Coronakris i Vänersborg

25 maj, 2020 1 kommentar

Vänersborgs kommuns anpassning till Corona-pandemin är väl sådär.

Men vi som har anhöriga på något av kommunens äldreboenden kunde i varje fall glädja oss åt beskedet, för att inte tala om de äldre själva, att det kommande vecka ska installeras “coronasäkra alternativ”. Det ska sättas upp plexiglasskivor som ska skilja de boende från besökarna. Det betyder att  de äldre kan få besök för första gången sedan den 19 mars.

Det läste vi om i TTELA i fredags. (I papperstidningen idag. Se TTELA “Nu ska äldre få träffa sina anhöriga igen”.) Nu återstår det bara att informera personalen…

Jag önskar också, förutom en stor och bred tvärpolitisk kommunal, och nationell, satsning på våra äldre, att det snart installeras wifi på alla äldreboenden i Vänersborg. Och att varje avdelning på varje äldreboende (och alla andra boenden) ska köpa in en iPad eller motsvarande. Det borde kunna gå att t ex “facetajma” anno 2020… (Och det går även utan wifi.)

TTELA hade en artikel den 4 maj (se TTELA ”När folk dör bör ansvariga ställa sig frågan om skyddet är tillräckligt”) om de vårdanställdas situation under Corona-krisen. En av de vårdanställda i Vänersborg sa till TTELA:

“Arbetsmiljön just nu är så dåligt att man riskerar sitt eget och andras liv på jobbet.”

Tyvärr nås jag av rykten att det fortfarande är stora brister i krisberedskap och skyddsutrustning på en del håll. Jag förutsätter dock att de ansvariga snabbt rättar till eventuella brister som fortfarande finns kvar. Kommunen måste göra allt för att den hårt arbetande personalen ska kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt.

De styrande i Vänersborg har också börjat fundera på det här med Corona och de politiska sammanträdena.

Den 11 maj kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.

Skrivelsen börjar med ett konstaterande som jag tyckte var välgörande, och som jag har väntat på länge:

“Med anledning av rådande coronapandemi (covid-19) så infördes möjlighet till sammanträde på distans. Detta medför dock att de ledamöter och tjänstgörande ersättare som ämnar delta på distans ändå behöver infinna sig i ett sammanträdesrum i kommunhuset. Men för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ, då man behövt sätta sig i karantän på grund av att man är i riskgrupp.”

Precis! Helt rätt. Ledamöter måste ändå ta sig till kommunhuset – och därmed utesluts vissa av dem från den kommunala demokratin.

Och mina förväntningar på fortsättningen steg…

Men grusades snabbt.

Skrivelsen fortsatte:

“Som årsarvoderad ledamot…”

Öh? …“årsarvoderad ledamot”… Och de som inte är årsarvoderade – de som “bara” är ”vanliga” ledamöter i en ”vanlig” nämnd? Eller de som ”bara” är ersättare i kommunstyrelsen?

Nä, skrivelsen handlade inte om dem skulle det visa sig.

Skrivelsen fortsatte:

“Som årsarvoderad ledamot förväntas man enligt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda bland annat att rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde). För att lättare kunna utföra det som förväntas av den årsarvoderade ledamoten, så kommer i fortsättningen presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”

Skrivelsen handlar alltså bara om “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är de enda som är årsarvoderade. (Presidieledamöter är de som är ordförande och vice ordförande i en nämnd.)

Augustsson och Borgmalm tycks inte ha något intresse av att lösa de demokratiska aspekterna som Coronan medför – eller underlätta för politiker i riskgrupper att delta i den demokratiska processen. Nä, det handlar om att… Ja, vad då…? En lösning för att kunna motivera fortsatta utbetalningar av det mycket generösa årsarvodet till nämndernas presidier och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter?

De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får nämligen ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Per person alltså. Bara årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter kostar således kommunen nästan 400.000 kr varje år… Fast det är inte riktigt sant… Till årsarvodena tillkommer även ett sammanträdesarvode. Alla politiker som deltar i sammanträden får detta arvode (utom de tre kommunalråden, de har ju heltidslön från kommunen). Sammanträdesarvodet uppgår till 280 kr för första timmen. Därefter utgår ett arvode på 92 kr per påbörjad halvtimme. (Arvodena är för övrigt uppräknade vid årsskiftet, men med hur mycket vet jag inte. Dessutom utgår det alltid, naturligtvis, ersättning för förlorad arbetsinkomst. Se vidare “Politikernas arvoden”.)

Men ersättare i kommunstyrelsen då? Förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och förväntas inte ersättarna kunna hoppa in med kort varsel om den ordinarie ledamoten är frånvarande – och förväntas ersättaren då inte vara påläst?

Ersättarna i kommunstyrelsen får nämligen sammanträdesarvode och förlorad arbetsinkomst – men inte årsarvode… Inte heller någon del av ett årsarvode om ersättaren tjänstgör som ordinarie vid något tillfälle. Och det var bara de ledamöter som har årsarvode, dvs de ordinarie ledamöterna, som skrivelsen handlade om.

Och de som är “vanliga” ledamöter i en “vanlig” nämnd – förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och ska inte de vara insatta och kunna svara på frågor från verksamheterna eller allmänheten?

Den lösning som presenteras av Augustsson och Borgmalm är på sin höjd en halvmesyr – och det är inte heller någon riktig lösning. De årsarvoderade ledamöterna kommer bara att kunna lyssna till vad som sägs på sammanträdet:

“Notera att det endast gäller att lyssna in på sammanträdet”

De kan inte yttra sig, rösta etc – bara lyssna. Men det är naturligtvis bättre än ingenting, men någon lösning är det inte.

Jag kan förstå varför presidierna (ordförandena) har årsarvoden men jag har alltid undrat varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen överhuvudtaget har ett årsarvode. Det framgår nämligen inte riktigt av regelverket, som för övrigt antogs av kommunfullmäktige i juni 2018. (Dokumentet heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”.) Nu förklaras det i skrivelsen vad som förväntas när man har ett årsarvode:

“informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde)”

De som har årsarvode får alltså det generösa årsarvodet för att de går på mötena och läser handlingarna. Det trodde jag i min enfald att det förväntades av alla politiker som har blivit valda till ett förtroendeuppdrag…

Oavsett årsarvode eller inte.

PS. Du kan läsa mer om vänersborgspolitikernas arvoden på “Politikernas arvoden”.

PPS. Till sist tycker jag att det vore bra om så många som möjligt laddar ner appen COVID Symptom Study. (Den finns både i App Store och Google Play.) Lunds universitet lanserar appen i Sverige inom ramen för ett svenskt forskningsinitiativ. Syftet med forskningsprojektet är att kartlägga spridningen av covid-19 i Sverige, undersöka hur fort smitta sprids i olika delar av landet, förstå vilka grupper som riskerar att drabbas hårdast och förstå vilka symptom man kan få i samband med covid-19. (Läs mer här.)

Branden på Holmen

24 maj, 2020 1 kommentar

Det är svårt att skriva en blogg idag som inte uppmärksammar branden i Vargön.

Men först brann det i skogarna kring Skaven. (Se TTELA “Larm om skogbrand”.) Två helikoptrar var involverade i släckningsarbetet. De hämtade skickligt vatten i Vassbotten och till slut släcktes också branden. Efteråt luktade det värre bränt i Nordstan än efter Valborgsbrasan.

Och i fredags brann det alltså på Wargöns industri- och hamnområde…

Det var ingen rolig brand, inte den heller. Bränder är aldrig roliga. Räddningstjänsten gav snabbt upp tankarna på att rädda huset som stod i lågor. (Se TTELA “Brand i gamla bruket”.)

Det var Holmens gamla kontor som brann upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna står kvar. Som TTELA skriver (se här):

”Det är bara ruiner kvar av bruket i Vargön.”

Det är tragiskt – ett stycke kulturhistoria är sannolikt borta för alltid. Holmen som var så intimt förknippat med Vargön och dess människor. Vad hade Vargön varit utan bruket? (Och smältverket.) 

Efter branden. (Foto: Marcus Pearlfoto Lekberg)

Det har redan hunnit spekuleras mycket kring branden och flera konspirationsteorier såg dagens ljus endast några minuter efter att lågorna syntes på himlen. Jag tror emellertid inte på några av dem. Min uppfattning är att någon eller några “oansvariga personer” (det finns definitivt andra ord…) helt enkelt tyckte att det var kul att elda upp byggnaden.

Eller det som var kvar av den…

Enligt folk som var i närheten startade branden med något som lät som en explosion. En teori är att någon har hällt ut bensin i t ex ett oljefat – och tänt på. Vi får se vad utredningen, som jag förmodar tillsätts, kommer fram till.

Det är kommunen som äger Holmens gamla kontor. Det var meningen att kontoret, och omkringliggande mark, skulle säljas till Hillforth Development AB och Pro Tune AB för 800.000 kr. Men ett decimerat “corona-kommunfullmäktige” beslutade den 18 mars i år att inte sälja. Istället återremitterades ärendet. Försäljningsprocessen hade enligt fullmäktige inte gått rätt till. Markområdet kring kontoret hade nämligen utökats från 3.500 kvm till 20.000 kvm – efter att budgivningen hade avslutats. (Se “Decimerat KF och Holmenförsäljning” och “Om KF… Holmen!”) Det betyder att inga avtal eller kontrakt skrevs på, ingen försäljning skedde. Allt förblev som innan. Kommunen äger alltså fortfarande Holmens gamla kontor.

Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Köpesumman uppgick till 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Film: Anders Frick

Det finns mycket att säga om köpet och kommunens planer på att flytta hamnen i Vänersborg till Wargön. Men Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)

Kontoret har förfallit sedan kommunens köp 2010. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat.

Jag skulle vilja påstå att Vänersborgs kommun har skött byggnaden på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt.

Som Micke Eriksson skriver på hemsidan “Tiden är en dröm” (Micke Eriksson är också admin i FB-gruppen ”Wenersborg – Historisk grupp”):

“Efter nedläggningen i december 2008 och brukets jämnande med marken ett par år senare, har det sparade kontoret de senaste åren utsatts för en omfattande vandalisering. Den slutliga dolkstöten kom väl den 22 maj 2020 då någon ur begåvningsreserven tände eld på byggnaden.
Hela affären kring industriområdet och dess plan är så illa skött av kommun och politik så att man skäms att vara en av dess skattebetalare!”

Hemsidan rekommenderas för övrigt. Den innehåller bland annat en intressant historik och flera bilder.

Och nu då? Jag vet inte om byggnaden ens är försäkrad, men är den det så lär väl inte kommunen få ut särskilt mycket pengar, om ens några. Kommunens självrisk brukar ligga på 1-2 miljoner. Och det lär väl kosta åtminstone en miljon att riva det som är kvar. För jag antar att det är svårt att bygga upp något nytt från de tegelväggar som står kvar.

Går det att sälja fastigheten? Det tror jag. Det kanske till och med blir lättare när det inte finns någon byggnad som måste renoveras. Vem vet, kanske blir det billigare att bygga nytt.

Men det fråntar inte kommunen det tunga ansvaret att ha misskött ett stycke kulturhistoria – en historia som inte går att återskapa.

Kultur och fritid och budgeten (15/5)

“Nämnderna har av kommunstyrelsen erhållit budgetramar och anvisningar inför arbetet med budget 2021. Utifrån detta har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram ta fram en budget för 2021.”

Kultur- och fritidsförvaltningen tog fram ett budget som höll sig inom tilldelad budgetram. Och eftersom förvaltningen ansåg att nämnden hade fått en för stram budgetram, för lite pengar i förhållande till det beräknade behovet, så beskrev förvaltningen även åtgärder för att uppnå budgetbalans och konsekvenser för verksamheten om åtgärderna genomfördes.

För några veckor sedan skrev jag två bloggar om kultur- och fritidsnämndens situation och förvaltningens förslag. Den andra handlade om budgeten för år 2021. (Se “Kultur- och fritidsnämnden”.)

Kultur- och fritidsförvaltningen ansåg att Kultur- och fritidsnämnden skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021 jämfört med det budgetförslag som kommunstyrelsen lämnat. Förvaltningen äskade därför inga pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav är stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den föreslagna budgetramen.

Förvaltningen föreslog också följande åtgärder för att kunna lägga en budget inom de beslutade budgetramarna:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Den tredje punkten kan inte kultur- och fritidsnämnden besluta på egen hand. Det blir, antar jag, en förhandling med barn- och utbildningsnämnden. Och då kommer kanske BUN att framföra att nämnden t ex inte vill betala så mycket som 60% av hyran för den nya 20×40-hallen på Idrottscentrum, eftersom BUN säkerligen inte kommer att använda hallen 60% av tiden…

På sammanträdet den 17 april hade någon ledamot lyft frågan att, istället för en stängning av Hallevibadet, stänga konsthallen. (Ryktena säger att det var en miljöpartist.) Med anledning av detta utarbetade förvaltningen en särskild skrivelse till nämndens sammanträde i förra veckan.

I skrivelsen slås det fast att:

“I reglementet anges därefter tio punkter som fastställer vilka verksamhetsområden som nämnden ansvarar för, där punkt sex är konsthallen. I och med att kommunfullmäktige genom reglementet delegerat ansvaret för konsthallen och dess verksamhet till kultur- och fritidsnämnden, kan nämnden inte själva besluta om en eventuell nedläggning utan det är i sådana fall en fråga för kommunfullmäktige att hantera.”

Det är således helt omöjligt för kultur- och fritidsnämnden att lägga ner Konsthallen, även om den skulle vilja göra det. Det kan väl nämnas att den totala budgeten 2020 för Konsthallen ligger på 1.595.638 kr. Det betyder att även om Konsthallen läggs ner återstår det drygt 2 milj kr för nämnden att dra ner på. (Vill du läsa mer om Konsthallen så finns skrivelsen i underlaget till sammanträdet. Du kan ladda ner underlaget här.)

Jag tror inte att frågan om fisket i Hallsjön har varit uppe för diskussion, i varje fall inte i detta ärende. Och bör heller inte ha varit. Det ska inte vara några kostnader för fisket nästa år, inte för kultur- och fritidsnämnden.

I förra veckan, den 15 maj, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om budgeten för 2021. Och det gjorde nämnden.

Förvaltningens förslag låg på ledamöternas bord. (Det är alltså det förslag som jag presenterat ovan och utförligare i bloggen “Kultur- och fritidsnämnden”.) Det stöddes uppenbarligen inte av något parti eller någon ledamot – ingen yrkade bifall till detta förslag. (Sådant ska framgå av protokollet och det finns ingen sådan notering – hämta gärna protokollet här.)

Istället lade Elisabeth Johansson (KD) ett annat yrkade. Hon yrkade på följande ändringar av förvaltningens förslag:

  • “att Ung i Vänersborg samt Hallevibadet inte skall stängas utan får vara kvar. Andra åtgärder får vidtas för budget i balans.”
  • “Finansiera Ung i Vänersborg i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.”

KD-förslaget stöddes aktivt av Kristina Edvinsson (M), Per Sjödahl (MP) och Lena Mjörnell (SD). Ingen av ordförande Hans Norén (S), Sandra Stegeröd (S) eller Emilia Nordlund (C) yrkade någonting – de begärde inte heller votering och de reserverade sig inte.

KD:s förslag blev därmed också nämndens beslut.

Hur kultur- och fritidsnämnden tänker när de tror att den kan bestämma att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska vara med och finansiera “Ung i Vänersborg” förstår jag inte. Det är ju upp till dessa nämnder själva. “Ung i Vänersborg” handlar för övrigt om 234.000 kr…

Nämnden underkänner alltså förvaltningens förslag till åtgärder för att hålla sig inom kommunstyrelsens budgetram. Utan att tala om vad förvaltningen då ska spara på istället. Nämnden säger bara – “andra åtgärder”…

Det är anmärkningsvärt. Tycker jag. Fast jag vet att det finns moderata politiker som anser att det är tjänstemännens sak att fatta sådana här neddragningsbeslut. Men att en hel nämnd anser detta, också ledamöterna från de styrande partierna – det var en överraskning. Det betyder alltså att när politikerna säger “spara och skär ner”, så ska tjänstemännen göra det – förvaltningen ska bara verkställa. Och politikerna ska inte behöva ta ansvar för några konkreta åtgärder. Enligt min åsikt är det att avsäga sig sitt politiska ansvar. Men vi får se, kanske måste politikerna ta ställning till besparingsförslag till hösten…

Hur som helst, nu ska förvaltningen ägna en del av sommaren för att hitta ungefär 2 milj kr att ta bort – någonstans i verksamheten…. Fast inte på badet i Hallevi eller på “Ung i Vänersborg”. Och inte heller på Konsthallen. (Men kanske på arenan…)

Nämndens 8:e ledamot (den 9:e, Jan Carlstein [L] var frånvarande) var Vänsterpartiets ledamot Bo Silfverberg. Silfverberg hade en helt annorlunda, och avvikande, åsikt… Han yrkade att kultur- och fritidsnämnden skulle begära:

“en utökad budgetram med 3.834 tkr”

Det var den summa som förvaltningen ansåg att nämnden hade fått för lite i förhållande till det beräknade behovet. Om nämnden hade fått dessa pengar hade inte nämnden behövt ha någon diskussion om att dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat. Vänsterpartiet vill nämligen inte dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat…

De andra ledamöterna sa nej till Vänsterpartiets förslag.

Bo Silfverberg (V) lämnade in en reservation. Jag avslutar bloggen med att återge den ordagrant:

“Jag har stor respekt för förvaltningens förmåga att trolla med knäna. Men trots ett jämfört med andra förvaltningar framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det väldigt svårt att tro att inte konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär försvårade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Moralisk stress är en naturlig följd när organisationer tvingas arbeta med otillräckliga resurser för en verksamhet som är viktig för utsatta grupper och i vårt fall för att Vänersborg ska vara bra för alla invånare. Konsekvenserna i verksamheten av tilldelad budgetram står dessutom i strid med eller hotar uppfyllelsen av kommunens första inriktningsmål, att det i Vänersborgs kommun, och jag antar att här menas alla invånare, ska finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
Mot den här bakgrunden reserverar jag mig till förmån för mitt eget yrkande.”

Anm. På nämndens sammanträden har också nämndens förväntade resultat för 2021 diskuterats och beslutats. Jag har helt medvetet lämnat dessa utanför mina bloggar.

PS. Du kan också läsa om kultur- och fritidsnämnden på Lutz Rininslands (V) blogg – “Välj: Klartext eller ”andra får bestämma”

Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.

20 maj, 2020 2 kommentarer

Även om fiskmåsarna har startat häckningssäsongen något lugnare än vanligt, så markerar de sin närvaro med jämna mellanrum – på mycket distinkta sätt. Inte ska människorna i Nordstan för ett ögonblick tillåtas glömma att de bor på fiskmåsarnas naturliga habitat. I varje fall enligt miljö- och hälsa i Vänersborg…

Så hade idag en medlem i fiskmåskolonin, som en hund, markerat sitt revir på undertecknad bloggares brevlåda. En annan i kolonin markerade på en av grannarnas bilar.

Det var betydligt färre av de flygande “sjöråttorna” (mycket träffande amerikansk benämning på fiskmåsar, “sea rats”) i centrala Vänersborg. Vid den nya beachen på Hamngatan syntes inga bevingade sjöråttor till bland palmerna. För övrigt är beachen en mycket kreativ och trevlig nymodighet i Vänersborg. Jag önskar bara att några skyltar sätts upp med “rökning förbjuden”…

Under veckan som har gått har fyra nämnder haft sammanträden. BUN (=barn- och utbildningsnämnden), SHB (=samhällsbyggnadsnämnden), BN (=byggnadsnämnden) och MH (=miljö- och hälsoskyddsnämnden).

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) var först ut med sitt möte i måndags. Jag skrev om ärendena i lördags, se “BUN (18/5): Money, money”.

Det var 11 ledamöter närvarande, bara två av de ordinarie ledamöterna var frånvarande. Det var “åldermännen” Gunnar Bäckman (KD) och undertecknad vänsterpartist. Sammanträdet var relativt kort och slutade redan kl 11.25. Om det berodde på vissas frånvaro låter jag vara osagt…

Det tycks ha varit ett lugnt och stilla möte där samtliga ledamöter var överens. Det var dock en del diskussioner om delårsrapporten. Enligt protokollet diskuterade nämnden:

“vissa smärre redaktionella ändringar i text.”

Nämnden enades, vilket den också gjorde kring ordförande Mats Anderssons (C) tillägg till huvudförslaget:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar för egen del att vara restriktiv med nämndens förfogandeanslag år 2020.”

Någon ledamot hade också undrat om det var rimligt att nämnden ska spara 14,4 miljoner på i huvudsak personal i höst. I min blogg skrev jag innan mötet att denna besparing torde vara en önskedröm och att det:

“i praktiken [blir] mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas…”

Det tror jag fortfarande…

Det har fortfarande inte kommit ut något material kring den budgetinformation som gavs till BUN-ledamöterna, men den kommer väl. Men tydligen kostar det BUN 8,6 milj kr att leasa datorer till alla elever. Det kan vara bra att ha exakta siffror på de olika kostnaderna.

Nämnden fick också information om att de elever som inte har gymnasiebehörighet efter åk 9 ska erbjudas ”lovskola” i 50 timmar under juni månad. Ja, kanske det. Men det vore konstigt om dessa elever skulle få godkända betyg under 1-2 sommarveckor när de inte har fått det under 9 år. Det är i den “ordinarie” och “vanliga” skolundervisningen som det måste sättas in åtgärder! Och sedan måste jag som gammal pedagog påpeka, det är inte några bokstäver på ett papper som är det viktiga – det är själva kunnandet (som består av kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet).

Ordförande Andersson (C) hade tydligen visat intresse för att införa tre terminer i grundskolan i stället för två. Jag tror att det finns viktigare saker att förändra i skolans värld…

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) hade sammanträde går tisdag, och jag skrev om ett antal ärenden i måndags – se “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”.

Det kanske mest intressanta, det var att ärendet “Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9” helt plötsligt utgick ur dagordningen. Ordförande Wiklund (MP) lyfte helt sonika bort det. Det var efter en ajournering med, enligt uppgift, lite “tisslande och tasslande”.

Ärendet skulle ha inneburit att SHB godkände ett förlikningsavtal mellan kommunen, Salamandern ekonomiska förening (=Brunbergs Bygg) och nuvarande fastighetsägare – där kommunen förband sig att betala 189.800 kronor för markarbeten för en fylld branddamm.

Så här stod det i handlingarna:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”

Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker…

I en motion som lämnades in i mars 2011 av vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet (kanske kan vara värt att påpeka i dessa tider att både Bo Carlsson och Annalena Levin undertecknade motionen) och välfärdspartiet stod det:

“Mitt i det lilla grönområdet fanns en gång en branddamm för området. Det var just branddammen som var skälet till att sällsynta djurarter hade sitt boende och sin tillflykt där. Självfallet finns nu förhoppningar att återställa branddammen, inte bara som ett historiskt minne utan mest för att bidra till att växter och djur åter kan få en plats för sitt fortbestånd. Önskemålet går hand i hand med tanken att ”sköta” området och att förbättra närliggande ”utflyktsplatser” för skolundervisningen.”

Kanske hade min blogg och framför allt Lutz Rininslands (V) (se “Ingenting förvånar längre”) dagen innan SHB:s möte en viss betydelse för det som hände på mötet igår…

Egentligen var hela förlikningsavtalet tveksamt kan jag tycka. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på att köpa marken av kommunen och sedan sälja den till privata fastighetsägare. Enligt avtalet med kommunen skulle ju också Brunberg ha bekostat en vändplan i området… Det var väl även tänkt, om jag minns Länsstyrelsens beslut rätt, att så mycket grönt som möjligt skulle bevaras vid exploateringen. Brunbergs kalhögg hela området… Fast nu har ju Brunbergs gått i konkurs. Trots att det har rått tidernas kanske längsta högkonjunktur i byggbranschen…

SHB fick också information om hamnarna i både Wargön och Vänersborg. Det blir säkerligen några egna bloggar om hamnfrågan så småningom. Nämndens ledamöter, och även vi andra, kan dock konstatera att det kommer att bli extremt dyrt för kommunen – i synnerhet om det ska bli en flytt av hamnen till Wargön.

En förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle enligt det dyraste alternativet, det finns flera alternativ, kosta 86 miljoner. Och då lägger ändå staten in ytterligare 40 milj kr… Det billigaste alternativet kostar “bara” kommunen 45 miljoner…

För att göra samma sak med kajen i Vänersborgs hamn blir kostnaden upp mot 19 miljoner. Renoveringar för nästan 5 milj måste göras nu, ytterligare 13 milj inom 3 år. (Och ytterligare renovering för 1,6 milj inom 10 år.) Det verkar som om förstärkningarna och renoveringarna av kajen måste göras även om hamnen flyttar till Wargön.

Ska Vänersborg verkligen lägga en massa pengar på att flytta en hamn från Vänersborg till Wargön när det finns en betydligt större hamn i Uddevalla? Och det är ungefär 1 mil från hamnen i Wargön till hamnen i Trollhättan? (Jag har genom åren skrivit mycket om hamnfrågan, se t ex “Hamnen i Vargön aktuell igen”. Här finns också länkar till ytterligare bloggar.)

Byggnadsnämnden (BN) hade sammanträde igår. Varken ordförande eller vice ordförande var på plats. Då blev Elisabeth Bohlin (S) ordförande. Det är så att om de båda ordförande inte är närvarande ska den som har tjänstgjort längst tid i nämnden utses till mötets ordförande. Problemet var väl bara att det fanns en ledamot som hade tjänstgjort längre i nämnden än Bohlin…

Nämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden en sanktionsavgift på 200.000 kr för att den nya kretsloppsparken öppnade innan den hade fått slutbesked av byggnadsförvaltningen… Det är pinsamt att inte ens kommunen själv kan följa de regler som finns. Hur kan kommunen då begära att privatpersoner ska kunna göra det? Det var väl för övrigt tämligen starkt av byggnadsnämnden att stå fast vid sanktionen trots att det drabbade en annan nämnd i kommunen…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde i eftermiddag. Jag har dock inte hunnit få någon rapport än om vad som beslutades.

Och med de orden så är det strax helg – Kristi Himmelfärdsdag.

SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor

18 maj, 2020 2 kommentarer

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) har sammanträde i morgon tisdag. Det är en diger dagordning som ska avhandlas. I en del ärenden beslutar nämnden direkt, i andra föreslår nämnden hur kommunfullmäktige ska besluta.

Skog huggs ner och berg sprängs på Mariedal Östra. Det kan de boende i området intyga. De undrar ibland både om husgrunder och -väggar ska stå emot skakningarna i marken och om träd som fälls i området verkligen ska fällas enligt “kartorna”. Inget av detta ska emellertid upp på sammanträdet. Då ska istället SHB besluta att föreslå fullmäktige att priset för fastigheterna på Östra Mariedal ska fastställas till:

“590 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter”

Förvaltningen har varit noggrann med värderingen och anlitat oberoende värderare. Förvaltningen skriver, och det är inte utan att man reagerar över de ord som används – och undrar varför de används:

“Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal.”

Eftersom tomternas storlek varierar kommer priserna för tomterna att ligga mellan drygt 500.000 och 950.000 kr. Till denna kostnad tillkommer naturligtvis anslutningsavgift för VA.

På Mariedal har nyligen “en del träd” avverkats och så har det också varit i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Och SHB ska faktiskt också behandla ett ärende om detta område.

Det har ju vad jag förstår varit en del strul med företaget bakom köpet av skogsområdet, dvs Brunbergs Bygg. Företaget har ombildats och delats upp, det har varit konkurser etc. (Se TTELA “Lokalt byggföretag i konkurs”.) En del av företagets problem har kanske med Kindblomsvägen att göra, eftersom de boende överklagade detaljplanen vid två tillfällen – och fick rätt båda gångerna.

Brunbergs, via Salamandern ekonomiska förening, struntade därför i byggnadsplanerna, skövlade skogen (och i farten några träd på några grannars mark) och bildade istället fyra villatomter. Vilket inbringade en nätt liten förtjänst. Brunbergs köpte marken för 1,6 miljoner kr av kommunen och annonserade ut varje tomt för 850.000 kr eller till högstbjudande. Hur det gick med försäljningen vet jag inte, men jag antar att det inte har varit några större problem med att hitta köpare. Det kanske till och med har blivit budgivning.

Om Brunbergs fick sålt sina tomter (vilket jag förutsätter) så har försäljningen gett en inkomst på 3,4 milj kr. Det ska jämföras med de 1,6 milj som Brunbergs köpte marken för – en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner med andra ord. Jag antar också att även virket från skogen inbringade en del pengar. (Se “Kindblom – sista kapitlet?”.)

Men så blev det problem på en av tomterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. Merkostnaden för markarbetena av branddammen har uppgått till 189.800 kronor.”

Nu har ett förlikningsavtal ingåtts mellan parterna – kommunen, Salamandern ekonomiska förening och nuvarande fastighetsägare. Avtalet stadgar att kommunen ska stå för denna merkostnad på 189.800 kr. Eftersom ingen kände till branddammen. Och detta avtal ska SHB godkänna imorgon. Vilket kan tyckas märkligt av flera skäl. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på ”köp och sälj” av marken och dels var den ifyllda branddammen faktiskt känd sedan tidigare… Det sägs att den har funnits där sedan 1940-talet, och att den var väldigt populär hos salamandrar… (Se gärna ”Ingenting förvånar längre”, där Lutz Rininsland, V, bland annat citerar en motion från år 2011 där branddammen nämns.)

Vi får se vad som händer på sammanträdet imorgon.

Nämnden ska få information om underhåll på fastigheter. Det är inget beslutsärende alltså.

Även SHB har problem med ekonomin. Förvaltningen skriver:

“Underhållsplanen är det verktyg vi har för att försöka planera långsiktigt underhåll på våra fastigheter det förebyggande underhållet. Dock har vi ett fastighetsbestånd med en stor underhållsskuld som gör att vi till stor del får jobba med akut underhåll och det påverkar det planerade underhållet då budget ej räcker till båda.”

Det är mycket som behöver åtgärdas och det handlar om stora pengar. Under “Planerat Underhåll Komponentavskrivning 2020” står det t ex att “Dränering mm. Läckage membran innergård” på Kommunhuset kostar 500.000 kr, renovering av förskoledelen på Skerruds skola 7 milj, byte av mattor på grund av fukt mm på Marierovägens förskola 4 milj och “E huset ytskiktsrenovering omklädningsrum” på Idrottshuset 2 milj.

“Totalt planerat Komponentavskrivning 18.700.000”

Det finns en tabell till i underlaget och den har rubriken “Planerat Underhåll 2020”. Jag förstår inte skillnaden mellan denna och den förra tabellen men även i denna tabell hittar man omfattande åtgärder och utgifter: Brygga Sikhall 220.000 kr, avloppsstammar Folkets Hus 200.000 kr, “dränering avlopp källare innergårdar” på Birger Sjöberggymnasiet 300.000, vindskivor takfot Mariedalskolan 300.000, rivning av lågdelen på Gymmixhallen 500.000 och byte av belysningsarmaturer i ishallen 700.000 kr osv.

“Totalt planerat underhåll 2020: 13.912.745 kr”

Det är ingen diskussion om att det krävs omfattande underhåll av kommunens fastigheter. Vad som är skillnaden mellan de två tabellerna hoppas jag att jag får förklarat efter sammanträdet.

Det kan noteras att de 22 milj kr som ett nytt tak på arenan skulle kosta inte är med i ovanstående siffror. Och inte kostnaderna för en ny sessionssal…

Inte heller kostnader för hamnen i Wargön är inräknade i summorna. I dagarna har nämligen SGI (=Statens geotekniska institut) gjort en fördjupad undersökning av de geotekniska förhållandena i hamnområdet. Det lär bli fråga om skredsäkring tror jag… Och då pratar vi ytterligare några tiotals miljoner… 

För drygt ett år sedan, 21 mars 2019, beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020. Det beviljades inga pengar. 

Det är ju bara ett problem – verksamheten på Norra skolan fortsätter och i lokalerna vistas och arbetar både skolpersonal och elever. Och de måste ju ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är orsaken till att åtgärder måste vidtas på Norra skolan.

Nämnden ska därför besluta att:

“godkänna att 3.0 mkr tas av årets medel avsatta för underhållsinvestering på totalt 19,0 mkr och att 5,0 mkr tas från år 2021 på motsvarande sätt.”

Pengarna ska användas till att genomföra ett takbyte på de båda byggnaderna.

Jag ska inte redogöra för ärendet “Upphandling av samverkanspartner för skolprojekt” som för övrigt är en ren informationspunkt, men barn- och utbildningsnämndens förslag till mål- och resursplanen för åren fram till och med 2024 räknas upp:

Det är inte bara pengar till underhåll som behövs, det behövs pengar till nya investeringar också.

Jag reagerade på ordvalet i ett ärende ovan (Mariedal Östra). Det är lite av samma sak på ärendet “Information om hantering av jävsituationer vid upphandlingar som genomförs av enheten fastighet och service”.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

“Som upphandlande myndighet är det av största vikt att genomföra upphandlingar på ett korrekt sätt som inger förtroende för de som berörs av myndighetens upphandlingar. Invånarna i Vänersborgs kommun ska känna tilltro till att de upphandlingar som genomförs av vår kommun är väl underbyggda, professionellt genomförda och att de är fria från jäv och annan typ av korruption.”

Varför skriver man så här? Hur ska detta tolkas?

Jag kan inte värja mig från tanken att något har hänt i kommunen – något som inte ska få hända. Men jag vet inte, jag bara funderar utifrån skrivningen. Men jag påminner mig också att PwC skrev i sin granskning av turerna kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, där samhällsbyggnads stod i fokus (se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”):

”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”

PwC påpekade att de inte misstänkte att något sådant verkligen hade förekommit, men rutinerna saknades. Det kanske helt enkelt är detta som SHB vill åtgärda.

Det är ett viktigt och intressant sammanträde imorgon. Det är mycket som vänersborgarna i allmänhet borde få kännedom om.

BUN (18/5): Money, money

Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…

Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.

Men handlingarna läser jag självklart ändå…

Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.

Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.

Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.

Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.

Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.

Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Och inte minst:

“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”

Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.

En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:

“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…

Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.

Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).

Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.

Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.

Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
  • “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”

Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:

  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”

Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.

Även följande förväntade resultat får en gul plopp:

  • “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”

Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:

  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”

De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.

För att till sist säga något om de andra ärendena.

Nämnden ska besluta om att revidera:

“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”

Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:

“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”

Det är viktigt med sekretess och integritet.

Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.

BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:

“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”

BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:

“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”

Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.

Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA

13 maj, 2020 1 kommentar

Igår tisdag skrev jag om kommunens motiv (se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”) att upphäva:

byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken”

Ur kommunens synpunkt är upphävandet ett bra alternativ. Byggnadsnämnden kommer att kunna pröva och avgöra varje enskilt ärende. Och det utifrån främst översvämningsriskerna. Som det är med den nuvarande detaljplanen är det möjligt att bygga på ställen som enligt de nya prognoserna kan bli översvämmade. Och då kan kommunen få betala skadestånd. Menar kommunen.

I den förra bloggen utvecklade jag kommunens motiv tämligen utförligt. Det riktas emellertid också kritik, eller snarare ifrågasättande synpunkter, mot att området inte ska ha någon detaljplan i fortsättningen. Jag tänkte skissa några av dessa tankar och synpunkter som kom fram under det digitala samrådet och även från telefonsamtal och mail som jag har fått från boende i Nordkroken. (Och som faktiskt är orsaken till att jag överhuvudtaget bestämde mig för att sätta mig in i frågan.)

Även om upphävandet av detaljplanen, och de följande enskilda prövningarna, underlättar för kommunen på flera sätt gör samtidigt avsaknaden av en detaljplan att kommunen avhänder sig ett verktyg för planerad utveckling. En fördjupad översiktsplan (FÖP) styr den framtida utvecklingen i en riktning som kommunen och invånarna anser vara önskvärd. Detaljplanen bestämmer sedan, utifrån FÖP:en (som i sin tur är en fördjupning av översiktsplanen, ÖP), hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplanen är juridiskt bindande. (Det håller just nu på att utarbetas en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Det står i underlaget inte särskilt mycket mer om detta område än att det riskerar att översvämmas.)

En detaljplan med alla krav för bostadsbyggande “inritade” och specificerade gör att fastighetsägarna, och presumtiva köpare, vet precis vad som gäller för nybygge, ombygge, renoveringar osv. Det är en trygghet, samtidigt som det också garanterar att alla blir behandlade lika utifrån samma förutsättningar. Avgöranden i varje enskilt fall, som nu blir fallet, där den ene får bygglov medan den andre får avslag, kan leda till motsättningar och möjligtvis även till misstankar om t ex vänskapskorruption.

Utan en detaljplan kommer området antagligen att stagnera. Det kommer inte att byggas mer, fler människor kommer inte att kunna flytta dit. De byggnader som finns, de finns. Och på de tomter som det inte finns några hus, så kommer det inte heller i framtiden att finnas några. Området kommer att fortsätta se ut ungefär som det ser ut nu och som det har gjort många år tillbaka i tiden. Det enda som kanske skulle kunna hända, det är att de fastighetsägare som har stora tomter skulle kunna bygga nya fina hus. Stora tomter ger större möjligheter att säkra husen för översvämningar. På de små tomterna kommer de små gamla husen att stå kvar. Och det är egentligen inte heller rättvist.

Nordkroken skulle med en planering, och vilja, säkerligen kunna utvecklas och få plats med betydligt fler invånare. Området är attraktivt. Vänern ligger ett stenkast ifrån liksom Halleberg. Det finns natur runt hörnet och kollektivtrafiken går alldeles bredvid. Och blir det fler invånare så skulle allmän service kunna växa fram.

Det skulle också kunna bli ordning i området. Som det är nu så är det ganska “rörigt”. Vägar har “anlagts” spontant, liksom diken, bryggor, stugor och uthus – och mycket utan att först fråga om lov. Upphävandet av detaljplanen kommer att slutgiltigt fastställa denna röra.

Kommunen är markägare i området. I den egenskapen skulle kommunen också, särskilt tillsammans med en detaljplan, kunna få igång en utveckling.

Kommunen skulle kunna jobba för och skapa en levande föreningsförvaltning av själva stranden. Många efterfrågar t ex småbåtshamn, sanitet (enligt tjänstemännen på samrådet skulle det byggas toaletter på badplatsen under 2021) och säkerhet för strandbad och friluftsliv, vackra stråk för promenader och cykling. Som markägare skulle kommunen även kunna driva igenom en rättvis och juridiskt fungerande vägsamfällighet för hela det strandnära Nordkroken. Och varför skulle inte VänersborgsBostäder kunna bygga på den kommunala marken vid den stora parkeringsplatsen? Det rör sig om så mycket mark, att kommunen faktiskt skulle kunna utveckla ett helt litet bostadsområde.

Det är några av de synpunkter jag har fått till mig under de senaste dagarna. (Vem vet, det kanske kommer flera efter dessa bloggar…) Men ett problem är väldigt speciellt och pockar på en omedelbar lösning.

Är 2017 ordnades det med kommunalt avlopp i området, efter krav från Länsstyrelsen. De flesta fastigheter anslöts till en kostnad på upp mot 200.000 kr per fastighet. Även fastigheter där det inte fanns någon byggnad fick en anslutningspunkt. Tanken var naturligtvis att det skulle byggas vid ett senare tillfälle och då skulle huset anslutas. Även dessa fastighetsägare fick betala 200.000 kr. Det gällde också fastighetsägare med hus men som tänkte ansluta t ex badrummet till kommunens VA vid en senare tidpunkt.

Och nu upphävs detaljplanen och fram till att detta beslut vinner laga kraft kommer, enligt plan- och bygglovschef Annika Karlsson, inga bygglov att beviljas. Och sedan blir det andra översvämningsnivåer som gäller vid bygglov…

Med andra ord, det finns alltså fastighetsägare som har betalat 200.000 kr för en anslutningspunkt till kommunens avlopp som inte kommer att kunna använda det. De har betalat en mycket hög avgift, och dessutom månadsavgifter, för en kommunal tjänst som de inte kan använda. Och orsaken är, eller kan i varje fall bli, att kommunen helt utan förvarning upphäver detaljplanen och sätter ett stopp tills vidare för nya bygglov.

Det är inte mer än rätt att dessa fastighetsägare får pengarna tillbaka, i varje fall om de inte beviljas bygglov så att de kan ansluta sig inom en nära framtid. Enligt tjänstemännen på samrådet återbetalar kommunen inga pengar. Jag förstår att tjänstemännen inte kan lova något på rak arm och att det är politikerna som måste ta tag i denna fråga. Politikerna måste besluta att ingen ska behöva betala för kommunala tjänster som kommunen själv ser till att de inte går att utnyttja.

Allt annat vore absurt.

Det kom en kommentar från “Pontus” på den förra bloggen (se här). “Pontus” skriver:

“Även intressant om bygglovchefen sa att inga bygglov kommer beviljas, har hon delegation på avslag eller anstånd? Man gör inte ett beslut för hela området om anstånd utan på varje ansökan, samt motiverar för just den…”

Det är alltså byggnadsnämnden som fattar beslut om “anstånd” och besluten fattas i varje enskilt fall, och inte för ett område i sin helhet. Vad jag förstår så menar “Pontus” att bygglovschefen inte har delegation att fatta dessa beslut.

Till sist några ord om dagvattensituationen i området. Det är ju lite kaos på den här fronten, det finns t ex diken som genom åren grävts av privatpersoner.

Det gjorts flera utredningar om dagvattnet. De senaste två ligger till grund för en samrådshandling, inklusive miljöaspekter, som en miljökonsult färdigställde den 28 februari i år. Det är denna handling, tillsammans med ansökan, som enligt VA-chefen Daniel Larsson (citerat från ett mail):

“kommunens juridiska ombud ska lämna in till mark och miljödomstolen.”

Samrådshandlingen är, fortfarande enligt VA-chefen, inte offentlig:

“När den lämnas in blir den offentlig. Jag vet tyvärr inte statusen på ansökan då fokus har varit på pandemin de senaste två månaderna.”

Alla intresserade får ge sig till tåls innan handlingen kan studeras…

Mina åsikter? Vad jag tycker om:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Jag vet inte riktigt. Som politiker kan jag konstatera att det ligger mycket i argumenten från båda sidor. Samtidigt känns ett upphävande lite som att kommunen kapitulerar inför en planering och en uppgift som är komplicerad. Och att man följaktligen lämnar Nordkroken åt sitt öde.

Som en boende på Nordkroken lite filosofiskt skrev till mig i ett mail:

“Juridiken bollar ofta med ett begrepp som stavas ”skälighet”. Det är nu en sak att de förtroendevalda kan välja att driva fram NYA planbestämmelser. Då är det skäligt att kräva ansvar. Mindre skäligt är att de ska bära ansvar för ”underlåtenhet” att INTE avskaffa en plan som de tycker är föråldrad.”

Det blir att fundera ytterligare. Å andra sidan sitter jag inte i byggnadsnämnden och kommer därför inte heller att vara med och besluta…

Den som vill veta mer om planerna för Nordkroken kan redan nu på söndag, den 17 maj mellan kl 14.00-16.00, möta och samtala med representanter för byggnadsförvaltningen. På kommunens hemsida (se här) står det att mötet är vid parkeringsområdet vid Sikvägen i Nordkroken. Vi kanske ses.

Anm. Den första delen av denna blogg kan du hitta här: “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”.

%d bloggare gillar detta: