Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC

10 februari, 2019 1 kommentar

För min del är nästa vecka unik. Inte ett politiskt möte på hela veckan, varken i kommunen eller Vänsterpartiet. Det skulle ha varit kommunfullmäktige på onsdag, men det blev inställt på grund av för få ärenden. Och trots att det drabbade Vänsterpartiet, och mig själv personligen, så var det ett riktigt beslut som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) fattade.

Ett sammanträde med fullmäktige kostar i runda tal 100.000 kr med lokalhyra, fika, arvoden etc. Det är mycket pengar, särskilt i dessa tider. Tyvärr innebär beslutet att de fyllnadsval som skulle genomföras, bland annat av mig som ersättare i Kunskapsförbundet Väst, blir försenade en månad.

Den från politik lediga helgen utnyttjades till att bese VHC mot Olofström. Det var ett tag sedan jag var i hockeyhallen faktiskt. Förr var det mitt ”tredje hem”, efter Skräcklan och Dalboskolan. Min son spelade nämligen ishockey i bortåt, vad var det?, 10-12 år…

Jag blev onekligen lite nostalgisk när jag trädde in i hallen – samma cafeteria, Percy som speaker och naturligtvis Bosse Tallbo vid ”rinkside”. Tallbo visade mig den nya sittläktaren och jag fick äran att sitta där under sistaperioden. Varma och go’a stolar…

VHC är Västergötlands nästa största hockeyklubb med nästan 400 aktiva spelare. Jag rekommenderar alla att ta en (minst) billott när Tallbo och VHC:arna dyker upp vid Gågatekrysset framåt slutet av april. Överskottet går till ungdomssektionen. För övrigt fick ungdomarna från VHC ett välkommet ekonomiskt bidrag från Odd Fellows idag.

Det är jämnt i mitten av tabellen, AllTvåan Södra, så dagens vinst för de gulsvarta var viktig. Matchen slutade 5-0 till Vänersborgs Hockey Club, efter en strålande förstaperiod (slutade 3-0).

Det blir dock andra politiska möten kommande vecka. De fem ”viktigaste” politikerna i kommunen, dvs ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Henrik Harlitz (M) – har möte imorgon måndag. Vad KSAU ska diskutera har jag ingen aning om, men frågor som tas upp brukar hamna på kommunstyrelsens bord några veckor senare. (Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är den 27 februari.)

Lutz Rininsland (V) är på sin blogg tidigare ute än många andra. (Rininsland är inte längre ”redaktör” och ansvarig för partiets hemsida.) Han beskriver i sin blogg vad förvaltningarna och tjänstemännen arbetar med och som snart hamnar hos politikerna ”på allvar”. Det jobbas just nu med årets viktigaste ärende – Mål- och Resursplanen 2020-2022, dvs budgeten för nästa år. Du kan med fördel läsa ”Inte i juni, bättre i november”, ”Nu är det på gång” och imorgon kommer fortsättningen på den sistnämnda bloggen (se ”Vad får vi veta om MRP 2020?”; 11/2).

På fredag ska budgetberedningen träffas igen (=KSAU och en representant från varje parti som inte är representerade i KSAU). Då bör partierna ha meddelat sin syn på budgetläget och de olika nämndernas och förvaltningarnas redovisningar. Den 27 februari ska kommunstyrelsen sedan besluta om nämndernas ”budgetramar”. Det är ingen överdrift att påstå att det ser tufft ut. Nämnderna, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, brottas med stora problem. Verksamheterna kräver betydligt mer pengar, pengar som ”inte finns”. I varje fall inte om inget drastiskt görs… Den antagna M-KD-budgeten (i riksdagen) gör det inte heller lättare för kommunerna. Slutgiltigt beslut om budgeten fattas av kommunfullmäktige i juni.

Imorgon måndag har även miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträde.

Nämnden har egentligen bara två ”riktiga” ärenden, ”Svar på motion om upprättade av naturreservat längs Göta älv och Lillån till Restad Gård” och ”Yttrande över Samråd om detaljplan för Källeberg”.

Miljöpartiet har i en motion från 22 augusti 2018 föreslagit att kommunen inrättar ett naturreservat längs älven och Lillån. Miljöpartiet griper egentligen efter det sista halmstrået för att bevara Mariedal Östra. (Kanske är partiet för övrigt inte ensamt om det.)

Mariedal Östra har varit på tapeten i snart 10 år tror jag. Det finns en detaljplan för området och det är egentligen bara för politikerna att trycka på knappen. Men i många viktiga omröstningar de senaste åren så har miljöpartiet kunnat agera vågmästare. Och då har partiet egentligen gått med på allt de andra partierna har föreslagit – mot att Mariedal Östra inte exploaterades.

I nämndens underlag imorgon så presenteras en karta från kommunens Grönplan. På kartan har förvaltningen markerat områden med kända naturvärden och/eller sociala värden.

Förvaltningen har inte markerat området där det finns en detaljplan, dvs Mariedal Östra – se nedan.

Mariedal Östra är alltså inte markerat på kartan från Grönplanen. Det är således inte ett område med ”kända naturvärden och/eller sociala värden”.  Som miljöpartiet anser i sin motion.

Jag vet inte hur nämnden tänker kring naturreservatet. En gissning är att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut:

”1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att delvis (OBS! Notera ordet ”delvis”; min anm) bifalla motionen genom att gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors.”

”2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka ytterligare delar av det område som föreslås i motionen som skulle kunna ingå i ett naturreservat.”

”3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”

Det finns anledning att återkomma till denna fråga, om inte annat den dag ärendet kommer upp i fullmäktige.

Det andra ärendet har också dragits i långbänk. Det finns som synes många sådana frågor i kommunen. Denna gång handlar det om Dahlbergs Slakteri – fast liksom indirekt.

Det har arbetats fram en detaljplan för Källeberg i Brålanda – se nedan (pilen pekar på Dahlbergs Slakteri).

I underlaget står det om syftet med planen:

”utveckla ett nytt bostadsområde i Brålanda, i ett attraktivt läge med närhet till det framtida tågstoppet. Planen möjliggör för bostadsbyggande i olika former; flerbostadshus, mindre rad-/parhus samt småhus. Planen möjliggör även för park- och grönområde, torgyta, skolverksamhet samt centrum- och verksamhetsområde samt säkerställer infarter, vägar och stråk inom området.”

Det är egentligen bara ett problem med planområdet – Dahlbergs Slakteri…

I underlaget står det:

”I dagsläget förekommer luktstörningar från Dahlbergs slakteri, främst från hanteringen av slaktavfall. De största störningarna finns inom en radie av 200 m men luktstörning förekommer även på större avstånd och kan påverka planområdet. Ett stort antal klagomål har inkommit till miljö- och hälsa. Störande lukt kan bedömas som olägenhet för människors hälsa om den uppnår en viss styrka och frekvens.”

Även Toppfrys ligger i närheten av området, och även från detta företag finns det risk att det kan bli störningar, t ex luktstörningar. Förvaltningen anser därför att en utredning behöver göras med avseende på lukt mm från slakteriet och Toppfrys.

Det finns som sagt anledning att återkomma även till detta ärende.

Kommunal upphandling

7 februari, 2019 1 kommentar

I tisdags var det utbildning för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kanslichef och biträdande kommundirektör Katrin Siverby redogjorde engagerat, entusiastiskt och mycket kunnigt (naturligtvis!) för de regler och lagar som ligger till grund för kommunens verksamhet. Det handlade bland annat om kommunallagen och förvaltningslagen. Det var som vanligt en mycket givande föreläsning, där deltagarna från nämnden hade möjlighet att ställa frågor. Tyvärr var inte alla ledamöter och ersättare på plats. (Det kan ha berott på kollisioner i kalendrarna.)

Under kanslichefens genomgång ställde nämndens ordförande Mats Andersson (C) en mycket intressant fråga. Den handlade om upphandling. Och är det något som ofta skapar irritation bland kommunens anställda är det upphandlingar som resulterar i priser som ligger högre än hos andra leverantörer. Det kan handla om IT-utrustning som ofta kan köpas för bra mycket lägre priser på Överby eller Torp… Men det handlar också om interndebiteringar i kommunen när det gäller t ex städ och vaktmästeri. Vi, eller i varje fall undertecknad, känner många gånger att det ”rinner ut” onödigt mycket pengar från barn- och utbildningsnämnden till andra nämnder, i synnerhet till samhällsbyggnadsnämnden…

Men framför allt handlar det om en annan upphandling, och det var det som Andersson frågade om…

Det finns många lokala företag och entreprenörer som har funderingar kring kommunala jobb. Det kan handla om företagare som anser sig kunna utföra t ex grävarbeten betydligt snabbare och billigare än kommunen själv.

Mats Andersson nämnde kommuner som har lite annorlunda regler kring det här. Bengtsfors kommun är ett exempel. I Bengtsfors finns det något som kallas ”utmanarrätt”.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver utmanarrätt, eller utmaningsrätt, på detta sätt (se ”Utmaningsrätt eller utmanarrätt”):

”en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.”

Tanken är att pröva och förbättra den kommunala verksamheten både kostnads- och kvalitetsmässigt. Det betyder att en kommun kan ge lokala (eller andra) företagare möjlighet att lämna önskemål om att utföra arbeten som annars skulle ha gjorts i kommunal regi.

SKL skriver att utmaningsrätt innebär att:

”Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.”

Kommunens syfte är självklart att använda kommuninvånarnas skattepengar så effektivt som möjligt.

Bengtsfors är en kommun som har infört utmanarrätt. Bengtsfors skriver så här på sin hemsida:

”Om du anser att du kan driva en verksamhet bättre eller billigare än kommunen har du möjlighet att utnyttja den så kallade utmanarrätten.”

Om något företag antar utmaningen så prövar och utreder kommunen om det finns möjlighet att tillämpa utmaningsrätten. Sedan beslutar kommunstyrelsen (i Bengtsfors) om verksamheten ska konkurrensutsättas.

Det betyder vad jag förstår att kommunen helt och hållet själv bestämmer vilka områden/vilka projekt som ska konkurrensutsättas. Det står följaktligen kommunen fritt att avslå utmaningen. Det är beroende av ett politiskt beslut i varje enskilt fall.

Det handlar därför inte om, som jag ser det, att privatisera kommunens verksamheter. För min del är jag som ”god vänsterpartist” absolut motståndare till att privatisera välfärden. Det ska inte vara så att t ex förskola, skola eller äldrevård ska konkurrensutsättas för att skapa vinster till olika riskkapitalister. Det handlar istället om, i varje fall som jag tolkar (och vill ha) det, att företag kan få utföra begränsade och väl definierade projekt med tydliga direktiv, framför allt av ”teknisk-praktisk” karaktär, t ex grävarbeten. För övrigt arbeten som i många fall redan nu utförs av externa utförare, i varje fall när de är i ”större skala” som t ex VA-dragningen längs Vänerkusten.

Jag kan inte på rak arm säga hur denna utmanarrätt ska utformas på ett rätt och riktigt sätt. Det blir naturligtvis också en del arbete med kravspecifikationer och anbud, det inser jag. Vilket i sin tur kan medföra risker för en viss byråkrati. Men vad jag förstår så är det i varje fall helt möjligt att undanta t ex välfärdstjänster. Det är viktigt.

Men det förefaller hur som helst som om kommunen och dess invånare och företag skulle kunna hitta en ”win-win”-situation. Därför borde kommunen åtminstone utreda frågan om att införa utmaningsrätt. Kommunen måste hitta sätt att spara pengar, så att mer kan satsas på barn och unga, gamla och sjuka.

För övrigt slutade utbildningsdagen för barn- och utbildningsnämndens ledamöter med att all (nästan) personal på barn- och utbildningsförvaltningen presenterade sig och redogjorde för vad de arbetade med. De uttalade också förväntningar på nämnden och dess ledamöter…

Presentationen var ett nytt grepp och det var väldigt trevligt att få ansikten på de namn man ser i utredningar, yttranden, mail etc.

Det var en bra och lärorik förmiddag – som gav upphov till en del oväntade tankar…

Väne Ryrs skola

5 februari, 2019 1 kommentar

Under veckan som gått har jag som bekant dykt ner i kommunens diarium. Där hittade jag inte bara kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 (se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar” och ”Mer om kommunens uthyrning”), utan också några enstaka handlingar om skolan i Väne Ryr. Jag började ögna i dem lite förstrött, men insåg ganska snabbt att det nog var lika bra att begära ut alla handlingar som hade med skolan att göra – från typ de senaste månaderna. Det verkade nämligen ha varit en del ”strul”.

Det var ganska många handlingar, hela 33 stycken…. De flesta handlingar bestod av mailväxlingar mellan föräldraföreningen i Väne Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var också ”inblandad”.

Idag fick jag se i TTELA att det tydligen inte bara har varit jag som tittat närmare på Väne Ryr. Ordförande Andersson intervjuades nämligen om stängningen av skolan… (Se ”Väne Ryrs grundskola är inne på sista terminen”.)

Bakgrundshistorien till intresset för skolan i Väne Ryr, och de många handlingarna i diariet, är naturligtvis besluten i kommunfullmäktige 2013 och framför allt 2017 om Väne Ryrs skola.

Den 30 januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att öppna förskola, förskoleklass och fritidshem i Väne Ryr höstterminen 2013. Dessutom skulle en grundskola 1-3 öppnas på försök i tre år hösten 2014. Jag var själv med och fattade beslutet, till skillnad från de borgerliga partierna (som styrde kommunen då) och sverigedemokraterna.

Det fanns emellertid ett villkor förknippat med grundskolans öppnade, ett mycket viktigt villkor…

Ur fullmäktiges beslut 2013:

”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”

Vi som stod bakom beslutet såg detta villkor mest som ”formalia”. Vi var helt övertygade om att skolan skulle locka till sig betydligt fler elever.

Det blev inte så. Det blev färre än 15 elever som valde och gick i skolan…

Det var en överraskning – och en besvikelse. Det visade sig att fler än hälften av barnen i ”upptagningsområdet” hade valt andra skolor, företrädesvis i Trollhättan. Vårdnadshavarna hade så att säga ”röstat med fötterna”. De hade därmed faktiskt också valt bort skolan i Väne Ryr. För i detta läge kunde ju rimligtvis inte kommunen fortsätta att bedriva skola.

Fullmäktiges beslut var otvetydigt. Skulle det i fortsättningen bedrivas skola 1-3 i Väne Ryr så krävdes det minst 15 elever. Vänsterpartiet stod för beslutet från 2013. Fullmäktiges villkor var inte uppfyllt och därför skulle skolverksamheten avvecklas.

Men så blev det inte riktigt…

Frågan om Väne Ryrskolans vara eller inte vara hamnade återigen i kommunfullmäktige. En majoritet i fullmäktige (S+C+MP+SD+VFP) ville i maj 2017 ge skolan en chans till. Det formella skälet för beslutet var (citerat från fullmäktiges underlag):

”den lokalbristsituation som för närvarande råder inom grundskolan och att det vore oekonomiskt och ogenomtänkt att i det sakläget stänga grundskoleverksamheten vid Väne-Ryrs skola.”

Den 23 maj 2017 förlängdes därför ”försökstiden” ytterligare två år. Med samma villkor som tidigare:

”Kommunfullmäktige förlänger prövotiden för öppethållande av grundskolan årskurs 1-3 i Väne-Ryr till år 2019 enligt samma premisser som framgår av fullmäktiges beslut 2013-01-30, § 1.”

Beslutet betydde att invånarna i Väne Ryr fick ytterligare två år på sig att visa att de ville ha kvar grundskolan 1-3 i Väne Ryr. Men samma villkor gällde alltså – skolverksamheten skulle upphöra om det fanns färre än 15 elever i åk 1-3 efter prövotidens utgång.

Så blev det då december 2018. Och det visade sig återigen att elevantalet understeg 15…

Den här gången var slutsatsen given. Fullmäktiges villkor om minst 15 elever var inte uppfyllt. Och det kunde bara betyda en sak – fullmäktiges beslut ska verkställas.

Det är viktigt att notera att det inte ankommer på fullmäktige att fatta ett nytt beslut, beslutet från 2017 ska helt enkelt verkställas. Och det är barn- och utbildningsnämndens uppgift, i praktiken barn- och utbildningsförvaltningens. Nämndens ordförande Mats Andersson (C) skrev i ett mail den 26 november 2018:

”frågan [är] redan avgjord i kommunfullmäktige och kommer inte att behandlas ytterligare i KF. Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att effektuera beslut i frågan efter sammanräkning av antalet elever.”

Det smärtade nog ordförande, som på sätt och vis är den som ”utverkade” att prövotiden skulle förlängas med två år, att de flesta vårdnadshavare i Väne Ryr återigen hade valt bort bygdens skola… (Precis som det smärtade vissa vänsterpartister redan 2017.)

I dagens TTELA-intervju framgår ordförande Anderssons vånda tydligt:

”Det är trist att grundskolan i Väne Ryr måste lägga ner och jag lider med barn och föräldrar.”

Mats Andersson (C) säger vidare i intervjun:

”Men kommunfullmäktiges riktlinjer är tydliga och de måste vi följa.”

Och det är helt riktigt. Men samtidigt är det viktigt att ha i minnet att Andersson och centerpartiet själva stod bakom just detta beslut i fullmäktige.

Den 17 december (2018) meddelade således förvaltningschefen de berörda vårdnadshavarna:

”Från och med höstterminens start 2019-08-19 kommer inte grundskola bedrivas i Väne Ryr. Grundskola omfattar förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem.”

Och rektorn på Öxnereds skola skrev till föräldrarna den 14 jan 2019:

”Inför höstterminen 2019 kommer nuvarande elever på Väne Ryrs skola att erbjudas skolplacering och fritidsplacering på Öxnered skola (se tidigare utskick från barn och utbildningsförvaltningen).”

Ryrskolans föräldraförening har haft synpunkter på tiden för ”elevräkningen”. Men jag har lite svårt att se logiken i vårdnadshavarnas resonemang. I fullmäktiges beslut står det tydligt ”till år 2019”. ”Till år 2019” betyder till och med den 31 december 2018. Således ”räknades” också eleverna i december. Och eleverna var alltså färre än 15.

Här vill jag återigen flika in en kommentar med anledning av dagens artikel i TTELA. Man kan nämligen få intrycket att skolverksamheten avvecklas därför att elevprognoserna för nästa läsår eller de kommande åren säger att det blir färre än 15 elever. Det är inte korrekt. Kommunfullmäktiges beslut 2017 innebar att det skulle gå minst 15 elever i Väne Ryr nu i december.

Det var självklart olämpligt att avveckla Väne Ryr-skolan vid det senaste årsskiftet, mitt i läsåret. Det hade inte varit bra varken för eleverna eller verksamheten. Därför beslutade BU-förvaltningen att inget skulle ske med skolan förrän läsåret slutade i juni. Först till hösten blir alltså Öxnereds skola Väne Ryr-elevernas ”hemskola”. Och då gäller naturligtvis samma regler kring t ex fritids och skolskjuts som för alla andra elever och vårdnadshavare i Vänersborg.

Jag förstår att de vårdnadshavare som har barn på skolan i Väne Ryr är besvikna. Skolan ligger förhållandevis nära hemmet, det är lätt att lämna och hämta barnen, de får gå i en liten skola etc.

Men fullmäktige har fattat beslut. Och trots att skolverksamhet 1-3 har pågått under 5 års tid så är alltså elevantalet fortfarande mindre än 15. De flesta vårdnadshavare har faktiskt valt bort skolan… Och det är inte försvarbart att bedriva en grundskola med så få elever. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt och det är inte försvarbart med tanke på barnen. Så få elever begränsar t ex antalet kompisar. Det får också negativa pedagogiska konsekvenser med så få elever uppdelade i tre årskurser.

I fortsättningen kommer det enbart att vara förskola i Väne Ryrs skola.

Kategorier:Skola, Skollokaler, Väne Ryr

Mer om kommunens uthyrning

3 februari, 2019 1 kommentar

Det har varit en händelserik helg på Sportcentrum.

Igår lördag vann Ryssland återigen VM-finalen i bandy. På övertid prickade Almaz Mirgazov in 6-5. Det var en rättvis seger trots besvikelsen i svensklägret. Och idag, söndag, firade kommunen sin 375:e födelsedag. Trots den inledande besvikelsen, strömmen gick, så blev det succé. A-hallen passade nämligen utmärkt för firandet. En stor scen var uppbyggd med stolar och bord framför. Det betydde att vänersborgarna kunde inmundiga Vänersborgsbakelsen samtidigt som de avnjöt informationen och underhållningen från scenen. Ett mycket bra grepp.

Först ut på scenen var den nye ordföranden i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S). Det visade sig att Augustsson hade växt upp i stort sett samma områden som undertecknad. Dock är Augustsson betydligt yngre så vi fick nog aldrig mötas varken på lekplatserna, skolorna eller fotbollsplanerna… Det visade sig också att Augustsson är ett entusiastisk bandy-fan. Vilket kanske inte var helt oväntat. Det verkar alla socialdemokrater i Vänersborg vara…

Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) intervjuades också från scenen. Levin firade inte bara kommunens födelsedag, hon blev också mormor idag! (Grattis Annalena!)

För övrigt visade många av kommunens nämnder och förvaltningar upp sig för allmänheten. De informerade och svarade på frågor. Många politiker var naturligtvis också på plats.

I veckan som gick dök jag som bekant ner i kommunens diarium. Där hittade jag bland annat kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019. Och den skrev jag om i min förra blogg. (Se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar”.)

Signaturen ”Rune” kommenterar ofta mina bloggar. Rune är mycket insatt i kommunala frågor. Det märks tydligt oavsett vilken blogg som hen än kommenterar. Och det visade Rune återigen i sin senaste kommentar. (Jag tycker egentligen att Rune borde börja blogga…)

Dessutom får Runes kommentar en hel del begravda politiska minnen att återuppstå…

Rune tycker inte att 17.250 kr i hyra för en elitseriematch i Arena Vänersborg är särskilt dyrt för IFK Vänersborg:

”… för denna hyra får IFK full support från kommunens personal. … Under cirka 6 timmar arbetstid mestadels utanför ordinarie dagtid är det flera vaktmästare, ismaskinsförare, etc arbetar. Efteråt ska dessutom kommunen städa arenan efter publik på ca 2000 personer, städa toaletter, duschutrymmen och ta hand avfall.”

Och det är klart, är det på detta sätt (vilket jag inte betvivlar) och man börjar räkna på det… Rune har nog inte helt fel. Matchhyran torde till stor del ätas upp…

Nu menar jag inte att kommunen snabbt ska höja hyran för IFK. Kommunen måste fortfarande göra en bra och rimlig avvägning mellan sina kostnader och servicen till allmänheten i form av stöd till kommunens föreningar. Den avvägningen måste kultur- och fritidsnämnden göra.

Rune tar upp fler saker i sin kommentar, bland annat reklamen.

Det finns mycket företagsreklam inne i arenan. Den har vi nog alla sett. Rune skriver att reklamen:

”genererar intäkter till IFK helt utanför kommunens kontroll trots att det är kommunens personal som ordnar uppsättning och nedtagning.”

Och är det så som Rune skriver, att IFK inte betalar kommunen för denna tjänst, så är det läge för omprövning.

När det gäller kommunens fortsatta gratisreklam för IFK:s matcher på sin hemsida så hoppas jag att ”någon” snart tar tag i detta. Den 29 mars 2018 beslutade ju kommunfullmäktige att anta Jonathan Axelssons (M) och min motion (V) ”gällande bidrag avseende marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”).

Fullmäktiges beslut innebar att Vänersborgs kommun ska utarbeta ett regelverk kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring. Alla bidrag som finns i kommunen ska också bli kända av alla och reglerna för att erhålla dem bli tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.

Jag har inte hört ett om ord om vad som har hänt med arbetet kring regelverket sedan fullmäktiges beslut för snart ett år sedan…

Rune fortsätter i sin bloggkommentar:

”Å hur var det nu igen… hur involverade är kommunen i arenans biljettsystem?”

Wow! Arenans biljettsystem. Den frågan hade jag helt glömt bort. Efter en sökning hittade jag följande i en blogg från den 9 april 2013 (se ”Uthyrningen av arenan”):

”Även frågan om biljettsystemet var uppe på mötet mellan kommunen och IFK. IFK ville diskutera också detta med kommunen. IFK vill nämligen att kommunen ska betala systemet. 455.627 kr. Det vill inte kommunen…”

Det var på den tiden mycket diskussion kring vem som skulle betala. Det fanns inga, vill jag minnas, skriftliga avtal utan allt hade gjorts upp mellan ”skål och vägg” mellan kommunen (läs S Anders Larsson, S) och IFK. Jag har ingen aning om vem som till slut betalade biljettsystemet. Kanske har Rune det. Det kan nog vara läge att ställa denna fråga till kultur- och fritidsnämnden…

Rune undrar också varför inte alla kommunens idrotts- och fritidsanläggningar finns med i kultur- och fritidsnämndens prislista. Det vågar inte jag svara på, kanske är det också en fråga att skicka vidare till kultur- och fritidsnämnden…?

Runes kommentar ger nog anledning till ännu fler frågor. Hen tar upp Brätte och skriver:

”Jag tänker bland annat på kommunens anläggning som är Brätte ridanläggning. Den verkar leva helt eget liv och VRF har satt sin egen prislista på uthyrning helt utan kommunens inblandning tillika stor fasadreklam på kommunens fastighet.
Täcker arrendet kommunens kostnader ? Varför arrenderas denna anläggning ut ?”

Jo då, även Brättes ridanläggning har diskuterats tidigare. Jag glömmer aldrig när jag fick en kommentar på en blogg för nästan exakt tre år sedan mitt under kommunens födelsedagsfirande(!) (7 feb 2016 – ”Ingen bra födelsedagspresent! Om rampen på Brätte.”). Kommunfullmäktige hade tidigare den veckan 2016 beslutat att bygga en ramp för människor med funktionsnedsättning på Brätte Ridskola. Kommentaren var (och den kom inte från Rune):

”Det finns en handikappramp, donerad av privatperson, längs med ena ridhuset.”

Kommunfullmäktige hade alltså beslutat om en ramp fast det redan fanns en…

Men det var inte det som Rune kommenterade. Det var bara jag som råkade minnas… Men det finns kanske hur som helst anledning att skicka Runes frågor vidare till kultur- och fritidsnämnden…

Runes kommentar på min förra blogg får mig att undra om det kanske inte är så att kultur- och fritidsnämnden borde ta sig en funderare och sedan diskutera frågorna kring uthyrning av kommunens fritidsanläggningar ett varv till – och ta ett helhetsgrepp. Som Rune avslutade sin kommentar:

”Det är rätt och riktigt att hyra ut kommunens lokaler och anläggningar för att täcka del av verksamhetskostnaden men det är lika viktigt att ”allt är med” så att det blir rättvist och transparent för de som hyr och inför kommunens skattebetalare.”

 

PS. Runes kommentar kan du läsa i sin helhet om du klickar här.

Hyra av kommunens fritidsanläggningar

2 februari, 2019 1 kommentar

I veckan återfanns kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 i diariet. Prislistan visar vad det kostar att hyra kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Och det gör ju de flesta av t ex kommunens idrottsföreningar.

Kommunen har självklart kostnader för anläggningarna. De kostar inte bara pengar när de anläggs. Eventuella lån ska betalas tillbaka med ränta. Fritidsanläggningarna inklusive omklädningsrum ska också skötas om; det ska städas, klippas gräs, göras rent, isar ska spolas upp och skötas etc. En del av dessa uppgifter tar föreningarna ibland själva hand om.

Kommunen tar ut hyror när föreningar vill använda anläggningarna – för att få täckning för sina kostnader. Det är inget konstigt.

Det är inte heller konstigt att kommunen ”subventionerar” hyrorna. Det kan bli alltför dyrt att ta ut full kostnadstäckning. Föreningarna drivs ideellt och kommunen ser gärna att invånarna håller sig i trim, särskilt ungdomarna. Det ligger i kommunens intresse att invånarnas hälsa blir bättre och att det finns fritidsaktiviteter. (Det är också därför som alla föreningar kan söka, och få, olika typer av bidrag.)

Det gäller därför för kommunen att göra en bra avvägning mellan kostnader och service till allmänheten. Hur väl kommunen lyckas kan det råda delade meningar om. Föreningarna tycker säkert att planhyrorna är alldeles för dyra och vem vet, en del skattebetalare tycker kanske att kommunen ska prioritera annat, som t ex skolor.

Det är svårt att uttala sig om huruvida kommunen har hamnat rätt i sin prislista, men man måste komma ihåg att det handlar om att just hitta den ”rätta” avvägningen mellan olika intressen.

Eftersom det finns ett stort intresse av kommunens jätteinvestering vid Sportcentrum kan det kanske vara lite extra intressant att titta på hyrpriserna för Arena Vänersborg.

Hyrorna för arenan varierar. Det kan bero på om det ligger is på pisten eller inte, om det är säsong eller inte, om det är idrott (företrädesvis bandy) eller andra evenemang. Det är också olika hyror om det är kommunen själv som hyr eller om det handlar om föreningar från andra kommuner.

Så här ser hyran för arenan ut på försäsongen:

Här är hyran för arenan under seriesäsongen:

 
IFK Vänersborg får betala ganska mycket för sina elitseriematcher. Det var nog till och med mer än vad jag hade trott. Det är också en väldig skillnad mellan elitseriematcher och övriga seniormatcher.

Det kan vara intressant att jämföra med vad själva arenan kostar. Den kostar netto 20 miljoner kronor per år. Det blir 54.794 kronor per dag – 2.283 per timme (natten inräknad). Det betyder att IFK:s matcher ger hyfsat bra intäkter till kommunen.

När det gäller externa lag så är upplägget annorlunda. Här får IFK Vänersborg, Blåsuts bandyklubb och Vargöns bandyklubb under försäsongen tider som de kan hyra ut. Och för arbetet med uthyrningen, och gott värdskap, utgår en ersättning till klubbarna på 20%.

 

Det är naturligtvis ett sätt för klubbarna att förstärka sin kassa, samtidigt som kommunen avlastas en del arbete. Jag vet inte om andra klubbar har liknade överenskommelser, t ex om någon extern förening vill hyra konstgräsplanen i Brålanda.

Den som vill hyra arenan för evenemang och konferenser får betala följande hyror:

 

Anm. I hyran ingår inte kostnaderna för golvbeläggning och tilläggsutrustning.


Det går också att enbart hyra konferensrum och/eller entrén, men de hyrorna redovisar jag inte. Sedan ska det också sägas att det kan ordnas ”specialhyror”:

”I särskilda fall när en kund bokar återkommande större evenemang eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang ska det vara möjligt att offerera på annan nivå än vad som grundprislistan anger.”

Det kan vara rimligt. Även om det kan vara svårt att avgöra vad som är ett ”viktigt arrangemang”. Kommunstyrelsen har t ex bestämt att bandy-VM är det.

Om någon inom Vänersborgs kommun, t ex någon nämnd eller förvaltning, hyr arenan för konferenser och evenemang så betalas bara halva hyran.

Det är väl också rimligt kan man tycka.

Och till sist, som en jämförelse – vilken hyra erlägger Vänersborgs IF och Vänersborgs FK för konstgräset på Vänersvallen Norra?


Vill du veta mer om hyror av kommunens fritidsanläggningar så kan du ladda ner hela prislistan från kultur- och fritidsnämnden här.

I dag spelar Sverige VM-final mot Ryssland kl 16.00 i arenan. Och imorgon firar Vänersborg sin 375-årsdag – fast i Idrottshusets A-hall.

Kommunstyrelsen!

30 januari, 2019 Lämna en kommentar

Så gjorde jag då en efterlängtad comeback i kommunstyrelsen…

Klockan 08.30 svingade ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och förklarade sammanträdet öppnat. Alla ledamöter och i stort sett alla ersättare var på plats, liksom kommundirektören, kansli- och ekonomichefen samt naturligtvis också kommunsekreteraren. Det var med andra ord kommunens ”höjdare”. Och så jag.

Hela förmiddagen fram till lunch liksom en stor del av eftermiddagen ägnades åt information. Ordförande Augustsson hade nog tänkt mötet som en slags introduktion för alla nya deltagare i styrelsen. Det fanns ju en del ”rookies” på plats. Så informerade kanslichef Siverby om kommunstyrelsens alla uppgifter, om kommunal- och förvaltningslagarna, jävsregler, offentliga handlingar etc.

Flera av kommunstyrelsens medlemmar skruvade märkbart på sig i sina stolar. Var jag som ledamot eller ersättare verkligen personligt ansvarig för alla kommunstyrelsens verksamheter och beslut? Inte kan jag väl vara det – det är ju omöjligt för mig att vara insatt i alla dessa frågor… Men visst är man ansvarig.

Det blev en diskussion om ansvar och ansvarsfrihet. Och flera av ledamöterna drog sig till minnes den gång då kommunfullmäktige inte gav barn- och utbildningsnämnden (som då hette barn- och ungdomsnämnden) ansvarsfrihet för arenabygget. Morgan Larsson (MBP) kunde inte förlika sig med tanken att de som hade röstat nej till arenan, och dessutom reserverat sig, inte beviljades ansvarsfrihet. Han tog orden ur min mun. Det var ju mig och Eva Lindgren (som då var ersättare i BUN och inte fick rösta i frågan överhuvudtaget) som Larsson tänkte på.

Det blev diskussion om detta. Jag gjorde mitt enda(!) inlägg på mötet i denna fråga (jag är ju bara ersättare). Jag fick upplysa styrelsen att Förvaltningsrätten, dit fullmäktiges beslut överklagades (av undertecknad), inte uttalade sig i sak i ansvarsfrihetsfrågan. Domstolen konstaterade bara att kommunfullmäktige fick fatta beslut i frågan om ansvarsfrihet. Och det var ju tämligen självklart. Rätten fegade alltså i sakfrågan när den avslog överklagandet och godkände fullmäktiges beslut. Här kan du för övrigt läsa min överklagan av Förvaltningsrättens dom. (Den är faktiskt intressant.)

Ansvar betyder att om en majoritet i kommunstyrelsen fattar huvudlösa beslut så är även de som röstat nej ansvariga. Och med ett sådant beslut kan faktiskt också ett personligt skadestånd följa… Vi får se om någon hoppar av kommunstyrelsen inför nästa sammanträde…

Kenneth Borgmalm (S) tog upp en annan aspekt av ansvarsfrihetsfrågan. Det handlade om kommunfullmäktige kunde besluta om ansvarsfrihet eller inte för ledamöter i ett kommunalförbund. Det Borgmalm hade i tankarna var när fullmäktige i maj 2016 röstade om han själv skulle få ansvarsfrihet för sin insats och sitt uppdrag i Kunskapsförbundet Väst. (Se ”KFV, minialliansen och ansvarsfrihet ”.) Nu fick Borgmalm ansvarsfrihet tack vare min och Vänsterpartiets ställningstagande, vilket avgjorde frågan. Flera i kommunstyrelsen tittade på Bo Carlsson (C) i sammanhanget, men ingen sa något. Carlsson fick ju inte ansvarsfrihet för sin roll som ordförande för NÄRF. Och när han inte avgick självmant så entledigades han pinsamt nog av kommunfullmäktige… (Se ”Ska Bo Carlsson (C) entledigas?”). Men den frågan var nog lite för känslig…

Vänersborgs kommun har en lång, men inte särskilt stolt historia, av kontroversiella och felaktiga beslut, och ibland extremt dyra beslut…

Kommunstyrelsen fick information om medborgarlöften. Det var kommunens säkerhetssamordnare Caroline Arvaker och kommunpolis Steve Johansson Sandén som höll i den. Det pratades bland annat om Sportcentrum, där det har blivit betydligt lugnare sedan polis och kommunen har satt in extra ”bevakning”. Däremot är det inte lika lugnt uppe i Brålanda, där det just nu finns problem med både narkotika och inbrott. Det verkade som om extra resurser ska sättas in där under året.

Kommundirektör Pascal Tshibanda informerade om kommunstyrelsens verksamhetsplan. Tshibanda betonade särskilt Vänersborgs dåliga skolresultat:

”Vänersborg är parkerat i bottenskiktet gällande skolresultat i Sverige.”

Tshibanda pratade klartext och jag hoppas att ledamöterna lyssnade ordentligt – och drog korrekta slutsatser av denna information… Tshibanda berättade också att kommunens utvecklingskontor har slagits samman med kommunkansliet.

En av kommunens utredare informerade om ”uppdragsavtal vuxenutbildning” (Kunskapsförbundet Väst) och controller Marie Karvonen berättade om internkontroll. Gunnar Lidell nämnde att minialliansen (M+L+KD) tänkte lägga ett kompletteringsyrkande om att extra fokus skulle läggas på Forum Vänersborg och Wargön Innovation år 2019. Det förslaget röstades sedermera ner på eftermiddagen med röstsiffrorna 8-7.

Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för det preliminära bokslutet för förra året. Det är fortfarande preliminärt, men resultatet blev ett överskott på 5 milj kr. Det var 20 milj kr sämre än budget och 76 milj mindre än 2017. Förklaringen var framför allt de ökade kostnaderna hos socialnämnden. Kommunen investerade för 248 milj kr förra året. Det var mycket…

De flesta ekonomer brukar för det mesta vara pessimistiska inför framtiden, Sannemalm är därvidlag inget undantag. Han räknade med en kommande avmattning av ekonomin och fortsatt sjunkande resultat i kommunsektorn.

Klockan 15.15 så startade till slut genomgången av ärendelistan.

Kommunstyrelsen fick reda på att de 6 milj kr som flyttades från Hallevibadet till en ny idrottshall på Sportcentrum inte innebar att något ska bli eftersatt på Hallevi. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Pengarna var inte specificerade och mycket har redan gjorts på anläggningen. Så alla besökare på Hallevibadet kan simma lugnt. (Jag vet, dålig vits…) Ordförande Augustsson meddelade också att de extra omklädningsrummen i den nya idrottshallen ”bara” kostar 2,5 milj kr. De andra 3,5 milj var avsedda för projektkostnader och oförutsedda uppgifter. Enligt vad jag uppfattade var bygget av hallen överklagat.

IT-dokumenten ”policy samt riktlinje för IT-utveckling och digitalisering” antogs med ett litet tillägg. (Se ”Hallevibadet, idrottshall och IT”.) Det var enligt kanslichefen bara början på ett helhetsgrepp på IT-avdelningen. Förändringen innebar att inte bara anställda skulle omfattas av den utbildning som krävdes, utan även förtroendevalda. Jag vill minnas att jag uttryckte önskemål om detta i min blogg…

Detaljplanerna för Öxnered/Skaven (se ”Öxnered/Skaven”) och Galeasen, Sanden Södra (se ”Detaljplan Galeasen, Sanden”), samt en detaljplan för kvarteret Katten (vid Arena Hotel) diskuterades inte. Kommunstyrelsen skulle ”bara” lämna ett yttrande om detaljplanerna som kommunkansliet hade författat. Själva detaljplanerna ska så småningom antas, eller avslås, i kommunfullmäktige. Då kommer det att bli mer diskussioner…

”Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2019” antogs också. Utan diskussion. Jag saknade kanske en diskussion om åtminstone en passus i planen:

”Kommundirektören ges i uppdrag att genomlysa verksamheten för att skapa en effektivare och mer rationell förvaltningsorganisation.”

Det här har vi som varit politiker i några mandatperioder hört och läst till leda. Min slutsats är att ska något drastiskt göras så måste hela styrsystemet förändras. Annars blir det bara ord. (Se alla mina bloggar om NPM.)

Och på tal om ord. I fullmäktiges budgetbeslut för 2019, som jag för övrigt reserverade mig mot, stod det att alla nämnder och styrelser ska:

”ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Det stod inget om detta i kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget. Gällde inte formuleringen kommunstyrelseförvaltningen?

Kommunstyrelsen antog en ”revidering av kommundirektörsinstruktion”. Instruktionen har kompletterats med en helt ny paragraf, ”Ansvar för kommundirektörens arbetsmiljö”. Den lyder:

”Kommunstyrelsens ordförande ansvarar för kommundirektörens arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågor gällande kommundirektören kan vid behov lyftas till personal-och förhandlingsutskottet (PFU).”

Det fanns säkert, som James Bucci (V) anmärkte, anledning till att den har tillkommit… (Se ”Marie Dahlin avgår”.)

Till slut var det val till ”Rådet för hälsa och social hållbarhet”. Mats Andersson (C), Kenneth Borgmalm (S), Henrik Harlitz (M) och Gunnar Henriksson (L) valdes. Andersson blir ordförande.

Och så var sammanträdet slut och det här var min första blogg ”inifrån” kommunstyrelsen. Jag räknar med att det i fortsättningen kommer en varje månad.

Kategorier:KS 2019

KS: Detaljplan Galeasen, Sanden

29 januari, 2019 Lämna en kommentar

Igår skrev jag om Öxnered/Skaven. (Se ”Öxnered/Skaven”.) En fastighetsägare hörde snabbt av sig och konstaterade att det finns fem fastighetsägare längs den tilltänkta matarvägen till Djupedalsvägen som inte fått gehör för sina synpunkter. Personen skriver att vägen i det nya förslaget ligger 4,2 meter från sovrumsfönstret i en av fastigheterna. Trafikflödet kommer att öka när planen förverkligas och människor flyttar in i området. Nu finns det ett 20-tal bofasta men det kommer att bli 750 fastigheter. Trafiken ska enligt trafikutredningen uppgå till 150 fordon i timmen under den mest ansatta tiden.

Personen är mycket missnöjd och känner sig, liksom de andra fastighetsägarna, överkörd. Hen menar att det finns alternativa lösningar, t ex att den planerade järnvägstunneln vid Öxnereds skola endast görs för GC-trafik och att infarten till området istället kommer från Brätte och Möjered. Som då måste anläggas innan inflyttning i Öxnered/Skaven.

Men det var inte det jag skulle skriva om idag, det var den detaljplan som jag nämnde igår – Detaljplan för Galeasen 1. Med andra ord, detaljplanen för en del av området på Sanden Södra. Och faktiskt hörde två personer av sig redan igår kväll med synpunkter. De var inte särskilt positiva, och det är i ärlighetens namn inte jag heller. (Jag har tidigare skrivit flera bloggar om planerna för Sanden – se t ex de senaste bloggarna ”Några ord om Sanden” och ”KF: Ja till Sanden”. Det finns hänvisning till samtliga bloggar i ämnet efter denna blogg.)

Den 20 september 2017 beslutade kommunfullmäktige om ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Det var ett relativt enigt fullmäktige, som efter en stunds debatterande, röstade igenom programmet. Det var bara Vänsterpartiet som röstade för en återremiss. Och då blev det naturligtvis ingen. Då yrkade Vänsterpartiet istället avslag på hela förslaget. Inte heller det fick gehör från kommunfullmäktige.

Det finns en rad problem med att bygga på Sanden. Här följer några frågor.

Hur ska kommunen hantera den situation som uppstår om och när markägare inte vill flytta sin verksamhet? Hur ser framtiden för hamnen ut? Hur ska översvämningsskydd och höjning av marknivå göras – och vem ska stå för kostnaderna om markägare inte vill vara med och bekosta dessa åtgärder? Vilka konsekvenser får skyddsavstånden? Vad kan riskerna för skred och sättningar medföra? Hur ser föroreningarna i marken ut? Vilka effekter på hälsa och säkerhet, med särskilt fokus på buller och vattenkvaliteten i Göta Älv, medför den ökade lokala trafikalstringen? Hur ska VA-nätets framtida utformning se ut? Vilka blir kostnaderna för att Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata? Vilka blir kostnaderna för de nya gång- och cykelbanorna och den planskilda korsningen? Vad kostar den eventuella bro som ska byggas över den gamla hamnkanalen?

De flesta problemen tycks fortfarande vara olösta. Jag ser inte att något underlag har tagits fram sedan sist som visar hur kommunen ska hantera alla dessa ”utmaningar”. Och det finns inte heller några nya kostnadsberäkningar… För det kommer att kosta mycket pengar… Det handlar säkerligen om hundratals miljoner kronor. Kommunen har förhoppningar om att fastighetsägarna, både de som redan finns på Sanden Södra (den största delen av marken är privatägd) och de blivande, ska vara med och betala. Men det finns redan flera mark- och fastighetsägare som har meddelat att de inte vill det…

Frågorna bör ha svar, tycker jag, innan någon del av Sanden börjar exploateras…

En annan viktig aspekt är att de bostäder som kommer att byggas på Sanden med all sannolikhet aldrig kommer att bli aktuella för det stora flertalet av alla dom som söker egen bostad. Sandens bostäder kommer att vara i en prisklass för sig. Dessutom kommer de kommunala kostnaderna att åderlåta kommunens kassa och göra andra investeringar svårare eller omöjliga att genomföra. Det kan vara pengar som skulle behövas till t ex förskolor och skolor eller helt enkelt till andra bostadsområden som Öxnered/Skaven – där ”vanligt folk” skulle kunna ha råd att bo.

Och det är väl de här två aspekterna, alla ”utmaningar” på Sanden och kommunens begränsade ekonomiska kassa, som gör ärendet så tveksamt.

Länsstyrelsen yttrade sig då det begav sig för snart två år sedan:

”Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Samrådsredogörelsen försökte ta udden ur Länsstyrelsens farhågor:

”… anser kommunen att ytterligare utredningar i detta skede inte behövs utan att nödvändiga utredningar tas fram tidigt i respektive detaljplaneskede då man vet vilken typ av användning som planeras inom olika områden.”

Kommunen anser alltså att det i detta skede inte behövs ”detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Sedan Sanden Södra behandlades i kommunfullmäktige förra gången har bara två nya utredningar gjorts – en trafikbullerutredning av Cedås Akustik, 2018-10-08, och en riskbedömning av Sweco, 2018-11-27 (kan hämtas här). Den sistnämnda utredningen handlar om riskerna från farligt gods.

Sweco skriver och det förutsätts i citatet att bensinstationen på Sanden försvinner:

”Beräkningar av från Prevecons tidigare riskanalys visar att individrisknivån i Vassbottenledens närhet från norra delen av området fram till korsningen Vassbottenleden/Brogatan (upp till ca 28 m från vägkanten) ligger på en nivå där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas. Bortom 28 meter är individrisknivån enligt Prevecon acceptabel och inga riskreducerande åtgärder krävs. … I nuläget bedöms att det inte transporteras betydlig mängd farligt gods söder om korsningen Vassbottenleden/Brogatan och att det därför inte är nödvändigt med riskreducerande åtgärder på denna sträcka. Dock kan det med rimlighetsprincipen argumenteras för att ändå vidta åtgärder eftersom vägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Sammantaget så bedöms den planerade bebyggelsen möjlig att genomföra ur ett riskperspektiv om hänsyn tas till de skyddsavstånd och åtgärder som föreslagits.”

Imorgon ska kommunstyrelsen alltså yttra sig över detaljplanen för en del av området – se karta nedan.

Det kan väl också nämnas att fastigheten Galeasen 1 är i privat ägo. Resten av planområdet ägs dock av kommunen. Bensinstationen upplåts av kommunen med arrendeavtal.

Så här är det tänkt att bli i det område som detaljplanen ska gälla:

”Planförslaget innebär att ca 120 lägenheter kan uppföras i form av flerbostadshus på ytan mellan Gamla Hamnkanalen och Brogatan. De tillkommande byggnaderna ges möjlighet till en variation mellan 4-9 våningar, där de lägre våningsantalen är placerade i anslutning till Gamla Hamnkanalen för att sedan öka i våningsantal mot väster och sedan trappas ner igen mot Brogatan.”

Planförslaget innebär att både blomsteraffären och bensinstationen tas bort.

Det är en hel del som intresserade byggnadsherrar, och kommunen, måste tänka på innan byggena på området kan bli verklighet. Jag återger några punkter från förslaget till detaljplan. (Fetstilen är min. Den visar utredningar som ska göras, men ännu inte har gjorts, och några i mitt tycke ännu mer ”intressanta” detaljer än andra.)

”Planområdet ligger inom det område som föreslås som primär skyddszon för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde.”
”Sedan 2011 pågår ett arbete med att ta fram vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv, vilket kan påverka aktuellt planområde. Det är först när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter och beslutet vunnit laga kraft som bestämmelserna börjar gälla.”
”Med anledning av att planområdet ligger inom föreslagen primär skyddszon för vattenskyddsområde kan restriktioner för bland annat markarbeten, hantering av dagvatten och hantering av material som kan medföra/innehålla föroreningar komma att gälla inom området när länsstyrelsen beslutat om vattenskyddsområdet och föreskrifter.”
”Marken inom planområdet är flack med en marknivå kring + 46 i höjdsystem RH2000. Byggnadernas funktion ska klaras även om det blir en översvämning. Under hösten 2017 har SMHI tagit fram nya beräkningar för Vänern. De anger att bostäder inte ska placeras lägre än 47,22 i RH2000. Tillgängligheten till och från planområdet är säkerställt genom att Vassbottenleden, vid bron över Hamnkanalen, ligger på en höjd av +47,5 i RH2000 (
=28 cm!!; min anm) och i det läget kan användas för tillkomst till planområdet.”
”Plankartan reglerar lägsta höjd för golvnivå för bostäder, placering av entréer och utförande av byggnader under nivån +47,22 (RH2000) för att säkerställa byggnadernas funktion om Vänern stiger till +47,22. Det innebär att golvnivå för bostäder behöver placeras ca 1,5 m över den befintliga marknivån som ligger på ca +46. Bostäder ska kunna utrymmas mot söder där marknivån är högst vid översvämning. Lokaler kan finnas i markplan, men behöver då anordnas med översvämningsskydd.”
”Vänern förväntas stiga i framtiden och höjdsättningen inom fastigheten behöver anpassas till framtida förutsättningar. Utifrån framtagna förslag på översvämningsskydd kommer dagvattenutredningen undersöka om instängda områden för avledning av ytligt dagvatten risker att skapas, så som vid skyfall.”
”Ny bebyggelse ska tillåtas endast om dränering kan ordnas vid de dimensionerande vattennivåer som anges i kommunens Översvämningsprogram.”
”Planen möjliggör att gården blir upphöjd i förhållande till omgivande marknivå för att klara översvämningsrisken.”
”En dagvattenutredning kommer att utföras innan granskning av planen.”
”Avledning av skyfall inom fastigheten ska utredas så att skador på byggnader undviks. Påverkan från och på omkringliggande bebyggelse utreds ur skyfallssynpunkt.”
”Syftet är att inte belasta befintligt ledningssystem med ökade flöden som ofta uppstår vid exploateringar samt att inte försämra för recipienten. En beräkning av hur stora flöden som den aktuella exploateringen medför jämfört med dagens flöden från planområdet kommer ingå i utredning. Jämförelse mellan flöden före och efter exploatering kommer genomföras.”
”De översta 3-4 m av friktionsjorden består troligtvis av muddringsmassor från anläggandet av Gamla Hamnkanalen.”
Detaljerad stabilitetsutredning kommer tas fram inför granskning. … Friktionsjorden kan omlagras och deformeras vid vibrerande arbeten som pålnings- eller spontningsarbeten. Leran är mycket sättningskänslig, sannolikt pågår krypsättningar i hela lerprofilen.”
”Tillkommande flerbostadshus rekommenderas generellt att grundläggas med spetsburna prefabricerade betongpålar. Pålarna ska dimensioneras för fullt utvecklad påhängslast. Vid mycket stora djup till fast botten (30-50 m) och/eller i kombination med höga byggnadslaster kan annan påltyp som grövre stålrörs- eller stålkärnepålar erfordras med hänsyn till påhängslasternas storlek.”
”Skyddsföreskrifter kan komma att gälla efter att Länsstyrelsen fattat beslut om vattenskyddsområdet. Sanering av marken kommer krävas i samband med exploatering.”
Föroreningshalter och -mängder före och efter exploateringen kommer beräknas. Exploatering ska inte försämra recipientens förutsättningar för att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Eventuella reningsåtgärder kommer föreslås i utredningen. Förslaget till nya vattenskyddsföreskrifter kommer att beaktas.”
”Dagvattnet inom planområdet ska så långt möjligt tas om hand lokalt så att föroreningar inte når Vassbotten.”
Efterbehandling av förorenad mark kommer att krävas i samband med exploatering av planområdet. För bedömning av slutlig omfattning erfordras vidare utredning och samråd med tillsynsmyndighet.”
”I två fall påträffas i fyllnadsmassorna okulärt avvikande material med föroreningshalter överstigande riktvärde för MKM, i det ena fallet med inslag av slagg och i det andra fallet med inslag av trärester.”
”Kommunen har en ledningsrätt för va-ledningar inom fastigheten Galeasen 1. Denna behöver flyttas för att kunna exploatera fastigheten på ett bra sätt. Kommunen avser att teckna ett exploateringsavtal gällande flytt av ledning och omprövning av ledningsrätt.”
”En spillvattenledning och en fjärrvärmeledning med ledningsrätter inom Galeasen 1 föreslås flyttas. Omprövning av ledningsrätter görs av lantmäteriet efter initiativ från ledningshavaren och på exploatörens bekostnad.”
”För det aktuella planområdet är strandskyddet upphävt i tidigare detaljplan men återinträder inom hela området i samband med att en ny detaljplan tas fram. Strandskyddsfrågan ska då prövas på nytt.”
”Grönplanen anger att strandområdena ska bevaras gröna och tillgängliga för allmänheten och möjligheterna till liv och rörelse utvecklas.”
”Parkering för bostädernas behov inryms i parkeringsgarage under den nya byggnationen.”
”Bottenvåningar i bostadshus utefter trafikerade stråk bör i första hand upplåtas för handel och verksamheter.”
”Planförslaget påverkar inte direkt gång- och cykelvägarna, men aktualiserar frågan om Vassbottenledens ombyggnad till en esplanad med gång- och cykelbanor enligt programmet för Sanden söder om Dalbobron, vilket skulle förbättra förutsättningarna för gång och cykel i anslutning till området.”
”Enligt programarbetet som föregått detaljplanen bör Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata med en mer stadsmässig utformning. … korsningarna bör få en utformning som ger en trafiksäkrare miljö. Arbete pågår för att förbättra rondellen i korsningen mellan Brogatan och Vassbottenleden.”

Jag vill återigen understryka att alla punkter och citat är tagna direkt från detaljplaneförslaget – om än omkastade och sorterade. Det är också möjligt att några av punkterna ”går in i varandra” eller beskriver samma sak.

Men en sak står nog klar. Det är mycket att tänka på och det är många utredningar som återstår att göra. För att inte tala om osäkerheten i utredningarnas resultat. Och hur vet kommunen att det som måste göras på Galeasen med t ex VA-dragningar, GC-vägar, synkroniserar med kommande planer för Sanden?

Och kostnaderna. Ska Vänersborgs kommun återigen bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer? Ska Vänersborg återigen fatta beslut på bristfälliga underlag? Det är ju en attityd och inställning som tyvärr har varit alltför vanlig i Vänersborg, och som historiskt har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar.…

Nu har fullmäktige och alla andra partier redan fattat beslut om Sanden Södra. Men visar inte alla dessa citat ovan att det beslutet, och det troliga beslutet imorgon i kommunstyrelsen, är ”byggt på lösan sand”.

Anm: Tidigare bloggar om Sanden:

%d bloggare gillar detta: