Arkiv

Archive for the ‘Kultur- och Fritidsnämnden’ Category

Kultur och fritid och budgeten (15/5)

“Nämnderna har av kommunstyrelsen erhållit budgetramar och anvisningar inför arbetet med budget 2021. Utifrån detta har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram ta fram en budget för 2021.”

Kultur- och fritidsförvaltningen tog fram ett budget som höll sig inom tilldelad budgetram. Och eftersom förvaltningen ansåg att nämnden hade fått en för stram budgetram, för lite pengar i förhållande till det beräknade behovet, så beskrev förvaltningen även åtgärder för att uppnå budgetbalans och konsekvenser för verksamheten om åtgärderna genomfördes.

För några veckor sedan skrev jag två bloggar om kultur- och fritidsnämndens situation och förvaltningens förslag. Den andra handlade om budgeten för år 2021. (Se “Kultur- och fritidsnämnden”.)

Kultur- och fritidsförvaltningen ansåg att Kultur- och fritidsnämnden skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021 jämfört med det budgetförslag som kommunstyrelsen lämnat. Förvaltningen äskade därför inga pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav är stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den föreslagna budgetramen.

Förvaltningen föreslog också följande åtgärder för att kunna lägga en budget inom de beslutade budgetramarna:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Den tredje punkten kan inte kultur- och fritidsnämnden besluta på egen hand. Det blir, antar jag, en förhandling med barn- och utbildningsnämnden. Och då kommer kanske BUN att framföra att nämnden t ex inte vill betala så mycket som 60% av hyran för den nya 20×40-hallen på Idrottscentrum, eftersom BUN säkerligen inte kommer att använda hallen 60% av tiden…

På sammanträdet den 17 april hade någon ledamot lyft frågan att, istället för en stängning av Hallevibadet, stänga konsthallen. (Ryktena säger att det var en miljöpartist.) Med anledning av detta utarbetade förvaltningen en särskild skrivelse till nämndens sammanträde i förra veckan.

I skrivelsen slås det fast att:

“I reglementet anges därefter tio punkter som fastställer vilka verksamhetsområden som nämnden ansvarar för, där punkt sex är konsthallen. I och med att kommunfullmäktige genom reglementet delegerat ansvaret för konsthallen och dess verksamhet till kultur- och fritidsnämnden, kan nämnden inte själva besluta om en eventuell nedläggning utan det är i sådana fall en fråga för kommunfullmäktige att hantera.”

Det är således helt omöjligt för kultur- och fritidsnämnden att lägga ner Konsthallen, även om den skulle vilja göra det. Det kan väl nämnas att den totala budgeten 2020 för Konsthallen ligger på 1.595.638 kr. Det betyder att även om Konsthallen läggs ner återstår det drygt 2 milj kr för nämnden att dra ner på. (Vill du läsa mer om Konsthallen så finns skrivelsen i underlaget till sammanträdet. Du kan ladda ner underlaget här.)

Jag tror inte att frågan om fisket i Hallsjön har varit uppe för diskussion, i varje fall inte i detta ärende. Och bör heller inte ha varit. Det ska inte vara några kostnader för fisket nästa år, inte för kultur- och fritidsnämnden.

I förra veckan, den 15 maj, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om budgeten för 2021. Och det gjorde nämnden.

Förvaltningens förslag låg på ledamöternas bord. (Det är alltså det förslag som jag presenterat ovan och utförligare i bloggen “Kultur- och fritidsnämnden”.) Det stöddes uppenbarligen inte av något parti eller någon ledamot – ingen yrkade bifall till detta förslag. (Sådant ska framgå av protokollet och det finns ingen sådan notering – hämta gärna protokollet här.)

Istället lade Elisabeth Johansson (KD) ett annat yrkade. Hon yrkade på följande ändringar av förvaltningens förslag:

  • “att Ung i Vänersborg samt Hallevibadet inte skall stängas utan får vara kvar. Andra åtgärder får vidtas för budget i balans.”
  • “Finansiera Ung i Vänersborg i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.”

KD-förslaget stöddes aktivt av Kristina Edvinsson (M), Per Sjödahl (MP) och Lena Mjörnell (SD). Ingen av ordförande Hans Norén (S), Sandra Stegeröd (S) eller Emilia Nordlund (C) yrkade någonting – de begärde inte heller votering och de reserverade sig inte.

KD:s förslag blev därmed också nämndens beslut.

Hur kultur- och fritidsnämnden tänker när de tror att den kan bestämma att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska vara med och finansiera “Ung i Vänersborg” förstår jag inte. Det är ju upp till dessa nämnder själva. “Ung i Vänersborg” handlar för övrigt om 234.000 kr…

Nämnden underkänner alltså förvaltningens förslag till åtgärder för att hålla sig inom kommunstyrelsens budgetram. Utan att tala om vad förvaltningen då ska spara på istället. Nämnden säger bara – “andra åtgärder”…

Det är anmärkningsvärt. Tycker jag. Fast jag vet att det finns moderata politiker som anser att det är tjänstemännens sak att fatta sådana här neddragningsbeslut. Men att en hel nämnd anser detta, också ledamöterna från de styrande partierna – det var en överraskning. Det betyder alltså att när politikerna säger “spara och skär ner”, så ska tjänstemännen göra det – förvaltningen ska bara verkställa. Och politikerna ska inte behöva ta ansvar för några konkreta åtgärder. Enligt min åsikt är det att avsäga sig sitt politiska ansvar. Men vi får se, kanske måste politikerna ta ställning till besparingsförslag till hösten…

Hur som helst, nu ska förvaltningen ägna en del av sommaren för att hitta ungefär 2 milj kr att ta bort – någonstans i verksamheten…. Fast inte på badet i Hallevi eller på “Ung i Vänersborg”. Och inte heller på Konsthallen. (Men kanske på arenan…)

Nämndens 8:e ledamot (den 9:e, Jan Carlstein [L] var frånvarande) var Vänsterpartiets ledamot Bo Silfverberg. Silfverberg hade en helt annorlunda, och avvikande, åsikt… Han yrkade att kultur- och fritidsnämnden skulle begära:

“en utökad budgetram med 3.834 tkr”

Det var den summa som förvaltningen ansåg att nämnden hade fått för lite i förhållande till det beräknade behovet. Om nämnden hade fått dessa pengar hade inte nämnden behövt ha någon diskussion om att dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat. Vänsterpartiet vill nämligen inte dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat…

De andra ledamöterna sa nej till Vänsterpartiets förslag.

Bo Silfverberg (V) lämnade in en reservation. Jag avslutar bloggen med att återge den ordagrant:

“Jag har stor respekt för förvaltningens förmåga att trolla med knäna. Men trots ett jämfört med andra förvaltningar framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det väldigt svårt att tro att inte konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär försvårade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Moralisk stress är en naturlig följd när organisationer tvingas arbeta med otillräckliga resurser för en verksamhet som är viktig för utsatta grupper och i vårt fall för att Vänersborg ska vara bra för alla invånare. Konsekvenserna i verksamheten av tilldelad budgetram står dessutom i strid med eller hotar uppfyllelsen av kommunens första inriktningsmål, att det i Vänersborgs kommun, och jag antar att här menas alla invånare, ska finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
Mot den här bakgrunden reserverar jag mig till förmån för mitt eget yrkande.”

Anm. På nämndens sammanträden har också nämndens förväntade resultat för 2021 diskuterats och beslutats. Jag har helt medvetet lämnat dessa utanför mina bloggar.

PS. Du kan också läsa om kultur- och fritidsnämnden på Lutz Rininslands (V) blogg – “Välj: Klartext eller ”andra får bestämma”

Kultur- och fritidsnämnden (2/2)

3 maj, 2020 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning från ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden står inför stora ekonomiska utmaningar. Nämnden gick med underskott förra året och kommer antagligen att göra det även under 2020. Men det som är aktuellt just nu i diskussionen, t ex i TTELA om Hallevibadet, det är nästa år – 2021.

På sitt senaste sammanträde behandlade kultur- och fritidsnämnden “Mål- och resursplan 2021-2023”, dvs budgeten för 2021, och på nästa sammanträde, den 16 maj, ska nämnden fatta beslut.

I det följande utgår jag från de siffror som kommunledningen, eller rättare sagt, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), har lagt fram och som kommunstyrelsen har ställt sig bakom. Det ska emellertid noteras att det var före Corona-krisen. Coronan kommer att ändra förutsättningarna radikalt. Det vet vi med säkerhet, men hur och i vilken omfattning har vi fortfarande inget riktigt grepp om. Vi vet bara att de ekonomiska konsekvenserna för hela kommunen, med minskade skatteintäkter och ökade utgifter, kommer att bli mycket stora. 

Kultur- och fritidsnämnden tilldelades i budgetramarna för 2021 lite drygt 109 milj kr. Det är, skriver förvaltningen:

“lägre än beräknat behov för året och därför innebär konsekvenser för verksamheten.”

Förvaltningen sammanfattar sin syn på konsekvenserna av den tilldelade budgeten:

“Avvikelse mellan tilldelad budgetram och beräknat budgetbehov uppgår till 3.834 tkr och består av ökande kostnader på grund av investeringar 1.200 tkr och kostnader för bibehållen måluppfyllelse 2.634 tkr, övervägande del avser område Fritid.
Övrig verksamhet så som till exempel kommunikation, evenemang och bibliotek, har behov av budgettillskott för bibehållen måluppfyllelse. För att kompensera dessa kan viss omfördelning inom befintlig budget ske. För bibehållen måluppfyllelse avseende Ung i Vbg krävs budgettillskott.”

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså enligt egen utsago behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgeten för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så är det faktiskt en “fis i vinden”. Det är 0,15% (1,5 promille) av kommunens totala kostnader. Det kan vara bra att komma ihåg.

I underlaget beskrivs de ekonomiska behoven för bibehållen måluppfyllelse, dvs de 2,6 milj kr, som nämnden inte får nästa år. (Se citatet ovan.)

Ung i Vbg är en webbsida som riktar sig till unga. (Se “UNGiVBG.SE”.)

Webbsidan har ett hälsofrämjande fokus och ska vara ett:

“nav för unga med information om evenemang, inflytande, skola, jobb, råd och stöd, fritid, recensioner samt media.”

Det finns även en ungdomsredaktion som är knuten till arbetet. Sidan har också ett integrationssyfte.

Från början var både Västra Götalandsregionen och Kunskapsförbundet Väst med och finansierade hemsidan. Men efterhand har de hoppat av och det har sparats. Nu behöver hemsidan ett budgettillskott på 234.000 kr om ett fortsatt arbete med hemsidan ska vara möjligt.

Hallevibadet behöver mer pengar om kultur- och fritidsnämnden ska kunna driva det. Intäkterna från besökare och verksamheter som simskola och vattengympa räcker inte till.

Det är kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Det handlar inte bara om Arena Vänersborg, Ishallen, Idrottshuset och Vänersvallen, utan också om anläggningar i andra delar av kommunen. Det är svårt för nämnden att få ekonomi i detta.

Kultur och fritid skriver:

“För att upprätthålla en säker och ändamålsenlig miljö krävs budgettillskott alternativt att anläggningar stängs och verksamheten fokuseras kring de större anläggningarna.”

Föreningar och andra som utnyttjar anläggningarna betalar självklart hyror, men:

“föreningslivet är en viktig del av civilsamhället och bidrar med stora frivilliga insatser.”

Det blir en “motsägelse” att höja hyrorna, eftersom det minskar det ekonomiska utrymmet för föreningarna att erbjuda verksamhet för medlemmarna. Och det står i strid med många av kommunens mål.

Det visar sig att kultur- och fritidsnämnden inte bryr sig om att föreslå några nödvändiga investeringar för 2021. Nämnden skriver:

“På grund av rådande ekonomiskt läge för kultur- och fritidsnämnden, har det beslutats att inte lämna några nya förslag på fastighetsinvesteringar under perioden.”

Det behövs egentligen åtgärder avseende:

“arbetsmiljökrav och myndighetskrav.”

Skälet till att nämnden inte föreslår några fastighetsinvesteringar beror på, gissar jag, att nämnden vet att den ändå inte får några pengar till att betala höjda hyror. (Det är samhällsbyggnadsnämnden som investerar och kultur-fritid som betalar genom höjda hyror.) En sådan investering, som dessutom är planerad sedan länge, är t ex investeringen i Sportcentrums B-hus. Denna investering skjuts helt enkelt på framtiden tills dess:

“ekonomiska förutsättningar för genomförande finns.”

Jag tycker på sätt och vis att detta är ”fel taktik” av kultur- och fritidsnämnden, även om uppdraget från kommunstyrelsen är att lägga en budget inom de ramar som är bestämda (av kommunstyrelsen). Min uppfattning är att nämnden borde vara (ännu) tydligare med att tala om vilka investeringsbehov som finns, och vad det kostar att uppfylla dem. Det borde vara kommunfullmäktige som vägde samman kommunens sammanlagda investeringar och prioriterade mellan dem. Nu kommer kultur- och fritidsnämnden dessutom att stå med “hundhuvudet” vid neddragningar, när det egentligen borde vara kommunfullmäktige. För vad ska kommunfullmäktige göra om inte nämnden själv visar på och föreslår vilka fastighetsinvesteringar som är nödvändiga?

Det är många i musikstaden Vänersborg som har önskemål om t ex ett konserthus. Kultur och fritid uttrycker det som att kommunen skulle behöva:

“en tillgänglig och ändamålsenlig scen för musik i musikstaden Vänersborg.”

Men inte heller detta föreslår nämnden, den bara konstaterar behovet av någon typ av musikscen.

Kultur och Fritid tar inte upp taket i Arena Vänersborg överhuvudtaget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som anser det nödvändigt att åtgärda taket. (Se P4 Väst ”Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”.) Samhällsbyggnadsnämnden vill satsa 22 miljoner till ny takduk, ny belysning och ett snörasskydd. (Vänsterpartiets James Bucci röstade för övrigt nej till denna investering i samhällsbyggnadsnämnden.)

Den enda investering som kultur- och fritidsnämnden vill göra är att nämnden yrkar 2 milj kr till inventarier för “framtidens bibliotek”. (Du kan läsa mer om ”Framtidens bibliotek” här.)

Det som gör det ekonomiska läget ännu mer pressat nästa år för nämnden, det är att det har påbörjats investeringar som medför ökade kostnader. Det är investeringar som är “på rulle” redan i år, och därmed kostnader som nämnden inte kan göra något åt. Det är tre investeringar som räknas upp i underlaget – 40×20-hallen (som till 60% finansieras av barn- och utbildningsnämnden), Fotbollens hus och omklädningsrum och entré i Ishallen. Till del finansieras dessa investeringar av hyresintäkter från föreningar. Men intäkterna täcker inte kostnaderna.

Med andra ord. Kommunstyrelsens förslag till budgetram 2021 för kultur- och fritidsnämnden är för snäv. Nämnden skulle behöva drygt 3,8 milj kr mer. Därför ger kultur- och fritidsnämnden följande förslag till neddragningar av verksamheten:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Det sistnämnda förklarar förvaltningschef Håkan Alfredsson i TTELA (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”):

“Barn- och utbildningsnämnden (Bun) hyr idrottsanläggningar av kultur- och fritid till sina verksamheter. För mer än tio år sedan bestämdes att hyran skulle vara 600 000 kronor om året. Och det är den fortfarande, trots att eleverna har blivit fler och omkostnaderna större.”

Alfredsson anser att BUN borde betala ytterligare ungefär två miljoner kronor om året. Jag kan förstå Alfredsson, men samtidigt anser jag naturligtvis inte att barnen och eleverna ska betala t ex Arenans underskott…

Det är nog också på det viset att kultur- och fritidspolitik bedrivs på flera olika nivåer och ställen i kommunen. Det senaste exemplet är kommunledningens diskussioner och överenskommelser med kommunens idrottsföreningar. Det visar väl att kultur- och fritidsnämnden inte riktigt styr över sin egen verksamhet och sina egna pengar…

Kultur- och fritidsnämnden skulle alltså behöva ytterligare 3,8 milj kr för 2021. Med tanke på hela kommunens kostnader på ungefär 2,6 miljarder (fortfarande före Coronakrisen), så utgör dessa pengar bara 0,15% av kommunens totala kostnader. Inte ska kultur- och fritidsnämnden tvingas lägga ner Hallevibadet på grund av detta.

Det blev en omfattande blogg om kultur- och fritidsnämnden. Men det är sällan jag skriver om nämnden och det kändes som att det var läge att berätta lite utförligare om nämndens ekonomiska situation nu när media fylls av inlägg kring nämndens verksamheter.

Slutligen skulle jag vilja framföra att det är, som jag ser det, något grundläggande fel med att dela ut pengar till varje nämnd enligt en slags schablon som kommunen faktiskt gör i praktiken. Kommunens budgettilldelning utgår alltid från vad varje nämnd fick året innan. Vilket var detsamma som nämnden fick året innan… Osv. Och sedan överlåts det till varje nämnd att prioritera mellan sina egna verksamheter. Istället borde det vara så att alla kommunens behov vägs mot varandra.

Det ska t ex inte vara så att barn- och utbildningsnämnden ska behöva prioritera mellan förskola och grundskola, eller kultur- och fritidsnämnden mellan Hallevibadet och biblioteket. Alla behov ska upp på bordet, och sedan är det kommunfullmäktiges uppgift att prioritera – också mellan rondeller och äldreomsorgen, mellan arenan och grundskolan, mellan Vattenpalatset och biblioteket osv.

Det behövs ett annat tänk i kommunen.

PS. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Kultur- och fritidsnämnden (1/2)”.

Kultur- och fritidsnämnden (1/2)

“Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens arbete med kultur och fritid i tillämpliga delar svarar upp mot den vision och de övergripande mål som gäller för kommunen.”

Så inleds kultur- och fritidsnämnden senaste verksamhetsberättelse, den för 2019. Verksamhetsberättelsen fortsätter:

“Kultur- och fritidsnämndens ansvar omfattar följande: Arena- och fritidsverksamhet, Bibliotek, Evenemang och evenemangsutveckling, Fornvård, Föreningsbidrag (inom nämndens ansvarsområde), Konsthall, Kulturverksamhet, Musikverksamhet, Ungdomsverksamhet [och] Vänersborgs museum (huvudmannaskap).
Kultur- och fritidsnämnden stödjer och arrangerar kultur- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och delar årligen ut kulturpris, kulturstipendium samt idrottsledarstipendium till personer eller grupperingar med anknytning till Vänersborgs kommun.”

Kultur- och fritidsnämnden har den senaste tiden hamnat i fokus. Den 28 april kunde vi t ex läsa i TTELA att framtiden för Hallevibadet inte såg särskilt ljus ut (se “Hallevibadet hotas av stängning – igen”) och dagen innan hade P4 Väst ett inslag om arenan (se “Nytt arenatak kan bli verklighet – för 22 miljoner”). Idrottsföreningar har skrivit öppna brev till kommunen och vi har fått höra om hur kommunens fritidsanläggningar slits samtidigt som reparationer och renoveringar lyser med sin frånvaro.

Kultur- och fritidsnämnden saknar pengar. Det råder en obalans mellan krav och resurser. Pengarna räcker inte till för att fylla behoven.

Förra året, 2019, redovisade kultur- och fritidsnämnden ett underskott på 5,2 milj kr. Det motsvarade 4,8 % av nämndens nettobudget. Största delen av underskottet återfanns inom idrotts- och fritidsanläggningar, 4,7 milj kr, och det berodde framför allt på ökade kostnader för drift och underhåll samt lägre intäkter än budgeterat. Bandy-VM och Hallevibadet var inte heller några “vinstmaskiner” för nämnden…

Den 17 april hade kultur- och fritidsnämnden sitt senaste sammanträde. Då fick nämnden en ekonomisk uppföljning. Det visade sig att enheten “Fritid” redovisade en negativ budgetavvikelse på 438.000 kr för årets tre första månader. Det berodde återigen främst på kostnader inom idrotts- och fritidsanläggningar.

Idrotts- och fritidsanläggningar har en budget 2020 på 38,5 milj kr. I mars redovisades ett underskott på nästan en halv miljon kr (0,45 milj kr). Arena Vänersborg, som har en budget för hela året på 17,7 miljoner, gick ensamt med ett underskott på 387.000 kr de första tre månaderna. Hallevibadet gjorde ett underskott på 133.000 kr. Det betyder att om inget görs, och underskotten tillåts fortsätta som under det första kvartalet, så kommer enbart arenan och Hallevibadet att göra ett underskott på drygt 2 milj kr under året.

Underskotten beror enligt förvaltningen främst på:

“höga personalkostnader för vaktmästeri och lokalvård och avser ersättning för ob och övertid.”

När det gäller Arena Vänersborg har intäkterna blivit mindre än budgeterat, bland annat på grund av inställda evenemang under Coronapandemin.

Förutom mindre underskott för musikskolan (28.000 kr) och biblioteket (57.000 kr) så går de flesta andra verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden enligt budget eller med mindre överskott – i varje fall under det första kvartalet.

För en utomstående, t ex kommunstyrelsens ordförande, ter sig säkerligen årets budgetproblem för kultur- och fritidsnämnden som “överkomligt”, i den meningen att det skulle gå att spara in på personal för att komma till rätta med underskottet. Det är emellertid inte särskilt många anställda i kultur och fritid, så jag förmodar att en neddragning av personal, om än bara med några “enstaka”, skulle slå tämligen hårt mot nämndens verksamhet.

En gång i tiden, på 60- och/eller 70-talen, när den “legendariske” Göran Ericsson var kommunens fritidschef, hotades det i besparingstider alltid med att ta besparingarna på ett enda ställe. “Jaha, då lägger vi ner badet”, sa Ericsson om det skulle sparas. Och eftersom politikerna inte ville lägga ner badet, så fick Ericsson sina pengar. Och behövde således inte spara en enda krona på något annat heller. Kanske är det så kultur och fritid tänker när det flaggas för en nedläggning av Hallevibadet…

Det här scenariot har jag dock inte sett i några underlag. Inte än så länge i varje fall. Det var egentligen bara en tanke jag fick.

I dessa Corona-tider måste man naturligtvis lägga in en brasklapp. Ingen vet riktigt vad som kommer att hända med kommunens verksamheter. Och jag vill inte heller spekulera i det, utan bara konstatera att Coronan kan vända upp och ner på allting. Och det har den för övrigt redan börjat göra.

Det är nog så att redan i år har och får kultur- och fritidsnämnden ekonomiska bekymmer. Men den stora utmaningen, och det t ex TTELA skriver om, gäller nästa år. Men det skriver jag om i morgon – i del 2.

Anm. Här hittar du del 2 – ”Kultur- och fritidsnämnden (2/2)”.

Genomlysning 4: Andra nämnder

9 januari, 2020 1 kommentar

Public Partner har i höstens genomlysning beskrivit och analyserat kommunens olika nämnder. I min förra blogg redogjorde jag utförligt om resultaten från barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN”.) Konsultföretaget har också tittat på socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Socialnämnden tänker jag emellertid inte skriva något om, eftersom Lutz Rininsland (V) redan har gjort det. (Se “Public Partner synar socialnämnden”.)

Public Partner konstaterar att Vänersborgs invånare är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter:

“Det gäller till exempel gator/vägar, gång- och cykelvägar och tillgång till parker, grönområden och natur.”

Det kan antagligen konsulterna ha läst i den nyligen publicerade medborgarundersökningen. Om inte så beläggs deras slutsatser av denna. (Se “Medborgarundersökning 2019”.)

Jag tror dock inte att Public Partner har fångat alla de synpunkter som kommuninvånare kan ha på samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Och hur skulle konsulterna kunna få reda på det om de bara intervjuar styrande politiker och högre tjänstemän? Jag tänker t ex på missnöjet kring VA-anslutningar, skogsskövlingar som på Mariedal Östra och Kindblomsvägen etc.

Public Partner kan inte hitta några “onödiga utgifter” och förslag till effektiviseringar och nerdragningar i nämndens verksamheter, som företaget gör hos andra nämnder, eftersom:

“Kostnadsnivåerna för dessa verksamheter låter sig inte jämföras med andra kommuner eller egna referenskostnader på samma sätt som för exempelvis utbildning och äldreomsorg.”

De verksamheter som nämnden bedriver köps ju ofta av andra nämnder och då får samhällsbyggnadsnämnden betalt av t ex barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Det kan gälla t ex städning, vaktmästeri och kost. Blir kostnaderna för dessa verksamheter dyrare, t ex på grund av att de sköts ineffektivt, märks inte det eftersom nämnden då helt enkelt kan höja priserna. Konsulterna skriver därför helt riktigt:

“Det är därför av vikt att säkerställa modeller för att följa kostnadsutvecklingen ur ett helhetsperspektiv.”

Det är nog en uppgift, och viktig sådan, för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att ta tag i.

Public Partner beskriver också hur “köp-och-sälj-systemet” ger upphov till “friktioner”, vilket sannolikt är ett något förskönande uttryck, med de nämnder som köper tjänsterna. Och så är det. Samhällsbyggnadsnämndens tjänster och service upplevs ofta vara alltför dyr av t ex barn- och utbildningsnämnden. Fast är inte det lite av tanken bakom ”köp-sälj”, tänker jag – att det ska förhandlas om priserna, att ”marknaden” ska styra…? Det kanske är hela “köp-och-sälj-systemet” som det är fel på… 

Public Partner ser dessutom:

“en relativt stor politisering inom dessa verkställighetsfrågor.”

Så kan det nog vara även om jag inte har någon erfarenhet av diskussionerna på den “styrande politiska nivån”.

Konsulterna rekommenderar större samarbete och bättre kommunikation mellan nämnderna och att nämnderna blir överens om definitioner, t ex:

“interndebiteringssystem behöver förankras, förklaras och accepteras.”

Konsulterna påpekar också att det saknas en samsyn kring hur projekt påverkas av befolkningsutveckling och hur:

“kapacitetsbehovet inom samtliga mjuka och hårda nämnders verksamheter kommer att se ut vid en ökad belastning.”

Det behövs helt enkelt mer samsyn och samordning.

Till sist menar Public Partner att det förebyggande underhållsarbetet har blivit eftersatt på grund av det har blivit ett alltför stort fokus “på att åtgärda problem”. Även det är nog en riktig iakttagelse.

Genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden börjar med att konsulterna konstaterar att:

“Nettokostnaden för nämndens verksamhet är högre än jämförbara kommun med undantag för biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet.”

Det är lite intressant eftersom det bara är biblioteksverksamheten av nämndens verksamheter som är lagstadgad. Men det hoppas vi ändras när Vänersborg får ett nytt bibliotek… (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.)

Jag tycker att Public Partner har gjort många riktiga och värdefulla iakttagelser av kultur- och fritidsnämndens verksamhet och roll i kommunen. Men så verkar inte konsulterna, för en gångs skull, ha haft besparings- och nerdragningsglasögonen på sig. De har överhuvudtaget inga förslag på “effektiviseringar” i meningen besparingar och det verkar inte heller som om de har letat efter detta. Således står det t ex inte ett ord om alla miljoner som satsas på Arena Vänersborg. Men konsulterna har kanske inte hört talas om bandy?

“Det finns idag inget sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program i Vänersborgs kommun.”

Skriver Public Partner och menar att det är en stor brist. Detta medför risk för:

“verksamhet som saknar tydlig politisk förankring, svårigheter för personal att prioritera och risker för uppstart av ”ostyrda” kostnadsgenererande projekt.”

Det bör naturligtvis finnas ett kultur- och fritidspolitiskt program i kommunen. Jag har ingen aning varför det inte finns, kanske för att flera har satt likhetstecken mellan kultur- och fritid och bandy och musik…?

Personalen menar, skriver konsulterna, att intresset från “uppdragsgivarna”, jag förmodar att det är kommunstyrelse och kommunfullmäktige som åsyftas, är svalt. Det gör att verksamheten ibland blir ineffektiv. Andra kommunala aktörer kan nämligen också syssla med aktiviteter som egentligen hör till nämndens område.

Public Partner anser att kultur- och fritidsnämnden har en stor potential för att bidra i “de stora utvecklingsfrågorna”. Det handlar om minskad segregation i kommunen, hållbar utveckling, likvärdiga förutsättningar till en meningsfull fritid och att utveckla lust att lära och förebygga utanförskap.

Politiken måste med andra ord visa ett större intresse för kultur- och fritidsnämnden och dessutom snabbt utarbeta ett sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program.

Det sista kapitlet i Public Partners genomlysningsrapport handlar om förändringsförslag. Det betyder att det kommer åtminstone en blogg till…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Fritidsgårdar och bandy-VM

Kultur- och fritidsnämnden har hamnat i fokus. Det har handlat om bandy-VM och fritidsgårdar.

En liten bakgrund.

Kultur- och fritidsnämnden redovisade ett underskott på 2,2 milj kr för år 2018.

En snabb koll i verksamhetsberättelsen visar att det främst var höga kostnader för drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar som orsakade underskottet. En stor del av förvaltningens budget är nämligen knuten till lokaler och anläggningar. Under 2018 har nämnden också övertagit driften av Hallevibadet. Det innebar, skriver nämnden:

”en betydande arbetsinsats, stora inköp av inventarier och övrigt material samt underhållsåtgärder i samverkan med samhällsbyggnadsnämnden.”

Hallevibadet har gett ett underskott på 128.000 kr.

Nämnden fick under året en del statsbidrag. Det var för t ex avgiftsfria lovaktiviteter för barn och ungdomar och för ökad tillgänglighet och satsningar inom fritidsgårdsverksamheten. Torpa fritidsgård har således startats med hjälp av statliga medel. Tack vare bidragen har man kunnat förstärka bemanningen från fem till åtta personal. (Torpa har även fått tillfälliga bidrag från Rådet för hälsa och social hållbarhet.) Fritidsgårdsverksamheten på Torpa har varit lyckad.

I år finns inte dessa statliga bidrag och det innebär att det helt enkelt fattas pengar till fortsatt verksamhet i samma omfattning som tidigare. Det har TTELA skrivit om. (Se ”Brist på pengar till fritidsgårdarna” och ”Svårt att hitta finansiering till Torpa fritidsgård”.) Det är självklart tråkigt, fritidsgårdar är viktiga. De är så viktiga, tycker jag, att kommunen borde prioritera dessa. Precis som förskola och skola. Kommunen måste satsa på sina barn och ungdomar.

Naturligtvis är det i tider av brist på pengar och underskott för kultur- och fritidsnämnden något besvärande att nämnden har ”gått back” på bandy-VM… Som bekant bidrog kommunstyrelsen med 400.000 kr till VM-turneringen och fullmäktige beslutade att kultur- och fritidsnämnden skulle få 230.000 kr extra för ökande kostnader i samband med VM. Bara dessa pengabidrag skulle naturligtvis kunna diskuteras och ifrågasättas – går bandy-VM före fritidsgårdar? (Se ”IFK och skulderna till kommunen”.) Men när kultur- och fritidsnämnden själv, ur ”egen ficka”, dessutom har bidragit med ytterligare minst 100.000 kr till bandy-VM. (Enligt TTELA ikväll, 7/4, är nämndens underskott för bandy-VM 216.000 kr! Se ”Underskott för VM större än tidigare känt”.) Då blir ju frågan riktigt tillspetsad… Hur prioriterar nämnden sina egna pengar…?

I verksamhetsberättelsen från kultur- och fritidsnämnden hittar man ytterligare en intressant ”detalj”. Det har försvunnit en intäkt för kultur- och fritidsnämnden…

”Dock har sponsorintäkt från Länsförsäkringar för Arena Vänersborg halverats under året för att under 2019 helt försvinna.”

Länsförsäkringar har under alla år av arenans existens betalat 1,5 milj kr årligen för all reklam på och i arenan. För Länsförsäkringar har det varit reklam, för kommunen sponsorintäkter. Pengarna tycks nu försvinna för gott. Vilket naturligtvis är synd för kommunen. Det har varit välbehövliga pengar.

Det är emellertid inte riktigt ”kört”. Det ska vad jag förstår föras nya samtal inom kort mellan kommunen och Länsförsäkringar om sponsorintäkterna.

Men vad händer om det inte blir något avtal? Vad händer med den stora reklamskylten med Länsförsäkringars logga på arenan…? Och loggan på ”stolpen” vid vägen…? Och reklamen i arenan…?

Självklart måste reklamen i så fall bort. Vilket skulle ytterligare belasta kommunens ekonomi, det kan ju inte bli billigt att montera ner all reklam…

Mer om kommunens uthyrning

3 februari, 2019 1 kommentar

Det har varit en händelserik helg på Sportcentrum.

Igår lördag vann Ryssland återigen VM-finalen i bandy. På övertid prickade Almaz Mirgazov in 6-5. Det var en rättvis seger trots besvikelsen i svensklägret. Och idag, söndag, firade kommunen sin 375:e födelsedag. Trots den inledande besvikelsen, strömmen gick, så blev det succé. A-hallen passade nämligen utmärkt för firandet. En stor scen var uppbyggd med stolar och bord framför. Det betydde att vänersborgarna kunde inmundiga Vänersborgsbakelsen samtidigt som de avnjöt informationen och underhållningen från scenen. Ett mycket bra grepp.

Först ut på scenen var den nye ordföranden i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S). Det visade sig att Augustsson hade växt upp i stort sett samma områden som undertecknad. Dock är Augustsson betydligt yngre så vi fick nog aldrig mötas varken på lekplatserna, skolorna eller fotbollsplanerna… Det visade sig också att Augustsson är ett entusiastisk bandy-fan. Vilket kanske inte var helt oväntat. Det verkar alla socialdemokrater i Vänersborg vara…

Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) intervjuades också från scenen. Levin firade inte bara kommunens födelsedag, hon blev också mormor idag! (Grattis Annalena!)

För övrigt visade många av kommunens nämnder och förvaltningar upp sig för allmänheten. De informerade och svarade på frågor. Många politiker var naturligtvis också på plats.

I veckan som gick dök jag som bekant ner i kommunens diarium. Där hittade jag bland annat kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019. Och den skrev jag om i min förra blogg. (Se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar”.)

Signaturen ”Rune” kommenterar ofta mina bloggar. Rune är mycket insatt i kommunala frågor. Det märks tydligt oavsett vilken blogg som hen än kommenterar. Och det visade Rune återigen i sin senaste kommentar. (Jag tycker egentligen att Rune borde börja blogga…)

Dessutom får Runes kommentar en hel del begravda politiska minnen att återuppstå…

Rune tycker inte att 17.250 kr i hyra för en elitseriematch i Arena Vänersborg är särskilt dyrt för IFK Vänersborg:

”… för denna hyra får IFK full support från kommunens personal. … Under cirka 6 timmar arbetstid mestadels utanför ordinarie dagtid är det flera vaktmästare, ismaskinsförare, etc arbetar. Efteråt ska dessutom kommunen städa arenan efter publik på ca 2000 personer, städa toaletter, duschutrymmen och ta hand avfall.”

Och det är klart, är det på detta sätt (vilket jag inte betvivlar) och man börjar räkna på det… Rune har nog inte helt fel. Matchhyran torde till stor del ätas upp…

Nu menar jag inte att kommunen snabbt ska höja hyran för IFK. Kommunen måste fortfarande göra en bra och rimlig avvägning mellan sina kostnader och servicen till allmänheten i form av stöd till kommunens föreningar. Den avvägningen måste kultur- och fritidsnämnden göra.

Rune tar upp fler saker i sin kommentar, bland annat reklamen.

Det finns mycket företagsreklam inne i arenan. Den har vi nog alla sett. Rune skriver att reklamen:

”genererar intäkter till IFK helt utanför kommunens kontroll trots att det är kommunens personal som ordnar uppsättning och nedtagning.”

Och är det så som Rune skriver, att IFK inte betalar kommunen för denna tjänst, så är det läge för omprövning.

När det gäller kommunens fortsatta gratisreklam för IFK:s matcher på sin hemsida så hoppas jag att ”någon” snart tar tag i detta. Den 29 mars 2018 beslutade ju kommunfullmäktige att anta Jonathan Axelssons (M) och min motion (V) ”gällande bidrag avseende marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”Marknadsföring och kommunala bidrag”).

Fullmäktiges beslut innebar att Vänersborgs kommun ska utarbeta ett regelverk kring kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring. Alla bidrag som finns i kommunen ska också bli kända av alla och reglerna för att erhålla dem bli tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.

Jag har inte hört ett om ord om vad som har hänt med arbetet kring regelverket sedan fullmäktiges beslut för snart ett år sedan…

Rune fortsätter i sin bloggkommentar:

”Å hur var det nu igen… hur involverade är kommunen i arenans biljettsystem?”

Wow! Arenans biljettsystem. Den frågan hade jag helt glömt bort. Efter en sökning hittade jag följande i en blogg från den 9 april 2013 (se ”Uthyrningen av arenan”):

”Även frågan om biljettsystemet var uppe på mötet mellan kommunen och IFK. IFK ville diskutera också detta med kommunen. IFK vill nämligen att kommunen ska betala systemet. 455.627 kr. Det vill inte kommunen…”

Det var på den tiden mycket diskussion kring vem som skulle betala. Det fanns inga, vill jag minnas, skriftliga avtal utan allt hade gjorts upp mellan ”skål och vägg” mellan kommunen (läs S Anders Larsson, S) och IFK. Jag har ingen aning om vem som till slut betalade biljettsystemet. Kanske har Rune det. Det kan nog vara läge att ställa denna fråga till kultur- och fritidsnämnden…

Rune undrar också varför inte alla kommunens idrotts- och fritidsanläggningar finns med i kultur- och fritidsnämndens prislista. Det vågar inte jag svara på, kanske är det också en fråga att skicka vidare till kultur- och fritidsnämnden…?

Runes kommentar ger nog anledning till ännu fler frågor. Hen tar upp Brätte och skriver:

”Jag tänker bland annat på kommunens anläggning som är Brätte ridanläggning. Den verkar leva helt eget liv och VRF har satt sin egen prislista på uthyrning helt utan kommunens inblandning tillika stor fasadreklam på kommunens fastighet.
Täcker arrendet kommunens kostnader ? Varför arrenderas denna anläggning ut ?”

Jo då, även Brättes ridanläggning har diskuterats tidigare. Jag glömmer aldrig när jag fick en kommentar på en blogg för nästan exakt tre år sedan mitt under kommunens födelsedagsfirande(!) (7 feb 2016 – ”Ingen bra födelsedagspresent! Om rampen på Brätte.”). Kommunfullmäktige hade tidigare den veckan 2016 beslutat att bygga en ramp för människor med funktionsnedsättning på Brätte Ridskola. Kommentaren var (och den kom inte från Rune):

”Det finns en handikappramp, donerad av privatperson, längs med ena ridhuset.”

Kommunfullmäktige hade alltså beslutat om en ramp fast det redan fanns en…

Men det var inte det som Rune kommenterade. Det var bara jag som råkade minnas… Men det finns kanske hur som helst anledning att skicka Runes frågor vidare till kultur- och fritidsnämnden…

Runes kommentar på min förra blogg får mig att undra om det kanske inte är så att kultur- och fritidsnämnden borde ta sig en funderare och sedan diskutera frågorna kring uthyrning av kommunens fritidsanläggningar ett varv till – och ta ett helhetsgrepp. Som Rune avslutade sin kommentar:

”Det är rätt och riktigt att hyra ut kommunens lokaler och anläggningar för att täcka del av verksamhetskostnaden men det är lika viktigt att ”allt är med” så att det blir rättvist och transparent för de som hyr och inför kommunens skattebetalare.”

 

PS. Runes kommentar kan du läsa i sin helhet om du klickar här.

Hyra av kommunens fritidsanläggningar

2 februari, 2019 1 kommentar

I veckan återfanns kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 i diariet. Prislistan visar vad det kostar att hyra kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Och det gör ju de flesta av t ex kommunens idrottsföreningar.

Kommunen har självklart kostnader för anläggningarna. De kostar inte bara pengar när de anläggs. Eventuella lån ska betalas tillbaka med ränta. Fritidsanläggningarna inklusive omklädningsrum ska också skötas om; det ska städas, klippas gräs, göras rent, isar ska spolas upp och skötas etc. En del av dessa uppgifter tar föreningarna ibland själva hand om.

Kommunen tar ut hyror när föreningar vill använda anläggningarna – för att få täckning för sina kostnader. Det är inget konstigt.

Det är inte heller konstigt att kommunen ”subventionerar” hyrorna. Det kan bli alltför dyrt att ta ut full kostnadstäckning. Föreningarna drivs ideellt och kommunen ser gärna att invånarna håller sig i trim, särskilt ungdomarna. Det ligger i kommunens intresse att invånarnas hälsa blir bättre och att det finns fritidsaktiviteter. (Det är också därför som alla föreningar kan söka, och få, olika typer av bidrag.)

Det gäller därför för kommunen att göra en bra avvägning mellan kostnader och service till allmänheten. Hur väl kommunen lyckas kan det råda delade meningar om. Föreningarna tycker säkert att planhyrorna är alldeles för dyra och vem vet, en del skattebetalare tycker kanske att kommunen ska prioritera annat, som t ex skolor.

Det är svårt att uttala sig om huruvida kommunen har hamnat rätt i sin prislista, men man måste komma ihåg att det handlar om att just hitta den ”rätta” avvägningen mellan olika intressen.

Eftersom det finns ett stort intresse av kommunens jätteinvestering vid Sportcentrum kan det kanske vara lite extra intressant att titta på hyrpriserna för Arena Vänersborg.

Hyrorna för arenan varierar. Det kan bero på om det ligger is på pisten eller inte, om det är säsong eller inte, om det är idrott (företrädesvis bandy) eller andra evenemang. Det är också olika hyror om det är kommunen själv som hyr eller om det handlar om föreningar från andra kommuner.

Så här ser hyran för arenan ut på försäsongen:

Här är hyran för arenan under seriesäsongen:

 
IFK Vänersborg får betala ganska mycket för sina elitseriematcher. Det var nog till och med mer än vad jag hade trott. Det är också en väldig skillnad mellan elitseriematcher och övriga seniormatcher.

Det kan vara intressant att jämföra med vad själva arenan kostar. Den kostar netto 20 miljoner kronor per år. Det blir 54.794 kronor per dag – 2.283 per timme (natten inräknad). Det betyder att IFK:s matcher ger hyfsat bra intäkter till kommunen.

När det gäller externa lag så är upplägget annorlunda. Här får IFK Vänersborg, Blåsuts bandyklubb och Vargöns bandyklubb under försäsongen tider som de kan hyra ut. Och för arbetet med uthyrningen, och gott värdskap, utgår en ersättning till klubbarna på 20%.

 

Det är naturligtvis ett sätt för klubbarna att förstärka sin kassa, samtidigt som kommunen avlastas en del arbete. Jag vet inte om andra klubbar har liknade överenskommelser, t ex om någon extern förening vill hyra konstgräsplanen i Brålanda.

Den som vill hyra arenan för evenemang och konferenser får betala följande hyror:

 

Anm. I hyran ingår inte kostnaderna för golvbeläggning och tilläggsutrustning.


Det går också att enbart hyra konferensrum och/eller entrén, men de hyrorna redovisar jag inte. Sedan ska det också sägas att det kan ordnas ”specialhyror”:

”I särskilda fall när en kund bokar återkommande större evenemang eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang ska det vara möjligt att offerera på annan nivå än vad som grundprislistan anger.”

Det kan vara rimligt. Även om det kan vara svårt att avgöra vad som är ett ”viktigt arrangemang”. Kommunstyrelsen har t ex bestämt att bandy-VM är det.

Om någon inom Vänersborgs kommun, t ex någon nämnd eller förvaltning, hyr arenan för konferenser och evenemang så betalas bara halva hyran.

Det är väl också rimligt kan man tycka.

Och till sist, som en jämförelse – vilken hyra erlägger Vänersborgs IF och Vänersborgs FK för konstgräset på Vänersvallen Norra?


Vill du veta mer om hyror av kommunens fritidsanläggningar så kan du ladda ner hela prislistan från kultur- och fritidsnämnden här.

I dag spelar Sverige VM-final mot Ryssland kl 16.00 i arenan. Och imorgon firar Vänersborg sin 375-årsdag – fast i Idrottshusets A-hall.

Somaliska Kulturföreningen och kommunen

2 september, 2018 1 kommentar

Det finns många goda krafter i Vänersborg. Flera av dem hittar vi i idrotts-, kultur- och andra ideella föreningar. Där finns det massor med människor som lägger ner en mängd frivilligt, oavlönat arbete. De ägnar timmar och åter timmar på sin fritid för att ungdomar ska aktiveras på ett meningsfullt och positivt sätt, och avhålla sig från ”tråkiga” och kanske ”destruktiva” fritidsnöjen.  Dessa vuxnas arbete är till gagn inte bara för de inblandade barnen och ungdomarna, utan också för hela samhället – för hela Vänersborg. De gör en enorm och beundransvärd insats.

Flera föreningar arbetar också särskilt med ungdomar med utländsk bakgrund. De arbetar för att dessa ungdomar ska bli aktiverade och avhållas från t ex negativ gängbildning och ”utespring”. Vi har i Vänersborg sett stök och oroligheter de senaste åren, inte minst runt Idrottscentrum.

Det är inte sällan föräldrar och äldre ungdomar som engagerar sig. Men även kommunen ordnar aktiviteter, oftast sker det i kultur- och fritidsnämndens regi. VänersborgsBostäder är också engagerat. Bolaget driver t ex en öppen fritidsverksamhet, Hjälpande händer, i samverkan med kommunen.

Tyvärr är det i Vänersborg brist på lokaler, särskilt idrottshallar. Det gör att alla föreningar och alla verksamheter inte får tider – och ibland krockar tiderna…

Det har skett nu.

Somaliska Kulturföreningen har haft tider i Gymnasiehallen i snart 10 år. Varje fredag och lördag mellan kl 18-22 har föreningen aktiviteter i hallen, inte sällan fotboll. Det är framför allt föräldrar som vill ordna något för sina och sina vänners barn. Och man kan väl anta att tiderna inte är slumpvis valda… Verksamheten engagerar många, både ungdomar och föräldrar. Naturligtvis, annars skulle föreningen inte ha hållit på i Gymnasiehallen i närmare 10 år.

Vänersborgs kommun började på senvåren ett nytt projekt, Idrottsslussen.

I TTELA kunde vi den läsa den 15 mars (se ”Gratis idrottssatsning på unga”):

”Idrottsslussen är Vänersborgs kommuns nya satsning på barn- och ungdomar. – Tanken är att de ska få testa på olika idrotter helt gratis, säger Alexander Mayborn, projektledare på Vänersborgs kommun.”

Tanken med Idrottsslussen är att ungdomar ska få prova på olika sporter för att sedan ”slussas in” i det ordinarie föreningslivet. Idrottsslussen vänder sig till alla ungdomar men naturligtvis tittas det lite extra på dem med utländsk bakgrund.

Det är naturligtvis ett mycket bra initiativ och en mycket lovvärd verksamhet.

Nu har det emellertid blivit ett problem. Idrottsslussen vill ha verksamhet i Gymnasiehallen på fredagskvällar, dvs den tid som Somaliska Kulturföreningen har haft i nästan 10 år.

Det försiggick en viss dialog om hur denna krock skulle kunna lösas, men dialogen var i sin linda och någon överenskommelse kom aldrig till stånd… Innan någon i kommunen ändå fattade ett beslut…

När en representant för Somaliska Kulturföreningen som vanligt skulle hämta ut nyckeln till Gymnasiehallen inför höstens aktiviteter fick hen reda på att föreningen hade blivit av med fredagstiden. Till Idrottsslussen…

Naturligtvis blev föräldrarna och ungdomarna besvikna och tyckte, antar jag, att kommunen inte behandlade alla lika. Somaliska Kulturföreningen hade ju haft denna tid i så många år, verksamheten var uppskattad och engagemanget stort. Och helt plötsligt togs tiden ifrån dem, utan en ordentlig dialog eller överenskommelse.

Även representanter för kommunen kan hålla med om att dialogen har varit dålig. Men vill inte, vad jag förstår, ändra sitt beslut och släppa tillbaka tiden till Somaliska Kulturföreningen… För var ska Idrottsslussen vara då?

Dialogen har uppenbarligen inte varit ok och jag kan förstå att Somaliska Kulturföreningen känner sig överkörd av kommunen. Skulle kommunen ha behandlat t ex IFK Vänersborg på samma sätt om det hade varit IFK som hade haft tiden i Gymnasiehallen?

Krocken måste lösas på något sätt. Det måste finnas en väg ut ur det dilemma som faktiskt kommunen har skapat. Det går inte att köra ut en väl fungerande verksamhet för att ersätta den med en annan. Även om denna i och för sig också är både lovvärd och önskvärd.

Det bästa vore om kommunen kunde hitta en alternativ lokal för Idrottsslussen.

Framtidens bibliotek

bibliotek_grektextVar ska framtidens bibliotek ligga i Vänersborg? Den frågan diskuterades på det senaste sammanträdet på kultur- och fritidsnämnden den 28 maj. Frågan kom också upp på TTELA:s valdebatt på Aqua Blå.

Det fanns två förslag för den framtida placeringen av kommunens bibliotek. Alternativ 1 innebar att biblioteket skulle flytta till Timjanhuset (Timjan 4) på gågatan.

bibliotek_timjan

I alternativ 2 skulle biblioteket finnas kvar i nuvarande fastighet (Malörten 1).

bibliotek_malort

Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sammanträdet den 28 maj att förorda alternativ 1, dvs en flytt av biblioteket till Timjanhuset:

”Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säga upp nuvarande hyresavtal för Malörten 1 och, efter det att Vänersborgs kommun förvärvat fastigheten Timjan 4 och byggt om i egen regi med utgångspunkt från det program och förslag som tidigare presenterats, teckna nytt hyresavtal med samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Nämnden var oenig. Ledamöterna från socialdemokraterna, miljöpartiet och liberalerna röstade för en flytt. Henrik Josten (M) och Åsa Olin (V) röstade försverigedemokraterna att biblioteket skulle vara kvar i nuvarande fastighet. Hur sverigedemokraterna röstade? Mathias Olsson (SD) avstod naturligtvis från att rösta. SD röstar sällan när det gäller viktiga frågor… (Ja, ska jag vara ärlig så röstar de sällan i mindre viktiga frågor heller…)

Ärendet är emellertid inte slutligt avgjort. När det handlar om investeringar av den här storleksordningen ska frågan först till kommunstyrelsen för att sedan avgöras i kommunfullmäktige. Det kommer knappast att ske före valet i september. (Kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde före sommaren och då kan inte heller ärendet komma upp till fullmäktiges juni-sammanträde.)

kulturfritidVad innebär då kultur- och fritidsnämndens beslut om en flytt, om det nu blir en sådan i slutändan?

Först var det tänkt att kommunen skulle hyra Timjanfastigheten på 30 år till en kostnad av 3,8 milj kr per år. Men vid samtal med fastighetsägaren erbjöds kommunen i stället att köpa fastigheten. Och det är nu det som nämnden vill, dvs köpa fastigheten. Det finns emellertid inget pris i handlingarna – och det är ju något märkligt. Även om det inte är just kultur- och fritidsnämnden som formellt köper fastigheten. Timjanhuset kräver också en omfattande renovering och den ska ju kommunen själv stå för om fastigheten köps. Även kostnader förpengarpengar denna renovering saknas i underlaget. Däremot finns det en uppskattning av den framtida hyran för kultur- och fritidsnämnden om biblioteket flyttar in på Timjan:

”En grov uppskattning av produktionskostnad och komponentavskrivning med utgångspunkt i det förslag som presenterats för nämnden tidigare ger, enligt fastighetschefen, en årshyra på 1100-1300 kr per kvm och år, totalt mellan ca 2650 tkr/år – 3150 tkr/år.”

En sådan beräkning av hyran förutsätter naturligtvis att kommunen (samhällsbyggnadsförvaltningen) känner till kostnaderna för både köp och renovering. Och det gör de. Enligt säker källa har kommunen erbjudits att köpa fastigheten för 9.950.000 kr. Priset är dock ännu inte slutförhandlat.

Men renoveringen…?

bibliotek_timjan_2Det är svårt att uppskatta kostnader för den omfattande renoveringen. Det handlar om ombyggnation, påbyggnad av en våning och verksamhetsanpassning. Och vi vet av erfarenhet att kommunala uppskattningar av byggnadsarbeten har en sällsynt förmåga att slå fel… Och det tämligen mycket. Och då är det inte bara arenan eller kommunhuset jag tänker på…

Det undgår väl inte heller någon att det faktiskt också står ”grov uppskattning” i underlaget. En ”grov uppskattning” torde enligt kommunalt språkbruk vara en särdeles osäker uppskattning även med kommunens mått mätt. Jag ska inte sticka under stol med att jag ser framför mig hur renoveringen börjar – och så upptäcks nya problem som måste åtgärdas. Och fler problem. Och eftersom fastigheten är i kommunal ägo och renoveringen har påbörjats, så måste renoveringen fortsätta. Och nya pengar skjutas till. Och nya… Innan bygget kan slutföras och byggnaden stå klar.

bibliotek_timjan_3

Hur som helst, den ”grova uppskattningen” ligger på 50-60 miljoner kr. (Siffran är lite osäker. Jag frågade samhällsbyggnadsförvaltningen i tisdags fm, men har ännu inte fått något svar.)

Biblioteket på Timjan kommer, efter tillbyggnad, att bli 2.420 kvm. (Malörten  2.650 kvm.) Fast det stod inte heller i underlaget… Men man får väl förutsätta att ledamöterna informerades muntligt, men det är ändå, igen, ganska uppseendeväckande att sådana här uppgifter inte finns med i handlingarna inför beslutet.

osakerMed de ytterst osäkra kalkylerna som grund räknar kommunen med att hyran ska bli 0,9-1,4 milj kr lägre per år (årshyran beräknas alltså ligga på mellan 2,65-3,15 milj per år), i Timjan än på nuvarande plats. Och det är ju bra, även om det känns oerhört optimistiskt – och osäkert. Man kan väl tycka att det borde ha gjorts en ordentligt och fördjupad utredning av kostnaderna innan nämnden fattade sitt beslut.

Även nämndens vice ordförande Henrik Josten (M) verkar vara av den uppfattningen. Tilltumme_pekfinger TTELA den 29 maj säger Josten (se här):

”De siffrorna är mycket mellan tummen och pekfingret som jag uppfattar det. Och vi har sett projekt i den här kommunen tidigare som blivit dyrare än det var tänkt.”

Max Eskilsson på TTELA befarar också att kultur- och fritidsnämndens kostnadskalkyler är optimistiska glädjekalkyler. (Se ”Biblioteksflytt med lång väntetid”.)

ttelaEskilsson skriver:

”Kostnadsbilderna som presenterats ger sken av en slant väl värd att i dagens läge spara in på. Men av erfarenhet vet vi att kommunala byggprojekt lätt kan innebära en kostnadsutveckling som skenar iväg.”

Kultur- och fritidsnämnden räknar också med att hela den omfattande byggnationen ska vara klar på två år och att biblioteket kan flytta in i Timjanhuset redan den 1 januari 2021. Det är nog även det tämligen optimistiskt. Fastigheten är ju faktiskt inte ens inköpt än – och det beslutet kan som sagt inte fattas av kommunfullmäktige förrän tidigast till hösten… (Det tog nästan 5 år efter beslut, innan byggnationen av förskolan i kv Hönan kom igång… På kommunal mark…)bibliotek_framtiden

Men även om Timjanhuset står klart 2021, så är frågan var biblioteket ska ligga under renoveringstiden. Det nuvarande hyreskontraktet på Malörten 1 går ut den 30 juni 2019 (och behöver omförhandlas eller sägas upp 12 månader i förväg). Det talas om att filialerna ska graderas upp och att man endast ska ha ett mindre in/utlämningsbibliotek i centrum under byggtiden. Eller att biblioteket kanske kan vara kvar i Malörten. Men det vet ingen än. (Förhandlingar ska inledas till veckan.)

Å andra sidan hade inte biblioteket kunnat vara kvar på Malörten, om nämnden nu hade bestämt det, under tiden dessa lokaler hade renoverats. Fast renoveringen skulle ha varit färdig vid årsskiftet 2019-2020 eller i början av 2020, dvs ett år innan Timjan.

pengar18Det är de beräknade kostnaderna som är den avgörande faktorn för majoritetens beslut att flytta biblioteket till Timjan. Kultur- och fritidsnämnden räknar med och tror att det blir billigare.

Sedan har också andra argument framförts.

Kultur- och Fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP) (se TTELA ”Majoritet vill flytta biblioteket”) anger två argument till TTELA:

”Och så känns det bra att kommunen äger biblioteket.”

hus_oldMin åsikt är att det skulle kännas bättre om skattebetalarnas pengar användes så effektivt som möjligt. Vem som äger själva byggnaden som biblioteket inryms i torde vara en tämligen underordnad fråga. Dessutom tror jag, av erfarenheterna från Vänersborg, att kommunens fastigheter inte sköts särskilt väl, tex när det gäller underhåll och renoveringar. (Det är inte bara Idrottshuset jag tänker på.) Där ligger de privata fastighetsägarna klart före.

Marika Isetorp tycker också placeringen vid gågatan talar för Timjan:

”Och mer centralt går ju inte att komma…”

Placeringen vid gågatan är ett argument som också framförs i handlingar från kultur- och fritidsförvaltningen:

bibliotek3”är av strategisk betydelse för utvecklingen av Stadskärnan.”

Jag har svårt att se skillnad på de två lägena, det är ju bara 50-60 m mellan Timjan och nuvarande placering av biblioteket. Samtidigt ser jag framför mig hur ett nytt fint och renoverat bibliotek på nuvarande plats skulle kunna vara en slags brygga mellan gågatan och hamnkanalen. Biblioteket skulle kunna binda samman gågatanbibliotek4 med vattnet. Det vore, tror jag, en fördel med affärer på Timjan, fastigheten passar bättre till det, än på Malörten 1. (Fast det beror ju naturligtvis på om centrum blir så attraktivt så att affärer vill flytta dit…)

Till sist anser förvaltningen att:

”en flytt av biblioteket till nya lokaler i Timjanhuset ger större utvecklingsmöjligheter för biblioteket som mötesplats. … studieplatser, ytor för kreativ verksamhet, forskning, utställningar, tysta rum och läshörnor i en väl planerad mix. … café/restaurangverksamhet som drivs av en extern entreprenör…”

Jag har svårt att se att denna mötesplats inte skulle kunna skapas på bibliotekets nuvarande plats. Särskilt som lokalytorna på Malörten skulle bli större.

När det gäller alternativ 2, Malörten 1, dvs att biblioteket blir kvar på sin nuvarande plats, innebär det att fastighetsägaren ska:

bibliotek5”åtgärda eftersatt underhåll, bristande tillgänglighet och verksamhetsanpassning enligt program för framtidens bibliotek.”

Dessutom flyttar Systembolaget ur sina lokaler och då kan det ske en utökning av bibliotekets lokaler i markplan. Bibliotekets huvudingång skulle också flyttas till Systembolagets nuvarande entré.

Kostnader för att stanna kvar i Malörten skulle alltså bli högre än de beräknade kostnaderna för Timjan. Men hyreskostnaderna är å andra sidan tämligen säkra, även om de slutgiltiga hyreskostnaderna fastställs definitivt först efter kommunen har varit med och bestämt hur det framtida biblioteket ska vara utformat. Vilket nu inte blir aktuellt enligt kultur- och Fritidsnämndens beslut…

bibliotekarieEn fördel med Malörten 1 är att det bara blir två våningar på biblioteket mot Timjans tre (efter tillbyggnad). Det innebär så vitt jag kan förstå en bättre arbetsmiljö för personalen, samtidigt som det säkerligen inte behövs lika stor personal som på Timjan. Tyvärr framgår det inte i handlingarna vad bibliotekspersonalen tycker. Det står bara:

”Förslagen har presenterats för bibliotekspersonalen på en arbetsplatsträff (APT).”

Vad jag förstår så skulle det också vara en fördel med Malörten att personalens kontor skulle bli utspridda över hela biblioteket och inte koncentrerade på en våning, mer isolerade från de olika verksamheterna.

FolketsHusEn aspekt som egentligen inte har med själva biblioteksverksamheten att göra är att Konsthallen, som nu ligger i Folkets Hus, skulle kunna flytta till biblioteket om det blev kvar på Malörten, dvs nuvarande plats. Det är dock inte med i kostnadsförslaget. Konsthallen får inte plats på Timjan. (Malörten  2.650 kvm, Timjan 2.420 kvm.) Det kan bli aktuellt eftersom en ny varuhiss måste installeras på Folkets Hus. Ett tänkbart scenario är därför att hissen hamnar ovanför Konsthallens verkstad och det kommer att innebära att utrymme måste tas från Konsthallens pedagogiska verksamhet.  Det i sin tur innebär att skolklasser, som idag erbjuds besök i Konsthallen med visning och workshop, inte kommer att kunna erbjudas workshop.

Och visst kan man se ett kulturcentrum framför sig om Konsthallen och biblioteket placerades bredvid varandra. De skulle kunna samverka och locka fler besök till båda verksamheterna…

vbg_loggaDet blir säkert ett fint och bra bibliotek oavsett var det än placeras. Det är jag helt övertygad om. Men med alla osäkra faktorer när det gäller de ekonomiska kostnaderna med en flytt så är det ett stort vågspel när kommunen ska köpa en fastighet och själva stå för en renovering, tillbyggnad och ombyggnad. Jag skulle hellre ha sett att det fanns ett bättre beslutsunderlag innan kommunen gav sig in på ett sådant här vågspel med skattebetalarnas pengar. Särskilt som kommunen står inför stora och nödvändiga investeringar i förskolor och skolor.

Till sist.

avtal2Det nuvarande hyresavtalet i biblioteket (på Malörten 1) går ut i juni 2019. Det måste sägas upp senast juni 2018, dvs nu (!). Annars förlängs det automatiskt med ytterligare fem år.

”För att kommunen ska vara fri att välja bästa alternativ och inte låsas upp i ett icke förhandlingsbart läge bör beslut om bibliotekets framtida placering fattas snarast möjligt under våren 2018.”

I kallelsen inför decembermötet uttrycktes det så här:

”För att inte sitta fast i ett tvingande kontrakt eller stå utan bibliotekslokaler i juli 2019 behöver nödvändiga beslut fattas senast i början av 2018.”

Kommer kommunen att hinna med nödvändiga beslut och vem ska i så fall fatta dem?

Kommunen tar över Hallevibadet

23 maj, 2018 2 kommentarer

Nästa måndag (28 maj) har kultur- och fritidsnämnden sammanträde. Då ska frågan om Hallevibadet tas upp.

hallevi_badMan kan väl utan att överdriva säga att det har hänt en del med och kring Hallevibadet under våren. Badet har ju varit stängt en längre tid och avtalet med företaget som ska driva badet har sagts upp. Det har det skrivits om i TTELA och jag har tagit upp det i några bloggar. (Se nedan.)

På nämndens bord kommer det att ligga ett förslag från förvaltningschef Håkan Alfredsson. Det lyder:

”Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att driva verksamheten vid Hallevibadet i egen regi till dess att frågan om en långsiktig strategi för kommunens simhallar behandlats.”

vbg_loggaFörslaget är alltså att kommunen själv ska driva badet. Ur förslaget:

”För att snarast möjligt åter kunna erbjuda kommuninvånare och föreningsliv tillgång till Hallevibadet föreslår förvaltningen att badet i avvaktan på en mer långsiktig lösning under en begränsad tid drivs i egen regi.”

Det känns bra att frågan kommer upp på nämndens bord så pass snabbt som det ändå gör. Det har ju tagit en del tid med allt strul med Michael Fridebäck och hans företag IFFC Invest AB, som tecknade avtal om att arrendera och sköta Hallevibadet. Och sådant som uppsägning av avtal mm är inget som blir löst i en handvändning. Särskilt inte med denne man, som inte ens gick att nå utan hjälp från polisen…

Fridebäck har för övrigt bestridit kommunens omedelbara uppsägning av avtalet och att frånträde från anläggningen skulle ske senast den 15 maj 2018. Då skulle alla tillhörigheter från anläggningen ha varit avlägsnade och samtliga nycklar till anläggningen tillbakalämnade. (Huruvida det har skett vet jag inte.)

hallevi_bestridande

Fridebäck har hotat med att gå till domstol.

Vi får se hur det utvecklar sig. Det är dock inte många, förutom Fridebäck själv, som tror att han ska nå någon framgång mot kommunen…

simma2Kultur- och fritidsförvaltningen vill alltså att badet ska öppnas snarast möjligt igen. Tyvärr lär det väl inte bli förrän i slutet av eller kanske efter sommaren. Det är ju en hel del som måste åtgärdas innan badet blir i skick att användas. Men det betyder ändå att Vargöborna och en mängd organisationer, föreningar och skolor i kommunen kan börja planera för att ta badet i besittning i höst.

För jag förmodar att politikerna i nämnden kommer att säga ja till förvaltningschefens förslag.

.

%d bloggare gillar detta: