunala VA-näten?

Kanske är det för att en del anser att så ska det vara – för att så har det alltid varit… Jag tror inte det.

Kommunalt VA behövs, framför allt i städerna och tätorterna. Där går det inte att lösa VA-frågan på annat sätt (än så länge) än med gemensamma, kommunala lösningar. För kommunen handlar det då bara om ekonomi. Alla ska vara med och finansiera VA-nätet och reningsverken. Då blir det också billigare för de som verkligen behöver det.

På sätt och vis skulle man kunna se det som att pengar rinner från landsbygden in till tätorterna, precis som avloppsvattnet. Det är ju faktiskt så att det är de boende på landsbygden som i nu-läget kan ordna sitt avlopp på egen hand, något som stadsborna inte kan…

Eller är det så att kommunen genom den dyra tvångsanslutningen till det kommunala VA-systemet vill tvinga människor att lämna sina hem och stugor för att ge plats för ny befolkning..?

kretsloppFör övrigt är framtiden återvinning och kretslopp. Vi och framtida generationer kan inte fortsätta som vi gör. Det inte är långsiktigt hållbart. Men hur ska det bli? Vem ska forska och utveckla? Och hur ska det betalas?

Solvarm arbetar med och utvecklar sitt naturhus i Sikhall. Det vore bättre om kommunen stödde ett sådant arbete, och själv också jobbade med det, än att lägga ner tid på att jaga fastighetsägare med enskilda avloppslösningar…

 

.

Bilaga 1
Jag vill återge en insändare från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning från 19 mars:

avloppsbrunn_bil

Bilaga 2
Råd till politiker och myndigheter av Peter Ridderstolpe.

Avloppsrad_politiker

 

 

Kommunens avloppsrening (2/3): Utsläpp

13 april, 2018 1 kommentar

VanersborgsARV2Fortsättning från ”Kommunens avloppsrening (1/3)”…

För att få veta lite mer om Holmängens avloppsreningsverk (ARV) så kan man förslagsvis studera en miljörapport från 2016. Det har jag gjort. (Vad jag förstår så är det här den senaste rapporten.)

I rapporten beskrivs hur Holmängens ARV är uppbyggt och hur det fungerar. Rapporten är naturligtvis stundtals mycket teknisk och det har jag varken kunskap eller lust att gå närmare in på. Men jag tror att systemet är så bra det kan bli, när det gäller sådana här kommunala anläggningar. Så länge reningsverket fungerar så renas avloppsvattnet på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. (Rent tekniskt är det säkerligen möjligt med ett system, där allt från toaletterna går tillbaka till t ex åkermark utan att något rinner ut i vattendragen.)

Det kan dock vara bra att veta att t ex kväve, fosfor och BOD (biokemisk syreförbrukning) mäts i mg/liter och det kan vara väldigt missvisande. Koncentrationen kan se helt ok ut, men mängden ovidkommande vatten som rinner in i verket är stort. Avloppsvattnet späds därför helt enkelt ut. Mängderna kan sammanlagt bli stora. (Jag återkommer till det.)

VanersborgsARV5Det kan vara värt att titta på vad en bra och godkänd rening enligt lagar och förordningar innebär. Hur ser t ex slambehandlingen ut? Det är ju något som kommunen har synpunkter på när det gäller t ex Solvarm i Sikhall.

I rapporten står det:

”Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”

Det verkar ju bra. Det bildas gas i rötkammaren. Det används för uppvärmning av lokalerna samt rötkammaren. En del av gasen används även för att producera elström.

Det är också bra. Och sedan?

”Efter avvattning transporteras slammet till mellanlagringsplatsen. Under året har slammet transporteras från mellanlagringsplatsen till Ragns Sells på Heljestorp.”

ragn_sellsSlam skickas alltså till Ragn-Sells anläggning i Heljestorp och återvinns inte. (Enligt muntlig uppgift så skickas det koncentrerade slammet nu för tiden till deponitäckning i Karlstad.) Det kan noteras att Solvarm vill återvinna allt slam från sin fastighet, men det stoppades som bekant av Miljö och Hälsa. Det fanns inget formellt tillstånd… (Se ”Solvarms naturhus (3): Stäng systemet!”.)

Det kan också nämnas att Holmängens ARV tillförs ”externslam”, ca 5.000 m³/år, från icke avloppsansluten bebyggelse. Det slam som blir kvar i Brålandas reningsverk skickas däremot inte till Holmängen. Det går direkt till Häljestorp.

avlopp2Det är även intressant att titta på bräddningen. En bräddning innebär ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastat och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn och snösmältning. Bräddning är alltså inget bra…

Under år 2016 brann det i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 m³. (Ooops!) Det flöt ut i Vänern och Göta älv…

Det bräddades också i Ryrsjön, 339 m³ under 2016. Det var dock mindre än åren innan, 2014 bräddades nämligen 1.297 m³ och 2015 bräddades 911 m³… Det kanske inte alltid är så fräscht att bada i Väne Ryr…

vaneryr15_6

Sammanlagt bräddades också 694 m³ vid de olika pumpstationerna. (I tabellen, som är min källa, ingår ”Ryr telestn” med 309 m³, en något annorlunda siffra än den som uppges på ett annat ställe i rapporten. Är det samma bräddning, som omtalas ovan, vilket allt talar för att det är, så får detta räknas bort från totalen.) Det bräddades vid Ängsvägens pumpstation, 129 m³ och Halleskogen 146 m³. Vid Sandgärdet bräddades det hela 7 gånger under året, men ”bara” sammanlagt 36 m³.

Det bräddas i Dalsland också. Brålanda reningsverk bräddade 240 m³ år 2016. I Frändeforsån skedde bräddning av orenat avlopp 50 ggr år 2016. Volymen var 3.124 m³. Det är ganska mycket i den lilla ån…

fish_deadJag har inga nyare uppgifter på bräddning, men det sägs av människor som bor vid Frändeforsån i Brålanda, att de aldrig har sett så mycket död fisk, som låg och flöt i vattnet, som i somras (2017). Det sägs också att avloppsrören läcker in vatten, vilket ibland gör att det behöver bräddas när det regnar extremt. Men att kommunen förnekar att det läcker ut… Det sista kan vara rykten.

En bräddning innebär alltså att avloppsvatten skickas ut orenat. Det kan t ex innebära utsläpp av sjukdomsalstrande mikroorganismer från människans tarmar (t ex e-koli, intestinala enterokocker och salmonella, men även virus mm). Det är för övrigt också ett problem att Vänersborgs kommuns reningsverk inte riktigt vet hur väl de tar hand om smittämnen vid reguljär drift. Det kan vara upp till 95%, men 5% blir mycket om det släpps ut i en enda punkt, t ex i Frändeforsån.

Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) bedömer att bräddningar och nödutsläpp på ledningsnätet kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå i framtiden. I Vänersborgs kommuns miljörapport från 2016 står det för övrigt att utsläppen är försumbara… (Hallå Miljö och Hälsa!!)

solvarm_hus2Det är inte utan att tanken slår en att det kanske vore bättre miljömässigt om Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen och Kretslopp & Vatten lägger ner mer fokus på att samverka för att minimera (ta bort) bräddningar i kommunens nät än att jaga enskilda fastighetsägare i Timmervik och på Sikhall…

I ”Tillståndsansökan” från 2016 om att Holmängen ska ta emot mer avloppsvatten står det:

”Kväve och fosfor avleds via det renade avloppsvattnet till Göta älv. … Från H (Holmängen; min anm) släpps idag (2014-2015) ut ca 60 ton N (=kväve; min anm) per år och ca 1,3 ton P (fosfor; min anm) per år.”

Är dessa utsläpp ett problem? Kommunen anser inte det. Kommunen menar att Vänern är så stor och att vattenomsättningen vid Göta älvs utlopp också är det så att utsläppen knappast märks.

Men…

Tekn. Dr. Vattenförsörjnings- och avloppsteknik Hamse Kjerstadius skriver i sin analys och utvärdering av reningsgraden av avloppsvattnet i Naturhuset Sikhall:

naturvardsverket”I avlopp återfinns mycket av de näringsämnen som konsumeras i våra samhällen. Bland dessa läggs särskilt fokus på kväve och fosfor. Återvinning av dessa näringsämnen från avlopp till åkermark föreslås i Naturvårdsverkets senaste förordningsförslag kring ny slamförordning.”

Kjerstadius skriver vidare att vid större avloppsreningsverk skiljs rent allmänt en stor mängd av fosforn bort från avloppsvattnet och hamnar i det avvattnade avloppsslammet. Men att endast en mindre del av kvävet återfinns i avloppsslammet, då det mesta av kvävet omvandlas till kvävgas. Och kvävgas är inte tillgängligt för växter. Det är däremot kvävet som finns i slammet. sopor

”Läget ser ännu värre ut för Vänersborg där allt avloppsslam från Holmängens ARV används som deponitäckning (Vänersborgs kommun, 2017). Således sker inget kretslopp av näringsämnen alls från Holmängens ARV idag.”

Det finns alltså en annan aspekt av utsläpp, inte bara att kvävet och fosforn hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas… (Det sägs, även om jag själv inte kan räkna ut det, att 42% av kvävet rinner rakt igenom reningsverket.)

Holmängen släpper också ut andra ämnen. Här följer en tabell som visar de totala utsläppen från Holmängens ARV 2016:

VanersborgsARV3

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, P=fosfor, N=kväve, NH4-N= ammonium, Hg=kvicksilver, Cd=Kadmium, Pb=bly, Cu=koppar, Zn=zink, Cr=krom, Ni=nickel och As=arsenik.

Det är en del… avlopp_toa

Som jämförelse, Solvarm släpper ut 1 m³ slam och noll liter orenat vatten varje år…

Det pratas en del i världen om kemikaliemixar, dvs när kemikalier, ibland i sig ofarliga, blandas och kan reagera med andra kemikalier och bli till nya farliga ämnen. Det är ganska outforskat än så länge vad jag förstår, men kemikalier blandas onekligen i utsläppen från reningsverken.

Med andra ord är kommunens rening inte alls så bra och effektiv som man kan tro, många farliga ämnen släpps ut i Vänern och förs via Göta älv så småningom ut i Skagerack/Kattegatt. Såvida inte en del hamnar i Trollhättan, Lilla Edet och Göteborg… Dessutom finns det alltså inget bra system för återvinning på Holmängens ARV. Och frågan är om det är hållbart…

Fortsättning följer…

.

 

Kommunens avloppsrening (1/3)

12 april, 2018 Lämna en kommentar

avlopp6Kommunen bygger ut VA-nätet i Vänersborg. Det är i grunden bra. Det är många på landsbygden som välkomnar utbyggnaden och som inget hellre vill än att ansluta sig. Men det finns också en baksida. Det finns de som inte vill eller behöver kommunalt VA. Det kan t ex bero på att det för många helt enkelt inte är prisvärt. Anslutningen till VA-nätet kostar ett par hundratusen kronor och överstiger kanske fastighetens värde. Det kan också bero på att fastighetsägare redan har en godkänd och bra avloppslösning. Som kanske till och med är bättre än kommunens…

Just nu, och sedan några år tillbaka, bygger kommunen ut VA-nätet längs vänerkusten i Dalsland. Det är en investering på åtskilliga miljoner kronor.

bralanda_skyltKommunens VA-nät leder till två avloppsreningsverk. Det är där som avloppsvattnet ska renas. Det ena ligger i Brålanda och till det är ca 3.000 personer plus industrier anslutna. De viktigaste industrierna är naturligtvis Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri. Det renade vattnet släpps sedan ut i Frändeforsån.

Det andra avloppsreningsverket är placerat på Holmängen. Här har verket varit lokaliserat sedan 1959. Holmängens reningsverk behandlar det kommunala och industriella avloppsvattnet från tätorterna Vänersborg och Vargön samt de mindre samhällena Båberg, Grunnebo och Väne-Ryr. Inga industrier av vikt ur belastningssynpunkt finns idag anslutna till verket. Utgående vatten från reningsverket leds till Vänerns utlopp i Göta älv via en 115 meter lång ”utloppstub” i betong.

VanersborgsARV2

Vattenledningarna som läggs ner i Dalsland just nu har blivit ihopkopplade med resten av kommunens. Dock ska allt avloppsvatten från fastigheterna längs Vänerkusten i Dalsland fortsättningsvis också gå till Brålandas avloppsverk.

Kapaciteten behöver utökas på Holmängens avloppsreningsverk (ARV). Samhällsbyggnadsnämnden ansöker om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet.

vbg_loggaKommunen yrkar i sin ansökan till Länsstyrelsen:

”fortsatt tillstånd till utökad verksamhet vid Holmängens avloppsreningsanläggning och fortsatt utsläpp av behandlat avloppsvatten till Vänerns utlopp till Göta Älv”

Enligt ansökan kommer anslutningen till reningsverket att öka från ca 28.600 hushåll till ca 45.000 personekvivalenter (=föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn). I ansökan ingår en miljökonsekvensbeskrivning. Av denna framgår bl.a. att verksamhetens utsläpp till vatten kommer att öka pga. den ökade anslutningen.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDet kan vi läsa på Länsstyrelsen Västra Götalands hemsida. (Se här.) Det är Länsstyrelsen som beviljar tillstånd för kommunens ARV (avloppsreningsverk), precis som kommunen gör för enskilda fastighetsägares avloppsystem i Vänersborg… Typ Solvarms…

Kommunen räknar med att den framtida belastningen kommer att öka på grund av en ökad hushållsanslutning och inkoppling av ytterligare bebyggelseområden inom kommunen, typ Holmängs Hage och Öxnered/Skaven. Däremot kommer reningsverket inte att flyttas, utan det beräknas ligga där det ligger i framtiden också:

”Omgivningsstörningarna orsakade av verksamheten är mycket begränsade och sannolikheten att hitta en annan och lämpligare lokalisering ur omgivningssynpunkt är tämligen liten med ekonomiskt rimliga insatser.”

VanersborgsARVKostnaderna för att anlägga ett helt nytt reningsverk, lika stort som Holmängen, beräknas kosta mellan 400 och 750 miljoner (inklusive ledningar, pumpstationer, utloppsledning mm).

På Holmängen finns det en uppenbar översvämningsrisk. Det finns helt enkelt en fara att verket blir dränkt vid höjda vattennivåer. Vänerns medelvattenstånd är 44,64 meter över havet och Holmängens reningsverk ligger på ca 46,2-46,5 möh. För att klara kommunens dimensionerande nivå på 47,16 möh så ska kommunen uppföra en fysisk invallning av reningsverket. Vallen är för övrigt till stor del klar. (Den lägsta höjden på vallen blir på framsidan av verket +48,66 möh.)

Kommunens ansökan om en utbyggnad av reningsverket, som samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för, har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 7 april. Det var länge sedan som kommunen lämnade in sin ansökan, men Länsstyrelsen beslutade i december 2016 att samråd skulle ske med en bredare krets eftersom utbyggnaden kunde:

”antas medföra betydande miljöpåverkan.”

miljoLänsstyrelsen har ställt en rad frågor som kommunen har fått utreda och besvara tämligen utförligt. Flera kompletteringar har lämnats in (oktober 2017). Slutsatsen från kommunen är att det inte kommer att bli några problem att ta emot avlopp från fler hushåll.

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har tidigare (21/2 2017) yttrat sig till Länsstyrelsen över planerna. Nu är det ett nytt yttrande på gång, men det är inte klart än.

bestamd2017 ansåg Miljö och Hälsa att ansökan borde kompletteras på en rad punkter. Det fanns t ex ingen beskrivning av åtgärder som skulle vidtas vid driftsstörningar eller underhållsarbeten och hur det biologiska steget skulle klara av mer än det gör idag. Det bör också, menade Miljö och Hälsa, beskrivas utförligare hur byggnationen av vallar minskar översvämningsrisken.

Vi får se om Miljö och Hälsa är nöjda med de kompletteringar av ansökan som har gjorts. Det kan bli spännande. Miljö och Hälsa verkar ju ha intagit en betydligt strängare attityd till olika VA-lösningar, i varje fall av ”fallet Solvarm” att döma…

Fortsättning följer…

.

 

%d bloggare gillar detta: