Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)

24 september, 2022 Lämna en kommentar

Den slutgiltiga valresultatet för 2022 i Vänersborg är nu fastställt av Länsstyrelsen. Alla röster är kontrollräknade och klara. (Det var de inte när jag skrev bloggen ”En liten valanalys” dagen efter valet.)

Det var egentligen inga stora förändringar i valet till kommunfullmäktige i Vänersborg – inte som vi har läst om i andra kommunen, där partier har vunnit eller förlorat tiotals procentenheter. I Vänersborg var det någon enstaka procentenhet upp eller ner.

Tre partier förlorade vardera ett mandat (=plats i fullmäktige). Det var Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. De här tre mandaten gick till Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Så här ser slutresultatet ut (även resultatet från valet 2018 är med som jämförelse):

Förlusten av Vänsterpartiets mandat skedde med liten marginal. V backade nämligen bara med 66 röster sedan 2018. Det kan jämföras med att Centerpartiet fick behålla sitt mandat trots att partiet förlorade 296 röster. Även Moderaterna verkar ha fått behålla sina 9 mandat ganska billigt. M förlorade 323 röster jämfört med kommunvalet 2018.

De styrande partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet behåller som synes sina 20 mandat nästa mandatperiod (S+1 och MP -1). Och precis som innevarande mandatperiod kommer de styrande partierna att vara beroende av att Moderater eller Sverigedemokrater eller minst 2 av de övriga partierna röstar för deras budget- och andra förslag för att de ska få majoritet, dvs 26 mandat. Jag vet dock inte om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill ha det så i ytterligare 4 år. Vi får se.

Det kan vara av intresse att se var i kommunerna de olika partierna hade sitt starkaste respektive svagaste stöd. Vänersborgs kommun har 24 distrikt, så jag får dela upp resultatet i två tabeller.

Det blir lite smått, jag erkänner. (Du kan zooma på skärmen.) Och här resten av valdistrikten. (I ännu mindra format, och jag kan inte förstå varför. Gör jag tabellen större blir den suddig och helt oläslig.)

Vänersborgs valdistrikt röstar oerhört olika.

I Dalslandsdelen är SD störst av alla partier (med ett undantag) med upp till 30% av rösterna. Det bästa distriktet är Frändefors V och Siviken/Väne Ryr med drygt 33%. I Blåsut och Brinketorp/Restad kommer däremot SD ”bara” upp till 10-11%.

Där SD är starka är Socialdemokraterna som regel svaga. I Frändefors V och Siviken/Väne Ryr fick S bara kring 16% av rösterna. S är starkast på Flanaden, 45%, och Torpa med 40%. Socialdemokraterna är starka i både Vänersborgs stad och Vargön. Där ligger S mellan 30-40% och är större än SD.

Vänsterpartiet följer i betydligt mindre skala Socialdemokraternas starka och svaga fästen. V:s bästa resultat hittar vi på Flanaden, 16%, Torpa och Hedmanstorget, 13% och Vänersborg C, 11%.Och inte minst 12,7% i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Kan det vara ”VA-röster” månne?

Centerpartiets röstsiffror svänger en del, men som vanligt är C starkast i Dalslandsdelen. I Brålanda/Sundals Ryr kom toppnoteringen på drygt 14%. I Frändefors V och Frändefors C/Ö fick C ungefär 12%. I Vargön N/Nordkroken och Flanaden fick C bara ca 4,3% av rösterna. C ”kompletterade” på sätt och vis S.

Det gjorde inte Miljöpartiet. MP gjorde överlag ett dåligt valresultat i Vänersborgs kommun. Det var bara Öxnered/Vassända/Båberg, 5,8%, Blåsut, 4,4% och Mariedal/Fridhem, 3,8%, som var undantagen. I några valkretsar fick MP bara lite drygt 1%.

Moderaterna följer till viss del SD när det gäller starka och svaga distrikt. I Frändefors S/Vänerkusten var M störst av alla partier med nästan 24% av rösterna, medan M bara hade drygt 7% på Flanaden. Jag tror att valresultatet var lite av en besvikelse för M. Partimedlemmarna hade nog räknat med att ta över styret av Vänersborgs kommun.

Kristdemokraterna är ganska jämna i resultaten, oftast mellan 4-7%. KD:s bästa resultat återfinns i Vargön N/Nordkroken, 10%, och Brålanda/Sundals Ryr, 9,7%. Jag har inga teorier om varför. KD får sin lägsta andel på Flanaden med 3%.

Liberalerna var också ett parti som backade i det närmaste överallt i kommunen. L är sannolikt nöjt med resultaten från Blåsut, 7,6%, Brinketorp/Restad, 6,5% och Centrala Vänersborg N, 5,7%. Resultaten från Brålanda/Sundals Ryr, 1,3% och Torpa, Flanaden samt Frändefors C/Ö/Vänerkusten har mycket i övrigt att önska, där nådde partiet inte upp till 2%.

Medborgarpartiet gjorde ett bra kommunval. MBP hamnade mellan 4-6% i de flesta valdistrikten. Toppnoteringen var i Centrala Vänersborg med 8,6%.

Det finns mycket att analysera och diskutera kring resultaten i de olika valdistrikten. Det är dock inte det lättaste att dra slutsatser. Man kan dock se att de gamla ”vanliga” fortfarande gäller.

Socialdemokraterna är starka bland arbetare, fast Sverigedemokraterna gör inbrytningar. SD och fortfarande också Centerpartiet är starka på landsbygden, medan både S och Vänsterpartiet lockar väljare från de ”nyare” svenskarna. Och även i Vänersborg tycks inte miljöfrågorna vara så aktuella… I många kommuner har lokala partier gått framåt. Så är det även i Vänersborg, Medborgarpartiet är ett bevis på det.

Sedan är väl också frågan hur insatta gemene man och kvinna är i det lokala politiska arbetet. TTELA:s bevakning av politiken i Vänersborgs kommun skulle kunna vara bättre…

I nästa blogg tänkte jag att redovisa personrösterna, medan i den tredje och sista bloggen göra en jämförelse mellan kommunvalet och hur vänersborgarna röstade till riksdagen.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Val 2022

Mandatperiodens sista KF

22 september, 2022 Lämna en kommentar

Igår onsdag kl 18.00 på Quality Hotel öppnade ordförande Annalena Levin (C) kommunfullmäktiges sammanträde för sista gången denna mandatperiod. Det var en speciell politisk dag i Vänersborg, något av en högtidsstund. (Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.)

Nästa gång fullmäktige samlas, den 26 oktober, sitter nya ledamöter på fullmäktiges 51 stolar och nya ersättare på stolarna runt omkring. Några ledamöter kommer att vara helt nya, andra kommer att fortsätta representera sitt parti i 4 år till. Men framför allt är det flera av ledamöterna som inte kommer att återkomma. De har av olika anledningar bestämt sig för att ägna sitt liv åt något annat än politik eller kanske fortsätta med politiken på något annat sätt.

Som ett tecken på att det var mandatperiodens sista sammanträde började sammanträdet med att Fredrik Carlsson och Göran Darefelt från IT-enheten informerade ledamöterna om förändringar i den digitala infrastrukturen för oss som ska fortsätta i fullmäktige. Vi ska få nya iPads med ett nytt upplägg av strukturen och med tvåfaktorsautentisering etc. Och framför allt fick de som gjorde sitt sista fullmäktigesammanträde reda på att de ska lämna ifrån sig sina iPads.

Det första ärendet som skulle diskuteras och beslutas var “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023-2026”. Kommunstyrelsen hade föreslagit att inget i arvodesbestämmelser skulle förändras. Moderaterna yrkade att de styrande partiernas vice ordförande i kommunstyrelsen endast skulle få ett halvt årsarvode. Sverigedemokraterna gick ett steg längre och yrkade att även oppositionens kommunalråd endast skulle få det. Själv yrkade jag på att årsarvodet för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle avskaffas helt och hållet med undantag för de tre kommunalråden.

Det är nämligen intressant att de motiveringar för årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter, som finns i de antagna bestämmelserna, faktiskt inte gäller. Inte någon av de uppräknade punkterna gäller kommunstyrelsens ordinarie ledamöter (fortfarande borträknat kommunalråden). Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inga andra. Det här sägs motivera att 12 ledamöter i kommunstyrelsen får nästan 3.000 kr extra i månaden:

  • “Inläsning av handlingar”
  • “Kontakter med allmänhet och press”
  • “Rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete. Samråd och kontakter med förvaltningsledningen, besök på förvaltningar för information”
  • “Samråd och kontakter med andra ordföranden i frågor som berör nämnden/styrelsens frågor”
  • “Representera nämnden/styrelsen vid invigningar, uppvaktningar, avtackningar, premiärer och motsvarande”
  • “Genomgång och beredning av ärenden med sekreteraren, föredragande eller annan anställd till exempel inför sammanträde eller förrättning”
  • “Fatta beslut i ärenden som nämnden delegerat, påskrift av handlingar eller liknande”
  • “Avstämning med företrädare för partiet/partigrupper”

Jag avstår att kommentera punkterna, det är tämligen uppenbart de är skrivna för de som har uppdrag som ordförande. Det var för övrigt ingen som försvarade årsarvodena utifrån att de motiveringar som fanns i bestämmelserna faktiskt inte gällde KS-ledamöterna. Argumenten mot mitt yrkande var att arvodena var högre i andra kommuner…

Inga moderater eller sverigedemokrater yrkade bifall till mitt förslag. Kunde det bero på att det även var politiker från deras egna partier som skulle få mindre pengar? 

Samtliga ledamöter förväntade sig nog en votering i ärendet. Det blev ingen, ingen ledamot begärde det. Det var nog några eller någon ledamot som “somnade till” tror jag. Kommunstyrelsens förslag om att allt skulle vara som vanligt blev också kommunfullmäktiges beslut.

Även på nästa ärende, “Revidering av bolagsordning och ägardirektiv för Fastighet AB” var jag framme i talarstolen. Denna gång som ende person. Det kan naturligtvis ha berott på att Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och andra ledamöter och ersättare i Fastighets AB hade förklarat sig jäviga. Därför fick jag inget svar på min undran. Som var:

Kommunfullmäktige skulle besluta att Fastighets AB i fortsättningen skulle bedriva sin verksamhet på ”affärsmässiga grunder”. Det var en anpassning till Aktiebolagslagen. Men i Kommunallagen 2 kap står det i 7 §:

“Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.”

Senare i 10 kap 3 §:

“Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige

  1. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas”

Det blir en krock, en motsägelse, om kommunfullmäktige i fortsättningen ska fatta beslut “av större vikt” i ett bolag som ska bedrivas på ”affärsmässiga grunder”, samtidigt som kommunen inte får driva näringsverksamhet om den drivs med vinstsyfte?

Kommunfullmäktige beslutade enligt det motsägelsefulla förslaget – i tystnad…

Tor Wendel (M) hade lämnat in en interpellation om kommunala bolag, där även Kommunallagen citerades. Den ankom dock lite för sent och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska därför besvara den först nästa sammanträde. (Du kan dock ladda ner interpellationen här.)

Och när ledamöterna hade fått nog av Kärvling så gick han upp ytterligare en gång i talarstolen. Detta på nästföljande ärende “Utöka verksamhetsområdet vatten och spillvatten och för del av Timmervik 1:36”.

Jag tyckte att jag ville informera alla nya radiolyssnare som är intresserade av VA-frågor. Det stod nämligen i handlingarna till fullmäktiges sammanträde:

“Förutsättning för antagande och genomförande av bygglov är att fastigheten ska ingå i kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten.”

Jag ville upplysa radiolyssnarna, och även politikerna, om att man inte enligt lag kan kräva anslutning till kommunalt VA för att få bygglov. Det är VA-lösningen i sig och hur bra den är som ska avgöra. VA-lösningen behöver alltså inte innebära att fastigheten ska kopplas in i kommunens VA… Vänersborg kommunen prioriterar sina egna intressen högre än de enskilda kommuninvånarnas…

Flera ärenden klubbades utan diskussion – “Utvidgning av kommunalt verksamhetsområde Vatten, spillvatten och dagvatten för detaljplan Trestad Center Västra”, “Årsredovisning och revisionsrapport 2021 för Fyrbodals Kommunalförbund”, “Delårsrapport april 2022 för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF”, “Antagande av taxor avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2023” och “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.

Fast på det sista ärendet hade moderaterna ett yrkande om att beslutsförslaget inte var formellt korrekt. Det struntade dock kommunfullmäktige i. Det var enklast så.

På ärende 12, “Svar på medborgarförslag om att Vänersborgs kommun initierar en samfällighetsförening för förvaltning av Nordkroken s:1” var det dags för en viss bloggare att säga några väl valda ord igen.

Det var ett bra medborgarförslag. Det är bra om det bildas en förening på Nordkroken som förvaltar samfälligheten så att det blir ordning på skötseln av badplatsen. Men innebar beslutet att kommunen ska initiera en samfällighetsförening på Nordkroken? Eller behövdes det ytterligare utredningar – och beslut? Gårdagens beslut var ju bara ett svar på ett medborgarförslag – och inget annat. Och om det bildas en förening, betyder det att det öppnar möjligheter för liknande lösningar även på Gardesanna och – Sikhall… Kommunen ska ju behandla alla lika. Jag fick inget svar…

Socialdemokraterna stuvade om lite bland sina ledamöter i AB Vänersborgsbostäder. Uppdrag Granskning avslöjade som bekant en skandal i början på sommaren med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman var även ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB). (Se “Valrörelsen är igång”.) Hellman avgick och igår valdes Christin Slättmyr (S) till ny ordförande.

Vad vore ett sammanträde utan en interpellation av Lutz Rininsland (V). Igår ställde Rininsland en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) om praktikplatser i kommunens förvaltningar:

“Beslutet från 2012 har inte upphävts – men lever vi upp till beslutet? Om inte, kan vi enas om att vi borde inleda den nya mandatperioden med att påminna oss om detta beslut som idag sannolikt är än viktigare än för tio år sedan?”

Och min bedömning är att Augustsson och Rininsland kunde enas. (Du kan ladda ner Rininslands interpellation här och Benny Augustssons svar här.)

Moderaterna lämnade in en motion om ökad trygghet i Vänersborgs kommun och en om möjligheten och lämpligheten att anlägga en motionsrunda i Frändefors. Sverigedemokraterna ville inte vara sämre utan lämnade in motioner om temalekplats och utveckling och underhåll av Vargöns stationsområde. Alla motionerna remitterades till olika nämnder för utredning.

Det kom ett antal medborgarförslag också. De handlade om minnessten för att hedra våra Veteraner i fredens tjänst, inköp av broddar, hundrastplats i området Blåsut/Öxnered, återkommande översvämningar samt skador i källarplan i fastigheter inom bostadsområdet Låckered Vänersborg och till sist övergångsställe på Edsvägen vid Korsgatan. De ska också utredas.

Vänersborgs kommun bjöd det “gamla” avgående kommunfullmäktige på vegetarisk smörgåstårta, kaffe och kaka. Det var kockarna på Quality som hade ordnat förtäringen. Och den var som vanligt utmärkt, även om några av oss saknade lite skinka och majonnäs… Men det var naturligtvis lite lättare så här.

De avgående ledamöterna, dvs de som inte skulle sitta i kommunfullmäktige nästa mandatperiod, avtackades med blommor och applåder. Det var flera namn som har förknippats med Vänersborg under en lång rad av år och några som enbart har suttit under denna mandatperiod.

De som lämnar kommunfullmäktige är:

  • Vänsterpartiet: James Bucci, Marianne Ramm, Monica Andersson, Eldbjörg Bryntesson och Eva Lindgren,
  • Miljöpartiet: Anders Wiklund, Marika Isetorp och Per Sjödahl
  • Socialdemokraterna: Bo Dahlberg Kjell Nilsson, Maria Abrahamsson , Hans Norén, Merja Niemi, Sandra Stegeröd och Leif Höglund.
  • Centerpartiet: Ann-Britt Fröjd och Marianne Karlsson.
  • Liberalerna: Jan Carlstein och Kerstin Andersson.
  • Kristdemokraterna:  Marie-Louise Bäckman, Jenny Hjorth och Elias Yachouh.
  • Moderaterna: Gunnar Lidell, Johan Feltmann, Lisbeth Brodén, Piotr Gabrys och Tommy Christensson.
  • Sverigedemokraterna: Kurt Karlsson och Christer Zimmergren
  • Medborgarpartiet: Christina Lindegren, Gunnar Johansson och Morgan Larsson.

De flesta av ledamöterna har varit trevliga politiska bekantskaper. Den som kanske har haft mer av en huvudroll i kommunens politiska historia än de andra är naturligtvis kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M). Han ska efter årsskiftet ägna sig helhjärtat och heltid åt auktioner och vildsvin. Gunnar har betytt mycket för kommunen under hela millenniet. Det jag kommer ihåg mest var när han stod upp för vår tidigare kommundirektör Pascal Tshibanda när han blev kränkt av en viss kvinnlig ordförande i kommunstyrelsen. Gunnar har även betytt mycket för många andra personer i kommunen, moderat som han är.

Till sist vill jag tacka hela fullmäktiges presidium och särskilt ordförande Annalena Levin (C) som har stått ut med mig, alla andra vänsterpartister och övriga ledamöter. Vi har inte gjort det lätt för dig alla gånger, men du har klarat dig utmärkt.

Tack ska du ha Annalena!

Anm. Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand – på kommunen webb-TV.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2022, Nyheter och politik

Om BUN 19 sept

20 september, 2022 Lämna en kommentar

Så hade då, igår måndag, Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för hösten. Och det slutade som beräknat vid lunch, kl 12.05. Och det var mest tack vare att ordförande Bo Carlsson (C) avhandlade ärendena i beslutsomgången i ett rasande tempo. Han svingade klubban likt en stressad auktionist.

Det tog en bra stund att behandla delårsrapporten. Nämndens ledamöter och ersättare var riktigt på hugget och diskussionens vågor gick höga.

Förvaltningschef Bråberg föredrog ärendet och de förväntade resultaten. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) Bråberg berättade att förvaltningen arbetar uppsökande för att få barn att börja den kommunala förskolan, och att det arbetet hade gett resultat. Fler barn/vårdnadshavare har nämligen bytt från pedagogisk omsorg till förskola, inte bara sett till antalet utan även till andelen. Det jobbades också mycket med ämnesinnehållet i förskolan fortsatte förvaltningschefen. Hon påpekade även att förskolan hade fått statsbidrag för att kunna göra mindre grupper. Det var dock inte säkert att Vänersborg skulle få statsbidrag för detta i fortsättningen.

Vårens avgående 9:or hade något sämre resultat än förra årets när det gällde behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det var en minimal nedgång, med 0,2%, men ändå en nedgång. Förvaltningschefen menade emellertid att eleverna hade gjort en “stor resa” med tanke på att de hade höjt sina betyg ordentligt under högstadiet. Fortfarande var det också så att flickor hade bättre resultat i skolan än pojkar. Och det ledde till en lång debatt – var skolan anpassad till flickornas sätt att vara och lära?

Flera av politikerna tycktes anse att skolan och undervisningen, och kanske också förskolan, var mer anpassad till flickor än pojkar. Ordförande Carlsson bestämde att det här var något som skulle tas upp särskilt på ett kommande sammanträde. Och det var nog ett bra beslut. Det krävs mer fakta för att komma vidare.

Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet var 83,5 % vid läsårets slut. Magnus Ekström (KD) menade att det var en oroväckande låg siffra:

“Vi misslyckas med uppdraget att ge eleverna de bästa möjligheterna för det framtida livet och valen.”

Det ledde också till en längre diskussion. Gunnar Henriksson (L) tyckte att det var för lite fokus på de elever som satsade på att komma in på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Och det var det några som höll med om. Jag ansåg att man hade en tendens att förminska skolans uppdrag om man bara fokuserade på att elever skulle bli behöriga till yrkesförberedande program, dvs få godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt 5 ämnen till. Det ledde ibland till mindre undervisning i t ex SO- och NO-ämnena – och antagligen då också till sämre kunskaper. Även om utvecklingsledare Ackerman inte riktigt höll med om detta.

Det är hur som helst viktigt att förbereda eleverna så att de inte bara kommer in på gymnasiet, utan att de också “kommer ut “, dvs slutar gymnasiet med en examen.

Det var intressanta diskussioner, även för de närvarande tjänstepersorna. Tror jag i varje fall. Det var nog givande för dem att veta hur politikerna tänker och resonerar. Men det är också viktigt att inse vad som är huvudmannens, dvs politikernas, roll och inte. Det är t ex inte politikernas roll att bestämma vad som händer i klassrummen, det är professionens uppgift. Pedagoger och rektor har ett uppdrag från statsmakten. Politikernas uppgift som huvudmän har inget med själva pedagogiken att göra. Deras uppgift är att ge förutsättningarna för pedagogerna att fullgöra det statliga uppdraget. Även om detta blev det en viss diskussion – var det pedagogernas uppgift att hålla budget framför att uppfylla Skollagens krav? Det tyckte inte jag, fast där kände jag mig ganska ensam i församlingen…

Delårsrapporten innehöll även en del ekonomi, så klart. BUN uppvisade den 31 augusti ett överskott på 5,1 milj kr. Eftersom det är en del utgifter som ska betalas senare i höst räknade förvaltningen med att nämnden ska göra ett plus-minus-noll-resultat vid årets slut. Men då krävdes det, flikade förvaltningschefen in, att statsbidragen kommer till kommunen som beräknat. 

Nämnden fick också veta att det kostade 700.000 kr att avveckla modulen (”paviljongen”) på Tärnanskolan. Och nämnden som har så många moduler på skolorna i Vänersborg… Förvaltningschefen upplyste även om att förvaltningen inte hade tillräckligt med ekonomi för att ha mindre klasser, nu är det 28-29 elever i varje klass på högstadiet.

Det tidskrävande ärendet följdes av en information om kunskapsresultaten för vt 2022. Sett i efterhand borde kanske denna punkt ha kommit före delårsrapporten, men det är lätt att vara efterklok. Utvecklingsledare Ackermann levererade som vanligt, och förväntat, många tabeller och diagram. Det var svårt att hinna anteckna, men PowerPoint-bilderna kommer att skickas ut i efterhand.

Det var som sig bör också en “Lokalinformation”. Nämnden får med jämna mellanrum en uppdatering av det aktuella läget. Nämnden fick reda på att Öxnereds skola hade invigts med pompa och ståt och att bygget av Holmängenskolan blir dyrare än beräknat. (Se TTELA ”Holmängenskolan blir dyrare än beräknat”.) Samhällsbyggnadsnämnden ska äska ytterligare 20 milj kr hos kommunfullmäktige i tilläggsbudget. Det kommer i slutändan att innebära en högre hyra för BUN.

Ändrat 21 sept kl 10.30:

Jag missuppfattade en del av förvaltningens information när det gällde Hallebergs och Öxnereds förskolor. Därför blev det också en del felaktig information i bloggen. Följande gäller, jag återger ett förtydligande från barn- och utbildningsförvaltningen:

”Det är underhåll av Öxnered förskola som kommer skjutas fram i tiden. Värmekällan (oljepannan) ska bytas på Öxnered förskola med start januari 2023 och då hade samhällsbyggnadsförvaltningen planerat att renovera hela Öxnered förskola samtidigt.

Då samhällsbyggnadsförvaltningen har en begränsad underhållsbudget och det har uppkommit prioriteringar på andra fastigheter (bland annat Hallebergs förskola som blev dyrare än beräknat) så har samhällsbyggnadsförvaltningen fått skjuta på renoveringen av Öxnered förskola.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kvar renoveringen i sin plan för de kommande åren, med det är i dagsläget osäkert när renoveringen kan utföras. Målsättningen är att under 2024 påbörja renovering av Öxnered förskola men det kommer att kräva politiska beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att efterfråga under nästa år.

Öxnered förskola har dock redan flyttat in delar av sin verksamhet i Öxnered skola för att det krävs evakuering när värmekällan byts under 2023.”

Det krävs också underhåll för Frändeskolan. Det är mycket oväsen från en äldre värmepanna på Frändeskolan, och det stör lektionerna. Det är också ojämn värme och dålig ventilation. Rektor har till och med gått så långt att hon har lämnat ifrån sig arbetsmiljöansvaret.

Kommunen har med andra ord förskole- och skollokaler med väldigt olika standard och förutsättningar. Förskolorna och skolorna är inte likvärdiga. Det ligger en orättvisa i detta, som det är svårt att komma tillrätta med. Frågan är om de nybyggda skolorna på sikt kommer att locka till sig både elever och skolpersonal från de äldre, mer slitna lokalerna.

Det gavs en uttömmande och gedigen dragning om framtidens förskole- och skolsituation i Vargön. Det man slås av, det är hur snabbt det sker omkastningar och förändringar i befolkningsprognoserna. Ena stunden, förra året, sa prognosen att det skulle bli ganska många fler elever i Vargön de närmaste åren. Andra stunden, i år, att det inte skulle bli det. Det krävs en ganska lång framförhållning innan förskolor och skolor kan byggas eller befinliga byggas ut. Med sådana osäkra prognoser blir det komplicerat att planera inför framtiden. Nämnden beslutade slutligen enligt tjänstemannaförslaget. Möjligtvis är investeringsbeslut av den här omfattningen något som borde fattas högre upp i hierarkin. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) 

I de andra ärendena som BUN hade att behandla och besluta om denna förmiddag så gick politikerna på förvaltningens förslag. Det var inte så mycket att orda om.

Under förvaltningschefens information fick nämnden reda på att det “kommer och går” familjer med barn på Restad Gård. Det gör det mycket svårt att planera. Just nu finns det ukrainska flyktingfamiljer på flyktingförläggningen som bara ska bo där i 1-4 veckor innan de ska flytta vidare. Under denna kort är det i praktiken omöjligt att ordna skolgång för barnen.

Förvaltningschef Bråberg informerade vidare om att Kostenheten inte kan hålla sin budget, det fattas 4 milj kr…Och inte minst, Ströms Slott inkom med ett svar den 2 juni på nämndens föreläggande. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Det var inte ett svar som förvaltningen kunde acceptera. Ordförande Carlsson tog därför ett beslut om att BUN skulle ansöka om att döma ut ett vite på 75.000 kr.

BUN fick slutligen reda på att kostnaderna för skolbussarna kommer att öka med 2 milj kr – och att två nya elevhälsochefer har anställts.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade sammanträdet med att slå klubban i bordet med en imponerande styrka. Carlsson hade bråttom till ett annat möte…

Kategorier:BUN 2022, delårsrapport, Ströms Slott

Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)

19 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

På flera ställen i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 nämns något som kallas “Mjölkberget”. Det hade jag aldrig tidigare, mig veterligt, hört talas om.

Det har jag nu…

Mjölkberget, eller mer dialektalt, “Mjölkeberget”, är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till.

Mjölkberget är omgärdat av staket med grindar som är låsta. Runt grindarna promenerar och motionerar många vargöbor och strax bredvid grindarna går “cykelgenvägen” från Vänersborg till t ex Hallevi och Nordkroken. (Eller tvärtom…) Där har jag faktiskt cyklat utan att notera skylten “Mjölkeberget”. Innanför grindarna deponeras stoft från ferrolegeringstillverkningen. Det har Alloys tillstånd för enligt ett beslut från Miljödomstolen den 19 januari 2007.

Vargön Alloys Miljörapport från 2018 skriver om Mjölkberget:

“Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Det har deponerats mycket “stoft” på Mjölkberget genom åren. Enligt TTELA (se TTELA 23 januari 2007 “Alloys tipp blir kvar”) räknar Alloys med att sedan 1972 ha tippat nästan 350.000 ton stoft på platsen. Och under 2018, skriver Miljörapporten, deponerades ca 8.350 ton. Lägger vi dessutom till stoftet mellan 2007-2017 och 2019-2022 så blir det onekligen avsevärda mängder avfall. Och jag har en känsla av att stoftet som deponerades före 2007 inte var särskilt “hälsosamt”… Det har för övrigt, enligt TTELA, deponerats avfall på Mjölkberget sedan början av 1950-talet…

TTELA skrev 2007 i ovannämnda artikel:

“Eftersom botten inte är tätad finns risk för att förorenat vatten letar sig ut i den omgivande naturen.”

Och:

“Vargön Alloys får rätt att fortsätta tippa miljöfarligt avfall vid Mjölkberget. Därmed går miljödomstolen i Vänersborg emot Naturvårdsverket.”

Och inte bara Naturvårdsverket – under den rättsliga processen gjorde också Statens Geotekniska institut (SGI) bedömningen att tippen vid Mjölkberget borde stängas. Men Miljödomstolen i Vänersborg gick alltså på företagets linje.

Jag skrev i min förra blogg (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”) att:

“Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Gäller det också slagghögarna?”

Det tycks som om myndigheterna kan ha olika uppfattningar om slagghögarna vid Mjölkberget. Tyvärr har jag inte fått tag i yttrandena från Naturvårdsverket och Statens Geotekniska institut så jag vet inte hur de motiverade en stängning.

Men det är alltså domen från Miljödomstolen i Vänersborg som gällde, och antagligen fortfarande gäller. Och den betydde att Alloys kunde använda deponin i ytterligare 20-25 år. Om vissa åtgärder genomfördes:

“Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny, betydligt mindre, damm i en del av den gamla lakvattendammen.”

Och 2018 skrev Alloys i Miljörapporten:

“Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart.”

Arbetet med att rena lakvattnet fortsatte alltså. Och det är viktigt, Alloys försöker ta sitt miljöansvar, men fortfarande pumpades omkring 9.500 kbm lakvatten ut ur lakvattendammen under 2018.

Och det fortsätter troligtvis än idag. …och det är inte helt problemfritt… 

I Miljörapporten från 2018 skrev Vargön Alloys:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) får nog de flesta att rysa… För visst är det lite oroväckande att bäckarna runt Mjölkberget faktiskt leder till Göta älv. Kanske är det orsaken till Trollhättans stads beslut att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern…

Det finns många förhållningsregler och villkor för deponin på Mjölkberget. Vargön Alloys uppfyller dem, men frågan är om de mängder som läcker ut i bäckarna runt deponin på Mjölkberget är lika ofarliga som myndigheterna, i varje fall Miljödomstolen, anser dom vara. Kanske håller inte Trollhättan med. Eller Göteborg… Ett “rykte” förtäljer nämligen att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat och att staden då tar vatten från Delsjöarna istället. Jag har dock inte fått detta bekräftat.

En bloggläsare skickade mig en artikel från ”Afa Försäkring” (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) efter att jag hade publicerat mina tidigare bloggar om Vargön Alloys. Artikeln var från 26 augusti 2021. Den börjar:

”Sexvärt krom är ett cancerframkallande ämne som används vid tillverkning av till exempel stål, färg och rostskydd. Idag saknas kunskap om när och i vilken omfattning anställda i Sverige exponeras för ämnet. Karin Broberg, vid Lunds universitet, tilldelas 3.881.000 kronor av Afa Försäkring för att mäta halten av sexvärt krom på arbetsplatser över hela landet och för att undersöka hur man förhåller sig till dess gränsvärde.”

Jag förmodar att Vargön Alloys kommer att ingå i studien. Det kommer i så fall att kasta ljus över processen och kanske också om eventuella luftföroreningar i omgivningen samt deponin. Det återstår dock att se.

Jag reagerade över de gränsvärden kring sexvärdigt krom som nämns i artikeln:

”I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Gränsvärdet för det cancerframkallande sexvärdiga kromet verkar extremt högt i Sverige. Man kan fråga sig om det får några följder för de anställda – eller boende i Vargön. Sedan kan man naturligtvis också undra hur Alloys skulle kunna anpassa sig till en sänkning av gränsvärdena.

Till slut vill jag återigen berätta orsaken till att jag har skrivit dessa tre bloggar om Vargön Alloys. Det kanske finns några som anser att det är uppåt väggarna fel, eller onödigt.

Det började med att jag började undra varför Trollhättan vill dra en ny vattenledning direkt från Vänern, samtidigt som jag med egna ögon har sett hur slagghögarna på Alloys växte. Det fick mig att skriva mail till både Vargön Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Jag fick inga svar, trots flera påminnelser. Det var då jag började fundera… Och fördjupa mig i “ämnet”…

Jag kan fortfarande inte avgöra om orsaken till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern beror på Vargön Alloys eller avloppningsreningsverket på Holmängen i Vänersborg eller Holmens gamla industriområde i Vargön eller CirChems anläggning, också i Vargön.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)

18 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.

“Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet har bedrivits på området sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912.”

Så står det i inledningen till “Miljörapport 2018” från Vargön Alloys.

Vargön Alloys betyder mycket för Vargön, och har tillsammans med det nu nedlagda Holmens pappersbruk gjort det sedan slutet av 1800-talet. (Holmen producerade sitt sista papper 2008.) Otaliga är de vargöbor som har fått sin utkomst från bruket eller smältverket.

Jag tillbringade mycket tid i Vargön under min tonårstid. Halva min klass på Torpaskolan kom från Vargön och det var många fester i bruksorten. Min fotbolls- och bandytränare, den legendariske Stig “Puskas” Jonsson, bodde på Tallvägen. Där försökte han också uppfostra mig musikaliskt, med mindre framgång dock – Frank Sinatra blev aldrig någon favorit. (Jag blev inte heller någon större fotbolls- eller bandyspelare…)

Industrierna är sannolikt fortfarande en viktig del av alla Vargöbors “själ”. Det var en sorgens dag när Holmen lades ner. Och alla i Vargön, och Vänersborgs kommun, hoppas och tror naturligtvis att Vargön Alloys aldrig ska gå samma öde till mötes.

Sedan 1960-talet har mycket gjorts på Vargön Alloys för miljön och luften. Den före detta miljöchefen i Vänersborgs kommun, David Svensson, sa i den TTELA-artikel från januari 2008 (se TTELA “I dag är vår himmel åter blå”), som jag refererade till i bloggen (se “Föroreningar i Vargön?”) att:

“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”

Så är det inte nu. De stora mängder gas innehållande stoft vid tillverkningen av ferrolegeringar i smältugnarna samlas till över 99 % upp i företagets stoftfilter. Det har man naturligtvis märkt i Vargön, även om fönsterbleck och utemöbler i grannskapet nästan alltid blir svarta av sot eller stoft när vinden ligger på. Det kan vid sällsynta tillfällen också komma en vit rök från Alloys och även lukta som bränd elektronik. Det kanske beror på att smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom öppna portar.

Det är sannolikt något som kan åtgärdas om vargöborna vidtalar Alloys. Men då måste ju företaget läsa och svara på mail…

Det har som sagt hänt en del mycket positivt med föroreningarna i luften. Och det har naturligtvis varit till glädje för Vargöborna.

Men vattnet i Göta älv då? Som Trollhättans stad vill undvika att få in i sina dricksvattenledningar?

Miljörapporten från 2018, som för övrigt är den senaste som finns att hämta på Alloys hemsida (kan hämtas här), uppger att det blir ca 1,5 ton slagg per ton legering:

“Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl.a. som makadamersättning.”

Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen stoppade ju användningen av slagget som makadamersättning i mars 2015. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.) Det är antagligen därför som slagghögarna på Alloys växer och blir allt högre. Men det kommenteras eller nämns överhuvudtaget inte i Miljörapporten. Jag kan inte förstå varför Miljörapporten inte kommenterar domen.

Miljörapporten fortsätter:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid åsynen av det nämnda begreppet “sexvärda kromet”. Sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer. Det är alltså ett ämne som avskiljs i Alloys ugnar.

Miljörapporten beskriver vilka åtgärder som vidtas:

“Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv.”

Det låter ju bra…

I ett examensarbete av Lars Pettersson 2008, “Reduktion av krom(VI) i stoft från ferrokromframställning”, skrev han emellertid:

“Ett stort problem med behandlingsmetoden har framkommit under arbetet. Då stoftet blandas med järn(II)sulfat bildas klumpar av stoft som inte varit i kontakt med järns(II)sulfatlösningen. Det sexvärda kromet i dessa klumpar har inte reducerats till trevärt krom av järn(II)sulfaten. Utöver detta problem fungerar behandlingen bra. Endast små mängder av krom(VI) har hittats vid analyserna av det behandlade stoftet.”

I slutsatserna återkommer Pettersson till det sexvärda kromet:

“Eftersom två föreningar innehållande sexvärtkrom hittades vid analysen kan slutsatsen dras att allt sexvärt krom inte reduceras vid behandlingen.”

Och:

“Halten sexvärt krom i det översta lagret av behandlat stoft från Silo A utsatt för regn var högre än för de andra lagren, detta tyder på att återoxidation kan ske då stoftet är i kontakt både med luft och med vatten.”

Reningstekniken blir allt bättre, och kanske har Vargön Alloys kommit till rätta med problemen. Men av examensarbetet att döma låter det svårgörligt. Det går tydligen inte att få bort allt sexvärdigt krom ur slaggen. Examensarbetet eller problemen den tar upp ser jag inte heller att Miljörapporten behandlar eller kommenterar.

Hur som helst, det kanske är små mängder, eller inget, som släpps ut nu för tiden. Och enligt de siffror som anges i Miljörapporten släpper i varje fall inte Vargön Alloys ut mer än vad de har tillstånd till. Och de gränsvärdena har fastställts av statliga myndigheter. Det är viktigt att komma ihåg det. Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Det pågår också enligt rapporten en mängd olika provtagningar hela tiden och det sker ett ständigt förbättringsarbete. Alloys deltar också i olika projekt enligt Miljörapporten för att minska föroreningarna.

Miljörapporten slutar:

“Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att Vargön Alloys AB under 2018 har innehållit villkoren som uppställts i gällande tillståndsbeslut.”

Jag vet inte om Trollhättans stad håller med om att det egentligen räcker att uppfylla villkoren. Eller också beror det sämre vattnet i Göta älv på något annat än Vargön Alloys.

Men vad är Mjölkberget?

Fortsättning följer i bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)

17 september, 2022 4 kommentarer

Trollhättans stad har kommit långt i sin planering att hämta dricksvatten till sina invånare direkt från Vänern. Vattnet i Göta älv duger inte längre, trots att det är samma vatten. Vattnet har ju “bara” runnit förbi Holmängens avloppreningsverk, Vargön Alloys, Holmens gamla industriområde och CirChems anläggning i Vargön. Är det några av dessa företag som enskilt eller tillsammans har förorenat vattnet på något sätt? Trollhättans stad har dessutom farhågor att vattnet i älven ska försämras ytterligare i framtiden.

Ingen som regelbundet åker till eller från Vargön de senaste åren har kunnat undgå att se de växande slagghögarna. De är höga nu, det är nästan som man fruktar att de ska rasa. Jag har skrivit till både Vargöns Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, och frågat varför. Jag har inte fått några svar, trots flera påminnelser. För Länsstyrelsens del torde det vara ett lagbrott att inte svara. Men, inte ska man väl behöva vända sig till rättsväsendet för att få svar på varför slagghögarna växer?

Den bristande informationen får sannolikt vem som helst att bli misstänksam. Det blir i varje fall jag, finns det något att dölja – och vad skulle det i så fall vara?

En bloggläsare skickade mig kanske svaret. Det var en dom från Mark- och miljödomstolen den 31 mars 2015. Vargön Alloys hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen. Domstolen höll med Länsstyrelsen på i stort sett samtliga punkter och avslog därför överklagandet från Alloys. Är det detta domslut som är orsaken till att slagghögarna växer? Varför har i så fall inte Vargön Alloys eller Länsstyrelsen helt enkelt skickat mig domen?

Mark- och miljödomstolen avslog alltså överklagandet från Vargön Alloys och motiverade domen:

“Vargön Alloys AB:s verksamhet i Vargön ger bl.a. upphov till en större mängd slagg från den högkolade ferrokromstillverkning som sker vid anläggningen. Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet förelagt Vargön Alloys AB att klassificera denna slagg som avfall vid i beslutet angivna användningsområden och motiverat detta med att det inte är säkerställt att slaggen kommer att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart.
Länsstyrelsen har således för framtiden uttalat att ferrokromslagg vid angivna användningsområden – intill dess annat beslutas – alltid är att betrakta som avfall.”

Slaggen var tänkt att användas, som den för övrigt alltid hade gjort, till:

  • “Konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager)
  • Fyllnadsmaterial
  • Konstruktionsmaterial för deponi
  • Ersättningsmaterial till sand i maneger
  • Råmaterial vid husbyggnation (grunder, dränering, isolering, fyllning, kapillärbrytning)
  • Blästring
  • Sandning”

Nu var det slut med denna användning. Det beslutade alltså Mark- och miljödomstolen år 2015. Skälet var att det inte var “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Mark- och miljödomstolen skrev i domen:

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Jag kan naturligtvis varken bedöma eller ifrågasätta både Mark- och Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens beslut. Vargön Alloys gjorde det emellertid, och gör det kanske fortfarande. Alloys anser sannolikt att det är orättvist i Sverige. Ferrokromslagg från Outokumpu Abp i Finland t ex bedöms inte på samma sätt av de finländska myndigheterna. Men i Sverige så lakar ferrokromslagget ut trevärt krom som, skrev Mark- och miljödomstolen:

“överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet synes avses såväl primär, sekundär som tertiär zon, vilket tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan inom samtliga dessa zoner. Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

I “våt miljö”…Och då tänker nog inte bara jag på att det regnar på slagghögarna i Vargön. Hur mycket läcker och hur mycket har slagghögarna läckt under alla år de har legat där? Och vart tar kromläckaget vägen? Ner i Göta älv? Till dricksvattenintaget i Trollhättan?

Vargön Alloys placering vid Göta älv kan vara en orsak till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Men var ska de andra samhällena längs älven i så fall ta sitt vatten? Och Göteborg…?

Och jag kan inte se annat än att det är den här domen som har “ställt till det” för Vargön Alloys. Jag vet inte, jag har ju inte fått några svar på mina frågor till Alloys, men i mitt huvud så kan det knappast vara något annat. Och på grund av domen kan inte Alloys sälja avfallet vidare till företag som hade tänkt att använda ferrokromslaggen till t ex fyllnadsmaterial. Istället måste avfallet deponeras på Alloys område i Vargön.

Och högarna växer. Och växer…

Läcker dom?

Fortsättning följer i bloggen ”Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön, Vänern

BUN återigen på G (19/9)

14 september, 2022 2 kommentarer

När man hittar ett grupputskick från barn- och utbildningsförvaltningen i sin brevlåda, då vet man att man är kallad till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och om man dessutom råkar kasta ett snabbt öga på dagordningen, och ser det första ordet i det första ärendet – “Delårsrapporter”… Då känns det som om sommaren har varit kort, alldeles för kort.

Nu på måndag, den 19 september, kommer Bo Carlsson (C) att lyfta klubban i luften för att strax låta den falla ner på skrivbordet – sammanträdet öppnas. Det nya läsåret startar. Sin vana trogen inleder antagligen Carlsson hösten med några väl valda och kloka ord om jordbrukets villkor efter den gångna sommaren. Sedan är det dags för upprop.

Det är samma personer i nämnden som innan valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunens nämnder och styrelser förrän den 1 januari. Det är först efter årsskiftet som eventuella nya ledamöter och ersättare tar plats runt mötesbordet. Och det är fortfarande alldeles för tidigt att börja spekulera om vilka personer, eller ens vilka partier, som kommer att sitta i nämnden. Ja, ingen vet i nu-läget ens vem som blir ordförande.

Måndagens dagordning har följande utseende:


Delårsrapporten i utskicket är inte komplett. Det finns, konstigt nog, inga siffror från 2022 – inget om det ekonomiska läget, ingen prognos för årets resultat, inga nyckel- eller jämförelsetal eller om läget på investeringssidan. Det kommer antagligen ett utskick senare under veckan eller också “dukas” siffrorna fram under mötet.

Den delårsrapport som ledamöterna har i sin hand består “enbart” av en resultatavstämning på de:

“förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”.

Och det ser bra ut, i varje fall om man räknar de färgade “plopparna”. Förvaltningen redovisar nämligen 6 gröna ploppar, ingen gul och 2 röda. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.) Gröna ploppar innebär att förvaltningen anser att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är ju bra. Det gör sannolikt också kommunfullmäktiges ledamöter mycket glada…

Det är egentligen bara ett litet problem. Ett av de förväntade resultaten som inte uppnås är “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Och det är ett avgörande viktigt mål. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet har nämligen minskat 0,2%. Det borde i ärlighetens namn kanske ha stannat vid en gul plopp.

Däremot saknar jag fortfarande en problematisering av förhållandena under denna punkt. Förvaltningen skriver:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden. Ett stort arbete har genomförts med fokus på tillgängliga lärmiljöer, anpassningar och individanpassat särskilt riktat stöd med extra fokus på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare.”

Det har uppenbarligen arbetats både intensivt och framgångsrikt med eleverna. Men samtidigt framstår det som om barn- och utbildningsnämnden har alla de ekonomiska resurser den behöver för att lyckas med sitt uppdrag enligt Skollagen. Och så är inte fallet, det redovisades tydligt i budgetprocessen.

Det talas i redovisningen inte om effekterna av den segdragna pandemin. Jag saknar det, det låter som om den inte alls har påverkat skolan och utbildningen, i varje fall inte negativt. Och jag kan fortfarande inte förstå hur undervisningen i högstadiet kan vara så lyckad och framgångsrik när sjukfrånvaron bland personalen har slagit alla rekord och frånvaron av elever varit så omfattande. År 2021 hade omkring 200 elever en lägre närvaro än 75% och i början på 2022 var det 226 elever…

Förklaringen till detta förväntade resultat borde utvecklas och problematiseras i delårsrapporten.

Sedan måste jag flika in, som jag har gjort tidigare, att jag är mycket skeptisk till det stora fokus som ges till att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare 5 ämnen. Ofta är det de praktiskt-estetiska ämnena det handlar om, dvs idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Viktiga ämnen som NO- och SO-ämnena lämnas mer eller mindre åt sidan. Och det blir tufft, ofta övermäktigt, för många efter 9:an – de kommer in på gymnasiet, men inte ut. Alltför många får ingen gymnasieexamen.

Man ska också komma ihåg att behörigheten till ett yrkesprogram är, så att säga, den ”lägre behörighetsgraden”. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst 9 andra ämnen. Kanske ska en ökning av denna behörighetsgrad också bli ett inriktningsmål för kommunen…

Men jag vet att det är så här som styrdokumenten och våra myndigheter vill att skolan ska fungera. Förvaltningen utför helt och hållet sitt statliga uppdrag. Och kommunala också tror jag. Jag förmodar nämligen att förvaltningen håller budget. I kommunen står nämligen budgetföljsamheten över Skollagen…

Det andra förväntade resultatet som fick en röd plopp är ”Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”. Det resultatet kommer inte att uppnås. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.)

Det blir en särskild information kring kunskapsresultaten för de elever som gick ur åk 9 i våras. Då kan nämnden räkna med många, snygga och uttömmande diagram. Det finns dock inga underlag utskickade.

Det är likadant med lokalinformationen. All information ges på mötet. Jag antar att det mesta kommer att handla om Öxnereds skola som stod klar inför höstterminen och Holmängens skola där det byggs för fullt.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i en förstudie tittat extra noga på framtiden för förskolorna och grundskolorna i Vargön – och kommit fram till slutsatserna:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att bygga ut Granås förskola för att tillskapa 40 nya förskoleplatser (2 avdelningar) i Vargön fram till år 2032. Förstudien visar att det inte finns något behov av nya grundskoleplatser i Vargön, på grund av att antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska fram till år 2032. Utredningen bedömer att bygglovet för de moduler som idag står vid Granåsskolan och Rånnums skola bör förlängas till år 2030 för att skapa förutsättningar för en långsiktig planering.”

Det bedöms att investeringskostnaden för en utbyggnad av Granås förskola uppgår till ungefär 15,4 milj kr. Det ger då en årshyra på 920.000 kr. Sedan tillkommer kostnader för t ex personal, måltider, vaktmästeri, förbrukningsmaterial, IT-kostnader, lekmaterial, kontorsmaterial och avskrivningskostnader. De kostnaderna beräknas till nästan 4,5 miljoner.

Den här utbyggnaden ligger dock några år fram i tiden, men det är viktigt att planering sker i god tid. Vi får också se vad politikerna säger om planerna. Jag anar emellertid att de kommer att hålla med.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig över den Fördjupade översiktsplanen för Brålanda (FÖP). FÖP:en ser riktigt bra ut tycker jag, även om jag vet att ordförande Carlsson kommer att påpeka några väl valda ord om att jordbruksmark ska exploateras och förvandlas till t ex gator och bostäder. Och det är han mycket skeptisk till… Å andra sidan är det i stort sett bara jordbruk runt omkring samhället. Vi får se vad Sverigedemokraterna säger. Det är ju främst till detta parti som brålandaborna har lagt sina förhoppningar om en ljus framtid…

Nämnden ska vidare föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget till förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2024” och rekommendera samma kommunstyrelse att godkänna förslaget om att inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna förlängs tills dess att ett nytt samverkansavtal är antaget, dock längst till och med 2024. BUN ska också revidera riktlinjer för synpunkter och klagomål. Jag tror inte att någon ledamot har några andra åsikter i dessa tre ärenden.

Självklart ska också ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg ge nämnden information om vad som har hänt sedan sist. De berättar sannolikt om invigningen av Öxnereds skola.

Vi får se om någon av dom också tar upp bullerproblemen på Dalaborgsparkens förskola eller varför konstgräsplanen i Frändefors har varit bortglömd så länge. Eller kanske Skolinspektionens granskning av Vänerparkens skola.

Strax före lunch kommer med all sannolikhet ordförande Carlsson att slå klubban i bordet för att avsluta sammanträdet.

Kategorier:BUN 2022, delårsrapport

En liten valanalys

12 september, 2022 Lämna en kommentar

Det är klart att man som vänsterpartist är besviken idag, dagen efter valet. Jag vet emellertid inte riktigt vad som är mest ledsamt, de blå och bruna partiernas seger i riksdagsvalet eller Vänsterpartiets tillbakagång i riksdags- och kommunvalen.

Det är skrämmande att Ulf Kristersson med all sannolikhet blir landets nye statsminister. Han tycks ha lämpat sina principer och hämningar överbord, om han nu har haft några, och tar sverigedemokrater med ytterst tvivelaktigt förflutet under sina vingar – allt för att få bli statsminister. Det skrivs i media att förhandlingarna om regeringsstyret redan har börjat mellan moderater och sverigedemokrater. Det ryser också i mig när Kristersson och hans allierade på riksnivå ger uttryck för sin människosyn när det gäller nyanlända, människor i förorterna, människor med svårigheter, brottslingar etc. Och samtidigt rusade idag aktiekurserna i höjden för de privata bolagen inom vård, skola och omsorg.

Vänsterpartiet gjorde ett dåligt val på riksnivå. Nooshi Dadgostar började som partiledare med dunder och brak. Hon slog näven i bordet och vek inte en tum när det gällde t ex marknadshyror och pensioner. Sedan har hon, som jag ser det, inte levt upp till förväntningarna. I syfte att vinna nya grupper väljare så glömde Nooshi och partiets strateger att det är lika viktigt att behålla de man har. Jag tror att diskussionen och utgången av t ex Cementa på Gotland och bensinskatten var sådana frågor. Flera vänsterpartister röstade antagligen på Miljöpartiet igår. Sedan tror jag att både socialdemokrater och vänsterpartister måste diskutera taktiken och strategin gentemot Sverigedemokraterna. SD växer och växer och vi på vänsterkanten inser inte att många som röstar på SD faktiskt är folk som borde rösta vänster. Vi har själva ett stort ansvar att vi inte kan fånga upp dessa.

Vänsterpartiet i Vänersborg tappar ett mandat i kommunfullmäktige. Vi hade 5 mandat förra mandatperioden, de närmaste fyra åren får vi 4. Vänsterpartiet förlorade röster jämfört med valet 2018, men inte särskilt många. Vi fick 8,8% av vänersborgarnas röster 2018, nu blev det 8,4%, 0,4 procentenheter mindre. Det 5:e mandatet fick vi förra gången med endast några få rösters marginal, nu förlorade vi mandatet – med några få rösters marginal. Det jämnade liksom ut sig, skulle man kanske kunna trösta sig med.

Min stora besvikelse är framför allt rösterna från Brålanda/Sundals Ryr. Och det inte bara för att detta distrikt var färdigräknat sist av alla, och att det då stod klart att vi förlorade mandatet. Vänsterpartiet fick bara 4,8% av rösterna. Det var det näst sämsta valdistriktet av alla i Vänersborg. Det var bara Siviken/Väne Ryr som var sämre med 4,2%. SD fick 28,4% i Brålanda/Sundals Ryr (och 33,2% i Siviken/Väne Ryr). Och då kan jag inte låta bli att tänka – vad har SD i Vänersborg gjort för dessa valdistrikt, för landsbygden eller för Vänersborg överhuvudtaget? Partiet har inte drivit några frågor av vikt. De lägger motioner om parkbänkar och grillplatser, men inga mer övergripande eller betydelsefulla. De hörs inte i debatter och ofta vet ingen ens vad de har för åsikt. Men det gäller även andra partier än SD. Jag begriper mig inte på folk. Det finns fler partier i kommunen som lever i tysthet och passivitet. Varför röstar så många människor på landsbygden på dom?

Så här ser det preliminära valresultatet ut för Vänersborg:

Vilka partier som ska styra Vänersborg kommande fyra år vet fortfarande ingen. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam sa i en direktsändning tidigare idag att det antagligen blir som de senaste fyra åren. Socialdemokraterna kommer att styra Vänersborg i minoritet tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag tror att det är en korrekt analys.

Till sist.

Vänsterpartiet har sedan valet 2010 fått betydligt fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet. Det betyder att många vänersborgare röstar på Vänsterpartiet i kommunvalet men inte på Vänsterpartiet till riksdagen. De röstar alltså olika i de olika valen. Det kanske är dessa personer som har “svikit” V i Vänersborg? Är det därför som V fick 186 röster mindre i kommunvalet igår jämfört med 2018? Har Vänsterpartiet i Vänersborg fått underkänt av väljarna?

Jag tror faktiskt inte det. De väljare som inte röstade på Vänsterpartiet i Vänersborg i detta val har nog lämnat Vänsterpartiet helt och hållet. Jag tror nämligen att det är Vänsterpartiet nationellt som har orsakat nedgången i Vänersborg. Det är faktiskt så att 2018 fick Vänsterpartiet 502 fler röster i kommunvalet än i valet till riksdagen. Och i år, 2022 – fick Vänsterpartiet preliminärt, och enligt mina beräkningar, 705 fler röster i kommunvalet.

Det är en viss tröst i “eländet”. Om det stämmer.

Det kommer sannolikt betydligt fler analyser så småningom, speciellt när valresultatet blir slutgiltigt. Det ska ske under onsdagen. Några dagar senare kommer också sammanräkningen av personröster.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Varför Vänsterpartiet? (2/2)

10 september, 2022 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har på riksnivå visat att partiet är berett att gå långt för att förbättra villkoren för vanliga arbetande människor. Vänsterpartiet drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler människor får det de har rätt till.

Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.

Vänsterpartiet ska kommande mandatperiod arbeta för:

  • Stopp för privatiseringar, nedskärningar och vinstjakt i offentlig verksamhet. Det leder bara till sämre välfärd, stora inkomstskillnader och ökad segregation av det svenska samhället.
  • En satsning på 10 miljarder kr för 15.000 fler anställda i förskolan till 2026.
  • 3 miljarder extra till förskolan för att stärka det kompensatoriska uppdraget.
  • Ersätta marknadsskolan med en skola som fungerar för alla.
  • Högkostnadsskydd för tandvården som fungerar som i sjukvården, så att patienten bara betalar upp till 1.200 kronor per 12-månadersperiod. Förslaget ska införas stegvis och vara fullt genomfört under mandatperioden.
  • Höjda tak i både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Vänsterpartiet vill också höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.
  • Helt avskaffa karensavdraget. Företagen kommer inte drabbas av ökade kostnader utan vi föreslår att staten bär den kostnaden.
  • Kraftigt utbyggd och subventionerad kollektivtrafik.
  • Stärkt a-kassa.
  • Sverigepriser på el.

Vänsterpartiet anser att världen befinner sig i ett akut klimatnödläge och att omställningspolitiken måste accelereras. Vänsterpartiet har föreslagit ett investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor de närmaste 10 åren. Programmet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. (Vänsterpartiet vill ta bort med statens överskottsmål.)

Vänsterpartiet har nationellt visat att vallöftena inte är gripna ur luften. De är en fortsättning på den politik som Vänsterpartiet har fört under hela mandatperioden och lett till att Vänsterpartiet har bedömts vara bäst i flera tester.

Det kanske är läge att fundera på en röst på Vänsterpartiet i riksdagen. Den rösten är också en viktig markering för att hindra högerkrafternas och Sverigedemokraternas inflytande på svensk politik.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets kommunala hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Den största delen av texten är tagen från Vänsterpartiets rikssidor.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet

Varför Vänsterpartiet? (1/2)

9 september, 2022 Lämna en kommentar

I Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valmaterial lyfter vi fram vad vi har gjort och det vi vill göra framöver. Vi hittar inte på vallöften för att locka röster. Vi visar på vårt arbete i kommunen – i nämnder och styrelser och i kommunfullmäktige.

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. I Vänersborg kommer vi att fortsätta att arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.

Vi i Vänsterpartiet prioriterar verksamheterna i kommunerna. Vi utgår från de behov som verksamheterna redovisar. Vi tittade på behoven i socialförvaltningen, behoven i förskola, fritidshem och skola, kultur och fritid, gatuunderhåll osv. Sedan tittade vi på pengarna. Kunde vi finansiera detta? Och det ansåg vi att vi kunde.

Vänsterpartiet satsade i sitt budgetförslag 8 milj kr till förskolan för att öka barnens vistelsetid. Men vi ville också avsätta ytterligare 8,4 mkr till förskolan. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Enligt barn- och utbildningsförvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 milj kr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsatte det i sitt budgetförslag. Vänsterpartiet satsade också 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem.

Vänsterpartiet håller med socialförvaltningen och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.

Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 milj kr inför 2023. Vänsterpartiet anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.

Det behövs ett tillskott på 12 milj kr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt.

Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 milj kr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter. Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.

Vänsterpartiet vill slutligen satsa 2 milj kr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.

Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 milj kr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 milj kr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.

Vänsterpartiet har varit i opposition, men vi har varit mycket aktiva. Vi driver många frågor och vi hörs i kommunfullmäktige. I nämnder och styrelser visar vi att vi är pålästa och engagerade. Vi lägger yrkanden, argumenterar och inte sällan får vi gehör för våra åsikter.

Jag skulle vilja påstå att Vänsterpartiet har haft stor påverkan i den kommunala politiken. Från små frågor till större frågor. Från att, i varje fall tillfälligt, stoppat tvångsanslutningen till kommunens VA på Vänersnäs till att övergångsstället vid Rånnums skola åtgärdades och att GC-vägen genom den sista skogsremsan på Korseberg stoppades. Vi var helt ensamma till en början och det slutade med majoritet i kommunfullmäktige. Det finns fler frågor.

Vänsterpartiet i Vänersborg har länge arbetat för att utveckla landsbygden. 2016 motionerade vi om tågstopp i Brålanda – och det var då diskussionerna tog riktig fart.

Nu har vi motionerat om att kommunen ska inrätta en landsbygdsutvecklare som får en övergripande ansvar för landsbygdsfrågor och samtidigt bli en direktkontakt för invånarna. 

Vi har motionerat om att kommunen ska inventera alla obebodda hus på landsbygden. Syftet är att att invånare från tätorterna lättare ska kunna flytta ut på landet och att landsbygden får fler invånare. 

Vänsterpartiet har arbetat aktivt för generösare bygglov, att alla invånare ska behandlas lika och att öka demokratin och öppenheten i kommunen. Vi står på kommuninvånarnas sida mot den ibland bångstyriga och bakåtsträvande kommunala byråkratin. Ett bra exempel är vårt agerande när det gäller detaljplanen i Sikhall.

Vi har däremot misslyckats med att sänka åldern för avgiftsfri kollektivtrafik till 65 år och vi har misslyckats med att bevara några av de sista skogarna i centrala Vänersborg – Mariedal Östra och skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut. 

Vänersborg behöver ett starkt Vänsterparti.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Stora delar av texten i denna blogg är tagen från Vänsterpartiets budgetförslag.

Kategorier:Val 2022, Vänsterpartiet
%d bloggare gillar detta: