Arkiv

Archive for the ‘Vänsterpartiet’ Category

Budget 2022 (2): Vänsterpartiet

Jag tänkte i ett antal bloggar presentera de olika partiernas förslag till budget för 2022. Först ut är Vänsterpartiet. (De parlamentariska förutsättningarna för det kommande budgetbeslutet redogjorde jag för i gårdagens blogg – se ”Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Vänsterpartiet har i vanlig ordning utarbetat ett eget budgetförslag. Det lämnades in sist av alla partier. Men det var ingen fara, det räckte för att förslaget skulle komma de andra ledamöterna i kommunstyrelsen tillhanda igår onsdag. Och det viktigaste är egentligen att det blev klart till kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni. Det är ju då som Vänersborgs högsta beslutande församling ska bestämma budgeten för nästa år, 2022.

Vänsterpartiet vill som vanligt prioritera verksamheten. Det finns stora behov i framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden, vilket också är som vanligt. Men behoven är om möjligt ännu tydligare nu, både under och efter pandemin. I förskola och grundskola har frånvaron varit stor. Barn och elever har varit hemma och missat undervisning. Och pedagoger och skolpersonal har varit sjukskrivna. Det har i sin tur inneburit fler vikarier, försämrad arbetsmiljö och en lägre kvalitet på utbildningen.

Det har varit likadant inom socialnämndens områden t ex i hemtjänsten och äldrevården. Personal har varit sjukskriven och det har fått sättas in vikarier. Det har, precis som inom skolan, inneburit sämre kvalitet på verksamheten, och vården. Besök från anhöriga och vänner samt arrangemang som brukar lysa upp tillvaron på äldreboendena har istället lyst med sin frånvaro. Många äldre har blivit ensammare, vilket definitivt har gjort livet mer enformigt och tråkigt. Det i sin tur har sannolikt lett till att de gamla blivit både sjukare och kanske till och med tappat en del av livslusten. 

Det är viktigt att kommunen gör allt den kan för att få människor, unga och gamla, att må bra – inte imorgon utan idag. Vi kan inte svika barnen och de unga som ska ges förutsättningar för att få ett bra liv. Det är nu grunden läggs för framtiden. Och vi kan inte heller svika dom som har arbetat och slitit under ett helt liv – genom att spara på dom och säga att ni får stå tillbaka. Eller som de ekonomiska målen lite ”finare” och ”objektivare” uttrycker det:

“Varje generation ska försörja sig själv.”

För Vänsterpartiet är en stark välfärd grunden för ett solidariskt och hållbart samhälle och resurser måste säkras. Kommunen måste ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg.

Vänsterpartiets budgetförslag ger ett beräknat överskott på 27 milj kr. Det är 1% av skatter och generella statsbidrag, istället för de av ekonomerna rekommenderade 2%-en. Här tycker vi i Vänsterpartiet dock att förslaget från kommunstyrelsens ordförande banar väg för att bryta ”principerna”, eftersom resultatet i det förslaget inte heller uppgår till 2%. (Det uppgår till 1,5%.)

Vänsterpartiet räknar också med att nästa år inte utgör något undantag när det gäller prognoser och resultat. Kommunen gör nämligen alltid resultat som ligger 25-30 milj kr över prognoserna. I år ligger prognosen t ex på 98 milj kr… Det är 55 milj kr bättre än budgeterat. (Det budgeterade resultatet ligger på 43 milj kr.) Och då ska vi inte prata om förra årets enorma överskott, 161 milj kr. Det var inte mindre än 129 miljoner mer än prognosen. Det är inte heller omöjligt att staten kommer att lätta på plånboken, det är ju val nästa år. Vi tror att det kommer att bli 2% även med Vänsterpartiets budget…

I december 2020 avslogs Vänsterpartiets förslag att inrätta en social investeringsfond. Det fanns visserligen formella skäl som motiverade avslaget, men vi uppfattade ändå att det uttrycktes förståelse och samtycke för en sådan fond. En social investeringsfond skulle kunna ge vår kommun ytterligare ett verktyg för att angripa sociala utmaningar såsom brister i integration, ungdomsarbetslöshet, stor skolfrånvaro och brister i förebyggande aktiviteter. Vi saknar att frågan inte tycks ha beaktats i budgetarbetet.

Socialnämnden

Vänsterpartiet vill, precis som alla andra partier i år, öka budgetmedlen till socialnämnden. Vi upplever att fullmäktige år efter år gör sig skyldig till underförstådd underfinansiering i sina budgetanslag. Förvaltningens och nämndens ansträngningar att hålla sig inom ramen resulterar i texter och slutsatser som vi har svårt att acceptera. Vänsterpartiet ser att även 2022 kommer att präglas av gapet mellan det som förväntas ske kring måluppfyllelse och det som ställs till förfogande som finansiering.

Vänsterpartiet föreslår 23,8 milj kr till socialnämnden.

Barn- och utbildningsnämnden

I förvaltningens text framkommer stor oro att den pedagogiska personalen belastas med krav som sedan en längre tid tillbaka inte längre möts med adekvat resurstilldelning från politiken. Det behövs mer pengar om kommunens inriktningsmål ska ha en chans att uppfyllas – 63 personer färre i grundskolan i år jämfört med 2020 har fått konsekvenser. Det måste kompenseras.

Antalet elever i grundsärskolan liksom antalet elever i behov av särskilt stöd i grundskolan ökar. Det kan vara språkligt, socialt och pedagogiskt stöd. Och behovet av stöd ökar också hos de olika barnen och eleverna. Problematiken blir allt svårare hos många. I år var 3 milj kr avsatta i kommunstyrelsens förfogandeanslag till dessa elever. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämnden ska få behålla dessa pengar. Egentligen krävs mer pengar men av någon anledning ligger förvaltningen och nämnden lågt… Det är nog också så att det är läge att prioritera socialnämnden nästa år.

Vänsterpartiet föreslår 6,6 milj kr till barn- och utbildningsnämnden.

Kultur- och fritidsnämnden

Nämndens budgetram är inte tillräcklig för att uppnå kommunens inriktningsmål och för att fullgöra de uppdrag nämnden har. Aktuell resurstilldelning minskar drastiskt invånarnas tillgänglighet och service på kultur- och fritidsområdet. Arbetsmiljön i förvaltningen försämras. Deltagande av flickor och personer med funktionsvariation bör öka i fritidsverksamheten. Invånare bör var nöjda med våra idrotts- och motionsanläggningar i nivå med rikssnittet. Det lokala föreningslivet är en viktig del för en kommun och vi skulle vilja att nämnden ser över strukturella delar av hur föreningsstödet är utformat.

Vänsterpartiet föreslår 3 milj kr till kultur- och fritidsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden

Vänsterpartiet möter nämndens anmälda behov.

Vänsterpartiet föreslår 1,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden.

Byggnadsnämnden

Vänsterpartiet har tidigare och under innevarande mandatperiod haft synpunkter på enskilda ärenden i förvaltningens arbete. Nedanstående förslag syftar till att förvaltningens önskemål ska tillgodoses. Vi uppfattar att båda förslagen förbättrar förvaltningens möjligheter att nå högre kvalitet i sin verksamhet.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till byggnadsnämnden, varav 0,6 milj är ett tillfälligt anslag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Samtliga de förslag som Vänsterpartiet vill tilldela pengar återfinns i förvaltningens text.

Vänsterpartiet föreslår 1 milj kr till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Vänsterpartiet är det parti av samtliga i Vänersborg som vill ge mest pengar till verksamheterna och pengarna föreslås gå till framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden.

Till sist har Vänsterpartiet två synpunkter på investeringsbudgeten 2022-2024. Vi ställer oss bakom kommunstyrelsens ordförandes förslag, men anser att investeringen i Arena Vänersborg år 2024 på 10,5 milj kr lyfts ur investeringsplanen. Vi ämnar återkomma i frågan om arenan med en motion. Vänsterpartiet anser också att så många av de cykelbefrämjande åtgärderna, GC-vägar, som möjligt år 2024 lyfts fram till år 2023.

Det var Vänsterpartiets budgetförslag. En del av texten i denna blogg var också tagen direkt från förslaget. Om du vill veta mer om Vänsterpartiets budgetförslag, eller helt enkelt se det i original, så kan du ladda ner det genom att – klicka här.

I kommande bloggar ska jag presentera de andra partiernas förslag till budget 2021.

==

Bloggar i denna serie:

KS (2/6): Marknadsföring och sponsring

I min förra KS-blogg (se “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”) skrev jag om att kommunstyrelsen ska behandla “resultatet” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)

Kommunfullmäktige biföll motionen den 28 mars 2018. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden verkställa följande:

  • “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  • “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  • “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag, och”
  • “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Arbetet har resulterat i tre dokument som ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige, medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Det återstår, skriver kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett:

“styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet.”

De tre dokumenten var klara redan den 21 januari 2020. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.) Då informerades kommunstyrelsen om, så att säga, utredningsläget kring motionen och fullmäktiges uppdrag. Ledamöterna uppmanades komma med synpunkter. Vilket jag gjorde – i en liten “sammanställning” på 11 sidor.

Nu 1,5 år senare är det i princip samma tre dokument som ska upp till behandling. Det har endast skett några språkliga ändringar, inget annat. I sak är de tre dokumenten identiska med de för 1,5 år sedan. Och de synpunkter jag lämnade då har inte gett något som helst resultat. (Är du intresserad av att ta del av dessa i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.) Och ingen annans synpunkter heller antar jag. Även om det i underlaget står:

“De synpunkter som inkommit har bedömts av förvaltningen och i vissa fall föranlett ändringar alternativt förtydliganden.”

På ”byråkratspråk” torde det betyda att det inte har inkommit något av substans, det som har inkommit är inte värt att nämna. Och det står inte vad det är för synpunkter eller vem eller vilka som har lämnat dem. De har dock lett till några språkliga förändringar, som naturligtvis kan definieras som både ändringar och förtydliganden…

Det kan noteras att även då ärendet senast behandlades i kommunstyrelsen skrev förvaltningen att det fjärde dokumentet återstod att göra. Precis som nu – 1,5 år senare…

Det har alltså inte hänt något de senaste 16-17 månaderna sedan kommunstyrelsen hade uppe ärendet senast. Och eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt som det skulle då, så tycker jag inte att det är det nu heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gäller således fortfarande. 

Men vad ska hända imorgon? Eftersom kommunstyrelseförvaltningen av någon anledning inte har utfört något arbete, mer än några språkliga förändringar, på över 1 år eller lyssnat på några synpunkter, så känns det tämligen meningslöst att framföra dem igen. Varför ska någon lyssna nu? Även om jag som en av motionärerna kan tyckas ha åtminstone några idéer och tankar som kan vara värda att beakta… Trodde jag i varje fall.

Jag vet inte hur de andra partierna ställer sig. De tre styrande partierna S+C+MP har ju aldrig uttalat något stöd till motionens synpunkter. Men i kommunfullmäktige den 28 mars 2018 yrkade de inte heller avslag på motionen. Det betydde att det inte blev någon votering, det fanns ju bara ett förslag. Kommunfullmäktige var alltså helt enig i att bifalla motionen.

Jag kommer att yrka återremiss. Motiveringen är helt enkelt att kommunstyrelsen inte har verkställt det uppdrag som den har fått av kommunfullmäktige. Som exempel är det fjärde uppdraget, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte alls omnämnt i något av dokumenten. Självklart kommer ordförande Benny Augustsson (S) att säga att det kommer senare, i det dokument som är kvar att utarbeta. Men jag anser inte att det går att dela upp verkställandet av fullmäktiges uppdrag på det sättet, om nu Augustsson anför detta argument vill säga. Och med tanke på att det är över 3 år sedan kommunstyrelsen fick uppdraget av fullmäktige så är det väl inte mycket som talar för att det fjärde dokumentet blir klart inom överskådlig tid. Uppdragen är, eller borde vara, att betrakta som en helhet anser jag. Och i sådana fall är det bättre att återremittera allt tills även det sista dokumentet är färdigt.

Dessutom spelade offentligheten och transparensen en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider, ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på hemsidan. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga, där det också skulle framgå hur mycket medel som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades. Transparens var ett nyckelord.

Vi menade också i motionen kommunen skulle använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot Vänersborgs värdegrund och vara kopplad till visionen och målen. Axelsson och jag betonade även vikten av bedömningskriterier och utvärderingar. Det kunde gälla det affärsmässiga och/eller kommuninvånarnas “egenvärde/välmående”.

Det framhölls vidare i motionen att det var av stor vikt att samtliga dokument med regler och riktlinjer borde gälla hela kommunen, även de kommunala bolagen. Det var t ex inte lämpligt att en enskild nämnd fattade beslut i sponsring och donationsfrågor. (Typ att kultur- och fritidsnämnden skulle besluta om sponsring om ett nytt bandy-VM skulle arrangeras.) Det fick inte heller finnas några risker att enskilda tjänstepersoners och enskilda politikers intressen vägdes in i bedömningar och beslut. Nu täcker inte dokumenten hela kommunens verksamhet utan det tycks finnas möjligheter att “gå vid sidan av”, vilket ökar riskerna för godtycke och att inte likabehandlingsprincipen följs.

Det kan också tilläggas att dokumenten helt missar kommunens två uttalade egna evenemang, Aqua Blå och Oktobermarknaden. De drivs och sponsras ju av den egna kommunala organisationen med heltidsanställda tjänstemän.

Sedan har jag mina funderingar på det rent formella i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen förväntas besluta om två av dokumenten, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Jag anser att “hela paketet” är så stort och viktigt att kommunfullmäktige borde fatta besluten, eller som det står i Kommunallagen:

“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”

Ja, det finns fler argument som talar för att uppdraget inte är verkställt. Jag kanske ska motivera återremissen med att lämna in mina gamla synpunkter…

Men är det något att hoppas på…? Vad skulle en återremiss ge för något? De styrande politikerna eller kommunstyrelseförvaltningen vill uppenbarligen inte verkställa fullmäktiges uppdrag på ett korrekt och fullständigt sätt. Det verkar saknas både vilja och intresse. Och kanske också kunskap – även om jag har svårt att tro det sistnämnda.

Det kanske är så att de dokument som ligger på kommunstyrelsens bord imorgon trots allt är bättre än de dokument som kommunen har haft tidigare och som nu ska upphöra och ersättas. Men det är inga dokument som följer av de tankar och ambitioner som Axelsson och jag hade när vi skrev motionen. Det hade varit bättre att helt enkelt kopiera några av de dokument kring “marknadsföring, evenemang och sponsring” som andra kommunerna har antagit, och som är upplagda på hemsidor runt om i landet. Det finns nämligen många kommuner som sedan länge har antagit styrande dokument i dessa frågor.

Ibland kan man som politiker bli väldigt besviken… Detta är ett sådant tillfälle.  Men då är det bara att komma igen. Så imorgon ska jag yrka på återremiss.

Anm. Motiveringen till återremissen kan laddas ner här. Den är fortfarande på ”utkaststadiet”, dvs den kan ändras. Det ska också nämnas att Jonathan Axelsson (M) och jag har precis samma uppfattning om kommunens tre dokument – Axelsson stämmer in i yrkandet om återremiss.

VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)

25 maj, 2021 2 kommentarer

I England finns det ett uttryck som beskriver när en ledamot för parlamentet bakom ljuset:

”misleading the house”

Jag tror att vi var med om just detta i fullmäktiges långa debatt om verksamhetsområden på Vänersnäs. Vem eller vilka jag tänker på överlåter jag åt läsarna att avgöra.

Vänersborgs kommunfullmäktige diskuterade alltså VA-frågan på Vänersnäs. Skulle det inrättas två verksamhetsområden? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att frågeställningen handlade om kommunen skulle tvinga fastighetsägarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet fast de varken ville eller behövde kommunalt vatten och avlopp.

Till saken hör naturligtvis att en anslutning skulle medföra betydande kostnader för varje fastighetsägare. Det kostar omkring 200.000 kr i anslutningsavgift (ledningar, sprängningar mm på den egna tomten ej inräknade) och sedan ca 6.000-7.000 kr per år. Det kan faktiskt innebära att kostnaderna för anslutningen överstiger fastighetens värde. En del fastighetsägare har helt enkelt inte råd med sådana här kostnader. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i några fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Jag har beskrivit de flesta, om inte alla, aspekter av ärendet i tidigare bloggar. (Se ”VA på Vänersnäs (1/2)”, ”VA på Vänersnäs (2/2)”, ”KS: Ja till VA Vänersnäs”, ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” och ”KF: ÅTERREMISS!”.) I den här bloggserien tänkte jag ”bara” återge och kommentera vad som sades på kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 12 maj. (Det går att kontrollera mina citat och tolkningar genom att titta på debatten i efterhand – se kommunens webb-TV.) Det framfördes mycket fakta i debatten, på så sätt blir det en del “repetition”. Orsaken till det utförliga referatet är att VA-frågan i högsta grad fortsätter att vara levande och aktuell. Inte bara för de berörda i Vänersnäs. Frågan har tidigare varit uppe på bordet i Dalsland och kommer så att bli igen. VA-problematiken är definitivt intressant för invånare i hela kommunen, i varje fall om man bor på landsbygden.

Det är naturligtvis också intressant hur kommunens olika partier och politiker ställer sig i VA-frågan. Vilka är för tvångsanslutning och vilka inte? Det är ju faktiskt val nästa år. Och man ska inte luras av att ett enigt kommunfullmäktige röstade på en återremiss i ärendet. De styrande partierna “omvändes nämligen under galgen”… S+C+MP insåg att de skulle förlora i en votering och ändrade, inte sin grundläggande uppfattning, utan sitt yrkande – för att undkomma ett pinsamt nederlag…

I debatten nämndes ofta kommunens så kallade Blåplan. Redan den första talaren i ärendet tog faktiskt upp och citerade denna vid flera tillfällen.

Blåplanen är en plan som kommunen har antagit för drygt 5 år sedan och som syftar till att (citerat från Blåplanen):

“synliggöra vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning kan få för våra vattenförekomster. Syftet är också att ge ett helhetsperspektiv när det gäller grund- och ytvattenförekomster.”

Blåplanen ska utgöra:

“ett underlag för kommunens översiktsplan, ett planerings- och beslutsunderlag för byggnation, vatten- och avloppsanläggningar, miljö- och hälsorelaterade insatser samt ett kunskapsunderlag utifrån vattendirektivet.”

Blåplanen är så att säga ett underlag för planering och “riktiga” beslut. Det som står i Blåplanen är således inga “juridiska måsten”, utan varje införande av ett verksamhetsområde måste t ex beslutas av kommunfullmäktige trots skrivningarna i planen.

Dan Åberg (M) inledde debatten.

Det Åberg sa fick nog de styrande partierna att inse att kvällen inte skulle utveckla sig riktigt som de hade tänkt och planerat. Moderaterna hade ju i kommunstyrelsen röstat med de styrande partierna (S+C+MP) för att införa verksamhetsområden. Och nu visade det sig att M, liksom troligen då också allianspartierna L+KD, hade ändrat uppfattning. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förstod naturligtvis direkt vad detta innebar.

 Dan Åberg började med att citera Blåplanen:

”För att arbetet med VA-strategiska frågor ska fungera krävs god kommunikation mellan olika delar av den kommunala organisationen och med enskilda.”

Och konstaterade:

”Det har inte fungerat full ut med det här.”

I Blåplanen, som det ofta hänvisades till också i ärendets handläggning i kommunstyrelsen, stod det också, vilket Åberg påpekade:

”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”

Det framgår inte i några handlingar överhuvudtaget, sa Dan Åberg, om fastighetsägarna hade haft möjlighet att diskutera införandet av en detaljplan. Det var tydligen ytterligare en sak som kommunen hade glömt… Men det fanns mer.

I Blåplanen står det också:

”Vid antagande av Blåplanens vatten- och avloppsdel kommer berörda fastighetsägare att informeras av Vänersborgs kommun genom dialogmöten, där de boende ges möjlighet att lämna synpunkter.”

Dan Åberg (M) konstaterade att kommunen hade missat att kommunicera med de berörda på Vänersnäs, trots att det i Blåplanen (och andra dokument) fanns flera avsnitt som betonade vikten och nödvändigheten av dialog. Åberg hann med att ta upp ytterligare en aspekt av frågan innan han blev avbruten av ordförande Annalena Levin (C). Talartiden på 3 minuter tog nämligen slut.

En talartid på maximalt 3 minuter är för övrigt en alldeles för kort tid. Det kan vara svårt att avsluta tankegångar på denna begränsade tid.

Åberg tog upp begreppet “samlad bebyggelse”. Det var för övrigt något som Vänsterpartiet hade med i sitt yrkande redan i kommunstyrelsen. Begreppet “samlad” eller “sammanhållen bebyggelse” finns med i Plan- och bygglagen (PBL), som Åberg hänvisade till i sitt anförande:

bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”

Åberg menade att den gängse definitionen syftar på en bebyggelse på 10 till 20 hus, men att Vänersborgs kommun gör en egen tolkning.

Efter Dan Åberg var det min tur.

Jag började med att definiera “kvällens problem” – fullmäktige var i färd med att fatta ett beslut om att enskilda människor skulle tvingas betala stora summor pengar för något som de inte ville ha och inte behövde. Och det utan att ens ha frågat de berörda vad de tycker eller ens ge dom en chans att föra en dialog med kommunen.

Sedan yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras och läste helt enkelt upp James Buccis och min motivering till detta yrkande. Det skilde sig en del från det yrkande vi lade i kommunstyrelsen. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs”.) Jag återger inte hela yrkandet eftersom det senare under sammanträdet kom att ersättas av ett annat. (Även om det mesta återfanns i den slutliga versionen.)

Motiveringen till yrkandet om återremiss innehöll fyra punkter.

En punkt handlade om “samlad bebyggelse/större sammanhang” och att kommunen skulle visa att alla fastigheter i de föreslagna verksamhetsområdena ingick i begreppet. En annan punkt tog upp kommunikationen med de berörda och en tredje att kommunen enligt Blåplanen skulle efterfråga intresset för en detaljplan innan verksamhetsområdet eventuellt inrättades.

Dessa punkter hade Dan Åberg nämnt i sitt anförande. Den 4:e punkten i vår motivering till återremissen var att det skulle:

“upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Sedan gjorde Ola Wesley (SD) sitt enda inlägg under debatten:

“Kommunen har ju skött detta under all kritik när dom inte ens har diskuterat, dom har inte ens varit ute på plats och sett hur det ser ut”

Och först som 4:e person på talarlistan kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). De andra tre talarna hade alla yrkat på att ärendet skulle återremitteras. Det gjorde inte Augustsson…

Det skriver jag om imorgon – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.

===

Bloggserien kommer att bestå av följande bloggar:

Ska socialnämnden spara ytterligare?

23 maj, 2021 1 kommentar

Budgetarbetet för 2022 är i full gång. På kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni ska alla partiers budgetförslag för nästa år behandlas och på fullmäktiges sammanträde den 16 juni så fattas det slutliga beslutet.

Det är väl ingen större hemlighet att det prutas och det sparas, på alla håll och kanter – pengarna vill inte räcka till för allt man vill åstadkomma.

De kommunala verksamheterna står inför samma dilemma i år…

Kommunens verksamhet i t ex förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten är i full gång. Naturligtvis. Det finns stora behov på alla plan. Personalen “på golven” vill göra sitt allra bästa för att barn och elever, äldre och sjuka ska få en sådan bra undervisning, vård, omsorg och tillvaro som möjligt.

Resurserna är dock knappa. Pengarna räcker inte till för alla uppgifter, önskemål och behov som finns. Och den nämnd som i nuläget har störst problem med att få pengarna att räcka är socialnämnden.

Alla löften i riksdagen om förändringar och förbättringar för t ex äldre och sjuka stannar mestadels i prat eller i otillräckliga, kortsiktiga och ogenomtänkta resurser. (Se nedan.) Socialnämnden i Vänersborg, liksom i många andra kommuner, sparar och skär ner – och står inför fortsatta besparingar. Allt för att hålla sig inom den tilldelade budgeten… 

I onsdags sammanträdde socialnämnden. Delårsrapporten behandlades, och det var inga muntra besked som gavs till politikerna. Förvaltningen skrev:

“Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr.”

Och fortsatte:

“Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd, köpta platser samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård”.”

Och så drog socialchefen slutsatsen att:

“Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”

Det var bara ett parti som reagerade, Vänsterpartiet. Ida Hildingsson (V) yrkade (citat ur protokollet):

“socialnämnden begär ett tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstödet enligt det prognostiserade underskottet på 6.7 mkr. Detta för att inte belasta äldreomsorgen och övriga verksamhetsområden mer än vad som redan görs i nuläget i form av besparingar för att bära upp försörjningsstödskostnaden. De negativa konsekvenser ytterligare besparingar skulle få, beskrivna av förvaltningen, är viktigt för socialnämnden att vara lyhörd inför och därmed ta sitt ansvar att försöka motverka denna utveckling genom att begära ett tillfälligt tilläggsanslag.”

Det blev votering. Inga andra partier stödde förslaget. De tyckte inte att nämnden skulle begära något tilläggsanslag från kommunfullmäktige. De ansåg tydligen att socialförvaltningen istället skulle “hämta hem” det prognostiserade underskottet genom fortsatta besparingar. (Göran Svensson (MBP) avstod från att rösta.)

Ida Hildingsson (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Jag återger reservationen i sin helhet. Jag tycker att den är lärorik och att den ger en bra bild av socialnämndens situation.

===

Reservation i ärendet 2 ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2021” – Socialnämnden 2020-05-19”

Uppföljning av nämndernas verksamhet sker som bekant vid tre tillfällen, i delårsbokslut efter tertial 1 och efter tertial 2 samt i bokslutet för hela perioden. För socialnämndens del gäller att underskott redovisas avsevärt oftare än någon enstaka gång ett överskott. Detta sagt med tanke på det totala utfallet.

För enskilda verksamheter och för olika anslagsbindningsnivåer kan sägas att svängningar är utmärkande. Förändringar i verksamheten påverkar prognoserna och utfallet. Plus eller minus är regeln, ”enligt budget” undantaget.

Det är korrekt att prognoser vid delårsbokslutet per augusti borde vara mera pålitligt än den utvecklingen som kan avläsas i slutet på april. Därför har socialnämndens anhållan om tilläggsbudgetering ofta beslutats i samband med det senare delårsbokslutet. Beviljas nämndens begäran så förbättras situationen alldeles i slutet på ett budgetår.

Fördelen med att söka och få beviljat ett tillägg tidigare borde vara att nämndens planering av verksamheten kan ske med större tillförsikt att göra rätt. Ovissheten är påfrestande och belastar ledningen och personalen. Det får också negativa konsekvenser, mycket utförligt beskrivna av förvaltningen och de fackliga organisationerna vid flertalet tillfällen, för den service som ska möta upp kommuninvånarnas behov av stöd och omsorg. Pandemins oförväntade följder för verksamhetens volym, insatser och ekonomi har inte heller underlättat att hålla balans, vilket bör tas extra hänsyn till.

I det aktuella delårsbokslutet är det två uppgifter som betonas i förvaltningens redovisning. Det är dels att årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr, men framförallt att utvecklingen av försörjningsstödets kostnader går åt helt fel håll med ett prognostiserat underskott på 21.6 mnkr, vilket noteras att 20,7 mnkr redan är utbetalt försörjningsstöd.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: “Bedömning görs att det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd…

Det pågår flertalet insatser för att bryta den negativa trenden, att andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska. Men denna process måste tillåtas ta tid för att inte ytterligare belasta och spara inom andra viktiga verksamhetsområden (däribland äldreomsorgen), mer än vad som redan görs i nuläget, genom att det tillförs tillräckligt med budgetmedel.

Att se till hur förvaltningens ekonomiska möjligheter att utveckla och bedriva god verksamhet inom samtliga områden påverkar helheten är också av vikt i detta sammanhang. Något som förvaltningen uttryckligen vill och behöver satsa på är det förebyggande arbetet för att minska behovet av biståndsbedömda insatser, en måluppfyllelse som idag inte uppfylls enligt det aktuella delårsbokslutet. Då behövs en budget som tillåter detta.

I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: ”Socialnämnden behöver … ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.” Detta är en tydlig signal som inte bör bortses ifrån eller skjutas på framtiden. Ingen ledamot skulle ha varit förvånad om presidiet i förslaget till nämnden skulle formulerat en sådan begäran och ställt under proposition.

När så inte skedde, valde jag att komma med ett eget yrkande.

Vill också hänvisa till vår reservation i MRP 2021. I november 2020 skrev vi: “Vänsterpartiet håller med förvaltningschef med ledning och de fackliga organisationerna, som gör bedömningen att nämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag. Inom socialförvaltningens område finns resursbehov beskrivna främst inom individ- och familjeomsorgen och inom arbete, sysselsättning och integration.” Vilket stämmer överens med utfallet i det aktuella delårsbokslutet samt i den konsekvensbeskrivning och riskbedömning som gavs av förvaltningen i samband med ärendet MRP 2022-2024 vid sammanträdet i april.

Jag vill reservera mig till förmån för mitt eget yrkande.

Ida Hildingsson
Vänsterpartiet
2021-05-20

===

Jag fick ett påpekande av en läsare:
”I april kom V överens i riksdagen med M och KD (SD anslöt) om att komma med ytterligare 4 miljarder som faller ut andra halvan 2021 och sedan även 2022 och 2023. Pengarna ger Vänersborg möjlighet att få förbättringar i omsorgen/äldreomsorgen finansierade av staten motsvarande 15-16 milj kr – under förutsättning att Vänersborg ”vill” förbättra verksamheten.”

KS: Ja till VA Vänersnäs

29 april, 2021 1 kommentar

Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)

Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år…   ;)

I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt. 

Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.

Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.

Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:

Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”

Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?

Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):

“Vad har ni lärt er?”

Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:

“Att möta medborgarna mycket tidigare…”

Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)

Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.

Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.

Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.

Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:

“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”

Ledamoten från centerpartiet:

“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”

Ledamoten från kristdemokraterna:

“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”

Och till sist ledamoten från liberalerna:

“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”

Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)

Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:

”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:

“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”

Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.

Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?

Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.

Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)

Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.

Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.

Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden. 

Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.

Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.

====

Yrkande om återremiss

Motivering

Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.

====

Reservation

Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.

I Förvaltningslagen 25 § står det:

“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”

Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.

Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:

“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.

Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.

===

Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)

==

PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.

BUN: Det blev en reservation

21 april, 2021 Lämna en kommentar

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.

Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik. 

Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.

Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.

Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid.  ;)

Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.

Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…

Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.

Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.

Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)

Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.

Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…

Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.

Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).

Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:

Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.

Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.

Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.

Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…

De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:

“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr.  Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”

Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…

Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.

Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.

Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.

KS 1: Budgetramarna fastställda

24 februari, 2021 Lämna en kommentar

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna

KF: V-motion om strandskyddsavgift

12 februari, 2021 Lämna en kommentar

Det kan väl knappast ha undgått någon bloggläsare att jag har skrivit fyra längre bloggar om ”Jonas” och hans blåbärsodling vid Hästefjordens strand. Och om hur byggnadsförvaltningen gjorde livet mycket surt för Jonas i över ett års tid… (Se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Byggnadsnämnden avskrev slutligen ärendet i januari i år:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Trots att byggnadsnämnden inte ansåg att Jonas hade gjort något fel, så beslutade samma nämnd att Jonas skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet. Det strider mot all logik och förnuft att en oskyldig person ska tvingas betala ”böter”. Ja kanske inte byggnadsnämndens då… Fast två ledamöter i nämnden reserverade sig mot beslutet att Jonas skulle betala. En av dem var Vänsterpartiets ledamot Pontus Gläntegård.

Utifrån Gläntegårds reservation, och till viss del mina bloggar, har Gläntegård och jag skrivit en motion. Motionen har rubriken ”Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts”.

Motionen lämnades in idag. På onsdag ska kommunfullmäktige ”behandla” den. I det här skedet innebär det att motionen bara kommer att remitteras till kommunstyrelsen och antagligen också byggnadsnämnden. I dessa corona-tider med specialregler i fullmäktige så kommer jag (Gläntegård sitter inte i fullmäktige) inte ens att få presentera motionen, som annars är praxis. Däremot lär det bli debatt när motionen så småningom har blivit utredd av kommunens tjänstemän och så att säga kommer tillbaka till politikerna.

Här nedan följer motionen. (Du kan också ladda ner motionen i pdf-format här.)

(OBS! Kolla också mitt PS!)

===

Motion till kommunfullmäktige

Avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts

I slutet av 2019 tipsade en anonym person Länsstyrelsen om att en kommuninvånare i Vänersborg hade brutit mot strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen vidarebefordrade tipset till Vänersborgs kommun. Knappt ett år senare beslutade Länsstyrelsen för egen del att:

“inte vidta någon ytterligare tillsynsåtgärd med anledning av inkommet klagomål.”

Och eftersom klagomålet avskrevs så beslutade Länsstyrelsen:

“Avgift skall inte betalas för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogat.”

I januari i år gick byggnadsnämnden på samma linje i strandskyddsärendet som Länsstyrelsen och beslutade att:

“avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Trots att ärendet avskrevs så beslutade en oenig byggnadsnämnd att den anmälde personen skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.

En kommuninvånare hade alltså blivit anmäld av en anonym person. När det sedan visade sig att den anmälde inte hade gjort något fel, så fick han ändå betala 18.000 kr… Det lär strida mot de flestas rättsuppfattning.

Kommunens beslut innebär att den anonyme personen kan tipsa byggnadsnämnden direkt eller via Länsstyrelsen ytterligare en gång, om att samma person har brutit mot strandskyddslagstiftningen. Och även om kommunen efter tillsyn konstaterar att inget fel har begåtts, kan kommunen ännu en gång ta ut en tillsynsavgift. Den oskyldigt anmälde kan alltså återigen få betala 18.000 kr… Det här kan man med nuvarande taxeregler upprepa hur många gånger som helst.

Det finns således inget som hindrar att Vänersborgs kommun används som slagträ när t ex grannar eller andra anmäler varandra av okynne bara för att de vet att myndigheten då tar ut en avgift av den anmälde.

Det kan inte vara rimligt att ta ut avgift av dem som inte har gjort något fel. Precis som polisen vid en trafikkontroll inte tar ut avgift om man inte kört för fort eller inte är onykter när man kör. Givetvis kan man ta ut en avgift av dom som har gjort fel. I de fall där någon gjort fel men hinner rätta innan tillsynen är utförd i ärendet bör en skälighetsbedömning göras om avgift ska utgå.

Vi tycker att kommunen bör initiera ett arbete med att ändra taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen. Vänersborgs kommun borde se och lära av hur Länsstyrelsen resonerar när det gäller hur avgifter för tillsyn ska hanteras när klagomål visar sig vara obefogade.

Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.

Vi yrkar att:

  • kommunen initierar ett arbete med att ändra taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen.
  • ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021.

Vänersborg 2021-02-11

Stefan Kärvling och Pontus Gläntegård
Vänsterpartiet

===

PS. OBS! När jag precis skulle publicera den här bloggen så tog jag en koll i diariet för att se om motionen hade blivit diarieförd. Och vad får jag se? I diariet fanns ytterligare en motion om precis samma sak! Den motionen var skriven av det fd kommunalrådet Gunnar Lidell (M). Motionen yrkar:

”Kommunfullmäktige beslutar att ge Byggnadsnämnden i uppdrag att snarast revidera Plan-och bygglovstaxa med inriktningen:
– att anonyma anmälningar gällande MB och PBL vilka avskrives och inte föranleder föreläggande om vite eller andra sanktioner ska anses vara obefogade och därmed skall ingen tillsynsavgift belasta aktuell verksamhetsutövare.
– att anmälningar från identifierad tredje part gällande MB och PBL vilka avskrives och inte föranleder föreläggande om vite eller andra sanktioner skall anses vara obefogade, men då skall den anmälande parten faktureras tillsynsavgiften för ärendet.
– att revideringen av regelverk och taxa skall gälla retroaktivt från och med 1 januari 2021.”

Du kan ladda ner Gunnar Lidells motion här.

===

Dagens KS: Bifall till V-yrkande!

27 januari, 2021 2 kommentarer

Ibland kan även politiken göra en glad. Och då tänker jag inte på att kommunstyrelsens sammanträde höll på från 08.30 till 18.35, med en lunchrast på endast 50 minuter. Det torde för övrigt vara ett rekord i längd. Och uthållighet…

Nä, glad blir jag eftersom mitt yrkande till behandlingen av motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V), fick bifall. Det är inte så ofta som det händer att vänsterpartistiska yrkanden bifalls i kommunstyrelsen, men nu hände det…

Jag ska inte referera själva motionen, det har jag redan gjort. Jag hänvisar därför till mina tidigare tre bloggar under veckan – ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”, ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Dagens KS-sammanträde handlade om att beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att, förenklat, rekommendera för kommunfullmäktige att förklara “motionens uppdrag” för fullgjort. (Motionen har ju tidigare bifallits av kommunfullmäktige.)

Jag ska inte redogöra för föredragningen eller diskussionen som föregick dagens beslut (det tänkte jag göra vid senare tillfälle), utan bara konstatera att mitt yrkande till alternativt beslutsförslag fick majoritet.

Ordförande Benny Augustsson (S) klubbade faktiskt beslutet utan votering. Det var efter att samtliga oppositionspartier (M+L+KD+MBP+SD) hade yrkat bifall till mitt yrkande. En votering skulle ha slutat med 9-6 till förmån för mitt yrkande. Och det visste Augustsson. Samtidigt lämnade han en slags Brasklapp. Augustsson nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige… (Och detta trots ibland “tuffa ord” i vissa bloggar…)

Vad var då mitt yrkande? Efter att ha ändrat mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på sammanträdet, kom det att få följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“

Det innebär alltså att detta yrkande blir huvudförslaget till kommunfullmäktige. Och röstar alla partier i fullmäktige som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet. Vilket skulle innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i handlingar, diskutera med partikamrater osv.

Jag återger hela yrkandet nedan. Men innan jag gör det vill jag tacka för den hjälp jag har fått innan jag lämnade in yrkandet. (Ni vet vilka ni är.)

===

Uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda

Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2019 att återremittera motionen ang ”Lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”

Fullmäktige menade att de då vidtagna åtgärderna var otillräckliga. Förvaltningen fick därför ett uppdrag att utforma ett arbetssätt där de handlingar, och delar av handlingar, som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda ska vara tillgängliga för samtliga kommunens förtroendevalda.

Vi anser inte att det förslag som nu föreligger uppfyller fullmäktiges beslut.

Det är en viktig demokratisk förutsättning att de förtroendevalda har tillgång till upprättade handlingar och tjänsteskrivelser till ett ärende inför politisk behandling. En politisk beslutsprocess och förankring i partierna kan inte genomföras på bara några dagars beredning. Därför är det nödvändigt att politiskt förtroendevalda i god tid före beslut har tillgång till handlingar.

Kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare/förtroendevalda behöver ha tillgång till flertalet kommunala handlingar. Allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och begränsningar beroende av personuppgiftslagar mm är en annan bedömning.

I många andra kommuner gör man andra bedömningar av avvägningen mellan offentlighetsprincipen och de lagar och förordningar som hänvisas till i förslag till beslut i detta ärende.

Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker är några kommuner som exempelvis lägger ut handlingar till kommunstyrelsens AU även på den kommunala anslagstavlan. 

Att lägga ut handlingar internt till kommunens beslutande förtroendevalda borde i så fall inte vara så stora problem som framgår i förslag till beslut i detta ärende.

Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.  

Vänersborg 20210127
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)

25 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

===

Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”

Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…

Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.

Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.

Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:

  • “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
  • “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
  • “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
  • “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
  • “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”

Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?

Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:

“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”

Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)

Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.

Varför gör de på detta viset?

“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”

Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:

“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”

Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,

Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.

Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:

“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…

Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…

Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

%d bloggare gillar detta: