Arkiv

Archive for the ‘S’ Category

1 maj Vänersborg

Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj. Första Maj har firats över hela världen sedan slutet av 1800-talet. Från början var det till minne av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.

I Vänersborg firades Första Maj i vederbörlig traditionell ordning av omkring 60 demonstrerande socialdemokrater. De var 62 personer vid avmarschen och 56 vid återkomsten till Plantaget. Det betydde ungefär 10 personer färre än i fjol. Då räknar jag dock inte med musikkåren som i år bestod av 18 personer. Socialdemokraterna har alltså fortfarande inte hämtat sig från den nedgång i antal demonstranter som man kunde se 2016, då demonstrationsdeltagarna nästan halverades jämfört med året innan. Frågan är väl om socialdemokraterna någonsin kommer över 100 personer igen. I så fall måste nog den förda socialdemokratiska politiken både i Vänersborg och i landet förändras…

Den socialdemokratiska politiken är inte densamma som under Olof Palmes dagar. Då demonstrerade socialdemokraterna alltid för internationell solidaritet. Partiet tog avstånd från USA:s imperialistiska inblandning i tredje världen, som i t ex Vietnam. Nu när samma amerikanska intressen ligger bakom den pågående militärkuppen, eller försök till, i Venezuela så ställer sig socialdemokratin istället bakom de amerikanska intressena. Och jag tror inte heller att socialdemokraterna på den ”gamla goda tiden” skulle sälja vapen till världens kanske mest kvinno- och utvecklingsfientliga och reaktionära land, Saudiarabien – inte när vapnen används för att bomba Jemen tillbaka till stenåldern. Med ett enormt mänskligt lidande, särskilt bland kvinnor och barn, som följd. Och jag tror inte heller att partiet skulle ha kommit på tanken att ifrågasätta FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det fanns inte heller några protester i Vänersborg, vad jag såg eller hörde, mot den inskränkning av strejkrätten som socialdemokraterna är i full färd med att genomföra. Den strejkrätt som har varit grunden för arbetarrörelsens, och inte minst socialdemokraternas egen, kamp för ett Sverige med demokratiska fri- och rättigheter, gratis utbildning för alla och social välfärd osv.

I Vänersborg då? Det finns väl inte någon som kan påstå att Vänersborg har närmat sig de socialistiska idealen trots alla år av socialdemokratiskt styre, om nu socialdemokraterna har haft den ambitionen. Och varför skulle socialdemokraterna arbeta för det i Vänersborg när den inte gör det i Sverige? Inte heller kan väl socialdemokraterna få till stånd en rättvisare och mer jämlik kommun tillsammans med Bo Carlsson och centerpartiet?

I demonstrationståget syntes som vanligt många av de socialdemokratiska profilerna i Vänersborg. Benny Augustsson, Elisabeth Bohlin, Reidar Eriksson, Madelaine Karlsson, Dan Nyberg, Amanda Blomster Roos, Jonathan Svensson, Christin Slättmyr, Nils-Erik Söderqvist och flera andra toppnamn marscherade under de röda fanorna. Och det var inte det lättaste. Demonstrationen avverkade nämligen en tämligen lång sträcka runt gatorna i centrum. Under de ca 35 minuter som demonstrationen pågick svettades även några av de yngre demonstranterna ymnigt…

Som vanligt var jag ganska nyfiken på vad socialdemokraterna i Vänersborg skulle demonstrera för, men det var dels tunt med plakat och banderoller i tåget och dels var det inga som handlade specifikt om Vänersborg. Den banderoll som dominerade tåget hade parollen ”Heja välfärden!”. Jag kan inte påstå att jag vet vad det konkret betyder, men jag har svårt att tro att det handlar om neddragningar av utbildning och social service. Som är på gång i Vänersborg…

Det kändes som om socialdemokraterna egentligen inte demonstrerade för någonting i år heller. Det demonstreras typ enbart av traditionella skäl. Och det är väl i och för sig ett skäl gott nog. Men borde det ändå inte ha funnits med någon liten banderoll om vad socialdemokraterna vill i Vänersborg…?

Inte heller Benny Augustsson, kommunstyrelsens ordförande, kom med några konkreta förslag på hur kommunen ska ta sig an alla utmaningar. Det finns ju en del sådana, inte minst ekonomiska. Jag hörde nog bara ett konkret ”löfte” – svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Och det ska kommunen ta hänsyn till vid upphandlingar. Inte helt fel för övrigt, men det är väl mer en fråga för politikerna i Stockholm eller i Bryssel.

Annars var Augustssons tal engagerande och medryckande och han avbröts upprepade gånger av åhörarnas applåder. Men det var som sagt ett tal i mycket allmänna ordalag. Augustsson talade om ett hållbart samhälle, om att pensionärerna måste få det bättre, att den sociala inkluderingen ska öka, att landsbygden utvecklas, att sjuktalen minskas, att det är ”livsviktigt” (Augustsson använde faktiskt detta uttryck) att eleverna klarar grundskolan, att politiker och tjänstemän måste jobba ihop och nämnderna över gränserna samt vikten av att planera inför framtiden.

Augustsson försökte visa att Vänersborg var ”på rätt väg” genom att berätta om de positiva saker som händer. Det handlade mest om att det byggs i kommunen. Det byggs bostäder, inklusive hyresrätter, förskolor, t ex vid Belfragegatan, Silvertärnan renoveras, Öxnereds skola ska byggas ut och allt fler detaljplaner utarbetas etc. Och visst, detta är alldeles utmärkt. Men räcker det?

Lena Micko var ”huvudtalare” på mötet. Hon är 2:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting – och naturligtvis socialdemokrat. Tyvärr hörde jag inte så mycket av vad hon sa. Precis då blev nämligen undertecknad vänsterpartist tillsammans med Anders Gunn och Lennart Dikelius intervjuade av TTELA… Så vem vet, kanske kommer delar av intervjun att publiceras. Och kanske med bild…

PS. Och visst, intervjun publicerades med foto och allt – se ”Det spelar roll att rösta i EU-valet”.

Kategorier:helgläsning, S

KSAU sa nej till IFK

Efter höstens val styrs Vänersborgs kommun av en ”minoritetsregering” bestående av S+C+MP. Eftersom MP backade 2 mandat är ”minoriteten” mindre än under den förra mandatperioden. Detta faktum och att Vänsterpartiet och MBP ingick en teknisk valsamverkan med M+L+KD innebar att de styrande partierna hamnade i minoritet i kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU). KSAU består därför av 2 M (Gunnar Lidell, Henrik Harlitz), 1 KD (Marie-Louise Bäckman), 1 S (Benny Augustsson) och 1 C (Bo Carlsson), dvs 3-2 till oppositionen.

KSAU:s sammansättning spelar inte alltid så stor roll, frågorna i KSAU ska oftast vidare till kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige för avgörande. Dagens ärende avgjordes emellertid i KSAU, och ska alltså inte vidare. Det handlade om IFK Vänersborgs förslag till ackordsuppgörelse med kommunen.

Med röstsiffrorna 3-2 så sa KSAU och därmed kommunen nej till uppgörelsen.

Det var en överraskning av mycket stora mått. I och med kommunens nej så faller också hela IFK:s förslag. Ackordsuppgörelsen skulle nämligen godkännas av alla fordringsägare för att gälla.

KSAU:s beslut att säga nej till ackordsuppgörelsen motiverades mycket noggrant. De borgerliga partiernas förslag började med att beskriva bakgrunden:

”IFK Vänersborg har ansökt om en frivillig ackordsuppgörelse med Vänersborgs kommun. Vi kan konstatera att kommunen har 412.645:- i fordran på IFK Vänersborg. Vi vet också att dessa fordringar inte är direkt relaterade till Bandy VM -19, men att det dessutom finns ännu icke fakturerade fordringar från kommunen i storleksordningen 100.000:- till 240.000:- som är direkt relaterade till Bandy VM -19. Vänersborgs kommun har redan 2017-2018 anslagit 630.000:- till marknadsföring av kommunen och genomförande av Bandy VM, detta med anslag av medel som annars kunde ha gått till kommunens kärnverksamheter.”

Det är viktigt att notera att kommunen faktiskt har ”sponsrat” bandy-VM med 630.000 kr. Det är pengar som skulle kunna ha använts till annan kommunal verksamhet, t ex fritidsgårdar (se ”Fritidsgårdar och bandy-VM”) eller, som M+KD (jag antar att L också är med på skrivelsen) skriver, ”till kommunens kärnverksamheter”. Det är också lika viktigt att inse, som M+KD(+L) också framhåller, att IFK:s skuld inte enbart har med bandy-VM att göra. Och här blir de borgerliga mycket tuffa i skrivelsen:

”Vi kan nu tyvärr konstatera att IFK Vänersborg redan innan Bandy VM-19 levde över sina tillgångar, och att man från dess styrelse undanhöll den informationen från Vänersborgs kommun och andra fordringsägare. IFKs styrelse kunde valt att ställa in Bandy VM -19, (om än med kostnader och mkt dålig PR) men valde att genomföra, istället för att klara upp sitt mycket prekära ekonomiska läge.”

Och vad jag förstår så har de borgerliga rätt. IFK Vänersborg slutade att betala fakturor till kommunen, åtminstone en faktura på 220.000 kr, redan innan bandy-VM startade…

De borgerliga drog slutsatsen att:

”Vänersborgs kommun står inför mycket stora utmaningar med att förbättra skolresultat, ta hand om våra äldre, bygga och underhålla fastigheter som krävs för detta mm. Att då avskriva 75% av förfallna fordringar för att en kunds (IFKs) styrelse inte har anpassat utgifter till intäkter, och därmed riskera att våra åtaganden gentemot kommunens invånare känns felaktigt.”

I Vänersborg är allt ofta ”upp och ner”. De borgerliga är mer ”åt vänster” än S+C+MP… Det har under de senaste åren varit de borgerliga (och Vänsterpartiet), som slagit vakt om kommunens kärnverksamheter som äldrevård, förskola och skola. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna verkar inte alltför sällan se mer till icke-lagstadgade verksamheter – som bandy…

Jag ställde i en blogg häromdagen (se ”IFK och skulderna till kommunen”) upp en lista på vad som talade för en ackordsuppgörelse med IFK Vänersborg och vad som talade mot. Man skulle väl kunna säga att de borgerliga partierna på sätt och vis har gått en tredje väg. De sa nej till ackordsuppgörelsen, som skulle innebära att IFK endast betalade 25% av sina skulder, men de sa ja till en uppgörelse. De borgerligas förslag till uppgörelse såg ut så här:

”Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar.”

Det här förslaget blev således också KSAU:s beslut.

Jag tror att KSAU:s beslut speglar ”vanligt folks” syn på skulder – skulder ska betalas. IFK måste göra rätt för sig och klubben måste börja leva i den ekonomiska verkligheten – och anpassa sig till den.

De borgerliga motiverade beslutet ytterligare:

”På det viset bygger IFK upp sitt förtroende som kund igen, och enligt de budgetprognoser som IFK har översänt är vår bedömning att det kan skapas utrymme for att betala inte bara kommunens fordringar, utan även till de övriga fordringsägarna. En förutsättning för en sådan överenskommelse är givetvis att övriga fordringsägare gör på liknande sätt, och att IFK är intresserade. Vänersborgs kommun har många idrottsföreningar, där några har fler aktiva utövare än IFK.”

Dessutom hänvisades till den pågående utredning för att ta fram ett rättvist regelverk för kommunalt föreningsstöd och sponsring, som är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V).

Vad händer nu?

Kommunen har sagt sitt och KSAU har slagit vakt om det som den är satt att sköta – skattebetalarnas pengar och kärnverksamheterna. Fordringsägarna lär inte riskera t ex konkurser om de sluter samma överenskommelse/avtal med IFK som kommunen har gjort. Jag antar att övriga fordringsägare också kan efterskänka skulderna om de vill. IFK Vänersborg då?

KSAU:s beslut innebär att IFK ska betala 20% av skulderna det första året, inte 25% som klubbens eget förslag till ackordsuppgörelse innebar. Det bör betyda en frist på åtminstone ett år för IFK. Naturligtvis får IFK rätta ”mun efter matsäck” under de kommande åren, men det hade IFK fått göra i vilket fall som helst.

Rent spontant ser jag positivt på KSAU:s, och därmed kommunens, beslut och agerande. Beslutet verkar vara mycket förnuftigt och visar också andra föreningar i Vänersborg att kommunen strävar efter att behandla alla föreningar lika.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) var mot beslutet och ville istället godta IFK:s förslag till ackordsuppgörelse. Det var lite tråkigt, särskilt med tanke på att Benny Augustsson har börjat sitt ordförandeskap på ett bra och förtroendefullt sätt. Nu har Augustsson råkat ut för två motgångar på kort tid, handhavandet av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset – och så IFK Vänersborg…

===

PS. I protokollet (det var omedelbar justering) lyder det ordagranna beslutet:

”KSAU:s beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar. Kommundirektören ges i uppdrag att ta de kontakter som krävs och framtagande av avtal, vilket för kommunens räkning undertecknas av kommunstyrelsens ordförande.”

Lite olika: AV, VA, V, DS & MD

13 januari, 2019 1 kommentar

När jag följde upp bloggen om arenans kostnader (se ”Arenans kostnader 2018”) med att berätta att VM-arrangemanget i bandy blir dyrare för kommunen än beräknat (se ”Bandy-VM”) släppte det helt för vissa ”arenadyrkare”. Ja, jag får faktiskt religiösa associationer när jag ser hur vissa reagerar. Det är som om deras verklighetsuppfattning och människosyn ifrågasätts. Vilket jag naturligtvis inte har den minsta tanke på. När jag lägger fram odiskutabla fakta, som är hämtade från kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning, så bör ju inte ens de ”arenapositiva” kunna bortse från dessa eller medvetet, eller ännu värre, omedvetet, välja att missförstå. Och inte helt sällan klämma till med personligt nedsättande invektiv. Denna gång fanns det någon som gick ett steg längre än vanligt och ifrågasatte min mentala status. Utan någon opposition från de andra…

Under veckan har Marie Dahlin (S), Vänersborgs tidigare ordförande i kommunstyrelsen, skrivit en lång debattartikel i Melleruds Nyheter (se här). Det var ingen slump att den infördes i denna tidning, Dahlin har nämligen flyttat till Mellerud. Debattartikeln har sedan följts upp av intervjuer i andra media. Överallt vill Dahlin få ut budskapet att hon är ett offer. Och det framför allt för att hon är kvinna.

Det är inte så. Man kan tycka lite vad man vill om Dahlin, men hon är inget offer. Hon har helt enkelt uppträtt på ett sätt som har sårat och skadat andra människor. Och det oavsett om Dahlin har menat det eller inte. Det är dessa människor som är offer. Människor har genom åren talat med Dahlin om hennes sätt, men hon verkar inte ha lyssnat. Visst kan det hända att människor ibland säger eller gör något fel, men då är det viktigt att stå för det och helt enkelt be om ursäkt – inte att göra sig till offer.

Marie Dahlin har inte heller tvingats avgå för att hon är kvinna. Vilken tråkig och obehaglig anklagelse är förresten inte detta mot kvinnorna i socialdemokraternas styrelse, eller för den delen männen. Min absoluta övertygelse är att hade en man, säg hennes kommunalrådskollega Gunnar Lidell (M), sagt och betett sig som Marie Dahlin, så hade Lidell tvingats bort för länge sedan.

Nog om det.

Jag nås också av tillförlitliga rapporter att det har luktat vidrigt i Brålanda vid några tillfällen den senaste tiden. Lukten kommer naturligtvis från Dahlbergs Slakteri, i vanlig ordning.

En äldre man har överklagat kommunens beslut att tvingas ansluta sig till kommunens VA-nät. Mannen bor inte i kommunen, men har sommarstuga i Timmervik. Hans ombud beskriver hur han har en djupborrad brunn på tomten och elektrisk mulltoa. Han har vidare en dusch, disk- och tvättmaskin. Mannen lider av obotlig cancer och beskrivs som fattigpensionär. Han har inte de ekonomiska resurser som krävs för en kommunal VA-anslutning.

Det är självklart ett tragiskt fall, men jag tror inte att denne man är ensam i sin belägenhet. Kommunen visar dock inte, vad jag förstår, någon pardon. (Jag ser inte i diariet vad kommunen skriver, men i och med att mannen har överklagat så drar jag denna slutsats.) Mannen blir väl tvingad att göra som så många andra längs dalslandskusten, helt enkelt sälja fastigheten. Det är för bedrövligt hur gamla och sjuka människor behandlas. Bedrövligt!

För övrigt är det upp till Vänsterpartiet om Stefan Löfven ska bli statsminister. Jag anser att Vänsterpartiet ska rösta nej. Det är direkt utmanande mot oss i V att det i det nyliberalistiska manifestet, som överenskommelsen mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet faktiskt är, också står:

”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”

Jag hörde förresten precis Jan Björklund (L) på nyheterna när han sa att överenskommelsen:

”minimerar inflytandet från de båda ytterkantspartierna.”

”Ytterkantspartiet” Vänsterpartiet hade ett ganska stort inflytande under den förra mandatperioden. Här följer några av de ”vänsterextremistiska” reformer som partiet drev igenom i förhandlingar med regeringen 2014-2018:

  • ”Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga som går i skolan.”
  • ”Avgiftsfri mammografiundersökning.”
  • ”Gratis medicin för barn.”
  • ”Fördubblat tandvårdsbidrag för alla.”
  • ”Gratis tandvård upp till 23 år.”
  • ”Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har tagits bort.”
  • ”Glasögonbidrag upp till 19 år.”
  • ”Höjt golv i a-kassan.”
  • ”Höjd assistansersättning.”
  • ”Höjt studiebidrag med 300 kr/månad.”
  • ”Återigen rätt att dra av på skatten för fackföreningsavgiften.”
  • ”Sänkt skatt för de med låg pension.”
  • ”10 miljarder kronor till välfärden.”
  • ”Fler anställda i äldreomsorgen.”
  • ”Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.”

Vill du veta mer om de ”extrema” reformer som Vänsterpartiet drev igenom i förhandlingarna med den förra regeringen så klicka här.

Jag förstår inte hur Jan Björklund och Annie Lööf (C) kan anse att Vänsterpartiet är ett ”ytterkantsparti”, och tydligen också fått med sig socialdemokraterna och miljöpartiet i denna syn.

Vänsterpartiet måste rösta nej.

PS. Lutz Rininsland har bloggat om regeringsbildningen, se ”Ärligt talat – den röda knappen frestar” och ”Var det ingen som hörde?”.

Blandat om kommunalråd

4 december, 2018 Lämna en kommentar

Det började som en vindpust någonstans på slätterna i Skaraborg. Fast det var ingen vanlig liten vindpust, den var het och intensiv – och förebådade en betydligt kraftigare storm. Och storm blev det. I den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets.

Marie Dahlin (S) har avgått som kommunstyrelsens ordförande och enligt uppgift också från sin plats i kommunfullmäktige. En enig styrelse i arbetarkommunen (socialdemokraterna) stod bakom Dahlins beslut att avgå.

Det diskuteras en del i sociala medier och på TTELA:s insändarsidor om ryktesspridning, häxjakt, politiska motiv etc. I gårdagens papperstidning hittade vi t ex en insändare i ämnet. (Se ”Rasistiskt uttalande var för sju år sedan”.) Skribenten spekulerade i att det var ett:

”konstigt sammanträffande att detta ”avslöjande” kom i samband med slutfasen av nomineringarna till kommunens nämnder.”

Jag undrar hur många av vänersborgarna som kände till dessa nomineringar. Hade det inte varit rimligare, om insändarskribentens teori om att det fanns politiska motiv bakom, att ”avslöjandet” kom innan valet?

Nej, man kan nog dementera att det låg politiska motiv bakom ”avslöjandet”. Det var helt enkelt så att Marie Dahlins sätt att uttrycka sig och bete sig hade passerat acceptabla gränser. Det hade egentligen gått för långt för rätt länge sedan. Många har tagit illa upp och flera ”topptjänstemän” har genom åren sökt sig från kommunen. Det var dags att återställa arbetsmiljön i kommunhuset till en miljö där människor kan arbeta.

Sedan kommer jag inte från en speciell mening i insändaren:

”Det påstådda rasistiska uttalandet mot en praktikant ska ha inträffat för cirka sju år sedan.”

Jag tror att jag har läst allt om händelserna, men jag har mig veterligen inte stött på uppgiften att det var för 7 år sedan. Om jag har missat denna uppgift hoppas jag att någon läsare kan upplysa mig om var det stod. Eller är det så att insändaren är skriven av en som känner till händelsen mycket väl, samtidigt som skribenten står Marie Dahlin nära?

Det har även varit en del turbulens inom socialdemokratin ända sedan arenabyggets tid. Det är lätt att glömma det. Efter socialdemokraternas katastrofval 2010, då socialdemokratin gick från 21 mandat till 12 mandat, tillsattes en grupp för att utvärdera valet. (Se TTELA ”(S)-medlemmarna kräver nya ledare i Vänersborg”.)

TTELA skriver:

”I rapporten pekas på flera viktiga orsaker till det dåliga valresultatet. … Medlemmarna slår även mot ledningen; de tycker att det saknas solidaritet inom partiet och att man ”straffas” om man tycker för olika. ”Vi måste få säga vad vi vill – utan att bli straffade – borde vara bra med kritik – förändringar behövs!”, skriver man bland annat. … ”Vi måste byta ledning”, kräver medlemmarna: ”Vi måste ha ärliga, ansvarstagande politiker som ledare.””

Vad jag förstår så hände det inte så mycket med rapporten – Lars-Göran Ljunggren red ut stormen och blev kvar ända tills i år, då han med ålderns rätt inte ställde upp för omval. Och Marie Dahlin blev också kvar. Tills nu. S Anders Larsson (ni minns väl honom?) lämnade emellertid Vänersborg i augusti 2011 efter att ha axlat posten som Vänersborgs näringslivschef ett tag. (Se ”S Anders Larsson säger upp sig!”.)

Det kanske ändå har legat och pyrt ett missnöje i de socialdemokratiska leden under alla dessa år? Och som nu har blåst upp och ”svept med sig” Marie Dahlin.

S Anders Larsson hade förresten under hösten också sitt eget blåsväder.

En sverigedemokrat anklagade under valrörelsen S Anders Larsson för att fortsätta vara kommunfullmäktiges vice ordförande i Åstorp trots att han hade flyttat till Åhus. P4 Malmöhus gjorde ett reportage där journalisten intervjuade grannar etc. (”SD vill riva upp kommunala beslut i Åstorp”)

Nu vet jag inte hur historien slutade och vem som fick rätt. Eller hur det gick med SD:s överklagande. (Antagligen fick S Anders Larsson rätt, det handlar så vitt jag förstår om mantalsskrivning och inte ett flyttdatum.) Och förresten så angår det inte Vänersborg längre. Men jag kan inte låta bli att avsluta med att återge ett citat från radiointervjun med Vänersborgs gamle kommunalråd:

”Men lägg ner för i helvete”

Och ytterligare en politiker som det alltid blåser om och som egentligen inte heller har med Vänersborg att göra längre är Stig Bertilsson (M).

För det finns faktiskt en likhet mellan Bertilsson och S Anders – det finns folk som tvivlar på var Bertilsson bor… Det finns många som säger att Bertilsson uppger eller i varje fall har uppgett fel bostadsort. De menar att han bor (har bott) i Vänersborg, men påstått att han bott i Bengtsfors. (Se ”En mycket moderat marknad”.) Men Bertilsson är helt klart skriven i Bengtsfors. Och nu kommer han hur det än ligger till att ”tvingas” tillbringa sin tid i Bengtsfors. Stig Bertilsson har nämligen gjort en storstilad och ordentlig politisk comeback sedan det snöpliga domslutet i maj 1996, då hovrätten för Västra Sverige menade att Bertilsson på grund av allvarlig brottslighet inte längre var lämplig att vara ledamot av Sveriges Riksdag. Och att Bertilsson skulle skiljas från riksdagsuppdraget.

Men det var då det. Nu har Stig Bertilsson och moderaterna ingått en teknisk valsamverkan kring valet av politiska poster i kommunen med centerpartiet, kristdemokraterna och sverigedemokraterna. Det innebar att Bertilsson valdes till kommunstyrelsens ordförande i Bengtsfors kommande mandatperiod. (Se Bengtsfors kommun ”Stig Bertilsson (M) vald till kommunstyrelsens ordförande”.)

Det har blåst en hel del kring de gamla kommunalråden.

PS. Vem vet, det kanske börja blåsa på Bo Carlsson (C) också. Igen… Bo Carlsson blir ju Vänersborgs nye kommunstyrelseordförande fram till årsskiftet. Imorgon skriver Max Eskilsson på TTELA en ledare om Carlsson i papperstidningen. (Ledaren finns redan ute på TTELA:s hemsida; se ”Nedtoning ger inte bra intryck”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, M, S

Marie Dahlin avgår (+en nyhet)

28 november, 2018 13 kommentarer

Arbetarkommunens (=socialdemokraterna) styrelse fattade igår tisdag enhälligt beslutet att acceptera Marie Dahlins (S) önskan att avgå. Det skriver TTELA idag på sin hemsida. (Se ”Efter krismötet – Marie Dahlin avgår”.)

Det var ett bra beslut. Det fanns inget annat alternativ. Det var också bra av Marie Dahlin att ta konsekvenserna av kritiken. Även om det inte heller här fanns något egentligt alternativ.

Det som dock inte framkommer är vad Dahlin avgår från. Vi tar väl alla för givet att det i första hand är uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, vilket också har bekräftats. Men ska Dahlin fortsätta som politiker överhuvudtaget? Ska Dahlin sitta kvar i kommunfullmäktige? Det vet vi inte, men vänersborgarna får säkert besked inom kort.

Dan Nyberg (S) sitter i Arbetarkommunens styrelse. Han intervjuas i TTELA. Och det han säger ger Marie Dahlins kritiker och framförallt Gunnar Lidell (M) helt rätt.

TTELA skriver:

”-Det var oundvikligt. Ju högre upp i beslutsfattande desto viktigare är det tänka på vilket språk man använder. Marie Dahlin har haft problem med detta.
Enligt Dan Nyberg har fler personer försökt få henne att ändra beteende, både kollegor, partikamrater och personer från oppositionen.
-Det vi pratade om är plumpa och sexistiska skämt som har förekommit en längre tid.
Dan Nyberg gör bedömningen att anklagelserna är sanna.
– Det är så omfattande anklagelser, ingen har hittat på allt detta.”

Dan Nyberg ger alltså Gunnar Lidell rätt i det han säger. Det är värt att understryka. Men visst kan man undra vad som hänt om Lidell inte hade slagit larm. Hade Marie Dahlin fått sitta kvar då? Ja, jag tror faktiskt det. Socialdemokraterna har ju låtit henne vara kommunalråd i 8 år och hon var dessutom påtänkt att vara det i 4 år till – Dahlin stod ju överst på valsedeln…

Och TTELA skriver (se ”Bo Carlsson tar över efter Dahlin”):

”Och tanken från Socialdemokraterna var att hon skulle ha den posten även kommande mandatperiod. I så fall hade hon tillträtt efter nyår.”

Och det är ju faktiskt lite beklämmande… Det är nästan så att jag undrar vad socialdemokraterna i Vänersborg är för parti… Bör partiet inte på egen hand ingripa och sätta stopp för sådant här beteende?

Dan Nybergs uttalande visar med all önskvärd tydlighet att socialdemokraterna har varit medvetna om Marie Dahlins sätt att bete och uttala sig. De har hört hennes ”plumpa och sexistiska skämt”, och det ”en längre tid”. Dessutom nämner Nyberg att många har pratat med Dahlin och försökt få henne att ändra sig. Då kan man faktiskt dra ytterligare en slutsats, tråkigt nog – Marie Dahlin har inte svarat korrekt frågor som hon fick i radio eller från tidningens journalister…

Och vad ska man då säga om Bo Carlsson (C)?

Bo Carlsson är omedveten och okunnig om allt. (Se ”Bo Carlsson tar över efter Dahlin”). Han säger till TTELA:

”Jag anser att de här anklagelserna är våldsamt överdrivna. Jag har personligen inte sett eller hört något av detta.”

Jag undrar om någon tror på Bo Carlsson… Han kan naturligtvis inte ha missat det som socialdemokraterna själva, Gunnar Lidell, alla högre tjänstemän på kommunen och andra politiker har sett och hört. Nä, inte en chans. Bo Carlsson håller naturligtvis sin vän och kollega bakom ryggen.

Det är för övrigt samma Bo Carlsson som nu ska ta över och bli kommunstyrelsens ordförande fram till årsskiftet…

Bo Carlsson tycker också att det är helt befängt att Dahlin skulle uttrycka sig negativt om personer från andra länder. Hmm… Vi får väl se om kommundirektör Pascal Tshibanda väljer att ta bladet från munnen.

Socialdemokraten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson uttrycker sig försiktigare än Bo Carlsson. Han verkar inte vilja kommentera saken närmare, men säger ändå att Marie Dahlin har betytt mycket för Vänersborg och:

”Hon har gjort ett bra arbete.”

Det är fortfarande oklart vem som ska bli kommunstyrelsens ordförande efter årsskiftet. Det bör bli en socialdemokrat eftersom S är kommunens största parti. Den nyss nämnde Benny Augustsson är partiets 2:a-namn på listan (efter Marie Dahlin) och bör väl bli den som tar över. Men Augustsson är försiktig och menar att nu börjar en demokratisk process inom partiet kring frågan och tillägger:

”Det här får arbetarekommunen ta ställning till.”

Samtidigt har kommunens valberedning haft möte idag och jag antar att det styrande blocket bestående av S+C+MP nu får möblera om ordentligt i sina nomineringar. Samtidigt har M+L+KD+V+MBP beslutat att ingå ett tekniskt valsamarbete. Det betyder att dessa partier liksom räknas som en grupp när poster i nämnder och styrelser ska fördelas på kommunfullmäktiges sammanträde i december. Då får denna tekniska valallians sammanlagt 22 mandat i fullmäktige. S+C+MP har 20…

Det blir, som vanligt kan man kanske tillägga, en spännande tid i politikens Vänersborg.

PS. TTELA har ett ”TV-reportage” om händelserna – ”TTELA sände live efter Dahlins avgång”.
Ser nu också att Max Eskilsson har skrivit ytterligare en bra ledare om händelserna kring Marie Dahlin – ”Snabb avgång var det enda rätta”.

Ärendet Dahlin rullar vidare

27 november, 2018 8 kommentarer

Intresset i Vänersborg för ”Ärendet Dahlin” är enormt. Det har varit en grym trafik på bloggen (nytt besöksrekord) och jag antar att det är likadant på P4 Västs och TTELA:s hemsidor.

I min förra blogg, i söndags (se ”Är det Marie Dahlin?”), så försökte jag sammanfatta händelserna fram tills dess. Igår och idag har både P4 Väst och TTELA haft inslag och artiklar. Det känns som om det är läge att också sammanfatta de senaste dagarnas händelseutveckling.

Igår måndag hade TTELA en mycket avslöjande artikel med rubriken ”Dahlin försvarar sig mot anklagelser”. Artikeln handlade om den skrivelse som Gunnar Lidell (M) skickade till kommunens Personal- och Förhandlingsutskott (PFU). I frågan till PFU beskrev Lidell en ganska nyligen inträffad händelse:

”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge?””

TTELA har återigen intervjuat Gunnar Lidell. Den här gången tar han bladet för munnen och namnger personen ifråga.

Lidell säger till TTELA:

”Det var Marie Dahlin som sa det och det är inte första gången hon uttrycker sig så.”

Lidell tvekar inte längre med vad han vet – det var kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S).

Och denna gång intygas Lidells påstående av två vittnen som närvarade på det aktuella mötet med KSAU den 29 okt. TTELA har intervjuat Marika Isetorp (MP) och Marie-Louise Bäckman (KD) som också har hört Marie Dahlins grova ”våldtäktsskämt”.

Isetorp säger i TTELA:

”Jag hajade till och funderade på om jag hört rätt, men mötet fortsatte som vanligt så jag tänkte att jag hört fel.”

Fast enligt P4 Väst har Isetorp senare sagt att hon inte minns ”i efterhand” vem som sa skämtet. (Se/hör ”Marie Dahlin (S) kritiseras för sexism och rasism”.) Isetorps trovärdighet sjunker… Till TTELA säger hon en sak, dagen efter en annan… Har någon som hon styr med i S eller C hört av sig…? För hjärnan fungerar inte så. Man kan inte komma ihåg på lördagen eller söndagen att det var Marie Dahlin som levererade ”våldtäktsskämtet” – och glömma det på måndagen. Det är helt omöjligt. (Även Marika Isetorp tänker vara med och styra Vänersborg i fyra år till…)

Isetorp kallar också skämtet, om Dahlin nu sa det:

”att hon råkar säga … en klumpig sak.”

Jag anser att Isetorp förminskar det allvarliga i yttrandet med orden ”råkar”… ”klumpig sak”…

Hur som helst. Om två pålitliga och vederhäftiga personer säger att Marie Dahlin har sagt detta om våldtäkt, då finns det inte längre någon tvekan. Marie Dahlin har definitivt ”skämtat” så här. Jag är tämligen säker på att det till och med skulle hålla i en domstol.

Det finns alltså ingen tvekan på den här punkten. Som ”stödbevisning” skulle man kunna anföra att Dahlin tämligen ofta skämtar om sex, och i mitt tycke på ett väldigt grovt, klumpigt och till och med vulgärt sätt. (Det har jag hört själv.) Det vore ett under om inte Marika Isetorp någon gång har hört sådana här kränkande uttalanden. Isetorp säger istället till Radio Väst:

”Hon är spontan och kan säga skämtsamma saker … Det brukar vara ganska lättsamma saker..”

Isetorp tycks välja vad hon vill höra.

Marie Dahlin ”försvarar sig”. Det blir stundtals nästan patetiskt. Som när Marie Dahlin säger till TTELA:

”Jag kan inte svara på det, jag kommer inte ihåg. Jag kan inte förneka heller.”

Det är inte trovärdigt att Marie Dahlin inte kommer ihåg. Det här hände för ca en månad sedan och Lidell skrev ganska snart därefter sina brev till PFU och kommunfullmäktige. Och kan man överhuvudtaget glömma sådana här grova uttalanden?

Till P4 Väst sa Dahlin på förmiddagen igår (se/hör ”här”):

”Jag känner inte igen mig i anklagelserna.”

Tyvärr tror jag att många andra, både politiker och tjänstemän, gör det.

Marie Dahlin gör också sak av att ingen tjänsteman har pratat med henne om hennes sätt att vara och att hon upplevs vara ett arbetsmiljöproblem (TTELA):

”Är det någon som blir sårad får de säga det till mig. Ingen har sagt till mig, någon gång.”

Dahlin inser tydligen inte att kanske just detta visar på problemets allvar. Personal vågar inte berätta för henne vad de tycker om hennes beteende. Dahlin är ju ändå Vänersborgs ”statsminister”…

Det är dock inte riktigt sant, i varje fall inte enligt Gunnar Lidell:

”Jag har vid tidigare tillfällen försökt skoja bort och släta över hennes uttalanden och jag har pratat med henne att hon ska tänka på hur hon uttrycker sig.”

Dahlin försöker också påskina att jargongen i kommunhuset rent allmänt kan vara sexistisk. Till TTELA säger Marie Dahlin (se ”Dahlin försvarar sig mot anklagelser”):

”Det finns många som borde tänka till. Det händer ibland att någon säger sexistiska saker eller drar skämt som inte alla uppskattar.”

Nu är jag inte uppe i kommunhuset särskilt ofta, men under mina snart 25 år som politiker har det ändå blivit en del besök. Jag håller med Lutz Rininsland (V) när han säger till TTELA (se här):

”Visst är det en hård jargong mellan politiker ibland och det kan slinka ur en hel del hårda ord, det har jag själv bidragit till ibland. … men inte på det här sättet. Det finns inget som liknar detta.”

Och så är det. Det finns inget som liknar detta. Jag har inte sett eller hört något som tillnärmelsevis liknar Dahlins sätt att bete sig. Men Dahlin tycker alltså inte att hon har något ansvar, och om hon skulle ha det – så har hon ändå inte det:

”man måste våga säga ifrån”

Marie Dahlin tycks anse att allt är tillåtet tills någon säger till… Jag vet inte om det gäller att också bli kallad ”neger”…

När det gäller ”incidenten” om att kommundirektör Pascal Tshibanda har blivit kallad ”neger” har egentligen inget mer kommit fram. James Bucci var den som påstod att Marie Dahlin har sagt det. (Bucci var emellertid inte närvarande vid det tillfälle som Marie Dahlin påstås ha yttrat de nedsättande orden.) Lidell säger emellertid att Dahlin har uttryckt sig rasistiskt vid ett flertal tidigare tillfällen.

I TTELA (se här) berättar Lidell:

”För några år sedan var Marie Dahlin handledare åt en politisk praktikant, en kvinna från Sydafrika som var mörk. Jag hörde personligen Marie skrika i vår korridor, medan hon väntade på praktikanten, ”Var är min neger”.”

Marie Dahlin förnekar detta eller vad man ska kalla det. Det är ju faktiskt inget riktigt förnekande… Dahlin kommenterar nämligen Lidells påstående om praktikanten med:

”Nej, varför skulle jag säga detta. Det är inget jag känner igen.”

Det känns lite motsägelsefullt det här. Ena stunden kommer Dahlin ihåg vad hon inte har sagt för flera år sedan, i andra stunden glömmer hon vad hon har sagt för några veckor sedan.

Känner jag Gunnar Lidell rätt så har han nog ytterligare ”kort” i rockärmen.

Till slut.

Socialdemokraterna ska ikväll ha ett krismöte om händelserna. Arbetarkommunens styrelse har möte och ska avgöra hur partiet ska gå vidare. (Se P4 Väst ”S i Vänersborg kallar Dahlin till krismöte” och TTELA ”Det är allvarliga anklagelser”.)

Fram tills styrelsen har hört Marie Dahlin och hennes version av händelserna så betraktar de henne som oskyldig. Arbetarkommunens ordförande Gunilla Nilsson säger till P4 Väst:

”Det är viktigt att hon (Marie Dahlin; min anm) är en del i det här eftersom det är hon som är utsatt.”

Tja, jag tror att det här, som det handlar om, går att uttrycka lite annorlunda än så… Marie Dahlin ska få berätta sin sida om saken för styrelsen. Det tycks inte heller som om några av de intervjuade sossarna någonsin hört eller hört talas om hur Marie Dahlin uppför sig. Det är totalt obegripligt.

Och det är totalt obegripligt att socialdemokraterna inte har satt stopp för länge sedan…

Jag tror förresten inte socialdemokraternas styrelse har bjudit kommundirektör Tshibanda eller några av chefstjänstemännen till sitt möte…

Mitt tips till styrelsen och Marie Dahlin är – läs Max Eskilssons ledare och följ hans råd (se ”Korten på bordet, Dahlin!”:

”Vänersborgarna förtjänar korten på bordet.”

Och den uppmaningen skulle jag gärna i all ödmjukhet vilja rikta också till kommundirektör Tshibanda. Jag förstår att hela Tshibandas situation kan vara tuff, men han ska veta att han har ett stort stöd från vänersborgarna. Det borde vara dags att träda fram och berätta vad som har hänt och vem som har sagt vad. Det sprids alltför många rykten.

Är det Marie Dahlin?

25 november, 2018 7 kommentarer

Det har hänt saker i Vänersborg i helgen. Radiointervjuer, artiklar, avslöjanden och förnekanden om vart annat. Det största avslöjandet gjorde James Bucci (V).

Det handlar om de rasistiska, sexistiska och kränkande uttalanden som en högt uppsatt politiker i Vänersborg har gjort mot kommundirektören, andra tjänstemän och politiker. Politikern ifråga har också enligt uppgift tafsat på ett otillbörligt sätt på en individ från det motsatta könet.

Det började med att Vänersborgs kommundirektör Pascal Tshibanda skrev i sin blogg den 15 november (se ”Plötsligt var jag bara en neger”) och som också publicerades i Skaraborgsbygdens Tidning:

”Men så plötsligt häromdagen kastades ett ord rakt i mitt ansikte, plötsligt var jag förminskad och bespottad.
För plötsligt var jag bara en neger.”

Kommundirektören Tshibanda tog självklart mycket illa upp. Han ville dock inte nämna namnet på den person som kränkte och förminskade honom.

Gunnar Lidell (M) nämnde heller inga namn när han på onsdagens fullmäktige (21 nov) ställde en fråga till Marie Dahlin (S) om dåligt bemötande från vänersborgspolitiker. De flesta av oss anade naturligtvis att han hade kränkningen av kommundirektören i åtanke. (Se ”Dåligt bemötande i Vänersborg?”.) Dahlin svarade att hon var positiv till att ta fram riktlinjer för förtroendevalda.

Det visade sig, vilket Lidell nämnde under fullmäktigesammanträdet, att han redan den 19 nov hade ställt en fråga till kommunens Personal- och Förhandlingsutskott (PFU). (Se ”Något allvarligt har hänt i kommunen”.) I frågan till PFU beskrev Lidell en ganska nyligen inträffad händelse:

”Vid ett sammanträde för en tid sedan då vi diskuterade översiktsplaner mm, yttrade en av de närvarande förtroendevalda (apropå tunnlar under gator, vägar o järnvägar) ungefär såhär: ”det här med de som säger sig vara rädda för överfall o våldtäkt, kan det inte lika gärna vara omvänt, dvs önsketänkande för att de inte fått sig något på länge?””

Gunnar Lidell (M) hade uppenbarligen fått nog. Han tyckte att gränsen var både nådd – och passerad.

I en radiointervju igår i P4 Väst (se ”Vänersborgspolitiker anklagas för sexism och rasism”) så sa Lidell att han ansåg att politikern ifråga borde träda fram och ta konsekvenserna – ”utifrån eget omdöme”. Lidell stack, efter en följdfråga från intervjuaren, inte under stol med att han själv skulle ha slutat samma dag som något sådant här hade avslöjats. Men Gunnar Lidell talade fortfarande inte om vem politikern var…

Och politikern trädde inte fram. Fast hen hade chansen.

Igår kväll publicerade James Bucci (V) en blogg. Det händer inte så ofta nu för tiden, tyvärr, men denna gång var bloggen unik – Bucci skrev på engelska. (Se ”Come on spit it out already”.) Och inte bara det, innehållet var sensationellt. James Bucci avslöjade vem politikern var…

Det är Marie Dahlin skrev Bucci. Det är kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin, socialdemokrat, som beter sig på det här viset.

Bucci skrev:

”The person behind the derogatory (nedsättande; min översättning) term?
The person behind the term is the leader of our council – Marie Dahlin.”

James Bucci var emellertid inte närvarande vid det tillfälle som Marie Dahlin påstås ha yttrat de nedsättande orden. Det framgår av hans blogg. Bucci skriver det som han har räknat ut av vad andra har sagt. Men så länge som inga av de som har varit på plats och framför allt kommundirektör Tshibanda själv inte säger något så låter jag fortfarande frågetecknet i rubriken stå kvar – är det Marie Dahlin?

Bucci skrev att han inte vet vilken person Lidell syftade på i sin andra fråga, dvs frågan till PFU om ”att de inte fått sig något på länge”. James Bucci avslöjade bara vem det pratas om som förminskade kommundirektör Tshibanda till att ”bara vara en hudfärg” (som Tshibanda skrev i sin blogg).

Idag var det kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlins (S) tur att bli intervjuad i P4 Väst. (Se ”Kommunalrådet Marie Dahlin (S) om anklagelser mot politiker”.) Marie Dahlin fick alltså chansen att träda fram, erkänna, be om ursäkt och avgå. Marie Dahlin gjorde inte det. Och det ska hon naturligtvis inte göra om det inte var hon… Istället spelade hon ovetande. Om allt. Och det kändes inte trovärdigt… När journalisten berättade för Dahlin att det som fick Lidell att skriva frågan i kommunfullmäktige var:

”situation[en] där en politiker har uttryckt sig olämpligt till en tjänsteman. Vet du vad det kan handla om?”

Och Marie Dahlin spelar helt ovetande och svarar:

”Nä, vad var det för nåt om då eller? Nä.”

Radiojournalisten ställde en följdfråga:

”Det sa han (Lidell; min anm) inte. Han ville inte säga mer än så av hänsyn till den tjänstemannen som har råkat ut för detta. Det var så han uttryckte sig. Vet du vad det kan handla om?”

Marie Dahlin:

”Nej. Nej, det vet jag faktiskt inte.”

Dahlin låtsas inte om att hon vet om eller kommer ihåg att en politiker i Vänersborg kallade kommundirektör Tshibanda för ”neger”… Det måste jag säga att det här inte alls är särskilt övertygande eller trovärdigt. Det finns nämligen inte en chans i världen att Dahlin skulle ha kunnat missa detta. Förutom att det har stått i media är det ju ett allmänt samtalsämne i kommunen.

James Bucci är naturligtvis inte den ende som påstår att det var Marie Dahlin som kränkte kommundirektören. Bucci är bara den förste som säger det offentligt. Och nu när isen är bruten så hoppas jag att de som var närvarande har modet att våga berätta vad som hände och vad som sades.

Vem var det då som ”skämtade” om våldtäkter på ett möte?

P4 Västs reporter ger radiolyssnarna en bakgrund och låter sedan Marie Dahlin (S) kommentera:

”Under lördagen anklagade han (Gunnar Lidell; min anm) i P4 Väst en icke namngiven politiker i kommunen för att vid upprepade tillfällen ha uttryckt sig sexistiskt och rasistiskt. Bland annat ska politikern ha skämtat om våldtäkter under ett möte med flera närvarande politiker och tjänstemän. Vänersborgs kommunalråd socialdemokraten Marie Dahlin är osäker på om hon deltog på mötet.”

Marie Dahlin är lika ovetande som tidigare:

”Jag kan inte påminna mig i alla fall det.”

Och journalisten frågar:

”Men det är inte uteslutet att du var med där eller?”

Marie Dahlin glider återigen undan:

”Jag kan inte svara på det.”

Marie Dahlin var med på mötet.

Jag har tittat och gått igenom en del protokoll från den senaste tiden (Lidell skrev ju i frågan till PFU att det var ett sammanträde ”för en tid sedan”) och kommit fram till att mötet det handlar om är ett sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) den 29 okt.

På detta möte diskuterades den fördjupade översiktsplanen (FÖP). Lidell skriver ju i sin fråga till PFU:

”då vi diskuterade översiktsplaner”

Vad jag kan se så finns det inget annat möte under de senaste veckorna där KSAU har diskuterat ”översiktsplaner”. Särskilt inte som det också står i protokollet vilka politiker och tjänstemän som deltog på mötet. Och det stämmer med Lidells angivna antal ledamöter och ganska bra med antalet närvarande tjänstemän. Det finns således många vittnen…

Marie Dahlin (S) var inte bara med på mötet, hon var dessutom ordförande… Det framgår tydligt av protokollet.

Den politiker som har gjort dessa rasistiska och sexistiska uttalanden har gått över alla gränser för anständighet. Det är helt oacceptabelt. Nu hoppas jag att andra som vet mer orkar och vågar träda fram och berätta. Politiker och framför allt tjänstemän måste få lugn och ro och en arbetsmiljö där de kan uträtta ett bra jobb – i ett jobb som de vill stanna kvar.

%d bloggare gillar detta: