Arkiv
KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP
Inledning
Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…
Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).
I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.
Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) 
och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg… (Gissa från vem.)
Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg.
Olagligt beslut
Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)
Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.
Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.
Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…
Wargön Innovation
Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:
“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”
Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:
“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”
Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.
Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:
“Ser de inte den här potentialen?”
Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:
“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”
Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:
“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”
Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…
Brättelänken
Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:
“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.
Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.
Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:
“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”
Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:
“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”
Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?
“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”
Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…
Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.
Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.
Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:
“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”
Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…
Hallevibadet
Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:
“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”
Inget parti kommenterade inlägget.
Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:
“En bakgrund:
- Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
- Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.
Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.
Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”
Min fråga var:
“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”
Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.
Budget 2027/MRP 2027–2029
Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.
Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) 
Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.
Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.
Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?
Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…
Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.
Och till sist, en idolbild…
KS: Vårens sista sammanträde
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.
Budget
Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…
Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…
Wargön Innovation
På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.
WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.
Kollektivtrafik
Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.
I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:
“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”
Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).
Brättelänken
KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.
Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.
Scenen gågatukrysset
Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:
“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”
Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:
“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”
Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:
“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”
Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?
Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.
Till sist.
Sponsring
Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Sponsringen redovisas nu:
- “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
- “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”
Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:
De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…
Men KS föreslås också besluta att:
“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”
Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:
“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”
Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…
Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. 
Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…
Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras… 
Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…
Historien om det svarta taket i Vargön är slut
Historien om det svarta taket i Vargön har pågått ett antal år. Nu har historien fått ett positivt avslut. Tyvärr är det dock svårt att känna någon glädje på Snickaregårdsvägen…
Historien börjar år 2002. Då flyttar familjen Thorenius till Snickaregårdsvägen i Vargön. Huset tillhörde ett grupphusområde som byggdes på 1960-talet. Ursprungligen hade husen varit lika i fasadgestaltning, färger och takform.
När Thorenius flyttade in var inte området så enhetligt längre. Flera hus hade t ex målats om. Det fanns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Och förändringarna fortsatte successivt. Flera hus bytte dessutom till svarta tak.
Torenius bestämde sig för att byta tak år 2016. De valde svarta, blanka takpannor för att snön lättare skulle glida av. De skulle dessutom sätta upp svarta solpaneler.
Fyra år efter takbytet, den 11 december 2020, upprättade byggnadsförvaltningen ett tillsynsärende. Förvaltningen hade fått information om att Thorenius hade utfört en olovlig åtgärd. Och Vänersborgs byggnadsförvaltning är inte att leka med när den vädrar olovliga åtgärder från vanliga kommuninvånare…
Den 31 oktober 2023 slog byggnadsnämnden näven i bordet och fattade beslutet att Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius skulle tvingas att betala upp mot ett sexsiffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen.
Nu började en tid av kamp mot myndigheterna, eller ska man kalla det, myndigheternas kamp mot Thorenius. Det blev långa och besvärliga år. Det var inte vad Thorenius önskade.
Byggnadsnämndens beslut överklagades, men både Länsstyrelsen (8 april 2024) och Mark- och miljödomstolen (21 aug 2024) gick på byggnadsnämndens linje och avvisade överklagandena. Mark- och miljööverdomstolen gav inte heller prövningstillstånd.
Den 14 oktober 2024 uppmärksammade TTELA Thorenius situation och skrev en längre artikel. (Se TTELA “Björn och Teresa tvingas byta tak efter åtta år – har fel färg”.) Det var många läsare som upprördes av kommunens behandling av Thorenius. Jag var en av dem och fem dagar efter TTELA:s artikel skrev jag mitt första blogginlägg. Det följdes av flera. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Thorenius ansökte senare på hösten 2024 om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var förgäves. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Men denna gång var byggnadsnämnden inte enig. Voteringen slutade 4-4. Ordförande Benny Jonassons (S) röst avgjorde. Det visade sig dock att en ledamot hade avstått från att rösta. Och när det gäller “myndighetsutövning mot enskild” måste alla ledamöter rösta.
Beslutet överklagades och Länsstyrelsen bestämde att byggnadsnämndens beslut fick göras om, och rätt denna gång.
Nu var historien om det svarta taket på många kommuninvånares läppar. Det var inga snälla ord som sades om byggnadsnämnden och dess förvaltning. Historien berättades till och med i grannkommunerna, som ett varnande och avskräckande exempel.
Den 7 april 2026 behandlades ärendet om det svarta taket återigen. Denna dag var tydligen politikerna i byggnadsnämnden på ett alldeles strålande humör. De struntade helt i byggnadsförvaltningens förslag till beslut som återigen innebar ett avslag av det sökta bygglovet. Det blev inte ens någon votering om taket. 
Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Däremot var nämnden oenig om kostnaden för bygglovet, 5.621 kr. Pontus Gläntegård (V) yrkade att bygglovsavgiften skulle sättas ner till 0 kr. I yrkandet instämde Torbjörn Moqvist (SD). Det gjorde ingen annan…
Kommunens beslut kan överklagas. Det kan ske upp till 3 veckor efter att protokollet är justerat och offentliggjort. Torsdagen den 14 maj gick överklagandetiden ut och på fredagen hade fortfarande ingen överklagan kommit till kommunen.
Det betyder att byggnadsnämndens beslut att ge bygglov i efterhand har vunnit laga kraft. Det svarta taket på Thorenius hus får vara kvar.
Det tragiska i historien och som gör att ingen kan känna någon större glädje på Snickaregårdsvägen är att maken och fadern Björn Thorenius avled den 13 maj, dagen före överklagandetiden gick ut.
Vila i frid Björn Thorenius.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- “Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
- “Historien om det svarta taket i Vargön är slut” – 22 maj 2026
KS: Kan bli spännande imorgon…
Det är återigen dags för Vänersborgs kommunstyrelse (KS) att samlas till sammanträde i kommunhuset. Det sker imorgon onsdag den 6 maj.
Som vanligt är det en diger dagordning med åtminstone 39 ärenden. Och vem vet, kanske ser Centerpartiet till att det blir ytterligare ett. Underlaget består av 1.230 mer eller mindre intressanta sidor.
Dagordningen har följande utseende:
Enbart 12 ärenden ska avgöras av KS, resten ska vidare för beslut i kommunfullmäktige. Hittills har bara tre föredragningar annonserats, men det kan ändra sig. Just nu ser det ut som att det ”bara” blir information från Business Region Väst, Framdriften i Trafikverkets projekt Brålanda station (läs mer nedan) och rapportering för 2025 från 
Samordningsgruppen för miljö och klimat.
Precis när jag skulle publicera detta inlägg så tillkom ytterligare ett ärende, ”Nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, och en ny föredragning, ”Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025”.
Första ärendet efter informationen handlar om parkeringen vid stationen i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “Vad har hänt utanför stan sen sist?”.) Det är viktigt att markundersökningen som ska utföras, för 250.000 kr, visar acceptabla provresultat. Är det för mycket föroreningar så kan det sluta med att hela området stängslas in av Trafikverket.
På Sjövallen i Vänersborg vet man att det finns föroreningar, inte minst Pfas. Det har jag också skrivit om tidigare. (Se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”.) Imorgon ska KS besluta att avsätta 650.000 kr för fördjupade utredningar inom området.
Det är en hel massa årsredovisningar imorgon och sedan ska det beviljas ansvarsfrihet. Det finns antagligen mycket att säga om redovisningarna, men de verkar i varje fall vara i sin ordning. Revisorerna har inget att kritisera och tillstyrker ansvarsfrihet för berörda politiker.
Och på tal om revisorer så har de professionella revisorerna i EY ställt ett antal frågor till KS om investeringsprocessen och budgetprocessen. Det kan vara en intressant läsning om man gillar ämnet. Det jag reagerar på i svaren är att KS flera gånger framhåller att inför budget 2028 så ska en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell “tillämpas” och få “genomslag” etc. Den modellen beslutade KS utan varken information eller diskussion, enbart Vänsterpartiet var tveksamma, för att inte säga kritiska, till modellen och sättet den antogs på. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Moderaternas blivande kommunalråd Niklas Claesson gjorde en film som blev populär. Det föranledde till och med TTELA att göra ett av sina sällsynta reportage om politiken i Vänersborgs kommun. (Se TTELA “Sälj alla tomma byggnader i Vänersborg”.) Norra skolan var ett av exemplen på fastigheter som kommunen borde sälja. Och visst, det tänker kommunen göra, oavsett Claessons film. Det krävs dock en ändring av detaljplanen först. KS får information om denna imorgon. Detaljplanen kommer dock att ta sin tid, förvaltningen uppskattar att en ny plan inte kan vara färdig för antagande förrän runt årsskiftet 2027/28.
Det ska även bli en ny detaljplan på Norra Sanden. Är man intresserad kan man läsa mer på kommunens webbplats.
Brålanda station… 
Trafikverket jobbar med att ta fram planhandlingar för Brålanda station. Den “grova kostnadskalkyl” (oops!) som har tagits fram uppskattade totalkostnaden för stationen till 108,6 milj kr (prisnivå januari 2023). Det har visat sig i undersökningarna att grundvattnet ligger ytligt i området (2 meters djup) och att det finns en hög risk för kvicklera. Därför räknar Trafikverket med att en tunnel under järnvägen kommer att kosta ytterligare 40 milj kr jämfört med en gångbro över spåren med hiss och trappa.
“En tunnellösning uppskattas kosta 148 miljoner kronor med risk för fördyrningar och en brolösning uppskattas kosta 108 miljoner kronor med låg risk för ökade kostnader (prisnivå 2025).”
Trafikverket kommer för att hålla sig inom kostnadsramen att:
“arbeta vidare med plattformsförbindelsen brolösning med trapphus och hiss.”
Ärendet imorgon är en information. Jag reagerar på att kommunen verkar acceptera att Trafikverket släpper tankarna på en tunnel – utan att det har diskuterats bland politikerna. Eller med brålandaborna. Men jag kan ha fel, det kanske kommer sådana diskussioner senare.
Den 1 januari 2027 ska kommunens nämndorganisation förändras. Samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. De strategiska frågorna som nämnden har ska flyttas över till kommunstyrelsen (och kommunstyrelseförvaltningen). Det som blir kvar, vilket i och för sig är en väldigt massa uppgifter som t ex byggnader, gator, VA, lokalvård, post, vaktmästeri, sophantering och renhållning mm, ska skötas av en teknik- och servicenämnd.
Vid en sådan här förändring måste det skrivas nya reglementen som bestämmer de berörda nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Berörda nämnder är kommunstyrelsen, teknik- och servicenämnden och byggnadsnämnden.
KS ska anta en riktlinje för e-förslag. De gamla medborgarförslagen avskaffas och ersätts med e-förslag. Det har redan kommunfullmäktige beslutat. Riktlinjen har förändrats under resans gång – till det bättre. Invånarna ska kunna identifiera sig genom fysisk legitimation (inte bara Bank-ID) och det ska inte finnas någon åldersgräns. Vidare ska förslagen vara publicerade i 60 dagar och erhålla 50 röster för att gå vidare till politisk beredning. Och då får förslagsställaren också möjlighet att presentera sitt förslag i fullmäktige.
Äntligen kommer Funktionsrätt Vänersborg att få sina 250.000 kr i verksamhetsbidrag för 2026. Det kämpade Vänsterpartiet för redan för ett år sedan. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.) Däremot vill inte kommunstyrelsen, enligt förslaget, att bidraget ska indexregleras. Det tycker Vänsterpartiet är snålt. Det handlar om 5.000 kr om inflationen ligger på 2%. Och varför ska inte Funktionsrätts bidrag indexregleras när Forum Vänersborgs bidrag är det…?
Och vem vet, kanske läggs det ett initiativärende från Centerpartiet om Sörbygården. Det blir i så fall spännande, oerhört spännande. (De styrande partierna, S+C+KD+MP, sägs ha gruppmöte ikväll. Även det torde vara mycket spännande…)
Sedan Bo Carlsson (C) avslöjade kovändningen i Brålanda i lördags (se “Sörbygården: Bo Carlsson kovänder!”) har det pratats och diskuterats bland invånarna i framför allt Brålandabygden och inte minst i kommunens politiska kretsar. Det var t ex, enligt ryktena, mycket heta känslor bland de styrande partierna i kommunhuset i måndags. Centerpartiet stod inte högt i kurs. Det berättas också om att ledande socialdemokrater fick bråttom att göra ett längre besök på Sörbygården. Av någon anledning…
Kommunalrådet Mats Andersson (C) försöker i TTELA (se TTELA “Centerns kovändning – vill rädda Sörbygården”) förklara hur Centerpartiet kovände utan att kovända. Det gick väl så där… Alla argument som han anför i TTELA för kovändningen har varit kända en längre tid. 
Hade Mats Andersson lyssnat på oppositionspartierna hade han fått reda på fakta. Istället har han uppenbarligen valt att blunda och samtidigt hållit för öronen. Dan Nybergs (S) ord har varit lag för Mats Andersson och Centerpartiet.
Jag kan inte låta bli att kommentera Mats Andersson när han säger att vakanshållningen på Sörbygården nu ska avbrytas. Det har oppositionspartierna i socialnämnden beslutat fyra gånger. Besluten har varken respekterats eller verkställts av de styrande partierna i socialnämnden eller de högre tjänstepersonerna i socialförvaltningen. Det är skandal.
Det är helt klart trycket från opinionen och att det är val snart som har tvingat fram Centerpartiets kovändning. Det råder inget tvivel om den saken. Det är dock positivt att Centern har bytt åsikt och vill att verksamheten på Sörbygården ska fortsätta. Centern behöver städa upp i den röra och det lidande som de själva aktivt har medverkat till att skapa det senaste året.
Anm. Hur gick det med Sörbygården? Läs svaret i ”Löften om Sörbygården – tystnad i KS”.
SBN skickar Hallevibadet vidare
I onsdags sammanträdde kommunfullmäktige. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.) Det finns en del att skriva om vad som hände på mötet men jag väntar på att inspelningen från sammanträdet ska publiceras på kommunens webbsida. Jag vill höra en gång till varför Mats Andersson (C) var så sur på mig och vad han försökte lära mig om Arena Vänersborg…
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 april. Ärendet “Avslut av uppdrag uthyrning Hallevibadet” skulle återigen behandlas. Och äntligen skulle ärendet, efter en bordläggning den 26 februari och en återremiss den 26 mars, avgöras. Eller åtminstone ta ett steg framåt mot att verkställa fullmäktiges beslut från den 19 februari 2025, dvs att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Trodde man…
Men så blev det inte…
Och det kanske inte var så konstigt. Det fanns ju ingen som ville hyra Hallevibadet.
Beslutsförslaget var detsamma som vid de två tidigare sammanträdena:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Beslutsförslaget innebar att försöken att hyra ut Hallevibadet ska stoppas. Och orsaken var ju att det faktiskt inte fanns några intressenter som ville driva badet vidare.
Inför sammanträdet hade samhällsbyggnadsförvaltningen svarat på återremissen från sammanträdet i mars. Det var i praktiken ett intetsägande svar, men formellt var det korrekt. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Hur diskussionerna gick på sammanträdet har jag bara begränsad kännedom om. Det sägs att ”talande suckar” låg i luften. Det mest väsentliga framgår emellertid av protokollet så jag utgår från det. (Protokollet kan laddas ner här.)
På sammanträdet föreslog Tor Wendel (M) ett tilläggsyrkande:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunstyrelsen ersätter samhällsbyggnadnämnden för dess kostnader för Hallevibadet i enlighet med gällande riktlinjer under den tid det står outhyrt, från och med 2026-01-01”.
Wendel tycktes med andra ord acceptera och bifalla beslutsförslaget ovan, som innebär stängning av Hallevibadet för gott, men han ville också att nämnden skulle få ersättning för att badet står tomt. Tilläggsförslaget hade alltså inget att göra med Hallevibadets vara eller inte vara.
Det kan tyckas vara lite svårt att förstå Wendels förslag. Men jag tror att det har att göra med att Tor Wendel (M) driver den rent principiella frågan, även i andra sammanhang, att det borde vara kommunstyrelsen som står för kostnaderna för tomma lokaler. (Det ligger mycket i det kan jag tycka…) I det här sammanhanget passade det säkerligen de styrande Socialdemokraterna, som är tre ledamöter i nämnden, och Centerpartiet (en ledamot) väldigt bra. Det innebar ju att oppositionen verkade splittrad och att de styrandes förslag om att få igenom ett avslut av uppdraget att hyra ut badet skulle kunna bli nämndens beslut.
Och så blev det. Det lämnades förvånansvärt nog inget annat yrkande. Därför kunde nämnden genom acklamation besluta att anta det liggande beslutsförslaget
från förvaltningen och Tor Wendels tilläggsförslag. (Wendel fick alltså med sig både S och C på sitt förslag, ett förslag som kommunstyrelsens ordförande inte är särskilt förtjust i…)
Men för Hallevibadets del blev beslutet ett – Västgötaklimax…
Hans-Peter Nielsen (KD) lämnade in en skriftlig reservation mot beslutet trots att han inte hade yrkat på något annat beslut. (Det är formellt helt ok.) Och Nielsen var inte ensam. Samtliga 6 ledamöter från oppositionspartierna (2 från M, 2 SD, 1 MBP och 1 V) anslöt sig till reservationen… De hade inte heller yrkat på något annat beslut. Det kan noteras att även Tor Wendel (M) reserverade sig. Fast reserverade de sig egentligen mot beslutet? Knappast, det var snarare processen de inte var nöjda med. Det framgår tydligt av Hans-Peter Nielsens (KD) sakliga och mycket välformulerade reservation:
“Jag reserverar mig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet har hanterats och anser att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte har gjorts.
Uppdraget från Kommunfullmäktige till SBN var att hyra ut Hallevibadet utan att kommunen skulle behöva lägga pengar på underhåll eller renoveringar. Ett årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet.
Efter tre års tomställning har det visat sig att det inte har gått att hitta någon hyresgäst på de premisser som erbjudits. Marknaden är ointresserad av att hyra badet utan driftsbidrag och med den korta hyrestid som erbjuds. Även begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig.
Jag anser därför att ett verkligt marknadsmässigt försök inte har gjorts. En badhusstrategi borde ha tagits fram innan stängningen så att villkoren kunnat anpassas efter kommunens långsiktiga behov av simning, bad och simskola.
För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävs realistiska villkor, inklusive ett årligt driftsbidrag och en hyrestid på minst 8-10 år. Detta bör beslutas innan uppdraget avslutas slutgiltigt.”
Reservationen förklarar tydligt orsakerna till att Hallevibadet inte blev uthyrt. Ingen entreprenör skulle kunna driva badet utifrån de upprättade avtalsvillkoren i upphandlingen. Nielsen, och de som ställde sig bakom reservationen, var med andra ord missnöjda med hur förvaltningen hade hanterat uppdraget och att förvaltningen egentligen inte hade gjort något seriöst försök att få badet uthyrt. Reservationen talade klartext. Förvaltningen ville inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.
I praktiken betyder dock nämndens beslut inte särskilt mycket. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen för att därefter avgöras av kommunfullmäktige. Men antagligen kommer hela ärendet att ytterligare försenas. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadsnämnden besluta om t ex driftsbidrag, vilket är ett måste för att kunna driva badet. En sådan fråga måste åtminstone till kommunstyrelsen.
Hans-Peter Nielsen (KD) hade rätt i sin reservation att ett:
“årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet”
Sett så här i backspegeln borde kommunfullmäktige ha varit tydligare i sitt beslut i denna fråga. Å andra sidan kunde samhällsbyggnadsnämnden, när den såg det bristande intresset i att hyra Hallevibadet med de föreslagna avtalsvillkoren, faktiskt beslutat om en ny upphandling. I en ny upphandling skulle frågan ha kunnat ställas om det fanns intresse av att hyra badet om driftsbidrag utbetalades.
Det fanns ju också en del andra “påhittade” villkor i det föreslagna avtalet som förvaltningen kunde ha strukit och förändrat i en ny upphandling.
Hans-Peter Nielsen menade bland annat att hyrestiden var för kort och att:
”begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig”
Det fanns ytterligare några märkliga klausuler i avtalet t ex:
”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
Det skulle alltså betyda att hyresgästens investeringar fryser inne och tillfaller kommunen när avtalstiden är slut… (Se vidare om villkoren “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” och TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”.)
De här sistnämnda villkoren och klausulerna kunde förvaltningen och nämnden själva ha tagit bort.
I praktiken betyder oppositionspartiernas agerande att de har hänskjutit frågan om Hallevibadets vara eller inte vara till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och kanske är det på det sättet att det är där som frågan om Hallevibadets vara eller inte vara egentligen hör hemma. (Ärendet skulle möjligtvis från första början skulle ha stannat i kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen…) Men jag kan ändå tycka att KD skulle ha formulerat om sin protokollsanteckning till ett yrkande som gav förvaltningen i uppdrag att göra “ett verkligt 
marknadsmässigt försök” med “realistiska villkor” innan ärendet lämnades vidare.
Som förvaltningen gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Det ska noteras att partierna som vill behålla och hyra ut Hallevibadet är i majoritet i både samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det inger vissa förhoppningar, samtidigt som det framgår hur odemokratiskt kommunen fungerar just nu. Majoritetsbeslut som går emot de styrandes vilja motverkas och hindras från att verkställas. (Se även “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Under tiden står Hallevibadet tomt. Och det blir allt svårare att starta upp badet…
Vad har hänt utanför stan sen sist?
Igår skrev jag om händelser i stan, men utvecklingen står inte heller stilla utanför stan. (Se ”Vad har hänt i stan sen sist?”.)
Sly i Sikhall
Det har kommit klagomål till kommunen om:
“behov av gallring i område med buskar och sly i Sikhall.”
Det är lite osäkert exakt vilket område som avses, men någonstans bredvid den kommunala badplatsen. Den klagande skriver:
“Skulle kunna vara ett fint område där man skulle kunna promenera, men nu går det inte. Buskar och sly överallt, stort behov av gallring.”
Det skulle kunna vara på Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6 som den klagande tänker på. Där finns det en del som skulle behöva gallras. Larsson har dock inte fått tillstånd till att göra det. Han har sedan länge velat gallra, göra det fint och sätta upp en gångbro över Svartebäck, men kommunen har ansett att “slyskogen” har varit för värdefull. Det finns ju inte så mycket skog i Sikhallsområdet…
Det kan nämnas att innan kommunen förköpte/exproprierade denna “slyskog” 2007 av Magnus Larsson (Larsson har alltså ägt marken tidigare) så röjdes den varje år. Det har inte kommunen gjort… Magnus Larsson har sedan fått köpa tillbaka marken, sökt strandskyddsdispens för att röja upp, skapa mer parkering, grönytor och fina stränder i området.
“Slyskogen” skulle kunna jämföras med skogen mellan Båberg och Brätte ridskola. Jag tänker på det område där kriminalvården funderar på att bygga ett nytt fängelse. (Se TTELA “Nytt fängelse planeras i Vänersborg”.) Det är i stort sett bara skog i området, men det tycks inte vara något hinder för byggplanerna. Det stora skogsområdet är tydligen inget att bevara, den här skogen verkar inte vara särskilt värdefull.
Missförstå mig inte. Det är positivt för Vänersborg om det byggs ett nytt fängelse som kan skapa 300 nya arbetstillfällen, men det är tydligen skillnader på skog i Sikhall och i resten av Vänersborg… (I just say.)
Stationsområdet i Vargön
Vargöns stationsområde har diskuterats under en längre tid. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam har skrivit om området, det har motionerats av SD, flera partier har avsatt pengar till området i sina MRP-förslag, t ex Vänsterpartiet, och även jag har uppmärksammat området i ett längre blogginlägg för snart 2 år sedan. (Se “Vargöns stationsområde”.)
Marken ägs av Trafikverket (TFV) och verket hanterar inga parkeringsytor i anslutning till järnväg, vare sig för bil eller cykel. Däremot menar TFV att kommunen kan arrendera marken för en billig peng och anordna, och ansvara, för en parkering.
Den 26 mars var stationsområdet uppe i samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Varför området var aktuellt just nu vet jag inte, men nämnden beslutade enhällig att:
“1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250.000 kr för markmiljöundersökning vid parkeringen vid Vargön station.”
”2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av samhällsbyggnadsnämndens ordförande.”
Det krävs alltså en markundersökning först. Det kan nämligen vara viktigt för kommunen om marken är förorenad eller inte. En sådan undersökning beräknas kosta ca 250.000 kr. Och om en sådan skulle visa att:
“ett akut saneringsbehov uppstår behöver kommunen på nytt ta ställning till frågan om att anlägga parkering i Vargön.”
Det är på tiden att kommunen tar tag i frågan om stationsområdet. Kommunen borde ha gjort något med området för länge sedan.
Det var ett bra beslut av samhällsbyggnadsnämnden.
===
Tidigare blogginlägg om vad som händer i kommunen “under min radar”:
- “Fler tankar om staden” – 22 mars 2026
- “Slow City? New York City?” – 19 mars 2026
- “Aktuella politiska frågor i Vargön” – 16 mars 2026
- “Vad händer i kommunen?” – 1 mars 2026
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Några ord om Sanden norra och aulan” – 7 februari, 2026
- ”Vad har hänt i stan sen sist?” – 16 april 2026
- ”Vad har hänt utanför stan sen sist?” – 17 april 2026
Avgörs Hallevibadets öde i veckan?
De flesta Vargöbor och ett inte ringa antal vänersborgare misströstar sedan länge över Hallevibadets öde. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att Hallevibadet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det var partierna i opposition (V+M+L+SD+MBP) tillsammans med KD som drev igenom beslutet mot de styrande partiernas vilja (S+C+MP).
Men det händer inget, Hallevibadet står tomt sedan sommaren 2023 – och anläggningen förfaller…. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner verkar nämligen inte heller vilja hyra ut badet. 
De anser uppenbarligen, liksom S+C+MP, att en rivning är att föredra. Och tjänstepersoner tillsammans med politikerna i framför allt Socialdemokraterna är en koalition som är svår eller omöjlig för oppositionspartierna att bryta igenom. Det spelar ingen roll att demokratiska beslut har fattats. Det finns oändliga möjligheter för kreativa motståndare med makt och inflytande att förhala, förvränga och manipulera beslut som de inte gillar.
Den 16 mars skrev jag senast om Hallevibadet. (Se “Aktuella politiska frågor i Vargön”.) Jag skrev att ingen hade visat intresse av att hyra och driva Hallevibadet – utifrån de villkor som hade upprättats i kommunens avtalsförslag vill säga. Inga anbud hade lämnats. Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs på ett sådant sätt att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig. Det är inte bara jag som misstänker att de omöjliga villkoren upprättades helt i detta syfte… (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Och eftersom ingen ville hyra Hallevibadet så avslutade kommunen alla försök…
Inte alla var nöjda med förvaltningens “ansträngningar”…
Vid sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det blev också en bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för och S+C emot bordläggning.
Den 26 mars var ärendet återigen uppe i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Underlag och beslutsförslaget var desamma, inget får nämligen tillföras ett ärende när det bordläggs. Motiveringen till beslutsförlaget var också samma, och avslutades med:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört givet uppdrag med upphandling av verksamhet och uthyrning av Hallevibadet och föreslår därmed Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget givet i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.”
På sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD), som tycks föra oppositionspartiernas talan, att ärendet skulle återremitteras. Motiveringen till återremissen var:
”Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att:
1. Förvaltningen ska i svaret till kommunfullmäktige dokumentera och redogöra för följande:
a) Beskriv strategin som lades upp för en lyckad uthyrning.
b) Varför man valde 2 års kontraktstid.
c) Vilka överväganden som låg bakom begränsningen av antal samtidigt badande åt gången enligt upphandlingen. Normalt följer badverksamhet de krav och anvisningar som lagar och tillsynsmyndigheter anger – motivera i så fall eventuella avvikelser.
d) Redogör för andra relevanta överväganden som gjorts under genomförandet av uppdraget.
e) Om Vattenpalatset AB informerats om möjligheten och/eller uppmanats att lämna anbud.
f) Redogör för marknadens reaktioner, dvs om förvaltningen har fått någon återkoppling från aktörer om varför man inte lagt ett bud.
Inkludera upphandlingsunderlaget som bilaga.”
Med 7 röster från KD, M, V, MBP och SD (L har ingen ordinarie ledamot) återremitterades förslaget. Det var bara 3 S och 1 C emot (MP har ingen ordinarie).
Senare denna vecka, på torsdag den 16 april, sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen. Och för 3:e gången ligger samma förslag på bordet:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Denna gång har ärendet kompletterats med ett svar på frågorna i återremissen. Jag återger svaret i sin helhet:
“Strategin för en lyckad uthyrning utgjordes dels av att identifiera och hitta lokala och rikstäckande aktörer som har badverksamhet i sin nuvarande verksamhet, den andra delen gick ut på att med hjälp av ramavtalsjurist sätta ihop ett hyresavtal som följde Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19, som enligt kommunjurist var görligt men ännu ej prövat.
Ett utkast på hyresavtal togs fram med ramavtalsjurist Advokatfirman Carthiel AB och med detta till grund anlitade förvaltningen sedan upphandlingskonsult SOCAB för att gemensamt ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession.
Förvaltningen kom tillsammans med upphandlingskonsulten fram till att en avtalstid om 2+1+1 år, då det följer vår ordinarie princip gällande upphandling av tjänstekoncessioner, denna avtalstid gäller för de övriga tjänstekoncessioner som förvaltningen upphandlat sedan tidigare.
I upphandlingen specades begränsningen av antalet badande vilken är baserad på reningsverkets kapacitet enl rapport KS 2016/207 Nuläges- och behovsanalys- Kommunens badanläggningar s. 54.
Övriga överväganden som gjorts i upphandlingen grundar sig i det avtalsutkast som förvaltningen tillsammans med ramavtalsjurist satt ihop utifrån satta ramar i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.
Vattenpalatset AB var den enda aktör som var på platsbesök i lokalen, de har även tagit ut anbudsunderlaget och var därmed informerade om möjligheten att lämna anbud på upphandlingen. Även stora marknadsaktörer som Actic och Medley fick information om att upphandling av tjänstekoncession för Hallevibadet var publicerad.”
Förvaltningen svarar på nämndens frågor, men ingen blir väl direkt klokare av det. Det var ju ganska självklart att förvaltningen inte skulle typ “krypa till korset” och be om ursäkt för att den hade gjort fel… Men hade förvaltningen verkligen velat hyra ut Hallevibadet hade förvaltningen naturligtvis minskat (eller helt tagit bort) hyran på 465.000 kronor per år och istället erbjudit driftsbidrag, samma villkor som badet i Brålanda har alltså.
Förvaltningen hade även kunnat erbjuda en längre avtalstid. Klausuler i avtalet som denna skulle också kunnat ha strukits:
“Investeringar som Entreprenören (hyresgästen; min anm) gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
I avtalsförslaget stod det:
“Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme.”
Den här begränsningen fanns tydligen med i en rapport från 2016. (Uppgiften finns inte med i några senare rapporter.) Alla som badade, simmade eller tränade på Hallevibadet mellan 2016 och 2023 kan vittna om att kommunen själv inte följde dessa begränsningar. Och det var säkerligen helt riktigt, ett reningsverk fungerar väl – eller inte? Och om det fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen… (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Samtliga dessa förändringar i avtalet skulle ha varit helt inom de “satta ramar” som fanns i kommunfullmäktiges beslut den 19 februari 2025.
Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledande socialdemokratiska politiker i ryggen vill inte att Hallevibadet ska leva vidare. Om de hade velat det, så hade de kunnat göra på samma sätt som de gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Jag vet inte hur de partier, som vill att Hallevibadet ska finnas kvar (KD+V+M+SD+MBP), tänker agera nästa torsdag. Det är svårt/omöjligt för politiker, särskilt i opposition, att själva göra jobbet och utarbeta ett nytt avtal som skulle göra det möjligt för intresserade entreprenörer att hyra och driva badet. Det är självklart förvaltningens uppgift, men de vill uppenbarligen inte.
Eller kan majoriteten i nämnden tvinga dem? Om inte lär Hallevibadet jämnas med marken.
Och i höst är det val…
Beslut om taket! Och Sikhall.
Är det för att våren har kommit? Är det för att opinionen har hörts ända till kommunhuset? …eller för att det är valår…?
Politikerna i byggnadsnämnden tycktes enligt uppgift vara på ett alldeles strålande humör idag. (Se ”Svarta taket – bygglov eller inte?”) Sammanträdet var klart redan kl 13.00 och då hade politikerna inte skällt på varandra någon endaste gång. Det hade däremot varit lite “irritation” mellan politiker och tjänstepersoner. (Vilket möjligtvis skulle kunna vara ett sundhetstecken…)
Det blev ingen votering om taket på Snickaregårdsvägen i Vargön. Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Politikerna gick därmed emot sina tjänstepersoner.
Byggnadsnämndens beslut betyder att Thorenius får behålla den nuvarande, svarta, färgen på taket!
Flera års kamp, och “tandagnisslan”, kan därmed vara över. Det finns, som alltid när det gäller kommunala beslut, möjligheter att överklaga. Överklagandetiden är tre veckor efter att sammanträdesprotokollet är justerat. Beslutet går dock ingen emot så därför är det inte så många, tror jag, som kan överklaga. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.
Idag har dock ett stort steg tagits för Thorenius. Det är första gången på alla dessa år som de äntligen har fått ett beslut ”med sig”. Det är bara att gratulera.
Pontus Gläntegård (V) yrkade under sammanträdet att Thorenius skulle slippa att betala bygglovsavgiften på 5.000 kr. Med tanke på all tid som Thorenius har tvingats lägga i ärendet och all oro som jag förmodar att förvaltningens ständigt negativa besked har gett upphov till, så borde familjen snarast ha fått skadestånd… På ett sådant gott humör var emellertid inte politikerna. Thorenius får betala pengarna – och Gläntegård reserverade sig mot avgiften.
Byggnadsnämnden behandlade också några ärenden kring Magnus Larssons planer i Sikhall. Larsson har sökt flera strandskyddsdispenser, han vill nämligen fortsätta att förverkliga sin vision för Sikhallsområdet. Tre av ansökningarna var uppe i nämnden, några andra ska behandlas vid senare tillfällen.
Även Magnus Larssons ansökningar gick enhälligt igenom. Det var “bara” ett yrkande om att utvidga tomtplatsavgränsningen 
kring ett bostadshus som inte gjorde det.
Även dessa beslut kan överklagas. När det gäller strandskyddsdispenser så kräver lagen dessutom att även Länsstyrelsen ska godkänna kommunens strandskyddsdispenser.
Jag har inte skrivit något om Magnus Larssons ansökningar, men tänker återkomma senare.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
- ”Historien om det svarta taket i Vargön är slut” – 22 maj 2026
Svarta taket – bygglov eller inte?
Det är som villaägare en ekonomisk och miljömässig investering att installera solceller. Det minskar energikostnader och det leder till minskad klimatpåverkan. När Thorenius i Vargön skulle sätta upp svarta solpaneler så gjorde familjen bedömningen att huset skulle se finare ut med ett svart tak…
Imorgon, tisdag den 7 april, direkt efter påskhelgen, sammanträder byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun. Då ska nämnden besluta om det svarta taket på Snickaregårdsvägen i Vargön. Ska nämnden bevilja bygglov i efterhand eller inte? Förra gången, den 21 januari 2025, avslog byggnadsnämnden Thorenius bygglovsansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Beslutet överklagades och Länsstyrelsen förklarade beslutet för olagligt.
En av ledamöterna hade avstått från att rösta och det får man inte när det gäller myndighetsutövning mot enskild. Beslutet måste göras om. Imorgon…
Handlingarna inför byggnadsnämndens beslut består i stort sett, med två undantag, bara av “gamla” dokument. Det är naturligtvis så att ledamöterna behöver “repetera” bakgrunden till ärendet. Men beslut och domar från t ex Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen, som krävde att Thorenius skulle återställa det svarta taket till den ursprungliga röda takfärgen, kan ju få ledamöter att instinktivt hålla med förvaltningen.
Byggnadsförvaltningen konstaterar:
“Ärendet har inte tillförts något nytt som skulle föranleda en ny bedömning.”
De två nya handlingarna som tillkommit är dokumentet där Länsstyrelsen beslutade att det förra nämndbeslutet var olagligt. Det andra dokumentet är det viktigaste, det är tjänsteskrivelsen. Den är författad av kommunens stadsarkitekt.
Det finns en kronologisk sammanfattning med i denna tjänsteskrivelse, som ska ligga till grund för politikernas beslut. Allt är känt, men den ger en ny upplysning:
“Då ansökan har inkommit innan den 1 december 2025 ska enligt övergångsbestämmelserna (2025:974) punkt 2 plan- och bygglagens bestämmelser innan den senaste lagändringen (2025:974) tillämpas:
Övergångsbestämmelsen: ‘2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.’”
Plan- och bygglagen ändrades från och med den 1 december förra året. Stadsarkitekten och byggnadsförvaltningen har inte ändrat ståndpunkt och då passar det naturligtvis bra att också utgå från de “gamla” lagparagraferna. Förvaltningen anser följaktligen att politikerna i byggnadsnämnden ska avslå Thorenius ansökan om bygglov:
“Förslag till beslut
Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Som skäl för beslutet anger förvaltningen:
“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan samt varsamhetskravet.”
En god helhetsverkan? Det inringade huset är Thorenius hus. Alla hus med ett kryss har svarta tak. Och då har jag inte satt några kryss på alla garage som har svarta tak… 
Det ska också tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt, men det spelar tydligen ingen roll. I underlaget skriver också stadsarkitekten :
“gavelspetsarna i stående träpanel med troligen skiftande kulörer som brunt, gult och blått.”
Det är inte mycket som är eller har varit enhetligt i området på många, många år.
Men takfärgen är uppenbarligen helt avgörande, i varje fall enligt stadsarkitekten:
“Bedömningen är – som i tidigare tillsynsärendet – att ändringen till svart takkulör innebär att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt samt att dess karaktärsdrag ändras. Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”
Flera av grannhusen har svarta tak och jag kan inte se att “byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt” när solpanelerna på taket är svarta.
I 8 kap 17 § stod det:
“Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.”
(En utvikning. I 8 kap 14 § står det: “Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper … i huvudsak bevaras.” Jag kan inte låta bli att tänka på kommunens skötsel av Norra skolan. Snacka om att sila mygg och svälja kameler…)
Varsamhetskravet innebär kort och gott alltså att byggnadsförvaltningen bedömer att det svarta taket strider mot den historiska eller kulturhistoriskt värdefulla helheten.
Denna bedömning är som jag ser det både subjektiv och godtycklig. Varsamhetskravet förutsätter att det finns identifierade kulturhistoriska värden som påverkas av åtgärden. Varsamhetskravet är ett verktyg för att undvika förvanskning av dessa faktiska värden. Och eftersom området inte är utpekat i detaljplan, översiktsplan, kulturmiljöprogram eller riksintressebeskrivningar, och kommunen inte redovisat några dokumenterade värden, så finns det inget att förvanska. Därför torde rättsligt stöd saknas för att kräva en viss takfärg – och förvaltningens bedömning riskerar att strida mot kraven på saklighet och likabehandling.
Plan- och bygglagen ändrades från och med den 1 december förra året. Syftet med ändringarna var att förenkla, förtydliga och modernisera reglerna. Det innebar också omfattande förändringar av systemet med bygglov, det infördes en del lättnader. Fastighetsägare skulle helt enkelt få större frihet att bygga om, till och nytt utan bygglov. Bygglovskravet för bland annat fasadändringar på en- och tvåbostadshus togs bort. Det innebär att det normalt inte längre krävs bygglov för att ändra färg på fasad och tak. Det finns emellertid begränsningar i den nya lagen. Det kan fortfarande krävas bygglov om det finns detaljplaner som ställer särskilda krav eller om byggnaden ligger i ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt.
Särskilt kulturhistoriskt värdefullt är inget lätt definierat begrepp. Man skulle kunna säga att lagen tänker sig att t ex ett rött tak är av ett stort allmänt intresse, att området i Vargön har unika estetiska kvaliteter. Det låter precis som varsamhetskravet. (Finns det någon skillnad?) Men hur vet man om ett område är särskilt kulturhistoriskt värdefullt? Kommunens översiktsplan kan innehålla en redovisning av att miljön är värdefull. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser.
När det gäller Snickaregårdsvägen 22 är huset inte klassat som kulturellt värdefullt på något sätt. Huset ligger i kvarteret Barken. Området är inte klassat som värdefullt i detaljplanen från 1988. Det finns inga bestämmelser för t ex takfärg i området. Det har jag skrivit om ovan.
Men om nu det svarta taket skulle vara lagligt med den nya lagen, är det då rimligt att avslå Thorenius bygglovsansökning med hänvisning till en lagparagraf som inte längre gäller – även om lagen ger möjlighet till det i en övergångsperiod? Det vore tämligen anmärkningsvärt att hävda det. Det skulle innebära att t ex Thorenius granne kunna få bygglov för att ändra takfärg om hen ansöker nu efter lagändringen… Om grannen ens behöver ansöka efter lagändringen den 1 december…
Det finns alltså inget i detaljplanen om takfärg. Det finns inte heller något om “särskilt kulturhistoriskt värdefullt område” eller takfärg i översiktsplanen från 2017. Men i den fördjupade översiktsplanen?
Det finns i den fördjupade översiktsplanen. Det skriver stadsarkitekten i tjänsteskrivelsen och det torde vara det tyngsta och avgörande argumentet:
“Inte minst detta är anledningen för att takkulören på kedjehusen rekommenderas bevaras i kommunens fördjupade översiktsplan för Vänersborg/Vargön. Även om rekommendationen inte är bindande så är den en tydlig vägledning vid bedömning av den sökta åtgärden.”
Betyder det att allt jag har skrivit ovan är fel? Knappast. Den här hänvisningen som stadsarkitekten gör är i själva verket mycket anmärkningsvärd.
Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2023 – och Thorenius bytte takfärg redan 2016. Planen kan naturligtvis inte gälla retroaktivt. 
Det skulle i så fall kunna betyda att samtliga fastighetsägare skulle behöva måla om sina fasader till grått/vitt. Det var nämligen den ursprungliga fasadfärgen på husen på Snickaregårdsvägen… (Se foto.)
Och faktum är att den fördjupade översiktsplanen överhuvudtaget inte är, precis som stadsarkitekten skriver, juridiskt bindande.
Stadsarkitekten skriver också att det är betydelsefullt att taken är:
“synliga från den vältrafikerade Lilleskogsvägen.”
Jag har åkt på Lilleskogsvägen ett otal gånger, och varenda gång tittat mot Snickaregårdsvägen. Det är i stort sett omöjligt att från bilen i fart urskilja Thorenius svarta tak… Och hur ska det se ut när allt fler fastighetsägare i området skaffar svarta solpaneler på taken? (Det har Thorenius gjort och det var orsaken till att de ändrade takfärg till svart.)
Jag tycker inte att enskilda tjänstepersoners personliga bedömning ska avgöra ärenden som innebär sådan påverkan på enskilda kommuninvånare, inte minst ekonomiskt. Det är fel att godtyckliga och subjektiva tyckanden och värderingar ska vara utslagsgivande. Särskilt i ärenden där det finns många argument för motsatta bedömningar…
Det är politikerna i byggnadsnämnden som ska ta ställning till om Thorenius ska få bygglov eller inte. Det ska bli spännande att se om de följer stadsarkitektens och byggnadsförvaltningens råd eller fattar ett annat beslut.
Vi får se imorgon. (Se ”Beslut om taket! Och Sikhall.”)
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
Aktuella politiska frågor i Vargön
I lördags delade Vänsterpartiet ut flygblad vid gågatekrysset. En kvinna kom fram och undrade varför Kärvlings blogginlägg så sällan tog upp Vargön. Hmm… Var det så? Min uppfattning är att det har blivit en hel del blogginlägg under mandatperioden. De har bland annat handlat om Vargön Alloys, Hallevibadet och det svarta taket. Men ok, jag tar lite motvilligt åt mig av kritiken, det får bli bättring. Och faktiskt, det passar ganska bra just nu. Det råkar nämligen finnas en del politiska frågor i och om Vargön i de kommunala handlingarna.
Hallevibadet
De styrande partierna i Vänersborgs kommun har förhalat och försvårat, ja till och med i praktiken omöjliggjort, en uthyrning av Hallevibadet. Det tycks inte som om S+C+MP har lyssnat eller brytt sig om sin “regeringspartner” KD:s förtvivlade böner om att låta Hallevibadet vara kvar. Och oppositionspartierna lyssnar de aldrig på… Men det måste vara 
tufft för KD att ingå i det styrande blocket och i stort sett aldrig få igenom några av sina egna krav. (Jag känner faktiskt inte till något enda exempel på vad KD har fått igenom av sin politik denna mandatperiod.) Hur länge kan ett sådant samarbete fortsätta?
Men det var en utvikning.
Kommunfullmäktige beslutade som bekant att Hallevibadet inte skulle rivas utan att badet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det fanns, som alla vargöbor antagligen vet vid det här laget, två intressenter som ville hyra och driva Hallevibadet. Kommunen uppdrog därför åt konsultföretaget SOCAB att ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession av Hallevibadet, dvs ett avtal med villkor för att få badet uthyrt.
Problemet var ju bara att de styrande partierna, S+C+MP, inte ville hyra ut… Min obekräftade teori är att konsulten därför fick i uppdrag att upprätta sådana villkor att en uthyrning inte blev möjlig. (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Upphandlingskonsulten gjorde ett bra jobb, sett med de styrande partiernas ögon. SOCAB lyckades över all förväntan, ingen visade intresse av att hyra Hallevibadet. För detta väl utförda arbete skickade SOCAB en faktura på 67.320,99 kr till kommunen. Det tror jag att de styrande politikerna tyckte var väl använda pengar…
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs så att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig och sedan när ingen ville hyra Hallevibadet så avslutas alla försök. Det fanns uppenbarligen inget intresse hos förvaltningen att förändra avtalsvillkoren så att de blev rimliga för en intressent. Men så klart, de styrande politikerna i S+C+MP vill ju inte att Hallevibadet ska få leva vidare. Ett sådant beslut, “att avsluta uppdraget gällande uthyrning”, innebär att Hallevibadet rivs, jämnas med marken – till en kostnad på uppåt kanske 10 milj kr.
Upphandlingen av uthyrning av Hallevibadet kan jämföras med upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Där kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog vad jag förstår kontakt med företag i branschen för att få reda på orsakerna, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det ville inte Tomas Öberg (C). Och det betydde votering.
Det blev bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för bordläggning och S+C emot. Ärendet kommer alltså att tas upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling den 26 mars.
Det betyder att det fortfarande finns förhoppningar om en framtid för Hallevibadet.
Holmen och Vargporten
Byggnadsförvaltningen har arbetat fram en ändring av “del av detaljplanen för Hamnen och Ronnums herrgård”. Det huvudsakliga syftet med ändringen är att:
“pröva om det är möjligt att ta bort bestämmelsen om rivningsförbud som gäller för den före detta kontorsbyggnaden (Wargöns AB) som ligger centralt inom industriområdet”
Det har varit klart ganska länge att kommunen vill riva den gamla kontorsbyggnaden, trots att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det finns ingen spekulant som vill förvärva den förfallna och eldhärjade byggnaden och kommunen anser sig inte ha råd att renovera den för framtiden. Det är inte ens säkert att kommunen har råd att riva den, detaljplaneändringen innebär bara att den får rivas – om det nu blir byggnadsnämndens beslut alltså.
Vargporten, den så kallade “portalen”, ska emellertid behållas. Den är en betydelsefull och viktig del av Vargöns historia.
I detaljplanen står det:
“För att bevara kulturhistorien i den mån det går föreslås portalen invid kontorsbyggnaden flyttas till Vargöns centrum. Val av specifik plats och utformningen av platsen runt portalen kan med fördel genomföras med hjälp av medborgardialog och konstnärlig gestaltning. Det finns goda förutsättningar att skapa både en vacker och pedagogisk plats som lyfter fram Vargöns historia och dess starka koppling till Wargöns bruk.”
I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 200.000 kr som tillfälligt anslag för att flytta Vargporten. Budgetförslaget avslogs i sin helhet, men jag är tämligen övertygad om att det finns en majoritet i kommunfullmäktige för att följa de intentioner som finns i detaljplanen.
Det svarta taket
Den 7 april sammanträder byggnadsnämnden. Då ska äntligen beslutet om det svarta taket på Snickaregårdsvägen göras om.
Paret Thorenius har som bekant sökt bygglov i efterhand för att det svarta taket på bostadshuset ska få förbli svart. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa ett meningslöst och dyrbart takbyte. (Se “Tredje gången gillt för det svarta taket?”.)
Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Vid beslutet var det emellertid en ledamot som avstod från att rösta. Och det är inte tillåtet när ett ärende gäller myndighetsutövning mot någon enskild. Beslutet överklagades och efter att ha legat i en trave med papper någonstans på Länsstyrelsen i ett år kom beskedet i februari att beslutet ska göras om.
Byggnadsnämnden ska alltså fatta ett nytt beslut på nästa sammanträde. Förhoppningen är att det ska bli ett annat beslut. Det vore väl “upp-och-nedvända” kommunen om byggnadsnämnden säger ja till att göra det möjligt att riva Holmens gamla anrika och kulturhistoriskt värdefulla kontorsbyggnad – och säga nej till ett svart tak med svarta solpaneler…
Tipset är att det kommer att gå bättre för Thorenius bygglovsansökan denna gång. Det återstår dock att se. (Läs mer om Thorenius kamp mot byggnadsnämnden – ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Ingen rondell
Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att kommunen ska undersöka möjligheterna att bygga en cirkulationsplats vid korsningen mellan Östra vägen och Nordkroksvägen. Motionen ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Motiveringen är:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att köbildning uppkommer i begränsad omfattning. Förvaltningens samlade bedömning är att en cirkulationsplats inte är befogad av framkomlighetsskäl och att det finns åtgärder på andra platser i kommunen som bör ha högre prioritet.” 
Det betyder med andra ord att kommunen inte tänker bygga någon rondell. Jag är säker på att det också blir kommunfullmäktiges mening.
Det var allt om Vargön för denna gång. På återseende.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer