Arkiv

Archive for the ‘Nyheter och politik’ Category

Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.

7 februari, 2021 2 kommentarer

Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.

Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025. 

I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:

“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (rsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“

Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:

“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”

Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.

Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.

Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.

Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?

Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)

Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:

“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”

För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:

“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…

Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…

Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…

Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…

Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.

GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:

“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”

Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…

Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.

Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.

Skandalen var ett faktum.

Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…

Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?

En miljon!

15 december, 2020 6 kommentarer

En miljon träffar….

Igår kväll, den 14 december kl 20.23, fick jag min miljonte visning på bloggen.

1.000.000!

Det är lite overkligt. En miljon gånger har människor hittat till min blogg för att läsa om vad som händer i politikens Vänersborg. Den tillströmningen hade jag inte för ett ögonblick förväntat mig när jag gjorde mina första trevande försök att skriva läsligt, informativt och kanske intressant för 10 år och några månader sedan.

Det var efter valet 2010 som jag började, samtidigt som jag lade om min diet. Jag skippade kolhydraterna och började med LCHF. Energin flödade och jag började blogga.

Till en början var jag nöjd om det blev 5-6 stycken som läste vad jag tyckte. Jag menar, hur ofta lyssnar mer än en person på vad du har att säga…? Och när det någon gång blev tvåsiffrigt för något inlägg… Wow, 12 personer har läst mitt inlägg idag. Det var naturligtvis ett stort framsteg.

 Jag fortsatte att skriva, uppmuntrad av att veckan därpå hade ytterligare någon hittat till min blogg. Och månaden efter, ytterligare tre… Jag insåg snabbt att skulle personer som hittat till bloggen återkomma, så måste det hända något ofta – det måste finns nya inlägg att läsa.

Trägen vann. 

Jag fick draghjälp av arenan. Intresset för arenan var stort i Vänersborg. Den dominerade valet 2010 och fick socialdemokraterna att förlora 9 mandat i kommunvalet, från 21 till 12 mandat. Istället dubblerade Vänsterpartiet sina platser i kommunfullmäktige, från 4 till 8 mandat. Och varje blogg jag skrev om arenan lockade fler läsare. Dessutom utvecklade sig ett slags samspel med Vänsterpartiets hemsida, som också uppdaterades ofta. Inläggen kompletterade och lyfte varandra. Tyvärr är V:s hemsida tämligen avsomnad sedan några år tillbaka.

En annan stor politisk händelse skakade om kommunen 2012. Det var då som en stor utredning kring kommunens skolstruktur lades fram. Det blev upprörda känslor i kommunen, allt från Västra Tunhem (Mulltorps skola) till Gestad (Skerruds skola). Och jag skrev… Utredningen analyserades, mötesanföranden refererades, argument dissekerades, partier rosades och inte minst risades. Och fler kommuninvånare hittade till bloggen.

Det har gått lite upp och ner för bloggen under årens lopp. Vid vissa tidpunkter har tillströmningen varit stor, andra gånger har intresset varit mindre. Det har självklart mest att göra med vad som händer i kommunen. Är det politisk stiltje så finns det kanske inte så mycket att skriva om, stormar det så ökar både invånarnas intresse och antalet blogginlägg. Som tur är för en bloggare så tycks det alltid hända något i Vänersborgs kommun – historien tycks kantad av dåliga beslut och skandaler.

Arena Vänersborg har som sagt alltid lockat många läsare, och gör fortfarande. Lite överraskande är att bloggar som handlar om Dalsland tilldrar sig stort intresse. Jag vet inte om det har att göra med min yrkesgärning i Frändefors. Man blev ju ett känt namn i bygden som lärare på Dalboskolan i över 30 år. Och man kom å yrkets vägnar i kontakt med både många elever och vårdnadshavare. Särskilt populära har bloggarna om Solvarm och hans naturhus och Magnus Larssons strider mot kommunen i Sikhall varit. Och finns “Brålanda” med i rubriken till en blogg så är det också ett säkert tecken på att läsare hittar till den. Om vi dessutom ska räkna Ursand till Dalsland så stiger besökssiffrorna ännu mer. Många vill läsa om Ursand och Bert.

Något som också uppmärksammas, det är de bloggar som tar upp kommunens sätt att hantera sina invånare när det gäller byggande, som t ex enskilda VA-anläggningar, bygglov och detaljplaner. Och det finns tyvärr en rik källa att ösa ur –  jag får hur många tips som helst om oförståeliga kommunala beslut. Och fler bloggar i ämnet är på gång…

På sista tiden tycks det som jag har fått en bredare läsekrets. Allt fler läser t ex inlägg om Trollhättans planer på att ta vatten från Vänern, om Kunskapsförbundet Väst, om kommunfullmäktige, Elgärde, om fiskmåsar och Canadagäss etc. Det är kul.

Jag vet inte hur en typisk läsare ser ut. Naturligtvis måste den vara intresserad av politiken i Vänersborgs kommun. Självklart, det är ju bara det jag skriver om. Men sen… En vänsterpartist? Jag tror inte det, så många vänsterpartister finns det inte i kommunen. Socialdemokrat? Knappast. Centerpartist? Nä.

Flera i de styrande partierna gör ibland en grej av att de inte läser vad jag skriver, dock inte alla. Men jag har aldrig förstått varför de måste säga eller skriva om det. Tror de att jag blir ledsen eller sårad? Det är nog mest de själva som missar något. Jag menar, hade Benny Augustsson (S) bloggat, eller Dan Nyberg (S), eller varför inte centerpartister som Mats Andersson eller Annalena Levin, så hade jag självklart läst vad de hade skrivit. Även om jag inte delade deras åsikter. För om jag inte hade gjort det, då hade jag ju missat något som har betydelse i politikens Vänersborg.

Fast jag tror att några i denna kategori läser min blogg “i smyg”…

Det lite underliga är att de flesta som är öppet positiva är, förutom “vanligt folk”, personer som hör hemma bland de borgerliga partierna. Ledande personer från t ex moderaterna eller liberalerna kan högt och ljudligt kommentera något jag skrivit. För att inte tala om när en moderat vice ordförande i kommunfullmäktige berömde min blogg från talarstolen under ett sammanträde…

Men mest “klappar på axeln” får jag av “vanliga” kommuninvånare. Många hör av sig via mail, Messenger eller telefon – det är trevligt. Och ofta får jag uppslag till nya bloggar. Och det är alltid lika roligt att få uppskattande ord om bloggen i affären, på idrottsplatsen eller gågatan etc. Och så blev jag ju intervjuad i P4 Väst den 11 februari tack vare bloggen…

En miljon.

Vad har jag nu för mål? Två miljoner? Hehe, nä… Jag skriver för att det är roligt, för att folk visar uppskattning – och så länge det är på det sättet så fortsätter jag… Oavsett vad vissa partikamrater tycker… Å andra sidan fick jag i söndags några klick från någon i Vietnam…

Öxnered, Mariedal: Överklagandena avslås

14 december, 2020 Lämna en kommentar

Ibland tycks det vara lätt att vara jurist…

Idag fick jag två domar i min hand, en från Mark- och miljööverdomstolen på Svea hovrätt och en från Förvaltningsrätten i Göteborg. I båda fallen handlade det om detaljplaner…

Skaven/Öxnered

Den 19 juni 2019 antog kommunfullmäktige detaljplanen för Skaven och del av Öxnered i Vänersborgs kommun. (Se “Detaljplan Öxnered/Skaven”.) Beslutet togs efter ganska många år av möten, diskussioner, samråd, yttranden, ändringar osv. Många av de boende i området var ändå inte nöjda. Det handlade om infrastruktur, järnvägsövergångar, parkeringsplatser och höjd på hus. (Du kan läsa en del av processen här “Öxnered”.)

Detaljplanen överklagades av 29 personer till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Den 5 juni i år så avslog domstolen överklagandet. Då överklagade 10 av personerna domen till Mark- och miljööverdomstolen. Den 30 november kom beslutet:

“Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”

Mark- och miljööverdomstolen skriver bland annat att det inte finns anledning att betvivla riktigheten i domen och att det inte heller är av vikt för ledning av rättstillämpningen att pröva fallet i högre instans. Det är egentligen samma som Mark- och miljööverdomstolen alltid skriver när den inte ger prövningstillstånd.

Beslutet kan inte överklagas och därmed har, vad jag förstår, den av kommunfullmäktige antagna detaljplanen vunnit laga kraft.

Mariedalskolan

Domen från Förvaltningsrätten i Göteborg meddelades den 9 december. Det var jag som hade överklagat ett beslut av kommunfullmäktige i Vänersborg.

Den 22 maj beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för 2019 för att skapa 3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles vid Mariedalskolan.

Mariedalskolan är Vänersborgs största skola med nästan 500 barn. Trafiksituationen vid skolan är ett stort problem. Det rör sig många barn i området och det är alldeles för stor biltrafik i området. Och för att skapa nya tomter och göra byggnation möjlig skulle en väg, Furuvägen, dras om. Nu går vägen bara upp till Mariedalskolans personalparkering, sedan är det stopp. Det är bara en GC-väg som går vidare från parkeringen. I fullmäktiges beslut ska Furuvägen dels rätas ut och dels bli en genomfartsgata, med ökad trafik som följd. (“Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.)

Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan och det hade inte utretts hur de nya tomterna och den nya vägsträckningen skulle påverka trafiksituationen för alla elever på Mariedalskolan.

Jag avslutade min överklagan till Förvaltningsrätten av fullmäktiges beslut med:

“Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”

Du kan läsa hela min överklagan i bloggen “Överklagan till Förvaltningsrätten”.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet.

Betyder det att t ex den kommande trafiksituationen enligt Förvaltningsrätten blir trafiksäker och att samverkan med Mariedalskolan var tillfredsställande? Nej, så är det inte. Förvaltningsrätten har:

“alltså inte pröva[t] det överklagade beslutets lämplighet”

Förvaltningsrätten har bara prövat om kommunfullmäktiges beslut är lagligt fattat. Och det är det menar rätten. En nämnd har berett ärendet, dvs samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen har yttrat sig och lagt fram förslaget till kommunfullmäktige och kommunfullmäktige har fattat beslutet. Allt enligt Kommunallagen.

Och om det är ett bra och riktigt beslut eller om underlaget är bristande och har dålig kvalitet, som jag hävdade i min överklagan, är ointressant för Förvaltningsrätten:

“Kommunallagen uppställer emellertid inte något krav på beredningens kvalitet.”

Med andra ord, anser kommunfullmäktige att beslutsunderlaget är ok – då är underlaget ok…

Den här domen tog det 1,5 år för rätten att komma fram till… Det känns som om det hade gått att komma till beslut på en kafferast.

Snart lär vi höra hur sprängningarna startar vid Mariedalskolan, sedan kommer maskinerna och lastbilarna och när allt är färdigbyggt kommer personbilarna… Jag hoppas att samhällsbyggnadsförvaltningen samverkar med Mariedalskolan för att göra trafiksituationen så smidig och säker som möjligt för alla elever och all personal både under exploateringen och efteråt.

Det kan kanske vara bra att ha samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklunds (MP) ord från fullmäktigedebatten i minnet (se “Vad sa politikerna om Mariedal?”):

”… jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång. … skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!

11 december, 2020 3 kommentarer

Sent under eftermiddagen nåddes jag av nyheten att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen idag fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik!

Wow!

Det blir verklighet – Brålanda får sin tåghållplats. Tågen mellan Karlstad och Göteborg ska stanna i Brålanda! Och restiden till Göteborg hamnar under timman…

Det är stort. Det blev ingen tomteparad i Brålanda i år, men tomten kom ändå…

Det kommer att betyda oerhört mycket för Brålanda. Samhället kommer att ha alla förutsättningar att växa. Det kommer att gå att på ett snabbt och enkelt sätt pendla till både Trollhättan och Göteborg, och varför inte till Karlstad. Och Norge! Nu gäller det bara att Vänersborgs kommun påskyndar arbetet med detaljplaner, bostadsbyggande, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och ordnar ny mark för företag och handel. Och självklart, kommunen måste snarast påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering – en ny ringled för att leda genomfartstrafiken förbi Storgatan och tätorten inte att förglömma.

Det dröjer dock fortfarande några år innan tågen stannar. Målbilden talar om typ sista året inom perioden, dvs kring 2028. Jag vet inte om det finns någon möjlighet att påskynda processen. Kanske, kanske inte.

Tyvärr kom inte tomten till Frändefors, i varje fall inte idag. Kollektivtrafiknämnden fattade inte något beslut om att tågen ska stanna i Frändefors. Jag vet inte hur nämnden tänker där.

Men vi får glädjas åt det som finns att glädjas åt – tågen ska stanna i Brålanda!

Tomten kom tidigt.

Olagligt hyresbeslut om IFK!

8 december, 2020 1 kommentar

Den 18 november fattade kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S) ett beslut alldeles på egen hand. Han fattade ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén själv fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt på sin plats enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Noréns (S) ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK skulle således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det var en sänkning av hyran med nästan 80%…

Det hör till saken att ett antal föreningar, ganska många, tidigare hade skrivit till kommunen och bett om en tillfällig reduktion av hyrorna så här i coronatider. De fick nej av kommunledningen. Och sedan gick alltså kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande och beslutade på egen hand om en tillfällig hyressänkning för bara IFK Vänersborg – på nästan 80%… (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

Wow!

Kommunstyrelsens avgående 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) överklagade Noréns beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Lidell menade att ordförandes beslut om hyressänkningen inte var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande, så var det inte heller lagligt för ordförande Norén att fatta beslutet.

Lidell motiverade i sin överklagan varför beslutet inte var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

Det finns lite mer bakgrund och argumentation i Lidells överklagande, men egentligen inte mer som styrkte själva grunden för överklagandet. (Du kan läsa mer om överklagandet här: “Lidell överklagar!”.)

Ibland, men sällan, maler de juridiska kvarnarna snabbt. Idag kom Förvaltningsrättens dom. Det skriver TTELA om på sin hemsida. (Se “IFK får betala full hyra ändå”.)

“Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”

Så börjar rättens dom. Det innebär att den förklarar ordförande Noréns beslut som olagligt och därmed ogiltigt. Gunnar Lidell fick alltså rätt.

Efter att domen har förkunnats motiverar Förvaltningsrätten domen. Rätten inleder med att sammanfatta händelseförloppet, därefter återger rätten innehållet i överklagandet. Sedan kommer kommunens yrkande. Kommunen försvarar Hans-Peter Noréns ordförandebeslut. Så klart, det gör “kommunen” alltid.

Kommunen menar att IFK Vänersborg på grund av publikrestriktionerna under coronan inte utnyttjar allt utrymme i arenan under en match. Och att IFK därför inte borde betala hyra för dessa ytor. Det är ju dock inget försvar för att ordförande har tagit ett beslut på egen hand. Det var ju inte själva hyresnivån som Lidell överklagade.

Kommunens andra argument lyder:

“Det stämmer att det inte står något i protokollet om ett mer formellt uppdrag från nämnden.”

Men så menar kommunen att:

“uppmaningen att samråda med kommunstyrelsens presidium gavs muntligt till presidiet av kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”

Jag har aldrig varit med om att kommunen fattar muntliga beslut vid sidan av protokollet. Så kan det inte, så får det inte gå till. Ett mycket märkligt försvar av ordförandebeslutet. För övrigt har det inte med motiveringen till Lidells överklagan att göra.

Två argument för Norén som ligger utanför grunden för överklagan, om att beslutet inte var “brådskande”. Ingen bra början på försvaret…

Och så förklarar kommunen hur ordförande Norén såg på samrådet med kommunstyrelsens presidium. Lidell skrev ju faktiskt vad han ansåg om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Kommunen pratar om muntliga kontakter, telefonkontakter, lite hörsägen och typ förutsätta saker. Men det spelar ingen roll. Det var inte bristen på samråd med kommunalråden som Lidell överklagade. Jag förstår egentligen inte – tre argument framförs av kommunen och inget har med grunden för överklagandet att göra.

Men sedan kommer faktiskt argument för att Noréns beslut var så brådskande att det inte gick att invänta nämndens beslut. Anledningen var, skriver kommunen:

“att fem av IFK Vänersborgs elitseriematcher 2020 skulle hinna genomföras innan kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december. Ordförande bedömde att ärendet skulle behandlas som ett brådskande ärende, eftersom föreningen annars skulle försättas i ett läge där den inte hade underlag för att fatta beslut. Att föreningen skulle leva i ekonomisk ovisshet angående en kostnad om 72.745 kronor ansågs inte lämpligt.”

IFK skulle inte ha “underlag för att fatta beslut” och skulle “leva i ekonomisk ovisshet” – det var argumentet.

Ja, en sak kan man ju i varje fall konstatera, Norén hade inte kommunens perspektiv eller likställighetsprincipen (att behandla alla kommuninvånare lika, i detta fall alla föreningar) framför ögonen när han fattade sitt beslut. Och ärligt, är det inte kommuninvånarnas och skattebetalarnas bästa man ska ha framför ögonen som förtroendevald – och inte IFK Vänersborgs…? Fast det är klart, tittar man på socialdemokraternas historia i Vänersborg kan man ju undra…

Förvaltningsrätten anser inte att:

“ärendet varit så brådskande att ordföranden i nämnden varit behörig att fatta det överklagade beslutet. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt och ska redan på denna grund upphävas.”

Förvaltningsrätten anger tre skäl till domen:

“Förvaltningsrätten konstaterar att det sedan våren 2020 har funnits restriktioner vad gäller publik vid sportevenemang. Frågan om hur arenan skulle kunna att komma tas i anspråk med hänsyn till gällande restriktioner och en eventuell sänkning av hyran vid bandymatcherna kan således inte anses vara en nyligen och hastigt uppkommen fråga.”

Det är det svårt att argumentera mot…

“Förvaltningsrätten utgår även ifrån att bandymatcherna varit planerade i god tid, eftersom det är fråga om idrottsutövning på elitnivå.”

Och som tredje och sista argument:

“Därtill har kommunen även möjligt att fakturera IFK Vänersborg för hyran efter att kultur- och fritidsnämnden haft sitt ordinarie sammanträde i december.”

TTELA-sporten skriver i eftermiddag om domen. Vad jag förstår så har redaktionen inte alls varit i kontakt med Hans-Peter Norén (S) eller Gunnar Lidell (M), vilket jag kan tycka vara lite märkligt. Däremot intervjuas (som vanligt) IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson. Och vad han anser är ganska givet. (Se TTELA “IFK får betala full hyra ändå” och min blogg “Lidell överklagar!”.)

TTELA drar slutsatsen att IFK Vänersborg nu ska betala full hyra för arenan, även för de matcher som redan har spelats. Jag är inte säker på att det blir så, men det är det svårt att uttala sig om. IFK har ju egentligen ingått en överenskommelse, ett avtal i god tro med Vänersborgs kommun. Om det sedan visar sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande begick en olaglig handling kan ju inte IFK vara ansvarig eller ta konsekvenserna av det. Det borde ju vara en “inre kommunal angelägenhet”…

På fredag, den 11:e, sammanträder kultur- och fritidsnämnden. Antagligen kommer det att klarna då. Det är väl bara att hoppas att nämnden har kommunallagens likabehandlingsprincip framför ögonen – att alla kommunens medlemmar ska behandlas på samma sätt. Det betyder att om IFK Vänersborg får en sänkt hyra så ska alla andra föreningar också få det.

Och det hade kommunen haft råd med – om den hade använt en del av det stora överskottet på grund av alla oväntade statsbidrag för coronan. 173 miljoner…

KS (1): Upplösningen!

2 december, 2020 Lämna en kommentar

Idag sammanträdde kommunstyrelsen för sista gången detta coronaår. Alla ledamöter uppmanades att vara hemma och delta på distans. Väldigt många följde uppmaningen, dock inte alla. Ganska många vandrade som vanligt till de olika rummen i kommunhuset på Sundsgatan.

Distansmöten

Inställningen bland de styrande partiernas ordförande har onekligen förändrats en del sedan i våras. Och då tänker jag naturligtvis i synnerhet på den attityd som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) visade när han överklagade Kunskapsförbundet Västs möte på distans. Deltagande på distans från t ex hemmet fanns inte på kartan. Det var typ otänkbart. Det syntes också tydligt i svaren på de många interpellationer jag ställde. (Se t ex “Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO”.)

Sedan tycks det som om det har varit kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har ändrat uppfattning. Det verkar vara han som har lett förändringen, och utvecklingen. Men det är väl så att socialdemokrater är mer positiva till utveckling och framåtskridande än sina allierade i centerpartiet. Nu hoppas jag bara att Augustssons utvecklings- och framtidsoptimism lyckas smitta av sig på kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin, tillika centerpartist. Kanske lyckas han övertala Levin att också ordna “sina” möten med kommunfullmäktige på distans. Det är nämligen helt möjligt. Gunnar Lidell (M) berättade till exempel att Västra Götalandsregionens fullmäktige sammanträdde i måndags och tisdags denna vecka – på distans. Samtliga 149 ledamöter och omkring 20 ersättare deltog hemifrån eller från något annat ställe. Det var bara ett fåtal personer i presidiet som var på “riktig” plats.

Lunddala

Två etiska dilemman fick sin upplösning idag. Eller vad man ska säga. Det ena dilemmat diskuterades knappast alls, och särskilt inte utifrån något etiskt perspektiv. Det var ärendet ”Granskning – Ändring av detaljplan nr 341 Rånnum 10:58, Metallurgen 6 (Lunddala servicebostäder)”. (Se “Detaljplanedilemma 1: Lunddala”.)

När ordförande Augustsson släppte ordet fritt så var det ingen som begärde ordet. Det brukar vara ett typiskt tecken på ett rutinärende. Alla väntar bara på att klubban ska falla för beslut, all diskussion är överflödig typ. Jag begärde ordet, vilket inte är helt ovanligt…

Jag försökte ganska kort förklara dilemmat, att det var två rättmätiga intressen som stod mot varandra. Jag förklarade sedan att jag tänkte avstå från att delta i beslutet och frågade ordförande om han tillät att jag lämnade en protokollsanteckning. Det är nämligen ordförande som bestämmer om protokollsanteckningar. (Ordförande Augustsson brukar oftast vara generös med att tillåta sådana.) I protokollsanteckningen beskrev jag mitt ställningstagande, eller avsaknad av. Jag läste också upp den för de närvarande.

Då utbröt en diskussion om formalia och juridik – hade jag rätt att agera så? Fick jag lämna en anteckning om jag inte deltog i beslutet? Fick jag överhuvudtaget yttra mig?

Flera ledamöter liksom ordförande Augustsson och juristerna engagerade sig. Ett tag verkade det som om det inte var ok. Då sa jag, att i så fall skulle jag rösta nej till detaljplanen. Och istället lämna in min protokollsanteckning som reservation. Det kan nämligen ingen hindra, den rätten ger kommunallagen alla ledamöter. Till slut lästes delar av kommunallagen upp och Benny Augustsson (S) avgjorde frågan – det var ok att avstå från att delta i beslutet och lämna in en protokollsanteckning. Så då gjorde jag det.

Det var i och för sig en intressant diskussion, men det var en besvikelse att ingen ville diskutera dilemmat, dvs sakfrågan. Det är sådant vi politiker borde diskutera. Om inte, kan vi egentligen lämna över beslutanderätten till experter och tjänstemän…

Det var bara Göran Svensson (MBP) som deklarerade att han tänkte rösta nej till detaljplanen. Svensson hade dock en helt annan ingång i frågan än etik och moral. Han ansåg att äldreboenden bara ska byggas i en våning av säkerhetsskäl.

Det blev ingen votering. Det var ingen annan än Göran Svensson och jag som hade synpunkter på detaljplanen.

Besviken på att dilemmat inte fick någon egentlig lösning? Jäpp.

Protokollsanteckning Lunddala

Min protokollsanteckning:

“Lunddala servicebostäder – grannarna på Trastvägen?
Det är ett dilemma. Två rättmätiga intressen står mot varandra.
Å ena sidan behövs det en bättre boendemiljö för de äldre samtidigt som det behövs fler platser.
Å andra sidan är det grannarnas på Trastvägen intressen. Visst har detaljplanen tagit viss hänsyn till grannarna, men inte fullt ut. Ljusförhållandena under året kommer att bli annorlunda, och sämre. Istället kommer husväggen på över 80 meter och två våningar att få en massa fönster och kanske också balkonger där människor kan sitta och titta ner i trädgårdar och vardagsrum.
Det borde finnas möjlighet att bygga på Lunddala så att alla blir nöjda. Jag vet att de boende har både idéer och skisser på hur det skulle kunna se ut. Jag hoppas att byggnadsnämnden och förvaltningen får ta del av dessa, studerar dem och försöker hitta en bättre lösning på dilemmat än det föreliggande förslaget.”

Brännjärnet

Det andra dilemmat hade titeln “Antagande av yttrande över granskningshandlingar för detaljplan för Brännjärnet 1 m fl Vänersborgs kommun”. Bakgrunden till hela ärendet, argumenten, de etiska aspekterna och själva dilemmat i ärendet redogjorde jag utförligt för i bloggen igår. (Se “Detaljplanedilemma 2: Brännjärnet”.)

Det var mer av diskussion kring den etiska aspekten än i det föregående ärendet. Ändå var det relativt få som yttrade sig. Det gör det lite svårt att avgöra huruvida voteringen senare var ett resultat av medvetna etiska ställningstaganden eller bara lojalitet gentemot partilinjerna.

Den sidan som så att säga ville säga nej till detaljplanen anfördes av Gunnar Lidell (M). Ja, egentligen var det bara Lidell som argumenterade. Henrik Harlitz (M) upprepade väl egentligen endast Lidells argument, medan någon annan yrkade bifall till den borgerliga “oppositionens” avslagsyrkande. Jag kan inte säga att det var några andra argument än de som jag anförde i gårdagens blogg. Det handlade alltså om att regler är regler och om vad som skulle hända om kommunen accepterade regelöverträdelser – typ att andra invånare tog efter och också började bryta mot reglerna.

Här tyckte jag att Dan Nyberg (S) hade ett bra inlägg, som delvis gav en annan vinkling på “den andra sidans” argument, dvs den sida som var positiv till planen.

Förutom att Nyberg sa att han delade min “ingång i ärendet” så anförde Nyberg följande:

“Jag är inte orolig som Lidell för vad andra ska göra. Varje ärende måste betraktas för sig. Jag har tidigare varit ordförande i byggnadsnämnden och vi korrigerade flera gånger kartan till verkligheten. Vi har ändrat detaljplaner och fastighetsägare har fått betala förhöjd avgift för bygglov.”

Med andra ord, David på Brännjärnet har inte behandlats på något annorlunda sätt än andra. Så här har byggnadsnämnden hanterat ärenden många gånger tidigare. Det är rutin. Dan Nyberg tyckte också att det var lite märkligt att medan kommunen jobbar på att förbättra företagsklimatet, så jobbar moderaterna på att försämra det… Och det kan jag väl i och för sig hålla med om, men det var kanske inte ett argument om det etiska dilemmat.

Ordförande Augustsson (S) hade inlett diskussionen. Han sammanfattade ärendet och fick med flera argument för att uttala sig positivt om detaljplanen. Det nya med Augustssons argument var att det etiska dilemmat (han uttryckte det dock inte i de termerna) redan hade avgjorts i fastighetsutskottet (samhällsbyggnadsnämnden) och i byggnadsnämnden. De hade ju beslutat om att kommunens mark skulle säljas och att en ny detaljplan skulle upprättas – som anpassade planen till verkligheten. Det skulle inte kommunstyrelsen diskutera och ta ställning till idag. Augustsson menade att kommunstyrelsen “bara” skulle uttala sig om själva detaljplanen, inte dilemmat.

Själv pratade jag en del. Men upprepade mest en del påståenden från gårdagens blogg. Som svar till Lidell tyckte jag att man skulle inta fastighetsägarens, Davids, perspektiv. För honom är tjänstemän, förvaltningar, nämnder och politiker representanter för “kommunen”. Som invånare är alla dessa kontakter desamma – de är “kommunen”. Säger en tjänsteman på byggnadsförvaltningen en sak, så är personen helt enkelt en företrädare för “kommunen”. Och så tror jag också att de flesta invånare uppfattar det. Tjänstemän och politiker talar samma språk och är överens, de representerar “kommunen”. Hur skulle det kunna vara annorlunda?

Och nu har flera år gått. David har blivit lovad att få köpa marken, få en ny detaljplan, bygga nytt osv – om han gör sin del av avtalet. Och det har han gjort, och det tycker också “kommunen” att han har gjort. David har ju bland annat betalat över 200.000 kr… Då kan inte “kommunen” i form av kommunstyrelsen, menade jag, helt plötsligt vända på kuttingen och säga nej. David måste väl kunna lita på “kommunen”? Invånarna måste väl kunna lita på “kommunen” och de besked som “kommunen” ger?

Det är inte ofta som socialdemokrater i kommunen öppet säger att de håller med mig, men då blir det desto mer glädjande när de gör det. Och jag höll med dem, vilket jag också sa. Och det är inte heller så vanligt.

Votering Brännjärnet

Om inte dilemmat avgjordes på sammanträdet, eller gjorde det det?, så avgjordes i varje fall ärendet. Det slutade med en votering. På ena sidan stod den borgerliga “oppositionen”, dvs M+L+KD, och på den andra de styrande partierna, dvs S+C+MP. Det betydde 4 för de borgerliga och 6 för de styrande. Sverigedemokraterna sa inte ett ord i debatten, men de röstade med de borgerliga – 6-6. Göran Svensson (MBP) röstade med de styrande och James Bucci (V) med de borgerliga – 7-7.

Jag stod på “Davids sida” och var således positiv till detaljplanen. 8-7.

Anm. Det är den 1:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

Budget, BUN, centern, SD, Rösebo och Mulltorp

17 november, 2020 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder ett decimerat “corona-fullmäktige”. Mötet börjar redan kl 13.00 och kan ses live på Vänersborgs hemsida – klicka här.

Budgetbeslut

Sammanträdet börjar tidigt eftersom det ska fattas beslut om budgeten för nästa år – och det brukar ta tid. Det kommer emellertid inte att göra det imorgon, det är helt säkert. Och det beror inte bara på att två av de traditionella “långpratarna” på grund av covid-19 inte deltar… Det ryktas nämligen att mitt antagande för en knapp månad sedan om ett 6-partiförslag var riktigt, och att förslaget kan ligga på fullmäktiges bord  imorgon. Jag skrev, efter att ha läst budgetförslaget från den borgerliga oppositionen, M+L+KD (se “Det borgerliga budgetförslaget”):

“Det ger inte mycket pengar tillbaka, om man satsar en hundralapp på att S+C+MP och M+L+KD i slutändan enas kring en gemensam budget.”

Och så lär det bli, S+C+MP+M+L+KD kommer att lägga ett gemensamt budgetförslag. Och det är nog lika bra att de sex betongpartierna gör det, förslagen är ju till förväxling lika.

Det måste kännas skönt för alla i betongpartierna. En sådan stor majoritet av fullmäktiges ledamöter kan ju inte ha fel. För är det så att alla dessa politiska representanter tycker att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner nästa år, så måste de ju ha rätt. Eller? Och då behöver ingen bekymra sig om det lilla Vänsterpartiets budgetförslag – som vill tilldela barnen och eleverna, de äldre och sjuka de pengar de behöver nästa år…

Partierna behöver knappast ens försvara att kommunen har 50 milj kr i den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som skulle kunna användas om “något går fel”. Eller varför inte kommunledningen tog tag i frågan om sociala fonder. Och fattade ett snabbt beslut om att avsätta pengar till dessa från det extrema överskottet i år på beräknade 173 miljoner kronor… (Orsaken var statsbidragen till kommunen som coronastöd och som felbedömda, förmodade skatteintäktsförluster.) Eller varför man inte bör minska det beräknade överskottet (“vinsten”) nästa år på 47 miljoner, så att det “bara” blir t ex 20 milj kr, som Vänsterpartiet vill. (Då får också kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden lite extra pengar.)

Det måste kännas skönt att slippa ta dessa diskussioner. Och samtidigt slänga in en brasklapp med ett litet hopp – om att staten nästa år återigen ska pumpa in statsbidrag till kommunerna. TTELA skriver idag om hur de styrande resonerar. (Se “Kommunpolitikerna räknar med att staten räddar nämnd”.)

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) säger nämligen till TTELA att mycket talar för att socialnämnden får nya statsbidrag nästa år:

“Då får vi 17,5 miljoner kronor till.”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säger i samma artikel:

“…får vi ett statsbidrag till socialnämnden för äldreomsorgen.”

Det har inte fattats några beslut om extra statsbidrag i riksdagen. Därför kan man inte heller lägga in statsbidragen i budgeten. Det säger Nyberg – och det är självklart. Men det gör de styrande partierna tydligen ändå:

“Fast det är precis vad de flesta partier ser ut att göra.”

Skriver TTELA:s reporter.

Jag hoppas också att staten betalar ut större statsbidrag nästa år. Men inte kan ett ansvarsfullt kommunalt styre och borgerlig opposition lägga en budget som kallt kalkylerar med att det ska “regna manna från himlen”. Det är synnerligen anmärkningsvärt – besluta om en budget utifrån önsketänkanden och förhoppningar. Fast det är klart, det vore inte första gången det fattas sådana beslut i Vänersborg…

För Vänsterpartiet är det självklart att socialnämnden ska få de pengar den behöver, och kommer det sedan extra statsbidrag kan socialnämnden använda de pengarna också, eller också kan de läggas till kommunens resultat.

Centerpartiet

Artikeln i TTELA handlar om socialnämnden, som alltså måste spara 21,8 miljoner kronor nästa år om det inte kommer några extra statsbidrag. Barn- och utbildningsnämnden behöver inte spara lika mycket, “bara” 7,7 milj kr. Även om barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) och nämndens blivande ordförande Bo Carlsson (C) inte vill låtsas om detta i dagens insändare i TTELA. (Se “Centerpartiets glesbygdspolitik: Att till vilket pris behålla byskolor”.)

Andersson och Carlsson ger ett tydligt exempel på hur man genom att utelämna väsentliga och avgörande fakta kan förmedla en felaktig bild till läsarna. Nämligen bilden av att de styrande partierna satsar fullt ut på kommunens barn och elever.

De båda centerpartisterna svarar på en insändare från “Två insiktsfulla akademiker”. Den ska jag inte kommentera, det finns alltför mycket att säga om den. De två centerpartisterna återger i svaret helt korrekta fakta om barn- och utbildningsnämnden.

De skriver att nämnden fick 15 milj kr år 2020, att nämnden får ytterligare ca 5 milj kr nästa år (det är för ökade hyror på bland annat Silvertärnan, men det skriver de inte) och täckning för nästa års löneförhöjningar. (Detta har jag redogjort för i bloggen “De styrandes budgetförslag”.)

De här sakupplysningarna är alltså helt korrekta och de redovisas, menar Andersson och Carlsson:

“för att skapa en insikt”

Den svenska vittneseden, som vittnen i rättegången får svära, slutar:

“…jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Det där med att “förtiga” är intressant. I domstolen ljuger man om man som vittne utelämnar fakta. Och det är faktiskt precis vad Andersson och Carlsson gör i insändaren. De nämner inte att  nämnden behöver ytterligare 7,7 miljoner för att upprätthålla den verksamhet som nämnden har i år, med betoning på upprätthålla. Det handlar inte om att förbättra verksamheten, öka kvaliteten eller så. Utan dessa miljoner, som alltså inte finns med i budgetförslaget, så väntar personalminskning, större klasser, större barngrupper och/eller minskat öppethållande på förskola och fritidshem etc…

Fackförbunden avvisar som bekant också Anderssons och Carlssons, Nybergs och Augustssons med fleras budgetförslag och skriver i sitt ställningstagande (se “Fackens syn på budgetförslaget”):

“Det yttersta priset tror vi de svagaste i samhället får betala, till exempel de barn som inte får den hjälp de ska eller brukare på boende som inte får det stöd de behöver.”

Antagligen hoppas Mats Andersson och Bo Carlsson att barn- och utbildningsnämnden, liksom Nyberg och Augustsson för socialnämnden, också ska få ökade statsbidrag.

Vänsterpartiets representanter i barn- och utbildningsnämnden skickade i söndags in en insändare till TTELA om budgetförslagens konsekvenser för förskola/skola. Där utvecklade vi argumenten ytterligare för nödvändigheten av mer pengar till barn- och utbildningsnämnden. Vi får hoppas att TTELA publicerar den. (Annars får jag publicera den här på bloggen.)

Sverigedemokraterna

Vi får se om insändarskribenterna Andersson (C) och Carlsson (C) återkommer i tidningen när deras slirande på sanningen uppenbaras för allmänheten. Vem vet, kanske gör TTELA en särskild artikel om det där med politiker och sanningen. Som tidningen gjorde med anledning av Anders Strands insändare häromveckan. (Se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”)

I gårdagens TTELA intervjuades ju SD:s gruppledare Anders Strand (se “Sverigedemokraterna förstod inte vad man röstade på”) – och TTELA sammanfattade:

“När förslaget om att spara pengar var uppe i barn- och utbildningsnämnden ställde sig Sverigedemokraterna på den sidan som ville stänga skolorna i Rösebo och Mulltorp. Men partiet förstod inte vad man röstade på.”

Ska man skratta eller gråta?

“…partiet förstod inte vad man röstade på.”

TTELA skriver inte detta för att på något sätt raljera och vara elak. Strand själv säger nämligen i artikeln:

“underlaget var för otydligt. Jag har läst handlingarna, att förstå politiska dokument kan vara svårt.”

Det hör till saken, som TTELA också helt riktigt noterar, att alla andra partier, oavsett om de var för eller emot en nedläggning, insåg vad förslaget innebar.

Tänk om skolorna i Mulltorp och Rösebo skulle bli nedlagda, därför att sverigedemokraterna inte läste eller förstod handlingarna…

Jag undrar vilken slutsats alla som röstade på SD i valet 2018 drar…

Mulltorp och Rösebo

Och till sist kort om skolorna i Rösebo och Mulltorp.

I ovanstående blogg (se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”) skrev jag varför jag inte tror att skolorna i Rösebo och Mulltorp kommer att läggas ner. Och definitivt inte på fullmäktige imorgon. Och det understryks nu av att samtliga betongpartier har kommit överens om ett gemensamt budgetförslag. Det betyder att till och med den borgerliga oppositionen har släppt kravet på nedläggningar – i varje för nästa år.

En hel massa politiker har de senaste dagarna fått mail från både Mulltorp och Rösebo. I Mulltorp har 732 personer skrivit på en protestlista för att:

“Stoppa nedläggningen av Mulltorp skolan!”

På namnlistan, som bifogats, utvecklar flera varför de har skrivit på. Det är intressant läsning.

Det är likadant från Rösebo. Där har 734 personer skrivit på en motsvarande lista:

“Rädda Rösebo skola – Vänersborg äldsta skola”

Det känns bra att kunna konstatera för alla vårdnadshavare att deras kamp för att behålla sina skolor har gett resultat. Nu kan vi bara hoppas att alla vårdnadshavare och elever ska ta strid för att förskolorna och skolorna i Vänersborgs kommun får de ekonomiska medel som krävs för att de ska kunna uppfylla de uppdrag som Skollagen och Läroplanerna har gett dem…

De styrandes budgetförslag (2/2)

25 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna (S), center- (C) och miljöpartiet (MP), har presenterat sitt budgetförslag för nästa år, 2021. I en blogg i fredags skrev jag om den “allmänna” delen av förslaget, dvs om de förutsättningar, regler etc som egentligen gäller som “bakgrund” för alla partiers budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)

Det börjar alltså dra ihop sig för det stora budgetbeslutet. Onsdagen den 18 november är det dags, då ska fullmäktige bestämma hur pengarna ska fördelas nästa år.

De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2019… (Och 2019 från budgeten 2018…)

Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.

Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.

Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 47 milj kr. Det kan vara bra att veta.

I förslaget till budget för 2021 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

BUN föreslås få en budgetram på 834,3 milj kr. Det är en ökning jämfört med 2020. Nämnden får 5,2 milj kr till ökade kostnader som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Och det är ju bara att tacka och ta emot för BUN. Men det är ett tillskott som försvinner direkt ut från BUN och till (största delen) samhällsbyggnadsnämnden i form av hyror. Pengarna kan inte användas i verksamheten.

Nämnden får också 12,7 milj kr som kompensation för löneökningar. (En sådan får alla nämnder.) Det är samma som med de ökade hyrorna, det är bra att nämnden slipper betala ur “egen ficka” (som faktiskt sker i många kommuner), men det är inga extra pengar till barnen eller eleverna.

2,7 milj kr försvinner ur budgeten på grund av att internräntan sänks från 1,5% till 1%. Detta gäller för övrigt också alla nämnder. Det är ett nollsummespel, men innebär att kostnaden för nya investeringar blir lägre när räntan sänks. Det kan också nämnas att de 15 milj kr som BUN fick i år är ramhöjande, dvs BUN får pengarna även de kommande åren. Men som sagt, BUN fick dem i år så det blir ingen höjning nästa år jämfört med i år…

I förslaget påpekas att:

“de aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår således inte i mål- och resursplan 2021‐2023.”

Jag är inte säker på vad det här är för pengar eller hur mycket. SKR skrev i varje fall så här i ett cirkulär den 22 september:

”Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.”

Vänersborg får mindre än 0,5% av 800 milj, dvs ungefär 3,5 milj kr extra år 2021. Det är inte mycket att komma med….

BUN får inte de pengar nämnden behöver. Nämnden får inte de 2,6 milj kr som den räknade med för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan hade ytterligare 7,7 milj kr behövts för ökade kostnader för fler barn och elever. Det tycks inte heller som om nämnden får full kompensation för de ökade hyreskostnaderna, 1 milj saknas. Besparingarna, som nämnden tvingas vidta, kan också leda till minskade statsbidrag på ca 36 milj kr… Dessutom minskar bidragen från Migrationsverket med 6 milj kr…

Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Igen. De styrande satsar inte på förskolan eller grundskolan. De skjuter inte till några extra resurser för t ex mindre barngrupper, fler lärare eller förbättrade resultat i skolan. Jag påminner mig att konsultföretaget Public Partner i sin genomlysning skrev:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen.”

Om de tre styrande partiernas budgetförslag får majoritet i kommunfullmäktige så ställs BUN inför nedskärningar. Det kommer säkerligen att innebära lägre personaltäthet, större klasser och barngrupper, sämre arbetsmiljö för både lärare och elever, högre sjukskrivningstal, sämre kunskapsresultat osv. Det kommer också att kunna leda till nedläggning av skolor, nedläggning av Lanternan, dvs “nattiset”, minskat öppethållande på förskolor och fritidshem osv. De styrande partierna har emellertid skrivit in i förslaget att:

“Eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut.”

Det betyder att en nedläggning av Mulltorp och Rösebo måste upp i fullmäktige som ett eget ärende och beslut. Vilket skulle ha skett ändå, utan denna pekpinne. Och sedan går de styrande in i barn- och utbildningsnämndens domäner och vill att kommunfullmäktige ska bestämma att:

“Barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska även fortsättningsvis tillgodoses.”

Det betyder att partierna vill att Lanternan ska finnas kvar. Det vill i och för sig jag också men det innebär att BUN tvingas spara på något annat. Kunde inte de styrande istället gett nämnden lite mer pengar till Lanternan…?

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nästa år passerar nämnden den magiska miljardgränsen. Nämndens budgetram föreslås fastställas till 1.005.066.000 kr. Om det blir tillfälligt eller inte återstår att se. Nämnden får nämligen ett tillfälligt tillskott på 4 milj kr 2021 och 2022 Medlen ska användas för att bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen. Det hoppas de styrande ska leda till att kostnaderna för försörjningsstöd (“socialbidrag”) minskar. Och det hoppas vi väl alla. Tanken med satsningen är helt klart positiv.

Den budget som föreslås socialnämnden kommer inte att räcka på långa vägar. Socialförvaltningen skulle behöva ytterligare 17,8 milj till försörjningsstöd och 4 milj kr till flyktingmottagning. Nämnden får inte dessa pengar. Och nämnden får inte heller spara genom att avveckla arbetsmarknadsenheten (läs: flytta enheten). Förvaltningen beskriver även de svårigheter som finns att spara mer i verksamheterna, eftersom stora “effektiviserande” åtgärder redan vidtagits under de senaste åren inom t ex äldreomsorgen, personligt stöd och omsorg.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Det är bra, men, som med BUN, det är ju inga pengar som går till verksamheten. Det gör däremot 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir något mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…

Vi ska också komma ihåg att Kultur- och fritidsförvaltningen skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr. Men förvaltningen äskade inte dessa pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav var, och är, stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den budgetram som kommunstyrelsen föreslog i våras.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går tydligen pengar med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en utökning av budget med 1,3 milj kr. Pengarna ska gå till:

“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”

Nämnden föreslår att den får höja avgiften för VA-taxan (brukningsavgift) med 10% (i år höjdes taxan med 10%) och anläggningsavgifterna med 5% (den höjdes också i år, med 5%). Om nämnden får som den vill höjs också renhållningstaxan med 6% (den höjdes med 5% i år). Det finns ingen diskussion om dessa taxehöjningar, men det beror säkert på att de kommer upp i fullmäktige som egna ärenden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. De styrande tycker att det räcker med 1 miljon. Det ska räcka till båda sakerna tycker dom.

Kommunstyrelsen

I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslag till Kunskapsförbundet Väst. KFV får 8 milj kr, 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget. 3 milj kr vill Benny Augustsson och de styrande ge till socialt förebyggande insatser, kopplade till de kommunala mål som handlar om “jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.” Det här är något nytt, vad jag vet. Det är onekligen något positivt, även om jag inte riktigt vet hur det är tänkt. Pengar till “studieresultat”, men inte till barn- och utbildningsnämnden eller Kunskapsförbundet? Vem ska då ha pengarna, och till vad? Det andra målet, “jämställda och jämlika förutsättningar”, verkar vara en eftergift till Vänsterpartiet och Bo Silfverberg (V) som använde formuleringen i en reservation i Kultur- och fritidsnämnden i våras. Man kan dock notera att 3 milj knappt är mer än “en fis i vinden”. Den minimala summan blir sannolikt mer ett “plakat” och mindre en ”verkstad”.

Investeringar

Det ingår även investeringar i en mål- och resursplan. Och för att ta det lite kort och översiktligt.

Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2021‐2023, och innehåller investeringar för sammanlagt 1.499 miljoner kr. Det första året planeras investeringar för 596 milj.

Fastighetsinvesteringarna står för 46%, 817 milj kr. 585 milj ska investeras i förskolor och skolor, 48 milj till “framtida kök”, 36 milj till en ny sessionssal, 30 milj till särskilda boenden och 28 milj kr till idrottsanläggningar.

VA-investeringarna uppgår till totalt 318 milj kr under treårsperioden. VA-utbyggnaden fortsätter med Vänersnäs och 150 miljoner ska investeras i Holmängens avloppsreningsverk.

Exploateringsbudgeten är på 109 milj kr. Det ska investeras bland annat på bostadsområden i Öxnered/Skaven, gångtunnel på Holmängen, ny väg och biltunnel på Skaven och industrimark på Trestad Center.

Vänersborg står inför oerhört stora investeringar. Och naturligtvis måste kommunen låna till en stor del av dem. Det borde vara en stor uppgift att prioritera bland alla investeringar. Alla kanske inte är nödvändiga, eller åtminstone kan skjutas på.

Slutsatser

Det vi ser är en budget från S+C+MP som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots att årets överskott beräknas till 174 milj kr. Dessa pengar får enligt en obegriplig svensk lagstiftning inte föras över till nästa år. Men med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder. Då hade kommunen kunnat ta med sig överskott från ett år till ett annat. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.

Och det är obegripligt.

De styrandes budgetförslag (1/2)

23 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.

Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.

Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…

Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:

“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”

Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.

Det står:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.

Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.

I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…

Resultatutjämningsreserven kan:

“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”

RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)

Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.

Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.

Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:

“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”

Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.

Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:

Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:

  • “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
  • “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
  • “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
  • “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”

Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:

“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”

Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…

Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:

“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”

Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

Beslut: Elgärde!

22 oktober, 2020 1 kommentar

För en stund sedan avslutade socialnämnden sin omröstning om det ”särskilda” boendet på Elgärde i Frändefors. Ordförande Dan Nyberg (S) hade ju lagt ett förslag om att upphäva beslutet från i augusti. Då beslutade nämligen nämnden att boendet skulle förläggas till det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors.

Vice ordförande i nämnden, Henrik Harllitz (M), ansåg att beslutet skulle stå fast. Det visade sig att han inte var ensam om sin uppfattning.

Överraskande nog röstades nämligen Dan Nybergs förslag ner med siffrorna 7-6.

Frändeforsbon Reidar Eriksson (S) var inte närvarande på mötet utan ersattes av en moderat(!). Tydligen fanns inga ersättare från de styrande partierna S+C+MP ”på plats”. Den tjänstgörande moderaten röstade naturligtvis som de andra moderaterna.

Det mest överraskande var dock att arbetarkommunens ordförande Elisabeth Bohlin (S) röstade med moderaterna. Det var som en blixt från en klar himmel, i varje fall för en utomstående bloggare.

Dan Nyberg fick stöd av sin partigrupp, utom Bohlin då, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. Det innebar 6 röster.

De ”vinnande” 7 rösterna mot Nybergs förslag kom från Moderaterna 3, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Elisabeth Bohlin (S).

Nu återstår att se om kommunstyrelsen startar projekteringen och vad som finns i det kommande investeringsanslaget. Socialnämnden ska nämligen ha pengar till investeringen och det beslutet fattas av kommunfullmäktige…

Än är inte sista ordet ”riktigt sagt”…

Tillägg 26/10.
Anm.
Jag har tidigare skrivit tre bloggar om ”boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning”, som socialförvaltningen benämner boendet, i Elgärde. I bloggarna har jag motiverat varför placeringen på Elgärde inte var lämplig.

%d bloggare gillar detta: