Arkiv

Archive for the ‘Vargön’ Category

Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde

6 september, 2019 1 kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde i onsdags så blev det en del frågor kring ärendet “Etablering på området Wargön Innovation – Vargöns industriområde” (se “Idag var det KS igen”). Det var inte så att någon hade synpunkter på etableringen av Invotech AB på Wargöns industriområde. Tvärtom, alla som yttrade sig var mycket positiva. Men det restes en del frågetecken kring den så kallade avsiktsförklaringen för området. Någon uttryckte till och med efter mötet att det inte ens fanns någon beslutad avsiktsförklaring.

Och även tjänstemännen var tveksamma. Det var därför som ärendet överhuvudtaget kom upp på kommunstyrelsens bord. I beslutsunderlaget stod det:

“Anledningen till att ärendet skickas för beslut i kommunstyrelsen, beror på ett otydligt arbetssätt och mandat för att bedöma lämplig verksamhet på Wargön innovations- och industripark, enligt beslutad avsiktsförklaring till området.”

Det rådde alltså en viss förvirring i de styrande leden… Fast det inte lät så i beslutet… Det kom att lyda:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det är till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var ingen tvekan när kommunstyrelsens ledamöter enhälligt fattade beslutet. Och varför inte, man måste väl kunna lita på underlaget…

Jag har med hjälp av kommunstyrelseförvaltningen och näringslivsavdelningen fått fram de aktuella dokumenten. (Tack!) Jag ska i denna blogg försöka reda ut vad som gäller och inte. Ämnet kan tyckas lite torrt och tråkigt, men resultatet av kommunens “tolkningar” har fått negativa konsekvenser för kommunen. Anser i varje fall jag.

Det finns en avsiktsförklaring. Helt klart. Det fullständiga namnet på avsiktsförklaringen är:

“Avsiktsförklaring – samverkan för att skapa förutsättningar för utveckling av Wargön till centrum för textilåtervinning”

”Textilåtervinning”? Bara textilåtervinning? Redan här kan man konstatera att Invotech AB, som ärendet gällde i onsdags, inte sysslar med textilåtervinning. Företaget erbjuder enligt handlingarna:

“nya innovationer och hållbara material inom till exempel energioptimering och solceller. Man vill också erbjuda säkerhet och digitala framtida tjänster”

Avsiktsförklaringens rubrik tycktes således inte vara tillämplig på gårdagens ärende… (Det ska för övrigt bli intressant att se vilka innovationer som Invotech arbetar med och som de har för avsikt att utveckla…)

Avsiktsförklaringen är på fem sidor, inklusive en karta. Den är underskriven den 13 maj 2015 av tre parter, Ove Thörnkvist, kommundirektör Vänersborgs kommun, Henrik Norlin, VD Re:newcell AB, och Peter Zienau, VD Innovatum AB. Det ska noteras att det alltså är en avsiktsförklaring av tre parter tillsammans. Förklaringen gäller dessa tre parter och deras förhållande till varandra, ingen annan och inget annat.

Avsiktsförklaringen har (hade) ingen bindande juridisk status. Det stod tydligt i överenskommelsen:

“Parterna är överens om att denna avsiktsförklaring inte innehåller juridiskt bindande åtaganden annat än beträffande sekretess nedan.”

Och det var tämligen självklart. Det var ju kommunen som ägde, och äger, marken i området och skulle avsiktsförklaringen ha någon bäring och vara bindande för nya, i framtiden tillkommande företag, så borde ju kommunen ensam stå för den. Kan jag tycka.

Men avsiktsförklaringen handlar alltså bara om de tre parterna och de “förväntningar” som de hade på varandra…

Förklaringen börjar med en bakgrund – och denna bakgrund utgör paragraf 2, dvs den paragraf som kommunstyrelsen hänvisar till i onsdagens beslut.

Paragraf 2 börjar:

“Kommunen har förvärvat markområdet Wargön och arbetar med områdets utveckling med målet att skapa ett nytt verksamhetsområde med profilen energi, miljö och innovation.”

Det är alltså denna mening som allt handlar om.

När man läser meningen så får i varje fall jag uppfattningen att den egentligen hänvisar till något annat dokument. Typ något som har beslutats, överenskommits, när kommunen t ex köpte marken. För just detta dokument handlar ju om något annat, med tre parter inblandade. Det handlar inte om kommunens avsikter för andra företag – än möjligtvis de som sysslar med textilåtervinning.

Men det är till detta dokument och inget annat som beslutet i kommunstyrelsen hänvisade till. Hade det funnits något särskilt beslut om kommunens avsikter med området så hade det naturligtvis hänvisats till det.

Det skrivs “med profilen” i förklaringen. Det kan enligt min mening inte innebära att all annan verksamhet utesluts. Och det tror jag inte heller att någon kan tolka in i formuleringen.

Jag kan förstå att tjänstemännen har svårt med politikernas formuleringar. Och det kommer de att ha fortsättningsvis också. De fick inga riktlinjer eller definitioner nu heller…

Den avsiktsförklaring som kommunen, Innovatum och Re:newcell har enats om fortsätter sedan med § 4 “Mål och åtaganden”:

“Parternas gemensamma mål är att etableringar som ger en komplett värdekedja för textilåtervinning ska ske på Wargön.”

Det märks återigen att dokumentet inte handlar om något annat än samarbetet mellan de tre parterna – om textilåtervinning och inget annat. Det handlar inte om Vänersborgs avsiktsförklaring med området i stort…

Och allt inriktas på att Re:newcell AB ska etablera sig i Wargön… Vilket de aldrig gjorde…

En av de tre parterna, Re:newcell, hoppade alltså av hela “projektet”. Företaget etablerade sig istället i Kristinehamn. På det sättet fullföljde aldrig företaget överenskommelsen och då kan man väl anse att hela avsiktsförklaringen förlorade sin giltighet. Ett avtal, om än inte juridiskt bindande, torde väl ha upphört den dag en av parterna drog sig ur…

Å andra sidan gällde inte avsiktsförklaringen mellan de tre parterna särskilt länge. I § 5 anges tiden för överenskommelsen:

“Denna avsiktsförklaring … är gällande fr o m undertecknandet och fram till och med 2015-12-31”.

Överenskommelsen gällde bara 7,5 månader… Den gäller inte nu. Det är ytterligare ett skäl till att det borde finnas ett särskilt dokument om en avsiktsförklaring för området som Vänersborgs kommun har beslutat.

Det finns faktiskt en annan avsiktsförklaring, en till. Den avsiktsförklaringen är från 24 mars 2010 och godkändes av kommunstyrelsen den 7 april 2010. Det var faktiskt i samband med att kommunen köpte marken i Vargön. Avsiktsförklaringen slöts mellan Lars Winter, VD Holmen Paper AB, och Lars-Göran Ljunggren, kommunstyrelsens ordförande.

Här kanske det står vad Vänersborg vill med markområdet? Jo då, det gör det:

“Kommunen planerar att bedriva industri- och hamnverksamhet på Fastigheten.”

No more, no less.

Som jag ser det, så är det alltså mycket tveksamt om kommunen på något sätt har beslutat om hur hamnområdet i Wargön ska användas. (Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.)

Det går följaktligen inte att i beslut som kommunen tar, som KS-beslutet i onsdags, att hänvisa till skrivningar i dokument som inte gäller och som överhuvudtaget inte har den status av beslut som krävs. Jag undrar till och med om KS beslut i onsdags är riktigt lagligt…

Och för fullständighetens skull.

Avsiktsförklaringen mellan kommunen, Innovatum och Re:newcell behandlades och beslutades i kommunstyrelsen den 29 april 2015. I stort sett alla ordinarie ledamöter och ersättare var på plats. I närvarolistan återfinns t ex Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). En av de få som inte var närvarande var kommunstyrelsens dåvarande ordförande Marie Dahlin (S).

Kommunstyrelsens beslut hade då följande lydelse:

“Kommunstyrelsen beslutar ställa sig bakom upprättad avsiktsförklaring och uppdrar åt kommundirektören att underteckna denna. Kommundirektören ges också i uppdrag att underteckna ett blivande sekretessavtal.”

Det var liksom inte meningen i § 2 som KS ställde sig bakom, det var hela dokumentet. Det var hela det dokument som handlade om hur tre parter i samverkan skulle arbeta för att skapa förutsättningar för en utveckling av Wargön till centrum för textilåtervinning…

Alltså.

Det här den här formuleringen i Avsiktsförklaringens § 2 som det handlar om:

“Kommunen har förvärvat markområdet Wargön och arbetar med områdets utveckling med målet att skapa ett nytt verksamhetsområde med profilen energi, miljö och innovation.”

Både politiker och tjänstemän har arbetat efter den här formuleringen i flera år. Det har lett till att Vänersborgs kommun har sagt nej till etableringar av företag i området. 

Senast i fredags, under ett möte mellan kommunen och företagare i Vargön, vittnade flera företagare om att de hade nekats köpa mark i området. Kommunen hade hänvisat till ovanstående formulering i avsiktsförklaringen. Det har även skett tidigare – med större företag…

Jag har för övrigt skrivit några bloggar om en av de företagare som ville köpa mark och hallarna i hamnområdet för 2,6 milj kr. Köparen var villig att själv säkra kajen för skred och dessutom erbjöd han sig att låta kommunen få ”friskriva sig” från allt ansvar om något oförutsett skulle inträffa. Entreprenören tänkte använda lagerhallarna för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Han hade kontakter med andra företag som också var intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Jag har själv pratat med en av dessa företagare så sent som igår. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna.

Kommunen sålde inte, den anförde inte heller någon motivering – kommunen rev hallarna utan förklaring till en kostnad av 670.600 kr. (Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.)

Det är många som undrar vad kommunen sysslar med. De flesta vänersborgare och vargöbor torde ha den åsikten att kommunen ska välkomna alla företag (inom rimliga gränser), som vill etablera sig i kommunen och i Wargön. Är det något som kommunen behöver så är det definitivt fler företagare och fler arbetstillfällen.

Och detta särskilt med tanke på alla de miljoner som kommunen har lagt ner i området. Kommunen köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010, sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Ärligt talat så tvivlar jag ibland på hur Vänersborgs kommun styrs…

Rivningen i Vargöns hamn

19 mars, 2019 1 kommentar

För två veckor sedan bloggade jag om lagerhallarna på Vargöns hamnområde. (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)

Det var två stora hallar som stod där alldeles tomma och oanvända. En driftig entreprenör från södra Dalsland ville köpa hallarna och marken för 2,6 milj kr. Köparen var villig att själv säkra kajen för skred och dessutom erbjöd han sig att låta kommunen få ”friskriva sig” från allt ansvar om något oförutsett skulle inträffa. Entreprenören tänkte använda lagerhallarna för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Han hade kontakter med andra båtföretag som också var intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna. Strandskyddet var ju dessutom borttaget i området vilket hade underlättat både byggnation och småbåtshamn.

Entreprenören hade visioner för hamnområdet.

Kommunen var positiv. Köparen fick ett muntligt besked om att han skulle få köpa marken och hallarna. Det var hösten 2017. Sedan hörde inte entreprenören något förrän en vargöbo meddelade honom att kommunen hade satt igång med att riva lagerhallarna… Det var i år, för en månad sedan.

Jag skrev till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågade om varför. Och fick ett kort svar:

”Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit beslut om att riva hallen.”

Det visade sig att denna ”mindre brand” var känd av den presumtive köparen, och var inget som hindrade ett köp. Branden inträffade innan hans kontakter med kommunen. När det gäller skred- och rasrisken var ju köparen villig att bekosta förstärkningar själv. Det var ju en förutsättning i samtalen mellan köparen och kommunen. Dessutom har kommunen tagit bort den avspärrning vid kajen som fanns där tidigare. (Det såg jag vid ett besök efter min blogg.) Varför vet jag inte, men jag antar att risken för skred och ras kanske inte var så akut som man först trodde.

Jag skrev ytterligare ett mail till samhällsbyggnadsnämnden. Jag frågade återigen varför hallarna revs och fick svaret:

”Magasinet rivs för att de bedöms vara i väldigt dåligt skick ( trasiga väggar, trasiga portar ). Ungdomar har haft det som tillhåll och förstört byggnaden ytterligare och bland annat eldat ( stor risk att de skadar sig själva också ). Magasinet ligger delvis på kvicklera  och det finns en rasrisk. Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsfövaltningen har tagit beslut om att riva hallen.
Projektledaren fick uppdraget från tidigare fastighetschef.”

Det är samma argument som upprepas. Och återigen, entreprenören var ju villig att själv vidta alla nödvändiga åtgärder kring hallarna och marken. Om ungdomar hade ”förstört byggnaderna ytterligare”, så kunde väl köparen själv, på plats, fått avgöra om hans anbud kvarstod. Det var ju ett mycket bra anbud för kommunen. Och varför förseglades inte hallarna om det var ett tillhåll för ungdomar? Det kan man väl också fråga sig.

Det verkar inte heller som om det finns några omedelbara planer för området vid ”magasinen”. På en fråga svarar förvaltningen:

”Samhällsbyggnadsnämnden väntar fortfarande på svar från Kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden har inte har fått svar ifrån KS/KF  om fortsatt arbete i ärendet.”

Det var den 18 juni 2014 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön. Det var ett principbeslut, inte ett ”riktigt” beslut. Sedan dess har det helt riktigt inte hänt något. Men det var snart 5 år sedan – hur länge ska Samhällsbyggnadsnämnden vänta? Och behövs just detta område till hamnen? Det ligger en bit söderut i området.

Det har inte heller fattats något riktigt beslut om rivningen vad jag förstår. När jag frågade om beslutet så fick jag svaret:

”Detta rör fastighetsförvaltning och betraktas som en ren verkställighet och därför behövs det inte något beslut.”

”Verkställighet” av vad? Undrar jag. Och naturligtvis kan man undra varför inte den tilltänkte köparen kontaktades innan rivningen… Jo, säger förvaltningen:

”I telefonsamtalet hösten 2017 uppfattades inte att det var hallarna den presumtive köparen var intresserade av utan hamnområdet i övrigt. 
Den presumtive köparen skulle kontaktas om hamnområdet blev aktuellt för försäljning. OBS! Fortfarande väntar samhällsbyggnadsnämnden på svar ifrån KF gällande ärendet och därför har inte presumtive köparen kontaktats. se bifogat beslut från samhällsbyggnadsnämnden.”

Det här säger köparen att det inte stämmer. Han var hur tydlig som helst med att det var hallarna som han var intresserad av. Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Han hade inte tänkt flytta någon hamn från Vänersborg till Vargön. Han tänkte bara förvara och reparera båtar.

Och igen, varför rivs magasinen om inget svar har kommit från kommunfullmäktige? Om kommunfullmäktige någon gång kommer till skott och röstar nej till en hamn, då har ju kommunen genom rivningen gått miste om några miljoner. Och vargöborna om en utveckling i hamnområdet…

Men ord står mot ord. Och vad som har sagts i samtalen kan ingen bevisa. Däremot står det helt klart att kommunen inte bara går miste om köpepengar utan också förlorar pengar. Det kostar nämligen, enligt det vinnande rivningsanbudet, 670.600 kr att riva hallarna. Och då är inte konsultkostnaderna inräknade. För en konsult har varit inblandad. Han har bland annat konstaterat att det finns asbestskivor i väggar och tak. Det ser jag dock inte i några handlingar som rör upphandlingen. Men jag förutsätter att kostnaderna för sanering, transporter och deponi av asbesten ingår i de 670.600 kronorna. Konstigt vore det väl annars…

Jag ställer mig dock fortfarande frågorna, varför rivs hallarna och varför kommunicerade inte kommunen med den tilltänkte entreprenören och köparen?

Vad händer egentligen med Wargön Innovation?

10 mars, 2019 3 kommentarer

Det ena ger det andra.

Bloggen i fredags om vad som egentligen händer på hamnområdet i Vargön (se ”Vad händer egentligen i Vargön?”) gav funderingar om vad som egentligen händer med Wargön Innovation.

Det var den 22 februari 2017 som kommunfullmäktige, efter en nästan två timmar lång debatt, beslutade att uppföra en byggnad för 24,8 miljoner kr ett stenkast från hamnområdet. (Se ”KF röstar ja till Wargön Innovation”.) Det första spadtaget togs den 17 augusti 2017 och byggnaden är nu på plats. Huruvida kostnaderna har hållit sig inom ramen vet jag emellertid inte. Det finns säkert en slutredovisning, men den har jag inte sett. I anslaget från fullmäktige ingick nämligen inte riktigt alla kostnader. Det var kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning och lös inredning. Sedan ska vi komma ihåg att kommunen också har investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen även köpte hamn- och industriområdet för 16 milj år 2010…

Fullmäktiges beslut om att uppföra en byggnad till projektet Wargön Innovation överklagades av Gunnar Lidell (M). (Se ”Lidell överklagar KF-beslut”.) Lidell och moderaterna ansåg att beslutet stred mot både EU:s regler kring otillåtet statsstöd och kommunallagen om den kommunala kompetensen. Det tyckte inte förvaltningsrätten, och inte heller kommunens dåvarande jurist, men jag tror att det var ”på gränsen”…

Projektet Wargön Innovation arbetar mot målet att Vargön ska bli ett centrum för hållbara materialinnovationer, så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. På hemsidan står det (se ”Så jobbar Wargön Innovation”):

”Wargön Innovations målsättning är att skapa innovativa system och affärsmodeller för att ta hand om alla sorters textilier i ett cirkulärt flöde. Därför arbetar vi med att bygga upp ett system för både manuell och automatisk sortering av textilier. Vi arbetar också för att tillsammans med entreprenörer, innovatörer och andra aktörer av olika slag skapa projekt för att ta fram nya produkter av uttjänta textiler.”

Det handlar, kan man säga, om återvinning och hållbar produktion. Och inte minst, utsikten om framtida arbetstillfällen i Vargön.

Innovatum har varit huvudman för projekt Wargön Innovation de senaste åren. Projektet har drivits med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (via Tillväxtverket), Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun:

”Europeiska regionala utvecklingsfonden svarar för 40 % av grundfinansieringen på totalt ca 22 Mkr för de tre åren och Västra Götalandsregionen samt Vänersborgs kommun för 30 % vardera.”

Det finns dock ett stort frågetecken kring hela projektet. Innovatum upphör att vara huvudman för projektet den 1 juli i år (2019). I år! Om knappt 4 månader!

Och vad händer då? Finns det någon projektägare längre? Ska Vänersborgs kommun vara projektägare? Har kommunen ens någon hyresgäst i byggnaden efter 1 juli? Kommer kommunen att vara ensam ansvarig för projektet? Och ensam med kostnaderna…?

På Wargön Innovations hemsida står det (se ”Wargön Innovation möjliggör produktion av framtidens material”):

”Wargön Innovation stöttar entreprenörer, företag och offentliga aktörer i att utveckla och kommersialisera nya hållbara material. Vi erbjuder tekniska resurser, kompetens och de nätverk som behövs för att lotsa en materialinnovation från idé-stadie till färdig produkt.”

Ska Vänersborgs kommun erbjuda dessa resurser och denna stöttning efter den 1 juli? Och är sådana här uppgifter i så fall förenliga med EU:s regler och kommunallagen?

Och vad jag förstår så finns det fortfarande inte ens en sorteringsmaskin för de insamlade kläderna på plats…

Det finns lika många frågor kring Wargön Innovation som när det gäller hamnområdet… (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.) Och varför denna tystnad ”i kommunhuset” kring Wargön Innovation? Före den 1 juli 2019 krävs det ju någon form av politiskt beslut. Borde det åtminstone inte finnas underlag för hur man kan/bör gå vidare?

När jag försöker leta uppgifter och fakta i diariet så hittar jag inget om hur framtiden för Wargön Innovation ska se ut. Däremot hittar jag två andra dokument om Wargön Innovation.

Det första dokumentet är ett uppdrag från kommundirektören, från november 2017. Där ger kommundirektören ett uppdrag till kommunens näringslivsutvecklare att:

”se över och ge förslag på hur en framtida organisation som ska arbeta med att få företag att etablera sig på Wargön Innovation- och industriområde skulle kunna se ut. Förslaget ska inkludera roller och budget.”

Det var förutseende. Precis som det borde vara. Problemet är emellertid att jag inte ser någon redovisning eller skriftlig rapport. Rann uppdraget ut i sanden?

Jag hittar också ett dokument som är något förbryllande. Det är en mailväxling från mars 2018 som blev diariefört först för knappt två veckor sedan. Det var ett mail från en av näringslivsutvecklarna till dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S), som då var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden:

”Vi behöver stämma av med er om hur ni tänker kring Vargön Industri- och Innovationspark vad gäller elintensiva företag som till exempel ett datacenter. Kan det ens vara aktuellt på detta område som ska ha inriktning mot innovativa företag (prägeln ska ju vara skog och återvinning)? Vi har sent i eftermiddag fått en förfrågan från Business Sweden/Position Väst om vi vill ta emot ett amerikanskt företag för visning på tisdag.”

Wow! Amerikanskt företag? Datacenter?

Svaret från Marie Dahlin och Benny Augustsson:

”Elintensiva företag är inte målgruppen som vi vill ha på Vargönområdet. Men vi lyssnar gärna och är inte ointresserade av företagsetableringar i kommunen. Men just på området i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Va??????

Inte nog med att entreprenören från Dalsland (se ”Vad händer egentligen i Vargön?”) inte fick köpa lagerhallarna i hamnområdet och starta upp verksamhet i ”Vargön Industri- och Innovationspark” (vet inte om jag har hört just det här namnet förut) – inte heller ett datacenter var intressant… (Vem tog förresten beslutet att elintensiva företag inte tillhörde ”målgruppen”?)

Det är nog inte bara jag som har vissa betänkligheter inför Vargöns framtid… Och kanske även kommunens framtid…

Vad händer egentligen i Vargön?

8 mars, 2019 1 kommentar

Den 18 juni 2014 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön. Kommunen hade nämligen redan 2010 köpt markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 miljoner kronor. Tanken från de styrande var säkerligen redan då att anlägga en ny hamn i området.

Efter fullmäktiges beslut avsattes drygt 22 miljoner kronor för att bygga vägar, ordna vatten och spillvatten mm. En hel del blev ordnat, men det verkade bli stopp när det kom till kajförstärkningarna. För detta var det för övrigt avsatt ytterligare 20 miljoner kronor.

Vad jag vet så blev några kajförstärkningar aldrig utförda utan kajområdet vid vattnet spärrades istället av för allmänheten. Sedan verkar det som om hamnplanerna i Vargön lades i malpåse. Det verkar överhuvudtaget inte som en hamnflytt har diskuterats särskilt mycket sedan 2016 då frågan ventilerades i några debattartiklar i TTELA.

Och fortfarande finns det, väl att märka, inget beslut om att anlägga en hamn i Vargön – ett principbeslut är inget ”riktigt” beslut.

Och det har tydligen också uppmärksammats av allmänheten – att det inte händer något i hamnområdet alltså. En driftig entreprenör från södra Dalsland hade lagt märke till de stora lagerhallarna som fanns i den södra delen av hamnområdet.

De stod tomma och oanvända i flera år. Han tyckte att det var synd att det var så, för här skulle han kunna förvara större båtar över vintern och också utföra en del reparationer.

Entreprenören tog kontakt med kommunen redan hösten 2017. Han var helt enkelt spekulant på lagerhallarna och marken de stod på och marken runt omkring, i första hand mot söder.

Kommunen var positiv och entreprenören fick reda på att kommunen ville ha 130 kr/kvm, och i det priset ingick hallarna. Det tyckte entreprenören var helt ok. Kommunen var villig att sälja 20.000 kvm. Entreprenören accepterade och var villig att betala de 2,6 miljoner kronor som marken och hallarna skulle kosta. Entreprenören tog detta som ett muntligt avtal. Ja, egentligen kunde han tänka sig att köpa ytterligare 10.000 kvm. Skulle en hamnflytt bli aktuell så skulle det ändå finnas plats.

Det hör också till saken att köparen var villig att själv säkra kajen för skred etc. Kommunen skulle helt enkelt så att säga få ”friskriva sig” från allt ansvar. Och sett ur kommunens synpunkt kunde en sådan friskrivning från ansvar vara mycket viktig.

Köparen var nöjd. Han började studera kartorna över området och allt som hade med området och marken att göra. Han började planera och ta kontakter. Området kunde utvecklas. Det var inte bara hallarna som kunde användas för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Andra båtföretag var också intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna. Entreprenören hade visioner för hamnområdet.

Det var ett bra erbjudande för kommunen. Ett par miljoner till kommunkassan för några byggnader och ett markområde som ändå inte användes, och som det inte fanns några planer för. Plus att det skulle bli lite aktivitet i området, som möjligtvis också skulle kunna locka till sig ytterligare företag och verksamheter. Entreprenören fick som han tyckte ett välvilligt och positivt bemötande av kommunen.

Det här var på hösten 2017. Under år 2018 hände det inte mycket mellan den tilltänkte köparen och kommunen. Det var ganska tyst. Köparen, som är ganska van vid att det kan ta tid i kommunen, politiker som ska säga sitt etc, avvaktade, men var vid gott mod. Hans kontakter på kommunen hade ju sagt att de skulle återkomma när det ”hände något”. Och han var ju ”först i kön”, eller till och med den ende.

För några veckor sedan började det helt plötsligt hända saker i hamnområdet…

Kommunen satte igång med att riva lagerhallarna…

Entreprenören blev tagen på sängen. Varför revs hallarna? Vad hände med hans anbud? Vad skulle kommunen göra på området istället? Och varför hörde ingen på kommunen av sig? Han tog kontakt med kommunen men fick inga svar. Istället var tonen, enligt hans egen utsago, negativ och avvisande.

Och rivningen fortsätter…

Och frågetecknen hopar sig…

Som kommunpolitiker undrar jag vem som har fattat beslutet om rivning. Och varför. Är rivningen upphandlad? Hur mycket kostar rivningen? Hur är det med säkerheten för de som river (om kajen inte är skredsäkrad)? Behövs det inte bygglov för rivning?

Jag skrev till samhällsbyggnadsförvaltningen, som har ”hand om” området och ev försäljning, och byggnadsförvaltningen.

Byggnadsförvaltningen svarade först.

Det finns rivningslov för byggnaderna. En ansökan lämnades in av samhällsbyggnadsförvaltningen redan i februari 2018. Miljö- och hälsa tillstyrkte lovet redan samma månad och den 4 maj 2018 beslutade byggnadsnämnden att ge rivningslov. Byggnadsnämnden gav också startbesked att påbörja åtgärden.

Samhällsbyggnadsförvaltningens svar kom i eftermiddags (jag ställde frågorna i tisdags). Svaret var kort:

”Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit beslut om att riva hallen.”

Det var inte svar på alla de frågor jag hade ställt och inte heller medföljde någon dokumentation som jag också hade begärt.

Jag ringde den presumtive köparen. Jo då, han visste om den ”mindre branden”. Den hade inträffat redan före hans diskussion med kommunen. Branden var liten och hade inte medfört några nämnvärda spår, ”inte ens innertaket var sotigt”. Det påverkade inte ett eventuellt köp.

Att det föreligger ”skred- och rasrisk” är inte heller något nytt, varken för kommunen, entreprenören eller allmänheten. Det är en av de stora frågorna om nu kommunen beslutar att anlägga en hamn i området. ”Grejen” är att den tilltänkte köparen åtog sig att åtgärda dessa risker i det område som han ville köpa. Utan att det skulle kosta kommunen en enda krona. Kommunen skulle ju till och med få friskriva sig från ansvar om några tidigare okända problem skulle upptäckas.

Kommunens handlande är en gåta. Istället för att få en del av kajen skredsäkrad, intäkter från en försäljning och verksamhet i hamnområdet, så lägger kommunen ut åtskilliga miljoner (antar jag, jag har inte fått svar på frågan om kostnaderna) på en rivning – och hamnområdet blir ännu ödsligare än tidigare…

Beslutet att riva lagerhallarna fattades alltså efter att den dalsländske entreprenören gavs löfte om att få köpa marken och byggnaderna. Och det kan man ju undra hur det var möjligt. Kommunen har onekligen gett den tilltänkte köparen löften som inte gällde och som också har tagit en massa onödig tid för honom. Och varför meddelades han inte?

Varför kommunen har beslutat att riva lagerhallarna och vad planerna är för området är fortfarande obesvarade. Likaså en del andra frågor kring de kommunala kostnaderna för t ex konsulter och rivning. Och så naturligtvis frågan hur kommunen kan förhandla och lova något som den inte håller…

Det kanske blir läge att återkomma i frågan.

Nedläggningen av Lindbacken

29 maj, 2018 1 kommentar

”Det kan uppfattas som nödvändigt att dra ned på antalet äldreboenden i Vänersborg. Men statistik talar för nationellt sett större behov i rask takt.”

ttelaSå börjar Max Eskilsson dagens ledare i TTELA. (Se ”Finns plan för våra äldre?”.) Bakgrunden är att politikerna i socialnämnden i april fattade ett beslut om att socialförvaltningen skulle ta fram besparingsförslag motsvarande 10 miljoner kr (samtidigt som nämnden också beslutade att den skulle begära 42 extra miljoner). Det var ett beslut som nämndens majoritet fattade. Vänsterpartiet reserverade sig och ville att socialnämnden skulle begära dessa 10 milj kr också.

svangrem2Sparkravet ledde till att socialnämnden i förra veckan beslutade att lägga ner Lindbackens äldreboende i Vargön och flytta de äldre till ett nytt boende på Niklasbergsområdet. (Se TTELA ”Lindbackens äldreboende läggs ner”.)

pensionar2Max Eskilsson på TTELA reagerar på beslutet. Han menar att det är olyckligt att de äldre på Lindbacken ska behöva flytta till en annan del av kommunen och att det leder till en omställning för personerna. Eskilsson menar vidare att det inte är bra att det bara kommer att återstå två äldreboenden i Vargön. Dessutom leder nedläggningen av Lindbacken till en viss förlängning av kötiden till äldreboende i kommunen. Men framför allt är Eskilsson tveksam till nedläggningen därför att behoven ökar i snabb takt och att det i behövs fler äldreboenden i framtiden.

Eskilssons farhågor delas av Vänsterpartiet.

hemsidaPå sin hemsida skriver Vänsterpartiet (se ”Tänk att ledarskribenten ställer samma fråga”):

”Ledarskribenten i TTELA uppmärksammar läget, ställer frågor, undrar om det är rätt väg att gå. ”Finns plan för våra äldre?” Det gör vi också.”

Lutz Rininsland (V) skrev en reservation efter socialnämndens beslut om att lägga ner Lindbacken. Den är viktig tycker jag och därför väljer jag att återge den i sin helhet.

=========

Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde 2018-04-19 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram besparingsåtgärder motsvarande 10 mkr inför 2019.

Vid dagens sammanträde beskriver och förtydligar förvaltningen på vilket sätt olika föreslagna åtgärder kan genomföras och vilka besparingar som kan bli resultat. Underlaget nämner också att konsekvensanalyser för berörd personal har gjorts.

Det jag saknar i underlaget är en beskrivning av konsekvenser på annat sätt. Här tänker jag på antalet platser i äldreomsorg på servicehus och andra särskilda boenden. Det finns en tabell i det utskickade materialet där utvecklingen av volymen platser i servicehus och gruppboenden sammanfattas. Det totala antalet platser sjunker från 492 år 2016 till 410 år 2022, alltså med 82 platser.

Socialnämndens boendeplan har nyss reviderats. Tempot i nedläggningen av servicehus har avsevärt ökat. En majoritet i kommunfullmäktige har bifallit avvecklingen. Socialnämnden och socialförvaltningen kan tillgodoräkna sig avsevärda kostnadsbegränsningar genom avveckling av flera servicehus.

I det nu aktuella förslaget berörs antalet boendeplatser, förslaget är ytterligare ett steg utöver boendeplanens avvecklingstakt. Punkt 1 i förslaget lyder: ”Lindbackens äldreboende flyttas till Niklasbergsvägen 1 i samband med att det nya boendet öppnar.” Förändringen framgår också av nämnda tabell på raden för år 2019.

Det handlar alltså om 16 platser som tas bort utöver det som framgår av boendeplanen.

I samband med arbetet kring Mål- och resursplanen förekommer gedigen omvärldsbevakning, från kommunens centrala ekonomistab och även från socialförvaltningens egen personal. Omvärldsbevakningar noteras, blir aldrig föremål för ett beslut. Det ligger i sakens natur att dessa dokument aldrig kan vara mer än läsanvisningar hur man borde uppfatta aktuella trender. Men för var och en av oss tillkommer egna observationer, andra underlag, samtal med och information från människor vi litar på.

Så också när det gäller frågan om vi gör rätt när vi reducerar vårt utbud av boendeplatser på institutioner för våra äldre som inte längre kan eller vill helt förlita sig på hemtjänstens insatser.

Därför såg jag det angeläget att pröva om fler ledamöter i socialnämnden delar min uppfattning att vårt höga avvecklingstempo borde stämma oss till eftertanke.

Jag föreslog ett tillägg:

”Socialnämnden kan inte vara säker på om beslutet att minska antalet boendeplatser med 82 är hållbart över tiden.”

Att företrädare för samtliga andra partier avslog detta försiktiga tillägg tolkar jag som ett uttryck för att man känner sig tvärsäker i sitt ställningstagande. Det är i mina ögon anmärkningsvärt. Svängningar när det gäller sociala insatser är legio. Vår egen socialnämnd har i sina kontakter med kommunens centrala ledning över åren åtskilliga gånger behövt rapportera förändringar som man betecknade som opåverkbara, som man inte hade kunnat förutse.

Det är upp till varje ledamot i socialnämnden att lägga sig fast. För egen del ser jag det angeläget att reservera mig till fördel för mitt yrkande om ett försiktigt tillägg till beslutet, ett beslut som vi övrigt varit eniga om.

Ska Hallevibadet läggas ner?

8 maj, 2018 1 kommentar

hallevi_badFrågan om Hallevibadets framtid ser ut att bli en långkörare.

Den 3 maj skrev jag en blogg om läget (se ”Vad händer med Hallevibadet?”) och två dagar efteråt kom TTELA med en artikel (se ”Målet är att öppna Hallevibadet i juli”). Men det fortsätter att hända saker.

Avtalet mellan Vänersborgs kommun och företaget IFFC Invest AB, som är det företag som kommunen ursprungligen träffade avtal med, är uppsagt av kommunen.

avtal2Michael Fridebäck, som äger IFFC Invest, motsäger sig uppsägningen. I ett brev till kommunen skriver han, på en inte alltför korrekt svenska:

”Härmed medelar IFFC Invest Vänersborgs kommun att man anser att hävningen av avtal och och anser att hävningen är obefogad och att avtalet skall fullföjas tills att parterna är överens om dom anspråk och fodringar IFFC Invest har på Vänersborgs kommun.”

iffc_invest

Den handskrivna skrivelsen är undertecknad av Michael Fridebäck, IFFC Invest, den 3 maj 2018.

Vad skrivelsen syftar till vet jag inte med bestämdhet, men det är väl nästan så att man misstänker att detdomare är ett led i att Michael Fridebäck tar den ensidiga uppsägningen/”hävningen” till domstol. Det är väl det enda sättet att reglera de ”anspråk och fordringar” som företaget anser sig ha på Vänersborgs kommun. Och Fridebäck sa också till TTELA redan den 1 maj (se ”Besparingar hotar stänga Hallevibadet”):

”De är skyldiga oss 4,5 miljoner kronor. Det kommer att bli tvist om det här. Vi kommer att lämna in en stämningsansökan.”

Fridebäck har också haft synpunkter på att det inte gjordes någon formell besiktning inför övertagandet av Hallevibadet och på att elkostnaden var högre än vad kommunen hade informerat honom om. Han menar också att kommunen inte har skött betalningarna till företaget.

konkurs_txtVi får väl se vad som händer. IFFC har ju bevisligen skrivit på ett avtal med kommunen. Och Fridebäck har väl inte haft alltför stor tur med sina kontakter med rättsväsendet de senaste åren…

Kommunens uppsägning av avtalet betyder att kommunen nu tar över det fulla ansvaret för Hallevibadet inklusive verksamheten. Som för närvarande inte är någon verksamhet. Badet är ju stängt sedan en tid tillbaka.

På hemsidan informerar kommunen (se här):

simma2”Om inget oförutsett inträffar kommer Hallevibadet att öppna för allmänheten igen under sista halvan av juli.”

Hur det ska gå till tycks ingen riktigt veta än, men:

”Kommunen kommer att på något sätt ta hand om verksamheten tills vi hittar en väg framåt. Vi vill ha igång badet så snabbt som möjligt.”

Det säger Olle Isaksson, verksamhetschefen för Fritid, till TTELA.

Det återstår att se. Vi hoppas att kommunen har fog för sitt löfte. För det råder stor oenighet kring hur stora investeringar som krävs för att få badet i både skick och i fullgott skick.

framtidDet är naturligtvis svårt för utomstående att bedöma hur tillståndet är i anläggningen, men verksamhetschef Olle Isaksson anser uppenbarligen att det inte krävs särskilt mycket pengar för att kunna öppna badet. Sedan är, som jag skrev i min förra Halleviblogg, (se här), 7 milj kr avsatta till Hallevibadet i den Mål- och resursplan (budget), som kommunen beslutade om i november gällande fastighetsinvesteringar. Men det är inte förrän år 2020. Enligt uppgift från samhällsbyggnadsförvaltningen beräknas det totala investeringsbehovet uppgå till 25 milj kr.

Och när jag skriver detta så får jag syn på att morgondagens ledare isetorpFHfrån Max Eskilssons tangentbord handlar just om Hallevibadet. (Se ”Ser vi upptakten till badnedläggning?”.)

Eskilsson tror att kommunen tänker lägga ner Hallevibadet. Han citerar kultur- och fritidsnämndens ordförande Marika Isetorp (MP):

”Det är en kostnad som inte ryms i budget.”

Marika Isetorp (MP) pratar om den budget som miljöpartiet tillsammans med socialdemokraterna och centerpartiet föreslår. Men det är inte oppositionens budget. Och en samlad opposition i kultur- och fritidsnämnden antog ju faktiskt ett annat budgetförslag på sitt senaste sammanträde – mot Isetorps, socialdemokraternas och centerpartiets vilja…

Nu kommer inget budgetbeslut för kommunen förrän i november, efter valet. Därför tror jag inte heller att Hallevibadet kommer att läggas ner. För en nedläggning av Hallevibadet krävs att S+C+MP får styra även efter valet… Men jag tror att vänersborgarna är klokare än så…

Vad händer med Hallevibadet?

TTELA skriver bra artiklar om turerna kring Hallevibadet. Igår publicerades t ex två artiklar. Själv skrev jag en blogg i februari. (Se ”Hallevibadet”.)

hallevi_badHallevibadet i Vargön har nu varit stängt i en månad. FUB Vänersborg Södra Dal är ledsna och besvikna och Simklubben Vänersborg är förbannade. (Se TTELA ”Varför agerade inte kommunen direkt”.) Det kan väl tilläggas att jag tror att också allmänheten – och barn- och utbildningsförvaltningen har samma känslor. Alla elever måste ju kunna simma för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa. Och jag undrar om inte elever riskerar att bli utan ett godkänt betyg nu när det är stängt…

Flera av parterna är också mycket kritiska till bristen på information från kommunen (och från företaget som driver badet). Beskedet har ju hela tiden varit att kommunen, vad somvbg_logga än händer, ska låta Hallevibadet vara öppet. På kommunens hemsida sa förvaltningschef Håkan Alfredsson i januari (se här):

”Det kommer alltid att finnas någon som driver Hallevibadet.”

Så har det emellertid inte blivit.

iform3Det är företaget IFFC Sundbyberg som har skött om driften av Hallevibadet. IFFC Sundbyberg är ett dotterbolag till IFFC Invest AB. Bakom de båda IFFC-företagen står Michael Fridebäck. Fridebäck är en ”kändis”. Han vann förra året ”Biggest Loser”. Han är också moderat och sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden i Haninge kommun.

Fridebäck har en bakgrund som företagare med många konkurser och flera skatteskulder. Han tycks ha konkurser som företagsidé. IFFC Sundbyberg avregistrerades för F-skattkonkurs_txt den 12 oktober 2017 på grund av:

”Bristande redovisning/betalning”

Det gjorde att kultur och fritids förvaltningschef Håkan Alfredsson skrev ett brev den 31 januari till företaget IFFC Invest AB, som alltså är det företag som kommunen ursprungligen träffade avtal med. Håkan Alfredsson krävde rättelse annars skulle kommunen bryta avtalet.

retur_postDet blev emellertid problem. Brevet kom i retur till kommunen, adressaten hade flyttat… Därför tvingades kommunen att anlita Polisens stämningsman. Polisens stämningsman hittade Mikael Fridebäck och han delgavs skrivelsen den 16 mars 2018.

Inget har uppenbarligen hänt sedan dess, i varje fall inte något som kommunen är nöjd med, och därför fullföljde kultur och fritid sitt ”hot” den 20 april:

”Vänersborgs kommun säger härmed upp avtalet Hallevibadet … med IFFC INVEST AB (556975-…) med omedelbar verkan.”

Orsaken är att företaget inte längre innehar F-skatt och detta innebär att företaget inte har fullgjort sina lagenliga skyldigheter. Och förvaltningschef Håkan Alfredsson kan:

”konstatera det faktum att IFFC Sundbyberg (556975-…) till dags dato inte erhållit någon F-skatt.”

todayFöretaget kallades också till frånträdesbesiktning vid Hallevibadet idag den 3 maj 2018, klockan 08.30. Huruvida Fridebäck dök upp får vi nog läsa om i TTELA.

Det är ingen som helst tvekan om att IFFC INVEST AB får lämna Hallevibadet. Frågan är vad som händer med badet sedan, dvs nu.

TTELA skrev också om Hallevibadets framtid igår. (Se ”Besparingar hotar stänga Hallevibadet”.) Enligt det besparingsförslag som Marie Dahlin har lämnat och somtriumvirat3 S+C+MP röstade igenom i kommunstyrelsen, så ska kultur- och fritidsnämnden spara pengar nästa år. Och då är en möjlig besparing just på Hallevibadet. I underlaget till det senaste sammanträdet med kultur- och fritidsnämnden står det:

”Stänga lokaler/anläggningar, till exempel Hallevibadet.”

nonoNu är det ju i och för sig så att oppositionen i kultur- och fritidsnämnden röstade mot besparingsförslaget. Istället beslutade en majoritet att nämnden ska yrka på mer pengar, dvs även till Hallevibadet då förmodar jag.

I protokollet från den 23 april står det nämligen:

”Nämnden beslutar att hos kommunfullmäktige begära ramökning om 2 400 tkr med anledning av de ökande hyresutgifterna som finns redovisade i förvaltningens yttrande.”

isetorpFHSå när nämndens ordförande Marika Isetorp (MP) säger om Hallevi till TTELA:

”Ja, det är en kostnad som inte ryms inom budget.”

Så verkar det som om Isetorp ändå räknar med att den besparingsbudget som hon och MP stödjer ska få majoritet i kommunfullmäktige. Det tror inte jag…

kulturfritidMen krisen för Hallevibadet är ändå inte över. Kultur- och fritidsförvaltningen skriver:

”Vid Hallevibadet krävs stora investeringar för att fortsatt bedriva verksamhet och alternativet är att stänga anläggningen vilket får stora konsekvenser för både för föreningsliv och allmänhet. De investeringsbehov som föreligger kräver annars en ramökning med full kompensation för ökad hyra.”

Det är nog så att underhållet på Hallevibadet har varit åsidosatt. Detta trots att kommunen har lagt ner åtminstone 3,3 milj kr i underhåll under de senaste 3 åren – underhåll utfört av externa företag. Kostnaderna för kommunens interna underhåll redovisas inte i pengar (vad jag kan se). Fast det har antagligen varit en hel del, i varje fall om man ser till antalet ”utryckningar”, och arbetstid. Det som bland annat är åtgärdat på Hallevibadet är ventilationsanläggningen för omklädningsrum som är utbytt. Underhåll är också genomfört på omklädningsdelen, vilken nu sägs vara i ”utmärkt skick”.

investering4I den Mål- och resursplan (budget) som kommunen beslutade om i november gällande fastighetsinvesteringar finns det 7 milj kr till Hallevibadet för år 2020. Det är nämligen mycket mer som behöver göras på Hallevi. Avfuktningsanläggningen är uttjänt, pumpar med reningsutrustning behöver bytas och bassängerna är i behov av utbyte av beklädnad. Dessutom behöver hela badhuset underhållas gällande tätningsskick av väggar och tak. Antagligen behövs det mer än 7 miljoner – totalt beräknas investeringsbehovet till 25 milj kr…

simma2Vad jag kan se finns det inget nytt förslag om investeringar i det nya budgetförslag som S+C+MP har lagt fram i kommunstyrelsen. Pengarna finns också i Samhällsbyggnadsnämndens sammanställning av investeringsbehoven. Det betyder att de 7 milj till investeringar på Hallevi fortfarande, i varje fall tills vidare, finns kvar. Och tack vare att kultur- och fritidsnämnden antog oppositionens budgetförslag så bör dessa pengar räcka till att betala den ökade hyran för Hallevi efter investeringarna. Om nu fullmäktige nu går på kultur- och fritidsnämndens linje, vilket inte är helt osannolikt. (OBS! Enligt ett alldeles nytt förslag från kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) så ska budgetbeslutet, för hela kommunen, inte tas förrän i november – efter valet! Se mer på Vänsterpartiets hemsida – ”Tuffa tider kräver oväntade beslut”.)

ambulansDen stora akuta frågan är väl i nu-läget hur mycket pengar som behövs för att kunna öppna Hallevibadet igen, så att verksamheten kan komma igång. I det läge som kommunen befinner sig i, med jättelika investeringsbehov, så torde en total ombyggnad eller en nybyggnad få vänta några år. Men att Hallevibadet måste öppna snarast möjligt är väl alla överens om. Eller borde åtminstone vara. Och till det måste pengar tas fram snabbt…

%d bloggare gillar detta: