Arkiv

Archive for the ‘S’ Category

Olagligt hyresbeslut om IFK!

8 december, 2020 1 kommentar

Den 18 november fattade kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S) ett beslut alldeles på egen hand. Han fattade ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén själv fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt på sin plats enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Noréns (S) ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK skulle således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det var en sänkning av hyran med nästan 80%…

Det hör till saken att ett antal föreningar, ganska många, tidigare hade skrivit till kommunen och bett om en tillfällig reduktion av hyrorna så här i coronatider. De fick nej av kommunledningen. Och sedan gick alltså kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande och beslutade på egen hand om en tillfällig hyressänkning för bara IFK Vänersborg – på nästan 80%… (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

Wow!

Kommunstyrelsens avgående 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) överklagade Noréns beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Lidell menade att ordförandes beslut om hyressänkningen inte var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande, så var det inte heller lagligt för ordförande Norén att fatta beslutet.

Lidell motiverade i sin överklagan varför beslutet inte var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

Det finns lite mer bakgrund och argumentation i Lidells överklagande, men egentligen inte mer som styrkte själva grunden för överklagandet. (Du kan läsa mer om överklagandet här: “Lidell överklagar!”.)

Ibland, men sällan, maler de juridiska kvarnarna snabbt. Idag kom Förvaltningsrättens dom. Det skriver TTELA om på sin hemsida. (Se “IFK får betala full hyra ändå”.)

“Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”

Så börjar rättens dom. Det innebär att den förklarar ordförande Noréns beslut som olagligt och därmed ogiltigt. Gunnar Lidell fick alltså rätt.

Efter att domen har förkunnats motiverar Förvaltningsrätten domen. Rätten inleder med att sammanfatta händelseförloppet, därefter återger rätten innehållet i överklagandet. Sedan kommer kommunens yrkande. Kommunen försvarar Hans-Peter Noréns ordförandebeslut. Så klart, det gör “kommunen” alltid.

Kommunen menar att IFK Vänersborg på grund av publikrestriktionerna under coronan inte utnyttjar allt utrymme i arenan under en match. Och att IFK därför inte borde betala hyra för dessa ytor. Det är ju dock inget försvar för att ordförande har tagit ett beslut på egen hand. Det var ju inte själva hyresnivån som Lidell överklagade.

Kommunens andra argument lyder:

“Det stämmer att det inte står något i protokollet om ett mer formellt uppdrag från nämnden.”

Men så menar kommunen att:

“uppmaningen att samråda med kommunstyrelsens presidium gavs muntligt till presidiet av kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”

Jag har aldrig varit med om att kommunen fattar muntliga beslut vid sidan av protokollet. Så kan det inte, så får det inte gå till. Ett mycket märkligt försvar av ordförandebeslutet. För övrigt har det inte med motiveringen till Lidells överklagan att göra.

Två argument för Norén som ligger utanför grunden för överklagan, om att beslutet inte var “brådskande”. Ingen bra början på försvaret…

Och så förklarar kommunen hur ordförande Norén såg på samrådet med kommunstyrelsens presidium. Lidell skrev ju faktiskt vad han ansåg om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Kommunen pratar om muntliga kontakter, telefonkontakter, lite hörsägen och typ förutsätta saker. Men det spelar ingen roll. Det var inte bristen på samråd med kommunalråden som Lidell överklagade. Jag förstår egentligen inte – tre argument framförs av kommunen och inget har med grunden för överklagandet att göra.

Men sedan kommer faktiskt argument för att Noréns beslut var så brådskande att det inte gick att invänta nämndens beslut. Anledningen var, skriver kommunen:

“att fem av IFK Vänersborgs elitseriematcher 2020 skulle hinna genomföras innan kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december. Ordförande bedömde att ärendet skulle behandlas som ett brådskande ärende, eftersom föreningen annars skulle försättas i ett läge där den inte hade underlag för att fatta beslut. Att föreningen skulle leva i ekonomisk ovisshet angående en kostnad om 72.745 kronor ansågs inte lämpligt.”

IFK skulle inte ha “underlag för att fatta beslut” och skulle “leva i ekonomisk ovisshet” – det var argumentet.

Ja, en sak kan man ju i varje fall konstatera, Norén hade inte kommunens perspektiv eller likställighetsprincipen (att behandla alla kommuninvånare lika, i detta fall alla föreningar) framför ögonen när han fattade sitt beslut. Och ärligt, är det inte kommuninvånarnas och skattebetalarnas bästa man ska ha framför ögonen som förtroendevald – och inte IFK Vänersborgs…? Fast det är klart, tittar man på socialdemokraternas historia i Vänersborg kan man ju undra…

Förvaltningsrätten anser inte att:

“ärendet varit så brådskande att ordföranden i nämnden varit behörig att fatta det överklagade beslutet. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt och ska redan på denna grund upphävas.”

Förvaltningsrätten anger tre skäl till domen:

“Förvaltningsrätten konstaterar att det sedan våren 2020 har funnits restriktioner vad gäller publik vid sportevenemang. Frågan om hur arenan skulle kunna att komma tas i anspråk med hänsyn till gällande restriktioner och en eventuell sänkning av hyran vid bandymatcherna kan således inte anses vara en nyligen och hastigt uppkommen fråga.”

Det är det svårt att argumentera mot…

“Förvaltningsrätten utgår även ifrån att bandymatcherna varit planerade i god tid, eftersom det är fråga om idrottsutövning på elitnivå.”

Och som tredje och sista argument:

“Därtill har kommunen även möjligt att fakturera IFK Vänersborg för hyran efter att kultur- och fritidsnämnden haft sitt ordinarie sammanträde i december.”

TTELA-sporten skriver i eftermiddag om domen. Vad jag förstår så har redaktionen inte alls varit i kontakt med Hans-Peter Norén (S) eller Gunnar Lidell (M), vilket jag kan tycka vara lite märkligt. Däremot intervjuas (som vanligt) IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson. Och vad han anser är ganska givet. (Se TTELA “IFK får betala full hyra ändå” och min blogg “Lidell överklagar!”.)

TTELA drar slutsatsen att IFK Vänersborg nu ska betala full hyra för arenan, även för de matcher som redan har spelats. Jag är inte säker på att det blir så, men det är det svårt att uttala sig om. IFK har ju egentligen ingått en överenskommelse, ett avtal i god tro med Vänersborgs kommun. Om det sedan visar sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande begick en olaglig handling kan ju inte IFK vara ansvarig eller ta konsekvenserna av det. Det borde ju vara en “inre kommunal angelägenhet”…

På fredag, den 11:e, sammanträder kultur- och fritidsnämnden. Antagligen kommer det att klarna då. Det är väl bara att hoppas att nämnden har kommunallagens likabehandlingsprincip framför ögonen – att alla kommunens medlemmar ska behandlas på samma sätt. Det betyder att om IFK Vänersborg får en sänkt hyra så ska alla andra föreningar också få det.

Och det hade kommunen haft råd med – om den hade använt en del av det stora överskottet på grund av alla oväntade statsbidrag för coronan. 173 miljoner…

Lidell överklagar!

26 november, 2020 5 kommentarer

Igår skrev jag om turerna kring idrottsföreningarna och kommunen. Föreningarna är ju inte särskilt glada eller imponerade över kommunens sätt att hantera effekterna av coronapandemin. De skulle vilja ha stöd i dessa svåra tider med alla restriktioner kring arrangemang, publik etc. De önskar sig aktiva insatser från kommunen i form av t ex ekonomiska bidrag eller hyressänkningar. (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

De har fått nej till sådana stöd. Ja, det vill säga – nästan alla idrottsföreningar. Alla föreningar har fått nej utom en – IFK Vänersborg. IFK fick ja från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S). Han sänkte IFK:s hyra i Arena Vänersborg genom ett så kallat ordförandebeslut med nästan 80%, från 18.458 kr per tillfälle till 3.903 kr.

I dagens tidning berättar TTELA att kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten.

Gunnar Lidell ger i sin överklagan en beskrivning av händelseförloppet. Det mest uppseendeväckande är att Lidell skriver att det inte alls har varit något samråd mellan kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande, vilket Norén skrev i sitt ordförandebeslut. Lidell skriver:

“Något sådant samråd med Kommunstyrelsens presidie har inte skett, i alla fall inte med min medverkan.”

Så här gick det till menar Lidell i sin överklagan:

“Kommunstyrelsens ordförande frågade om min inställning till en eventuell sänkning av hyran, och jag svarade ungefär såhär: ‘i första hand är detta en fråga för Kultur-och Fritidsnämnden och dess förvaltning, och då jag inte vet mer exakt om deras delegationsordning, nu gällande hyresavtal och hur detta skulle kunna påverka det marknadsföringsavtal som brukar tecknas mellan bandylaget och Kommunstyrelsen, kan jag inte uttala mig. Gärna mer fakta i ärendet, tack.’”

Lidell dementerar alltså att han skulle ha gett något bifall till hyressänkningen.

Det finns således två versioner av vad som har tilldragit sig i maktens korridorer i kommunhuset, och båda versionerna kan inte vara riktiga…

Lidell är tydlig med vad han anser om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Det är emellertid inte sanningshalten i ordförande Noréns beskrivning som Lidell överklagar. Han överklagar rätten för ordförande att överhuvudtaget ta beslutet på egen hand.

Kommunallagen 6 kap 39 § ger en nämndsordförande möjlighet att själv fatta beslut:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Det Gunnar Lidell (M) överklagar är följaktligen att beslutet om hyressänkningen var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande så är det inte lagligt menar Lidell.

Lidell motiverar varför inte beslutet var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

I TTELA förklarar Gunnar Lidell att hans överklagande handlar om respekten för demokratin och inte om IFK Vänersborg. Trots det så väljer TTELA att intervjua IFK Vänersborgs ordförande Bill-Arne Andersson.

Bill-Arne Andersson försvarar inte helt oväntat ordförande Hans-Peter Noréns beslut:

“det är viktigt att poängtera att det inte rör sig om någon hyressänkning, utan vi betalar ju endast för de ytor som vi använder.”

Det ligger väl en del i detta påstående kan jag tänka, även om det får mig att tänka tankar som:

vi vill bara betala halva planhyran – det var ju i praktiken bara spel mot ett mål…

Samtidigt undrar jag om 3.903 kr ersätter elkostnaden för isen och all belysning i arenan, städning och vaktmästarna som kör av och spolar isen osv. Om ordförande Norén hade beslutat om en hyra på t ex 6.200 kronor per match, som Gripen betalar Trollhättans stad för att hyra Slättbergshallen, hade jag kunnat förstå hyressättningen åtminstone något bättre.

Det ska emellertid noteras att IFK:s ordförande och Gunnar Lidell pratar om två olika saker. Lidell överklagar beslutet på den grunden att det inte var brådskande (jämför Kommunallagen) – och där medger också ordförande Andersson att Lidell har rätt, antagligen utan att Andersson är riktigt medveten om det:

“hade vi inte fått det positiva beskedet om hyran hade vi spelat matcherna i Trollhättan.”

Det var alltså helt realistiskt att IFK Vänersborg hade kunnat spela i Trollhättan…

Nu är det upp till Förvaltningsrätten i Göteborg att avgöra ärendet. Hur lång tid det kommer att ta vet ingen. Själv väntar jag sedan 1,5 år tillbaka på en dom i denna rätt… Gunnar Lidell begär att Förvaltningsrätten ska “inhibera” (upphäva) ordförande Hans-Peter Noréns (S) beslut i väntan på rättens slutliga avgörande.

Under tiden kan vi passa på att också vänta på att någon eller några, t ex andra idrottsföreningar, ska överklaga ordförande Noréns beslut på den grunden att det bryter mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen. Lidell föregriper på sätt och vis detta i sin överklagan:

“[Noréns beslut: min anm] riskerar att bli prejudicerande i kommande förhandlingar med Vänersborgs kommuns andra föreningar. Med delegeringsbeslutet sätts också likabehandlingsprincipen för kommunens övriga elit-satsande föreningar ur spel.”

Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut

25 november, 2020 1 kommentar

I Vänersborg behöver man inte vara politiker för att vara intresserad av idrott. Idrottsintresset verkar vara något som förenar stora delar av den vänersborgska befolkningen. Och då blir relationen mellan kommunen, idrotten och idrottsföreningarna också mycket viktig.

Jag tänker i denna blogg inte tala om hur viktig idrotten och föreningslivet är för Vänersborgs kommun, hela kommunen. Jag tar för givet att alla känner till den enorma betydelse föreningarna, och kanske i synnerhet idrottsföreningarna, har för kommunens invånare. Bloggen ska handla om något annat. Relationerna mellan idrottsföreningarna och de styrande i Vänersborgs kommun gnisslar. De har inte fungerat under coronapandemin.

I TTELA den 20 november kunde vi läsa om att 17 av kommunens idrottsföreningar återigen har skickat ett öppet brev till kommunstyrelsens presidium. (Se “Idrottsföreningarna söker fortfarande dialog”.) 

Det är inte första gången som idrottsföreningarna skriver till kommunen. Som ersättare i kommunstyrelsen fick jag i april ett mail där föreningarna skrev att de från kommunledningen upplevde:

“En avsaknad av vilja. En avsaknad av dialog. En avsaknad av driv att försöka hitta lösningar.”

I ett senare brev, ett så kallat öppet brev strax före sommaren, skrev föreningarna att de kände sig satta på undantag och att intresset och viljan från kommunen var alltför låg. Och fortsatte:

“Det vi vill åstadkomma är en förbättrad dialog mellan idrottsföreningar och kommunen och att kommunen i förlängningen ska öka det finansiella stödet till idrotten. Vi är medvetna om att förändringar inte kan ske över en natt och att nuvarande situationen med COVID-19 påverkar allt arbete inom kommunen.”

Föreningarna utvecklade sina synpunkter i brevet, som avslutades:

“Vi ställer inga krav, men vi vill få till en konstruktiv dialog kring frågorna ovan.”

Det var onekligen en del turbulens i våras. TTELA hade flera artiklar som visade detta. Och det verkar inte heller som om något har löst sig mellan föreningarna och kommunen under sommaren och hösten, även om en del samtal tydligen har hållits. I varje fall är inte föreningarna nöjda med kommunen. Och i dagarna kom alltså ytterligare ett öppet brev från idrottsföreningarna.

I det senaste brevet berättade föreningarna att de vid ett möte den 24 juni blivit lovade återkoppling med den nya förvaltningschefen för kultur- och fritidsförvaltningen. Och nu är det november och ingen återkoppling har ännu skett. Det bekräftas att föreningarna inte är speciellt nöjda med kommunens och “kultur och fritids” hantering av dem under coronapandemin.

Föreningarna beskriver effekterna av coronan och de ekonomiska påfrestningar detta innebär för flera föreningar – och skriver:

“ett engångsbidrag och/eller en hyresreduktion vore otroligt välkommet”

Hur diskussionerna och “förhandlingarna” fortlöper mellan föreningarna och kommunledningen vet jag inte. Kommunen har ju i ärlighetens namn inte heller varit helt passiv. På kommunens hemsida, se “Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”, står flera åtgärder uppräknade. Kommunen har dubblerat grundbidraget till föreningslivet, förstärkt aktivitetsstödet (med 600.000 kr), utbetalda föreningsbidrag och bidrag till enstaka evenemang krävs inte tillbaka även om evenemangen ställts in och kommunen är enligt hemsidan:

“öppen för en dialog kring betalningsvillkor för kommande fakturor.”

Det verkar dock inte vara några större ekonomiska åtaganden från kommunens sida. Vilket faktiskt är lite svårt att förstå med tanke på de enorma och oväntade statsbidrag som kommunen har fått. Det är ju faktiskt så att kommunen inte har vetat vad den skulle göra med alla pengarna. Kommunen kommer enligt prognoserna därför att gå med ett överskott i år på 173 miljoner kr. Några miljoner till föreningarna hade varit väl investerade pengar. (Det är ju faktiskt inte för sent än…)

Föreningarna har alltså inte fått några engångsbidrag eller hyresreduktioner som de har önskat.

Men så, i förra veckan (17 november), avslöjade TTELA den sensationella nyheten – IFK Vänersborg hotade att lägga sina hemmamatcher i Trollhättan. (Se TTELA “IFK kan flytta till Slättbergshallen”.)

IFK Vänersborg betalar en matchhyra på 18.458 kronor för Arena Vänersborg. Det tyckte IFK var alldeles för mycket under rådande omständigheter. Med coronarestriktionerna kan IFK nämligen bara använda en liten del av de ytor man normalt använder. Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden har IFK kommit fram till att “hyresvärdet” på de ytor som IFK använder under en match uppgår till 3.903 kr.

Gripen Trollhättan betalar 6.200 kronor per match i Slättbergshallen. Och om IFK inte fick sänkt hyra skulle klubben, berättar TTELA, kunna hyra hallen i Trollhättan och spela sina matcher där istället. Det skulle bli billigare för IFK än att spela i arenan, även om IFK skulle få betala något mer än Gripen.

Den här frågan var uppe i kultur- och fritidsnämnden (13 november). Ordförande Hans-Peter Norén (S) tog upp det som ett extra ärende vid sammanträdet.

Kultur- och fritidsnämnden fattade inget beslut om att reducera hyran för IFK Vänersborg. I protokollet står det bara att nämnden “noterar informationen”. I sammanfattningen stod det däremot:

“Presidiet följer upp frågan om en eventuell reducering av hyran.”

Det var en ganska luddig och intetsägande formulering, men som dock, som nämnts, inte på något sätt återspeglade sig i nämndens beslut.

Den 19 november gjorde TTELA ett nytt avslöjade. Kommunen hade gått IFK Vänersborg till mötes (se TTELA “IFK stannar i Arena Vänersborg”):

“Men på torsdagen kom ett efterlängtat besked – kommunen går med på en hyressänkning.”

Det visade sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén den 18 november hade fattat ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt ok enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Det här beslutet ska sedan anmälas till nämnden på nästa sammanträde. Och när Norén gör det så vet jag inte hur nämnden reagerar, och agerar.

Ordförande får alltså fatta beslut i nämndens ställe om ett ärende är “så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas”. Till TTELA sa ordförande Norén:

“På mötet (kultur och fritidsnämnden) i förra veckan bestämde vi att vi skulle ta upp den frågan på nästa möte. Men så blev det bråttom, och då gick jag in och gjorde ett ordförandebeslut.”

Det är ju emellertid intressant om ärendet faktiskt var att betrakta som brådskande. För Vänersborgs kommun var det ju knappast det. Jag menar, vad gör det kommunen om IFK Vänersborg spelar en hemmamatch i Trollhättan? Och vad gör det IFK, det är ju bara lite drygt 10 km till Slättebergshallen…?

Noréns ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK ska således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det är en sänkning av hyran med nästan 80%.

I sitt brev bad föreningarna om en tillfällig reduktion av hyrorna. De fick nej av kommunledningen. Och nu har kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande på egen hand beslutat om en tillfällig hyressänkning på nästan 80%…

Det är intressant av flera skäl.

Hur ska kultur- och fritidsnämnden, som redan går med underskott, finansiera inkomstbortfallet? Det är en aspekt som hittills inte berörts någonstans. Och ska kultur- och fritidsnämnden med sin ansträngda ekonomi verkligen prioritera IFK Vänersborgs elitserielag framför t ex bibliotek och ungdomsverksamhet…?

En annan aspekt av ordförandebeslutet. I ordförande Noréns beslut står det i “motiveringen”:

“Ärendet behandlades vid kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2020-11-13 där nämnden beslutade att notera information samt att presidiet skulle rådgöra med kommunstyrelsens presidium i frågan.”

Nej, så står det inte i kultur- och fritidsnämndens protokoll. Det står inget om att rådgöra med kommunstyrelsens presidium.

Direkt efter ovanstående citat från ordförandebeslutet fortsätter texten:

“Efter samråd konstateras att kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens ordförande är eniga om att förvaltningens förslag ska bifallas.”

Det här känner väl ingen mer än de inblandade till. Det finns i varje fall inget protokoll på något bifall från kommunstyrelsens presidium. Eller att frågan överhuvudtaget diskuterats mellan Norén och presidiet. Och jag finner det inte heller helt enkelt att ta till mig… Skulle Benny Augustsson (S) helt plötsligt ge en hyresrabatt till IFK Vänersborg när han sagt nej till andra föreningar? I kommunstyrelsens presidium ingår också Gunnar Lidell (M). Och att han skulle gå med på en rabatt till IFK känns som ännu mer osannolikt…

Jaja, det där får kommunalråden själva göra upp med Norén om…

Den största konsekvensen av ordförande Noréns beslut om hyresrabatt torde väl ändå vara det som Kommunallagen betecknar som likställighetsprincipen:

“Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Likställighetsprincipen betyder att kommuner, alltså även Vänersborgs kommun, inte får särbehandla vissa invånare eller föreningar – alla ska behandlas lika, alla ska få en objektiv och rättvis behandling.

På hemsidan som jag refererade till ovan (“Kommunala föreningslivsfrämjande åtgärder”) säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Vi följer likabehandlingsprincipen i kommunallagen.”

Och vad jag förstår så har flera föreningar redan hört av sig till kommunen. Och de har rätt, får IFK en sänkning av hyran med 80% – då ska alla andra föreningar också få motsvarande sänkning.

Jag har en känsla av att ordförande Noréns beslut kommer att få konsekvenser, både för kultur- och fritidsnämnden och för kommunen. Och kanske även för Norén (S) själv. Beslutet tycks snällt sagt vara – “förhastat”…

Jag tror att den här olyckliga hanteringen, eller snarare olyckliga hanteringar, beror på och visar att kommunens politiker saknar samsyn och en politisk handlingsberedskap. Man vet inte vad som gäller, vad kommunen egentligen vill och arbetar för eller i vilken riktning den vänersborgska bojorten ska styras. Sådana här frågor om kommunen och föreningarna borde diskuteras mellan de politiska partierna, liksom så många andra frågor i Vänersborg. Det borde föras en gemensam diskussion om vad kommunen vill och hur det ska genomföras. Som naturligtvis också måste innefatta fördelningen och prioritering av de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen vore för övrigt ett utmärkt forum för denna typ av samtal och diskussion.

FÖP Brålanda: Dahlbergs svar

11 november, 2020 Lämna en kommentar

“I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.”

Så börjar den interpellation jag lämnade in till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) den 12 oktober. (Du kan läsa hela interpellationen här, och dessutom en bakgrund till den. Jag skrev också utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg, efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”.)

Det blev nämligen aldrig någon fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Arbetet kom i och för sig igång med några dialogmöten 2019, men sedan glömdes liksom FÖP:en bort. Det hände ingenting och det blev ingen översiktsplan. Ärendet hamnade därför så småningom i kommunstyrelsen, i september i år, och skickades då tillbaka till byggnadsnämnden. Det var i det här skedet som jag skrev interpellationen.

Den 21 oktober var det sammanträde med kommunfullmäktige. Jag trodde att svaret från Bo Dahlberg (S) skulle komma då, men det gjorde det inte. Och det är lite ovanligt att en nämndsordförande inte svarar direkt på det följande fullmäktigesammanträdet, men det var inget formellt fel. Sedan har jag väntat på svaret från Dahlberg – och i fredags (förra veckan) upptäckte jag att det hade kommit. Det var daterat den 5 november.

Vid ett tillfälle förra året, när Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till ordförande Dahlberg (S), lät Dahlberg en tjänsteman svara på interpellationen. Det svaret läste Dahlberg helt enkelt upp i kommunfullmäktige och stack inte under stol med att det inte var han som hade svarat. Då blev det nästan pinsamt i Folkets hus.

Den här gången har Bo Dahlberg svarat själv på interpellationen. Och inte. Han har gjort det enkelt för sig och kopierat förvaltningens svar till kommunstyrelsen, som han har formulerat om med egna ord. Som jag faktiskt “förutsåg” i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” som jag skrev för inte så länge sedan. (Bo Dahlberg skriver i sitt svar, se nedan, “förklaring till … fullmäktige”. Han menar antagligen det här svaret från förvaltningen till “kommunstyrelsen”.)

Så här skriver Bo Dahlberg i interpellationssvaret, som jag återger i sin helhet:

===

“En förklaring har tidigare ställts till fullmäktige men jag ska försöka att förklara närmare och svara på frågorna.

1 Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?

I Vänersborgs översiktsplan, ÖP 2017, lyfts behovet av en fördjupad översiktsplan för Brålanda fram som viktig. I budgetberedningen/mål och resursplan 2018 äskade byggnadsnämnden 400 tskr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Kommunfullmäktige beslutade i mål och resursplanen 2018 att tillföra byggnadsnämndens budgetram 400 tskr enligt nämndens förslag. Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.

Arbetet med FÖP Brålanda kunde dock inte påbörjas som planerat 2018, framförallt beroende på att FÖP-arbetet för Brålanda är starkt beroende av att gå i takt med den statliga och regionala planeringen av dels tågstopp och dels infrastrukturplanering bl.a. ny E45. Dessutom återupptogs hösten2017, i samband med antagandet av översiktsplan 2017 arbetet med FÖP för Vänersborg och Vargön, vilket har tagit i anspråk planeringsresurser, inte bara inom miljö och byggnadsförvaltningen utan också inom övriga förvaltningar. Det har inneburet att det inte har funnits resurser att på allvar börja arbetet med FÖP Brålanda. Under 2019 genomfördes ett förarbete med fokus på dialog och under 2020 görs ett arbete kopplat till medborgarlöftet för Brålanda som också kommer att ligga till grund för FÖP-arbete 

2 Hur och av vem beslutades att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?

Förklaring finns under fråga 1.

3 Vad har pengarna använts till som följde kommunfullmäktiges uppdrag?

Pengarna har utgjort en höjning av det överskott som redovisades i  2018 års bokslut samt reducerat det underskott som redovisades i 2019 års bokslut. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tskr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen för FÖP Brålanda inte kvar inom ram. Från 2020 finns därmed inte längre några särskilda medel för FÖP Brålanda inom Byggnadsnämndens ram.

4 Varför meddelade inte Byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?

Det borde ha framgått i delårsrapporterna samt bokslut 2018.

5 När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Den fördjupade översiktsplanen för Brålanda bedöms kunna antas under första halvåret 2023. Enligt tidsplanen beräknas samråd hållas hösten 2021 och utställning hösten 2022.”

===

I bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” kommenterade jag byggnadsförvaltningens svar på kommunstyrelsens illa dolda kritik. De kommentarerna kan lika gärna gälla Dahlbergs interpellationssvar. Jag upprepar mig inte, utan hänvisar till dem.

Däremot vill jag citera signaturen “PåDal”, som brukar vara mycket insatt i politiken i Vänersborg, när hen kommenterar min blogg (se här):

“Angående FÖP Brålanda … hade byggnadsnämnden och kommunledningen hållit vad KS och KF beslutat hade det funnits en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan över Brålanda vid detta laget. Då hade kommunens egna tjänstemän, Trafikverket, Fyrbodals kommunalförbund och Regionen/Västtrafik haft något bra att förhålla sig till när frågor som tåghållplats, pendelparkeringar, vägar och ny E45 diskuteras och planeras för Brålanda.

Det har skrivits både i ttela och på kommunens hemsida under 2018 och 2019 att arbete med FÖP Brålanda pågår för fullt. Det lades ut mycket information om dialogresultat och tidplaner på kommunens hemsida vilket numera är borttaget.

Kommunledningen får inte glömma att KS beslutade (lovade hålla) redan 2017/2018 enligt kommunens tjänsteskrivelse som skickades tillbaka till regionen när de ställde några frågor gällande västtågsutredningen som sedermera pekade ut Brålanda och Frändefors som lämpliga i regionen med tåghållplats för att få en rundare region.

Se kallelse till kommunstyrelsen (KS) den 17 januari 2018 § 7, och då speciellt fråga 1 och 2.”

Det blev många citat i texten. Men jag vet att det finns flera personer, särskilt naturligtvis i Brålanda, som är intresserade av frågan. Och jag vill faktiskt också avsluta med att citera slutklämmen i “PåDals” kommentar:

“Men jag håller slutligen med bloggskrivaren ”glöm det som varit och se framåt”, ta nu ett beslut enligt alla konstens och formaliteters regler. Börja om, kraftsamla och visa att kommunens vision och ÖP omfattar hela kommunen oavsett politiskt styre.”

De styrandes budgetförslag (2/2)

25 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna (S), center- (C) och miljöpartiet (MP), har presenterat sitt budgetförslag för nästa år, 2021. I en blogg i fredags skrev jag om den “allmänna” delen av förslaget, dvs om de förutsättningar, regler etc som egentligen gäller som “bakgrund” för alla partiers budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)

Det börjar alltså dra ihop sig för det stora budgetbeslutet. Onsdagen den 18 november är det dags, då ska fullmäktige bestämma hur pengarna ska fördelas nästa år.

De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2019… (Och 2019 från budgeten 2018…)

Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.

Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.

Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 47 milj kr. Det kan vara bra att veta.

I förslaget till budget för 2021 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

BUN föreslås få en budgetram på 834,3 milj kr. Det är en ökning jämfört med 2020. Nämnden får 5,2 milj kr till ökade kostnader som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Och det är ju bara att tacka och ta emot för BUN. Men det är ett tillskott som försvinner direkt ut från BUN och till (största delen) samhällsbyggnadsnämnden i form av hyror. Pengarna kan inte användas i verksamheten.

Nämnden får också 12,7 milj kr som kompensation för löneökningar. (En sådan får alla nämnder.) Det är samma som med de ökade hyrorna, det är bra att nämnden slipper betala ur “egen ficka” (som faktiskt sker i många kommuner), men det är inga extra pengar till barnen eller eleverna.

2,7 milj kr försvinner ur budgeten på grund av att internräntan sänks från 1,5% till 1%. Detta gäller för övrigt också alla nämnder. Det är ett nollsummespel, men innebär att kostnaden för nya investeringar blir lägre när räntan sänks. Det kan också nämnas att de 15 milj kr som BUN fick i år är ramhöjande, dvs BUN får pengarna även de kommande åren. Men som sagt, BUN fick dem i år så det blir ingen höjning nästa år jämfört med i år…

I förslaget påpekas att:

“de aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår således inte i mål- och resursplan 2021‐2023.”

Jag är inte säker på vad det här är för pengar eller hur mycket. SKR skrev i varje fall så här i ett cirkulär den 22 september:

”Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.”

Vänersborg får mindre än 0,5% av 800 milj, dvs ungefär 3,5 milj kr extra år 2021. Det är inte mycket att komma med….

BUN får inte de pengar nämnden behöver. Nämnden får inte de 2,6 milj kr som den räknade med för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan hade ytterligare 7,7 milj kr behövts för ökade kostnader för fler barn och elever. Det tycks inte heller som om nämnden får full kompensation för de ökade hyreskostnaderna, 1 milj saknas. Besparingarna, som nämnden tvingas vidta, kan också leda till minskade statsbidrag på ca 36 milj kr… Dessutom minskar bidragen från Migrationsverket med 6 milj kr…

Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Igen. De styrande satsar inte på förskolan eller grundskolan. De skjuter inte till några extra resurser för t ex mindre barngrupper, fler lärare eller förbättrade resultat i skolan. Jag påminner mig att konsultföretaget Public Partner i sin genomlysning skrev:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen.”

Om de tre styrande partiernas budgetförslag får majoritet i kommunfullmäktige så ställs BUN inför nedskärningar. Det kommer säkerligen att innebära lägre personaltäthet, större klasser och barngrupper, sämre arbetsmiljö för både lärare och elever, högre sjukskrivningstal, sämre kunskapsresultat osv. Det kommer också att kunna leda till nedläggning av skolor, nedläggning av Lanternan, dvs “nattiset”, minskat öppethållande på förskolor och fritidshem osv. De styrande partierna har emellertid skrivit in i förslaget att:

“Eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut.”

Det betyder att en nedläggning av Mulltorp och Rösebo måste upp i fullmäktige som ett eget ärende och beslut. Vilket skulle ha skett ändå, utan denna pekpinne. Och sedan går de styrande in i barn- och utbildningsnämndens domäner och vill att kommunfullmäktige ska bestämma att:

“Barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska även fortsättningsvis tillgodoses.”

Det betyder att partierna vill att Lanternan ska finnas kvar. Det vill i och för sig jag också men det innebär att BUN tvingas spara på något annat. Kunde inte de styrande istället gett nämnden lite mer pengar till Lanternan…?

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nästa år passerar nämnden den magiska miljardgränsen. Nämndens budgetram föreslås fastställas till 1.005.066.000 kr. Om det blir tillfälligt eller inte återstår att se. Nämnden får nämligen ett tillfälligt tillskott på 4 milj kr 2021 och 2022 Medlen ska användas för att bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen. Det hoppas de styrande ska leda till att kostnaderna för försörjningsstöd (“socialbidrag”) minskar. Och det hoppas vi väl alla. Tanken med satsningen är helt klart positiv.

Den budget som föreslås socialnämnden kommer inte att räcka på långa vägar. Socialförvaltningen skulle behöva ytterligare 17,8 milj till försörjningsstöd och 4 milj kr till flyktingmottagning. Nämnden får inte dessa pengar. Och nämnden får inte heller spara genom att avveckla arbetsmarknadsenheten (läs: flytta enheten). Förvaltningen beskriver även de svårigheter som finns att spara mer i verksamheterna, eftersom stora “effektiviserande” åtgärder redan vidtagits under de senaste åren inom t ex äldreomsorgen, personligt stöd och omsorg.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Det är bra, men, som med BUN, det är ju inga pengar som går till verksamheten. Det gör däremot 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir något mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…

Vi ska också komma ihåg att Kultur- och fritidsförvaltningen skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr. Men förvaltningen äskade inte dessa pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav var, och är, stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den budgetram som kommunstyrelsen föreslog i våras.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går tydligen pengar med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en utökning av budget med 1,3 milj kr. Pengarna ska gå till:

“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”

Nämnden föreslår att den får höja avgiften för VA-taxan (brukningsavgift) med 10% (i år höjdes taxan med 10%) och anläggningsavgifterna med 5% (den höjdes också i år, med 5%). Om nämnden får som den vill höjs också renhållningstaxan med 6% (den höjdes med 5% i år). Det finns ingen diskussion om dessa taxehöjningar, men det beror säkert på att de kommer upp i fullmäktige som egna ärenden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. De styrande tycker att det räcker med 1 miljon. Det ska räcka till båda sakerna tycker dom.

Kommunstyrelsen

I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslag till Kunskapsförbundet Väst. KFV får 8 milj kr, 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget. 3 milj kr vill Benny Augustsson och de styrande ge till socialt förebyggande insatser, kopplade till de kommunala mål som handlar om “jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.” Det här är något nytt, vad jag vet. Det är onekligen något positivt, även om jag inte riktigt vet hur det är tänkt. Pengar till “studieresultat”, men inte till barn- och utbildningsnämnden eller Kunskapsförbundet? Vem ska då ha pengarna, och till vad? Det andra målet, “jämställda och jämlika förutsättningar”, verkar vara en eftergift till Vänsterpartiet och Bo Silfverberg (V) som använde formuleringen i en reservation i Kultur- och fritidsnämnden i våras. Man kan dock notera att 3 milj knappt är mer än “en fis i vinden”. Den minimala summan blir sannolikt mer ett “plakat” och mindre en ”verkstad”.

Investeringar

Det ingår även investeringar i en mål- och resursplan. Och för att ta det lite kort och översiktligt.

Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2021‐2023, och innehåller investeringar för sammanlagt 1.499 miljoner kr. Det första året planeras investeringar för 596 milj.

Fastighetsinvesteringarna står för 46%, 817 milj kr. 585 milj ska investeras i förskolor och skolor, 48 milj till “framtida kök”, 36 milj till en ny sessionssal, 30 milj till särskilda boenden och 28 milj kr till idrottsanläggningar.

VA-investeringarna uppgår till totalt 318 milj kr under treårsperioden. VA-utbyggnaden fortsätter med Vänersnäs och 150 miljoner ska investeras i Holmängens avloppsreningsverk.

Exploateringsbudgeten är på 109 milj kr. Det ska investeras bland annat på bostadsområden i Öxnered/Skaven, gångtunnel på Holmängen, ny väg och biltunnel på Skaven och industrimark på Trestad Center.

Vänersborg står inför oerhört stora investeringar. Och naturligtvis måste kommunen låna till en stor del av dem. Det borde vara en stor uppgift att prioritera bland alla investeringar. Alla kanske inte är nödvändiga, eller åtminstone kan skjutas på.

Slutsatser

Det vi ser är en budget från S+C+MP som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots att årets överskott beräknas till 174 milj kr. Dessa pengar får enligt en obegriplig svensk lagstiftning inte föras över till nästa år. Men med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder. Då hade kommunen kunnat ta med sig överskott från ett år till ett annat. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.

Och det är obegripligt.

De styrandes budgetförslag (1/2)

23 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.

Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.

Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…

Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:

“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”

Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.

Det står:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.

Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.

I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…

Resultatutjämningsreserven kan:

“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”

RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)

Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.

Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.

Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:

“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”

Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.

Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:

Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:

  • “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
  • “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
  • “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
  • “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”

Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:

“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”

Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…

Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:

“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”

Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

Några kommunala fastighetsaffärer…

Mitt i Corona- och den ekonomiska krisen håller Vänersborgs kommun på med spekulativa fastighetsaffärer. De styrande partierna, personifierade av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C), vill köpa, och sälja, fastigheter, i vanlig ordning. Som om ingenting har hänt.

Vänersborgs kommun har en lång tradition av stora och tveksamma fastighetsaffärer. Men det verkar inte Augustsson och Carlsson komma ihåg. Eller vilja veta av… Och då har de inte heller någonting lärt.

Många av oss äldre i politiken har fortfarande Toppaffären i färskt minne. Fastighets AB Vänersborg(!) köpte Toppfrys för 17 miljoner kronor. Efter ett kort tag sålde kommunen Toppfastigheten till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner… Och sedan styckade Hammar av en bit och sålde resten av Topp för 40 miljoner kronor! Skattebetalarna i Vänersborg fick alltså betala 9 miljoner kr till ett privat företag. Som sedan dessutom tjänade ytterligare miljoner på nästa försäljning.

De styrande socialdemokraterna och centerpartisterna var år 2016 beredda att köpa 51 olika byggnader på Nuntorp för ungefär 40 milj kr. Det var återigen Fastighets AB Vänersborg som stod som presumtiv köpare. Den gången hade kommunens fastighetsenhet bedömt att de kommunala driftskostnaderna skulle uppgå till ungefär 9,9 milj kr per år. Av någon anledning förklarade sig Bo Carlsson jävig när ärendet skulle beslutas i kommunfullmäktige. Kanske för att han var ledamot i FABV… Det blev, av andra skäl än jäv, inget köp den gången.

År 2010 köpte Vänersborgs kommun hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj kr. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 5,2 milj kr…

När Hillforth Development AB och Pro Tune AB tidigare i år skulle köpa Holmens gamla huvudkontor och ett markområde på 3.500 kvm av kommunen till ett pris av 800.000 kr hade markområdet plötsligt utvidgats till 20.000 kvm och ett nyttjanderättsavtal. Till samma pris. Ärendet återremitterades av oppositionen.

Revisorerna riktade en förödande kritik mot kommunen vid kommunhusets renovering. En kritik som drabbade framför allt samhällsbyggnadsnämndens dåvarande ordförande, nuvarande kommunalrådet, Benny Augustsson (S). Bo Carlsson (C) var då liksom nu 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen. Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats… Precis som i den allra största byggskandalen av dom alla i kommunens historia – Arena Vänersborg…

Arena Vänersborg som skulle kosta 140 milj kr (inkl 20 milj i sponsorpengar) och vars slutnota hamnade på – 286 miljoner… Och som idag står och förfaller. Liksom Norra skolan har gjort i åratal. Norra skolan går inte att rädda, utan ett massivt inflöde av investeringspengar.

Vänersborg kommun ska helst inte syssla med fastighetsaffärer, i varje fall inte under ledning av socialdemokrater och centerpartister. Det har aldrig fallit väl ut… Och kommer uppenbarligen aldrig att göra det.

Nu vill Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C), denna gång med oväntat stöd från de borgerliga, som tydligen har glömt sin historieläxa, att kommunen genom Fastighets AB Vänersborg (FABV) ska köpa fastigheten Hunneberg 1:7 (Bergagården) för 4,82 milj kr – trots att fastigheten enligt en värdering “bara” är värd 3,7 milj kr.

Och som så många gånger tidigare är de styrande beredda att genomföra köpet trots att alla uppgifter och underlag inte finns framme på bordet. Och att en del av de uppgifter som finns dessutom inte är korrekta. (Som att FABV:s ordförande Bo Carlsson (C) i kommunstyrelsen hävdade att restaurang Spiskupan hade lovat att “ta sin del” av VA-kostnaderna.)

Kommunstyrelsen fattade beslut om ett köp häromveckan, men den 15 april ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet – om Fastighets AB ska få förvärva Bergagården.

De bristande underlagen hindrade inte de styrande att i kommunstyrelsen fatta beslutet. Men inför fullmäktige säger Benny Augustsson att (se TTELA “Kritik mot Bergagårds-affären”):

“vi vill ha fram så mycket uppgifter som möjligt inför beslutet i fullmäktige”

Jaha… Så i kommunstyrelsen kan ledamöterna fatta beslut utan riktiga och fullständiga faktaunderlag?

I kommunstyrelsen sa Gunnar Lidell (M), enligt vad som sagts mig (jag var frånvarande), att mer underlag måste fram, medan en annan ledamot tyckte att FABV inte kan lägga ned tid på att ta fram uppgifter om eventuella kostnader innan fullmäktige hade gett OK till affären…. Bo Carlsson menade, enligt en källa, att, ungefär, “vi får köpa först och se över de olika alternativen sen, vi får se vad det kostar när köpet är klart”…

Först beslutar “vi” att köpa en fastighet för 4,82 milj kr, sedan tar “vi” reda på vad den totala kostnaden blir… Det låter som en saga… Men så är det – det bekräftade Benny Augustsson till TTELA:

“När affären är i land ska de fortsätta arbetet. Hur stora investeringsbehoven på fastigheten är ska också slås fast.”

Jo, jag tackar jag…

Men “sent ska syndaren vakna”. Tydligen. Vi får se om kommunfullmäktige får mer information… Men, kan man ju också fråga sig, tänker sig Benny Augustsson att fullmäktige ska få ett kompletterande underlag som inte har varit uppe och beretts i kommunstyrelsen…? Det undrar jag om det är ok…

Det saknas i nu-läget många och väsentliga uppgifter och underlag för att ledamöterna i kommunfullmäktige ska få en helhetsbild och kunna ta en saklig och objektiv ställning till fastighetsaffären.

I nästa blogg ska jag lista några av de frågor som fullmäktige rimligtvis måste ha svar på innan beslut kan fattas.

Genmäle från Dan Nyberg (S)

28 februari, 2020 5 kommentarer

Gårdagens blogg handlade om ärendet “Försäljning av huvudkontor Holmen” som avhandlades i kommunstyrelsen i onsdags. (Se “Resumé KS (26/2) (1/2)”.) 

Dan Nyberg (S) menade på Facebook att min beskrivning av hans inlägg i debatten inte var korrekt återgivna. Han uttryckte sig så här:

”Ett helt otroligt förvanskat vinklat sätt av mina inlägg på Ks. Förmodligen en politiskt inlaga mer än ett intresse av att spegla saklighet. Sorgligt men inte ovanligt…”

Jag skrev i bloggen:

“Dan Nyberg var mer rakt på sak, och vände sig närmast till James Bucci:
“Använd det goda omdömet i stället för regler.”
Tja, det vet vi ju vad Lars-Göran Ljunggrens (S) och Bo Carlssons (C) “goda omdöme” ledde till i Topp-affären… För övrigt ansåg Nyberg att kommunen liksom skulle “ta chansen” att EU inte skulle säga något…
Det kändes som om Nybergs uppfattning var att det var helt i sin ordning att begå brott – om bara ingen ser det… På tal om “goda omdömen”…”

Min strävan är att ge mina läsare en så korrekt och saklig bild som möjligt av vad som händer i det politiska livet i Vänersborg. Att jag sedan också uttrycker mina egna tolkningar och åsikter är en annan sak. Men jag valde i detta läge att ge Dan Nyberg möjligheten att här på min blogg ge sin syn på och sin beskrivning av vad han sa. Det ville Nyberg.

Så här följer Dan Nybergs (S) genmäle i oavkortad form. Jag har valt att inte kommentera på något sätt. Det enda jag har gjort är att i fetstil markera det i Nybergs text som har direkt koppling till det som jag skrev i min blogg. Det är för att mina läsare ska få lättare att själva dra sina slutsatser.

===

Hej Stefan

Här kommer min version av vad jag sa på ks i fastighetsaffären på gamla Holmen området. I mitt första inlägg hade jag en fråga till föredragande tjänsteman. Jag återkommer till frågan. Först berättade jag att man måste inse att detta är en mycket ovanlig affär jämfört med en vanlig fastighetsförsäljning. Bl a beroende på följande kommunala krav för affären:

1. Byggnaden på fastigheten är k och q märkt vilket innebär kraftiga inskränkningar i användandet. Byggnaden får t ex inte rivas eller förvanskas. Sådan förvaltning är ofta väldigt mycket dyrare.

2. Köparen måste uppvisa och ha en finansiell kapacitet för att rusta upp fastigheten och återställa byggnaden. Det uppskattades till ca 20 – 30 miljoner kronor. Byggnaden är i ett mycket dåligt och dessutom skadat skick.

3. Köparen ska presentera en affärsidé som motsvarar kommunens inriktning på Holmen området med hållbarhet och återvinning av material-konceptet. Köparen ska därtill ha kompetens för detta och ekonomisk förmåga att finansiera en sådan inriktning.

Jag sa till James Bucci att jag respekterade hans invändningar av formell karaktär men att man i sådana här affärer också måste ha ett gott omdöme för att bedöma affären.

Den fråga jag ställde till tjänstemannen var om det fanns fler anbudsgivare som uppfyllde eller var i närheten av kommunens krav? Svaret jag fick var att det fanns ingen annan än aktuell köpare.

Mitt andra inlägg var inför beslutet och då angav jag tre skäl till att jag tyckte vi skulle fullfölja affären.

1. Fastigheten har hittills kostat kommunen stora pengar i att skydda den och jag var orolig för ännu mer kostnader om affären skjuts upp eller kanske rent av inte blir av.

2. Jag ansåg som kommunens utvärdering visat att köparna är seriösa och var de enda som uppfyllde kommunens krav och att jag var orolig att dessa kanske skulle mistas om affären skjuts upp.

3. Det tredje är nästintill ett ordagrant citat vad jag slutligen sa. ”För att visa att jag för egen del inte är orolig för en granskning från EU så får det gärna stå i ks protokoll att jag yrkar bifall till försäljningen”.

Jag tycke det hedrar dig att du lovat publicera min reaktion på ditt inlägg över min insats i ks. Då får bloggläsarna läsa två personers beskrivning av samma händelse. Vidare så få läsarna bättre möjligheter att värdera i framtiden när du nedvärderar och hånar andra politikers insatser.

Mvh Dan Nyberg

Kategorier:KS 2020, S, Vargön

Sanningen om arenaskandalen

31 januari, 2020 2 kommentarer

Jag underskattade nog P4 Väst lite i min förra blogg. (Se “P4 Väst granskar Arena Vänersborg?”.) Det blev inte bara ett inslag om Arena Vänersborg. Hittills har det kommit ytterligare 5-6 stycken. Och vem vet, det kanske kommer ännu fler.

Jag kan inte låta bli att undra vad det är som ligger bakom radions nyvaknade intresse för arenan… Är det för att det snart är 10-årsjubileum för takraset? Är det för att arenataket läcker? Lobbar P4 Väst för att kommunen ska investera ännu fler miljoner på taket? Det är ju flera inslag som handlar just om läckaget, men det är ju som jag skrev i min förra arenablogg – taket på arenan har alltid läckt… Vi får se vad som kommer ut av “granskningen”.

Men återigen, P4 Västs “granskning” är välkommen. Arena Vänersborg kostar kommunen åtskilliga miljoner, omkring 20 miljoner netto varje år, och det är viktigt att känna till för alla politiker och invånare i dessa tider av ekonomiska trångmål. Men med bättre bakgrundskunskap hade “granskningen” kunnat bli betydligt bättre och intressantare. Jag ska förhoppningsvis till viss del råda bot på detta med denna blogg.

Det intressantaste inslaget, hittills, är intervjun med den “gamle arenageneralen” och projektledaren S Anders Larsson (S). (Se och hör inslaget, “S Anders Larsson: Väldigt mycket gick fel”.)

S Anders (jag skriver “S Anders” därför att det var så Larsson kallades under sin tid i Vänersborg) tycker att de gamla partikamraterna i Vänersborg ska sälja arenan. S Anders säger i intervjun:

“Om man förvaltar som man gör idag och låter det fortsätta regna in och så, då tror jag det är alldeles nödvändigt att kommunen funderar på om man inte kan avyttra arenan så att man får fastighetsägare som tar ansvar för fastigheten och försöker använda den tillgången optimalt.”

Arena Vänersborgs bokförda värde är idag 195 milj kr. Avskrivningstiden är 30 år, vilket betyder att det är ungefär 20 år kvar. Driften av arenan lär gå på 18 milj kr per år, men då är kapitalkostnader och el, värme mm inräknat. Sedan är det ju saker i och på arenan som måste åtgärdas, t ex taket. Och då pratar vi om en investering på minst 10 miljoner, kanske upp till fyra gånger så mycket… 

S Anders Larsson verkar helt övertygad om att det går att sälja arenan. S Anders tror att det bara är en fråga om pris. Det tror inte jag. En försäljning måste ju innebära att en köpare även tar över kommunens lån på några hundra miljoner… Och vem vill det – även om kommunen säljer för 1 kr…? Men försöka duger. Så mitt råd till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och den styrande minoriteten är – följ rådet från S Anders. Lägg ut arenan till försäljning!

Intervjun kommer sedan in på arenans historia och S Anders ansvar för att det “gick som det gick”. Och då blir det väldigt intressant…

S Anders anser fortfarande att bygget var en rätt satsning och:

“en satsning i tiden.”

Och visst medger han att han hade ansvar:

“Då hade jag ett jättestort ansvar hade jag ju när vi drev den här processen, det går inte att komma ifrån.”

Och visst hade S Anders ett “jättestort ansvar”. Det har han helt rätt i. Han var ordförande i den så kallade projektgruppen och denna grupp arbetade med arenaprojektet i största hemlighet. Det var omöjligt för utomstående att få någon som helst information och insyn i upphandling och byggprocess. Vänsterpartister i allmänhet och James Bucci i synnerhet försökte med alla medel få insyn. Det var omöjligt.

S Anders Larsson:

“Beslutet togs väl på ett korrekt sätt i kommunfullmäktige, med en bred majoritet.”

Visst, kommunfullmäktige fattade beslutet att bygga en arena för 140 milj kr, inklusive sponsorintäkter på 20 miljoner. Det var bara 4 vänsterpartister och 2 miljöpartister som röstade emot. Moderaterna ville “bara” bygga en arena för 90 milj.

Det gick snabbt utför kostnadsmässigt. Det lämnades kontinuerliga besked på alla fördyringar. Dock fick ingen riktigt reda på varför kostnaderna skenade iväg. Men en sak är glasklar – kommunfullmäktige fattade inga som helst beslut på att tillskjuta mer pengar till arenabygget. Det var max 140 miljoner som gällde.

Slutnotan hamnade som alla vet på 286 miljoner kr… Och då är inte allt inräknat. När jag nu tittar tillbaka på historien ser jag att bara kommunens juristkostnader hamnade på bortåt 7-8 miljoner… (Kommunen var inblandad i rättsprocesser under byggtiden.) Jag tvivlar på att de kostnaderna är inräknade i slutnotan.

Vad hände?

S Anders lämnar egentligen ingen förklaring:

“Det skulle varit en byggledning på plats som var anställd av kommunen. … då hade man landat i en byggkostnad som var närmare kalkyl.”

Det var alltså inte hans eget fel, eller kommunens. Trots att han hade ett ”jättestort” ansvar… Det var någon annans fel. Eller?

Hela intervjun med S Anders Larsson, den jag hittills har länkat till är en klippt version, sändes i “Eftermiddag i P4 Väst” den 29 januari (19 min in i programmet). Där säger S Anders:

“Det är väldigt mycket som har gått fel”

S Anders gjorde alltså inget fel, ingen gjorde något fel – det bara ”gick fel”. Ingen var ansvarig. Fast S Anders själv var ansvarig. Men det var någon annans fel…

Men så var det inte.

Dessutom tror inte S Anders att vi någonsin kommer att få något svar på vad som orsakade de galopperande kostnaderna:

“Vi blir svaret skyldiga ‘for ever’ tror jag.”

Vänsterpartiet vet vad som gick fel. Det avslöjades i ett senare skede när James Buccis överklagande av att handlingar hade belagts med sekretess visade sig få domstolarnas medhåll. En mängd gamla handlingar blev offentliga. En del handlingar blev också offentliga i samband med att åklagare och polis startade en förundersökning. S Anders Larsson blev nämligen polisanmäld för trolöshet mot huvudman.

I december 2009 lade kommunens två högsta jurister, den dåvarande kanslichefen och kommunjuristen, fram en utredning. De hade gått igenom samtliga protokoll som förts från produktionsmöten och byggmöten samt en del minnesanteckningar etc. Protokollen hade offentliggjorts vid denna tidpunkt, de hade alltså varit sekretessbelagda fram tills dess, alternativt ”inte funnits” överhuvudtaget.

Det var en skrämmande läsning. Utredningen visade tydligt vad som “hade gått snett”. Orsaken var att det i hemlighet hade fattats beslut med stora ekonomiska konsekvenser av en grupp som inte hade några som helst befogenheter att fatta sådana beslut. En av dom var just S Anders Larsson (S)…

James Bucci redogjorde för juristernas utredning och deras kritiska kommentarer samt alla hemliga protokoll som offentliggjordes – se Vänsterpartiets hemsida-arenan.

I ett Byggmötesprotokoll från 2007-09-13 stod det:

”Entrédelen ritas om till två våningsplan, övre plan ska innehålla restaurang.”

Juristerna kommenterade i sin utredning:

”knappt tre månader efter kommunfullmäktiges beslut, vart tas beslutet?”

Bucci kommenterade på hemsidan (se “Hur Arena entréns andra plan och restaurang kom till”):

“Alltså fullmäktigebeslut släng dig i väggen – här är det S Anders Larsson (barn- och ungdomsnämndens fd ordförande) … som bestämmer.” (Bucci nämner här namnen på den tjänsteman och de konsulter som var närvarande på mötet.)

S Anders Larsson och ett gäng samlas alltså i ett slutet rum, två månader efter kommunfullmäktiges beslut att en arena ska byggas för max 140 miljoner, och bestämmer att det ska läggas på ett entréplan i en andra våning tillsammans med en restaurangdel. De här sakerna var alltså inte med i fullmäktiges beslut! Och notera att S Anders var den enda politikern i samlingen. Det är klart att han visste att han inte hade något som helst mandat att fatta ett sådant beslut. Självklart! Enbart detta beslut fördyrade arenan med åtminstone 30 miljoner. 30 miljoner kronor!!

“väldigt mycket gick fel”

Tja… Det är ju ingen överdrift. Men det ”gick inte fel”, någon gjorde fel… Och S Anders hade ett ”jättestort” ansvar…

Och detta var bara ett av de olagliga besluten. (Fast åklagaren lade häpnadsväckande nog ner polisutredningen – utan att ens ha förhört S Anders Larsson…)

Ett annat fördyrande beslut hade fattats, men när är inte riktigt känt. I protokollet från ett Produktionsmöte 2009-02-26, där naturligtvis S Anders var närvarande, står det:

”Restaurang ska utföras. Loger ska utföras. Kontor del 3 ska utföras, viss ändring av planlösning kommer”

“Loger ska utföras”… Och kommunens granskande jurister tycktes vara förtvivlade:

”vem beställer detta? Detta måste ha påverkat kostnaderna enormt, enligt beslut i kommunfullmäktige skulle detta utformas och utföras inom befintlig investeringsram för barn- och ungdomsnämnden.”

Ja, vad säger man? Skandal är ett snällt ord…

Men för att logerna skulle kunna byggas enligt det hemliga beslutet, så måste ett annat beslut också ha fattats i ett tidigare skede… Så att fler loger kunde byggas. Också det i hemlighet… 

“Byggmötesprotokoll 2007-12-20. Antalet bågar i stommen har ändrats.”

Och juristerna undrade:

”är det antalet loger som växt?”

Antalet takbågar i stommen minskades från 18 till 13. S Anders och “gänget” ändrade på eget bevåg återigen kommunfullmäktiges beslut… Detta avslöjades också av Bucci – se “Hur 18 takbågar blev till 11 blev till 13”. Sedan kan man ju spekulera i vad färre takbågar hade för betydelse för takraset… (Färre antal bågar = större utrymme mellan bågarna = mera tyngd än som ursprungligen var tänkt när snön låg på…)

Jag betonar, det här är bara ett axplock av hemliga beslut som olagligt ändrade fullmäktiges beslut. Jag lovar. (Se “VÄCK ÅTAL SUNE! (Om polisutredningen av arenabygget.)

Jag tycker väl inte att P4 Västs “granskning” är särskilt granskande. Med mer bakgrundskunskap hade reportrarna definitivt kunnat ställa betydligt vassare och viktigare frågor till S Anders Larsson (S). Nu kom han undan alltför lätt – nästan med hedern i behåll…

Kategorier:Arena Vänersborg, S, Skandal

1 maj Vänersborg

Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj. Första Maj har firats över hela världen sedan slutet av 1800-talet. Från början var det till minne av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.

I Vänersborg firades Första Maj i vederbörlig traditionell ordning av omkring 60 demonstrerande socialdemokrater. De var 62 personer vid avmarschen och 56 vid återkomsten till Plantaget. Det betydde ungefär 10 personer färre än i fjol. Då räknar jag dock inte med musikkåren som i år bestod av 18 personer. Socialdemokraterna har alltså fortfarande inte hämtat sig från den nedgång i antal demonstranter som man kunde se 2016, då demonstrationsdeltagarna nästan halverades jämfört med året innan. Frågan är väl om socialdemokraterna någonsin kommer över 100 personer igen. I så fall måste nog den förda socialdemokratiska politiken både i Vänersborg och i landet förändras…

Den socialdemokratiska politiken är inte densamma som under Olof Palmes dagar. Då demonstrerade socialdemokraterna alltid för internationell solidaritet. Partiet tog avstånd från USA:s imperialistiska inblandning i tredje världen, som i t ex Vietnam. Nu när samma amerikanska intressen ligger bakom den pågående militärkuppen, eller försök till, i Venezuela så ställer sig socialdemokratin istället bakom de amerikanska intressena. Och jag tror inte heller att socialdemokraterna på den ”gamla goda tiden” skulle sälja vapen till världens kanske mest kvinno- och utvecklingsfientliga och reaktionära land, Saudiarabien – inte när vapnen används för att bomba Jemen tillbaka till stenåldern. Med ett enormt mänskligt lidande, särskilt bland kvinnor och barn, som följd. Och jag tror inte heller att partiet skulle ha kommit på tanken att ifrågasätta FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Det fanns inte heller några protester i Vänersborg, vad jag såg eller hörde, mot den inskränkning av strejkrätten som socialdemokraterna är i full färd med att genomföra. Den strejkrätt som har varit grunden för arbetarrörelsens, och inte minst socialdemokraternas egen, kamp för ett Sverige med demokratiska fri- och rättigheter, gratis utbildning för alla och social välfärd osv.

I Vänersborg då? Det finns väl inte någon som kan påstå att Vänersborg har närmat sig de socialistiska idealen trots alla år av socialdemokratiskt styre, om nu socialdemokraterna har haft den ambitionen. Och varför skulle socialdemokraterna arbeta för det i Vänersborg när den inte gör det i Sverige? Inte heller kan väl socialdemokraterna få till stånd en rättvisare och mer jämlik kommun tillsammans med Bo Carlsson och centerpartiet?

I demonstrationståget syntes som vanligt många av de socialdemokratiska profilerna i Vänersborg. Benny Augustsson, Elisabeth Bohlin, Reidar Eriksson, Madelaine Karlsson, Dan Nyberg, Amanda Blomster Roos, Jonathan Svensson, Christin Slättmyr, Nils-Erik Söderqvist och flera andra toppnamn marscherade under de röda fanorna. Och det var inte det lättaste. Demonstrationen avverkade nämligen en tämligen lång sträcka runt gatorna i centrum. Under de ca 35 minuter som demonstrationen pågick svettades även några av de yngre demonstranterna ymnigt…

Som vanligt var jag ganska nyfiken på vad socialdemokraterna i Vänersborg skulle demonstrera för, men det var dels tunt med plakat och banderoller i tåget och dels var det inga som handlade specifikt om Vänersborg. Den banderoll som dominerade tåget hade parollen ”Heja välfärden!”. Jag kan inte påstå att jag vet vad det konkret betyder, men jag har svårt att tro att det handlar om neddragningar av utbildning och social service. Som är på gång i Vänersborg…

Det kändes som om socialdemokraterna egentligen inte demonstrerade för någonting i år heller. Det demonstreras typ enbart av traditionella skäl. Och det är väl i och för sig ett skäl gott nog. Men borde det ändå inte ha funnits med någon liten banderoll om vad socialdemokraterna vill i Vänersborg…?

Inte heller Benny Augustsson, kommunstyrelsens ordförande, kom med några konkreta förslag på hur kommunen ska ta sig an alla utmaningar. Det finns ju en del sådana, inte minst ekonomiska. Jag hörde nog bara ett konkret ”löfte” – svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Och det ska kommunen ta hänsyn till vid upphandlingar. Inte helt fel för övrigt, men det är väl mer en fråga för politikerna i Stockholm eller i Bryssel.

Annars var Augustssons tal engagerande och medryckande och han avbröts upprepade gånger av åhörarnas applåder. Men det var som sagt ett tal i mycket allmänna ordalag. Augustsson talade om ett hållbart samhälle, om att pensionärerna måste få det bättre, att den sociala inkluderingen ska öka, att landsbygden utvecklas, att sjuktalen minskas, att det är ”livsviktigt” (Augustsson använde faktiskt detta uttryck) att eleverna klarar grundskolan, att politiker och tjänstemän måste jobba ihop och nämnderna över gränserna samt vikten av att planera inför framtiden.

Augustsson försökte visa att Vänersborg var ”på rätt väg” genom att berätta om de positiva saker som händer. Det handlade mest om att det byggs i kommunen. Det byggs bostäder, inklusive hyresrätter, förskolor, t ex vid Belfragegatan, Silvertärnan renoveras, Öxnereds skola ska byggas ut och allt fler detaljplaner utarbetas etc. Och visst, detta är alldeles utmärkt. Men räcker det?

Lena Micko var ”huvudtalare” på mötet. Hon är 2:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting – och naturligtvis socialdemokrat. Tyvärr hörde jag inte så mycket av vad hon sa. Precis då blev nämligen undertecknad vänsterpartist tillsammans med Anders Gunn och Lennart Dikelius intervjuade av TTELA… Så vem vet, kanske kommer delar av intervjun att publiceras. Och kanske med bild…

PS. Och visst, intervjun publicerades med foto och allt – se ”Det spelar roll att rösta i EU-valet”.

Kategorier:helgläsning, S
%d bloggare gillar detta: