Arkiv

Archive for the ‘Vänsterpartiet’ Category

KS (3): Sociala fonder

5 december, 2020 Lämna en kommentar

För mycket, mycket länge sedan blev patriarken Jakobs son Josef kallad till palatset för att tyda faraos dröm om 7 feta och 7 magra kor. Josef tolkade betydelsen för farao (1 Mos 41:26-36):

“Det skall komma sju år med stort överflöd i hela Egypten. Men efter dem kommer sju hungerår, så svåra att man inte skall minnas något av överflödet som var i Egypten. Hungersnöden kommer att föröda landet … Under de kommande goda åren skall fogdarna samla in livsmedel: i städerna skall de lägga upp spannmålsförråd som står till faraos förfogande, och de skall hålla lagren under bevakning. På det viset får Egypten ett förråd av livsmedel för de sju hungeråren som kommer över landet, så att det inte dukar under för hungersnöden.”

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 november diskuterades kommunens budget för 2021. Vänsterpartiet hade precis som de (flesta) andra partierna lagt sitt förslag till budget.

I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, skulle inrätta en social fond. Syftet var att kunna överföra en del av det stora överskottet (prognosen är 173 milj kr) till nästa år. Precis som Josef gav rådet till farao i Egypten att spara under de goda åren för att ha under de dåliga…

Det visade sig emellertid vara lättare att för nästan 3.000 år sedan spara spannmål i 7 år från de goda åren till de dåliga än för Vänersborg att föra över pengar från ett år till ett annat…

Statsbidragen ökade som bekant kraftigt under innevarande år på grund av pandemin. Staten insåg att kommunerna behövde extra tillskott för att hantera påfrestningarna under coronan. Men Vänersborg, liksom andra kommuner, hann helt enkelt inte använda pengarna. Pengarna skulle emellertid behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det hade ju egentligen varit helt enligt statens intentioner. Det ansåg i varje fall SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Och även Vänsterpartiet i Vänersborg…

SKR:s ordförande Anders Knape sa till Dagens Samhälle den 20 oktober (se “SKR: Otroligt starkt resultat 2020”):

“Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder. Vi vill därför att regeringen ändrar lagen tillfälligt så att de tillskjutna statsbidragen kan användas under nästkommande år för att bidra till fortsatt hög kvalitet i välfärden och till att hantera pandemins långsiktiga konsekvenser.”

Staten lyssnade inte på ordförande Knape, inga lagar ändrades. Det hade behövts, lagstiftningen är nämligen, tyvärr, sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 eller 2022. (Du kan läsa mer på Rininslands (V) blogg: “173 miljoner överskott? Nu är det kris!”.)

Vänsterpartiet tyckte sig dock se en lösning på dilemmat. Partiet föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, skulle inrätta en social fond och anvisa 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år.

Som SKR:s ordförande sa:

Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget… Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.

Och så blev det. Men ordförande ville inte att kommunstyrelsen skulle fatta något snabbt beslut utan underlag. Det tyckte inte de andra ledamöterna heller. Förslaget om sociala fonder blev därför återremitterat. Det skulle utredas först.

I onsdags på kommunstyrelsen var ärendet utrett. Slutsatsen blev att Vänsterpartiets förslag skulle avslås.

I motiveringen gick förvaltningen igenom bokförings- och redovisningsprinciper och vad olika lagparagrafer hade att säga om detta. Och enligt utredningen så var det enligt alla lagar inte möjligt att föra över pengar från i år till nästa:

“Någon möjlighet att i bokslutet avsätta medel för framtida åtgärder eller verksamhet finns inte.”

Och därför drogs slutsatsen:

“Förslaget att anvisa 50 mkr till en social fond med finansiering genom att skriva ned resultatet för 2020, bedöms inte vara förenligt med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed.”

Och det låter väl plausibelt och tungt? Eller?

Det är egentligen bara ett problem. Väldigt många kommuner i Sverige har inrättat sociala fonder, eller sociala investeringsfonder som de ibland kallas. De första fonderna startades faktiskt för 10 år sedan av Umeås och Norrköpings kommuner. För 10 år sedan… Och de fungerar – och är lagliga…

SKR:s tidning Dagens Samhälle skriver den 14 februari 2020 (se “Bädda för framtiden med sociala investeringar”):

“Sedan drygt tio år pågår olika försök i Sverige och ungefär hälften av landets 290 kommuner och 20 regioner har aktualiserat arbete med sociala investeringar på något sätt.”

“Ungefär hälften av landets 290 kommuner…” Som jag skrev i bloggen igår fredag om motionen om Kunskapsförbundet (se “KS (2): Reservation KFV-motion”):

“…det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.”

I broschyren “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (utgiven av SKL 2018; kan laddas ner här) skriver författarna om budgetprocessen kring sociala fonder:

“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”

Och:

“De kostnader som uppstår i ett projekt avseende sociala investeringar utgör driftkostnader.”

Jag kan inte påstå att jag är särskilt tillfreds med utredningens slutsats. De flesta (alla?) av de sociala fonderna som finns i ungefär hälften av landets kommuner finansierar olika sociala projekt. Ofta är det satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för både den enskilde och för samhället. Vänersborgs kommun skulle t ex kunna använda pengar från en sådan här fond till elever i behov av särskilt stöd… Eller till trygghetsskapande insatser, eller bekämpande av långtidsarbetslösheten, eller förbättrad integration…

Kommunstyrelsen avslog Vänsterpartiets förslag om att inrätta sociala fonder.

Men…

Nu var och är det ändå för sent för Vänersborgs del. Och om viljan saknas hos de styrande, vilket den gör, så skulle det ändå inte gå. Det är bara för Vänsterpartiet att inse. Det vi kan hoppas på, det är att idén om sociala fonder sätts i verket någon gång senare under denna mandatperiod.

Men visst kan det kännas lite hopplöst med en kommun som har så svårt att se utanför ramarna…

Anm. Det är den 3:e bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Reservation: Mål- och resursplan 2021-2023

9 november, 2020 Lämna en kommentar

På kommunstyrelsen i förra veckan diskuterades, som bekant för läsarna av denna blogg, budgeten för nästa år. Fyra budgetförslag hade lämnats in. Det var förslaget från (1) socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet (som formellt kallas kommunstyrelsens ordförandes förslag), (2) förslaget från moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna, (3) sverigedemokraternas förslag och (4) förslaget från vänsterpartiet.

Det förslag som fick flest röster i kommunstyrelsen var som väntat de styrande partiernas förslag (S+C+MP). Det blir nu detta förslag som blir huvudförslag när kommunfullmäktige slutligen ska fastställa budgeten den 18 november, dvs nästa vecka.

För att tydligt markera min uppfattning så reserverade jag mig mot beslutet till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag. Min reservation hade följande lydelse (den kan också laddas ner här):

==

Reservation

Ärende 6: Mål- och resursplan 2021-2023

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är Vänsterpartiets bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från kommunstyrelsens ordförande och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta:

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Jag reserverar mig till förmån för Vänsterpartiets budgetförslag.

Vänersborg 9 nov 2020
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Dagens KS och budgetförslaget från Vänsterpartiet

4 november, 2020 Lämna en kommentar

Idag sammanträdde kommunstyrelsen. Det blev ett längre möte än vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade planerat. Det slutade inte som beräknat kl 13.00, utan först kl 14.30. Undertecknad vänsterpartist var inte helt oskyldig till detta…

De styrande partiernas, S+C+MP, budgetförslag (se “De styrandes budgetförslag (2/2)”), formellt lagt av kommunstyrelsens ordförande (=KSO), presenterades utförligt. Men då ingick också en genomgång av förutsättningar, regler, omvärldsanalys osv. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)

Sedan presenterade Gunnar Lidell (M) den borgerliga oppositionens förslag. (Se “Det borgerliga budgetförslaget”.) Det var antagligen sista gången Lidell gjorde det i kommunstyrelsen. Tyvärr.

Det var inget nytt i Lidells föredragning. Han återgav förslaget som det var skrivet. Jag noterade emellertid att Gunnar Lidell sa något i stil med:

“Om det inte blir elevökning kan kanske BUN äska de 3 milj kr för något annat…”

M+L+KD hade ju avsatt 3 milj för:

“faktisk elevökning i grundskolan under 2021 utöver 10 elever utöver prognos.”

Vilket det med all sannolikhet inte blir. Lidells påstående var för övrigt ingen felsägning, men han ändrade inte i förslaget. Så det står som det står.

Anders Strand (SD) gick igenom Sverigedemokraternas förslag. Det gick snabbt. Jag har inte redogjort för SD:s förslag, men det är på gång. 

Och så var det jag. Det föll på min lott att föra Vänsterpartiets talan.

Budgetförslaget från Vänsterpartiet var inte bara långt (6 sidor), det var dyrt också…

Så såg tydligen de andra partierna på det förslag till budget som Vänsterpartiet presenterade på kommunstyrelsen. Det fick inget stöd, mer än av James Bucci (V) och undertecknad (V). Och kanske också från Göran Svensson (MBP). Jag tyckte att jag både såg och hörde att han ropade ja vid omröstningen. Men jag är inte säker. Men vem vet, de andra partierna kanske ändrar uppfattning till kommunfullmäktiges sammanträde om två veckor, när de har fått fundera på förslaget ett tag… Det är ju på fullmäktige som budgeten slutligen beslutas och fastställs. Fast en av de mest kreativa idéerna blev säkert redan “körd” idag. Tyvärr, men vem vet. Vi får se.

Vänsterpartiet ser i sin budget för nästa år som vanligt mer åt verksamheterna och verkligheten – än till fina siffror i olika bokföringsposter och ett stort överskott i resultatet.

Vänsterpartiet vill med sitt budgetförslag säkra välfärden och verksamheten i Vänersborgs kommun även nästa år. Nedskärningar måste undvikas, det är V:s bestämda uppfattning, och det ska finnas åtminstone någorlunda bra förutsättningar för skola, vård och omsorg. Det är viktigt både för de äldre, sjuka, barnen och eleverna. Och inte minst för all personal som arbetar i välfärdssektorerna.

Vänsterpartiets ståndpunkt ligger också helt i linje med det ställningstagande som alla de stora fackförbunden i kommunen gjorde på MBL-förhandlingen. De är mycket oroade över förslaget från de styrande partierna (S+C+MP) och vad det kan leda till. Fackförbunden skriver uttryckligen att förslaget riskerar att drabba de mest utsatta (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Vänsterpartiets budgetförslag är egentligen ganska modest. Det tillför verksamheterna de ekonomiska medel som kan åstadkommas med de förutsättningar som idag är kända och beslutade. Nämnderna får de tillskott som de behöver för att inte behöva göra nedskärningar och besparingar. I förslaget motiverar Vänsterpartiet tydligt och klart varför det är viktigt att nämnderna får ökade ekonomiska medel.

Vänsterpartiet utgår i sin budget från de styrande partiernas förslag, dvs KSO:s förslag, och där finns det redan en del “påslag” till nämnderna. Barn- och utbildningsnämnden får 5,2 milj kr, socialnämnden 4 milj, kultur- och fritidsnämnden 3 milj, samhällsbyggnadsnämnden 1,3 milj, miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 milj och Kunskapsförbundet Väst 8 milj kr.

Vänsterpartiet anser att tillskotten till nämnderna är otillräckliga. Vi vill använda 26,55 milj kr av det beräknade överskottet i S+C+MP:s budgetförslag till:

  1. Socialnämnden +17,8 Mkr
  2. Barn- och utbildningsnämnden +7,7 Mkr
  3. Kultur- och fritidsnämnden +0,85 Mkr
  4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden +0,2 Mkr

Dessa påslag är enligt nämnderna tillräckliga för att åtminstone slippa nedskärningar och besparingar nästa år. Vänsterpartiets förslag innebär alltså att resultatet skrivs ned till 20,45 milj kr. Det kan jämföras med förslaget från de styrande partierna som räknar med att kommunen ska göra ett resultat på +47 milj kr.

Vänsterpartiets förslag röstades alltså ner av kommunstyrelsen. James Bucci (V) och jag reserverade oss. Och helt planenligt fick de styrande partiernas förslag majoritet. (Se “KS 4/11 (1): Budgeten”.)

I Vänsterpartiets budgetförslag fanns det med ett avsnitt om att kommunen skyndsamt, redan innevarande år, ska inrätta en social fond. Och detta gav både kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen vissa huvudbry…

Coronapandemin har ju visat, och visar, att årtionden av nedskärningar och privatiseringar har ett pris – instabilitet, sårbarhet och bristande kvalitet. Inför nästa och kommande års Mål- och resursplaner skulle kommunen behöva ta ett samlat och större grepp för att på riktigt förstärka och trygga välfärden för invånarna i Vänersborg. Även staten har sett bristerna i välfärden och i kommunerna. Statsbidragen har därför ökat markant under året och Vänersborg, liksom andra kommuner, har inte hunnit använda pengarna(!). Kommunen prognostiserar istället att under innevarande år gå med ett överskott på svindlande 173 milj kr.

De här pengarna skulle behövas under de kommande två åren – till välfärden. Och det vore ju egentligen helt enligt statens intentioner. Dessutom innebär hela situationen en logisk motsägelse – 2020 har Vänersborg kommun ett överskott på 173 miljoner kronor (prognos) och året efter läggs en budget som innebär besparingar och nedskärningar. Det är för de flesta helt obegripligt.

Lagstiftningen är dock tyvärr sådan att det inte på ett enkelt sätt går att överföra ett överskott från 2020 till 2021 och 2022. SKR (=Sveriges Kommuner och Regioner) har till och med gjort en officiell framställning för att ändra lagen, i varje fall tillfälligt! 

Vänsterpartiet tycker sig se en lösning på dilemmat. V föreslog i sitt budgetförslag att kommunen snabbt, före årets slut, inrättar en social fond och anvisar 50 milj kr till fonden – ur årets överskott. På det sättet så skulle verksamheterna få bättre nytta av alla statsbidrag. Miljonerna skulle helt lagligt ha kunnat föras över till och användas kommande år. Precis som det egentligen var tänkt från staten.

Det obegripliga skulle bli begripligt.

Det var ett lite ovanligt yrkande i ett budgetförslag, men hela året har varit och är exceptionellt. Vi har aldrig varit med om ett liknande år tidigare. Därav Vänsterpartiets lite ovanliga förslag alltså.

Ekonomichefen var inte helt säker på att ett sådant förfarande och upplägg med en social fond var helt i enlighet med bokförings- och redovisningslagar. Och kommunstyrelsens ordförande Augustsson ville inte godkänna förslaget eftersom det inte hade med ärendet, dvs årets budget, att göra. Kommunstyrelsen diskuterade ju nästa års budget…

Och det var väl egentligen helt berättigade ståndpunkter.

Då begärde jag att Vänsterpartiets förslag om den sociala fonden skulle tas upp och behandlas som ett extra ärende.

Det ville ordförande Augustsson definitivt inte gå med på – inga extra ärenden här inte. Men… Det här hade den här vänsterpartisten varit med om förr… I barn- och utbildningsnämnden 2015.

Det var när Mats Andersson (C) förvägrade mig rätten att väcka ett ärende i barn- och utbildningsnämnden. Jag överklagade till Förvaltningsrätten – och fick rätt. (Se “Förvaltningsrätten gav mig rätt!”.) Kommunallagen är entydig, ledamöter har rätt att väcka ärenden. Det intygade Mats Andersson(!) också på kommunstyrelsen.

Nu är inte ordförande Augustsson (S) den som låter prestige gå före rätt. När han insåg att jag hade rätten att väcka ett ärende, så medgav han mig också det. Och det är en styrka med Augustsson. Han försöker hela tiden göra det rätta, och det ska han ha en eloge för..

Ärendet behandlades sist på dagordningen.

Vänsterpartiets förslag var:

  1. “Att kommunen inrättar en social fond under kommunstyrelsen omfattande 50 mkr.
  2. Att ta fram ett regelverk för hur en social fond ska fungera.
  3. Att i särskilt beslut i december anvisa 50 mkr till fonden med finansiering av att skriva ned resultatet för 2020.”

Det var flera som ansåg att Vänsterpartiets förslag inte var bra. Det var bättre att använda pengarna till investeringar – och slippa låna. Eller kanske betala av redan tagna lån. Det var samtliga kommunalråd inne på, Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M). (Tunga namn…) Jag tror dock att tänket innehöll ett feltänk. Fast det borde inte vara så med dessa rutinerade gubbar. Men det lät i varje fall precis som om de menade att om kommunen använder 50 milj kr till en social fond, så ska lånen för investeringar ändå betalas tillbaka nästa år. Och då måste pengarna i fonden gå till det. Eller också måste 50 miljoner tas från verksamheterna och välfärden. Och då vore det onödigt och omständligt att inrätta en social fond.

Men så är det ju inte. (Det vet nog de som yttrade sig, fast det lät inte så i mina öron.) Det är bara räntor och amorteringar som ska betalas på lån, och de utgör en mindre del av det totala lånet (som kanske är taget på 30 år). En social fond skulle med andra ord frigöra pengar som skulle kunna användas mer flexibelt och ge kommunen ett ökat handlingsutrymme.

Men är det lagligt att göra så här? Ekonomichefen hade sina tvivel.

I en skrift från SKR, “Sociala investeringar Redovisning och budgetering” (kan laddas ner här), beskrivs sociala fonder. På sidan 4 i skriften står:

“Fullmäktige tar i den ordinarie budgetprocessen ett beslut om medel till sociala investeringar utifrån vanliga rutiner.”

Som jag tolkar det hade det inte varit några problem att avsätta 50 milj kr till en fond i år, för nästa och kommande år, om det redan hade funnits en social fond. Nu finns det ingen, men hade det blivit ett beslut i kommunstyrelsen idag och i kommunfullmäktige om två veckor, så skulle en social fond kunna inrättas. Och i december skulle pengar kunna avsättas genom särskilt beslut i KS och KF…

Jag respekterar dock att ordförande Augustssons (S) förslag, och alla andra ledamöter som röstade för ordförandes förslag, att remittera ärendet för beredning – för att se om det är möjligt, lagligt och vettigt att inrätta en sådan här social fond. Om det är det, så hoppas jag att det inte är för sent att föra över en stor del av årets överskott till nästa år. Det hade som sagt verksamheterna och välfärden tjänat på. Och då hade kommunen sluppit att skära ner och spara på de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna… Som de andra partierna med all sannolikhet kommer att besluta om i kommunfullmäktige om två veckor.

Efter sammanträdet fick jag “dela på” Vänsterpartiets budgetförslag. Det betydde att jag fick ta bort avsnittet om den sociala fonden från budgetförslaget och göra det till ett eget förslag för det nya ärende som jag hade väckt… Du kan ladda ner Vänsterpartiets budgetförslag här. Och förslaget om den sociala fonden här.

Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat

28 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I torsdags (22 oktober) hade sverigedemokraten Anders Strand en insändare i TTELA. Den handlade om att Sverigedemokraterna minsann inte hade röstat på något förslag om att lägga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Insändaren var publicerad kvällen innan, på onsdag, på TTELA:s hemsida – se ”Resultatet av undersökning minst sagt nedslående”.)

Anders Strand inledde sin insändare på följande sätt:

”Svar på felaktigt påstående om att Sverigedemokraterna bryter vallöften och stödjer budgetförslag om att stänga Mulltorp och Rösebo i barn- och utbildningsnämnden, 15 juni.”

Och Anders Strand (SD) avslutade med:

”Det finns inget beslut om att stänga Mulltorp och Rösebo skola, varken i underlagen från förvaltningen eller i nämndens beslut. Sverigedemokraterna stödjer inte något budgetförslag som stänger Mulltorp och Rösebo varken i nämnd eller i kommunfullmäktige.”

Det var inte sant.

Därför skrev Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden (BUN) – Eva Lindgren, Magnus Lilja och undertecknad bloggare – ett svar. Det skickade vi till TTELA i söndags eftermiddag. I måndags kväll publicerades vår insändare på TTELA:s hemsida (se TTELA: ”Om de lyssnat och läst hade de vetat”) och idag onsdag i papperstidningen. Här nedan följer insändaren i oavkortad form. Det är som vanligt TTELA som har satt rubriken.

Imorgon torsdag tänker jag publicera en längre blogg om BUN:s nedläggningsbeslut av Rösebo och Mulltorp – och Sverigedemokraternas roll. Dessutom tänker jag redogöra för ett brev som en av Sverigedemokraternas ledamöter i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist, har skrivit till vårdnadshavare på Rösebo skola…

===

Om de lyssnat och läst hade de vetat

Anders Strand i Sverigedemokraterna (SD) skriver i en insändare att SD inte har röstat för något budgetförslag som stänger skolorna i Mulltorp och Rösebo.

Det är inte sant.

Det är dock svårt att avgöra om Strand (SD) försöker dupera vänersborgarna medvetet eller omedvetet. Om det är omedvetet visar Strand och Sverigedemokraterna återigen prov på bristande förmåga att läsa politiska handlingar ordentligt.

Barn- och utbildningsnämndens beslut 15 juni andra punkten löd:

“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs….”

Så långt är Strand med när han nämner en av åtgärderna, som står i bilaga 2:

“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”

Längre ner i beslutsunderlaget så förklaras åtgärden. Där står det att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen. Det står också att detta skulle minska nämndens kostnader med 1,1 mkr för Mulltorp och 0,5 mkr för Rösebo. Det här genom besparing på lokalhyra mm. För den insatte betyder det att skolorna läggs ner. Betalas det ingen lokalhyra så kan inte lokalerna användas – skolorna är nedlagda.

Att nedstängning av skolorna var ett alternativ har varit helt solklart för nämndens ledamöter under en lång tid. Det var inte heller något som den borgerliga oppositionen mörkade när de föreslog och röstade för denna besparing. Om SD:s ledamöter hade lyssnat eller läst underlaget hade de också vetat vad de anslöt sig till.

Eva Lindgren
Magnus Lilja
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet i BUN

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

18 juni, 2019 1 kommentar

Idag publicerar jag ett blogginlägg som jag inte har skrivit själv. Det är en insändare/debattartikel signerad av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige Kate Giaever. Den är publicerad i dagens TTELA. (Se ”Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?”)

Debattartikeln klargör på ett mycket klart och tydligt sätt Vänsterpartiets inställning i morgondagens och årets absolut viktigaste fråga – den om nästa års budget.

====

Varför vill Vänsterpartiet höja skatten i Vänersborg?

Anledningen till detta är att det tyvärr saknas mycket pengar i den kommunala kassan, närmare 100 ­miljoner kronor. Det är främst barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kunskapsförbundet som har svårt att få pengarna att räcka till för de behov som finns i dag.

Vi har under de senaste åren sett en ökning av barn och äldre i kommunen, vilket har medfört ökade kost­nader. Prognoserna pekar på att detta är en utveckling som under den närmaste framtiden kommer att fortsätta. Allt pekar därför på att behovet av vård, omsorg, förskola och skola kommer att fortsätta att öka i vår kommun. Vänersborg är inte ensam om att vara i denna situation utan många andra kommuner står inför liknande utmaningar.

Det går inte att spara närmare 100 miljoner kronor utan att ­minska på ­personal. Tvingas ­kommunen att säga upp personal för att få pengarna att räcka till så kommer uppsägningarna att medföra att personalen som är kvar kommer att få arbeta ­hårdare, färre personer ska göra mer. Risken är uppenbar att arbetsmiljön kommer att försämras och att sjukskrivningarna kommer att öka. Vänersborgs kommun kommer att få allt svårare att rekrytera duktiga och välutbildade medarbetare. ­Uppsägning av personal kommer att försämra kvalitén på framförallt skola, vård och omsorg, försämringar som till största delen kommer att drabba de mest utsatta och svaga.

För att slippa säga upp personal föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på 60 öre. En sådan skatt­höjning medför ett tillskott på 50 miljoner kronor till den kommunala kassan. Naturligtvis räcker ­detta inte utan kommunen måste långsiktigt och systematiskt ­effektivisera sin verksamhet från grunden. Vänersborg har flera år av besparingar framför sig, dock måste dessa göras lång­siktighet och med tydliga prioriteringar. ­Vänsterpartiet anser att kommunen måste ­prioritera sin ­kärn­verksamhet. Vi måste ­särskilt värna omsorgen om funktionshindrade, personer inom äldre­­­om­sorgen och andra utsatta grupper. Dessutom måste vi ­garantera att alla barn och ungdomar i vår ­kommun får den utbildning de har rätt till.

Vänsterpartiet Vänersborg
Kate Giaever, gruppledare

Vänsterpartiets budgetförslag

3 juni, 2019 1 kommentar

Den 19 juni fattar kommunfullmäktige i Vänersborg årets viktigaste beslut. Budgeten för nästa år, år 2020, ska fastställas.

I några bloggar har jag presenterat de olika partiernas förslag. Förslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), dvs egentligen förslaget från de styrande partierna S+C+MP (socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet), är huvudförslag. Det förslaget kan du läsa om i bloggen ”Budget 2020: Stora neddragningar!”. I denna blogg kan du också läsa om förslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna). Det förslaget är nästan identiskt med huvudförslaget. Sverigedemokraterna har också lagt ett budgetförslag. Det kan du läsa om genom att klicka på ”SD:s budgetförslag”. I en blogg redovisade jag även personalorganisationernas, ”fackens”, syn – ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”.

Eftersom medborgarpartiet mig veterligt inte tänker lägga något eget budgetförslag saknas det bara ett, Vänsterpartiets… Vänsterpartiets budgetförslag för år 2020 kommer här nedan. Notera att du bara kan läsa budgetförslaget på denna blogg. Det är inte publicerat på varken partiets hemsida eller Facebook-sida…

Budgetförslaget redovisas som det lämnas till kommunstyrelsen på onsdag, och fullmäktige den 19 juni. Utan några som helst kommentarer…

===

Vänsterpartiets yrkande MRP 2020-2022

Huvudförslaget med anvisningar från kommunstyrelsens ordförande förvärrar nämndernas underliggande obalanser. Det syns i förslaget hur påfrestande den finansiella obalansen upplevs: Här görs tillägg med 600 tkr resp 1100 tkr till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden för fortsatt drift av familjecentralen Sirius och 1800 tkr till kultur- och fritidsnämnden för fortsatt drift av fritidsgården Torpa.

Självfallet ställer Vänsterpartiet sig positivt till dessa tre förslag. Men vi vet också att de tre nämnderna beräknar behov utöver ram med ungefär 43, 33 respektive 6 mkr. Ska nämnderna spara dessa pengar så finns det inga andra alternativ än att dra ner på personalen. Vänsterpartiet vill till varje pris undvika detta.

Påbörjade verksamhetsförändringar i syfte att minska kommunala kostnader kommer inte i tid kunna uppvisa tillräckliga resultat. Därutöver ser vi att någon besparing här sannolikt öppnar andra hål där. Vänsterpartiet anser också att det är nödvändigt att arbeta mot ett nytt styr- och ledningssystem, men inte heller detta ger några resultat på kort sikt. Att pressa nämnderna och förvaltningarna till högre tempo i anpassningen till budgetramen är inte görligt. Vi måste räkna med några års negativa resultat vid bokslutstillfällen framöver. Det är under dessa år viktigt att prioritera kommunens lagstadgade uppgifter.

Till de lagstadgade uppgifterna hör även att tillhandahålla utbildning till våra gymnasieungdomar och vuxenstuderande. Vänersborg måste tillsammans med Trollhättan lösa den akuta ekonomiska kris som Kunskapsförbundet står inför. Förbundet ska inte behöva lägga ner program därför att frigymnasierna dränerar förbundet på pengar.

Intäkterna som skall möjliggöra bibehållen kvalitet i verksamheten behöver förstärkas. Vänsterpartiet vill yrka att kommunfullmäktige beslutar om en höjning av den kommunala skattesatsen. Vårt yrkande är en höjning med 60 öre, som skulle förstärka intäktssidan med cirka 50 mkr.

Om detta får bifall av fullmäktige, så vill vi att följande bör gälla vid fördelningen till följande tre nämnder:

Barn- och utbildningsnämnden bör bevaka verksamheten på områden, där en nedskärning skulle föra med sig uteblivna förutsättningar för fortsatt rekvisition av riktade statsbidrag.

Socialnämnden bör fortsätta med att se över sin verksamhet i syfte att sänka kostnader. Tillägg bör användas där det kan befaras alltför långtgående påverkan och konsekvenser på verksamheterna. Vänsterpartiet anser att verksamheten på Fisketorget ska behållas.

Kultur- och fritidsnämnden måste erhålla de medel som krävs dels för att Vänersborg ska kunna få ett modernt bibliotek och dels för att fortsätta arbetet med integration. Det är inte stora belopp som behövs för kulturlivet i Vänersborg, men utan kultur kan kommunen inte utvecklas.

Vänsterpartiet ser att det trots en skattehöjning kan bli svårt att uppnå en budget i balans, men överlåter eventuella behov av att utnyttja RUR-medel till bokslutsarbetet.

Även på investeringssidan vill Vänsterpartiet betona nödvändigheten av att prioritera lagstadgade uppgifter. Det innebär t ex att tillhandahålla förskole- och skollokaler till våra barn och ungdomar. En ny grundskola vid Holmängen är akut, liksom en ny förskola för kommunens dalslandsdel.

Det kan också vara viktigt att kommunen har en beredskap att investera i Brålanda om det krävs för ett tågstopp.

I år tyder allt på att budgetbeslutet fastställs först efter en slutomröstning mellan de två ”huvudförslagen” när de mindre partiernas förslag redan har avvisats. Vi i Vänsterpartiet ställer oss därför frågan om det då är rätt att överge vårt eget förslag och rösta för ett annat upplägg eller om det är bättre att stå fast vid våra egna slutsatser och avstå i slutomröstningen…

==

Andra bloggar om budgeten 2020:
* ”Budget 2020: Stora neddragningar!”  (28/5)
* ”Fackens synpunkter på budgetförslaget”  (29/5)
* ”SD:s budgetförslag”  (2/6)

Lite olika: AV, VA, V, DS & MD

13 januari, 2019 1 kommentar

När jag följde upp bloggen om arenans kostnader (se ”Arenans kostnader 2018”) med att berätta att VM-arrangemanget i bandy blir dyrare för kommunen än beräknat (se ”Bandy-VM”) släppte det helt för vissa ”arenadyrkare”. Ja, jag får faktiskt religiösa associationer när jag ser hur vissa reagerar. Det är som om deras verklighetsuppfattning och människosyn ifrågasätts. Vilket jag naturligtvis inte har den minsta tanke på. När jag lägger fram odiskutabla fakta, som är hämtade från kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning, så bör ju inte ens de ”arenapositiva” kunna bortse från dessa eller medvetet, eller ännu värre, omedvetet, välja att missförstå. Och inte helt sällan klämma till med personligt nedsättande invektiv. Denna gång fanns det någon som gick ett steg längre än vanligt och ifrågasatte min mentala status. Utan någon opposition från de andra…

Under veckan har Marie Dahlin (S), Vänersborgs tidigare ordförande i kommunstyrelsen, skrivit en lång debattartikel i Melleruds Nyheter (se här). Det var ingen slump att den infördes i denna tidning, Dahlin har nämligen flyttat till Mellerud. Debattartikeln har sedan följts upp av intervjuer i andra media. Överallt vill Dahlin få ut budskapet att hon är ett offer. Och det framför allt för att hon är kvinna.

Det är inte så. Man kan tycka lite vad man vill om Dahlin, men hon är inget offer. Hon har helt enkelt uppträtt på ett sätt som har sårat och skadat andra människor. Och det oavsett om Dahlin har menat det eller inte. Det är dessa människor som är offer. Människor har genom åren talat med Dahlin om hennes sätt, men hon verkar inte ha lyssnat. Visst kan det hända att människor ibland säger eller gör något fel, men då är det viktigt att stå för det och helt enkelt be om ursäkt – inte att göra sig till offer.

Marie Dahlin har inte heller tvingats avgå för att hon är kvinna. Vilken tråkig och obehaglig anklagelse är förresten inte detta mot kvinnorna i socialdemokraternas styrelse, eller för den delen männen. Min absoluta övertygelse är att hade en man, säg hennes kommunalrådskollega Gunnar Lidell (M), sagt och betett sig som Marie Dahlin, så hade Lidell tvingats bort för länge sedan.

Nog om det.

Jag nås också av tillförlitliga rapporter att det har luktat vidrigt i Brålanda vid några tillfällen den senaste tiden. Lukten kommer naturligtvis från Dahlbergs Slakteri, i vanlig ordning.

En äldre man har överklagat kommunens beslut att tvingas ansluta sig till kommunens VA-nät. Mannen bor inte i kommunen, men har sommarstuga i Timmervik. Hans ombud beskriver hur han har en djupborrad brunn på tomten och elektrisk mulltoa. Han har vidare en dusch, disk- och tvättmaskin. Mannen lider av obotlig cancer och beskrivs som fattigpensionär. Han har inte de ekonomiska resurser som krävs för en kommunal VA-anslutning.

Det är självklart ett tragiskt fall, men jag tror inte att denne man är ensam i sin belägenhet. Kommunen visar dock inte, vad jag förstår, någon pardon. (Jag ser inte i diariet vad kommunen skriver, men i och med att mannen har överklagat så drar jag denna slutsats.) Mannen blir väl tvingad att göra som så många andra längs dalslandskusten, helt enkelt sälja fastigheten. Det är för bedrövligt hur gamla och sjuka människor behandlas. Bedrövligt!

För övrigt är det upp till Vänsterpartiet om Stefan Löfven ska bli statsminister. Jag anser att Vänsterpartiet ska rösta nej. Det är direkt utmanande mot oss i V att det i det nyliberalistiska manifestet, som överenskommelsen mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet faktiskt är, också står:

”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”

Jag hörde förresten precis Jan Björklund (L) på nyheterna när han sa att överenskommelsen:

”minimerar inflytandet från de båda ytterkantspartierna.”

”Ytterkantspartiet” Vänsterpartiet hade ett ganska stort inflytande under den förra mandatperioden. Här följer några av de ”vänsterextremistiska” reformer som partiet drev igenom i förhandlingar med regeringen 2014-2018:

  • ”Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga som går i skolan.”
  • ”Avgiftsfri mammografiundersökning.”
  • ”Gratis medicin för barn.”
  • ”Fördubblat tandvårdsbidrag för alla.”
  • ”Gratis tandvård upp till 23 år.”
  • ”Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har tagits bort.”
  • ”Glasögonbidrag upp till 19 år.”
  • ”Höjt golv i a-kassan.”
  • ”Höjd assistansersättning.”
  • ”Höjt studiebidrag med 300 kr/månad.”
  • ”Återigen rätt att dra av på skatten för fackföreningsavgiften.”
  • ”Sänkt skatt för de med låg pension.”
  • ”10 miljarder kronor till välfärden.”
  • ”Fler anställda i äldreomsorgen.”
  • ”Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.”

Vill du veta mer om de ”extrema” reformer som Vänsterpartiet drev igenom i förhandlingarna med den förra regeringen så klicka här.

Jag förstår inte hur Jan Björklund och Annie Lööf (C) kan anse att Vänsterpartiet är ett ”ytterkantsparti”, och tydligen också fått med sig socialdemokraterna och miljöpartiet i denna syn.

Vänsterpartiet måste rösta nej.

PS. Lutz Rininsland har bloggat om regeringsbildningen, se ”Ärligt talat – den röda knappen frestar” och ”Var det ingen som hörde?”.

Pedagogernas arbetsmiljö

5 december, 2018 4 kommentarer

På barn- och utbildningsnämndens senaste sammanträde fick ledamöterna reda på att en utredning kring min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” var klar. (Läs motionen här, ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) Nämnden fick dock inte se utredningen eller höra om dess innehåll, utredningen skulle till kommunstyrelsen först. (Fast utredningen var inte uppe på kommunstyrelsens sammanträde idag – som för övrigt var årets sista…)

Vänsterpartiet har i höst lagt en motion i riksdagen på samma tema. Motionen har rubriken ”Lärarbristen”. (Den finns att läsa här.) Den gör mig väldigt nöjd. Det är nämligen inte alltid som Vänsterpartiets uppfattningar på riksnivå stämmer överens med mina… Som t ex den där gången i början av 1990-talet då Vänsterpartiet stödde kommunaliseringen av skolan… (V har ändrat på sig nu och anser att staten ska återta huvudmannaskapet.)

Den här gången stämmer Vänsterpartiets uppfattningar nationellt överens med mina. Det är nästan så att jag till och med kunde ha varit med och skrivit motionen själv.

Motionärerna, och nu pratar jag riksdagsledamöterna, skriver i inledningen:

”Genom att satsa resurser på dagens barn och ungdomar och sträva efter att ge alla en så bra uppväxt och god utbildning som möjligt kan man möjliggöra större jämlikhet och ökad demokrati i morgondagens samhälle.”

Och motionen fortsätter med något som har en stor bäring på Vänersborg, särskilt nästa år då elevpengen kommer att minska:

”Om man tvärtom minskar satsningarna på skolan och utbildningen, låter skollokaler förfalla och försämrar lärarnas möjligheter att göra ett bra jobb så drabbas de elever som redan har det sämsta utgångsläget hårdast.”

Det här tycker jag är oerhört viktigt att understryka, en bra skola och en bra undervisning är absolut viktigast för de elever som har de sämsta sociala förutsättningarna.

Vänsterpartiet lyfter i motionen frågan om hur viktigt det är att arbetsmiljön och arbetssituationen förbättras på skolorna. (Det är också den fråga som jag tar upp i min motion.) En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att studenter ska vilja bli lärare, och att lärarna stannar kvar i yrket. Och legitimerade pedagoger är i sin tur en förutsättning för en bra skola.

Vänsterpartiet skriver i sin riksdagsmotion:

”Skolan är Sveriges största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta. Det finns få yrkesgrupper som skulle tänka sig att arbeta under förhållanden som skolans personal (ofta kvinnor) tvingas göra. Stora mängder administration, för få kollegor och icke anpassade lokaler är bara några av de saker som hör till vardagen för lärarna. En av orsakerna till detta handlar om ekonomiska resurser och hur de fördelas men det handlar även om systemfel som kommunerna har anammat av det privata näringslivet och som lett till att lärarna och skolledarna tvingas frångå sina respektive kärnuppdrag.”

Det systemfel Vänsterpartiet menar är den styrningsmodell som dominerar i kommunerna och som går under namnet New Public Management (NPM). Styrning, rent allmänt i kommunen, är för övrigt något som kommunfullmäktige ska diskutera på sitt decembersammanträde.

De åtgärder som Vänsterpartiet föreslår i riksdagen skiljer sig givetvis från åtgärderna i min motion. Men det är naturligt, staten har sina kompetensområden och befogenheter och kommunen som skolans huvudman sina. Förutom att Vänsterpartiet vill höja statsbidragen till kommunerna vill partiet att staten ska satsa mer på elevhälsan och studie- och yrkesvägledning (SYV):

”Om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande. I dag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överarbetade lärare. Vänsterpartiet vill att regeringen utreder möjligheten att införa ett nyckeltal för hur omfattande elevhälsa varje skola ska ha som ett minimum. På så sätt kan de jobba tillsammans med lärarna för att skapa en bra arbetsmiljö för både lärare och elever. Det behöver även satsas mer på studie- och yrkesvägledning som kan stötta lärarna i att visa på vikten av utbildning.”

Pedagogernas administration har ökat dramatiskt under senare år. Det här tar tid från kärnuppdraget som är att undervisa. Vänsterpartiet anser därför elev- och lärarassistenter skulle kunna avlasta lärarna och är positivt till att staten stödjer den här typen av utbildningar.

En intressant sak är att Vänsterpartiet vill avveckla förstelärarreformen. De som har blivit utsedda till förstelärare har fått ett relativt stort lönepåslag som betalas av staten. Vänsterpartiet skriver i motionen:

”Vilka som utsetts har ibland skett på godtyckliga grunder och ofta har inte uppdraget inneburit några nya arbetsuppgifter utan bara ett lönepåslag. Trots att det råder stor politisk enighet om vikten av kollegialt lärande så har förstelärarreformen haft motsatt effekt genom den splittring den skapat i lärarkollegiet.”

Nu har det inte fungerat som Vänsterpartiet beskriver i alla kommuner och i alla skolor. Det finns skolor, i t ex Vänersborg, där det har fungerat bra. Men Vänsterpartiet vill ersätta förstelärarsystemet med andra möjligheter till karriärutveckling. De ska baseras, menar Vänsterpartiet, med tydliga konkreta meriter där undervisningsskickligheten står i centrum.

Vänsterpartiet vill också ha en särskild vuxenlärarutbildning för att höja kvaliteten på vuxenutbildningen samt att regeringen bör utreda möjligheten att ställa högre krav på huvudmännen att:

”möjliggöra fortbildning av obehörig personal inom förskolan till förskollärare och obehörig personal inom skolan till lärare.”

Som sagt, det är bra att Vänsterpartiet lyfter problemen i förskolan och skolan och sätter lärarnas arbetsmiljö i centrum. I min motion här i Vänersborg så har jag gett exempel på hur kommunen som huvudman kan angripa problemet, t ex att införa ett tvålärarsystem och att särskild personal anställs som kan avlasta rektorer och förskolechefer.

Det är viktigt för framför allt de elever med sämst sociala förutsättningar att Vänersborgs kommun satsar på skolan. Tyvärr har inte betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) riktigt insett detta…

Kommunens ekonomi. Och V:s budgetförslag

7 november, 2018 Lämna en kommentar

Onsdagen den 21 november har kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträde. Då är det tänkt att budgeten för 2019 ska behandlas.

I några bloggar har jag beskrivit partiernas olika budgetförslag, förslaget från S+C+MP (”Budgetförslaget”), från M+L+KD (”Budgetförslaget från M+L+KD”) och sverigedemokraternas förslag (”SD:s budgetförslag (1/2)” och ”SD:s budgetförslag (2/2)”). Nu är det dags att redovisa förslaget från Vänsterpartiet.

Men först lite fakta.

Kommunen har gjort stora överskott de senaste åren. Så har t ex en resultatutjämningsreserv kunnat skapas på 50 milj kr, som kan användas de kommande åren. 2017 var en topp i det kommunala överskottet. I bokslutet redovisades då en förbättring av eget kapital med +76 milj kr, vilket innebar ett överskott mot budget med +53 milj. Det var dock en del engångsbelopp med i det bokslutet. I årets, 2018, mål- och resursplan var resultatet budgeterat till +24 milj kr. Kommunfullmäktige beslutade emellertid att tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27 milj och detta finansierades då bland annat från resultatet, vilket nu beräknas bli bara 1,6 milj.

I framtiden ser vi en svårare ekonomisk situation för Vänersborg, skattepengarna tycks inte räcka till för alla de utmaningar som Vänersborg står inför. Det säger i och för sig de styrande med någon slags automatik varje år. Det är ofta ett argument för att hålla tillbaka utvecklingen av verksamheterna och för att få ”fina” siffror i bokslutet, dvs ett så stort överskott som möjligt. Men denna gång ser prognoserna mörkare ut. Ekonomerna räknar med att tillväxten av skatteunderlaget kommer att bromsas upp under nästa år. Det betyder, menar ekonomerna vidare, att ett:

”betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.”

I underlaget (Mål- och resursplan 2019-2021) förväntas kostnaderna åren 2020 och 2021 överstiga skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunens ekonomi inte är långsiktigt hållbar.

Nästa år, 2019, förväntas emellertid intäkterna öka mer än kostnaderna. Resultatet utifrån den budget som S+C+MP har lagt, och som kommunstyrelsen har beslutat föreslå fullmäktige, beräknas till 46 milj kr. Men då är 23 milj intecknade på grund av en förändring i den kommunala redovisningen. Kommunen går nämligen över till komponentavskrivning, vilket innebär att driftbudgeten för underhåll av fastigheter och gator överförs till investeringsbudgeten. Resultatmålet, dvs överskottet, höjs därför från 1 % till 2 % – och 23 milj ”försvinner” från resultatet. Kvar blir ett beräknat överskott på 23 milj.

Det här med procenten kan vara värt en liten kommentar. Det är ”god ekonomisk hushållning” om resultatet uppgår till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det är dock inget lagkrav. Lagen kräver enbart ”balans”, dvs att de budgeterade intäkterna är större än de budgeterade kostnaderna. Det räcker med andra ord med 1 krona i överskott…

Kommunen får sina intäkter från skatter, avgifter och statsbidrag. Avgifterna och skatterna bestämmer kommunen själv och de kan fullmäktige höja eller sänka. (Avgifterna handlar oftast om att kostnaderna för verksamheten ifråga ska gå jämnt upp.) Statsbidragen däremot kan kommunen inte göra något åt – mer än att hoppas att de blir så stora som möjligt. Och hade det blivit en regering (i Sverige) bestående av t ex S och V, så hade de med all sannolikhet blivit större. Nu är det som det är. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och samma belopp 2018. Men från och med 2019 kommer statsbidraget att sjunka… Det minskar till 44 milj – och 2020 minskar det till 38 milj. (Statsbidraget räknas då på antalet kommuninvånare, inte som tidigare på en viktning för andelen nyanlända.) Vad jag förstår så fortsätter det sedan att minska. (Om inte en ny regering vill annorlunda.)

De minskade statsbidragen är ett av kommunens problem – intäkterna minskar. Det andra stora problemet är att nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, står inför stora ”utmaningar”. För BUN:s vidkommande har elevantalet stigit kraftigt de senaste åren, vilket har lett till en mängd ökade kostnader, t ex mer personal, mer skolmat, undervisningsmateriel, IT osv. Dessutom har en mängd moduler hyrts in för att eleverna ska få lokaler att vistas i – och hyreskostnaderna har skjutit i höjden. Inom socialnämnden härrör de enskilt största kostnadsökningarna från köpta platser inom ”Omsorg om funktionshindrade” och ”Individ- och familjeomsorgen”, hemtjänst samt personlig assistans LSS.

En enig barn- och utbildningsnämnd har begärt 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Socialnämnden begär 36,5 milj för nästa år. Även andra nämnder begär mer pengar, dock i betydligt mindre skala. Kultur- och fritidsnämnden begär 1,01 milj, byggnadsnämnden 500.000 kr, samhällsbyggnadsnämnden 600.000 kr och överförmyndarnämnden 300.000 kr. Nämnderna har alltså begärt ungefär 68 milj kr mer år 2019 än vad de fick för år 2018. Det är mycket pengar.

Det kan också tilläggas att löneutvecklingen för hela kommunen beräknas till 62 milj kr för 2019. Det är alltså kostnader som kommunen inte kan påverka.

Vänersborg står alltså inför det klassiska dilemmat – öka intäkterna eller minska kostnaderna.

De styrande i S+C+MP vill, om än inte skära ner (så mycket), så i varje fall stoppa kostnadsutvecklingen. Vilket i praktiken innebär nedskärningar, eftersom de stora nämnderna har sina (lagstadgade) uppgifter klara för nästa år, och de kräver mer pengar. Om inte BUN får dessa pengar har BU-förvaltningen tagit fram besparingsåtgärder som motsvarar ungefär 72 årsarbeten… (Det blir något färre nu, 7-8 stycken, när de styrande har slopat den sociala inkluderingspotten.) Hur socialnämnden ska spara vågar jag inte ens tänka på.

Inte heller oppositionen i form av M+L+KD vill ge nämnderna det de begär. Dessa partier har dock lagt en del förslag som på sikt skulle kunna leda till effektiviseringar i den kommunala verksamheten, utan att det slår mot verksamheterna. (Se ”Budgetförslaget från M+L+KD”.) Och det kan man ju hoppas på, även om eventuella besparingar då ligger i framtiden.

Det som jag saknar, i synnerhet hos S+C+MP, det är en diskussion om vad kommunen ska syssla med, vad kommunen ska prioritera. Är det rimligt att kommunen ska lägga pengar på icke-lagbundna verksamheter, i varje fall i den stora omfattning som sker nu? Jag tänker på arenan (netto 20 milj kr per år), Vattenpalatset (7-8 milj), bandy-VM (400.000+230.000), Bergagården, en flytt av hamnen till Vargön eller Wargön Innovation. Jag säger inte att det är fel (jag röstade t ex själv för Wargön Innovation), men jag efterlyser en diskussion.

Jag kan passa på att flika in att det överlag inte är mycket till samtal och diskussioner som förs över partiblocken i dessa tider. Vänersborgarna förväntar sig kanske, de borde göra det, att partierna i detta kärva ekonomiska läge tillsammans försöker hitta lösningar på kommunens problem. Men det sker inte och ansvaret ligger tungt på de styrande i S+C+MP. Vänsterpartiet har efterlyst en sådan diskussion. Det är också anledningen till att Vänsterpartiet lade fram sitt budgetförslag så sent (inte förrän 31 oktober). Vi ville samtala. Det märks också i den reservation som Lutz Rininsland (V) lämnade efter kommunstyrelsens sammanträde – se ”Reservationer gör sig bättre i klartext”.

Några ord om investeringar.

Vänersborg står inför stora investeringar de kommande åren. Det är ett av de stora problemen i kommunen, ur ekonomisk synpunkt.

Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2019-2021. Den innehåller sammanlagt investeringar för 1.114 milj kr, dvs mer än en miljard(!). (Och då är ändå investeringsbudgeten nerreviderad från 1.551 milj.) Det är t ex 391 milj kr till förskolor och skolor, 126 milj till framtida kök, 58 milj till idrottsanläggningar, 4 milj till särskilda boenden, kretsloppspark 10 milj, VA-investeringar 132 milj och sanering enligt Blåplan (utbyte av gamla rör) 48 milj.

För 2019 planeras investeringar för 397 milj kr. År 2020 planerar kommunen att investera för 380 milj och 2021 för 336 milj. Det innebär att Vänersborgs kommun måste ta nya lån för att finansiera investeringarna. I 2019 års finansieringsbudget planerar kommunen att låna 200 milj kr. Planerade investeringar 2020-2021 beräknas inte heller kunna hanteras inom ramen för skattefinansieringsnivån. I planen för 2021 uppgår kommunens långfristiga lån till 1.135 milj kr.

Hoppsan…

Hur ska Vänersborgs kommun fixa allt det här – verksamheterna och investeringarna? Det finns politiker som på fullt allvar tror att kommunen helt enkelt kan skära ner på kostnaderna. Det tror inte Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att Vänersborg klarar sig utan investeringar. Det finns enligt Vänsterpartiet bara ett sätt – att öka inkomsterna.

Vänsterpartiet vill alltså lösa det klassiska dilemmat, öka intäkterna eller minska kostnaderna, genom att höja skatten.

Vänsterpartiet föreslår i sitt budgetförslag en skattehöjning på 1 krona. Det betyder en ökning av kommunalskatten från 22,21% till 23,21%. Detta innebär en ökning av kommunens intäkter med 70 miljoner. (Uppgiften kommer från Ekonomikontoret, enligt en annan uppgift kan det bli 80 milj.)

En sådan här skattehöjning innebär att om man tjänar 15.000 kr i månaden så får man betala 150 kr mer (varje månad), 20.000 kr/mån 200 kr och 30.000 kr/mån 300 kr.

Är Vänersborgarna villiga att betala detta för barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka? Vänsterpartiet tror det.

Det bästa hade i detta läge varit om partierna hade samlats, samtalat och diskuterat med varandra om hur Vänersborgs ekonomiska situation skulle kunna hanteras på bästa sätt. Och hitta en gemensam lösning.

Ska vi hoppas att de styrande partierna tar initiativ till detta? Eller ska det bli den vanliga munhuggningen partierna emellan i fullmäktige – med en osäker votering som följd?

.

PS. Det sker en komplettering av Vänsterpartiets budgetyrkande i en följande (kort) blogg: ”V:s budgetyrkande: En komplettering”.

Funderingar kring valresultatet

10 september, 2018 3 kommentarer

Det är ingen tvekan – som vänsterpartist i Vänersborg är man besviken idag.

Vänsterpartiet tappade röster, partiet gick från 11,67% år 2014 till 8,8% i gårdagens kommunalval. Det är ingen tröst att detta är en bättre siffra än vad Vänsterpartiet lyckades nå upp till i riksdagsvalet. Vi förlorade ett mandat, dvs en plats i fullmäktige. Och då hänger, vad jag förstår, ytterligare ett mandat löst. Det finns tydligen en del röster kvar att räkna, på onsdag, och då kan förlusten alltså bli ännu större, två mandat.

Vänsterpartiet gjorde däremot ett ganska bra val i själva Vänersborg, i stan. I de tre valdistrikten i centrala Vänersborg fick Vänsterpartiet mellan 11-12% och i övriga stan runt 10%. Det var på landsbygden det gick dåligt, framför allt i dalslandsdelen. Brålanda/Sundals Ryr 4,4%, Siviken/Väne Ryr 5,1%, Frändefors Ö/Vänerkusten 5,5%…

Det är ingen rolig läsning att studera dalslandsdistrikten… Särskilt med tanke på att Vänsterpartiet har arbetat för tågstopp i Brålanda, mot tvångsanslutningar till VA-nätet längs vänerkusten, för Solvarm i Sikhall, för kommunal skötsel av badplatser på landsbygden, badet i Brålanda, bygglov… ”Det är tacken det, sköt er själva då i fortsättningen” var min spontana och mycket kätterska tanke när jag lade mig i natt… Så illa ska det väl ändå inte vara, men visst känns det fortfarande så här dagen efter lite ”tröstlöst”…

Vänsterpartiet gjorde inte heller något lyckat val på Flanaden, 6,1%. Det gjorde å andra sidan inga andra partier heller – förutom då socialdemokraterna som vann en jordskredsseger i distriktet och ”kammade hem” 62,1% av rösterna. Vänsterpartiet har uppenbarligen inte lyckats nå fram till invånarna med utländsk härkomst.

Nä, valet känns som en besvikelse för en aktiv vänsterpartist, helt klart. Naturligtvis måste vi vara självkritiska och se vad som gick fel. Men något i kommunikationen och dialogen är det. Några vill kanske mena att det är budskapet, men det tror jag inte. Kommunalpolitik handlar om så många olika och dessutom väldigt konkreta och ”praktiska” frågor, så det finns inte utrymme för några direkt ideologiska perspektiv.

Valresultatet underlättar inte förutsättningarna för något majoritetsstyre i Vänersborg de kommande fyra åren. Socialdemokraterna har kvar sina 14 mandat, trots att de gick tillbaka 2%, medan ”regeringskollegorna” centerpartiet ligger stilla på 4 och miljöpartiet backar 3% och förlorar hälften av sina mandat. Miljöpartiet hamnar på 2. De styrande partierna kommer att få sammanlagt 20 av fullmäktiges 51 mandat. Och det är inte mycket till ”regeringsunderlag”. Det visade sig till exempel när Gunnar Lidell (M) och minialliansen styrde, eller försökte styra, kommunen 2010-2014.

Det borgerliga blocket står kvar på sina 15 mandat och utgör inget alternativ till det nuvarande styret. Moderaterna tappade ett mandat, som gick till kristdemokraterna. Liberalerna står kvar på sina 3 mandat.

Det var för övrigt en överraskning, i varje fall för mig, att moderaterna backade. De har varit mycket aktiva i valrörelsen, precis som i det politiska arbetet under mandatperioden. De har också, tack vare Gunnar Lidells kommunalrådspost, synts åtskilligt i lokalpressen. Vilket för övrigt inga partier har gjort som inte har sådana poster. Det är, om jag får klaga lite, ett ”demokratiskt underskott”. När TTELA inte ens tar in en enda insändare från vänsterpartister i Vänersborg mitt under brinnande valrörelse i ett viktigt val, så undrar i varje fall jag hur TTELA:s agenda ser ut… (Jag vet att också andra partier har drabbats.)

Valets stora, och egentligen enda, segrare i valet i Vänersborg är sverigedemokraterna. De gick starkt framåt och hela 17,4% av vänersborgarna röstade på dem. Det ger SD 9 mandat i kommunfullmäktige, lika många som moderaterna. Och tappar Vänsterpartiet ett andra mandat på onsdag så tror jag att det också kan gå till sverigedemokraterna.

Orsaken till Ola Wesleys och Kurt Karlssons framgångar torde uteslutande beror på högervindarna och partiets ”invandrarkritiska” ståndpunkter, för att uttrycka det snällt, nationellt. I Vänersborg har de inte åstadkommit mycket, ja de har knappast deltagit i debatterna eller ens i besluten. De har varit tysta och ofta lagt ner sina röster i viktiga frågor. Och jag tror knappast att det är sverigedemokraternas motion om fler grillplatser som har lockat röster…

Det är svårt att se hur en styrande majoritet ska kunna bildas i Vänersborg. Självklart kan de båda blocken hitta fram till ett blocköverskridande samarbete. Intervjuerna i TTELA antyder faktiskt det. (Se TTELA ”Valresultatet Vänersborg”.) En sådan lösning skulle självklart ge en betryggande majoritet med 33 mandat – eller 31 mandat utan miljöpartiet.

Socialdemokraterna kommer aldrig att styra tillsammans med sverigedemokraterna, det är uteslutet. Alternativet att de borgerliga partierna, M+L+KD, ska göra det, dvs styra med sverigedemokraterna, anser jag också vara uteslutet. Även om de borgerliga partierna tillsammans med SD och medborgarpartiet skulle kunna få 26 mandat i fullmäktige och därmed majoritet. Det skulle för övrigt med all sannolikhet innebära att Ola Wesley, troligtvis, skulle bli kommunstyrelsens 2:e vice ordförande…

Det finns egentligen bara ett annat alternativ kvar förutom en ”maxiallians” mellan S+C+MP+M+L+KD för att hålla sverigedemokraterna utanför allt inflytande. Och det är ett samarbete mellan S+C+MP+V+MBP, dessa partier tillsammans skulle få 27 mandat, dvs majoritet. Det tror jag skulle kunna vara lite mer sannolikt, än att minialliansen vill styra med SD. Å andra sidan stängde ju Marie Dahlin (S) kanske lite obetänksamt den dörren i torsdagens TTELA… Dahlin sa ju att välfärdspartiet uppträdde otrevligt mot henne och att vänsterpartisterna inte var hennes ”kompisar”. (Se ”Vilka ska styra Vänersborg efter valet?”.)

I stort sett i varenda annan tänkbar situation än de jag har beskrivit, så kommer sverigedemokraterna att kunna fungera som ”vågmästare” i kommunfullmäktige.

Självklart kan Marie Dahlin styra vidare i minoritet som tidigare och hoppas på att få stöd av t ex V och MBP – eller SD i viktiga frågor. Det har ju Dahlin gjort i 4 år och varför inte fortsätta. Även om det i och för sig har gått ”så där”… Men detta är tror jag det troligaste alternativet. Inte för att det är bra för Vänersborg, men har man styrt i 4 år så vill man nog gärna fortsätta med det… Typ.

Det är som sagt en del röster kvar att räkna. På onsdag eller torsdag får vi se om Vänsterpartiet förlorar ytterligare ett mandat, som då torde gå till sverigedemokraterna eller möjligtvis moderaterna.

Till sist två mindre tankar.

Det återstår också att räkna personröster. När den räkningen är klar kan vänersborgarna exempelvis få se om Carl-Ewert Bergs ”övergång” från centerpartiet till kristdemokraterna är förklaringen till KD:s ökning i kommunen. Vi får också reda på hur personrösterna fördelats inom de olika partierna, t ex inom socialdemokraterna. Har kanske Marie Dahlin fått ”konkurrens” av Dan Nyberg… Det blir onekligen intressant.

Hela 680 ogiltiga röster har förresten avgetts i Vänersborg. Låter inte det konstigt? Jag undrar hur man egentligen lyckas få till en ogiltig röst – stryker man namn på valsedeln?

.

PS. På Facebook fick jag snabbt förslag på en annan styrande partikonstellation, från två ”oberoende” personer:

M-L-KD-C-V

Dessa partier skulle få sammanlagt 24 mandat. Det krävs dock 2 mandat till för majoritet, kanske MBP eller MP?   :)   (kl 20.53)

%d bloggare gillar detta: