Vad sa politikerna om Mariedal?

I torsdags bloggade jag om kommunfullmäktiges senaste sammanträde. (Se ”KF (22/5): Ett sammandrag”.) Då lämnade jag diskussionerna i ärendet ”Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om utökad exploateringsbudget 2019” utanför bloggen. Jag ville lyssna på ljudinspelningen från sammanträdet först innan jag skrev något.

Och nu har jag lyssnat.

Ärendet handlade om att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. Budgeten skulle användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen. Det här skulle påverka trafiksituationen vid Mariedalskolan på ett konkret och direkt sätt.

Lutz Rininsland (V), Morgan Larsson (MBP) och undertecknad vänsterpartist ville att ärendet skulle återremitteras dvs ärendet skulle skickas tillbaka för ytterligare beredning utan att något beslut fattades. Vi ansåg att underlaget var ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.

Du kan ta del av argumenten i bloggarna ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”. Därför behöver jag inte citera ovanstående tre talares anföranden och repliker.

Anders Wiklund tyckte att förslaget att exploatera fastigheterna vid Mariedalskolan var bra. Wiklund är miljöpartist och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Han begärde replik på mitt inledningsanförande och sa följande:

”Ja, vi måste samverka och jag kommer att vara glad när Barnkonventionen blir lag i Sverige. Då har, får samhällsbyggnadsförvaltningen ytterligare skäl att tänka på dom frågorna. Jag vill ta upp ett positivt exempel…” … (Wiklund talar om Öxnereds skola, jag citerar inte det; min anm) Det finns alltså inte någon ovilja från samhällsbyggnadsförvaltningen att ha samverkan med barn och utbildning. Det sker och det har också då haft gemensam information för vårdnadshavare och det har varit ett lyckat möte vad jag förstår. (Wiklund hänvisar fortfarande till Öxnereds skola; min anm.) Så det ska vi ha med oss, vi ska jobba på det sättet. Det håller jag med om. Och sen tänker jag att det du sa om den risken som finns och rektorn har påtalat om risken vid lastbryggan och där det…” (Wiklund avbryts av ordförande eftersom hans repliktid gick ut; min anm.)

Kommunikationen och dialogen mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har tydligen fungerat bra när det gäller Öxnereds skola. Jag har ingen anledning att betvivla det. Det hörde emellertid inte till ämnet. Men om det är som Wiklund anför, så borde ju samma kommunikation och dialog ha förts även med Mariedalskolan. Kan man väl tycka…

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) begärde också replik på mitt inledningsanförande. Andersson sa:

”Det där att det inte har hänt nånting kring Mariedalskolan och trafiksituationen, det där är en sanning med modifikation. Det skulle jag vilja säga att det är ett rent faktafel som du framför här Stefan Kärvling. Jag har tillsammans faktiskt med dåvarande gatuchef, som numera är förvaltningschef på samhällsbyggnadsnämnden, förvaltningen, mött både vårdnadshavare och personal där vi gjorde akuta insatser, där vårdnadshavare precis som du nämnde Stefan, jag tycker att det är bra att man håller smala vägar. Vårdnadshavarna vill ha lite bredare vägar så man kunde köra fortare och det sa jag att det kommer det inte att bli frågan om, för det är barnens säkerhet som är det absolut viktigaste i det här fallet. Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”

Andersson har ibland en tendens, anser jag, att vilja hitta fel i andra ledamöters uppfattning och anföranden, utan att egentligen vilja förstå helheten och andemeningen i det sagda. Men bortsett från det, så har det år efter år stått i Mariedalskolans skyddsprotokoll:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig.”

Rektor har också återlämnat arbetsmiljöuppgiften till barn- och utbildningsförvaltningen. Det visar kanske att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har hittat någon ”bra lösning” på Mariedalskolans trafikproblem… Det var både andemeningen i det jag anförde – och fakta. Det samtal som Andersson säger sig ha fört med förvaltningschefen ligger för övrigt en tid tillbaka och skedde inte i samband med ärendet och den nu aktuella exploateringen.

Det kunde också noteras att barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) inte alls tog skolans perspektiv i frågan. Han nämnde inte något om riskanalyser eller om Barnkonventionen. Istället antydde Andersson att de som gjorde det misstrodde samhällsbyggnadsförvaltningen…

Sedan kom samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tillbaka med ett anförande. Då sa Wiklund:

”Så här då. Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. För innan dess så finns, samhällsbyggnadsnämnden har inga pengar som säger att eller möjlighet att ta ett beslut att här ska vi exploatera. Det gör KF. Så det är ju hit kommer ju frågan för att ta ett beslut. Och sen efter det så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

Wiklund menar att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Det ska inte föregå beslutet. Dialogen, riskanalysen och Barnkonventionens perspektiv ska komma senare. Det är enligt min uppfattning helt fel ordning. Det vet alla som arbetar t ex fackligt att riskanalyser ska göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.

Det är en sak som jag inte förstår bara, varför började telefonen ringa från samhällsbyggnadsförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen efter att jag hade publicerat min blogg om planerna vid Mariedalskolan? Om det nu planerades en stor dialog och en riskanalys efter att fullmäktige hade fattat sitt beslut…

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Jag kan inte se annat än att Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska gälla i det här fallet också. Det ansåg alltså inte samhällsbyggnadsnämndens ordförande och, visade det sig efter en stund, inte kommunfullmäktige heller.

Gunnar Lidell (M), den borgerliga oppositionens talesman, var också uppe i talarstolen. Lidell sa:

”Det finns två tomter på det aktuella området redan. Och antagligen har någon frågat dom om möjligheten att köpa en eller två av dom, jag vet inte, kan vara så. Det finns samhällsbyggnadsförvaltningen ser en, inte bara en kreativ utan fungerande möjlighet att stycka av, istället för två tomter som det är nu, det är två fastigheter redan nu. Hade dom två varit privatägda så hade dom fastighetsägarna egentligen bara behövt söka bygglov och det hade ju varit möjligt att överklaga. Nu handlar det om att förädla ett stycke mark från två tomter, två fastigheter, till att bilda tre fastigheter. Finns också möjlighet att göra en rakare väg. En rakare väg ger som regel bättre sikt, kan bli högre hastighet men då finns det åtgärder som kommunen ibland är väldigt flitig med att utnyttja men då hastighetssänkande åtgärder. Det finns också möjligheter på en ganska stor skoltomt. Nån sa att det var en av kommunens största skoltomter. Nu är det många barn på Mariedalskolan, men det också finns ju ett hyresavtal med grannfastigheten som också är en ganska stor tomt om man vill göra verkligen ytterligare säkerhetsåtgärder när det gäller trafiken. Så jag ser inga, eller vi moderater, ser inga bekymmer med att kunna sälja en tomt till. Och nån i vår grupp sa förut att dom barnfamiljer i bästa fall bosätter sig här, vi vill ju gärna ha barnfamiljer till vår kommun, dom behöver i varje fall inte åka bil för att ta sig till skolan. Det är ju jättemiljövänligt. De kan gå rakt över gatan på ett övergångsställe i ordnade former. Bifall till förslaget.”

Det viktigaste för Lidell och de tre borgerliga partierna, M+L+KD, var tydligen att fastigheterna blev privata så att naturen och skogen i området på ett ”kreativt” sätt kunde ”förädlas” till bebyggda tomter. (Undrar om miljöpartisten Anders Wiklund också har denna syn?) Det kanske till och med var så att Lidell såg framför sig att en del av Mariedalskolans stora skoltomt också skulle kunna bli förädlad till privata tomter…

Gunnar Lidell och den borgerliga alliansen hade följaktligen en lite annorlunda ingång i ämnet. Diskussionen om barnens säkerhet, riskanalyser, kommunikation och dialog mellan kommunens förvaltningar, det var tydligen inte intressant. Eller viktigt.

Det kan för övrigt noteras att Lidell talade om en rakare och bredare väg (Furuvägen), medan Mats Andersson säger att det kommer det inte att bli frågan om. De får väl bråka om det.

Kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande på återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer.

PS. Det går fortfarande att läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i ärendet i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

KF (22/5): Ett sammandrag

Igår var det sammanträde med kommunfullmäktige, Vänersborgs kommuns högsta beslutande organ. Nu är det bara ett möte kvar innan semestersäsongen startar – det stora och viktiga budgetsammanträdet den 19 juni, med tidig start kl 10.00.

Mötet började med en unik händelse, med ett sekretessärende. Det är nog inte många ledamöter som har varit med om det. Kommunfullmäktiges sammanträden ska nämligen enligt Kommunallagen alltid vara offentliga, men det finns också möjlighet till undantag:

”Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.”

Även jag fick delta trots att samhällsbyggnadsförvaltningen ibland tycks ha misstänkt att jag är en fara för rikets säkerhet… (Se ”Hemliga pumpstationer i Sikhall?”.) Nu handlade inte ärendet om rikets säkerhet, men hemligt var det alltså ändå. Alla närvarande som inte tillhörde fullmäktige fick lämna salen. Ärendet, inklusive beslutet då, blir för övrigt offentligt den 29 maj, vid 17-tiden, när protokollet har justerats.

Sedan fick åskådare, media och andra återkomma till salen och förhandlingarna fortsatte som ”normalt”.

Det började med en del fyllnadsval. Det händer nämligen inte alltför sällan att förtroendevalda av olika anledningar väljer att träda tillbaka från sina uppdrag och nya får väljas i deras ställe. Denna gång noterar jag att barn- och utbildningsnämnden får en ny ersättare, Aleksander Runge (S) – en ”gammal” fotbollsintresserad dalboelev. (Välkommen Aleks!)

Fullmäktige fick en föredragning om den personalekonomiska redovisningen, den sk ”PEK-en”. Det är alltid intressant att få en bild över kommunen som arbetsgivare. ”PEK-en” redovisar t ex antalet anställda, sjukfrånvaron, avgångarna, arbetstiderna, löneläget osv. Efter föredragningen och ett inlägg från Lutz Rininsland (V) fastställde fullmäktige ”PEK-en”.

Då blev det mer diskussion kring ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta Älv och Vänersborgsviken”. Flera talare var uppe i talarstolen, och den förste, Bo Carlsson (C), yrkade direkt på en ajournering. Och det blev det så småningom. Orsaken till Carlssons yrkande förblev dock dunkel för oppositionen, dvs majoriteten i församlingen.

Flera talare, bland annat Gunnar Lidell (M) och Lutz Rininsland (V), tog upp den formella aspekten. Underlaget, som var mycket omfattande, skickades ut sent, bara en vecka innan sammanträdet, och det hade inte beretts i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ordförande Benny Augustsson (S) bad senare om ursäkt för hanteringen. Själv hade jag ett litet längre anförande om innehållet i utredningen. Det jag sa var i stort sett detsamma som jag skrev i tisdagens blogg (se ”Nya vattenskyddsområden”).

Jag fick svar på tal av samhällsbyggnadsnämndens ordförande, miljöpartisten Anders Wiklund. I mångt och mycket höll han faktiskt med mig, men han ansåg att jag nedvärderade de anställda på Kretslopp & Vatten för att de inte arbetade på vetenskaplig grund. Jag sa dock, enligt mitt manuskript (jag har inte fått tillgång till ljudinspelningen än):

”Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund.”

Och det riktade sig mot utredningen, inte mot Kretslopp & Vatten. Således en missuppfattning från Wiklunds sida.

Kommunfullmäktige godkände det liggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde. Det var emellertid väldigt många som inte deltog i beslutet. Det var ledamöterna från M+L+KD, MBP och V. M+L+KD respektive C lade också en protokollsanteckning till beslutet. Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen, trots att partiet i många sammanhang vill utmåla sig som ”landsbygdens parti”.

Kommunfullmäktige beslutade också att sälja det gamla huvudkontoret på Holmens Bruk, inklusive ett markområde runt byggnaden. Ingen var däremot.

Samhällsbyggnadsnämnden fick sin utökade exploateringsbudget för 2019 för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan. Budgeten ska användas till framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen.

Det finns mycket att säga om det här beslutet och diskussionerna som föregick det. Jag hade tänkt att återkomma mer noggrant till ärendet efter att jag har hört ljudinspelningen.

Det blev emellertid så att kommunfullmäktige beslutade att samhällsbyggnadsnämnden ska få förverkliga sina planer. Det var bara 7 ledamöter som röstade på mitt yrkande om återremiss. Det var ledamöterna från Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Alla andra röstade för samhällsbyggnadsnämndens planer, däribland häpnadsväckande nog de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Det kan noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna gång heller.

Nu återstår för mig att skriva en reservation och faktiskt går jag i tankar på att överklaga kommunfullmäktiges beslut. Jag kan inte förstå att det skulle vara lagligt att fatta beslut utan att konsekvenserna först analyseras i en riskanalys enligt Arbetsmiljölagen. Eller Barnkonventionen…

Som sagt, jag återkommer till ärendet i en senare blogg. Tills vidare kan du läsa Lutz Rininslands (V) intressanta synpunkter i hans blogg ”Egen oförmåga?”.

I ärendet ”Godkännande av årsredovisning och ansvarsfrihet för verksamhetsår 2018 gällande Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF)” passade Bo Carlsson (C) på att ge en historisk tillbakablick. Det handlade om att upprätta ”sin förlorade heder”. Och det kan jag väl förstå att Carlsson hade behov av, även om det inte tillhörde ärendet… Ingen annan argumenterade mot Bo Carlsson, ärendet var ju just historia… (Se min blogg från mars 2017: ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”.)

KD lämnade en motion om vaktmästarorganisationen som jag tycker är bra. (Jag borde ha skrivit en motion om detta själv…) KD yrkar att (du kan ladda ner motionen här):

”Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Det kan slutligen noteras att ingen från SD var uppe i talarstolen denna kväll.

Ledamöterna i fullmäktige kom hem relativt tidigt igår. Ordförande Annalena Levin (C) slog klubban i bordet och avslutade sammanträdet kl 21.08.

Nya vattenskyddsområden

Imorgon onsdag har kommunfullmäktige (KF) sammanträde.

Handlingarna skickades ut i början av förra veckan. Det handlar om 822 sidor. 365 av dem gäller ärendet ”Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken”.

Ärendet har dykt upp som en ”blixt från en klar himmel”. Det har inte ens varit uppe för behandling/beredning i kommunstyrelsen…

Vattenskyddsområden är kanske inte direkt ”mitt område”, men efter alla diskussioner, och skandaler, kring VA, tvångsanslutningar, Solvarm i Sikhall, bräddningar i avloppen etc så har jag utvecklat, om inte kunskap, så i varje fall ett visst intresse i sådana här frågor…

Imorgon föreslås KF besluta att:

”godkänna föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken”

Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg har gemensamt tagit fram ett förslag för att på sikt säkra tillgången till råvatten av god kvalitet. Det ska skapas ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion. Det handlar om 6 råvattenintag som ansvarar för vattenförsörjningen för över 700.000 personer.

Kvalitén på vattnet i Vänern och älven är bättre idag än för hundra år sedan. Men ett vattenskyddsområde inrättas inte i första hand som en åtgärd för att förbättra en redan dålig vattenkvalitet utan för att skydda så att vattnet fortsatt kan nyttjas som ett livsmedel för kommande generationer. Det kan vi läsa i handlingarna.

Och det är naturligtvis ett lovvärt och bra arbete. Vårt dricksvatten är ovärderligt, det skulle till och med kunna kallas vårt viktigaste livsmedel.

Men skyddsområdena påverkar, eller kanske drabbar, enskilda människor och företagare på ett sätt som egentligen inte kan motiveras av skyddsskäl. Avvägningen mellan skyddandet av vattnet och enskilda intressen är för snäv. Styrgruppen, som har lett arbetet med vattenskyddsområdet, tar många gånger i för mycket i sitt skyddande av vattnet. Och det drabbar då människor onödigt hårt. Det här har framförts av många organisationer och enskilda.

Det liggande förslaget överskattar t ex riskerna med utsläppen från enskilda avloppsanläggningar och i många fall också från jordbruket. Och samtidigt underskattas den rening som så att säga sker naturligt i naturen. Jag menar, både människor och djur har skitit i skogen i tiotusentals år utan att markerna eller vattnen har blivit förgiftade…

Det är nog så att det inte är de som bor i mindre samhällen eller på landsbygden som är de egentliga farorna för vårt vatten eller vår natur, det är städerna. Men det är de på landsbygden som drabbas av de restriktioner som vattenskyddsområdena innebär. Jag skulle också kunna drista mig att påstå att det inte heller är de enskilda avloppen som är faror för vattnet, utan städernas reningsverk.

Dricksvatten används t ex för att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blandas detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter. Reningsverken försöker sedan rena denna blandsoppa och till sist släpps resten av vattnet ut i Vänern och Göta älv. Kommunala VA-system är behäftade med omfattande problem rörande hälsorisker med smittämnen, undermålig rening av tusentals kemiska ämnen och näringsämnet fosfor avskiljs till deponi. Och det handlar inte om kretslopp, något som en snar framtid kräver av oss.

Och då är inte de mer eller mindre regelbundna bräddningarna inräknade. Vem minns inte hur det år 2016 brann i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket blev utslaget i 20 timmar. Under denna tid bräddade Holmängen reningsverk 8.000 kbm orenat avloppsvatten. Hur många enskilda avlopp och/eller jordbruk motsvarade inte detta? Fokus i vattenskyddet borde i första hand ligga på de kommunala ”reningsverken” då dessa är i stort sett hela orsaken till de föroreningar som har hittats i vattnet.

Även båttrafiken utgör en stor risk men det är nog så att jordbruket och landsbygden får ta den stora smällen.

Egentligen tror jag att den inre zonen är orimligt stor. Den borde minskas till avstånd som har vetenskaplig grund. Och den yttre zonen skulle kunna plockas bort. Den skapar bara onödig oro.

Jag är lite förvånad att protesterna inte har varit större, men jag noterar att Ingvar Håkansson (C) fick med en protokollsanteckning i samhällsbyggnadsnämnden. Kanske centerpartiet tänker yrka något i frågan?

Så var dagens BUN till ända

20 maj, 2019 2 kommentarer

Det var inga större överraskningar på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Ärendena gicks igenom, en del frågor ställdes, svar gavs och sedan beslutade nämnden enligt liggande förslag. (Se mina två tidigare bloggar inför sammanträdet, ”Inför BUN 20 maj” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.) Det var till och med enighet i valet av justerare…

Det var dock några diskussioner, och några besked, som var intressanta. Eller hade kunnat bli intressanta – om fler hade deltagit i dem. Jag tänker framför allt på rektorernas dilemma, ska de följa budgetkraven eller Skollagen.

Bakgrunden till dilemmat är BUN:s dystra prognos för året. Det prognosticeras ett underskott på 12,6 milj kr. Så får det inte vara, budgeten ska följas. Underskott är inte ok. I sådana här lägen är kravet från kommunledningen att nämnden ifråga, dvs BUN, ska vidta åtgärder för att få en budget i balans. Det måste med andra ord sparas. Och dess besparingsåtgärder ska beskrivas – och verkställas.

Förslaget var att nämnden, vilket sedan också blev beslutet, ska spara 4,2 milj kr på bland annat:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Det kan tyckas vara en okontroversiell och ofarlig besparingsåtgärd. Men så är det inte. Det innebär att ett antal personer i förskola och skola inte får fortsatt anställning till hösten. De har för övrigt redan blivit varslade.

Enheterna inom förskola och grundskola har rapporterat in följande varsel inför höstterminen:

  • 5 barnskötare
  • 1 fritidspedagog
  • 1 leg förskollärare
  • 2 leg lärare
  • 1 modersmålslärare
  • 15 resurspersoner
  • 1 skolkurator

De här uppgifterna fick jag efter att ärendet hade avhandlats i nämnden. Antalet varsel var alltså inte känt vid behandlingen, även om vi visste att det hade varslats.

Alla klasser ska naturligtvis även i fortsättningen ha en lärare i klassrummet under varje lektion. De som varslas är personer som till största delen på olika sätt jobbar med elever i behov av särskilt stöd, i varje fall i grundskolan. Det är de, och deras föräldrar, som drabbas av neddragningarna. Och det redan nu till hösten alltså.

Detta förhållande ställer rektorerna inför ett dilemma. De ser behoven av särskilt stöd och ökad vuxennärvaro men måste följa budget. Fast Skollagen föreskriver att:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Vad ska de följa – lagen eller kommunens budgetkrav?

Jag lyfte som sagt frågan, men det var inte många som yttrade sig. Christin Slättmyr (S) tyckte väl egentligen inte att diskussionen hörde till ärendet. Ordförande Mats Andersson (C) ville inte diskutera rektorernas dilemma. Han ansåg att det inte var nämndens sak, ansvaret låg helt och hållet på rektorerna. Det var bland annat därför de hade betalt…

Och visst är det rektorernas ansvar. Det var ju hela poängen med min fråga. Det är ju politikerna i Vänersborg som skapar dilemmat. Borde inte nämnden, som är skolans huvudman, just därför ge rektorerna vägledning? Eller ska nämnden lämna dem i sticket? Rektorerna gör ju ”fel” hur de än gör.

Det var nog en känslig fråga… Den ville inte nämnden befatta sig med. Politikerna hukade. Och det är väl ett besked så gott som något. Jag ser det som att vi politiker inte tar ansvar för den budget som vi beslutar. Är det för lite pengar, så att Skollagen inte kan följas, då är det helt och hållet rektorernas fel… Det är fegt.

Så vad ger politikerna i BUN då för signal till rektorerna? Jo, följ kommunens budget. Och håll tummarna för att ni inte blir anmälda till Skolinspektionen… Mitt råd till rektorerna är att de måste höras, de måste berätta för politiker och allmänhet vad som sker ute i förskolorna och skolorna. Allmänheten och politikerna måste bli medvetna om vilka konsekvenser budgetbesluten har fått – och får. Och kommer att få…

Det var med det prognosticerade underskottet i tanken som jag också lyfte frågan om nämnden har råd med den del av musikundervisningen som köps från musikskolan och den omfattande simundervisning som bedrivs.

Några tjänstemän kom med sakupplysningar, men från nämndens politiker var det tyst… (Det är bättre diskussioner på Facebook…)

Jag fick ett intressant och viktigt besked från förvaltningen. Det har att göra med ett ärende som ska upp på kommunfullmäktige på onsdag, nämligen trafiksituationen vid Mariedalskolan. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”, men även ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.)

Det var ett klart och mycket tydligt besked:

Det har inte varit några som helst formella kontakter mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen när det gäller planeringen av 2-3 tomter vid Mariedalskolan och den nya vägsträckningen.

Fast det är inte riktigt hela sanningen. Sanningen är nästan lite pinsam. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu meddelat barn- och utbildningsförvaltningen att trafikförändringarna inte ska vålla några problem. Men… När togs denna kontakt? Jo, i slutet av förra veckan – efter att en viss blogg publicerades. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.) En gång till – efter att en viss blogg publicerades…

Som sagt, nästan lite pinsamt.

Sammanträdet avslutades med ett ärende som undertecknad vänsterpartist och, dagen till ära, justerare initierade. Det är dock sekretessbelagt. Vilket är helt riktigt.

På måndag ska protokollet justeras. Det blir nog en ganska enkel uppgift. Ett ärende var det för övrigt omedelbar justering på. Det var nämndens beslut att anta den nya reviderade delegeringsordningen.

Ordförande Mats Andersson (C) avslutade mötet kl 14.50 med att meddela att det kan bli aktuellt med ett extrainsatt sammanträde efter kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Budgetbeslutet kommer nämligen att kunna innebära stora ekonomiska konsekvenser för BUN, så stora att det hotar statsbidragen. Det kan handla om 26 miljoner…

Och då måste BUN besluta om ytterligare besparingsåtgärder…

Kategorier:BUN 2019, Mariedal

Mariedal, musik, simning och nej till KFV!

Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.

Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…

Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.

I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:

”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”

Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:

”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…

Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?

Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…

Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.

Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.

Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:

”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”

Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?

Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?

På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.

Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.

Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…

Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:

”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”

Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…

Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…

Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.

Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive kommunfullmäktige:

”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”

Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.

Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen

16 maj, 2019 1 kommentar

Skogen på Kindblomsvägen (se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) är till stor del skövlad. På Mariedal Östra är oron stor bland de boende att samma öde ska möta ”deras” skog.

Även vid Mariedalskolan finns skogsområden som ska skövlas. Här finns också oro. Kanske inte för skogen/träden i sig, men för hur planerna ska påverka skolan och trafiksituationen.

Vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles bredvid Mariedalskolan (se bild ovan) finns två kommunägda och obebyggda fastigheter, Skäppan 2 och 3. Här vill samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ställa i ordning två till tre nya småhustomter (se de röda områdena nedan) till en kostnad av 755.000 kr.

Vatten och avlopp ska dras fram och tomterna ska sedan säljas med en beräknad vinst för kommunen på 710.000 kr. Jag har för övrigt svårt att se att det inte behöver sprängas en del också, men det kanske ingår i beräkningarna.

För att göra byggnation möjlig ska också en väg, Furuvägen, dras om. Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här parkerar också vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder till skolans parkering (på ”kullen”). Som för övrigt redan nu är för liten. Liksom vägen som också är ”liten” och smal. (Vilket i och för sig kan vara bra eftersom bilarna tvingas köra sakta.) Det rör sig många barn i området, bland annat så mynnar Ollenicklas väg ut här.

Det är alltså redan nu alldeles för stor biltrafik i området.

De nya tomterna och den nya vägsträckningen påverkar Mariedalskolan på ett direkt sätt. Det är helt uppenbart. Men om detta stod det inget i handlingarna till samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen (och inte heller nu till kommunfullmäktige nästa vecka) – absolut ingenting om konsekvenserna för Mariedalskolan. Det visar sig också att ingen på Mariedalskolan kände till planerna. Det är ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med skolan. Eller för den delen med den ”centrala” barn- och utbildningsförvaltningen.

Och enbart detta förhållande av utebliven information och dialog kan väl få vem som helst att bli negativ till hur ärendet har hanterats. Det får helt enkelt inte gå till så här. Man kan inte ”köra över”, om uttrycket tillåts i sammanhanget, en skola och/eller barn- och utbildningsförvaltningen på detta sätt. Samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen måste informera, ta emot synpunkter och föra dialog med dem det berör.

Jag kontaktade barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Han hade vad jag förstår inte heller fått någon information, men har frågat chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen (efter mitt mail?) och fått beskedet att planerna vid Mariedalskolan inte kommer att:

”innebära negativ påverkan på trafiksituationen.”

Ordförande Andersson litar på samhällsbyggnads. De har ju löst allt förr på Mariedalskolan så att det har blivit bra. Eller…?

Jag litar inte på samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag begärde därför ut skyddsrondsprotokollen från Mariedalskolan. De är offentliga handlingar. Här står det nog en del om hur Mariedalskolan ställer sig till trafiken och trafiksituationen, tänkte jag. Och det gjorde det.

Det senaste skyddsrondsprotokollet upprättades den 15 november 2018. Den första delen av protokollet är problem som är överförda från tidigare protokoll, dvs det är sådant som inte har åtgärdats sedan det förra protokollet upprättades. Under rubriken ”Trafikmiljö” stod det:

”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya (2018) vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”

Det måste påpekas att det är precis i detta område som Furuvägen utgår/går förbi Mariedalskolan. Det är denna väg som kommer att bli ytterligare belastad, samtidigt som gatubygget inkräktar ännu mer på ytorna strax utanför Mariedalskolan.

Jag går tillbaka till skyddsrondsprotokollet från året innan. Det står samma sak där. Det måste betyda att inget har hänt, ingen åtgärd har vidtagits av samhällsbyggnads som har löst problemet. I varje fall inte enligt skolan. Och det är ju rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön. Även skolbarnens.

Det tycks dock vara mer ”komplicerat” än så. I de två senaste protokollen står det:

”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”

Det står också att ärendet bevakas av förvaltningschefen på barn- och utbildningsförvaltningen.

Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med samhällsbyggnadsförvaltningen och därför överlåter uppgiften till någon annan. Det torde vara tvärtemot den uppfattning som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den andra delen av (det senaste) skyddsrondsprotokollet tar upp nya punkter. Jag bläddrar fram till rubriken ”Trafikmiljö”. Där beskriver man nya problem. Och det finns några:

  • ”Farthinder för bilar som kommer upp för kullen mot parkeringen och möter barn som kommer från cykelvägen på höger sida.”
  • ”Parkeringen ”på kullen” är underdimensionerad och upplevs inte som säker. Behöver omorganiseras.”
  • ”Inhägna alla sidor runt parkeringen med staket av säkerhetsskäl. Nu finns bara staket runt en sida – mot skolbyggnaden.”
  • ”Problem med vårdnadshavares otillåtna parkering på nya asfaltytan utanför kök-matsal. Trafiken utgör fara för barnen…”
  • ”Barn springer runt huset över asfaltytan med nedfart till lastbrygga – farligt när lastbilar och andra fordon befinner sig där.”

Det tycks onekligen finnas stora och allvarliga problem redan nu med trafiksituationen vid Mariedalskolan. Skolan tycks inte ha samma syn på trafiksituationen och trafikproblemen som samhällsbyggnadsförvaltningen och BUN:s ordförande…

Men så kan det bli när ingen ”på kommunen” har dialog med dom det gäller… Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har redan godkänt bygg- och trafikplanerna vid Mariedalskolan. Jag tror och hoppas att det har skett mot bättre vetande.

På onsdag nästa vecka är det tänkt att kommunfullmäktige ska besluta samma sak, nya tomter och en ny vägsträckning. På onsdag ska i varje fall inte beslutet ske mot bättre vetande.

För övrigt kan var och en som är intresserad av frågan studera kartorna ovan, och kanske till och med göra en syn på plats, och se vilka slutsatser man kan dra.

Kategorier:Mariedal, Skola, trafik

Inför BUN 20 maj

Nästa vecka blir politisk intensiv. Och således också denna eftersom det finns en del handlingar att sätta sig in i. Kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden (BUN) och Kunskapsförbundet Väst har alla sammanträden.

Först ut är BUN, som i vanlig ordning möts på måndag.

Sammanträdet börjar med att undertecknad vänsterpartist ska väljas till justerare. Och det passar bra om man vill komma lite ”billigt” undan. Det är ganska få ärenden som nämnden har att behandla och jag kan nog inte se något som är särskilt kontroversiellt heller.

Det blir som vanligt en del information. Den första handlar om ”Kunskapsutveckling i förskolan”. Nämnden ska få veta mer om undervisningen i förskolan. En av förskolecheferna ska också beskriva ”organisation för ökad måluppfyllelse”.

Nämnden delges också i vanlig ordning några nyckeltal. Det finns väl inte mycket att säga om dem, fast det är glädjande att se att frånvaron hos personalen verkar ha minskat under året. Sjukfrånvaron i förskolan var i mars 7,1% (i januari 9,5%), på fritids 7,8% (jan 11,2%) och i grundskolan 5,0% (jan 6,8%).

Det ska bli en dialog kring planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen tas av nämnden varje år och ska så göras i år också, närmare bestämt på nästa sammanträde. Det blir alltså inget beslut nu på måndag utan bara dialog och diskussioner.

BUN ska även lämna ett svar på ”Vänersborgs innerstad”, som är ett program för bevarande och utveckling av Vänersborgs innerstad. Till innerstaden räknas området från Norra Järnvägsgatan och norrut till Skräcklan.

Det är ett enormt arbete som har lagts ner på programmet. Det innehåller en fantastisk och heltäckande inventering och beskrivning av innerstaden och är en fröjd att läsa för oss som är intresserade av Vänersborgs historia och byggnader. Varenda kvarter beskrivs och det finns bilder på i stort sett varenda byggnad. Programmet blickar naturligtvis också ut mot framtiden och pekar på var det går att bygga och var det kan förtätas. (Du kan ladda ner programmet på Vänersborgs hemsida, klicka här. Idag fick jag också ett brev hem, där miljö- och byggnadsförvaltningen informerar om programmet och ber vänersborgarna om synpunkter.)

Barn- och utbildningsnämnden ska dock hålla sig till det som är nämndens intresseområde, dvs förskolor och skolor.

Norra skolan är en av de byggnader i innerstaden som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är bara att konstatera att det är mycket tråkigt att underhållet av skolan har misskötts så att skolan är i behov av en omfattande renovering. Det är också tråkigt om det är BUN som ska stå för kostnaderna, genom hyreshöjning. Det bör ju vara kommunen i sin helhet som tar hand om byggnader av ”mycket högt kulturhistoriskt värde”. Kan man tycka.

Gasverksgatans förskolebyggnad hör också till kategorin som har ett kulturhistoriskt värde, om än inte på samma nivå som Norra skolan.

I förslaget till yttrande betonas:

”vikten av att lokaler för förskola och grundskola är ändamålsenliga och anpassade för modern pedagogik. Många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning och en central aspekt är då att väga det kulturhistoriska intresset mot behovet av bra och ändamålsenliga lokaler.”

Det är naturligtvis av stor vikt att verksamheterna inom förskola och grundskola bedrivs i lokaler av hög undervisningskvalitet.

Premier ska fördelas mellan de olika högstadieskolorna. Ekonomikontoret talar om vilken summa som gäller och sedan fördelar nämnden medlen utifrån antalet elever i skolorna.

Majsammanträdet är tiden för en av alla delårsrapporter…

Delårsrapporten börjar, som vanligt, med en resultatavstämning. Det finns 9 förväntade resultat och samtliga är ”betygssatta” med en gul plopp. Det betyder att de förväntade resultaten är ”delvis uppnådda”. Varje resultat motiveras och det beskrivs att det är svårt att sätta någon annan färg på ploppen, eftersom arbete pågår eller att det typ inte finns några resultat än. Det sista gäller t ex medelmeritvärde och betyg.

Eller är det möjligtvis så att man kan se de gula plopparna som någon slags ”protest” mot den tämligen meningslösa mål- och resultatstyrningen…?

Jag noterar i texten att det står:

”Grundskola 7-9 arbetar utefter två vuxna (lärare) i varje klass. Målet är att ha två lärare i varje klassrum, men detta har ännu inte gått att realisera på grund av budgetläget samt tillgång på legitimerade pedagoger. Syftet med två vuxna i varje klassrum är att den upplevda arbetsbelastningen ska minska och personalen inte ska känna sig ensam i klassrummet samt att tryggheten hos eleverna ska öka.”

Jag hoppas att även låg- och mellanstadierna arbetar mot ett tvålärarsystem. Det vore fantastiskt om detta gick att genomföra, men just nu ser det mörkt ut. (Jämför kommunens budgetdiskussioner inför år 2020…)

I delårsrapporten ingår även en budgetavstämning. Och för innevarande år ser det inte heller särskilt ljust ut. Nämnden uppvisar ett underskott på 3,9 milj kr och prognosen för året visar ett underskott på 12,6 miljoner…

Underskottet beror på ej finansierad volymökning, ökade interkommunala kostnader som en följd av socialförvaltningens ökade antal beslut om barns placering utanför hemmet, ökade kostnader för barn med särskilda behov, lägre barnomsorgsavgifter för fritidshemmen än budgeterat samt kostnader för nyöppnade enheter. Även kostnader för måltider beräknas öka (”Framtida kök”).

Nämnden kommer med all säkerhet att få mer ”kött på benen” när det gäller orsakerna till underskottet.

Förvaltningen ska försöka att komma tillrätta med underskottet på två sätt:

”1. Begäran av den tilläggsbudget som Kommunstyrelsen reserverat för ökat elevantal.”

Elevantalet har i år, fram till och med april, ökat med 35 elever (F-9). Prognosen är att antalet elever ökar under året med sammanlagt 80. Förvaltningen kalkylerar med att få 8,4 milj kr av de pengar som fullmäktige avsatte i budgetbeslutet förra året för en eventuell elevökning.

”2. Övriga åtgärder”

Övriga åtgärder handlar om att minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola. Och här har ”arbetet” inför nästa läsår redan börjat… Personalstyrkan i skolorna dras ner och flera får inte fortsatt anställning… (Dock inte vad jag förstår legitimerade lärare.)

Det här kan säkert ställa den intressanta och avgörande frågan på sin spets – vad går först, den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen?

I Skollagen regleras skolans skyldigheter att vid behov ge elever särskilt stöd. Det är alltså ett lagkrav – utan undantag med hänsyn till budget. Och de som kan avgöra om elever har rätt till särskilt stöd är självklart professionen – lärarna och rektorerna.

Jag tror mig kunna konstatera att det finns många skolor som inte kommer att kunna uppfylla Skollagens krav. Och vad händer då? Ska rektorerna följa budgetkraven från kommunen – eller Skollagen? Och hur reagerar huvudmannen om rektorerna följer lagen…?

Dessa principiella frågor borde kanske diskuteras på måndagens sammanträde…

I ”Övriga åtgärder” räknar förvaltningen också med att hämta hem pengar genom att minska personalkostnader inom förvaltningen och fortsätta arbetet med att minska sjukfrånvaron och vikariekostnaderna.

Nämnden ska slutligen godkänna ett förslag om revidering av BUN:s delegeringsordning och välja Christin Slättmyr (S) som nämndens representant till kommunala rådet för funktionshinderfrågor. Det blir nog inga större meningsskiljaktigheter kring dessa frågor.

Det kan nog bli en del diskussioner på sammanträdet på måndag, men jag tror att det blir ett enkelt protokoll att justera.

Kategorier:BUN 2019
%d bloggare gillar detta: