Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)

19 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

På flera ställen i Vargön Alloys Miljörapport från 2018 nämns något som kallas “Mjölkberget”. Det hade jag aldrig tidigare, mig veterligt, hört talas om.

Det har jag nu…

Mjölkberget, eller mer dialektalt, “Mjölkeberget”, är en deponi för Alloys avfall. Mjölkberget ligger i norra delen av Alloys industriområde – norr om riksvägen, mot Viksängen till.

Mjölkberget är omgärdat av staket med grindar som är låsta. Runt grindarna promenerar och motionerar många vargöbor och strax bredvid grindarna går “cykelgenvägen” från Vänersborg till t ex Hallevi och Nordkroken. (Eller tvärtom…) Där har jag faktiskt cyklat utan att notera skylten “Mjölkeberget”. Innanför grindarna deponeras stoft från ferrolegeringstillverkningen. Det har Alloys tillstånd för enligt ett beslut från Miljödomstolen den 19 januari 2007.

Vargön Alloys Miljörapport från 2018 skriver om Mjölkberget:

“Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Det har deponerats mycket “stoft” på Mjölkberget genom åren. Enligt TTELA (se TTELA 23 januari 2007 “Alloys tipp blir kvar”) räknar Alloys med att sedan 1972 ha tippat nästan 350.000 ton stoft på platsen. Och under 2018, skriver Miljörapporten, deponerades ca 8.350 ton. Lägger vi dessutom till stoftet mellan 2007-2017 och 2019-2022 så blir det onekligen avsevärda mängder avfall. Och jag har en känsla av att stoftet som deponerades före 2007 inte var särskilt “hälsosamt”… Det har för övrigt, enligt TTELA, deponerats avfall på Mjölkberget sedan början av 1950-talet…

TTELA skrev 2007 i ovannämnda artikel:

“Eftersom botten inte är tätad finns risk för att förorenat vatten letar sig ut i den omgivande naturen.”

Och:

“Vargön Alloys får rätt att fortsätta tippa miljöfarligt avfall vid Mjölkberget. Därmed går miljödomstolen i Vänersborg emot Naturvårdsverket.”

Och inte bara Naturvårdsverket – under den rättsliga processen gjorde också Statens Geotekniska institut (SGI) bedömningen att tippen vid Mjölkberget borde stängas. Men Miljödomstolen i Vänersborg gick alltså på företagets linje.

Jag skrev i min förra blogg (se “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”) att:

“Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Gäller det också slagghögarna?”

Det tycks som om myndigheterna kan ha olika uppfattningar om slagghögarna vid Mjölkberget. Tyvärr har jag inte fått tag i yttrandena från Naturvårdsverket och Statens Geotekniska institut så jag vet inte hur de motiverade en stängning.

Men det är alltså domen från Miljödomstolen i Vänersborg som gällde, och antagligen fortfarande gäller. Och den betydde att Alloys kunde använda deponin i ytterligare 20-25 år. Om vissa åtgärder genomfördes:

“Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny, betydligt mindre, damm i en del av den gamla lakvattendammen.”

Och 2018 skrev Alloys i Miljörapporten:

“Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart.”

Arbetet med att rena lakvattnet fortsatte alltså. Och det är viktigt, Alloys försöker ta sitt miljöansvar, men fortfarande pumpades omkring 9.500 kbm lakvatten ut ur lakvattendammen under 2018.

Och det fortsätter troligtvis än idag. …och det är inte helt problemfritt… 

I Miljörapporten från 2018 skrev Vargön Alloys:

“Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån, norr om deponin) görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Under hösten 2018 registrerades en mycket hög halt av krom.”

Och i samma rapport:

“Mjölkbergets deponi har de senaste åren dock visat förhöjda halter av Cr(VI) i dräneringsvattnet från ovan tätskikt som avleds till omgivningen i tre olika punkter … De höga halterna kvarstår om än med en tydlig säsongsvariation. Utläckaget av krom via dräneringsvattnet har konstaterats komma från löst Cr(VI), utlakat från deponins dräneringsskikt.”

Sexvärdigt krom (Cr[VI]) får nog de flesta att rysa… För visst är det lite oroväckande att bäckarna runt Mjölkberget faktiskt leder till Göta älv. Kanske är det orsaken till Trollhättans stads beslut att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern…

Det finns många förhållningsregler och villkor för deponin på Mjölkberget. Vargön Alloys uppfyller dem, men frågan är om de mängder som läcker ut i bäckarna runt deponin på Mjölkberget är lika ofarliga som myndigheterna, i varje fall Miljödomstolen, anser dom vara. Kanske håller inte Trollhättan med. Eller Göteborg… Ett “rykte” förtäljer nämligen att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat och att staden då tar vatten från Delsjöarna istället. Jag har dock inte fått detta bekräftat.

En bloggläsare skickade mig en artikel från ”Afa Försäkring” (se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”) efter att jag hade publicerat mina tidigare bloggar om Vargön Alloys. Artikeln var från 26 augusti 2021. Den börjar:

”Sexvärt krom är ett cancerframkallande ämne som används vid tillverkning av till exempel stål, färg och rostskydd. Idag saknas kunskap om när och i vilken omfattning anställda i Sverige exponeras för ämnet. Karin Broberg, vid Lunds universitet, tilldelas 3.881.000 kronor av Afa Försäkring för att mäta halten av sexvärt krom på arbetsplatser över hela landet och för att undersöka hur man förhåller sig till dess gränsvärde.”

Jag förmodar att Vargön Alloys kommer att ingå i studien. Det kommer i så fall att kasta ljus över processen och kanske också om eventuella luftföroreningar i omgivningen samt deponin. Det återstår dock att se.

Jag reagerade över de gränsvärden kring sexvärdigt krom som nämns i artikeln:

”I Sverige har vi ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för det här kromet, medan man i till exempel Danmark nyligen har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderar ett värde på högst 0,2. Det beror förmodligen på att vi här inte har sett över gränsvärdet på ett tag.”

Gränsvärdet för det cancerframkallande sexvärdiga kromet verkar extremt högt i Sverige. Man kan fråga sig om det får några följder för de anställda – eller boende i Vargön. Sedan kan man naturligtvis också undra hur Alloys skulle kunna anpassa sig till en sänkning av gränsvärdena.

Till slut vill jag återigen berätta orsaken till att jag har skrivit dessa tre bloggar om Vargön Alloys. Det kanske finns några som anser att det är uppåt väggarna fel, eller onödigt.

Det började med att jag började undra varför Trollhättan vill dra en ny vattenledning direkt från Vänern, samtidigt som jag med egna ögon har sett hur slagghögarna på Alloys växte. Det fick mig att skriva mail till både Vargön Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet. Jag fick inga svar, trots flera påminnelser. Det var då jag började fundera… Och fördjupa mig i “ämnet”…

Jag kan fortfarande inte avgöra om orsaken till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern beror på Vargön Alloys eller avloppningsreningsverket på Holmängen i Vänersborg eller Holmens gamla industriområde i Vargön eller CirChems anläggning, också i Vargön.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)

18 september, 2022 1 kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.

“Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet har bedrivits på området sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912.”

Så står det i inledningen till “Miljörapport 2018” från Vargön Alloys.

Vargön Alloys betyder mycket för Vargön, och har tillsammans med det nu nedlagda Holmens pappersbruk gjort det sedan slutet av 1800-talet. (Holmen producerade sitt sista papper 2008.) Otaliga är de vargöbor som har fått sin utkomst från bruket eller smältverket.

Jag tillbringade mycket tid i Vargön under min tonårstid. Halva min klass på Torpaskolan kom från Vargön och det var många fester i bruksorten. Min fotbolls- och bandytränare, den legendariske Stig “Puskas” Jonsson, bodde på Tallvägen. Där försökte han också uppfostra mig musikaliskt, med mindre framgång dock – Frank Sinatra blev aldrig någon favorit. (Jag blev inte heller någon större fotbolls- eller bandyspelare…)

Industrierna är sannolikt fortfarande en viktig del av alla Vargöbors “själ”. Det var en sorgens dag när Holmen lades ner. Och alla i Vargön, och Vänersborgs kommun, hoppas och tror naturligtvis att Vargön Alloys aldrig ska gå samma öde till mötes.

Sedan 1960-talet har mycket gjorts på Vargön Alloys för miljön och luften. Den före detta miljöchefen i Vänersborgs kommun, David Svensson, sa i den TTELA-artikel från januari 2008 (se TTELA “I dag är vår himmel åter blå”), som jag refererade till i bloggen (se “Föroreningar i Vargön?”) att:

“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”

Så är det inte nu. De stora mängder gas innehållande stoft vid tillverkningen av ferrolegeringar i smältugnarna samlas till över 99 % upp i företagets stoftfilter. Det har man naturligtvis märkt i Vargön, även om fönsterbleck och utemöbler i grannskapet nästan alltid blir svarta av sot eller stoft när vinden ligger på. Det kan vid sällsynta tillfällen också komma en vit rök från Alloys och även lukta som bränd elektronik. Det kanske beror på att smältdegeln står på marken utanför eller är fullt synlig genom öppna portar.

Det är sannolikt något som kan åtgärdas om vargöborna vidtalar Alloys. Men då måste ju företaget läsa och svara på mail…

Det har som sagt hänt en del mycket positivt med föroreningarna i luften. Och det har naturligtvis varit till glädje för Vargöborna.

Men vattnet i Göta älv då? Som Trollhättans stad vill undvika att få in i sina dricksvattenledningar?

Miljörapporten från 2018, som för övrigt är den senaste som finns att hämta på Alloys hemsida (kan hämtas här), uppger att det blir ca 1,5 ton slagg per ton legering:

“Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl.a. som makadamersättning.”

Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen stoppade ju användningen av slagget som makadamersättning i mars 2015. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”.) Det är antagligen därför som slagghögarna på Alloys växer och blir allt högre. Men det kommenteras eller nämns överhuvudtaget inte i Miljörapporten. Jag kan inte förstå varför Miljörapporten inte kommenterar domen.

Miljörapporten fortsätter:

“Det avskilda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfat-lösning, dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom och dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget.”

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid åsynen av det nämnda begreppet “sexvärda kromet”. Sexvärt krom är ett fruktat ämne som bland annat kan orsaka cancer. Det är alltså ett ämne som avskiljs i Alloys ugnar.

Miljörapporten beskriver vilka åtgärder som vidtas:

“Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv.”

Det låter ju bra…

I ett examensarbete av Lars Pettersson 2008, “Reduktion av krom(VI) i stoft från ferrokromframställning”, skrev han emellertid:

“Ett stort problem med behandlingsmetoden har framkommit under arbetet. Då stoftet blandas med järn(II)sulfat bildas klumpar av stoft som inte varit i kontakt med järns(II)sulfatlösningen. Det sexvärda kromet i dessa klumpar har inte reducerats till trevärt krom av järn(II)sulfaten. Utöver detta problem fungerar behandlingen bra. Endast små mängder av krom(VI) har hittats vid analyserna av det behandlade stoftet.”

I slutsatserna återkommer Pettersson till det sexvärda kromet:

“Eftersom två föreningar innehållande sexvärtkrom hittades vid analysen kan slutsatsen dras att allt sexvärt krom inte reduceras vid behandlingen.”

Och:

“Halten sexvärt krom i det översta lagret av behandlat stoft från Silo A utsatt för regn var högre än för de andra lagren, detta tyder på att återoxidation kan ske då stoftet är i kontakt både med luft och med vatten.”

Reningstekniken blir allt bättre, och kanske har Vargön Alloys kommit till rätta med problemen. Men av examensarbetet att döma låter det svårgörligt. Det går tydligen inte att få bort allt sexvärdigt krom ur slaggen. Examensarbetet eller problemen den tar upp ser jag inte heller att Miljörapporten behandlar eller kommenterar.

Hur som helst, det kanske är små mängder, eller inget, som släpps ut nu för tiden. Och enligt de siffror som anges i Miljörapporten släpper i varje fall inte Vargön Alloys ut mer än vad de har tillstånd till. Och de gränsvärdena har fastställts av statliga myndigheter. Det är viktigt att komma ihåg det. Allt utsläpp från Vargön Alloys betraktas enligt myndigheterna som ofarligt för miljö och människors hälsa. Det pågår också enligt rapporten en mängd olika provtagningar hela tiden och det sker ett ständigt förbättringsarbete. Alloys deltar också i olika projekt enligt Miljörapporten för att minska föroreningarna.

Miljörapporten slutar:

“Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att Vargön Alloys AB under 2018 har innehållit villkoren som uppställts i gällande tillståndsbeslut.”

Jag vet inte om Trollhättans stad håller med om att det egentligen räcker att uppfylla villkoren. Eller också beror det sämre vattnet i Göta älv på något annat än Vargön Alloys.

Men vad är Mjölkberget?

Fortsättning följer i bloggen Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön

Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)

17 september, 2022 4 kommentarer

Trollhättans stad har kommit långt i sin planering att hämta dricksvatten till sina invånare direkt från Vänern. Vattnet i Göta älv duger inte längre, trots att det är samma vatten. Vattnet har ju “bara” runnit förbi Holmängens avloppreningsverk, Vargön Alloys, Holmens gamla industriområde och CirChems anläggning i Vargön. Är det några av dessa företag som enskilt eller tillsammans har förorenat vattnet på något sätt? Trollhättans stad har dessutom farhågor att vattnet i älven ska försämras ytterligare i framtiden.

Ingen som regelbundet åker till eller från Vargön de senaste åren har kunnat undgå att se de växande slagghögarna. De är höga nu, det är nästan som man fruktar att de ska rasa. Jag har skrivit till både Vargöns Alloys och Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, och frågat varför. Jag har inte fått några svar, trots flera påminnelser. För Länsstyrelsens del torde det vara ett lagbrott att inte svara. Men, inte ska man väl behöva vända sig till rättsväsendet för att få svar på varför slagghögarna växer?

Den bristande informationen får sannolikt vem som helst att bli misstänksam. Det blir i varje fall jag, finns det något att dölja – och vad skulle det i så fall vara?

En bloggläsare skickade mig kanske svaret. Det var en dom från Mark- och miljödomstolen den 31 mars 2015. Vargön Alloys hade överklagat ett beslut av Länsstyrelsen. Domstolen höll med Länsstyrelsen på i stort sett samtliga punkter och avslog därför överklagandet från Alloys. Är det detta domslut som är orsaken till att slagghögarna växer? Varför har i så fall inte Vargön Alloys eller Länsstyrelsen helt enkelt skickat mig domen?

Mark- och miljödomstolen avslog alltså överklagandet från Vargön Alloys och motiverade domen:

“Vargön Alloys AB:s verksamhet i Vargön ger bl.a. upphov till en större mängd slagg från den högkolade ferrokromstillverkning som sker vid anläggningen. Länsstyrelsen har i det överklagade beslutet förelagt Vargön Alloys AB att klassificera denna slagg som avfall vid i beslutet angivna användningsområden och motiverat detta med att det inte är säkerställt att slaggen kommer att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart.
Länsstyrelsen har således för framtiden uttalat att ferrokromslagg vid angivna användningsområden – intill dess annat beslutas – alltid är att betrakta som avfall.”

Slaggen var tänkt att användas, som den för övrigt alltid hade gjort, till:

  • “Konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager)
  • Fyllnadsmaterial
  • Konstruktionsmaterial för deponi
  • Ersättningsmaterial till sand i maneger
  • Råmaterial vid husbyggnation (grunder, dränering, isolering, fyllning, kapillärbrytning)
  • Blästring
  • Sandning”

Nu var det slut med denna användning. Det beslutade alltså Mark- och miljödomstolen år 2015. Skälet var att det inte var “hälso- och miljömässigt godtagbart”.

Mark- och miljödomstolen skrev i domen:

“Utförda analyser visar att ferrokromslaggen innehåller en förhållandevis hög halt totalkrom, något som också är naturligt med hänsyn till den produktion som genererar slaggen. Laktester har också visat ett visst kromläckage från slaggen. Särskilt det sistnämnda är ägnat att inge vissa farhågor. Spridning av tungmetaller, och inte minst krom, är typiskt sett förknippat med stora miljörisker och bör i möjligaste mån undvikas.”

Jag kan naturligtvis varken bedöma eller ifrågasätta både Mark- och Miljödomstolens dom och Länsstyrelsens beslut. Vargön Alloys gjorde det emellertid, och gör det kanske fortfarande. Alloys anser sannolikt att det är orättvist i Sverige. Ferrokromslagg från Outokumpu Abp i Finland t ex bedöms inte på samma sätt av de finländska myndigheterna. Men i Sverige så lakar ferrokromslagget ut trevärt krom som, skrev Mark- och miljödomstolen:

“överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”

Mark- och miljödomstolen satte också fingret på ett ömtåligt och känsligt förhållande för Alloys:

“Av intresse i sammanhanget är även att bolagets produktinformation avseende ferrokromslaggen avråder från användning av slaggen i skyddsområde för vattentäkt. Avrådandet synes avses såväl primär, sekundär som tertiär zon, vilket tyder på att bolaget inte utesluter miljö- och hälsopåverkan inom samtliga dessa zoner. Samma riskbild torde förekomma vid annan användning av slaggen i våt miljö.”

I “våt miljö”…Och då tänker nog inte bara jag på att det regnar på slagghögarna i Vargön. Hur mycket läcker och hur mycket har slagghögarna läckt under alla år de har legat där? Och vart tar kromläckaget vägen? Ner i Göta älv? Till dricksvattenintaget i Trollhättan?

Vargön Alloys placering vid Göta älv kan vara en orsak till att Trollhättans stad vill ta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Men var ska de andra samhällena längs älven i så fall ta sitt vatten? Och Göteborg…?

Och jag kan inte se annat än att det är den här domen som har “ställt till det” för Vargön Alloys. Jag vet inte, jag har ju inte fått några svar på mina frågor till Alloys, men i mitt huvud så kan det knappast vara något annat. Och på grund av domen kan inte Alloys sälja avfallet vidare till företag som hade tänkt att använda ferrokromslaggen till t ex fyllnadsmaterial. Istället måste avfallet deponeras på Alloys område i Vargön.

Och högarna växer. Och växer…

Läcker dom?

Fortsättning följer i bloggen ”Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)”.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Alloys, miljö, Vargön, Vänern

BUN återigen på G (19/9)

14 september, 2022 2 kommentarer

När man hittar ett grupputskick från barn- och utbildningsförvaltningen i sin brevlåda, då vet man att man är kallad till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och om man dessutom råkar kasta ett snabbt öga på dagordningen, och ser det första ordet i det första ärendet – “Delårsrapporter”… Då känns det som om sommaren har varit kort, alldeles för kort.

Nu på måndag, den 19 september, kommer Bo Carlsson (C) att lyfta klubban i luften för att strax låta den falla ner på skrivbordet – sammanträdet öppnas. Det nya läsåret startar. Sin vana trogen inleder antagligen Carlsson hösten med några väl valda och kloka ord om jordbrukets villkor efter den gångna sommaren. Sedan är det dags för upprop.

Det är samma personer i nämnden som innan valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunens nämnder och styrelser förrän den 1 januari. Det är först efter årsskiftet som eventuella nya ledamöter och ersättare tar plats runt mötesbordet. Och det är fortfarande alldeles för tidigt att börja spekulera om vilka personer, eller ens vilka partier, som kommer att sitta i nämnden. Ja, ingen vet i nu-läget ens vem som blir ordförande.

Måndagens dagordning har följande utseende:


Delårsrapporten i utskicket är inte komplett. Det finns, konstigt nog, inga siffror från 2022 – inget om det ekonomiska läget, ingen prognos för årets resultat, inga nyckel- eller jämförelsetal eller om läget på investeringssidan. Det kommer antagligen ett utskick senare under veckan eller också “dukas” siffrorna fram under mötet.

Den delårsrapport som ledamöterna har i sin hand består “enbart” av en resultatavstämning på de:

“förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”.

Och det ser bra ut, i varje fall om man räknar de färgade “plopparna”. Förvaltningen redovisar nämligen 6 gröna ploppar, ingen gul och 2 röda. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.) Gröna ploppar innebär att förvaltningen anser att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är ju bra. Det gör sannolikt också kommunfullmäktiges ledamöter mycket glada…

Det är egentligen bara ett litet problem. Ett av de förväntade resultaten som inte uppnås är “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Och det är ett avgörande viktigt mål. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet har nämligen minskat 0,2%. Det borde i ärlighetens namn kanske ha stannat vid en gul plopp.

Däremot saknar jag fortfarande en problematisering av förhållandena under denna punkt. Förvaltningen skriver:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden. Ett stort arbete har genomförts med fokus på tillgängliga lärmiljöer, anpassningar och individanpassat särskilt riktat stöd med extra fokus på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare.”

Det har uppenbarligen arbetats både intensivt och framgångsrikt med eleverna. Men samtidigt framstår det som om barn- och utbildningsnämnden har alla de ekonomiska resurser den behöver för att lyckas med sitt uppdrag enligt Skollagen. Och så är inte fallet, det redovisades tydligt i budgetprocessen.

Det talas i redovisningen inte om effekterna av den segdragna pandemin. Jag saknar det, det låter som om den inte alls har påverkat skolan och utbildningen, i varje fall inte negativt. Och jag kan fortfarande inte förstå hur undervisningen i högstadiet kan vara så lyckad och framgångsrik när sjukfrånvaron bland personalen har slagit alla rekord och frånvaron av elever varit så omfattande. År 2021 hade omkring 200 elever en lägre närvaro än 75% och i början på 2022 var det 226 elever…

Förklaringen till detta förväntade resultat borde utvecklas och problematiseras i delårsrapporten.

Sedan måste jag flika in, som jag har gjort tidigare, att jag är mycket skeptisk till det stora fokus som ges till att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare 5 ämnen. Ofta är det de praktiskt-estetiska ämnena det handlar om, dvs idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Viktiga ämnen som NO- och SO-ämnena lämnas mer eller mindre åt sidan. Och det blir tufft, ofta övermäktigt, för många efter 9:an – de kommer in på gymnasiet, men inte ut. Alltför många får ingen gymnasieexamen.

Man ska också komma ihåg att behörigheten till ett yrkesprogram är, så att säga, den ”lägre behörighetsgraden”. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst 9 andra ämnen. Kanske ska en ökning av denna behörighetsgrad också bli ett inriktningsmål för kommunen…

Men jag vet att det är så här som styrdokumenten och våra myndigheter vill att skolan ska fungera. Förvaltningen utför helt och hållet sitt statliga uppdrag. Och kommunala också tror jag. Jag förmodar nämligen att förvaltningen håller budget. I kommunen står nämligen budgetföljsamheten över Skollagen…

Det andra förväntade resultatet som fick en röd plopp är ”Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”. Det resultatet kommer inte att uppnås. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.)

Det blir en särskild information kring kunskapsresultaten för de elever som gick ur åk 9 i våras. Då kan nämnden räkna med många, snygga och uttömmande diagram. Det finns dock inga underlag utskickade.

Det är likadant med lokalinformationen. All information ges på mötet. Jag antar att det mesta kommer att handla om Öxnereds skola som stod klar inför höstterminen och Holmängens skola där det byggs för fullt.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i en förstudie tittat extra noga på framtiden för förskolorna och grundskolorna i Vargön – och kommit fram till slutsatserna:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att bygga ut Granås förskola för att tillskapa 40 nya förskoleplatser (2 avdelningar) i Vargön fram till år 2032. Förstudien visar att det inte finns något behov av nya grundskoleplatser i Vargön, på grund av att antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska fram till år 2032. Utredningen bedömer att bygglovet för de moduler som idag står vid Granåsskolan och Rånnums skola bör förlängas till år 2030 för att skapa förutsättningar för en långsiktig planering.”

Det bedöms att investeringskostnaden för en utbyggnad av Granås förskola uppgår till ungefär 15,4 milj kr. Det ger då en årshyra på 920.000 kr. Sedan tillkommer kostnader för t ex personal, måltider, vaktmästeri, förbrukningsmaterial, IT-kostnader, lekmaterial, kontorsmaterial och avskrivningskostnader. De kostnaderna beräknas till nästan 4,5 miljoner.

Den här utbyggnaden ligger dock några år fram i tiden, men det är viktigt att planering sker i god tid. Vi får också se vad politikerna säger om planerna. Jag anar emellertid att de kommer att hålla med.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig över den Fördjupade översiktsplanen för Brålanda (FÖP). FÖP:en ser riktigt bra ut tycker jag, även om jag vet att ordförande Carlsson kommer att påpeka några väl valda ord om att jordbruksmark ska exploateras och förvandlas till t ex gator och bostäder. Och det är han mycket skeptisk till… Å andra sidan är det i stort sett bara jordbruk runt omkring samhället. Vi får se vad Sverigedemokraterna säger. Det är ju främst till detta parti som brålandaborna har lagt sina förhoppningar om en ljus framtid…

Nämnden ska vidare föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget till förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2024” och rekommendera samma kommunstyrelse att godkänna förslaget om att inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna förlängs tills dess att ett nytt samverkansavtal är antaget, dock längst till och med 2024. BUN ska också revidera riktlinjer för synpunkter och klagomål. Jag tror inte att någon ledamot har några andra åsikter i dessa tre ärenden.

Självklart ska också ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg ge nämnden information om vad som har hänt sedan sist. De berättar sannolikt om invigningen av Öxnereds skola.

Vi får se om någon av dom också tar upp bullerproblemen på Dalaborgsparkens förskola eller varför konstgräsplanen i Frändefors har varit bortglömd så länge. Eller kanske Skolinspektionens granskning av Vänerparkens skola.

Strax före lunch kommer med all sannolikhet ordförande Carlsson att slå klubban i bordet för att avsluta sammanträdet.

Kategorier:BUN 2022, delårsrapport

En liten valanalys

12 september, 2022 Lämna en kommentar

Det är klart att man som vänsterpartist är besviken idag, dagen efter valet. Jag vet emellertid inte riktigt vad som är mest ledsamt, de blå och bruna partiernas seger i riksdagsvalet eller Vänsterpartiets tillbakagång i riksdags- och kommunvalen.

Det är skrämmande att Ulf Kristersson med all sannolikhet blir landets nye statsminister. Han tycks ha lämpat sina principer och hämningar överbord, om han nu har haft några, och tar sverigedemokrater med ytterst tvivelaktigt förflutet under sina vingar – allt för att få bli statsminister. Det skrivs i media att förhandlingarna om regeringsstyret redan har börjat mellan moderater och sverigedemokrater. Det ryser också i mig när Kristersson och hans allierade på riksnivå ger uttryck för sin människosyn när det gäller nyanlända, människor i förorterna, människor med svårigheter, brottslingar etc. Och samtidigt rusade idag aktiekurserna i höjden för de privata bolagen inom vård, skola och omsorg.

Vänsterpartiet gjorde ett dåligt val på riksnivå. Nooshi Dadgostar började som partiledare med dunder och brak. Hon slog näven i bordet och vek inte en tum när det gällde t ex marknadshyror och pensioner. Sedan har hon, som jag ser det, inte levt upp till förväntningarna. I syfte att vinna nya grupper väljare så glömde Nooshi och partiets strateger att det är lika viktigt att behålla de man har. Jag tror att diskussionen och utgången av t ex Cementa på Gotland och bensinskatten var sådana frågor. Flera vänsterpartister röstade antagligen på Miljöpartiet igår. Sedan tror jag att både socialdemokrater och vänsterpartister måste diskutera taktiken och strategin gentemot Sverigedemokraterna. SD växer och växer och vi på vänsterkanten inser inte att många som röstar på SD faktiskt är folk som borde rösta vänster. Vi har själva ett stort ansvar att vi inte kan fånga upp dessa.

Vänsterpartiet i Vänersborg tappar ett mandat i kommunfullmäktige. Vi hade 5 mandat förra mandatperioden, de närmaste fyra åren får vi 4. Vänsterpartiet förlorade röster jämfört med valet 2018, men inte särskilt många. Vi fick 8,8% av vänersborgarnas röster 2018, nu blev det 8,4%, 0,4 procentenheter mindre. Det 5:e mandatet fick vi förra gången med endast några få rösters marginal, nu förlorade vi mandatet – med några få rösters marginal. Det jämnade liksom ut sig, skulle man kanske kunna trösta sig med.

Min stora besvikelse är framför allt rösterna från Brålanda/Sundals Ryr. Och det inte bara för att detta distrikt var färdigräknat sist av alla, och att det då stod klart att vi förlorade mandatet. Vänsterpartiet fick bara 4,8% av rösterna. Det var det näst sämsta valdistriktet av alla i Vänersborg. Det var bara Siviken/Väne Ryr som var sämre med 4,2%. SD fick 28,4% i Brålanda/Sundals Ryr (och 33,2% i Siviken/Väne Ryr). Och då kan jag inte låta bli att tänka – vad har SD i Vänersborg gjort för dessa valdistrikt, för landsbygden eller för Vänersborg överhuvudtaget? Partiet har inte drivit några frågor av vikt. De lägger motioner om parkbänkar och grillplatser, men inga mer övergripande eller betydelsefulla. De hörs inte i debatter och ofta vet ingen ens vad de har för åsikt. Men det gäller även andra partier än SD. Jag begriper mig inte på folk. Det finns fler partier i kommunen som lever i tysthet och passivitet. Varför röstar så många människor på landsbygden på dom?

Så här ser det preliminära valresultatet ut för Vänersborg:

Vilka partier som ska styra Vänersborg kommande fyra år vet fortfarande ingen. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam sa i en direktsändning tidigare idag att det antagligen blir som de senaste fyra åren. Socialdemokraterna kommer att styra Vänersborg i minoritet tillsammans med Centerpartiet och Miljöpartiet. Jag tror att det är en korrekt analys.

Till sist.

Vänsterpartiet har sedan valet 2010 fått betydligt fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet. Det betyder att många vänersborgare röstar på Vänsterpartiet i kommunvalet men inte på Vänsterpartiet till riksdagen. De röstar alltså olika i de olika valen. Det kanske är dessa personer som har “svikit” V i Vänersborg? Är det därför som V fick 186 röster mindre i kommunvalet igår jämfört med 2018? Har Vänsterpartiet i Vänersborg fått underkänt av väljarna?

Jag tror faktiskt inte det. De väljare som inte röstade på Vänsterpartiet i Vänersborg i detta val har nog lämnat Vänsterpartiet helt och hållet. Jag tror nämligen att det är Vänsterpartiet nationellt som har orsakat nedgången i Vänersborg. Det är faktiskt så att 2018 fick Vänsterpartiet 502 fler röster i kommunvalet än i valet till riksdagen. Och i år, 2022 – fick Vänsterpartiet preliminärt, och enligt mina beräkningar, 705 fler röster i kommunvalet.

Det är en viss tröst i “eländet”. Om det stämmer.

Det kommer sannolikt betydligt fler analyser så småningom, speciellt när valresultatet blir slutgiltigt. Det ska ske under onsdagen. Några dagar senare kommer också sammanräkningen av personröster.

Varför Vänsterpartiet? (2/2)

10 september, 2022 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har på riksnivå visat att partiet är berett att gå långt för att förbättra villkoren för vanliga arbetande människor. Vänsterpartiet drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler människor får det de har rätt till.

Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.

Vänsterpartiet ska kommande mandatperiod arbeta för:

  • Stopp för privatiseringar, nedskärningar och vinstjakt i offentlig verksamhet. Det leder bara till sämre välfärd, stora inkomstskillnader och ökad segregation av det svenska samhället.
  • En satsning på 10 miljarder kr för 15.000 fler anställda i förskolan till 2026.
  • 3 miljarder extra till förskolan för att stärka det kompensatoriska uppdraget.
  • Ersätta marknadsskolan med en skola som fungerar för alla.
  • Högkostnadsskydd för tandvården som fungerar som i sjukvården, så att patienten bara betalar upp till 1.200 kronor per 12-månadersperiod. Förslaget ska införas stegvis och vara fullt genomfört under mandatperioden.
  • Höjda tak i både sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen. Vänsterpartiet vill också höja ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen.
  • Helt avskaffa karensavdraget. Företagen kommer inte drabbas av ökade kostnader utan vi föreslår att staten bär den kostnaden.
  • Kraftigt utbyggd och subventionerad kollektivtrafik.
  • Stärkt a-kassa.
  • Sverigepriser på el.

Vänsterpartiet anser att världen befinner sig i ett akut klimatnödläge och att omställningspolitiken måste accelereras. Vänsterpartiet har föreslagit ett investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor de närmaste 10 åren. Programmet fokuserar på tre viktiga områden för klimatomställningen – infrastruktur, elöverföringskapacitet och elproduktion samt bostadsbeståndet. (Vänsterpartiet vill ta bort med statens överskottsmål.)

Vänsterpartiet har nationellt visat att vallöftena inte är gripna ur luften. De är en fortsättning på den politik som Vänsterpartiet har fört under hela mandatperioden och lett till att Vänsterpartiet har bedömts vara bäst i flera tester.

Det kanske är läge att fundera på en röst på Vänsterpartiet i riksdagen. Den rösten är också en viktig markering för att hindra högerkrafternas och Sverigedemokraternas inflytande på svensk politik.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets kommunala hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Den största delen av texten är tagen från Vänsterpartiets rikssidor.

Varför Vänsterpartiet? (1/2)

9 september, 2022 Lämna en kommentar

I Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valmaterial lyfter vi fram vad vi har gjort och det vi vill göra framöver. Vi hittar inte på vallöften för att locka röster. Vi visar på vårt arbete i kommunen – i nämnder och styrelser och i kommunfullmäktige.

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle. I Vänersborg kommer vi att fortsätta att arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.

Vi i Vänsterpartiet prioriterar verksamheterna i kommunerna. Vi utgår från de behov som verksamheterna redovisar. Vi tittade på behoven i socialförvaltningen, behoven i förskola, fritidshem och skola, kultur och fritid, gatuunderhåll osv. Sedan tittade vi på pengarna. Kunde vi finansiera detta? Och det ansåg vi att vi kunde.

Vänsterpartiet satsade i sitt budgetförslag 8 milj kr till förskolan för att öka barnens vistelsetid. Men vi ville också avsätta ytterligare 8,4 mkr till förskolan. Då skulle de ekonomiska resurserna räcka till för att också utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning till 3,0. Det skulle innebära mindre barngrupper och större personaltäthet. Möjligheterna skulle då öka för att ge fler barn en ännu bättre språklig träning. En god språklig start är som alla vet viktigt för social inkludering, för barnens framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Enligt barn- och utbildningsförvaltningen behöver barn- och utbildningsnämnden 12,5 milj kr för att utöka med en lärare per skola. Vänsterpartiet avsatte det i sitt budgetförslag. Vänsterpartiet satsade också 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen på förskola och fritidshem.

Vänsterpartiet håller med socialförvaltningen och de fackliga organisationerna som gör bedömningen att socialnämnden skulle behöva tillföras mer pengar för att klara verksamheten.

Socialförvaltningen har ekonomiska behov av 20,7 milj kr inför 2023. Vänsterpartiet anser det är viktigt att dessa resurser tillförs nämnden för att klara av att möta kommuninvånarnas behov och utveckla förvaltningens verksamhet.

Det behövs ett tillskott på 12 milj kr för att täcka kostnaderna för försörjningsstödet. Det finns förslag på att pengarna ska tas från äldreomsorgen – och så hoppas man att nämnden ska få statsbidrag till de äldre som ska fylla det ”svarta hålet”… Det anser Vänsterpartiet vara alltför riskabelt.

Vänsterpartiet vill avsätta 7,5 milj kr för daglig verksamhet LSS. Det är för att slippa neddragning av personalresurser motsvarande 12,5 heltidstjänster av personer som i huvudsak arbetar med förebyggande insatser för att minska försörjningsstödet. Det kan nämligen bli förödande. Vänersborgs kommun har enligt Koladas senaste mätning över 12,8% barnfattigdom (barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll). Det är långt över rikssnittet på 8,8%. Barnfattigdomen i Vänersborg har nästan fördubblats sedan 2007. För barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet är riskfaktorerna många och förutsättningarna är sämre både vad gäller skolresultat, inkludering, trygghet och framtidsutsikter. Det är också för att rädda kvar verksamheten på Fisketorget som annars avvecklas i besparingssyfte. Fisketorget är, för den som inte vet, en mötesplats för personer med psykisk sjukdom och ohälsa.

Vänsterpartiet vill slutligen satsa 2 milj kr på förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation (VIN). Det är viktigt inte minst när det gäller ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för både individens välmående och samhällets hälsa. Verksamheterna betyder också mycket för att främja integration och känslan av att vara en del av samhället. Detta kan leda till bättre skolresultat och även motverka risken att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.

Vänsterpartiet vill höja kultur- och fritidsnämndens budgetram med totalt 3,985 milj kr. Det innebär satsningar på Frendevi IP, Gymnasiehallen, konstnärlig gestaltning, bidrag till fritidsgård för döva barn och ungdomar och utökning vaktmästartjänst sportcentrum mm. Men framför allt att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola. Det sistnämnda beräknas kosta 1,75 milj kr. En avgiftsfri musik- och kulturskola motiveras av att flera familjer upplever att tröskeln av höga avgifter är alltför hög.

Vänsterpartiet har varit i opposition, men vi har varit mycket aktiva. Vi driver många frågor och vi hörs i kommunfullmäktige. I nämnder och styrelser visar vi att vi är pålästa och engagerade. Vi lägger yrkanden, argumenterar och inte sällan får vi gehör för våra åsikter.

Jag skulle vilja påstå att Vänsterpartiet har haft stor påverkan i den kommunala politiken. Från små frågor till större frågor. Från att, i varje fall tillfälligt, stoppat tvångsanslutningen till kommunens VA på Vänersnäs till att övergångsstället vid Rånnums skola åtgärdades och att GC-vägen genom den sista skogsremsan på Korseberg stoppades. Vi var helt ensamma till en början och det slutade med majoritet i kommunfullmäktige. Det finns fler frågor.

Vänsterpartiet i Vänersborg har länge arbetat för att utveckla landsbygden. 2016 motionerade vi om tågstopp i Brålanda – och det var då diskussionerna tog riktig fart.

Nu har vi motionerat om att kommunen ska inrätta en landsbygdsutvecklare som får en övergripande ansvar för landsbygdsfrågor och samtidigt bli en direktkontakt för invånarna. 

Vi har motionerat om att kommunen ska inventera alla obebodda hus på landsbygden. Syftet är att att invånare från tätorterna lättare ska kunna flytta ut på landet och att landsbygden får fler invånare. 

Vänsterpartiet har arbetat aktivt för generösare bygglov, att alla invånare ska behandlas lika och att öka demokratin och öppenheten i kommunen. Vi står på kommuninvånarnas sida mot den ibland bångstyriga och bakåtsträvande kommunala byråkratin. Ett bra exempel är vårt agerande när det gäller detaljplanen i Sikhall.

Vi har däremot misslyckats med att sänka åldern för avgiftsfri kollektivtrafik till 65 år och vi har misslyckats med att bevara några av de sista skogarna i centrala Vänersborg – Mariedal Östra och skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut. 

Vänersborg behöver ett starkt Vänsterparti.

==

Här kan du ladda ner Vänsterpartiets lokala valmaterial:

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunvalet den 11 september:

Anm. Läs gärna mer på Vänsterpartiets hemsida. Den uppdateras i stort sett dagligen med intressanta inlägg.

Anm. Stora delar av texten i denna blogg är tagen från Vänsterpartiets budgetförslag.

Valdagen är nära!

8 september, 2022 Lämna en kommentar

På söndag är det val.

Partierna tävlar om vem som har flest och bäst vallöften. De bryr sig knappast om vad som är realistiskt eller inte. Det gäller att överträffa den andre. …och vallöftena haglar… 

Det är samma varje val. I valet 2018 gavs vallöften som partierna talar sig varma för även idag, fyra år senare. Varför gör de det? Vad har partierna gjort de sista fyra åren? Hur har deras budgetförslag sett ut? Har de skrivit några motioner för att genomföra sina löften? Varför har deras vallöften inte infriats?

Partierna har ibland kompromissat bort sina vallöften, andra gånger, och inte helt sällan, har de inte ens försökt att driva sina valfrågor. Det tycks inte vara ovanligt att vallöftena på något sätt raderas ut ur politikernas medvetande veckan efter att väljarna lämnat sina röster. Vallöftena verkar ofta bara vara till för att locka till sig röster…

Jag inbillar mig att Vänsterpartiet är annorlunda. Vi ger oftast löften kring sådant vi har arbetat för tidigare eller frågor som ligger i samma riktning. På det sättet kan väljarna vara förvissade om att Vänsterpartiet kommer att arbeta för dessa i fortsättningen också.

Vänsterpartiet skriver på sin ”rikshemsida”:

Vänsterpartiet har visat att vi är beredda att gå långt för att förbättra villkoren för vanligt folk. Vi drev igenom högre pensioner, stoppade marknadshyrorna och förändrade sjukförsäkringen så att fler får det de har rätt till.

Vänsterpartiet vill fortsätta att skapa ett tryggare Sverige. Efter många år av marknadslösningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen över välfärden och göra livet bättre för vanligt folk.”

I Vänersborg kommer vi att fortsätta arbeta för mer resurser till vanligt folk och till de som har störst behov. Det visade vi bland annat i det budgetförslag som vi lade fram i fullmäktige i juni, men som röstades ner av de andra partierna. Där kan vänersborgarna se svart på vitt att Vänsterpartiet var det parti som satsade mest på skola, vård och omsorg.

I länkarna nedan går det att se hur Vänsterpartiets och de andra partiernas budgetförslag såg ut i juni i år. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna verkligen tycker. Det är inte vad de säger och lovar i valrörelsen.

Bloggar som handlar om budgeten för år 2023:

Några sista viktiga ord innan du bestämmer dig!

7 september, 2022 Lämna en kommentar

Sannolikt har du fått ta del av en mängd information och förslag från olika partier som vill ha just din röst. Alla partier vill väl det. Men frågorna som skiljer partierna åt är många och viktiga att förstå. Vilken utveckling av samhället vill du se?

Vi står inför ett vägskäl på söndag. Det har varit tydligt under valrörelsen att detta val kommer påverka vardagen framöver för många människor i hela landet. 

Vänsterpartiet är övertygat om att ett hållbart, jämlikt och sammanhållet samhälle är det bästa och mest trygga för den enskilda, oss alla och vår miljö. Men då måste vi återta kontrollen om välfärden. Och vi måste genomföra omfattande klimatinvesteringar och ställa om industrin för fler och mer gröna jobb. Men hur kan vi arbeta lokalt för att uppnå detta?

Tillräckliga resurser till förskolan, skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten behövs, hur annars kan vi lita på att lagstadgade uppdrag kan utföras. Men kommunen behöver också arbeta mer förebyggande för social hållbarhet, kunskapsutveckling och trygghet. 

Vi kommer kämpa för en kommun där alla invånare ska bli lyssnade på och respekterade. Om någon blir överkörd kommer vi fortsätta protestera! 

Vi kommer stå upp för en friskare och mer rimlig arbetsmiljö där det ska visas tillit till personalens kompetens. Vid behov av kompetensutveckling och språkstöd ska detta erbjudas, inte minst för att försäkra vårdtagare om en tryggt bemötande. 

För miljön, ekonomin och delaktighet i samhället behöver kollektivtrafiken bli billigare och nyttjas av många fler. Taxor för färdtjänst ska vara i nivå med kollektivtrafiken. Seniorkortet 65+ och sommarlovskort för skolungdomar kan kommunen köpa från Västtrafik. Varför vägrar kommunledningen? 

En av kommunens största utmaningar är den höga arbetslösheten. På kort tid har statliga myndigheter försvunnit från Vänersborg. Arbetsförmedlingen och försäkringskassan borde finnas på plats för ett fungerande samarbete med kommunen, med det lokala näringslivet och med vuxenutbildningen genom Kunskapsförbundet Väst. 

Socialnämndens arbetsmarknadsenhet kämpar i motvind och hotas därutöver av kommunledningens besparingsiver. Långtidsarbetslösheten i Vänersborg växer istället för att minska. En aktiv kommunledning måste arbeta för invånare som behöver starkt stöd för att komma ut på arbetsplatser, för att inkluderas på arbetsmarknaden. För deras skull och för hela samhällets skull. Många fler vill och kan arbeta.

Vänersborgs kommun ligger långt över rikssnitt när det kommer till barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Vi vet om vilka risker detta innebär. Ökad risk för sämre skolresultat och psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk. Målmedvetna förebyggande insatser är tusen gånger bättre än straff längre fram. Låt oss göra allt för våra barn, för barnens föräldrar, när stöd behövs skall stöd ges. Barnfattigdomen måste minska!

Ett förstärk kultur och föreningsliv, med fler arenor att mötas, känna sammanhang och utvecklas i, spelar också en stor roll för att motverka segregation, ensamhet och utanförskap. Avgiftsfri musik- och kulturskola är viktigt, alla barn ska få möjlighet att delta. 

Avslutningsvis vill vi tala om att vi, till skillnad från andra partier, inte ändrar vår retorik när valdagen närmar sig, eller sprider löften omkring oss. Vi arbetar långsiktigt och bygger framtiden tillsammans. Vi söker inte makten för maktens skull, men vi söker din röst för att fördela just makt, resurser och utrymme mer rättvist mellan alla invånare. Vi är övertygade om att det är rätt väg att gå för att fler ska få verktygen att bidra till det gemensamma, stärka och utveckla vår kommun! Då får vi mer makt tillsammans!

==

Ovanstående artikel är med i den valtidning som skickas ut till hushållen i Vänersborgs kommun denna vecka. (Texten, inte bilderna.) Det är en tidning som vi till stor del har författat i partiföreningen här i Vänersborg, precis som mycket av det valmaterial vi har skickat och delat ut under valrörelsen.

Valtidningen är ett sista försök att övertyga invånarna i kommunen att Vänsterpartiet är värt en röst på söndag. Och har du redan röstat och vill ändra dig – det är inga problem. Det är bara att gå till vallokalen på söndag och rösta som vanligt. Din förtidsröst kommer att ”kasseras” automatiskt vid rösträkningen senare på kvällen.

Och du, sätt gärna ett kryss på den person som du helst vill se representera partiet i kommunfullmäktige.

Anm. Här kan du ladda ner nr 2 av Vänsterpartiets valtidning.

PS. Det finns många intressanta inlägg om valrörelsen på Vänsterpartiet Vänersborgs hemsida

Föroreningar i Vargön? (2/2)

6 september, 2022 Lämna en kommentar

I söndags brann det i Vargön – på två olika ställen. Det hade tagit eld i källarvåningen i ett radhus. Tidigare på dagen hade det brunnit i en lastbilscontainer. (Se TTELA “Brand i lastbilscontainer”.) Brandmännen från NÄRF hade svårt att nå brandens mittpunkt på grund av all metallskrot i containern. Men de släckte branden tämligen snabbt.

TTELA berättade inte var i Vargön containern stod. Däremot meddelade TTELA på vilken gata radhuset låg. Den informationen var enligt TTELA:s uppfattning tydligen viktigare att berätta än om containerns placering.

Det tycker inte jag.

Containern stod 2 meter utanför porten/grinden på företaget CirChems anläggning på Wargöns hamn- och industriområde. Varför det brann är oklart, kanske fanns det olja eller något annat brandfarligt ämne i containern som självantände. Kanske var det någon som passerade förbi gatan/vägen, som går genom hamnområdet, och som slängde en tändsticka eller ett brinnande papper i containern. Det rör sig ganska mycket människor i området, även ungdomar. De åker bland annat skateboard i området. Och det har ju brunnit förr på hamn- och industriområdet…

CirChem AB är inte vilket företag som helst. CirChem renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt.

Det är inte utan att man undrar vad som skulle ha kunnat hänt om en gnista hade flugit från den brinnande containern till t ex någon bassäng eller något förråd med lösningsmedel på CirChems anläggning…. Var det därför TTELA inte skrev om var containern stod? De ville inte skrämma folk?

CirChem AB ligger bara ett stenkast, kanske två, från Göta älv, närmare bestämt 120 meter. Det är dessutom “nerförsbacke” till vattnet. Jag kan inte låta bli att tänka på vad som skulle kunna hända om det t ex börjar brinna på anläggningen och gifterna rinner ner i backen och ut i älven… Det skulle för övrigt kunna hända vid transporter, lossning och lastning vid anläggningen också. Ja, sannolikheten kanske är ännu större då.

Och verksamheten planeras att byggas ut:

“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”

För mig är det helt osannolikt att ett kemiskt företag som arbetar med dessa produkter överhuvudtaget får lokaliseras så nära Göta älv. Den enda “trösten” är att, förutom branden i containern, verkar det knappt pågå någon verksamhet alls på anläggningen – personbilar syns några enstaka gånger och lastfordon är ännu mer sällsynta. Det är nästan så att folk undrar om CirChem är ett “riktigt” företag, eller ett “luftslott”…

1. Holmängens avloppsreningsverk 2. Vargön Alloys 3. Fd Holmens bruk 4. CirChem

Circhem har enligt Ratsit gått med förlust de senaste 5 åren och år 2020 gjorde företaget en förlust på ca 9,5 milj kr. Det verkar onekligen lite “märkligt”. Företagets hemsida är emellertid full av uppdateringar, optimism och nyheter.

Trollhättans stad ska hämta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Det är nämligen något som smutsar ner/förorenar vattnet från dess väg från Vänern till Överby vattenverk.

Avloppsreningsverket på Holmängen (1) är en av kandidaterna till att vattnet smutsas ner, Vargön Alloys (2) en annan. Det kan också vara möjligt att Trollhättan är rädd för vad en hamnflytt till Holmens gamla område (3) i Vargön skulle innebära för stadens dricksvatten eller en utbyggnad av kemiföretaget CirChem (4).

Jag skickade en direkt fråga till Trollhättan Energi AB (TEAB). Kanske skulle energibolaget kasta lite ljus över frågan. Fast egentligen förväntade jag mig inte att TEAB skulle peka ut någon miljöbov i Vänersborg. Och det gjorde inte TEAB heller. TEAB skrev:

”uppströms verksamheter … kan påverka kvalitén på vattnet på sin väg nedströms till vårt vattenverk”

Ja, så är det. Det beror på ”uppströms verksamheter”…

TEAB nämner flera skäl till att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är risker med fartygstrafiken i Göta älv och det förekommer skredrisk. Både risken för fartygsincidenter respektive skred torde dock vara minimala från Vargön till Överby.

Det sista skälet som TEAB anför är desto betydelsefullare, tror jag:

”En annan viktig anledning är att Trollhättan idag saknar en reservvattentäkt och detta kommer skapa en viktig redundans.”

Vänersborg har ju två vattenverk, även om båda tar vatten från Vänern – Skräcklan och Rörvik.

Diskussionen om vilka ”uppströms verksamheter” det är som påverkar vattnet i Göta älv kommer med all sannolikhet att fortsätta. Och det blir antagligen en uppföljning, en tredje blogg om föroreningarna i Vargön. Läsare av den förra bloggen (seFöroreningar i Vargön? (1/2)”) har nämligen skickat både vittnesmål, domar och rapporter…

Och om du har något att bidra med, så hör gärna av dig. (karvling@hotmail.com)

%d bloggare gillar detta: