Arkiv

Archive for the ‘landsbygd’ Category

Valrörelsen är igång

9 juni, 2022 2 kommentarer

Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.

Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)

Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.

Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.

Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.

Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.

På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…

Foto: Erik Broberg

Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same procedure” i Brålanda.

Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad… 

Vad ska jag börja blogga om?

I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.

De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)

De båda flygbladen har bägge titeln:

“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”

Det första flygbladet lyder som följer.

====

Tågstopp

I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.

Kommunen har upptäckt Brålanda

Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.

Landsbygdsutvecklare

Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Sikhall – en pärla

I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.

====

Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)

====

Obebodda hus

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Vänsterpartiet vill:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

====

Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.

V-motion: Öde hus

21 april, 2022 Lämna en kommentar

Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:

”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”

Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:

”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”

Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).

Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…

Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.

Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.

==

Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.

Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.

Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.

En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.

I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.

Vänsterpartiet yrkar:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

Vänersborg 2022-04-18

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Motion: Landsbygdsutvecklare

8 april, 2022 3 kommentarer

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Det finns många som har synpunkter på att Vänersborgs kommuns vision inte riktigt fyller den funktion den borde. Särskilt är det kanske formuleringen ”i alla delar” som många har tankar kring. De orden har ingen praktiskt betydelse för kommunens satsningar och utveckling menar de.

Jag tror att det ligger en del i detta. Kommunen borde ta bättre tag i landsbygdsutvecklingen. Vänersborgs kommun är ju en utpräglad landsbygdskommun. (Se karta nedan.)

Det är dags att förverkliga alla delar av visionen. Vänsterpartiet tror att det är ett nödvändigt första steg att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Jag lämnade därför in en motion idag om detta.

Du kan läsa motionen här nedan. Det går också att ladda ner motionen här.

===

Motion: Landsbygdsutvecklare

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Landsbygden är viktig för att skapa en hållbar utveckling i en kommun. Landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäringen. 

Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund, Länsstyrelsen ger stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare som är anställda inom bland annat den kommunala organisationen. Flera kommuner i vår närhet har landsbygdsutvecklare, t ex Uddevalla och Grästorp. Landsbygdsutveckling är också den ”andra pelaren” i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

En landsbygdsutvecklare ska fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan vara servicen på landsbygden och förbättrad tillgång till kollektivtrafik, det kan vara bostadsbyggande och utveckling på energiområdet.

Landsbygdsutvecklaren ska vara projektledare och samordnare. Det kan innebära att upprätthålla och utveckla samordningen mellan de kommunala förvaltningarna. Det kan även vara att hålla ihop alla projekt som handlar om kommunens landsbygdsområden. Det kan handla om t ex arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, men också kommunens inköp av närodlade livsmedel. Naturligtvis ska en landsbygdsutvecklare vara samordnare i arbetet med tågstationer i Brålanda, Frändefors och Väne Ryr.

Landsbygdsutvecklaren ska vidare vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Det kan vara att arbeta för grön integrering, att göra offentlig service tillgänglig på landsbygden eller att skapa förutsättningar för boende eller att driva företag.

Vänersborgs kommun behöver en landsbygdsutvecklare som arbetar för att förverkliga visionen.

Jag yrkar att:

  • kommunen inrättar en tjänst som landbygdsutvecklare
  • arbetsbeskrivningen för tjänsten beaktar vad som anförts i motionen

Vänersborg 2022-04-08

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Bilaga:

Vänersborgs kommun
Till ytan: ca 900 kvadratkilometer
Brålandabygden: 3.600 invånare
(Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr)
Frändeforsbygden: 3.400 invånare
Vargöbygden: 6.800 invånare
(Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem)
Väne Ryr distrikt: 500 invånare
Vänersborg distrikt: 25.000 invånare

Grönt ljus för Bo C (2/2)

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Grönt ljus för Bo C (1/2)”.

Den 7 mars 2022 fick Länsstyrelsen till slut en ansökan från Bo Carlsson. Det var alltså en ansökan om att få tillstånd till att göra ingrepp i fornlämning. Vilket Bo Carlsson (C) redan hade gjort. Ingrepp alltså. Utan tillstånd…

Min första tanke var att det kanske var väldigt komplicerat att fylla i en sådan här ansökan. Och att det var därför det tog nästan 3 månader för Carlsson att fylla i alla uppgifter på blanketterna. Fornminnena var ju ändå skyddade av lagen och då borde motiveringar på att få göra ingrepp vara både noggranna och komplicerade. Tänkte jag, och såg avancerade och detaljerade blanketter att fylla i…

Inget kunde vara mer fel.

Förutom personuppgifter fyllde Bo Carlson bara i tre rutor, dessutom för hand. I rutan “Orsak till planerat ingrepp” skrev Bo Carlsson:

“nedskräpning som med för försämrad djurmiljö alluminiumburkar”

Det skulle visa sig att Länsstyrelsen accepterade denna orsak. Och det gör att jag är tvungen att göra en utvikning.

I ett av polisförhören (22 juni 2019) refererar förhörsledaren vad Bo Carlsson säger:

”att man har också plockat skräp ifrån lilla impedimentet vid vägen där har förekomsten med skräp och han lyfter särskilt fram detta med aluminiumburkar som är så farligt när folk slänger i och med att det är fåglar som flyttar det och tar det och kastar det i väg så en ko som får det i magen och vilket oftast är plågsam död och det är då viktigt enligt Bo att sådant inte får förekomma utan att platsen får vara ren utan detta skräp.”

Så sa alltså Bo Carlsson i polisförhöret. Carlsson menade tydligen att folk går ur sina bilar eller stiger av sina mopeder för att gå till de olika fornminnena och slänga aluminiumburkar och annat skräp. Och så kommer fåglarna till fornminnena och tar burkarna som de sedan släpper precis där korna betar…

Lite senare i förhöret så antecknade förhörsledaren:

”Bo kommenterar spontant att det stora impedimentet och det lilla impedimentet ligger så pass långt ifrån vägen så där är det ingen risk för att det skulle bli någon allmän skräpplats”

Jaha… Så folk slängde inte skräp vid fornminnena…? Bo Carlsson hade uppenbarligen lite svårt att hålla ordning på vad han sa.

Och det var egentligen ännu mer motsägelsefullt… I TTELA (se “Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”) gav Carlsson denna, tämligen annorlunda, version:

”Men det ska jag säga att det såg bedrövligt ut vid fornminnesplatserna. Alla slänger skräp där. På omgivande mark bedrivs växelbruk. När den använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött. Det följer också med skräp i fodret när vi samlar gräs och vall.”

Så folk slängde alltså skräp på just fornminnesplatserna…? Det är svårt att följa med i Carlssons resonemang – och tankar. Och helt plötsligt har 5 av Carlssons kor dött av aluminiumburkar. Varför hade han inte nämnt det för polisen? Det fanns inte ett ord om döda kor i polisförhören. Vilken version som är den rätta, den till polisen eller den till journalisten på TTELA, torde inte vara särskilt svårt att avgöra… Carlssons utsagor var lite pinsamma…

Det blir det ännu mer om man börjar fundera på om kor kan äta aluminiumburkar… För det är väl det Carlsson säger när han påstår:

”När den (marken; min anm) använts för bete har fem av mina kor fått i sig aluminiumburkar och dött.”

Kor kan inte få i sig aluminiumburkar när de är ute och betar. Det skulle i så fall vara om Carlsson hade kört med en slåtterkross och sönderdelat burkarna. Och sedan släppt ut korna på området. Det skulle ha varit oaktsamt av Carlsson, och det tror jag helt enkelt inte att han har gjort.

För övrigt har ingen sett Carlssons kor beta på marken ifråga. Marken tycks inte ha använts till bete. Och om kor hade betat på marken så borde det ha funnits någon typ av staket mot vägen. Det har det inte funnits.

Vi får se om Bo Carlsson släpper ut korna i området senare detta år, just nu ser det ut som om han har sått höstvete på markerna…

För att göra ingrepp i fornlämningen så angav alltså centerpartisten Bo Carlsson nedskräpning i form av “aluminiumburkar” som orsak, och det var också den enda orsaken. Han var även tvungen att i blanketten fylla i “planerade åtgärder”. Carlsson skrev:

“bruka marken fram till vägdiket”

Och till sist fanns det en ruta med metod. Carlsson skrev:

“plöjning”

Sedan var ansökan klar. Svårare var det inte. Och Länsstyrelsen var mycket nöjd. Den 23 mars 2022 fattade Länsstyrelsen sitt beslut:

“Länsstyrelsen beslutar att bevilja er ansökan och lämnar med stöd av 2 kap. 12 § kulturmiljölagen (1988:950) tillstånd att göra ingrepp i lagskyddat område inom rubricerad fastighet och fornlämning, se bilagt kartunderlag.
Tillståndet gäller till och med 2025-04-13.”

Jaha, svårare var det inte. Några ord på en blankett och Länsstyrelsen visade stor förståelse för Bo Carlsson och hans behov av att odla marken. Och fornminnena?

Ja, Länsstyrelsen hade några villkor för tillståndet:

“Tillståndet gäller med följande villkor enligt 2 kap. 13 § KML:
* Ingrepp får endast ske inom mark som idag brukas som öppen jordbruksmark.
* Ingrepp inom de båda skogbevuxna impedimenten får inte ske.
* Jordbruksaktiviteter eller andra ingrepp får inte ytterligare minska utbredningen av de båda skogbevuxna impedimenten.”

Det tycks som om Bo Carlsson helt enkelt får tillstånd att bruka marken där han redan brukar marken… Och där han har brukat marken i kanske 20 år. Att Carlsson har gjort fornminnesområdena successivt allt mindre tycks helt plötsligt vara bortglömt – bara Carlsson låter bli att nagga fornminnesområdena ytterligare i kanterna… Att han har utplånat ett av fornminnena ska tydligen inte heller läggas honom till last, trots att:

“Länsstyrelsens bedömning är att den södra delen av fornlämningen är så skadad att den ska betraktas som förstörd. Länsstyrelsen har därför gjort en ändring av fornlämningen utbredning och beskrivning i Kulturmiljöregistret (”Fornsök”).”

Man ska också komma ihåg att fornminnena har anor från medeltiden. De fanns på en gammal bytomt, som övergavs i samband med laga skifte år 1844. Fornminnena har varit orörda av de tidigare ägarna till marken…

Det är inte utan att man funderar på om Länsstyrelsen behandlar alla invånare lika eller om högre politiker har en särskild gräddfil. Jag har pratat med några jordbrukare i kommunen. Gemensamt är att de har många historier om sin bygds historia, anor och minnen – och att de är stolta över de fornminnen som finns kvar på deras marker. De fruktar och befarar också hur Länsstyrelsen skulle agera om de av misstag råkade förstöra ett fornminne…

Bo Carlsson (C) har alltså för 3:e gången “naggat” fornminnena i kanterna (snällt sagt). Och för 3:e gången har han blivit upptäckt. Denna gång har han fått reda på av någon att han kunde söka tillstånd för ingrepp i fornminnena. Och det kan man ju fråga sig vem som har tipsat honom om. Carlsson ansökte alltså i efterhand om tillstånd för något han redan hade gjort. Och Länsstyrelsen ger alltså Carlsson tillstånd, i efterhand, efter en mycket enkel ansökan. Den “naggning av kanterna” som redan var utförd på fornminnena glömdes bort. Bo Carlsson behövde inte ens betala någon straffavgift för sin överträdelse.

Jag anser att Länsstyrelsen har fattat ett dåligt beslut.

===

Läs gärna några av mina tidigare bloggar om Bo Carlssons kamp mot fornminnena:

Skaven och väghållaransvar

2 september, 2015 Lämna en kommentar

År 2015 tycks vara, och bli, en prövningens tid för många vänersborgare. Badgästerna på Gardesanna har fått hålla sig extra länge, om möjligt, för att hinna fram till ”bajamajorna” i tid, medan Solvarm på Sikhall ska tvångsanslutas till det kommunala bajamaja-nätet.

skavenkarta3Invånarna i Skavenområdet har fått sköta sina egna ”bajamajor”. På Skaven finns det nämligen inget kommunalt ”bajamaja-nät” – trots att det ligger hyfsat centralt i Vänersborg mittemellan Blåsut och Öxnered. Kommunen bygger ut VA-nätet längs Vänerkusten, men den har tydligen glömt att det finns Vänerkust söderut också. I varje fall ”Vassbottenkust”.

I vinter stundar dock nya prövningar för invånarna i Skavenområdet, då kommer mörkret att falla över området (liksom på en del andra håll i kommunen). Gatubelysningen ska släckas morkerner. Det som återstår av den vill säga…

I en skrivelse till kommunstyrelsen tidigare i år (som också blev en debattartikel i Vänersborgaren) skriver en invånare på Skaven:

”I rättvisans namn ska vi sedan sitta i mörkret och betrakta de stora strålkastare som varje kväll strålar över uppvärmda och snöfria fotbollsplaner drygt 500m längre bort. Vi kan också njuta av Länsförsäkringars blå logga som från Arenas entré lägger ett blått stråk i Vassbotten vatten. I Arenan lyser tusentals lampor och ismaskinerna mullrar halva året alltmedan mätaren tickar ut skattekronor.”

debattKommunens prioriteringar kan man diskutera länge om…

Men vad jag förstår så har de boende på Skaven fått erbjudande om att överta den ”nuvarande” belysningen i befintligt skick. Fast den i stort sett är obefintlig… Förra vintern sågades enligt uppgift tre stolpar ner och en ny stolpe i metall togs bort…snoskottning

Inte heller ska vägarna underhållas eller snöröjas av kommunen i vinter. Skaven ligger nämligen utanför planlagt område och därmed utanför väghållaransvaret.

Kommunen:

”Det är viktigt att kommunen tillämpar likartade regler på samtliga vägar med samma typ av förutsättningar. Av den anledning föreslås att vägar som ligger utanför kommunens väghållaransvar inte underhålls och sköts av kommunen.”

I TTELA den 2 februari i år säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S):

”Givetvis kommer vi att spara pengar, men vi har inte diskuterat det. Det har inte varit det viktiga i det här utan det är likabehandlingsprincipen.”

juridikAlla ska behandlas lika i Vänersborg. Och det är riktigt, det är så det ska vara. Det stadgar om inte annat kommunallagen. Men det måste ju naturligtvis inte innebära att alla måste behandlas lika dåligt.

Som det också stod i skrivelsen från Skaven-invånaren:

”Nu tänker jag i min enfald att eftersom vi på Skaven i alla år saknat VA-nät så måste väl kommunen nu, i rättvisans namn, upphöra med 150 miljonersutbyggnaden av VA vid Vänerns Dalslandssida.”

Och det kan man väl hålla med om. Av likabehandlingsskäl alltså. Alla ska ha lika dålig service…? Eller?

Men… Man kan ju faktiskt tänka sig att det också går att behandla alla kommundelar lika bravisionen

Vänersborgs vision:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

ordfklubbaKommunens beslut angående Skaven har alltså ifrågasatts. Ja, kommunens och kommunens. Det är faktiskt ”bara” Fastighetsutskottet (ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden) som har fattat beslutet. (I TTELA stod det i artikeln i februari att samhällsbyggnadsnämnden hade fattat beslut den 11 december 2014, men det stämmer inte. Det var Fastighetsutskottet.) Vilket kan te sig lite konstigt när beslutet både omfattar ganska många människor och innebär betydande konsekvenser för dessa – alternativt ökade boendekostnader (de boende får betala ljus och snöröjning själva).

Men det är kanske som det ska vara… I varje fall har kommunen, vilken instans det än nu är, rent juridiskt rätt att fatta ett sådant här beslut. I plan- och bygglagen står det:

”Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser.”

snoplogFastighetsutskottet har, enligt artikeln i TTELA (och jag är övertygad om att det stämmer, även om bilagan med dessa uppgifter inte medföljde protokollet ifråga), satt upp tre kriterier för kommunens väghållaransvar när det gäller områden utanför detaljplanelagt område:

  • ”om vägen ligger på område som inte är planlagt men mellan två närliggande planlagda områden för bostäder”
  • ”om vägen ligger i eller mellan områden som är uppbyggda som sammanhållen bostadsbebyggelse med kvartersstruktur”
  • ”om vägen är genomfartsväg eller huvudled.”

De vägar som uppfyller minst två av kriterierna ska kommunen fortsätta att snöröja och underhålla.

Samtidigt ser jag några rader i en presentation gjord i samverkan mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Trafikverket. Presentationen heter ”Rätt väghållaransvar” och under rubriken ”Kriterier för kommunalt väghållaransvar” står det:

”Väghållningsområde bör omfatta:detalj_skaven

  • planlagt område i tätorten
  • områden i och intill tätorten som planeras för exploatering inom de närmaste åren (3-5 år)”

skavenkartaOch som en händelse – kommunen har jobbat med just en planering för exploatering! I januari 2012 så publicerade byggnadsförvaltningen skriften ”Program för Detaljplaner för Skaven och delar av Öxnered”. Det var för övrigt något som den gamla Barn- och Ungdomsnämnden behandlade och skulle lämna svar på den 16 april 2012… (Se ”Inför BUN 16 april”.)

Och därmed tycks punkt två ovan vara uppfylld. Men nu är väl inte dessa rekommendationer tvingande, så då kan väl kommunen bortse från dem… Enligt en tjänsteman på förvaltningen så handlar det också om:

”enligt uppgift vägar där trafikverket är väghållare och tex avser lämna över till kommunen.”

Och sedan har det ju inte heller hänt så mycket sedan 2012 på Skaven. Kanske blir det inget med detaljplanen…

fragaJag ställde därför en fråga till ”kommunen” och frågade varför det inte har hänt något på Skaven. Jag fick svaret att arbetet har varit vilande på grund av att påverkan från Malögas flygplats först måste klargöras. Men det är gjort nu. Bullerkartor som visar utbredningen av buller i området har nu levererats. Och slutsatsen blir:

”Med detta som underlag bedömer vi att vi nu kan fortsätta med planprogram för Skaven/Öxnered.”

Även om detta tydligen inte är känt av alla tjänstemän i förvaltningen som arbetar med väghållningsfrågan. Således svarade en annan tjänsteman:

”När det gäller skavenområdet och eventuellt tidigare detaljplaner är det inget kommunens planavdelning känner till.”

Så i vinter försvinner kommunen väghållaransvar på Skaven, för att kanske komma tillbaka nästa vinter? Ska alltså de boende, som det står i Fastighetsutskottets protokoll:

”söka förrättning gällande gemensamhetsanläggning för väg”

…för typ en vinter?

logik3Känns det som om den kommunala logiken är på topp? Inte?

Å andra sidan är det inga lätta frågor det här med väghållaransvar. Var går gränsen för kommunens skyldighet att tillhandahålla service? Hur många människor ska till exempel bo i ett område för att kommunen ska ta över ansvaret? Kan kommunen ha väghållaransvar på alla vägar i kommunen? På landsbygden har enskilda fastighetsägare och samfälligheter alltid underhållit och snöröjt sina vägar.

Å andra sidan betalar alla kommuninvånare skatt. Och bor man i områden med detaljplan så har kommunen väghållaransvar och skattebetalarna får så att säga tillbaka pengarna. Men inte de som bor på landsbygden…grunnebo

Grunnebos vägnät har till exempel varit kommunalt. (Här finns förresten också kommunalt VA.) När den nya 44:an byggdes tvingades invånarna bilda en samfällighet för att kommunen släppte sitt väghållaransvar. Grunnebo blev tydligen helt plötsligt landsbygd. I Grunnebo ligger det för övrigt också en hel del industrier. De får också betala för vägarna. Om de flyttar någon kilometer bort, till Trestad Center, så hade de sluppit att betala.

fragande2Det får mig att fundera, måste den kommunala rättvisan och likabehandlingen innebära att alla behandlas lika dåligt? Varför inte försöka lyfta så många områden som möjligt, så att alla eller så många som möjligt får ”valuta” för sina skattepengar? (Och så blir kanske landsbygden dessutom attraktivare att flytta till.)

Och Skaven då? Ja, ska området detaljplaneras och bebyggas inom kort, varför fortsätter då inte kommunen att ta väghållaransvaret även denna vinter?

Kategorier:landsbygd, Skaven, VA

Landsbygdsdebatt i Gestad

10 augusti, 2014 3 kommentarer

rodlordagValrörelsen har inte bara börjat. Den är i full gång. I varje fall för Vänsterpartiet i Vänersborg.

I lördags besöktes Vänersborg av Vänsterpartiets riksdagskvinna Eva Olofsson. Hon talade om vinster i välfärden. Eller rättare sagt, hon talade om varför Vänsterpartiet inte vill ha vinster i välfärden.

Samtidigt delades flygblad och informationsmaterial  ut. Faktum är att flygbladen tog slut… Men alla kan vara lugna, nytt material kommer nästa vecka.

En annan anledning till att flygbladen tog slut var att Vänsterpartiet besökte Vargön på fredag eftermiddag och delade ut – flygblad.flygblad_vgn2

Intresset var stort, både i gågatekrysset och i Vargön. Många människor var intresserade och flera stannade också upp och ställde frågor eller kom med synpunkter. Flera tog upp hamnflytten till Vargön. Och åtminstone de som talade med mig delade helt Vänsterpartiets uppfattning i frågan.

Mellan flygbladsutdelningarna så hölls också årets första valdebatt. I fredags kväll. Den hölls på Gestad bygdegård, ett stenkast från Skerruds skola. Mitt i de djupaste centerbygderna. Mitt i Bo Carlssonland…

Alla partier hade samlats på inbjudan av Gestad LRF för att diskutera landsbygds- och jordbruksfrågor. Utom Sverigedemokraterna. Som vanligt. Fast de blev inbjudna. De svarade inte ens på inbjudan. Sverigedemokraterna deltar sällan i några diskussioner. Kanske diskuterar de bäst med varandra… Däremot deltog Centerpartiet och Moderaterna, även om de inte nämndes i TTELA:s reportage. (Artikeln är inte publicerad på hemsidan.) TTELA tyckte kanske inte att de hade något vettigt att säga…  ;)

gestadDet var många åhörare på plats. Jag räknade inte, men det måste ha varit åtminstone 50 personer. Vilket är imponerande, en fredagskväll mellan kl 19 och 22…

Debatten kom att handla om både EU- och riksdagsfrågor. Ja, faktiskt också om frågor som låg på regionens bord. Den blev en hel del diskussion om hur landsbygds- och jordbrukspolitiken bör utformas. Och på dessa områden var nog publiken bra mycket kunnigare och mer insatta än de flesta politikerna. Det fick framför allt Folkpartiets representant Helge Kneese känna av, när han lite svepande talade om partiets syn på miljö- och skattefrågor kring jordbruket. Han önskar nog att han hade varit tyst, när han blev ansatt av publikens tuffa frågor…

De flesta partier ville framstå som jordbrukets bästa vänner, även om publiken antagligen inte helt svalde Marika Isetorps (MP) argument om det ekologiska och hållbara jordbrukets välsignelser.

bondeJag försökte redogöra för hur Vänsterpartiet ser på landsbygdsproblematiken. Som egentligen inte borde vara en ”problematik” utan en möjlighet. Det är Vänsterpartiets målsättning att fler ska kunna flytta ut på landsbygden och att de som bor där ska kunna stanna kvar.

Några av Vänsterpartiets åtgärder för en levande landsbygd är en utbyggd infrastruktur i form av bättre kollektivtrafik, ökat stöd till bredband- och fiberutbyggnad, men också att prioritera underhållet av vägar, i form av t ex bärighet och tjälsäkring. Klimatförändringarna kräver i och för sig att vi ställer om våra transportsätt, men det är viktigt att detta arbete inte slår mot dem som saknar alternativ till bilen på landsbygden.

Självförsörjningsgraden i dagens Sverige är alldeles för liten. Omkring hälften av alla livsmedel importeras, fastän Sverige har möjlighet att producera mycket mer. Vänsterpartiet vill dels ändra upphandlingsreglerna och dels att staten stödjer kommunernas arbete för en grön upphandling av livsmedel som är ekologisk, närproducerad och djuretisk. (Om du är intresserad och vill veta mer om Vänsterpartiets landsbygdspolitik kan du ladda ner Landsbygdspolitiska Plattform här.)

traktor2Jag redogjorde också för Vänsterpartiets kritiska inställning till EU:s jordbrukspolitik.

När det gällde de frågor som ligger inom kommunens ansvarsområde, så menade jag att det mesta borde ha både påbörjats och utförts redan. För länge sedan. Dalslandsbonden Gunnar Lidell (M) – som inte deltog eller var närvarande på debatten – har ju styrt Vänersborg i snart 4 år och dessförinnan styrde en annan dalslandsbonde, nämligen Bo Carlsson, kommunen i 8 år… Det torde tyda på ett stort misslyckande för Lidell och Carlsson om det finns ytterligare saker för en stadsbo som Vänsterpartiets undertecknade att utföra…

Sa jag med glimten i ögat. Bo Carlssons glimt tycktes långt borta… Han blev ganska sur…

Den ”lokala debatten” kom annars till stor del att handla om skolan och då naturligtvis särskilt om landsbygdsskolornas vara eller inte vara. TTELA:s artikel i lördags handlade för övrigt om denna del av diskussionen. En del av det som Vänsterpartiet (dvs jag) framförde återges för övrigt i artikeln.

forvirring2Okunskapen om skolan är på sina håll stor.

Morgan Larsson (VFP) förringade betydelsen av att lärare är behöriga och innehar legitimation. Precis som kommunen kan välja på om den vill följa Skollagen eller inte… Marie Dahlin (S) och andra hade problem med huvudmannens (=kommunens) ansvarsområden kontra det uppdrag som rektorer och lärare har fått direkt från staten. Marika Isetorp (MP) tyckte att det inte var några problem med att lärare pendlade mellan olika skolor. Isetorp glömde att lärare inte bara undervisar, de är rastvakter, mentorer, ”sociala problemlösare” etc, och då kan de inte ständigt sitta i en bil, oavsett om det är en miljöbil eller inte, mellan lektioner på olika skolor.

Det kändes som om en viss vänsterpartistisk politiker, tillika lärare, stundtals fick gå in i debatten och tala om vad som gäller – om Skollagen och sånt…

Naturligtvis kom skoldebatten in på den medborgardialog som hölls för drygt 2 år sedan och som resulterade i att landsbygdsskolorna nu finns kvar. Vissa representanter för mini-alliansen, särskilt den folkpartistiske politikern, tycktes ha glömt att de ville lägga ner åtskilliga skolor på landsbygden… För övrigt är det ju val, och då försäkrade alla partier att skolan skulle få mer pengar… Varför skolan ofta inte har fått mer än ”kaffepengar” mellan valen, och till och med skars ned med 40 milj kr under Socialdemokraternas och Centerpartiets senaste styre – det hoppades berörda partier att vänersborgarna skulle ha glömt.

sikhall4Till sist. Jag tog upp frågan om att kommunen skiljer på folk och folk, att den t ex gör skillnad på om man heter Bert Karlsson eller Magnus Larsson. Peter Göthblad, folkpartistisk ordförande i Byggnadsnämnden, satt i publiken denna kväll, och – kände sig träffad. Vilket han var. Göthblad snurrade till det och menade att anledningen till att Magnus Larsson i Sikhall, fast Göthblad ville egentligen inte tala om enskilda personer, fast det gjorde han ändå, inte hade fått bygglov och överhuvudtaget har haft bert_magnus3Byggnadsförvaltningen och –nämnden emot sig under en lång rad år, bland annat beror på att det också:

”ligger annat bakom.”

Vad som ligger bakom denna insinuation vet jag inte. Jag kan emellertid tycka att det kanske är något anmärkningsvärt att en tung politiker säger på detta sätt om en enskild invånare på ett offentligt möte.

Jag har ju skrivit en del om Sikhall i den här bloggen, även om vissa till centerpolitiker närstående personer inte tycker att jag ska göra det, och ska inte upprepa alla turer kring Magnus Larsson. (Vill du veta mer så leta upp ”Kategorier” i högerspalten och välj ”Sikhall”. Då kommer blogginläggen om Magnus Larsson och Sikhall upp. Vill du få ett förslag på en blogg att läsa, välj: ”Jag blir så trött på Byggnadsnämnden!”)

ttela_bert

Vänsterpartiet har krävt att pengar till kommunens badstränder ska fördelas rättvist. Som det är nu sker en oerhört markant prioritering av Ursand. Vänsterpartiet vill att pengarna ska fördelas mer lika mellan Ursand, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna.

I sitt svar på detta återgav Peter Göthblad inte hela sanningen. Kanske inte ens halva…

Göthblad påstod nämligen att de 4 milj kr som var avsatta för Ursand enbart skulle gå till en ny gång- och cykelväg samt VA. Hade pengarna delats mellan badstränderna så skulle toaletterna ligga mitt på Ursandsvägen raljerade han. Och det hade ju varit ”kul” om det hade varit sant… Göthblad sa dessutom att Bert Karlsson skulle stå för denna investering (i form av höjt arrende antar jag).

Vad jag förstår har Byggnadsnämndens ordförande inte många rätt i sitt resonemang. De 4 miljonerna till VA och GC är särskilda pengar just till detta ändamål. När Vänsterpartiet ville dela pengarna rättvist mellan badstränderna så handlade det om andra pengar – 5 milj för 2014 och lika mycket 2015. Som går till Ursand!

Och visst, några av dessa pengar kommer att leda till en högre hyra för Bert Karlsson – men inte kommer Bert att betala hela summan på 9 miljoner… Nej Peter Göthblad, där har du fel!

Som sagt, valrörelsen för Vänsterpartiet i Vänersborg har börjat. Nästa lördag är det tal och musik ute på Torpaområdet, utanför Netto.

Kategorier:landsbygd, Skola, Val 2014
%d bloggare gillar detta: