Skolranking 2021 (2)

28 november, 2021 Lämna en kommentar

Det är tradition att Lärarförbundets skolranking publiceras i november varje år. Så är det i år också, men för allra sista gången. Lärarförbundet ska sluta med undersökningen – efter 20 år:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst.”

Det skrev Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i Expressen. Det skrev jag också om i en tidigare blogg – “Skolranking 2021 (1)”.

Skolrankningen bygger främst på underlag hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB. Därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar. Det är viktigt att hålla i minnet att en stor del av statistiken som används inte är riktigt aktuell. Det är av naturliga skäl så att insamling och bearbetande av uppgifter drabbas av en viss eftersläpning. Det kan inte vara på annat sätt, men å andra sidan innebär det också att uppgifterna och därmed rankningen till viss del redan är “föråldrad”.

Det här gäller:

“Uppgifterna härrör från läsåret 2020/21 när det gäller lärartäthet, andel pedagogiskt utbildade lärare och andel barn i förskola. Mättillfället för uppgifter avseende elever avser läget den 15 oktober 2020. Mätperioden för uppgifter om lärare är vecka 42, 2020 och för årsarbetare den 15 oktober 2020. Alla kostnader (resurser till undervisning) avser kalenderåret 2020. Utbildningsresultaten är hämtade från läsåret 2019/2020.”

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. löner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 och 10. andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Vänersborg fick en avsevärt sämre placering än förra året, en del skulle nog kalla det för att Vänersborg rasade i skolrankningen. Vänersborg sjönk från plats 146 till plats 195.

Så här ser det sammanfattade resultatet ut för Vänersborg:

Vänersborg placerade sig alltså på plats 195 av Sveriges 290 kommuner. Det var bättre än grannkommunerna Uddevalla (200), Trollhättan (229) och Lilla Edet (246), men sämre än Grästorp (50), Lidköping (59), Mellerud (76) och Färgelanda (110).

I det följande ska jag gå igenom de olika kriterierna.

Det första kriteriet i skolrankningen är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 195 (2020-221; 2019-212; 2018-230; 2017-198). Det är ingen vidare placering, fast det är något bättre än förra året. Den visar att Vänersborg satsar mindre pengar på skola och utbildning än 2/3 av kommunerna i Sverige. Det borde vara ganska skämmigt, särskilt för betongpartierna. S+C+MP+M+KD+L har nämligen under de tre senaste åren varit helt överens om budgeten och anslagen till förskola och skola i Vänersborg. Det kan vara bra att hålla i minnet på valdagen nästa år.

Jämfört med övriga Sverige brukar Vänersborg ligga bra till när det gäller andelen pedagogiskt utbildade lärare. Så också denna gång. Andelen utbildade lärare är relativt hög. Vänersborg ligger på plats 100 bland Sveriges kommuner. Vänersborg har till och med stigit något jämfört med förra året, då Vänersborg kom på plats 103. Kanske beror den relativt höga andelen på att lärarlönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 10 (2020: 22). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på lönerna när de ska söka jobb. Läsåret 2019/20 var bara 68 procent av lärarna i grundskolan behöriga i Vänersborg. Jag hittar just nu inga siffror på hur det var förra läsåret. (I Kolada, en databas för kommunsektorn, finns uppgiften ”lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne”. År 2020 uppgick siffran till 69,6%. Tillagt 19.35.)

När det gäller lärartätheten försämrades Vänersborgs placering inte helt oväntat. Vänersborg hamnade på plats 196 (2020-187). Jag trodde faktiskt att Vänersborg skulle sjunka ännu mer. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året trots att lönerna ökade. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019 och vad jag förstår så anställdes inte särskilt många under vårterminen 2021. Lärarförbundet lägger, som nämnts tidigare, dubbel vikt vid detta kriterium. Och det med all rätt, lärartätheten är oerhört viktig för elevers lärande.

I förra årets skolrankning (2020) tycktes lärarna i Vänersborg ha blivit betydligt friskare, plats 162, än året innan (2019) då lärarna hamnade på plats 226. Nu sjönk placeringen igen, lärarna i Vänersborg var sjukare än i många andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 199 i kriteriet “friska lärare”. Det kan vara svårt att tolka placeringen i denna kategori, den varierar ganska kraftigt mellan åren. Men det är naturligtvis viktigt att lärare är friska och på plats i klassrummen. Det är en förutsättning för en bra skola och undervisning.

Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Vänersborg placerade sig på plats 96. Det var en förbättring med 6 platser sedan förra året. Barn- och utbildningsnämndens förvaltningschef fortsätter att göra ett gott intryck på den lokala avdelningen i Lärarförbundet.

Skolrankningen har med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 90 (2020-222). Det är ett bra resultat och en kraftig förbättring. Det är också ett av nämndens förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan ska öka. Att gå i förskola är en viktig förberedelse för den fortsatta utbildningen.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2020 det handlar om.

Vänersborg placerade sig på plats 251 (2020-163) när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 249 (2020-187) i “andel godkända elever”. (Observera att Lärarförbundet justerar meritvärdet utifrån socioekonomiska förutsättningar.) Vänersborgs kommun har som framgår rasat ordentligt på rankingen i de här två kriterierna sedan förra året. Den elevkull som förra årets resultat grundade sig på hade relativt bra betygsresultat i hela högstadiet jämfört med andra årskullar. Det kanske till viss del är en förklaring till årets sjunkande resultat, men knappast något försvar. Det var 63 färre anställda i grundskolan 2020 än året innan. Detta faktum skulle kunna vara förklaringen, men jag tror att neddragningen främst gjordes på hösten, dvs efter att 9:orna hade fått sina betyg.

Kriteriet “fullföljd gymnasieutbildning” år det tredje kriteriet som handlar om elevernas resultat. Det jämför andelen gymnasieelever med examen inom tre år och förväntad andel elever med examen inom tre år. Vänersborg hamnar på plats 248 (2020-147). Det är en riktig ordentlig nedgång jämfört med året innan. Även här skulle det behövas en analys av orsakssammanhangen. En förklaring skulle kunna vara att eleverna fick för höga betyg när de slutade 9:an och/eller inte hade tillräckliga kunskaper med sig för att klara gymnasiestudierna. Eller är det pandemin som har haft betydelse? Jag vet inte, det skulle behövas en analys.

Sammanfattningsvis skriver Lärarförbundet:

“Rankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Vänersborgs relativa styrkor och svagheter som skolkommun.”

Och konstaterar att:

“Vänersborg tillhör landets bästa kommuner när det kommer till lärarlönerna. Även andelen barn i förskolan och lärarnas behörighet är några av kommunens relativa styrkor som skolkommun.”

Lärarförbundet menar också att Vänersborgs index har minskat, dvs Vänersborg i jämförelse med “sig själv” – från 43,766 förra året till 41,725. Jag kan inte påstå att jag vet vad detta index konkret betyder. Men eftersom indexet har sjunkit så har uppenbarligen Vänersborg ”gått bakåt” jämfört med hur det var förra året, och det oberoende av utvecklingen i andra kommuner. 

Lärarförbundets ranking, som alltså är den sista någonsin, visar att Vänersborg har sjunkit 49 placeringar. Vänersborg hamnar därmed faktiskt på den sämsta tredjedelen av alla Sveriges kommuner. Och det som drar ner rankingen är de absolut viktigaste kriterierna – elevernas kunskapsresultat.

På förra veckans sammanträde med barn- och utbildningsnämnden så tog förvaltningschefen upp Lärarförbundets skolranking.

Resultaten förklarades dock inte, de bara konstaterades. Med ett undantag, Fridaskolan hade en nedgång i sina elevresultat som kanske förklarade en stor del av hela kommunens nedgång. Och visst hade Fridaskolan “sämre” resultat än vanligt. Huruvida det är hela förklaringen är jag dock inte lika säker på. Men det är svårt att orientera sig i Skolverkets statistik…

Nämnden fick emellertid det glada budskapet att skolresultaten i kommunen har gått framåt i år. Lärarförbundet grundade ju sin statistik på elevresultaten från vårterminen 2020, och de senaste resultaten, dvs från vårterminen 2021, visade en avsevärd förbättring på alla punkter. Men hur det skulle kunna förklaras, när pandemin har orsakat en förhållandevis mycket stor frånvaro bland både personal och elever, och till viss del distansundervisning, vet jag inte. Dessutom minskade personalen med 63 personer under 2020, allt fler elever behövde undervisning i mindre sammanhang och behoven av särskilt stöd ökade. Det är motsägelsefullt. De ökade kunskapsresultaten vt 2021 är i mina ögon fortfarande något som måste problematiseras och förklaras. Precis som förklaringen till årets skolranking.

Jag är helt övertygad om att all skolpersonal, hela förvaltningen osv gör allt som står i deras makt, och mer till, för att elevernas resultat ska förbättras. De brister som finns måste emellertid lyftas upp, tydliggöras och diskuteras. Detta för att de ska kunna åtgärdas. Politikerna måste involveras, det är ju de som “sitter på pengarna”. Jag kan emellertid förstå att många “på golvet” ibland är misstänksamma på politikernas vilja och förmåga…

==

OBS! Du kan läsa om socialnämndens senaste sammanträde på Vänsterpartiets hemsida – ”Socialnämndens tunga ansvar – hur går vi vidare?”.

KF (17/11): V-yrkande fick majoritet

26 november, 2021 Lämna en kommentar

De senaste två veckorna har varit fulla av politik. Det har varit så många sammanträden och så mycket underlag att jag inte har hunnit med att redovisa t ex vad som hände på kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen, den 17 november. Utom ett ärende då. Jag redovisade ärendet om hanteringen av medborgarförslaget angående cykelvägen genom skogsdungen på Korseberg. (Se “Vem kan man lita på?”.)

Det var ett ganska händelsefattigt fullmäktigesammanträde men på en punkt fick sig både ledamöter, TV-tittare och radiolyssnare en rejäl överraskning. Jag tänker på ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”. Jag har redogjort för ärendet rent sakligt i flera bloggar faktiskt, men senast i bloggen “Inför KF 17/11”.

Ärendet handlade alltså om att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden inte vill publicera underlagen till sina sammanträden. Vilket alla andra nämnder och styrelser gör. Göran Svensson (MBP) påpekade dock på mötet att inte heller Överförmyndarnämnden gjorde det. Det visste jag inte. Kvällens fråga var om kommunfullmäktige skulle godkänna byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ordning eller inte. (Det torde också ha inbegripit Överförmyndarnämnden.) Kommunstyrelsen ansåg det, dvs att ordningen skulle godkännas. 

Det kan väl också nämnas att hela ärendet egentligen var en konsekvens av en motion från Lutz Rininsland (V), “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, som kommunfullmäktige antog den 12 februari 2020. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Lutz Rininsland (V) öppnade debatten. Han började med att slå fast att ärendet denna gång inte handlade om motionen, utan:

“det handlar endast om det här uppdraget som fullmäktige har lämnat till kommunledningen och det är frågan om uppdraget kan anses vara slutfört eller inte.”

Rininsland ansåg inte att uppdraget var slutfört, men han medgav samtidigt att det fanns saker som inte kan offentliggöras, t ex myndighetsutövning och sekretessärenden. Rininsland yrkade:

“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”

Sedan var det min tur. Jag konstaterade att det fungerade ganska bra i kommunen med offentlighet och transparens. Det var egentligen bara byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden som var undantagen. Handlingarna inför dessa nämnders sammanträden publiceras inte. Nämnderna publicerar inte heller protokollen i sin helhet. Flera sidor brukar regelbundet “maskas”, dvs en stor svart ruta läggs över hela sidor, så att ingenting går att läsa.

Sedan gick jag in på de förklaringar som nämnderna gav till sin ovilja att publicera handlingar:

“Förklaringarna till det här har varit olika och det gör mig väldigt fundersam.”

Och räknade upp de bortförklaringar som jag hade fått till mig. Orsakerna till nämndernas agerande hade sagts vara TTELA:s skriverier, att allt underlag var arbetsmaterial och GDPR. Denna gång var förklaringen att det inte fanns tillräckligt med personalresurser… Jag yrkade bifall till Rininslands yrkande.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) meddelade att det tog 6-7 timmar att maska, i underlagen då förmodar jag att han menade. Och denna tidsåtgång var ett problem menade han. Men så kom Dahlberg med ytterligare(!) en förklaring till varför inte handlingarna publicerades på kommunens hemsida:

“Förmodligen så får man maska så pass mycket så att värdet av handlingen som kommer ut i så fall skulle man väl kunna ifrågasätta om den skulle vara tillfyllest så att säga. Så värdet av det kanske man kan diskutera.”

Ett ganska intressant argument. Ordförande Dahlberg gör sig till domare och då avgör han att handlingarna inte ska publiceras därför att värdet av dom blir alltför lågt. Man kan fråga sig om det verkligen är ordförande Dahlbergs roll att bedöma värdet av handlingarna – och offentlighetsprincipen. Sedan var det också ett hypotetiskt argument eftersom handlingarna inte publiceras…

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fick därefter ordet. Jonasson menade att det fanns känsliga uppgifter i en del handlingar och försvarade därmed att hela sidor maskades och gjordes svarta:

“Det här är ju för att vi är rädda om våra medborgare i kommunen.”

Ordförande Jonasson argumenterade för att inga namn eller fastighetsbeteckningar överhuvudtaget ska publiceras. Och det kan man ju diskutera, men hon glömde en viktig princip i det demokratiska samhället – offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är till för att skydda medborgarna från godtycklig behandling från de styrande. Jag var tvungen att begära ordet och framföra detta. Jag jämförde med rättegångar. De är ju offentliga i Sverige, dvs vem som helst får komma dit och lyssna. 

“Det är ett skydd för de enskilda … dom ska veta att folk kan komma och se att allt går rätt till. Man ska veta att det sker objektiva förhandlingar så att säga. …hemliga rättegångar hittar man i diktaturer… Offentlighetsprincipen är grundläggande i Sverige.”

Jag underströk dock att jag inte på något sätt menade att Vänersborgs kommun eller nämnderna var en diktatur. Men menade att offentlighetsprincipen naturligtvis var grundläggande även i en kommun. Man ska som enskild kunna överklaga beslut och även andra ska kunna göra det.

“Och den fria pressen ska kunna skriva om det så att folk vet vad som händer och vad som gäller och man ska kunna reagera och överklaga.”

Offentlighetsprincipen garanterar att allmänheten och media kan kontrollera att statsmakten inte dömer oskyldiga och att kommunen fattar riktiga och lagliga beslut. Jag tyckte även att nämnderna fick yrka om mer pengar om det var det som fattades, eller prioritera om i uppgifterna…

Jag blev nog lite engagerad…

Ordförande för miljö och hälsa Ann-Marie Jonasson (S) framhöll att inte alla rättegångar är offentliga. Och det stämmer, men det är faktiskt undantag – inte regeln. I Rättegångsbalken slås det fast i 5 Kap “Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol” att:

“1 §  En förhandling vid domstol ska vara offentlig.”

Sedan räknas det upp när rätten kan göra undantag. Och det är inte, som Jonasson ville göra gällande, varje gång det handlar om personuppgifter.

Lutz Rininsland (V) avslutade sitt deltagande i debatten med att påpeka att det skulle få negativa återverkningar för demokratin om ledamöter i en nämnd inte ens skulle kunna informera sina partikamrater om innehållet i handlingarna. Han klargjorde att han inte heller tänkte begära votering. Rininsland trodde att de andra partiernas tystnad betydde att de biföll kommunstyrelsens förslag till beslut…

Bo Dahlberg (S) avslutade debatten med att tala lite om demokrati. Sedan var det dags för beslut. Jag begärde, trots vad Rininsland sa – votering… Jag hade en helt annan känsla än vad min partikollega hade.

De styrande partierna, 20 personer i S+C+MP, röstade för kommunstyrelsens förslag, dvs att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden (och överförmyndarnämnden) skulle få fortsätta att låta bli att publicera sina handlingar. Det visade sig att resten, dvs hela oppositionen, alla de övriga 31 ledamöterna i kommunfullmäktige, höll med Vänsterpartiet. Det betyder att byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden i fortsättningen måste publicera sina handlingar inför nämndsmötena.

Det var ett viktigt beslut för ökad öppenhet och transparens i kommunen, och därmed för demokratin.

För övrigt finns det inte mycket att rapportera om från kommunfullmäktiges novembersammanträde. Mötet var i det stora hela relativt kort, lugnt och händelsefattigt. De övriga ärendena klubbades igenom i enighet – precis som kommunstyrelsen hade föreslagit. Du kan se hela sammanträdet, eller valda delar, i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.

Årets sista sammanträde med kommunfullmäktige hålls den 15 december.

Historien om Magnus Larsson (25): Epilog

25 november, 2021 1 kommentar

Jag har känt Magnus Larsson i många år vid det här laget. Han har ofta berättat om vad han har varit utsatt för av kommunen. Och visst, jag hade helt klart insett att han hade varit med om något utöver det vanliga. Striden med byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen, när Larsson skulle bygga sin bostad, var jag ganska bekant med. Det hade jag också skrivit några bloggar om en gång i tiden. (Se t ex “Sikhall 1:6”.)

När jag började skriva om det sega och utdragna kommunala arbetet med detaljplanen i Sikhall (se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”), där Magnus Larsson och några andra fastighetsägare står för huvuddelen av kostnaderna, så misstänkte jag att Larsson fortfarande behandlades annorlunda än andra kommuninvånare. Misstankarna förstärktes av flera vittnesmål.

Jag bestämde att jag skulle ta reda på vad som hände när Magnus Larsson köpte fastigheterna i Sikhall år 2005. Jag ville veta händelseförloppet mer i detalj. Var Magnus Larssons “berättelser” korrekta?

Jag var redan från början tämligen övertygad om det omoraliska i kommunens handlande, men ändå inte riktigt. På något sätt hade jag inte greppat “djupet” och det becksvarta allvaret, och tragiken, i det som kommunens politiker och tjänstepersoner utsatte Larsson för.

I arbetet med dessa 24 bloggar (“kapitel”) om “historien om Magnus Larsson”, och den läsning av alla kommunens diarieförda dokument som detta innebar, framträdde alltså en historia som jag inte hade insett vidden av tidigare. Gamla personliga minnesbilder, uttalanden och anteckningarna var bitar som nu föll på plats. Jag samtalade också under arbetets gång med diverse personer. Flera kontaktade mig när jag började publicera. Alla som hört av sig har bekräftat mina misstankar. Tyvärr är det nästan inga som vill framträda med sina namn. Magnus Larsson är fortfarande ett mycket känsligt ämne i kommunhuset, trots att mina bloggar enbart handlar om historia, tiden från slutet av 2005 till slutet av 2007.

Jag skäms över historien.

Jag skäms över kommunens, politikers och tjänstepersoners behandling av Magnus Larsson. Det var så utstuderat illasinnat och grymt så det kan inte med ord beskrivas. Kommunen försökte med alla medel den kunde hitta på tvinga Magnus Larsson till underkastelse under den kommunala byråkratiska stöveln.

Det hoppas jag har framgått av bloggarna…

Man kunde kanske tro att kommunen efter att ha tilltvingat sig de vattennära och mest värdefulla områdena av Magnus Larssons fastigheter, till underpris, skulle slå sig till ro och gnugga sina händer av förtjusning och tillfredsställelse över segern. Det klappades i och för sig säkert på axlar och skakades sannolikt en del händer på kommunhuset, men det var bara tillfälligt. Det fanns smolk i bägaren… De involverade politikerna och tjänstepersonerna hade ju faktiskt misslyckats med att expropriera rubbet, dvs 100 procent av fastigheterna. Det var Bo Carlssons (C) djupt förtrogne kommunalråds- och “regerings”kollegas, Lars-Göran Ljunggrens (S), avsikt och mål redan från början.

Kommunens kamp fortsatte därför med delvis nya politiker och tjänstepersoner. De tog den vid det här laget nedsmutsade stafettpinnen för att fortsätta motarbeta och förfölja Magnus Larsson. Huvudaktörerna kom att bli byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. De fortsatte att göra livet surt för Magnus Larsson. Det handlade om att han ville bygga en bostad på sin mark.

Och kommunens kamp mot Magnus Larsson fortsätter än idag. Jag har skildrat, och håller på att skildra, kommunens förhalning och sabotage av en detaljplan i Sikhall som ska möjliggöra utveckling av området. Detaljplanearbetet har pågått i över 6 år och det återstår enligt uppgift fortfarande flera år. Men det gör inte kommunen något, den gynnas som vanligt av en lång och utdragen process. Då ställer ju kommunen till det för Larsson. hans pengar tickar iväg. (Just nu närmar sig kostnaderna 1,5 milj kr.) Det är ju han och tre andra fastighetsägare som får stå för notan…

Kommunen tycks också arbeta hårt för att sabotera Magnus Larssons verksamhet som näringsidkare. Flera av Larssons kunder verkar få problem med kommunen. Kommunen underkänner t ex ansökningar om både bygglov och enskilda VA-lösningar för de som har anlitat Magnus Larsson och hans företag som entreprenör. Kommunens taktik tycks vara att få kommuninvånare att välja andra entreprenörer. På det sättet hoppas väl tjänstepersoner och politiker att de ska kunna tvinga Magnus Larsson till underkastelse. Vad nu en underkastelse skulle innebära i dagens läge. Det handlar nog snarare om hämnd mot en kommuninvånare som var våghalsig och dumdristig nog att utmana mäktiga krafter i Sikhall/Gestad och kommunhuset.

Jag kan inte låta bli att nämna två av dom som jag tidigare har skildrat i mina bloggar och som vid tillfällen har anlitat Magnus Larsson som entreprenör – Anders Solvarm (se ”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?”) och Bengt Davidsson (se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”). De problem som dessa har haft med miljö- och byggnadsförvaltningen är väl bekanta för alla bloggläsare. Om det är en slump att de båda har anlitat Magnus Larsson, eller inte, det vet jag inte. Det kan vara så, men problem har de definitivt fått. Och som sagt, de är bara två av flera.

Till det här återkommer jag. Någon gång.

Till sist.

Tänk er vilken tur Bo Carlsson (C) hade som förlorade budgivningen på fastigheterna i Sikhall. Hur skulle han ha klarat av all den kommunala förföljelse som har drabbat Magnus Larsson?

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Magnus Larsson, Sikhall

Dagens KS (24/11)

24 november, 2021 Lämna en kommentar

2021 års sista sammanträde med kommunstyrelsen slutade strax efter kl 14.30. Då hade ledamöterna som vanligt matats med en massa information. Och vi som hade förmånen att få vara närvarande och lyssna lärde oss mer om Vänersborg.

Det hände inget oväntat eller konstigt på sammanträdet. Alla ärenden klubbades igenom av ordförande Benny Augustsson (S) – precis som det var tänkt och planerat. Det var bara några ändringar av formell karaktär som gjordes, i all enighet, i några beslutsformuleringar. Fast det är klart, på några punkter var det lite delade meningar…

Jag tänker inte upprepa vad jag skrev i gårdagens blogg – “Imorgon KS”. I bloggen beskrev jag alla ärenden och hur beslutsförslagen såg ut. Jag hänvisar till den bloggen om man vill veta mer. Här tänkte jag bara redogöra för själva händelserna under mötet.

Sammanträdet började med att kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick information om arbetet med en naturvårdsplan. Arbetet har kommit väldigt långt och nästa sammanträde, i januari nästa år, ska KS fatta beslut om naturvårdsplanen ska gå ut på samråd. Tidplanen är att den ska antas av kommunfullmäktige i december 2022.

Syftet med planen är att:

“vägleda hur naturvärden hanteras i beslut om mark- och vattenanvändning, samt hur kommunen bör arbeta för att bevara och utveckla naturvärden.”

Du kan läsa mer på kommunens hemsida, “Naturvårdsplan”. Här kan man också ladda ner underlag och leta efter information genom att klicka på en karta. Vilket rekommenderas.

Kommunstyrelsen fick en föredragning om hur sommarens projekt med värdar vid badstränderna hade fallit ut. Projektet var mycket lyckat fick vi höra. Värdarna blev ett omtyckt inslag och t ex Bert Karlsson hade bara gott att säga i en TTELA-artikel. Det var också lyckat för värdarna. Nästan alla har gått vidare till arbete eller studier. Projektet ska fortsätta med 3 isvärdar runt isbanan i Plantaget i vinter. Det är tänkt att bli ett slags startskott till ett nytt projekt med centrumvärdar.

Ekonomichefen informerade om förslaget till uppdragsavtal för vuxenutbildningen mellan kommunen och Kunskapsförbundet Väst. En enig kommunstyrelse godkände senare det upprättade förslaget. Det är glädjande att notera hur eniga partierna är till vikten och betydelsen av vuxenutbildning. Och att samtliga ledamöter i KS, som också sitter i KFV:s direktion (Madelaine Karlsson, S, Henrik Josten, M, och jag själv, V), hela tiden gemensamt uttrycker förbundets viktiga roll och arbete. 

Det blev en längre information om IT-verksamheten. Det var en mycket bra information, vilket de flesta informationer faktiskt brukar vara. Det är bara synd att inte fler får möjligheten att lyssna. Digitaliseringens betydelse för effektivitet och automation samt för kommunikation med kommuninvånare men också internt belystes särskilt. Och självklart pratades det en hel del om säkerhet. Vi politiker fick veta att det förekommer åtminstone 1-3 attacker mot Vänersborgs kommun varje vecka. Vad jag förstår så kommer det, bland annat av den anledningen, att införas en tvåfaktorsautentisering när man loggar in utanför intranätet.

James Bucci (V) frågade om orsaken till det långvariga krånglet med diariet. Något hade tydligen gått snett efter en uppdatering, men det ska fungera nu. Och IT-enheten ska bli bättre på att informera om sådant här i fortsättningen meddelade IT-chefen Jörgen Haglund.

Haglund avslutade föredragningen med att vara lite vitsig:

“Passa på att fråga medan nätet fungerar.”

Det blev också information om tillitsbaserad styrning. Även denna var intressant, men jag kan kanske tycka att det borde ha betonats att denna form av styrning inte är direkt ny. Den tillitsbaserade styrningen har praktiserats, och fungerat, länge – innan NPM-styrningen slog igenom i västvärlden med Thatcher och Reagan på 1980-talet.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt meddelade att det skulle bli ett utbildningspass för, som jag uppfattade det, kommunstyrelsen i januari. Någon från Tillitsdelegationen skulle hålla i den. Det ser jag redan fram emot. Tegenfeldt erbjöd sig också att komma ut till partierna och berätta mer.

Sedan skulle kommunstyrelsen fatta ett antal beslut.

Beslutsfattandet gick helt smärtfritt kan man säga – ända till ärende 14 “Hemställan om extra verksamhetsanslag 2021 för Fyrstads Flygplats AB”. Då meddelade Anders Wiklund (MP), James Bucci (V) och undertecknad (V) att vi inte deltog i beslutet. Ingen större dramatik med andra ord. Orsaken är att vi, alla tre tror jag, är mycket tveksamma till flygplatsens existensberättigande överhuvudtaget.

Det blev mer dramatik, kvällens enda, på punkten “Förstudie – Gemensam överförmyndarverksamhet Vänersborg – Trollhättan”. Det var inte bara att Sverigedemokraterna yrkade avslag på det liggande förslaget. SD ville nämligen ha en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg – och därmed att utredningen om en sammanslagning skulle fortsätta. SD ansåg också att Överförmyndarnämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) skulle betraktas som jävig. Hennes ordförandeuppdrag var ju arvoderat.

Det gav ledamöterna och framför allt ordförande Augustsson och kanslichefen, tillika jurist, något att tänka på… Det var dock inga andra än SD:arna som ansåg att Karlsson var jävig. Själv framförde jag mina juridiska spekulationer, man har ju under många år varit nämndledamot under ordförande Mats Andersson (C) i barn- och utbildningsnämnden… Då fick man lära sig en del om juridik…

Jag menade att kommunstyrelsen var tvungen att fatta beslut i frågan om jäv, genom ett omröstningsförfarande, om någon ledamot begärde det. Och det blev i så fall ett politiskt beslut. KS kunde ju inte fatta något juridiskt beslut. Om SD-ledamöterna sedan inte var nöjda med beslutet, så fick de överklaga det. Och då gör Förvaltningsrätten en juridisk prövning. Domstolen har rätt att tolka lagar – och döma. Sedan ansåg inte heller jag att det var jäv, långt därifrån. KS skulle ju bara besluta om en fortsatt utredning.

Det blev faktiskt så. Dock först efter att Mats Andersson påpekade för ordförande att han var tvungen att ta en omröstning i jävsfrågan. De båda yrkandena från SD röstades sedan, så att säga, ner av KS. I sakfrågan deltog dock inte James Bucci (V) i beslutet.

Det var alltså ett sammanträde fullt av information, som vanligt, och få oenigheter, som ovanligt. Och eftersom det var årets sista sammanträde med kommunstyrelsen önskade ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter God Jul och ett Gott Nytt År…. Det kändes lite tidigt…

Kategorier:KFV 2021, KS 2021, miljö

Imorgon KS (24/11)

23 november, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången detta covidår. Och följaktligen hålls även detta sammanträde på distans.

Det har som vanligt skickats ut ett digert underlag till den likaledes digra dagordningen.

Det är inte särskilt många ärenden som kommer att leda till oenigheter eller diskussioner överhuvudtaget. Tror jag. Det är i varje fall inga ärenden som jag känner att här måste typ Vänsterpartiet markera…

Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Självklart har kommundirektör Lena Tegenfeldt som vanligt en egen punkt där hon redogör för vad hon har haft för sig sedan sist. Kommunalråden, alla tre, har var och en lämnat en skriftlig rapport om sina göranden och låtanden. Rapporterna brukar föranleda en del ledamöter att ställa några frågor som går ut på att de heltidsanställda politikerna får redogöra lite utförligare om vad som t ex sades eller avhandlades på något möte.

Och så ska ett antal tjänstepersoner försöka förklara, och kanske lära ut, några angelägna kommunala företeelser eller utmaningar till mer eller mindre vetgiriga politiker. Denna gång är ämnena för informationen: naturvårdsplan, centrumvärdar, tillitsbaserad styrning, IT-verksamhet, tilläggsanslag till socialnämnden mot bakgrund av generellt statsbidrag till äldreomsorgen 2021, uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 och kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2022.

Det är faktiskt några informationspunkter som ser riktigt intressanta ut.

Till skillnad från barn- och utbildningsnämnden så har kommunstyrelsen inga lokalbehov som behöver lyftas i kommunens lokalförsörjningsunderlag. Och blir det några så förutsätts det att de kan:

“hanteras inom kommunens befintliga lokalbestånd utan verksamhetsanpassningar.”

Det kommer inte att bli någon diskussion kring den absurda prioriteringsordningen som jag skrev om igår (se “Dagens BUN”), dvs att det är viktigare att de kommunala investeringarna går i linje med kommunens inriktningsmål än med lagkrav.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget om att göra kommunen djur- och människovänligare besvarat. Medborgarförslaget vill att kommunen t ex ska:

“omvandla gräsmattor till ängar, möjliggöra för medborgare att odla kryddväxter, anlägga dammar, plantera sälg, fruktträd och bärbuskar samt att placera ut insektshotell och fågelholkar.”

Det mesta av det här gör kommunen redan.

Kommunstyrelsen ska besluta att det ska byggas en hiss i Folkets hus. Den behövs, anser kultur- och fritidsförvaltningen, därför att det är en:

“nödvändig verksamhetsanpassning för att möjliggöra in- och utleverans av utrustning och rekvisita för scenisk verksamhet vid Vänersborgs teater. Befintliga i- och urlastningsmöjligheter är inte godkända enligt Arbetsmiljölagen … Det är i nuläget inte heller möjligt för personer med funktionsvariation att nå scenen…”

Det som irriterar en politiker, som gillar ordning och reda, är att kommunledningen föreslår att det ska “tummas” på reglementet:

“Enligt riktlinjerna ska en förstudie och lokalplanering finnas som underlag till besluten men ska ordinarie beslutsgång följas kommer projektets start att försenas.”

Det finns ingen förstudie och lokalplanering, men det tycker man kan kvitta. Hissen kanske är undantaget som bekräftar regeln. Den kostar för övrigt 8 milj kr – allt som allt. Förhoppningsvis.

Det ska utbetalas partistöd för 2022 också. Det handlar dock inte om principen denna gång, utan KS, och sedan KF, ska bara godkänna de summor som följer av reglerna. Annars har jag tidigare under mandatperioden motionerat om att skära ner på partistöden. Det var dock inte så många andra som tyckte det. (Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraterna, som är störst, får 352.590 kr nästa år och de minsta partierna, Medborgarpartiet och Miljöpartiet, får vardera 91.770 kr.

Det har varit en hel del turbulens uppe på Halle- och Hunneberg de senaste åren. Politiker har i snabb takt avlöst varandra, en VD har avskedats osv. Dessutom har det varit lite si och så med samordningen. Det finns flera krafter på bergen, och de verkar inte alltid dra åt samma håll. Nu ska Vänersborg i samverkan med Grästorp och Trollhättan arbeta fram ett förslag på en ny sammanhållen organisation för verksamheten på bergen. Vi får se vad som händer.

Kommunstyrelsen ska besluta att tilldela Film i Väst 1.185.500 kr för 2021. Pengarna ska gå till en:

“fortsatt uppbyggnad och förstärkning av infrastrukturen för filmproduktion i Vänersborg/Trollhättan.”

Det är egentligen inte så mycket pengar, men alla bidrag och allt stöd till alla möjliga och omöjliga organisationer kostar sammanlagt ganska mycket för kommunens skattebetalare.

I fortsättningen ska kommunstyrelsen ta hand om evenemang och evenemangsutveckling, kultur- och fritidsnämnden har lämnat ifrån sig uppgifterna. Det betyder att det krävs en mindre ändring i reglementena. Det ska göras av KS imorgon.

Även förslaget att ge socialnämnden ett tilläggsanslag på 17,5 milj kr till äldreomsorgen i budget 2021 är ett beslut av mer formell karaktär. Det handlar om ett statsbidrag som redan har betalats ut till Vänersborg och som nu ska bokföras på ett nytt och rätt sätt. Summan är dock på riktigt och – det är mycket pengar…

Pandemin har slagit tämligen hårt mot kultur- och fritidsnämnden. Det har inte gått att hyra ut idrotts- och fritidsanläggningar eftersom tränings- och matchtider, cup- och lägerverksamhet samt större evenemang har ställts in. Nämnden har förlorat intäkter. Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att ge kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag för 2021 på 2,5 milj kr. Inte heller mycket att orda om, även om:

“63% av underskottet avser Arena Vänersborg.”

Ständigt denna arena…

Även Fyrstads Flygplats AB behöver mer pengar. Det handlar om ett extra verksamhetsanslag på 1 miljon kr. Pengarna ska:

“täcka kostnader för genomförda och planerade aktiviteter och insatser under 2021.”

Vänersborgs andel av miljonen uppgår till 210.000 kr som nu föreslås beviljas. Som sagt, av många bäckar små…

Och så var det en liten granskningsrapport från KPMG av delårsrapporten. Den fick kommunfullmäktige information om förra veckan. Det enda anmärkningsvärda var sjukfrånvaron. Den minskade inte som varit kommunens målsättning.

Det är inte bara en massa “småposter” som kostar pengar. Arenan kostar t ex kultur- och fritidsnämnden 20 milj kr per år och har gjort så i flera år, och kommer att göra fortsättningsvis också. Det är samma med Vattenpalatset. Kommunen har gått in med ett förlusttäckningsbidrag på 7-8 milj varje år sedan äventyrsbadet byggdes. Nästa år ska Vattenpalatset Vänerparken AB få ett förlusttäckningsbidrag på 7,9 milj kr. Jag undrar ibland om badet är värt så mycket pengar…

 Kommunen har tecknat ett uppdragsavtal för vuxenutbildning 2022 med Kunskapsförbundet Väst. Avtalet kostar kommunen 36,6 milj kr. Det är mycket pengar, men det är ett bra och nödvändigt avtal. Det motiveras så här i underlaget:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Kunskapsförbundet och socialförvaltningen har uttryckt att många individer är i behov av anpassning samt extra stöd för att klara studier. … en konkursvåg [väntas] bland mindre företag … Distansstudierna har påverkat betygsnivåer negativt för en större mängd gymnasielever. Effekterna av dessa faktorer väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux.”

Kommunstyrelsen ska fastställa kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2022, inklusive detaljbudget. Det skulle nog kunna vara ett ärende där meningarna gick isär, men jag ser inget att anmärka på.

Det har skett en omorganisation av Dalslands Turist AB och Dalslands Kanal AB. Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anta styrdokument för Visit Dalsland AB. Det här är inte direkt mitt intresseområde, men det verkar ok utifrån de medföljande dokumenten.

Och så ska nya taxor “avseende myndighetsutövning för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF, år 2022” antas. Det är nog på sin plats, tror jag, precis som en ny taxa inom:

“livsmedelsområdet samt för kontroll inom ekologisk produktion och material i kontakt med livsmedel.”

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) föreslås bli Vänersborgs ledamot i “Samordningsförbundet Södra Vänern”. Jag tänker inte utmana honom på den posten…

Kommunstyrelsen föreslås att ge ett tillfälligt anslag till Kommunakademin Väst på 109.000 kr. Jag fick ärligt talat leta upp Kommunakademin Väst på nätet för att se vad det var. (Se “Kommunakademin Väst”.) Det har tagits fram förslag om en ny organisation och ett förtydligande av uppdrag, och i underlaget anser man att:

“den nya organisationen bör prövas och utvärderas innan ställningstagande om långsiktig finansiering beslutas.”

Det fanns planer på en kommungemensam organisation för överförmyndarverksamheten i Trollhättan-Vänersborg. Vänersborg ska hoppa av fortsatt utredning. Vänersborgs överförmyndarnämnd anser att Vänersborg även fortsättningsvis skall ha en ensam överförmyndarnämnd, då:

“en sammanslagning mellan kommunerna inte är till fördel för Vänersborg och i övrigt inte innebär några vinster. För att minska sårbarheten anser nämnden att man istället bör se över åtgärder i den egna kommunen för att stärka överförmyndarnämndens status och minska nämndens sårbarhet.”

Överförmyndarnämnden menar att personalen ska få förutsättningar att öka sitt samarbete med Trollhättan även om det finns två olika nämnder och tjänstemannakontor.

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund (NÄRF) har skickat sin delårsrapport för augusti 2021 till kommunen. Den ser ganska ok ut. Det fanns tider när rapporterna från NÄRF inte gjorde det…

Kommunen ska yttra sig över ett utkast till “beredskapsplan för civilt försvar Västra Götaland”. Eventuella frågor kan skickas till kommunstyrelseförvaltningen…

Ärendet Avsiktsförklaring – Det goda livet i Dalsland” innehåller en rapport om Dalsland och dalslänningar som bör intressera många som bor i eller är intresserade av landskapet. (Rapporten kan laddas ner här – “Det goda livet i Dalsland”.) I rapporten presenteras även ett förslag till en strategi för regional utvecklingspolitik för Dalsland. Målet är bland annat att:

“öka dalslänningarnas välbefinnande”

Och så det sista ärendet, såvida det inte har kommit något nytt under tiden som jag har skrivit dessa rader…

Det var en del diskussioner, turbulens och beslut om Vänersborgs lokala ordningsstadga innan sommaren. (Se “Förbud mot högljudda aktiviteter”.) Nu har en omarbetning gjorts:

“mot bakgrund av förändringar av förutsättningar inom kommunen samt med sikte på klarspråk i dess utformning.”

Det har blivit tydligare kring begreppen ”allmän plats” och ”offentlig plats”. Det ska göra föreskriften mer tillgänglig och förståelig, förhoppningsvis.

Jag noterar också att det är förbjudet att dricka alkohol på hela Holmängen. Jag kommer inte ihåg om det var det tidigare. Alla som tänker grilla korv och dricka öl får bege sig någon annanstans, förslagsvis till några av de badplatser som finns i kommunen. Dock inte till Gardesanna, Ursand, Sikhall, Boteredssjön, Skräcklan och Nordkroken, men faktiskt till t ex Hästefjorden, Lillesjön eller Väne Ryr. Där kan man även spela hög musik… Det kanske är så man ökar dalslänningarnas välbefinnande?

Oj, det blev en lång blogg. Men så har jag faktiskt täckt samtliga ärenden. Flera av dem går sedan vidare till kommunfullmäktige i december. Men det blir sannolikt ett lugnt sammanträde imorgon, och därmed också ett lugnt kommande fullmäktige.

Kategorier:KS 2021, Vattenpalatset

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – “Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggenViktiga ärenden för BUN imorgon (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen

19 november, 2021 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (23)” och en avslutning på hela bloggserien.

Den 30 oktober 2007 upprättades en skrivelse, ett yttrande till kommunfullmäktige, som i vanlig ordning först skulle behandlas av kommunstyrelsen. Det var kommunchef Guy Mahlviker och kanslichef Claire Gabrielsson som hade undertecknat. Men först måste en “liten teknikalitet” förklaras.

Kommunfullmäktige hade beslutat att förköpa Magnus Larssons tre fastigheter i Sikhall till 100 procent. Det var också detta beslut som låg och väntade på godkännande från regeringen. Beslutet skulle inte vara lagligt förrän regeringen hade godkänt det. Magnus Larsson hade även överklagat fullmäktiges förköpsbeslut till Länsrätten. Där hade det inte heller hänt någonting, bland annat av det skälet att advokat Lundmark, Magnus Larssons ombud, den 6 februari 2007 hade bett Länsrätten att:

“avvakta med prövning av målet tills förhandlingarna mellan parterna är avslutade.”

När kommunen och Magnus Larsson nu förhandlade under 2007 så var det “bara” de mindre delarna av fastigheterna som kommunen ville köpa. Men det gick till så, rent formellt, att kommunen köpte 100% av fastigheterna och Magnus Larsson fick sedan köpa tillbaka fastigheterna av kommunen – utom då alltså de mindre delarna som kommunen ämnade behålla. Kommunfullmäktige hade ju beslutat att förköpa “rubbet”. Det var bestämt.

Den 30 oktober 2007 upprättades alltså en skrivelse. Och det hade hänt saker sedan den 27 juni:

“nu har förslag till avtal förhandlats fram, vilka också köparen undertecknat. Avtalens giltighet kräver kommunfullmäktiges godkännande.”

Det krävdes också att Magnus Larsson drog tillbaka överklagandet till Länsrätten.

I skrivelsen/yttrandet till kommunstyrelsen bifogades också avtalen för de tre fastigheterna som förköpet gällde, Sikhall 1:4 och Sikhall 1:6 samt Sörbo 1:4.

Kommunchefen och kanslichefen föreslog även att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att godkänna de upprättade köpeavtalen.

Det första avtalet gällde fastigheten Sikhall 1:4.

Överenskommelsen/avtalet innebar att Magnus Larsson skulle få köpa tillbaka hela fastigheten utom 7.500 kvm. Det är streckade området på kartan till vänster som kommunen skulle behålla, dvs parkeringen framför segelsällskapets fastighet, magasinet och stenpiren.

Magnus Larsson skulle betala 1.150.000 kr för det som var kvar av fastigheten.

Det andra avtalet handlade om fastigheten Sikhall 1:6.

Denna fastighet värderades till 500.000 kr. Jag kan inte förstå varför kommunen överhuvudtaget beslutade att förköpa denna fastighet från början. Kommunen ville inte behålla någon del av fastigheten överhuvudtaget. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det visade väl om inte annat att det fanns andra skäl bakom förköpen än att kommunen ansåg sig “behöva mark” för det rörliga friluftslivet… (Kanske ville någon hålla Magnus Larsson borta från Sikhall…)

Den tredje och sista fastigheten skulle Magnus Larsson få betala 500.000 kr för. Det var Sörbo 1:4, vid själva badplatsen. Kommunen ville absolut behålla 12.000 kvm (se det streckade området).

Även i det här fallet har jag mycket svårt att förstå varför kommunen tyckte sig behöva denna mark. Kommunen inbillade sig kanske att Magnus Larsson skulle kunna använda den lilla “fliken” uppe till höger för att spärra av infarten till parkeringen och badet. Men trodde tjänstemännen och politikerna det, då skulle de faktiskt vara mer än lovligt verklighetsfrämmande. Man kan också notera att kommunen behöll en 17 meter bred remsa av Magnus Larssons jordbruksmark (“åker”) uppe till vänster, vid “landsvägen”. Här tänkte kommunen anlägga en parkeringsplats. Det har än idag aldrig parkerat en enda bil på denna remsa… (Se foto till vänster.) Dessutom ville kommunen behålla ett större område ner mot och nere vid sjön. Denna mark har sedan dess misskötts å det grövsta och har nu blivit en skog av sly. (Det är bara att sätta sig i bilen och åka dit och titta.) I Sikhall går området under beteckningen “Träsket”.

Det hade gått 4 månader (från den 27 juni) utan några vettiga samtal mellan parterna. Parterna hade tydligen haft någon form av kontakt, som inte var diarieförda, men det hade inte förts några förhandlingar. Avtalen speglade nämligen ”bara” de fastighetsgränser som ritades upp i ett tidigt skede. Kommunen hade låtit tiden arbeta för sig – medan Magnus Larssons personliga och ekonomiska situation blev allt jobbigare och svårare. Larsson fick underkasta sig den mäktiga kommunen. Han hade bilan hängande över nacken, han riskerade att förlora allt – hus och hem, jord och skog. Larsson tvingades att skriva på avtalen.

Magnus Larsson tror att han förlorade en miljon kronor på avtalen. Men han menar än idag att han inte hade något val. Han ville inte riskera att förlora allt.

Den 7 november 2007 beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att:

“godkänna upprättade köpeavtal avseende fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4”

Och det noterades i protokollet att Bo Carlsson (C):

“inte deltog i handläggningen eller beslutet i detta ärende på grund av jäv.”

Och den 21 november 2007 beslutade ett enhälligt kommunfullmäktige att:

“godkänna upprättade köpeavtal avseende fastigheterna Sikhall 1:4 och 1:6 samt Sörbo 1:4”

Och återigen noterades det i protokollet att Bo Carlsson (C):

“inte deltog i handläggningen eller beslutet i detta ärende på grund av jäv.”

Kommunens nettokostnad för de områden den förköpte inklusive det arbete och de pengar Magnus Larsson hade lagt ner uppgick till 720.000 kronor. Det var den ersättning som Magnus Larsson fick för sin dyrt köpta, attraktiva mark (i budgivning mot bland annat Bo Carlsson), för det arbete han lagt ner, de pengar han hade satsat, det lidande som han utsatts för och de pengar han hade tvingats betala i juristkostnader. I två år hade Larssom fått försvara sig mot kommunen.

Det var en mörk dag för kommunen. De hade tvingat en laglydig och skattebetalande undersåte till underkastelse under den byråkratiska makten. Tack vare “dolda” personliga, och synnerligen själviska, intressen.

Som politiker och ledamot i kommunfullmäktige skäms jag för vad jag har varit med och utsatt Magnus Larsson för. Men jag visste inte bättre. Och det är jag övertygad om att andra inte heller visste. Men nu har åtminstone jag kommit på bättre tankar. Och jag hoppas att andra också har gjort det.

Däremot var det andra politiker som visste bättre, redan då – de visste precis vad de gjorde. Och deras motiv var inget att stoltsera med…

Det positiva med uppgörelsen var att Magnus Larsson, tack vare sin ihärdiga och envisa kamp, lyckades behålla den större delen av sina fastigheter. Kommunen misslyckades med att expropriera all mark och tvinga bort honom från Sikhall.

I och med att kommunen och Magnus Larsson hade kommit överens, dvs skrivit på avtalen, så kom det ett godkännande från regeringen om förköpet. Det stod uttryckligen i skälen att Magnus Larsson:

“numera medgivit att förköp får ske. Med hänsyn härtill finns inget hinder mot att meddela tillstånd till förköp.”

Magnus Larsson återkallade också sitt överklagande i Länsrätten. Det var ju en förutsättning för avtalet med kommunen.

Och så slutade historien om kommunens expropriering i Sikhall. Det har gått nästan 15 år sedan kommunen tog delar av Magnus Larssons ärligt och rättmätigt förvärvade egendomar ifrån honom. Han har fortfarande inte fått någon officiell ursäkt av kommunen för att de med all sannolikhet agerade olagligt, bland annat på grund av det jäv som fanns bland flera personer i “bakgrunden”. Det är bara enskilda tjänstepersoner, bland annat tidigare jurister på kommunen, som har hört av sig personligen till honom.

Magnus Larsson bor nu i Sikhall på en plats med utsikt över hamnen som han kallar “Politikerhyllan”. Namnet är valt för att ingen någonsin ska glömma hur jäviga, och jävliga, politiker och tjänstepersoner försökte tvinga bort honom från hans hus och hem, jord och skog. Och det är många som genom åren har sett och t ex fotograferat sig vid skylten. Den har blivit lite av en symbol för Sikhall och den enskilde invånarens kamp mot den kommunala byråkratin – en byråkrati som inte skyr några medel för att få sin vilja fram.

Det hade varit trevligt att få avsluta historien om Magnus Larsson med att få skriva – “och så levde Magnus Larsson lycklig i alla sin dagar”… Men tyvärr slutar inte historien så. De här 24 “kapitlen” utgör bara den första delen i vad som skulle kunna bli en hel “romansvit”. Men jag får återkomma till de andra kapitlen och delarna vid något senare tillfälle.

Tack för att du läste.

===

Jag bestämde mig senare att avsluta bloggserien med en slags epilog – se ”Historien om Magnus Larsson (25): Epilog”.

Bloggar i denna serie:

KF (17/11): Vem kan man lita på?

18 november, 2021 3 kommentarer

1972 släppte det legendariska proggbandet Hoola Bandoola Band sitt album “Vem kan man lita på?” Efter gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige kan jag inte låta bli att fundera över frågan som upprepas i titellåtens refräng och som jag har nynnat på hela dagen:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

Det handlade om ärende 8, “Svar på medborgarförslag angående naturstigen som planeras gå genom skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten.” Jag har bloggat flera gånger om detta ärende. (Se t ex “KS imorgon (27/10)”.)

I detaljplanen står det att det ska anläggas en cykelväg genom en av de sista skogsremsorna som är kvar på Korseberg. Medborgarförslaget ville inte detta. I behandlingen i kommunstyrelsen den 27 oktober ville ingen annan det heller. Men det skulle bli för dyrt att ändra i detaljplanen… Därför föreslogs avslag på medborgarförslaget. Varför skulle kommunen lägga några hundratusen kronor på att ändra i en detaljplan som ändå inte skulle verkställas? (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)

Vi var nog flera i kommunfullmäktige som överraskades direkt i inledningen av ärendets behandling. Eller snarare chockades…

Henrik Harlitz (M) fick ordet som förste talare. Harlitz sa:

“Vid sittande möte (dvs kommunstyrelsens senaste sammanträde; min anm) så sas det vid flera tillfällen, det finns ingen anledning att riva upp den här detaljplanen som finns för området sen 1991 – vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”

Harlitz konstaterade att detta framfördes av bland annat kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Och det hade Harlitz helt rätt i. Jag hörde det själv i kommunstyrelsen, och jag bloggade om det. Det finns inte det minsta utrymme för andra tolkningar.

Harlitz fortsatte med att kritisera samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) som var med på kommunstyrelsens sammanträde (han är ersättare i KS). Wiklund deltog inte i diskussionerna på KS-mötet, trots att Wiklund redan då visste att byggnationen av cykelvägen genom skogsremsan var på gång. Det hade t ex redan skett överföringar av budgetmedel, berättade Harlitz, till anläggande av cykelvägen. Och fortsatte:

“Det jag kan tycka är lite konstigt, det är att personer som sitter inne med detaljkunskap om ärenden som diskuteras på möten inte delger den här informationen när man har det uppe…”

Harlitz är egentligen alldeles för försiktig i sitt uttalande. Det som är innebörden i det Harlitz säger är att Anders Wiklund (MP) lät Benny Augustsson m fl dupera kommunstyrelsens ledamöter genom att framföra osanningar. Augustsson fick opåtalat lämna “fakta” som inte var korrekta, som inte var sanna. Wiklund lät helt enkelt kommunens “statsminister” framföra “fake news”!

Det är emellertid viktigt att notera, jag tror inte att Augustsson medvetet ljög på kommunstyrelsens sammanträde. Min bestämda uppfattning är att Benny Augustsson i det läget var helt ovetande om samhällsbyggnadsnämndens långt framskridna planer.

Men samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) var alltså närvarande på kommunstyrelsen – och sa inte ett ord… Jag skulle vilja påminna Anders Wiklund om den svenska vittneseden:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

”Intet förtiga.” Det betyder att om man undanhåller fakta betraktas det som ett brott. Man ljuger, och det kallas i juridiska sammanhang för mened.

Nu är inte kommunstyrelsens sammanträden några rättegångar, men om vi som oppositionspolitiker, och kommuninvånare, inte kan lita på att det som framförs i kommunstyrelsen av t ex kommunstyrelsens ordförande är korrekta uppgifter, så vill jag påstå att demokratin hotas eller åtminstone naggas betänkligt i kanten.

Om vi inte kan lita på det som framkommer i kommunstyrelsen och av kommunstyrelsens ordförande – vem ska vi då kunna lita på?

Som sagt, jag tror inte att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) medvetet for med osanning på kommunstyrelsens sammanträde. Men jag blev tämligen besviken på att samme Augustsson inte på något sätt kommenterade det som hade framförts i kommunstyrelsen på gårdagens fullmäktigesammanträde. Augustsson pratade och diskuterade istället som om “inget annat hade sagts” på kommunstyrelsen. Eller snarare, när Augustsson pratade igår så framstod det som om han hela tiden hade varit konsekvent och sagt samma sak hela tiden. Även i kommunstyrelsen.

Istället svarade Augustsson med – ”anfall är bästa försvar”… Augustsson kritiserade Harlitz för att bedriva politik på ett märkligt sätt:

“Jag blir ganska orolig kan jag säga.”

Jag håller med Augustsson. Men inte när han säger detta om Harlitz. Han borde ha sagt det om sig själv och sin styresbroder Wiklund. Av Augustssons uttalande om Harlitz kan man dessutom lätt få uppfattningen att Augustsson anser att politiken i Vänersborg bara angår betongpartierna.

Anders Wiklund (MP) kommenterade inte heller Harlitz påståenden till en början. Han låtsades som om ingenting. Efter att Harlitz lite försiktigt men ändå “småsurt” vid ett senare tillfälle upprepade vad som hände i kommunstyrelsen och jag själv helt enkelt bad Wiklund kommentera Harlitz inlägg, sa Anders Wiklund (MP) följande, och bara detta:

“Ja, man kanske skulle vara tydligare där. Men som sagt, kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ”

Jaha. Var det allt? Ett totalt intetsägande svar? Så det var alltså försvaret för att föra hela oppositionen och antagligen också de andra styrande partierna bakom ljuset i kommunstyrelsen – genom att hålla inne med fakta. Man blir inte imponerad.

Augustsson och Wiklund argumenterade som sagt om cykelvägen som om de alltid hade haft samma åsikt. Den var ju diskuterad och godkänd av miljöstrateger i miljö och hälsa, av nämnden, av byggnadsnämnd och -förvaltning, cykelvägen fanns i cykelplanen och MRP. Men vad spelar det för roll, Benny Augustsson sa ju på kommunstyrelsens sammanträde att det inte var aktuellt att anlägga den?!

Nu ska cykelvägen genom skogen anläggas. Bostadsrättsföreningen ska nämligen inte behöva se cyklister i sitt område. Augustsson sa:

”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (den asfalterade och belysta vägen mellan husen; min anm.)”

Vilket några som hörde uttalandet reagerade på… En av dem, som vill vara anonym, skickade alldeles nyss ett dokument till mig. Jag har inte hunnit bilda mig någon uppfattning om innebörden i dokumentet, men eftersom det är offentligt så kan den som är intresserad ladda ner det här och själv läsa.

Alla invånare ska ha tillgång till det här skogsområdet sa Wiklund, och cykelvägen ska gynna cykeltrafik. Mats Andersson (C) fyllde i att även invånare som använder rollator ska kunna gå igenom skogsdungen. 

Det var en total annorlunda diskussion än i kommunstyrelsen. Slutsatsen av de styrande partiernas argument blir väl att det nu ska anläggas naturstigar, dvs GC-vägar utan belysning och asfalt, i varenda kvarvarande skog i kommunen. Utom i Sikhall. Men med tanke på de som använder permobiler bör vägarna kanske trots allt asfalteras. Och med tanke på alla kvinnor som inte vågar sig ut efter mörkrets inbrott, så kanske vi ändå ska sätta upp belysning…

Det var nästan så att man också fick uppfattningen av Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) att skogen skulle bli mer av natur efter ingreppen än innan…

Man har enligt Augustsson:

“gjort en sträckning som minimerar liksom ingrepp i naturen. … gjord för att det ska göra så lite inverkan som det bara går på natur vad gäller djurliv och växtlighet.”

Miljöpartisten Anders Wiklund kompletterade:

“Det ska byggas varsamt.”

Vi får se om träden huggs ner ”varsamt”. Lutz Rininsland hade farhågor om att det kanske skulle behöva sprängas. Jag menade att det redan fanns en naturstig, en riktig stig, genom skogsdungen och James Bucci befarade att den viktiga gröna korridorens funktion förstördes. Och vi alla var överens att det gick att använda den belysta och asfalterade cykelvägen som ligger parallellt med skogsområdet. Här kommer sannolikt de flesta att cykla i vilket fall.

Det blev votering. 30 ledamöter röstade för att avslå medborgarförslaget, dvs cykelvägen ska anläggas, 17 röstade för bifall till medborgarförslaget, dvs att cykelvägen inte skulle byggas och 4 moderater röstade inte.

Och jag känner mig lurad och fortsätter tänka på Hoola Bandoola och:

“Vem i hela världen kan man lita på?”

PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktige här – ”KF (17/11): V-yrkande fick majoritet”.

Skolranking 2021 (1)

17 november, 2021 Lämna en kommentar

Lärarförbundet har återigen publicerat sin skolrankning “Bästa skolkommun”. (Se här.) Den är lika spännande varje år. Och jag tror att alla skolintresserade politiker, administratörer, tjänstepersoner, rektorer, pedagoger, övrig skolpersonal och vårdnadshavare med stor nyfikenhet och stort intresse “slänger sig” över undersökningen, och framför allt – den egna kommunens placering…

Vänersborg kom på plats 195. Det är en ganska rejäl nedgång sedan förra året. 2020 hamnade Vänersborg nämligen på plats – 146.

Syftet med rankningen är:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet.”

Lärarförbundet, som är ett av de stora fackförbunden på förskolans och skolans område, lanserade sin första rankning 2002. Men nu är det slut, årets rankning blir den sista som Lärarförbundet gör. Lärarförbundet ”ger upp”…

I dagens Expressen, den 17 november (se “Därför slutar vi utse ”Bästa skolkommun”), skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet:

“När så många skolkommuner inte är tillräckligt bra, är det heller inte meningsfullt för oss att fortsätta ranka dem och framhålla vilken som är bäst. Vi tror inte längre på modellen med kommuner som ansvariga för skolan. Det är dags för staten att ta över och återupprätta likvärdigheten.”

Ordförande Jaara Åstrand skräder inte på orden. I sin debattartikel framhåller hon att svensk skola inte längre är en av de mest likvärdiga i hela världen:

“Sverige har backat – rejält. Lärare, myndigheter och internationella organ som OECD larmar om att skillnaderna mellan svenska skolor växer.”

Och roten till den negativa utvecklingen beror på kommunaliseringen menar ordförande Jaara Åstrand. Och hon fortsätter. Vissa kommuner satsar på skola och utbildning, men alltför många sparar. Det har inneburit en ökad arbetsbelastning för pedagogerna och mindre tid att förbereda lektioner. Det sparas in på läromedel och det saknas personal som skulle kunna bidra till att skapa studiero och trygghet i korridorer och uppehållsrum. Det avsätts för lite resurser till elever med behov av särskilt stöd, elevhälsa och speciallärare.

“Hur en elev lyckas i skolan präglar ofta individen för livet och för samhället ger varje skolmisslyckande negativa effekter som kan vara svåra att reparera. Därför är det i grunden orimligt att en så viktig samhällsinstitution som skolan ska konkurrera om att få resurser med simhallar,  utegym, cykelbanor och andra kommunala frågor.”

Det finns nog inte många pedagoger i detta land som inte håller med Lärarförbundets ordförande.

I ljuset av ordförande Jaara Åstrands ord känns glädjebeskeden från barn- och utbildningsförvaltningen över de fantastiska framgångarna för Vänersborgs skolor och framför allt för avgångsklasserna något motsägelsefulla.

Jag återkommer med en presentation och analys av skolrankingens resultat för Vänersborgs del. För sista gången…

PS. Andra och sista delen kan du läsa här: ”Skolranking 2021 (2)”.

%d bloggare gillar detta: