Måste Nabbensberg bort?

13 januari, 2018 2 kommentarer

Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)

nabben_koloni2

Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.

nabben_karta2Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.

nabben_koloni1Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.

Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:

”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”

Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland bennya3en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).

Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.

På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.

sjofartsverketDet fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…

Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:

”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”

Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)

Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.

telefonSå jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…

Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.

Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.

Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.lansstyrelsen-vastra-gotaland

För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.

Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?

stugaDet har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?

Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:

”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”

Nabben_tillaggsavtalDet här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…

Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…

Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.

byggnadsmoteKommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.

Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.

Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…

tired13Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…

En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…

Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.

Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…

nabben_koloni4Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.

Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.

Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?

Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.

Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).

strandskyddsdelegationStrandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:

”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)

nabben_karta

Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…

nabben_karta3

Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…

kretsloppskarta

Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?

Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.

Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en rattigheterdetaljplan…

Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.

bulldozerKommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.

Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.

Kommunen gör som den vill

11 januari, 2018 Lämna en kommentar

ensam3I tisdags skrev jag om Vänersborg och de ensamkommande unga, se ”Ensamkommande i Vänersborg”. Bakgrunden till bloggen var att sverigedemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna tillsammans med centerpartiet, kristdemokraterna och välfärdspartiet röstade för att socialnämnden i Vänersborg skulle använda ett statligt bidrag på 3 milj kr på ett sätt som inte staten avsåg.

Vänsterpartiet visade för sin del vad partiet ansåg om förslaget (som alltså blev beslutet) genom att föreslå fullmäktige att i stället besluta:

riksdag_sverige”Kommunfullmäktige förutsätter att Socialnämnden använder det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.”

Det var bara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna samt 3 socialdemokratiska ledamöter, som ansåg att Vänersborgs kommun skulle använda bidraget som riksdag och regering vill…

Och det är ju anmärkningsvärt – att de andra partierna alltså tycker att Vänersborgs kommun kan strunta i riksdagens beslut… Det kan man ju om inte annat undra vart det ska leda… Ska Vänersborgs kommun typ bara följa de beslut och lagar som den själv vill…?

srAv en händelse fick socialförvaltningen en enkät från Sveriges Radio som handlade om det statliga bidraget till kommunerna.

Sveriges Radio beskriver inledningsvis enkätens ämne:

”Under sommaren 2017 fattade regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet, beslutet att skjuta till 595 miljoner extra under 2017-2018 för att kommunerna ska låta ensamkommande som fyller 18 år bo kvar i kommunen.”

Det var en kort och bra beskrivning av vad hela ärendet handlade om tycker jag.

vanersborgs-kommun-logotypOch så kommer frågan till Vänersborgs kommun:

”Har det tillfälliga kommunbidrag ni fått använts till att låta ensamkommande som blir myndiga bo kvar i kommunen?”

Det fanns fyra svarsalternativ:

  • ”Ja”
  • ”Nej”
  • ”Det har inte fattas något beslut ännu.”
  • ”En del av bidraget”

Hur svarade Vänersborgs kommun? Erkände socialförvaltningen inför Sveriges Radio att kommunen inte använde pengarna som det var tänkt?

Svaret på enkätfrågan blev:

  • ”Nej”

svar_soc

Socialförvaltningen erkände alltså inför Sveriges Radio att kommunen inte använde pengarna som riksdag och regering hade tänkt.

En sak måste man i varje fall säga om socialförvaltningen – den är ärlig.

Så nu har vi följaktligen också socialförvaltningens egna ord på att kommunfullmäktige i Vänersborg har fattat ett beslut som inte följer riksdagens beslut.

Ensamkommande i Vänersborg

9 januari, 2018 Lämna en kommentar

trettondagLördagens Trettondagshelg tillhör väl inte de mest firade helgdagarna under året. Och att vi skulle fira de tre vise männens ankomst till Jesusbarnet ter sig väl för de flesta tämligen främmande. Men ännu mer främmande skulle det väl vara att fira det kanske mer sannolika upphovet till Trettondagen – Jesus omskärelse…

Fast trettondagens ursprung är omstritt. I den ortodoxa kyrkan hävdar man att Jesus döptes på trettondagshelgen. Fast judiska pojkar döptes inte, de omskars… Det var nämligen ett tecken på Guds förbund med Abraham (1 Mos 17:11). Judiska pojkar omskärs än i dag, precis som muslimska pojkar.

Världen idag ser inte ut som den som Jesus kom att predika om i vuxen ålder. Det är inte många som t ex vänder andra kinden till… Det är krig och konflikter lite överallt. Det kan vara i Syrien, Irak, Libyen eller Afghanistan. Och oftast ligger ”kristna” stater som USA och västmakterna bakom. Sverige är ofta en aktiv part. (Svenska soldater i Afghanistan och svenskt flyg i Libyen…) Det är inte bara många som dör och lemlästas i de länder där krig pågår, de som kan försöker fly. Naturligtvis. Precis som fattiga svenska ungdomarensam reste till USA i slutet av 1800-talet… (Se ”När det var svenska barn som var ensamkommande”.)

År 2015 tog Sverige emot 35.369 av de flyktingar i världen som var ensamkommande barn och ungdomar. De ansökte om asyl i Sverige och de flesta kom från Afghanistan.

FNDet är en mänsklig rättighet att söka asyl. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det i artikel 14:

”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.”

Jag ska inte beskriva svängningarna i den svenska asylpolitiken. Det är inte en kommunal fråga. Det är inte heller den omstridda åldersbedömningen, som nyligen en rättsläkare, som skrivit under flera hundra utlåtanden om asylsökandes ålder, säger att han inte längre kan stå för. (Se ”Rättsläkare tar avstånd från egna åldersutlåtanden”.)

vbg_loggaI Sverige ansvarar kommunerna däremot för mottagandet av de ensamkommande barnen och ungdomarna. När ensamkommande unga ansöker om asyl anvisar Migrationsverket en kommun att ansvara för den unges boende och omsorg. (Se ”Ensamkommande barn”.)

Och det har på många sätt varit en tuff utmaning för kommunerna. Det var t ex ingen lätt uppgift för den personal som arbetade med ungdomarna att motivera dem till utbildning och att finna sig tillrätta i det svenska samhället, samtidigt som utgången av asylansökan var osäker och allt fler av kamraterna fick sina avslagsbeslut… Den förändrade lagstiftningen med alla begränsningar i fråga om uppehållstillstånd och anhöriginvandring hade gått för långt och regeringen tog ett steg tillbaka.

migrationsverketDet har tagit alltför lång tid för Migrationsverket att handlägga alla asylärenden. De flesta ungdomar som har väntat på besked har under tiden hunnit fylla 18 år. Därför har regering och riksdag tagit ett beslut att ett tillfälligt kommunbidrag ska betalas ut för att de kommuner som önskar kan låta ungdomarna bo kvar även efter att de blivit 18 år, till exempel för att avsluta pågående studier. Det handlar alltså om de ungdomar som ännu inte fått ett slutligt beslut från Migrationsverket.

Dessutom har regeringen förslagit förändringar i gymnasiereglerna i en tillfällig lag. Det ska ge de ensamkommande i denna situation möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå. Det handlar då om de ungdomar som har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket och som inte har begått brott. (Det finns även andra kriterier.)

pengar4Vänersborgs kommun fick 2 milj kr för år 2017 och får 1 milj kr för år 2018. Regeringen skriver på sin hemsida (se här) att pengarna är till för att:

”stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar.”

Däremot låter regeringen kommunerna avgöra exakt hur medlen ska användas.

I Vänersborg finns det enligt socialförvaltningens uppgifter, från den 23 november, sammanlagt 77 ensamkommande unga. (Det är sannolikt färre idag, eftersom antalet minskar successivt.) Av dessa 77 unga fanns 33 i familjehem. Det är i huvudsak de yngsta barnen, någon enstaka gång också en placering efter särskild bedömning av behovet. 25 unga fanns i HVB-hem och 19 i stödboende. Kommunen ordnade tidigare flera ”egna” HVB-hem (alltså inte privat drivna), men när ersättningen från Migrationsverket minskade började Vänersborg med den nya och ”billigare” formen ”stödboende”, som var mindre personalintensiv.

klubbslagDen 13 december (2017) beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att:

”det tillfälliga kommunbidraget från staten för ensamkommande unga, tillfaller Socialnämnden.”

Och det var väl inte konstigt, att socialnämnden fick det statliga bidraget på sammanlagt 3 miljoner. Ansvaret för de ensamkommande ligger ju på socialnämnden. Det konstiga var vad socialnämnden skulle använda pengarna till… Det var inte för att de ensamkommande skulle få bo kvar i HVB-hemmen eller i stödboendet…

Ur underlaget till kommunfullmäktige i ärendet:

restad”I Vänersborg ligger Migrationsverkets anläggningsboende Restad Gård vilket innebär att de ungdomar som fyller 18 år under asylprocessen eller blir åldersuppskrivna inte behöver lämna kommunen då de förflyttas till ett boende inom kommunen.”

Visst, det finns att asylboende på Restad Gård som ligger i Vänersborgs kommun. Men det är ett privat boende som Migrationsverket betalar för. Det har inget med kommunen att göra. Mer än att det då råkar ligga i Vänersborg…

Socialnämnden vill istället använda pengarna:

”för att täcka de hyreskostnader för den fastighet som nämnden hyr på Restad Gård för att möjliggöra egen lägenhet för de ensamkommande ungdomarna.”

studiesDet är en stor skillnad mellan att bo i ett eget rum och ha tillgång till stödjande personal eller att dela ett rum med tre andra, som kan vara flyktingar i en helt annan ålder och med helt annan bakgrund. I varje fall för den som vill fortsätta med utbildningen på gymnasieskolan.

Socialnämnden skriver också att den ser att:

”försörjningsstödet kan komma att öka då statsbidrag (750 kr/dygn) för de över 21 år inte längre kommer kommunen till del.”

Var det detta som regeringen hade i tankarna när statsbidraget infördes? Vänsterpartiet och miljöpartiet anser inte det.

V_logga_mindreI kommunfullmäktige reserverade sig Vänsterpartiet mot beslutet (V reserverade sig också i kommunstyrelsen och hade ett yrkande i socialnämnden) och menade:

”Det framgår [av socialnämndens beslut] att det handlar om ungdomar som har fått sin ansökan prövad och blivit beviljade uppehållstillstånd och därefter valt att stanna kvar i Vänersborg.”

utropstecken_tvaVänsterpartiet hävdade att socialnämnden använde pengarna på ett sätt som inte var menat av regering och riksdag – att pengarna användes till ungdomar som inte längre var i asylprocessen utan hade fått (tillfälliga) uppehållstillstånd och därmed blivit folkbokförda i vår kommun. Partiets bestämda åsikt var att det tillfälliga kommunbidraget var avsett att användas för ungdomar som var kvar i den utdragna asylprocessen och nu fyllde 18 år eller blev åldersuppskrivna.

Socialnämnden använder inte det tillfälliga kommunbidraget i enlighet med regeringens förslag och riksdagens beslut.

mpMiljöpartiet yrkade redan i oktober i socialnämnden, med vänsterpartiets stöd, i stället att de statliga pengarna skulle användas till att:

”möjliggöra kvarboende i kommunal regi för de som fyller 18 eller åldersuppskrivs under asylprocessen. De ska inte överföras till Migrationsverkets anläggningsboenden om de ansöker om att få stanna i någon av kommunens boendeformer som bedöms lämpligt. Kravet ska vara att ungdomen är inskrivna i gymnasieskolan. Varje ansökan ska fortfarande prövas individuellt men Sol 4 kap 2 paragrafen tillämpas. Stöd ska utgå vid liknande behov som för alla ungdomar i åldersgruppen som fått uppehållstillstånd eller andra som saknar föräldrastöd, för att ge samma förutsättningar att klara livet och skolan. Behoven kan tillgodoses med HVB, stödboenden, familjehem eller studentrum med sattelitinsatser för vägledning. Biståndet kan pågå som längst tills det finns en lagakraftvunnen dom i asylprocessen.”

revisorLutz Rininsland (V) skickade i början av veckan ett mail till kommunens revisorer. Rininsland skriver:

”Socialnämndens underlag gör klart att förvaltningens förslag avser att finansiera kommunala åtaganden som tillhör ”ekonomiskt bistånd” för ensamkommande unga som tidigare har fått ett beslut på sin ansökan.
Bidraget används därmed uteslutande för personer som har sin folkbokföringsadress i Vänersborg, inte som avsikten varit, att stödja Vänersborgs kommun i dess arbete med ungdomar som finns kvar i asylprocessen på grund av den utdragna behandlingstiden för deras ansökan.
Jag uppskattar ett besked från kommunens revisorer om och hur min framställning kommer att beaktas.”

Samma mail skickades för övrigt också till riksdagens socialförsäkringsutskott och finansdepartementet, som i regeringen har ansvar för det tillfälliga kommunbidraget.

vellingeI mellandagarna, innan Trettondagen, kunde vi läsa om hur moderater och sverigedemokrater i Vellinge röstade igenom att statsbidraget till boende för ensamkommande skulle användas till annan verksamhet. (Se ”Vellinge lägger vantarna på statsbidrag för ensamkommande”.) Alla andra partier röstade emot… I Vänersborgs fullmäktige röstade däremot både socialdemokrater och centerpartister på kommunstyrelsens och socialnämndens förslag… Sammanlagt 35 ledamöter… Endast 16 ledamöter, från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna samt 3 socialdemokrater, röstade nej.

Beslutet i Vellinge har fått stor uppmärksamhet. Frågan är om inte beslutet i Vänersborg också borde få det…

Svar från Wargön Innovation

8 januari, 2018 1 kommentar

I fredags skrev jag en blogg om Wargön Innovation (se ”Tankar kring Wargön Innovation”). Jag har fått ett svar från Wargön Innovation som menar att det fanns ett antal sakfel i bloggen, närmare bestämt fyra stycken…

1Wargön Innovation kan väl hålla med om att insamlingen i Vargön ska skapa en slags ”bykänsla” för projektet, men vill lyfta fram att insamlingen är en del av:

”processen att undersöka vilka material som kommer in när vi ber om alla textilier, även de som normalt sett skulle hamna i soptunnan och gå till förbränning.”

Wargön Innovation vill också framhålla att projektet samverkar i insamling och sortering med bland andra Emmaus och Röda Korset, som tar hand om de textilier som går att återbruka.

Det var kanske inte ett direkt sakfel från min sida, utan mer av en komplettering från Wargön Innovation.

2Wargön Innovation menar vidare att det inte är ett privat företag, utan ett utvecklingsprojekt. Och det är helt riktigt. Projektet drivs med medel från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun.

Wargön Innovation skriver vidare:

”Att kommuner engagerar sig i utvecklingsprojekt är inte ovanligt och ofta en förutsättning för att åstadkomma positiv förändring.”

Och så kan det kanske vara. Jag har själv röstat för 24,8 milj kr till projektet…

pengar6Men det är intressant vad som menas med att ”kommunen engagerar sig”. Jag kan väl själv tycka att 24,8 milj för uppförandet av en byggnad i Wargön är tillräckligt. Särskilt när man betänker att kommunen dessutom investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen också köpte Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 milj år 2010…

Kommunen engagerade sig i klädinsamlingen. Kommunens Utvecklingskontor har nämligen meddelat att det står för kostnaden av insamlingen. Det var:

wargoninnovations”inom ramen för det åtagande Vänersborgs kommun gjort i projekt Wargön Innovation.”

I det beslut som fullmäktige fattade den 22 februari 2017 så handlade det ”bara” om att tillhandahålla en byggnad. Men det finns ett projektavtal mellan Wargön Innovation och Vänersborgs kommun, det finns det. Avtalet löper till den 4 april i år och där står det:

”Projektpartner medverkar i Projektet med in-kind motsvarande en summa om 100.000 kronor i enlighet med ansökan.”

Det är väl inte helt solklart vad som menas med denna skrivning. Men ”in-kind” betyder typ ”i natura” och ”projektpartner” är Vänersborgs kommun. Det finns väl därför skäl att förutsätta att det är de här 100.000 kronorna som har betalat klädinsamlingen. Och så kan nog avtalet tolkas… Däremot meddelar Utvecklingskontoret att Wargön Innovation själva har skickat ut ”klädpåsarna”.

Och det var ju bra att få klarhet i de här sakerna.

3Sedan har Wargön Innovation synpunkter på det här med sorteringstekniken, och skriver:

”Att nå målet om hållbar textil är en komplex fråga. Att det nu pågår flera projekt kring textilsortering är bra, det handlar om komplexa problem där flera olika tekniska, ekonomiska och logistiska lösningar behöver prövas ut. Vi samverkar med många olika parter på området och en framtida anläggning för textilsortering kommer att innehålla en mängd olika tekniker. Vi har självklart kontakt med övriga initiativ i Sverige.”

Och egentligen skrev jag nog inget annat. Jag skrev faktiskt:

”Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.”

Så det var väl egentligen inte heller något direkt sakfel… Men jag noterar att jag ser det mer som om teknikprojekten konkurrerar med varandra, medan Wargön Innovation betonar ”vi-tillsammans”.

4Och så var det den fjärde och sista ”rättelsen”.

”Wargön Innovation har aldrig utlovat 400 jobb i Vargön. Offentligt finansierad verksamhet likt vår kan inte göra sådana utfästelser. Däremot samverkar vi med och stödjer innovatörer och entreprenörer vars verksamheter kommer att skapa nya arbetstillfällen med framtidens hållbara material.”

renewcell_loggaVem som har sagt vad, och var information och ”rykten” kommer ifrån kan vara svårt att få reda på. I det här fallet är det nog så att uppgiften kom från Re:newcell (ni vet företaget som skulle bygga en anläggning i Vargön, men som sedan flyttade till Kristinehamn istället) och återgavs på kommunens hemsida. Rätt ska vara rätt, uppgiften kom alltså inte från Wargön Innovation.

Jag tycker väl inte att bloggen innehöll fyra sakfel som Wargön Innovation hävdar, men, som sagt, rätt ska vara rätt. Med dagens kompletteringar från Wargön Innovation så hoppas jag i varje fall att mer fakta har kommit fram och att ytterligare ljus spridits över projektet. Som jag trots allt hoppas ska bli lyckat och att det verkligen händer något i Vargön som kommer att skapa fler arbetstillfällen. Annars har jag genom min röst varit med om att ”spela bort” 24,8 miljoner…

Partiernas hemsidor 2018

7 januari, 2018 Lämna en kommentar

I början av varje nytt år så brukar jag ta en koll på de lokala partiernas hemsidor. Jag tänkte upprätthålla denna tradition genom att göra samma sak i år också.

hemsidaÄven partierna håller hårt på traditionerna… I detta fall betyder det att inget görs åt hemsidorna. De lämnas vind för våg, de uppdateras inte. Det är egentligen värre än så, flera partier har överhuvudtaget inte längre någon hemsida. Och det trots att det finns mycket att skriva om i den lokala politiken. Och trots att valåret just har börjat och vänersborgarnas intresse för kommunalpolitik med all säkerhet ökar ju närmare valdagen vi kommer.

Jag skulle vilja påstå att de politiska partierna i Vänersborg inte tar sitt demokratiska uppdrag på allvar. För i det ingår som jag ser det att informera vänersborgarna om vad som händer i politiken och berätta om sina respektive partiers syn på dessa händelser

Det finns ett undantag.

V_logga_mindreVänsterpartiets hemsida är den enda som uppdateras kontinuerligt. Den har uppdaterats under hela förra året, flera gånger i veckan. På hemsidan kan man läsa om det mesta som händer i politikens Vänersborg, men även en del rikspolitik kommenteras. Det informeras också om när partiet har möten, vad partiets olika representanter heter osv.

minialliansen_updateModeraternas hemsida är nedlagd. Via Regionen hittar jag dock namnet på vänersborgsavdelningens ordförande – alltid något… (Klicka här). Kristdemokraterna har inte heller någon hemsida. Däremot möts man av meddelandet att det snart ska öppnas en…. Inte helt oväntat saknar det tredje partiet i minialliansen, liberalerna, också en hemsida. Eller rättare sagt, innehåll på sin hemsida. Däremot så ”speglas” de ytterst fåtaliga inlägg, som görs på liberalernas Facebookgrupp, på en för övrigt på kommunalpolitik tom hemsida.

sossarSocialdemokraternas hemsida är lik moderaternas. Man kan bara hitta namn på ordförande – och faktiskt namn och telefonnummer till expeditionen. Tidigare har man kunnat hitta äldre material på sidan, men det verkar vara borttaget nu.

c_nyDet andra partiet i det styrande blocket, centerpartiet, har faktiskt en hemsida. Men precis som med sin ”regeringspartner”, så finns det ingen lokal information på den. Klickar man på ”Kontaktpersoner” så får man fram Ingvar Håkanssons namn. Men ett klick på Håkansson leder varken till någon information eller bild. Däremot önskar centerpartiet God Jul och Gott Nytt År. Fast jag vet inte om detta ligger kvar sedan föregående år…

mpMiljöpartiets hemsida har inte uppdaterats på flera år. Den ser ut som inför valet 2014. Men det är väl så… När partiets ledande politiker får arvoderade poster så minskar intresset att upplysa vänersborgarna om vad som händer. Inte ens miljöpartiets ”medlemswebb” har uppdaterats… Och bloggarna som sidan länkar till är nedlagda…

SDSverigedemokraterna hade stora ambitioner med sin hemsida efter valframgången 2014. Men ambitionerna kom av sig. Sverigedemokraternas hemsida har inte uppdaterats på länge. Den mest aktuella nyheten är SD:s budgetförslag för år 2017. Det beslutet fattades år 2016… Det finns en del namnuppgifter och emailadresser på hemsidan. Det är säkert gamla uppgifter, men de kanske gäller än?

mbpOch till sist har vi Välfärdspartiet. Som nu har bytt namn till Medborgarpartiet. Söker man på ”medborgarpartiet” så verkar det finns flera partier runt om i landet som har detta namn. Hur som helst har partiet samma www-adress som tidigare, dvs ”valfardspartiet.se”. Även på denna sida hittar vi en del gammal ”skåpmat”. De flesta länkar fungerar dock inte. Däremot finns det faktiskt en nyinlagd möteskalender…

De politiska partierna i Vänersborg, med Vänsterpartiet som lysande undantag, lägger alltså inte två strån i kors för att på sina hemsidor informera vänersborgarna om politiken i kommunen. Det är för bedrövligt. Vi får se om det händer något med sidorna när vi närmar oss valet…

Kategorier:Hemsida

Tankar kring Wargön Innovation

5 januari, 2018 2 kommentarer

lidell_vgnKommunalrådet Gunnar Lidell (M) figurerar flitigt i TTELA nu för tiden. Det är nästan så att man inte tror att det finns några andra politiker i kommunen…

Idag skrev TTELA om att Förvaltningsrätten avslog Lidells överklagan av kommunfullmäktiges beslut från den 22 februari. Fullmäktiges beslut som innebar att Fastighets AB Vänersborg (ett kommunalt bolag) skulle uppföra en byggnad för projektet Wargön Innovation. Kostnaden för byggnaden inklusive tomtkostnaden beräknades uppgå till 24,8 milj kr. (Vänsterpartiet röstade, och under viss vånda jag också, för investeringen.)

forvaltningsrattenFörvaltningsrättens beslut var väntat. (Se ”Lidell överklagar KF-beslut”.) Rätten ansåg inte att beslutet, som Lidell gjorde gällande (citerat från TTELA):

”strider mot reglerna om statsstöd och att beslutet innebär ett otillåtet stöd till en enskild näringsidkare.”

Jag kan ändå inte låta bli att tycka att det ligger en del i Lidells argumentation när han säger till TTELA:

”jag tycker inte att det här är rätt sätt att använda skattepengar.”

WIJag har inte varit ute i hamnområdet i Vargön på sistone, men enligt uppgift går bygget och projektet enligt planerna. Däremot har jag sett att kommunen hjälper Wargön Innovation med att samla in kläder och textilier. Så här står det på Kretslopp och Vattens hemsida (se här):

”I samarbete med Vänersborgs kommun samlar Wargön Innovation in kläder och textilier i Vargön till ett sorteringsförsök där ny automatisk sorteringsteknik testas.”

Kretslopp och Vatten skickar hem en plastpåse, miljövänlig så klart, till 2.600 hushåll i Vargön. Varför det bara är till hushåll i Vargön vet jag inte. Kanske vill Wargön Innovation skapa en slags ”bykänsla” för projektet. Lördag den 13 januari kommer sedan Kretslopp och Vatten och hämtar påsarna, som då förhoppningsvis är fyllda med kläder och textilier.

Jag skrev och frågade Kretslopp och Vatten om de skickade en faktura för insamlingen till Wargön Innovation. Det gjorde de inte. Däremot skickade de en faktura till kommunens Utvecklingsenhet. Jag har inte fått svar från Utvecklingsenheten, än, vem som slutligen ska betala fakturan – kommunen eller Wargön Innovation.

wargoninnovationsDet är lite ”udda”, eller borde vara det i varje fall, att kommunen hjälper ett privat företag på detta sätt. Fast sådant har hänt i Vänersborg förr, inte helt sällan faktiskt… Det har också skett annonsering på kommunens hemsida, vilket jag förmodar är gratis för Wargön Innovation.

Insamlingen reser en del andra frågor också. Varför ska just Vargöborna göra en extra koll i garderoben efter gamla kläder när  projekt Wargön Innovation istället kunde vänt sig till stora klädcentraler, klädkedjor, tvätterier eller rent av icke säljbara kläder från Myrorna, Erikshjälpen, Röda Korset och andra sociala företag  och verksamheter?

Och har Wargön Innovation en maskin som kan sortera kläder och textilier? Det står nämligen så på Kretslopp och Vattens hemsida, vilket för övrigt är precis samma text som står på Wargön Innovations sida (se här):

”All textil som inte går att återanvända kommer att sorteras i en helt nyutvecklad sorteringsmaskin. Den kan sortera textil baserat på fiberkomposition, som exempelvis bomull, polyester och olika blandningar.”

textilierDet låter ju intressant. Från Wargön Innovation skriver man (källa: mailkorrespondens):

”I projektet ingår att utvärdera automatisk sortering av textil, dvs att med sensorer känna av vilket material en textil består av, bomull, polyester, ull, eller blandningar därav.”

För att genomföra denna del av projektet har Wargön Innovation skaffat en tillfällig lokal i Vargön och där placerat en liten pilotanläggning. Under en dryg månad (mitten januari-mitten februari) ska man sortera kläder och textilier på försök.

tre_kronorMen samtidigt utvecklas ju denna teknik på andra håll i Sverige. I t ex Stockholm var man tidigt ute inom textilåtervinning och sortering (se ”Projekt för textilsortering”, 22 januari 2015):

”Stockholm Vatten och Avfall är med i ett pilotprojekt i den absoluta framkanten när det gäller sorteringsteknik för textilåtervinning. Lämna dina kläder och andra textilier till återvinningscentralen i Bromma, så går de antingen till återbruk eller sorteras i en unik maskin efter vilka fibrer de innehåller för textilåtervinning.
Sorteringsmaskinen är trettio meter lång och kan med hjälp av optiska sensorer sortera textil utifrån vilka fibrer textilen består av.”

ivlI t ex Avesta pågår också ett projekt om textilåtervinning och sortering (se artikeln ”Här är tekniken som kan revolutionera textilåtervinningen” på Svenska Miljöinstitutets hemsida, 8 mars 2017):

”Automatisk istället för manuell sortering ger nya möjligheter för ökad textilåtervinning. I en unik pilotanläggning i Avesta är nu en trettio meter lång maskin på plats som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textilier utifrån olika fiberinnehåll.”

gul_klanning2Det tycks som om man är lite sent ute i Wargön, både när det gäller sorteringsmaskiner och textilåtervinning…

Så jag blir inte riktigt klok på projekt Wargön Innovation. Ibland får jag känslan, rätt eller fel, att det med jämna mellanrum kommer ”utspel” för att hålla projektet vid liv och kanske också få mer pengar av kommunen. Vem minns t ex inte löftena om 400 nya jobb för några år sedan. Eller den ”gula klänningen”.

Men på Wargön Innovation är de optimistiska. Samtidigt är de som arbetar oerhört positiva och kreativa. Men är de ute i rätt tid? Verkar det inte som om andra aktörer ligger längre fram?

fotsparJag vet inte, jag hoppas att jag har fel i mina tvivel. Jag hoppas verkligen att det åter ska bli verksamhet på industriområdet i Vargön och att nya arbetstillfällen skapas. Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.

Sedan har vi återigen den här diskussionen, om vart skattebetalarnas pengar ska gå – till lagstadgade verksamheter eller till annat. Men den tar vi en annan gång.

För övrigt svarar man på Wargön Innovation,  apropå det jag skrev ovan, att i projektet att ta fram lösningar för framtidens sorteringsanläggning för textil samt att utveckla affärsmodeller ingår parter som Röda Korset, Emmaus Björkå, Myrorna och Stadsmissionen, samt även Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Stena Recycling, Varnergruppen, KappAhl och Berendsen tvätteri.

Och det är ju bra.

Kategorier:M, Wargön Innovation

Vattenpalatset

3 januari, 2018 3 kommentarer

ttela_vattenpalatsetGårdagens TTELA innehöll inte bara en tämligen ”urballad” insändare (se ”Profilklasserna – en epilog?”). Den innehöll också, äntligen skulle jag vilja säga, en artikel om kostnaderna för Vattenpalatset. (Se ”Vänersborg täcker upp för Vattenpalatsets ökade kostnader”.)

Jag har genom åren skrivit en hel del om Vattenpalatset. Det var dock ett tag sedan sist. (Senaste gången var i september 2016; se ”Vattenpalatset Vänerparken AB”.) Det blev aldrig någon reaktion,  de båda betongblocken har liksom tittat åt ett annat håll. Och vi i Vänsterpartiet har inte heller drivit frågan. (Har det varit någon idé?)

gokunge_arenaArena Vänersborg kostar 20 milj kr netto per år för kommunen och Vattenpalatset omkring 7 milj kr. Sammanlagt 27 miljoner, varje år, på två objekt och verksamheter som inte är lagstadgade…

Vattenpalatset Vänerparken AB är ett helägt kommunalt aktiebolag. Det vattenpalatsetloggaägs till 100 procent av Vänersborgs kommun. (Fastigheterna på Vänerparken ägs av Intea Fastigheter AB.) Det betyder att så fort det behövs pengar till bolaget så är det Vänersborgs skattebetalare som får stå för notan. De senaste 10-12 åren har kommunen varje år betalat ut ett förlusttäckningsbidrag på mellan 6 och 7 miljoner kronor till Vattenpalatset Vänerparken. Och i år, 2018, ska kommunen betala 7,6 milj i förlusttäckningsbidrag. Dessutom har kommunen genom nyemissioner av aktier betalat ytterligare pengar till Vattenpalatset. Det handlar om 7 miljoner kr sedan badet öppnade i maj 1991.

Jag har inte räknat på alla år, men det rör sig åtminstone om att kommunen har betalat netto 100 milj kr till Vattenpalatset sammanlagt under åren.

pengapaseNu säger jag inte att det är felaktigt använda pengar. Så t ex behövs antagligen Vattenpalatset för skolornas simskoleverksamhet. Men Vänersborgs kommun har bara en påse med pengar. Och dessa pengar ska räcka till all kommunal verksamhet. Förskolan och skolan, de äldre och sjuka, gator och fastigheter osv osv – alla kommunens verksamheter ska ha pengar. Och vi vet att behoven är skriande på många håll.

Att i det läget satsa så många miljoner på en icke-lagstadgad verksamhet, som typ Vattenpalatset (och Arena Vänersborg), kan, och måste, diskuteras…

1Min åsikt är att de lagstadgade verksamheterna, som till exempel vård, skola och omsorg, måste gå i första hand. Om det finns pengar över, vilket det kommer att göra, så kan de gå till sådant som inte är lagstadgat. För visst finns det massor av kommunal verksamhet som inte är lagstadgad som är bra och som höjer livskvaliteten för vänersborgarna. Som Vattenpalatset. Men finns det inga pengar kvar i den kommunala pengapåsen till allt så…

Det här är en mycket viktig och grundläggande diskussion tycker jag. Ska vi hoppas att partierna inför höstens val förutsättningslöst kommer att diskutera hur skattebetalarnas pengar ska användas?

Kategorier:Vattenpalatset
%d bloggare gillar detta: