Skolstart i Vänersborg

13 augusti, 2019 1 kommentar

Igår började läsåret 2019-2020 för alla grundskolelärare i Vänersborg.

Det skedde med en uppstart för samtliga 1.200 anställda i barn- och utbildningsförvaltningen på det anrika Idrottshuset i Vänersborg. Vars innertak (i A-hallen) för övrigt såg ut att behöva en genomgång och en ”uppfräschning”.

Uppstarten började med att tf förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna. Sedan visade Sofia Bråberg en kort film på lite drygt 3 minuter, ”#JegErDansk”. Den filmen bör alla se, inte bara skolfolk… Filmen kan du se genom att klicka här: ”#JegErDansk”.

Tf förvaltningschef Sofia Bråberg fortsatte med att presentera några av cheferna i förvaltningens ledningsgrupp. Det är viktigt att alla anställda får ett ansikte på sina chefer. Kommunens högste tjänsteman, kommundirektör Pascal Tshibanda, kom också upp på scenen. Kommundirektören fungerade som moderator under eftermiddagen. Han hade också med sig ett radergummi till Sofia Bråberg – så att hon kunde sudda bort bokstäverna ”tf” från sin titel. Med andra ord, i fortsättningen är det förvaltningschef Bråberg som gäller – no more, no less.

Temat för dagen var ”Tillgängliga lärmiljöer”. Undervisningsrådet Saima Glogic från Skolverket föreläste om migranternas villkor; om kultur, språk, etnocentrism, synen på kunskap, lärande och skola etc. Det var en mycket bra och givande föreläsning. Hon berättade om migranternas villkor utifrån deras egna perspektiv, vilket också var hennes eget. Det fick åtminstone mig att tänka till en gång extra. För visst är det lärorikt och en ”erfarenhet” att sätta sig in i andras situation och sätt att tänka – och se samhället utifrån andra synvinklar än de ”gamla vanliga”. Om inte annat så borde åtminstone 20% av landets befolkning regelbundet göra sådana här tankeexperiment…

Representanter från Skolverket, Karlstad universitet och Högskolan Väst presenterade pågående satsningar som görs, och kommer att göras, i samverkan med Vänersborgs barn- och utbildningsförvaltning.

Pedagogernas K-dag avslutades med en svårslagen höjdpunkt… Ett forumsamtal mellan ”utbildningsrepresentanterna” från Skolverket och högskolorna – och inga mindre än kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Det var kommundirektör Tshibanda som ledde samtalet.

Det var naturligtvis positivt att Augustsson och Andersson ställde upp en sådan här dag och mötte personalen ”på golvet”. Men med tanke på att de här två, tillsammans med den borgerliga oppositionen (dvs S+C+MP+M+L+KD), har drivit igenom en besparing på barn- och utbildningsnämnden nästa år på 40 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 80 tjänster, så undrade man kanske hur de skulle kunna motivera och ”peppa” pedagogerna i A-hallen.

Benny Augustsson och Mats Andersson låtsades inte om nerdragningarna… Det var nog ”enklast” så… De slapp att förklara besparingsbeslutet och konsekvenserna för förskolans och skolans framtid i Vänersborg. Kommundirektör Tshibanda ställde inte heller några konkreta frågor kring huvudmannens/politikernas ansvar för att ge förskola och skola de förutsättningar och de resurser som krävs för att rektorer och skolpersonal ska kunna uppfylla sina uppdrag. (På sätt och vis förstår jag kommundirektörens dilemma… Det skulle kanske ha varit en ”oberoende” moderator… Eller en oppositionspolitiker…)

Augustsson och Andersson levererade istället ett antal numera välbekanta tomma fraser och nötta slagord. Det var dock lite anmärkningsvärt att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) egentligen inte sa någonting om förskolan eller skolan. Han pratade om dialog rent allmänt och att alla måste hjälpa till för att minimera utanförskapet. Han nämnde särskilt näringslivet och fritidens betydelse. Mats Andersson (C) hade en längre fotbollsliknelse. Jag är inte säker på att den var relevant för de problem som pedagogerna och övrig skolpersonal upplever och står inför… Och självklart fick pedagogerna rådet av nämndens ordförande att hjälpa varandra och jobba tillsammans…

Det blir ett mycket tufft läsår i Vänersborg. Den 16 september samlas barn- och utbildningsnämnden för att starta diskussionen om var de 40 miljonerna ska hämtas, som nämnden ska spara… De här åtgärderna kanske?

Ovanstående är det förslag som förvaltningen har tagit fram. Och det är med all sannolikhet de åtgärderna som de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen nu ska genomföra. (Kommunfullmäktige beslutade emellertid, i samband med budgetbeslutet, att familjecentralen Sirius ska drivas vidare.)

Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev inför budgetbeslutet i våras (se ”KF (1): Budget 2020”):

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Barn- och utbildningsförvaltningens slogan är:

”Tillsammans gör vi bra bättre”

Den behöver nog revideras…

Lite av varje (2): Bad, Topp och fisk

11 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I gårdagens TTELA kunde vi läsa om att Vänersborgs kommun gick ut med informationen att vattnet vid Nordkrokens badplats är otjänligt. (Se ”Avrådan från bad kvarstår över helgen”.) Prover har visat på förhöjda halter av bakterier i vattnet.

”Bakterierna som hittats är intestinala enterokocker. Det är fekala bakterier som alltså kommer från avföring från människor eller djur.”

Orsaken är nog inte heller denna gång någon bräddning från Holmängens avloppsreningsverk. Det är med all sannolikhet kanadagässen som är skyldiga.

Kanske skulle kommunen jaga dessa fåglar med samma frenesi som de jagar enskilda avlopp i kommunen…

Och på tal om avlopp så är med all säkerhet orsaken till fiskdöden i Frändeforsån ärtvatten från Toppfrys. Det meddelade TTELA i veckan. (Se ”Toppfrys har hittat läckan ut i Frändeforsån”.)

”Läckan kommer sannolikt från vår bevattningsanläggning.”

Sa enligt TTELA Toppfrys VD Robert Stenstavold. Toppfrys arbetar med att hitta en lösning på problemet.

Som sagt, enskilda avloppslösningar (ej fabriker) är inte heller denna gång orsaken till de problem som finns med vattnen i kommunen.

Och om fiskarna dör i Frändeforsån, så tar de av andra orsaker snart slut på Halle- och Hunneberg. I juni fattade betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, beslutet (i budgeten för 2020) att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Naturligtvis reagerar personer som brukar fiska på bergen. Enligt uppgift säljs det ca 3.000 fiskekort om året. Det sägs att dessa fiskekort betalar fisken. Det kan jag dock inte uttala mig om.

Helt klart är dock att sjöarna lockar folk. Det ordnas fisketävlingar och många av fiskarna (de på land) har dessutom med sig vänner och anhöriga som grillar och umgås vid sjöarna. Jag kan även tänka mig att en del av besökarna också är turister från andra delar av Sverige och Europa.

Var besparingsbeslutet förhastat?

Semestrarna är snart slut för de flesta. Kommunens pedagoger börjar t ex läsårets arbete imorgon måndag. Eleverna har dock en vecka kvar på sommarlovet. Politikerna har också fortsatt sommarlov. Det första nämndsmötet är inte förrän den 20 augusti. Då sammanträder byggnadsnämnden. Möjligtvis har de fem politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott något extra möte nästa vecka. Annars ses de dagen före byggnadsnämnden.

Lite av varje (1): Fotboll, bandy, sopor och måsar

10 augusti, 2019 2 kommentarer

Det händer ju lite smått och gott under veckorna. Allt kan man inte blogga om även om vissa saker hade varit värda åtminstone ett omnämnande i en blogg. Det blir ju om inte annat så att en del nyheter ger upphov till en och annan kommentar vid köksbordet. Här tänkte jag råda bot på detta.

Som nyheten att det inte bara är Lilla Paris som är drabbat av fiskmåsplågan. Det har även det ”stora” Paris. Tidningarna rapporterar hur fiskmåsarna har intagit staden. De finns på Notre-Dame, bland falafelbarerna i Maraiskvarteren och på hustaken i Belleville… Det är ”ett helvete” säger ordningsvakten Rodolphe Ghelfi. (Se ”Måsar invaderar Paris: Ett helvete”.)

I England har fiskmåsarna gått ett steg längre. De har påverkats av den engelska pubkulturen. Måsarna härjar på uteserveringarna och dricker öl och vin som blir kvarlämnat i glasen. Brandmannen Virgil Turner säger (se ”Fulla fiskmåsar chockar invånare”):

”När vi kom fram hade den [fiskmåsen; min anm] redan trillat ned från taket och satt och skakade på huvudet och försökte flyga. Den stank av öl och spydde på mig när jag fångat den.”

Och hittar måsarna inga varma korvar, hot dogs, till ölen så tar de ”dogs” som finns tillgängliga – t ex chihuahuor… (Se ”Chihuahuan Gizmo bortrövad av fiskmås”.)

Vi får se hur fiskmåsarna kommer att utvecklas i Nordstan… Vänersborgs miljö och hälsa får säga vad de vill. Fiskmåsar hör inte hemma i tätbebyggda områden. En av grannarna har förresten försökt att skrämma bort måsarna med en fejkad uggla på taket. Om det är ugglans förtjänst vet jag inte, men det har faktiskt varit färre fiskmåsar på Lovisebergsgatan i sommar än tidigare år.

Signaturen Rune är mycket insatt i politiken i Vänersborg. Enligt Rune gick kommunen före sommaren ut med en upphandling av ytterligare en ny sopbil med två fack – för dryga 2 miljoner. (Se här.) Och stämmer den uppgiften, vilket jag inte betvivlar, så vill nog tjänstemännen i Vänersborgs kommun köra vidare med tvåfacks sophantering i ytterligare 7-10 år… Och halka efter ännu mer i utvecklingen. (Se ”Dags att byta sophantering?”.)

Rune uppmärksammar också andra brister i Vänersborgs sophantering.

”Vänersborgs alla turister på stan, gästhamn och campingar (ex.vis Ursands 100.000 gästnätter per år) slänger alla sitt avfall i en enda soppåse som då inkluderar rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.”

Och är det på detta sätt, så finns det mycket för samhällsbyggnadsförvaltningen att arbeta med… Rune efterlyser också ett agerande från de politiska partierna, t ex i form av motioner i dessa frågor. Ska vi låta miljöpartiet få chansen att bekänna sin miljöfärg, eller ska en röd motion bli nödvändig?

I slutet av juli inkom en skrivelse till Kunskapsförbundet Väst (KFV) från ett antal bandyintressenter. IFK Vänersborgs nye ordförande Bill-Arne Andersson var en av undertecknarna. Skrivelsen avslutades med:

”Vi bandyföreningars högsta önskan, är att Kunskapsförbundet Väst ska ändra sitt beslut och att fortsätta med intagning till Nationella idrottsutbildning för bandy (NIU) även i framtiden.

Utan att lägga någon värdering på bandyutbildningen så kan man väl tycka att det är lite märkligt att IFK som nyligen kostade Vänersborgs kommun ett antal miljoner för bandy-VM och den följande ackordsuppgörelsen (för att förhindra IFK:s konkurs) kommer med en sådan här önskan. Onda tungor påpekar att utan bandy-VM så hade pengar till en bandyutbildning funnits. Och då är alla kostnader för arenan borträknade.

Jag talade igår med några personer på Vänersvallen som är engagerade i fotboll. (Vänersborgs IF vann för övrigt derbyt mot Vänersborgs FK med 3-1.) De var helt på det klara med kommunens särbehandling av IFK. De menade att hade fotbollen fått lika mycket pengar av kommunen som IFK, så hade fotbollsföreningarna i kommunen spelat i helt andra divisioner. Som det är nu tvingas fotbollsföreningar säga nej till ungdomar, därför att det inte ens finns fotbollsplaner för alla.

Det är andra förutsättningar för fotbollen än på den tiden då hela Torpafältet låg öppet för fotbollsspel…

Vatten vatten… Och avlopp.

9 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I veckan släpptes en skakande rapport från World Resources Institute. Den visade att 25% av världens befolkning hotas av vattenbrist. 17 av världens länder kan snart stå helt utan vatten. New York Times skrev i sin sammanfattning av rapporten (se “A Quarter of Humanity Faces Looming Water Crises”):

“From India to Iran to Botswana, 17 countries around the world are currently under extremely high water stress, meaning they are using almost all the water they have.”

I Sverige är vattenproblemet något annorlunda även om delar av landet, särskilt under den torra sommaren förra året, också hade brist på vatten. I Sverige är inte det stora problemet att dricksvattnet tar slut, i Sverige är problemet att vi förstör det. Vi använder det ovärderliga dricksvattnet i avloppen…

Det skriver Ulf Svensson i en debattartikel i GP den 15 maj (se ”Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten”):

”dricksvattnet … [används] till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blanda[s] detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter, försöka rena denna blandsoppa och lägga en stor del av det giftiga slammet från reningsverken på vår bästa åkermark och släppa ut resten av vattnet i olika recipienter som sjöar och hav.”

På detta sätt hotas dricksvattenförsörjningen menar Ulf Svensson:

”Dels har utsläppen från reningsverken en negativ påverkan på råvattnet som är råvaran till vattenverken där rent dricksvatten framställs, dels hotas grundvattnet och vattentäkter via slamspridningen på vår åkermark.”

En genomsnittlig människa i Sverige förbrukar ungefär 160 liter vatten per dygn. Den största delen går åt till personlig hygien och toalettspolning och endast en liten del till dryck och mat. Tidningen Proletären(!) (se ”Vattenlobbyn håller oss kvar i 1800-talet”) har räknat ut att om det går åt 30 liter vatten per person och dygn för toalettspolning (vilket med all sannolikhet är en underdrift), så innebär det att:

”runt 110 miljarder liter rent dricksvatten varje år används som ett dyrbart transportmedel för avföring, urin och toalettpapper plus en hel del annat – antibiotika och andra medicinrester, tungmetaller, kända och okända kemikalier samt mikroplaster – och sedan behöver renas igen.”

Och som jag har skrivit om i tidigare bloggar finns det stora brister i de kommunala reningsverkens rening av avloppsvattnet. Det är inte bara fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken utan också, som Proletären skriver, medicinrester, tungmetaller och kemikalier. Och mikroplaster:

“Genom vanlig mat och dryck kan en person få i sig så mycket som fem gram plast i veckan, vilket motsvarar vikten på ett vanligt kreditkort. Det mesta av plasten kommer från vattnet vi dricker.”

Siffran på fem gram är dock ett globalt snitt. Det har tagits fram University of Newcastle i Australien. (Se ”Forskare: Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan”.) I Europa räknar man med att vi ”bara” får i oss hälften så mycket mikroplaster, dvs ett vanligt kreditkort varannan vecka…

Sverige och Vänersborg behöver ta krafttag. VA-lösningarna har hamnat fel och utvecklingen går dessutom åt fel håll. Den utbyggnad av det traditionella VA-systemet som sker i t ex Vänersborg är antagligen en gigantisk ekologisk felsatsning. Det är inte riktigt att använda rent dricksvatten till att transportera en annan bristvara, växtnäring av bästa kvalitet. Det förstör båda resurserna.

Tidningen Proletären skriver så här om de kommunala reningsverken:

”[de släpper] ut avloppsvattnet direkt till ytvattnet med såväl fosfor som giftiga kemikalier, vilket skadar vattenlevande organismer.
En kubikmeter jord har samma förmåga till rening som en miljard kubikmeter havsvatten!
Och för att driva detta ohållbara VA-system använder vi dessutom enorma mängder material typ stål, plast och betong. Ingen vet hur stor mängd växthusgaser som genereras i detta system.
Förutom materialen tillkommer alla kemikalier för att hantera föroreningarna, elenergin till alla pumpstationer, energi för att driva reningsverken, frakterna av allt slam till platser som kan vara åkermark där vi odlar vår mat.”

Det måste istället till en kretsloppslösning, där det värdefulla innehållet i livsmedlen återförs till jorden. Forskning visar t ex att skog och mark (markretention) binder fosfor och gör att markbakterierna sätts i arbete. Det är det här som sker när enskilda avlopp har sina utsläppspunkter i skog och mark. Det betyder att små enskilda avloppslösningar, som finns på landsbygden fungerar alldeles utmärkt.

Framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering, måste bygga på, och jag citerar återigen Ulf Svensson:

”hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp.”

Och vattnet måste återlämnas till naturen i bra skick.

En som vet och som aktivt arbetar med dessa utmaningar finns i Vänersborgs kommun, närmare bestämt i Sikhall. Många i Sverige och andra länder lyssnar och är nyfikna på vad som händer i Solvarms naturhus. (Du kan t ex få reda på mer om naturhuset i Sikhall genom att titta på avsnitt 12 i serien ”Amazing Interiors” på Netflix.) Vänersborgs kommun vill emellertid få Solvarm att lägga ner sin utveckling och istället ansluta sig till kommunens VA-nät. Samma VA-ledningar som leder till Brålandas avloppsreningsverk som bräddade 2.730 kbm i Frändeforsån förra året. Vilket för övrigt betecknades som ”försumbart” av kommunen…

Dags att byta sophantering?

7 augusti, 2019 1 kommentar

Undertecknad bloggande vänsterpartist har tillbringat en del tid i sommar med barnbarnet i det till synes helt fiskmåsfria Värnamo. Fast frånvaron av fiskmåsar beror nog inte på att invånarna i Värnamo har jagat dem, typ skjutit av dem eller så. Det är nog snarare så att fiskmåsarna trivs bättre i Nordstan i Vänersborg… Fast glädjande nog kan jag konstatera att måsarna tycks vara klara med sin ”evolutionära livsuppgift” i regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets för den här säsongen. Den mycket upplyftande upptäckten gjorde jag vid hemkomsten i fredags. Fiskmåsungarna hade lämnat boet och kan nu så att säga stå på egna ben. Eller lyfta på egna vingar… Ut till sina naturliga boplatser – på Vänerns kobbar och skär. Även om Vänersborgs kommun och några måsälskande naturvänner hävdar att det är på hustaken i Nordstan som måsarna har sina naturliga habitat…

I Värnamo har kommunen infört ett nytt sophanteringssystem. Systemet kallas FNI, fastighetsnära insamling. (Systemet kallas också för QuattroSelect.) Det är tydligen frivilligt att ansluta sig, i varje fall än så länge. Men eftersom soptaxan är miljöstyrd, vilket innebär att det billigaste abonnemangsalternativet är det som bäst gynnar miljön (dvs FNI), väljer de flesta kommuninvånarna sannolikt att byta till FNI.

När jag med egna ögon fick se hur sophanteringssystemet och sopkärlen fungerade fick jag lite av en flashback. Det här har jag skrivit om förut tänkte jag… Och visst, det hade jag. Den 19 juli 2013 skrev jag en blogg om sophantering efter att ha sett ett inslag på Västnytt. Alingsås kommun införde nämligen det nya sophanteringssystemet FNI redan då. Det föråldrade system som Alingsås lämnade bakom sig 2013 hade Vänersborgs kommun beslutat att införa bara några månader tidigare. Den 24 april hade kommunfullmäktige fattat beslut om en ny renhållningsordning och sophantering, alltså precis det som Alingsås lämnade och bytte ut. Det fick mig att ge bloggen om Vänersborgs ”nya” sophanteringssystem rubriken ”Är sophanteringssystemet redan omodernt?”… Och svaret på frågan torde vara ganska givet.

Det kan sägas mycket om Vänersborgs kommun, men att vi skulle ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och miljömedvetande kan ingen påstå…

6 år efter att Alingsås införde FNI, och då var ändå andra kommuner som Lund, Perstorp och Helsingborg före, har alltså Värnamo – tillsammans med grannkommunerna Gislaved, Gnosjö och Vaggeryd, i ett kommunalförbund – infört FNI.

FNI/QuattroSelect innebär att varje hushåll får 2 kärl på 370 liter styck med bredd 745 mm, höjd 1070 mm och djup 800 mm. Varje kärl är uppdelad i fyra fack, som också kallas fraktioner, två som rymmer 150 liter och två på 30/45 liter. Storleken på de olika fraktionerna kan ändras och anpassas.

Den ena sopkärlet innehåller fack för matavfall, restavfall, tidningar och färgat glas, medan det andra innehåller fack för pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgat glas och metall.

Hushållen sorterar alltså hushållsavfallet redan hemma i sina sopkärl. Systemet har följande fördelar för kommuninvånarna:

  • ”Du sparar tid eftersom du inte behöver ta dig till återvinningsstationen.”
  • ”Du sparar plats inne när du inte behöver ”mellanlagra” tomma förpackningar och tidningar.”
  • ”Du minskar belastningen på miljön i form av minskade transporter.”
  • ”Undersökningar visar att vi återvinner mer med fastighetsnära insamling.”

Hushållen verkar nöjda. De kan sortera hemma, de behöver inte åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer, eftersom avfallet sorteras hemma.

Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Och det är ju ingen tvekan att kraven och antagligen också lagstiftningen kommer att skärpas på det här området. I Miljöbalkens 1 kap 1 § står det redan nu:

”Miljöbalken skall tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.”

I juni förra året (2018) fattade regeringen t ex ett beslut om att landets kommuner, senast den 1 januari 2021, ska tillhandahålla ett system för att samla in utsorterat matavfall från hushåll och transportera bort det separat. Enligt avfallsförordningen ska också returpapper och förpackningar sorteras ut ur övrigt hushållsavfall.

Jag tror att Vänersborg snart tvingas att införa ett system som åtminstone liknar FNI – fastighetsnära insamling. Det borde därför vara läge för kommunen att påbörja en process för att byta ut vårt nuvarande sophanteringssystem. Det är synd att vi inte gjorde det redan 2013…

Det är också viktigt att kommunen är öppen för ny teknik och nya lösningar – även om dessa utvecklas av privata fastighetsägare och entreprenörer…

PS. Du kan läsa mer om FNI/QuattroSelect här:

Orsakade enskilda avlopp fiskdöden?

5 augusti, 2019 3 kommentarer

För några veckor sedan skrev jag en blogg som tog upp kommunernas jakt på enskilda avlopp på landsbygden och om hur kommunerna framställer dessa avlopp som de stora hoten mot Sveriges natur och vatten. (Se ”VA – ur tiden”.) Vänersborgs kommun utgör därvidlag inget undantag utan är ett riksbekant, och varnande, exempel. Kommunens kamp mot Solvarms naturhus med sin kretsloppsanpassade VA-lösning tilldrar sig faktiskt även internationellt intresse.

Det är inte landsbygdens enskilda avloppslösningar som är de verkliga farorna för miljön, det är de kommunala reningsverken. Till de kommunala reningsverken leds tätorternas och oftast också industriernas avlopp. Jag citerade Lars Hylander, docent i miljöanalys:

”Risken är flerfalt större att kommunala reningsverk sprider smitta och bidrar till övergödning eftersom de släpper ut avloppsvattnet direkt till vattendrag, sjöar och hav medan enskilda avlopp typiskt släpper ut det behandlade vattnet i mark.”

I slutet på juli illustrerades detta på ett drastiskt sätt.

I TTELA, P4 Väst och i andra medier rapporterades om en omfattande fiskdöd i Frändeforsån i dalslandsdelen av kommunen. Tusentals fiskar hade dött ”nedströms” avloppsreningsverket i Brålanda.

Samhällsbyggnadsförvaltningen dementerade att reningsverket i Brålanda hade bräddat, dvs släppt ut orenat avloppsvatten i Frändeforsån. Det händer annars inte alltför sällan. Under förra året (2018) bräddades, enligt Vänersborgs kommuns miljörapport för avloppsreningsverket i Brålanda, uppskattningsvis 2.730 kbm i Frändeforsån – orenat avloppsvatten som via Dalbergså rann vidare ut i Vänern…

Det har de senaste veckorna spekulerats i vad det var som orsakade fiskdöden. Miljö- och byggnadsförvaltningen framförde teorin att fiskdöden berodde på syrebrist. Senare mätningar av vattnets syrehalt ska också ha bekräftat att detta var riktigt. Även om det är svårt att förstå hur syrebrist kan ske i rinnande vatten… Däremot är orsaken till syrebristen inte klarlagd. Enligt ”teorin” orsakades den av en kombination av höga vattentemperaturer, lågt vatten och mycket näringsämnen i ån. Samtidigt hävdar förvaltningen att utsläpp av ärtvatten från Toppfrys i Brålanda också har spelat en stor roll. (Se ”Syrebrist trolig orsak till fiskdöd”.) Detta dementerar emellertid Toppfrys VD Robert Jansson Stenstavold i TTELA (se ”Toppfrys tonar ner utsläppet i Frändeforsån”).

Ärtvattnet är i sig inte giftigt men innehåller näringsämnen och kan därmed bidra till syrebristen. Hur mycket ärtvatten det var frågan om verkar det dock råda delade meningar om. Toppfrys och kommunen tycks vara överens om att en del ärtvatten har hamnat i dagvattenledningar från tvätt av transportbilar. VD Jansson Stenstavold säger emellertid att det bara var några hundra liter som släpptes ut och att detta inte skulle vara orsaken till fiskdöden i Frändeforsån.

Och det är nog så att det torde krävas stora mängder ärtvatten för att döda tusentals fiskar i en hel å – och inte bara några avspolningar av några lastbilar…

Och då riktas blickarna återigen mot Brålandas avloppsreningsverk…

Brålandas avloppsreningsverk tar emot vattnet från Toppfrys. Toppfrys VD Robert Jansson Stenstavold till TTELA:

”Det finns inte en chans att processvattnet kommer ut i ån, det går till reningsverket.”

Och det är vad jag förstår stora mängder vatten som går åt på Toppfrys. Och allt går till reningsverket. Kan det vara så att reningsverket helt enkelt inte klarar de mängderna? Frågan är ännu angelägnare att få svar på om det är så att uppgifterna stämmer om att fiskdöden har inträffat efter reningsverket (”nedströms”), men inte före (”uppströms”). Och mycket tyder på det…

Som en lokal ortsbo sa till mig:

”uppströms lever alla fiskar i lika lågt och lika varmt vatten, men nerströms reningsverket dör allt levande”

Och visst var det ju faktiskt lika höga vattentemperaturer och lika lågt vatten i Frändeforsån före/ovanför reningsverket som efter…

Just nu verkar det inte som om någon absolut sanning om orsakerna till syrebristen, som ledde till fiskdöden i Frändeforsån, har kunnat slås fast. Och det är självklart mycket viktigt att orsakerna klarläggs så snart som möjligt. Det är emellertid enkelt att konstatera att det inte är några enskilda avlopp som är boven i dramat. Och jag kan inte låta bli att fundera på om en sådan här fiskdöd någonsin har orsakats av ett enskilt avlopp på landsbygden. Frågan torde vara enkel att besvara…

Men varför jagar då Vänersborgs kommun, och andra kommuner i Sverige, så notoriskt alla fastigheter med enskilda avlopp? Borde det inte vara betydligt bättre och effektivare för miljön om kommunen satsade sina resurser på att göra de kommunala avloppsreningsverken effektivare och miljövänligare?

För övrigt ska det bli intressant att så småningom få ta del av miljö- och byggnadsförvaltningens uppföljning av fiskdöden i Frändeforsån. För jag tar för givet att en sådan kommer till stånd. Solvarms naturhus ska t ex följa ett kontrollprogram med ackrediterade labb-analyser i 2 punkter varje månad i minst 2 år. Jag kan inte tänka mig att ett kontroll- och uppföljningsprogram för Frändeforsån kommer att bli mindre i omfattning…

Som det nu är illustrerar Vänersborgs kommun på ett, tyvärr, ypperligt sätt bibelcitatet från Matt 23:24:

”Ni blinda ledare, som silar mygg men sväljer kameler!”

PS. Alldeles för en stund sedan publicerade TTELA en ny artikel i ämnet, se ”Nytt utsläpp av ärtvatten från Toppfrys”. Det står i artikeln, som framgår av rubriken, att man möjligen har hittat en nytt utsläpp av ärtvatten från Toppfrys.

LCHF i höst?

1 augusti, 2019 Lämna en kommentar

Det gör mig lite fundersam när jag hör om hur vänner och bekanta ändrar sina liv när de får besked om, eller själva inser, att de lider av övervikt, högt blodtryck och kanske också alltför höga blodsockernivåer mm. De börjar träna, och träna ännu mer, och… De lägger om sin diet. Bort med all fet mat, fram med nyckelhålsmärkta, nästan fettfria lågkaloriprodukter…

runnerVarje dag blir till en kamp. Upp tidigt till gymmet, en lätt frukost, en kalorifattig lunch och iväg på löprundan direkt efter jobbet… Och på kvällen ligger de med sina kurrande magar och har dåligt samvete – åt jag en tomatskiva eller ett salladsblad för mycket? Tränade jag tillräckligt länge? Sprang jag tillräckligt långt? Brände jag tillräckligt med kalorier…?

Deras liv präglas av en ständig jäkt, en ständig jakt på kalorier, ett gnagande dåligt samvete och en permanent hunger... Och på natten vaknar de ofta upp med ett ryck, kallsvettiga och skakande…
…drömmande om god och mättande mat…

Och när de gör sina återbesök hos läkaren, så visar det sig att det nya livet har gett endast marginella effekter på vågen. …och blodtrycket är fortfarande för högt. …och blodsockernivåerna är alltför höga.

Träna mer! Ät mindre! Undvik fett! Du måste plågas om du ska må bättre…

Det är inget liv.

Det finns ett annat sätt. LCHF heter det.

fettJag har ätit LCHF i snart 9 år nu. Det betyder att jag försöker äta så lite kolhydrat som möjligt – och istället ersätta det med mer fett.

Det är inget hokus-pokus. Människan har levt på protein och fett under hela sin utveckling. Dessutom har faktiskt Socialstyrelsen godkänt lågkolhydratkost för behandling av övervikt och diabetes typ 2. Socialstyrelsen har slagit fast att det är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Så det är inget konstigt.

livsmedelsverketFör övrigt tror jag att det inte dröjer många år förrän Livsmedelsverket ändrar sina kostrekommendationer. Totalt. Mycket av det som tidigare har varit fel kommer att bli rätt. Och tvärtom. Och så får verket ändra sin logga… Som är en brödkaka… Till…livsmedelsverket_NY

Jag avslutar dagens lite annorlunda blogg med att återge den norske hjärtläkaren Espen Rostrups 10 punkter om lågkolhydratkost. De baserar sig på vetenskapliga undersökningar:

  1. LCHF ger viktreduktion för överviktiga.
  2. LCHF verkar aptitreglerande och ger över tid minskat näringsintag.
  3. LCHF reducerar sötsug.
  4. LCHF ger högre HDL-kolesterol (populärt kallat ”det goda”) och ger lägre mängd av de små täta LDL-kolesterolerna. Detta är förändringar som anses associerade med reducerad risk för hjärtkärlsjukdom.
  5. LCHF ger en tydlig förbättring av tillståndet för typ 2-diabetiker.
  6. LCHF ger tillbakagång av fettlever.
  7. LCHF kan ge en tillbakagång av arterioscleros (åderförkalkning).
  8. LCHF ger ingen ökning av triglycerider i blodet, inte ens vid en tredubbling av intaget av mättat fett.
  9. LCHF ger ingen minskad uthållighet eller ökad trötthet vid motion.
  10. LCHF kan ge ökad fettförbränning vid träning.

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Kategorier:LCHF, sommarläsning
%d bloggare gillar detta: