KS sammanträder (2): Marknadsföring, polis och laxar
Medan Åsebro/Brålanda på damsidan och Vänersborgs FK på herrsidan blev kommunmästare i futsal, Spanien europamästare i handboll och andra jagade vildsvin, så ägnades en stor del av helgen i Nordstan till förslagen på nya regler för sponsring och marknadsföring mm.
På kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag ska tre nya “regelverk” presenteras och diskuteras. Det är “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte så många sidor.
I helgen har jag sammanställt mina tankar, också utifrån en hel del synpunkter från andra – en sammanställning som i sin tur är skickade på “remiss”. Det jag saknar är tankar från några av föreningarna, kanske framför allt från idrottsföreningar i kommunen. Men de kanske kommer…
Jag trodde nog att jag skulle vara klar med att ha sorterat funderingarna och kommit fram till vad jag egentligen anser. Men det var svårare och mer komplicerat än jag anade.
Det ska informeras om reglerna på onsdagens kommunstyrelse (KS) och sedan ska ärendet tillbaka till KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), som ska bestämma hur kommunen ska gå vidare. Jag tror att de framlagda förslagen borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum, typ i en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen har stora brister… De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för diskussioner, men de är inte färdiga.
Ett helt annat ärende handlar om att Stiftelsen Laxfond för Vänern ansöker om ett treårigt kommunalt anslag á 60.000 kr per år, totalt 180.000 kr. Stiftelsen vill förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i Vänern. Det vill troligtvis inte kommunstyrelsen. Det föreslås avslag med motiveringen att kommunen ska avvakta en ny förvaltningsplan för Vänern, en plan som Länsstyrelsen arbetar med. Och det är klart, om kommunen inte vill fortsätta stödja fisket i Hallsjön, varför ska den göra det i Vänern…?
Kommunstyrelsen ska också besluta om “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. (Klicka på rubriken för att ladda ner.) Jag avundas inte dom som ska följa denna riktlinje. Tuffa regler med mängder av detaljer – och undantag… Jag har sällan sett ett sådant komplicerat regelverk. Men så har jag ju aldrig blivit någon chef heller…
Vad sägs om denna djungel när det gäller förtäring?
“Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Däremot räknas inte möten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande, som intern representation. Förmån av fri kost i dessa fall är alltså skattepliktig. … Det som serveras [i samband med internt arbete] ska inte kunna jämställas med en måltid. Sådan enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning för de anställda. Detsamma gäller om den enkla förtäringen serveras som en trivselfrämjande åtgärd, s.k. personalvårdsförmån som erbjuds hela personalen. … Måltider vid informationsmöten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas inte som intern representation. De utgör en skattepliktig arbetsmåltid. För att måltid vid ett informationsmöte ska ses som intern representation ska det handla om enstaka och viktig information … Personalfest/julbord räknas till intern representation.”
Det är säkert bra regler…
Jag blev ganska full i skratt när jag läste sammanfattningen av ärendet “Antagande av riktlinje för styrande dokument”:
“Ett styrande dokument för området styrande dokument har tidigare saknats i kommunen.”
Det kändes tämligen byråkratiskt i överkant… Men vid en genomläsning visade det sig vara en viktig riktlinje. Men inte heller denna riktlinje ska det fattas beslut om på onsdag. Det blir information och kanske också diskussion. Sedan ska KSAU besluta hur kommunen ska gå vidare. Det är nog klokt.
Kommunstyrelsen ska också godkänna något som kallas medborgarlöfte. (Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.) Medborgarlöfte är något som kommunen kommer överens om med Polisområde Fyrbodal. Kommunen och polisen ska arbeta tillsammans för att:
“kommunen ska vara en trygg plats att bo, verka och vistas i.”
Syftet med medborgarlöften är att:
- “Skapa och ta tillvara på engagemang i lokalsamhället
- Öka samverkan mellan Polisen och kommunen
- Kommunicera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten
- Involvera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet”
Kommun och Polisen har valt sportcentrum i Vänersborg och Brålanda som fokusområden för 2020 års medborgarlöften.
Det är fler ärenden som ska behandlas på onsdag, men nu blir det till att titta ännu mer på reglerna kring sponsring och marknadsföring…
KS sammanträder!
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen i Vänersborg.
Igår kom handlingarna. Det är 20 ärenden som ska avhandlas och allihop ryms på 251 sidor. Det är några färre sidor än vanligt, vilket nog den uppmärksamme läsaren redan har upptäckt. Men då ska man komma ihåg att det förutom dessa ärenden, som ska beslutas, också är inplanerat information från kl 08.30 till 13.50. En information som dessutom alltid brukar ta längre tid än tänkt…
Så det blir säkerligen som vanligt – beslutsärendena klubbas igenom tämligen snabbt i slutet på mötet, utan nämnvärd diskussion. Det är i varje fall tanken som jag förmodar att ordförande Augustsson (S) har. Några av informationspunkterna handlar dock om tre av de ärenden som det senare ska fattas beslut om. Och ett ärende saknas, men det kommer säkerligen vid ett annat tillfälle. Jag tänker på Public Partners genomlysning av kommunen.
Så här ser kommunstyrelsens ärendelista/dagordning ut:
Det kan väl sägas direkt att är det något som ska förklaras, framföras, kritiseras etc så är det bara för ev bloggläsare att höra av sig till undertecknad. (Underlagen till varje ärende finns i utskicket och kan laddas ner här, från kommunens hemsida.)
Det är framför allt tre ärenden som är “extra tunga” och principiella, ärendena 7 “Antagande av riktlinje för styrande dokument”, 8 “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag” och 9 “Antagande av policy samt riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”.
Ärende 8 om sponsring och marknadsföring mm är ett resultat av den motion som Jonathan Axelsson (M) och jag (V) lämnade in den 21 september 2016. (Du kan läsa motionen i sin helhet här: “V och M skriver gemensam motion”.)
Det är avsatt 20-35 min till information och diskussion i respektive ärende. De två första ska dock inte beslutas nu på onsdag. Det är klokt tycker jag. Det är svåra och komplicerade frågor, särskilt den om sponsring och marknadsföring. Och det är viktigt att hela kommunstyrelsen kommer överens. Det handlar om regler som är till för kommunens och dess invånares bästa. De borde inte resultera i uppslitande partistrider, utan bli så bra som möjligt. Nu får alla ledamöter en chans att prata ihop sig och också till att diskutera internt i sina respektive partier.
Jag återkommer med mer om dessa tre ärenden – när jag har läst igenom och funderat över handlingarna några gånger till…
Två motioner ska också behandlas, Lutz Rininslands (V) motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan och miljöpartiets motion (Anna-Karin Sandberg, Marika Isetorp och Per Sjödahl) om en social investeringsfond.
Rininsland lämnade in sin motion i våras (motionen kan hämtas här). Han yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Men det vill inte de tjänstemän som har skrivit beslutsförslaget. Och kanske då inte heller politikerna i kommunstyrelsen. Vi får se.
Tjänstemännen motiverar sitt avslagsbeslut med att det utifrån ett GDPR-perspektiv är: 
“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”
GDPR (Dataskyddsförordningen) gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men nu är det faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera beslutsunderlagen. De är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Men tjänstemännen menar trots det att skyddet mot den enskilde:
“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”
Det är ju egentligen en åsikt – och därmed en politisk fråga…
Ett alternativ är ju också att ta bort alla uppgifter om enskilda, som t ex namn och adresser, ur kallelser och protokoll. Tjänstemännen anser emellertid att detta skulle kräva alltför mycket tid, och:
“en arbetsbörda som inte är försvarbar.”
Kanske återigen mer en värdering än ett faktapåstående…
Det är tydligen så att digitaliseringen har kommit i vägen för öppenhet och demokrati…
Miljöpartiet vill, i varje fall ville partiet det när motionen lämnades in 18 juni 2014, att Vänersborg skulle inrätta en social investeringsfond:
“med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.”
Inte heller det vill tjänstemännen i kommunen. Och med tanke på att det har förflutit 5,5 år, så var det ett mycket tunt svar som levererades i handlingarna… Så är t ex motionen inte ens med i utskicket!
Avslagsförslaget motiveras med följande ord:
“Införandet av en social investeringsfond har diskuterats under budgetprocessen, men förslaget avslogs. Detta, med tillägget att motionen nu är över fyra år gammal leder förvaltningen att till slutsatsen att det inte verkar finnas en politisk majoritet som stödjer förslaget, varför det föreslås ett avslag på motionen.”
Det är allt. Men nu är det ju så att motionen skrevs innan valet 2014. Och efter valet fick miljöpartiet helt oväntat ingå i styret tillsammans med socialdemokrater och centerpartister. Vilket också blev fallet i valet 2018. Och då är min teori att MP helt enkelt fick släppa kravet på sociala investeringsfonder – för att sitta med i styret. Det var så att säga ett av priserna som MP fick betala. (Eller?)
Sociala investeringsfonder är annars en bra idé. De har införts i väldigt många kommuner i landet. Vanligast är fonderna där socialdemokraterna är med i styret…
Det blir till att läsa handlingar de närmaste dagarna. Någon mer blogg kring ärendena på kommunstyrelsens sammanträde lär det med all sannolikhet bli.
Efter BUN (2): “Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Det var alltså sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i måndags. Ärendena beskrevs i tre bloggar innan sammanträdet (se “BUN är på gång igen!”, “Skollokaler” och “Intressant årsredovisning”) och efter sammanträdet skrev jag om vad som sades och informerades om i ett av ärendena (se “Norra och Holmängen”).
Måndagens blogg om Norra skolan och den nya skolan på Holmängen lästes av många personer och den har diskuterats i Facebookgruppen “Vänersborgare”. Det verkar som det är i denna grupp som politik i Vänersborg diskuteras – och får diskuteras…
BUN-sammanträdet började med information. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen informerade om den Fördjupade Översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (se mer på på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”) och barn- och utbildningsförvaltningen informerade om det pågående arbetet med kommunens omvärldsanalys. Omvärldsanalysen är en del av budgetarbetet för 2021. Analysen fokuserar i år på digitalisering.
Det är flera politiker i nämnden som är tveksamma till den omfattande användningen av datorer i förskola och skola. Datorer har införts i undervisningen utan något egentligt stöd från forskningen. Det är snarare IT-företagen än pedagogerna som har drivit utvecklingen och förespråkat digitaliseringen. Och företagen har andra motiv än skolan… Nyare forskning, som t ex studien från “Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering”, visar att datorer i undervisningen varken förbättrar skolresultaten eller likvärdigheten. Resultaten tyder snarare på det omvända. (Se t ex “Ingen fördel med egen skoldator”.)
Nämnden hamnade nog lite utanför ämnet digitalisering. Men trots det ansåg ordförande att nämnden hade bra, viktiga och intressanta diskussioner. Det tycker jag också.
Nämnden antog “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028”. Det var en del information, frågor, svar och diskussion i ärendet, men jag tror att jag har redogjort för det mesta i faktaväg både i bloggen “Skollokaler” innan sammanträdet och i bloggen “Norra och Holmängen” i måndags efter mötet. (Det här ärendet och ärendet om en ny skola på Holmängen gick till viss del in i varandra.)
Det meddelades dock några kompletterande fakta, som jag tror att jag inte har nämnt tidigare:
- Den nya idrottshallen på Sportcentrum är klar till höstlovet.
- BUN hyr för närvarande 18 moduler: 13 för grund- och 5 för förskolan
- Hyresavtalet för Vänerparksskolan sträcker sig till år 2028. Tanken är att hyresavtalet då ska förlängas.
- Det går 24 elever på Rösebo skola.
- Det går 65 elever (F-6) på Skerrud skola, 38 av dem på fritids.
- Det går ca 40 barn på förskolan på Skerruds skola,
Signaturen “Rune” har för övrigt återigen delgivit bloggläsarna några intressanta tankar i en kommentar, där hen dels tycker att politikerna måste börja prata klartext och dels framför tankar kring Norra skolan och Vänerparksskolan mm – klicka här.
I diskussionen om skolplanen föregrep ordförande Mats Andersson (C) ett senare ärende på dagordningen. Andersson sa nämligen klart och tydligt att antalet elever i Vänersborgs skolor ökade med fler än 10 elever 2019! (Se “Intressant årsredovisning”.) Det betydde att Andersson ansåg att vänsterpartiet hade helt rätt som argumenterade för att BUN skulle ha extra pengar för ökningen av antalet elever – precis som det stadgades i budgetbeslutet för år 2019. (Se “Byråkratiskt beslut om BUN”.)
Jag hade förväntat mig att de andra ledamöterna, som också sitter i fullmäktige och som röstade nej till vänsterpartiets yrkande att rösta ja till BUN:s egen begäran(!), skulle yttra sig igår. Och förklara varför de röstade nej till extra pengar i kommunfullmäktige. Det gjorde de alltså inte, trots påpekanden från ett visst håll… Signaturen “Rune” har nog rätt när han anser att politikerna i nämnden borde tala klartext… (Ordförande Mats Andersson var frånvarande när fullmäktige beslutade i frågan.)
För övrigt diskuterades det en del kring ärendet “Bokslut 2019: Kort verksamhetsberättelse”, men inget som kanske är värt att återberätta. Fast det var bra diskussioner. Nämndens ledamöter visar ett allt större intresse för verksamhetsfrågor. Och diskussionerna fortsatte under nästkommande ärenden…
Nämnden fick information om allvarliga incidenter som nyligen har inträffat på våra grundskolor – incidenter som har innefattat våld mot personal. Det är incidenter som får både personal och elever att må dåligt. Det tar också tid att utreda incidenterna och de kräver mycket extra resurser för att åtgärda. Och det är som ordförande Andersson sa:
“Det är nolltolerans mot våld mot personal.”
Nämndens presidium ska senare denna månad träffa kommunalråden för att ta upp och diskutera denna fråga. Den är en av de bidragande orsakerna till det underskott på 15,5 milj kr som BUN gjorde förra året. Jag tror inte att de styrande politikerna i vår kommun riktigt förstår vad som händer på våra grundskolor…
Förvaltningen redogjorde för andra viktiga orsaker till förra årets budgetunderskott. De framhöll framför allt tre saker:
Många elever har svårt att nå målen vilket medför att rektor är skyldig att sätta in åtgärder.- Antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.
- Andra kommuners placeringar etc. Barnen skrivs i vår kommun och vi får omedelbart ansvar för kostnaderna för insatser som behövs för att möta elevernas behov i skolan. Detta medför en mycket svårbudgeterad och kostnadskrävande situation.
Det finns uppenbarligen fler saker som behöver tas upp med kommunalråden…
I slutet av sammanträdet berättade förvaltningschef Sofia Bråberg att elever i åk 5 på Mariedalskolan hade skickat en skrivelse till henne om idrottshallen på sin skola. Det var ett bra initiativ tycker jag. Man kan väl hoppas att fler elever skriver till förvaltningen i fortsättningen.
Eller varför inte till politikerna…?
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
BUN (3): Intressant årsredovisning
Efter några dagar med barnbarnet i Värnamo var det dags att ladda inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och det har jag gjort med den korta verksamhetsberättelsen i händerna. Den skickades ut i fredags. Den är viktig och den kommer också att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2019. De flesta av de övriga ärendena på dagordningen har jag redan läst in mig på – och redogjort för. (Se “BUN är på gång igen!” och “Skollokaler”.)
Den korta verksamhetsberättelsen börjar med en resultatavstämning. Det är uppfyllelsen, eller inte, av de förväntade resultaten som redovisas. Det handlar alltså om förra året, år 2019. I år har ju de förväntade resultaten “skrivits ner”. Nämndens målsättning för 2020 är att inget ska bli sämre…
Jag tänkte göra några nedslag i resultatavstämningen.
Ett av de förväntade resultaten uppfylls inte, den har en röd “plopp”. Andelen elever i årskurs 8 som upplever studiero i lärandemiljön har inte ökat med 5 procentenheter som nämnden hade som mål. Studieron minskade tvärtom något, vilket den också gjorde 2018.
Förvaltningen skriver:
“Alla skolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
Det är min erfarenhet av ungefär 40 år i yrket också. Det är ett relativt fåtal elever som står för kränkningar, bus och oordning på högstadiet…
Av de förväntade resultaten har 5 fått en gul plopp. Det betyder att de är delvis uppfyllda.
Till skillnad från eleverna i åk 8 så upplevde en ökande andel av eleverna i årskurs 5 trygghet i lärandemiljön. Målet var att andelen skulle öka med 3 procentenheter. Den ökade emellertid “bara” med 2 procentenheter. 90 % av alla “femmor” upplever sig trygga i skolan. Det var en bra siffra även om naturligtvis alla i skolan måste jobba intensivt med att alla elever ska vara trygga.
Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet skulle öka under 2019 med 3 procentenheter var det tänkt. Andelen ökade med 2 procentenheter – och då blir det en gul plopp. Det ska noteras att nästan 25% (24,2%) inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är skrämmande många elever.
Det genomfördes inte någon kommunövergripande personalenkät förra året. Därför finns det inga siffror på om personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Förvaltningen skriver:
“En utmaning för skolorna är att elevernas behov ökar snabbare än tilldelningen av resurser, vilket är en utmaning för rektorerna i organisering av verksamheten som torde ha bäring på medarbetarnas upplevda arbetsbelastning. Ett sådant exempel är att många rektorer lyfter elever i behov av anpassningar där de i många fall måste göras inom befintlig organisation, vilket belastar befintlig personal på enheterna och ökar deras arbetsbelastning som redan upplevs som hög.”
Det finns 3 gröna ploppar också, dvs de förväntade resultaten har uppnåtts.
Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling ökade med 4 procentenheter, från 82 till 86%. Det är glädjande. Medelmeritvärdet i årskurs 9 ökade också förra året. Men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har därför faktiskt halkat efter ytterligare. Och medelmeritvärdet är alldeles för lågt… Frånvaron under 2019 jämfört med 2018 minskade med 8,5%. Det är också en positiv utveckling.
Den korta verksamhetsberättelsen redovisar också siffror på antal barn i förskolan och elever i grundskolan. Det var totalt 4.913 elever (i genomsnitt) i grundskolan 2018, förra året var det 4.926. Det innebär enligt mitt sätt att räkna en ökning på 13 elever…
I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 stod det:
”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
13 elever är fler än 10…
Dessutom var maxantalet inskrivna elever 4.948 i april 2019. (35 fler elever än genomsnittet för 2018.) Och dessa elever var självklart tvungna att ha plats i klasser. De skulle också ha lärare, ev speciallärare och elevassistenter… Och eftersom alla trodde att dessa elever skulle fortsätta under hösten, vilket också prognoserna räknade med, så skapades en organisation för detta. Sedan visade det sig att flera elever valde en fristående skola i Trollhättan…
På fullmäktigesammanträdet i november sa fullmäktige nej till BUN:s begäran om att få extra pengar för fler elever… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN” och “Inga pengar till BUN?”.) Jag måste fråga imorgon om siffrorna för elevökningen är riktiga och om BUN därför borde ha fått pengarna (som jag ansåg). Jag får inte heller glömma att fråga politikerna i betongpartierna om varför de som fullmäktigeledamöter avslog BUN:s, dvs sin egen, begäran…
Barn- och utbildningsnämnden gick med ett underskott år 2019. Underskottet uppgick till 15,5 milj kr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 2%. Det är i grundskolan som man hittar det stora underskottet, 18,8 milj kr…
Grundskolans underskott beror främst på, skriver förvaltningen, att elevers psykosociala behov har varit större än förväntat och budgeterat:
“Skollagen är tydlig med rektors ansvar att sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. I verksamheten är fler elever i behov av individuell undervisning eller undervisning i liten grupp. Det har varit kostsamt att möta dessa behov och har även försvårats på grund av bristen på verksamhetsanpassade lokaler.”
Det här borde samtliga politiker i Vänersborg läsa och vara medvetna om. Tyvärr tror jag inte att det förhåller sig så…
Det finns också många elever som är i behov av språkligt stöd – även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända… Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. Det vore intressant att fråga sverigedemokraterna i nämnden om de vill förvägra dessa elever språkligt stöd…
Förra året var det också fler barn i behov av särskilt stöd i förskolan än vad nämnden hade budgeterat för. Det innebar extra kostnader på 2,5 milj kr för drygt 5 tjänster.
Förvaltningen skriver att underskottet blev större än de prognoser som togs fram under året på grund av:
“ökade löne- och IT-kostnader samt mindre möjlighet att nyttja statsbidrag än prognostiserat.”
För övrigt hade underskottet kunnat vara ännu större om det inte hade varit stopp för kompetensutveckling och minskade inköp av material och läromedel. Vilket i sig är åtgärder som egentligen inte går att försvara…
Barn- och utbildningsnämnden fick alltså mindre pengar år 2019 än vad den behövt. Nämnden var, liksom socialnämnden, underfinansierad från början. Det är inget bra. Det gör att förvaltningen, alla rektorer och pedagoger får helt fel fokus i arbetet. Energi får läggas på “effektiviseringar” och nerdragningar i stället för att utveckla verksamheterna.
Men det är en annan diskussion…
.
Och på tal om diskussioner. I Facebook-gruppen ”Vänersborgare” är det högt i tak. Där finns det möjligheter att framföra åsikter om det mesta i Vänersborg.
BUN 20/1 (2): Skollokaler
På måndag inleder alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN) det politiska året 2020. Det är ett innehållsrikt sammanträde, både ärende- och sidmässigt… (Se “BUN är på gång igen! (1)”.)
Nämnden ska anta en reviderad förskole- och grundskoleplan som sträcker sig ända fram till 2028. Tanken med planen är att nämnden ska peka på behov som kan utgöra underlag för framtida investeringsbudget. Det är ett omfattande material och är man särskilt intresserad så går det att ladda ner nämndens handlingar, och i dom finns planen. (Ladda ner här, ärende 4.)
I inledningen till den reviderade förskole- och grundskoleplanen står det:
“Målbilden för pedagogiska lokaler är att ha ändamålsenliga lokaler på rätt plats vid rätt tid till en rimlig kostnad. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är att påvisa vilka behov som barn- och utbildningsförvaltningen har för åren 2020-2028.”
För att alla elever ska få plats i Vänersborgs skolor så har nämnden hyrt in ett antal moduler. De finns i stort sett moduler på varenda låg- och mellanstadieskola i kommunen, och några har dessutom flera moduler. Även en del förskolor har moduler. Trots modulerna är det trångt i kommunens skolor. Det saknas specialsalar (naturorienterande ämnen, hem- och konsumentkunskap, bild, musik och slöjd mm), idrottshallar, grupprum, personalrum och rum till elevhälsan. Dessutom är ofta matsalarna för små. Trångboddheten ökar risken för incidenter, konflikter och tillbud. Elever är inte trygga och mår dåligt. Dessutom behövs det transporter mellan skolor för att få tillgång till specialsalar.
Många förskole- och skollokaler är också gamla, omoderna och slitna och behöver verksamhetsanpassas. Och på många skolor saknas utrymmen för fritidshemmen. Vilket ofta är ett stort bekymmer.
Det behövs fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, dalslandsdelen och i Vargön. Behovet är störst i centrala Vänersborg.
I december 2019 stod 52 barn i kö i centrala Vänersborg (Centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan). Dessutom fanns det 162 barn som redan har plats men som vill ha förflyttning till området. Björkholmsgatans förskola (gamla “Nattugglan”) ska öppna två avdelningar i januari 2020 för att tillfälligt kunna ta emot barn. Det förväntas att efterfrågan på barnomsorgsplatser kommer att öka med omkring 100 platser fram till 2028 i centrala stan.
Det kommer att fattas 188 förskoleplatser år 2028 i Dalslandsområdet. Redan nu har Brålanda förskola två avdelningar i moduler och Frändefors förskola har en avdelning i Missionskyrkan. Många dalslandsföräldrar placerar dock sina barn i förskolor i andra delar av kommunen (arbetsplatsen kanske ligger vid en förskola i stan) och därför bör inte alla platser för dalslandsbarnen tillskapas i Dalsland.
Det fattas utrymme för 57 barn i Vargön. Förskolelokalerna är inte dimensionerade efter det antal barn som går där. Ventilationen är nämligen underdimensionerad både på Granås och Lindvägens förskolor.
“På Granås förskola går 21 fler barn och på Lindvägens förskola 60 fler barn än vad ventilationen är dimensionerad för. Denna brist i ventilationen får konsekvenser både när det gäller barnens och pedagogernas arbetsmiljö, således måste ventilationen anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola.”
Det behövs ytterligare 30 platser i Vargön och det måste göras något åt ventilationen.
För årskurs F-6 kommer den nya skolan på Holmängen och om- och tillbyggnaden av Öxnered skola att tillskapa fler platser. En ny skola på Holmängen beslutades i kommunfullmäktige i juni 2019. Skolan ska också innehålla kök och idrottshall. Den nya skolan beräknas kunna ta emot 525 elever och ska förhoppningsvis stå klar 2023. Öxnered skola beräknas vara klar till sommaren 2022. Den ska rymma cirka 525 elever, varav ca 100 platser kan användas för fyra förskoleavdelningar.
Mariedalskolan är kommunens största skola. Mariedalskolan har denna termin fler lokaler i och med att BUN hyr av den externa fastighetsägaren Hemsö Vårdfastigheter AB. Men skolan behöver verksamhetsanpassas med specialsalar som är dimensionerade för skolans storlek – framför allt behövs en ny idrottshall.
Onsjöskolan har inte tillräckligt med klassrum och grupprum. På Rånnums och Granås skola i Vargön saknas också grupprum och ämnessalar. Dessutom är matsalarna underdimensionerade.
För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola. Det fattas ämnessalar och utrymmen för fritidshemmet.
För årskurs 7-9 i centrala Vänersborg innebär om- och tillbyggnationen av Silvertärnan en utökning av antalet platser. Hela skolan beräknas stå klar till höstterminen 2020 och ska då ha en lokalkapacitet på 780 elever – om ämnessalar kan användas på Tärnanskolan. Vilket i sin tur förutsätter att en ny F-6-skola byggs på Holmängen. Detta gör att elevantalet på Vänerparkens skola kan minskas och antalet tillfälligt inhyrda lokaler sägas upp. Dalboskolan i Frändefors är för stor utifrån prognostiserat elevunderlag.
Det var några fakta om lokalbehoven fram till 2028. Med tanke på att den tid det tar från behov/planering/beslut så är det viktigt att både BUN och kommunen är ute i god tid. Se bara på Belfragegatans förskola (“Hönan”). Det tog omkring 6 år från nämndens beslut till förskolan var klar att tas i bruk förra året.
Ärendet efter den reviderad förskole- och grundskoleplanen är också ett lokalärende: “Ny skola på Holmängen”. BUN ska godkänna att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och sätter igång byggnation av en ny F-6-skola på Holmängen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten gjort en lokalplanering tillsammans med fastighet och service. Lokalplaneringen tar upp:
“dimensionering, placering, funktioner, tidplan, redovisar flexibilitet och koncernnytta samt preliminär hyreskostnad.”
Den här rapporten ska utgöra underlag för projektering och byggnation av Holmängenskolan. Jag antar att det betyder att den ska fungera som en slags “kravspecifikation” för en arkitekt. Jag vet inte, men det har inte skickats med några ritningar till nämnden. Vi får se, det blir till att fråga om hur den framtida gången ser ut.
Den nya skolan på Holmängen är på sätt och vis kopplad till Norra skolan.
Det är många som vill ha kvar Norra skolan och om jag inte minns fel så har till och med kommunfullmäktige beslutat om investeringspengar till Norra för några år sedan. Men det har hänt en del sedan dess, och tyvärr inga bra saker…
Det är dock inga problem med elevantalet, inte idag och inte i framtiden. Prognosen är att Norra ska öka från 275 till 364 elever fram till 2028.
Men det går inte att bygga ut skolan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utrett en renovering och utbyggnad av Norra skolan. Den resulterade i slutsatsen att:
“en utbyggnad är olämplig ur flera aspekter. … Fastighetsenheten bedömde att de funktioner som barn- och utbildningsförvaltningen specificerat behövdes på en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på Norra skolan.”
Därför föreslogs att en ny skola på Holmängen skulle uppföras i stället för en om- och tillbyggnad av Norra skolan.
Efter denna utredning upptäcktes dessutom andra problem med Norra skolan:
“…omfattande fuktproblematik … Nordisk byggskadeutredning har genomfört flertalet utredningar av inomhusmiljön på Norra skolan och rekommenderar att stora delar av skolan inte nyttjas som försiktighetsåtgärd på grund av fuktproblematiken och avvikande lukter.”
Inga beslut har fattats om Norra skolan. Kommunledningen är dock inte särskilt positiv, inte än i varje fall, till att bevilja investeringsmedel till Norra för att komma till rätta med fuktproblematiken. Och det handlar om stora summor, vad jag förstår om bortåt 60-70 miljoner… Det finns nog krafter som helst ser att eleverna på Norra skolan flyttar över till Holmängens skola när den blir färdig. Det finns också de som vill ha kvar Norra… Det lär bli diskussioner…
BUN ska säga upp kontraktet med Hemsö Vårdfastigheter AB. Det handlar om Välkomstens och Modersmålsenhetens lokaler på Belfragegatan 2. Antalet elever har den senaste tiden sjunkit och de elever som går i verksamheterna får istället plats på Silvertärnan. Hyran för lokalerna uppgick förra året till 557.292 kronor.
Det var ytterligare tre ärenden på måndagens dagordning. Det finns fler ärenden, men som jag skrev i onsdags (se “BUN är på gång igen! (1)”) väntar nämndens ledamöter på fler utskick. Alla handlingar har inte kommit än.
Vi får se om det blir ytterligare någon “BUN-blogg”…
BUN är på gång igen! (1)
Efter en längre politisk ledighet med mycket julmat och marsipan är det återigen dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att samlas i kommunhuset. Årets stora uppgift är att försöka hålla ställningarna så gott det går på förskole- och skolfronten. För det är precis vad år 2020 kommer att handla om – att försöka hålla ställningarna…
BUN beräknade i budgetprocessen förra året att förskola och grundskola behövde ett tillskott på 40,3 miljoner detta år för att upprätthålla samma nivå som tidigare. Och då kan det väl tilläggas att det var en låg nivå. En enig nämnd ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Ingen i BUN ville genomföra de åtgärder som en besparing innebar. I ett av besluten stod det faktiskt (se “BUN 23/4: Usch!”):
“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”
Den formuleringen innebar alltså att BUN ansåg att det lagda budgetförslaget skulle leda till att nämnden tvingades bryta mot Skollagen. Och det är självklart allvarligt, alla är skyldiga att följa svensk lag. Fast kanske inte kommunfullmäktige i Vänersborg… (Och inte heller de flesta av de ledamöter i BUN som tog plats i fullmäktige när budgetbeslutet fattades…)
Med den budgettilldelning, som fattades av kommunfullmäktige, riskerade BUN också att förlora tiotals miljoner i statsbidrag (upp till 25,9 milj kr). Det ville dock fullmäktige gardera sig mot och avsatte därför 15 milj kr i budgeten för att:
“säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag”.
Alltid något… Och BUN har faktiskt redan fått dessa 15 milj kr för 2020. Det betyder att det “bara” fattas 25 milj kr (och kanske några miljoner i minskade statsbidrag, men det vet vi inte än) för nämnden för upprätthålla samma nivå som tidigare… Och har “vi” tur så kanske det innebär att BUN inte kommer att bryta lika mycket mot lagen som befarat…
Nämnden ansåg inte heller att det var möjligt att förbättra resultaten i år. Därför ändrade nämnden i april förra året de förväntade resultaten, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås för 2020, till att det inte ska bli sämre… 
* “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
* “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
* “Andel elever som når kunskapskraven i åk 1 bibehålles”
* “Medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”
“bibehålles”… Inte bli bättre.
En tämligen tydlig markering från BUN. Kommunledningen har emellertid inte reagerat… Däremot har konsulterna från Public Partner reagerat på kommunledningens passivitet gällande de låga skolresultaten. (Se “Genomlysning av kommunen 3: BUN”.)
Nu på måndag 20 januari är det alltså dags för årets första sammanträde. Och vårterminen börjar i högt tempo med en diger dagordning. Ledamöterna förväntas sätta sig in i 136 sidor och då är ändå inte “omvärldsanalysen” eller den “korta” verksamhetsberättelsen utskickade. Dessa underlag kommer troligtvis på fredag, och de brukar vara på några sidor… Och vill ledamöterna komma med kloka synpunkter på förslaget till den “fördjupade översiktsplanen”, som är ett av ärendena, så måste även denna läsas igenom. Och då pratar vi om ytterligare 220 sidor… Ibland tror jag att man måste vara pensionär för att vara politiker…
Det första ärendet på dagordningen är just “FÖP:en”, dvs den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Pål Castell från miljö- och byggnadsförvaltningen ska informera nämnden. Samme Castell som i måndags, tillsammans med en handfull tjänstepersoner, informerade vänersborgarna om densamma. Det skedde i kommunhuset och det var faktiskt förvånansvärt många som kom dit och lyssnade. Vilket självklart var mycket glädjande.
Det är ganska svårt att ha synpunkter på FÖP:en ur förskole- och skolsynpunkt. Det viktigaste ur nämndens perspektiv är kanske att det ska finnas mark att bygga fler förskolor och skolor på om invånarantalet växer. Och ur barnens och ungdomarnas perspektiv att det finns säkra vägar, framför allt gång- och cykelvägar, till förskolor och skolor. Att det borde finnas grönområden och träd i närheten av förskolorna och skolorna är tämligen meningslöst att framföra… Finns det några sådana områden eller träd eller skogar i närheten av bostadsområden och skolor så ska de tydligen avverkas så snabbt som möjligt… (Jämför Mariedal Östra och Kindblomsvägen på Blåsut…)
Alla invånare i Vänersborg, och Vargön, kan för övrigt studera förslaget och komma med synpunkter – samrådet pågår till den 21 februari. Du kan läsa mer om den Fördjupade Översiktsplanen på kommunens hemsida – “FÖP Vänersborg- Vargön”.
Nämnden ska också svara på en remiss och översända yttrandet till VästKom, “Västsvenska kommunalförbundens samorganisation”. Det handlar om “Samverkan för barns och ungas bästa – överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen”.
Syftet med överenskommelsen är att:
“stärka samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med barnet/ungdomens bästa i centrum. Fokus ligger på barn och unga som är i behov av samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens från båda huvudmännen.”
Förvaltningen sammanfattar yttrandet:
“Vänersborgs kommun anser att överenskommelsen är ett bra och tydligt dokument vad gäller samverkan och det är bra att det blir en överenskommelse istället för två samverkansdokument. Det är positivt att samordnad individuell plan (SIP) som är en vedertagen metod har fått en central roll i överenskommelsen och ersätter Västbus. Det är bra att överenskommelsen lyfter fram och tar tillvara lokala förutsättningar och att förskolan/skolan lyfts fram som en likställd samverkanspart. Vänersborgs kommun saknar koppling till Barnkonventionen i överenskommelsen då denna blir lag 1 januari 2020.”
Det är ett gemensamt yttrande från barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden.
Det är två av de ärenden som BUN ska behandla på måndag. Det är många fler, t ex ny skola på Holmängen, men de återkommer jag till i en senare blogg.
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer