Arkiv

Archive for the ‘landsbygd’ Category

Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd

I två tidigare bloggar har jag beskrivit tre av kommunfullmäktiges ärenden förra onsdagen. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning” och “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.) I denna blogg tänkte jag ta upp de ärenden som återstår där det blev oenigheter och voteringar. (En redogörelse för de andra ärendena, de som behandlades av ett enigt fullmäktige, finns i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.)

Men först kan konstateras att kommunfullmäktige, i all enighet, beslutade om bolagsordning och ägardirektiv för det nya kommunala aktiebolaget Halle- och Hunneberg AB. Ordförande i det nya aktiebolaget blir Annalena Levin (C), vice ordförande Ann-Helen Selander (M) och som övriga ordinarie ledamöter valdes Helge Kneese (KD), Anders Strand (SD) och James Bucci (V).

Moderaterna hade motionerat om ökad trygghet i Vänersborgs kommun. Ann-Helen Selander (M) argumenterade för motionen. Hon belade med statistik att det är förhållandevis mycket brottslighet i Vänersborg och att en stor andel av invånarna inte känner sig trygga, särskilt inte de äldre. 

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) argumenterade mot motionen. Hans åsikt var att det arbetas mycket med de bitar som motionen behandlar. Arbetet har tagit mer fart de senaste åren, bland annat i det Brottsförebyggande rådet (BRÅ), och det kommer att så småningom synas i statistiken. Motionen, fortsatte Augustsson, slår därför in öppna dörrar samtidigt som några av motionens yrkanden är polisens ansvar. Augustsson poängterade att samarbetet mellan polisen och kommunen var bra.

Ann-Helen Selander (M) menade att det måste göras mer. Hon fick medhåll av Mathias Olsson (SD) och Göran Svensson (MBP).

Kommunfullmäktige beslutade efter votering att motionen skulle anses besvarad. Röstsiffrorna blev 26 mot 24, en socialdemokrat avstod från att rösta. (Vänsterpartiet höll denna gång med de styrande partierna.)

Moderaterna hade även motionerat om att kommunen ska projektera och anlägga en cirkulationsplats vid korsningen norr (väster?) om Dalbobron, vid infarten till Blåsut och Öxnered. Det skrev jag om i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.

Motionären Dan Åberg (M) var både besviken och förvånad över den behandling motionen hade fått. Cirkulationsplatsen (rondellen) fanns med i MRP 2015 och skulle byggas 2017 berättade Åberg. Sedan sköts investeringen upp till 2020, försvann igen och kom tillbaka 2023. Och nu var den återigen försvunnen.

Ann-Marie Jonasson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, menade att rondellen var nödvändig, men att det inte fanns några pengar just nu. Dessutom ligger hälften av ansvaret för korsningen hos Trafikverket. Det sistnämnda omöjliggjorde att kommunen självt anlade rondellen. Jonasson fick medhåll av Benny Augustsson (S), medan Henrik Harlitz (M) stödde sin partikamrat.

Kommunfullmäktige beslutade att avslå motionen efter en votering som slutade 34-16. Både V och SD stödde kommunstyrelsens förslag om avslag. (En SD-ledamot avstod.)

Kärvling hade suttit lugnt i salen ganska länge vid det här laget. Men efter ärendet om cirkulationsplatsen vid Dalbobron var det dags igen. Kommunfullmäktige skulle behandla motionen om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Den har jag också bloggat om. (Se “Nej till landsbygden?”.)

Jag stod ganska länge i talarstolen och redogjorde för syftet med en landsbygdsutvecklare. (Se bloggen.) Jag betonade också att motiveringen till förslaget om avslag av motionen var väldigt subjektivt. Den utgick från slutsatsen att en landsbygdsutvecklare inte var något bra och sedan argumenterades det för detta med mycket svaga argument.

I motionssvaret stod det att:

“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”

Fast inte hade någon politiker gjort detta val… Ingen gick i svaromål på dessa tämligen kritiska påpekanden, trots att Lutz Rininsland (V) upprepade dem.

Bo Carlsson (C) pratade om en del bra saker som görs i kommunen, t ex om Gröna Klustret på Nuntorp och skolor på landsbygden. Det var inget nytt och hade egentligen inget med motionen att göra. Carlsson erkände dock att det i grunden var en bra motion. Men att det i nu-läget var läge att yrka på avslag på grund av kommunens ekonomi. Bo Carlsson är ibland bra på att sitta på två stolar samtidigt…

Benny Augustsson (S) uttryckte sin förvåning. Han ansåg att det var en förvaltningsfråga att anställa folk och inte politikens. Augustsson har en tendens att gömma sig bakom kommunens förvaltningar… Annars var det nog Mats Anderssons (C) argument som tog priset (inte exakt citat):

“Landsbygdsfrågan är en för viktig fråga för att hänvisas till en person.”

Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till motionen. Han tyckte att en tjänst som landsbygdsutvecklare kunde inrättas genom en omfördelning av tjänster eller delar av tjänster. Det fick Dan Nyberg (S) att reagera. En sådan tjänst skulle kosta lika mycket som 2-3 undersköterskor i socialförvaltningen. Och ställde alternativen mot varandra – landsbygdsutvecklare eller undersköterskor. Göran Svensson reagerade kraftigt mot denna jämförelse. Undrar förresten hur många fler tjänster som kostnaderna för arenan skulle räcka till…?

Jag begärde i vanlig ordning votering. Motionen avslogs med 43 röster mot 7. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för motionen. Moderater och Liberaler röstade mot motionen fast de sa inget i ärendet. Det gjorde inte heller Sverigedemokraterna, men de säger å andra sidan nästan aldrig något…

Sammanträdet avslutades med en fråga från Lutz Rininsland (V) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Västtrafik ville ha kommunens synpunkter på ett nytt framtida erbjudande av seniorbiljett. Västtrafik ville ha svar på två “dialogfrågor”. Och eftersom det har kommit så många medborgarförslag om Avgiftsfria Seniorkort från 65 år i kollektivtrafiken så undrade Rininsland:

“Är det kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller  kommunstyrelsens ordförande som avger svar på  dialogfrågorna?”

Benny Augustsson svarade att Västtrafiks frågor skulle upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) och sedan till kommunstyrelsen.

Sedan var kommunfullmäktige slut. Klockan var då 22.40.

Nej till landsbygden?

15 maj, 2023 3 kommentarer

För drygt ett år sedan, den 8 april 2022, skrev jag en motion med yrkandet att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Tanken hade väckts efter ett besök i Brålanda.

Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i t ex Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Länsstyrelsen ger dessutom stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare och dessutom har flera kommuner i vår närhet landsbygdsutvecklare

En landsbygdsutvecklare kan fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Landsbygdsutvecklaren kan fungera som projektledare och samordnare. Vidare som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Jag har beskrivit det mer i detalj i motionen. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)

Behandlingen och svaret på motionen gör mig besviken. Hade svaret varit att kommunen har det kärvt med pengar just nu, så hade jag kunnat förstå det. Men det är inte motiveringen till förslaget om avslag.

Överlag reagerar jag, återigen, på att beskrivningarna i svar och yttranden från förvaltningen inte låter politikerna göra, så att säga, egna fria val. Slutsatserna tycks vara bestämda redan innan motiveringarna skrivs och sedan letar man bara argument som talar för dessa slutsatser. I det här svaret finns t ex inget positivt med en landsbygdsutvecklare. Istället borde motionssvar, yttranden osv beskriva och förklara för- och nackdelar med olika alternativ. Sedan är det upp till politikerna att prioritera och bestämma sig. 

I motionssvaret står det att:

“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”

Det finns vad jag vet inga politiker som har varit med och gjort det valet. De som bor på kommunens landsbygd var nog inte heller med.

Ett av de viktigaste argumenten i underlaget för att avslå motionen verkar vara:

“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”

Det tål att upprepas. Inkluderingen och arbetet sker av sig självt eftersom det är så kommunen ser ut geografiskt…

Med andra ord, allt sker automatiskt. Det finns en landsbygd innanför kommungränsen och då bara det händer. Vilket kan få en att ställa frågan varför andra kommuner i Sverige har landsbygdsutvecklare eller varför det har inrättats ett Landsbygds- och infrastruktur­departement i regeringen. Jag menar, det finns ju en landsbygd inom Sveriges gränser, och då borde väl landsbygden med samma resonemang inkluderas automatiskt…?

Det andra tunga argumentet är att kommunen gör allt redan. Därför behövs det ingen landsbygdsutvecklare… Fast å andra sidan, skulle man kunna säga att sker det så mycket i Vänersborgs kommun för landsbygden borde det kanske finnas någon som samordnar, leder och prioriterar allt som görs.

Och visst görs det bra saker för landsbygden i kommunen. Jag menar inget annat. Det fattas väl bara, med alla de politiker från landsbygden som sitter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling. Och alla kommunalråd vi har haft på 10-talet från bygderna kring Frändefors och Brålanda.

Jag tror dock inte att alla invånare på landsbygden upplever det som att kommunen gör tillräckligt för landsbygden. Har inte alla som sitter i kommunfullmäktige hört från invånare på landsbygden att de undrar vad de får för skattepengarna? I dagarna har det hörts från Vargön, om Hallevibadet, och senast från Vänersnäs, där namnlistor cirkulerar om att få tillhöra Grästorp.

Även om det görs bra saker för landsbygden i kommunen, i underlaget räknas upp flera bra saker, så finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna göras ännu bättre.

“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”

Så står det i motionssvaret. Vem har valt…? Hur och när?

Jag gör valet att yrka bifall till en specifik tjänst för landsbygdsutveckling.

PS. Kommunfullmäktige har tidigare avslagit en motion som också handlade om landsbygdsutveckling. Det var min motion om kartläggning av obebodda hus, se “Betraktelse över avslagen motion”. Då gick ingen i fullmäktige upp i talarstolen och argumenterade mot motionen. Fullmäktige avslog motionen utan att muntligt förklara varför. Vi får se om någon politiker säger något denna gång – nu på onsdag.

KF 4: Betraktelse över avslagen motion

28 februari, 2023 3 kommentarer

Det här är den femte och definitivt sista bloggen om kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 15 februari. Av olika skäl har jag inte kunnat avsluta redovisningen av sammanträdet tidigare. Det har varit allt från besök av barnbarnet Olle via fullmäktige och BUN till magsjuka, dock inte från Olle. (Länkar till de tidigare bloggarna hittar du i slutet av bloggen.)

Jag blev mycket förvånad i måndags när jag min vana trogen började dagen med en kopp kaffe och TTELA. TTELA hade tydligen inte heller hunnit avsluta redovisningen från samma fullmäktigesammanträde. Det fanns en artikel om Vänsterpartiets och min motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. (Se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”.) Det var onekligen en positiv överraskning. Kanske tyckte TTELA, precis som jag, att motionen var värd ett bättre öde… (Här kan du läsa motionen “Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”.)

Jag hade stora förhoppningar när jag utifrån ett medborgarförslag skrev motionen i april förra året. Det var enligt min mening en bra och okontroversiell motion. Jag var övertygad om att flera partier såg det och att de också förstod att motionen faktiskt såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna.

Men redan när jag läste tjänstemannasvaret på min motion anade jag oråd, min optimism försvann. Svaret började i och för sig med att förvaltningen uttryckte att den var positiv till motionens intentioner. Det påminde om ett klassiskt bandytänk, “finta vänster och gå höger…” Förvaltningen sänkte snabbt motionen med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. (Direkta citat från svaret.) Det fanns även slutsatser som torde ha varit direkt felaktiga, t ex att tomma hus på landsbygden förmodligen inte ökade inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visade att intresset från fastighetsägarna hade varit svalt.

Jag har fortfarande svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar och har inventerat obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner kartlagt eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några fick till och med EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. (Se t ex “Landsbygdsdrömmar – obebodda hus”.) Och Säffle, Arvika och Eda kommun i ett annat EU-projekt. (Se “Ett projekt för bättre utnyttjande av fastigheter”.) Framgångarna var på många håll stora. Det är bara att googla på “obebodda hus” så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har varit så positiva i arbetet med att kartlägga obebodda hus så att de till och med har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga. De har visat hur en kommun kan arbeta med inventeringen och undvika att bryta mot t ex GDPR, öka intresset för öde hus, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället. Precis de svårigheter som Vänersborgs kommun ser som oöverstigliga hinder för en kartläggning…

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en sådan här handledning. (Ladda ner handledningen här.) I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.) Den motionen lär frambringa ytterligare en negativ tjänstemannaskrivelse som svar – kanske med inledningen:

“Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig positiv till motionens intentioner.”

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Artikeln i TTELA sammanfattade (se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”):

“…säger Kärvling och lyfter exempel på hur inflyttningen ökat, landsbygden blivit mer levande, hur kulturhistoriskt värdefulla hus rustats upp och den gröna näringen gynnats.”

Inga av de argument, som talade för en kartläggning av obebodda hus i motionens anda, nämndes i det underlag som låg på fullmäktiges bord.

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Det som emellertid får mig att bli ännu mer bekymrad och beklämd i behandlingen av motionen är de arbetssätt och rutiner som kommunen har i beredningen av ärenden. Den så kallade ärendeberedningen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen bevakar inte att beredningen av ärenden, som t ex motionen, sker på ett objektivt, sakligt och allsidigt sätt. Och det reagerar jag på.

Beredningen av motioner och alla andra ärenden måste vara objektiv. Beredningen ska vara opartisk, saklig och korrekt, alla ska behandlas lika och alla likvärdiga fall ska behandlas på samma sätt. Det betyder också att både fördelar och nackdelar med olika alternativ ska lyftas fram. Det är politikerna som ska bestämma. Det är politikerna som ska göra avvägningar, ta hänsyn till olika faktorer och intressen, prioritera osv. Politikerna ska göra valet mellan olika alternativ – och besluta.

Tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar lyder i sitt arbete under den så kallade objektivitetsprincipen. De får naturligtvis, precis som alla andra, tycka och säga vad de vill, även på sin arbetsplats. Men det får inte påverka tjänsteutövningen eller rollen som tjänsteperson. De får inte låta personliga preferenser, tyckanden och åsikter påverka beteenden, utredningar och ställningstaganden. Tjänstepersonsrollen ska inte blandas ihop med yttrandefrihet. 

Kravet på tjänstepersonernas professionalism är så fundamentalt viktigt att det faktiskt slås fast i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformens 1 kap 9 §:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Det är formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” som kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. 

Statskontoret har utgett en broschyr för statligt anställda som heter “Den statliga värdegrunden”. (Den kan laddas ner här.) Skriften ska lära de anställda vad som är en god förvaltning. Jag antar att dessa grunder och principer bör gälla för tjänstepersoner även i den kommunala förvaltningen…

Jag tänkte citera några avsnitt ur broschyren. Det är inte bara lärorikt och viktigt för tjänstepersoner utan även för vanliga kommuninvånare.

  • “Objektivitetsprincipen innebär att myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt. Denna objektivitet måste prägla även sådant som ligger utanför det rena beslutsfattandet.”
  • ”Objektivitetsprincipen kan också tolkas som ett förbud. Det är förbjudet att som statsanställd se till andra intressen än dem du ska tillgodose. Det är också förbjudet att fatta beslut på andra grunder än vad som framgår av reglerna i det aktuella fallet.”
  • ”Du som arbetar i en myndighet får helt enkelt inte ta hänsyn till ovidkommande saker när du fattar ett beslut. Du får till exempel inte låta vänskapsrelationer, familjeband eller personliga uppfattningar påverka dig.”

Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket:

“I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.”

Det är viktigt att också politiker i nämnder och styrelser har koll på objektivitetsprincipen, både för egen del och när det gäller bedömningen av underlag och förslag från förvaltningarna. Det är framför allt, som jag ser det, nämndsordförandenas och presidiernas uppgift och skyldighet att göra detta.

Jag ser inte att objektivitetsprincipen följdes i beredningen och behandlingen av min motion. Det är egentligen bara att ponera att det hade varit kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade skrivit den motion som jag skrev. Tror någon att Augustsson hade fått samma utredning och svar?

Politikerna i Vänersborg måste bli mer kritiska till de underlag som lämnas av förvaltningarna, även om tjänstepersonerna kommer fram till slutsatser som passar deras politiska åsikter. I synnerhet då, skulle jag vilja påstå. Det kanske också är något för kommunens revisorer att granska…?

Så här i efterhand tänker jag – det kanske var dumt att ta upp motionen om kartläggning av obebodda hus i valrörelsen. Det är möjligt att de andra partierna därför betraktade motionen som enbart en vänsterpartistisk motion och inte en motion för Vänersborgs kommuns bästa. Ibland tror jag nämligen att partiegoismen i kommunen övertrumfar det sunda förnuftet.

Hur det gick i fullmäktige med motionen…?

Jag tyckte att det var dåligt att ingen gick upp i talarstolen och argumenterade mot motionen, om de nu tänkte avslå den… Jag begärde därför votering. Ledamöterna skulle visa och stå för att de avslog en bra motion utan argument. Och så blev det, och vad jag vet så är det ingen som skämdes för det…

Det var 43 fullmäktigeledamöter som avslog motionen och bara 8 som ville bifalla den. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet samt någon från Moderaterna.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)

14 februari, 2023 Lämna en kommentar

Anm. Detta är en fortsättning på söndagens blogg – “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.

Om ledamöterna har tur så hinner de lugna ner sig lite efter tre av sammanträdets riktigt tunga ärenden – kommunens styrning och ledning, bildandet av det kommunala aktiebolaget kring Halle- och Hunneberg samt den fördjupade översiktsplanen. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Sedan är det dags för fullmäktige att ta sig an ett antal motioner.

VA-motion

Först ut av de motioner som ska avgöras är Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Jag har skrivit om motionen vid några tidigare tillfällen. Det första tillfället var när motionen lämnades in, och då var jag negativ till den. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Jag reagerade på formuleringar i motionens “brödtext”, framför allt på beskrivningen av kommunens Blåplan:

“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”

Det höll jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang. Det krävs enligt svensk praxis åtminstone 20 fastigheter.

När motionen behandlades i kommunstyrelsen och Eckerbom Wendel (M) förklarade tanken bakom motionen så började jag tvivla på min tidigare uppfattning. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Tvivlen förstärktes av några mail i kommunens diarium från Gardesanna. Några sommarstugeägare beskrev sin besvikelse och desperation över att behöva betala omkring 200.000 kr för en VA-anslutning, trots att de hade en fungerande enskild avloppslösning. Och att de bara vistades i sommarstugan 8-10 veckor om året.

Så nu har jag ändrat mig igen – och tänker rösta för motionen. Det är inte vettigt att fastighetsägare ska tvingas betala så mycket så länge det finns en acceptabel enskild VA-lösning. Och det är inte vettigt att kommunen tvingar på sommarstugeägarna en anslutning, även om lagen nu skulle medge det…

De lagändringar i vattentjänstlagen (LAV), som riksdagen sa ja till den 22 juni 2022, innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel.

Motion om kallbadhus

Göran Svensson (MBP) har motionerat om att:

“projekteringen av ett nytt kallbadhus påbörjas snarast.”

Motionen kommer att avslås främst av formella skäl. Det är nog helt enkelt så att Svensson har använt fel ord i motionen, nämligen att en “projektering” ska startas. En projektering kräver förstudie och investeringsbeslut – och sådana har inte gjorts eller fattats.

I nämndernas yttrande förekommer också andra skäl, alltifrån att badvattnet är dåligt på Skräcklan till att Vänersborgs kommun saknar en besöksnäringsstrategi. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Göran Svensson (MBP) får antagligen skriva om sin motion och återkomma. Men jag tvivlar på att den kommer att antas ändå, Vänersborg har knappast råd med en investering i ett kallbadhus.

Motion om obebodda hus

Och sedan kommer en motion skriven av undertecknad Kärvling (V). Den handlar om en kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun. (Se “V-motion: Öde hus”.)

När jag skrev motionen, utifrån ett medborgarförslag, tyckte jag att det var en bra och okontroversiell motion. Den såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna. I svaret på motionen uttrycks att kommunen är positiv till motionens intentioner men sedan så sänker man den med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det finns även slutsatser som torde vara direkt felaktiga, t ex att tomma hus förmodligen inte ökar inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visar att intresset från fastighetsägarna har varit svalt.

Jag har svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner initierat eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några har till och med fått EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. Framgångarna är stora på många håll. Det är bara att googla så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga, t ex hur man ska undvika att bryta mot GDPR, öka intresset, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället.

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en handledning som kan ladda ner. (Se Kristianstad Obebodda hus”.) Handledningens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om…

I svaret nämns det inga fördelar med att kartlägga obebodda hus. Det är bara svårigheter och negativa argument. Och jag tycker inte att det ska vara så. Behandlingar av motioner ska vara objektiva, även fördelar ska lyftas fram. Det är sedan vi politiker som ska göra ett val – och besluta.

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Jag tar några.

  • obebodda hus och verksamhetslokaler kommer till användning, ökat intresse att flytta till landsbygdsområden, natursköna lägen, ge barn närhet till naturen, kan leva klimatsnålt
  • människor flyttar ut på landsbygden, befolkningsökning, levande landsbygd, ökad utveckling av landsbygden, flyttkedjor öppnas
  • nya invånare, ökade skatteintäkter
  • förfallna byggnader renoveras, kulturhistoriskt värdefulla hus rustas upp, attraktivare områden
  • kan gynna den gröna näringen med fler potentiella producenter av lokal mat
  • cirkulär ekonomi

Jag förstår inte heller att ”Miljö och Hälsa” och ”Samhällsbyggnads” har varit de enda remissinstanserna. Borde inte motionen också gått till Byggnadsnämnden och Näringslivsavdelningen?

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Motion om nedläggningshotade skolor

Tor Wendel (M) har inkommit med en motion om skyldighet för kommunen att erbjuda andra aktörer att rädda nedläggningshotade skolor. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför att det ska:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt är jag emot fristående, vinstdrivande skolor, precis som hela Vänsterpartiet.

Motion om en en demokrati- och jämställdhetsberedning

Den sista motionen som ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige är en motion som kommer från Vänsterpartiet och som jag har varit med och undertecknat. (Du kan ladda ner motionen här.)

Motionen handlar i huvudsak om att “Demokratiberedningen” ska byta namn till “Demokrati- och jämställdhetsberedningen” och att beredningens uppdrag och verksamhetsområden ska utökas till att också innefatta jämställdhet.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Det har emellertid tagits en del kontakter som har lett till samtal och diskussioner. Det finns goda förhoppningar att motionen kommer att bifallas, eller åtminstone några av motionens yrkanden.

Övrigt

Det finns en del andra ärenden på dagordningen och också en del val.

Det kan noteras att det i vanlig ordning har lämnats en del medborgarförslag till kommunfullmäktige. Särskilt noterbart är att ett av förslagen handlar om att sänka åldersgränsen för seniorbiljett till 65+. Jag vet inte hur många medborgarförslag med detta yrkande som har lämnats, kanske 6-7 stycken. Dessutom har Vänsterpartiet vid upprepade tillfällen motionerat i frågan. (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida -”Medborgarförslag Seniorbiljett”.) Medborgarförslagen ska inte behandlas eller avgöras på onsdag. De remitteras bara vidare till någon nämnd för beredning. När det gäller förslagen om seniorkorten 65+ lär de få ligga där i bortåt 2 år eller till och med längre. Det är ganska “oartigt”, kanske till och med respektlöst. (Här kan du läsa mer om seniorkorten 65+.)

Det blir med all sannolikhet ett långt sammanträde. Det återstår att se när ledamöterna “behagar åtskiljas”, som ordförandens eleganta formulering brukar lyda. Och glöm inte, sammanträdet är öppet för alla. Kan man inte närvara går det också att följa fullmäktige på kommunens webb-TV – i direktsändning.

KS (21/12): Flera viktiga ärenden

20 december, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…

Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…

Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.

Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.

Dagordningen har följande utseende:

Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.

Vuxenutbildning

Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.

Syn- och hörselinstruktör

Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.

Fastighetsstrategi

Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.

Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:

“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”

Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:

“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”

Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?

I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.

Övrigt

Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!

Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.

Integration och arbetsmarknadsinsatser

Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)

Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:

“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.

Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.

Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”

Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)

Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:

“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”

Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…

Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.

Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske. 

Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus. 

Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”. 

Näringslivsarbete

KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:

“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”

Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.

Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.

De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.

Uppfräschning av centrum

Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.

Kallbadhus

Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.

Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.

I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.

För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…

Obebodda hus

Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.

Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.

Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).

Nedläggningshotade skolor

Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.

Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.

Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.

Frändefors? Vad är det?

27 augusti, 2022 2 kommentarer

Frändefors?

Frändefors är en ort i södra Dalsland. Den ligger vid E45:an ungefär 15 km norr om Vänersborgs centrum. Många människor har antagligen åkt igenom samhället på väg till Brålanda. Om passagerarna då hade varit uppmärksamma kunde de faktiskt ha lagt märke till orten när de saktade ner för fartkamerans skull, den som sitter strax efter att de hade kört över en liten bro precis efter en kyrka.

Frändefors har varit en egen kommun en gång i tiden. Kommunen var till ytan ganska stor. Den började i stort sett direkt efter Dalbobron, i varje fall om man fortsatte rakt fram och inte svängde av till Blåsut. 

Det bodde, och bor faktiskt fortfarande, en hel del människor i Frändefors, trots att själva Frändefors samhälle är litet. 2016 bodde det 3.297 människor i hela kommundelen, därav drygt 600 i centralorten. Det är mycket landsbygd och en stor del av ytan består av skog och odlad mark. Sjöarna Stora och Östra Hästefjorden återfinns också i den gamla kommunen. Vid Stora Hästefjorden har ett av de äldsta fynden för mänsklig aktivitet i Sverige gjorts, den så kallade Hästefjordsharpunen. Det har sannolikt bott människor i Frändefors långt före någon hittade till staden Vänersborg. 

Frändefors är sedan 1973 en del av Vänersborgs kommun – en stundtals mycket bortglömd del. Det finns t ex knappast något parti som har tänkt på samhället under valrörelsen. De valaffischer som är uppsatta vätter mot E45:an och riktar sig till de bilister som saktar ner för trafikkamerornas skull. Det är lite märkligt att Frändefors är så bortglömt i politiken, flera ledande politiker genom åren har nämligen kommit från Frändefors. De mest kända är självklart de två tidigare ordförandena i kommunstyrelsen – Lars-Göran Ljunggren (S) och Gunnar Lidell (M).

De flesta av Vänersborgs kommuns politiker talar sällan om Frändefors. Trots att det finns både äldreboende, en idrottsanläggning, förskola, två lågstadieskolor och en mellanstadieskola samt ett högstadium inom Frändefors kommuns gamla gränser. På den sistnämnda skolan, Dalboskolan, har en annan, mindre känd politiker, haft sin utkomst i över 30 år. Det är vänsterpartisten och bloggaren Kärvling som har försökt att lära ut vett och etikett och framför allt SO till bygdens ungdomar. Liksom för övrigt till elever från kommunens andra dalslandsdelar, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr. Även de områden som ofta glöms bort av politikerna i kommunhuset. Om Kärvling lyckades med sin uppgift är inte helt klarlagt.

I lördags när jag stod och valkampanjade på Torget i Vänersborg hörde en av dessa “gamla” dalslandselever av sig. Det var nog 25 år sen sist.

”Kommer du ihåg mig?”

Hur skulle jag kunna glömma…? tänkte jag för mig själv.

”Kommer du ihåg Frändefors…?”

Jag skämdes lite. Jo, det gjorde jag nog…

”Vet du att det ser ut precis som när du jobbade här, fast mer nergånget?”

Det visste jag inte, det var nämligen ett tag sedan jag besökte Dalboskolan.

”Sedan skolan tog över konstgräsplanen växer det träd i konstgräset!”

Frändevi, dvs idrottsplatsen i Frändefors, fick en gång i tiden ta över det kasserade konstgräset från Vänersvallen i stan. Det var omkring 2014. Då hade VIF och VFK sprungit på ”gräset” i 7 år. Det gjordes inget vidare underarbete på Frändevis gamla grusplan och det har gjort konstgräsplanen alldeles för stum och hård.

Ligger samma konstgräs fortfarande kvar? tänkte jag. Det gjorde det, visade det sig…

Jag var också tvungen att rätta min gamle elev, precis som under hans skoltid:

”Skolan är väl inte ansvarig för konstgräsplanen?”

Eleven påstod att så var det visst.

Jag skrev till kultur- och fritidsförvaltningen. Jo då, jag fick svaret:

“Skolan har tagit över konstgräset”

Det hade jag ingen aning om. Det blev nya mail. Denna gång också till barn- och utbildningsförvaltningen. Varför ska “skolan” ha hand om en fotbollsplan? Undrade jag. Det tog några dagar, sedan kom svaret:

“Barn- och utbildningsnämnden/Barn- och utbildningsförvaltningen har inte tagit över konstgräsplanen.”

Det var nya besked alltså. Vi får se var det slutar och vem som har ansvaret. Men nu började jag förstå varför konstgräsplanen var i uselt skick. Kommunen visste tydligen inte vem som ansvarade för planen, och då tog ingen ansvar. Frändefors verkade vara bortglömt, inte bara av politikerna, utan också av förvaltningarna. Jag är för övrigt tämligen övertygad om att det är kultur- och fritidsnämnden som är ansvarig. I svaret från barn och utbildning påstods det också att svaret var förankrat hos kultur och fritid.

Det blev ett studiebesök på Frendevi. Det blev också en promenad i området och runt skolorna. Visst tycktes det som om Frändefors idrotts- och utbildningscentrum hade ganska få kontakter och relationer med kommunhuset nu för tiden. Det såg ut som på min tid, men mer slitet och utnött. Några nya lekplatser på Frändeskolan fanns på plats, de hade jag inte sett tidigare, och själva fotbollsplanen, naturgräset, såg ut att vara i fint skick. Precis som förr.

En sak som gjorde mig besviken var allt ogräs som växte överallt, alla buskar och planteringar som hade växt igen, anordningar som var söndriga och inte lagades osv. Det hade varit så enkelt att sköta om och göra snyggt i området.

Hur ska eleverna tycka skola och utbildning är viktigt när inte de vuxna bryr sig om att lägga ner lite tid på att underhålla elevernas miljö, t ex skolgården och ytorna däromkring?

Och så var det konstgräsplanen. Jag tror att några bilder talar för sig själva.

Kommunen måste åtgärda konstgräsplanen. Frändefors måste få en plan som invånare och föreningar kan träna på, de ska inte behöva riskera att skada sig, eller åka till Brålanda.

Kultur- och fritidsnämnden har fått 200.000 kr extra till Frendevi nästa år. Dock inte till konstgräsplanen utan till A-planen.

Kultur- och fritidsnämnden skriver:

“A-planen är vattensjuk och behöver dräneras. Utöver dränering behöver även ett mindre bevattningssystem installeras. På friidrottsanläggningen behöver löparbanor och ansatsbana till längdgrop åtgärdas då det idag föreligger skaderisk vid nyttjade.”

Det ska noteras att de friidrottsbanor som finns på Frendevi är de enda i kommunen. Det kanske är just därför som kommunen satsar pengar på Frendevi? Missförstå mig inte, det är jättebra och positivt att Frendevis A-plan underhålls. Men det finns, som sagt, fler planer som behöver underhållas. Som enbart frändeforsare använder.

Efter mitt studiebesök på Frendevi, ett stenkast från min gamla arbetsplats under mer än 30 år, kan jag återigen konstatera – de mindre tätorterna och landsbygden i Vänersborgs kommun måste lyftas högre upp på dagordningen. Invånarna som bor i dessa områden betalar lika mycket skatt som människorna i stan. De får dock betydligt mindre tillbaka från kommunen. Det är inte riktigt rättvist.

Kommunen behöver någon i kommunhuset som enbart ser till landsbygdens intressen och som jobbar med att föra fram dessa i så många sammanhang som möjligt. Därför har Vänsterpartiet motionerat om att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. (Se vidare “Satsa på landsbygden!”.)

Det behövs också politiker i Vänersborgs kommun som ser till de mindre tätorternas och landsbygdens intressen. Och som inte bara pratar och lovar…

Nästa lördag är det Barnens Dag på Frendevi och Frändeskolan. Missa inte det. Det är många människor som ska dit, t ex Vänsterpartiet. Det innebär att även jag ska dit.

Satsa på landsbygden!

16 augusti, 2022 2 kommentarer

I valtider inser flera partier att det faktiskt finns kommuninvånare i andra delar av kommunen än bara i själva staden Vänersborg. Även människorna i Vargön, Nordkroken, Lilleskog, Vänersnäs, Västra Tunhem, Frändefors, Siviken, Timmervik, Brålanda, Sundals Ryr, Gestad, Sikhall, Grunnebo och Väne-Ryr ska också rösta den 11 september. Och landsbygdens röster är minst lika viktiga som stadens.

Vid denna upptäckt så blir det full fart på och i partierna. Kloka huvuden slås ihop på partiexpeditionerna – vad ska vi lova de mindre tätorternas och landsbygdens folk för att de ska rösta på vårt parti? Och så hittar de på det ena löftet bättre än det andra.

Så brukar det vara inför vartenda val. Men när valet är klart och rösterna räknade så återgår allt till det gamla. Landsbygden och de mindre tätorterna glöms bort…

Jag erkänner, det är kanske lite överdrivet. Men visst ligger det ändå en del i resonemanget. Vänsterpartiet försöker vara annorlunda. Och det hoppas jag att vi har visat genom åren. Vi pratar inte bara – vi handlar.

Eftersom Vänsterpartiet är uteslutna från nämndernas presidier och arvoderade poster i kommunhuset mm så får vi ta till de medel vi har – motioner och opinionsbildning. Det började med vår motion om tågstopp i Brålanda 2016 (se ”Tågstopp i Brålanda”) och slutade denna mandatperiod med motionerna i år om landsbygdsutvecklare (se Motion: Landsbygdsutvecklare) och Öde hus (seV-motion: Öde hus”).

Om Vänsterpartiet får fortsatt förtroende i valet, så kommer vårt konkret inriktade arbete att fortsätta.

Nedanstående artikel är ett utdrag från den valtidning som skickas ut till hushåll i kommunen denna vecka. Artikeln är författad av undertecknad bloggare.

===

Nu är det dags att ta nästa steg i landsbygdsutvecklingen! 

Vänersborg måste satsa mer på de mindre tätorterna och på landsbygden. Det har Vänsterpartiet alltid arbetat för. Motionen om tågstopp i Brålanda 2016, som senare antogs av ett enigt fullmäktige, var bara ett led i arbetet.

Landsbygden är avgörande för att skapa en hållbar utveckling och för attraktionskraften i en kommun. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäring. 

Det måste finnas någon i kommunen som har landsbygdsutveckling som sitt huvuduppdrag. Vänsterpartiet har därför föreslagit att kommunen inrättar en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Landsbygdsutvecklaren ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan innebära att stärka servicen, förbättra kollektivtrafiken, öka bostadsbyggandet och utveckla energiområdet. Och inte minst att se till att det anläggs säkra gång- och cykelvägar t ex i Brålanda, Lilleskog, Väne Ryr och Vänersnäs.

Att satsa på en landsbygdsutvecklare skulle stärka samordningen mellan de kommunala förvaltningarna och hålla ihop alla projekt som handlar om landsbygdsområden t ex inköp av närodlade livsmedel.

Utvecklaren ska vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare och föreningar in i kommunhusets olika korridorer. Företagarföreningen i Brålanda är en förebild för hela kommunen hur landsbygdens invånare kan arbeta. 

Obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i kommunen måste kartläggas. Det finns ett stort intresse att flytta till landsbygden. En kartläggning uppmuntrar till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation. 

Det är många partier som talar om landsbygden. Vänsterpartiet har lagt flera konkreta förslag för att utveckla kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det kommer vi fortsätta med.

===

Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunalvalet den 11 september:

Valrörelsen är igång

9 juni, 2022 2 kommentarer

Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.

Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)

Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.

Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.

Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.

Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.

På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…

Foto: Erik Broberg

Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same procedure” i Brålanda.

Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad… 

Vad ska jag börja blogga om?

I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.

De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)

De båda flygbladen har bägge titeln:

“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”

Det första flygbladet lyder som följer.

====

Tågstopp

I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.

Kommunen har upptäckt Brålanda

Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.

Landsbygdsutvecklare

Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Sikhall – en pärla

I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.

====

Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)

====

Obebodda hus

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Vänsterpartiet vill:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

====

Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.

V-motion: Öde hus

21 april, 2022 Lämna en kommentar

Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:

”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”

Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:

”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”

Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).

Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…

Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.

Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.

==

Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.

Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.

Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.

En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.

I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.

Vänsterpartiet yrkar:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

Vänersborg 2022-04-18

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Motion: Landsbygdsutvecklare

8 april, 2022 3 kommentarer

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Det finns många som har synpunkter på att Vänersborgs kommuns vision inte riktigt fyller den funktion den borde. Särskilt är det kanske formuleringen ”i alla delar” som många har tankar kring. De orden har ingen praktiskt betydelse för kommunens satsningar och utveckling menar de.

Jag tror att det ligger en del i detta. Kommunen borde ta bättre tag i landsbygdsutvecklingen. Vänersborgs kommun är ju en utpräglad landsbygdskommun. (Se karta nedan.)

Det är dags att förverkliga alla delar av visionen. Vänsterpartiet tror att det är ett nödvändigt första steg att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Jag lämnade därför in en motion idag om detta.

Du kan läsa motionen här nedan. Det går också att ladda ner motionen här.

===

Motion: Landsbygdsutvecklare

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Landsbygden är viktig för att skapa en hållbar utveckling i en kommun. Landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäringen. 

Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund, Länsstyrelsen ger stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare som är anställda inom bland annat den kommunala organisationen. Flera kommuner i vår närhet har landsbygdsutvecklare, t ex Uddevalla och Grästorp. Landsbygdsutveckling är också den ”andra pelaren” i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

En landsbygdsutvecklare ska fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan vara servicen på landsbygden och förbättrad tillgång till kollektivtrafik, det kan vara bostadsbyggande och utveckling på energiområdet.

Landsbygdsutvecklaren ska vara projektledare och samordnare. Det kan innebära att upprätthålla och utveckla samordningen mellan de kommunala förvaltningarna. Det kan även vara att hålla ihop alla projekt som handlar om kommunens landsbygdsområden. Det kan handla om t ex arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, men också kommunens inköp av närodlade livsmedel. Naturligtvis ska en landsbygdsutvecklare vara samordnare i arbetet med tågstationer i Brålanda, Frändefors och Väne Ryr.

Landsbygdsutvecklaren ska vidare vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Det kan vara att arbeta för grön integrering, att göra offentlig service tillgänglig på landsbygden eller att skapa förutsättningar för boende eller att driva företag.

Vänersborgs kommun behöver en landsbygdsutvecklare som arbetar för att förverkliga visionen.

Jag yrkar att:

  • kommunen inrättar en tjänst som landbygdsutvecklare
  • arbetsbeskrivningen för tjänsten beaktar vad som anförts i motionen

Vänersborg 2022-04-08

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Bilaga:

Vänersborgs kommun
Till ytan: ca 900 kvadratkilometer
Brålandabygden: 3.600 invånare
(Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr)
Frändeforsbygden: 3.400 invånare
Vargöbygden: 6.800 invånare
(Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem)
Väne Ryr distrikt: 500 invånare
Vänersborg distrikt: 25.000 invånare

%d bloggare gillar detta: