Brättelänken på gång
Vänersborgs kommun planerar att anlägga en väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven, den så kallade Brättelänken. Vägen har varit en dröm för flera politiker och invånare under många år, kanske framför allt för kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Andra politiker och invånare är mer tveksamma till planerna, det är ju om inte annat ett dyrt projekt.
Den senaste utredningen motiverar en ny väg på följande sätt:
“Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Väglänken möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och har stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten.”
En Brättelänk har utretts och ett förslag med två alternativ presenterades i samhällsbyggnadsnämnden i februari 2024. (Se flygbild nedan.) Det norra alternativet (nr 1) skulle gå rätt över fornminnet Brätte, 1500-talsstaden vid Vassbottens södra ände, Vänersborgs föregångare. Det södra alternativet (nr 2) skulle gå runt den gamla hamn- och köpstaden.
Samhällsbyggnadsnämnden förordade (dock inte James Bucci, V) att vägen skulle gå rätt över fornminnet Brätte, dvs den norra sträckningen. Det verkade som Augustsson och de styrande tyckte att det var den bästa idén. När ärendet kom upp i kommunstyrelsen i maj 2024
remitterades förslaget därför till flera andra nämnder. Det var bara jag som tyckte att det var en dålig idé. Det skulle bara ta onödig tid, och pengar. Det norra alternativet var helt otänkbart – och dessutom var utredningen undermålig.
Den 30 oktober 2024 behandlade kommunstyrelsen (KS) de remissvar från nämnderna som lämnats. Nämnderna dissade både utredningen och det norra alternativet. Det hindrade inte KS från att uppdra åt (jag ansåg fortfarande att det var bortkastad tid):
“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
På onsdag ska den kompletterade lokaliseringsutredningen för Brättelänken behandlas. (Lokaliseringsutredningen kan laddas ner här.)
Den nya utredningen har många synpunkter på den gamla utredningen, och framför allt på förslaget att förorda det norra alternativet. Det slås direkt fast i rapportens sammanfattning:
“Riksintresset för kulturmiljö är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med det norra alternativet eftersom det går genom riksintressets kärnvärde. Vi kan därmed utgå från att de inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till Mark- och miljödomstolen med detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och en kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att Mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns.
Utöver detta talar även naturvärdena som finns på platsen för en anläggning i det södra läget. Det är inte heller troligt att dispens från strandskyddet beviljas när en alternativ sträckning som inte påverkar strandskyddet finns.”
Det hänvisas till Länsstyrelsen, men jag anser att det egentligen är “överkurs”. Brätte är en del av Vänersborgs historia. Fornminnet berättar om hur folk har levt och verkat i dessa trakter. Vi som vänersborgare bör göra allt för att bevara Brätte.
Den nya Lokaliseringsutredningen rekommenderar alltså att vägen anläggs i enlighet med det södra alternativet. Men utredningen har en idé som den inte går in närmare på:
“Man bör dock undersöka om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet.”
Utredningen anser även att det ska vara möjligt att fortsättningsvis cykla på det norra vägalternativet, precis som nu.
Utredningen handlar om varför det södra alternativet är att föredra framför det norra. Som stöd hänvisas det inte bara till Länsstyrelsen utan till utredningar, inventeringar, remissvar, lagtexter osv. Allt talar för det södra alternativet.
Lokaliseringsutredningen avslutas med en sammanställning av vad som behöver hanteras i det fortsatta arbetet i form av utredningar, tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande.
Lokaliseringsutredningen är gedigen och bra, men på flera sätt onödig. Den skulle, som jag ser det, ha kunnat strunta i att “bevisa” varför den norra vägsträckningen inte var acceptabel och bara riktat in sig på det fortsatta arbetet. Men visst, utredningen är en grundlig sammanställning av fakta – och gjord enligt det uppdrag som kommunstyrelsen gav.
I kommunstyrelsens ordförandes förslag (= de styrande partiernas förslag) till MRP 2027-2029 så är investeringspengar avsatta till Brättelänken. Den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr. Investeringen fördelas på följande sätt: 5 milj år 2027, 21 milj år 2028 och 15 milj år 2029.
Det är mycket som behöver göras innan spaden kan sättas i marken och vägarbetet börja. Det återstår att se om tidsplaneringen håller – och om kostnadsberäkningarna gör det…
Men först och främst ska det fattas beslut om Brättelänken. Och det återstår att se om invånarna och partierna i Vänersborgs kommun vill ha en ny väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober 2024
- ”Brätte: Georadarundersökningen” – 30 mars 2025
- ”Brättelänken på gång” – 28 maj 2026
Det andra överklagandet då?
Harlitz Henrik (M) och bloggaren Stefan Kärvling (V) har det senaste halvåret överklagat två beslut i Vänersborgs kommunfullmäktige. De fick rätt i ett av dem, ett mycket viktigt principiellt ärende om återremisser och motiveringar. Det kändes bra. Faktiskt väldigt bra. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)
Det andra beslutet, som är överklagat, fattades av kommunfullmäktige den 22 april (2026). Det var beslutet i ärendet ”Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Det handlade om Sörbygården i Brålanda. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Beslutsförslaget var att informationen i ärendet bara skulle noteras. Det hindrade emellertid inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att helt oväntat, som en blixt från en klar himmel, lägga ett tilläggsförslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Harlitz och jag överklagade detta tilläggsförslag, som Augustsson och socialdemokraterna med “svanspartiernas” (C+KD+MP) givna och okritiska stöd, röstade igenom. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.)
I vår överklagan angavs flera skäl för att beslutet inte hade tillkommit i laga ordning, t ex att tilläggsyrkandet förändrade ärendets karaktär så att det i praktiken blev ett nytt ärende. Det kanske viktigaste skälet var emellertid att kommunfullmäktige hade överskridit sin kompetens, sina befogenheter.
Vi ansåg att fullmäktiges beslut stod i strid med den ansvarsfördelning som följer av Kommunallagen samt av socialnämndens reglemente, där nämnden själv ansvarar för verksamhetens ändamålsenlighet och genomförande. (Se “KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.)
Harlitz och jag begärde samtidigt inhibition av fullmäktiges beslut. (Se “KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.) Inhibition betyder att verkställandet av beslutet inte ska ske förrän Förvaltningsrätten avkunnar en slutlig dom. Juristerna på kommunen yttrade sig och sedan avslog Förvaltningsrätten vår begäran om inhibition. Det var en besvikelse, och det har jag redogjort för tidigare. (Se “Sörby: Avslag på inhibition”.)
Det överklagade beslutet i kommunfullmäktige inklusive inhibitionen kan vara överspelat på grund av de styrande partiernas kovändning i Sörbyfrågan. Det vill säga, om de nu verkligen fullföljer sitt löfte om att stoppa ”vakanshållningen”/nedläggningen – och bestämmer sig för att verkställa det
beslut som oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) i socialnämnden redan har fattat ett flertal gånger… Men erfarenheten från kommunpolitiken säger nog att man inte ska ropa hej förrän man är över bäcken. Tilltron till de styrandes löften är inte särskilt hög nu för tiden…
Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte avkunnat dom i själva sakfrågan, även om avslaget på vår begäran om inhibition tyvärr ger en ganska tydlig fingervisning om hur rätten tänker sig den kommande domen…
Men Harlitz/Kärvling ger inte upp, vi tycker faktiskt att vi har rätt. Och nu har vi fått möjlighet att yttra oss över kommunjuristernas yttrande, ett yttrande som handlade om både inhibitionen och själva sakfrågan. Den möjligheten låter vi inte gå till spillo. I går söndag (24 maj) skickade vi in vårt yttrande. Yttrandet, som alltså är ett yttrande över kommunens yttrande, återges i sin helhet nedan. Det kan också laddas ned som pdf-fil här. (Kommunens yttrande kan laddas ner här.)
Det skulle förvåna om Förvaltningsrättens dom kommer innan semestrarna, men man vet aldrig – juridikens vägar är ofta outgrundliga.
==
Till Förvaltningsrätten i Göteborg
Yttrande med anledning av kommunens yttrande
Klagandena vidhåller att kommunfullmäktiges beslut 2026-04-22 § 61 ska upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.
Kommunens yttrande föranleder följande kommentarer.
1 Fullmäktige har överskridit sin kompetens
Kommunen gör gällande att fullmäktiges beslut endast utgör en ”uppmaning” till socialnämnden och därför skulle vara tillåtet inom ramen för fullmäktiges styrning av nämnderna. Denna beskrivning underskattar enligt klagandena beslutets faktiska innebörd. Kommunfullmäktige kan inte kringgå den kompetensfördelning som följer av kommunallagen genom en mjukare språklig formulering.
Det överklagade beslutet riktar sig till en specifik nämnd i ett konkret verksamhetsärende och avser en bestämd åtgärd – att fullfölja förvaltningens tidigare förslag om att vakanshålla platser på Sörbygården. Beslutet antogs dessutom i direkt anslutning till att fullmäktige uttalade att nämnden inte kunde räkna med ytterligare budgetmedel.
Beslutet får därmed en tydlig styrande och handlingsdirigerande funktion. Det är inte fråga om ett allmänt politiskt uttalande eller ett övergripande målbeslut, utan om ett konkret ställningstagande till hur socialnämnden ska bedriva verksamheten i ett specifikt fall.
Enligt 6 kap. 6 § kommunallagen ansvarar nämnderna för verksamheten inom sina respektive områden. Detta ansvar innefattar rätten att fatta operativa beslut inom verksamheten. Fullmäktiges roll är att besluta om mål, budget, riktlinjer och reglementen – inte att ingripa i nämndens löpande verksamhetsutövning utan föregående förändring av ansvarsfördelningen genom reglemente.
Kommunen försöker adoptera 5 kap. 1 § kommunallagen (”frågor av större vikt”) genom att plötsligt lyfta in att fastigheten har underkänt brandskydd. Detta framstår som ett argument konstruerat i efterhand för att legitimera att fullmäktige lagt sig i. Om det primära syftet med tilläggsyrkandet var brandskydd, borde yrkandet ha formulerats kring säkerhet, men enligt handlingarna var syftet uttryckligen ”att uppnå en budget i balans”.
Kommunen hänvisar till att frågan om fastigheten kan vara av ”större vikt” enligt 5 kap. 1 § kommunallagen. Den bestämmelsen reglerar emellertid fullmäktiges övergripande ansvar för kommunens viktigare angelägenheter. Den innebär inte att fullmäktige därigenom övertar nämndens operativa beslutanderätt i enskilda verksamhetsfrågor.
Det är vidare av betydelse att socialnämnden redan behandlat frågan och inte ställt sig bakom de aktuella åtgärderna. Fullmäktiges beslut innebär därför i praktiken att fullmäktige ersätter nämndens bedömning med sin egen.
Kommunens hänvisning till 12 kap. 2 § regeringsformen och 6 kap. 3 § kommunallagen förändrar inte denna bedömning. Klagandena har inte gjort gällande att ärendet avser myndighetsutövning mot enskild. Överklagandet grundas istället på att fullmäktige överskridit den kompetensfördelning mellan fullmäktige och nämnd som följer av kommunallagen, särskilt 6 kap. 6 §.
2 Frågan om beredning
Kommunen gör gällande att tilläggsyrkandet låg inom ramen för det beredda ärendet och därför inte utgjorde ett nytt ärende.
Klagandena vidhåller att tilläggsyrkandet tillförde nya självständiga beslutspunkter som förändrade ärendets karaktär. Ärendet avsåg socialnämndens återrapportering av åtgärdsplan. Genom tilläggsyrkandet gick fullmäktige vidare och tog ställning i en konkret verksamhetsfråga genom att rikta en uttrycklig handlingsanvisning till nämnden avseende Sörbygården.
Det beslut som fullmäktige faktiskt fattade hade därmed inte beretts i den ordning som krävs enligt 5 kap. 26 § kommunallagen.
Sammanfattning
Kommunfullmäktiges beslut innebär ett otillåtet ingripande i socialnämndens operativa ansvar enligt 6 kap. 6 § kommunallagen. Att beslutet formulerats som en ”uppmaning” förändrar inte dess faktiska innebörd eller rättsliga effekt.![]()
Beslutet ska därför upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.
==
Blogginlägg om överklagan angående att kommunfullmäktige har överskridit sin kompetens:
- “KF: Demokratin undergrävs…” – 23 april 2026
- “KF-beslutet om Sörbygården överklagat” – 4 maj 2026
- “Sörby: Avslag på inhibition” – 9 maj 2026
- “Det andra överklagandet då?” – 25 maj 2026
Historien om det svarta taket i Vargön är slut
Historien om det svarta taket i Vargön har pågått ett antal år. Nu har historien fått ett positivt avslut. Tyvärr är det dock svårt att känna någon glädje på Snickaregårdsvägen…
Historien börjar år 2002. Då flyttar familjen Thorenius till Snickaregårdsvägen i Vargön. Huset tillhörde ett grupphusområde som byggdes på 1960-talet. Ursprungligen hade husen varit lika i fasadgestaltning, färger och takform.
När Thorenius flyttade in var inte området så enhetligt längre. Flera hus hade t ex målats om. Det fanns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Och förändringarna fortsatte successivt. Flera hus bytte dessutom till svarta tak.
Torenius bestämde sig för att byta tak år 2016. De valde svarta, blanka takpannor för att snön lättare skulle glida av. De skulle dessutom sätta upp svarta solpaneler.
Fyra år efter takbytet, den 11 december 2020, upprättade byggnadsförvaltningen ett tillsynsärende. Förvaltningen hade fått information om att Thorenius hade utfört en olovlig åtgärd. Och Vänersborgs byggnadsförvaltning är inte att leka med när den vädrar olovliga åtgärder från vanliga kommuninvånare…
Den 31 oktober 2023 slog byggnadsnämnden näven i bordet och fattade beslutet att Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius skulle tvingas att betala upp mot ett sexsiffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen.
Nu började en tid av kamp mot myndigheterna, eller ska man kalla det, myndigheternas kamp mot Thorenius. Det blev långa och besvärliga år. Det var inte vad Thorenius önskade.
Byggnadsnämndens beslut överklagades, men både Länsstyrelsen (8 april 2024) och Mark- och miljödomstolen (21 aug 2024) gick på byggnadsnämndens linje och avvisade överklagandena. Mark- och miljööverdomstolen gav inte heller prövningstillstånd.
Den 14 oktober 2024 uppmärksammade TTELA Thorenius situation och skrev en längre artikel. (Se TTELA “Björn och Teresa tvingas byta tak efter åtta år – har fel färg”.) Det var många läsare som upprördes av kommunens behandling av Thorenius. Jag var en av dem och fem dagar efter TTELA:s artikel skrev jag mitt första blogginlägg. Det följdes av flera. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Thorenius ansökte senare på hösten 2024 om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var förgäves. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Men denna gång var byggnadsnämnden inte enig. Voteringen slutade 4-4. Ordförande Benny Jonassons (S) röst avgjorde. Det visade sig dock att en ledamot hade avstått från att rösta. Och när det gäller “myndighetsutövning mot enskild” måste alla ledamöter rösta.
Beslutet överklagades och Länsstyrelsen bestämde att byggnadsnämndens beslut fick göras om, och rätt denna gång.
Nu var historien om det svarta taket på många kommuninvånares läppar. Det var inga snälla ord som sades om byggnadsnämnden och dess förvaltning. Historien berättades till och med i grannkommunerna, som ett varnande och avskräckande exempel.
Den 7 april 2026 behandlades ärendet om det svarta taket återigen. Denna dag var tydligen politikerna i byggnadsnämnden på ett alldeles strålande humör. De struntade helt i byggnadsförvaltningens förslag till beslut som återigen innebar ett avslag av det sökta bygglovet. Det blev inte ens någon votering om taket.
Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Däremot var nämnden oenig om kostnaden för bygglovet, 5.621 kr. Pontus Gläntegård (V) yrkade att bygglovsavgiften skulle sättas ner till 0 kr. I yrkandet instämde Torbjörn Moqvist (SD). Det gjorde ingen annan…
Kommunens beslut kan överklagas. Det kan ske upp till 3 veckor efter att protokollet är justerat och offentliggjort. Torsdagen den 14 maj gick överklagandetiden ut och på fredagen hade fortfarande ingen överklagan kommit till kommunen.
Det betyder att byggnadsnämndens beslut att ge bygglov i efterhand har vunnit laga kraft. Det svarta taket på Thorenius hus får vara kvar.
Det tragiska i historien och som gör att ingen kan känna någon större glädje på Snickaregårdsvägen är att maken och fadern Björn Thorenius avled den 13 maj, dagen före överklagandetiden gick ut.
Vila i frid Björn Thorenius.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- “Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
- “Historien om det svarta taket i Vargön är slut” – 22 maj 2026
För- och grundskola: Strukturutredningen
Det har varit en politisk händelserik vecka sett till antalet möten. Det var sammanträde igår onsdag med kommunfullmäktige (KF), i måndags var det barn- och utbildningsnämnden (BUN), i tisdags kultur- och fritidsnämnden och idag sammanträdde socialnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Och däremellan har det varit ett par gruppmöten. Förutom gruppmötena har jag deltagit på KF:s och BUN:s sammanträden.
Barn- och utbildningsnämnden står inför den kanske största utmaningen sedan 2012. Det var då det diskuterades vilka grundskolor som skulle läggas ner. Nämnden var tvungen att dra åt svångremmen eftersom bygget av Arena Vänersborg kostade kommunen nästan 170 milj kr mer än beräknat. På grund av en veritabel opinionsstorm från vårdnadshavare, anhöriga och andra kommuninvånare lades emellertid ingen skola ner…
Dagens ekonomiska situation för kommunen är i och för sig inte heller något att skryta med, men nu står BUN inför en betydande utmaning av annat slag – en barn- och elevminskning. När barn- och elevantalet minskar de kommande åren, samtidigt som behovet av underhåll och investeringar är stort, riskerar en ökande andel av resurserna att bindas i lokaler.
Det skriver utredarna i det gedigna underlaget “Översyn av organisationen utifrån förändrade behov”. De fortsätter:
“När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser som personal, läromedel och måltider.”
Det handlar inte om att göra kortsiktiga besparingar, utan att på lång sikt frigöra resurser till verksamhetens kärnuppdrag och skapa en mer stabil grund för kvalitet och likvärdighet:
“Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
Det kan vara värt att upprepa att det i dagsläget alltså finns ett stort behov av underhåll och investeringar i kommunens förskolor och grundskolor. Det innebär rent konkret att:
“nuvarande och framtida generationer kommer att betala för det eftersatta underhåll som inte har, men borde ha utförts under tidigare årtionden.”
Detta är också ett argument för att något måste göras med strukturen.
Det är en gedigen utredning/översyn av kommunens förskolor och skolor. (Utredningen/översynen kan laddas ned här.) Den tar upp alla förutsättningar som tänkas kan för att kunna fatta genomtänkta och kloka beslut. Den innehåller allt från fastigheters status och hyreskostnader till lärartäthet och elevresultat. Men utredningen lägger också fram förslag på förändringar av strukturen.
De här förändringarna för kommunens förskolor föreslår barn- och utbildningsförvaltningen:
- Åkaregatans förskola (Onsjö) stängs aug 2026.
- Björkvägens förskola (Vargön) stängs aug 2027.
- Korsgatans förskola stängs juni 2028.

- Dalaborgs förskola stängs sommaren 2028.
- Frändefors förskola – den externt inhyrda lokalen avlämnas dec 2028 medan en modul föreslås etableras för att ersätta platserna.
- Brålanda förskola byggs ut, klar 2031.
- Blåsut förskola byggs ut, klar jan 2032.
- Det kan noteras att Öxnered förskola planeras stå klar till 1 jan 2028.
För den anpassade grundskolan och grundskoleverksamheten innebär förvaltningens strukturförslag:
- Rösebo skola stängs ht 2027.

- Anpassad grundskola på Mariedalskolan och Torpaskolan flyttar till delar av Tärnanskolan och Silvertärnan samt Vingen (lokalerna mellan Tärnan och Silvertärnan), som renoveras och verksamhetsanpassas. Klart sommaren 2027. (Eleverna på Mars [Mariedalskolan] flyttar sommaren 2030.)
- Frändeskolan och Dalboskolan samlokaliseras i Dalboskolan, som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs F-9 – tidigast under 2031.
- Renovering Mariedalskolans idrottshall, klar 2028-2029.

- Renovering och verksamhetsanpassningar av befintliga skollokaler på Brålanda skola, klart 2032.
- Ytterligare strukturförslag innebär avlämning av moduler och externt inhyrda lokaler vid förskolor och grundskolor.
Det kan noteras att de föreslagna förändringarna är utspridda under en ganska lång tid, samtidigt som det är bråttom med andra förändringar. Flytten av anpassad grundskola kräver både relativt snabba beslut och snabbt verkställande.
En stor del av nämndens sammanträde ägnades till en presentation och genomgång av det digra materialet. Det var en mängd frågor som ställdes och besvarades. Det handlade kanske mest om Korsgatans förskola, anpassad grundskola, Dalbo- och Frändeskolan samt Mariedalskolan.
Efter lunchen blev samtliga tjänstepersoner “utkörda” ur konferensrummet. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte att vi politiker fritt och från hjärtat skulle samtala och diskutera om hur vi såg på de föreslagna åtgärderna. Det var inga konstigheter som uttrycktes eller avhandlades utan det var en lugn och saklig diskussion.
Ordförande Carlsson vill gärna att politikerna gemensamt ska komma fram till den bästa “lösningen”och hans målsättning är att samtliga partier ska stå bakom ett kommande beslut.
Det fattades inga beslut i måndags. Det enda nämnden kom överens om var att diskussionen ska fortsätta på sammanträdet i juni, både med och utan tjänstepersonerna. Ordförande Carlsson har bestämt att nämnden inte ska fatta beslut förrän efter valet i september.
Till sist tänkte jag återge några axplock från utredningen, som jag anser vara värda att lyfta och som på sätt och vis kompletterar de förutsättningar som gäller – för både strukturförändringarna och egentligen också för förskolan och grundskolan som helhet. Take it or leave it, typ.
- “Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att resurser ska fördelas efter behov.” I Skollagen 3 kap 2 § står det också: “Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
- Vänersborgs kommun har fler barn och elever per lärare än riket och jämförbara kommuner. Gäller förskolan, grundskolan, anpassad grundskola och fritidshemmen.

- Vid jämförelse med riket ligger Vänersborgs lokalkostnad per barn och elev under riksgenomsnittet i samtliga verksamheter, med undantag för fritidshem. (Siffrorna kan ha ändrats.)
- Barn och elevers behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd bedöms fortsätta öka.
- “Kommunen har sedan flera år tillbaka haft utmaningar när det gäller kunskapsresultat i grundskolan, särskilt andelen elever som uppnår betyg i alla ämnen och därmed behörighet till gymnasiet.”
- Som kommun har Vänersborg ett så kallat utbudsansvar.
“För Vänersborgs kommun skulle det innebära en överkapacitet om 140 utbildningsplatser under aktuell planeringsperiod, varav 100 platser i årskurs F-6 och 40 platser i årskurs 7–9.” “Det innebär en överkapacitet med cirka 80–90 förskoleplatser per år under aktuell planeringsperiod.” - Restad Gård, Migrationsverkets tillfälliga boende för asylsökande, har i dagsläget kapacitet för totalt 1.100 platser. År 2027/2028 kommer antalet platser att öka till 1.200. En del av dessa platser är för barn och unga.
Diskussionerna fortsätter.
Anm. Utredningen/översynen kan alltså laddas ned här.
KF (20/5): Tråkigt möte med några höjdpunkter
I morgon onsdag sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Det är som vanligt en diger dagordning, men det är ganska många formella och rutinmässiga ärenden som ska behandlas och beslutas. Precis som det var på kommunstyrelsen den 6 maj, dvs det möte där ärendena till fullmäktige bereddes. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…” och “KS (6/5): Brålanda, Sanden, Plantaget mm”.)
Dagordningen har följande utseende:
Det har hittills tillkommit tre ärenden på dagordningen sedan kallelsen skickades ut i förra veckan. Det är en motion från Göran Svensson (MBP) och två interpellationer. Interpellationerna är båda ställda till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Jag återgav interpellationerna från Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) i gårdagens blogginlägg. (Se “KF (20/5): Två interpellationer till Dan Nyberg”.)
OBS! Jag nåddes ca 45 minuter efter publiceringen av detta blogginlägg av meddelandet att Dan Nyberg (S) inte kommer att besvara interpellationerna imorgon. Han skriver att de har inkommit så sent, vilket de faktiskt har gjort, och tänker besvara dem på nästa fullmäktigesammanträde i juni.
Två motioner har lämnats av den flitige motionären Göran Svensson (MBP). Den första motionen startar i princip sammanträdet och den andra avslutar det. Motionerna har titlarna “För bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande” respektive “Gör allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation”. Motionerna ska inte diskuteras eller avgöras imorgon utan bara skickas vidare för utredning.
Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S) har lämnat en motion om Sörbygården. Motioner brukar avslutas med yrkanden. Den här skiljer sig. Här kallas det förslag, men den andra punkten är varken yrkande eller förslag utan en tydlig flirt till invånarna i Brålanda:
- “kommunen utreder om Solrosen vid sidan av Odenköket kan utgöra en del av kommunens beredskap i att tillhandahålla matproduktion. Två kök minskar sårbarheten om något av dem skulle få produktionsstörningar.”

- “detta sätt att se på Solrosen säkrar restaurangens fortbestånd. Det blir klarare och det kan kännas tryggare för Brålandaborna. Brålandaborna vill ha sin uppskattade restaurang Solrosen.”
Det är lätt att uppfatta motionen som ett sätt att rätta till och glömma de felsteg och missbedömningar som Nyberg och Socialdemokraterna gjorde i Sörbygårdsfrågan.
Socialdemokraternas försöker, som jag ser det, återvinna Brålandabornas förtroende utan att utöva någon form av självkritik för sina tidigare ställningstaganden och sin tvivelaktiga “argumentationsteknik”… De verkar, liksom Centerpartiet, inte ens vilja erkänna sin pågående kovändning. (Som inte är avslutad än.)
Men det är ett bra förslag. Restaurang Solrosen har hela tiden varit ett av oppositionens (M+V+MBP+L+SD) argument för att behålla Sörbygården. Det förutsätter emellertid att kommunen förlänger hyresavtalet med företaget Hemsö.
Det är ett företag som har utmålats i mycket negativa färger av Dan Nyberg. Kommunen skulle inte ha något att göra med detta privata, vinstdrivande och underförstått hemska företag. Nyberg använde Hemsö som ett argument mot framför allt Vänsterpartiet när han ville att Sörbygårdens äldreboende skulle “vakanshållas” och tomställas…
Det närmar sig val. Vi får se om kommuninvånarna glömmer hur de styrande partierna har behandlat de äldre och dementa, anhöriga och personalen på Sörbygården…
Två medborgarförslag har lämnats. Kurt vill se att kommunen rustar upp grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald. Tommy tycker att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken.
Medborgarförslagen ska inte diskuteras eller avgöras imorgon. De ska liksom motionerna skickas till någon eller några styrelser och nämnder för att utredas.
Flera av de ärenden som ska avhandlas imorgon har jag skrivit om i samband med kommunstyrelsens senaste sammanträde. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…”.) Det är flera ärenden som är väldigt formella. De är inte på något sätt oviktiga men de leder antagligen inte till varken enstaka inlägg eller diskussioner, och än mindre voteringar. Fast man vet aldrig. Jag brukar sällan lyckas med att pricka in vad enskilda ledamöter, eller partier, anser vara intressant och viktigt…
Det kan vara någon som tycker att en parkeringsfråga i Nordstan är viktig, en annan att formuleringar i riktlinjer, styrdokument eller reglementen borde förtydligas eller ändras. Andra vill kanske kommentera markmiljöundersökningen vid Vargön station, betona vikten av att följa riktlinjen för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda, berömma strategin för social hållbarhet eller säga några ord om det brottsförebyggande arbetet.
Det kanske till och med blir några inlägg om protokollsanteckningar som nu skrivs in i fullmäktiges arbetsordning:
“42 § Ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att lämna en protokollsanteckning efter medgivande av ordföranden. Protokollsanteckningen ska vara skriftlig, kort och koncis och får inte förses med bilagor. Anteckningen ska anmälas innan sammanträdet avslutas och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som ordföranden anger. För sent anmäld eller inlämnad anteckning avvisas.”
Det är på tiden att rätten att lämna protokollsanteckningar blir formaliserad. Men jag har alltid undrat varför de styrande partierna mfl helt i onödan vill begränsa yttrandefriheten i kommunen på olika sätt.
Kommunfullmäktiges protokoll är till för alla kommunens invånare. Här ska de kunna se hur varje ledamot och parti har röstat i samtliga frågor som beslutats. De ledamöter som vill ska kunna lämna in yrkanden, reservationer och protokollsanteckningar osv så att kommuninvånare, och kanske framtida lokalhistoriker, kan se motiveringar till varför man har röstat på ett visst sätt, ge förklaringar till sitt handlande etc. Varför ska det i dessa digitala tider vara “kort och koncist”? Varför ska det överhuvudtaget sättas begränsningar? Vad är förresten definitionen på “kort och koncist”? Ledamöterna ska väl åtminstone kunna ges möjlighet att få någorlunda utrymme att kunna utveckla sina tankar och åsikter. Vill man förhindra att någon skriver noveller och lämnar in kan man väl åtminstone nöja sig med en begränsning på två A4-sidor…
Imorgon ska också Vänsterpartiets Julia Sikström (V) väljas in i miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare.
Det ser ut att kunna bli ett mindre intressant och upplyftande sammanträde, men då ska vi komma ihåg att de två interpellationerna, om de nu besvaras av Dan Nyberg (S), vilket vi hoppas och tror, ska behandlas i slutet av sammanträdet.
BUN (18/5): Tuffa beslut väntar
På måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Allt fler blickar vänds mot denna viktiga, men i den politiska debatten ibland bortglömda nämnd. Utom när det är val på gång förstås, då haglar vallöftena om satsningar på förskola och skola. Som blir bortglömda veckan efter… För att återigen dammas av 4 år senare…
Denna gång riktas blickarna mot BUN på grund av den “utredning/översyn av förskolor och skolor utifrån förändrade behov” som ska redovisas för nämnden. Förvaltningen föreslår flera förändringar av både förskole- och skolenheter, och några föreslås stängas. Det “avslöjade” TTELA tack vare att någon kommunanställd skickade eller visade den film som all personal fick se, som information om vad som var på gång inför kommande nämndsmöte. (Se TTELA ”Avslöjar: Skolorna i Vänersborg som föreslås stängas”.)
I valdebatten i måndags på biblioteket (se TTELA “Fullsatt när partierna möttes i valdebatt på Vänersborgs bibliotek”) försökte TTELA:s moderatorer/debattledare få partierna att uttala sig om vilka förskolor/skolor som de ansåg skulle läggas ner. De fick inga svar, politikerna hade inte hunnit läsa utredningen. Det var egentligen bara Mats Andersson (C) som framhävde att det var tack vare Centerpartiet som landsbygdsskolorna var kvar. Det var en sanning med modifikation, men det kanske var ett inlägg i den aktuella debatten. Skolan i Rösebo är faktiskt den enda skolan som föreslås läggas ned.
Strukturutredningen blev offentlig i måndags samtidigt som politikerna i nämnden fick tillgång till den. Det är en gedigen och mycket genomarbetad utredning. Det finns inte en enda detalj om kommunens förskolor och skolor som inte finns med i utredningen. Man kan läsa om allt från fastigheters status och hyreskostnader till lärartäthet och elevresultat. Utredningen kan användas som en uppslagsbok. Det går också att ta del av en sammanställning av de 754 synpunkter som lämnats på den enkät som funnits på kommunens hemsida. (Utredningen/översynen kan laddas ned här.)
Ledamöter och ersättare har troligen ägnat många timmar denna vecka för att läsa och sätta sig in i utredningen. Jag själv har upptäckt flera frågetecken, som inte i sig innebär kritik, men som vi politiker, i varje fall jag, måste ha svar på – och förstå. Det innebär att jag inte tänker avslöja mina tankar och funderingar innan nämnden har fått förvaltningens svar och ”tänk” på bordet. (För mer detaljer om BU-förvaltningens förslag, läs TTELA ”Avslöjar: Skolorna i Vänersborg som föreslås stängas” eller ladda helt enkelt ner utredningen.)
Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Bo Carlsson (C), har bestämt att inga beslut ska fattas innan höstens val. Det finns med andra ord tid kvar för diskussion, opinionsyttringar, frågor och samtal med politiker, tjänstepersoner och skolpersonal osv innan slutliga beslut fattas. Dessutom ska BU-förvaltningen ha dialoger med de berörda enheterna.
Ordförande Carlsson vill gärna att nämnden och alla partier ska vara eniga i de förändringar som så småningom ska beslutas och genomföras. Vi får se hur det går med det. När det gäller att vinna röster brukar de politiska partierna inte sky några medel.
Måndagens dagordning har följande utseende:
BUN ska få information om utecklingsprojektet “Make a Move – Rörelserika barn”. Projektet syftar till att öka barns rörelse och stärka barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa.
BUN ska fatta beslut om att fördela premier. Enligt några fonders stadgar ska nämligen avkastningen fördelas som premier. Det handlar om sammanlagt 15.700 kr som ska fördelas mellan högstadieskolorna i kommunen utifrån antalet elever. Det är sedan varje skolenhet som bestämmer vilka elever som ska få ta del av dem.
Det är maj. Det innebär att delårsrapporten för årets fyra första månader ska redovisas.
Nämndens intäkter har minskat. Statsbidragen är lägre liksom barnomsorgsintäkterna. Kostnaderna däremot har inte helt oväntat ökat. Personalens löner har ökat och omkostnaderna likaså, med 7,4 milj kr för årets första 4 månader jämfört med samma period förra året. Förändringen beror främst på ökade lokalkostnader, ökade kostnader för IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster (inflation).
BUN har den 30 april 2026 ett överskott på 6,6 milj kr. Prognosen är att det vid årets slut inte ska finnas kvar några pengar.
Som vanligt smyger förvaltningen in ett rop på förståelse och hjälp i rapporten:
“Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt höga.”
Barn betyder förskola, elever grundskola:
“Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt höga och utgör därmed en fortsatt ekonomisk utmaning.”
Bristande ekonomiska resurser är dock en större utmaning, eller rättare sagt, ett större problem för barnen och eleverna och deras vårdnadshavare än för några politiker i kommunhuset… Jag förstår bara inte varför inte fler kommuninvånare röstar på det parti som år efter år vill satsa mer pengar på barnen och eleverna än de andra partierna…
BUN ska yttra sig över delmålen i avfallsplanen. Det är inte direkt BUN:s stora intresse. Men det fanns några områden i kommunen som var markerade på en karta som “nedlagda deponier”. De fångade mitt intresse, särskilt ett område. I en tabell under kartan så var området utpekat som ”riskklass 2”. Det betyder “stor risk”. Det var fastigheten Torpa 2:16 (tidigare Torpa 1:2).
En märklig fastighet. Men det visade sig att det inte var hela fastigheten som var riskklassad:
“Torpa 2:16, Vänersborg (tidigare Torpa 1:2) anses medföra en stor risk. Deponin har täckts och på platsen ligger nu Torpa Kretsloppspark. Området ligger inte i direkt i anslutning till några bostadsområden. Avvattning av området sker via Karls grav till Göta älv.”
Det står inte vad som var deponerat i området, men det rinner som tur är ner till Trollhättan…
Det är andra året som VBG Group Truck Equipment AB genom Herman Kreftings stiftelse erbjuder BUN sponsring i form av ett ekonomiskt bidrag för att genomföra följande aktiviteter:
“Elever i årskurs 8 samt deras medföljande lärare i Vänersborgs kommun erbjuds en gång per år en studieresa till Universeum i Göteborg. Resekostnad via tåg eller buss samt entré och lunch bekostas av VBG Group Truck Equipment AB.”
“En gång per år erbjuds 50 lärare inom berörda ämne en fortbildning inom det naturvetenskapliga områden med fokus på hållbarhet. Entré, konferenskostnad inkl. lunch och fika bekostas av VBG Group Truck Equipment AB. Resekostnad bekostas av respektive skolenhet.”
VBG Group Truck Equipment vill med sponsringen:
“inspirera och motivera ungdomar att välja utbildningar och karriärer inom naturvetenskap, teknik och matematik.”
Företaget satsade på detta sätt nästan en halv miljon kronor (480.000) förra året för att främja framtidens kompetensförsörjning inom industrin.
Jag är ingen större anhängare av privat företagsamhet i skolväsendet, men det är bara att konstatera att sådana här positiva och uppskattade satsningar har inte kommunen råd att göra. Det är definitivt en “win-win”-uppgörelse mellan skolan och VBG Group Truck Equipment. Det är kanske fler företag som ska satsa på liknande sätt för att försöka säkra sin framtida kompetensförsörjning…
Sammanträdet slutar i vanlig ordning med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar nämnden om vad som har hänt sedan sist. Vad de ska berätta har ingen av de närvarande den ringaste aning om.





















































Senaste kommentarer