Det hände på KS

29 april, 2022 Lämna en kommentar

Det blev som väntat, och planerat, ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Benny Augustsson avslutade mötet kl 17.12. (Det började kl 08.30.)

Det absolut största delen av tiden upptogs av utbildning och information, men den sista timmen bjöd ändå på några diskussioner. Jag framförde bland annat tre yrkanden, varav två skriftliga. Inget av dem antogs, därför att jag drog tillbaka dem – men jag ser dem ändå som en framgång…

I min förra blogg, se “Kommunstyrelsen 27/4”, gick jag igenom ärendena tämligen noga. Om du vill veta mer kan du lämpligen ta en titt där också.

Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick en tvåtimmars utbildning i ämnet “Hot, hat och våld mot förtroendevalda”. Det var på många sätt en skrämmande bild som målades upp av föreläsare Edward Andersson (SKR). De här företeelserna, hot, hat och våld mot förtroendevalda, är inte riktigt lika vanliga i mindre kommuner som Vänersborg, i varje fall inte rent statistiskt. Men de förekommer i alltför hög grad, även här. Vi fick något exempel på att det fanns politiker i församlingen som har upplevt ganska skrämmande situationer. Det gäller att vi politiker försöker hjälpa till att stävja tendenser till hot, hat och våld från kommuninvånare, och även från andra politiker. Jag anser att Vänersborg bör genomföra en egen enkätundersökning bland kommunens politiker för att få en uppfattning om hur omfattande problemen är här. 

De kommunala bolagen och två av kommunalförbunden informerade. Och även om det blev en hel del siffror och fakta så är det i varje fall som politiker mycket lärorikt och nyttigt att känna till så mycket som möjligt av kommunens olika verksamheter.

När utbildningen och den så kallade bolagsdagen var klara så var klockan strax efter 14. Då var det dags för “vanlig” information…

Tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen presenterade en mängd detaljplaner som kommunstyrelsen skulle ha synpunkter på. I de allra flesta fall är det kommunfullmäktige som senare ska fatta beslut om dessa planer.

Det blev en del frågor och diskussion kring detaljplanen för kvarteret Jullen på Sanden/Vassbotten. Det nya bostadskvarteret ska vara öppet, dvs det ska gå att promenera och cykla mellan husen. Jag frågade om inte bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägarna i sitt kvarter. Bostadsrättsföreningen på Korseberg kan ju enligt de styrande partierna göra det. Jag fick en del fniss från både andra politiker och tjänstepersoner. Det kunde tydligen inte bostadsrättsföreningar…

Jag ställde en fråga kring kommunens skyldigheter när det gäller förorenad mark, framtida översvämningar etc på Sanden/Vassbotten. Det kan konstateras att de privata bostads- och byggföretagen bygger så att säga på egen risk. Detaljplanen reglerar kommunens krav och det är upp till de privata intressenterna att följa dem, och ta alla kostnader.

Henrik Harlitz (M) var tveksam till att ett av bostadshusen skulle kunna byggas i 13 våningar. Han ville att ärendet skulle kompletteras med bilder hur det kunde se ut när man kom på Dalbobron från Blåsuthållet – innan beslut. Hur mycket skulle det nya “höghuset” störa stadsbilden? Jag kan förstå hans och moderaternas farhågor men det fanns annat som talade för förslaget. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till upprättat förslag med 10 röster mot 5. De fem röstade för en återremiss och det var ledamöterna från MBP+M+L+KD.

Det blev ingen diskussion kring ändringen av detaljplanen i Ursand. Det är onekligen en annan attityd till Bert Karlsson och Ursand än till andra invånare i kommunen. Missförstå mig inte, jag tycker att den positiva attityd som kommunen visar Berts idéer och planer i grunden är mycket bra. Den borde kommunen alltid visa sina invånare. Men för att ta ett exempel. När den tidigare detaljplanen bestämde ett maxmått på nockhöjden för en byggnad på Ursand, så byggde Bert högre. Vad gör då kommunen, förelägger fastighetsägaren att bygga om och sänka takhöjden? Som den t ex gjorde med ett hus i Nordkroken för några år sedan. Nej, inte mot Bert. Den detaljplan som kommunstyrelsen beslutade om i onsdags ändrade istället nockhöjden i planen så att det blev tillåtet att bygga högre än i den gamla planen. Det innebar att Berts “brott” gjordes lagligt i efterhand. (Jag undrar om beslutet blir prejudicerande…?)

Är det någon av mina läsare som tror att kommunen hade gjort på detta sätt om Magnus Larsson hade struntat i en detaljplan?

Det var inte heller någon som var kritisk till detaljplanen för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Jag lärde mig en intressant sak av detaljplanen. Det ligger ett förlist skepp i hamnkanalen. Det förliste under Gyldenlövefejden 1675–1679. Det var då den danska armén belägrade Vänersborg och förstörde det mesta av staden.

Det visste jag inte förut och jag känner inte heller till vilka arkeologiska undersökningar som har företagits i hamnkanalen. Jag förutsätter emellertid att det har gjorts omfattande sådana.

Även Lilleskogsdalen är rik på fornlämningar.

Mellan Halle- och Hunneberg, i Lilleskogsdalen alltså, ska vattenledningarna passera från Vänersnäs till Trollhättan. Vi hoppas och tror att de ska undvika att förstöra några av dessa fornminnen. Det kommer inte heller att vara möjligt att anlägga en cykelväg på ledningarna. Det är jordbruksmark och när ledningarna ligger på plats ska det fortsätta att vara åkermark. Det fick kommunstyrelsen också reda på i onsdags.

Informationen till KS avslutades med en information om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Förslaget har upprättats efter dialog med bland annat Företagarföreningen i Brålanda. Det verkar som det kan bli en mycket bra plan. Bo Carlsson (C) deklarerade dock att han, hela Centerpartiet?, inte ville se en ringled förbi Toppfrys till Färgelandavägen. En sådan led skulle nämligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det var nog också av denna anledning som en centerpartist överklagade detaljplanen i Källeberg ända till högsta instans. Detaljplanen försenades ganska rejält, men har nu äntligen vunnit laga kraft. (Se “Detaljplan för Källeberg‘”.)

Kommunstyrelsen antog de förväntade resultaten. Vi var emellertid några som avstod från att delta i beslutet. Bo Carlsson (C) frågade med all rätt om orsaken till detta. Min förklaring var att jag var tveksam om mål- och resultatstyrning var ett bra sätt att styra en kommun på och att jag ville avvakta arbetet som kommundirektören har initierat i frågan om en så kallad tillitsbaserad styrning.

Det blev lite ny information på ärendet “förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”. Så meddelades t ex att beredningar beslutades av det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blev resultatet av valet i september. Och där “försvann” mitt yrkande om Demokratiberedningen… Mitt yrkande hade för övrigt följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):

“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.
Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”

Jag var dock inte speciellt ledsen. Ordförande Benny Augustsson (S) deklarerade, och lovade, att det yrkandet skulle stödjas av S+C+MP när det lades fram efter valet!

För övrigt ställde ordförande Augustsson KSAU:s förslag i sin helhet mot moderaternas förslag i sin helhet. Eftersom både James Bucci (V) och jag ansåg att det fanns en del bra i respektive förslag så avstod vi från att delta i beslutet. I kommunfullmäktige kommer vi att yrka på att enskilda delförslag ställs mot varandra.

Kommunstyrelsen höll med om det absolut viktigaste i Pontus Gläntegårds (V) och min motion, dvs att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Vilket också gällde Gunnar Lidells (M) motion om samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Vänsterpartiet yrkade att beslutet också skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2021. Ordförande Augustsson (S) menade att-satsen i yrkandet var felformulerat. Han fick medhåll av andra ledamöter. Det var följande yrkande som var formellt fel:

“ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021”

De menade att taxan inte kunde ändras retroaktivt. Deras argumentation lät förnuftig tyckte jag, och drog tillbaka yrkandet. Nu i efterhand har jag mina ”funderingar”, vi får se vad jag kommer fram till när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Å andra sidan kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad.

Jag framförde mina synpunkter på motiveringen till att kommunstyrelsen skulle avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. (Se “Kommunstyrelsen 27/4”.) Jag fick ett visst gehör, men förslaget går vidare till kommunfullmäktige. Jag yrkade inget annat. Det gjorde jag dock på nästa ärende.

Som bekant har det lämnats ett medborgarförslag om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Politiker och tjänstepersoner ville från början avslå förslaget helt och hållet. Och så hade det blivit om inte Vänsterpartiet hade velat annorlunda. Ärendet har därför valsat runt i kommunen. Nu ska det “valsa” vidare.

Kommunen har gått med på ett av tre yrkanden i medborgarförslaget. Jag ansåg att kommunen borde gå med på ett till… Nämligen att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Jag skrev ett längre yrkande om detta som jag återger i slutet av bloggen.

På ajourneringen inför beslutet kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram och sa att han tyckte att även detta yrkande var ok. Men…  Augustsson tyckte att det var svårt att ”kräva”, att besluta om ett ”ska”. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Om jag ändrade så skulle de styrande partierna stödja resten av yrkandet.

Det betydde att jag drog tillbaka mitt yrkande och stödde Augustssons omformulerade förslag. Det viktiga är att ljusen kommer upp. Och i och med denna “kompromiss” så ökar chanserna betydligt. Nu kommer det att bli majoritet för yrkandet i KF. Risken var annars att hela yrkandet skulle avslås.

Så trots att inga av mina tre yrkanden fick bifall av kommunstyrelsen på grund av att jag drog tillbaka dem, så ser jag ändå onsdagens sammanträde som en framgång både för de berörda och för Vänsterpartiet.

==

Här mitt yrkande i ärende 29 ”Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” (kan laddas ner som pdf här):

Yrkande

Om det hade varit så enkelt att skapa trafiksäkra miljöer som att sänka fartbegränsningarna… Och vad mycket pengar kommunen skulle ha sparat… Men så är det tyvärr inte. Det är varken enkelt eller billigt att ordna trafiksäkra miljöer.

Övergångsstället vid Rånnum skola i Vargön används till stor del av barn och elever på väg till och från skolan. På Lundalasidan är GC-banan lågt belägen och den stiger mot Nordkroksvägen. När barnen närmar sig övergångsstället befinner de sig lägre än vägen. Fordonsförare har svårt att se dem. Det är först när de står alldeles intill körbanan som de är i jämnhöjd med vägen.

Trafiken som kommer söderifrån har ganska fri sikt mot övergångsstället, men trafiken norrifrån ser inte eventuella barn förrän fordonen befinner sig på krönet ganska nära övergångsstället.

Under den mörka årstiden kan det vara svårt att urskilja cyklister och fotgängare även om de står i jämnhöjd med vägen. Belysningen är dålig. Det är dock mycket glädjande att kommunen tänker besluta att montera ett blinkande varningssystem vid övergångsstället, men jag anser att det inte riktigt räcker.

Det är ett trafikfarligt övergångsställe, särskilt under vinterhalvåret, och jag förvånas över att det i motiveringen till beslutsförslaget sägs att “övriga åtgärder inte behövs”. Jag förstår att vissa åtgärder som föreslås i medborgarförslaget kan vara kostsamma, men det är något helt annat. Och frågan är om man överhuvudtaget ska värdera liv i pengar, särskilt när det gäller barn.

Det handlar om barn…

Jag yrkar att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Och elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.

Kommunstyrelsen 27/4

26 april, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag har kommunstyrelsen ett långt sammanträde. Det är 6 kommunala bolag och kommunalförbund som ska presentera sin verksamhet och årsredovisning, 6 föredragningar som ska ge politikerna den information som krävs för att kunna fatta vissa beslut och 31 ärenden som ska avhandlas. 

För att bli väl förberedd förväntas det att ledamöterna inte bara ska läsa igenom utan också förstå, kommunicera, diskutera, argumentera och ta ställning genom att läsa 963 sidor. Kanske ska man också formulera några yrkanden, helst då skriftligt.

Dagordningen har följande utseende:

Det är väl bara att konstatera att pandemin har haft stora återverkningar på de kommunala bolagens verksamhet under det gångna året. Nu är det bara att gå vidare och hoppas på att allt ska bli mer normalt i fortsättningen.

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB gjorde förra året ett resultat på drygt en miljon och Fastighets AB Vänersborg på nästan 275.000 kr. Vattenpalatset Vänerparken AB gjorde inte helt oväntat ett underskott på drygt en halv miljon, trots att Vattenpalatset förra året fick 10,3 milj kr i bidrag från kommunen. AB Vänersborgsbostäders resultat uppgick till +20 milj kr efter skatt.

Fast, det står en intressant sak i årsredovisningen för Fastighets AB Vänersborg… Eller vad sägs om följande formulering, i synnerhet efter VA-debatten om Vänersnäs:

“För de fastigheter som är belägna på Hunneberg dvs Hunneberg 1:4 samt Hunneberg 1:7 har påbörjats förprojektering av alternativa VA-system…”

“alternativa VA-system”?

Det måste jag fråga mer om. Vad menas med “alternativa VA-system”, kan det vara enskilda avloppslösningar? Det gäller bland annat Bergagården och Kungajaktsmuseet. (Se “Nej till köp av Bergagården (2/3)”.)

Kommunstyrelsen ska få ta del av en medarbetarundersökning bland de anställda i kommunstyrelseförvaltningen. Det är i stort sett bra resultat, och det har förbättrats sedan tidigare år, men jag kan inte låta bli att notera det som är alltför vanligt i alla yrkesgrupper nu för tiden – personalen upplever att de inte har de resurser som krävs för att genomföra arbetet på ett bra sätt. Det råder inte balans mellan krav och resurser. Ibland undrar jag om det inte är alla välformulerade och högtravande dokument från politikerna med alla högt ställda mål som är en stor del av orsaken. Det spelar ingen roll om det skärs i de ekonomiska resurserna eller om de äts upp av inflationen, målen är alltid lika höga. Obalansen mellan krav och resurser leder alltför ofta till stress och sjukfrånvaro men också till stor personalomsättning.

Och på tal om krav och mål så ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Kommunstyrelsens förväntade resultat 2023”. De flesta resultat föreslås vara i stort sett desamma som tidigare. Det är ju valår och blir det ett nytt styre i kommunen så kanske de nya styrande vill ha andra inriktningsmål och förväntade resultat. Jag ser också att de två moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Henrik Harlitz avstod från att rösta i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag tror dock inte att de tänker lägga något eget förslag imorgon, de avvaktar nog till valresultatet är klart.

 Hur styr man en kommun? Det finns enklare frågor. Det är svårt att säga hur det exakt bör gå till. Det är lättare att säga hur det inte ska göras… Vi i Vänsterpartiet har i flera år läst, funderat och diskuterat om “tillitsbaserad styrning”, och jag vet att kommundirektören funderar i de banorna också.

Det blir ytterligare årsredovisningar. Kunskapsförbundet Väst (KFV), Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska redovisa verksamhetsåret 2021. För det minst kända av förbunden, Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud, blir det för sista gången. Förbundet har upplösts och Vänersborgs kommun har beslutat att sedan den 1 januari 2022 ingå i det nya Samordningsförbundet Södra Vänern tillsammans med Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp.

Kommunstyrelsen ska diskutera den politiska organisationen under mandatperioden 2023-2026. De styrande partierna vill ha en oförändrad politisk organisation, medan moderaterna vill göra flera förändringar. Jag kan väl se positivt på att M vill avskaffa 2:e vice ordförande i de tre stora nämnderna och att KSAU också ska tas bort. Däremot tycker inte jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden ska slås samman. Vänsterpartiet tänker yrka på att Demokratiberedningen, som moderaterna vill avskaffa, ska få ytterligare ett ansvarsområde – jämställdhet. Det skulle i så fall bli en Demokrati- och jämställdhetsberedning.

Den politiska organisationen avgörs slutligen av kommunfullmäktige.

Två VA-frågor ska beslutas. En handlar om det nya villaområdet på Mariedal Östra och det andra ärendet handlar om en enda fastighet på Nordkroken. Jag tror inte att det är något att bråka om. Det är vad jag förstår omöjligt med enskilda avloppslösningar på Mariedal Östra och de som köper tomter där känner till förutsättningarna. På Nordkroken blir jag dock lite tveksam när jag läser i underlaget:

“Information till berörda fastighetsägare utgår från Kretslopp och vatten efter att den politiska beslutsprocessen inletts med beslut i samhällsbyggnadsnämnden.”

Det är flera detaljplaner som kommunstyrelsen ska yttra sig om, kvarteret Jullen på Sanden, Ursands camping, slussområdet vid Karls Grav samt Hamngatan och Järnvägsbacken. 

Vid Ursand innebär detaljplaneändringen att en utökning medges av övernattningsstugor och servicebyggnader inom delar av campingen. I ett senare skede kommer bryggor och konferensanläggning att få anläggas vid vattnet. Det blir tillåtet med servicebyggnad och tömningsmöjligheter för båttoaletter vid Grönviks småbåtshamn och hamnen i Grönvik bedöms kunna utvidgas mot norr. Den kommunala parkeringsplatsen får utökas i anslutning till campingen.

Personligen är jag positiv till förändringarna. Campingen lockar oerhört många gäster och den betyder mycket för Vänersborg och kommunens näringsliv. Man kan väl dock ha en del åsikter om varför det går så fort när Bert Karlsson kontaktar kommunen och önskar något, medan motsatsen gäller för Magnus Larsson i Sikhall…

Mellan ICA Kvantum och hamnkanalen ligger kv Jullen. Det här området ska bebyggas med flerbostadshus och det ska finnas möjlighet till centrumverksamhet i entréplan.

“Byggnader i 4-13 våningar möjliggör omkring 130 bostäder.”

13 våningar är väldigt högt… Det står också i underlaget att:

“Planens genomförande innebär att barn och unga får möjlighet att växa upp i centrala Vänersborg med närhet till skola…”

Jag ska nog passa på att påminna KS om att Henrik Josten (M) och jag hade en gemensam protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden när detaljplanen behandlades. Vi menade att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Josten och jag har också skrivit var sin motion om Norra skolan. För, om inte Norra skolan… Vad annars menas med “närhet till skolan”?

Styrelsens ledamöter ska få information om den fördjupade översiktsplanen Vänersborg-Vargön och även om råvattenledningen från Vänern till Trollhättan och Uddevalla. Den planeras nu att gå från strax norr om Gardesanna på Vänersnäs och genom Lilleskogsdalen mellan bergen. Jag undrar om inte Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S) tycker att trollhättebor är konstiga – ta dricksvatten från Vänern när invånarna på Vänersnäs håller på att förgifta hela sjön med sina enskilda avlopp… Och så en tanke – kan det finnas en möjlighet att i sammanhanget ta upp frågan om en cykelväg “ovanpå” ledningarna genom Lilleskogsdalen? Eller kanske en ”naturstig”?

I sommar ska kommunen öka sin närvaro och sitt engagemang på Sanden. Det hände ju en del i området förra sommaren, som inte var så positivt. Förslaget är att 395.000 kr ska användas till trygghetsskapande åtgärder och aktiviteter mot brottslighet.

Pontus Gläntegård (V) och jag lämnade förra året in en motion om att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Helt oberoende av oss gjorde Gunnar Lidell (M) samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Förslaget är nu att motionerna ska bifallas på denna punkt. Däremot vill inte kommunen att beslutet ska gälla retroaktivt. Och det har jag svårt att förstå. Det kan i princip innebära att någon kan få betala denna orättvisa avgift från december förra året eller april innevarande år. Det vore absurt.

I Kommunallagen 2 kap 4 § står det:

“Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna.”

Retroaktiviteten i detta fall vore till fördel för kommuninvånarna…

Kommunstyrelsen ska föreslå att kommunfullmäktige ska avslå ett medborgarförslag om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. Jag tänkte inte bråka om det, men jag tycker nog att argumentationen för avslaget kunde varit lite mer utvecklad. Hur mycket skulle t ex medborgarförslaget kosta om det genomfördes? I Uddevalla tycker de att servicen är värd kostnaderna. Och Paul Åkerlund (S) i Trollhättan skrev nyligen i en insändare att han ville återinföra Flexlinjen! (Se TTELA Vi tar fajt för servicelinjerna!”.) Har kommunen förresten frågat vad Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor tycker?

Det blir som sagt ett långt möte, men det finns fortfarande ett intressant ärende kvar – “medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid
Rånnum skola i Vargön”. (Se t ex “Övergångsstället vid Rånnum skola”.) Ett av tre krav på åtgärder får bifall, de andra två avslås. Det ska sättas upp ett blinkande varningssystem. Jag är inte riktigt nöjd, jag skulle vilja att kommunen också sätter upp någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det här ska kommunfullmäktige så småningom besluta om, så det finns läge att återkomma.

På onsdagskvällen efter KS-sammanträdet, kl 18.00, går årets första kommunala valdebatt av stapeln. Det händer på Sundalsgården i Sundals Ryr.

PS. Idag hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde. Lutz Rininsland (V) och jag var självklart på plats. Mötet hölls på det nyrenoverade Magnus Åbergsgymnasiet. Du kan läsa om den fantastiska skolan här, ”Imponerande, stort grattis”.

Kategorier:KS 2022, Ursand

KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)

25 april, 2022 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)“.

Madelaine Karlsson (S) tog upp en annan tråd, som fler skulle komma att diskutera, nämligen om allmänheten kan och får cykla på den parallella GC-vägen som går genom bostadsområdet på Korseberg. Karlsson sa:

“Den föreningen där skulle i princip kunna stänga av infarterna till den här vägen som går emellan deras hus.”

 Karlsson menade att det kan bli väldigt oroligt för de som bor där. Det lät nästan som Madelaine Karlsson förespråkade, eller i varje fall visade stor förståelse för, så kallade ”gated communities”, på svenska ”inhägnade bostadsområden”…

Jag replikerade direkt efter och sa att jag inte trodde att bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägen. På grund av min osäkerhet bollade jag faktiskt frågan till ordförande i byggnadsnämnden Bo Dahlberg (S). Han kunde sannolikt ge besked i frågan.

Miljöpartiet säger sällan eller aldrig någonting i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. Men Anna-Karin Sandberg (MP) tog till orda. Hon menade att vi inte pratade om en GC-väg genom skogen, utan en naturstig… Och så visade tyvärr Sandberg att hon hade missuppfattat frågan:

“Den är ju tänkt … för att öka tillgängligheten till vatten för alla.”

Ökar tillgängligheten till vatten om man bygger ytterligare en GC-väg 150 meter från en redan befintlig väg? Och om man bygger en tredje GC-väg…?

Sandberg var också inne på att man skulle kunna cykla Vassbotten runt… Och då blev det faktiskt fel igen. Om en person ska cykla runt Vassbotten så cyklar hen ju på GC-vägen som går precis bredvid “Båbergsvägen”. Det går inte att cykla längs sjön till t ex Öxnered, och kommer inte att göra i framtiden heller. Man måste upp på Båbergsvägen.

Och sedan var det Benny Augustssons tur igen. Och jag vet inte riktigt var argumenten tog vägen och vad de ersattes med… Augustsson verkade till en början något upprörd och betonade varje stavelse:

“Sen tycker jag att vi kan sluta och prata om parallell cykelväg. Det finns ingen cykelväg som är parallell. Det är faktiskt en bostadsgata som förser ett bostadsområde med biltrafik, cykeltrafik och gångtrafik och det är också privat mark för det tillhör en bostadsrättsförening. Så vi kan inte kalla det för gång- och cykelväg och våra gång- och cykelvägar brukar inte gå genom biltrafikerade områden. … Och dessutom måste man ju ha liksom medgivande i så fall från den bostadsrättsförening som är där.”

Lutz Rininsland (V) höll inte med:

“Det finns en väg som går från Båbergsvägen ner till vattnet. Inte någon kan någonsin tala om för mig att jag inte får cykla den här vägen. Det finns nånting som heter allemansrätten och för mig är det alltså helt klart att jag äger rätt att cykla på den här vägen…”

Rininsland var mycket säker på sin sak. Parallell cykelväg eller inte, bostadsgata eller inte, privat mark eller inte, bostadsrättsföreningens vilja eller inte – alla fick gå och cykla på vägen. Eftersom det även fortsättningsvis blev både frågor och diskussioner om den befintliga GC-vägen fick användas eller inte återkom Rininsland i ett senare skede och sa:

“Det vore ju säkerligen på sin plats att den som har varit med från början när det här bostadsområdet togs fram och har suttit ordförande i Riksbyggens bostadsrättsförening just på det här stället yttrar sig om hur man tänkte. Benny Augustsson har varit ordförande i den här bostadsrättsföreningen fram till 2018-2019.”

Benny Augustsson svarade inte på det inlägget. (Se “Augustsson (S) var inte jävig”.)

Bo Dahlberg (S) ansåg sig inte vara expert, men han framkastade en teori:

“…så tror jag det är möjligt att stänga av en sådan väg som går genom ett privat bostadsområde…”

Dan Nyberg (S) visste inte heller, men framkastade även han en teori:

“[jag] antar att det är så kallad kvartersmark och kvartersmark det är detaljplanelagd mark som inte är för allmänt ändamål utan det har ett särskilt ändamål och då är det väl det då för bostadsrättsföreningen för det är ju det som den här vägen försörjer med trafik…”

Och eftersom, fortsatte Dan Nyberg:

“om vi har en hög profession på vår samhällsbyggnadsförvaltning och det är som nån säger att det finns en parallell cykelväg som går 75 m bredvid som man får lov att använda som cykelväg och kanske rentav ange vara en cykelväg, så låter det ju märkligt att man skulle lägga ett förslag på en som ligger 75 m längre bort i så fall. Utan det kan ju vara så att man inser att det här är kvartersmark som är avsedd för annat ändamål…”

Och den teorin borde ha en viss tyngd, Dan Nyberg har nämligen varit ordförande i byggnadsnämnden. Och han menade alltså att eftersom vi har en professionell förvaltning, som lägger det här förslaget, så bör det vara på det sättet att bostadsrättsföreningen kan stänga av den befintliga GC-vägen…

Jag vet inte hur tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen uppfattade Nybergs argument. Faktum är att när man googlar på vem som har rätt eller inte, så hittar man bland annat det här (se “Bostadsrätterna” –  “Bostadsrätterna” är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar):

“Ni vet väl att allemansrätten ger oss möjlighet att cykla, rida och gå även på enskilda vägar. Det är därför ytterst sällan som kommuner beviljar ansökan om förbud mot cykling, ridning eller gångtrafik.”

Det tycks som om det var Lutz Rininsland (V) som trots allt hade rätt och två ordföranden i byggnadsnämnden samt några andra i de styrande partierna som hade fel. Och var Dan Nybergs teori om tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen riktig så hade även de fel.

Dan Nyberg (S) avslutade för övrigt sitt inlägg med att upprepa att cykelvägen genom skogen var nödvändig för:

“anslutande [av] befintliga och kommande bostadsområden”

Om något felaktigt upprepas tillräckligt många gånger så kanske det blir sant…?

Efter en ajournering och strax innan voteringen yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till Buccis (V) förslag. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) ville avsluta debatten med att informera alla ledamöter om att det var frågan om en naturstig, och inte en GC-väg:

“Det finns en liten bergsklack på den här tänkta dragningen som kommer att tas bort, men i övrigt så kommer man heller inte att jämna till den så den blir nån hel platt yta, utan det kommer att vara en naturlig stig i skogen. Mycket få träd kommer man också att ta ner i det hela.”

Kommunen ska bara spränga lite, ta ner några träd och grusa för att bygga en naturlig stig… Jag tror att jag får definiera om min uppfattning om vad en naturlig stig i en skog är…

Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens begäran om pengar till investeringen. Det blir ingen GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg. 28 ledamöter röstade för James Buccis yrkande och 20, dvs de styrande partierna (S+C+MP), röstade för en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta.

Fullmäktige var den 13 april. En vecka senare syns det att kommunen redan har börjat anlägga GC-vägen. Arbetet måste rimligen avbrytas.

KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)

24 april, 2022 1 kommentar

Debatten om skolmiljardens fördelning (se “KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?”) framstod som en mild vindpust i jämförelse med ärendet om GC-vägen (=gång- och cykelvägen) på Korseberg. Då var det stundtals storm… (Du kan se hela debatten från kommunfullmäktiges sammanträde den 13 april på kommunens webb-TV – klicka här. Det är ärende 12, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”.)

Det ska byggas en GC-väg genom den sista kvarvarande skogsdungen på Korseberg. GC-vägen finns med i detaljplanen från 1991 – och det medborgarförslag som ville att detaljplanen skulle ändras, så att skogen blev kvar, avslogs. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Nu skulle kommunfullmäktige besluta om att anslå pengar till att genomföra detaljplanen, dvs bygga GC-vägen genom skogen. Det tycktes från början i den politiska processen bara vara en “formsak”…

Det kan vara bra att ha kartan över området klar för sig för kunna förstå diskussionen. Tyvärr var det inte alla politiker som hade det, utan några trodde t ex att en GC-väg genom skogen var nödvändig för att människor skulle kunna ta sig till jobbet eller skolan eller att den var nödvändig för att kunna cykla runt Vassbotten…

Det finns dessutom redan en GC-väg i området (se kartan). I skogen ca 150 meter söder om den (se texten “Skog” på kartan) ville kommunstyrelsen anlägga en ny GC-väg. Kommunstyrelsen kallade den dock naturstig, eftersom den inte ska asfalteras… (Hur den i övrigt var tänkt att utformas fanns det delade meningar om i fullmäktige.)

Vänsterpartiet har varit motståndare till GC-vägen hela tiden. James Bucci (V) visade att vi i Vänsterpartiet tänkte fortsätta den kampen till det “bittra slutet”. Vänsterpartiet ansåg att det var både meningslöst och förkastligt att bygga en ny GC-väg genom den sista skogen i området. James Bucci (V) lämnade ett yrkande om att:

“omfördelningspost ”GC-väg Korseberg, bostadsområde” tas bort.”

Debatten började med att Dan Nyberg (S) prisade cykeln och cykellederna i Vänersborg. Cykelleder var även bra för de funktionshindrade och för turister. Det uppfattades nog av många som ett litet väl högtravande inlägg som kanske inte riktigt hörde till ämnet. Nyberg höjde också cykelplanen från 2018 till skyarna och betonade att redan då:

“fanns den här leden med då för Korseberg … Det var dessutom ett enhälligt fullmäktige som ställde sig bakom den planen”

Och Nyberg lovade att han senare skulle räkna upp de personer som hade yrkat bifall till cykelplanen vid det tillfället. Jag tror att Dan Nyberg hade missat att GC-vägen fanns med i detaljplanen redan 1991… Jag påpekade det, Nyberg återkom aldrig med några namn.

Nyberg menade vidare att utbyggnad av cykelleder var viktigt i nya stadsdelar för att folk skulle kunna ta sig till arbetet och till skolan. Vi var nog många som undrade om Dan Nyberg (S) hade varit ute på Korseberg någon gång. Vilka invånare skulle cykla vägen genom skogen till arbetet eller till skolan? Det är bara att studera kartorna ovan – och konstatera att ingen, absolut ingen, kommer att vara beroende av denna cykelled genom skogen för att komma till arbetet eller skolan. Nyberg pratade för övrigt hela tiden om cykelleder, inte t ex om GC-vägar eller naturstigar.

Dan Nyberg (S) avslutade sitt i många stycken förbryllande inlägg med:

“Jag vill ställa mig på cyklismens och miljövännernas sida i Vänersborg“

Sedan var det James Bucci (V) som noterade:

“den stora miljökämpen Dan Nybergs ord om att han yrkar bifall till ett förslag som han menar skulle vara positivt för miljön. Jag delar inte den uppfattningen.”

Bucci menade att exploateringen är ett onödigt ingrepp en orörd grön lunga.

“…för mig är det en total onödig satsning på den här sträckningen”

Anders Strand (SD) var precis som Dan Nyberg väldigt entusiastisk till cykeln och till cykelvägar. Men…

“Den här snutten genom skogsdungen ute på Korseberg är fullständigt meningslös. Den leder egentligen ingenstans. Det är ingen som behöver utnyttja den för att ta sig till jobbet, till skolan eller till fritidsaktiviteter.”

Man kan väl lugnt påstå att Strand visste vad han pratade om. Han hade definitivt både varit i området och hade kartbilden klar för sig. Till skillnad från t ex Dan Nyberg. Anders Strand yrkade bifall till Buccis (V) yrkande.

Benny Augustsson (S) visade prov på ett mycket dåligt minne. (Vilket för övrigt är sällsynt.) Han påstod att jag hade fel när jag hade påpekat vad han hade sagt i kommunstyrelsen den 27 oktober, dvs att det inte fanns något behov av GC-vägen. Jag var helt säker på att jag inte hade fel och jag upprepade det igen i ett senare inlägg. Då avgjorde Henrik Harlitz (M) frågan:

“Jag vill hålla med Stefan Kärvling om hur det hanterades i kommunstyrelsen, där då Benny sa att den här kommer inte genomföras för det finns inget behov utav den. Och det var efter återremissen så vi var väldigt väl medvetna om var någonstans på Korseberg vi var.”

Benny Augustsson (S) ville dock inte erkänna att han mindes fel… Det var anmärkningsvärt, eftersom vem som helst kan minnas fel. Det är inget speciellt konstigt.

Augustsson hade även en annan syn på naturområden, som skogen på Korseberg:

“när det gäller våra naturområden och så, så tycker jag att det är jättebra att vi faktiskt gör våra naturområden tillgängliga för våra invånare.”

Naturen är tydligen till enbart för människor, den verkar inte ha något värde i sig – inte för t ex växter, fåglar, djur osv. Naturområden som inte är tillgängliga för människor har inget värde… Jag undrar om Augustssons styreskollegor i Miljöpartiet håller med honom?

Och så visade Benny Augustsson (S) faktiskt en häpnadsväckande okunnighet när han avslutade sitt inlägg:

“Vi kommer också med den (cykelvägen; Augustsson använde hela tiden ordet cykelväg i sitt inlägg; min anm) sy ihop vår olika stadsdelar och kommande stadsdelar på ett fantastiskt bra sätt.”

Jag förstår inte, vilka stadsdelar skulle cykelvägen sy ihop? Titta gärna på kartorna ovan och berätta för mig.

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.

KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?

22 april, 2022 Lämna en kommentar

Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall (inspelningen hittar du här) och naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…

Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).

Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.

Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…

Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?

Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):

“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”

Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?

Augustsson fortsatte:

“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”

Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. (Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)

De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…

Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…

Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.

Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:

“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”

Fast det kan man tydligen…

Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:

“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”

Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:

“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”

Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?

Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…

Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…

Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:

“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”

En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.

Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…

V-motion: Öde hus

21 april, 2022 Lämna en kommentar

Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:

”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”

Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:

”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”

Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).

Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…

Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.

Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.

==

Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.

Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.

Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.

En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.

I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.

Vänsterpartiet yrkar:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

Vänersborg 2022-04-18

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Kommunen svarar kyrkoherden i Frändefors

20 april, 2022 1 kommentar

Den 3 mars samlades ett antal boende i Frändefors församlingshem. Det var kyrkoherde Daniel Westin som hade sammankallat ett möte. De närvarande var fastighetsägare från husen mellan Frändeforsån, 45:an och Dalboskolan. Boende i 23 av de 38 fastigheterna i området deltog. De flesta på mötet tillhörde den äldre generationen.

De närvarande, inklusive Svenska Kyrkan, hade fått ett utskick från Vänersborgs kommun. Varje fastighet hade blivit kartlagd, det gällde dagvatten och spillvatten. Det var inte helt lätt att förstå utskicken och det fanns de som hade blivit mer eller mindre chockade när de öppnade sina kuvert. De hade inte en aning vad det handlade om. (Se “Protester i Frändefors”.)

På mötet berättade kyrkoherde Westin bakgrunden till kommunens utskick och varför han hade sammankallat mötet. Han beskrev hur han i januari hade pratat med VA-chefen och att VA-chefen hade lovat att prata med någon lämplig i personalen. Men när Westin ringde kommunen någon vecka innan mötet var det ingen på Kretslopp & Vatten som kände till det. Och följaktligen fanns det inte heller någon kommunal representant på plats i församlingshemmet. Kyrkoherden var besviken och fick uppfattningen att kommunen inte var särskilt intresserad av dialog.

Deltagarna på mötet beslutade att skicka in en gemensam protestskrivelse till kommunen, där fastighetsägarna krävde mer och bättre information. Den skrivelsen återgav jag i bloggen Protester i Frändefors.

Nu har chefen på Kretslopp & Vatten besvarat skrivelsen, den 1 april. Inte till alla de som skrev på den, utan till kyrkoherde Westin.

VA-chefen skriver utförliga svar och förklaringar. Han börjar med ett längre citat från “Allmänna bestämmelser för brukandet av Vänersborgs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar” och 21 § LAV (Lagen om allmänna vattentjänster). VA-chefen redogör även för kommunens problematik kring avloppsledningar och avloppsreningsverket i Brålanda. Han beskriver vidare fastighetsägarens respektive kommunens ansvar och omständigheterna kring förbindelsepunkter, husgrundsdränering osv. Den är inget att orda om svaren och förklaringarna. De är i och för sig stundtals “tekniska” och inte helt lätta att förstå, men svaren är sakligt sett helt tillfyllest. VA-chefen svarar på de frågor han har fått i protestskrivelsen.

Det var dock inte kommunens syfte eller lagliga stöd till åtgärderna som de berörda fastighetsägarna protesterade mot, det var bristen på information – och förståelig sådan. Flera fastighetsägare förstod helt enkelt inte vad det utskickade brevet handlade om och vad som förväntades av dem. Och det är ju lite talande att svaret på protestskrivelsen enbart skickades till kyrkoherde Westin. Informationen borde ha gå till samtliga berörda fastighetsägare i området kan man tycka.

Men VA-chefen anser att Kretslopp & Vatten följer kommunens kommunikationspolicy:

“Vi är så tydliga som vi kan vara i det utskickade brevet med anmodan samt bilagd teckenförklaring och rörinspektionskarta. Vi har gett de råd vi kan ge och vi har lämnat kontaktinformation.”

Det låter onekligen som om det utskickade brevet var tämligen välfyllt med många olika handlingar. Flera av fastighetsägarna hade med sig brevet – så här såg ett av dem ut (fastighetsbeteckningar och gatunamn är raderade av mig):

Utskicket innehöll kanske inte all den information som hade behövts. Och framför allt, väldigt många fastighetsägare vittnade om att de inte förstod den information som fanns. Och det skriver också VA-chefen:

“Vi kan förstå med anledning av telefonsamtal från fastighetsägare att viss teknisk information är svårbegriplig och vi ser om vi kan förenkla informationen.”

Så viss teknisk information var alltså “svårbegriplig”… Och det var faktiskt just därför som kyrkoherde Westin sammankallade mötet där VA-chefen också hade lovat att åtminstone en tjänsteperson från Kretslopp & Vatten skulle delta. Det kom ingen.

Det har inte heller skickats ut någon “förenklad” information till fastighetsägarna i efterhand. Ja, det har inte skickats ut någon mer information överhuvudtaget, inte ens svaren på protestskrivelsen – mer än till kyrkoherden då. Men det torde inte vara kyrkans uppgift att informera om kommunens planer och förklaringar…

Kommunen har en kommunikationspolicy, som du kan ladda ner här. Den börjar på detta sätt:

“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.

Kommunikationsarbetet ska bidra till att Vänersborgs kommun når visionen och uppsatta inriktningsmål, samt präglas av öppenhet och tillit. Strategisk och god kommunikation bidrar till bättre förutsättningar för att nå förväntat resultat. Kommunikation är en avgörande framgångsfaktor i det kommunala arbetet.”

De tre första punkterna i de övergripande syftena med kommunens kommunikation är att:

  • “Öka kännedomen och kunskapen om kommunens uppdrag, service, verksamheter och det vi erbjuder invånarna, företag, föreningar och andra organisationer.”
  • “Få invånarna att känna till och förstå politiska beslut samt hur de kan påverka genom att delta i debatt och dialog.”
  • “Bygga förtroende och förtroendefulla relationer med kommunens intressenter genom att erbjuda service och tjänster av hög kvalitet, väcka intresse och engagemang.”

Huruvida Kretslopp & Vatten har följt kommunens kommunikationspolicy vågar jag inte uttala mig om, men att det övergripande syftet med kommunikationen har misslyckats i Frändefors råder det inte några som helst tvivel om. Och det torde bland annat bero på att kommunikationen inte har varit:

“tydlig och enhetlig”

eller

“anpassad efter mottagare och målgrupp”

som den borde ha varit enligt samma kommunikationspolicy. Och, det måste vara kommunens ansvar att kommunikationen med invånarna fungerar.

Första meningen i policyn tål att fundera extra noga över:

“Vänersborgs kommun finns till för sina invånare och kommunikation är en förutsättning för demokrati och god service.”

Jag vet inte riktigt vad det är för inställning till invånarna i Frändefors som framskymtar i avslutningen av kommunens svar till Westin, men jag antar att kyrkoherden inte reagerar särskilt positivt:

“Den handskrivna listan som bifogades inskickat brev verkar vara deltagarförteckning från mötet. Ingenstans på sidan med signaturer står det att vederbörande signerar för att inkomma med en protest.”

För det kan väl ändå inte vara så att kommunen på allvar undrar, och kanske till och med ifrågasätter, varför kyrkoherde Westin skickade en lista med namn tillsammans med protestskrivelsen – och varför alla fastighetsägare hade signerat med sina namnteckningar…?

PS. Kyrkoherde Westin har framfört till kommunen att han fortfarande önskar ett möte med kommunen.

BUN (19/4)

19 april, 2022 Lämna en kommentar

Idag hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde, fysiskt – på plats i kommunhuset.

I bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” beskrev jag BUN:s ärenden ganska utförligt och i gårdagens blogg, “BUN: Budgetyrkande från V”, publicerade jag Vänsterpartiets budgetyrkande. Det kan vara läge att läsa de bloggarna om man vill veta mer om de olika ärendena.

Sammanträdet började med en verksamhetsuppföljning. Det var rektorerna på kommunens högstadieskolor som tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat föredrog ärendet. Informationen, som i vanlig ordning var mycket pedagogisk och professionell, tog upp frågor som det särskilda stödet, legitimerade och behöriga lärare, den nya läroplanen och samarbetet med socialtjänsten.

Omfattningen och de olika skolornas organisation av det särskilda stödet beskrevs utförligt. Det man kan konstatera är att behoven är mycket stora och de ökar hela tiden. Rektorer och personal arbetar intensivt och framgångsrikt, men de tycks inte riktigt “hinna med” – behoven är alltför stora. En alldeles för stor andel av eleverna i åk 9 är t ex långt ifrån att få behörighet till gymnasiet. Det fanns nog ingen av de närvarande som tvivlade på att det behövs betydligt mer resurser för att pedagogerna ska kunna göra ett ännu bättre arbete.

Rektorerna var överens om att andelen behöriga och legitimerade lärare är på väg att öka. Det är många lärare från andra kommuner som söker sig till Vänersborg och flera lärare håller på att fortbilda sig, och är på väg att bli legitimerade. Rektorerna hade goda förhoppningar om att andelen legitimerade lärare skulle öka markant i höst. Och det är goda nyheter. Sedan gäller det att kommunen får behålla dessa lärare…

Det kommer en ny läroplan i sommar, LGR 22. Läroplanen blir inte särskilt ny egentligen, det är mest omarbetningar av den gamla. Så ska t ex sex- och samlevnadsundervisningen stärkas och bland annat samtycke ska betonas tydligare. Det blir också nya formuleringar kring jämställdhet. Dessutom ska skolan arbeta ännu mer mot olika former av intolerans, våld och förtryck.

Däremot ska kursplanerna ändras ganska betydligt. Det centrala innehållet har setts över. Fakta och förståelse lyfts fram och grundläggande kunskaper betonas, främst i de yngre åldrarna. Den analytiska förmågan ska öka ju äldre eleverna blir. Kunskapskraven blir också mindre detaljerade – en förändring som jag är övertygad om välkomnas av pedagogerna. Kunskapskraven i den “gamla” läroplanen har styrt undervisningen alldeles för mycket, och det på ett negativt sätt. Det har helt enkelt varit för stort fokus på bedömning. Med de nya kunskapskraven, som från och med nästa läsår ska kallas betygskriterier, visas en större tillit till lärarprofessionen.

Det blir också en del förändringar i betygssättningen, något som vi har kunnat läsa om i massmedia. Det ska i fortsättningen bli en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättningen, dock med undantag för betyget E. Det ska alltså bli “lättare” att få de högre betygen. Det är också en förändring som professionen har efterfrågat.

Det blev en del frågor och diskussioner efter föredragningen. Nämnden lärde sig definitivt en hel del om situationen på kommunens högstadier.

Sverigedemokraternas motion, “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”, avslogs. SD:arna själva yrkade dock på:

“…att kommunfullmäktige bifaller motionen i sin helhet i första hand.
I andra hand att kommunfullmäktige bifaller punkt 5, då vi anser att vi ska ha som uttalad målsättning att samtliga lärare ska vara legitimerade även inom modersmålsundervisning för att säkerställa kvaliteten på undervisningen samt att höja statusen på lärare inom modersmålsundervisningen.”

Det var flera ärenden som egentligen inte berörde BUN:s verksamhet i särskilt hög grad, men nämnden skulle ändå yttra sig om detaljplaner, strategier mm. Men sedan kom budgeten för 2023.

Det blev emellertid ingen större diskussion om budgeten för nästa år. Konstigt nog. Förvaltningen gick igenom “sitt tänk”, repeterade nämndens behov och uppmanade indirekt politikerna att agera. Budgeten var ju nämndens bord. Men det blev alltså tämligen tyst…

Vänsterpartiet presenterade sitt yrkande och framhöll vikten av att en specialnämnd som BUN framförde verksamhetens behov på ett tydligt sätt. Hur skulle det se ut om inte barn- och utbildningsnämnden yrkade på mer resurser till förskola och skola när behoven var så uppenbart skriande? Vem skulle annars göra det?

De borgerliga partierna (M+L+KD) “passade” och avstod från att delta i beslutet. De höll på med budgetarbetet…

Ordförande Bo Carlsson (C) och 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) meddelade att det kan bli ett annat förslag senare i kommunfullmäktige. De arbetade i sina partigrupperingar med att skapa större förståelse för BUN:s behov. Ja, ja… Det har vi ju sett de senaste åren hur framgångsrikt det har varit…

När ordförande ställde proposition på de två förslagen, dvs ordförandes förslag mot Vänsterpartiets, så hördes några fler röster på Vänsterpartiets yrkande. Öhh? Jag begärde därför votering för att få klarhet.

Det visade sig att de två sverigedemokraterna röstade för Vänsterpartiets yrkande. Fyra röster för Vänsterpartiets förslag, fyra röster för ordförandes förslag och tre nedlagda. Bo Carlssons ordföranderöst avgjorde. Barn- och utbildningsnämnden skulle inte begära mer pengar än den budgetram som tilldelats av kommunstyrelsen.

Jag ska väl inte sticka under stol med att de andra partiernas agerande var en besvikelse…

Eva Lindgren (V) och jag reserverade oss för säkerhets skull mot beslutet.

Det blev ingen mer votering på sammanträdet. De andra besluten togs i full enighet. Det var dock som vanligt en del frågor och diskussioner, men stämningen var hela tiden god. En bidragande orsak är ordförande Carlssons sätt att föra klubban. Bo Carlsson som för övrigt uttryckte sin övertygelse om att politiker måste kunna ändra tveksamma och mindre bra beslut. Jag lovade att notera detta för framtida bruk. Och det har jag nu gjort…

Sammanträdet slutade kl 14.07, och denna gång hann nämnden med att äta lunch under en timme.

BUN: Budgetyrkande från V

18 april, 2022 Lämna en kommentar

På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska budgeten för nästa år behandlas. (Se ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen har lagt ett förslag som innebär att BUN ska acceptera den tilldelning som kommunstyrelsen har föreslagit. Det gör inte Vänsterpartiet. Vi vill satsa på våra barn och ungdomar, på förskola och skola.

Igår var inte Vänsterpartiets budgetyrkande och förslag färdigformulerat. Det är det idag. Här nedan publicerar jag det yrkande som Vänsterpartiet tänker lägga fram för nämnden imorgon. (Det går också att ladda ner här.)

===

Ärende 8: Budget 2023, Mål- och resursplan 2023 – 2025

Yrkande från Vänsterpartiet

I anvisningarna fastställdes barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 till 885.342 tkr. Nämnden får kompensation för inflation (1,9%), höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och hyresökning (Öxnereds skola). Det är inga pengar som så att säga går till det pedagogiska uppdraget. Nämndens budgetram ökar med 3 mkr (till elever i grundskolan i behov av särskilt stöd) och 2 mkr (till grundsärskolan för ökat elevantal). Det är pengar som nämnden fick som “extra tillskott” även 2022, inga nya pengar alltså. Slutligen utökas budgetramen med 2,584 mkr för utökade verksamheter som följer av statens tillskott i de generella statsbidragen.

Budgetanvisningarna innehåller således ingen reell ökning av de ekonomiska resurserna för själva verksamheten, även om det naturligtvis är välkomna tillskott. Ramtilldelningen innebär att om allt annat är lika, så har barn- och utbildningsnämnden samma ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som tidigare.

Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat ett förslag som ligger inom tilldelad budgetram. Förvaltningen pekar på ett antal risker med den tilldelade ramen. Om de inträffar så innebär det ökade kostnader som inte ryms. Det kan vara att barn- och elevantalet ökar mer än prognostiserat, t ex genom att fler flyktingar från Ukraina anländer till Restad Gård. Antalet elever i grundsärskolan kan fortsätta att öka kommande år. Likadant är det med barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd. Redan nu är elevernas behov så stora att rektorerna har svårt att organisera det särskilda stödet inom tilldelad budget – om behoven ökar så är inte budgetramen tillräcklig. Det kan nämnas att klasstorleken i högstadierna har utökats till 29 i varje klass för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Det är ett mål för nämnden att antalet barn i förskolan ska fortsätta öka. Om detta mål uppnås riskerar kvaliteten i verksamheten att försämras eftersom ramen inte räcker till. Dessutom kommer inte inflationskompensationen att räcka. Kostnaderna för måltidsproduktionen är också en stor osäkerhetsfaktor, eftersom det är svårt att förutsäga inflationstakten.

Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat ytterligare utmaningar för nämnden. Dessa utmaningar kvarstår med den tilldelade budgetramen. Det handlar om att inte kunna öka personaltätheten, som minskade med 63 personer 2020 och ytterligare några tjänster under 2021. Det kommer även att vara svårt att rekrytera legitimerad och ämnesbehörig personal. Personalens sjukfrånvaro är på en oroande hög nivå. Betygsresultat och meritvärden ligger under riksgenomsnittet och en grupp elever har svårt att komma tillbaka till den vanliga skolverksamheten efter pandemin.

Det blir som Vänsterpartiet ser det i praktiken omöjligt att med tilldelad budgetram uppfylla fullmäktiges inriktningsmål och nämndens förväntade resultat. Vänsterpartiets ambition är emellertid att både inriktningsmål och förväntade resultat ska uppfyllas. Vänsterpartiet vill att kvaliteten i verksamheterna ska öka. Våra barn och ungdomar är den största tillgången för framtiden som kommunen har.

Barn- och utbildningsnämnden är i behov av följande satsningar.

Kostnaderna för att utöka med en lärare per skola uppgår till 12,5 mkr.

Andelen barn och elever i behov av särskilt stöd ökar. Förvaltningen räknar med att ca 1/3 är i behov av särskilt stöd. Dessutom ökar behoven av stöd hos enskilda, stödinsatser kan bli mycket kostsamma. Det är också fler elever som behöver språkligt stöd. Särskilt stöd är lagstadgat och om eleverna inte får stödet minskas deras chanser att nå kunskapskraven och att bli behöriga till gymnasiet. De kommer också att få svårare att senare ta gymnasieexamen. Brist på anpassningar och särskilt stöd kan också leda till utanförskap och psykisk ohälsa hos elever. Det här riskerar i sin tur att otryggheten och arbetsmiljön blir sämre för både elever och personal. Det behövs mer personal.

Kostnaderna för att utöka personalen från 2,8 tjänster per avdelning i förskolan till 3,0 uppgår till 16,4 mkr.

BUN har som förväntade resultat att andelen barn som är inskrivna i förskolan och som tar del av en undervisning av hög kvalitet ska öka. Fler barn behöver också mer språklig träning. Att ge barnen en god språklig start är viktigt för social inkludering, deras framtid i grundskolan, gymnasiet och senare i arbetslivet. Ungefär 25% av barnen har en placering på bara 15 h. Det krävs ökad personaltäthet för att kunna möta dessa utmaningar. Ökad närvaro av vuxna är även en förutsättning för att skapa trygga relationer.

Kostnaderna för arbetskläder till personalen på förskola och fritidshem uppgår till 2,3 mkr.

Fria arbetskläder är en jämställdhetsfråga. I mansdominerade yrken är det för det mesta självklart att arbetskläder och arbetsskor tillhandahålls, hanteras och finansieras av arbetsgivaren. I kvinnodominerade yrken måste de anställda ofta kämpa hårt för denna rätt. Det finns idag ett grundutbud av arbetskläder till personalen i förskola och fritidshem, men det är budgeten för varje enhet som är avgörande för om de anställda får arbetskläder eller inte. Detta anser Vänsterpartiet likt de fackliga organisationerna är könsdiskriminering. Det här måste ändras och dessutom att bli likställt med andra verksamheter i kommunen.

Ökade kostnader för inköp av interna måltider 4,4 mkr

Kostnaderna för inköp av måltider beräknas öka men med hur mycket är osäkert. Samhällsbyggnadsnämnden räknar enligt uppgift med en inflation på 6%. Det innebär i så fall en kostnadsökning för BUN på 4,4 mkr. Den kostnadsökningen kan ingen förvänta sig att nämnden ska betala med att minska anslaget till det pedagogiska uppdraget.

Vänsterpartiet yrkar att

  • barn- och utbildningsnämnden tillförs 35,6 mkr i MRP 2023

Vänersborg 2022-04-19

BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm

17 april, 2022 Lämna en kommentar

För ovanlighetens skull sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) på en tisdag. Men det beror naturligtvis på att det är annandag påsk imorgon måndag.

Det är tämligen varierande ämnen på tisdagens dagordning. Det är allt från detaljplan för Hamngatan via hållbar byggnadsstrategi till nästa års budget.

Sammanträdet börjar med en så kallad verksamhetsuppföljning. Det är för att nämndens ledamöter ska få en inblick i verkligheten. Denna gång är det rektorerna på de olika högstadieskolorna som ska besöka oss politiker i kommunhuset. Från verkligheten till kommunhuset typ… Det är många nya namn på rektorsposterna sedan min “aktiva tid” så det ska bli intressant att få ansikten till namnen.

Planarkitekt Pål Castell ska informera om den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. På nämndsammanträdet i maj ska nämligen BUN fatta beslut om ett svar på granskningshandlingen. Det här är ett ärende som sannolikt angår andra nämnder mer än BUN. BUN har som sin huvudsakliga uppgift att titta på förskolornas och grundskolornas placering samt skolvägarna dit.

Ola Wesley (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. Det är en motion som har figurerat i andra kommuner också. Wesley sitter för övrigt inte längre i barn- och utbildningsnämnden, men självklart är det inget som hindrar att fullmäktigeledamöter motionerar om skolan. Nämnden ska lämna ett svar på motionen, men motionen avgörs så småningom i kommunfullmäktige.

Motionen framställer 10 krav på modersmålsundervisningen. Förvaltningen föreslår avslag på 9 av dem. På den 10:e skriver förvaltningen att:

“Möjligheter för fjärrundervisning kan ses över och övervägas vid behov”

Motionen framför flera krav som “slår in öppna dörrar”. Det betyder att motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…

Jag reagerar dock på förvaltningens svar på motionens punkt 2:

“Ensamkommande som bor i familjehem ska inte erbjudas modersmålsundervisning om inte kraven på att en vårdnadshavare skall prata modersmålet samt att språket talas i hemmet uppfylls”

I svaret skriver förvaltningen bland annat att förslaget inte är förenligt med Skollagen 10 kap 7 § som enligt förvaltningen lyder:

”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk…”

Det är ett helt riktigt citat, det som står, men faktum är att de tre prickarna visar att citatet är “avhugget”. Läser man hela paragrafen i Skollagen så är fortsättningen på paragrafen (i fetstil):

 ”En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om
1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
2. eleven har grundläggande (goda för gymnasiet) kunskaper i språket.

Jag anser också att motionen ska avslås, men jag är lite allergisk mot förvanskningar av fakta. Faktum är att Skollagen inte är helt tydlig på denna punkt. Det finns ju ibland flera hem, familjehem eller föräldrarnas hem. Det har uppmärksammats i riksdagen i ett tillkännagivande redan 2015 (klicka här), men Skollagen har inte ändrats.

BUN ska yttra sig över kommunens nya strategi “Hållbar byggnadsstrategi”. I strategin framgår, skriver ordförande Carlsson och förvaltningschefen i förslaget till yttrande:

“att genom att välja resurseffektiva byggprocesser och sunda material ska Vänersborgs kommun se till att minska sin miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Syftet med strategin är att i byggnadsprocessen öka fokus på att välja mer hållbara och klimatsmarta processer och material.”

Det är ganska många självklarheter i strategin, men så kanske det måste vara. Ordförande och förvaltningschefen pekar på att inte bara nybyggnationer bör ingå i strategin utan också:

“mindre om- och tillbyggnationer samt underhållsarbeten av befintliga fastigheter.”

Och det är nog helt riktigt. Precis som påpekandet att strategin kan få kostnadskonsekvenser. Och vem ska betala dessa – barn- och utbildningsnämnden när den hyr t ex förskolelokaler…?

Det står en del om hantering av dagvatten i strategin, men inte ett ord om “avloppshantering”. Det är anmärkningsvärt. Det forskas, experimenteras och byggs i olika delar av världen. Allt fler inser att man måste tänka om och utforma VA-system för att återvinna resurser. Det tycks emellertid som om Vänersborgs kommun är helt faktaresistent i dessa frågor. Men det hör egentligen inte hemma i barn- och utbildningsnämnden… Men en länk till en kommun som har kommit mycket längre i VA-frågan kan väl vara på sin plats. Kanske kan någon lära sig lite mer om att läsa om Helsingborgs nya stadsdel “Oceanhamnen” och det världsunika källsorterande avloppssystemet “Tre rör ut” (se “Helsingborg: Tre rör ut”) eller kanske lyssna på en intervju, 2 min (se “Tre rör ut på H+ i Helsingborg”).

BUN ska yttra sig om ett upprättat förslag till detaljplan för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Syftet med detaljplanen är bland annat att:

“möjliggöra väderskyddade uteserveringar som kan användas året runt längs Hamngatan och möjliggöra bryggor längs Gamla Hamnkanalens kajkanter.”

Det låter väl bra, men å andra sidan är det ju inget som angår BUN:

“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra gällande detaljplanen då den inte berör nämndens verksamhet.”

I den månatliga uppföljningen får nämnden reda på att överskottet i mars låg på 8,9 milj kr. Det är dock lite för tidigt att dra några säkra slutsatser om detta än. När det gäller antal barn i förskolan så var de i mars 30 fler än budgeterat. Det var 50 fler barn i skolbarnomsorgen.

Budget 2023 blir en stor och tung punkt. Det lär bli en hel del diskussion. Förvaltningen har ”backat” och föreslår:

“Nämnderna har tilldelats budgetramar och anvisningar inför budget 2023 enligt beslut i kommunstyrelsen 2022-02-23 §55. Alla nämnder har i uppdrag att ta fram en budget inom tilldelad budgetram. Uppdraget innefattar att beskriva vilka åtgärder som behöver genomföras för att ha en budget inom tilldelad budgetram samt beskriva vilka konsekvenser åtgärderna får.
Barn- och utbildningsnämnden lägger en budget inom tilldelad budgetram utan specifika åtgärder.”

Jag tror att förvaltningen överlåter till politikerna i nämnden att agera och formulera ett annat beslut. Förvaltningen har gett nämnden så mycket information under sammanträdena så att de antagligen anser att nu får politiken ta sitt ansvar… Personalorganisationerna (facken) har tagit sitt. De har lämnat ett gemensamt yttrande på MBL-förhandlingarna den 4 april. Yttrandet innehöll mycket detaljerade krav… (Du kan ladda ner det här.) Och jag kan väl avslöja att Vänsterpartiet tänker lägga ett annat budgetförslag än det liggande. Det är dock i bloggskrivande stund inte färdigt, så jag får återkomma till det. 

Förra sammanträdet återremitterades nämndens svar på revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Och nu har svaret omformulerats och ändrats i den riktning som revisorerna föreslog. Uppföljningen kring legitimerade och behöriga lärare ska bli tydligare, så även när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom föreslås ett nytt förväntat resultat inför 2023:

”Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ökar”

Det blir bra. I maj ska ordförande Bo Carlsson (C) redogöra för nämndens svar i kommunfullmäktige.

Alla som har åkt förbi skolan i Öxnered det senaste året har säkert sett att det har byggts, till stor del, en ny skola. Som är betydligt större än den tidigare. Det behöver nu så att säga tas nya tag kring rastverksamheten. Nämnden tänker därför ansöka om medel till ett samverkansprojekt mellan Öxnereds skola och kultur- och fritidsförvaltningen. Nämnden vill anställa en fritidsledare. Det handlar om 280.000 kr i år och 270.000 kr nästa år ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser.

BUN ska revidera riktlinjerna för skolskjuts. Syftet är att:

“förtydliga rätt till skolskjuts. Förtydligande föreslås bland annat gällande bedömning av trafikförhållanden, förtydligande av avståndsregler, skolskjuts för elever i grundsärskola och växelvis boende.”

Det är bra att allt blir tydligare, men om vårdnadshavarna blir nöjda återstår att se. Själv kan jag tycka att avstånden är väldigt långa för att vara berättigad till skolskjuts. Kan en elev i förskoleklassen, 6 år, gå 2 km till skolan? Eller är det rimligt att en elev i högstadiet ska gå 5 km? För de som är berättigad till skolskjuts är det också en väldigt lång restid:

“Restid för elever i årskurs F-3 bör inte överstiga 80 min/dag och för årskurs 4-9 inte över 100 min/dag.”

Innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson informerar om vad som har hänt sedan förra sammanträdet ska nämnden översända ett yttrande angående uppföljning av avfallsplan till samhällsbyggnadsnämnden. Jag hoppar över yttrandet. Det är (vågar jag skriva det?) inte så viktigt.

Jag hoppas att ordförande Carlsson bryter för lunch denna gång om sammanträdet drar ut på tiden…

%d bloggare gillar detta: