Stefan Kärvlings blogg

Det här blir den tredje och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde förra onsdagen, den 6 oktober. (De två andra bloggarna hittar du här: “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal” och “KS 2: Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal”.) Ja, egentligen är det den fjärde bloggen om man ska räkna med den jag skrev innan sammanträdet. I den bloggen beskrev jag en del av ärendena tämligen noggrant, något som jag inte upprepar här. (Se “KS 6 okt 2021”.)

Idag kom protokollet från sammanträdet. Och det ger en del ytterligare information. Så är t ex den motivering till yrkandet om återremiss som Magnus Ekström (KD) lämnade på ärendet om varumärkesplattformen med. Den löd:

“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Kommunstyrelseförvaltningen med uppdraget att ta fram förslag på styrande och stödjande dokument för användandet av platsvarumärke och organisationsvarumärke.”

Yrkandet röstades ner med 8-7. Det är emellertid lite andra majoritetsförhållanden i kommunfullmäktige. Om samma partier fortfarande står bakom en återremiss nästa vecka, i fullmäktige, ja då blir det återremiss. KD+M+L+SD+MBP har 26 av 51 mandat…

På sätt och vis kan jag förstå en återremiss, det finns en hel del frågetecken. Men jag tycker att motiveringen skulle vara annorlunda.

Magnus Ekström (KD) var på hugget detta möte. När det gällde “riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö” framförde Ekström flera funderingar. Han undrade t ex om det bara var konst som hade ett budskap och vad skillnaden var mellan konst och konstnärlig gestaltning. Och, vad är en konstnär? Jag är glad att det inte var jag som behövde svara på de frågorna…

Ekström lade ett tilläggsyrkande:

“Kommunfullmäktige uppdrar åt Kultur- och Fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen att integrera dessa riktlinjer i ett samlat dokument avseende ”Riktlinjer för konst, konstnärlig gestaltning och övrig utsmyckning”.”

Yrkande avslogs med ordförandens utslagsröst. James Bucci (V) avstod nämligen från att rösta. Det blir i detta ärende som med det förra – har partierna samma uppfattning i kommunfullmäktige så får de majoritet. Denna gång möjligtvis med någon röst från V också.

Magnus Ekström (KD) lade ett yrkande även i ärendet om koldioxidbudget.

Beslutsförslaget till kommunstyrelsen löd:

“Kommunstyrelsen beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att påbörja arbete med ambition om att införa koldioxidbudget för Vänersborgs kommun år 2022.”

Ekströms yrkande hade följande lydelse:

“Kommunstyrelsen beslutar att ge Kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att påbörja arbete med syfte att presentera ett förslag till koldioxidbudget för Vänersborgs kommun och hur densamma presenteras publikt. Förslaget ska åtföljas av en konsekvensbeskrivning med avseende på Hållbar utveckling och därför visa på konsekvenser för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.”

Ekström ansåg att kommunen behövde veta mer om konsekvenserna innan den beslutade om mål. Ordförande Benny Augustsson (S) undrade hur man skulle kunna redovisa konsekvenserna när man inte ens hade siffrorna.

Själv satt jag framför iPaden och undrade varför en koldioxidbudget hade blivit så viktig i kommunen först efter skövlingen av t ex Kindblomsvägen och Mariedal Östra…

Magnus Ekström och de andra oppositionspartierna fick återigen se sig nedröstade. Denna gång fick de styrande partierna (S+C+MP) stöd av både James Bucci (V) och Marianne Ramm (V). Och så blev det, ärendet skulle inte vidare till fullmäktige.

Delårsrapporten prognostiserar ett positivt resultat för 2021 på 162 milj kr. Det är otroligt mycket pengar för kommunen. Jag undrade om det inte var läge att fundera några extra varv kring inrättandet av sociala investeringsfonder. Det skulle ju om inte annat kunna vara ett sätt att föra över en del av överskottet till kommande år. Ingen verkade vara intresserad av det…

Det står, som bekant, en del om mål och resultat i delårsrapporterna. I denna stod det t ex att kunskapsresultaten i form av bättre betyg hade ökat. Det blev en del diskussion när jag menade att man måste problematisera detta förhållande. Pandemin har haft effekter, som inte syns i dessa siffror. Visserligen har betygen blivit bättre och fler blivit  behöriga till gymnasiet trots hög frånvaro både bland personal och elever. Forskning tyder emellertid på att elevernas faktiska kunskaper har blivit sämre. Det stod också i delårsrapporten att det var “bekymmersamt att färre tar gymnasieexamen”. Jag menade att de sämre kunskaperna kan få resultatet att ännu fler inte kommer att kunna ta examen i gymnasiet om några år.

Mats Andersson (C), barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande, höll inte med. Som vanligt. Han ansåg, som jag förstod det, att kunskap och betyg var samma sak. Det fick mig att utbrista att bättre betyg inte behövde motsvara bättre kunskaper och att vi gjorde eleverna en otjänst om vi blundade för verkligheten. Det är ju inte så att distansundervisningen under pandemin var positiv för lärandet.

Andersson och jag har haft denna diskussion tidigare och positionerna tycks fortfarande vara lika fastlåsta. Madelaine Karlsson (S) hade däremot sin uppfattning klar:

“Jag kan inte göra annat än att hålla med Stefan.”

Det blev en del hårda ord under ärendet “Anvisningar och tidplan för arbetet med mål- och resursplan 2023-2025”. Och då kan jag väl direkt meddela att jag inte var inblandad… Jag tyckte mest att det verkade vara en strid om påvens skägg, men det uttalades en del ord som var mindre välbetänkta.

Dan Åberg (M) var t ex förbryllad över Mats Anderssons (C) argumentation. Andersson hade antytt att moderaternas förslag var odemokratiskt:

“Acceptera att vi har ett annat yrkande.”

Sa Dan Åberg.

Benny Augustsson (S) menade att det inte är moderaterna som ska bestämma när de styrande partierna ska lämna sitt budgetförslag. Varpå Lena Eckerbom Wendel (M) ironiskt undrade vilka “de styrande partierna” var…

Senare uttryckte Eckerbom Wendel (M) sig betydligt mindre diplomatiskt. Benny Augustsson blev upprörd och gjorde klart att han inte tänkte tolerera sådana uttryckssätt.

Det blev även på denna punkt en votering. Och återigen fick de styrande partierna, alltså S+C+MP, med Vänsterpartiets stöd majoritet med 8-7. Ärendet ska inte till fullmäktige.

Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att tillföra Kunskapsförbundet Väst 806.400 kr i tillfällig uppdragsersättning under 2021. Det är extra medel till vuxenutbildningen för att finansiera åtgärder för att kompensera den utbildningsskuld som effekterna av pandemin medfört. Utbetalning sker under förutsättning att Trollhättans stad fattar motsvarande beslut, på ungefär 1,3 milj kr. (Vänersborgs andel motsvarar 38,4%.)

Tänk, jag undrar om inte detta extra bidrag bevisar att Trollhättan och Vänersborg fördelade “skolmiljarden” på ett felaktigt sätt…

Till sist.

Kommunstyrelsen föreslog att bifalla Lutz Rininslands (V) motion om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. (Se “Motioner om ökad demokrati”.) Det ska fattas beslut om motionen på nästa veckas kommunfullmäktige.

Och det var, om inte allt, så det mesta av det som avhandlades på kommunstyrelsen förra veckan. Nästa vecka är det barn- och utbildningsnämnden på måndag och kommunfullmäktige på onsdag.

Förra onsdagen sammanträdde kommunstyrelsen. Förutom bloggen jag skrev inför mötet (se “KS 6 okt 2021”) så skrev jag också en blogg om ärendet angående en ny sessionssal. (Se “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal”.) Jag vill direkt påpeka att jag var ersättare på sammanträdet. Det enda punkt där jag fick gå in som ordinarie var på det sista ärendet för dagen, nämligen ärendet om sessionssalen. (Som jag alltså beskrev i den förra KS-bloggen.)

Kommunstyrelsen diskuterade varumärkesplattformen. (Se “KS 6 okt 2021”.) Den ska beslutas av kommunfullmäktige nästa vecka, den 20 oktober.

Politikerna fick reda på att varumärkesplattform var detsamma som platsvarumärket + kommunens organisationsvarumärke. Kommunens kärnvärden ska utgå från visionen och värdeorden blir därför:

“levande, attraktiv, hållbar – tillsammans”.

En S-ledamot tyckte att ordet “tillsammans” skavde. Det kan jag hålla med om, men av ett annat skäl. Ordet “tillsammans” liksom de övriga värdeorden är inga ord som kommunen på något sätt lever upp till. I mitt bloggande om Sikhall så är det lätt att konstatera att värdeorden, liksom visionen, bara är pappersprodukter som ska ge oinvigda och okunniga ett intryck av att kommunen är bättre än vad den är. Jag tycker fortfarande att en bra kommun knappast behöver något varumärke – verksamheten talar för sig själv.

Jag framförde att tidsschemat var tajt och att alla förberedelser och allt arbete redan verkade vara igång. Och det höll andra med om också, dock ingen i de styrande partierna. Jag undrade även om invånare utanför centralorten var inkluderade och kände igen sig i varumärkesplattformen. Ordförande Benny Augustsson (S) ansåg att hela plattformen speglade hela kommunen, det hette ju Vänersborgs kommun. Det kändes som en kommentar som var typisk en från centralorten… Men Dan Nyberg (S) grep in och konstaterade att varumärket också speglade Dalsland.

Dan Nyberg menade dock att berget i symbolen/logotypen (se bild) mer liknade ett kolkraftverk än ett berg. En annan tyckte att det såg ut som ett kärnkraftverk, men en av sverigedemokraterna tog väl priset. Bergsymbolen fick honom att associera till upp-och nervända testiklar… (OBS Fel! Se PS nedan!) Hur som helst, det var många som inte såg att det var ett berg. Det verkade emellertid som om förvaltningen skulle se över om det gick att utforma bergen så att de blev mer lika berg…

Framtagande av varumärkesplattformen har “bara” kostat 500.000 kr. “Vi gör arbetet själva”, sa en av tjänstepersonerna. Precis som om det innebar att kommunens anställda inte kostade något. Vilket sverigedemokraten ifråga påpekade.

Det känns som om allt redan är klart, även om det är fullmäktige som har det sista ordet. Men frågetecknen var ganska många. De borgerliga partierna föreslog en återremiss. Återremissen röstades dock ner av de styrande partierna, med stöd av vänsterpartiets två röster.

Och så skulle markanvisningsavtalet med Serneke behandlas av kommunstyrelsen. Det handlade om området vid Nabbensberg. (Se flygbild.)

Syftet med markanvisningsavtalet är att under tiden detaljplaneläggning av området pågår ge exploatören ensamrätt att förhandla om köp av marken. Det lät lite tveksamt precis som vissa andra förutsättningar i underlaget. (Se “KS 6 okt 2021”.) Jag skrev till ansvarig tjänsteperson och fick idag följande svar:

“Serneke betalar för överstigande kostnader för markundersökningar och saneringar för den del som överstiger köpeskillingens belopp. Kommunen är enligt MB 10 kap som verksamhetsutövare skyldiga att sanera marken vid markförsäljning. Kommunen kan enbart få ekonomisk bärighet i projektet om det går att garantera att kommunen inte behöver bekosta sanering över beloppet för köpeskillingen. Om detta inte uppfylls medför det ett projekt med ekonomisk förlust för kommunens del vilket skulle medföra att projektet behöver läggas ner. Skulle kommunen sanera marken till en nivå som är tjänlig för byggnation för exploatören men inte tar ut denna kostnad genom högre markpris (osäkerhetsfaktor för exploatören) skulle detta räknas som stöd av enskild enligt EU-lagstiftning, förvaltningslagstiftningen och skulle även strida mot kommunallagens likabehandlingsprincip.

Vad jag har förstått det som var exploatören mer villiga att bekosta överstigande nivå på saneringen än att behöva betala ett högre markpris. Genom att ingå avtal nu vet exploatören vad de kommer behöva betala för BTA-pris för byggrätterna vilket ger dem en ekonomisk säkerhet inför ingången av ett avtal. Skulle avtalet inte fastslå BTA-prissättningen skulle detta medföra en ekonomisk risk då exploatören inte kan kalkylera intäktsnivån för att få ekonomisk bärighet.”

Innan jag fortsätter citatet följer här en förklaring på vad BTA-pris är (källa):

“Bruttoarea (BTA) inbegriper alla våningars ytor räknat från utsida av omslutande byggnadsdelar. Ofta uttrycks en byggrätts värde i termer av kronor per ljus BTA. Ljus bruttoarea (ljus BTA). Som alternativ till BTA anges ibland priset av en byggrätt i termer av kr/kvm ljus BTA.”

Och så fortsätter svaret från ansvarig tjänsteperson:

Exploatören har sett en ekonomisk bärighet i projektet och vill därför gå vidare med tecknandet av ett markanvisningsavtal för att säkra upp förutsättningarna för en framtida exploatering.

Detta tillvägagångssätt är inget nytt från kommuners sida som ofta har mark i kommunen som ska saneras inför byggnation. Det som varierar är tillvägagångssättet. Vissa kommunen är beredda att ta den totala risken och bekosta 100 % av marksaneringarna och sedan lägga denna kostnad på byggrättsvärdet vid en försäljning. Vissa kommuner är inte beredda att göra detta och därför brukar kommunen och exploatören i civilrättsligt avtal (markanvisningsavtalet) besluta om ansvarsfrågan och eventuell kostnadsfördelning. Kommunen kan aldrig avskriva sig ansvaret för sanering på egen mark till 100 % men det är fullt möjligt att avtal bort delar av saneringskostnaderna och ansvaret. Det står även en exploatör fritt att köpa förorenad mark, likt att det är möjligt för kommunen att sälja förorenad mark. Då exploatören har fått ta del av båda markmiljöundersökningarna har vi som kommun uppfyllt vår upplysningsskyldighet som säljare enligt JB. När kommunen i detta fall har tagit på sig ett ansvar för saneringen vid fastighetsförsäljningen medför det att avhjälpning av föroreningarna görs. För att föroreningarnas sanering ska avhjälpas till den nivån som anses vara skälig har delar av det ekonomiska ansvaret avtalats mellan parterna.

Anledningen till att exploatören bekostar utredningar är för att BTA-priset för byggrätterna baseras på detta. Skulle exploatören inte bekosta utredningar och åtgärder skulle BTA-priset vara högre. Detta skulle resultera i samma scenario men betalningen sker på olika sätt. Många exploatörer föredrar att betala utredningar i stället för ett högre markpris med anledning av att ju högre markpriset är desto högre blir fastighetsskatten, lagfartskostnader och moms. För kommunens del har det ingen betydelse för vilken av betalningsmetoderna som används utan detta brukar bestämmas i dialog med exploatören om vilken metod eller en hybrid av metoderna som används.”

Om någon har synpunkter om detta är ett ok förfarande, så hör av er. Min kunskap räcker nog inte till. (Hela markanvisningsavtalet kan laddas ner här.)

Jag återkommer med fler ärenden. Bloggarna blir ju samtidigt en slags presentation av vad som ska behandlas och beslutas på nästa veckas sammanträde med kommunfullmäktige.

PS. Tillägg kl 19.40.

Ett viktigt fel har uppdagats i bloggen. Det var inte symbolen för ”berg” som associerades till testiklar av SD-politikern. Det var de två ”dropparna” över ”a-et/”, dvs ”ä-et”. Med tanke på hur många som snabbt påpekade detta misstag i referatet, så undrar jag om inte fler har gjort samma association…

Här följer ”dropparna” och förklaringen av vad de symboliserar:

”Ur huvudlogotypens bokstav ”ä” utgör de droppformade punkterna även en symbol som blir ett tydligt grafiskt element med många användningsområden och betydelser kopplade till platsvarumärket.”

Igår nåddes jag av budet att den kristdemokratiske politikern Gunnar Bäckman (KD) har avlidit.

Det var en mycket tråkig och sorglig nyhet. Jag uppskattade Gunnar väldigt trots att vi i mångt och mycket hade olika politiska åsikter. Men det hindrade inte att vi pratade om både det ena och det andra. Det jag kommer att minnas mest är nog Gunnars positiva inställning och, kanske framför allt, hans vänersborgska humor.

Gunnar kommer att vara mycket saknad, både som politiker och person. Mina tankar går självklart också till hustrun Marie-Louise.

Kommunstyrelsens sammanträde i onsdags blev långt. Det började som vanligt kl 08.30 och slutade inte förrän några minuter i 17.

Jag redogjorde för de flesta ärendena i min blogg inför sammanträdet (se “KS 6 okt 2021”) och jag ska som vanligt inte upprepa mig. Det blev dock ännu mer information än utannonserat i den ursprungliga kallelsen. Det är dock inget ovanligt.

I denna blogg tänkte jag enbart beskriva ett ärende, en föreslagen dyrbar investering… Som dessutom slutligt ska avgöras av kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) började själv informationen genom att redogöra för läget kring denna investering. Det handlade om en investering i en ny sessionssal. Den nya tilltänkta byggnaden går dock fortsättningsvis under namnet “Möteslokal Myrten”. Det kan vara bra att lägga det namnet på minnet. Augustsson föreslog även att “Möteslokal Myrten” skulle bli ett nytt ärende på dagordningen. Som det således skulle fattas beslut om på ”sittande möte”. Och så blev det.

Upphandlingen om en ny möteslokal gjordes som bekant om eftersom det endast hade kommit in ett anbud. Som dessutom låg långt över de 40 milj kr som kommunfullmäktige hade avsatt till byggnaden. Och det kom tydligen in fler anbud i den andra omgången. Vem som till slut ska få anbudet är än så länge hemligt, och det är även kostnadsnivån på anbudet. På en fråga från James Bucci (V) sa Augustsson att anbudet i varje fall var lägre än det i den första upphandlingen.

Hur som helst, ordförande Augustsson (S) lämnade beslutsförslaget:

“Kommunfullmäktige beslutar att bevilja samhällsbyggnadsnämnden 10,0 mnkr i tilläggsbudget i investeringsbudget 2022 till mötessal på Myrten 10. Den totala investeringsbudgeten uppgår då till 50,0 mnkr. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

Det kanske inte var så svårt att lista ut hur mycket det “vinnande” anbudet hamnade på… Och för de 50 miljonerna är allt inräknat sa Augustsson, t ex inredning och utrustning.

Det ska alltså kosta 50 milj kr att bygga en ny sessionssal – ursäkta, möteslokal – i kvarteret Myrten, dvs på samma plats som den gamla möteslo… – ursäkta, sessionssalen – låg. Och den är tänkt att användas för kommunfullmäktiges sammanträden 9 gånger om året. Förhoppningen är att även regionen ska förlägga sina 9 sammanträden med regionfullmäktige i möteslokalen. (Regionens fullmäktigesammanträden brukar dock vara i två dagar.)

Det blev en del diskussion, men partierna hade egentligen redan tagit ställning. Diskussionerna blev därför lite “rumphuggna”. De handlade mest om att tala om vilken ståndpunkt man hade intagit.

Sverigedemokraterna (SD) röstade nej till förslaget och Medborgarpartiet (MB) avstod från att rösta. James Bucci (V) röstade ja liksom samtliga ledamöter i socialdemokraterna (S), centerpartiet (C) och miljöpartiet (MP). De borgerliga partierna, moderaterna (M), liberalerna (L) och kristdemokraterna (KD), liksom undertecknad vänsterpartist (som fick hoppa in som ordinarie alldeles i slutet av sammanträdet), avstod från att delta i beslutet. Min motivering var att jag ville rådgöra med mina partikamrater innan jag tog definitiv ställning. De borgerliga lade följande protokollsanteckning, undertecknad av Henrik Harlitz (M) och Dan Åberg (M), som förklarade deras ställningstagande, eller brist på (de avstod ju från att rösta):

“Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja ytterligare 10 mnkr i investeringsbudget för möteslokal Myrten 10.
Efter en förnyad upphandling av sessionssal /möteslokal blir denna betydligt dyrare än vad kommunfullmäktige beslutat.
Det är inte förvånande att kostnaderna ökar men innebär samtidigt att den lösning som kommunen valt inte är den bästa.
Redan för fem år sedan (den 5 oktober 2016) inlämnade moderaterna en motion där vi uppmärksammade problemen i den gamla sessionssalen och föreslog att samordna möteslokaler med olika kulturverksamheter. Trots ett bifall till motionen i kommunfullmäktige i mars 2018 vidtogs inte några utredningar. Istället tog kommunfullmäktige i juni 2020 ett nytt beslut om en möteslokal med begränsad användning till en kostnad av maximalt 40 miljoner.
Risken är nu uppenbar att detta beslut kommer att innebära betydligt större kostnader i framtiden än om vi samordnat en sessionssal med andra verksamheter. I biblioteket pågår en ombyggnad som kommer att medföra betydande hyreskostnader i framtiden och aulan vid tidigare Huvudnässkolan har en mycket begränsad verksamhet och kräver stora investeringar om den ska kunna användas på ett bra sätt.
Samordningen med Västra Götalandsregionen kunde också ha varit bättre. I ett nytt regionens hus vore det lämpligt att kommunen och regionen kunde samordna ett bygge av en större möteslokal.  Detta verkar kommunen inte ha varit intresserad av.”

Ordförande Augustsson (S) gillade inte protokollsanteckningen, särskilt inte avslutningen. Han menade att den var felaktig. Kommunen hade visst varit intresserad av gemensamma lösningar med regionen sa Augustsson. Regionen var emellertid inte intresserad av att ha en möteslokal i egen regi, i t ex ett nytt Regionens Hus.

Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige den 20 oktober. Och det är ett viktigt beslut, eftersom 50 miljoner är mycket pengar för en möteslokal som kommer att användas så sällan. Pengarna skulle dessutom kunna användas till betydligt mer angelägna uppgifter och investeringar.

Det blev votering, och beslutet blev att kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avsätter ytterligare 10 milj kr, sammanlagt 50 milj, till en ny möteslokal på kv Myrten.

Fortsättning följer…