Lidell överklagar!
Igår skrev jag om turerna kring idrottsföreningarna och kommunen. Föreningarna är ju inte särskilt glada eller imponerade över kommunens sätt att hantera effekterna av coronapandemin. De skulle vilja ha stöd i dessa svåra tider med alla restriktioner kring arrangemang, publik etc. De önskar sig aktiva insatser från kommunen i form av t ex ekonomiska bidrag eller hyressänkningar. (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)
De har fått nej till sådana stöd. Ja, det vill säga – nästan alla idrottsföreningar. Alla föreningar har fått nej utom en – IFK Vänersborg. IFK fick ja från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S). Han sänkte IFK:s hyra i Arena Vänersborg genom ett så kallat ordförandebeslut med nästan 80%, från 18.458 kr per tillfälle till 3.903 kr.
I dagens tidning berättar TTELA att kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten.
Gunnar Lidell ger i sin överklagan en beskrivning av händelseförloppet. Det mest uppseendeväckande är att Lidell skriver att det inte alls har varit något samråd mellan kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande, vilket Norén skrev i sitt ordförandebeslut. Lidell skriver:
“Något sådant samråd med Kommunstyrelsens presidie har inte skett, i alla fall inte med min medverkan.”
Så här gick det till menar Lidell i sin överklagan:
“Kommunstyrelsens ordförande frågade om min inställning till en eventuell sänkning av hyran, och jag svarade ungefär såhär: ‘i första hand är detta en fråga för Kultur-och Fritidsnämnden och dess förvaltning, och då jag inte vet mer exakt om deras delegationsordning, nu gällande hyresavtal och hur detta skulle kunna påverka det marknadsföringsavtal som brukar tecknas mellan bandylaget och Kommunstyrelsen, kan jag inte uttala mig. Gärna mer fakta i ärendet, tack.’”
Lidell dementerar alltså att han skulle ha gett något bifall till hyressänkningen.
Det finns således två versioner av vad som har tilldragit sig i maktens korridorer i kommunhuset, och båda versionerna kan inte vara riktiga…
Lidell är tydlig med vad han anser om Noréns version:
“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”
Det är emellertid inte sanningshalten i ordförande Noréns beskrivning som Lidell överklagar. Han överklagar rätten för ordförande att överhuvudtaget ta beslutet på egen hand.
Kommunallagen 6 kap 39 § ger en nämndsordförande möjlighet att själv fatta beslut:
“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”
Det Gunnar Lidell (M) överklagar är följaktligen att beslutet om hyressänkningen var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande så är det inte lagligt menar Lidell.
Lidell motiverar varför inte beslutet var brådskande:
“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”
I TTELA förklarar Gunnar Lidell att hans överklagande handlar om respekten för demokratin och inte om IFK Vänersborg. Trots det så väljer TTELA att intervjua IFK Vänersborgs ordförande Bill-Arne Andersson.
Bill-Arne Andersson försvarar inte helt oväntat ordförande Hans-Peter Noréns beslut:
“det är viktigt att poängtera att det inte rör sig om någon hyressänkning, utan vi betalar ju endast för de ytor som vi använder.”
Det ligger väl en del i detta påstående kan jag tänka, även om det får mig att tänka tankar som:
vi vill bara betala halva planhyran – det var ju i praktiken bara spel mot ett mål…
Samtidigt undrar jag om 3.903 kr ersätter elkostnaden för isen och all belysning i arenan, städning och vaktmästarna som kör av och spolar isen osv. Om ordförande Norén hade beslutat om en hyra på t ex 6.200 kronor per match, som Gripen betalar Trollhättans stad för att hyra Slättbergshallen, hade jag kunnat förstå hyressättningen åtminstone något bättre.
Det ska emellertid noteras att IFK:s ordförande och Gunnar Lidell pratar om två olika saker. Lidell överklagar beslutet på den grunden att det inte var brådskande (jämför Kommunallagen) – och där medger också ordförande Andersson att Lidell har rätt, antagligen utan att Andersson är riktigt medveten om det:
“hade vi inte fått det positiva beskedet om hyran hade vi spelat matcherna i Trollhättan.”
Det var alltså helt realistiskt att IFK Vänersborg hade kunnat spela i Trollhättan…
Nu är det upp till Förvaltningsrätten i Göteborg att avgöra ärendet. Hur lång tid det kommer att ta vet ingen. Själv väntar jag sedan 1,5 år tillbaka på en dom i denna rätt… Gunnar Lidell begär att Förvaltningsrätten ska “inhibera” (upphäva) ordförande Hans-Peter Noréns (S) beslut i väntan på rättens slutliga avgörande.
Under tiden kan vi passa på att också vänta på att någon eller några, t ex andra idrottsföreningar, ska överklaga ordförande Noréns beslut på den grunden att det bryter mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen. Lidell föregriper på sätt och vis detta i sin överklagan:
“[Noréns beslut: min anm] riskerar att bli prejudicerande i kommande förhandlingar med Vänersborgs kommuns andra föreningar. Med delegeringsbeslutet sätts också likabehandlingsprincipen för kommunens övriga elit-satsande föreningar ur spel.”
Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut
I Vänersborg behöver man inte vara politiker för att vara intresserad av idrott. Idrottsintresset verkar vara något som förenar stora delar av den vänersborgska befolkningen. Och då blir relationen mellan kommunen, idrotten och idrottsföreningarna också mycket viktig.
Jag tänker i denna blogg inte tala om hur viktig idrotten och föreningslivet är för Vänersborgs kommun, hela kommunen. Jag tar för givet att alla känner till den enorma betydelse föreningarna, och kanske i synnerhet idrottsföreningarna, har för kommunens invånare. Bloggen ska handla om något annat. Relationerna mellan idrottsföreningarna och de styrande i Vänersborgs kommun gnisslar. De har inte fungerat under coronapandemin.
I TTELA den 20 november kunde vi läsa om att 17 av kommunens idrottsföreningar återigen har skickat ett öppet brev till kommunstyrelsens presidium. (Se “Idrottsföreningarna söker fortfarande dialog”.)
Det är inte första gången som idrottsföreningarna skriver till kommunen. Som ersättare i kommunstyrelsen fick jag i april ett mail där föreningarna skrev att de från kommunledningen upplevde:
“En avsaknad av vilja. En avsaknad av dialog. En avsaknad av driv att försöka hitta lösningar.”
I ett senare brev, ett så kallat öppet brev strax före sommaren, skrev föreningarna att de kände sig satta på undantag och att intresset och viljan från kommunen var alltför låg. Och fortsatte:
“Det vi vill åstadkomma är en förbättrad dialog mellan idrottsföreningar och kommunen och att kommunen i förlängningen ska öka det finansiella stödet till idrotten. Vi är medvetna om att förändringar inte kan ske över en natt och att nuvarande situationen med COVID-19 påverkar allt arbete inom kommunen.”
Föreningarna utvecklade sina synpunkter i brevet, som avslutades:
“Vi ställer inga krav, men vi vill få till en konstruktiv dialog kring frågorna ovan.”
Det var onekligen en del turbulens i våras. TTELA hade flera artiklar som visade detta. Och det verkar inte heller som om något har löst sig mellan föreningarna och kommunen under sommaren och hösten, även om en del samtal tydligen har hållits. I varje fall är inte föreningarna nöjda med kommunen. Och i dagarna kom alltså ytterligare ett öppet brev från idrottsföreningarna.
I det senaste brevet berättade föreningarna att de vid ett möte den 24 juni blivit lovade återkoppling med den nya förvaltningschefen för kultur- och fritidsförvaltningen. Och nu är det november och ingen återkoppling har ännu skett. Det bekräftas att föreningarna inte är speciellt nöjda med kommunens och “kultur och fritids” hantering av dem under coronapandemin.
Föreningarna beskriver effekterna av coronan och de ekonomiska påfrestningar detta innebär för flera föreningar – och skriver:
“ett engångsbidrag och/eller en hyresreduktion vore otroligt välkommet”
Hur diskussionerna och “förhandlingarna” fortlöper mellan föreningarna och kommunledningen vet jag inte. Kommunen har ju i ärlighetens namn inte heller varit helt passiv. På kommunens hemsida, se “Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”, står flera åtgärder uppräknade. Kommunen har dubblerat grundbidraget till föreningslivet, förstärkt aktivitetsstödet (med 600.000 kr), utbetalda föreningsbidrag och bidrag till enstaka evenemang krävs inte tillbaka även om evenemangen ställts in och kommunen är enligt hemsidan:
“öppen för en dialog kring betalningsvillkor för kommande fakturor.”
Det verkar dock inte vara några större ekonomiska åtaganden från kommunens sida. Vilket faktiskt är lite svårt att förstå med tanke på de enorma och oväntade statsbidrag som kommunen har fått. Det är ju faktiskt så att kommunen inte har vetat vad den skulle göra med alla pengarna. Kommunen kommer enligt prognoserna därför att gå med ett överskott i år på 173 miljoner kr. Några miljoner till föreningarna hade varit väl investerade pengar. (Det är ju faktiskt inte för sent än…)
Föreningarna har alltså inte fått några engångsbidrag eller hyresreduktioner som de har önskat.
Men så, i förra veckan (17 november), avslöjade TTELA den sensationella nyheten – IFK Vänersborg hotade att lägga sina hemmamatcher i Trollhättan. (Se TTELA “IFK kan flytta till Slättbergshallen”.)
IFK Vänersborg betalar en matchhyra på 18.458 kronor för Arena Vänersborg. Det tyckte IFK var alldeles för mycket under rådande omständigheter. Med coronarestriktionerna kan IFK nämligen bara använda en liten del av de ytor man normalt använder. Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden har IFK kommit fram till att “hyresvärdet” på de ytor som IFK använder under en match uppgår till 3.903 kr.
Gripen Trollhättan betalar 6.200 kronor per match i Slättbergshallen. Och om IFK inte fick sänkt hyra skulle klubben, berättar TTELA, kunna hyra hallen i Trollhättan och spela sina matcher där istället. Det skulle bli billigare för IFK än att spela i arenan, även om IFK skulle få betala något mer än Gripen.
Den här frågan var uppe i kultur- och fritidsnämnden (13 november). Ordförande Hans-Peter Norén (S) tog upp det som ett extra ärende vid sammanträdet.
Kultur- och fritidsnämnden fattade inget beslut om att reducera hyran för IFK Vänersborg. I protokollet står det bara att nämnden “noterar informationen”. I sammanfattningen stod det däremot:
“Presidiet följer upp frågan om en eventuell reducering av hyran.”
Det var en ganska luddig och intetsägande formulering, men som dock, som nämnts, inte på något sätt återspeglade sig i nämndens beslut.
Den 19 november gjorde TTELA ett nytt avslöjade. Kommunen hade gått IFK Vänersborg till mötes (se TTELA “IFK stannar i Arena Vänersborg”):
“Men på torsdagen kom ett efterlängtat besked – kommunen går med på en hyressänkning.”
Det visade sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén den 18 november hade fattat ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt ok enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:
“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”
Det här beslutet ska sedan anmälas till nämnden på nästa sammanträde. Och när Norén gör det så vet jag inte hur nämnden reagerar, och agerar.
Ordförande får alltså fatta beslut i nämndens ställe om ett ärende är “så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas”. Till TTELA sa ordförande Norén:
“På mötet (kultur och fritidsnämnden) i förra veckan bestämde vi att vi skulle ta upp den frågan på nästa möte. Men så blev det bråttom, och då gick jag in och gjorde ett ordförandebeslut.”
Det är ju emellertid intressant om ärendet faktiskt var att betrakta som brådskande. För Vänersborgs kommun var det ju knappast det. Jag menar, vad gör det kommunen om IFK Vänersborg spelar en hemmamatch i Trollhättan? Och vad gör det IFK, det är ju bara lite drygt 10 km till Slättebergshallen…?
Noréns ordförandebeslut hade följande lydelse:
“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”
IFK ska således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det är en sänkning av hyran med nästan 80%.
I sitt brev bad föreningarna om en tillfällig reduktion av hyrorna. De fick nej av kommunledningen. Och nu har kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande på egen hand beslutat om en tillfällig hyressänkning på nästan 80%…
Det är intressant av flera skäl.
Hur ska kultur- och fritidsnämnden, som redan går med underskott, finansiera inkomstbortfallet? Det är en aspekt som hittills inte berörts någonstans. Och ska kultur- och fritidsnämnden med sin ansträngda ekonomi verkligen prioritera IFK Vänersborgs elitserielag framför t ex bibliotek och ungdomsverksamhet…?
En annan aspekt av ordförandebeslutet. I ordförande Noréns beslut står det i “motiveringen”:
“Ärendet behandlades vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2020-11-13 där nämnden beslutade att notera information samt att presidiet skulle rådgöra med kommunstyrelsens presidium i frågan.”
Nej, så står det inte i kultur- och fritidsnämndens protokoll. Det står inget om att rådgöra med kommunstyrelsens presidium.
Direkt efter ovanstående citat från ordförandebeslutet fortsätter texten:
“Efter samråd konstateras att kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande är eniga om att förvaltningens förslag ska bifallas.”
Det här känner väl ingen mer än de inblandade till. Det finns i varje fall inget protokoll på något bifall från kommunstyrelsens presidium. Eller att frågan överhuvudtaget diskuterats mellan Norén och presidiet. Och jag finner det inte heller helt enkelt att ta till mig… Skulle Benny Augustsson (S) helt plötsligt ge en hyresrabatt till IFK Vänersborg när han sagt nej till andra föreningar? I kommunstyrelsens presidium ingår också Gunnar Lidell (M). Och att han skulle gå med på en rabatt till IFK känns som ännu mer osannolikt…
Jaja, det där får kommunalråden själva göra upp med Norén om…
Den största konsekvensen av ordförande Noréns beslut om hyresrabatt torde väl ändå vara det som Kommunallagen betecknar som likställighetsprincipen:
“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Likställighetsprincipen betyder att kommuner, alltså även Vänersborgs kommun, inte får särbehandla vissa invånare eller föreningar – alla ska behandlas lika, alla ska få en objektiv och rättvis behandling.
På hemsidan som jag refererade till ovan (“Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”) säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vi följer likabehandlingsprincipen i kommunallagen.”
Och vad jag förstår så har flera föreningar redan hört av sig till kommunen. Och de har rätt, får IFK en sänkning av hyran med 80% – då ska alla andra föreningar också få motsvarande sänkning.
Jag har en känsla av att ordförande Noréns beslut kommer att få konsekvenser, både för kultur- och fritidsnämnden och för kommunen. Och kanske även för Norén (S) själv. Beslutet tycks snällt sagt vara – “förhastat”…
Jag tror att den här olyckliga hanteringen, eller snarare olyckliga hanteringar, beror på och visar att kommunens politiker saknar samsyn och en politisk handlingsberedskap. Man vet inte vad som gäller, vad kommunen egentligen vill och arbetar för eller i vilken riktning den vänersborgska bojorten ska styras. Sådana här frågor om kommunen och föreningarna borde diskuteras mellan de politiska partierna, liksom så många andra frågor i Vänersborg. Det borde föras en gemensam diskussion om vad kommunen vill och hur det ska genomföras. Som naturligtvis också måste innefatta fördelningen och prioritering av de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen vore för övrigt ett utmärkt forum för denna typ av samtal och diskussion.
BUN 30/11: Ströms Slott
Igår måndag kom så det efterlängtade beskedet. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C):
“medger … efter samråd med kommunstyrelsens ordförande, att även de ledamöter och ersättare som inte ingår i riskgrupp ges möjlighet att deltaga på distans hemifrån.”
Det är nästan så att man kan tro att de som har ingått i en riskgrupp har fått delta på distans hemifrån redan tidigare. Men så har, som läsare av denna blogg vet, inte varit fallet. Men äntligen har alltså barn- och utbildningsnämndens ordförande tagit till sig den moderna tekniken och ordnat möte på riktig distans. Det torde även betyda att ordförande Andersson (C) har ändrat uppfattning i fråga om lagligheten i dessa möten… (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) Det finns dock ett viktigt förbehåll – deltagarna anmodas att använda hörlurar… Jag lovar, det ska jag.
Ordförande Andersson har vad jag förstått slagit ihop två BUN-sammanträden till ett enda. Så mötet nu på måndag, den 30 november, blir således årets sista. Det torde också bli Mats Anderssons sista BUN-möte. Efter årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd och ersätts av Bo Carlsson (C).
BUN:s dagordning på Mats Anderssons och årets sista sammanträde är tämligen diger:
Sammanträdet inleds med att Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt ska presentera sig för nämndens ledamöter. Tegenfeldt besöker varenda nämnd tror jag, vilket naturligtvis är helt på sin plats. Kanske skulle jag passa på att ställa en fråga om hur kommundirektören ser på tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn… Eller inte. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Det första beslutsärendet på dagordningen är ett delikat och långdraget ärende, “Fördjupad tillsyn – Ströms Slott AB”. Det är en följetong, Ströms Slott har varit uppe ett flertal gånger i nämnden. Jag har också skrivit om Ströms i ett antal bloggar. (Se t ex 23 april 2020 “Vad hände på BUN?”, 19 april 2020 “Inför BUN 20/4” och 11 juni 2019 “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Ströms Slott bedriver som bekant pedagogisk omsorg i Vänersborg. Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:
“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”
Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta det handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.
Förvaltningen sammanfattar den senaste utvecklingen:
“Barn och utbildningsförvaltningen genomförde våren 2019 en tillsyn av Ströms Slotts AB. Utifrån tillsynen förelades sedan Ströms Slott AB att de inkomma med en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som framkommit i tillsynen. Utifrån denna handlingsplan och svar som Ströms Slott AB sedan skickat in ytterligare dokumentation samt filmer på verksamheten. Utifrån detta har barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en fördjupad tillsyn genom telefonintervjuer med de kvarvarande dagbarnvårdare som var föremål för tillsynen under våren 2019.”
Efter varje tillsyn som kommunen, dvs barn- och utbildningsförvaltningen, har gjort så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer svar där det lovas att allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. Det tycks aldrig ta slut.
Den här gången kan det tydligen bli likadant. I utredningen “Uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB”, som du kan ladda ner här, beslutar förvaltningen att Ströms Slott måste vidta åtgärder för att komma till rätta med följande brister:
“Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”- ”Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
Förvaltningen har konstaterat dessa brister gällande språkutveckling och särskilt stöd i en tillsyn som har gjorts under hösten. Och det måste nämnas med eftertryck – barn- och utbildningsförvaltningen har påpekat precis samma brister tidigare.
Protokollen från de fördjupade telefonintervjuerna ingår i nämndens underlag. Det gör också de resonemang, analyser och slutsatser som förvaltningen drar. Och det råder ingen tvekan, de brister som förvaltningen påpekar är helt befogade. Tillsynen visar definitivt att barnen vistas i språkligt begränsade miljöer och riskerar att inte få den stimulans som behövs för språkutvecklingen. Det är stor risk att de aktuella barnen kommer till grundskolan utan tillräckliga kunskaper i det svenska språket.
Förvaltningen beslutar därför att Ströms Slott AB:
“Huvudmannen ska senast den 26 februari 2021 redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”
Det här beslutet är vad jag förstår preliminärt. Det är politikerna som ska fatta det slutliga, avgörande beslutet, det beslut som gäller.
I förslag till beslut, som alltid följer med alla ärenden, står det emellertid:
“Ordförande och övriga presidiet beslutar om ärendets hantering vid presidiet 2020-11-16.”
Och vad nämndens tre ordförande, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S), kom fram till på det mötet vet jag inte. Jag skulle dock inte bli förvånad om de föreslår att nämnden ska dra tillbaka tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg – i varje fall om det är juridiskt möjligt. Vilket det borde vara vid det här laget kan man tycka – efter alla turer. Det finns också en möjlighet att besluta om vite (“böter”). Trollhättans stad gjorde det eller åtminstone hotade med det mot just Ströms Slott förra året. (Se TTELA “Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.)
Vid de tillfällen under årens lopp som nämnden har diskuterat Ströms Slott, och det har som sagt varit ganska många gånger, så tror jag inte att någon ledamot någonsin har tagit den enskilda pedagogiska omsorgen i försvar och/eller argumenterat för att Ströms Slott gör ett pedagogiskt bra jobb för barnen.
Jag skulle bli överraskad om någon ledamot skulle göra det på måndag.
PS. I underlaget finns också en kritik från Ströms Slott av de fördjupade telefonintervjuerna. Ströms Slott har synpunkter på hur tillsynen borde utformas, hur frågorna ska ställas, vilka frågor som ska ställas, vilka ord som ska användas etc – och företaget anser att frågorna borde meddelas i förväg. Ströms Slott vill också närvara vid intervjuerna. Jag skriver inte mer om kritiken, eftersom jag anser att den är helt obefogad och både patetisk och tagen ur luften.
Anm. Igår tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot utredningen ”Förskola för alla barn”. Utredningen berör i allra högsta grad de frågor som BUN ska behandla, och som jag har skrivit om i denna blogg. Utredningen föreslår bland annat följande:
- Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan, samt genom kartläggning hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan.
- Barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska ska direktinskrivas i förskolan.
Du kan ladda ner utredningen ”Förskola för alla barn” här.
Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder
Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg ”Budget 2021 (1/2): BUN”.
Socialnämnden
När socialnämnden i början av året fick de budgetramar som skulle gälla 2021 så redovisade socialförvaltningen vad ramarna skulle innebära i besparingar. Förvaltningen redovisade också vilka åtgärder som nämnden och förvaltningen skulle bli tvungna att vidta för att “hålla budget”.
Socialförvaltningen redovisade att den utöver den av kommunstyrelsen tilldelade budgetramen hade ett behov på 21,8 milj kr. Det var försörjningsstöd inom individ‐ och familjeomsorgen på 17,8 milj kr och flyktingmottagning inom arbete, sysselsättning och integration på 4 milj kr.
För att spara pengar föreslog förvaltningen att arbetsmarknadsenheten skulle avvecklas. Dessutom lade förvaltningen till att det var svårt att ta fram besparingsåtgärder. Och det tror jag det, socialförvaltningen har ju sparat och skurit ned i många år nu…
Kommunfullmäktiges beslut i onsdags blev att socialnämnden tillfördes 4 milj kr för att:
“bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen och därmed minska kostnaderna för försörjningsstöd”
Det finns säkert någon tanke bakom den här konstruktionen, även om jag inte ser verklighetsförankringen i den. Socialförvaltningen skulle behöva 17,8 milj kr för ökade kostnader inom försörjningsstöd och istället får den 4 miljoner till att bekämpa arbetslösheten. Och detta ser betongpartierna som ett oerhört bra och konstruktivt förslag. 
Och det hade det kanske varit om socialen hade fått de pengar den behövde till de ökade kostnaderna – plus de extra 4 miljonerna… Eftersom försörjningsstödet regleras i socialtjänstlagen så undrar jag vad “socialen” ska spara på istället, när den betalar ut de lagstadgade försörjningsstöden (“socialbidragen”). Förhoppningen och önsketänkandet att ett förebyggande med hjälp av 4 milj kr till att “bekämpa arbetslösheten” skulle få ner kostnaderna för försörjningsstödet nästa år är inget annat än, just det – förhoppningar och önsketänkanden. Egentligt ett förhållningssätt som borde vara ovärdigt en ansvarsfull fullmäktigeförsamling… Fast kanske inte i Vänersborg.
Det ska också nämnas att det inom kommunstyrelsens ram för förfogandeanslaget öronmärktes 3 milj kr till:
“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål.”
Det är möjligt, eller kanske troligt, att åtminstone en del av dessa pengar är avsedda för socialnämnden. Tanken med pengarna är naturligtvis positiv, men med tanke på att socialnämnden skulle behöva 21,8 milj kr nästa år så är det fortfarande en “spott i havet”. Det kommer också att bli intressant att se hur kommunstyrelsen kommer att tolka “kommunens inriktningsmål” eftersom målen beskriver:
“jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.”
Det kanske blir slagsmål eller åtminstone en kapplöpning mellan social- och barn- och utbildningsnämnden om dessa “extra” pengar. Undrar vad som gäller då, “först till kvarn”…?
Det var inte bara i TTELA häromsistens som Dan Nyberg med flera satte hoppet till staten – att den skulle komma med statsbidrag till socialnämnden nästa år. Det upprepades också i kommunfullmäktige. Det talades om statsbidrag på 17,5 milj kr. Det som måste förklaras är hur de statliga bidragen ska slussas till försörjnings- och flyktingstöd. Det var ju där som förvaltningen hade redovisat kommande underskott. De statliga bidragen, som det talas om, verkar nämligen bli öronmärkta till äldrevården… Och där finns det inga befarade underskott i kommunen… Men det löser sig väl med lite “kreativitet” i så fall.
Sammanfattningsvis, betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet bäst de vill – det här är en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i socialförvaltningen. På vad återstår att se. Kommunfullmäktige tillät nämligen inte socialnämnden att avveckla arbetsmarknadsenheten:
”Arbetsmarknadsenheten ska bibehållas i nuvarande omfattning 2021.”
Det enda som kan rädda situationen är att det ska “regna manna från himlen” nästa år, i form av statliga bidrag. Om det är ett ansvarsfullt sätt att styra Vänersborg kan väl vänersborgarna fundera över.
Kultur- och fritidsnämnden
När kommunstyrelsen lämnade sitt beslut på budgetramar för kultur- och fritidsnämnden i början på året så ansåg kultur- och fritidsförvaltningen att det behövdes ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021. Därför äskande kultur- och fritidsförvaltningen inga extra pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder på grund av arbetsmiljökrav och myndighetskrav var stort. Förvaltningen ansåg att fastighetsinvesteringarna helt enkelt inte rymdes inom den föreslagna budgetramen…
Med andra ord, kultur och fritid menade att det egentligen behövdes mer pengar än de 3,8 miljonerna.
Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Sedan får nämnden 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet…
Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone nästan 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir mindre. Om detta innebär några
konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…
För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går pengarna med automatik…
Samhällsbyggnadsnämnden
Det är inte så mycket att säga om samhällsbyggnadsnämnden. Nämndens budget utökades med 1,3 milj kr för:
“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”
Nämnden hade egentligen inga andra krav på mer pengar. Däremot hade samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande Tor Wendel (M) ett mycket intressant inlägg. Det var nog också budgetärendets höjdpunkt.
Tor Wendel höjde ett varnande finger inför framtiden.
Samhällsbyggnadsnämnden har ju som bekant hand om allt “fysiskt” i kommunen, som t ex alla fastigheter. De olika verksamheterna, som skola, kultur och fritid osv, hyr sedan anläggningarna och fastigheterna av samhällsbyggnadsnämnden. I hyran är det tänkt att de faktiska kostnaderna för kapital, drift och underhåll ska ingå fortsatte Wendel. Men han menade att verkligheten var en annan. Hyrorna baserades på det underhåll som görs, dvs vad nämnden får pengar för. Och så kom själva slutsatsen, själva poängen. Det fanns inga pengar för att underhålla fastigheterna på det sätt som krävs, hyrorna var helt enkelt för låga. Det som sker idag är bara akuta åtgärder och inte planerat underhåll. Det gällde även underhåll av gator, vägar, broar och lekplatser.
Tor Wendel (M) menade att det därför fanns en underhållsskuld på kommunens fastigheter på åtminstone 100 miljoner kronor. Han betonade att samhällsbyggnadsnämnden skulle behöva ekonomiskt tillskott på flera miljoner och vädjande slutligen till alla partier att sätta sig in i problematiken – och att partierna tillsammans måste lösa denna kris.
Kommunstyrelsen
I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslaget till Kunskapsförbundet Väst. KFV får ett tillskott på 8 milj kr nästa år (jämfört med i år), 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget.
Det avsattes också 3 milj kr till:
“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen som handlar om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”
Begreppet “trygghetsskapande” är nytt och ett resultat av sammanjämkningen av de styrandes och den borgerliga “oppositionens” förslag. Det kan handla om t ex kameraövervakning och belysning. Däremot är det tveksamt om 3 miljoner förslår särskilt långt till alla de tänkta insatserna.
Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas också med 3 milj kr tillfälligt under 2021. Det har jag skrivit utförligt om i mina förra blogg (se “Budget 2021 (1/2): BUN”). Det handlar alltså om insatserna för barn i behov av särskilt stöd.
Till sist fick kommunstyrelsen uppdraget att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun. Det har jag också redan kommenterat.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppgav att den behövde nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. Nämnden fick 1 miljon samt 0,5 milj i tillfälligt anslag till:
“fakturerad men ännu ej utförd tillsyn och kontroll.”
Även miljö- och hälsoskyddsnämnden lär få vända på slantarna nästa år.
Övriga nämnder
De övriga nämnderna, byggnadsnämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden, fick de pengar som de fick förra året. Det var, precis som för de andra nämnderna, bara en del justeringar för löneökningar och internräntan.
Slutsatser
Det vi ser är en budget från betongpartierna S+C+MP+M+L+KD som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots de olika ledamöternas stora ord om satsningar, ord som klingar falskt. Det som kan rädda situationen, i varje fall till viss del, det är att staten, liksom i år, öppnar plånboken på grund av pandemin. Det finns också mycket som tyder på att det kommer mer statsbidrag, även om det inte blir i samma omfattning som i år.
Årets överskott (2020) i kommunen beräknas till 173 milj kr, en oerhört stor summa. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder (se ”Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet”). Då hade kommunen kunnat ta med sig en del av överskottet från i år till nästa år. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.
Och visst, det är obegripligt.
Budget 2021 (1/2): BUN
Onsdagens budgetbeslut i kommunfullmäktige utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram. Det var naturligtvis också det förslag som den styrande minoriteten S+C+MP stod bakom. Det blev en del ändringar och kompletteringar när den borgerliga ”oppositionen” M+L+KD inte helt oväntat också ställde sig bakom förslaget. Det var ju viktigt att de borgerliga partierna också fick göra ett visst “avtryck” i budgeten.
Det gemensamma förslaget, och följaktligen det som blev beslutet och som efter att protokollet har justerats, är Vänersborgs kommuns budget för 2021.
För att få en riktig uppfattning om budgeten och de pengar som fördelades till de olika nämnderna nu i onsdags kan vi inte göra som TTELA gjorde i dagens artikel och enbart beskriva hur fullmäktiges beslut såg ut. Det är också tvunget att utgå från de behov som varje nämnd har 2021 och som respektive förvaltning redovisade när budgetarbetet rullade igång i början av 2020. Det gjorde inte TTELA. (Se TTELA “Småskolorna är räddade”.)
Förvaltningarnas redovisningar av behoven skedde efter att kommunstyrelsen tidigt under året hade beslutat om de budgetramar som gällde och som varje förvaltning och nämnd skulle anpassa sina kostnader till. Om pengarna i kommunstyrelsens budgetram inte räckte så skulle förvaltningarna och nämnderna beskriva vilka besparingar och åtgärder som skulle vidtas för att anpassa verksamheten till budgetramarna. Det har jag redogjort för i tidigare bloggar, men jag tänkte upprepa dem här så att man får en riktig helhetsbild av budgeten för år 2021. 
Allmänt
I budgeten för 2021 får alla nämnder kompensation för löneökningar. De pengarna ligger så att säga “utanför” den budget, de “ramar” som jag diskuterar nedan. Dessutom sänks internräntan från 1,5% till 1%. Det innebär att pengar tas från alla nämnder, men det är i praktiken ett nollsummespel. En sänkt ränta betyder däremot att kostnaderna för nya investeringar blir lägre.
Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen hade redovisat ett behov nästa år på 12,9 milj kr mer än den budgetram den fick sig tilldelad av kommunstyrelsen. Då utgick förvaltningen också från att den skulle få 2,6 milj kr för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen varnade också för att den kunde gå miste om statsbidrag på ca 36,2 milj kr. Statsbidrag kan nämligen försvinna därför att de är förbundna med en kommunal motprestation, som att kommunen också ska satsa pengar – och inte spara och skära ner…
Kommunfullmäktige beslutade att BUN får 5,2 milj kr till ökade kostnader nästa år som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Det anges inga extra pengatillskott för måltider. Men, enligt uppgift nu i efterhand, dvs efter fullmäktiges budgetbeslut, så sägs det att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har kommit överens om skolmåltiderna i veckan som har gått, och att BUN därför fick de 2,6 milj. (Det står alltså inget om detta i budgetbeslutet.) Det betyder att det saknas 7,7 milj kr för BUN år 2021.
I budgeten har 3 milj kr avsatts tillfälligt nästa år för:
“insatser för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”
BUN kan ansöka om dessa pengar.
Det här förslaget är enligt min mening skamligt. Men innan jag utvecklar det så kan jag inte låta bli att undra var förslaget kom ifrån. Det är inget som har funnits med tidigare, varken i den styrande minoritetens eller den borgerliga “oppositionens” förslag. Fackliga representanter har inte heller hört talats om tanken. Det har aldrig varit uppe på t ex FSG. Är det ett sätt att gardera sig från kritik från de fackliga organisationerna? Eller från Vänsterpartiet…?
BUN får alltså 7,7 milj kr mindre än vad nämnden behöver, vilket innebär att den måste spara dessa pengar någonstans i verksamheten – mest troligt genom att göra sig av med personal. Och i gengäld så kan nämnden ansöka om högst 3 milj kr. Och så har betongpartierna mage att kalla de 3 miljonerna för en satsning på skolan och på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det innebär ju bara att nämnden istället måste spara 4,7 miljoner… Betongpartiernas ledamöter, särskilt de som sitter i barn- och utbildningsnämnden, har en del att förklara för vårdnadshavare, elever, rektorer och pedagoger…
Det finns andra aspekter på de 3 miljonerna som gör en numera pensionerad legitimerad lärare totalt mållös. Och frustrerad. Beslutet visar nämligen en oerhörd brist på respekt för rektorer och lärare och deras arbete, kompetens och professionalism.
I kapitel 3 i Skollagen, “Barns och elevers utveckling mot målen”, utvecklas rektors och pedagogernas uppdrag:
“Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller…”
…och om detta är fallet så utvecklar Skollagen i paragraf efter paragraf vad som gäller och vad skolan är skyldig att göra. Det handlar om extra anpassningar, anmälan till rektor, rektors skyldighet att se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds, samråd med elevhälsan och upprättande av åtgärdsprogram. Och:
“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det här står i Skollagens kapitel 3, det har alla rektorer och lärare läst, studerat och diskuterat.
“…ska han eller hon ges sådant stöd.”
Och så kommer betongpartierna i Vänersborgs kommunfullmäktige med sina pekpinnar och låtsas att de har kommit på något nytt – och nu ska meddela rektorer och pedagoger detta…
Det är ganska logiskt att man faktiskt kan tro att det förhåller sig på det här viset när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i sin presentation av budgeten sa följande på fullmäktige:
“Vi vet ju också då att det här behovet [av särskilt stöd; min anm] finns ju även senare, men det är att få en start på detta och få en utvärdering vad det ger för att senare hanteras i kommande mål- och resursplan.”
“få en start på detta”… “…en start…”?
Jag saknar ord. Det här är något som varenda lärare arbetar och funderar på dagligen! Och har gjort i alla år. Det är rektorernas och lärarnas skyldighet och uppdrag från riksdagen – och det ska de inte ens behöva redovisa för politiker i en kommunstyrelse! Behovet av stöd är en pedagogisk bedömning och skolan ska inte behöva motivera något för kommunen som är lagstadgat!
Pedagoger och rektorer ska inte heller behöva ansöka om extra pengar för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är huvudmannens, dvs kommunens, förbaskade skyldighet enligt Skollagen att avsätta tillräckligt med pengar för dessa elever. Och det har rektorer och lärare försökt att uppmärksamma politikerna i Vänersborgs kommun på i alla år. Skollagen är en lag – och en lag gäller även i Vänersborgs kommun!
Jag tror inte ens att politikerna vet att hela “frågeställningen” utgör en inte oväsentlig del av lärarutbildningen och lärarnas profession. Det utgör också en väsentlig del av de samtal och det kollegiala lärande som lärare dagligen för med varandra.
Förresten, tror betongpartiernas politiker att insatser för barn i behov av särskilt stöd bara kostar 3 milj kr per år? De här kostnaderna särredovisas i och för sig inte, men helt inofficiellt nämnts en siffra på 40 milj kr per år… Och om betongpolitikerna inte tror att 3 milj räcker till stödet, så kan man fråga sig varför de beslutar om en sådan liten summa. Och förresten, hur tänker de sig att stödet för just dessa 3 miljoner ska särredovisas från alla de andra tiotals miljoner kronorna som stödet kostar varje år…?
BUN ska alltså spara netto 4,7 milj kr nästa år, i bästa fall. Även om den får alla de 3 miljonerna, och vem vet om om betongpartierna verkligen kommer att bevilja nämnden pengarna…
För att få en uppfattning om hur mycket, eller lite, 3 milj kr är för Vänersborgs elever i behov av särskilt stöd, så vill jag nämna att en genomsnittlig lönekostnad för en legitimerad lärare idag inklusive PO mm är 655.000 kr per år. Motsvarande lönekostnad för en legitimerad specialpedagog är 710.000 kr. Betongpartiernas “enorma satsning” räcker alltså till högst 4 legitimerade specialpedagoger… Och det efter att rektorerna först har varit tvungna att avskeda 7 legitimerade lärare…
Det lär väl för övrigt bli så att 1/3 av de “extra” pengarna går åt till en heltidstjänst bara för att ansöka, dokumentera, “fortlöpande utvärdera”, redovisa och “återrapportera” till kommunstyrelsen så att nämnden kan få pengarna… (Och blir inte kommunstyrelsen nöjd med dokumentationen så kanske den säger nej till att ge BUN några pengar. Och så förlorar nämnden istället pengar…)
Det är bara att konstatera, betongpartierna visar en total brist på kunskap för skolans villkor och Skollagen – och sin totala brist på förtroende för de som arbetar i skolan. De borde skämmas!
När det gäller statsbidragen för år 2021 till barn- och utbildningsnämnden så är det ingen som vet vad som händer. Nämnden riskerar att förlora ett antal miljoner på grund av betongpartiernas besparingar (ca 36,2 milj kr, se ovan). Och de nya statsbidrag, som det flaggas för nu i corona-tider för nästa år, uppgår i nu-läget inte till mer än ungefär 3,5 milj kr för Vänersborgs del.
Kommunfullmäktige beslutade också att eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Vilket rättsväsendet redan har slagit fast i en dom. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo på egen hand. Det här beslutet kompletteras med att:
“Kommunstyrelsen ges i uppdrag att starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”
Jag är inte säker på vad syftet med “genomlysningen” är. Är det ett sätt att ändå komma fram till att det behövs skolnedläggningar? Barn- och utbildningsnämnden har efter flera utredningar av både förskole- och grundskolestrukturen enligt min mening en mycket bra koll på framtiden.
Fullmäktige säger också att behoven av barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska tillgodoses även i fortsättningen. Lanternan ska alltså finnas kvar.
Till sist anser kommunfullmäktige att BUN tillsammans med kultur‐ och fritidsnämnden ska ta fram:
“en uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”
Betongpartiernas ledamöter kan slå sig för bröstet, klia varandras ryggar och krama varandra bäst de vill (se ”Budget 2021: Kan det bli bättre?”) – det här är ändå en budget som kommer att leda till besparingar och nedskärningar i förskolor och skolor. Förutom att det också är ett slag i ansiktet på rektorer och pedagoger.
Och bevis på en total okunnighet om rektorers och pedagogers statliga uppdrag.
Anm. Det når mig rykten nu på helgen, när jag arbetar med denna blogg, att prognoserna för elevantalet har skrivits ner. Det betyder i så fall att barn- och utbildningsnämndens beräknade kostnader för nästa år kan bli ett antal miljoner mindre än vad som uppgetts i de underlag som lämnats och som ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut. Är det på detta sätt så kommer det säkerligen att meddelas vid nästa sammanträde med nämnden.
PS. Nästa blogg handlar om den övriga delen av budgeten – ”Budget 2021 (2/2): Övriga nämnder”.
Budget 2021: Kan det bli bättre?
I september 2018 var det val. Och som vanligt profilerade sig de olika partierna. De satt i sina partilokaler och funderade på vallöften som skulle locka röster till just deras parti. De vred och vände på problemet och utmaningen – hur ska vi få så många röster som möjligt? De flesta partier kom fram till att löften om förskola och skola skulle kunna attrahera många väljare. Det låg liksom i tiden.
Sagt och gjort. Partistrategerna och medlemmarna formulerade häftiga och lockande slogans och vallöften om varför just deras parti var särskilt ämnat att förbättra för alla barn och elever. Det utlovades stora satsningar på förskola och skola. De olika partierna trumfade över varandra med löften.
Och så blev det val.
När valet var över återgick allt till det gamla vanliga. De båda betongblocken behövde inte ens “byta stolar” med varandra, som skedde efter valen 2010 och 2014. Den styrande minoriteten, S+C+MP, fick nämligen vänersborgarnas förtroende att styra vidare. Och den borgerliga oppositionen, M+L+KD, fick återigen äran att bli det största oppositionsblocket. Vilket innebar, att när de styrande tagit sitt, fick de borgerliga partierna alla de avlönade och arvoderade posterna som blev kvar.
Så det blev samma partier och samma personer som fortsatte att fylla kommunhuset. Och det visade sig snabbt också att det blev fyllt med precis samma politik som tidigare. De löften som levererats i valet var inte särskilt mycket värda. Ja, frågan var till och med om partierna hade gett några löften överhuvudtaget… Det blev i varje fall ingen satsning på förskola och skola, inte ens i det budgetförslag som presenterades och klubbades igenom direkt efter valet…
Två år efter valet har det visat sig bli ännu “värre” än förväntat. Betongpartierna slöt sig snabbt samman till ett block, till ett betongblock. 
Precis som vanligt. Men denna gång låtsades man inte ens om att det fanns skillnader. Det fanns ju inga. Det innebär att det efter valet knappast har förekommit några debatter mellan de olika betongpartierna, de som just nu “styr” och de som sitter i “opposition”. De är överens om allt väsentligt. Så istället för att argumentera och debattera mot varandra, så klias det på varandras ryggar och klappas på varandras kinder. Och så berättar de för varandra hur kloka och förutseende de är. Och tycker alla lika, som den stora majoriteten i kommunfullmäktige gör, så kan de ju inte ha fel…
Det viktigaste och mest avgörande beslutet i kommunen varje år är budgetbeslutet. Det avgör var pengarna ska gå – hur mycket förskola och skola ska få, hur mycket det satsas på äldrevården, om 20 miljoner ska gå till arenan och 8 miljoner till Vattenpalatset, om partierna ska få hundratusentals kronor i partistöd, hur mycket biblioteket ska få, hur många rondeller som ska byggas osv. All kommunal verksamhet måste ju tilldelas pengar för att fungera.
Det har efter drygt 2 år visat sig att det spelade ingen roll vilket av betongpartierna invånarna valde att rösta på. I de tre budgetar som har beslutats efter valet 2018 så har betongpartierna kommit överens om gemensamma budgetar… De 6 partierna har alltså varit överens om det absolut viktigaste beslutet som fattas i en kommun, budgeten – tre år i rad, tre budgetar i rad! Det torde vara ett tämligen enastående och svårslaget rekord bland Sveriges kommuner. (Se “KF-beslut: Budgeten 2019” och “KF (1): Budget 2020”.)
Det visade sig alltså vara totalt betydelselöst vilket betongparti vänersborgarna röstade på i valet 2018. De tycker samma sak. De för samma politik.
Och det blev alltså likadant igår onsdag. S+C+MP+M+L+KD slog ihop, eller “synkade”, sina budgetar till en. Och det var inte svårt, budgetförslagen var ju till förväxling lika.
Ledamöterna från betongpartierna var stolta över den gemensamma “sexpartibudgeten”. Den ena efter den andra redogjorde i gårdagens fullmäktige för vilken fantastisk budget de hade kommit överens om. Den var förutseende, den innehöll inga som helst svagheter och det satsades på allt och alla. Det fanns inte heller några andra “realistiska” alternativ. Det bevisade väl bara det faktum att en sådan stor majoritet i fullmäktige var överens…
Så nu ska en bra verksamhet inom förskola och skola bli ännu bättre. För bra var den redan. Det intygade alla betongpolitiker, det hade de ju med gemensamma krafter sett till redan tidigare. I de två föregående budgetarna…
Och förresten skulle alla andra och allt annat också bli bättre nästa år.
Budgetbeslutet igår utgick från det förslag som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade lagt fram, och som naturligtvis var förslaget från den styrande minoriteten S+C+MP. Det gemensamma förslaget ändrades och kompletterades på några punkter. De borgerliga skulle ju också få sätta spår i budgeten.
Kunde Vänersborg ha fått en bättre budget? Det ska jag redogöra för i nästa blogg.
PS. Lutz Rininsland (V) kommenterade fullmäktigesammanträdet redan igår – ”Kommunfullmäktige? Tja, vad ska man säga?”.
PPS. James Bucci (V) har inte kommenterat sammanträdet, men han skriver en rad bloggar om den västsvenska rothärvan. Den första bloggen kallade han ”Rotrötan” och den senaste ”Varför Leif Bengtsson?”.
Vänsterpartiet säger nej till besparingar!
Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN), Eva Lindgren, Magnus Lilja och Stefan Kärvling, har idag återigen slagit till med en insändare i TTELA.
För ungefär 3 veckor sedan, den 28 oktober, hade vi tre en insändare som handlade om Sverigedemokraternas agerande i barn- och utbildningsnämnden. (Se “Om de lyssnat och läst hade de vetat”.) Den följde för övrigt TTELA upp med en artikel i måndagens tidning. (Se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”.)
I dagens TTELA är insändaren “Vänsterpartiet säger nej till besparingar!” publicerad. Den tar framförallt upp konsekvenserna för BUN av de budgetförslag som kommunfullmäktige ska fatta beslut om senare idag. (Just nu finns inte insändaren publicerad på TTELA:s hemsida, ”bara” i pappers- och e-tidningen.)
Jag återger insändaren ordagrant. Rubriken är skribenternas egen.
===
Vänsterpartiet säger nej till besparingar!
På onsdag ska kommunfullmäktige i Vänersborg ta ställning till vilken budget som ska gälla 2021.
Det finns fyra olika förslag. Tre av dem innebär att barn- och utbildningsnämnden tvingas till besparingar och nedskärningar nästa år. Nämnden ska spara upp mot 12,9 miljoner kr. Det skiljer sig en del i de olika budgetförslagen.
Vad barn- och utbildningsnämnden ska spara på återstår att se. Det kan bli tal om minskat öppethållande på förskolor och fritidshem, stängning av barnomsorg på kvällar, nätter och helger (Lanternan) och vem vet hur alla partier tänker kring nedläggning av skolorna i Mulltorp och Rösebo. Det troligaste är dock att den största delen av besparingen tas på en minskning av personalstyrkan.
En minskad personaltäthet kan få stora konsekvenser i arbetsmiljön som t ex organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning och bortprioritering av arbetsuppgifter. Färre pedagoger och övrig personal försämrar också förutsättningarna för att elevers kunskapsresultat ska kunna förbättras. Minskad personalstyrka riskerar dessutom att drabba framför allt elever i behov av särskilt eller socialt stöd.
Forskning visar att en lyckad skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att motverka psykisk ohälsa. Det finns tyvärr alltför många elever i Vänersborg som inte lyckas med sin skolgång och som riskerar att hamna i arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet senare i livet.
Fackförbunden i förskola och skola är oroade. Det är deras bestämda uppfattning att det krävs ökade ekonomiska resurser till förskola och skola. I MBL sa de nej till kommunstyrelsens budgetförslag. De förklarade sig oeniga med arbetsgivarens förslag.
Det är bara ett av budgetförslagen som innebär att det inte behövs några nedskärningar och besparingar i förskola och skola nästa år. Det är Vänsterpartiets budgetförslag.
Vänsterpartiet prioriterar i vanlig ordning verksamheten före fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet. Vänsterpartiet vill ta från det beräknade överskottet och lägga på barnen och eleverna.
Vänsterpartiet säger nej till besparingar och nedskärningar inom förskola och skola. Vänersborgs barn och elever måste få de bästa möjliga förutsättningarna, de måste prioriteras.
Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN
Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp
Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.
Budgetbeslut
Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):
“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”
Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.
Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…
Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)
Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:
“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:
“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”
Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:
“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”
Skriver TTELA:s reporter.
Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…
För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.
Centerpartiet
Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)
Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.
De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.
De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)
De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:
“för att skapa en insikt”
Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:
“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”
Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…
Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):
“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”
Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.
Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)
Sverigedemokraterna
Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)
I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:
“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”
Ska man skratta eller gråta?
“…partiet förstod inte vad man röstade på.”
TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:
“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”
Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.
Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…
Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…
Mulltorp och Rösebo
Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.
I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.
En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:
“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”
På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.
Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:
“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”
Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…
Besparingar och nedskärningar i skolan
Det såg besvärligt ut i barn- och utbildningsnämndens bokföring i våras. Siffrorna lyste röda. Och det var inte bra, så fick det inte vara. Siffrorna var tvungna att bli svarta. Det kräver kommunledningen, det står svart på vitt i Mål- och resursplanen:
“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet. … Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”
Det är ord och inga visor. Orden är lag, till och med gentemot de riktiga lagarna. Enheterna inom barn- och utbildningsnämnden var därför tvungna att spara inför höstterminen. Och det gjorde de också.
Förvaltningschefen sa till TTELA den 8 juli (se “Skolan tvingas att dra ner på personal”):
“Inför hösten 2020 kommer vi att ha färre i personalen på många av våra enheter just för att rektorerna anpassar sin organisation till den budget man har fått tilldelad sig.”
Arbetet med att få en “budget i balans”, som det heter på fint byråkratspråk, prioriteras i barn- och utbildningsförvaltningen. Varje enhets budget granskas enligt uppgift regelbundet och rektorerna har täta uppföljningsmöten med förvaltningen. Det verkar fokuseras mer på ekonomin än på besparingarnas konsekvenser för verksamheten…
Samma dag som förvaltningschefen intervjuades i TTELA skrev TTELA också om upprörda lärare som protesterade på Torpaskolan. (Se “Lärare protesterar mot krympande skolresurser”.) En av lärarna på skolan sa till TTELA:
“Vi riskerar ju att bryta mot skollagen i och med att vi inte kan ge eleverna den stöttning de faktiskt har rätt till. Som det är nu ska vi göra vårt jobb lika bra, helst bättre, än tidigare fast med mindre resurser.”
I en protestskrivelse med närmare 50 underskrifter bland personalen på Torpaskolan var man ännu tydligare:
“Vi kommer alltså med dessa besparingar att tvingas bryta mot skollagen i ännu större utsträckning än vi redan gör.”
Så är det, men det verkar inte vara något särskilt tungt argument för de styrande politikerna i Vänersborg… Och förresten, hur bevisar man att kommunen bryter mot Skollagen? Och vem i kommunen är i så fall ansvarig om det bryts mot lagar – lärarna? rektorerna? politikerna? Och vem polisanmäler kommunen?
Det här har jag resonerat om tidigare, se “Skollagen går före budgetföljsamhet”. För att vara tydlig, jag anser att det är kommunens politiker som är ansvariga för att förskola och, framför allt, skola inte får de ekonomiska resurser som behövs för att uppfylla Skollagen. (Och kanske också Arbetsmiljölagen.)
I Torpalärarnas protestskrivelse efterlyste lärarna konsekvensbeskrivningar. Det är intressant, men så vitt jag vet så är inte ordet “konsekvensbeskrivning” rätt ord. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter talas det om “riskbedömningar”.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete står det (se “Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”):
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.”
Arbetsmiljöverket utvecklar:
“De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring.”
Det är helt klart och tydligt att de besparingar och nedskärningar av personal som har skett inför och under höstterminen ska ha föregåtts av riskbedömningar på varje enhet. Det är arbetsgivarens ansvar att göra denna bedömning – och har den inte blivit gjord så borde facken och/eller skyddsombuden reagera. Då är det läge att anmäla arbetsgivaren. Men jag vet också att facken har efterfrågat riskbedömningar i samverkansgrupperna och faktiskt fått några. Så visst görs det riskbedömningar även i Vänersborg.
En direkt följd av personalneddragningarna är, enligt fackförbunden, den ökande mängden våld, hot, oordning och förstörelse mm i skolorna. Det är i många fall visstidsanställda elevassistenter som har stöttat dessa barn, och det är assistenter som det i första hand har dragits ner på. Facken pekar också på att det är många elever med särskilda behov som inte får det stöd de behöver. Skolorna har inte råd.
När facken har påtalat situationen ute på förskolor och skolor för politiker i kommunledningen har de tydligen sagt sig förstå problemen – och föreslagit lösningen att skolorna måste omorganiseras för att möta behoven…
Som tack för att de utsätter sig för smittorisk varje dag, och har gjort så under en stor del av året, så får alltså lärare och skolpersonal vara med om nedskärningar och neddragningar i verksamheterna. (Det skrev jag om i bloggen “Skolan, coronan och besparingar”.) Och det trots att kommunen beräknas göra ett överskott i år på 173 milj kr…
Fackförbunden som inte bara förklarade sig oeniga och protesterade i MBL i BUN förra året (budget 2020) har gjort detsamma för kommunstyrelsens förslag till budget 2021. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.) För det blir med all sannolikhet inte heller bättre nästa år, snarare tvärtom.
Behoven ökar i förskolan och skolan, allt fler barn och elever far illa och det saknas resurser för elever i behov av språkligt stöd (studiehandledare, modersmålsundervisning). Vi ser ett ökat antal tillbud i skolorna och sjukfrånvaron bland personalen ökar, osv. Trots de stora behoven bland barn och elever, och särskilt bland dom i behov av stöd av olika slag, så går de svarta siffrorna och det stora förväntade överskottet på 47 milj kr år 2021 före i de styrandes budget… Några av de mest utsatta grupperna i Vänersborg får stå tillbaka för fina siffror i olika bokföringsposter.
Det är bara Vänsterpartiet som i sitt förslag till budget för 2021 har gett barn- och utbildningsnämnden de ekonomiska medel som behövs för att förskolor och skolor ska slippa besparingar och nedskärningar nästa år. Tyvärr lär inte de andra partierna rösta på det förslaget…
Anm. Jag har i tre bloggar beskrivit situationen i kommunens skolor under pandemin, som inte är över än:
- “Skolan, coronan och besparingar” – 1 september
- “Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 september
- “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till” – 12 september
Anm. De fyra budgetförslagen för 2021 har presenterats i följande bloggar:
- “De styrandes budgetförslag” (S+C+MP) – 25 oktober
- “Det borgerliga budgetförslaget” (M+L+KD) – 26 oktober
- “Budgetförslaget från SD” (SD) – 6 november
- “Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet” (V) – 4 november
Skolrankning 2020
Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstemän, rektorer, pedagoger och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…
Vänersborg kom på plats 146. Det är ett rejält lyft med nästan hundra placeringar sedan förra året. 2019 hamnade Vänersborg nämligen på en inte alltför smickrande plats – 237…
Syftet med rankningen är:
“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”
Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Under åren har undersökningen förändrats och därför är inte jämförelserna bakåt i tiden riktigt tillförlitliga.
Förra året infördes en slags indexbasering. Det gör möjligt för en kommun att följa sin egen utveckling oberoende av hur det går för andra kommuner. På detta sätt kan kommunen jämföra sig med sig själv över tid. Lärarförbundet förklarar:
“Om en kommun förbättrar sig kommer indexvärdet att stiga och om kommunen presterar sämre kommer det att sjunka. I den tidigare metoden var alla placeringar beroende av hur andra placerar sig vilket gjorde att man kunde få en bättre placering bara genom att inte försämra sig mer än kommuner på liknande placeringar.”
Det så kallade totalindexvärdet kan variera mellan 12 och 84. Själva rankningen varierar mellan 1 och 290.
Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen redan är “föråldrad”.
Det här gäller:
“Uppgifterna härrör från läsåret 2019/20 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2019. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2019 och för årsarbetare den 15 oktober 2019. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2019. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2018/2019.”
Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.
Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.
Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:
Vänersborg placerade sig alltså på plats 146 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Färgelanda (213), Trollhättan (228), Uddevalla (234) och Lilla Edet (240), men sämre än Grästorp (16), Lidköping (62) och Mellerud (103).
I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.
Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 221 (2019: 212; 2018: 230; 2017 198). Det är ingen vidare placering och dessutom sämre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Vänersborg totala rankning beror alltså inte på att mer resurser satsas på barnen och eleverna… Det är lite intressant. Samtidigt är det intressant att förra året (2019) så gjorde barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 15,5 milj kr. (Nämnden använde alltså 15,5 milj i verksamheten som den inte hade…) Räknar Lärarförbundet med dessa pengar i ”resurser till undervisningen”? Och kan det vara dessa drygt 15 milj som t ex förklarar att lärartätheten förbättrades i Vänersborg (se nedan) och som definitivt var en faktor som fick Vänersborg att stiga i årets totala rankning?
Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög – trots att bara 68 procent av lärarna i grundskolan är behöriga. (Hur ser då lärarsituationen ut i Sverige kan man undra.) Vänersborg ligger på plats 103 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har sjunkit jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 84. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 22 (2019: 42). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb.
När det gäller lärartätheten förbättrades Vänersborgs läge ganska markant sedan förra året, även om placeringen inte är särskilt mycket att skryta med. Vänersborg hamnade på plats 187 (2019: 235). Det är svårt att tro att lärartätheten har ökat i Vänersborg och jag tror inte att lärarna själva upplever det så. Kan det vara så att det har blivit sämre i andra kommuner och att Vänersborg relativt sett fått högre lärartäthet? Lärarförbundet lägger, som sagt, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartäthet är oerhört viktigt för elevers lärande.
I förra årets skolrankning tycktes lärarna i Vänersborg ha varit sjukare jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 226 i kriteriet “friska lärare”. I år rankades Vänersborg på plats 162, en ganska kraftig uppgång alltså. Men “friska lärare” verkar variera kraftig. År 2018 kom Vänersborg på plats 151. Det är viktigt att lärare är friska, det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.
Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:
“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”
Enkätundersökningen är väldigt färsk, den genomfördes under hösten 2020. Vänersborg placerade sig på plats 102. Det var en förbättring med 41 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens nye förvaltningschef har tydligen gjort ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.
Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 222 (2019: 190). Resultatet förvånar mig, vad jag förstår så får alla barn “som vill” plats i förskolan. Enligt Lärarförbundet går 83 procent av barnen i Vänersborg mellan ett och fem år i förskola. I Sotenäs är motsvarande siffra 94 procent.
Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2019 det handlar om.
Vänersborg placerade sig på plats 163 (2019: 233) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 187 (2019: 240) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår gjort stora “kliv uppåt” i rankningen sedan förra året, även om Vänersborg inte på något sätt kan sägas vara särskilt “framstående” jämfört med andra kommuner. Men visst är placeringen onekligen lite överraskande. Det är nästan så att man kan tro att det beror på “förskole- och skolpolitiken” i Vänersborg. Vilket säkert vissa styrande politiker hävdar… Nu vet jag, som politiker i barn- och utbildningsnämnden, att förra årets elevkull, som gick ur 9:an, hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. (Det är svårare att förklara betygsresultaten i årets avgående 9:e-klassare.) Det finns så att säga “naturliga variationer”. Men Vänersborg går framåt, det är faktiskt ändå något att glädja sig åt.
I kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning”, det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat, hamnar Vänersborg på plats 147 (2019: 63). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Kriteriet visar en jämförelse mellan andel gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. I Vänersborg tog 63 procent av eleverna gymnasieexamen inom tre år. Det kan jämföras med Härryda, som har den högsta andelen i Västra Götalands län, som hade 77 procent.
Rent spontant tänker jag, får eleverna för höga betyg när de slutar 9:an? I gymnasiet jämförs eleverna från Vänersborg med elever från andra kommuner (främst Trollhättan). Är lärarna i Vänersborg “för snälla”? (Det här är en frågeställning som någon skulle behöva gräva djupare i…)
Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:
“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”
Och så visar Lärarförbundet denna “tabell”:
Jag måste säga att det är lite svårt, med denna sammanfattning framför ögonen, att förstå hur Vänersborg kan stiga 91 placeringar i skolrankningen med namnet ”Bästa skolkommun” jämfört med förra året, från plats 237 till plats 146. Det som Vänersborg har haft högt på tidigare, löner och andel behöriga lärare, är högre även nu. Lågt resultat har Vänersborg haft när det gäller resurser till förskola och skola, och det har Vänersborg nu också. Det är meritvärdet i årskurs 9 och andel godkända elever som har ökat jämfört med förra rankingen – är det hela förklaringen? Lärartätheten, som ser ut att ha ökat. känner nog ingen på golvet, eller i politiken, igen…
Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har ökat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 38,468 förra året till 43,766 i år. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta betyder konkret, men eftersom indexet har ökat så har uppenbarligen Vänersborg ”gått framåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner.
Fortfarande är gåtan obesvarad – hur kan en kommun som drar ner resurser till förskola och skola stiga i rankning? Kan det bero på att andra kommuner har gjort ännu större besparingar och nedskärningar?
Lärarförbundets rankning ställer lika många frågor som den besvarar.
Till sist några ord från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
“De stora skillnaderna över landet slår skoningslöst mot likvärdigheten. Vi måste ha ett samhälle där alla skolor är bra skolor oavsett kommun.”
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer