Arkiv

Archive for the ‘S’ Category

Valrörelsen är igång

9 juni, 2022 2 kommentarer

Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.

Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)

Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.

Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.

Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.

Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.

På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…

Foto: Erik Broberg

Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same procedure” i Brålanda.

Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad… 

Vad ska jag börja blogga om?

I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.

De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)

De båda flygbladen har bägge titeln:

“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”

Det första flygbladet lyder som följer.

====

Tågstopp

I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.

Kommunen har upptäckt Brålanda

Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.

Landsbygdsutvecklare

Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.

Sikhall – en pärla

I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.

====

Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)

====

Obebodda hus

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Vänsterpartiet vill:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

====

Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.

Budget 2023 (3): S+C+MP

I det omfattande underlaget till Mål- och resursplan, dvs budgetförslaget för år 2023, ingår inte bara tjänstepersonernas beskrivningar och analyser av Vänersborgs ekonomiska läge. (Se ”Budget 2023 (2): Mål och lagar”.) Det innehåller också själva budgetförslaget från de tre styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Ett första förslag till budget för 2023 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) ramanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS: Budgetramar, flygplats, TFV, dagvatten & streetrace”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, de ekonomiska ramarna.

Budgetramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna. Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del.

Nu finns det ett färdigt budgetförslag för nästa år. Det skiljer sig en del från budgetanvisningarna i februari.

Samtliga kommunens nämnder och styrelser får en inflationskompensation på 1,9 procent, internräntan är 1,25 procent och de förhyrande nämnderna kompenseras med sammanlagt 800.000 kr för höjda hyror. Lönerna betalas från en central pott och belastar så att säga inte respektive nämnd. Kommande riktade aviserade statsbidrag ingår inte i budgeten.

I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden får en inflationskompensation med 5,127 milj kr. På grund av fastighetsunderhåll höjs hyreskostnaderna och nämnden kompenseras därför med 544.000 kr. BUN får även kompensation för höjd internränta med 2,141 milj kr. Sänkt personalomkostnadspålägg minskar ramen med 4,238  milj kr. Pengarna för fackliga kostnader på nästan 1,5 milj kr förs över till personalkontoret (kommunstyrelsen). I budget 2022 tillfördes nämnden 6,9 milj kr till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Nästa år föreslås att ytterligare 6,9 milj tillförs för att nå helårseffekt.

Allt det här är naturligtvis pengar som är välkomna, men de kommer inte själva verksamheten tillgodo. Det blir t ex inte extra pengar till fler speciallärare eller “stödpersonal”.

BUN får vidare ett statsbidrag med drygt 2,5 milj kr för “utökade verksamheter”. Men det betyder nya uppdrag och inga extra pengar till befintlig verksamhet. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men fortfarande är det inga ytterligare pengar jämfört med i år.

De styrande partierna har emellertid gjort två ekonomiska satsningar på barn- och utbildningsnämnden, lagom inför valet. Jag minns faktiskt inte när två sådana här satsningar överhuvudtaget gjordes senast.

För att öka barnens vistelsetid i förskolan utökas budgetramen för barn- och utbildningsnämnden med 8 milj kr. Jag är inte riktigt säker på hur de styrande tänker och räknar, hur många barn det handlar om och hur lång tid det gäller. Barn- och utbildningsnämnden har inte fått någon prislapp på just denna åtgärd. Men självklart kräver längre vistelsetid mer personal. Det är en bra satsning, förskolan är viktig för barnens utveckling och framtid.

Ett enigt BUN har haft önskemål om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. I de styrandes budget har avsatts 2,3 milj till detta ändamål. Det är också ett mycket bra förslag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2023 kommer enligt förslaget att uppgå till nästan 898 milj kr.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har tidigare passerat den “magiska” miljardgränsen. Nästa år föreslås budgetramen hamna på nästan ofattbara 1.053.676.000 kr.

Socialnämnden får en nästan oförändrad budgetram. Ja, i vissa avseenden faktiskt mindre än i år… Inflationskompensationen blir 4,294 milj kr “extra”, vilket självklart är positivt. Kompensationen för den höjda internräntan uppgår till 714.000 kr och personalomkostnadspålägget sänks med lite drygt 5,7 milj.

Det tillfälliga anslag som nämnden fick på 16 milj kr i år för ökade kostnader för försörjningsstöd tas bort nästa år. Nämnden erhåller nästan 2,6 milj i extra statsbidrag, men precis som för barn- och utbildningsnämnden är det pengar för utökade uppgifter.

De enda extra pengar som socialnämnden föreslås få är 700.000 kr till den nya verksamheten Mini-Maria och 500.000 kr till verksamheten Remöblera. Det är väl inte heller helt omöjligt att det kommer något riktat statsbidrag som går till nämnden, t ex till äldrevården.

Socialnämnden behöver många fler miljoner, t ex till försörjningsstöd. Nämnden har också “stora svårigheter” att spara i verksamheterna. Den har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst inom äldreomsorgen. Men det blir väl som vanligt, nämnden får vända sig till kommunfullmäktige och begära extra anslag… 

Det kan väl konstateras att det vallöfte som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gav i P4 Väst den 10 mars tidigare i år (se “Vänersborgs toppolitiker intervjuas”) inte infrias i det framlagda budgetförslaget:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Vallöftet bröts innan valet… Det är väl i och för sig schysstare än att bryta det efter valet…

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden är en förhållandevis liten nämnd. Nämndens budgetram föreslås av Benny Augustsson hamna på drygt 121 milj kr.

Nämnden får som de andra nämnderna kompensation för inflation och höjda hyror och sänkt personalomkostnadspålägg. Budgetramen ökas med 300.000 kr för höjd hyra i det ombyggda biblioteket i Vänersborg och 500.000 kr för ökade hyres- och kapitalkostnader för Frendevi IP, gymnasiehallen, verksamhetsanpassningar, verksamhetssystem till musik- och kulturskolan och inventarier. Det är viktiga pengar men tillför inget extra i verksamheten. Men även på kultur- och fritidsnämndens område sker en satsning som är önskad av (nästan) hela nämnden.

Kultur- och fritidsnämnden tillförs 1,75 milj kr för att införa en avgiftsfri musik- och kulturskola.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Även för samhällsbyggnadsnämnden har justeringar skett för inflation, höjd internränta och höjda hyror samt sänkt personalomkostnadspålägg. Nämnden får också tillägg för kapitalkostnader som följer av exploateringar, 400.000 kr, och för driftkostnader till följd av investeringar i gator, 110.000 kr.

Det kan noteras att nämnden höjer ett varningens finger för att den nya mötessalen (“sessionssalen”) antagligen inte kan finansieras med intäkter från uthyrning…

Kommunstyrelsen

De justeringar som görs för alla nämnder görs även för kommunstyrelsen. Sedan görs även en del interna omfördelningar av mindre summor pengar. Det kan noteras att det tillfälliga anslaget under 2022 på 500.000 kr för att minska sjukfrånvaron tas bort.

Kommunstyrelsen tillförs en del extra pengar nästa år. Ytterligare 1,5 milj kr anslås till en ökning av antalet IT-licenser och verksamhetsbidraget till Vattenpalatset utökas med 1 miljon. För medlemsavgifter i Campus Dalsland och Kommunakademin i Väst tillförs 325.000 respektive 130.000 kr. Funktionsrätt Vänersborg tillförs 150.000 kr. Förfogandeanslaget utökas med 400.000 kr till kostnader för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, VGR. I förfogandeanslaget avsätts 50.000 kr till Leva-projektet. Jag kan inte påstå att jag har full koll på vad detta är för typ av verksamheter…

Precis som i år öronmärks 3 milj kr till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Kunskapsförbundet föreslås få 4 milj kr till:

“eventuellt ökade kostnader avseende anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Det är bra men jag förstår inte varför det står “eventuellt”…

Kommunstyrelsens budgetram 2023 beräknas enligt förslaget hamna på nästan 433 milj kr. Det är mycket pengar.

Övriga nämnder

Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år. Det enda undantaget är egentligen att det enligt de styrande partiernas förslag ska inrättas en tjänst som utvecklingsledare i miljö- och byggnadsförvaltningen. Därför är det tänkt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden respektive Byggnadsnämnden ska få en viss summa extra pengar.

Resultatbudget för S

Några synpunkter

Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är som vanligt mycket återhållsamt. Det utgår från budgeten 2022, som i sin tur utgick från budgeten 2021… Som i sin tur utgick från…

De styrande partiernas budgetförslag kommer att leda till nedskärningar i framför allt socialnämndens verksamheter. Det är möjligt att tanken är att det ska lösas genom att socialnämnden ska få extra pengar under årets gång. Det har hänt många gånger förut och ofta fått kritik av revisorerna. Revisorerna menar, precis som Vänsterpartiet, att kommunledningen medvetet underbalanserar socialnämndens budget.

De styrande partiernas förslag ger en del pengar till barn- och utbildningsnämnden och även kultur- och fritidsnämnden. Det sker en satsning, om än otillräcklig sådan, på förskolan. Och personalens arbetskläder. Musik- och kulturskolan ska bli avgiftsfri. Det är bra förslag som t ex Vänsterpartiet naturligtvis stöder.

Med tanke på att kommunen gjorde ett överskott 2020 på 161 miljoner kronor och 185 miljoner förra året (2021) så borde kommunen har råd till större satsningar på välfärden, på de äldre och sjuka, på barnen och ungdomarna…

Slutligen kan jag tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i Miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Det finns också en möjlighet att använda RUR-pengar, men det vill de styrande inte heller göra. Jag återkommer till vad detta är för pengar i en senare blogg.

Vill Benny Augustsson (S) och de styrande ha Vänsterpartiets stöd för sitt budgetförslag måste de vara betydligt generösare mot verksamheterna…

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det är pengar som faktiskt skulle kunna användas i välfärden…

Till sist. Jag har en känsla av att det kan ske förändringar i det här budgetförslaget, precis som i de andra partiernas. Det finns nämligen så många osäkra faktorer just nu, och för varje dag som går får man reda på något nytt.

===

Bloggar i denna serie:

Budget 2023 (2): Mål och lagar

5 juni, 2022 1 kommentar

Visionen för Vänersborgs kommun:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunfullmäktige fastställde visionen 2013. Visionen kopplas sedan till inriktningsmål som visar kommunfullmäktiges “övergripande viljeinriktning”. Inriktningsmålen konkretiseras i nästa steg i förväntade resultat.

Det blir många dokument och många mål och resultat. Och allt ska sedan mätas, sammanställas, dokumenteras, jämföras, analyseras, diskuteras, redovisas och presenteras. På detta sätt ska Vänersborgs kommun bli allt bättre och nå allt närmare ett förverkligande av visionen. Är tanken. Typ.

Kommunfullmäktiges inriktningsmål är:

  • “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Självklart är det inriktningsmål som på många sätt är utmärkta. Men de är självklart inget värda om de stannar på papperet – och här har vi naturligtvis ett problem. Hur kopplas t ex inriktningsmålet om “bättre skolresultat” till praktisk politik? Svaret är tyvärr att inriktningsmålet inte direkt följs av någon satsning på grundskolan. Kommunen satsar fortfarande mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.

Så är det med de flesta inriktningsmål. De används inte för att styra varken fördelningen av pengar eller den praktiska politiken. Det är en stor skillnad på vad som sägs och skrivs och vad som händer i verkligheten.

Kommunen har också flera finansiella mål. De betonas ofta mer än inriktningsmålen. Kommunallagen kräver t ex att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Intäkterna ska överstiga kostnaderna. Men ett av kommunens finansiella mål är att årets resultat bör uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag, kommunen ska alltså gå med överskott.

Det finns självklart också riktlinjer. Så ska t ex 

“kommunens anläggningar och fastigheter … ha ett planerat och fullgott underhåll.”

Det visade dock revisorerna häromsistens att så inte var fallet. (Se “Tuff kritik från revisorerna…”.)

Det är alltså, på alla plan, en sak att ha fina dokument med mål, visioner, policys, regler och riktlinjer och en helt annan att omsätta de fina formuleringarna i praktiken. 

Och det har naturligtvis ofta med tilldelade ekonomiska medel att göra. Det krävs nämligen i stort sett alltid kompetent personal för att utföra något. Det kan gälla i hemtjänsten, på äldreboendet, i förskolan, i klassrummen, i reningsverket, på återvinningsstationen osv. Men fler händer och fötter kostar…

Under avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” beskrivs de eventuella konflikter som kan bli mellan pengar och personal, mellan ekonomi och lagar:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras).”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten. Och vem eller vilka blir de skyldiga om kommunen inte följer lagarna? Politikerna? Eller kanske kommunens personal som t ex rektorerna…?

Dessutom vet vi att kommunens verksamheter och därmed budgetansvar är “uppdelade”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat osv. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

Lite senare i texten konstateras också nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Det ingår även en omvärldsanalys i mål- och resursplanen.

Kriget i Ukraina leder förutom elände, lidande och död till:

“negativa effekter på den globala tillväxten och inflationen genom högre energi- och råvarupriser, störningar i internationell handel och genom en ökad osäkerhet.”

Det är redan tidigare ett tryck på inflationen, men 2023 förväntas den sjunka till 2%. De här skrivningarna är antagligen skrivna för några månader sedan, möjligtvis är de inaktuella… BNP-tillväxten i Sverige dämpas i år men kommer att bli stark under 2023. Den offentliga konsumtionen kommer att öka och sysselsättningen stiga, men reallönerna sjunker sannolikt medan räntorna förväntas höjas. Kommunens skatteintäkter förväntas bli högre än tidigare prognoser.

Det är en del av den information som finns i Mål- och resursplanen. De allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån.

===

Bloggar i denna serie:

Budget 2023 (1): Om Augustssons förslag

Den 11 september är det val. Då ska vänersborgarna avgöra vilket eller vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren.

De förslag som partierna vill genomföra efter valet hittas i deras budgetförslag. Det spelar egentligen ingen roll vad partiföreträdarna säger i valrörelsen, finns inte förslagen med i budgeten så kommer de inte att genomföras. Det är nämligen med budgeten som politikerna styr kommunen. I budgeten bestäms hur pengarna i kommunen ska fördelas – hur mycket pengar som kommunen ska använda till skolan, hur många personer som kan anställas i hemtjänsten, hur många gator som ska asfalteras, vilka idrottsanläggningar som ska renoveras osv.

Den 22 juni ska kommunfullmäktige besluta om Vänersborgs budget för 2023. Samtliga partier lägger fram egna budgetförslag, utom de tre styrande partierna och Moderaterna och Liberalerna. M+L lägger fram ett gemensamt förslag. Det är dessa budgetförslag som visar vad partierna vill år 2023 och det är dessa förslag som de olika partierna lägger fram till väljarna och söker deras stöd för.

Jag ska i ett antal bloggar gå igenom de olika partiernas budgetförslag. Och självklart ska jag börja med budgetförslaget från Vänersborgs styrande minoritet, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Men det gör jag egentligen av en speciell anledning. Det är nämligen så att de styrandes förslag, som går under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”, är annorlunda än de andra budgetförslagen.

Ordförande Augustssons (S) förslag till Mål- och resursplan (MRP), som budgeten kallas, är ett digert och genomarbetat budgetförslag. Men det beror på att det innehåller väldigt mycket annat än det man förknippar med ett budgetförslag. Det innehåller stora och omfattande delar skrivna av kommunens tjänstepersoner, framför allt från ekonomiavdelningen.

Förslaget tar upp allmänna saker som beskriver en slags bakgrund till kommunens ekonomiska situation och till den fördelning av pengar som förslaget mynnar ut i. Det innehåller vidare beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, omvärldsbevakning, befolkningsutveckling, pensionskostnader etc.

MRP:n innehåller också en omfattande finansiell analys. Syftet med den analysen är att:

“försöka identifiera eventuella finansiella problem och att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning.”

Och årets analys konstaterar bland annat att det liggande budgetförslaget, från Benny Augustsson (S), inte uppnår målet att resultatet ska uppgå till 2%…

Förslaget till MRP innehåller också en redogörelse och analys för investeringarna för perioden 2023-2025. Jag ska återkomma till investeringarna vid ett senare tillfälle men jag måste ändå nämna några kommande investeringar som är av det större formatet. Det ska under treårsperioden investeras 244 milj kr i Skräcklans vattenverk och 60 milj kr i Rörviks vattenverk… Och 46 miljoner i Holmängens avloppsreningsverk. Holmängenskolan, som har börjat byggas, kommer att kosta 132 milj under 2023-2024. Det ska investeras 2 milj kr i arenan nästa år och ytterligare 20 milj år 2024. Det är taket som ska åtgärdas. Sedan en kort men viktig skrivning om Brålanda:

“Investeringar för tågstopp i Brålanda ska prioriteras, då statliga och regionala beslut är på plats.”

När det gäller pensioner så är det en viktig post i kommunens kostnader, och budgetarbete. Det är värt att citera följande korta men viktiga avsnitt:

“Det nya tjänstepensionsavtalet AKAP-KR, som gäller från och med 2023, innebär tillsammans med en hög inflation under 2022, kraftigt ökade pensionskostnader. Kommunens pensionsprognos har reviderats upp med ca 40 mnkr från och med 2023.”

All den information och fakta som finns i ordförande Augustssons förslag utgör utgångspunkten även för övriga partiers budgetförslag. Det är viktigt att konstatera. Men upplägget, med ekonomernas omfattande ekonomiska redogörelse som sedan mynnar ut i det konkreta politiska förslaget till fördelning, är inte bra. Jag håller faktiskt med den borgerliga oppositionen när den i sitt budgetförslag förra året skrev:

“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”

Det gäller att skilja på vad som är tjänstepersonernas underlag och vad som är de styrande partiernas politiska vilja. Men själva faktaunderlaget och analyserna är en intressant, stimulerande och mycket givande läsning. De ger en stor kunskap om Vänersborgs kommun och dess ekonomi och verksamheter.

===

Bloggar i denna serie:

1 maj i Vänersborg

1 maj, 2022 1 kommentar

Idag är det arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag – 1 maj.

I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886. 

I Vänersborg höll Vänsterpartiet ett möte på Kokhusplatsen vid Vänerns strand. Omkring 30 personer slöt upp och lyssnade på Carina Örgård, Vänsterpartiets oppositionsråd i Västra Götalandsregionen.

Carina Örgård

Carina Örgård höll ett mycket bra, välskrivet och uppbyggligt tal som spände över de flesta aktuella ämnen. Hon talade om kriget i Ukraina, om klimatomställning, välfärden osv. Örgårds tal är publicerat i sin helhet på Vänsterpartiets hemsida – ”Första maj-talet 2022”.

Det som framför allt drog ner spontana applåder från åhörarna var när hon deklarerade att Vänsterpartiet säger “NEJ TILL NATO!”.

Örgårds anförande var pedagogiskt uppdelat i kortare delar och i pauserna bjöds mötesdeltagarna på musik av trubaduren Dan Johansson. De bjöds också på kaffe och hembakat. Pengar samlades in till Ukraina UNHCR, Swish 123 260 4098.

Innan Vänsterpartiets sammankomst var till ända började Socialdemokraterna sin årliga och traditionella 1 maj-demonstration. Som dock har fått ställas in, som så mycket annat, under pandemin. Antalet deltagare i Socialdemokraternas demonstrationer minskade, innan pandemin, successivt under 10-talet, men i år kan den trenden ha brutits. Jag räknade till ca 70 personer, exklusive musikkåren, när jag mötte demonstrationen på Drottninggatan. Det var 10 personer fler än år 2019. I täten med den svenska fanan gick kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén.

Efter en ganska lång och svettig vandring genom stadens gator samlades deltagarna slutligen i Plantaget. Vid kaffe- och korvståndet kunde vi se kända socialdemokratiska namn som Nils-Erik Söderqvist, Benny Augustsson, Madelaine Karlsson, Dan Nyberg, Jonathan Svensson, Kenneth Borgmalm, Christin Slättmyr, Ann-Sofie Dolk och arbetarekommunens ordförande Joakim Sjöling 

Paula Holmqvist

Riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet Paula Holmqvist från Dals Ed var huvudtalare. Holmqvist höll ett bra och engagerat tal även hon. Det slog mig att Carina Örgårds tal på Vänsterpartiets möte och Paula Holmqvists hade väldigt många beröringspunkter. Det skulle ha varit svårt, om man bara hörde eller läste talen “anonymt”, att avgöra vem som sade vad – om det nu inte var för NATO… Holmqvist tog inte ställning, hon uppmanade istället mötesdeltagarna att engagera sig i den interna partidiskussionen.

Joakim Sjöling

Olof Palme skulle sannolikt vrida sig i sin grav om han hörde… För Palme var en svensk anslutning till NATO totalt utesluten – ett NATO som för övrigt återigen kan få Donald Trump som ledare om 2 år. (Jag skulle vilja passa på att rekommendera en debattartikel i Aftonbladet av Frida Stranne – ”Dubbelmoralen om krig får mig att tappa andan”.)

Holmqvist (S) talade mycket om den “klassiska socialdemokratiska politiken”. Och med det menade hon frågorna kring välfärd, solidaritet, jämställdhet, tillit, trygghet och arbetsvillkor. Men – har inte denna “klassiska” politik ersatts med en helt annan socialdemokratisk politik sedan åtminstone Olof Palmes dagar? Har inte socialdemokraterna gjort en ordentlig högersväng och fört en klassisk borgerlig politik istället med extremt ökade klassklyftor som följd? Vi är nog väldigt många på “vänsterkanten” som är av den uppfattningen… 

I Vänersborg då? Det finns väl inte någon som kan påstå att Vänersborg har närmat sig de socialistiska idealen trots alla år av socialdemokratiskt styre, om nu socialdemokraterna har haft den ambitionen. Och varför skulle socialdemokraterna arbeta för det i Vänersborg när de inte gör det i Sverige? Inte heller kan väl socialdemokraterna få till stånd en rättvisare och mer jämlik kommun tillsammans med Centerpartiet?

Som vanligt var jag ganska nyfiken på vad socialdemokraterna i Vänersborg skulle framföra för lokala krav och paroller, men det var dels tunt med plakat och banderoller i tåget i allmänhet och dels var det inga som handlade specifikt om Vänersborg.

Borde det inte ha funnits med någon liten banderoll om vad Socialdemokraterna vill i Vänersborg…?

Benny Augustsson

Även kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson höll tal. Och som vanligt var Augustsson engagerad och medryckande, han är en bra talare. År 2019 talade Augustsson inte särskilt mycket om just Vänersborg, men det gjorde han idag. Augustssons tal var enligt egen utsago:

“Som vanligt det viktigaste talet nånsin.”

Augustsson räknade upp allt som hade hänt under den gångna mandatperioden. Det var egentligen inga frågor som Socialdemokraterna och de styrande partierna hade drivit igenom på egen hand. Tvärtom – i stort sett alla partier har varit överens. Augustsson nämnde ny förskola på Belfragegatan (som S, läs Marie Dahlin, försenade några år), renoverade och “nya” skolor på Idrottsgatan 7, Öxnered och snart Holmängen. Han fortsatte med “nya” boenden på Niklasbergsvägen 9 och Lunddala i Vargön. Det omfattande bostadsbyggandet t ex på Holmängs Hage, Cypressen, Elisabeths Port, Korseberg och Mariedal Östra och vidare nya verksamhetsområden på Trestad Center nämndes. Augustsson tog vidare upp biblioteket som håller på att renoveras, tågstoppet i Brålanda, VA-utbyggnaden (hmm…) på Nordkroken och Vänerkusten och den nya möteslokalen som är på gång (“sessionssalen” alltså) samt att det ska byggas ett nytt Regionens Hus och att Domstolsverket också ska bygga nya lokaler. Det blev mycket om byggande, och det är oerhört positivt, men som sagt – det har skett i stor enighet i kommunen.

Augustsson tog också upp några “mjuka” värden. Vänersborgs kommun har fått ett nytt varumärke, andel elever med gymnasiebehörighet har ökat, arbetslösheten och försörjningsstödet har däremot minskat och klimatomställningen “pågår intensivt”.

Det är en i mångt och mycket positiv utveckling, men jag tror inte att något av detta är Socialdemokraternas förtjänst. När det gäller t ex gymnasiebehörigheten är det väl snarast trots Socialdemokraterna…

Benny Augustsson tittade slutligen framåt mot nästa mandatperiod. Socialdemokraterna skulle prioritera fullföljda studier, ökad skolnärvaro, vuxenutbildningen, förbättrade förutsättningar för näringslivet, bra fritid och kultur, trygghet för äldre och bra hemtjänst. Klimatomställningen skulle fortsätta. Augustsson lyfte social inkludering som den kanske viktigaste utmaningen – och det gällde alla:

“Alla invånare ska tro på framtiden.”

Benny Augustsson var riktigt engagerad och det fanns inga gränser för alla vallöften. Han fortsatte av bara farten och avslutade med att betona vikten av barnomsorg, utbildning och arbete samt “leva och bo”. Vidare skulle landsbygden utvecklas tillsammans med gröna näringar och den cirkulära ekonomin. Och Augustsson hann också med att nämna att arbetsmiljön för de kommunalt anställda ska förbättras.

Det var lite förvånande att Benny Augustsson räknade upp alla dessa vallöften. På valdebatten i Sundals Ryr i onsdags var han mer realistisk och tillbakahållen. Då lät han Ola Wesley (SD) och Magnus Ekström (KD) tävla i antal vallöften utan att närmare kommentera dem eller försöker “ta upp kampen”. (Jag skriver om valdebatten i Sundals Ryr i nästa blogg.)

Men… Det blir uppenbarligen svårt att tävla med Socialdemokraterna (och SD och KD) om antal vallöften för nästa mandatperiod… Men det kanske inte är löftena i sig som ska avgöra var vänersborgarna ska lägga sina röster. Studerar man Socialdemokraternas vallöften från valet 2018 är det många löften som återkommer… Av någon anledning – typ att de inte är genomförda…

Vänersborgs toppolitiker intervjuas

15 mars, 2022 1 kommentar

Om ett halvår är det val i Sverige. Som en del i bevakningen av den kommande valrörelsen var P4 Västs reporter Skoob Salihi i Vänersborg i torsdags (10 mars). Det kanske faktiskt till och med var så att P4 Väst stod för själva “kick-offen” för den lokala valrörelsen. (Du kan lyssna på inslaget här – “EFTERMIDDAG I P4 VÄST”.)

Salihi gick ut hårt kan man väl säga. Vänersborgs tre toppolitiker var nämligen på plats, och det var ju en flygande start på P4 Västs valbevakning. Det kan till och med vara svårt att leva upp till denna start senare under året.

De tre toppolitikerna som blev intervjuade av Skoob Salihi var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och Sverigedemokraternas gruppledare Ola Wesley. Och som det lät i Skoob Salihis påannons:

“Jag tar mig ett snack med kommunens toppolitiker.”

Augustsson (S), Harlitz (M) och Wesley (SD) fick till en början några frågor om kriget i Ukraina, det svenska försvaret och om kommunen hade börjat förbereda sig för att ta emot flyktingar. Sedan ställde Salihi frågan om hur politikerna såg på att ta emot ukrainska flyktingar här i Vänersborg. (29.50 in i programmet.)

De tre politikerna var positiva till att ta emot flyktingar från Ukraina.

“Ni har vänt…?”

Frågade Skoob Salihi Harlitz och Wesley. Henrik Harlitz (M) svarade:

“Det är ett helt nytt läge…”

Ola Wesley (SD) var inte längre för en “stramare flyktingpolitik”:

“Nu är det ju ett krig i vårt närområde så att säga.”

Benny Augustsson (S) hade en annan ingång i frågan:

“Ingen skillnad på människor. De flyr för sina liv. Det gjorde de 2015 också…”

Det är helt uppenbart en stor skillnad mellan partierna i flyktingfrågan. Men hur den ska hanteras är egentligen ingen kommunal fråga. Den avgörs i Stockholm.

En man “på gatan” ställde en fråga om vård och omsorg. Och då kom vi snabbt in på kommunalpolitik. (34.30 in i programmet.) 

Naturligtvis ville de alla tre satsa på äldrevården… Det var egentligen en dum fråga, i varje fall så här i valtider. Självklart ville de satsa på vård och omsorg – precis som de ville, och lovade, i det förra valet 2018… Kanske borde politikerna istället ha fått frågan hur de har satsat på vård och omsorg under mandatperioden. Det hade varit intressantare tror jag…

Efter lite musik fick politikerna frågan om de kunde lova högre löner till vård- och omsorgspersonalen. (40.45 in i programmet.) Det kunde ingen av dom lova.

“Det är ju en diskussion som får vara mellan facken och arbetsgivaren.”

Sa Henrik Harlitz (M). Ola Wesley (SD) höll med. Benny Augustsson (S) inflikade däremot helt riktigt att kommunen kunde påverka löneutrymmet. Och passade på att, som jag uppfattade det, leverera ett vallöfte:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Ja, vi får väl se. Det är ju inte direkt på det viset att de styrande politikerna i socialdemokraterna, och centerpartiet och miljöpartiet, har utökat någon grundbemanning de senaste åren. Tvärtom, i grundskolan har personalen minskat ganska dramatiskt och bemanningen på förskolan har hållits uppe tack vare statsbidrag. Nu minskar statsbidragen i förskolan och det finns inget som tyder på att kommunen tänker kompensera barn- och utbildningsnämnden för detta…

Det här valet lär bli som vanligt. Partierna strör vallöften omkring sig om satsningar på både äldrevård, förskola, grundskola och en hel del annat. Och en vecka efter valet är allt glömt…

The same procedure as last election…

En kvinna på stan ville att grönområden ska bevaras vid byggnation. (42.35 in i programmet.) Det var en bra fråga med tanke på den avverkning och skövling som skett på Mariedal Östra, vid Mariedalskolan och vid Kindblomsvägen, för att ta några exempel. Men det glömde Benny Augustsson (S) när han svarade:

“Ja, det kan vi lova för att ett av mina favoritmål vad gäller Agenda 2030, det är det globala mål 11 – “hållbara städer och samhällen”. Och där ingår verkligen att vi ska ha utrymme för gröna ytor och en bra rekreation i våra naturområden och så. Om jag får bestämma så lär det bli kvar grönytor i våra tätorter.”

Jag kan inte låta bli att undra vem som enligt kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) har bestämt i Vänersborg de senaste 3 åren… Sedan är det väl inte helt obekant att Augustssons partikollega Elisabeth Bolin (S), i samband med exploateringen på Mariedal Östra, yttrade följande i kommunfullmäktige i juni 2019:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Ola Wesley (SD) ville självklart också ha kvar grönytorna:

“För bor man i en hyresrätt eller bostadsrätt så ska man ju kunna gå ut och “maja” som man sa förr på 70-talet.”

Henrik Harlitz (M) höll inte helt oväntat också med, även om moderaterna inte direkt har stått på barrikaderna för att bevara de grönområden som avverkats de senaste åren…

Reportern Skoob Salihi avslutade intervjuerna med de tre toppolitikerna med att fråga vad som kommer att vara partiets viktigaste valfråga. Och det var en bra och intressant fråga. (44.50 in i programmet.)

Henrik Harlitz (M) fick svara först:

“Dom sakerna som vi kommer att prioritera i vårt arbete, det är boende, utbildning och arbete för att bygga ett tryggt och säkert Vänersborg, där vänersborgarna vill stanna kvar och bo och arbeta.”

Moderaternas mål med nästa mandatperiod är således tämligen blygsamt. Det är alltså att vänersborgarna ska bo kvar i kommunen och inte flytta typ till Trollhättan…

Ola Wesley hade sverigedemokraternas mål klart för sig:

“Det absolut viktigaste tycker vi är tryggheten. Man ska vara trygg. Vänersborgs gator ska vara trygga. Där vill vi ju satsa då på dels på nattvandrare, vuxna, där vill vi ta fram en arvodesmodell på det. Vi vill satsa på kommunalt finansierad väktare och så. Tryggheten är absolut det viktigaste. Skola, vård och omsorg är otroligt viktiga också.”

Benny Augustsson (S) avslutade inslaget:

“Ja, som socialdemokrat är det givetvis vård, skola och omsorg. Men givetvis tryggheten som en stor fråga nu. Bygga Vänersborg vidare på ett hållbart sätt givetvis, utvidga det. Men den stora frågan … [programledaren bröt in] … grönområdena får vara kvar, men den stora frågan tror jag blir skolfrågorna. Vi ska ta tillbaka demokratin över skolorna.”

Det sista håller jag som vänsterpartist naturligtvis med om, men det är ingen kommunal fråga.

Valrörelsen har alltså börjat i Vänersborg och P4 Väst har börjat sin bevakning. Det återstår att se om även andra partier kommer till tals i radion.

Jag tror att det blir en het sensommar och höst. Men intressant och spännande.

Kategorier:M, P4 Väst, S, SD, Val 2022

Augustsson (S) var inte jävig

7 mars, 2022 1 kommentar

Ok, jag erkänner. Det finns tillfällen, även om de är ytterst sällsynta, där andra ledamöter än vänsterpartister reagerar, agerar och protesterar mot hur Vänersborg styrs.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) agerande och roll i kommunfullmäktiges beslut om GC-vägen på Korseberg den 17 november 2021 har varit föremål för en laglighetsprövning i Förvaltningsrätten i Göteborg.

Kommunfullmäktige skulle besluta om en GC-väg genom den sista remsan skog på Korseberg – när det redan fanns en GC-väg 150 meter från skogsdungen… Men den vägen gick mellan bostadshusen. Och dessa hus ingick i en bostadsrättsförening. Fullmäktige beslutade att anlägga GC-vägen i skogsremsan… (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.)

Torbjörn Moqvist från Sverigedemokraterna överklagade fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Moqvist skrev (citat från Förvaltningsrättens dom):

“En av ledamöterna var jävig (delikatessjäv) i samband med kommunfullmäktiges möte. Den ledamoten var väldigt emot att den nuvarande GC-vägen går igenom en bostadsrättsförening och tyckte att det var helt fel och kanske till och med olagligt att GC-vägen gick igenom denna bostadsrättsförening. Ledamoten var styrelseledamot i den bostadsrättsföreningen så sent som 2019. Det är inte klart om ledamoten alltjämt är kvar i bostadsrättsföreningens styrelse, men det är klart att detta är olämpligt även om ledamoten nu har lämnat styrelsen. Detta är en klar jävssituation.”

Det handlade alltså inte om vem som helst. Det var kommunens högste politiker, kommunstyrelsens ordförande och Vänersborgs “statsminister” Benny Augustsson (S). Och det Moqvist anför i ärendet är sant, det vet jag. Jag skrev om detta i några bloggar. (Se ”KF (17/11): Vem kan man lita på?”.)

Jag kan väl för övrigt komplettera överklagandet med att tillägga att Benny Augustsson (S) sa på fullmäktiges sammanträde att bostadsrättsföreningen inte skulle behöva se cyklister i sitt område:

”Det är bostadsrättsföreningen som äger den (GC-vägen; min anm.)”

Och det är väl egentligen en ganska udda uppfattning för en socialdemokrat. Och socialist? Det betyder ju att det skulle bli svårare för allmänheten, vänersborgarna, att utnyttja allemansrätten. GC-vägen genom bostadsrättsföreningen går ju rätt fram till Vassbotten och en badbrygga…

Men så hade Benny Augustsson (S) varit ledamot i bostadsrättsföreningens styrelse. Det framgår av offentliga dokument… (Se här.) Men det var ändå inte så enkelt menade Förvaltningsrätten i Göteborg. Eller rättare sagt, det var enklare…

“Fullmäktigejävet är därmed begränsat till att vara ett så kallat sakägar- och närståendejäv. Ett så kallat delikatessjäv, som Torbjörn Moqvist hänvisar till, utgör inte en jävsgrund enligt kommunallagens bestämmelser om jäv för fullmäktigeledamöter. I förarbetena till kommunallagen anges också att med personligen berörd avses ett ärende som berör ledamoten eller någon närstående som individ snarare än som del av ett kollektiv (prop. 2016/17:171 s. 348). Av praxis framgår också att en fullmäktigeledamots medlemskap i t.ex. en berörd bostadsrättsförening eller det faktum att en fullmäktigeledamot är styrelseledamot i ett bolag som ärendet rör, inte anses medföra att fullmäktigeledamoten är jävig (jfr t.ex. RÅ 1964 I 97 samt RÅ 1981 Ab 267).”

Förvaltningsrätten menar alltså att den överhuvudtaget inte behöver pröva jävsfrågan. Det finns nämligen inget som enligt Kommunallagen heter delikatessjäv i fullmäktigesammanhang. Och i förarbetena till lagen handlar det också om individ och inte ett kollektiv, som en styrelse.

Förvaltningsrätten kan därför slå fast att det rent lagligt inte har förekommit något jäv. Och det är självklart viktigt att slå fast. Förvaltningsrätten avslog Torbjörn Moqvists (SD) överklagande. Benny Augustsson (S) hade inte varit jävig och därför inte heller gjort något olagligt.

Rättsväsendet följer och tolkar lagar. Det ägnar sig inte åt andra aspekter. I det här fallet föreligger nog också en tydlig moralisk aspekt i frågan. Det håller antagligen de flesta med om. Och då undrar man ju naturligtvis – vad säger den moralen…?

Jag menar, det är nog en och annan som höjer på ögonbrynen när Benny Augustsson (S) i egenskap av kommunstyrelsens ordförande tog det första spadtaget för Riksbyggens 2:a etapp i Korseberg sommaren 2019. På Riksbyggens hemsida stod det (se ”Första spadtaget för Riksbyggens 2:a etapp i Korseberg, Vänersborg”):

”Nu har det första officiella spadtaget för Riksbyggens Brf Korseberg Strand tagits. Det första spadtaget togs av Benny Augustsson, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg”

Och till sist kan jag inte låta bli att ställa ytterligare två frågor.

Inte för att jag tror att Benny Augustsson längre har något uppdrag i styrelsen för Korsebergs Parks bostadsrättsförening, men frågan bör väl ändå ställas?

Det hör ju också till saken att Benny Augustsson (S) var medlem i bostadsrättsföreningens styrelse samtidigt som han var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden… Uppstod det vid något tillfälle någon jävssituation?

Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?

14 december, 2021 Lämna en kommentar

Det finns ett talesätt bland moderater i Vänersborg:

“Det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.” 

Talesättet härrör från Dan Åberg (M) och han har framfört det flera gånger i kommunfullmäktige. Bakgrunden är helt enkelt att flera motioner från moderaterna har bifallits av kommunfullmäktige, men “glömts bort” av de styrande partierna. Motionerna har alltså inte verkställts, kommunfullmäktiges beslut har ignorerats.

Så är det faktiskt, det finns flera exempel på det. På morgondagens kommunfullmäktige kommer ytterligare ett. Det framgår av en interpellation som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) ställer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Interpellationen lämnades in i eftermiddag, så det är inte säkert att Augustsson hinner förbereda ett svar. I så fall ställs den nästkommande fullmäktige.)

Den 13 mars 2019 lämnade Gunnar Lidell (M) in en motion om upphävande av vattenskyddsområdet Elgärde. Elgärde var inte längre i bruk – vattenverket hade rivits i början av 2000-talet och brunnarna hade förseglats. Men kvar fanns restriktionerna, som alltid finns för ett vattenskyddsområde.

Lidell skrev i motionen:

“det är av vikt att inte upprätthålla restriktioner vilka saknar aktualitet för verksamhetsutövare och utveckling av kommunen”

Kommunen konstaterade i sin utredning att det inte fanns något behov av Elgärde vattentäkt varken på kort eller lång sikt. Vattenkvaliteten var nämligen dålig och vattenmängden var i sammanhanget oväsentlig.

Den 17 juni 2020 biföll därför kommunfullmäktige motionen:

“… och ansöker hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde 1:24, samt begär, med stöd av miljötillsynsförordningen, att miljö- och hälsoskyddsnämnden upphör med tillsynen av vattenskyddsområdet.”

Så långt var allt väl.

Gunnar Lidell skriver i sin interpellation att han nyligen fick reda på att inget hade hänt – varken med motionen eller i Elgärde… 

“I nuläget är det minst 1 företagare inom det ännu ej avslutade vattenskyddsområdet som förväntas genomföra miljöåtgärder pga att företaget bedriver verksamhet i ett område med extra restriktioner. Vem bär ansvaret för kompensera företagaren, eller åtminstone meddela någon form av dispens i avvaktan på att kommunen gör något?”

Lidell skickade därför, den 7 december (i år), en fråga till de ansvariga tjänstepersonerna – och fick svaren dagen efter:

“jag vet inte hur man gör och jag har pratat med MHK som skulle titta i arkivet etc hur man gör…”

Det svarade alltså en tjänsteperson på kommunen. (Jag vet inte vad MHK betyder, möjligtvis miljö- och hälsoskyddskontoret.)

En annan tjänsteperson skrev, fortfarande citerat från Lidells interpellation:

“Det var också en diskussion i slutet av 2020 vem som ska göra det i kommunen, dvs KSF, MoB eller SBF. Vid det tillfället sa jag att jag inte kunde prioritera ärendet”.

(Förklaring: KSF=kommunstyrelseförvaltningen; MoB=miljö- och byggnadsförvaltningen; SBF=samhällsbyggnadsförvaltningen)

Det verkar faktiskt som om ingen av tjänstepersonerna hade tid eller visste hur hen skulle göra. Och gjorde därför – ingenting…?

Kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M), (2011-2014) frågar därför, på fullmäktige imorgon (eller nästa sammanträde), kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S):

  • “Anser du att Vänersborgs kommun har ett effektivt sätt att verkställa politiska beslut från kommunfullmäktige?”
  • “Har du som kommunstyrelsens ordförande någon form av ansvar i att Kommunfullmäktigebeslut verkställs?”

Jag ska inte uttala mig i ansvarsfrågan, i varje fall inte just nu, men måste ändå konstatera att det måste vara något grundläggande fel i Vänersborg. Det får bara inte vara så att kommunfullmäktiges beslut inte verkställs.

Budget 2022 (3): S+C+MP

10 juni, 2021 1 kommentar

Budgetförslaget från den styrande minoriteten bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet är detsamma som kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Förslaget går formellt under beteckningen “kommunstyrelsens ordförandes förslag”. Det är nämligen Benny Augustsson (S) som lägger fram det för kommunstyrelsen. Varför det är så vet jag inte, men så är det i varje fall. 6 av kommunstyrelsens 15 ledamöter röstade för ordförandes förslag som därmed gick vidare som huvudförslag till kommunfullmäktige, där det behandlas den 16 juni. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Ett första förslag till budget för 2022 kom på sätt och vis redan i februari. Då presenterade ordförande Augustsson (S) budgetanvisningarna, de så kallade budgetramarna. (Se “KS (24/2): Budgetramar 2022”.) De var ett slags utkast eller utgångspunkt för vad som så småningom skulle bli det slutliga förslaget. Varje nämnd skulle utifrån anvisningarna lägga ett budgetförslag för den egna verksamheten som höll sig inom anvisningarna, ramarna. Ramarna var ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar delades egentligen ut jämfört med året innan. Varje nämnd fick i sin budget visa var det skulle kunna ske förändringar eller besparingar i verksamheten – för att hålla sig inom ramarna. För varje föreslagen besparing skulle nämnden också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningarna kunde redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga budgetresurserna.

I barn- och utbildningsnämnden fattade vi beslut om nämndens budget, helt enligt budgetanvisningarna, den 19 april. Vänsterpartiet reserverade sig… (Se “Viktigt BUN imorgon” och “BUN: Det blev en reservation”.)

Utifrån nämndernas budgetförslag och eventuella konsekvensbeskrivningar förändrade kommunstyrelsens ordförande sina förslag, i varje fall till viss del. Och på onsdag ska kommunfullmäktige ta ställning till det slutliga förslaget från S+C+MP. Och de andra partiernas budgetförslag…

Förslaget från S+C+MP innehåller beskrivningar, förutsättningar, fakta, prognoser och analyser etc av t ex inriktningsmål, god ekonomisk hushållning, konjunkturer, skatteunderlag, befolkningsutveckling etc. Det är skrivet av kommunens tjänstemän, framför allt de från ekonomiavdelningen. Jag håller med den borgerliga oppositionen när de i sitt budgetförslag skriver:

“I de styrande partiernas förslag till MRP ingår skrivningar och underlag från kommunstyrelseförvaltningen. Det är svårt att skilja ut det som är politiska inriktningar och det som är fakta och planeringsförutsättningar.”

De styrande partierna får automatiskt resurser och hjälp som de andra partierna inte får, i synnerhet inte de som är “utestängda från kommunhuset”. Ett parti som Vänsterpartiet, som inte har några arvoderade poster som ordförande eller vice ordförande i nämnder eller styrelser, får göra hela jobbet själv. Det ska dock i rättvisans namn sägas att den så kallade budgetberedningen under våren har fått mycket information och där har alla fullmäktiges partier en insynsplats. Vänsterpartiets representant i beredningen har varit James Bucci.

Och sedan är det också mycket viktigt att konstatera att de andra partierna i sina budgetförslag utgår från all den fakta som tjänstemännen har presenterat i de styrande partiernas förslag.

De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år, 2021. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2020… (Och 2020 från budgeten 2019…)

Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde enligt min mening utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.

Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.

Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Ibland kan det också vara så att nya pengar tillförs någon nämnd för ett bestämt syfte, någon speciell åtgärd. Det handlar i så fall om mindre, ibland till och med symboliska, summor.

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 40 milj kr. Det kan vara bra att veta. Det kan också vara bra att veta att nämnderna får 1,5 % i inflationskompensation. Det är inte alla kommuner som ger ut en sådan kompensation. Pengar till löneutveckling avsätts centralt och ingår inte i de anslag till nämnderna som jag strax ska redogöra för.

I förslaget till budget för 2022 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden föreslås få 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN tillförs också 6,9 milj kr till följd av ökad hyreskostnad för Öxnered skola. Det kan noteras att inga av dessa extra pengar går så att säga till själva verksamheten, till barnen eller eleverna.

BUN tillförs också 2,3 milj kr för ökade måltidskostnader. Det är en följd av kommunens investeringar i Framtida kök. Och oenigheten mellan samhällsbyggnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden om skolmåltidspriserna…

BUN ska också få möjlighet att ansöka hos kommunstyrelsen om högst 2 milj kr 2022 om elevantalet inom grundsärskolan ökar.

Men det finns mer pengar avsatta i kommunstyrelsen som BUN har möjlighet att få ta del av – efter ansökan. I redovisningen av anslagen till kommunstyrelsen står det att:

“I enlighet med tidigare beslut, öronmärktes 3.000 tkr av kommunstyrelsens förfogandeanslag, till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier. Även 3.000 tkr med koppling till inriktningsmålet om att barn och unga uppnår bättre skolresultat kvarstår.”

En stor del av dessa pengar, åtminstone hälften (3 milj), torde sannolikt vara pengar som kommer barn- och utbildningsnämnden tillgodo.

Det är enligt min mening en mycket underlig konstruktion att barn- och utbildningsnämnden ska behöva ansöka om pengar till ändamål som Skollagen föreskriver att huvudmannen måste ge förutsättningar för skolorna att arbeta mot och till och med uppfylla. BUN borde få pengarna direkt – utan ansökan.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden har passerat den magiska miljardgränsen.

Socialförvaltningen redovisar ett behov av 31,4 milj kr för nästa år utöver budgetramarna (från februari) och skriver:

“Det avser 21.800 tkr till individ‐ och familjeomsorgen samt 9.600 tkr till personligt stöd och omsorg.”

S+C+MP föreslår att socialnämnden tillförs 16 milj kr som ett tillfälligt anslag under 2022. “Tillfälligt” betyder att socialnämnden inte får dessa pengar år 2023, utan bara som en “engångssumma” år 2022. Det tillfälliga anslaget öronmärks till ökade kostnader för försörjningsstöd (=”socialbidrag”) som ligger under individ- och familjeomsorgen. De styrande partierna hoppas att kostnaderna för försörjningsstödet ska minska i framtiden. Och hoppas kan man naturligtvis.

Socialnämnden kan också förvänta sig ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det är emellertid en del frågetecken kring detta statsbidrag. Lutz Rininsland (V) har ställt fler interpellationer i kommunfullmäktige till nämndens ordförande Dan Nyberg (S) om bidraget. Jag vågar inte riktigt säga om dessa pengar löser socialnämndens akuta ekonomiska problem eller inte, men jag tror det. De 16 miljonerna täcker vad jag kan förstå till stor del “det svarta hålet” i försörjningsstödet. Och i så fall dras inga pengar bort från äldreomsorgen, vilket borde göra det sannolikt att Vänersborg ska få statsbidraget på 17,5 milj. (Kommunen får bara bidraget om den inte sparar på sina egna pengar.) Då kan statsbidraget användas till att faktiskt förbättra äldreomsorgen.

Det kan inte nog betonas att socialnämnden har “stora svårigheter” (snällt sagt) att spara i verksamheterna. Nämnden har redan vidtagit stora “effektiviserande” åtgärder under de senaste åren. Dessutom får ingen glömma att behoven är oerhört stora, inte minst i äldreomsorgen. Det har väl pandemin visat ganska tydligt. Det är därför som Vänsterpartiet vill satsa den summa pengar till den sociala verksamheten som socialförvaltningen har redovisat behov av. (I riksdagen arbetar Vänsterpartiet för mer pengar till den sociala verksamheten.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsförvaltningen var inte nöjd med den tilldelade budgetramen. Nämnden skulle bara få 1,3 milj mer än i år – till ökade hyror för framför allt biblioteket. Behoven var större skrev förvaltningen och menade att det behövdes ytterligare lite drygt 1,9 milj kr. Det handlade till stor del om fler hyror och lokalvård.

S+C+MP hörsammade denna begäran och höjde budgettilldelningen precis på det sätt som kultur- och fritidsförvaltningen önskade. Men inte nog med det:

“För bibehållen måluppfyllelse inom fritidsverksamheten utökas ramen med 1.080 tkr.”

Nämnden fick alltså mer pengar än vad den sade sig behöva! Sådant händer ytterst sällan…

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Inte i år heller. Till arenan går pengarna med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden tilldelades 200.000 kr för ökade kapitalkostnader. Nämnden ansåg dock att den behövde lite mer pengar. S+C+MP föreslår att nämnden ska få de pengar den begär. Det betyder ytterligare 1,5 milj kr. Dessa extra pengar ska gå till kapitalkostnader för den nya cirkulationsplatsen på Björkholmsgatan, till gator i nya bostadsområden och för vinterväghållning.

Kommunstyrelsen

De styrande partierna föreslår att IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet ska få en utökad ram med 5,5 milj kr. Valnämnden ska få 1 miljon eftersom det är val nästa år. Och precis som i år, som jag skrev om ovan, ska 3 milj kr öronmärkas till:

“socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser, kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Samt 3 miljoner till inriktningsmålet om att:

“barn och unga uppnår bättre skolresultat”

Dessutom föreslås remöbleraverksamheten få ytterligare 251.000 kr (till hyra), 150.000 kr i verksamhetsbidrag till funktionsrätt, 125.000 kr till drift av isbana i centrala Vänersborg och 50.000 kr till Leva‐projektet.

Det nya som har tillkommit sedan budgetanvisningarna kom i februari är att kommunstyrelsen tillförs 500.000 i tillfälligt anslag för att minska sjukfrånvaron och att 500.000 kr omfördelas i förfogandeanslaget till evenemangsverksamhet.

Till grundsärskolan avsätts också, som jag också skrev om tidigare, 2 milj kr tillfälligt till barn- och utbildningsnämnden om elevantalet inom grundsärskolan ökar.

Gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen återfinns under kommunstyrelsens budget. Av den totala kostnaden som bokförs under kommunstyrelsen på 480 miljoner faller nästan exakt hälften på verksamheten som drivs i Kunskapsförbundets regi. Förbundets bekymmer är stora, men i förslaget från S+C+MP sägs inget om detta. (Se ”Vårens sista KFV”.)

Övriga nämnder

Det finns fler fler nämnder i kommunen, men här är tilldelningen av pengar i stort sett densamma som i år.

I budgetramarna fick inte  Miljö- och hälsoskyddsnämnden några nya pengar. Tvärtom togs ett tillfälligt anslag på 0,5 milj kr bort (pengar för att “komma ikapp med fakturerad, men ännu ej utförd tillsyn och kontroll”). Nu föreslår de styrande partierna att budgetramen utökas med 650.000 kr för ökad tillsyn av förorenad mark och 50.000 kr i utökad naturverksamhet.

Byggnadsnämnden fick inga nya pengar i anvisningarna från februari. Nämnden ansåg att den behövde 2,4 milj kr (varav 600.000 i tillfälligt anslag) och redovisade även behov av en ny tjänst samt pengar till GIS-verksamheten. S+C+MP lyssnade dock inte på detta och byggnadsnämnden har inte fått några pengar i det slutliga förslaget heller.

Några synpunkter

Det framlagda budgetförslaget från S+C+MP är det förslag som ger mest pengar till verksamheterna – efter Vänsterpartiets budgetförslag. (Se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”.) S+C+MP har föreslagit ett förhållandevis stort tillskott till socialnämnden och mindre tillskott till barn- och utbildningsnämnden. Vänsterpartiet tycker inte att det är tillräckligt, varken till socialnämnden eller till barn- och utbildningsnämnden, men i jämförelse med de andra partiernas budgetförslag (som jag ska beskriva senare) så är det ändå bättre. Det är nog ingen tvekan om att de styrande partiernas budgetförslag och Vänsterpartiets förslag ligger närmast varandra.

Nu är det emellertid på det sättet att de styrande partierna, S+C+MP, och V ändå inte har majoritet i kommunfullmäktige. Om dessa 4 partier nu mot all förmodan skulle få för sig att kompromissa ihop ett gemensamt budgetförslag… Ja, det skulle vara om SD lade ner sina röster i en avgörande omröstning. (Se “Budget 2022 (1): Parlamentariska förutsättningar”.)

Jag kan tycka att det är synd att de styrande partierna helt har släppt tanken på sociala investeringsfonder, en tanke som tidigare har varit mycket populär i miljöpartiet. Det skulle ha kunnat ge kommunen möjlighet att ta med sig överskott från ett år till ett annat. Årets överskott (2021) beräknas till 98 milj kr. Med lite planering och “split vision” skulle kommunen också ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv… 

Trots att budgetförslaget från S+C+MP skulle ge mer pengar till verksamheterna så är det ändå inte tillräckligt. Det finns stora behov inom socialtjänsten och inom förskola och skola. Med detta budgetförslag kommer inte alla behov att kunna tillgodoses och de stora nämnderna kommer att bli fortsatt tvungna att leta besparingar och nedskärningar i sina verksamheter.

==

Bloggar i denna serie:

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)

20 april, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.

Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)

De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:

“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…

Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:

“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”

Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)

Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:

“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”

Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.

Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…

Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:

“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.

Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…

“Trollhättan går en väg”

Sa Augustsson.

Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.

Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:

“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”

Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.

Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del att förklara…

Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…

Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)

Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.

Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.

Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.

“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”

En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:

“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”

Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:

“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”

Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…

Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.

I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.

%d bloggare gillar detta: