Arkiv

Archive for the ‘Kultur- och Fritidsnämnden’ Category

KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan

28 februari, 2021 Lämna en kommentar

Tiden går och strax börjar en ny vecka. Och fortfarande har jag inte redovisat mina politiska förehavanden från den gångna veckan.

I två bloggar har jag beskrivit två av de ärenden på kommunstyrelsen som engagerade mig mest, “budgetramarna” (se “KS 1: Budgetramarna fastställda”) och “skolmiljarden” (se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”).

Det var en hel del information på mötet, precis som det brukar. Jag tyckte att informationen från Trafikverket om de planerade, nya slussarna var väldigt intressant. De gamla slussarna i Göta älv kommer som bekant inte att kunna användas efter 2030. Så om inte slussprojektet blir av så kommer inga båtar överhuvudtaget att kunna ta sig upp till Vänern efter detta årtal. Och det kommer inte att bli någon ny kanal till Uddevalla…

Den aktuella frågan just nu för Vänersborgs del handlar om var slussen vid Brinkebergskulle ska anläggas – väster eller öster om den nuvarande.

Trafikverket förordar i nu-läget ett alternativ där den framtida kanalen och slussen går öster om den nuvarande.

Trafikverket räknar med att börja bygga slussen vid Brinkebergskulle 2025. Det kommer att bli enorma schaktmassor under byggtiden, som ska fraktas bort från området. Men detta och mycket mer kommer att tas upp på ett så kallat avgränsningssamråd, som genomförs i mars-april. Allmänheten kommer att få både information och möjlighet att lämna synpunkter. (Du kan läsa mer om slussprojektet på Trafikverkets sida – klicka här.) Kommunstyrelsen fick för övrigt bara information, inga beslut i frågan fattades.

Drogförebyggare Sara Gunnarsson Forsberg berättade om det drogförebyggande arbetet under 2020. Och det var ett mycket imponerande arbete som utfördes, trots att man arbetade i motvind, tänker jag. Typ bristande polisresurser, narkotika som flödar in i landet, sprututdelningar, alltmer tillåtande attityder bland skådespelare, kändisar och allmänhet osv. Tänker jag, igen.

Kommunstyrelsen fick även en gedigen information om bostadsförsörjningen och läget på bostadsmarknaden. En ny bostadsförsörjningsplan ska nämligen antas av kommunfullmäktige.

“Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”

Det har byggts alltför få bostäder i Vänersborg de senaste åren. Nu har bostadsbyggandet kommit igång och det byggs i snitt 200 nya bostäder per år.

“Bostadsbyggandet i Vänersborg har tagit fart sedan 2016 och har senaste åren varit uppe i nivåer i närheten av det förra bostadsförsörjningsprogrammets mål. Det är framför allt flerbostadshus i Holmängen, Korseberg och Vänersborgs centrum som står för det ökade bostadsbyggandet sedan 2017.”

Det råder fortfarande brist på alla typer av bostäder. Bland annat är det en kö på 3,5 år till en hyresrätt i Vänersborgsbostäder…

Kommunstyrelsens ledamöter fick också en information om en “genomlysning av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet”. Den hade förhoppningsvis också ledamöterna läst innan sammanträdet.

Det var en mycket omfattande och genomarbetad genomlysning, till och med lite imponerande… Det framfördes en oerhörd kritik mot kultur- och fritidsförvaltningen. En förödande kritik om man ska vara ärlig. Det handlade inte om att personalen gjorde ett dåligt jobb, tvärtom så lovordades personalens insatser på många olika sätt.

Men…

Det handlade om bristande organisation och ledningsstruktur, brister i budgetarbete och ekonomisk uppföljning, saknade avtal, brister i samverkan mellan chefer, otydlig politisk styrning, få styrdokument och otillfredsställande hantering av inkomna och upprättade handlingar etc…

Det finns mycket att ta tag i för nämnden och förvaltningen. Vilket jag är övertygad om att den nye förvaltningschefen kommer att göra. Men för att ta ett exempel på hur det inte får gå till i en kommunal förvaltning, eller kanske förvaltningar:

“Månatligen sänds en excel-fil (samlad hyresfaktura) från SBN (=samhällsbyggnadsnämnden; min anm) till KFN (=kultur- och fritidsnämnden; min anm). I den finns två poster – oidentifierade sporthus och oidentifierade idrottsplatser – till en hyreskostnad om ca 420 tkr. Det har inte varit möjligt för KFN att få klarhet i vilka sporthus och idrottsplatser som avses.”

Och så vill jag avsluta detta ärende med allas vårt “skötebarn” – Arena Vänersborg. Den finns med i genomlysningen, i varje fall till viss del. Om arenan skrivs det i sammanfattningen:

“Vänersborgs Arena är storleksmässigt byggd för bandy (och skrinnande), de enda idrotter som kräver sådan storlek på isbanan. Idrotterna i sig kräver ingen arena, det fungerar med en enklare ishall. Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året. Nyttjandegraden har trots det uppskattats till 61 % i den analys som förvaltningen gjorde 2019. För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Den som vill veta mer om genomlysningen – och kritiken av kultur- och fritidsförvaltningen, kan ladda ner rapporten här.

Jag återkommer imorgon med resten av de ärenden som behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.

IFK, hyror och likställighetsprincipen

19 december, 2020 Lämna en kommentar

Det har väl inte undgått någon sportintresserad vänersborgare att det har varit en del turbulens kring IFK Vänersborg och matchhyran för Arena Vänersborg. Just den knuten löstes emellertid upp förra fredagen, den 11 december, på kultur- och fritidsnämndens sammanträde. Och även om det inte var med varken ett Alexander- eller bandyhugg så kommer lösningen att ge upphov till fler utmaningar…

I en blogg för några veckor sedan (se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”) beskrev jag hur ett antal föreningar vände sig till kommunen och bad om stöd i dessa corona-tider. Och det var inte första gången de kontaktade kommunen… Föreningarna ville bland annat få en reducerad hyra:

“ett engångsbidrag och/eller en hyresreduktion vore otroligt välkommet”

Föreningarna fick inte något engångsbidrag eller någon hyressänkning. Med ett undantag då – IFK Vänersborg… (Se TTELA “Nämndens beslut: IFK får sänkt hyra”.)

Det beslutade alltså kultur- och fritidsnämnden för en vecka sedan… Och det var  både en lösning och ett nytt problem.

En kort bakgrund. Kultur- och fritidsnämndens beslut satte punkt på en stormig tid för nämndens ordförande Hans-Peter Norén (S). Nämnden hade ju IFK och arenahyran uppe för behandling den 13 november, men då fattades inget beslut. Nämnden bara noterade den information som meddelades. Knappt en vecka senare, den 18 november, fattade däremot ordförande Norén själv ett så kallat ordförandebeslut. Han sänkte IFK Vänersborgs hyra från 18.458 till 3.903 kr per match. Det var en sänkning med nästan 80%. Beslutet överklagades av kommunalrådet Gunnar Lidell (M) som menade att beslutet var olagligt, eftersom beslutet inte var brådskande. Det är detta begrepp som kommunallagen använder för att ge ordförande möjlighet att fatta beslut helt själv – i nämndens ställe. (Se “Lidell överklagar!”) Förvaltningsrätten höll med Lidell och förklarade beslutet olagligt.

Beslutet förra fredagen i kultur- och fritidsnämnden var däremot både lagligt och en lösning på både ordförande Noréns och IFK:s dilemma.

Nämnden beslutade att IFK Vänersborg skulle få en hyresreduktion:

  1. “För perioden 13/11 – 31/12 2020 justera hyran för IFK Vänersborgs herrars elitseriematcher till 3 903 kr/match.
  2. För perioden 1/1 – 21/3 2021 justera hyran för IFK Vänersborgs herrars elitseriematcher till 4 237 kr/match.
    Beslutet gäller under den tid då restriktionerna begränsar antalet publik till 50 personer.”

Förvaltningen hade inför mötet föreslagit att hyresreduktionen skulle gälla från och med den 12 december, dvs först efter nämndens sammanträde, och beslut. Mathias Olsson (SD) föreslog under sammanträdet att beslutet om den reducerade matchhyran skulle gälla retroaktivt från och med den 13 november.

Det är sannolikt lagligt att fatta retroaktiva beslut på det här sättet, även om det handlar om pengar och ett inkomstbortfall för kommunen. Men det är helt klart ovanligt, kanske till och med sällsynt. Jag kan faktiskt inte erinra mig på rak arm att jag har varit med och fattat ett beslut som gällde retroaktivt.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade enligt Sverigedemokraternas förslag, men nämnden var inte enig. Kristina Edvinsson (M), nämndens vice ordförande, föreslog en något annorlunda prissättning. Edvinsson ville att hyran skulle uppgå till 4.640 kr per match fram till årsskiftet, vilket var 737 kr mer än Mathias Olssons förslag och vad som beslutades, och 5.212 kr nästa år, 975 kr mer. Även det beslutet skulle bara gälla under coronarestriktionerna. Och – det skulle också gälla retroaktivt från den 13 november.

Vänsterpartiets Bo Silfverberg begärde återremiss. Han menade att de förslag och frågor som hade framkommit under mötet behövde utredas innan nämnden fattade beslut, liksom hans eget förslag att en reducerad hyra på arenan:

“sätts i paritet med hyra av motsvarande isanläggning i Trollhättan.”

IFK Vänersborg var ju som bekant berett att flytta sina matcher till Trollhättan om klubben inte fick sänkt hyra..

Yrkandet på återremiss avslogs vilket föranledde Vänsterpartiet att rösta på moderaternas förslag. Det blev dock Sverigedemokraternas förslag som vann med 5 röster mot 4. Konstellationen SD+S+C+MP vann således över M+KD+V.

Under den långa debatten betonade tydligen de som yttrade sig hur viktigt det var att alla föreningar behandlades lika. Och även förvaltningen tryckte på detta. Och jag antar att det var denna diskussion som föranledde vice ordförande Edvinsson (M) att väcka ett ärende. Eller “initiativärende” som det kallas i protokollet.

Edvinsson lämnade in en skrivelse om orsaken till sitt “initiativärende”. Skrivelsen finns inte med i protokollet, men det finns en sammanfattning:

“Kultur- och fritidsnämnden har 2020-09-18 fastställt prislista för fritidsverksamhet för år 2021. Det som inte uppmärksammades var nya förutsättningar för hyra vid matcher då man ej har möjlighet att ta in publik. Detta har nu uppmärksammats och diskuterats för en aktuell förening. Det är rimligt att alla föreningar behandlas lika och att eventuella rabatter ges generellt med samma procentuella avdrag under den tid som man ej får ta in publik.”

Kristina Edvinsson ville därför att prislistan skulle revideras och gälla för alla kommunens föreningar.

Beslutet i det väckta ärendet blev att kultur- och fritidsförvaltningen skulle bereda ärendet till nästa sammanträde – och nästa sammanträde är nästa år, 2021.

Och nästa år ser budgetarna, både för kommunen i stort och kultur- och fritidsnämnden, annorlunda ut. Så är t ex, som läget är nu, de flesta extra statsbidragen för coronan borta och kommunen får enligt prognoserna betydligt kärvare ekonomiskt. En hyresreduktion på 80% för alla föreningar, som Edvinsson skriver i sin motivering, innebär ganska mycket pengar för både kultur- och fritidsnämnden och kommunen. Och det i ett läge när både social- och barn- och utbildningsnämnden med sina lagstadgade uppgifter ska spara…

Dessutom har kommunledningen varit mycket restriktiv, eller snarare helt avvisande, till alla ansökningar från föreningarna för ekonomiskt stöd under coronan. Jag har svårt att tro att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har ändrat eller kommer att ändra uppfattning. (Kommunen har dock vidtagit en del åtgärder, se “Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”.)

Men Kristina Edvinsson (M) tänker naturligtvis rätt, har IFK fått så ska alla andra också få… Alla föreningar ska behandlas lika. Kommunallagens likställighetsprincip lyder, 2 kap 3 §;

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Likställighetsprincipen är tydlig. Tja, eller så tydlig som juridik kan vara… Jag har svårt att se att kommunen skulle strunta i likställighetsprincipen.

Men det kan ju också vara så att IFK Vänersborgs situation är unik. IFK begär ju hyresnedsättning vid tillfällen då det är match, och andra föreningars matcher är inställda…

Kultur- och fritidsförvaltningen skrev så här i underlaget inför fredagens sammanträde:

”Rådande restriktioner rekommenderar att all tränings- och tävlingsaktivitet för lag över 15 år ska ställas in. Undantag gäller elitseriematcher där spelarna har idrotten som huvudförsörjning. I Vänersborg gäller detta undantag endast IFK Vänersborgs herrlag. På grund av restriktionerna har kultur- och fritidsförvaltningen stängt sina anläggningar i enlighet med dessa restriktioner.”

Vi får se vad kultur- och fritidsnämnden kommer fram till på sammanträdet nästa år – och hur kommunledningen reagerar.  Det gäller för föreningarna, och kanske även andra, i kommunen att bevaka frågan.

KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat

9 december, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av  denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.

Information

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.

Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…

Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.

Fyrstads Flygplats AB

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:

“täckning av förluster under år 2021.”

Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.

Trollhättan och Nordkroken

Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.

Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.

Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

GC-väg i Brålanda

Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.

SD-motion

Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.

Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.

Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.

Vattenpalatset

En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.

Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.

Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.

Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.

Fastighetsutredning

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…

Inköp av ismaskiner

Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.

“Härtill är vi nödda och tvungna.”

Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.

Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…

Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…

Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:

“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”

Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…

Avslutning

Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.

Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Olagligt hyresbeslut om IFK!

8 december, 2020 1 kommentar

Den 18 november fattade kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S) ett beslut alldeles på egen hand. Han fattade ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén själv fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt på sin plats enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Noréns (S) ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK skulle således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det var en sänkning av hyran med nästan 80%…

Det hör till saken att ett antal föreningar, ganska många, tidigare hade skrivit till kommunen och bett om en tillfällig reduktion av hyrorna så här i coronatider. De fick nej av kommunledningen. Och sedan gick alltså kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande och beslutade på egen hand om en tillfällig hyressänkning för bara IFK Vänersborg – på nästan 80%… (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

Wow!

Kommunstyrelsens avgående 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) överklagade Noréns beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Lidell menade att ordförandes beslut om hyressänkningen inte var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande, så var det inte heller lagligt för ordförande Norén att fatta beslutet.

Lidell motiverade i sin överklagan varför beslutet inte var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

Det finns lite mer bakgrund och argumentation i Lidells överklagande, men egentligen inte mer som styrkte själva grunden för överklagandet. (Du kan läsa mer om överklagandet här: “Lidell överklagar!”.)

Ibland, men sällan, maler de juridiska kvarnarna snabbt. Idag kom Förvaltningsrättens dom. Det skriver TTELA om på sin hemsida. (Se “IFK får betala full hyra ändå”.)

“Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”

Så börjar rättens dom. Det innebär att den förklarar ordförande Noréns beslut som olagligt och därmed ogiltigt. Gunnar Lidell fick alltså rätt.

Efter att domen har förkunnats motiverar Förvaltningsrätten domen. Rätten inleder med att sammanfatta händelseförloppet, därefter återger rätten innehållet i överklagandet. Sedan kommer kommunens yrkande. Kommunen försvarar Hans-Peter Noréns ordförandebeslut. Så klart, det gör “kommunen” alltid.

Kommunen menar att IFK Vänersborg på grund av publikrestriktionerna under coronan inte utnyttjar allt utrymme i arenan under en match. Och att IFK därför inte borde betala hyra för dessa ytor. Det är ju dock inget försvar för att ordförande har tagit ett beslut på egen hand. Det var ju inte själva hyresnivån som Lidell överklagade.

Kommunens andra argument lyder:

“Det stämmer att det inte står något i protokollet om ett mer formellt uppdrag från nämnden.”

Men så menar kommunen att:

“uppmaningen att samråda med kommunstyrelsens presidium gavs muntligt till presidiet av kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”

Jag har aldrig varit med om att kommunen fattar muntliga beslut vid sidan av protokollet. Så kan det inte, så får det inte gå till. Ett mycket märkligt försvar av ordförandebeslutet. För övrigt har det inte med motiveringen till Lidells överklagan att göra.

Två argument för Norén som ligger utanför grunden för överklagan, om att beslutet inte var “brådskande”. Ingen bra början på försvaret…

Och så förklarar kommunen hur ordförande Norén såg på samrådet med kommunstyrelsens presidium. Lidell skrev ju faktiskt vad han ansåg om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Kommunen pratar om muntliga kontakter, telefonkontakter, lite hörsägen och typ förutsätta saker. Men det spelar ingen roll. Det var inte bristen på samråd med kommunalråden som Lidell överklagade. Jag förstår egentligen inte – tre argument framförs av kommunen och inget har med grunden för överklagandet att göra.

Men sedan kommer faktiskt argument för att Noréns beslut var så brådskande att det inte gick att invänta nämndens beslut. Anledningen var, skriver kommunen:

“att fem av IFK Vänersborgs elitseriematcher 2020 skulle hinna genomföras innan kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december. Ordförande bedömde att ärendet skulle behandlas som ett brådskande ärende, eftersom föreningen annars skulle försättas i ett läge där den inte hade underlag för att fatta beslut. Att föreningen skulle leva i ekonomisk ovisshet angående en kostnad om 72.745 kronor ansågs inte lämpligt.”

IFK skulle inte ha “underlag för att fatta beslut” och skulle “leva i ekonomisk ovisshet” – det var argumentet.

Ja, en sak kan man ju i varje fall konstatera, Norén hade inte kommunens perspektiv eller likställighetsprincipen (att behandla alla kommuninvånare lika, i detta fall alla föreningar) framför ögonen när han fattade sitt beslut. Och ärligt, är det inte kommuninvånarnas och skattebetalarnas bästa man ska ha framför ögonen som förtroendevald – och inte IFK Vänersborgs…? Fast det är klart, tittar man på socialdemokraternas historia i Vänersborg kan man ju undra…

Förvaltningsrätten anser inte att:

“ärendet varit så brådskande att ordföranden i nämnden varit behörig att fatta det överklagade beslutet. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt och ska redan på denna grund upphävas.”

Förvaltningsrätten anger tre skäl till domen:

“Förvaltningsrätten konstaterar att det sedan våren 2020 har funnits restriktioner vad gäller publik vid sportevenemang. Frågan om hur arenan skulle kunna att komma tas i anspråk med hänsyn till gällande restriktioner och en eventuell sänkning av hyran vid bandymatcherna kan således inte anses vara en nyligen och hastigt uppkommen fråga.”

Det är det svårt att argumentera mot…

“Förvaltningsrätten utgår även ifrån att bandymatcherna varit planerade i god tid, eftersom det är fråga om idrottsutövning på elitnivå.”

Och som tredje och sista argument:

“Därtill har kommunen även möjligt att fakturera IFK Vänersborg för hyran efter att kultur- och fritidsnämnden haft sitt ordinarie sammanträde i december.”

TTELA-sporten skriver i eftermiddag om domen. Vad jag förstår så har redaktionen inte alls varit i kontakt med Hans-Peter Norén (S) eller Gunnar Lidell (M), vilket jag kan tycka vara lite märkligt. Däremot intervjuas (som vanligt) IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson. Och vad han anser är ganska givet. (Se TTELA “IFK får betala full hyra ändå” och min blogg “Lidell överklagar!”.)

TTELA drar slutsatsen att IFK Vänersborg nu ska betala full hyra för arenan, även för de matcher som redan har spelats. Jag är inte säker på att det blir så, men det är det svårt att uttala sig om. IFK har ju egentligen ingått en överenskommelse, ett avtal i god tro med Vänersborgs kommun. Om det sedan visar sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande begick en olaglig handling kan ju inte IFK vara ansvarig eller ta konsekvenserna av det. Det borde ju vara en “inre kommunal angelägenhet”…

På fredag, den 11:e, sammanträder kultur- och fritidsnämnden. Antagligen kommer det att klarna då. Det är väl bara att hoppas att nämnden har kommunallagens likabehandlingsprincip framför ögonen – att alla kommunens medlemmar ska behandlas på samma sätt. Det betyder att om IFK Vänersborg får en sänkt hyra så ska alla andra föreningar också få det.

Och det hade kommunen haft råd med – om den hade använt en del av det stora överskottet på grund av alla oväntade statsbidrag för coronan. 173 miljoner…

Lidell överklagar!

26 november, 2020 5 kommentarer

Igår skrev jag om turerna kring idrottsföreningarna och kommunen. Föreningarna är ju inte särskilt glada eller imponerade över kommunens sätt att hantera effekterna av coronapandemin. De skulle vilja ha stöd i dessa svåra tider med alla restriktioner kring arrangemang, publik etc. De önskar sig aktiva insatser från kommunen i form av t ex ekonomiska bidrag eller hyressänkningar. (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

De har fått nej till sådana stöd. Ja, det vill säga – nästan alla idrottsföreningar. Alla föreningar har fått nej utom en – IFK Vänersborg. IFK fick ja från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S). Han sänkte IFK:s hyra i Arena Vänersborg genom ett så kallat ordförandebeslut med nästan 80%, från 18.458 kr per tillfälle till 3.903 kr.

I dagens tidning berättar TTELA att kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten.

Gunnar Lidell ger i sin överklagan en beskrivning av händelseförloppet. Det mest uppseendeväckande är att Lidell skriver att det inte alls har varit något samråd mellan kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande, vilket Norén skrev i sitt ordförandebeslut. Lidell skriver:

“Något sådant samråd med Kommunstyrelsens presidie har inte skett, i alla fall inte med min medverkan.”

Så här gick det till menar Lidell i sin överklagan:

“Kommunstyrelsens ordförande frågade om min inställning till en eventuell sänkning av hyran, och jag svarade ungefär såhär: ‘i första hand är detta en fråga för Kultur-och Fritidsnämnden och dess förvaltning, och då jag inte vet mer exakt om deras delegationsordning, nu gällande hyresavtal och hur detta skulle kunna påverka det marknadsföringsavtal som brukar tecknas mellan bandylaget och Kommunstyrelsen, kan jag inte uttala mig. Gärna mer fakta i ärendet, tack.’”

Lidell dementerar alltså att han skulle ha gett något bifall till hyressänkningen.

Det finns således två versioner av vad som har tilldragit sig i maktens korridorer i kommunhuset, och båda versionerna kan inte vara riktiga…

Lidell är tydlig med vad han anser om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Det är emellertid inte sanningshalten i ordförande Noréns beskrivning som Lidell överklagar. Han överklagar rätten för ordförande att överhuvudtaget ta beslutet på egen hand.

Kommunallagen 6 kap 39 § ger en nämndsordförande möjlighet att själv fatta beslut:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Det Gunnar Lidell (M) överklagar är följaktligen att beslutet om hyressänkningen var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande så är det inte lagligt menar Lidell.

Lidell motiverar varför inte beslutet var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

I TTELA förklarar Gunnar Lidell att hans överklagande handlar om respekten för demokratin och inte om IFK Vänersborg. Trots det så väljer TTELA att intervjua IFK Vänersborgs ordförande Bill-Arne Andersson.

Bill-Arne Andersson försvarar inte helt oväntat ordförande Hans-Peter Noréns beslut:

“det är viktigt att poängtera att det inte rör sig om någon hyressänkning, utan vi betalar ju endast för de ytor som vi använder.”

Det ligger väl en del i detta påstående kan jag tänka, även om det får mig att tänka tankar som:

vi vill bara betala halva planhyran – det var ju i praktiken bara spel mot ett mål…

Samtidigt undrar jag om 3.903 kr ersätter elkostnaden för isen och all belysning i arenan, städning och vaktmästarna som kör av och spolar isen osv. Om ordförande Norén hade beslutat om en hyra på t ex 6.200 kronor per match, som Gripen betalar Trollhättans stad för att hyra Slättbergshallen, hade jag kunnat förstå hyressättningen åtminstone något bättre.

Det ska emellertid noteras att IFK:s ordförande och Gunnar Lidell pratar om två olika saker. Lidell överklagar beslutet på den grunden att det inte var brådskande (jämför Kommunallagen) – och där medger också ordförande Andersson att Lidell har rätt, antagligen utan att Andersson är riktigt medveten om det:

“hade vi inte fått det positiva beskedet om hyran hade vi spelat matcherna i Trollhättan.”

Det var alltså helt realistiskt att IFK Vänersborg hade kunnat spela i Trollhättan…

Nu är det upp till Förvaltningsrätten i Göteborg att avgöra ärendet. Hur lång tid det kommer att ta vet ingen. Själv väntar jag sedan 1,5 år tillbaka på en dom i denna rätt… Gunnar Lidell begär att Förvaltningsrätten ska “inhibera” (upphäva) ordförande Hans-Peter Noréns (S) beslut i väntan på rättens slutliga avgörande.

Under tiden kan vi passa på att också vänta på att någon eller några, t ex andra idrottsföreningar, ska överklaga ordförande Noréns beslut på den grunden att det bryter mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen. Lidell föregriper på sätt och vis detta i sin överklagan:

“[Noréns beslut: min anm] riskerar att bli prejudicerande i kommande förhandlingar med Vänersborgs kommuns andra föreningar. Med delegeringsbeslutet sätts också likabehandlingsprincipen för kommunens övriga elit-satsande föreningar ur spel.”

Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut

25 november, 2020 1 kommentar

I Vänersborg behöver man inte vara politiker för att vara intresserad av idrott. Idrottsintresset verkar vara något som förenar stora delar av den vänersborgska befolkningen. Och då blir relationen mellan kommunen, idrotten och idrottsföreningarna också mycket viktig.

Jag tänker i denna blogg inte tala om hur viktig idrotten och föreningslivet är för Vänersborgs kommun, hela kommunen. Jag tar för givet att alla känner till den enorma betydelse föreningarna, och kanske i synnerhet idrottsföreningarna, har för kommunens invånare. Bloggen ska handla om något annat. Relationerna mellan idrottsföreningarna och de styrande i Vänersborgs kommun gnisslar. De har inte fungerat under coronapandemin.

I TTELA den 20 november kunde vi läsa om att 17 av kommunens idrottsföreningar återigen har skickat ett öppet brev till kommunstyrelsens presidium. (Se “Idrottsföreningarna söker fortfarande dialog”.) 

Det är inte första gången som idrottsföreningarna skriver till kommunen. Som ersättare i kommunstyrelsen fick jag i april ett mail där föreningarna skrev att de från kommunledningen upplevde:

“En avsaknad av vilja. En avsaknad av dialog. En avsaknad av driv att försöka hitta lösningar.”

I ett senare brev, ett så kallat öppet brev strax före sommaren, skrev föreningarna att de kände sig satta på undantag och att intresset och viljan från kommunen var alltför låg. Och fortsatte:

“Det vi vill åstadkomma är en förbättrad dialog mellan idrottsföreningar och kommunen och att kommunen i förlängningen ska öka det finansiella stödet till idrotten. Vi är medvetna om att förändringar inte kan ske över en natt och att nuvarande situationen med COVID-19 påverkar allt arbete inom kommunen.”

Föreningarna utvecklade sina synpunkter i brevet, som avslutades:

“Vi ställer inga krav, men vi vill få till en konstruktiv dialog kring frågorna ovan.”

Det var onekligen en del turbulens i våras. TTELA hade flera artiklar som visade detta. Och det verkar inte heller som om något har löst sig mellan föreningarna och kommunen under sommaren och hösten, även om en del samtal tydligen har hållits. I varje fall är inte föreningarna nöjda med kommunen. Och i dagarna kom alltså ytterligare ett öppet brev från idrottsföreningarna.

I det senaste brevet berättade föreningarna att de vid ett möte den 24 juni blivit lovade återkoppling med den nya förvaltningschefen för kultur- och fritidsförvaltningen. Och nu är det november och ingen återkoppling har ännu skett. Det bekräftas att föreningarna inte är speciellt nöjda med kommunens och “kultur och fritids” hantering av dem under coronapandemin.

Föreningarna beskriver effekterna av coronan och de ekonomiska påfrestningar detta innebär för flera föreningar – och skriver:

“ett engångsbidrag och/eller en hyresreduktion vore otroligt välkommet”

Hur diskussionerna och “förhandlingarna” fortlöper mellan föreningarna och kommunledningen vet jag inte. Kommunen har ju i ärlighetens namn inte heller varit helt passiv. På kommunens hemsida, se “Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”, står flera åtgärder uppräknade. Kommunen har dubblerat grundbidraget till föreningslivet, förstärkt aktivitetsstödet (med 600.000 kr), utbetalda föreningsbidrag och bidrag till enstaka evenemang krävs inte tillbaka även om evenemangen ställts in och kommunen är enligt hemsidan:

“öppen för en dialog kring betalningsvillkor för kommande fakturor.”

Det verkar dock inte vara några större ekonomiska åtaganden från kommunens sida. Vilket faktiskt är lite svårt att förstå med tanke på de enorma och oväntade statsbidrag som kommunen har fått. Det är ju faktiskt så att kommunen inte har vetat vad den skulle göra med alla pengarna. Kommunen kommer enligt prognoserna därför att gå med ett överskott i år på 173 miljoner kr. Några miljoner till föreningarna hade varit väl investerade pengar. (Det är ju faktiskt inte för sent än…)

Föreningarna har alltså inte fått några engångsbidrag eller hyresreduktioner som de har önskat.

Men så, i förra veckan (17 november), avslöjade TTELA den sensationella nyheten – IFK Vänersborg hotade att lägga sina hemmamatcher i Trollhättan. (Se TTELA “IFK kan flytta till Slättbergshallen”.)

IFK Vänersborg betalar en matchhyra på 18.458 kronor för Arena Vänersborg. Det tyckte IFK var alldeles för mycket under rådande omständigheter. Med coronarestriktionerna kan IFK nämligen bara använda en liten del av de ytor man normalt använder. Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden har IFK kommit fram till att “hyresvärdet” på de ytor som IFK använder under en match uppgår till 3.903 kr.

Gripen Trollhättan betalar 6.200 kronor per match i Slättbergshallen. Och om IFK inte fick sänkt hyra skulle klubben, berättar TTELA, kunna hyra hallen i Trollhättan och spela sina matcher där istället. Det skulle bli billigare för IFK än att spela i arenan, även om IFK skulle få betala något mer än Gripen.

Den här frågan var uppe i kultur- och fritidsnämnden (13 november). Ordförande Hans-Peter Norén (S) tog upp det som ett extra ärende vid sammanträdet.

Kultur- och fritidsnämnden fattade inget beslut om att reducera hyran för IFK Vänersborg. I protokollet står det bara att nämnden “noterar informationen”. I sammanfattningen stod det däremot:

“Presidiet följer upp frågan om en eventuell reducering av hyran.”

Det var en ganska luddig och intetsägande formulering, men som dock, som nämnts, inte på något sätt återspeglade sig i nämndens beslut.

Den 19 november gjorde TTELA ett nytt avslöjade. Kommunen hade gått IFK Vänersborg till mötes (se TTELA “IFK stannar i Arena Vänersborg”):

“Men på torsdagen kom ett efterlängtat besked – kommunen går med på en hyressänkning.”

Det visade sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén den 18 november hade fattat ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt ok enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Det här beslutet ska sedan anmälas till nämnden på nästa sammanträde. Och när Norén gör det så vet jag inte hur nämnden reagerar, och agerar.

Ordförande får alltså fatta beslut i nämndens ställe om ett ärende är “så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas”. Till TTELA sa ordförande Norén:

“På mötet (kultur och fritidsnämnden) i förra veckan bestämde vi att vi skulle ta upp den frågan på nästa möte. Men så blev det bråttom, och då gick jag in och gjorde ett ordförandebeslut.”

Det är ju emellertid intressant om ärendet faktiskt var att betrakta som brådskande. För Vänersborgs kommun var det ju knappast det. Jag menar, vad gör det kommunen om IFK Vänersborg spelar en hemmamatch i Trollhättan? Och vad gör det IFK, det är ju bara lite drygt 10 km till Slättebergshallen…?

Noréns ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK ska således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det är en sänkning av hyran med nästan 80%.

I sitt brev bad föreningarna om en tillfällig reduktion av hyrorna. De fick nej av kommunledningen. Och nu har kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande på egen hand beslutat om en tillfällig hyressänkning på nästan 80%…

Det är intressant av flera skäl.

Hur ska kultur- och fritidsnämnden, som redan går med underskott, finansiera inkomstbortfallet? Det är en aspekt som hittills inte berörts någonstans. Och ska kultur- och fritidsnämnden med sin ansträngda ekonomi verkligen prioritera IFK Vänersborgs elitserielag framför t ex bibliotek och ungdomsverksamhet…?

En annan aspekt av ordförandebeslutet. I ordförande Noréns beslut står det i “motiveringen”:

“Ärendet behandlades vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2020-11-13 där nämnden beslutade att notera information samt att presidiet skulle rådgöra med kommunstyrelsens presidium i frågan.”

Nej, så står det inte i kultur- och fritidsnämndens protokoll. Det står inget om att rådgöra med kommunstyrelsens presidium.

Direkt efter ovanstående citat från ordförandebeslutet fortsätter texten:

“Efter samråd konstateras att kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande är eniga om att förvaltningens förslag ska bifallas.”

Det här känner väl ingen mer än de inblandade till. Det finns i varje fall inget protokoll på något bifall från kommunstyrelsens presidium. Eller att frågan överhuvudtaget diskuterats mellan Norén och presidiet. Och jag finner det inte heller helt enkelt att ta till mig… Skulle Benny Augustsson (S) helt plötsligt ge en hyresrabatt till IFK Vänersborg när han sagt nej till andra föreningar? I kommunstyrelsens presidium ingår också Gunnar Lidell (M). Och att han skulle gå med på en rabatt till IFK känns som ännu mer osannolikt…

Jaja, det där får kommunalråden själva göra upp med Norén om…

Den största konsekvensen av ordförande Noréns beslut om hyresrabatt torde väl ändå vara det som Kommunallagen betecknar som likställighetsprincipen:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Likställighetsprincipen betyder att kommuner, alltså även Vänersborgs kommun, inte får särbehandla vissa invånare eller föreningar – alla ska behandlas lika, alla ska få en objektiv och rättvis behandling.

På hemsidan som jag refererade till ovan (“Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”) säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Vi följer likabehandlingsprincipen i kommunallagen.”

Och vad jag förstår så har flera föreningar redan hört av sig till kommunen. Och de har rätt, får IFK en sänkning av hyran med 80% – då ska alla andra föreningar också få motsvarande sänkning.

Jag har en känsla av att ordförande Noréns beslut kommer att få konsekvenser, både för kultur- och fritidsnämnden och för kommunen. Och kanske även för Norén (S) själv. Beslutet tycks snällt sagt vara – “förhastat”…

Jag tror att den här olyckliga hanteringen, eller snarare olyckliga hanteringar, beror på och visar att kommunens politiker saknar samsyn och en politisk handlingsberedskap. Man vet inte vad som gäller, vad kommunen egentligen vill och arbetar för eller i vilken riktning den vänersborgska bojorten ska styras. Sådana här frågor om kommunen och föreningarna borde diskuteras mellan de politiska partierna, liksom så många andra frågor i Vänersborg. Det borde föras en gemensam diskussion om vad kommunen vill och hur det ska genomföras. Som naturligtvis också måste innefatta fördelningen och prioritering av de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen vore för övrigt ett utmärkt forum för denna typ av samtal och diskussion.

Kultur och fritid och budgeten (15/5)

“Nämnderna har av kommunstyrelsen erhållit budgetramar och anvisningar inför arbetet med budget 2021. Utifrån detta har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram ta fram en budget för 2021.”

Kultur- och fritidsförvaltningen tog fram ett budget som höll sig inom tilldelad budgetram. Och eftersom förvaltningen ansåg att nämnden hade fått en för stram budgetram, för lite pengar i förhållande till det beräknade behovet, så beskrev förvaltningen även åtgärder för att uppnå budgetbalans och konsekvenser för verksamheten om åtgärderna genomfördes.

För några veckor sedan skrev jag två bloggar om kultur- och fritidsnämndens situation och förvaltningens förslag. Den andra handlade om budgeten för år 2021. (Se “Kultur- och fritidsnämnden”.)

Kultur- och fritidsförvaltningen ansåg att Kultur- och fritidsnämnden skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021 jämfört med det budgetförslag som kommunstyrelsen lämnat. Förvaltningen äskade därför inga pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav är stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den föreslagna budgetramen.

Förvaltningen föreslog också följande åtgärder för att kunna lägga en budget inom de beslutade budgetramarna:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Den tredje punkten kan inte kultur- och fritidsnämnden besluta på egen hand. Det blir, antar jag, en förhandling med barn- och utbildningsnämnden. Och då kommer kanske BUN att framföra att nämnden t ex inte vill betala så mycket som 60% av hyran för den nya 20×40-hallen på Idrottscentrum, eftersom BUN säkerligen inte kommer att använda hallen 60% av tiden…

På sammanträdet den 17 april hade någon ledamot lyft frågan att, istället för en stängning av Hallevibadet, stänga konsthallen. (Ryktena säger att det var en miljöpartist.) Med anledning av detta utarbetade förvaltningen en särskild skrivelse till nämndens sammanträde i förra veckan.

I skrivelsen slås det fast att:

“I reglementet anges därefter tio punkter som fastställer vilka verksamhetsområden som nämnden ansvarar för, där punkt sex är konsthallen. I och med att kommunfullmäktige genom reglementet delegerat ansvaret för konsthallen och dess verksamhet till kultur- och fritidsnämnden, kan nämnden inte själva besluta om en eventuell nedläggning utan det är i sådana fall en fråga för kommunfullmäktige att hantera.”

Det är således helt omöjligt för kultur- och fritidsnämnden att lägga ner Konsthallen, även om den skulle vilja göra det. Det kan väl nämnas att den totala budgeten 2020 för Konsthallen ligger på 1.595.638 kr. Det betyder att även om Konsthallen läggs ner återstår det drygt 2 milj kr för nämnden att dra ner på. (Vill du läsa mer om Konsthallen så finns skrivelsen i underlaget till sammanträdet. Du kan ladda ner underlaget här.)

Jag tror inte att frågan om fisket i Hallsjön har varit uppe för diskussion, i varje fall inte i detta ärende. Och bör heller inte ha varit. Det ska inte vara några kostnader för fisket nästa år, inte för kultur- och fritidsnämnden.

I förra veckan, den 15 maj, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om budgeten för 2021. Och det gjorde nämnden.

Förvaltningens förslag låg på ledamöternas bord. (Det är alltså det förslag som jag presenterat ovan och utförligare i bloggen “Kultur- och fritidsnämnden”.) Det stöddes uppenbarligen inte av något parti eller någon ledamot – ingen yrkade bifall till detta förslag. (Sådant ska framgå av protokollet och det finns ingen sådan notering – hämta gärna protokollet här.)

Istället lade Elisabeth Johansson (KD) ett annat yrkade. Hon yrkade på följande ändringar av förvaltningens förslag:

  • “att Ung i Vänersborg samt Hallevibadet inte skall stängas utan får vara kvar. Andra åtgärder får vidtas för budget i balans.”
  • “Finansiera Ung i Vänersborg i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.”

KD-förslaget stöddes aktivt av Kristina Edvinsson (M), Per Sjödahl (MP) och Lena Mjörnell (SD). Ingen av ordförande Hans Norén (S), Sandra Stegeröd (S) eller Emilia Nordlund (C) yrkade någonting – de begärde inte heller votering och de reserverade sig inte.

KD:s förslag blev därmed också nämndens beslut.

Hur kultur- och fritidsnämnden tänker när de tror att den kan bestämma att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska vara med och finansiera “Ung i Vänersborg” förstår jag inte. Det är ju upp till dessa nämnder själva. “Ung i Vänersborg” handlar för övrigt om 234.000 kr…

Nämnden underkänner alltså förvaltningens förslag till åtgärder för att hålla sig inom kommunstyrelsens budgetram. Utan att tala om vad förvaltningen då ska spara på istället. Nämnden säger bara – “andra åtgärder”…

Det är anmärkningsvärt. Tycker jag. Fast jag vet att det finns moderata politiker som anser att det är tjänstemännens sak att fatta sådana här neddragningsbeslut. Men att en hel nämnd anser detta, också ledamöterna från de styrande partierna – det var en överraskning. Det betyder alltså att när politikerna säger “spara och skär ner”, så ska tjänstemännen göra det – förvaltningen ska bara verkställa. Och politikerna ska inte behöva ta ansvar för några konkreta åtgärder. Enligt min åsikt är det att avsäga sig sitt politiska ansvar. Men vi får se, kanske måste politikerna ta ställning till besparingsförslag till hösten…

Hur som helst, nu ska förvaltningen ägna en del av sommaren för att hitta ungefär 2 milj kr att ta bort – någonstans i verksamheten…. Fast inte på badet i Hallevi eller på “Ung i Vänersborg”. Och inte heller på Konsthallen. (Men kanske på arenan…)

Nämndens 8:e ledamot (den 9:e, Jan Carlstein [L] var frånvarande) var Vänsterpartiets ledamot Bo Silfverberg. Silfverberg hade en helt annorlunda, och avvikande, åsikt… Han yrkade att kultur- och fritidsnämnden skulle begära:

“en utökad budgetram med 3.834 tkr”

Det var den summa som förvaltningen ansåg att nämnden hade fått för lite i förhållande till det beräknade behovet. Om nämnden hade fått dessa pengar hade inte nämnden behövt ha någon diskussion om att dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat. Vänsterpartiet vill nämligen inte dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat…

De andra ledamöterna sa nej till Vänsterpartiets förslag.

Bo Silfverberg (V) lämnade in en reservation. Jag avslutar bloggen med att återge den ordagrant:

“Jag har stor respekt för förvaltningens förmåga att trolla med knäna. Men trots ett jämfört med andra förvaltningar framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det väldigt svårt att tro att inte konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär försvårade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Moralisk stress är en naturlig följd när organisationer tvingas arbeta med otillräckliga resurser för en verksamhet som är viktig för utsatta grupper och i vårt fall för att Vänersborg ska vara bra för alla invånare. Konsekvenserna i verksamheten av tilldelad budgetram står dessutom i strid med eller hotar uppfyllelsen av kommunens första inriktningsmål, att det i Vänersborgs kommun, och jag antar att här menas alla invånare, ska finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
Mot den här bakgrunden reserverar jag mig till förmån för mitt eget yrkande.”

Anm. På nämndens sammanträden har också nämndens förväntade resultat för 2021 diskuterats och beslutats. Jag har helt medvetet lämnat dessa utanför mina bloggar.

PS. Du kan också läsa om kultur- och fritidsnämnden på Lutz Rininslands (V) blogg – “Välj: Klartext eller ”andra får bestämma”

Kultur- och fritidsnämnden (2/2)

3 maj, 2020 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning från ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden står inför stora ekonomiska utmaningar. Nämnden gick med underskott förra året och kommer antagligen att göra det även under 2020. Men det som är aktuellt just nu i diskussionen, t ex i TTELA om Hallevibadet, det är nästa år – 2021.

På sitt senaste sammanträde behandlade kultur- och fritidsnämnden “Mål- och resursplan 2021-2023”, dvs budgeten för 2021, och på nästa sammanträde, den 16 maj, ska nämnden fatta beslut.

I det följande utgår jag från de siffror som kommunledningen, eller rättare sagt, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), har lagt fram och som kommunstyrelsen har ställt sig bakom. Det ska emellertid noteras att det var före Corona-krisen. Coronan kommer att ändra förutsättningarna radikalt. Det vet vi med säkerhet, men hur och i vilken omfattning har vi fortfarande inget riktigt grepp om. Vi vet bara att de ekonomiska konsekvenserna för hela kommunen, med minskade skatteintäkter och ökade utgifter, kommer att bli mycket stora. 

Kultur- och fritidsnämnden tilldelades i budgetramarna för 2021 lite drygt 109 milj kr. Det är, skriver förvaltningen:

“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten.”

Förvaltningen sammanfattar sin syn på konsekvenserna av den tilldelade budgeten:

“Avvikelse mellan tilldelad budgetram och beräknat budgetbehov uppgår till 3.834 tkr och består av ökande kostnader på grund av investeringar 1.200 tkr och kostnader för bibehållen måluppfyllelse 2.634 tkr, övervägande del avser område Fritid.
Övrig verksamhet så som till exempel kommunikation, evenemang och bibliotek, har behov av budgettillskott för bibehållen måluppfyllelse. För att kompensera dessa kan viss omfördelning inom befintlig budget ske. För bibehållen måluppfyllelse avseende Ung i Vbg krävs budgettillskott.”

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså enligt egen utsago behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgeten för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så är det faktiskt en “fis i vinden”. Det är 0,15% (1,5 promille) av kommunens totala kostnader. Det kan vara bra att komma ihåg.

I underlaget beskrivs de ekonomiska behoven för bibehållen måluppfyllelse, dvs de 2,6 milj kr, som nämnden inte får nästa år. (Se citatet ovan.)

Ung i Vbg är en webbsida som riktar sig till unga. (Se “UNGiVBG.SE”.)

Webbsidan har ett hälsofrämjande fokus och ska vara ett:

“nav för unga med information om evenemang, inflytande, skola, jobb, råd och stöd, fritid, recensioner samt media.”

Det finns även en ungdomsredaktion som är knuten till arbetet. Sidan har också ett integrationssyfte.

Från början var både Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst med och finansierade hemsidan. Men efterhand har de hoppat av och det har sparats. Nu behöver hemsidan ett budgettillskott på 234.000 kr om ett fortsatt arbete med hemsidan ska vara möjligt.

Hallevibadet behöver mer pengar om kultur- och fritidsnämnden ska kunna driva det. Intäkterna från besökare och verksamheter som simskola och vattengympa räcker inte till.

Det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Det handlar inte bara om Arena Vänersborg, Ishallen, Idrottshuset och Vänersvallen, utan också om anläggningar i andra delar av kommunen. Det är svårt för nämnden att få ekonomi i detta.

Kultur och fritid skriver:

“För att upprätthålla en säker och ändamålsenlig miljö krävs budgettillskott alternativt att anläggningar stängs och verksamheten fokuseras kring de större anläggningarna.”

Föreningar och andra som utnyttjar anläggningarna betalar självklart hyror, men:

“föreningslivet är en viktig del av civilsamhället och bidrar med stora frivilliga insatser.”

Det blir en “motsägelse” att höja hyrorna, eftersom det minskar det ekonomiska utrymmet för föreningarna att erbjuda verksamhet för medlemmarna. Och det står i strid med många av kommunens mål.

Det visar sig att kultur- och fritidsnämnden inte bryr sig om att föreslå några nödvändiga investeringar för 2021. Nämnden skriver:

“På grund av rådande ekonomiskt läge för kultur- och fritidsnämnden, har det beslutats att inte lämna några nya förslag på fastighetsinvesteringar under perioden.”

Det behövs egentligen åtgärder avseende:

“arbetsmiljökrav och myndighetskrav.”

Skälet till att nämnden inte föreslår några fastighetsinvesteringar beror på, gissar jag, att nämnden vet att den ändå inte får några pengar till att betala höjda hyror. (Det är samhällsbyggnadsnämnden som investerar och kultur-fritid som betalar genom höjda hyror.) En sådan investering, som dessutom är planerad sedan länge, är t ex investeringen i Sportcentrums B-hus. Denna investering skjuts helt enkelt på framtiden tills dess:

“ekonomiska förutsättningar för genomförande finns.”

Jag tycker på sätt och vis att detta är ”fel taktik” av kultur- och fritidsnämnden, även om uppdraget från kommunstyrelsen är att lägga en budget inom de ramar som är bestämda (av kommunstyrelsen). Min uppfattning är att nämnden borde vara (ännu) tydligare med att tala om vilka investeringsbehov som finns, och vad det kostar att uppfylla dem. Det borde vara kommunfullmäktige som vägde samman kommunens sammanlagda investeringar och prioriterade mellan dem. Nu kommer kultur- och fritidsnämnden dessutom att stå med “hundhuvudet” vid neddragningar, när det egentligen borde vara kommunfullmäktige. För vad ska kommunfullmäktige göra om inte nämnden själv visar på och föreslår vilka fastighetsinvesteringar som är nödvändiga?

Det är många i musikstaden Vänersborg som har önskemål om t ex ett konserthus. Kultur och fritid uttrycker det som att kommunen skulle behöva:

“en tillgänglig och ändamålsenlig scen för musik i musikstaden Vänersborg.”

Men inte heller detta föreslår nämnden, den bara konstaterar behovet av någon typ av musikscen.

Kultur och Fritid tar inte upp taket i Arena Vänersborg överhuvudtaget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anser det nödvändigt att åtgärda taket. (Se P4 Väst ”Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”.) Samhällsbyggnadsnämnden vill satsa 22 miljoner till ny takduk, ny belysning och ett snörasskydd. (Vänsterpartiets James Bucci röstade för övrigt nej till denna investering i samhällsbyggnadsnämnden.)

Den enda investering som kultur- och fritidsnämnden vill göra är att nämnden yrkar 2 milj kr till inventarier för “framtidens bibliotek”. (Du kan läsa mer om ”Framtidens bibliotek” här.)

Det som gör det ekonomiska läget ännu mer pressat nästa år för nämnden, det är att det har påbörjats investeringar som medför ökade kostnader. Det är investeringar som är “på rulle” redan i år, och därmed kostnader som nämnden inte kan göra något åt. Det är tre investeringar som räknas upp i underlaget – 40×20-hallen (som till 60% finansieras av barn- och utbildningsnämnden), Fotbollens hus och omklädningsrum och entré i Ishallen. Till del finansieras dessa investeringar av hyresintäkter från föreningar. Men intäkterna täcker inte kostnaderna.

Med andra ord. Kommunstyrelsens förslag till budgetram 2021 för kultur- och fritidsnämnden är för snäv. Nämnden skulle behöva drygt 3,8 milj kr mer. Därför ger kultur- och fritidsnämnden följande förslag till neddragningar av verksamheten:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Det sistnämnda förklarar förvaltningschef Håkan Alfredsson i TTELA (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”):

“Barn- och utbildningsnämnden (Bun) hyr idrottsanläggningar av kultur- och fritid till sina verksamheter. För mer än tio år sedan bestämdes att hyran skulle vara 600 000 kronor om året. Och det är den fortfarande, trots att eleverna har blivit fler och omkostnaderna större.”

Alfredsson anser att BUN borde betala ytterligare ungefär två miljoner kronor om året. Jag kan förstå Alfredsson, men samtidigt anser jag naturligtvis inte att barnen och eleverna ska betala t ex Arenans underskott…

Det är nog också på det viset att kultur- och fritidspolitik bedrivs på flera olika nivåer och ställen i kommunen. Det senaste exemplet är kommunledningens diskussioner och överenskommelser med kommunens idrottsföreningar. Det visar väl att kultur- och fritidsnämnden inte riktigt styr över sin egen verksamhet och sina egna pengar…

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså behöva ytterligare 3,8 milj kr för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så utgör dessa pengar bara 0,15% av kommunens totala kostnader. Inte ska kultur- och fritidsnämnden tvingas lägga ner Hallevibadet på grund av detta.

Det blev en omfattande blogg om kultur- och fritidsnämnden. Men det är sällan jag skriver om nämnden och det kändes som att det var läge att berätta lite utförligare om nämndens ekonomiska situation nu när media fylls av inlägg kring nämndens verksamheter.

Slutligen skulle jag vilja framföra att det är, som jag ser det, något grundläggande fel med att dela ut pengar till varje nämnd enligt en slags schablon som kommunen faktiskt gör i praktiken. Kommunens budgettilldelning utgår alltid från vad varje nämnd fick året innan. Vilket var detsamma som nämnden fick året innan… Osv. Och sedan överlåts det till varje nämnd att prioritera mellan sina egna verksamheter. Istället borde det vara så att alla kommunens behov vägs mot varandra.

Det ska t ex inte vara så att barn- och utbildningsnämnden ska behöva prioritera mellan förskola och grundskola, eller kultur- och fritidsnämnden mellan Hallevibadet och biblioteket. Alla behov ska upp på bordet, och sedan är det kommunfullmäktiges uppgift att prioritera – också mellan rondeller och äldreomsorgen, mellan arenan och grundskolan, mellan Vattenpalatset och biblioteket osv.

Det behövs ett annat tänk i kommunen.

PS. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden (1/2)

“Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens arbete med kultur och fritid i tillämpliga delar svarar upp mot den vision och de övergripande mål som gäller för kommunen.”

Så inleds kultur- och fritidsnämnden senaste verksamhetsberättelse, den för 2019. Verksamhetsberättelsen fortsätter:

“Kultur- och fritidsnämndens ansvar omfattar följande: Arena- och fritidsverksamhet, Bibliotek, Evenemang och evenemangsutveckling, Fornvård, Föreningsbidrag (inom nämndens ansvarsområde), Konsthall, Kulturverksamhet, Musikverksamhet, Ungdomsverksamhet [och] Vänersborgs museum (huvudmannaskap).
Kultur- och fritidsnämnden stödjer och arrangerar kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och delar årligen ut kulturpris, kulturstipendium samt idrottsledarstipendium till personer eller grupperingar med anknytning till Vänersborgs kommun.”

Kultur- och fritidsnämnden har den senaste tiden hamnat i fokus. Den 28 april kunde vi t ex läsa i TTELA att framtiden för Hallevibadet inte såg särskilt ljus ut (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”) och dagen innan hade P4 Väst ett inslag om arenan (se “Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”). Idrottsföreningar har skrivit öppna brev till kommunen och vi har fått höra om hur kommunens fritidsanläggningar slits samtidigt som reparationer och renoveringar lyser med sin frånvaro.

Kultur- och fritidsnämnden saknar pengar. Det råder en obalans mellan krav och resurser. Pengarna räcker inte till för att fylla behoven.

Förra året, 2019, redovisade kultur- och fritidsnämnden ett underskott på 5,2 milj kr. Det motsvarade 4,8 % av nämndens nettobudget. Största delen av underskottet återfanns inom idrotts- och fritidsanläggningar, 4,7 milj kr, och det berodde framför allt på ökade kostnader för drift och underhåll samt lägre intäkter än budgeterat. Bandy-VM och Hallevibadet var inte heller några “vinstmaskiner” för nämnden…

Den 17 april hade kultur- och fritidsnämnden sitt senaste sammanträde. Då fick nämnden en ekonomisk uppföljning. Det visade sig att enheten “Fritid” redovisade en negativ budgetavvikelse på 438.000 kr för årets tre första månader. Det berodde återigen främst på kostnader inom idrotts- och fritidsanläggningar.

Idrotts- och fritidsanläggningar har en budget 2020 på 38,5 milj kr. I mars redovisades ett underskott på nästan en halv miljon kr (0,45 milj kr). Arena Vänersborg, som har en budget för hela året på 17,7 miljoner, gick ensamt med ett underskott på 387.000 kr de första tre månaderna. Hallevibadet gjorde ett underskott på 133.000 kr. Det betyder att om inget görs, och underskotten tillåts fortsätta som under det första kvartalet, så kommer enbart arenan och Hallevibadet att göra ett underskott på drygt 2 milj kr under året.

Underskotten beror enligt förvaltningen främst på:

“höga personalkostnader för vaktmästeri och lokalvård och avser ersättning för ob och övertid.”

När det gäller Arena Vänersborg har intäkterna blivit mindre än budgeterat, bland annat på grund av inställda evenemang under Coronapandemin.

Förutom mindre underskott för musikskolan (28.000 kr) och biblioteket (57.000 kr) så går de flesta andra verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden enligt budget eller med mindre överskott – i varje fall under det första kvartalet.

För en utomstående, t ex kommunstyrelsens ordförande, ter sig säkerligen årets budgetproblem för kultur- och fritidsnämnden som “överkomligt”, i den meningen att det skulle gå att spara in på personal för att komma till rätta med underskottet. Det är emellertid inte särskilt många anställda i kultur och fritid, så jag förmodar att en neddragning av personal, om än bara med några “enstaka”, skulle slå tämligen hårt mot nämndens verksamhet.

En gång i tiden, på 60- och/eller 70-talen, när den “legendariske” Göran Ericsson var kommunens fritidschef, hotades det i besparingstider alltid med att ta besparingarna på ett enda ställe. “Jaha, då lägger vi ner badet”, sa Ericsson om det skulle sparas. Och eftersom politikerna inte ville lägga ner badet, så fick Ericsson sina pengar. Och behövde således inte spara en enda krona på något annat heller. Kanske är det så kultur och fritid tänker när det flaggas för en nedläggning av Hallevibadet…

Det här scenariot har jag dock inte sett i några underlag. Inte än så länge i varje fall. Det var egentligen bara en tanke jag fick.

I dessa Corona-tider måste man naturligtvis lägga in en brasklapp. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända med kommunens verksamheter. Och jag vill inte heller spekulera i det, utan bara konstatera att Coronan kan vända upp och ner på allting. Och det har den för övrigt redan börjat göra.

Det är nog så att redan i år har och får kultur- och fritidsnämnden ekonomiska bekymmer. Men den stora utmaningen, och det t ex TTELA skriver om, gäller nästa år. Men det skriver jag om i morgon – i del 2.

Anm. Här hittar du del 2 – ”Kultur- och fritidsnämnden (2/2)”.

Genomlysning 4: Andra nämnder

9 januari, 2020 1 kommentar

Public Partner har i höstens genomlysning beskrivit och analyserat kommunens olika nämnder. I min förra blogg redogjorde jag utförligt om resultaten från barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN”.) Konsultföretaget har också tittat på socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Socialnämnden tänker jag emellertid inte skriva något om, eftersom Lutz Rininsland (V) redan har gjort det. (Se “Public Partner synar socialnämnden”.)

Public Partner konstaterar att Vänersborgs invånare är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter:

“Det gäller till exempel gator/vägar, gång- och cykelvägar och tillgång till parker, grönområden och natur.”

Det kan antagligen konsulterna ha läst i den nyligen publicerade medborgarundersökningen. Om inte så beläggs deras slutsatser av denna. (Se “Medborgarundersökning 2019”.)

Jag tror dock inte att Public Partner har fångat alla de synpunkter som kommuninvånare kan ha på samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Och hur skulle konsulterna kunna få reda på det om de bara intervjuar styrande politiker och högre tjänstemän? Jag tänker t ex på missnöjet kring VA-anslutningar, skogsskövlingar som på Mariedal Östra och Kindblomsvägen etc.

Public Partner kan inte hitta några “onödiga utgifter” och förslag till effektiviseringar och nerdragningar i nämndens verksamheter, som företaget gör hos andra nämnder, eftersom:

“Kostnadsnivåerna för dessa verksamheter låter sig inte jämföras med andra kommuner eller egna referenskostnader på samma sätt som för exempelvis utbildning och äldreomsorg.”

De verksamheter som nämnden bedriver köps ju ofta av andra nämnder och då får samhällsbyggnadsnämnden betalt av t ex barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Det kan gälla t ex städning, vaktmästeri och kost. Blir kostnaderna för dessa verksamheter dyrare, t ex på grund av att de sköts ineffektivt, märks inte det eftersom nämnden då helt enkelt kan höja priserna. Konsulterna skriver därför helt riktigt:

“Det är därför av vikt att säkerställa modeller för att följa kostnadsutvecklingen ur ett helhetsperspektiv.”

Det är nog en uppgift, och viktig sådan, för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att ta tag i.

Public Partner beskriver också hur “köp-och-sälj-systemet” ger upphov till “friktioner”, vilket sannolikt är ett något förskönande uttryck, med de nämnder som köper tjänsterna. Och så är det. Samhällsbyggnadsnämndens tjänster och service upplevs ofta vara alltför dyr av t ex barn- och utbildningsnämnden. Fast är inte det lite av tanken bakom ”köp-sälj”, tänker jag – att det ska förhandlas om priserna, att ”marknaden” ska styra…? Det kanske är hela “köp-och-sälj-systemet” som det är fel på… 

Public Partner ser dessutom:

“en relativt stor politisering inom dessa verkställighetsfrågor.”

Så kan det nog vara även om jag inte har någon erfarenhet av diskussionerna på den “styrande politiska nivån”.

Konsulterna rekommenderar större samarbete och bättre kommunikation mellan nämnderna och att nämnderna blir överens om definitioner, t ex:

“interndebiteringssystem behöver förankras, förklaras och accepteras.”

Konsulterna påpekar också att det saknas en samsyn kring hur projekt påverkas av befolkningsutveckling och hur:

“kapacitetsbehovet inom samtliga mjuka och hårda nämnders verksamheter kommer att se ut vid en ökad belastning.”

Det behövs helt enkelt mer samsyn och samordning.

Till sist menar Public Partner att det förebyggande underhållsarbetet har blivit eftersatt på grund av det har blivit ett alltför stort fokus “på att åtgärda problem”. Även det är nog en riktig iakttagelse.

Genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden börjar med att konsulterna konstaterar att:

“Nettokostnaden för nämndens verksamhet är högre än jämförbara kommun med undantag för biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet.”

Det är lite intressant eftersom det bara är biblioteksverksamheten av nämndens verksamheter som är lagstadgad. Men det hoppas vi ändras när Vänersborg får ett nytt bibliotek… (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.)

Jag tycker att Public Partner har gjort många riktiga och värdefulla iakttagelser av kultur- och fritidsnämndens verksamhet och roll i kommunen. Men så verkar inte konsulterna, för en gångs skull, ha haft besparings- och nerdragningsglasögonen på sig. De har överhuvudtaget inga förslag på “effektiviseringar” i meningen besparingar och det verkar inte heller som om de har letat efter detta. Således står det t ex inte ett ord om alla miljoner som satsas på Arena Vänersborg. Men konsulterna har kanske inte hört talas om bandy?

“Det finns idag inget sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program i Vänersborgs kommun.”

Skriver Public Partner och menar att det är en stor brist. Detta medför risk för:

“verksamhet som saknar tydlig politisk förankring, svårigheter för personal att prioritera och risker för uppstart av ”ostyrda” kostnadsgenererande projekt.”

Det bör naturligtvis finnas ett kultur- och fritidspolitiskt program i kommunen. Jag har ingen aning varför det inte finns, kanske för att flera har satt likhetstecken mellan kultur- och fritid och bandy och musik…?

Personalen menar, skriver konsulterna, att intresset från “uppdragsgivarna”, jag förmodar att det är kommunstyrelse och kommunfullmäktige som åsyftas, är svalt. Det gör att verksamheten ibland blir ineffektiv. Andra kommunala aktörer kan nämligen också syssla med aktiviteter som egentligen hör till nämndens område.

Public Partner anser att kultur- och fritidsnämnden har en stor potential för att bidra i “de stora utvecklingsfrågorna”. Det handlar om minskad segregation i kommunen, hållbar utveckling, likvärdiga förutsättningar till en meningsfull fritid och att utveckla lust att lära och förebygga utanförskap.

Politiken måste med andra ord visa ett större intresse för kultur- och fritidsnämnden och dessutom snabbt utarbeta ett sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program.

Det sista kapitlet i Public Partners genomlysningsrapport handlar om förändringsförslag. Det betyder att det kommer åtminstone en blogg till…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

%d bloggare gillar detta: