KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö

6 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…

Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:

Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:

=============

Hur stora är de riktade statsbidragen i år?

  • T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.

De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?

  • Nej

Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?

  • De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.

Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?

  • En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.

=============

Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.

Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…

Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.

I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:

“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”

I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.

Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…

Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.

I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.

När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:

  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”

Medborgarförslaget ska avslås:

“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”

Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?

Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)

Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:

“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”

Och:

“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”

Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…

Delårsrapporten: Kommunens överskott

5 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)

Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:

“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.

Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…

Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.

Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:

“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?

Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.

Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.

De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler. 

Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.

Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.

Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma  ekonomiska överskott.

Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen. 

Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.

Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget:

“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”

Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.

Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)

Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.

Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:

“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”

Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?

Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:

“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Som det står måste det väl vara något positivt?

Några korta ord om årets investeringar.

Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.

Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:

“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”

Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?

Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.

Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…

Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.

Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:

  • Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
  • Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?

Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.

Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:

“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”

Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…

Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…

Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?

Holmen – att vara eller inte vara

4 oktober, 2020 2 kommentarer

“Att vara eller inte vara, det är frågan.”

William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.

För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.

Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:

“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”

I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.

Så här ligger det till.

Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.

Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”

Man känner nästan desperationen i formuleringarna…

Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.

Jag citerar ur skrivelsen:

“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”

Den fortsätter:

“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:

“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:

“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”

Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.

En enig byggnadsnämnd beslutade:

“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”

I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.

Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:

“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”

Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.

Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:

“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”

Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.

Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:

“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”

Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:

“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”

Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…

På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”

Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…

Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.

Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”

Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.

Så frågan är följaktligen:

“Att vara eller inte vara.”

Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…

KS 7/10: 173 miljoner i överskott!

2 oktober, 2020 5 kommentarer

Nu på onsdag, den 7 oktober, sammanträder återigen kommunstyrelsen. Denna gång blir det dock annorlunda. Det är premiär för ett riktigt distansmöte.

Ja, ett riktigt distansmöte!

Gruppledarna har nämligen kommit överens om att testa ett sådant där distansmöte som alla andra kommuner har haft under hela corona-pandemin. Och det ska alltså ske på det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen, men inget annat. I varje fall inte än så länge. Det ska alltså bli tillåtet att sitta hemma vid skrivbordet på onsdag och delta.

Otroligt egentligen, jag trodde aldrig att denna dag skulle komma. För jag hoppas att den kommer, riktigt säker kan jag emellertid inte vara när jag läser i kallelsen:

“Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

För säkerhets skull anmälde jag mig direkt när jag såg att kallelsen kom igår kväll. Vi får dock se om det räcker, det kanske krävs läkarintyg…

Texten i kallelsen fortsätter nämligen:

“De ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupp enligt Folkhälsomyndighetens definition kan senast 3 dagar innan sammanträdet önska deltaga på distans hemifrån.”

Fast jag kan inte tänka mig annat än att ordförande Benny Augustsson (S) litar på de enskilda ledamöterna och ersättarna – och inte tänker begära läkarintyg på att någon tillhör en riskgrupp. För hur skulle det gå till? Hinner man ens få en läkartid i eftermiddag? Måndag blir ju för sent, det ska ju vara senast 3 dagar innan… Nä, ordförande Augustsson har säkert förtroende för sina kamrater i kommunstyrelsen. 

Men, om någon av de aktuella politikerna har en partner som tillhör en riskgrupp… Ska inte de få delta på distans? Det skulle kännas absurt om så inte vore fallet.

Jag kan ibland tycka att det blir lite för mycket regler i kommunen, regler som tycks finnas enbart för sin egen skull. Och som dessutom ibland till och med försvårar flexibla och förnuftiga lösningar.

Det här gäller för de som ordförande anser ska få deltaga på riktig distans:

  1. “Distansdeltagande får endast ske hemifrån (inte från jobb, café, restaurang, lobby eller liknande).
  2. Distansdeltagaren behöver ha internet hemma.
  3. Distansdeltagaren ska intyga att inga obehöriga (i det fall det kan finnas obehöriga) får tillgång till det handlingar som finns eller till det som sägs på sammanträdet.
  4. Distansdeltagaren ska helst använda hörlurar eller headset för att det distansdeltagaren säger ska fångas upp bättre på länken och för att hindra att obehöriga råkar höra.”

Men, men, för många regler eller inte, jag är tacksam att jag, vilket jag ändå räknar med, får delta i kommunstyrelsens sammanträde hemifrån. Jag hoppas bara att de ansvariga utökar möjligheterna så att det går att delta på distans även på sammanträden i nämnder och, inte minst, kommunfullmäktige.

Dagordningen för onsdagens sammanträde ser ut så här:

Jag tänkte i vanlig ordning skriva om några av ärendena. Men det tänkte jag spara till ett senare tillfälle. Du som läsare ska nämligen få en läxa…

I ärende 6, ”Delårsrapport augusti 2020”, hittar vi som vanligt en finansiell analys. Och i analysen ingår naturligtvis en prognos för kommunens resultat under innevarande år, 2020.

Jag citerar ur delårsrapporten:

“Höga resultatprognoser i koncernen och kommunen
Koncernens resultat prognostiseras till 202 mkr. Kommunens prognos uppgår till 173 mkr, ABVBs till 14 mkr, FABV till 1 Mkr och KFVs till 13 mkr. Kommunens prognos på 173 mkr är 136 mkr bättre än resultatet för 2019 och 142 mkr bättre än budgeten.”

Ja, du läste rätt. Kommunen beräknas göra ett överskott i år, 2020, på 173 miljoner kronor. 173 miljoner!!

Läxan innebär att du ska låtsas att du är politiker i Vänersborgs kommun – och fundera på hur du skulle vilja använda 173 miljoner kronor.

Svaret kan du skriva som kommentar till denna blogg.

PS. Vill du börja läsa kommunstyrelsens handlingar så kan du ladda ner dom här.

 

Särskilt boende i Elgärde? (2/2)

30 september, 2020 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

I TTELA den 3 september (se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”) motiverade socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) nämndens beslut med den boendeplan som nämnden har upprättat och som också har godkänts av kommunfullmäktige:

“Politikerna i socialnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att starta planeringen för ett nytt boende för ”personer med problematisk funktionsnedsättning”.
– Det finns med i kommunens boendeplan. Och vi bedömer att platsen är lämplig, säger nämndens ordförande Dan Nyberg (S).”

Syftet med socialnämndens boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

I boendeplanen kan vi läsa att “Personligt stöd och omsorg” har behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Kommunen har ett lagstadgat ansvar att erbjuda behandlande och stödjande insatser för denna grupp, det måste alla ha klart för sig. Även om det är en mycket “svår grupp”, kanske den allra ”svåraste” som kommunen har ansvar för. Men dessa personer måste helt enkelt bo någonstans och de måste få den vård och omsorg som lagen föreskriver. Socialnämnden räknar med att det 2023 behövs fyra till sex lägenheter för denna målgrupp. 

Inte heller den förstudie som gjordes inför socialnämndens beslut i maj döljer de problem som utmärker denna grupp:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas.”

Samtidigt blundar inte boendeplanen för de problem boendet för denna grupp kan ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Förstudien blundar inte heller för de problem som boendet för denna grupp innebär och skriver rakt upp och ner:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

Det är ingen tvekan enligt socialnämndens egna dokument om att målgruppen inte bör bo mitt i ett bostadsområde som Elgärde. Det ska också nämnas att personerna i målgruppen är på det kommunala boendet på frivillig basis och att de inte är inlåsta. Det ställs, enligt boendeplanen, inte heller höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.

Det som förvånar mig är att området på Elgärde överhuvudtaget inte nämns i socialnämndens boendeplan. När Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, säger till TTELA att boendet finns med i boendeplanen har han förvisso rätt, i den meningen att det sägs att det ska ordnas ett boende för denna målgrupp i kommunen – men det står inte att det ska ske på Elgärde i Frändefors.

Det ska byggas uppskattningsvis 40-80 nya bostäder i Elgärde, men detaljplanen ger även möjlighet till andra “icke-störande verksamheter” i området:

“I förslaget finns ett kvarter i norra delen av området utmed Aspelundsgatan där möjlighet för olika typer av småskalig verksamhet ges: Centrumverksamheter (t.ex. butik eller matservering), vård (t.ex. äldreboende eller gruppboende) och skola (t.ex. förskola).”

Boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning, som det nu är fråga om på Elgärde, går inte under benämningen ”gruppboende”.

Det finns också möjlighet enligt detaljplanen till kontor, småskaligt hantverk och handel i bostadskvarteren – bara inte markanvändningen:

“strider mot föreskrifter för grundvattentäkt och får inte vara störande för omgivningen.”

Det finns fler dokument som handlar om kommunens bostäder och framtida byggnation, inte bara detaljplanen och socialnämndens boendeplan. Det finns också ett “Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022”.

I bostadsförsörjningsprogrammet står det emellertid inget ytterligare om Elgärde. Det står bara att detaljplan finns för området och att det finns möjligheter att bygga bostäder. När det gäller behovet av boende för särskilda behov så hänvisas till socialnämndens boendeplan.

Det slår mig dock vid en genomläsning av bostadsförsörjningsprogrammet att värdeorden “attraktiv” och “trygg” förekommer flitigt i texten, t ex:

“alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer.”

Vilket självklart bör gälla också Elgärde.

Bostadsförsörjningsprogrammet betonar på ett flertal ställen hur viktigt det är att kommuninvånarna får delta i planering av nya bostäder. Som en punkt i kommunens riktlinjer och verktyg för genomförande för att nå målen för bostadsproduktionen står det:

“Vänersborgs kommun ska ha en aktiv samverkan med bostadsmarknadens aktörer som vi har idag.”

Det bör självklart gälla även Elgärde. Men så har det inte varit.

Invånarna i Frändefors visste inget om det planerade boendet förrän de fick läsa om socialnämndens beslut i TTELA… Det tycks inte heller som om t ex polisen eller det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ, fick reda på socialnämndens byggnadsplaner.

Socialnämndens uppgifter är inte alltid de lättaste. Men nämnden liksom kommunen måste följa de lagar och föreskrifter som finns. Och självklart måste den grupp människor vi talar om få boende och omsorg på något sätt. Men gruppen har väldigt särskilda behov och det är inte lämpligt att denna grupp ska bo mitt i ett expanderande bostadsområde. Även grannarna måste kunna få känna trygghet för sig själva, sina barn och sin egendom. Det är svårt att tro att det är möjligt om socialnämnden bygger ett:

“…nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40…”

Det är redan många som efter artikeln i TTELA meddelade detta på “olika sätt” till kommunen. (Det kan vi också läsa om i dagens TTELA, se ”Protester fick politikerna att tänka om”.) En köpare drog sig till och med ur ett husköp på Elgärde direkt efter att nyheten publicerades den 3 september.

Jag tror att socialnämnden har fattat ett mindre bra beslut och att det borde omprövas. Frågan var också uppe i nämnden på det senaste sammanträdet, den 24 september.

I protokollet från sammanträdet, under “Tillkommande och utgående ärenden”, står det:

“Ordföranden lyfter fråga om att ta upp ett extra ärende vid dagens sammanträde, gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning, vilket socialnämnden fattade beslut om vid föregående sammanträde. Då samtliga ledamöter inte ställer sig bakom förslaget om att ta upp det som ett extra ärende vid dagens sammanträde förklarar ordföranden att ärendet kommer att tas upp vid nästa sammanträde.”

Varför inte alla ledamöter “ställde sig bakom förslaget” vet jag inte, och det står inte heller något om det i protokollet. Det sägs att det var sverigedemokraterna som ”satte sig på tvären” genom att de ville ha mer information.

Sedan står det vidare under punkten “Information från ordförande”:

“I övrigt har det förekommit många samtal och reaktioner gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning vid Elgärde, varför ordföranden kommer att lyfta ärendet på nytt nästa nämndsammanträde.”

Ordförande Dan Nyberg (S) tänker alltså ta upp ärendet igen på nämndens sammanträde den 22 oktober, oavsett vad nämndens ledamöter anser. Enligt vissa rykten då med ett annat förslag på lokalisering av boendet. Det är nog också så man kan tolka det uttalande som Dan Nyberg gör i dagens TTELA-artikel (se TTELA ”Protester fick politikerna att tänka om”):

”Ärendet är nu helt öppet.”

Vi får se. Men jag tror, och hoppas, att nämndens ledamöter då är ordentligt insatta i ärendets alla aspekter och perspektiv. Och kan fatta ett bra och klokt beslut – för alla och i dialog med dem det gäller. Alla nämnder och förvaltningar i kommunen måste börja kommunicera sina planer för invånarna i god tid så att alla vet vad de har att förhålla sig till. Vi politiker är ju till för invånarna och inte tvärtom. Det gäller självklart också socialnämnden.

Man kan alltid ändra ett beslut om det “blev fel”. Och det bör man också göra. Det verkar som om ordförande Dan Nyberg (S) är inne på den linjen. Det är i så fall värt respekt.

Anm. Den första delen av bloggen hittar du här: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

Särskilt boende i Elgärde? (1/2)

29 september, 2020 Lämna en kommentar

Den 27 augusti 2020 sammanträdde socialnämnden.

Socialnämndens sammanträden brukar sällan tilldra sig den breda allmänhetens uppmärksamhet. Och detta sammanträde utgjorde inget undantag. Ärendena tycktes inte heller vara särskilt kontroversiella, inte ens ärendet “Boende för personer med problematisk funktionsnedsättning”…

Men hade någon i Frändefors läst kallelsen till sammanträdet eller fått informationen på något annat sätt hade det antagligen varit annorlunda. I beslutsförslaget stod det nämligen:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Och det blev också socialnämndens beslut.

Några dagar efter att protokollet blivit justerat och offentliggjort skrev TTELA, den 3 september, om socialnämndens beslut. (Se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”.) TTELA skrev:

“Politikerna i socialnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att starta planeringen för ett nytt boende för ”personer med problematisk funktionsnedsättning”.
– Det finns med i kommunens boendeplan. Och vi bedömer att platsen är lämplig, säger nämndens ordförande Dan Nyberg (S).”

Nu vaknade allmänheten, särskilt de som bodde i Frändefors och i synnerhet de som bodde i och kring det område som kallas Elgärde. Det var ju där det nya boendet skulle ligga.

Det blev helt enkelt ett herrans liv. Det ringdes, det skrevs, det skälldes, det skickades mail till varenda ledamot i socialnämnden, personalen på socialförvaltningen fick samtal, andra politiker ringdes upp och det startades namninsamlingar. Det fullkomligt stormade i Frändefors.

Invånarna i Frändefors och Elgärde bedömde nämligen inte alls att platsen var lämplig för boende för personer med problematisk funktionsnedsättning.

Men det tyckte alltså socialnämnden, som motiverade sitt beslut:

“Vi förordar ett boende på Elgärde i Frändefors i egen regi. Lokaliseringen förordas på grund av att, det av de tillgängliga tomterna för ändamålet, har det lugnaste läget. Tomten ligger utanför Vänersborgs centrum och ett lantligt läge är gynnsamt för målgruppen då det ökar avståndet till lockelser.”

Motiveringen liksom beslutet grundar sig på en förstudie som gjordes inför beslutet i socialnämnden. Texten ovan var ett citat från slutsatsen i denna förstudie.

I förstudien finns slutsatsen underbyggd. Den menar att området i Elgärde:

“ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten.”

Och vidare:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Med tanke på vad förstudien skriver om andra tänkbara placeringar, som avvisas som mindre lämpliga, kan man också dra slutsatsen att Elgärde även anses lämpligt för denna typ av boende eftersom det inte är många människor “i rörelse” i området.

Det anges inte särskilt många argument för att Elgärde lämpar sig bäst för det planerade boendet. Det som slår en läsare är att det verkar som om förstudien har den uppfattningen att det inte finns några bostäder på Elgärde och att området inte heller ska byggas ut ytterligare. Vilket inte stämmer. Motiveringarna i förstudien som talar för att Elgärde är kommunens lämpligaste område för ett sådant här boende lider således av stora brister. De stämmer dåligt med verkligheten.

För Elgärde gäller en detaljplan från 1991. Den uppdaterades år 2017 och utvidgades också med ett område strax öster om Elgärde. Den nya detaljplanen upprättades för att planen skulle lägga en god grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors:

“eftersom den ger möjlighet till utveckling av såväl bostäder som icke-störande verksamheter inom cykelavstånd från stationsområdet.”

Det är nämligen så att Västra Götalandsregionen planerar för en tåghållplats i Frändefors och kommunen planerar därför för fler bostäder i samhället, framför allt i Elgärde.

“Detaljplanen för Elgärde kan sägas ligga i linje med tankarna om att lägga en god grund för framtida stationssamhälle i Frändefors eftersom den ger möjlighet till utveckling av såväl bostäder som icke-störande verksamheter inom cykelavstånd från stationsområdet.”

Detaljplanen framhåller hur centralt området ligger:

“Några hundra meter öster om planområdet ligger G-klavens och Muraregatans förskolor. Grundskola från förskoleklass till årskurs nio finns en kilometer söder om planområdet: Frändeskolan och Dalboskolan. … Vid skolområdet ligger också Ringhems äldreboende. En livsmedelsaffär med postservice ligger inom en kilometer från området i korsningen mellan Klockaregatan och Kyrkogatan.”

Detaljplanen fortsätter att berätta om att det också finns ett par matserveringar, idrottsanläggningar, veterinär och kyrka i Frändefors. Det är med andra ord, och tvärtemot vad socialnämndens förstudie skriver, mycket folk i rörelse i området.

Och det bor redan mycket folk i området. Det rödmarkerade området i detaljplanen (se bild till vänster) är reserverat för bostäder, eventuellt blandat med mindre verksamheter. Det syns tydligt att det ligger flera bostäder, ja egentligen lite av boendekärnan i hela samhället, bara ett stenkast från det nya området. Det syns ännu bättre på detta foto (till höger), som också är taget från detaljplanen.

Flera tomter i Elgärde ligger just nu ute för försäljning och en del tomter har redan sålts. Ja, faktum är att det redan har byggts fem hus på tomter i området.

Det är tomterna 1:31, 1:32, 1:33, 1:34 och 1:35 som är bebyggda. På tomt 1:43 finns det också ett hus. Det byggdes enligt den tidigare detaljplanen. (Se husen på den vänstra delen av fotot till vänster).

Socialnämnden beslutade att boendet ska ligga på fastigheterna 1:39 och 1:40, dvs mitt bland husen – inte alls avskilt från annan bebyggelse som det påstods i förstudien. 

Fullt utbyggt beräknas området Elgärde kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Det bidrar enligt detaljplanen på lång sikt till visionen om ett stationssamhälle.

Det var inte många rätt i förstudien om området i och kring Elgärde. Det förvånar mig att faktaunderlaget inför socialnämndens beslut var behäftat med så många och så tydliga brister. Men det förvånar mig ännu mer att politikerna ändå tog beslutet, eftersom det torde ha funnits politiker i nämnden som faktiskt visste hur förhållandena i Elgärde verkligen såg ut.

Anm. Fortsättningen av denna blogg hittar du här: ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)”.

KF (23/9) 2: Skolvaktmästare+andra motioner

27 september, 2020 Lämna en kommentar

Det blev som jag skrev om i min förra blogg en mycket lyckad premiär på kommunfullmäktiges nya giv att webbsända sina sammanträden. All teknik fungerade perfekt, vilket till största delen säkerligen var IT-personalens förtjänst. (Se “KF blev en fullträff + Öde hus”.)

Det var emellertid någon lyssnare/tittare som tyckte att det var svårt att få grepp om flera ärenden. Hen tänkte närmast på interpellationer, svar, medborgarförslag och motioner. Hen efterlyste att någon t ex ordförande läste upp dessa. Och det kan nog vara en bra idé om man vill att fler vänersborgare ska kunna följa med i förhandlingarna på sammanträdet och därigenom utveckla och fördjupa demokratin. Alla läser ju inte handlingarna, eller bloggar, innan de bänkar sig framför datorn för att avnjuta sammanträdet. (Se “Motion från V:are”, “Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)” och “Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)”.)

Och hade inte åhörarna förberett sig genom att läsa in sig innan mötet så hade åhörarna inte en aning om att min motion om partistöd handlade om att sänka det ekonomiska stödet till partierna i Vänersborg. Då hade åhörarna insett att det tydligen bara var undertecknad vänsterpartist, och Kate Giaever (V) som motionerat om detta tidigare, som ansåg att skattebetalarnas pengar kunde användas till bättre ändamål än till valpropaganda, kaffe och fika på partimöten etc. Det kan hända att några fler ledamöter håller med mig, men på grund av coronan var bara 26 av 51 ledamöter närvarande vid mötet.

Motionen avslogs, som väntat. Utan diskussion. Ja, det var faktiskt inte ett enda inlägg i ärendet.

Miljöpartiets motion om att “Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård” stöddes bara av James Bucci (V). Inte ens miljöpartiet självt gjorde det…

Ärendet avslutades för övrigt med en del strul. Det var i samband med att ordförande Annalena Levin (C) efter acklamation utsåg kommunstyrelsens förslag som det “segrande” förslaget. Moderaten Henrik Harlitz, som hade yrkat avslag, begärde votering. Det var dock för sent enligt ordförande som därmed avvisade att en votering skulle genomföras. Det blev en del diskussion, och jag kan väl tycka att ordförande skulle kunna vara lite mer generös när omständigheterna är som de är – möten i olika rum via uppkopplade datorer etc. Men faktum är att när jag tittar på “eftersändningen” (klicka här, bläddra till “Svar på motion att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård” och ca 08.50 in i ärendet) – så räcker inte Harlitz upp skylten, som innebär att han begär votering, förrän efter att ordförande har slagit klubban i bordet. Överraskande orutinerat av Henrik Harlitz… (Några ledamöter, som var fysiskt närvarande på sammanträdet i onsdags, har hört av sig och menat att utsändningen och kommunikationen internt i de olika rummen på kommunhuset ”laggar”, dvs det sker en fördröjning mellan de olika rummen av bild och ljud. Jag kan av uppenbara skäl inte avgöra om detta är riktigt, men jag hade mina misstankar. Och skrev därför att ”ordförande skulle kunna vara lite mer generös när omständigheterna är som de är”. Tillagt senare, kl 19.52.)

Det sista ärendet som jag vill kommentera från onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige är Kristdemokraternas motion om att återinföra fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor.

Det är en bra motion och jag har skrivit om själva motionen tidigare. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.) I en av mina bloggar analyserade jag argumenten både för och emot motionen ganska ingående och noggrant. Därför blev jag tämligen besviken på att nästan inga av de argument som verkligen talade för att BUN ska ta över vaktmästarna framfördes i onsdags. (Se “Så var det alltså BUN på måndag”.)

Men det kommer fler chanser. Motionen avgjordes nämligen aldrig…

De styrande partierna (S+C+MP) röstade i kommunstyrelsen för att föreslå fullmäktige att avslå motionen. Den borgerliga oppositionen (KD+M+L) var däremot positiv till motionen och tyckte att förslaget till fullmäktige i stället skulle vara ett annat. Och förslaget till kommunstyrelsen läste Gunnar Lidell (M) upp på fullmäktige i onsdags:

“Kommunfullmäktige remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från bam- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

De borgerliga partierna ville ha mer fakta på benen innan de ansåg att frågan kunde och skulle avgöras. Och varför inte, mycket fakta är aldrig fel. Men istället för att yrka på bifall till motionen, som de borgerliga gjorde i kommunstyrelsen, så yrkades det istället på återremiss. Återremiss betyder att ärendet inte avgörs på det aktuella sammanträdet utan skickas tillbaka för ytterligare utredning. Och det krävs bara att 1/3 av ledamöterna röstar för återremiss så blir det så.

Nu röstade de tjänstgörande ledamöterna med ganska stor majoritet för en återremiss, 15-11. Det kan noteras att vänsterpartiets två ledamöter röstade olika, James Bucci röstade för avslag och Magnus Lilja, som sitter i barn- och utbildningsnämnden, röstade för återremiss.

Det innebär med andra ord att det ska bli mer utredning och att ärendet därefter återigen kommer upp i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Hur lång tid utredningen tar är omöjligt att säga.

Innan jag avslutar denna blogg, jag ska inte skriva om några fler ärenden, tänkte jag återge de argument mot Kristdemokraternas motion och för de styrande partiernas förslag på avslag, som anfördes i kommunfullmäktige. Citaten är ordagranna. Du kan också ladda ned motionen, om du inte redan har gjort det, genom att klicka här och vill du veta hur ärendet diskuterades i barn- och utbildningsnämnden i oktober förra året kan du klicka här: “Rapport från dagens BUN”.

Här kommer alltså inläggen från tre av de ledande skolpolitikerna (kommunstyrelsens ordförande får väl räknas dit) i den styrande minoriteten.

====

Mats Andersson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden:

“Jag vill faktiskt tacka motionärerna för en bra motion. Det är en god intention i motionen, men det förutsätter att man lever i illusionen av att skolans verksamhet ser ut som när vi gick i skolan. Jag tycker att man på ett väldigt tydligt sätt har svarat i tjänsteskrivelsen. Vi har god vuxennärvaro kring våra barn och det är rektors ansvar att tillse trygga miljöer i skolans lokaler. Idag har vi väldigt duktig och professionell elevvårdspersonal och precis som det också står skrivet i tjänsteskrivelsen så har varje vaktmästare i arbetslagen specifika skolor som de jobbat på och vaktmästarna  hoppar inte runt på alla skolor i kommunen alternerat vecka för vecka. Därav mitt bifallsyrkande till kommunstyrelsens förslag att anse motionen besvarad för motionärerna vill att det ska vara fast placerade vaktmästare på våra skolor och det är det idag.”

Replik Mats Andersson på inlägg av Gunnar Lidell (M):

“Ja, med all respekt Gunnar Lidell också. Jag tycker inte att det finns så mycket tolkningsutrymme i det anförandet som jag hade. Det handlar ju givetvis till syvende og sidst att det finns inte arbetsuppgifter för att uppnå en heltidstjänstgöring på alla skolor. Och jag är av den bestämda åsikten att vi kan inte ta barnens utbildningspengar för att vi ska möjliggöra att vi ska ha en vaktmästerifunktion som inte har tillräckligt många arbetsuppgifter som en vaktmästare skall sköta.”

Benny Augustsson (S), ordförande i kommunstyrelsen:

“Om man då går in i motionen och läser liksom så står det att ett annat problem som är en följd av att det alterneras vaktmästare att det blir svårigheter att involvera vaktmästare i aktiviteter utanför skolan, som exempelvis utflykter. Dessa måste bokas och planeras i god tid, vilket hindrar spontana aktiviteter som kan vara väderberoende eller beroende av andra faktorer. Dels har det hänt ganska mycket sen när motionen skrevs kring hur vaktmästarna jobbar och hur de är placerade på våra skolor. Och sen tror väl jag att vaktmästarna gärna vill göra jobb på skolan när inte eleverna är där och är det så att dom ska ha dom uppgifter, ja då har vi en utbildningsinsats att göra på våra vaktmästare för att dom överhuvudtaget ska få syssla med de här sysslorna som står här. Så att, jag vet inte, det är någon form av tillbakagång till svunnen tid.”

Christin Slättmyr (S), 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden:

“När jag lyssnar på, framför allt på Gunnar, så blir jag ju lite förvånad för det är ju så att barn- och utbildningsnämnden och därmed också, har ju besvarat motionen och har ett svar på motionen. Det innebär ju också att både barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen har utrett redan vad man, och satt dom olika kostnaderna för olika personal mot varandra redan. Och man kan ju säga så här Gunnar, att fler vuxna behövs i skolan. Det är vi säkert överens om, många i det här rummet att det behövs. Men rektorn som då har ansvaret för skolorna har ju bedömt att det är andra kompetenser än vaktmästare som behövs. Utan vaktmästare har vi som fastighetsskötare och vi behöver annan personal som sysslar med våra barn, framför allt dom barnen som har stora problem i skolan idag och där vi behöver fler vuxna. Så mer pengar och mer personal skulle vi faktiskt behöva till skolan, men det…”

====

Holmen, Vargön

26 september, 2020 2 kommentarer

Så var det då tänkt att också Vänsterpartiet skulle dra igång höstens utåtriktade politiska verksamhet. Det skulle vara nypremiär för det som vi lite modernt kallar Facebook Live, förkortat “FB Live”. Det gamla namnet Röd Lördag har tydligen känts lite för gammalmodigt för några av de yngre i partiföreningen…

Tyvärr kom sjukdom på flera fronter i vägen så att det blev inget möte utanför Älgen i Vargön. Så vad göra när man hade förberett sig och laddat inför att möta upprörda vargöbor…? Jag åkte till industri- och hamnområdet istället.

Det är ingen trevlig syn som man möter i det område som förr var fullt av industriella byggnader och framför allt – liv. Nu är det bara ruiner. Som kröns av en nedbrunnen och förstörd gammal kontorsbyggnad… (Se ”Branden på Holmen”.)

Det är tragiskt. Holmen och det gamla huvudkontoret har betytt så oerhört mycket för det gamla brukssamhället och för vargöborna. Det är många i flera generationer som har fått sin utkomst från Holmens bruk. Och nu är det egentligen bara Vargporten kvar. Fast frågan är hur länge, tiden börjar nöta även på den.

Jag var inte ensam om att beskåda tegelväggarna på det som en gång var kontoret. Ett medelålders par stammande från Vargön tyckte att det var stor skam att kommunen dels lät huvudkontoret förfalla och dels inte vidtog tillräckliga åtgärder för att motverka “huliganer” från att sätta eld på byggnaden. Men så är det, och Vänersborgs kommun är väl inte direkt känd för att sköta sitt fastighetsbestånd så där jättebra… Och nu står bara de gamla väggarna kvar och minner om Holmens storhetstid.

Vänersborgs kommun drömmer likväl om att hela området ska omvandlas, leva upp och bli ett industriområde, igen, precis som förr. Kommunen köpte ju det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010 med de ambitionerna. Det kostade kommunen 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Och som grädde på moset är vissa partier så desperata på att det ska hända något i området att de är beredda att investera hundratals miljoner på en ny hamn…

I somras försökte kommunen att sälja det som återstår av kontorsbyggnaden och fastigheten den står på. Det fanns dock inga intresserade spekulanter. Det var en stor besvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden bestämde sig därför att riva kontorsbyggnaden. Nämnden menade väl att fastigheten kanske skulle gå att sälja då. Nämnden sökte därför rivningslov.

I veckan som gick röstade emellertid byggnadsnämnden enligt mycket tillförlitliga källor (det finns fortfarande inget protokoll från mötet) enhälligt nej till samhällsbyggnadsnämndens rivningsansökan. 

Det gjorde vargöborna, som jag diskuterade med, glada. De tyckte att kommunen skulle satsa det som behövdes för att återställa byggnaden. Men de insåg också att det skulle bli dyrt för kommunen…

Men jag tror att många utanför själva tätorten Vänersborg tycker att kommunen borde lägga betydligt mer pengar på “ytterområdena”. Det har jag hört i varenda kommundel tror jag – Vargön, Brålanda, Frändefors, Väne Ryr, Grunnebo, Gestad, Sikhall, Västra Tunhem och Vänersnäs.

“Vi betalar också skatt, men vad får vi för pengarna här ute?” 

Det är en vanlig fråga, som också paret från Vargön antydde. Även om de förstod att kommunen har lagt ner åtskilliga miljoner kronor i hamnområdet. Men visst kan jag förstå att inte alla kommuninvånare alltid upplever att kommunen lever upp till sin vision:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Resultatet av det senaste valet kanske man kan se i detta ljus – allt fler människor protesterar med röstsedlarna mot politikerna och de etablerade partierna. Och då tänker jag naturligtvis på Sverigedemokraternas frammarsch i “ytterområdena”, dvs områdena utanför den största tätorten.

Det är nog läge att politikerna tar Vänersborgs vision på större allvar än tidigare och inser att det bor många människor utanför kommunens största tätort som också vill ha valuta för sina skattepengar. Men självklart måste politikerna samtidigt vara realister och inte lägga miljontals kronor på drömmar och rena önsketänkanden. Det vore nog bäst att riva Holmens gamla kontor, tror jag, och försöka sälja så mycket av marken som möjligt. Till vilket företag som än vill köpa…

Eller?

För övrigt anser jag att Vargporten måste bevaras.

KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus

24 september, 2020 Lämna en kommentar

“KF blev en fullträff.”

Det trodde jag aldrig att jag skulle skriva som överskrift på en blogg – ”KF blev en fullträff!”. Men det är inte innehållet jag tänker på. Det har sällan varit någon fullträff. Ja, det skulle vara budgetsammanträdena 2016-2017 då, när betongpartierna i olika konstellationer röstade igenom kopior av Vänsterpartiets budgetförslag… (Se “Mandatperiodens budgetar”.) Nej, jag tänker på webbutsändningen av gårdagens sammanträde. Det var i stort sett tekniskt perfekt. Ljudet var bra, alla ledamöter hördes, och man kunde se dem allihop. Ja, det gick till och med att se de olika deltagarnas ansiktsuttryck… 

Det var en historisk dag för Vänersborgs kommunfullmäktige. Det var alltså det första sammanträdet någonsin som sändes direkt på webben. Det var ett resultat av en vänsterpartistisk motion, ja… – egentligen kanske två. (Se gårdagens blogg “Kretsloppsparken mm“.) Nu är det tänkt att alla sammanträden ska direktsändas i fortsättningen. Vi får se hur det kommer att gå, det kanske blir svårare den dag då det blir riktiga fysiska sammanträden igen. För då lär det behövas fler mikrofoner och kameror, personal bakom dom etc.

Men det blir en senare fråga. Gårdagens webbutsändning kunde knappast ha blivit bättre. Det tyckte nog alla de 161 personer som tittade ”live”. (Givetvis tittade inte alla på hela mötet.) Och kanske det bästa av allt, det går att se utsändningen i repris. Ja, du kan se sammanträdet hur många gånger du vill. Och det går att hoppa direkt till de ärenden som du är intresserad av. Tidigt på morgonen idag hade 69 st sett “eftersändningen” och nu när bloggen publicerades 128. Så många personer har nog aldrig beskådat ett fullmäktigesammanträde samtidigt – “in real life”. Och fler lär det bli som kommer att se eftersändningen. (Se sammanträdet här: “Kommunfullmäktige, 23 september 2020”.)

Fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) ska också ha en stor eloge för att det fanns (och finns) teckenspråkstolkning.

Demokratin i Vänersborg har tagit ett stort steg framåt.

Rent innehållsmässigt var det emellertid ett ganska tråkigt sammanträde igår. Men så är det ibland, politik är inte alltid roligt och underhållande. Vi får se hur det blir framöver, det kan nämligen stundtals gå ganska hett till på sammanträdena. Kanske skulle ännu fler sätta sig framför datorn, “paddan” eller mobilen om det blev så…

Jag har beskrivit fullmäktiges ärenden i en rad bloggar innan sammanträdet. (Se Motion från V:are”, “Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)” och “Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)”.) Jag ska inte upprepa detta. Däremot vill jag kommentera en del av inläggen och också några beslut som inte var riktigt väntade.

Behandlingen av medborgarförslaget “Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” gjorde förslagsställare Christer Waldemarsson mycket besviken.

Medborgarförslaget avslutades med två förslag:

  • “Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.”
  • “Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller finna alternativa användningsområden.”

I utredningen av medborgarförslaget så säger tjänstemännen att förslaget slår in öppna dörrar och att förslaget därför ska anses besvarat:

“Vänersborgs kommun medverkar redan i ett projekt som har samma syfte som medborgarförslaget.”

Det som åsyftas är ett Leaderprojekt där Dalslands folkhögskola är projektägare:

“Fokus för projektet är att ge det stöd som kommuner, företag och markägare behöver för att ge möjligheter till och uppmuntran för inflyttning. Inventering av obebodda hus är ett av de medel som kan vara aktuella för ökad inflyttning.”

När medborgarförslag behandlas i kommunfullmäktige och politikerna ska fatta beslut om dem, så erbjuds förslagsställarna att komma till fullmäktige och delta. Coronan satte hinder för detta denna gång, så förslagsställare Waldemarsson hade istället skickat in en skriftlig kommentar – som lästes upp på mötet:

“Jag bedömer att tjänsteskrivelsen inte täcker eller svarar på innehållet i mitt förslag.
Dalslands folkhögskola har mycket riktigt startat ett leader-projekt med syfte att få fler boende till Dalsland och Munkedal. En delaktivitet är att inventera ödehus i Dalsland.
Men mitt förslag var att i Vänersborgs kommun kartlägga obebodda hus OCH lokaler för verksamheter. Alltså vänersborgs kommuns hela yta och inte bara Dalslandsdelen.
Den andra delen i mitt förslag är inte alls besvarat av Er.
Förslaget är att kontakta ägarna till kommunens obebodda hus och outnyttjade verksamhetslokaler om möjligheter till uthyrning, försäljning eller finna alternativa användningsområden. Den aktiviteten ingår ej i Leader-projektet hos Dalslands folkhögskola.
Alltså både obebodda hus och outnyttjade verksamhetslokaler, samt förslag på lösningar. Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”

Waldemarsson anser att beslutsunderlaget “inte är komplett”. Jag kan inte riktigt avgöra om detta stämmer och i så fall hur allvarligt det är. (Du kan ladda ner beslutsunderlaget här.) Men däremot kan jag tycka att vi politiker måste ta allvarligt på att en kommuninvånare, som lämnar in ett medborgarförslag, ska behöva tycka att ett svar “inte är komplett”, dvs inte har blivit behandlat och utrett på ett korrekt sätt.

Det är viktigt för förtroendet för demokratin och politikerna i Vänersborg att vänersborgarna anser sig vara rättvist behandlade och att förslag som lämnas in behandlas seriöst. Och om (notera att jag skriver “om”) så inte var fallet denna gång, så är det beklagligt.

Det var däremot, tycker jag, beklagligt att inte någon politiker reagerade, t ex kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), och kommenterade Christer Waldemarssons skrivelse på beslutsunderlaget innan fullmäktige utan diskussion beslutade att:

“genom nedanstående tjänsteskrivelse anse medborgarförslaget besvarat.”

Vilket i praktiken innebar att förslaget slängs i papperskorgen.

Det kanske är läge att avvakta ett tag och se vad Leader-projektet leder till för resultat – och återkomma på något sätt…

Det kommer fler bloggar om gårdagens fullmäktigesammanträde.

Anm. Efter lite kommunikation med en av kommunens IT-experter så har jag fått lära mig att det inte kommer att krävas mer personal vid webbsändningarna när sammanträdena blir som vanligt, dvs den dag då alla ledamöter samlas på ett ställe. Det är för övrigt en av grundidéerna för hela konceptet. Webbsändningen kommer att kunna startas, stoppas och pausas av t ex sekreteraren på plats. Det kommer att finnas automatiska kameror som fokuserar på den som pratar vid talarstolen eller podiet. (Redigerat kl 18.30.)

Kretsloppsparken mm

23 september, 2020 1 kommentar

Det var många år sedan, den 1 oktober 2015, som Vänsterpartiet genom Adam Frändelid lämnade in den första motionen om att direktsända kommunfullmäktige på webben. Alla partier var positiva till förslaget, i varje fall “i princip”… Det var dock lite som vanligt i Vänersborg, det hände inget. Därför såg sig Vänsterpartiet tvunget att motionera ytterligare en gång. Det gjorde Lutz Rininsland och jag den 2 januari 2019. (Se “Motion: Webbsändning från KF”.)

Och nu ikväll, onsdagen den 23 september 2020 kl 18.00, sänds för första gången ett kommunfullmäktigesammanträde live på webben!

Visst är det fantastiskt? Alla intresserade kommuninvånare, och andra, ska kunna följa mötet på kommunens hemsida – klicka här. Men eftersom det är första gången så får väl alla intresserade följare vara beredda på att det kan strula, och ha överseende med det… Om det blir något teknikstrul går det bra att istället lyssna på Radio Trollhättan – klicka här. (Du kan läsa om de ärenden som ska avhandlas här: “Motion från V:are”, “Kommunfullmäktige på onsdag! (1/2)” och “Kommunfullmäktige på onsdag! (2/2)”.)

Om det idag således är en stor dag i kommunfullmäktiges historia, så är resultatet av Svenskt Näringslivs årliga ranking om det lokala företagsklimatet, som publicerades idag, mer i linje med årstiden. Idag är det ju faktiskt dagen efter höstdagjämningen, det vill säga just idag har natten blivit längre än dagen. Och det är inget roligt att det är mer mörkt än ljust ett halvår framåt. Och mer mörkt än ljust var också kommunens placering i rankingen. (Se “Lokalt företagsklimat Ranking 2020”.)

Vänersborgs kommun rasade förra året till en 260:e plats (av 290 kommuner). Och nedgången fortsatte i år. Vänersborg kom på plats 266. Det är alltså bara 24 kommuner i Sverige som enligt undersökningen har ett sämre lokalt företagsklimat än Vänersborg. Det finns all anledning att återkomma till undersökningen.

I torsdags, när dagarna fortfarande var längre än nätterna, invigde samhällsbyggnadsnämndens miljöpartistiske ordförande Anders Wiklund den nya kretsloppsparken. Det gjorde Wiklund med ett – “Äntligen!”. (Se TTELA “Nu är Kretsloppsparken invigd”.) Och det var väl egentligen inte mer än rätt. Det var Miljöpartiet som tog initiativet till parken genom en motion av Marika Isetorp och Anders Wiklund en gång i tiden – den 14 november 2011(!). (Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg….)

Det officiella namnet på kretsloppsparken är “Torpa Kretsloppspark”. Den har varit i bruk sedan februari faktiskt, men det är först nu som hela anläggningen är klar. Det är också därför som invigningen har dröjt.

“Torpa Kretsloppspark” är en modern anläggning där stort fokus läggs på återbruk. Det är med andra ord en riktig kretsloppspark. (Läs vidare på kommunens hemsida – se ”Torpa kretsloppspark”.)

Det är inga partier som har varit emot kretsloppsparken, det var däremot en del diskussion kring placeringen. Sedan, när processen startade, blev det snabbt strul med kostnaderna. Det visade sig att kretsloppsparken skulle bli dyrare än beräknat. Vilket egentligen inte kom som någon överraskning… Det är något som är mer regel än undantag i den här kommunen. Kommunfullmäktige fattar beslut om investeringar och kostnader, och snabbt visar det sig att underlagen är undermåliga – och mer pengar krävs…

Det avsattes totalt 24,5 milj kr till den nya kretsloppsparken. Det räckte som sagt inte på långa vägar. Kretsloppsparken har kostat kommunen nästan dubbelt så mycket, omkring 45 milj kr.

Men visst, kretsloppsparken blev bra. Det råder ingen tvekan om det. Men självklart kan bra saker bli ännu bättre. På Facebook, t ex i gruppen “Vänersborgare” och i kommunens officiella grupp, har det diskuterats en del kring trädgårdsavfallet.

Containrarna för trädgårdsavfallet är längst in på området och för att slänga avfallet krävs det att man backar in. Och det är inte det smidigaste eller lättaste med en släpvagn. Det blir inte helt sällan köer och oordning kring containrarna. Och bortsett från all frustration kan det också hända att bilar skadar varandra eller att släpkärrorna gör det… Det vet jag av egen erfarenhet…

Det hjälper dock att komma med synpunkter. I måndags utökades t ex trädgårdsavfallet med ytterligare en riscontainer – som man inte behöver backa in till…

Några har också tyckt att det är svårt att slänga trädgårdsavfallet i containrarna när man måste lyfta det över avbalkningen. Det har inte jag sett som ett problem de gånger jag varit där, men det kan ju vara någonting att tänka på för de ansvariga.

Jag har däremot en annan fundering kring trädgårdsavfall. Det händer ju inte alltför sällan att det behöver slängas avfall i ganska små mängder, i dessa tider är det t ex äpplen. Det är en så liten mängd att det inte känns riktigt att betala 50 kr, det handlar ju bara om några kilon. (Och de fyra gratisgångerna har redan använts.) Samtidigt är det svårt att lagra avfallet i trädgården. Det är nog orsaken till att folk helt enkelt slänger trädgårdsavfall i naturen. Varför inte låta vänersborgarna slänga trädgårdsavfall gratis utanför själva anläggningen? (Eller i det bruna sopkärlet, ”Matavfall”?)

Själv har jag också ett litet problem med att hitta rätt bland alla containrar och, framför allt, veta var alla olika prylar ska ligga. Men personalen är oerhört seviceminded och hjälpsam – och efter ytterligare några vändor ska väl även jag lära mig…

“Torpa Kretsloppspark” är något vänersborgarna kan vara stolta över. Det blir nu viktigt att den används på det sätt som det är tänkt och som det finns möjlighet till. Och att de ansvariga i kommunen hela tiden försöker förbättra parken så att allt fler kommuninvånare hittar dit.

PS. Du vet väl att Kretslopp & vatten har en app som du kan ladda ner – se här?

%d bloggare gillar detta: