Om den politiska veckan
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir en heldag; mötesförhandlingar på förmiddagen, studiebesök på förskolor och skolor på eftermiddagen och därefter avtackning av förvaltningschef Anne-Len Kriewitz. (Jag har skrivit om ärendelistan i två bloggar; ”BUN 17/6 2019” och ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Några har frågat mig om vem som blir ny förvaltningschef i barn- och utbildningsförvaltningen. Det vet jag ärligt talat inte, och dessutom tror jag inte ens att det är klart. Enligt vad jag har hört pågår rekryteringsprocessen.
På onsdag sammanträder sedan kommunfullmäktige. Sammanträdet startar redan kl 10.00 i festsalen på Folkets hus
Det är en mängd viktiga ärenden som ska beslutas. Den viktigaste är naturligtvis budgeten för 2020. Det var ett tag sedan jag skrev om de olika budgetförslagen, men här kan du hitta dem:
- S+C+MP: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- M+L+KD: ”Budget 2020: Stora neddragningar!”
- SD: ”SD:s budgetförslag”
- V: ”Vänsterpartiets budgetförslag”
Du kan också läsa om fackförbundens synpunkter på budgetförslaget från S+C+MP: ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.
Kommunfullmäktiges junisammanträden brukar vara långa. Så också, antagligen, denna gång. Men det är inte bara budgetärendet som tar tid. Ärendelistorna på budgetsammanträdena i juni är som regel oerhört
långa. På onsdag är det t ex 29 ärenden och handlingar på 1.368 sidor… (Om jag hinner så ska jag återkomma till några av fullmäktiges ärenden.)
Kommunfullmäktiges presidium, eller om det är ordförande Annalena Levin (C) själv, har bestämt att införa särskilda debattregler från och med onsdagens sammanträde. Det tycker jag ”så där” om. Och vad jag förstår så har inte heller Vänsterpartiet gett sitt samtycke till reglerna. Och då lär de egentligen inte kunna införas. I så fall är det Kommunallagen som gäller, och där finns det inga tids- eller andra begränsningar.
Det är inte bara det att ordförande/presidiet har infört begränsningar i talartiden, max 7 min, utan också vilka som får hålla anföranden. I den övergripande budgetdebatten får bara en företrädare från varje parti delta. Det betyder att enbart 9 av fullmäktiges ledamöter får yttra sig i denna del av debatten – 42 av ledamöterna är belagda med munkavle, t ex undertecknad. Det känns så där. Fullmäktige är ju ändå kommunens högsta politiska organ och samtliga ledamöter är utsedda av vänersborgarna. Och så får de inte begära ordet, även om de skulle ha något mycket viktigt att säga…
Sedan följer debatter för nämndernas olika budgetområden, och varje nämnd avhandlas separat. Det är bra. I dessa debatter är reglerna tydligen mer toleranta. Först tilldelas nämligen ordet till nämndens ordförande och vice ordförande.
”Därefter tilldelas ordet till ledamöter efter vanlig begäran om ordet.”
Det måste betyda alla fullmäktiges ledamöter. Talartiden är max 5 min. Det är väl emellertid inget som hindrar att ledamöterna begär ordet en gång till.
I alla övriga ärenden är talartiden också satt till max 5 min.
Visst talar folk onödigt länge ibland, men jag skulle vilja påstå att inte sällan är det de som har längre anföranden som har något meningsfullt att delge, medan flera som uttrycker sig kortare eller sådär ”mittemellan” ibland inte har det. Men vem ska bedöma det? Inte jag i varje fall, och ingen annan heller anser jag. Det måste vara, som jag ser det, upp till varje ledamot att ta det ansvaret själv. Eller möjligtvis gruppledarna i resp parti…
Jag roade mig att kolla hur länge budgetsammanträdena de senaste åren har hållit på.
I november 2018 (valår) pågick sammanträdet mellan kl 15.00-21.00. Själva budgetärendet började dock först kl 18.00. I juni 2017 höll budgetsammanträdet på mellan kl 10.00-18.20, men då är lunchrast, ajourneringar och alla andra ärenden inräknade. Sammanträdet om budgeten i juni 2016 var långt. Det höll på mellan kl 10.00-21.20, men då är allt annat än budgetärendet också inräknat. Dessutom slog nog mötet då rekord i antal ajourneringar och pauser. I juni 2015 tog själva budgetdebatten 5 timmar, men då var det minst 60 min rast.
Så egentligen vet jag inte vad ordförande och/eller presidiet ser som problem. Ett ganska långt sammanträde, en gång om året? Så vad?
Efter midsommar har Kunskapsförbundet Väst sammanträde, och möjligtvis barn- och utbildningsnämnden – vi får se vad ordförande Mats Andersson (C) bestämmer. Jag ska också försöka hinna med att skriva om Solvarms kamp mot kommunen innan mitt sista sommarlov börjar. Det har ju varit förhandlingar i Mark- och miljödomstolen under veckan som har gått. För att få en aning om vad som utspelar sig ”bakom kulisserna” så kan du läsa James Buccis nya blogg ”Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.
Detaljplan Öxnered/Skaven
På onsdag ska kommunfullmäktige fastställa detaljplanen för Skaven och del av Öxnered.
Det är ju egentligen inget konstigt med en ny detaljplan, särskilt inte i ett område som ligger så nära järnvägsstationen i Öxnered. (Själva järnvägsstationen ingår inte i detaljplanen.) Från Öxnered tar det 45 min till Göteborg, 7 min till Trollhättan och 15 min till Uddevalla. Naturligtvis kan du åka till Vänersborg också, det tar 5 min. Dessutom finns det direkttåg till Oslo.
Vänersborg behöver bostäder och området vid Skaven/Öxnered torde vara mycket attraktivt – inte minst för personer som ämnar flytta från Göteborgsregionen, men ändå arbeta kvar. Det är också ett område som också ligger nära vatten och natur. Dessutom är det nära förskolan och skolan i Öxnered, som för övrigt ska renoveras och byggas ut. (Arbetet har nyligen satts igång.)
Kommunen vill på sikt skapa en ny stadsdel i området med blandad bebyggelse som villatomter, hyres- och bostadsrätter – i småhus och flerbostadshus. Inom planområdet skapas möjligheter för omkring 600 nya hushåll. Men då talar vi om en period på 30 år. Det ska även finnas möjlighet för olika former av 
kommersiell service. Ett område (se det röda fältet på kartan nedan) reserveras också för förskola och skola. Det är meningen att denna plan är den första av två–tre etapper i området kring Öxnereds station.
Detaljplanen var utställd för samråd under sommaren 2017 och för granskning under våren 2018. Sedan omarbetades planförslaget efter granskningen i sådan utsträckning att en förnyad granskning genomfördes vid årsskiftet 2018/2019. Förslaget reviderades något också efter denna granskning. Planområdet har t ex minskats ner från det ursprungliga förslaget (framför allt på grund av Länsstyrelsens inställning till strandskyddet) och planen ser nu ut så här:
Det är tänkt att infrastrukturen, dvs GC-vägar (=gång och cykel), gator och vägar ska byggas ut och att området ska knytas ihop med övriga Vänersborg. Mitt emot Öxnereds skola föreslås det att en vägtrafiktunnel ska byggas under Älvsborgsbanan för både biltrafik och GC-väg. Det är också tänkt att bli en bilväg mot Brätte/Onsjö och en väg i sydväst mot Trestad Center, se karta nedan.
De kostnadskalkyler som finns med i underlaget är att en utbyggnad av allmän plats (=park, gator, tunnel och gc-vägar) bedöms uppgå till 53 miljoner kronor. Anslutningsvägen söderut, utanför planområdet, beräknas kosta ungefär 30 miljoner kronor. En tunnel under järnvägen i höjd med Öxnereds skola för bara gång- och cykeltrafik bedöms kosta ca 10 milj kr och med bilmöjlighet 20 milj. (Det är inte osannolikt att kostnaden är inräknad i ”allmän plats”.) Det är mycket preliminära siffror och det blir antagligen inte billigare. Vad jag förstår är t ex inte en anslutningsväg till Möjered med i kalkylen.
Det har alltså varit en del turbulens med detaljplanen. Det finns ju nämligen ett problem, det bor redan människor i området…
Det har kommit in väldigt många yttranden från de boende i området och ett av yttrandena är undertecknat av 93 boende i Öxnered. De flesta av yttrandena handlar om infrastrukturen, järnvägsövergångarna, parkeringsplatserna och höjden på husen.
En sak som upprör är att vägen söderut från järnvägskorsningen över Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) mot Brätte går rakt genom det planerade nya bostadsområdet. Det är viktigt att denna synpunkt beaktas och att vägen blir säker, t ex med fartgupp eller andra lösningar för att få ner hastigheterna etc. Och att det byggs GC-vägar som alternativ till att färdas på genomfartsleden. De boende menar också att vägar och säkra skolvägar, GC, måste byggas innan bebyggelsen av bostäder sätter igång, eftersom byggnationerna kommer att generera mer och tung trafik. Det är ett ganska tungt argument.
När det gäller trafiksituationen inne i själva området så är det tänkt att flera GC-vägar ska anläggas. Dessutom, skriver kommunen, att flerbostadshusen inte bör byggas innan planområdet har en anslutningsväg söderut, eftersom dessa hus kommer att alstra betydligt mer trafik. Det låter klokt.
Flera tycker också att det saknas en trafikanalys och att underlaget i hög grad bygger på gissningar och önsketänkande. Och kanske ligger det något i det. Kommunen anser t ex att trafiken in mot centrum, på Öxneredsvägen/Djupedalsvägen, kommer öka, men bara ”något”. Kommunen menar att en ny väg söderut mot Brätte kommer att avlasta vägen. Öxneredsborna tror att Djupedalsvägen kommer få kraftigt ökad trafikintensitet.
De talas också om att bygga en väg från planområdet till E45:an via den planskilda korsningen vid Möjered. Den här vägen lär inte vara aktuell de närmaste åren, därför att det skulle innebära, står det i underlaget, att en väg behöver breddas och kommunen har inte rådighet över marken utmed hela vägens sträckning. Om en sådan här väg byggs så skulle den få en stor betydelse för trafiksituationen.
Det är många som anser att järnvägsövergångarna över Oslobanan (Göteborg-Oslo/Karlstad) och Älvsborgsbanan (Öxnered-Vänersborg) inte kommer klara den ökade trafiken som planområdet kommer innebära. De menar också att järnvägskorsningarna inte är anpassade för GC-trafik och att bommarna med den täta tågtrafiken ofta är fällda med köer som följd.
De här synpunkterna är nog, enligt min mening, de tyngsta. (Även om själva järnvägsövergångarna faktiskt ligger utanför detaljplaneområdet.) Järnvägsövergångarna har mycket i övrigt att önska. Jag förstår att de boende är oroliga. Den farligaste övergången, vid vägen till Skaven mittemot Öxneredsskolan, ska emellertid byggas bort. Det ska bli en tunnel med en tvåfilig bilväg och en separat GC-väg.
I underlaget svarar kommunen att den har påtalat problemen med järnvägskorsningarna för Trafikverket. Trafikverket bedömer dock att det inte är möjligt att bygga varken över- eller underfart vid Älvsborgsbanan, och jag tror att det också gäller Oslobanan. Trafikverket skriver:
”Att utforma korsningen planskilt anses inte rimligt då topografin på platsen innebär att det krävs långa anslutningsramper för att komma under alternativt över järnvägen.”
Det är nog ändå viktigt att verkligen tömma ut alla möjligheter. Kommunen borde i samarbete med Trafikverket undersöka om det ändå inte går att bygga bort de båda plankorsningarna med tunnlar.
Byggnadsnämnden anser emellertid att plankorsningen vid Öxnereds station klarar ökningen av fordon. Jag är nog inte riktigt säker på det. I underlaget står det:
”Plankorsningen vid Öxnereds station är relativt smal och det finns inte utrymme för avskild gång- och cykeltrafik.”
Det här måste lösas. Järnvägsövergångarna, särskilt över Älvsborgsbanan, är ett problem. Det är viktigt, om nu kommunfullmäktige antar detaljplanen, att alla anslutningsvägar byggs så att trafiken över övergången kan hitta andra vägar. Järnvägsövergångarna måste också vara säkra för framför allt barnen.
Flera av Öxneredsborna motsätter sig den föreslagna parkeringen vid järnvägsstationen på östra sidan av Älvsborgsbanan. Flera menar att det inte behövs därför att de parkeringsplatser som finns inte är fullt utnyttjade. De menar också att pendelparkeringen ligger olämpligt med tanke på närheten till bostäder med störningar av ljud, ljus och avgaser samt ökad insyn.
Jag tror att det som har utarbetat planen har försökt att ordna detta så bra som möjligt. Man skriver att pendelparkeringen ska styras upp med inslag av park. Jag tror att denna fråga ska kunna lösas. Men det är klart, det ska inte byggas parkeringsplatser om de inte behövs, däremot måste de vara med i planen för ev framtida behov.
Det är flera som tycker att höjderna på de nya husen blir för höga. Kommunen säger att den har tagit hänsyn till detta och skriver:
”Förslaget med flerbostadshus närmast järnvägsstationen följer kommunens översiktsplan där det anges att det i anslutning till stationsområdet ska ges utrymme för många bostäder. För de byggrätter som inrymmer tvåvåningsbyggnader kommer nockhöjden max vara 8,5 meter och för de med byggrätt för tre våningar vara max 12 meter.”
OK, det var en hyfsat fyllig redogörelse – vad blir då slutsatsen? Ja eller nej till detaljplaneförslaget?
Det ligger mycket i de synpunkter som de boende har framfört. Min uppfattning är dock att kommunen i detaljplanen har försökt att ta hänsyn till dem. Men det är ju som i så många andra fall, avvägningar mellan intressen. I det här fallet mellan Öxneredsbornas önskemål och kommunens vilja att bygga fler bostäder. Jag anser nog att ett ja till planen är en riktig slutsats, samtidigt som kommunen måste prioritera det vidare arbetet med trafiklösningarna, t ex järnvägsövergångarna och anslutningsvägarna till Brätte och Möjered.
Överklagan till Förvaltningsrätten
Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.
Vi var tre talare i fullmäktige som ansåg att fullmäktiges underlag var ofullständigt. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna. Slutligen hade det inte tagits någon hänsyn till Barnkonventionen. (Barnkonventionen blir lag i Sverige om lite drygt ett halvår, den 1 januari 2020.)
Jag har överklagat kommunfullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Här nedan publicerar jag min överklagan.
===
Till Förvaltningsrätten
Den 22 maj 2019 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 61, KS 2019/180) om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter.
Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas på de kommunalt ägda fastigheterna Skäppan 2 och 3 samt att en väg, Furuvägen, ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning.
Fastigheterna och Furuvägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Skolan är en F-6-skola med nästan 500 elever. Vid exploateringsområdet rör sig många barn.
Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här mynnar också Ollenicklas väg ut. Det rör sig många barn mellan 6-12 år i området. I området parkerar vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder också till skolans parkering, som för övrigt redan nu är för liten och hårt belastad av vårdnadshavare som hämtar och lämnar barn på avsedd plats. Furuvägen är smal och slingrande vilket gör det omöjligt att köra med hög hastighet. En förändring som innebär ”bättre” väg kommer sannolikt att öka hastigheterna på denna väg.
Det har inte förts någon dialog från kommunens sida med rektor eller personal på Mariedalskolan om kommunens exploateringsplaner, inte heller med barn- och utbildningsförvaltningen. Rektor och personal eller förvaltning hade inte ens vetskap om planerna.
Det har följaktligen inte heller gjorts någon konsekvens- eller riskanalys.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:
”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”
Som jag ser det ska konsekvens- och riskanalyser göras innan beslut och vara ett underlag inför beslut.
Barnkonventionen, som blir lag i Sverige från den 1 januari 2020, är också intressant och viktig i sammanhanget. I artikel 3 står det:
”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.”
Det finns ytterligare en aspekt av kommunfullmäktiges beslut och bristerna i beslutsunderlaget.
I Mariedalskolans senaste skyddsrondsprotokoll, som upprättades den 15 november 2018, står det under rubriken ”Trafikmiljö”:
”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”
I skyddsrondsprotokollet står det också:
”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”
Rektor upplever att hen inte kommer någon vart med en lösning av trafiksituationen vid Mariedalskolan och överlåter därför uppgiften till förvaltningschefen i barn- och utbildningsförvaltningen.
Kommunfullmäktige har inte tagit del av skyddsrondsprotokollet och bryr sig således inte heller om vad som står där.
Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.
Därför överklagar jag kommunfullmäktiges beslut.
BUN 17/6 2019
På måndag var det alltså dags igen. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträder på kommunhuset. Det kan vara ”vårens” sista sammanträde – men kanske ändå inte… Ordförande Mats Andersson (C) aviserade redan för en månad sedan att det kan bli ytterligare ett möte. Det beror på kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Och med tanke på de ”huvudförslag” som har lagts fram så blir det antagligen ett kris- och nedskärningssammanträde med nämnden innan ledamöterna får avnjuta sin välbehövliga sommarvila. Om det nu kan bli så mycket vila med, förmodligen, och förhoppningsvis, gnagande dåliga samveten…
I både budgetförslaget från S+C+MP respektive M+L+KD kommer BUN nämligen inte att få de 40,3 miljoner kr som nämnden beräknar att den behöver för att upprätthålla samma kvalitet på verksamheten som i år. Och det betyder att nämnden måste sänka sina kostnader med samma summa. Besparingen motsvarar ungefär 80 tjänster och eftersom nämnden svårligen kan spara på några andra kostnader, så är en nerdragning av personal att vänta. (Se ”Budget 2020: Stora neddragningar!”.)
Men det blir inga budgetdiskussioner på måndag. Istället blir det säkert ett mycket lugnt BUN-möte. Den stora punkten på dagordningen är nog den om den enskilda pedagogiska omsorgen, dvs tillsynen av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. (Den skrev jag om igår, se ”Tuff kritik mot Ströms Slott”.) Men här tror jag att alla partier är eniga i sin uppfattning.
Sammanträdet börjar med en redovisning av ”Nyanländas lärande”. Det är ett projekt som initierades av Skolverket sommaren 2017. Kommuner med hög andel nyanlända elever i förhållande till det totala elevantalet kunde vara med, och Vänersborg bestämde sig för att delta.
Ett lokalt team bestående av representanter från barn- och utbildningsförvaltningens olika verksamhetsområden har tagit fram en nulägesbeskrivning, nulägesanalys och åtgärdsplan. Dessa ska nu redovisas. (Nämnden har inte fått redovisningarna i förväg.)
I handlingarna kan ledamöterna läsa att frånvaron bland personalen, som minskade i början av året, återigen steg under april. Den positiva trenden har alltså brutits. I förskolan uppgick sjukfrånvaron till 7,9%, i fritidshemmen till 9,0% och i grundskolan till 6,2%. Det kan också noteras att elevantalet i den enskilda pedagogiska omsorgen och på fritidshemmen minskar, medan barnen och eleverna fortsätter att bli fler på förskola och grundskola. Det är också noterbart att ingen kritik har riktats mot Vänersborg från Skolinspektionen under året.
Månadens uppföljning av budgetläget prognosticerar ett underskott för hela året på 12,6 milj kr, samma som förra månadsprognosen. Fram till maj gör nämnden ett underskott på närmare 6 miljoner. Och så är det tänkt att nämnden inte ska få några ytterligare pengar nästa år trots att kostnaderna kommer att öka…
Som vanligt ska nämnden få information om lokalsituationen. Det ska också tas beslut om planen för det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Skollagen så ska varje huvudman:
”systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.”
Så här ser planen ut för kommande läsår:
Planen blir nog bra… Vi får se hur själva verksamheten kommer att utvecklas med tanke på nedskärningarna… Om det nu är så viktigt – det verkar som om planer och ”ploppar” premieras högre i dessa tider, i varje fall av kommunledningen.
BUN ska skriva av några fordringar. Det beror på att man i stort sett har gett upp om att få pengarna. Det handlar t ex om att privatpersoner vägrar att betala och att kronofogden har misslyckats med indrivningen. Det handlar om 102.441 kr. På något sätt sker dock en bevakning även i fortsättningen, om det senare skulle visa sig att det finns pengar.
Benny Augustsson (S) och hans kollegor i kommunstyrelsens presidium, Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), vill i höst ge Vänersborgs politiker:
”en grundläggande utbildning som ett stöd i förtroendeuppdraget samt ge en trygg grund för modigt beslutsfattande.”
Med modigare politiker kanske vi kan se en skattehöjning nästa år, eller varför inte redan nu – på onsdagens fullmäktige…
Till sist ska förra månadens sekretessärende följas upp. Men som sagt, det är sekretess.
Ja det finns några andra ”mindre” ärenden också, bland annat ska ordförande Mats Andersson (C) informera om vad han har gjort sedan det förra sammanträdet. Det ska också förvaltningschef Anne-Len Kriewitz göra. För sista gången. Senare på dagen ska förvaltningschefen avtackas för alla sina år i kommunen. Hon ska nämligen gå i tidig pension, ung som hon är.
På eftermiddagen ska nämndens ledamöter ge sig ut på en studieresa och besöka några av kommunens förskolor och skolor. Vilka är dock hemligt. Därefter kan nämndsledamöterna behaga åtskiljas och gå till sommarvila.
Kanske…
Tuff kritik mot Ströms Slott
På måndag är det dags igen, barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på kommunhuset. Ett av ärendena, kanske det viktigaste, handlar om enskild pedagogisk omsorg.
Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas av föreningar eller privata företag. Det kallas då enskild pedagogisk omsorg eller ”pedagogisk omsorg i fristående regi”. Ofta handlar den enskilda pedagogiska omsorgen om ”dagmammor”/föräldrar som anställs för att ta hand om barn i hemmen. Dagmammornas egna barn ingår inte sällan i barngruppen.
Enskild pedagogisk omsorg ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Det gör barn- och utbildningsnämnden genom att regelbundet genomföra tillsyn. (Det är Skollagen som reglerar det här.)
Förvaltningen har under året gjort tillsyn av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. Resultatet är tämligen nedslående…
Vid tillsynen framkom det flera brister, men två är av det allvarligare slaget. Och det är dessutom brister som har påpekats tidigare – utan att de är åtgärdade på ett tillfredsställande sätt.
Kommunen har krav på att personalen ska ha minst barnskötarutbildning. Det är för att tillförsäkra sig om att barnen får det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. (Sedan 2016 finns detta krav för alla som arbetar med barn 1–13 år i kommunen.) Det är emellertid endast ett fåtal som är examinerade barnskötare. Huvudmannen, dvs Ströms Slott, har anordnat interna, privata utbildningar, men dessa godkänner inte kommunen.
Det har även framkommit brister i det så kallade andraspråkstimulerande arbetet. De anställda dagbarnvårdarna på Ströms Slott behärskar helt enkelt inte det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. Skollagens krav och de allmänna råden uppfylls därmed inte.
Förvaltningen anser inte heller att barnen får ta del av andra verksamheter utanför den pedagogiska omsorgen i den utsträckning som de borde få. Barnens allsidiga kontakter och sociala gemenskap främjas inte på det sätt som Skollagen föreskriver.
I tillsynen framkom också att flera av dagbarnvårdarna har svårt att förklara hur de anpassar verksamheten till de behov som barnen har. Förvaltningen förmodar att så inte sker, i varje inte på alla ställen.
Rapporten innehåller en del annan ”kritik” också. Så skrivs det t ex att:
- ”Ingen av dagbarnvårdarna kan redogöra för att de skriver uppföljningar som efterfrågas av huvudmannen.”
- ”I några fall förklarar de äldre barnen att de yngre inte pratar svenska utan endast kan kommunicera på modersmål.”
- ”i två fall kan bokbeståndet (på svenska; min anm) sägas vara tämligen skralt. Hos flera dagbarnvårdare observerades det att böckerna inte var öppnade och sparsamt använda.”
Det ska för rättvisans skull också sägas att tillsynen även upplevde en del positiva saker. Och jag förmodar att barnen trivdes och hade det bra. Det står inget annat i rapporten.
Men som ”grädde på moset” påtalar förvaltningen att Ströms Slott, från 2016 till 2019, aldrig har inkommit med en felfri faktura! Är det en faktura som ”bara” har cirka 15 felposter så betraktas den av förvaltningen s
om bra… Det betyder naturligtvis att barn- och utbildningsförvaltningens personal får lägga ner orimligt mycket tid och arbete på denna hantering.
På måndag ska BUN besluta om att förelägga Ströms Slott att inkomma med en plan för att åtgärda bristerna och höja kvalitén på verksamheten. Denna plan ska vara nämnden tillhanda senast den 30 september.
Det finns dock inget hot om vite. Som det var/är i Trollhättan. (Se ”Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.) Egentligen vore det kanske läge att BUN redan nu använde sig av detta hot…
Hur som helst är det inte helt osannolikt att Ströms Slott inte kommer att lyckas med att rätta till bristerna – de har ju påtalats tidigare utan att de åtgärdats. Och den dagen blir det säkert inte bara aktuellt med vite, utan att BUN direkt går ett steg längre.
I Skollagen kap 26, 13 §, står det nämligen:
”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som
myndigheten har meddelat enligt denna lag, om
1. ett föreläggande … inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.”
Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…
Solvarm förlorade i Förvaltningsrätten
”Anders och Rosemary Solvarm äger fastigheten Sikhall 1:20. De har i en skrivelse till Vänersborgs kommun, under åberopande av 9 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster, begärt att befintligt verksamhetsområde ska inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte ska omfattas. Skrivelsen innefattade även en begäran om att befrias från anläggningsavgift enligt 24 § samma lag.”
Så inleds domen från Förvaltningsrätten i Göteborg.
Det gäller familjen Solvarm och naturhuset i Sikhall. Det är samma naturhus som tas upp i serien ”Amazing Interiors” på Netflix, avsnitt 12, några minuter in i programmet.
Solvarm har och har haft tre ”strider” med Vänersborgs kommun. En håller just nu på (i Mark- och miljödomstolen) och två är ”avklarade”. Den första som är färdigbehandlad är striden om tillstånden för Solvarms två ”enskilda” VA-system. De godkändes av en vänsterpartist, en miljöpartist och två socialdemokrater, som hade majoritet, i miljö- och hälsoskyddsnämnden den 11 juni förra året (se ”Solvarms tre strider med kommunen”).
Domen i den andra striden avkunnades den 29 maj av Förvaltningsrätten. Solvarm förlorade…
Solvarms överklagande till Förvaltningsrätten handlade om att fastighetens/naturhusets VA-system är överlägset kommunens eget, vilket också Miljö- och hälsoskyddsnämnden på sätt och vis konstaterade i sitt beslut. Solvarm ville därför att verksamhetsområdet skulle inskränkas, dvs naturhuset skulle få ett undantag – det skulle inte tvingas in i det kommunala VA-nätet. (Se ”Solvarms tre strider med kommunen”.)
Solvarm stödde sig på 9 § i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV):
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det är värt att notera att det i denna lagparagraf inte står att den enskilda VA-anläggningen ska vara bättre eller överlägsen kommunens VA-lösning, som kommunen ibland har hävdat… Det räcker med att anläggningen ”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”.
För övrigt tycker jag att paragrafen är hur tydlig som helst när det gäller åtminstone en sak – det går att göra inskränkningar i ett verksamhetsområde, det går att göra undantag. Det tyckte emellertid inte majoriteten i samhällsbyggnadsnämnden, den tyckte inte att lagen gav stöd till Solvarm. Denna majoritet ansåg inte ens att Solvarm hade rätt att begära ett undantag och få ärendet prövat i sak!
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning av ett verksamhetsområde enligt 9 § LAV.”
Egentligen kan man tycka att politikerna borde lyssna på sina invånare och visa dem respekt oavsett vad lagen säger eller inte. Och kanske skulle nämnden kunna förväntas vara lite mer ödmjuk när den faktiskt själv skrev:
”LAV:s bestämmelser ger inget besked om vem som äger behörighet att påkalla en prövning om inskränkning enligt 9 § nämnd lag.”
Precis. Lagen är inte solklar. Är det då inte anmärkningsvärt att betongpartierna i samhällsbyggnadsnämnden, dvs alla partier utom Vänsterpartiet, likt förbaskat förvägrade Solvarm rätten att få en prövning i sak – och tvingade familjen att överklaga, med allt den kraft och tid som detta tar?
När det gällde den ”riktiga” sakfrågan, om naturhusets VA-system, så ansåg majoriteten i samhällsbyggnadsnämnden att det saknade betydelse:
”Beskaffenheten av den kretsloppsanpassade lösning som används inom Sikhall 1:20 är utan betydelse.”
Jag ska inte repetera hur VA-systemet är uppbyggt utan hänvisar till de bloggar jag skrivit tidigare. (Klicka här så får du fram åtskilliga bloggar om Solvarm och familjens naturhus.)
Förvaltningsrätten resonerar i sin dom om den har rätt att laglighetspröva Solvarms överklagande, och efter en del spetsfundiga resonemang kommer den fram till att den har det… Bra så. Men så kommer den ”klassiska” kommentaren:
”Vid en sådan laglighetsprövning är förvaltningsrätten enligt bestämmelserna i 13 kap. 8 § kommunallagen begränsad till en prövning av om det överklagade beslutet är olagligt eller inte har tillkommit i laga ordning. Förvaltningsrätten får alltså inte pröva det överklagade beslutets lämplighet och kan inte heller sätta något annat beslut i dess ställe.”
Den har man hört förut… Förvaltningsrätten prövar bara om beslutet rent formellt har kommit till i laga ordning. Prövningen innebär att rätten överhuvudtaget inte prövar själva innehållet i Solvarms överklagan.
Förvaltningsrätten skriver i domen:
”Enligt förvaltningsrättens bedömning är lagstiftarens avsikt med prövningen och överprövningen av va-frågor därmed klar såtillvida att kommunens beslut om va-anläggningars verksamhetsområden inte ska bli föremål för prövning eller överprövning i sak och att enskilda fastighetsägare som vill undgå avgiftsskyldighet därför istället är hänvisade till att i särskild ordning visa att deras fastighets va-behov kan klaras på ett bättre sätt. Förvaltningsrätten bedömer därmed att Anders Solvarm inte har visat att kommunens avvisningsbeslut har varit olagligt. Förvaltningsrätten anser inte heller i övrigt att Anders Solvarm har visat att det överklagade beslutet har föregåtts av sådana fel att beslutet bör upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.”
Det är tydligen inte Förvaltningsrättens sak att bedöma om ”deras fastighets va-behov kan klaras på ett bättre sätt”. (Notera att Förvaltningsrätten missuppfattar lagen när den skriver ”på ett bättre sätt”. I lagen står det ju, som jag konstaterade tidigare, att det räcker med att VA-lösningen ”kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”!) Men särskilt tydlig är inte Förvaltningsrättens skrivning ovan (citatet). Förvaltningsrätten tycks som sagt vara mer förtjust i juridiskt spetsfundiga resonemang och formuleringar än att bli förstådd…
Och då kan domen bara bli en…
”Vad Anders Solvarm har anfört visar därmed inte att beslutet strider mot någon av prövningsgrunderna i 13 kap. 8 § kommunallagen. Överklagandet ska därför avslås.”
Men det var lätt att förstå. Det betyder att Förvaltningsrätten inte anser att samhällsbyggnadsnämndens beslut har tillkommit på olagligt sätt.
Familjen Solvarm förlorade alltså.
Det är egentligen en absurd dom. Det ger en kommun en enväldig (diktatorisk) rätt att tolka lagen precis som den vill. Tolkningen innebär att den enskilde inte kan begära prövning även om kommunen helt struntar i att följa tankarna bakom lagen.
James Bucci (V) var en av de två vänsterpartister i samhällsbyggnadsnämnden som ansåg att Solvarm skulle få ett undantag, och slippa att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Bucci skrev en motion till nämnden den 12 april.
Bucci yrkade att (se vad Bucci själv skriver – ”Vårbruk i Lilleskogsdalen”):
”samhällsbyggnadsnämnden prövar frågan om befintligt verksamhetsområde för VA som omfattar fastighet Sikhall 1:20 kan inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte skall omfattas.”
Motionen ska behandlas på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde nu på torsdag (13/6). Dock finns det inget som helst underlag i handlingarna (du kan ladda ner handlingarna här). Det betyder att förvaltningen/tjänstemännen inte har utrett frågan. Och det får mig att undra om nämnden kan fatta något beslut. Vi får se hur nämnden tänker gå till väga med motionen.
Under tiden utkämpar Solvarm sin tredje kamp mot kommunen. Den kampen sker i Mark- och miljödomstolen just nu. Om kommunen vinner, så finns det med all sannolikhet ingen i hela detta land som får ha ett enskilt avlopp – om kommunen drar fram kommunalt VA.
Aqua Blå 2019
Det går inte att skriva om något annat än Aqua Blå denna söndag. För det är inte ofta som helger i Vänersborg präglas av en närmast internationell anda. Aqua Blå-festivalen, som för övrigt inte kan ha undgått en enda vänersborgare, skulle ha gjort självaste Birger Sjöberg stolt. Staden har definitivt gjort skäl för sitt smeknamn ”Lilla Paris”.
Aqua Blå betyder karnevalsstämning långt in på småtimmarna. Med ett myller av människor på stan – på Sanden, på Hamngatan och i centrum. Barn, ungdomar, medelålders och pensionärer, nysvenskar och gammelsvenskar, muslimer, ateister, kristna och till och med ett inte ringa antal trollhättebor (vilket kanske är det allra bästa betyg som Aqua Blå kan få), i en salig blandning. Helt underbart att se.
Tyvärr missade jag fredagen eftersom jag hade andra ”åtaganden” – i Malmö. Tyvärr och tyvärr… Det var en mycket trevlig och uppskattad studentuppvaktning där en stor del av släkten samlades. Trots att uppvaktningen höll till endast några stenkast från Öresund syntes inte en enda fiskmås. Det var en befriande upplevelse. (Jag har för övrigt blivit ombedd att starta en namninsamling mot fiskmåseeländet i Nordstan. Vi är många som terroriseras. Se ”Fiskmåsarnas återkomst”.)
Lördagen på Aqua Blå var fantastisk. Det har nog aldrig varit så många människor i rörelse. Det verkar som om Aqua Blå växer för varje år.
Det var flera bra uppträdanden på festivalens olika scener, men jag tror inte att det bara var det som lockade folk. Det är nog framför allt att vänner kan gå ut tillsammans på ett avslappnat sätt. Och vet man inte vem man ska gå ut med, så är det ändå bara att ge sig ut. Det är så många människor ”på stan” så alltid träffar man någon bekant. 
Dessutom har helgen blivit en återvändarhelg. Flera gamla bekanta vänersborgsansikten syntes i vimlet. Erik Blix var där, liksom Bill, Håkan, Terz och Dan. För att inte tala om Magnus som var där med sin ”racerbåt” från Sikhall.
Söndagen var något avslagen. Det var t ex endast tre partier representerade – S, V och märkligt nog L. M och SD som ofta syns lite varstans nu för tiden lyste med sin frånvaro. Det kanske inte gjorde så mycket i och för sig. Intresset för politik denna söndag var tämligen svalt, precis som vädret.
Något som fångade mina ögon var en stor träbåt. Det var en lekbåt som Lions skänkte till kommunens alla barn. Och det med anledning av kommunens 375-årsjubileum. Kommunen tackar Lions för denna gåva. (Det tar jag för givet.)
Vänsterpartiet fick en del idéer av förbipasserande och intresserade. Det fanns två klotterplank, med en fråga på varje – ”Vad tycker du behöver förbättras i vår kommun? och ”Vad tycker du kommunens pengar ska/inte ska användas till?”.
Det kom en del förslag. Som förbättringar nämndes bland annat: ”Mer lärare i skolan!”, ”Fler äldreboende”, ”Mer pengar till musikskolan”, ”Sluta tjafsa – börja bygga vår kommun!” och ”Stoppa fria skolvalet!”. För att nämna några.
Någon vill använda mer pengar till flera lekplatser och evenemang, medan någon skrev ”Inga mer pengar till arenan!”.
Det har varit ett hyfsat väder denna helg, trots en del regnskurar. Det var till och med några som passade på att ta sig ett dopp i Hamnkanalen. Något som faktiskt är förbjudet enligt den lokala ordningsstadgan. Och det beror inte på någon tråkig mentalitet från politikernas sida. Nä, vattnet är inte alltid helt fräscht. Det kan nämligen hända att avlopp bräddas i vattnet…
Det fanns några på festivalen som undrade vem som t ex står för alla kostnader kring festivalen och vart intäkterna går. Och var kommunen står i detta. Det vågar jag inte svara på, men om några veckor när jag antar att all bokföring och alla räkenskaper är sammanställda, så är det kanske läge att fråga. Det är självklart så att allt ska gå rätt till, på Aqua Blå liksom överallt där pengar ”byter ägare”.
Nu är det ett år kvar till nästa Aqua Blå. Kanske blir det ännu bättre då, med ännu fler uppträdanden, ännu fler människor och kanske till och med ännu fler trollhättebor…
Stefan Kärvling
Senaste kommentarer