Arkiv

Archive for the ‘Nyheter och politik’ Category

Skolstart i Vänersborg

13 augusti, 2019 1 kommentar

Igår började läsåret 2019-2020 för alla grundskolelärare i Vänersborg.

Det skedde med en uppstart för samtliga 1.200 anställda i barn- och utbildningsförvaltningen på det anrika Idrottshuset i Vänersborg. Vars innertak (i A-hallen) för övrigt såg ut att behöva en genomgång och en ”uppfräschning”.

Uppstarten började med att tf förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna. Sedan visade Sofia Bråberg en kort film på lite drygt 3 minuter, ”#JegErDansk”. Den filmen bör alla se, inte bara skolfolk… Filmen kan du se genom att klicka här: ”#JegErDansk”.

Tf förvaltningschef Sofia Bråberg fortsatte med att presentera några av cheferna i förvaltningens ledningsgrupp. Det är viktigt att alla anställda får ett ansikte på sina chefer. Kommunens högste tjänsteman, kommundirektör Pascal Tshibanda, kom också upp på scenen. Kommundirektören fungerade som moderator under eftermiddagen. Han hade också med sig ett radergummi till Sofia Bråberg – så att hon kunde sudda bort bokstäverna ”tf” från sin titel. Med andra ord, i fortsättningen är det förvaltningschef Bråberg som gäller – no more, no less.

Temat för dagen var ”Tillgängliga lärmiljöer”. Undervisningsrådet Saima Glogic från Skolverket föreläste om migranternas villkor; om kultur, språk, etnocentrism, synen på kunskap, lärande och skola etc. Det var en mycket bra och givande föreläsning. Hon berättade om migranternas villkor utifrån deras egna perspektiv, vilket också var hennes eget. Det fick åtminstone mig att tänka till en gång extra. För visst är det lärorikt och en ”erfarenhet” att sätta sig in i andras situation och sätt att tänka – och se samhället utifrån andra synvinklar än de ”gamla vanliga”. Om inte annat så borde åtminstone 20% av landets befolkning regelbundet göra sådana här tankeexperiment…

Representanter från Skolverket, Karlstad universitet och Högskolan Väst presenterade pågående satsningar som görs, och kommer att göras, i samverkan med Vänersborgs barn- och utbildningsförvaltning.

Pedagogernas K-dag avslutades med en svårslagen höjdpunkt… Ett forumsamtal mellan ”utbildningsrepresentanterna” från Skolverket och högskolorna – och inga mindre än kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Det var kommundirektör Tshibanda som ledde samtalet.

Det var naturligtvis positivt att Augustsson och Andersson ställde upp en sådan här dag och mötte personalen ”på golvet”. Men med tanke på att de här två, tillsammans med den borgerliga oppositionen (dvs S+C+MP+M+L+KD), har drivit igenom en besparing på barn- och utbildningsnämnden nästa år på 40 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 80 tjänster, så undrade man kanske hur de skulle kunna motivera och ”peppa” pedagogerna i A-hallen.

Benny Augustsson och Mats Andersson låtsades inte om nerdragningarna… Det var nog ”enklast” så… De slapp att förklara besparingsbeslutet och konsekvenserna för förskolans och skolans framtid i Vänersborg. Kommundirektör Tshibanda ställde inte heller några konkreta frågor kring huvudmannens/politikernas ansvar för att ge förskola och skola de förutsättningar och de resurser som krävs för att rektorer och skolpersonal ska kunna uppfylla sina uppdrag. (På sätt och vis förstår jag kommundirektörens dilemma… Det skulle kanske ha varit en ”oberoende” moderator… Eller en oppositionspolitiker…)

Augustsson och Andersson levererade istället ett antal numera välbekanta tomma fraser och nötta slagord. Det var dock lite anmärkningsvärt att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) egentligen inte sa någonting om förskolan eller skolan. Han pratade om dialog rent allmänt och att alla måste hjälpa till för att minimera utanförskapet. Han nämnde särskilt näringslivet och fritidens betydelse. Mats Andersson (C) hade en längre fotbollsliknelse. Jag är inte säker på att den var relevant för de problem som pedagogerna och övrig skolpersonal upplever och står inför… Och självklart fick pedagogerna rådet av nämndens ordförande att hjälpa varandra och jobba tillsammans…

Det blir ett mycket tufft läsår i Vänersborg. Den 16 september samlas barn- och utbildningsnämnden för att starta diskussionen om var de 40 miljonerna ska hämtas, som nämnden ska spara… De här åtgärderna kanske?

Ovanstående är det förslag som förvaltningen har tagit fram. Och det är med all sannolikhet de åtgärderna som de styrande partierna tillsammans med den borgerliga oppositionen nu ska genomföra. (Kommunfullmäktige beslutade emellertid, i samband med budgetbeslutet, att familjecentralen Sirius ska drivas vidare.)

Barn- och utbildningsförvaltningen, och BUN självt, skrev inför budgetbeslutet i våras (se ”KF (1): Budget 2020”):

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Barn- och utbildningsförvaltningens slogan är:

”Tillsammans gör vi bra bättre”

Den behöver nog revideras…

Mariedalskolan: Yttrande till Förvaltningsrätten

Det är inte bara Bo Carlsson (C) som har duster med Sveriges domstolar. Undertecknad vänsterpartist brottas också med jurister… Jag överklagade nämligen ett beslut i kommunfullmäktige till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Det var den 22 maj 2019 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett beslut om att utöka samhällsbyggnadsnämndens exploateringsbudget 2019 med 755.000 kronor, till exploateringsprojekt i Mariedal för tre nya småhustomter. Exploateringen innebär att tre nya småhustomter ska bildas samt att en väg ska byggas om och samtidigt få en ny sträckning. Fastigheterna och vägen ligger alldeles bredvid Vänersborg största skola, Mariedalskolan. Vid exploateringsområdet rör sig en stor del av skolans nästan 500 barn. (Se ”Vad sa politikerna om Mariedal?”.)

Mitt överklagande avslutades med följande ord (se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”):

”Det finns stora brister i underlaget till kommunfullmäktige. Det saknas en samverkan och dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen. Det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys och ingen hänsyn har tagits till innehållet i de skyddsrondsprotokoll som upprättats vid Mariedalskolan.”

I juridiska tvister som denna så skickar domstolen överklagandet till den/de det berör. I detta fall alltså till Vänersborgs kommun. Kommunen får tillfälle att yttra sig över överklagandet, försvara sig typ. Men innan Förvaltningsrätten tittar på yttrandet så får den som har överklagat chans att yttra sig över yttrandet… Och så kan det faktiskt hålla på några varv. Det är dock inte alltid som den överklagande yttrar sig. När ”allt är klart” sätter sig Förvaltningsrätten in i ärendet och avkunnar en dom.

I det här fallet så är det alltså undertecknad vänsterpartist som ”klagar” och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som svarar, och försvarar. Nu är det väl i och för sig inte Augustsson själv som har författat svaret. Till sin hjälp har han tagit hjälp av kommunjuristen. Men Augustsson har i varje fall undertecknat.

Ordförande Augustsson representerar Vänersborgs kommun. Och det är inte så konstigt. Han är ju ordförande i kommunstyrelsen och det som ett resultat av valet i höstas. På det sättet ”är” han Vänersborg. Å andra sidan kan det tyckas vara ett (åtminstone litet) demokratiskt dilemma, så kanske man kan kalla det, när Augustsson försvarar ett beslut som går ut på att det är ok att kommunfullmäktige drastiskt ändrar trafiksituationen och därmed arbetsmiljön för ett hundratal av sina egna anställda – utan att informera eller samtala med dem innan. Eller förändra för nästan 500 barn, och deras vårdnadshavare, utan att bry sig om att fråga vad de tycker.

För så är det. I kommunens svar till Förvaltningsrätten tar ordförande Augustsson inte upp något i sakfrågan, han bemöter inte några av de argument som jag anför till stöd för mitt överklagande. Inga motiveringar till fullmäktiges beslut, ingen argumentation om varför kommunen har rätt och jag som överklagar har fel, inget om att kommunen ska samverka och föra dialog med anställda, barn och föräldrar i ett senare skede etc… Svaret handlar bara om att kommunfullmäktige har laglig rätt att fatta ett sådant här beslut:

”Det beslut som Kommunfullmäktige fattat ligger inom den kommunala kompetensen.”

Och det har jag faktiskt inte vänt mig emot i mitt överklagande. Självklart får fullmäktige fatta beslut. Det förstår jag också. Mitt överklagande handlade ju om det bristande underlaget. (Det går för övrigt att ladda ner kommunens svar till Förvaltningsrätten genom att klicka här. Svaret är på bara 2 sidor.)

Förvaltningsrätten har alltså gett undertecknad möjlighet att yttra sig över kommunens yttrande. Och envis och enveten som jag är kunde jag inte låta bli att göra det. Mitt yttrande, som jag skickade in till Förvaltningsrätten för några timmar sedan, såg ut så här:

=====

Yttrande över Vänersborgs kommuns yttrande 2019-06-28

Jag noterar att yttrandet från Vänersborgs kommun över mitt överklagande från den 3 juni inte tar upp mina argument i sak. Mina anförda skäl kommenteras överhuvudtaget inte. Kommunen ser tydligen inget som helst problem med att det inte har förts någon dialog med rektor eller personal på Mariedalskolan eller med barn- och utbildningsförvaltningen om kommunens exploateringsplaner. Det ses uppenbarligen inte heller som något problem att det inte har gjorts någon konsekvens- eller riskanalys enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Och Barnkonventionen blir tydligen intressant först när den blir lag i Sverige om knappt ett halvår…

Det överklagade ärendet beslutades i och av kommunfullmäktige. Det hade dessförinnan ”beretts” i samhällsbyggnadsnämnden. Undertecknad är ledamot i Vänersborgs kommunfullmäktige, dock inte i samhällsbyggnadsnämnden. Som ledamot i kommunfullmäktige är jag hänvisad till de underlag som medföljer ärendet inför fullmäktiges sammanträde. Jag kan inte på något sätt påverka ärendets beredning. Som fullmäktigeledamot bör jag dock kunna ha synpunkter på underlaget eftersom det är på detta som jag ska basera mitt ställningstagande.

I kommunens yttrande står det:

”Syftet med beredningen är att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för besluten.”

Det är precis det jag hävdar i mitt överklagande – underlaget inför kommunfullmäktiges beslut var inte tillförlitligt och allsidigt belyst.

Kommunens yttrande fortsätter:

”Det ingår således alltid ett visst mått av sakprövning i den (beredningen; min anm).”

Ordförande i samhällsbyggnadsnämnden erkände ärligt och öppet i fullmäktigedebatten att det inte hade förekommit någon sakprövning, egentligen inte ens ”ett visst mått”. Ordförande Wiklund sa:

”Tjänstepersoner som har, kan ibland se en risk att föregripa politiska beslut. För det ska de ju inte göra. Så, jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av. Det är mer än skolan, det är Lantmäteriet som kommer att ha sikt där, det är trafikingenjörer och vatten som har åsikter om hur det här ska gå till och framför allt barnen i skolan och rektorerna där. Så att jag är övertygad om att när KF har tagit ett beslut att det ska ske en exploatering, då kommer det igång.”

I fullmäktiges underlag står det:

”Budgeten används till avstyckning från två till tre småhustomter, framdragning av vatten och avlopp och ombyggnad av Furuvägen vilket sammanlagt beräknas kosta 755 000 kronor”

Detta förmedlar en bild av hur det ska bli om anslaget beviljas och inte alls som det står i kommunens yttrande till förvaltningsrätten:

”vilka efterföljande åtgärder som kan bli aktuella att vidta med anledning av det beslut som Kommunfullmäktige fattat…”

Som ledamot i fullmäktige vill jag bara medverka till att bevilja en begäran om trekvarts miljon om det står klart att projektet vilar på fast grund och kan genomföras. Och inte tvärtom, dvs att pengar först måste beviljas för att därefter se om det är ett projekt som på allvar kan föras vidare i processen.

=====

KF igår: Lekstuga om ansvarsfrihet?

25 april, 2019 Lämna en kommentar

När gårdagens sammanträde avslutades och ledamöterna behagade inleda sin färd till hemmens lugna vrår möttes de vid utgången på Folkets hus av kyrkklockornas ringande. Klockorna förkunnade att klockan var 23.00…

Det var ett långt sammanträde – ett i mångas tycke onödigt långt sammanträde…

Ärendet ”Kommunens och nämndernas årsredovisning 2018” tog i och för sig längre tid än vanligt, men denna diskussion var tämligen meningsfull. Det handlade om att utvärdera förra årets verksamhet. Några talare passade också på att blicka in i framtiden, något som självklart var svårt att låta bli även om det inte riktigt hörde till ämnet. Men vad är det man säger, man måste lära av historien för att förstå nutiden – och kunna forma framtiden.

Min vana trogen pratade jag om situationen inom förskola och grundskola. Nämndens ordförande Mats Andersson tyckte att mitt anförande gick i ”moll”. Men när man beskriver kunskapsresultaten under de senaste åren för de avgående 9:orna så kan det knappast bli i ”dur”. I så fall våldför man sig på fakta. Jag talade lite senare också om hur andelen legitimerade lärare minskar i grundskolan och att ungefär 1/3 av lärarna på mellan- och högstadierna saknar legitimation. Självklart tog jag också upp lokalsituationen – att det helt enkelt inte finns tillräckligt med lokaler för våra elever. BUN ”löser” det med att hyra in moduler, men det saknas grupprum, rum för enskild undervisning, hemspråk, ämnessalar, idrottshallar osv.

Marianne Ramm (V) tog upp krisen inom socialnämndens område. Men det är värt en egen blogg. Andra talare var också uppe och pratade om sina nämnder, men det är helt klart att läget inom social- respektive barn- och utbildningsnämnden för att klara de stora och ofta lagstadgade behoven är mycket bekymmersamt. De ekonomiska förutsättningarna finns för närvarande inte.

Bo Carlsson (C), som var kommunstyrelsens ordförande i slutet av 2018, talade om kommunens framgångar. Carlsson noterade även den positiva utvecklingen av kontakterna med näringslivet. Då passade Lutz Rininsland (V) på att fråga varför alla anställda slutar på kommunens näringslivskontor. Carlssons förklaring var att det beror på naturliga orsaker, t ex att de anställda söker nya utmaningar. Det känns som det är en lite för enkel förklaring, det finns rykten som talar ett annat språk. Men jag har inte tillräcklig kunskap för att uttala mig, antagligen är det just bara rykten.

I årsredovisningen stod det också om ”Vatten i världsklass” och i avsnittet kunde man läsa följande:

”Kommunen har också fortsatt arbetet med att bygga ut kommunalt VA enligt kommunens blåplan för att minska näringsläckage från enskilda avlopp.”

Jag ställde två frågor med anledning av detta – finns det belagda näringsläckage från enskilda avlopp längs ledningsdragningen vid Vänerkusten och vad har de läckagen i så fall resulterat i? Vattnet i Dalboviken är ju t ex inte övergött. Frågorna ställdes också med bakgrund av det arbete som pågår i regeringskansliet just nu om att ändra lagarna kring vatten och avlopp. I Vänersborg tas det ju inte alls någon hänsyn till de diskussioner som pågår i riksdag och regering och som med all säkerhet kommer att leda till förändringar i lagstiftningen. Jag fick hur som helst inga svar på frågorna.

Och sen var det dags för kvällens ”huvudnummer”, som kom att ta upp mot 4 timmar av sammanträdet – ”Ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun år 2018”.

Problemet var helt enkelt om samhällsbyggnadsnämnden, dess ledamöter och ordförande skulle få ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrkte ansvarsfrihet, samtidigt som det i underlaget från revisorerna medföljde deras slutsatser kring hanteringen av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det här jag skrivit flera bloggar om tidigare. (Jag länkar till dem i slutet av denna blogg.) Revisorerna framförde i denna granskningsrapport en kritik som var tämligen skoningslös. Att de ändå tillstyrkte ansvarsfrihet motiverades med tidsaspekten och att samhällsbyggnadsnämnden inte hade fått tillfälle att yttra sig över kritiken, någon som formellt måste göras innan beslut kan fattas om att neka ansvarsfrihet.

Jag har lite svårt att förstå revisorernas slutsats om ansvarsfrihet, även om samhällsbyggnadsnämnden ska ha (enligt praxis?) 4 månader på sig för sitt yttrande och beslutet om ansvarsfrihet måste fattas innan juni månads utgång (enligt kommunallagen). Jag får hålla med Lena Eckerbom Wendel (M) som tyckte att det inte skulle behövas 4 månader för att besvara kritiken och komma med ett yttrande. Så gick det inte till i det privata näringslivet sa Eckerbom Wendel, och jag kan väl tillägga att sådana tidsrymder har man inte heller i skolans värld…

Det verkade emellertid som om hela fullmäktige var överens om att bevilja samtliga andra nämnder, styrelser och kommunala bolag ansvarsfrihet, och vänta med samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden skulle få chans att avge ett yttrande och sedan skulle frågan om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden behandlas på fullmäktiges junisammanträde. Det förslaget lades faktiskt också fram av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).

Det var många ajourneringar (pauser) och diskussioner mellan gruppledare, fullmäktiges presidium och juridiskt kunniga personer… Och det var mellan ajourneringarna en del inlägg från talarstolen. Det handlade i detta skede dock mest om hur beslutet skulle formuleras för att vara juridiskt korrekt – diskussioner som jag inte ska belasta mina läsare med.

Efter en av ajourneringarna begärde Dan Nyberg (S) ordet. Det visade sig att de styrande partierna, enligt min uppfattning var det helt plötsligt, hade bytt fot. S+C+MP ville redan under kvällens sammanträde ge samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet. Dan Nyberg ansåg att kommunfullmäktige skulle följa revisorernas råd om att bevilja ansvarsfrihet och han yrkade också på att kommunfullmäktige skulle uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att återkomma till fullmäktige om vilka slutsatser nämnden drog över revisionsrapporten. Samhällsbyggnadsnämnden skulle avge sitt yttrande senast vid utgången av år 2019.

Och som en följd av det så drog också ordförande Levin tillbaka sitt förslag. Hon tillhörde ju den styrande partikonstellationen…

Och nu kändes det som det blev en parodi av sammanträdet. Mats Andersson (C) ”anklagade” oppositionen, eller snarare moderaterna, för att göra ”lekstuga” av ärendet. Vi var nog många som tyckte att det var precis tvärtom…

Det blev nya ajourneringar med nya diskussioner, även mellan partier – och det kom fram nya beslutsförslag. En stor del av oppositionen kunde inte acceptera förslaget om att bevilja samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet redan nu. Skulle fullmäktige ge ansvarsfrihet i detta läge, så skulle risken vara mycket stor att nämndens behandling av ombyggnaden av kommunhuset helt skulle rinna ut i sanden. Och den kritiska revisorsrapporten begravas.

Lena Eckerbom Wendel (M) lade ett yrkande. Det var i stort sett en kopia på ordförande Levins tidigare yrkande. Yrkandet hade följande lydelse:

”Jag yrkar att beslutet om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden får avvakta tills samhällsbyggnadsnämnden fått en möjlighet att yttra sig över den i revisionsberättelsen refererade ”Granskning av ombyggnation av kommunhuset”.
Om detta skulle falla yrkar jag på icke ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämndens ordf 2018.
I övrigt tillstyrks ansvarsfrihet.”

Och så tvingades moderaterna alltså, tack vare förslaget från S+C+MP, att komma med det alternativa förslaget (om förslag 1 skulle falla) att neka samhällsbyggnadsnämndens ordförande ansvarsfrihet redan under kvällen. Och som alla vet så var samhällsbyggnadsnämndens ordförande 2018, kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S)…

Jag tror att Lena Eckerbom Wendel helst hade velat slippa att gå ”händelserna i förväg”. Tanken var ju att samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson skulle få möjlighet att ”försvara sig” innan ett sådant här beslut eventuellt skulle fattas.

Det blev nu inte aktuellt. Förslag 1, så att säga, visade sig ha hela oppositionens stöd. Gruppledarna från samtliga oppositionspartier gick upp i talarstolen och yrkade bifall. Det skulle betyda att vid en eventuell votering skulle bara 20 ledamöter stödja förslaget från S+C+MP (fast då skulle de som hade suttit i samhällsbyggnadsnämnden år 2018 räknas bort, eftersom de hade varit jäviga; man får inte besluta om ansvarsfrihet för sig själv). Oppositionen skulle ha fått 31 röster… (Och inga hade varit jäviga, eftersom inget beslut om ansvarsfrihet då skulle fattas.)

Det var emellertid ingen som begärde votering så oppositionens förslag blev kommunfullmäktiges beslut. Beslutet blev ungefär så här (vi får se den exakta ordalydelsen när protokollet blir färdigt):

Beslutet om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden får avvakta tills samhällsbyggnadsnämnden fått en möjlighet att yttra sig över den i revisionsberättelsen refererade ”Granskning av ombyggnation av kommunhuset”.
I övrigt tillstyrks ansvarsfrihet.”

Det var ett bra beslut. Med tanke på den förödande kritik som revisorerna hade framfört om kommunhusets ombyggnad och renovering hade det varit totalt omöjligt att ge ansvarsfrihet i nu-läget. Och dessutom hade inte samhällsbyggnadsnämnden fått tillfälle att yttra sig.

När beslutet var fattat visade klockan på 22.30… Och det fanns ytterligare ärenden för fullmäktige att behandla. Men dom finns det möjligen anledning att återkomma till.

Först efter att kyrkklockorna hade slagit tolv så kunde jag dra över mig täcket för att få några timmars sömn innan det blev dags för en ny arbetsdag. Och nya blogginlägg…

PS. Lutz Rininsland har också bloggat om gårdagens sammanträde: ”Vem kan tycka om denna tragikomiska föreställning?

==

Tidigare bloggar om renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset:

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”, 31 mars
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”, 1 april
Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”, 2 april
Ansvarsfrihet för SHB?”, 16 april

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)

2 april, 2019 1 kommentar

Detta är del 3. Det är en direkt fortsättning på föregående blogg, del 2, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”. (Som i sin tur var en direkt fortsättning på del 1, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”).

Slutsatser

PwC avslutar sin rapport med att besvara ett antal kontrollfrågor. De flesta svaren framgår av själva framställningen, se mina två tidigare bloggar, men jag gör ändå några nedslag.

* ”Det finns inte riktlinjer och rutiner för intern kontroll och riskbedömningar avseende byggentreprenader. … Vidare saknas rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell.”
* ”De politiska beslut som fattats har delvis grundats på bristfälligt underlag. … inget beslut om att starta upphandlingen av Sessionssalen fattades, vilket är anmärkningsvärt.”
* ”Vi finner det dock anmärkningsvärt att så pass många ÄTOR uppkommit trots att det är en totalentreprenad.”
* ”Det finns inga kontroller som säkerställer att intern kontroll fungerar i samband med större investeringsprojekt.”
* ”Det upprättades ingen förkalkyl i samband med ombyggnationen av kommunhuset.”
* ”Det finns ingen antagen rutin för hantering av ÄTOR. Inte heller har särskilda ekonomimöten hållits, trots att ÄTOR förekommit frekvent.”

Det händer att invånare i Vänersborg har andra åsikter än kommunen, inte minst i byggfrågor… Ändå får invånarna acceptera och följa kommunens direktiv. En sådan här revisorsrapport tenderar att undergräva kommunens auktoritet. Det är inte bra. Vänersborgarna kanske börjar ställa sig frågor som – varför ska vi göra som kommunen föreskriver när sådana här granskningar visar på så många och så stora brister i kommunens egen kunskap och egna rutiner? Eller, varför ska vi ha full koll i och på våra byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna? Sådana här frågor skulle undergräva tilliten. Det är viktigt att kommunen gör rätt så att invånarna får tillbaka förtroendet för politikerna och tjänstemännen.

Revisorerna avslutar granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, som de vill att kommunen ska beakta. Kanske blir allt bättre om kommunen följer revisorernas råd…

* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att utarbeta rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell. Genom att anta en rutin som följs av förvaltningen förebyggs risken att en omfattande renovering ej upphandlas.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att gå igenom samtliga kostnader som upparbetats inom kommunhuset (byte av ventilation i fläktrummet, ombyggnation av kv. Myrten 10 del 1 och 2 samt rivning av Sessionssalen). Detta för att nämnden ska få en samlad kostnadsbild och en prognos över vad den totala kostnaden förväntas uppgå till.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör se över upphandlingsprocessen. I synnerhet bör varsamhet vidtas rörande upphandling av totalentreprenader när kommunen redan utfört omfattande projektering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör anta en rutin för hantering av ÄTOR — både i fråga om förhållningssätt beroende på vald entreprenadform, men även gällande beställning, eventuella ekonomimöten vid frekvent förekomst av ÄTOR samt attestering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”

Renoveringen av kommunhuset pågår fortfarande. Därför vet ingen vad notan riktigt kommer att sluta på när allt är klart. De totala kostnaderna kommer i varje fall inte att understiga 78,755 milj kr. Det är mycket pengar. Och till denna kostnad måste vi då kanske också lägga en ny sessionssal…

För den gamla sessionssalen är numera riven. Om det ska bli någon ny vet vi i dagsläget inte. Kommunen hoppas nog på att Västra Götalandsregionen ska uppföra en ny byggnad där även en sessionssal för kommunen kan inrymmas. Men en sådan byggnad lär väl då hamna någonstans i Vänerparken. Men det är en helt annan historia.

Revisorernas och PwC:s arbete är klart, rapporterna är inlämnade. Hur dessa rapporter nu kommer att hanteras, det vet jag inte.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som var samhällsbyggnadsnämndens ordförande förra mandatperioden, sa till P4 Väst igår (se/lyssna här: ”Hård kritik mot Vänersborgspolitiker efter olaglig renoveringsaffär”):

Vi har funderat på varför det blir så. … Hur ska vi göra för att det här inte händer igen? … Självklart får vi ta åt oss av den här revisionsrapporten … för att det här inte ska hända igen.”

Och självklart vill ingen att detta ska hända igen. Men låt oss se tillbaka 10 år. Då skakades Vänersborg av en byggskandal i ännu större omfattning. Arena Vänersborg, som skulle kosta 140 milj kronor, uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr. Och då liksom nu hade det inte funnits riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar eller (och) styrning. Det hade inte funnits någon antagen rutin för hantering av ÄTOR. Och inte nog med det, politiska beslut hade grundats på bristfälliga underlag.

Historien har alltså upprepat sig. Det var precis samma misstag nu som då. Det tycks som om kommunen inte har lärt sig någonting av arenaskandalen. Och ansvaret för detta faller tungt på de styrande, framför allt på socialdemokraterna och centerpartiet. De styrde Vänersborg under arenatiden och de styrde under den förra mandatperioden – och de styr fortfarande. Och allt är sig likt, inget tycks ha förbättrats eller förändrats… Vad säger att kommunledningen ska lära sig något denna gång?

Den gången, på arenatiden, fick inte ledamöterna i barn- och ungdomsnämnden ansvarsfrihet, trots att nämndens ledamöter hade förvägrats insyn i projektet och trots att vissa ledamöter till och med hade röstat nej till hela arenabygget. De ledande politikerna i kommunstyrelsen fick däremot ansvarsfrihet…

Ska någon i kommunledningen ställas till svars denna gång? Eller är det ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som inte ska beviljas ansvarsfrihet?

Gunnar Lidell (M) sa igår i P4 Väst (”Oppositionen stämmer in i kritiken efter olaglig renoveringsaffär”):

”Det har ju hänt förr att revisorerna har yrkat på icke ansvarsfrihet, men det vill jag inte spekulera i, i förväg. Det får revisorerna jobba med.”

Vilka skulle revisorerna anse vara ansvariga?

Eller ska revisorerna bara låta allt passera? Och hoppas att kommunen följer förbättringsförslagen. Jag tror inte att kommuninvånarna nöjer sig med det, jag tror att de vill att någon eller några, politiker eller tjänstemän, bör ta på sig ansvaret, eller hållas ansvariga, för alla de fel och brister som revisorerna och PwC har upptäckt i sitt gedigna revisionsarbete.

Det är dock viktigt att hålla i minnet att trots att många fel har begåtts, så har alla haft ett gott uppsåt. Ingen har velat att det skulle bli så här.

För övrigt hoppas jag att renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset ska bli bra och lyckad och att personalen i fortsättningen ska få en bra arbetsmiljö.

Anm. Det här var den tredje och sista bloggen i ämnet. De två första delarna hittar du här:

PS. Du kan ladda ner revisorsrapporten genom att klicka här.

Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej

25 mars, 2019 1 kommentar

Som läsare av denna blogg vet, så har ett antal blåsutbor i många år kämpat för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. ”Kindblomsskogen” är i stort sett det enda grönområde som finns kvar i Blåsut.

Kommunen däremot har till skillnad från de boende i området velat att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…

Kommunen ”vann” naturligtvis striden. Betongpartierna i kommunfullmäktige (S+C+M+L+KD; MP avstod både från att delta i debatten och att rösta) beslutade den 18 november 2015 att grönområdet ska bebyggas (se ”En demokratisk fars”) och det beslutet har inte ändrats.

Det har emellertid inte uppförts några hus i skogen, inte än.

Senast ett kapitel skrevs om byggnationen vid Kindblomsvägen var egentligen i september 2017. Då behandlade Länsstyrelsen ett överklagande från de boende om att byggnadsnämnden hade gett bygglov till Brunbergs Bygg.

Länsstyrelsen beslutade den 4 september 2017:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”

Länsstyrelsens uppfattning var alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett olagligt beslut. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.)

Det var till att börja om. Brunbergs gjorde om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade den 21 augusti förra året (2018) att godkänna dem – och ge bygglov. Det här var början till ett nytt kapitel. (Se ”Nytt kapitel i ärendet Kindblom!”.)

Byggnadsnämndens beslut var inte enhälligt. Vänsterpartiets ledamot i nämnden, Pontus Gläntegård, reserverade sig mot beslutet. Han hänvisade till en dom i Mark- och miljööverdomstolen, som sa att murar inte får vara så långa och höga på prickmark som muren var på Kindblomsvägen….

Det handlade om en mur… En stödmur skulle nämligen uppföras vid ”hus B” som var ca 60 meter lång och mellan 0,6 och 1,5 meter hög. Dessutom var omkring 44 meter av muren placerad på punktprickad mark.

I byggnadsnämndens bygglovsbeslut stod det:

”Muren vid hus B avviker mot detaljplanen vad gäller att bygga på mark som inte får bebyggas. I området förekommer flera olika former av inhägnader utmed gata och mot grannfastighet på den så kallade förgårdsmarken. Avvikelsen bedöms därför utgöra en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Muren bedöms inte påverka trafiken nämnvärt och inte heller medföra en visuell eller annan form av olägenhet som gör att den inte kan tillåtas. Åtgärden är även av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.”

Byggnadsnämnden brukar vara ”noggrann” och hitta det mesta som kan stoppa byggnadsärenden. Det kan många vänersborgare vittna om. I fallet Kindblomsvägen tycks det vara tvärtom. Här hittar nämnden det mesta som skulle kunna tala för att detaljplaner inte behöver följas…

Byggnadsnämndens beslut överklagades återigen av de boende i området.

I förra veckan, den 21 mars 2019, kom Länsstyrelsens beslut:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings ansökan om bygglov.”

Beslutet innebär att Länsstyrelsen anser att byggnadsnämndens beslut återigen är olagligt. (Brunbergs Bygg har döpt den ekonomiska förening som köpte och som ska bli byggherrar för skogsområdet till – Salamandern ekonomisk förening.)

Länsstyrelsen skriver i sin tämligen utförliga motivering:

”Som angetts ovan ska planens bestämmelser tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tiden för planens antagande. Till skillnad mot anläggande av parkeringsplatser har uppförande av murar på punktprickad mark ansetts stå i strid mot detaljplaner antagna innan ikraftträdandet av PBL (…). Uppförandet av stödmuren får således, med hänsyn tagen till nämnda praxis samt till murens längd och höjd, anses innebära att marken bebyggs. Stödmuren strider således mot detaljplanen i den del av muren som är belägen på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Länsstyrelsen anser att avvikelsen är så stor att det inte kan vara fråga om en liten avvikelse. Det förhållandet att det i området förekommer murar på punktprickad mark medför ingen annan bedömning. Det är fråga om nybyggnation och enligt Länsstyrelsens uppfattning finns det andra sätt att bebygga fastigheten på än den som framgår av ansökan och som inte kräver att murar placeras på mark som inte får bebyggas. Murens planstridiga placering kan därför inte sägas vara nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Det har inte heller framkommit att avvikelsen skulle kunna godtas av något annat skäl (…).”

Och därmed har ännu ett kapitel om skogsområdet vid Kindblomsvägen avslutats. Brunberg får inte börja bygga några hus, inte efter de planer som företaget, och byggnadsnämnden, hade tänkt.

Det har alltså inte börjat byggas några hus i området än. Och frågan är väl om det blir några. För precis som när Länsstyrelsen upphävde byggnadsnämndens beslut den 4 september 2017, så tittade inte Länsstyrelsen på alla de andra grunderna för grannarnas överklagande. Länsstyrelsen upphäver beslutet på en av grunderna. Länsstyrelsen skrev denna gång:

”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”

Det betyder att det kan finnas fler skäl till att byggnadsnämnden har fattat ett olagligt beslut. Det är invändningar som grannarna kan anföra vid ett överklagande av ett eventuellt nytt bygglovsbeslut.

Även om inga hus har börjat byggas i Kindblomsskogen, så har kommunen inte varit overksam. Kommunen har förberett byggnationen med att anlägga en damm för salamandrar och andra vattenlevande djur. Kommunen har också byggt en väg genom skogen. Vägen har delat skogsområdet, vilket som jag ser det har ”förstört” området – till och med innan det har byggts några nya hus längs vägen. Jag tror också att VA-ledningar är nedgrävda. Om det inte byggs i skogen så har kommunen använt ett antal miljoner kronor i onödan.

Vi är nog många som funderar på hur kommunen sköter och har skött affären Kindblomsskogen. Hela affären känns onekligen lite ”skandalartad”. Det är nog många som också tycker att det är dags att sluta vända fler blad, och avsluta boken om ”affären Kindblom”. Det är nog med kapitel nu. Kanske är det lika bra att Brunberg bygger någon annanstans i kommunen…

PS. Lite kuriosa… Första gången som Vänsterpartiet lyfte frågan om Kindblom var den 6 september 2011. Då skrev Lutz Rininsland om Kindblom på Vänsterpartiets hemsida – ”Hur står det i kommunens vision?”. Två dagar senare, den 8 september 2011, skrev jag en blogg som bland annat handlade om Kindblomsskogen – ”…en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”. Och då, 2011, hade Kindblomsborna ändå redan ”bråkat” med kommunen i några år…

KS: Budgetramar

26 februari, 2019 1 kommentar

Imorgon ska kommunstyrelsen besluta om de budgetramar som ska gälla för kommunens nämnder och styrelser, när de under våren ska arbeta fram sina budgetar för 2020. Ramarna är ”tajta”, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Det är dock inte den slutliga budgeten för 2020 som ska fastställas. Det gör kommunfullmäktige den 19 juni.

Budgetramar betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter håller sig inom anvisade ramar. Det spelar ingen roll om t ex socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, vilka det inte finns, så finns det inte. Socialnämnden måste lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna). Med andra ord, socialnämndens budget måste innehålla besparingar.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat på att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och kanske till och med förödande för verksamheten. Då kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Jag vet inte om kommunstyrelsen har gjort det under de senaste åren. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige den senaste mandatperioden. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens. Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag…

Det är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som formellt lägger fram förslaget till budgetramar. Man får väl ändå förmoda att hela den styrande minoriteten, dvs socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet, står bakom förslaget.

Tonen för de kommande budgetramarna slås fast direkt i underlaget, som har titeln ”Anvisningar för budget 2020. Ekonomisk plan 2021-2022”:

”Vi går mot tuffare tider”

Det målas upp en pessimistisk bild av framtiden:

”Från 2019 prognostiseras högkonjunkturen övergå till att bli normalkonjunktur. Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas. Kommunerna går från en stark ekonomi till en svagare. Framöver uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader. Det kan innebära skattehöjningar och neddragningar.”

Det betonas särskilt i underlaget att antalet personer i arbetsför ålder, dvs de som betalar skatt, relativt sett minskar, samtidigt som behoven ökar inom förskola, skola och äldreomsorg därför att de yngre respektive de äldre, dvs de som inte ”lönearbetar”, ökar både i absoluta och relativa tal.

Budgetanvisningarna innehåller även en befolkningsprognos. Det kan vara värt att återge sammanfattningen:

”• Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 2 700 personer från 2018 till 2027 eller ca 1 % per år.
• De flesta åldersgrupperna ökar.
• Antalet barn och ungdomar i grupperna från 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 112 personer per år.
• Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) har legat ganska konstant, men från år 2019 börjar också denna grupp öka.
• Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 664 personer fram till år 2027.”

Det beräknas att invånarantalet i Vänersborgs kommun kommer att uppgå till 42.304 personer år 2027. Det ska jämföras med 39.151 år 2017.

Innan jag tittar lite noggrannare på de föreslagna budgetramarna finns det en del andra aspekter som måste nämnas.

Kommunerna har inte helt fria händer att möta de ekonomiska utmaningarna. Kommunallagen reglerar vad som gäller:

”Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen måste också ha reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer.”

Det finns en del undantag från detta. Kommunerna kan t ex använda överskott från tidigare år till att täcka tillfälliga underskott i en budget. Vi pratar då om något som kallas resultatutjämningsreserv (RUR). Vänersborg har 50 milj kr avsatta i en sådan reserv.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. Det kan vara av intresse att också titta på våra grannkommuner. Trollhättans skattesats är 21:56, Grästorps 21:57, Uddevallas 22:16, Färgelandas 22:26, Lilla Edets 22:37 och Melleruds skattesats 22:60.

”Skatteunderlagets tillväxt förväntas dämpas.”

Så står det alltså i handlingarna. Det betyder att skatteunderlaget faktiskt kommer att öka, men att ökningen inte blir lika snabb eller lika stor som förra året/åren.

Skatteunderlaget ökade 2018 med 3,6% och i år (2019) beräknas det öka med ”bara” 3,0%. En långsammare ökningstakt således, vilket fortsätter nästa år (2020) då ökningstakten också prognostiseras till 3,0%. Det ser faktiskt ljusare ut 2021 och 2022, ökningen av skatteunderlaget beräknas öka med 3,9% respektive 4,0%. I absoluta kronor ser det ut så här, men notera att här räknas de generella statsbidragen in i skatteintäkterna:

Skatteintäkterna, inklusive de generella statsbidragen, beräknas alltså öka med 66,9 milj kr nästa år. (Och ytterligare 74,8 milj år 2021.) Det är tämligen mycket pengar.

En viktig inkomstkälla för kommunerna är, som till viss del framgår av ovanstående, statsbidragen. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och 2018 från de sk ”välfärdsmiljarderna”. År 2019 sjunker bidraget till 44 milj kr. Det beror på att statsbidraget till en större del grundar sig på antalet invånare, tidigare viktades antalet nyanlända extra. År 2020 sjunker bidraget från ”välfärdsmiljarderna” till 38 milj och år 2021 till 27 milj kr. Det är ett stort och viktigt tapp för Vänersborgs kommun. Det är faktiskt också så, vilket kanske kan intressera, att Vänersborgs andel av invånarna i Sverige minskar, trots att kommunen ökar i absoluta tal. Det innebär att även om de totala statsbidragen ökar, så kommer Vänersborg att få en mindre andel av dem i fortsättningen.

Så här ser hela resultatbudgeten ut:

Till diskussionen om budget och budgetramar hör också lite historia.

I 2018 års bokslut redovisas en förbättring av eget kapital med 5,3 milj kr. Det var 3 milj kr bättre än planerat. Det ska också nämnas, och det är viktigt, att i resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj kr. Enligt de som kan detta så får inte realisationsvinster räknas in i balanskravsresultatet. Det blir då egentligen negativt, och kommunallagens krav på överskott uppnås inte.

Förra året gick nämnderna, dvs verksamheterna, med ett underskott på 20 milj kr. Och det trots att socialnämnden under året fick ett tilläggsanslag om 27 milj kr (=engångsbelopp).

I årets (2019) mål- och resursplan är kommunens resultat budgeterat till ungefär +37 miljoner. Det är mycket tveksamt om detta uppnås. Socialnämnden har redan flaggat för att den inte kan skära ner verksamheterna så att nämnden kan hålla sig inom budget. Det är även mycket tveksamt om socialnämnden klarar sig med de pengar den får för 2020… (Läs mer om detta i dagens blogg från Lutz Rininsland, V: ”När kommer nämndens begäran?”)

Det kommer inte heller barn- och utbildningsnämnden att göra. Förskolor och grundskolor, för att inte prata om personalen, går redan nu på knäna. Det ökade elevantalet, de ökade hyrorna (t ex alla moduler) gör att pengarna inte kommer att räcka till år 2020. Däremot finns det faktiskt 10 milj kr avsatta som en reserv i kommunstyrelsens förfogandeanslag år 2019. Pengar från denna reserv kan ”avropas” av barn- och utbildningsnämnden om det sker:

”en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

Då får barn- och utbildningsnämnden:

”ett budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng.”

Vi får se om det blir någon elevökning i år. Det är inte säkert. BUN:s ”problem” är den elevökning som var under den förra mandatperioden. Jag har inte exakt siffra i huvudet, men det handlar om 800-900 elever de senaste 4 åren. Beslutet som gäller i år, och som är citerat ovan, betyder att BUN får ungefär 53.000 kr mer om elevökningen i år blir 11 elever, 106.000 kr om det blir 12 osv. (Elevpengen är beräknad från 2018 års peng.) Det finns ingen sådan här reserv i förslaget till rambudget för år 2020.

I förslaget till budgetramar för 2020 från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avsätts alltså inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna, varken till social- eller barn- och utbildningsnämnden. Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Däremot avsätts 100 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i många andra kommuner.) Inflationskompensationen är 1% (sammanlagt ca 7 milj kr), trots att inflationsprognosen ligger högre. (Det är inte heller alla kommuner som avsätter pengar till inflationen.)

Budgetramarna kommer enligt prognosen att ge ett överskott till kommunen år 2020 på 36,2 milj kr. (En del av överskottet beror på ”teknikaliteter”, avskrivningar på investeringar räknas annorlunda än tidigare.) Det är en önskedröm. Jag skulle vilja hävda att det inte finns en chans att socialnämnden kan spara upp emot 70 milj kr i sin verksamhet fram till och med år 2020. Förskola och grundskola kan spara, det är bara att friställa pedagoger och göra barngrupperna och klasserna större, minska antalet elevassistenter och speciallärare etc… Om partierna vill detta förstås, de sa ju annat i höstens val, men det är ditåt det lutar med de föreslagna ramarna… I budgetbeslutet som gäller för i år (2019) finns det även en särskild passus som handlar om skolan:

”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”

Jag har svårt att se att dessa tankar på något sätt återspeglas i ramförslaget för år 2020… (Men som jag sa i början, det är inte den slutliga budgeten som ska tas imorgon. Det är ”bara” ramarna.)

Men jag anser att det inte är ok att lägga en budget som är en ”önskedröm”, det är inte ok att gömma förväntade ”röda siffror” bakom prognosernas ”svarta”. Enligt min mening måste en budget vara realistisk och dessutom se till att verksamheterna kan fungera. Jag tror att det är svårt att undvika en skattehöjning, om man ska vara realistisk. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Det går också att använda de 50 miljoner som är avsatta i resultatutjämningsreserven (RUR). Sedan måste politikerna också fundera över rimligheten att lägga t ex 20 miljoner till arenan varje år och 7 miljoner till Vattenpalatset…

Sedan kan man ju önska att den socialdemokratiska regeringen ska höja statsbidragen, men det hör nog också till önskedrömmarna.

Hyra av kommunens fritidsanläggningar

2 februari, 2019 1 kommentar

I veckan återfanns kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 i diariet. Prislistan visar vad det kostar att hyra kommunens idrotts- och fritidsanläggningar. Och det gör ju de flesta av t ex kommunens idrottsföreningar.

Kommunen har självklart kostnader för anläggningarna. De kostar inte bara pengar när de anläggs. Eventuella lån ska betalas tillbaka med ränta. Fritidsanläggningarna inklusive omklädningsrum ska också skötas om; det ska städas, klippas gräs, göras rent, isar ska spolas upp och skötas etc. En del av dessa uppgifter tar föreningarna ibland själva hand om.

Kommunen tar ut hyror när föreningar vill använda anläggningarna – för att få täckning för sina kostnader. Det är inget konstigt.

Det är inte heller konstigt att kommunen ”subventionerar” hyrorna. Det kan bli alltför dyrt att ta ut full kostnadstäckning. Föreningarna drivs ideellt och kommunen ser gärna att invånarna håller sig i trim, särskilt ungdomarna. Det ligger i kommunens intresse att invånarnas hälsa blir bättre och att det finns fritidsaktiviteter. (Det är också därför som alla föreningar kan söka, och få, olika typer av bidrag.)

Det gäller därför för kommunen att göra en bra avvägning mellan kostnader och service till allmänheten. Hur väl kommunen lyckas kan det råda delade meningar om. Föreningarna tycker säkert att planhyrorna är alldeles för dyra och vem vet, en del skattebetalare tycker kanske att kommunen ska prioritera annat, som t ex skolor.

Det är svårt att uttala sig om huruvida kommunen har hamnat rätt i sin prislista, men man måste komma ihåg att det handlar om att just hitta den ”rätta” avvägningen mellan olika intressen.

Eftersom det finns ett stort intresse av kommunens jätteinvestering vid Sportcentrum kan det kanske vara lite extra intressant att titta på hyrpriserna för Arena Vänersborg.

Hyrorna för arenan varierar. Det kan bero på om det ligger is på pisten eller inte, om det är säsong eller inte, om det är idrott (företrädesvis bandy) eller andra evenemang. Det är också olika hyror om det är kommunen själv som hyr eller om det handlar om föreningar från andra kommuner.

Så här ser hyran för arenan ut på försäsongen:

Här är hyran för arenan under seriesäsongen:

 
IFK Vänersborg får betala ganska mycket för sina elitseriematcher. Det var nog till och med mer än vad jag hade trott. Det är också en väldig skillnad mellan elitseriematcher och övriga seniormatcher.

Det kan vara intressant att jämföra med vad själva arenan kostar. Den kostar netto 20 miljoner kronor per år. Det blir 54.794 kronor per dag – 2.283 per timme (natten inräknad). Det betyder att IFK:s matcher ger hyfsat bra intäkter till kommunen.

När det gäller externa lag så är upplägget annorlunda. Här får IFK Vänersborg, Blåsuts bandyklubb och Vargöns bandyklubb under försäsongen tider som de kan hyra ut. Och för arbetet med uthyrningen, och gott värdskap, utgår en ersättning till klubbarna på 20%.

 

Det är naturligtvis ett sätt för klubbarna att förstärka sin kassa, samtidigt som kommunen avlastas en del arbete. Jag vet inte om andra klubbar har liknade överenskommelser, t ex om någon extern förening vill hyra konstgräsplanen i Brålanda.

Den som vill hyra arenan för evenemang och konferenser får betala följande hyror:

 

Anm. I hyran ingår inte kostnaderna för golvbeläggning och tilläggsutrustning.


Det går också att enbart hyra konferensrum och/eller entrén, men de hyrorna redovisar jag inte. Sedan ska det också sägas att det kan ordnas ”specialhyror”:

”I särskilda fall när en kund bokar återkommande större evenemang eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang ska det vara möjligt att offerera på annan nivå än vad som grundprislistan anger.”

Det kan vara rimligt. Även om det kan vara svårt att avgöra vad som är ett ”viktigt arrangemang”. Kommunstyrelsen har t ex bestämt att bandy-VM är det.

Om någon inom Vänersborgs kommun, t ex någon nämnd eller förvaltning, hyr arenan för konferenser och evenemang så betalas bara halva hyran.

Det är väl också rimligt kan man tycka.

Och till sist, som en jämförelse – vilken hyra erlägger Vänersborgs IF och Vänersborgs FK för konstgräset på Vänersvallen Norra?


Vill du veta mer om hyror av kommunens fritidsanläggningar så kan du ladda ner hela prislistan från kultur- och fritidsnämnden här.

I dag spelar Sverige VM-final mot Ryssland kl 16.00 i arenan. Och imorgon firar Vänersborg sin 375-årsdag – fast i Idrottshusets A-hall.

%d bloggare gillar detta: