Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV

7 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Igår söndag skrev jag om de sammanlagt 8 motioner som ska behandlas i kommunstyrelsen på onsdag – och beslutas på kommunfullmäktige två veckor senare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) Det betyder att det “bara” är 38 ärenden kvar att redogöra för…

Tre av ärendena handlar om Kunskapsförbundet Väst. Ett av dem har jag skrivit om i den förra “kommunstyrelsebloggen”, nämligen motionen från moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten, både 1:e vice ordförande, Lidell i kommunstyrelsen och Josten i Kunskapsförbundet.

Det andra ärendet som ska behandlas är ett ärende som blev återremitterat av kommunfullmäktige när det behandlades den 19 juni. (Se “Har KFV någon framtid?”.) Det var en begäran från Kunskapsförbundet om ett tillskott på totalt 17 milj kr från Trollhättan och Vänersborg. (För Vänersborg del skulle det handla om ca 6,8 milj kr.) Lutz Rininsland (V) och undertecknad yrkade att förbundet skulle få pengarna. Det verkade som om trycket på de styrande (S+C+MP) blev lite för stort och efter en ajournering yrkade Kenneth Borgmalm (S) på återremiss.

Återremissen motiverades med:

“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”

“Moderaternas kommande motion” är för övrigt den motion som det yrkas avslag på till onsdag. 

Nu är ärendet tillbaka och naturligtvis yrkas det avslag på Kunskapsförbundets begäran om mer pengar… Det motiveras med att ägarrådet, dvs kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, har sagt nej:

“Den gemensamma bedömningen från ägarrådet är att det ekonomiska utrymmet i medlemskommunerna inte medger ytterligare tillskott till KFV”

Ägarrådet har egentligen ingen som helst formell rätt att fatta ett sådant här beslut, men där sitter Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och Benny Augustsson (S). Och det brukar bli som de säger i fullmäktige också – i varje fall i Trollhättan… Och fullmäktige i Trollhättan har redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran…

Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs med tre av dom som sitter i ägarrådet, håller inte helt överraskande med ägarrådet… I underlaget står:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Så nu på fullmäktiges sammanträde den 23 oktober kommer Kunskapsförbundet att få beskedet att det inte får några pengar från Vänersborg – på en begäran från den 26 mars.

Kvarnarna mal långsamt och under tiden har Kunskapsförbundet fortsatt att spara, genom att göra sig av med lärare och annan personal, så att årets prognostiserade underskott har minskat till 12 milj kr. Detta underskott kommer kommunstyrelsen och fullmäktige att tycka att KFV ska hantera:

“inom ramen för förbundets upparbetade egna kapital”

Och med den formuleringen låter det precis som om allt vore frid och fröjd. Sanningen är ju att Kunskapsförbundet håller på att monteras ned och att den godtagbara kvaliteten är i fara…

En uppmärksam partikollega upptäckte en liten intressant förändring i underlagen. När Kunskapsförbundet begärde dessa pengar, 17 milj kr, så förklarades orsakerna till budgetunderskottet. En av orsakerna var:

“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever att söka pengar för)”

Så står det alltså i äskandet från Kunskapsförbundet och även i förbundsdirektionens protokoll från den 26 mars. I handlingarna till kommunstyrelsen har denna formulering ändrats till:

“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever)”

Den formulering som används i Vänersborg (se ändringen inom parenteserna) är faktiskt vilseledande. De elever som det handlar om finns i undervisningen och det betyder att de kostar. Det förhåller sig så att staten under en begränsad tid betalar för nytillkommande elever. När ”tiden är ute” är eleverna kvar på någon nivå i undervisningen men nu utan statliga tillkommande medel…

Jag tycker att Kunskapsförbundet ska få ett ekonomiskt tillskott av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Detta ärende handlade om gymnasieskolan, nästa KFV-ärende handlar om vuxenutbildningen. Även denna bedrivs i Kunskapsförbundets regi.

Kunskapsförbundet Väst äskar om tillskott på lite drygt 5,9 milj kr för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas 2019. Det motsvarar 171 helårsplatser.

Det bör påpekas att kommunerna har en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. KFV skriver så här i sin begäran:

“Med anledning av rättighetslagstiftningen behövs ytterligare medel från medlemskommunerna till vuxenutbildningen för att kunna uppfylla den lagstadgade skyldigheten.”

Det är tungt. Och det är viktigt för dom det berör – och för hela Vänersborg, och Trollhättan. Det handlar om att vuxna ska få möjlighet att bli behöriga till gymnasiestudier. Särskilt viktigt i tider där samhället går mot lågkonjunktur och ökad arbetslöshet…

I Trollhättan sa fullmäktige nej till pengarna. Det föranledde Kent Almkvist, centerpartist från Trollhättan och KFV, att överklaga beslutet. Grunden för överklagandet var att utbildningen är lagstadgad. Det har inte kommit någon dom än.

Beslutsförslaget är att även Vänersborg ska säga nej:

“Kommunfullmäktige beslutar avslå Kunskapsförbundets Väst äskande om extra medel till grundläggande vuxenutbildning.”

I underlaget finns inget resonemang om att det är en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. Det står inte heller något om de individuella, sociala eller samhälleliga konsekvenserna av ett nej… Det handlar bara om kommunens ekonomi:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Det är lite beklämmande tycker jag.

Gunnar Lidell (M) och Henrik Harlitz (M) reserverade sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot beslutet:

“Vi vet idag att de aktuella vuxenutbildningarna inte kommer att genomföras under 2019, och med den kunskapen, och dessutom att Trollhättans stad har beslutat om att avslå sin del av de äskade medlen, kunde vi riskerat att hamna i ett ohållbart läge. Hade vi inte haft denna kunskap om detta hade tänkt att lägga följande beslutsförslag:

Förslag till beslut:
Med hänvisning till ständiga behov om att erbjuda vuxenutbildning, och för att öka våra kommuninvånarnas möjlighet till egenförsörjning.
Kommunfullmäktige bifaller Kunskapsförbundet Västs begäran om ekonomiskt tillskott.

Men vi skulle i så fall riskerat att bryta mot kommunallagen, och dessutom i avvaktan på beredning/beslut om motionen (KS 2019/300) angående resursfördelningsmodell, kom vi fram till att endast reservera oss gentemot beslutet.”

Det är som jag skrev om igår, om en motion. Tiden har gått sedan Kunskapsförbundet i maj gjorde sin begäran om tillskott, och eftersom inget beslut har fattats, och KFV därför inte har fått några ekonomiska medel, så har inte heller förbundet inrättat de här studieplatserna… Så frågan är liksom inte längre aktuell, “tåget har gått”…

Det lär nog bli så att även Vänsterpartiet kommer att reservera sig på något sätt, kanske till och med sluta upp bakom moderaternas reservation.

Innan jag lämnar det här ärendet skulle jag vilja göra ett litet tillägg. Det visar hur den kommunala ledningen ser på frågan. Istället för att se till personerna bakom siffrorna, och den situation de och deras familjer befinner sig i, är det bara ekonomi och budget som gäller. För det är ju så att människor som inte får studera och som inte har arbete, just kanske för att de inte har tillräcklig utbildning, i stort sett är hänvisade till försörjningsstöd. Studerar de, så får de studiebidrag – studerar de inte så blir det socialen. Med andra ord, de pengar som Trollhättan och Vänersborg sparar på att säga nej till Kunskapsförbundet går till försörjningsstöd istället.

Den 10 juni gav kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) följande uppdrag till kommundirektör Tshibanda:

“Kommunstyrelsens ordförande uppdrar åt kommundirektören att ta fram underlag för att utreda frågan om kostnader och behov av vuxenutbildning i förhållande till försörjningsstöd.”

Det tycks onekligen som om Augustssons målsättning enbart är att välja det för kommunen billigaste alternativet. Inga andra hänsyn, inga andra överväganden, ingen inlevelse i de enskilda personernas tillvaro, ingen känsla, utan endast – vad blir minst dyrt?

Är denna syn typisk för socialdemokratin idag?

Ja, det var två ärenden till som ska behandlas på kommunstyrelsen på onsdag. Det är fortfarande några kvar… Vi får se om jag hinner skriva om några fler.

PS. Här kan du läsa om de motioner som ska behandlas på KS – ”Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och här om ännu fler ärenden – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.

Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner

6 oktober, 2019 1 kommentar

Utskicket inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag är på 730 sidor. Det kräver sin kvinna eller man…

Det är 46 ärenden av olika karaktär som ska behandlas. Vissa är tunga och betydelsefulla, andra ärenden är mer rutinartade. Några avgörs av kommunstyrelsen själv, de flesta går emellertid vidare till kommunfullmäktige och avgörs den 23 oktober. Kommunstyrelsen är i dessa, de flesta, fall bara en slags formell genomgångsstation. Från kommunstyrelsens arbetsutskott kommer nämligen varje ärende med ett förslag till beslut. Det enda som brukar hända i kommunstyrelsen är då att något parti berättar att de tänker rösta mot förslaget, reservera sig, komma med eget förslag, nu eller senare i fullmäktige. Det blir ytterst sällan någon diskussion.

På det sättet blir kommunstyrelsens sammanträden tämligen meningslösa. Besluten fattas ju ändå av kommunfullmäktige. Det betyder också att ledamöterna egentligen inte behöver läsa igenom handlingarna, det räcker att de har gjort det tills kommunfullmäktiges sammanträde… Med undantag då naturligtvis av de mindre viktiga ärenden som kommunstyrelsen själv beslutar om.

Tiden på sammanträdena används följaktligen inte till politiska diskussioner utan till information. På onsdag är det t ex 7 informationspunkter (och en utbildningspunkt). Informationen är oftast både intressant och viktig och ledamöternas kunskap om kommunen ökar helt klart. Men eftersom mycket av informationen är mer eller mindre föreläsningar så skulle den faktiskt kunna ges till fler personer, t ex till alla fullmäktiges ledamöter. Nu blir det så att vi som sitter i kommunstyrelsen, som ordinarie eller ersättare, får försöka sätta oss in i frågorna och sedan berätta för våra partikamrater vad ärendena handlar om. Och ibland också hur vi tycker att man borde rösta. Alla handlingar som skickas ut till kommunstyrelsen, skickas senare ut till fullmäktiges ledamöter. (Redan nu finns det chans att läsa dem, inför sammanträdet i kommunstyrelsen har handlingarna publicerats på kommunens hemsida – klicka här för att ladda ner dem.)

Kommunstyrelsens sammanträden borde ägnas åt politiska diskussioner, där alla partier, och politiker, gemensamt arbetar för ett bättre framtida Vänersborg.

Efter dessa ord, som jag tror att det inte är första gången som jag framför, är det dags att titta lite på ärendelistan. Men som sagt, de flesta ärendena beslutas inte nu på onsdag utan först i fullmäktige den 23 oktober.

Det är en hel del motioner som har lämnats in och som ska behandlas och beslutas. En del motioner, de flesta, har dragits i långbänk, dvs lämnats in för tämligen länge sedan. Men en del är ganska nya, särskilt de som föreslås bli avslagna.

Magnus Kesselmark (V) lämnade den 12 oktober 2018 en motion där han yrkade att representanter för de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera bolagen för kommunfullmäktige. Det är fullmäktiges ordförande som bestämmer dagordningen och ordförande, och hennes två vice ordförande, har uttalat sig positivt till motionens förslag. Förslaget är därför att bifalla motionen.

Lutz Rininsland, en annan vänsterpartist, har inkommit med en motion med rubriken “När är det rätt tid för att tänka nytt?” Rininsland vill att kommunen ska ta fram en:

“allsidig belysning av gratis kollektivtrafik där inte bara fördelar och nackdelar, vinster, och kostnader framkommer, utan där det också lämnas ett besked när och i vilken omfattning och på vilken nivå ett förslag att införa ”gratis kollektivtrafik” bör vara möjligt att lansera.”

Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är att kommunen inte äger frågan. Jag är ganska säker på att Rininsland invänder mot att motionens syfte uppenbarligen ska falla offer för en missuppfattning… Det var nog så att Rininsland ville att dessa synpunkter skulle lyftas av kommunen till ”nästa nivå”…

I maj i år beslutade kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. (Se “Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Vänsterpartiets yrkande på återremiss avslogs. Vi ville ha en återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen skulle:

“få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan … och dels upprätta en riskanalys…”

Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att det inte fanns pengar för att göra det här innan ett beslut fattades… “Upp- och nedvända världen” således – kommunen ska alltså först fatta beslut om att utföra något, sedan ska kommunen undersöka om det är möjligt att göra det. Det föranledde Rininsland och undertecknad att skriva en motion om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra dessa förberedelser innan beslut.

Förslaget är att motionen ska förklaras vara besvarad:

“med hänvisning till pågående översyn av ärendeberedningsprocessen i kommunen.”

Det är lite “lustigt” att det i underlaget står, även om det borde ha varit plural:

“Motionärens intentioner är dock goda.”

För några år sedan fattade kommunfullmäktige regelmässigt sitt budgetbeslut i november. Det ändrades senare till juni. Det har dock fattats budgetbeslut i november de två senaste åren, 2018 på grund av valet. Lutz Rininsland (V) tyckte i en motion som lämnades in den 2 januari i år, att budgetbeslutet för nästa år skulle fattas i november.

Naturligtvis föreslås motionen bli avslagen, eftersom budgetbeslutet redan har fattats – i juni. Så kan det bli. Och det är inte första gången det händer, och inte sista heller antar jag. Det finns faktiskt ett annat ärende på dagordningen som också råkar ut för detta. Motioner (och andra yrkanden som kräver beslut) förhalas av olika skäl och när de sedan behandlas har tiden sprungit iväg så att motionen inte längre är aktuell…

Sverigedemokraterna har lämnat tre motioner som det i samtliga fall föreslås bli avslag på. De handlar om fler parksoffor respektive fler papperskorgar i kommunen samt fler parkeringsplatser på Vallgatan.

Det är lite skillnad på SD:s och V:s inriktning på motioner… Men SD är stundtals bra på att lyssna på människor, det ska de ha cred för. Små “vardagsnära” saker kan vara väldigt viktiga för kommuninvånarna.

SD vill att kommunen ställer ut parksoffor utefter Torpavägen och Östra vägen. Förvaltningen skriver i sitt motionssvar att den redan:

“har färdigställt en yta på Torpavägen/Marierovägen och där kommer det ställas en parksoffa. Utefter Östra vägens gång- och cykelbana kommer till våren 2019 att anordnas sittytor.”

Eftersom, står det i beslutsförslaget…

“Behov av parksoffor i enlighet med yrkande i motionen har redan tillgodosetts.”

…ska motionen avslås.

Det här svaret har SD fått förut på andra motioner. Kommunen genomför de konkreta förslag som SD har – och sedan avslås motionerna. Det blir lite underligt. Det självklara svaret borde vara att motionen förklaras besvarad.

Det är samma med motionen om papperskorgar. Förvaltningen skriver:

“anses de utställda papperskorgarna vara placerade efter behov och därmed i tillräckligt antal. Samhällsbyggnadsnämnden har därför redan tillgodosett behovet av papperskorgar och hänvisar även till kommande avfallsplan.”

Jag är inte säker på om fler papperskorgar har placerats ut före eller efter motionen, även om det kan antas ha skett efteråt, men motionen föreslås avslås – när den enligt min mening borde anses vara besvarad.

Sverigedemokraterna anser också att det är möjligt att “med ganska enkla medel”, som det står i nästa motion, anlägga 3-4 nya parkeringsplatser mellan Vallgatan 19-21.

Det behövs fler parkeringar i Nordstan, det är alla överens om. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser emellertid att fler P-platser på Vallgatan inte är prioriterat:

“Bland annat mot bakgrund av den allé med gamla träd med stort rotsystem som finns där. Träden som utgör en allé är skyddade. Vidare är det heller inte bra med hårdgjord yta med tanke på dagvattenhanteringen.”

Kommunen bör nog vara rädd om allén, där kan jag hålla med. Det föreslås därmed avslag.

Å andra sidan. Jag vet att samhällsbyggnadsförvaltningen tänker anlägga P-platser på parkområdet på Skräcklan. Det ska bli fler platser längs Parkgatan, alltså gatan närmast parken och vattnet. Det ska tas områden av gräsmattan och parken för att människor ska få närmare till Skräcklestugan. (Se bild nedan.)

Planerna har kommit tämligen långt. Just nu ligger ärendet på bygglovsenheten. Jag är kluven inför planerna. Det behövs P-platser, både i Nordstan och vid Skräcklan, men ta av Skräckleparken… Det känns inte riktigt rätt. Finns det inte möjlighet att anlägga parkeringsplatser bortåt Sjövallen?

Den sista motionen, som ska tas upp i kommunstyrelsen på onsdag och avgöras av kommunfullmäktige två veckor senare, är en motion från moderaterna. Den handlar om resursfördelningsmodellen till Kunskapsförbundet Väst.

Motionen lades i samband med diskussionen, och beslutet, om att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg. Motionen ville initiera en diskussion om att:

“möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen”

Sedan dess har kommunledningarna i både Trollhättan och Vänersborg utfäst sig att ge Kunskapsförbundet pengar till att behålla programmen. Kunskapsförbundet tog i september därför tillbaka sitt nedläggningsbeslut.

Motionens yrkande strider enligt tf kommundirektör mot förbundets förbundsordning och kommunallagens likställighetsprincip. Därför yrkas avslag. Jag tror att moderaterna nöjer sig med detta svar, i varje fall just nu, eftersom de båda programmen ifråga ändå ska vara kvar på Birger Sjöberg.

Det var motionerna som ska behandlas på onsdag (och beslutas av kommunfullmäktige två veckor senare). Jag återkommer med fler av de ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen.

PS. Här kan du läsa om några fler KS-ärenden som handlar om Kunskapsförbundet Väst – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV” och här om ytterligare ärenden som KS ska behandla – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.

Kategorier:KS 2019, Motion

Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror

3 oktober, 2019 Lämna en kommentar

betyg3.jpgI veckan som gick publicerade Skolverket den samlade betygsstatistiken för alla elever som gick ur grundskolans åk 9 i våras. (Statistiken hittas här – ”Slutbetyg i grundskolan, våren 2019”.)

Det är en intressant och oerhört viktig läsning. Så intressant att TTELA också skrev om betygsstatistiken igår. (Se “Här kommer två av tre inte in på gymnasiet”.) Jag tänkte gräva mig lite djupare ner i statistiken…

vbg_logga.jpgStatistiken är mycket avslöjande. Här får Vänersborgs kommun och dess barn- och utbildningsnämnd svart på vitt hur det har gått för kommunens elever. De flesta av dem började i förskolan som små knattar en gång i tiden… För att sedan börja förskoleklass och fritids och ett år senare, första klass. En stor händelse för de flesta barnen. Och efter 9 år går de ur grundskolan, också en stor händelse, med ett slutbetyg i händerna.

Det är viktigt med slutbetyg. Med slutbetyget ska ungdomarna möta framtiden. Ju bättre betyg, ju bättre förutsättningar. Ju sämre betyg, desto sämre förutsättningar. Så är det. På gott och ont. Det visar all statistik.

framtid.jpgMen betygen är inte bara viktiga för de enskilda eleverna, de blir också ett slags kvitto för Vänersborgs kommun. Har kommunen lyckats ge sina ungdomar bra förutsättningar för att möta framtiden – och livet? Kommunen har ett stort ansvar. Den har haft hand om barnen och ungdomarna i kanske 12-13-14-15 år. Vilka har resultaten blivit av all denna tid? Och vilka förutsättningar och möjligheter har kommunens politiker gett sin personal för att kunna använda tiden så bra och effektivt som möjligt för barnen och eleverna? Det tål att tänka på och diskuteras…

Vänersborg har även tagit emot tämligen många barn och elever från andra länder de senaste åren. Hur har det gått för dom och hur har de påverkat skolresultaten? Det är självklart också en viktig fråga. Det tycker även Skolverket som redovisar mycket statistik kring frågan.statistik.jpg

Med denna inledning är det dags för handfast statistik. Vilka resultat hade Vänersborgs 9:e-klassare år 2019?

Slutbetygen görs om till siffror (A=20 p, B=17,5 p, C=15 p, D=12,5, E=10 p och F=0p) och ett genomsnittligt meritvärde räknas ut. De 16 bästa betygen i elevens slutbetyg räknas, 17 för elever som läst moderna språk som språkval. Det genomsnittliga meritvärdet är det viktigaste av alla värden i den omfattande statistiken.

Så här såg meritvärdet ut för de 9:or som lämnade grundskolan i Vänersborg i våras:

Vänersborg ligger 17,7 meritpoäng efter landet i sin helhet, 212,1 poäng jämfört med landets 229,8. (Förra året var Vänersborg 14 poäng efter riket.) Om vi bara ser till de kommunala skolorna (197,8 p) så är skillnaden ännu större, 23,7 poäng lägre än rikets.otrolig.jpg

Det är även i år stora skillnader mellan meritvärdena hos flickor och pojkar. Flickorna har som vanligt betydligt bättre resultat. Men vi ser också att pojkarna på Silvertärnan, liksom förra året, har bättre meritvärden än flickorna. Kan orsaken vara att det söker sig många pojkar från andra skolor till idrottsprofilen? 

Thinking_Boy.jpgDet är ett stort problem, inte bara i Vänersborg utan i grundskolan i hela landet, att det är sådan stor skillnad i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Jag tror att det, i varje fall till viss del, beror på att grundskolan som den är utformad idag helt enkelt passar flickorna bättre. Kanske är det inte bara på grund av ”pedagogiska trender” utan också av en missriktad  ”jämställdhetsiver”. Jag tänker t ex på en sådan enkel sak som att pojkar, på gruppnivå, är mer tävlingsinriktade. Pojkarna skulle därför antagligen lära sig mer om de fick tävla mot varandra – i alla ämnen, inte bara i idrott. Men det betraktas som “fult” och tävlingsinslag ska följaktligen inte förekomma i skolan… Överlag är det nog så att typiska pojkegenskaper (sett på gruppnivå) ofta ses som något som är sämre och därmed inte önskvärt. 

Ja ja, men det är mina funderingar…. Det ska bli intressant att så småningom, på kommande sammanträde med barn- och utbildningsnämnden, få andras analys av frågan varför skillnaderna mellan pojkar och flickor fortfarande är så stor.

De genomsnittliga meritvärdena är, trots att de är ganska mediokra, ändå bättre än förra året:

Det genomsnittliga meritvärdet har ökat ganska mycket i Vänersborg och det är naturligtvis glädjande. Men det är från en tämligen låg nivå. Vänersborgs skolor har med andra ord fortfarande en bit kvar att vandra på betygskurvan. Men kanske har den nedåtgående trenden de senaste åren brutits, resultaten förbättrades även 2018.

varningVi ser emellertid också i tabellen att meritvärdena på Torpaskolan har sjunkit en aning sedan förra året, och tydligt på Fridaskolan. Det får varningsklockor att ringa – varför sjunker meritvärdena där? Det måste naturligtvis analyseras och förklaras.

Dalboskolans resultat är också oroväckande. (Och det smärtar naturligtvis en gammal dalbolärare lite extra.) Meritvärdena är fortfarande alldeles för låga, trots att Dalbo ligger 8 poäng högre än förra året. Men jag vet att det görs särskilda insatser på skolan.

fridaskolan.jpgI Vänersborg står Fridaskolan i en klass för sig, även om meritvärdet sjönk jämfört med året innan. Fridaskolan har mycket höga meritvärden. Man undrar vad förklaringen är – är det föräldrarnas utbildningsbakgrund, bättre motiverade elever på grund av själva skolvalet, bättre pedagogik eller fler legitimerade lärare? Jag vet inte, men det vore intressant att få ta del av en analys och förklaring.

Skolverket brukar titta på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen. För Vänersborgs del ser det ut ungefär som förra året, dvs andelen som inte uppnått kunskapskraven i alla ämnen, som alltså har fått ett F i betyg, är fortfarande alldeles för höga.

Vi kan i denna tabell, liksom i den om meritvärden, se skillnaderna mellan skolorna i Vänersborg. Det är ingen tvekan om att likvärdigheten brister. Det är ett problem, en utmaning, som barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med, men som tycks svår att göra något åt.likvardig.png

Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.

Andelen behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade på både Silvertärnan och Torpaskolan. På Dalboskolan ökade andelen med 8 procentenheter. 22,2% av alla elever som gick ur åk 9 i våras var inte behöriga till att börja på ett yrkesprogram på gymnasiet. I de kommunala skolorna var siffran drygt 25%. Det är var 4:e elev… Det är på flera sätt den kanske mest alarmerande siffran av alla.nono.jpg

De här siffrorna visar att det inte går att spara på skolan. Vänersborg måste göra allt för att eleverna ska bli behöriga till gymnasiet. Det är viktigt för elevernas fortsatta liv.

flyktingbarn.jpgVänersborgs resultat har alltså förbättrats sedan förra året, men ligger fortfarande på en alltför låg nivå. Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten – om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken (notera dock att den högra kolumnen som jämförelse visar samtliga elever):

Nyinvandrade elever är elever som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren. De är inte inräknade i tabellen ovan. Det är inte heller elever med okänd bakgrund, dvs elever som saknar uppgift om personnummer (t ex om eleverna ännu inte blivit folkbokförda i Sverige).

speakJämförs siffrorna i de två första kolumnerna med siffrorna i tabellerna ovan – och siffrorna i de två högra kolumnerna, som visar det genomsnittliga meritvärdet – ser vi självklart att resultaten är bättre för eleverna med svensk bakgrund. (På Fridaskolan är dock meritvärdena överraskande nog lika.) Och så måste det naturligtvis vara, eftersom de nyinvandrade eleverna självklart inte behärskar det svenska språket på samma sätt. Det är som Skolverket skriver:

”Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning.”

Det som förvånar är väl snarast att skillnaderna inte är ännu större… 

migrant19Det är också värt att notera att det genomsnittliga meritvärdet i Vänersborg är 220 poäng, om de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund räknas bort. Det är fortfarande drygt 9 meritpoäng sämre än riket – när de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund inkluderas…

Det är alltså inte bara de nyinvandrade eleverna som förklarar Vänersborgs tämligen låga betygsresultat.

rektorsutbildning.jpgEn viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolverket har delat upp föräldrarnas utbildningsnivå i två grupper, de föräldrar (eller åtminstone en av föräldrarna) som har högst gymnasieutbildning och de som har fortsatt utbildat sig efter gymnasiet. Siffrorna visar, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.

Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en stor roll för elevernas skolresultat. Och nivån är mycket olika i de olika skolorna. På Vänerparkens skola hade 69,1% av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning och på Fridaskolan 65,3%. Det kan jämföras med Dalboskolan där motsvarande siffra var 30,6%.

ttela.jpgDet är som TTELA skrev igår:

“Skolverkets statistik visar att såväl elevernas migrationsbakgrund som föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll när det kommer till behörighet till gymnasiet.”

skolverket_logga2.jpgSkillnaderna mellan olika elevgrupper är stora. Den är en stor utmaning för alla ansvariga för skolan att utveckla undervisningen och fördela resurserna så att elevernas bakgrund inte kommer att avgöra skolresultaten. Det är också viktigt att påpeka att social bakgrund aldrig får bli en ursäkt för sämre resultat.

vbg_logga.jpgDet är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar för Vänersborgs del, även om den nedåtgående trenden tycks ha brutits och resultaten blivit bättre två år i rad. Resultaten är fortfarande alldeles för låga. Vi kan också tydligt se att den bristande likvärdigheten är ett stort problem i Vänersborg.

Är partistödet för stort?

1 oktober, 2019 7 kommentarer

Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Den behandlades av fullmäktige i september. (Se “KF imorgon (18/9)”.) Fast det blev inte så mycket till behandling. Orsaken var framför allt att frågan om storleken på partistödet kommer upp senare i fullmäktige då stödet ska fastställas för 2020. Då kan partierna och dess ledamöter yrka på förändringar.

Jag funderar på att göra det, och det av två skäl. Det första är precis som Giaever skrev i motionen:

“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”

Det andra skälet är nedläggningen av fisket i Hallsjön, eller som kommunfullmäktiges beslut löd:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Jag anser att det är viktigare att fisket får vara kvar på bergen för alla kommuninvånare och turister än att partierna får lika mycket i partistöd som de brukar få.

Det är varken något problem eller något konstigt att lägga ett förslag på sänkt partistöd. Men att föra över pengar till fisket känns lite mer komplicerat. Besparingen på fisket var nämligen en del av det stora budgetbeslutet. Visst, det går att motionera om en ändring, typ ett förslag på att kultur- och fritidsnämnden ska få extra pengar till fisket. (Det visade sig i den senaste delårsrapporten att det behövs 400.000 kr till.) Men hur lägger man ett förslag som “kopplar ihop” dessa två förslag om fiske och partistöd? Ska man skriva en motion eller två? Eller kanske tre?

Jag vet faktiskt inte. Det står nämligen i kommunens arbetsordning att en motion inte får:

“ta upp ämnen av olika slag”

Fast jag komplicerar kanske det hela. Men det blir nog till att fråga kommunjuristen…

I år, 2019, betalar kommunen ut 1.485.675 kr i partistöd. Kommunens syfte med det är, och jag citerar “Regler för partistöd”, antagen 18 juni 2014:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 46.500 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2019:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun. I Kommunallagen står det, 4 kap 29 § (ungefär som i kommunens dokument):

“Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).”

Är partistödet i Vänersborg för stort? Ja, jag tycker det. I varje fall om det är en “tajt” ekonomisk situation i kommunen. När andra verksamheter får dra ner på sina kostnader så att det drabbar äldre och sjuka, barn och elever, som det gör i Vänersborg just nu – då är det ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att partierna också skär ner. Och påstår politiker att det går att spara utan att verksamheterna blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet?

Och vill man vara lite provokativ… Hur mycket av partistödet går inte åt till valpropaganda och löften som:

”…om du röstar på oss, så ska vi ordna allt så bra så bra…”

Och efter valet kan vi alla se hur det går med löftena om utbildning, vård och omsorg…

Jag tycker att vänsterpartistisk vän kom på ett bra vallöfte inför valet 2022:

“Mindre partistöd – färre snabbt glömda löften!”

Partierna borde lätt kunna minska kostnaderna för sin valpropaganda om de istället fokuserade på vad de hade åstadkommit “under de gångna fyra åren”…

Tillbaka till fisket. I det här fallet handlar det ju om att en del av partistödet ska gå till fiske på Hunne- och Halleberg.

Det finns naturligtvis inget i någon lag om att kommunen ska finansiera fiske, men det handlar om förhållandevis små pengar, även för Vänersborgs kommun – men pengar som kommer förhållandevis många människor till glädje. Fisket lockar hela familjer, ofta barnfamiljer, ut i naturen – med frisk luft, social samvaro och härliga naturupplevelser. Det lockar också turister, som i sin tur ger intäkter till kommunen.

Så här skulle ett förslag kunna se ut på sänkt partistöd, där grundstödet är orört men bara 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut:

Det skulle frigöra 405.527 kr till fisket på Halle- och Hunneberg.

Jag tar gärna emot synpunkter.

Kategorier:Hunneberg, partistöd Etiketter:

Kindblom: Ingen ersättning för träd

29 september, 2019 1 kommentar

I en blogg för drygt en månad sedan (se “Blandad stiltje v 34”) hade jag en undran:

”Brunbergs Bygg … har fällt några träd utanför sin mark uppe vid Kindblomsvägen. Undrar vad de får betala i skadestånd…”

Det var med anledning av att Brunbergs Bygg av misstag hade fällt några träd på en fastighet som de inte ägde, men som gränsade till företagets tomt.

Det är alltså det fd skogsområdet vid Kindblomsvägen uppe vid Blåsut jag talar om – det område som Brunbergs köpte av Vänersborgs kommun för 1,6 milj kr. Det är inget skogsområde längre, utan  ett före detta skogsområde. Brunbergs har ju som det tycks i rent vredesmod skövlat skogen. Trots att de inte hade bygglov… Eller var det just därför? Länsstyrelsen hade ju gått på grannarnas linje och sagt nej till bygglov. Skogen höggs ner den 7 maj i år. Och det behövde företaget enligt kommunen inget särskilt tillstånd till.

Avverkningen av träden utfördes i rask takt. I sådan takt att det av bara farten även försvann några stora träd som ägdes av en privatperson i en av fastigheterna bredvid Brunbergs.

Och sådana här misstag brukar inte vara billiga. I Aftonbladet berättas det i en artikel den 14 augusti (se ”Fällde träd på kommunens mark – tvingas böta”) om att en stiftelse som driver ett äldreboende fällde ett träd. Det visade sig att trädet inte stod på stiftelsens mark, utan på kommunal mark. Äldreboendet fick en faktura från Jönköpings kommun på 266.000 kr. Tilltaget att fälla någon annans träd, dvs kommunens – ett träd alltså – värderades till drygt en kvarts miljon kronor.

Det gäller med andra ord att inte gå för fort fram när träd ska huggas ner…

Grannen hörde av sig till Brunbergs och ville ha ersättning. Det skulle väl inte vara några problem, Brunbergs Bygg AB hade ju presenterat ett alldeles eget ”Fair Play Certifikat” (se ”Stop digging”) som företaget hade certifierat sig självt med – och det med orden:

”En tanke och ide som nu blir verklighet efter några års funderande. Vårt syfte och mål är att vi vill på detta sätt visa vår personal, beställare, kunder och leverantörer hur vi tänker och driver vår verksamhet.”

Dessutom hade ju Brunbergs gott om pengar. Företaget hade efter skogsskövlingen, antagligen var det före, bestämt sig för att strunta i byggplanerna på Kindblom. I stället sålde företaget marken och gjorde en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner på affären. Och då var inte värdet av de två stora träden på grannens tomt eller resten av virket från skogen inräknade…

I enlighet med ”Fair Play Certifikatet” ville säkert Brunbergs visa sina kunder “hur vi tänker och driver vår verksamhet”. Eller? Grannen fick efter vissa påstötningar ett bud på 5.000 kr eller ett nytt träd.

5.000 kr för två träd? Och Jönköpings kommun som krävde 266.000 kr för ett…

Fair Play?

Grannen var inte nöjd. Hen tyckte att ersättningen var för liten – och kontaktade en jurist. Juristen undersökte ärendet, kollade på fall från andra delar av landet och kom fram till att en rimlig ersättning borde ligga på 60.000 kr. Juristen fick också kontakt med Brunbergs och framförde ersättningsanspråket.

Brunbergs motsatte sig budet och meddelade att företaget inte var berett att betala en enda krona…

Så är läget just nu och vad gör man då?

Den tanke som först dyker upp är självklart att dra ärendet till tingsrätten, dvs lämna in en stämningsansökan. Men det kan kosta pengar, eftersom det inte alls är säkert att den försäkring man har täcker rättegångskostnaderna för den här typen av mål. Ingen kan heller i förväg vara säker på hur rätten kommer att döma. Och även om utgången blir positiv eller delvis positiv så kan den kärande, dvs den som har stämt ett företag, ändå få betala en del av kostnaderna för målet – även som vinnande part alltså. (På ”Lawline” kan du läs mer om detta – klicka här.) I det här fallet så kan ju ingen heller veta vad tingsrätten skulle värdera två stora träd till… Och sedan finns det ju också en osäkerhet kring kostnaderna av juristhjälp…

Jag tror att flera människor kan känna igen sig i den här situationen. Det kanske i och för sig inte är så vanligt att någon hugger ner ens träd. Men det kan vara vid köp och sälj av varor, telefonabonnemang, när en vara skadas, är skadad eller inte fungerar, vid reparationer, när ett företag har utfört ett mindre bra arbete osv. Det kan i sådana lägen helt enkelt vara svårt att hävda sin rätt mot de företag som inte vill göra rätt för sig och dessutom har helt andra ekonomiska resurser bakom sig än man själv har. Jag är övertygad om att de flesta människor i sådana här situationer istället biter ihop och står för besvären och kostnaderna själva.

I det här fallet kan jag tycka att ett lokalt byggföretag som är stolt över och gör en grej av sitt ”Fair Play Certifikat” skulle kunna ta de ekonomiska konsekvenserna av sitt misstag. Särskilt ett företag som i övrigt har en sådan positiv renommé bland vänersborgarna. Ja, bortsett då från handlandet uppe vid Kindblomsvägen…

Fisket i Hallsjön

27 september, 2019 2 kommentarer

Det har blivit en ganska het och stundtals infekterad debatt, på framför allt Facebook, om kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av fisket på Halle- och Hunneberg. Det har jag skrivit om tidigare – och jag är väl lite medskyldig till debatten eftersom jag uppmärksammade frågan i en blogg redan den 11 augusti. (Se “Lite av varje (2): Bad, Topp och fisk”.)

Och nu har också TTELA skrivit om beslutet och besparingen. (Se “Slutet för populärt fiskevatten” och “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”.)

TTELA bidrar med mer information i frågan. TTELA skriver att fisket:

“kommer gå med 100.000 över satt budget kommande året.”

Och det stämmer. I delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden, som redovisades för nämnden på det senaste sammanträdet den 13 september, står det:

“Sportfiske Hallsjön och fornvård redovisar positiv budgetavvikelse på 0,1 mkr.”

Det betyder att fisket på bergen “bara” kommer att kosta kommunen 400.000 kr för år 2019. Det blir alltså ingen besparing på 500.000 kr som fullmäktige räknade med. (Det ska dock noteras att siffrorna i delårsrapporten är en prognos.)

Men är det dessutom som Kjell-Åke Wahlberg, som har varit engagerad i arbetet med sjön i över 20 år, säger till TTELA så är det något annat som inte heller stämmer:

“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”

Det sägs att kostnaderna för återställning kommer att bli över en halv miljon kronor. (Vad jag förstår så är t ex vissa av bryggpålarna upp mot 6 meter långa.) Kommunen äger ju inte marken på Hunne- och Halleberg, utan arrenderar från Sveaskog.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kände tydligen inte till det här med återställningskostnaderna. (Jag kan väl erkänna att det gjorde inte jag heller, men å andra sidan har varken vänsterpartiet eller jag kommit med det här förslaget…)

Augustsson (S) säger till TTELA:

“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”

Det är ju i varje fall ett ärligt svar.

Men… 

Det verkar som om det beslut som de styrande partierna (S+C+MP) tillsammans med den borgerliga oppositionen (M+L+KD – och det var för övrigt de som ursprungligen kom med förslaget) fattade är förhastat och ovanligt ogenomtänkt – några vänersborgare skulle nog till och med drista sig till att säga “korkat”…

Och det måste man nog konstatera, lägger man ett sådant här “besparingsförslag” så har nog kommuninvånarna rätt att begära att politikerna vet vad de gör och i synnerhet att de känner till konsekvenserna. Det hela verkar faktiskt kunna bli lite pinsamt.

Benny Augustsson säger också till TTELA att det inte går att häva beslutet om att lägga ner verksamheten:

”Det finns inget utrymme för det i planen för 2020 i vilket fall.”

Det här är inte korrekt. Ett fullmäktigebeslut gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut. Och visar det sig att ett delbeslut är fattat med felaktiga förutsättningar kan det mycket väl rättas till. Det bästa och den snabbaste vägen vore att kommunledningen själv initierade det.

Min personliga åsikt är att pengarna till fisket vid sjöarna måste fram. Och som jag ser det finns det ett ”enkelt” sätt att finansiera fisket, att flytta över pengar från partistödet… Det skrev jag om den 19 september. (Se “KF igår, och en idé”.) Vilket också blev till en insändare i dagens TTELA. (Insändaren skrevs innan artikeln i onsdagens TTELA där Benny Augustsson intervjuades.)

Det har för övrigt startat en namninsamling för att bevara Hallsjön. I skrivande stund har 583(!) personer skrivit på. Gör det du också: ”Bevara Hallsjön!!”.

Här kommer slutligen insändaren i dagens TTELA (se ”Varför inte pröva att effektivisera partiarbetet?”; TTELA satte rubriken):

==

Varför inte pröva att effektivisera partiarbetet?

Den 19 juni fattade Vänersborgs kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2020. Bakom beslutet stod socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister. I budgeten fanns följande besparingsförslag:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Beslutet har vållat debatt. Det är många som brukar fiska, grilla och umgås på bergen. Det säljs över 3.000 fiskekort om året. Det ordnas fisketävlingar och bergen med dess sjöar är populära turistmål.

Kommunen sparar alltså en halv miljon kronor på att lägga ner fisket mm på bergen. Det är egentligen inga stora pengar för kommunen.

Mitt förslag är att kommunen ska skära ner på partistödet och låta pengarna gå till fisket.

Kommunen betalar i år ut totalt 1.485.675 kr i partistöd. Om partistödet minskas med en tredjedel och pengarna läggs på fisket istället, så sparar kommunen både pengar och upprätthåller servicen för alla lokala fiskare och turister.

Partierna då? Ja, de får väl göra som kommunens nämnder och förvaltningar har tvingats till i flera år – effektivisera sin verksamhet. Menar politikerna att det går att spara i äldrevården och i skolan genom effektiviseringar, så måste det gå i partiarbetet också. Varför inte pröva att effektivisera partiarbetet genom att omstrukturera, omorganisera och – digitalisera…?

Stefan Kärvling

Näringslivsrankingen 2019

25 september, 2019 3 kommentarer

Nu har den kommit, Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. Och som vanligt när det gäller rankingar är det ingen uppmuntrande läsning för Vänersborgs del. (Här kan du hitta rankingen för Vänersborg.)

Undersökningen ger en bild av hur det är att starta och driva företag i landets kommuner, var det är bäst och var det är mindre bra – i en fallande skala.

Vänersborg har faktiskt stigit i ranking de senaste 3 åren, men i år så rasade Vänersborg nedåt i placeringarna. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. Det var ett fall med 66 placeringar…

Plats 260 är inget bra…

Undersökningen består av två delar. I en del har Svenskt Näringsliv tittat på objektiv statistik. På de delar som ingår i undersökningen ligger inte Vänersborg särskilt bra till på något område egentligen. När det gäller t ex “nyföretagsamhet” så är kommunen på plats 252 och “företagande” på plats 262. Placeringen är något bättre på “andel i arbete”, plats 158, och “kommunalskatt” på plats 195. Det sistnämnda betyder att nästan hundra kommuner har högre skatt än Vänersborg. Det kanske förvånar många. (I undersökningen slås dock kommunalskatten ihop med landstingsskatten.) Möjligtvis betyder detta att det finns ett utrymme att förstärka kommunkassan…

Den andra delen av undersökningen består av enkätfrågor till dels företagare och dels politiker. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen hamnar på 3,15 i företagarnas enkät, medan politikernas omdöme är betydligt högre, 4,09. Det tycks som om politikerna i Vänersborg inte riktigt “känner av stämningarna” bland kommunens företagare…

Så här ser utvecklingen ut de senaste 17 åren på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen, när företagarna fick “sätta betyg” i de olika årliga undersökningarna:

Det är lite intressant att minialliansen (M+L+KD) styrde Vänersborg 2011-2014…

Politikerna tyckte följande om samma period (vartannat år):

Det finns faktiskt oerhört mycket att studera i undersökningen. Jag gör några korta nedslag utifrån mina personliga preferenser. (Du kan få en bredare och kanske objektivare bild genom att läsa artikeln i TTELA och på kommunens hemsida.) Så tycker jag att frågan om vad kommunen bör prioritera är intressant. Här svarar både företagare och politiker samma sak – “snabbare handläggningstider”. På plats 2 bland företagarna kommer “bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande”. Det här kommer långt ner på politikernas lista, antagligen anser dom att förståelsen är bra. Kanske är denna skillnad ett av skälen till att drygt 25% av företagarna har övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat…

Ett sätt att förbättra för näringslivet är en ökad dialog med kommunledningen. Här anser företagarna att det brister. De satte omdömet 2,77 på denna dialog. Politikerna själva ansåg att dialogen fungerade bra, omdömet låg på 4,33. En väldig skillnad kan man konstatera. Det är samma med företagarnas upplevelse av kommunens service, som framför allt gäller bemötande och handläggningstider. Företagarna ger omdömet 2,78 och politikerna 3,96.

Ska man sammanfatta rankingen så står området “vägnät, tåg- och flygförbindelser” ut på ett positivt sätt i Vänersborg. Här har enkätsvaren fört upp Vänersborg till plats 81. Även när det gäller området “tele- och IT-nät” ligger Vänersborg ganska bra till. Här rankas vi på plats 103. På de övriga områdena hamnar Vänersborg på plats 220 (“kommunpolitikers attityder”) eller sämre. Det gäller bland annat “medarbetare med relevant kompetens”, “tillämpning av lagar och regler” och “tjänstemännens attityder” (alla på rankingplats 226). Sämst var det på “allmänhetens attityder” (plats 242) och “skolans attityder” (255).

Vänersborg hamnade alltså på plats 260 i undersökningen bland Sveriges 290 kommuner. I TTELA förklarar näringslivschefen resultatet så här (se TTELA “Kommunen rasar i näringslivsranking”):

“Vi har haft en näringslivsavdelning där det bytts väldigt mycket personal, och dessutom fick vi en ny ordförande i kommunstyrelsen i årsskiftet. Så det kan nog ha lett till mer osäkerhet bland företagarna.”

Visst kan det ligga en hel del i det, men jag inbillade mig nog att företagarna skulle uppskatta bytet av ordförande i kommunstyrelsen på ett positivt sätt.

På kommunens hemsida (se “Vänersborg tappar i årets näringslivsranking”) kompletteras förklaringen till det nedslående resultatet:

“en näst intill obemannad näringslivsavdelning och uppmärksamheten kring upphandlingen av renoveringen av kommunhuset”

Jag vet inte hur mycket företagarna påverkas av skandalen kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset när de svarar på Svenskt Näringslivs enkät. Men självklart påverkar det förtroendet för kommunen och politikerna rent allmänt – i högsta grad. Möjligtvis kan kommunens behandling av enskilda invånare, som t ex Solvarm i Sikhall, också påverka förtroendet.

På kommunens hemsida tas också byggloven upp, något som politiker får höra om så fort de är ute bland vänersborgarna. Missnöjet har helt klart varit, och är, massivt och utbrett sedan många år. På hemsidan säger tf plan- och bygglovschefen, och det tål att fundera över både en och två gånger:

“Vi har haft bekymmer på bygglovssidan och ser att attityden fortfarande lever kvar. Det har hänt oerhört mycket här och ett genomsnittligt bygglov ligger idag på ca 5,5 vecka när alla handlingar som ska vara inlämnade är på plats.”

Att det har varit “bekymmer på bygglovssidan” i byggnadsförvaltningen är ett ärligt konstaterande, men nästan en underdrift. Jag vet dock inte riktigt vilken “attityd” som tf plan- och bygglovschefen anser “lever kvar”, om det är attityden hos företagarna (och allmänheten) eller om det är attityden hos byggnadsförvaltningen. Vi hoppas att det inte är hos den sistnämnda…

Slutligen måste jag säga att jag är något förvånad över Vänersborg dåliga rankingresultat. Min uppfattning är ändå att kommunen och kommunledningen försöker och har försökt arbeta seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Men undersökningen manar till eftertanke. Något måste hända, något måste förändras. Det måste bli en ändring till det bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling.

Jag hoppas att resultaten av av Svenskt Näringslivs näringslivsranking analyseras noggrant och ärligt.

%d bloggare gillar detta: