Arkiv
Ett ovanligt lugnt KS
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Sammanträdet började kl 08.30 och slutade strax efter halv 5. Vi som justerade de två ärenden som det var direktjustering på, ordförande Benny Augustsson (S) och undertecknad (V), fick stanna kvar i konferensrummet ytterligare 30 min.
Mötet öppnades med att ordförande Benny Augustsson (S) hälsade ledamöter och ersättare välkomna. Det gjorde Augustsson med ett stort leende på läpparna. Sverige hade ju genom 3-2-segern mot 
Polen kvällen före kvalificerat sig till fotbolls-VM i USA/Kanada/Mexico i sommar. Ordförande Augustsson är en känd fotbollsfantast liksom många av de närvarande… Hans leende varade under hela sammanträdet liksom den trevliga och gemytliga stämningen. De små och få “gliringarna” som förekom kunde inte lägga sordin på den.
Hela förmiddagen ägnades åt den så kallade bolagsdagen. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. 
De två kommunalförbunden som presenterades var Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det var bolagens verkställande direktörer (VD) respektive kommunalförbundens förbundschefer som informerade.
Föredragningarna var både intressanta och lärorika. Det är synd att inte fler kan få tillfälle att ta del av dem. Det görs ett bra jobb ute i bolagen och kommunalförbunden och de föredragande cheferna är utan undantag mycket kompetenta och professionella.
Det blev mer information efter lunchen. Det som de flesta antagligen kommer att minnas allra mest är Augustsson redogörelse för sin resa till Lviv i Ukraina. Han berättade engagerat om varningslarm (drönare), möten i skyddsrum och massgravar…
Jag har skrivit om flera ärenden i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “KS-maraton på onsdag” och “KS imorgon alltså (2/2)”.) Det blev inga andra beslut än de som var föreslagna, med ett undantag – som inte var något undantag eftersom det kom ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev alltså inte en enda votering på sammanträdet. Det var med andra ord ett bra möte för den som senare skulle justera protokollet. (Den som inte nöjer sig med informationen i mina blogginlägg kan ladda ner kallelsen till sammanträdet här. Protokollet kommer i mitten på nästa vecka.)
I ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser påpekade jag att det inte fanns någon redovisning om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Kommundirektören var ärlig och rakt på sak:
“Vi har missat detta.”
Kommundirektören lovade att det ska komma en särredovisning om sponsringen.
Vänsterpartiet meddelade att partiet skulle avstå i beslutet om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg för takbyte mm. (Se “KS-maraton på onsdag”.) Vänsterpartiet återkommer i kommunfullmäktige.
Jag nämnde att en orsak till att vi avstod var att samhällsbyggnadsnämnden på sitt sammanträde förra veckan (26/3) fick reda på att det är mycket fukt i väggarna på grund av kondensation. (Det kan också bero på takläckage.) Fukt kan som alla vet leda till t ex mögeltillväxt… Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Som kan tyda på sättningar…
Vänsterpartiet har tidigare yrkat på att en genomlysning av arenans skick och framtida användning ska utföras. Det förslaget avslog fullmäktige. Det hade varit bra i detta läge om en sådan hade gjorts…
Det blev många frågor och synpunkter på ärendet “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. (Se “KS-maraton på onsdag”.) De handlade framför allt om den breddade GC-vägen längs Tärnan och Silvertärnan. Vägen skulle breddas på grund av att räddningstjänstens fordon skulle kunna komma fram där om det behövdes. Eleverna är tvungna att korsa denna väg för att komma till skolgårdarna. Kanske inte en optimal lösning.
Inget parti var dock mot detaljplanen. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige (KF) onsdagen den 22 april.
Samtliga partier var positiva till det nya särskilda boendet i kvarteret Kalkonen utom Medborgarpartiet. MBP avstod därför från att delta i beslutet, även om de i konsekvensens namn borde ha röstat nej. Även M avstod men det berodde på att partiet hade synpunkter på finansieringen. M lade en protokollsanteckning, som vi får läsa när protokollet anslås.
Handlingsprogram och handlingsplan för “förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare” skulle beslutas av kommunfullmäktige. Kenneth Borgmalm (S) som, liksom Lena Eckerbom Wendel (M), är grym på kommunens styr- och ledningsprinciper noterade att fullmäktige inte ska besluta om program och planer. Kommunstyrelsen fattade därför själv beslutet att anta dem.
I inlägget “KS imorgon alltså (2/2)” skrev jag om policy för digitalisering. Vänsterpartiet yrkade att följande mening skulle infogas i avsnittet “Vi utvecklar för våra invånare” i policyn:
“Digitala lösningar ska användas där de skapar nytta, men får inte ersätta mellanmänskliga möten där dessa är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit i välfärden.”
Ordförande Augustsson (S) tyckte att andemeningen bakom meningen var viktig, men att den inte hörde hemma i denna policy. Det tyckte ingen annan heller. Vi får se om något parti har blivit påverkade av Vänsterpartiets yrkande och ändrar inställning när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att ingå en överenskommelse med Röda Korset i Vänersborg om idéburet offentligt partnerskap (IOP) under perioden april 2026-mars 2029. Kommunen finansierar arbetet med 456.000 kr per år.
IOP är en samverkansform mellan offentliga aktörer och idéburna organisationer för att gemensamt lösa samhällsutmaningar. I det här fallet ska marginaliserade grupper identifieras och man ska tillsammans:
“få bättre kunskap om invånarnas behov [så att vi kan] möta dessa med mer träffsäkra insatser i syfte att tillhandahålla rätt typ av stöd.”
Även Vänsterpartiets motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna avslogs. (Se “KS imorgon alltså (2/2)”.) Motionen fick under beredningen i förvaltningen ett mycket välformulerat svar där det bekräftades att vikten av grönska i tätorterna ska få ett högre värde liksom att grönska/träd ska öka.
Som Gunilla Cederbom (V) sa:
“Verktyget i sig är inte grejen utan målet.”
I ärendet om socialnämndens åtgärdsplan så kom alltså ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev inte Dan Nybergs (S) ordförandebeslut som kommunstyrelsen skickade vidare till kommunfullmäktige som svar på en återremiss. (Dan Nyberg var för övrigt inte närvarande på sammanträdet.) I stället skickades det svar som socialnämndens majoritet (M+V+MBP+SD) antog i förra veckan (26/3). (Se “Nybergs beslut accepterades inte.”)
Det var ingen som yttrade sig, ingen diskussion och ingen votering. Svaret från socialnämnden skickades bara vidare med ett enkelt klubbslag. Jag vet inte om det var upprymdheten från Sveriges fotbollsseger eller Nybergs frånvaro som bidrog till enigheten. Antagligen accepterade de styrande partierna helt enkelt att Nybergs ordförandebeslut med all säkerhet var olagligt. Och att oppositionspartierna svar i socialnämnden faktiskt var nämndens svar. Det kunde ju inte ens kommunstyrelsen ändra på…
När det gällde “åtgärder för klimatväxlingspott 2026” avstod M och SD från att delta i beslutet. De andra partierna biföll förslaget.
Det sista ärendet var Fastigheten Krickan 1. (Ärendet beskrevs i “KS imorgon alltså (2/2)”.) Efter en kortare diskussion bifölls förslaget. Moderaterna yrkade som enda parti avslag. Ärendet ska till kommunfullmäktige.
Kl 16.35 fick politikerna gå eller åka hem, utom de två justerarna som fick prata fotboll en stund innan direktjusteringen kunde ske.
Öppet möte om bostadsfrågor
Onsdagen den 1 april arrangerar Vänsterpartiet Vänersborg ett öppet och offentligt möte för alla intresserade om BOSTADSFRÅGOR. Särskilt inbjuden som föreläsare är Hyresgästföreningen.
Bostad är en rättighet – inte en marknadsvara!
Hur skapar vi rimliga hyror, trygga bostadsområden och bostäder som människor faktiskt har råd att bo i – hela livet?
Välkommen till en öppen temakväll om bostadspolitik i Vänersborgs kommun tillsammans med Hyresgästföreningen.
Det här är ett möte för alla – medlemmar, sympatisörer, nyfikna och engagerade invånare som vill diskutera bostadsfrågor, allmännyttan, nej till marknadshyror och hur vi vill se bostadsbyggandet i kommunen framöver.
Onsdag 1 april kl. 18–20
Kronogatan 2
Fika till alla
Kom som du är – lyssna, ställ frågor och dela dina erfarenheter 
Arr: Vänsterpartiet Vänersborg 
KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)
Anm. Fortsättning från “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)”.
Det ställdes många frågor, från båda sidor. Det som var utmärkande i debatten var att de styrande partierna sällan eller aldrig svarade på oppositionspartiernas frågor medan oppositionspartierna faktiskt bemödade sig om 
att försöka svara på de styrandes. Även om svaren tycktes vara för döva öron. Styr och bestämmer man i Vänersborgs kommun så ska andra lyssna… Och de styrande följde sin agenda, Sörbygården skulle stängas, och det ruckade man inte en tum på. (Debatten kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.)
Ibland slogs jag över att de styrande lade sådan vikt på frågor kring fastigheter, investeringar, hyresavtal och budget. Det verkade ofta som om det inte fanns några människor inblandade.
Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) ägnade en stor del av sin tid åt fastighetsfrågor. Det fanns enligt Nyberg en uppsjö av skäl för att stänga Sörbygården men ett särskilt viktigt skäl var att Hemsö Vårdfastigheter AB ägde Sörbygården. 
Hemsö är ju ett privat företag som gör en extrem god vinst, sa Nyberg, och fortsatte:
“jag tillhör dom som tycker att man bör rätta till den här bristen.”
Och visst, i den bästa av världar… Vi får se om socialdemokraterna och de styrande avsätter investeringsmedel i kommande budget till nya förskolor, skolor och badanläggningar som kan ersätta de privat ägda fastigheterna på t ex Mariedalskolan, Vänerparken (högstadium, två förskolor, Vattenpalatset) och Sörbygården osv. För övrigt är det Tredje AP-fonden (se Hemsös webbplats) som är majoritetsägare (85%) i Hemsö. Det innebär att merparten av vinsten går till AP-fonden. På Allabolag kan man dock läsa att Hemsö Vårdfastigheter AB gjorde ett negativt resultat år 2024 (det finns inga uppgifter för 2025).
Dan Nyberg (S) försökte ta några billiga poäng genom att kritisera Moderaterna och deras brist på principer kring underhåll av fastigheter etc – naturligtvis med utgångspunkt att M inte ville stänga ner Sörbygården. Tor Wendel (M) hade egentligen inget att tillföra debatten om Sörbygården, men han svarade:
“Vi försöker nog först och främst sträva efter att säkra kvalitet i verksamheten och därefter att få det till så rimligt pris som möjligt.”
Det kommenterade inte Nyberg.
Oppositionspartierna i socialnämnden (M+SD+V+MBP+L) har beslutat att investera pengar i ett sprinklersystem på Sörbygården. Det finns dels ett föreläggande om brandskyddsåtgärder från Räddningstjänsten och dels är det självklart att så länge som människor bor och arbetar i lokalerna så ska det finnas ett fullgott brandskydd. Det handlar om människors säkerhet.
Socialdemokraterna och de andra i de styrande partierna försökte, vilket säkerligen har framgått, hitta så många argument som möjligt för att slippa investeringskostnaden på 3-4 milj kr uppdelat på två år. Samtidigt sa ju flera av dem att tomställningen av Sörbygården var tillfällig. Men om de äldre och dementa senare ska flytta tillbaka till Sörbygården så måste ju brandskyddet vara åtgärdat… Det är egentligen också helt fantastiskt att de styrande har låtit de 
äldre samt personal bo, vistas och arbeta i denna “farliga” miljö. Dan Nyberg (S) hade nämligen, enligt Robin Skenhede (M), sagt på socialnämndens presidiemöte den 17 februari att Sörbygården var:
“det farligaste boendet vi har i dagsläget”
Och så hade Nyberg otvivelaktigt uttryckt sig. Redan dagen efter fullmäktigesammanträdet skickade nämligen ordförande Dan Nyberg (S) ut ett 
mycket märkligt mejl till bland annat alla gruppledare:
“så citerade Robin Skenhede (M) inlägg som gjorts på presidiet … Det är ett mycket anmärkningsvärt beteende … Det innebär att vi inte kan arbeta så förtroligt mellan politik och förvaltning som vi varit vana vid och som är nödvändigt för att kunna utveckla kommunen. Det påverkar dessutom starkt det politiska klimatet såväl i presidiet som i socialnämnden.”
Jag vet inte om “det politiska klimatet” kan bli så mycket sämre i socialnämnden sedan Nyberg sa:
“Skit ner dig!”
… till nämndsledamoten Göran Svensson (MBP) under ett pågående sammanträde. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ‘Skit ner dig’”.)
Ida Hildingsson (V) uppehöll sig vid brandskyddet. Hon menade att socialnämndens beslut att äska medel för sprinklersystemet hade bakats in i kvällens ärende, dvs åtgärdsplan för att nå balans. Hildingsson menade att den politiska beslutsprocessen delvis rundades i och med detta:
“man försvagar ju också fullmäktiges möjlighet att fatta ett tydligt, korrekt och rättssäkert beslut i just brandskyddsfrågan”
Brandskyddsfrågan borde behandlas som ett eget ärende. Men på någon sätt lyckas de styrande partierna att obstruera och manipulera beslutsprocessen när oppositionspartierna tar beslut de inte gillar. Hildingsson var bestämd, sprinklersystemet handlade ytterst om människors liv och säkerhet, och:
“det politiska styret inte vill ta ansvar för brandskyddet på Sörbygårdens äldreboende utifrån att ni inte vill acceptera majoritetsbeslutet i socialnämnden att Sörbygården ska vara kvar. Och att inte då vidta nödvändiga brandskyddsåtgårder, det innebär i praktiken att man heller inte tar ansvar vare sig för de boendes eller personalens säkerhet. Brandskyddet får inte lov att användas som en bricka i ett politiskt spel när det är en grundläggande trygghetsfråga anser vi.”
De styrande förhalar och hindrar viktiga beslut fattade av en majoritet av socialnämndens ledamöter. Det är anmärkningsvärt. Jag frågade vid ett tillfälle socialnämndens 1:e vice ordförande Magnus Ekström (KD):
“Varför, Magnus, respekterar du inte beslutet som är taget av en majoritet i socialnämnden?”
Jag fick aldrig något svar.
Det handlar, som jag ser det, om maktmissbruk från de styrande partiernas sida. Men framför allt innebar det sa Hildingsson:
“ett svek mot dom äldre och personalen och mot det förtroende som invånarna har gett oss.”
Ida Hildingsson (V) påpekade även att bristerna i brandskyddet hade varit kända en längre tid, även innan oppositionspartiernas beslut om att behålla Sörbygården. Nu tilläts inga nya boende att flytta in på Sörbygården – med hänvisning till att fullgott brandskydd saknades. Det innebar i praktiken att beslutet om att verksamheten ska vara kvar inte verkställdes. Samtidigt har det gjorts några akuta korttidsplaceringar på Sörbygården:
“Varför var det då plötsligt okej?”
Ida Hildingsson (V) fick inget svar…
Jag vet inte om det berodde på Hildingssons fråga eller ej, men denna vecka gick information ut att Sörbygården inte längre får användas som korttidsboende. Istället ska det läggas 4 patienter per rum på Nyhaga… (Är det ok ur brandskyddssynpunkt…?)
Mats Andersson (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, sa från talarstolen att han tog illa vid sig när Hildingsson i samband med brandskyddsföreläggandet hade frågat vem som tar ansvar för de äldre:
“Hade man fortsatt en vakanshållning … så hade det också tryggat dom äldre. Tror inte att Ida är så naiv så att hon tror att man inte behöver tomställa boendet då.”
Ständigt denna tomställning och stängning av Sörbygården…
Det var fler bland de styrande, t ex Benny Augustsson (S), som påstod att brandskyddsåtgärderna krävde en tomställning av hela Sörbygården. Enligt Hemsö stämmer inte detta, arbetet kan ske etappvis – avdelning för avdelning…
Det noterades också att Mats Andersson aldrig svarade på frågan om vem som tog ansvar för de äldre…
Fortsättning följer i blogginlägget ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)” – 11 mars 2026
- “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)” – 12 mars 2026
- ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)” – 15 mars 2026
KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)
Onsdagen den 18 februari behandlade Vänersborgs kommunfullmäktige återigen socialnämndens ekonomiska situation och vilka åtgärder som behövde vidtas. Ärendet hade rubriken “Socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”.
Det blev en lång debatt och som alltid när det handlar om socialnämnden de senaste månaderna, så hamnade Sörbygården i Brålanda ofrånkomligen i fokus. De styrande partierna (S+C+KD+MP) kan helt enkelt 
inte acceptera att kommunens oppositionspartier (M+SD+V+MBP+L) vill behålla äldreboendet i Brålanda. Och då blir det inte heller någon konstruktiv och framåtsyftande debatt.
Jag ska i några blogginlägg redogöra för vad som hände i kommunfullmäktige. Vill man själv se och lyssna på debatten, eller kontrollera min beskrivning, och citaten, så kan man ta del av dem på kommunens webbplats, klicka här.
Beslutsförslaget från kommunstyrelsen, som hade röstats igenom av de styrande partierna (S+C+KD+MP), löd:
Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
Kommunfullmäktige konstaterar att betydande delar av åtgärdsplanen inte är preciserad vad gäller tidsmässigt genomförande eller belopp och uppmanar nämnden att fortsätta arbetet med säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom beslutad budgetram för 2026, samt att ytterligare åtgärder vidtas om så krävs.
Utifrån beslutad budget och kommunens ekonomiska läge i övrigt ser kommunfullmäktige inget utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026, vilket gör det nödvändigt att undvika beslut som innebär ökade kostnader.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med företrädare för socialnämnden.”
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde debatten. Han lade direkt ett tilläggsförslag till KS förslag:
“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden ska återkomma till kommunfullmäktige med mer realistiska besparingsförslag och att dessa ska vara kostnadsberäknade, tidsatta och risk- och konsekvensbelysta i syfte att nå budgetbalans.
Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då denna är en externt förhyrd och privatägd fastighet och som har omfattande underhållsbehov i närtid. Socialnämnden uppmanas i stället att fullfölja det av socialförvaltningens tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare tömma Sörbygården på boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”
Benny Augustsson (S) och de styrande visade tydligt var de hade tänkt sig att skåpet skulle stå. Sörbygården ska tömmas. De ifrågasatte som vanligt socialnämndens beslut, trots att oppositionspartierna i socialnämnden har, sa Ida Hildingsson (V):
“i samband med den här åtgärdsplanen fattat beslut om att Sörbygårdens äldreboende ska vara kvar, för tredje gången ska tilläggas, samt att nödvändiga brandskyddsåtgärder ska vidtas.”
I Augustssons tilläggsförslag stod det att Sörbygården skulle tömmas “tills vidare”… “Tills vidare” tillsammans med det numera utnötta och förlegade begreppet “vakanshållning” användes flitigt under debatten. 
Orden var naturligtvis ämnade att dölja och mörka de styrandes målsättning att lägga ner Sörbygården. Det har alla, särskilt i Brålanda, förstått, så jag begriper inte meningen med att fortsätta försöka dupera folk. Att Benny Augustsson, Dan Nyberg och de andra i styret sedan pratar om ett stort, nytt och modernt äldreboende i en osäker framtid ändrar inte på den saken. Jag frågade Dan Nyberg (S) om detta under debatten:
“det här fantastiska äldreboendet i Brålanda – när står det klart? Det är precis som man knäpper med fingrarna så står det klart nästa år eller nånting. Men det tar ju jättelång tid herregud. Så du pratar ju bara drömmar.”
Jag fick aldrig något svar, inte ens en kommentar…
Även oppositionspartierna insåg naturligtvis att Sörbygården inte kan fungera som äldreboende i all framtid. Men det ska vara kvar tills ett nytt boende står färdigt. Det var t ex socialnämndens 2:e vice ordförande Robin Skenhede (M) mycket tydlig med:
“Det finns ju ingenting som vi har sagt eller skrivit som säger att Sörbygården ska vara kvar i all evighet. Det finns en pågående utredning vilka boenden, hur det ska se ut i Brålanda. Den väntar vi på. … Jag ser inga problem med att när Kalkonen finns på plats om Sörbyn bedöms inte behövas, då kanske det läggs ner eller byggs nytt eller renoveras. Det finns inga konstigheter alls där.”
De styrande partierna hade flera argument för att stänga, förlåt vakanshålla, Sörbygården. Det var ett ovärdigt boende, det var olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt för personalen, det var omodernt, det var trångt, det var för dyrt med brandskyddsåtgärder, byggnaden var ur fastighetssynpunkt undermålig osv. Det fanns ingen hejd på kreativiteten när det gällde att hitta argument för deras på förhand fastslagna slutsats.
Men ingen av de styrande politikerna svarade på var de äldre och dementa skulle ta vägen om man stängde, förlåt, vakanshöll Sörbygården. Och hur skulle några kunna flytta tillbaka till Sörbygården senare, när “vakanshållningen” var slut, om inga brandskyddsåtgärder hade vidtagits? Det var det inte heller någon i de styrande partierna som berättade för alla som lyssnade på debatten.
Enligt Dan Nyberg (S) har Sörbygården ett:
“omfattande underhållsbehov i närtid”
Ja, Nyberg talade även om “omfattande ombyggnation”. Det här underbyggdes eller konkretiserades dock aldrig. Hemsö delar inte Nybergs bild och skriver:
“Vi anser att fastigheten har underhållits väl men Sörbyn är en äldre fastighet, som många andra vårdbyggnader och där vi löpande behöver anpassa, underhålla och göra investeringar över tid för att fungera bra för verksamheten och uppfylla aktuella krav.”
Dan Nyberg är inte alltid främmande för att “ta ut svängarna” för att “bevisa” sina ståndpunkter…
Vid ett tillfälle i debatten så slant tungan på socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) när han viftade med ett dokument från Kommunal:
“Så dömde dom (Kommunal; min anm) fullständigt ut det förslaget. Och dom förordade hellre en stängning, eller…, öh, vakanshållning av Sörbygården…”
Det var en klassisk ”Freudiansk felsägning” skulle jag vilja påstå.
Jag frågade Benny Augustsson vad som menades med ordet “uppmanas” i tilläggsförslaget. Det svarade han aldrig på. Om “uppmanas” betyder detsamma som att fullmäktige skulle besluta om att socialnämnden ska “tömma Sörbygården på boende” så är det antagligen inte förenligt med Kommunallagen. Ett sådant beslut ska enligt reglementet socialnämnden fatta. (Se “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.)
Stefan Kärvling (V) var andre talare i ärendet. Jag läste upp yrkandet från Vänsterpartiet, som hade fått stöd från de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen, utom SD som hade lagt ner sina röster:
- “Kommunfullmäktige noterar informationen från socialnämnden avseende beslutad åtgärdsplan.
- Kommunfullmäktige beslutar utifrån Socialnämndens beslut den 18 december 2025 att tilldela socialnämnden tillägg i budget för nödvändiga brandskyddsåtgärder vid Sörbygården.
- Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppdra till sitt presidium att ha fortsatt uppföljande möten med socialnämndens presidium.”
Dan Nyberg (S) var inte imponerad av yrkandet:
“Det är det mest tokiga förslag som jag nånsin har hört, men det kommer ju från en vänsterpartist.”
Det var svårt att låta bli att kasta sand när man sitter i en sandlåda.
Jag tog sedan, alldeles i slutet, tillbaka detta yrkande när Robin Skenhede (M) yrkade på återremiss.
Fortsättning följer i blogginlägget “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- “KF (18/2): Sörbygårdens vara eller inte vara (1/3)” – 11 mars 2026
- “KF (18/2): Brandskyddsåtgärder på Sörbygården (2/3)” – 12 mars 2026
- ”KF (18/2): Kommunen behöver Sörbygården (3/3)” – 15 mars 2026
VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion”.
Första delen av debatten om Lena Eckerbom Wendels (M) motion stod, med något undantag, mellan motionären själv och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). I den andra delen blev det en debatt mellan Augustsson och Stefan Kärvling (V). Men det började med ett längre anförande av Kärvling.
Benny Augustsson hade i debatten med Eckerbom Wendel hela tiden hävdat att alla fastigheter i ett verksamhetsområde var tvungna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet och betala anslutningsavgift till kommunen. Augustsson menade att när verksamhetsområdet väl hade inrättats hade kommunen redan prövat behovet av allmänna vattentjänster.
Jag började med att ta exemplet Hallby Södra på Vänersnäs. När kommunens Vattentjänstplan var ute på samråd så var förslaget att området skulle bilda ett verksamhetsområde. Länsstyrelsen blev inblandad i frågan av en helt annan orsak (se “Beslut om Vattentjänstplan 3”) och kom i januari 2025 att fatta ett beslut som fick kommunen att arbeta om Vattentjänstplanen.
Länsstyrelsen tittade på hälso- och miljörekvisiten i området och kom fram till att de enskilda avloppen var bristfälliga. Slutsatsen skilde sig emellertid helt från kommunens:
“avloppshanteringen [bör] inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”
Länsstyrelsen bedömde alltså att problemen kunde lösas med enskilda VA-anläggningar. Det var antagligen en lösning som inte kommunen ens hade tänkt på som en möjlighet. I varje fall hade det nog aldrig fallit Augustsson in.
Länsstyrelsen hänvisade i sitt beslut till Vattentjänstlagen 6 §.(Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.) Det nämndes inte specifikt i beslutet att den nya lagens uppdaterade tillägg spelade någon roll men troligtvis gjorde tillägget det. Det hade varit logiskt. Det nya tillägget i 6 § lyder:
“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Länsstyrelsens beslut betydde att det område som kommunen hade pekat ut som aktuellt för verksamhetsområde var felaktigt. Exemplet Hallby Södra är därför ett exempel på att Augustssons påstående om att ”behovet redan är prövat” när verksamhetsområdet ska beslutas inte stämmer med verkligheten. Här gjorde kommunen en bedömning – och Länsstyrelsen gjorde en helt annan, baserad på samma lagrum. Det visar att behovsprövningen inte är en administrativ process utan en faktisk, materiell prövning som kan utfalla olika beroende på hur noggrant den görs.
Jag tog också upp följande påstående i kommunens underlag till KF:
“VA-huvudmannen tar dock ut avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte.”
Här hamnade förvaltningen och de styrande fel, väldigt fel, trots att Benny Augustsson (S) hävdade denna synpunkt under hela debatten. Det finns inget lagstöd för påståendet. Tvärtom, det hänvisades till Vattentjänstlagen 24 §, som alltså lyder (min markering):
“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten
1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt…”
Det står ”och” (inte ”eller”) mellan punkterna i paragrafen. Det betyder att både punkt 1 och punkt 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän VA-anläggning. Det är juridiskt grundläggande att båda rekvisiten måste vara uppfyllda, särskilt eftersom MÖD i flera domar uttryckligen har betonat just denna punkt.
Att det skulle finnas ett behov av en kommunal VA-anslutning för skyddet av människors hälsa eller miljön är inte alls givet bara för att ett verksamhetsområde är beslutat. Det är anmärkningsvärt att Augustsson fortsätter att hävda denna felaktiga tolkning, trots att MÖD i flera domar uttryckligen har klargjort att avgiftsskyldigheten inte är kopplad till geografisk placering utan till faktisk nytta och behov. När både lagtext och prejudikat pekar åt ett håll, och kommunen åt ett annat, är det inte lagstiftningen som är oklar – det är Benny Augustssons (S) och kommunförvaltningarnas läsning som är fel.
Och den som fortfarande inte är övertygad om att underlaget inte är korrekt kan (återigen) läsa den prejudicerande domen från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som Eckerbom Wendel anförde (dom M 7274-25). Eller allra helst en dom från den 17 augusti 2020 (dom M4976-19). Det är en dom som James Bucci hänvisade till i initiativärendet i samhällsbyggnadsnämnden med samma yrkanden som Eckerbom Wendels motion. Och även Kohagen i sin lyckade kamp mot kommunen. (Se “VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion”.)
I MÖD:s dom står det:
”I likhet med vad som gällde enligt tidigare lagstiftning medför inte enbart det förhållandet att huvudmannen har byggt ut den allmänna va-anläggningen inom ett område automatiskt att fastigheterna där kan avgiftsdebiteras, utan avgiftsskyldigheten är i princip motiverad av den enskilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds.”
Är det inte tydligt? Domen slår fast att det inte räcker med att den allmänna VA-anläggningen har byggts ut för att fastigheterna där ska tvingas betala anslutningsavgift. Det är den enskilda fastighetens behov som är avgörande. Precis som det står i 24 § i Vattentjänstlagen. Augustsson, de styrande partierna och förvaltningarna har hamnat på fel sida av rättspraxis. Det är inte ok.
Kommunen borde känna till hur det förhåller sig. Kretslopp och Vatten gör det.
Det var en gång…
På en fastighet i Sikhall uppfördes det en gång i tiden ett naturhus. Det var familjen Solvarm som ville slå ett slag för miljön med cirkulära VA-lösningar. Det var inte populärt i kommunhuset. Solvarm tvingades till en lång och bitter kamp mot kommunen. Kommunen var nämligen inte intresserad av kommunikation och dialog eller att vara en serviceenhet… (Inte på den tiden heller.) Kommunfullmäktige hade ju beslutat att naturhuset (Sikhall 1:20) skulle ingå i ett verksamhetsområde… (Den 25 augusti 2015 skrev jag mitt allra första blogginlägg om familjens Solvarms kamp mot Vänersborgs kommun – “Solvarm i Sikhall vs kommunen”. Det följdes av ytterligare några inlägg…)
Solvarm överklagade kommunens beslut att de skulle betala nästan 200.000 kr i anslutningsavgift till kommunen. Solvarm överklagade således skyldigheten att betala anslutningsavgift. Alltså den avgift som underlaget till fullmäktige påstår är obligatorisk att betala om fastigheten ingår i ett verksamhetsområde. (Se “Solvarm i Mark- och miljödomstolen”.)
Den 2 september 2019 kom domen från Mark- och miljödomstolen (se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”. Det går också att ladda ner domen här – M 1607-18):
“Mark- och miljödomstolen fastställer att Anders och Rosemary Solvarm för deras fastighet Vänersborg Sikhall 1:20 inte ska vara avgiftsskyldiga för vatten och avlopp.”
Påståendet i underlaget om att kommunen får ta ut “avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte” är alltså felaktigt. Kommunen har alltså redan fått sina tolkningar av lagen underkända av domstol. Det gör det än mer märkligt att Augustsson nu försöker hävda att lagändringen 2023 skulle ha gjort kommunens tidigare agerande korrekt i efterhand. Domstolen slog i fallet Solvarm fast att fastigheten inte var avgiftsskyldig – och det berodde inte på någon ”gammal lag”, utan på samma 24 § som gäller idag
Det räcker inte att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde för att alla fastigheter inom området ska anslutas till det kommunala VA-nätet eller att de måste betala anslutningsavgifter. Det finns utrymme i lagstiftningen för ett sådant regelverk som Lena Eckerbom Wendel (M) efterlyser i motionen. Det skulle dessutom vara i linje med kommunens ambition att bli en myndighet som man själv vill möta och att kommunen ska bli mer av en serviceenhet än en myndighet.
Och till sist var jag tvungen att påpeka ytterligare ett stort fel i underlaget. Det stod:
“Då måste fastighetsägaren bevisa att fastigheten inte har behovet av vattentjänsterna eller att de enskilda anläggningarna är likvärdiga eller bättre än den allmänna VA-anläggningen.”
I samma dom från Mark- och miljööverdomstolen, som citerades tidigare (M 4976-19), så framgår det att bevisbördan för att enskilda VA-lösningar är undermåliga ligger på kommunen:
“Det är huvudmannen … som har bevisbördan för att fastigheten har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i LAV.”
Detta är en grundläggande rättssäkerhetsprincip i Vattentjänstlagen, det är kommunen som måste visa att behovet finns. Att underlaget och Augustsson påstår motsatsen är inte bara felaktigt – det riskerar att leda till att fastighetsägare tror att de måste bevisa sin “oskuld”. Men så fungerar inte svensk förvaltningsrätt.
Jag avslutade mitt anförande lite provokativt:
“Egentligen skulle jag yrka på återremiss för att de styrande partierna och förvaltningen skulle få ytterligare en chans att faktiskt få läsa domstolsutlåtanden, domar från Mark- och miljööverdomstolen, för att skriva ett underlag som faktiskt håller sig till lag, domar och sanningen om lagstiftningen och att dom kommer tillbaka och visar att dom har lärt sig nånting. Det skulle vara som ett omprov i skolan ungefär.”
Mitt anförande gav naturligtvis upphov till både anföranden och repliker från en frustrerad Benny Augustsson (S). Det tar jag upp i nästa inlägg.
Fortsättning följer i inlägget ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion” – 3 mars 2026
- ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget” – 4 mars 2026
- ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling” – 6 mars 2026
- ”VA 4 (18/2): Copilot avslöjar kommunens okunnighet” – 8 mars 2026
- ”VA 5 (18/2): Makten ger inte kommunen rätt” – 9 mars 2026
Inför en matbank i Vänersborg
På TTELA:s hemsida kan man idag läsa en insändare från Ida Hildingsson, Vänsterpartiet. (Se TTELA “Inför en matbank i Vänersborg”.)
Insändaren beskriver en verklighet som blir allt vanligare för många människor i Sverige och i Vänersborgs kommun – en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet.
Hildingsson skriver:
“Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun.”
Vänsterpartiet Vänersborg anser att kommunen ska ta ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället. Vänsterpartiet har därför lagt en motion i kommunfullmäktige, “När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingssons insändare återges nedan i sin helhet och här kan man läsa Hildingssons motion och också ladda ner den – “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
===
“Inför en matbank i Vänersborg
Vänsterpartiet i Vänersborg vill att kommunen tar ett större ansvar och inrättar en matbank för att motverka hunger och matsvinn.
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun. Civilsamhällets organisationer larmar om ökande behov av matstöd och köerna till matutdelningar växer – något som nyligen uppmärksammats i Sveriges Radio.
I ett samhälle med en fungerande välfärd – och i en kommun som Vänersborg med ambitioner om jämlikhet och trygghet – ska ingen behöva be om matkassar för att klara vardagen. Pensioner, löner, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd ska räcka till ett värdigt liv, med mat på bordet. När de inte gör det är det ett tydligt tecken på att politiken har misslyckats.
Priserna på mat, el och boende skenar. Samtidigt har många inkomster halkat efter. Resultatet är en växande matfattigdom, där människor tvingas välja bort måltider och leva med oro, skam och otrygghet – inte minst barn. Det är ovärdigt och oacceptabelt.
Samtidigt slängs fullt ätbar mat varje dag. Butiker, grossister och offentliga verksamheter kastar livsmedel, medan människor i samma kommun inte har råd att äta sig mätta. Denna absurda kontrast är inte bara ett resursslöseri – den är ett systemfel som är både socialt och ekologiskt ohållbart.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete. Deras insatser är avgörande för många och ska värnas. Men låt oss vara tydliga: välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. När ideella krafter tvingas bära upp grundläggande trygghet är det ett tydligt tecken på att kommunen inte tar sitt ansvar fullt ut.
Därför förespråkar Vänsterpartiet att Vänersborgs kommun nu tar ansvar och inrättar en matbank, i samarbete med civilsamhället och lokala aktörer. Det är en nödvändig åtgärd för att motverka hunger och matfattigdom, minska matsvinnet och skapa arbetsträningsplatser. Men framför allt handlar det om värdighet: att människor inte ska behöva förlita sig på nödhjälp och tillfällig välvilja, utan mötas av ett strukturerat, rättvist och kommunalt ansvar.
Samtidigt ska vi inte blunda för det grundläggande problemet: i ett fungerande välfärdssamhälle ska inte matbanker behövas. Det långsiktiga målet måste vara en politik som stärker inkomster, arbetsmöjligheter, trygghetssystem och välfärd – så att matfattigdom aldrig uppstår.
Men när människor går hungriga här och nu är passivitet inget alternativ. Då är det kommunens skyldighet att agera, även om det samtidigt avslöjar ett större samhälleligt misslyckande. För mat är en mänsklig rättighet – och Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop – där ingen ska lämnas hungrig.
Frågan är enkel: Accepterar vi matfattigdom i Vänersborg eller är vi beredda att ta ansvar?”
V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Idag måndag lämnade Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Den har rubriken ”När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingsson presenterar själv motionen på Facebook med följande ord:
”NI HÖRDE AV ER – NU AGERAR VI
Efter att vi uppmärksammade inslaget om den eskalerande matfattigdomen i Vänersborg har många hört av sig till oss. Berättelserna är tydliga: pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer får inte längre ekonomin att gå ihop och ideella krafter är tydliga kring det ökade behovet av matinsatser.
Därför har vi nu lämnat in en motion om att inrätta en matbank i Vänersborg. Ingen ska behöva gå hungrig i vår kommun, speciellt inte barn.
Det är ingen lösning vi egentligen borde behöva – i en fungerande välfärd ska alla ha råd med mat och inga barn ska gå hungriga. Men när verkligheten ser ut som den gör, vilket i grunden är ett politiskt misslyckande – måste kommunen ta ansvar här och nu för grundläggande trygghet.
Civilsamhället gör redan ett fantastiskt arbete – men välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. Nu krävs politisk handling.
Vi fortsätter kämpa för ett Vänersborg som håller ihop.”
Motionen återges nedan. Den kan också laddas ner här.
===
När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Bakgrund
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg på grund av matfattigdom, framförallt inte barn. Ändå ser vi idag hur allt fl er människor, särskilt pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer, har svårt att få ekonomin att gå ihop och att maten inte räcker hela månaden. Civilsamhällets organisationer vittnar om ett kraftigt ökat tryck på mat utdelningar och stödinsatser i Vänersborg, något som också uppmärksammats i media, bland annat i Sveriges Radio P4 Väst.
Att människor i vårt samhälle tvingas be om matkassar är i grunden ett politiskt misslyckande. I ett land och en kommun med en stark och fungerande välfärd ska ingen behöva stå i kö för att få mat. Socialförsäkringar, pensioner och ekonomiskt stöd borde vara tillräckliga för att garantera alla en skälig levnadsnivå.
Men verkligheten är en annan. Priserna på mat, el och boende har ökat kraftigt, samtidigt som många inkomster inte har hängt med. Resultatet är en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet – inte minst för barn.
Samtidigt slängs stora mängder fullt ätbar mat varje dag från livsmedelsbutiker, grossister och offentliga verksamheter. Detta är ohållbart både socialt och ekologiskt.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete, bland annat genom Röda Korsets Hus och andra ideella initiativ. Detta arbete är fantastiskt och ska värnas – men det kan inte och ska inte ersätta det ansvar som kommunen har för invånarnas grundläggande trygghet.
Förslag
Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet Vänersborg att kommunen tar ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället genom exempelvis idéburet offentligt partnerskap (IOP), näringslivet och andra relevanta aktörer.
En kommunal matbank kan:
● bidra till att motverka matfattigdom och hunger
● säkerställa att inga barn i Vänersborg behöver gå hungriga
● minska matsvinnet genom att ta tillvara överskottsmat
● erbjuda stöd på ett mer värdigt och strukturerat sätt
● bidra till praktik-och arbetsträningsplatser
● stärka samarbetet med civilsamhället
Detta ska ses som en nödvändig åtgärd här och nu – samtidigt som det långsiktiga målet självklart måste vara en välfärd som gör matbanker överflödiga. Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop. Mat är en mänsklig rättighet – och ingen ska lämnas hungrig.
Yrkande
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en matbank i Vänersborgs kommun samt ta fram förslag på genomförande och finansiering, inklusive möjligheterna till samverkan med civilsamhället.
KS: Viktiga beslut inför valet 2026
I onsdags sammanträdde kommunstyrelsen i Vänersborgs kommun för sista gången detta år. Det blev en som vanligt lugn och disciplinerad tillställning.
Det var en diger dagordning med mycket att läsa in inför de 43 ärenden som skulle avhandlas. Det var dock “bara” fyra föredragningar och de visade sig vara betydligt kortare än väntat. Jag tyckte nog att de var i kortaste laget. Visst, sammanträdet slutade tidigare, redan kl 14.40, men om tjänstepersonerna ändå kommer till kommunstyrelsen och håller sina föredragningar så vore det, i varje fall för min del, välkommet med ännu mer “kött på benen”.
Jag har beskrivit tre av KS ärenden i tidigare blogginlägg. De handlade om socialnämndens begäran om ett tillfälligt budgettillskott (se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”) och den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen som ska införas som ett av underlagen inför ramsättningen i budgetarbetet (se “KS: Ny resursfördelningsmodell”).
Det tredje ärendet beskrev jag mycket noggrant innan sammanträdet. Det blev tre blogginlägg om ett ämne som legat mig varmt om hjärtat de senaste åren, vatten och avlopp. I onsdags skulle KS fatta beslut om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige (så är gången i den kommunala demokratiska processen) om knappt två veckor. (Se “Beslut om Vattentjänstplan”.)
Det är en bra vattentjänstplan, men jag hade två synpunkter. Det blev dock ingen diskussion om dem. Det rådde en tystnad som gjorde mig osäker på om någon annan var intresserad. Mina synpunkter skickade jag i varje fall med till fullmäktige i en protokollsanteckning. Den går att ladda ner här, eller också kan du läsa den här direkt:
“Vänsterpartiet bifaller förslaget att anta vattentjänstplanen. Det bör dock påpekas att det är viktigt att ändringar som sker under arbetets gång kommuniceras med de berörda. Det gäller de tre fastighetsägarna på Önafors.
Vänsterpartiet uttrycker också sin förvåning över att vattentjänstplanen betraktar Hallby Söder och Änden som ett område trots att Länsstyrelsen i ett beslut den 23 januari 2025 hade en annan uppfattning.”
Jag saknade ett ärende på dagordningen. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Det var ett ärende som socialnämnden fattade beslut om den 30 oktober och som var så brådskande att det direktjusterades. Det handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO)” i kvarteret Kalkonen (fd Östra skolan). Innan mötet fick jag emellertid reda på att ärendet var under beredning och kommer till KS i januari.
Kommunfullmäktige (KF) ska fatta ett viktigt beslut om kommunens politiska organisation för kommande mandatperiod 2026-2030. Det innebar att KS diskuterade frågan i onsdags. Och förslaget från KS till KF blev följande:
“1. Att behålla facknämnderna Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Byggnadsnämnden och Överförmyndarnämnden…
Vad gäller Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden görs en förnyad översyn av nämndsorganisationen inför år 2029.
2. Att i kommunstyrelsen samlas alla strategiska samhällsbyggnadsfrågor.
3. Att en ny Teknik- och servicenämnd inrättas
4. Att avveckla Samhällsbyggnadsnämnden, vars uppgifter överförs till Kommunstyrelsen och till Teknik och servicenämnden.”
Den stora förändringen är alltså att samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. Nämndens strategiska frågor övertas av KS och en nyinrättad teknik- och servicenämnd ska sköta så att säga de praktiska frågorna som gör att kommunen fungerar i vardagen. Det handlar om vägar, vatten, avlopp, sophämtning, fastigheter, parker och intern service.
Partierna var i stort sett överens, men M, L och SD tyckte att miljö- och hälsoskyddsnämnden skulle slås ihop med byggnadsnämnden. Henrik Harlitz (M) yrkade med bifall från Cecilia Prins (L) på återremiss. De ville få ett bättre svar på vad “strategiska frågor” var för något.
Kommunstyrelsen kommer alltså att få en ännu viktigare funktion i fortsättningen. När utskicket inför detta sammanträde bestod av 1439 sidor så undrar jag hur många sidor det blir i fortsättningen. Som jag ser det blir det ett praktiskt problem som måste lösas. Ska t ex KS nästa mandatperiod sammanträda varannan eller var tredje vecka istället för som nu en gång i månaden?
De äldre och sjuka i kommunen ska vara med och betala socialnämndens underskott. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kommunfullmäktige ska den 17 december höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen. Så lyder förslaget från majoriteten i KS. Det vill inte V, MBP, L och SD. SD, L och MBP vill höja med 7,9% för att följa rikssnittet. Vänsterpartiet har inte bestämt sig för hur mycket kostnaden för mat borde höjas – 7,9% eller med den årliga uppräkningen.
Samhällsbyggnadsnämnden kommer att få extra pengar, 3 milj kr, till de fördyrade kostnaderna för VA-anslutningen och fiberdragningen till Bergagården. (Se “Många och viktiga ärenden på KS imorgon”.) Kostnaden är nu uppe i sammanlagt 13 milj kr för, i huvudsak, VA-dragningen. Det kan jämföras med att köpet av hela fastigheten år 2020 kostade Fastighets AB Vänersborg (FABV) 4,82 milj kr, trots att fastigheten enligt en värdering “bara” var värd 3,7 milj kr. Den beräknade kostnaden för att åtgärda fastighetens VA beräknades till 7,31 milj kr… (Se “Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården”.)
Den dåvarande VD:n för FABV (se “KF: FABV:s köp av Bergagården”) förespråkade det betydligt billigare VA-alternativet:
“en likvärdig anläggning med infiltration.”
Det gjorde också Vänsterpartiet, som i samband med FABV:s förvärv av fastigheten 2020, lade ett förslag i kommunfullmäktige som, efter några omformuleringar, löd:
“Kommunfullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”
Det blev också kommunfullmäktiges beslut. Fullmäktigebeslutet har inte följts, trots att de styrande partierna stod bakom det. Det verkade emellertid ingen komma ihåg i onsdags…
När jag läste Räddningstjänsten Fyrbodals delårsrapport för augusti 2025 stötte jag i underlaget på en tjänsteskrivelse från förbundschef och ekonomiansvarig på Räddningstjänsten. I den stod det bland annat:
“Vi har upplyst er om resultaten av vår bedömning av risken för att delårsrapporten kan innehålla väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter.”
Ordet “oegentligheter” återfanns på ytterligare två ställen i tjänsteskrivelsen. För mig lät det mycket oroväckande, eftersom jag aldrig hade sett sådana formuleringar tidigare i en delårsrapport. Jag frågade vad det betydde. Ingen kunde svara, ingen hade läst detta i handlingarna – inte ens de ledamöter i KS som ingick i Räddningstjänstens direktion…
Delårsrapporten godkändes, vilket egentligen var lite förvånande…
Efter en stund, sammanträdet hade gått vidare på dagordningen, begärde Dan Nyberg (S) ordet. Ordförande Augustsson (S) gav Nyberg tillåtelse att förklara. Nyberg hade fått eller tagit reda på att det var en standardformulering i revisionssammanhang. Jag kollade nu, i samband med att jag skrev detta, att så var det. Den enda skillnaden var att vid mitt sökande gavs svaret att det var revisorn som brukade skriva så här, inte bolagets ledning. Men det finns säkert en förklaring. Man lär sig.
KS beslutade att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:
“avvakta projekteringsstart av en ny idrottshall vid Mariedalskolan.”
Det är i enlighet med det beslut som barn- och utbildningsnämnden (BUN) fattade den 15 september. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.) Uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola ska alltså återigen flyttas framåt i tiden. Jag tror att det är för tredje gången.
Vänsterpartiet yrkade att bygget ska komma igång så fort som möjligt. Under nuvarande förhållanden kan nämligen inte undervisningen i idrott och hälsa på Mariedalskolan genomföras i enlighet med läroplanens krav och diskrimineringen av elever i anpassad grundskola fortsätter eftersom de på grund av bristande utrymningsvägar inte kan ha sin undervisning i idrottssalen. Som Vänsterpartiet ser det så bryter kommunen mot lagen. 
Vänsterpartiet fick stöd av Liberalerna och V lämnade in en reservation “till förmån för eget förslag”. Du kan ladda ner yrkandet här. (Det innehåller mycket fakta.)
Ärende 31 handlade om kommunens konstprogram. M+L+SD ville pausa konstprogrammet. Orsaken var att kommunen står inför stora investeringar och att pengarna behövs bättre till t ex Dalbobron och förskolor än till konst. Det låter logiskt och samtidigt enkelt.
Den 21 september 2022 beslutade kommunfullmäktige om “Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”.
“En budget motsvarande 1% av kommunens fastighetsinvesteringar [ska] avsättas för investering i offentlig konst.”
Det handlar om en (1) miljon kr om året. En miljon… Det är i kommunala sammanhang faktiskt en obetydlig summa. Och faktum är att konst i vardagsmiljön kan ha flera positiva effekter.
Konsten kan vara positiv för invånarnas hälsa och välbefinnande. Den kan uppmuntra till reflektion, ha en lugnande effekt och bidra till att minska stress. Konstverk kan även fungera som naturliga samlingspunkter, öka känslan av delaktighet och trygghet. Dessutom finns ju konsten kvar i flera år.
Det är kommunfullmäktige som har beslutat om de riktlinjer som gäller. Onsdagens ärende handlade om ett konstprogram som:
“beskriver karaktär på insatser, vilka platser insatserna ska göras på samt i vilken ordning de ska göras.”
Det handlade alltså inte om riktlinjerna. Med andra ord, en paus i konstprogrammet var ett helt annat ärende. M+L+SD fick alltså inte gehör för sitt yrkande. Ärendet går inte vidare till fullmäktige.
Till sist, ärende 33 “Uppdrag – utredning om e-förslag”. Det är bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som är tveksamma till och emot att e-förslag ska införas i stället för medborgarförslag. V, och säkerligen MBP också, anser att medborgarförslag har fungerat bra de senaste åren. Det lämnas in ett eller flera förslag till vartenda fullmäktigesammanträde. Vänsterpartiet tror att e-förslag kommer att minska invånarnas möjlighet till inflytande, delaktighet och engagemang genom kriterier och gallring.
Vänsterpartiet yrkade på att nuvarande system med medborgarförslag skulle behållas och när KS röstade för e-förslag så lämnade jag in en reservation. (Reservationen kan laddas ner här.) Ärendet ska avgöras av kommunfullmäktige.
Det är ofta som jag önskar att kommuninvånarna var insatta i de ärenden som behandlas löpande under mandatperioderna – och studerar hur de olika partierna verkligen agerar och röstar i frågor som rör alla i kommunen. Som jag ser det, så är det mycket viktigare än att en gång vart 4:e år, i samband med kommunalvalet, läsa om vad partierna vill. Då är det inte helt ovanligt att partierna diktar ihop vallöften som ofta inte betyder något alls utan bara används för att locka röster.
Det här sammanträdet med viktiga ärenden och beslut borde ge en grund att stå på när man nästa år överväger vilket parti man ska rösta på.
KS: Ny resursfördelningsmodell
I onsdags (3 december) sammanträdde kommunstyrelsen (KS). Ett av ärendena behandlade jag i torsdagens inlägg. (Se “Socialnämndens pengar och Sörbygården”.) I detta inlägg ska jag koncentrera mig på ärende 15, “Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet”. Det var emellertid inte bara en återrapportering av en utredning som det handlade om – kommunstyrelsen skulle fatta beslut.
Jag hade inte sett varken utredningen eller förslaget innan underlagen damp ner i mailboxen i torsdags eftermiddag förra veckan. Ärendet hade inte föregåtts av någon som helst information, dialog eller diskussion. Och så blev det märkligt nog inte heller i onsdags. Det skulle fattas beslut utifrån förslaget – och det snabbt och lätt. Och ärendet skulle inte ens gå vidare till kommunfullmäktige…
Det handlar alltså om en modell som ska användas när kommunen utarbetar budgeten för kommande år. I budgeten (Mål- och resursplanen) fördelas resurserna, dvs pengarna, mellan de olika nämnderna och verksamheterna – hur mycket pengar ska förskola och skola få, äldrevården, gator och vägar osv osv. I det arbetet ska den så kallade befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen användas.
Ordförande Benny Augustsson (S) inledde ärendet med att säga att förslaget om en ny resursfördelningsmodell inte innebar att den ersatte politikens och politikernas roll i budgetarbetet eller beslutsfattandet. Det var “bara” en pusselbild som skulle komplettera all annan information som var nödvändig. Men om det var på det viset skulle man kunna undra varför KS överhuvudtaget skulle fatta ett beslut i ärendet. Vi politiker vill ju ha alla fakta på bordet innan vi fattar beslut. Det är ju, eller borde vara, en självklarhet. Tyvärr upplever vi i Vänsterpartiet i och för sig tämligen ofta att vi inte får det. Men det kanske beror på att vi inte har fattat något beslut om att all tillgänglig fakta ska finnas med i beslutsunderlag?
Benny Augustsson (S) meddelade även att beslutsförslaget var ändrat sedan behandlingen i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). Den nya befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen skulle inte införas som underlag inför ramsättningen i budgetarbetet med detsamma, som beslutades i KSAU, utan inte förrän år 2027.
Vad bra tänkte jag, då skulle vi ju kunna skjuta på beslutet. Då skulle vi kunna få information om modellen, sätta oss in i den, analysera och diskutera för- och nackdelar osv innan beslut fattades.
Vänsterpartiet lämnade in ett yrkande om återremiss med följande motivering:
“Att införa en genomgripande resursfördelningsmodell för budgetarbetet kräver en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog i KS innan beslut tas.”
I min enfald trodde jag att alla partier skulle bifalla förslaget. De kunde ju inte veta mer än vi i Vänsterpartiet. Trodde jag. Det var bara Göran Svensson i Medborgarpartiet som inte gjorde det. Eller så ansåg de andra ledamöterna helt enkelt att beslut kunde fattas utan någon djupare kunskap i ärendet. 
Det händer ibland, tyvärr… Men man hade ju sina misstankar vartåt beslutet skulle hamna när ingen annan i KS sa något. Jag yrkade därför på avslag av förslaget om det inte blev någon återremiss.
Det blev ingen återremiss – och det blev inget avslag.
Vänsterpartiet lämnade in en reservation. Den var skriven dagen innan eftersom “man har varit med förr”. Jag återger reservationen nedan och ber er läsare att fundera på vad en sådan här modell kan innebära och vart den leder.
==
Reservation ärende 15 Återrapportering av uppdraget om att utreda införandet av resursfördelningsmodell för budgetarbetet
Vänsterpartiet anser att det krävs en bredare utredning med konsekvensbeskrivningar, information och dialog innan beslut fattas om att införa en genomgripande förändring av resursfördelningsmodellen för budgetarbetet i kommunstyrelsen.
Tanken med en ny resursfördelningsmodell är att den ska användas som underlag inför ramsättningen från och med Mål- och resursplan 2027 – 2029.
Den nya resursfördelningsmodellen är kopplad till kommunens befolkningsprognos och standardkostnaden. Standardkostnad är statens beräkning av vad en kommun borde behöva betala rent teoretiskt för en viss verksamhet. Det handlar alltså inte om kommunens faktiska kostnader.
Vänsterpartiet anser att det kan leda helt fel att använda en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell, även som ett av andra underlag.
Modellen utgår enbart från standardkostnader, dvs teoretiska kostnader beräknade av staten, och inte från kommunens verkliga kostnader. Den förstärker befintliga obalanser. Äldreomsorgen ligger +33 mnkr över standardkostnad och denna avvikelse kommer att permanentas. Modellen säger vidare att eftersom antalet barn minskar ska barn- och utbildningsnämndens budget minska, men mindre barnantal betyder inte proportionellt lägre kostnader. Modellens beräkningar innebär dessutom en mycket snabb neddragning utan att det finns någon analys av konsekvenserna för elevernas behov, kvalitet eller likvärdighet.
Resursfördelningsmodellen innehåller ingen bedömning av hur kvaliteten påverkas, vad verksamheterna faktiskt behöver för att klara sina uppdrag, hur personalförsörjningen ska gå ihop, hur ökade behov inom skola (t ex psykisk ohälsa, nyanlända, NPF) hanteras eller hur äldreomsorgens ökade behov av kompetens och bemanning ska lösas.
En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell är ett teoretiskt verktyg, som inte tar hänsyn till faktiska kostnader i verksamheten, ingen hänsyn till särskilda lokala förutsättningar, ingen hänsyn till hur verksamheten bäst kan bemannas. De politiska ambitionerna och prioriteringarna ingår inte i modellen utan ska som vanligt komma i nästa skede och vad har då modellen haft för nytta?
==
Det går att ladda ner reservationen här och om du vill läsa utredningen om den befolkningsbaserade resursfördelningsmodellen så går den också att ladda ner här.
Jag återkom senare med en mer noggrann analys av resursfördelningsmodellen och dess konsekvenser. Se ”En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)”.
Internationella Funktionsrättsdagen
Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen!
Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).
På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.
Deltagarna kommer också att få lyssna till biografens historia med dess kopplingar till arbetarrörelsen. 
Det är ägarna till byggnaden som berättar. De är även med och sponsrar eventet.
Arrangemanget är gratis och det bjuds på tilltugg inför filmvisningen.
Biografen är tillgänglighetsgranskad tillsammans med DHR och godkänd vad gäller fysisk tillgänglighet. Ramp finns vid ingång och nödutgång. Bioraderna kan anpassas så att rullstolar får gott om plats. Tillgänglighetsanpassad toalett finns (av äldre modell men relativt rymlig). Det går att parkera längs gatan i närheten av biografen för färdtjänst.
För övriga tillgänglighetsfrågor var vänlig kontakta Tommy Lagher (DHR) eller Carina Håkansson (funktionsrätt).
Arrangörer är Funktionsrätt Vänersborg, DHR, ABF, Vänsterpartiet, Moderaterna och Stora Biografen.
VÄLKOMNA!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer