Arkiv
KS: Kan bli spännande imorgon…
Det är återigen dags för Vänersborgs kommunstyrelse (KS) att samlas till sammanträde i kommunhuset. Det sker imorgon onsdag den 6 maj.
Som vanligt är det en diger dagordning med åtminstone 39 ärenden. Och vem vet, kanske ser Centerpartiet till att det blir ytterligare ett. Underlaget består av 1.230 mer eller mindre intressanta sidor.
Dagordningen har följande utseende:
Enbart 12 ärenden ska avgöras av KS, resten ska vidare för beslut i kommunfullmäktige. Hittills har bara tre föredragningar annonserats, men det kan ändra sig. Just nu ser det ut som att det ”bara” blir information från Business Region Väst, Framdriften i Trafikverkets projekt Brålanda station (läs mer nedan) och rapportering för 2025 från 
Samordningsgruppen för miljö och klimat.
Precis när jag skulle publicera detta inlägg så tillkom ytterligare ett ärende, ”Nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, och en ny föredragning, ”Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025”.
Första ärendet efter informationen handlar om parkeringen vid stationen i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “Vad har hänt utanför stan sen sist?”.) Det är viktigt att markundersökningen som ska utföras, för 250.000 kr, visar acceptabla provresultat. Är det för mycket föroreningar så kan det sluta med att hela området stängslas in av Trafikverket.
På Sjövallen i Vänersborg vet man att det finns föroreningar, inte minst Pfas. Det har jag också skrivit om tidigare. (Se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”.) Imorgon ska KS besluta att avsätta 650.000 kr för fördjupade utredningar inom området.
Det är en hel massa årsredovisningar imorgon och sedan ska det beviljas ansvarsfrihet. Det finns antagligen mycket att säga om redovisningarna, men de verkar i varje fall vara i sin ordning. Revisorerna har inget att kritisera och tillstyrker ansvarsfrihet för berörda politiker.
Och på tal om revisorer så har de professionella revisorerna i EY ställt ett antal frågor till KS om investeringsprocessen och budgetprocessen. Det kan vara en intressant läsning om man gillar ämnet. Det jag reagerar på i svaren är att KS flera gånger framhåller att inför budget 2028 så ska en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell “tillämpas” och få “genomslag” etc. Den modellen beslutade KS utan varken information eller diskussion, enbart Vänsterpartiet var tveksamma, för att inte säga kritiska, till modellen och sättet den antogs på. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)
Moderaternas blivande kommunalråd Niklas Claesson gjorde en film som blev populär. Det föranledde till och med TTELA att göra ett av sina sällsynta reportage om politiken i Vänersborgs kommun. (Se TTELA “Sälj alla tomma byggnader i Vänersborg”.) Norra skolan var ett av exemplen på fastigheter som kommunen borde sälja. Och visst, det tänker kommunen göra, oavsett Claessons film. Det krävs dock en ändring av detaljplanen först. KS får information om denna imorgon. Detaljplanen kommer dock att ta sin tid, förvaltningen uppskattar att en ny plan inte kan vara färdig för antagande förrän runt årsskiftet 2027/28.
Det ska även bli en ny detaljplan på Norra Sanden. Är man intresserad kan man läsa mer på kommunens webbplats.
Brålanda station… 
Trafikverket jobbar med att ta fram planhandlingar för Brålanda station. Den “grova kostnadskalkyl” (oops!) som har tagits fram uppskattade totalkostnaden för stationen till 108,6 milj kr (prisnivå januari 2023). Det har visat sig i undersökningarna att grundvattnet ligger ytligt i området (2 meters djup) och att det finns en hög risk för kvicklera. Därför räknar Trafikverket med att en tunnel under järnvägen kommer att kosta ytterligare 40 milj kr jämfört med en gångbro över spåren med hiss och trappa.
“En tunnellösning uppskattas kosta 148 miljoner kronor med risk för fördyrningar och en brolösning uppskattas kosta 108 miljoner kronor med låg risk för ökade kostnader (prisnivå 2025).”
Trafikverket kommer för att hålla sig inom kostnadsramen att:
“arbeta vidare med plattformsförbindelsen brolösning med trapphus och hiss.”
Ärendet imorgon är en information. Jag reagerar på att kommunen verkar acceptera att Trafikverket släpper tankarna på en tunnel – utan att det har diskuterats bland politikerna. Eller med brålandaborna. Men jag kan ha fel, det kanske kommer sådana diskussioner senare.
Den 1 januari 2027 ska kommunens nämndorganisation förändras. Samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. De strategiska frågorna som nämnden har ska flyttas över till kommunstyrelsen (och kommunstyrelseförvaltningen). Det som blir kvar, vilket i och för sig är en väldigt massa uppgifter som t ex byggnader, gator, VA, lokalvård, post, vaktmästeri, sophantering och renhållning mm, ska skötas av en teknik- och servicenämnd.
Vid en sådan här förändring måste det skrivas nya reglementen som bestämmer de berörda nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Berörda nämnder är kommunstyrelsen, teknik- och servicenämnden och byggnadsnämnden.
KS ska anta en riktlinje för e-förslag. De gamla medborgarförslagen avskaffas och ersätts med e-förslag. Det har redan kommunfullmäktige beslutat. Riktlinjen har förändrats under resans gång – till det bättre. Invånarna ska kunna identifiera sig genom fysisk legitimation (inte bara Bank-ID) och det ska inte finnas någon åldersgräns. Vidare ska förslagen vara publicerade i 60 dagar och erhålla 50 röster för att gå vidare till politisk beredning. Och då får förslagsställaren också möjlighet att presentera sitt förslag i fullmäktige.
Äntligen kommer Funktionsrätt Vänersborg att få sina 250.000 kr i verksamhetsbidrag för 2026. Det kämpade Vänsterpartiet för redan för ett år sedan. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.) Däremot vill inte kommunstyrelsen, enligt förslaget, att bidraget ska indexregleras. Det tycker Vänsterpartiet är snålt. Det handlar om 5.000 kr om inflationen ligger på 2%. Och varför ska inte Funktionsrätts bidrag indexregleras när Forum Vänersborgs bidrag är det…?
Och vem vet, kanske läggs det ett initiativärende från Centerpartiet om Sörbygården. Det blir i så fall spännande, oerhört spännande. (De styrande partierna, S+C+KD+MP, sägs ha gruppmöte ikväll. Även det torde vara mycket spännande…)
Sedan Bo Carlsson (C) avslöjade kovändningen i Brålanda i lördags (se “Sörbygården: Bo Carlsson kovänder!”) har det pratats och diskuterats bland invånarna i framför allt Brålandabygden och inte minst i kommunens politiska kretsar. Det var t ex, enligt ryktena, mycket heta känslor bland de styrande partierna i kommunhuset i måndags. Centerpartiet stod inte högt i kurs. Det berättas också om att ledande socialdemokrater fick bråttom att göra ett längre besök på Sörbygården. Av någon anledning…
Kommunalrådet Mats Andersson (C) försöker i TTELA (se TTELA “Centerns kovändning – vill rädda Sörbygården”) förklara hur Centerpartiet kovände utan att kovända. Det gick väl så där… Alla argument som han anför i TTELA för kovändningen har varit kända en längre tid. 
Hade Mats Andersson lyssnat på oppositionspartierna hade han fått reda på fakta. Istället har han uppenbarligen valt att blunda och samtidigt hållit för öronen. Dan Nybergs (S) ord har varit lag för Mats Andersson och Centerpartiet.
Jag kan inte låta bli att kommentera Mats Andersson när han säger att vakanshållningen på Sörbygården nu ska avbrytas. Det har oppositionspartierna i socialnämnden beslutat fyra gånger. Besluten har varken respekterats eller verkställts av de styrande partierna i socialnämnden eller de högre tjänstepersonerna i socialförvaltningen. Det är skandal.
Det är helt klart trycket från opinionen och att det är val snart som har tvingat fram Centerpartiets kovändning. Det råder inget tvivel om den saken. Det är dock positivt att Centern har bytt åsikt och vill att verksamheten på Sörbygården ska fortsätta. Centern behöver städa upp i den röra och det lidande som de själva aktivt har medverkat till att skapa det senaste året.
Anm. Hur gick det med Sörbygården? Läs svaret i ”Löften om Sörbygården – tystnad i KS”.
SBN skickar Hallevibadet vidare
I onsdags sammanträdde kommunfullmäktige. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.) Det finns en del att skriva om vad som hände på mötet men jag väntar på att inspelningen från sammanträdet ska publiceras på kommunens webbsida. Jag vill höra en gång till varför Mats Andersson (C) var så sur på mig och vad han försökte lära mig om Arena Vänersborg…
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 april. Ärendet “Avslut av uppdrag uthyrning Hallevibadet” skulle återigen behandlas. Och äntligen skulle ärendet, efter en bordläggning den 26 februari och en återremiss den 26 mars, avgöras. Eller åtminstone ta ett steg framåt mot att verkställa fullmäktiges beslut från den 19 februari 2025, dvs att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Trodde man…
Men så blev det inte…
Och det kanske inte var så konstigt. Det fanns ju ingen som ville hyra Hallevibadet.
Beslutsförslaget var detsamma som vid de två tidigare sammanträdena:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Beslutsförslaget innebar att försöken att hyra ut Hallevibadet ska stoppas. Och orsaken var ju att det faktiskt inte fanns några intressenter som ville driva badet vidare.
Inför sammanträdet hade samhällsbyggnadsförvaltningen svarat på återremissen från sammanträdet i mars. Det var i praktiken ett intetsägande svar, men formellt var det korrekt. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)
Hur diskussionerna gick på sammanträdet har jag bara begränsad kännedom om. Det sägs att ”talande suckar” låg i luften. Det mest väsentliga framgår emellertid av protokollet så jag utgår från det. (Protokollet kan laddas ner här.)
På sammanträdet föreslog Tor Wendel (M) ett tilläggsyrkande:
”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunstyrelsen ersätter samhällsbyggnadnämnden för dess kostnader för Hallevibadet i enlighet med gällande riktlinjer under den tid det står outhyrt, från och med 2026-01-01”.
Wendel tycktes med andra ord acceptera och bifalla beslutsförslaget ovan, som innebär stängning av Hallevibadet för gott, men han ville också att nämnden skulle få ersättning för att badet står tomt. Tilläggsförslaget hade alltså inget att göra med Hallevibadets vara eller inte vara.
Det kan tyckas vara lite svårt att förstå Wendels förslag. Men jag tror att det har att göra med att Tor Wendel (M) driver den rent principiella frågan, även i andra sammanhang, att det borde vara kommunstyrelsen som står för kostnaderna för tomma lokaler. (Det ligger mycket i det kan jag tycka…) I det här sammanhanget passade det säkerligen de styrande Socialdemokraterna, som är tre ledamöter i nämnden, och Centerpartiet (en ledamot) väldigt bra. Det innebar ju att oppositionen verkade splittrad och att de styrandes förslag om att få igenom ett avslut av uppdraget att hyra ut badet skulle kunna bli nämndens beslut.
Och så blev det. Det lämnades förvånansvärt nog inget annat yrkande. Därför kunde nämnden genom acklamation besluta att anta det liggande beslutsförslaget
från förvaltningen och Tor Wendels tilläggsförslag. (Wendel fick alltså med sig både S och C på sitt förslag, ett förslag som kommunstyrelsens ordförande inte är särskilt förtjust i…)
Men för Hallevibadets del blev beslutet ett – Västgötaklimax…
Hans-Peter Nielsen (KD) lämnade in en skriftlig reservation mot beslutet trots att han inte hade yrkat på något annat beslut. (Det är formellt helt ok.) Och Nielsen var inte ensam. Samtliga 6 ledamöter från oppositionspartierna (2 från M, 2 SD, 1 MBP och 1 V) anslöt sig till reservationen… De hade inte heller yrkat på något annat beslut. Det kan noteras att även Tor Wendel (M) reserverade sig. Fast reserverade de sig egentligen mot beslutet? Knappast, det var snarare processen de inte var nöjda med. Det framgår tydligt av Hans-Peter Nielsens (KD) sakliga och mycket välformulerade reservation:
“Jag reserverar mig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet har hanterats och anser att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte har gjorts.
Uppdraget från Kommunfullmäktige till SBN var att hyra ut Hallevibadet utan att kommunen skulle behöva lägga pengar på underhåll eller renoveringar. Ett årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet.
Efter tre års tomställning har det visat sig att det inte har gått att hitta någon hyresgäst på de premisser som erbjudits. Marknaden är ointresserad av att hyra badet utan driftsbidrag och med den korta hyrestid som erbjuds. Även begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig.
Jag anser därför att ett verkligt marknadsmässigt försök inte har gjorts. En badhusstrategi borde ha tagits fram innan stängningen så att villkoren kunnat anpassas efter kommunens långsiktiga behov av simning, bad och simskola.
För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävs realistiska villkor, inklusive ett årligt driftsbidrag och en hyrestid på minst 8-10 år. Detta bör beslutas innan uppdraget avslutas slutgiltigt.”
Reservationen förklarar tydligt orsakerna till att Hallevibadet inte blev uthyrt. Ingen entreprenör skulle kunna driva badet utifrån de upprättade avtalsvillkoren i upphandlingen. Nielsen, och de som ställde sig bakom reservationen, var med andra ord missnöjda med hur förvaltningen hade hanterat uppdraget och att förvaltningen egentligen inte hade gjort något seriöst försök att få badet uthyrt. Reservationen talade klartext. Förvaltningen ville inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.
I praktiken betyder dock nämndens beslut inte särskilt mycket. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen för att därefter avgöras av kommunfullmäktige. Men antagligen kommer hela ärendet att ytterligare försenas. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadsnämnden besluta om t ex driftsbidrag, vilket är ett måste för att kunna driva badet. En sådan fråga måste åtminstone till kommunstyrelsen.
Hans-Peter Nielsen (KD) hade rätt i sin reservation att ett:
“årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet”
Sett så här i backspegeln borde kommunfullmäktige ha varit tydligare i sitt beslut i denna fråga. Å andra sidan kunde samhällsbyggnadsnämnden, när den såg det bristande intresset i att hyra Hallevibadet med de föreslagna avtalsvillkoren, faktiskt beslutat om en ny upphandling. I en ny upphandling skulle frågan ha kunnat ställas om det fanns intresse av att hyra badet om driftsbidrag utbetalades.
Det fanns ju också en del andra “påhittade” villkor i det föreslagna avtalet som förvaltningen kunde ha strukit och förändrat i en ny upphandling.
Hans-Peter Nielsen menade bland annat att hyrestiden var för kort och att:
”begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig”
Det fanns ytterligare några märkliga klausuler i avtalet t ex:
”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
Det skulle alltså betyda att hyresgästens investeringar fryser inne och tillfaller kommunen när avtalstiden är slut… (Se vidare om villkoren “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” och TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”.)
De här sistnämnda villkoren och klausulerna kunde förvaltningen och nämnden själva ha tagit bort.
I praktiken betyder oppositionspartiernas agerande att de har hänskjutit frågan om Hallevibadets vara eller inte vara till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och kanske är det på det sättet att det är där som frågan om Hallevibadets vara eller inte vara egentligen hör hemma. (Ärendet skulle möjligtvis från första början skulle ha stannat i kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen…) Men jag kan ändå tycka att KD skulle ha formulerat om sin protokollsanteckning till ett yrkande som gav förvaltningen i uppdrag att göra “ett verkligt 
marknadsmässigt försök” med “realistiska villkor” innan ärendet lämnades vidare.
Som förvaltningen gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Det ska noteras att partierna som vill behålla och hyra ut Hallevibadet är i majoritet i både samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det inger vissa förhoppningar, samtidigt som det framgår hur odemokratiskt kommunen fungerar just nu. Majoritetsbeslut som går emot de styrandes vilja motverkas och hindras från att verkställas. (Se även “KF: Demokratin undergrävs…”.)
Under tiden står Hallevibadet tomt. Och det blir allt svårare att starta upp badet…
Vad har hänt utanför stan sen sist?
Igår skrev jag om händelser i stan, men utvecklingen står inte heller stilla utanför stan. (Se ”Vad har hänt i stan sen sist?”.)
Sly i Sikhall
Det har kommit klagomål till kommunen om:
“behov av gallring i område med buskar och sly i Sikhall.”
Det är lite osäkert exakt vilket område som avses, men någonstans bredvid den kommunala badplatsen. Den klagande skriver:
“Skulle kunna vara ett fint område där man skulle kunna promenera, men nu går det inte. Buskar och sly överallt, stort behov av gallring.”
Det skulle kunna vara på Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6 som den klagande tänker på. Där finns det en del som skulle behöva gallras. Larsson har dock inte fått tillstånd till att göra det. Han har sedan länge velat gallra, göra det fint och sätta upp en gångbro över Svartebäck, men kommunen har ansett att “slyskogen” har varit för värdefull. Det finns ju inte så mycket skog i Sikhallsområdet…
Det kan nämnas att innan kommunen förköpte/exproprierade denna “slyskog” 2007 av Magnus Larsson (Larsson har alltså ägt marken tidigare) så röjdes den varje år. Det har inte kommunen gjort… Magnus Larsson har sedan fått köpa tillbaka marken, sökt strandskyddsdispens för att röja upp, skapa mer parkering, grönytor och fina stränder i området.
“Slyskogen” skulle kunna jämföras med skogen mellan Båberg och Brätte ridskola. Jag tänker på det område där kriminalvården funderar på att bygga ett nytt fängelse. (Se TTELA “Nytt fängelse planeras i Vänersborg”.) Det är i stort sett bara skog i området, men det tycks inte vara något hinder för byggplanerna. Det stora skogsområdet är tydligen inget att bevara, den här skogen verkar inte vara särskilt värdefull.
Missförstå mig inte. Det är positivt för Vänersborg om det byggs ett nytt fängelse som kan skapa 300 nya arbetstillfällen, men det är tydligen skillnader på skog i Sikhall och i resten av Vänersborg… (I just say.)
Stationsområdet i Vargön
Vargöns stationsområde har diskuterats under en längre tid. TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam har skrivit om området, det har motionerats av SD, flera partier har avsatt pengar till området i sina MRP-förslag, t ex Vänsterpartiet, och även jag har uppmärksammat området i ett längre blogginlägg för snart 2 år sedan. (Se “Vargöns stationsområde”.)
Marken ägs av Trafikverket (TFV) och verket hanterar inga parkeringsytor i anslutning till järnväg, vare sig för bil eller cykel. Däremot menar TFV att kommunen kan arrendera marken för en billig peng och anordna, och ansvara, för en parkering.
Den 26 mars var stationsområdet uppe i samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Varför området var aktuellt just nu vet jag inte, men nämnden beslutade enhällig att:
“1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att utöka samhällsbyggnadsnämndens driftanslag år 2026 om 250.000 kr för markmiljöundersökning vid parkeringen vid Vargön station.”
”2. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ingå ett arrendeavtal med Trafikverket rörande parkering vid Vargön Station under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt punkt 1 och att ett acceptabelt provresultat från markmiljöundersökningen erhålls. Arrendeavtalet undertecknas för kommunens del av samhällsbyggnadsnämndens ordförande.”
Det krävs alltså en markundersökning först. Det kan nämligen vara viktigt för kommunen om marken är förorenad eller inte. En sådan undersökning beräknas kosta ca 250.000 kr. Och om en sådan skulle visa att:
“ett akut saneringsbehov uppstår behöver kommunen på nytt ta ställning till frågan om att anlägga parkering i Vargön.”
Det är på tiden att kommunen tar tag i frågan om stationsområdet. Kommunen borde ha gjort något med området för länge sedan.
Det var ett bra beslut av samhällsbyggnadsnämnden.
===
Tidigare blogginlägg om vad som händer i kommunen “under min radar”:
- “Fler tankar om staden” – 22 mars 2026
- “Slow City? New York City?” – 19 mars 2026
- “Aktuella politiska frågor i Vargön” – 16 mars 2026
- “Vad händer i kommunen?” – 1 mars 2026
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Några ord om Sanden norra och aulan” – 7 februari, 2026
- ”Vad har hänt i stan sen sist?” – 16 april 2026
- ”Vad har hänt utanför stan sen sist?” – 17 april 2026
Avgörs Hallevibadets öde i veckan?
De flesta Vargöbor och ett inte ringa antal vänersborgare misströstar sedan länge över Hallevibadets öde. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att Hallevibadet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det var partierna i opposition (V+M+L+SD+MBP) tillsammans med KD som drev igenom beslutet mot de styrande partiernas vilja (S+C+MP).
Men det händer inget, Hallevibadet står tomt sedan sommaren 2023 – och anläggningen förfaller…. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner verkar nämligen inte heller vilja hyra ut badet. 
De anser uppenbarligen, liksom S+C+MP, att en rivning är att föredra. Och tjänstepersoner tillsammans med politikerna i framför allt Socialdemokraterna är en koalition som är svår eller omöjlig för oppositionspartierna att bryta igenom. Det spelar ingen roll att demokratiska beslut har fattats. Det finns oändliga möjligheter för kreativa motståndare med makt och inflytande att förhala, förvränga och manipulera beslut som de inte gillar.
Den 16 mars skrev jag senast om Hallevibadet. (Se “Aktuella politiska frågor i Vargön”.) Jag skrev att ingen hade visat intresse av att hyra och driva Hallevibadet – utifrån de villkor som hade upprättats i kommunens avtalsförslag vill säga. Inga anbud hade lämnats. Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs på ett sådant sätt att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig. Det är inte bara jag som misstänker att de omöjliga villkoren upprättades helt i detta syfte… (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Och eftersom ingen ville hyra Hallevibadet så avslutade kommunen alla försök…
Inte alla var nöjda med förvaltningens “ansträngningar”…
Vid sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det blev också en bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för och S+C emot bordläggning.
Den 26 mars var ärendet återigen uppe i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Underlag och beslutsförslaget var desamma, inget får nämligen tillföras ett ärende när det bordläggs. Motiveringen till beslutsförlaget var också samma, och avslutades med:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört givet uppdrag med upphandling av verksamhet och uthyrning av Hallevibadet och föreslår därmed Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget givet i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.”
På sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD), som tycks föra oppositionspartiernas talan, att ärendet skulle återremitteras. Motiveringen till återremissen var:
”Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att:
1. Förvaltningen ska i svaret till kommunfullmäktige dokumentera och redogöra för följande:
a) Beskriv strategin som lades upp för en lyckad uthyrning.
b) Varför man valde 2 års kontraktstid.
c) Vilka överväganden som låg bakom begränsningen av antal samtidigt badande åt gången enligt upphandlingen. Normalt följer badverksamhet de krav och anvisningar som lagar och tillsynsmyndigheter anger – motivera i så fall eventuella avvikelser.
d) Redogör för andra relevanta överväganden som gjorts under genomförandet av uppdraget.
e) Om Vattenpalatset AB informerats om möjligheten och/eller uppmanats att lämna anbud.
f) Redogör för marknadens reaktioner, dvs om förvaltningen har fått någon återkoppling från aktörer om varför man inte lagt ett bud.
Inkludera upphandlingsunderlaget som bilaga.”
Med 7 röster från KD, M, V, MBP och SD (L har ingen ordinarie ledamot) återremitterades förslaget. Det var bara 3 S och 1 C emot (MP har ingen ordinarie).
Senare denna vecka, på torsdag den 16 april, sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen. Och för 3:e gången ligger samma förslag på bordet:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Denna gång har ärendet kompletterats med ett svar på frågorna i återremissen. Jag återger svaret i sin helhet:
“Strategin för en lyckad uthyrning utgjordes dels av att identifiera och hitta lokala och rikstäckande aktörer som har badverksamhet i sin nuvarande verksamhet, den andra delen gick ut på att med hjälp av ramavtalsjurist sätta ihop ett hyresavtal som följde Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19, som enligt kommunjurist var görligt men ännu ej prövat.
Ett utkast på hyresavtal togs fram med ramavtalsjurist Advokatfirman Carthiel AB och med detta till grund anlitade förvaltningen sedan upphandlingskonsult SOCAB för att gemensamt ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession.
Förvaltningen kom tillsammans med upphandlingskonsulten fram till att en avtalstid om 2+1+1 år, då det följer vår ordinarie princip gällande upphandling av tjänstekoncessioner, denna avtalstid gäller för de övriga tjänstekoncessioner som förvaltningen upphandlat sedan tidigare.
I upphandlingen specades begränsningen av antalet badande vilken är baserad på reningsverkets kapacitet enl rapport KS 2016/207 Nuläges- och behovsanalys- Kommunens badanläggningar s. 54.
Övriga överväganden som gjorts i upphandlingen grundar sig i det avtalsutkast som förvaltningen tillsammans med ramavtalsjurist satt ihop utifrån satta ramar i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.
Vattenpalatset AB var den enda aktör som var på platsbesök i lokalen, de har även tagit ut anbudsunderlaget och var därmed informerade om möjligheten att lämna anbud på upphandlingen. Även stora marknadsaktörer som Actic och Medley fick information om att upphandling av tjänstekoncession för Hallevibadet var publicerad.”
Förvaltningen svarar på nämndens frågor, men ingen blir väl direkt klokare av det. Det var ju ganska självklart att förvaltningen inte skulle typ “krypa till korset” och be om ursäkt för att den hade gjort fel… Men hade förvaltningen verkligen velat hyra ut Hallevibadet hade förvaltningen naturligtvis minskat (eller helt tagit bort) hyran på 465.000 kronor per år och istället erbjudit driftsbidrag, samma villkor som badet i Brålanda har alltså.
Förvaltningen hade även kunnat erbjuda en längre avtalstid. Klausuler i avtalet som denna skulle också kunnat ha strukits:
“Investeringar som Entreprenören (hyresgästen; min anm) gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”
I avtalsförslaget stod det:
“Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme.”
Den här begränsningen fanns tydligen med i en rapport från 2016. (Uppgiften finns inte med i några senare rapporter.) Alla som badade, simmade eller tränade på Hallevibadet mellan 2016 och 2023 kan vittna om att kommunen själv inte följde dessa begränsningar. Och det var säkerligen helt riktigt, ett reningsverk fungerar väl – eller inte? Och om det fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen… (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Samtliga dessa förändringar i avtalet skulle ha varit helt inom de “satta ramar” som fanns i kommunfullmäktiges beslut den 19 februari 2025.
Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledande socialdemokratiska politiker i ryggen vill inte att Hallevibadet ska leva vidare. Om de hade velat det, så hade de kunnat göra på samma sätt som de gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Jag vet inte hur de partier, som vill att Hallevibadet ska finnas kvar (KD+V+M+SD+MBP), tänker agera nästa torsdag. Det är svårt/omöjligt för politiker, särskilt i opposition, att själva göra jobbet och utarbeta ett nytt avtal som skulle göra det möjligt för intresserade entreprenörer att hyra och driva badet. Det är självklart förvaltningens uppgift, men de vill uppenbarligen inte.
Eller kan majoriteten i nämnden tvinga dem? Om inte lär Hallevibadet jämnas med marken.
Och i höst är det val…
Beslut om taket! Och Sikhall.
Är det för att våren har kommit? Är det för att opinionen har hörts ända till kommunhuset? …eller för att det är valår…?
Politikerna i byggnadsnämnden tycktes enligt uppgift vara på ett alldeles strålande humör idag. (Se ”Svarta taket – bygglov eller inte?”) Sammanträdet var klart redan kl 13.00 och då hade politikerna inte skällt på varandra någon endaste gång. Det hade däremot varit lite “irritation” mellan politiker och tjänstepersoner. (Vilket möjligtvis skulle kunna vara ett sundhetstecken…)
Det blev ingen votering om taket på Snickaregårdsvägen i Vargön. Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Politikerna gick därmed emot sina tjänstepersoner.
Byggnadsnämndens beslut betyder att Thorenius får behålla den nuvarande, svarta, färgen på taket!
Flera års kamp, och “tandagnisslan”, kan därmed vara över. Det finns, som alltid när det gäller kommunala beslut, möjligheter att överklaga. Överklagandetiden är tre veckor efter att sammanträdesprotokollet är justerat. Beslutet går dock ingen emot så därför är det inte så många, tror jag, som kan överklaga. Men man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.
Idag har dock ett stort steg tagits för Thorenius. Det är första gången på alla dessa år som de äntligen har fått ett beslut ”med sig”. Det är bara att gratulera.
Pontus Gläntegård (V) yrkade under sammanträdet att Thorenius skulle slippa att betala bygglovsavgiften på 5.000 kr. Med tanke på all tid som Thorenius har tvingats lägga i ärendet och all oro som jag förmodar att förvaltningens ständigt negativa besked har gett upphov till, så borde familjen snarast ha fått skadestånd… På ett sådant gott humör var emellertid inte politikerna. Thorenius får betala pengarna – och Gläntegård reserverade sig mot avgiften.
Byggnadsnämnden behandlade också några ärenden kring Magnus Larssons planer i Sikhall. Larsson har sökt flera strandskyddsdispenser, han vill nämligen fortsätta att förverkliga sin vision för Sikhallsområdet. Tre av ansökningarna var uppe i nämnden, några andra ska behandlas vid senare tillfällen.
Även Magnus Larssons ansökningar gick enhälligt igenom. Det var “bara” ett yrkande om att utvidga tomtplatsavgränsningen 
kring ett bostadshus som inte gjorde det.
Även dessa beslut kan överklagas. När det gäller strandskyddsdispenser så kräver lagen dessutom att även Länsstyrelsen ska godkänna kommunens strandskyddsdispenser.
Jag har inte skrivit något om Magnus Larssons ansökningar, men tänker återkomma senare.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
Svarta taket – bygglov eller inte?
Det är som villaägare en ekonomisk och miljömässig investering att installera solceller. Det minskar energikostnader och det leder till minskad klimatpåverkan. När Thorenius i Vargön skulle sätta upp svarta solpaneler så gjorde familjen bedömningen att huset skulle se finare ut med ett svart tak…
Imorgon, tisdag den 7 april, direkt efter påskhelgen, sammanträder byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun. Då ska nämnden besluta om det svarta taket på Snickaregårdsvägen i Vargön. Ska nämnden bevilja bygglov i efterhand eller inte? Förra gången, den 21 januari 2025, avslog byggnadsnämnden Thorenius bygglovsansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Beslutet överklagades och Länsstyrelsen förklarade beslutet för olagligt.
En av ledamöterna hade avstått från att rösta och det får man inte när det gäller myndighetsutövning mot enskild. Beslutet måste göras om. Imorgon…
Handlingarna inför byggnadsnämndens beslut består i stort sett, med två undantag, bara av “gamla” dokument. Det är naturligtvis så att ledamöterna behöver “repetera” bakgrunden till ärendet. Men beslut och domar från t ex Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen, som 
krävde att Thorenius skulle återställa det svarta taket till den ursprungliga röda takfärgen, kan ju få ledamöter att instinktivt hålla med förvaltningen.
Byggnadsförvaltningen konstaterar:
“Ärendet har inte tillförts något nytt som skulle föranleda en ny bedömning.”
De två nya handlingarna som tillkommit är dokumentet där Länsstyrelsen beslutade att det förra nämndbeslutet var olagligt. Det andra dokumentet är det viktigaste, det är tjänsteskrivelsen. Den är författad av kommunens stadsarkitekt.
Det finns en kronologisk sammanfattning med i denna tjänsteskrivelse, som ska ligga till grund för politikernas beslut. Allt är känt, men den ger en ny upplysning:
“Då ansökan har inkommit innan den 1 december 2025 ska enligt övergångsbestämmelserna (2025:974) punkt 2 plan- och bygglagens bestämmelser innan den senaste lagändringen (2025:974) tillämpas:
Övergångsbestämmelsen: ‘2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.’”
Plan- och bygglagen ändrades från och med den 1 december förra året. Stadsarkitekten och byggnadsförvaltningen har inte ändrat ståndpunkt och då passar det naturligtvis bra att också utgå från de “gamla” lagparagraferna. Förvaltningen anser följaktligen att politikerna i byggnadsnämnden ska avslå Thorenius ansökan om bygglov:
“Förslag till beslut
Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Som skäl för beslutet anger förvaltningen:
“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan samt varsamhetskravet.”
En god helhetsverkan? Det inringade huset är Thorenius hus. Alla hus med ett kryss har svarta tak. Och då har jag inte satt några kryss på alla garage som har svarta tak… 
Det ska också tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt, men det spelar tydligen ingen roll. I underlaget skriver också stadsarkitekten :
“gavelspetsarna i stående träpanel med troligen skiftande kulörer som brunt, gult och blått.”
Det är inte mycket som är eller har varit enhetligt i området på många, många år.
Men takfärgen är uppenbarligen helt avgörande, i varje fall enligt stadsarkitekten:
“Bedömningen är – som i tidigare tillsynsärendet – att ändringen till svart takkulör innebär att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt samt att dess karaktärsdrag ändras. Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”
Flera av grannhusen har svarta tak och jag kan inte se att “byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt” när solpanelerna på taket är svarta.
I 8 kap 17 § stod det:
“Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.”
(En utvikning. I 8 kap 14 § står det: “Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper … i huvudsak bevaras.” Jag kan inte låta bli att tänka på kommunens skötsel av Norra skolan. Snacka om att sila mygg och svälja kameler…)
Varsamhetskravet innebär kort och gott alltså att byggnadsförvaltningen bedömer att det svarta taket strider mot den historiska eller kulturhistoriskt värdefulla helheten.
Denna bedömning är som jag ser det både subjektiv och godtycklig. Varsamhetskravet förutsätter att det finns identifierade kulturhistoriska värden som påverkas av åtgärden. Varsamhetskravet är ett verktyg för att undvika förvanskning av dessa faktiska värden. Och eftersom området inte är utpekat i detaljplan, översiktsplan, kulturmiljöprogram eller riksintressebeskrivningar, och kommunen inte redovisat några dokumenterade värden, så finns det inget att förvanska. Därför torde rättsligt stöd saknas för att kräva en viss takfärg – och förvaltningens bedömning riskerar att strida mot kraven på saklighet och likabehandling.
Plan- och bygglagen ändrades från och med den 1 december förra året. Syftet med ändringarna var att förenkla, förtydliga och modernisera reglerna. Det innebar också omfattande förändringar av systemet med bygglov, det infördes en del lättnader. Fastighetsägare skulle helt enkelt få större frihet att bygga om, till och nytt utan bygglov. Bygglovskravet för bland annat fasadändringar på en- och tvåbostadshus togs bort. Det innebär att det normalt inte längre krävs bygglov för att ändra färg på fasad och tak. Det finns emellertid begränsningar i den nya lagen. Det kan fortfarande krävas bygglov om det finns detaljplaner som ställer särskilda krav eller om byggnaden ligger i ett område som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt.
Särskilt kulturhistoriskt värdefullt är inget lätt definierat begrepp. Man skulle kunna säga att lagen tänker sig att t ex ett rött tak är av ett stort allmänt intresse, att området i Vargön har unika estetiska kvaliteter. Det låter precis som varsamhetskravet. (Finns det någon skillnad?) Men hur vet man om ett område är särskilt kulturhistoriskt värdefullt? Kommunens översiktsplan kan innehålla en redovisning av att miljön är värdefull. Detaljplanen kan också innehålla skyddsbestämmelser.
När det gäller Snickaregårdsvägen 22 är huset inte klassat som kulturellt värdefullt på något sätt. Huset ligger i kvarteret Barken. Området är inte klassat som värdefullt i detaljplanen från 1988. Det finns inga bestämmelser för t ex takfärg i området. Det har jag skrivit om ovan.
Men om nu det svarta taket skulle vara lagligt med den nya lagen, är det då rimligt att avslå Thorenius bygglovsansökning med hänvisning till en lagparagraf som inte längre gäller – även om lagen ger möjlighet till det i en övergångsperiod? Det vore tämligen anmärkningsvärt att hävda det. Det skulle innebära att t ex Thorenius granne kunna få bygglov för att ändra takfärg om hen ansöker nu efter lagändringen… Om grannen ens behöver ansöka efter lagändringen den 1 december…
Det finns alltså inget i detaljplanen om takfärg. Det finns inte heller något om “särskilt kulturhistoriskt värdefullt område” eller takfärg i översiktsplanen från 2017. Men i den fördjupade översiktsplanen?
Det finns i den fördjupade översiktsplanen. Det skriver stadsarkitekten i tjänsteskrivelsen och det torde vara det tyngsta och avgörande argumentet:
“Inte minst detta är anledningen för att takkulören på kedjehusen rekommenderas bevaras i kommunens fördjupade översiktsplan för Vänersborg/Vargön. Även om rekommendationen inte är bindande så är den en tydlig vägledning vid bedömning av den sökta åtgärden.”
Betyder det att allt jag har skrivit ovan är fel? Knappast. Den här hänvisningen som stadsarkitekten gör är i själva verket mycket anmärkningsvärd.
Den fördjupade översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 2023 – och Thorenius bytte takfärg redan 2016. Planen kan naturligtvis inte gälla retroaktivt. 
Det skulle i så fall kunna betyda att samtliga fastighetsägare skulle behöva måla om sina fasader till grått/vitt. Det var nämligen den ursprungliga fasadfärgen på husen på Snickaregårdsvägen… (Se foto.)
Och faktum är att den fördjupade översiktsplanen överhuvudtaget inte är, precis som stadsarkitekten skriver, juridiskt bindande.
Stadsarkitekten skriver också att det är betydelsefullt att taken är:
“synliga från den vältrafikerade Lilleskogsvägen.”
Jag har åkt på Lilleskogsvägen ett otal gånger, och varenda gång tittat mot Snickaregårdsvägen. Det är i stort sett omöjligt att från bilen i fart urskilja Thorenius svarta tak… Och hur ska det se ut när allt fler fastighetsägare i området skaffar svarta solpaneler på taken? (Det har Thorenius gjort och det var orsaken till att de ändrade takfärg till svart.)
Jag tycker inte att enskilda tjänstepersoners personliga bedömning ska avgöra ärenden som innebär sådan påverkan på enskilda kommuninvånare, inte minst ekonomiskt. Det är fel att godtyckliga och subjektiva tyckanden och värderingar ska vara utslagsgivande. Särskilt i ärenden där det finns många argument för motsatta bedömningar…
Det är politikerna i byggnadsnämnden som ska ta ställning till om Thorenius ska få bygglov eller inte. Det ska bli spännande att se om de följer stadsarkitektens och byggnadsförvaltningens råd eller fattar ett annat beslut.
Vi får se imorgon. (Se ”Beslut om taket! Och Sikhall.”)
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
Aktuella politiska frågor i Vargön
I lördags delade Vänsterpartiet ut flygblad vid gågatekrysset. En kvinna kom fram och undrade varför Kärvlings blogginlägg så sällan tog upp Vargön. Hmm… Var det så? Min uppfattning är att det har blivit en hel del blogginlägg under mandatperioden. De har bland annat handlat om Vargön Alloys, Hallevibadet och det svarta taket. Men ok, jag tar lite motvilligt åt mig av kritiken, det får bli bättring. Och faktiskt, det passar ganska bra just nu. Det råkar nämligen finnas en del politiska frågor i och om Vargön i de kommunala handlingarna.
Hallevibadet
De styrande partierna i Vänersborgs kommun har förhalat och försvårat, ja till och med i praktiken omöjliggjort, en uthyrning av Hallevibadet. Det tycks inte som om S+C+MP har lyssnat eller brytt sig om sin “regeringspartner” KD:s förtvivlade böner om att låta Hallevibadet vara kvar. Och oppositionspartierna lyssnar de aldrig på… Men det måste vara 
tufft för KD att ingå i det styrande blocket och i stort sett aldrig få igenom några av sina egna krav. (Jag känner faktiskt inte till något enda exempel på vad KD har fått igenom av sin politik denna mandatperiod.) Hur länge kan ett sådant samarbete fortsätta?
Men det var en utvikning.
Kommunfullmäktige beslutade som bekant att Hallevibadet inte skulle rivas utan att badet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det fanns, som alla vargöbor antagligen vet vid det här laget, två intressenter som ville hyra och driva Hallevibadet. Kommunen uppdrog därför åt konsultföretaget SOCAB att ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession av Hallevibadet, dvs ett avtal med villkor för att få badet uthyrt.
Problemet var ju bara att de styrande partierna, S+C+MP, inte ville hyra ut… Min obekräftade teori är att konsulten därför fick i uppdrag att upprätta sådana villkor att en uthyrning inte blev möjlig. (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)
Upphandlingskonsulten gjorde ett bra jobb, sett med de styrande partiernas ögon. SOCAB lyckades över all förväntan, ingen visade intresse av att hyra Hallevibadet. För detta väl utförda arbete skickade SOCAB en faktura på 67.320,99 kr till kommunen. Det tror jag att de styrande politikerna tyckte var väl använda pengar…
Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”
Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:
“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”
Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs så att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig och sedan när ingen ville hyra Hallevibadet så avslutas alla försök. Det fanns uppenbarligen inget intresse hos förvaltningen att förändra avtalsvillkoren så att de blev rimliga för en intressent. Men så klart, de styrande politikerna i S+C+MP vill ju inte att Hallevibadet ska få leva vidare. Ett sådant beslut, “att avsluta uppdraget gällande uthyrning”, innebär att Hallevibadet rivs, jämnas med marken – till en kostnad på uppåt kanske 10 milj kr.
Upphandlingen av uthyrning av Hallevibadet kan jämföras med upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Där kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog vad jag förstår kontakt med företag i branschen för att få reda på orsakerna, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.
Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det ville inte Tomas Öberg (C). Och det betydde votering.
Det blev bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för bordläggning och S+C emot. Ärendet kommer alltså att tas upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling den 26 mars.
Det betyder att det fortfarande finns förhoppningar om en framtid för Hallevibadet.
Holmen och Vargporten
Byggnadsförvaltningen har arbetat fram en ändring av “del av detaljplanen för Hamnen och Ronnums herrgård”. Det huvudsakliga syftet med ändringen är att:
“pröva om det är möjligt att ta bort bestämmelsen om rivningsförbud som gäller för den före detta kontorsbyggnaden (Wargöns AB) som ligger centralt inom industriområdet”
Det har varit klart ganska länge att kommunen vill riva den gamla kontorsbyggnaden, trots att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det finns ingen spekulant som vill förvärva den förfallna och eldhärjade byggnaden och kommunen anser sig inte ha råd att renovera den för framtiden. Det är inte ens säkert att kommunen har råd att riva den, detaljplaneändringen innebär bara att den får rivas – om det nu blir byggnadsnämndens beslut alltså.
Vargporten, den så kallade “portalen”, ska emellertid behållas. Den är en betydelsefull och viktig del av Vargöns historia.
I detaljplanen står det:
“För att bevara kulturhistorien i den mån det går föreslås portalen invid kontorsbyggnaden flyttas till Vargöns centrum. Val av specifik plats och utformningen av platsen runt portalen kan med fördel genomföras med hjälp av medborgardialog och konstnärlig gestaltning. Det finns goda förutsättningar att skapa både en vacker och pedagogisk plats som lyfter fram Vargöns historia och dess starka koppling till Wargöns bruk.”
I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 200.000 kr som tillfälligt anslag för att flytta Vargporten. Budgetförslaget avslogs i sin helhet, men jag är tämligen övertygad om att det finns en majoritet i kommunfullmäktige för att följa de intentioner som finns i detaljplanen.
Det svarta taket
Den 7 april sammanträder byggnadsnämnden. Då ska äntligen beslutet om det svarta taket på Snickaregårdsvägen göras om.
Paret Thorenius har som bekant sökt bygglov i efterhand för att det svarta taket på bostadshuset ska få förbli svart. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa ett meningslöst och dyrbart takbyte. (Se “Tredje gången gillt för det svarta taket?”.)
Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Vid beslutet var det emellertid en ledamot som avstod från att rösta. Och det är inte tillåtet när ett ärende gäller myndighetsutövning mot någon enskild. Beslutet överklagades och efter att ha legat i en trave med papper någonstans på Länsstyrelsen i ett år kom beskedet i februari att beslutet ska göras om.
Byggnadsnämnden ska alltså fatta ett nytt beslut på nästa sammanträde. Förhoppningen är att det ska bli ett annat beslut. Det vore väl “upp-och-nedvända” kommunen om byggnadsnämnden säger ja till att göra det möjligt att riva Holmens gamla anrika och kulturhistoriskt värdefulla kontorsbyggnad – och säga nej till ett svart tak med svarta solpaneler…
Tipset är att det kommer att gå bättre för Thorenius bygglovsansökan denna gång. Det återstår dock att se. (Läs mer om Thorenius kamp mot byggnadsnämnden – ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Ingen rondell
Torbjörn Moqvist (SD) har motionerat om att kommunen ska undersöka möjligheterna att bygga en cirkulationsplats vid korsningen mellan Östra vägen och Nordkroksvägen. Motionen ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige. Förslaget är att motionen ska anses besvarad. Motiveringen är:
“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utrett frågan och konstaterar att köbildning uppkommer i begränsad omfattning. Förvaltningens samlade bedömning är att en cirkulationsplats inte är befogad av framkomlighetsskäl och att det finns åtgärder på andra platser i kommunen som bör ha högre prioritet.” 
Det betyder med andra ord att kommunen inte tänker bygga någon rondell. Jag är säker på att det också blir kommunfullmäktiges mening.
Det var allt om Vargön för denna gång. På återseende.
Tredje gången gillt för det svarta taket?
Teresa och Björn Thorenius flyttade till Snickaregårdsvägen i Vargön år 2002. 14 år senare, i juli 2016, bytte de ut det röda tegelpannetaket till svart, blankt betongpannetak. Då skulle de svarta solpanelerna smälta in bättre. Det visade sig den 11 december 2020 att tjänstepersonerna på kommunens byggnadsförvaltning inte hade samma uppfattning. De bedömde att det svarta taket hade förändrat byggnaden väsentligt och därmed områdets karaktär. Takbytet var en olovligt utförd åtgärd.
Förvaltningen fick stöd av politikerna i byggnadsnämnden. Den 31 oktober 2023 fattade nämnden beslutet att paret Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius överklagade, men både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen höll med byggnadsnämnden och avvisade överklagandena. Thorenius skulle tvingas att betala upp till ett sex-siffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen. Ett rött tak var enligt byggnadsnämnden och kommunens stadsarkitekt ett allmänt intresse…
Sent på hösten 2024 ansökte Thorenius om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var en sista desperat åtgärd för att slippa meningslösa och dyrbara takbyten. Det gick inget vidare. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden Thorenius ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Nämnden ansåg att:
“Sökt åtgärd uppfyller inte lagkraven för bygglov avseende hänsyn till intresset av en god helhetsverkan.”
Det var den socialdemokratiske ordföranden Benny Jonassons (S) utslagsröst som avgjorde… Eller om det nu var Sverigedemokraterna som avgjorde. Torbjörn Moqvist (SD) avstod nämligen från att rösta.
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot enskild”.
Thorenius överklagade som bekant byggnadsnämndens beslut med hänvisning till Kommunallagen. Det tog sedan Länsstyrelsen nästan ett år att komma fram till ett avgörande. Det 10 februari i år kom det självklara beslutet:
“Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt handläggning.”
Karin Engqvist på TTELA ställde frågan till några ledamöter i byggnadsnämnden, bland annat ordförande Benny Jonasson (S), om de inte kände till paragrafen i Kommunallagen. De svarade att de inte gjorde det eller “glömde” den. (Se TTELA “Nytt hopp för svarta taket i Vargön – politikerna gjorde fel”.) Karl af Geijerstam skrev i en ledare (se TTELA “Ge bygglov för det svarta taket i Vargön”):
“Att vare sig ordförande eller ledamöterna hade koll på något som står väldigt tydligt i kommunallagen är häpnadsväckande.”
Ja, det är häpnadsväckande – särskilt som denna fråga enligt uppgift hade diskuterats tidigare i nämnden… Kanske ville inte ledamöter upplysa om vad som gällde eftersom de inte visste hur Torbjörn Moqvist (SD) skulle rösta om han blev “tvingad”. Man skulle också kunna ställa frågan varför inte de annars så talföra tjänstepersonerna slog larm…
Ärendet ska alltså upp ytterligare en gång i byggnadsnämnden, för tredje gången. Förhoppningsvis blir det redan på nästa sammanträde, den 3 mars. Niklas Claesson meddelade TTELA att han ska lägga fram samma yrkande som tidigare, dvs att bevilja Thorenius bygglov för det svarta taket. Och gör han inte det, så finns det andra i nämnden med samma planer. Och personen som har orsakat denna “uppståndelse”, Torbjörn Moqvist, var tydlig i TTELA:
“Jag kommer att rösta för dem.”
För paret Thorenius alltså.
Det tycks som om det svarta taket på Snickaregårdsvägen ska få förbli svart. I varje fall om politikerna får bestämma. Men vad säger tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen?
I motiveringen till avslaget den 21 jan 2025 skrev förvaltningen:
“Den avvikande svarta takkulören strider mot plan- och bygglagens krav på varsamhet vid ändring (8 kap. 17 § PBL) och hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan avseende bebyggelsegruppens (29 kedjehus) enhetligt röda taklandskap (2 kap. 6 § PBL).”
Svarta tak på Snickaregårdsvägen.
Antagligen anser förvaltningen fortfarande det. Och stadsarkitekten Martin Staude har sin åsikt klar:
“De genomgående röda taken är ett viktigt karaktärsdrag för området; en enhetlighet som präglar gatubilden och förstärker husens historiska och estetiska samhörighet.”
Det är viktigt att klargöra, och slå fast, att det i detaljplanen (stadsplanen) från 1988 inte finns några bestämmelser för tak- eller fasadfärger i området. Det finns också en “Översiktsplan” från 2017. I den finns det inte heller några anvisningar om vad som gäller i området.
Det har emellertid vid upprepade tillfällen hänvisats till den fördjupade översiktsplanen. Den 31 oktober 2023 motiverade byggnadsnämnden sitt beslut att det svarta taket skulle bytas ut med: 
”Åtgärden följer inte kommunens riktlinjer i FÖP:en.”
Vilket var tämligen absurt. Den fördjupade översiktsplanen antogs ju inte av kommunfullmäktige förrän 2023 – och taket byttes alltså redan 2016. Den fördjupade översiktsplanen kan naturligtvis inte gälla retroaktivt! Och dessutom är den inte ens juridiskt bindande…
Den 1 december 2025 skedde en tämligen omfattande uppdatering av Plan- och bygglagen, PBL. Det övergripande syftet var att skapa ett mer förenklat, effektivt och ändamålsenligt regelverk för bygglov, så att de administrativa bördorna skulle minska och att fastighetsägare skulle ges större frihet över den egna fastigheten.
I PBL 9 kap 5 § står det:
“För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.”
Kanske är även den här paragrafen tillämplig, PBL 9 kap 56 §:
“Bygglov ska ges för en åtgärd i ett område som omfattas av en detaljplan, om
…
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Det tycks som om det blir ett enkelt beslut för byggnadsnämnden.
TTELA skrev emellertid:
“Vid avgörandet om bygglov i efterhand ska beslutet dock baseras på den lagstiftning som gällde vid takbytet.”
Jag kan inte uttala mig om detta stämmer i det här fallet. Men det finns rättsfall som säger att ny lagstiftning ska gälla om det gynnar den som är föremål för tillsyn. Och uppdateringen av PBL ger som synes ett ganska starkt stöd för att Thorenius ska få bygglov av byggnadsnämnden. Ja, egentligen så verkar det som om Thorenius inte ens behöver söka bygglov. (Se även Boverket “Bygglov för fasadändring”.)
Byggnadsförvaltningen, och kanske politiker från de styrande partierna, skulle kunna hävda att Thorenius hus ändrar karaktär. Det argumentet tror jag dock inte håller, eftersom solcellerna på taket är svarta. Däremot tror jag att det kommer att hävdas att det svarta taket påverkar områdets karaktär. Det har ju nämnden och förvaltningen hävdat tidigare.
Gör det svarta taket det?
Det inringade huset är Thorenius hus. Alla hus med ett kryss har svarta tak. Och då har jag inte satt några kryss på alla garage som har svarta tak… Det ska också tilläggas att husfasaderna inte heller är enhetliga. I området, och även på Snickaregårdsvägen, finns det fasader i bland annat blått, gult, brunt, grönt och vitt.
Niklas Claesson (M) sa till TTELA:
“Sen kan man se olika på hur kulturhistoriskt värdefullt det är. Jag menar att det är ganska spräckligt med olika färger i området ändå.”
Finns det någon enhetlighet på Snickaregårdsvägen?
Att bedöma ett områdes karaktär är helt klart personligt och subjektivt. Det finns olika åsikter och det vore mycket anmärkningsvärt och olyckligt om det svarta taket fälls istället för frias beroende på subjektiva tyckanden.
Till sist kan konstateras att paret Thorenius har fått betala 4.179 kr i bygglovsavgift. Och nu visar det sig att det kanske inte ens behövs bygglov för att ändra takfärgen. Om det är så måste naturligtvis bygglovsavgiften betalas tillbaka.
Spännande fortsättning lär följa…
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- ”Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). 
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Vad händer utanför stan?
Det finns en rad ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut i Vänersborgs kommun. I detta inlägg tar jag upp några av de frågor, utmaningar och förväntningar som framför allt angår de invånare som bor ”utanför stan”. Med det menar jag områden som före kommunsammanslagningen 1974 inte tillhörde Vänersborgs kommun. Inlägget tar upp exempel från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Vargön, Vänersnäs, Västra Tunhem och Väne Ryr. Förhoppningarna är att de flesta av dessa mer eller mindre “brännande” frågor och ärenden ska lösas innan valet den 13 september.
Vargön
I Vargön hoppas invånarna att Hallevibadet återigen ska öppna. De styrande partierna (S+C+MP), med undantag av KD alltså, vill fylla igen bassängerna och riva byggnaderna. Förvaltningen är helt inne på samma linje. Det var dock inte en majoritet i kommunfullmäktige eller samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L) beslutade att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)
Förvaltningen med hjälp av en dyr konsult, och antagligen med värmande klappar på axeln av styrande politiker, skrev därför ihop ett avtal om uthyrning som gjorde det helt omöjligt för någon entreprenör att kunna driva badet. (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet”.) Följaktligen fick samhällsbyggnadsförvaltningen ingen intressent som var villig att hyra och driva Hallevibadet vidare. Det var naturligtvis uträknat av de styrande och förvaltningen. Vägen ligger nu öppen för en rivning av badet. Varför det tar så lång tid att komma till skott med rivningen vet jag inte, men jag antar att Hallevibadet kommer upp ganska snart på dagordningen. De styrande och förvaltningen kan ju inte dra det impopulära beslutet i långbänk hur länge som helst.
I Vargön väntar man också på att Länsstyrelsen ska få 5 minuter över till att titta på en överklagan av ett beslut i byggnadsnämnden. För nästan exakt ett år sedan, den 21 januari 2025, beslutade nämligen byggnadsnämnden att inte ge bygglov för det svarta taket på Snickaregårdsvägen. Nämnden ansåg inte att färgen på taket tog “hänsyn till intresset av en god helhetsverkan”. Det låter kanske som ett komplicerat ärende, men själva överklagandet handlade om att en av ledamöterna i nämnden avstod från att rösta. (Se “Det svarta taket 1: Olagligt beslut?”.)
I Kommunallagen 4 kap 26 § står det:
”En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.”
Att bevilja eller avslå bygglov är “myndighetsutövning mot någon enskild”. Det kan inte ta mer än någon minut för en jurist att komma fram till att nämndens beslut var olagligt och måste tas om – en ledamot får inte avstå från att rösta.
Slagghögarna med bland annat ferrokrom växer i Vargön, och det blir dessutom allt fler högar. Det kan inte undgå någon som kör igenom industriområdet. Vargön Alloys letar febrilt efter lösningar, och tror sig också ha hittat en lösning – ett stenbrott vid byn Fröskog nära Fengersfors. Alloys vill fylla stenbrottet med slagg. De boende i området, som ligger i Åmåls kommun, protesterar. De vill inte riskera att slagget från Alloys ska läcka ut sexvärt krom i deras dricksvatten. Vi får se om Länsstyrelsen ger tillstånd. (Se TTELA “Giftigt avfall från Vargön kan hamna i Dalsland”.)
Under tiden har Länsstyrelsen gett Alloys tillstånd att deponera slagg på Heljestorps avfallsanläggning. Eller om det är avfallsanläggningen som har fått tillstånd att ta emot slaggen… Hur mycket slagg som anläggningen ska ta emot vet man inte riktigt. I första skedet beräknas 8.500 ton köras till Heljestorp. Det är inte särskilt mycket i sammanhanget. I det föreläggande som Vargön Alloys fick av Länsstyrelsen den 27 juni förra året ska Alloys avveckla minst 148.000 ton slagg från Vargön i år, 2026… (Se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen”.)
Heljestorp ska enligt uppgift ha uppsamling och rening av lakvatten innan det når recipient (mottagare). Det går en bäck i området, Edsätersbäcken. Den rinner ut i Vassbotten (vid Brätte). Det är alltså Vassbotten, en del av Vänern, som är mottagare av eventuellt förorenat vatten innehållande sexvärt krom. Om nu något går galet med hanteringen av avfallet på Heljestorp vill säga.
Och sist men inte minst – Vargporten. Hur ska det gå med den, monumentet över svunna storhetstider? Jag tror att det blir en lösning innan sommaren. Detaljplanen kommer troligtvis att ändras så att det blir fritt fram att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. I sitt svar på samrådet framförde kommunstyrelsen synpunkterna att Vargporten (“portalen”) skulle bevaras och placeras i Vargöns centrum eller:
”låta portalen fortsättningsvis markera entrén till själva industriområdet.”
Vänersnäs
Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt 2026 på Vänersnäs. Invånarna på näset har fört en långdragen och seg kamp mot kommunens planer på att tvångsansluta dem till det kommunala VA-nätet. De är värda att få tid för att ladda batterierna. Den nya vattentjänstplanen innehåller inga förslag på verksamhetsområden på Vänersnäs de närmaste åren. Det betyder alltså att inga tvångsanslutningar är aktuella. (Se “Beslut om Vattentjänstplan 3”.)
Vänersnäsborna ska ha en eloge för den vilja och kämpaglöd de har visat genom åren i försvaret av sina lagliga rättigheter att slippa betala hundratusentals kronor för VA-anslutningar som de inte behövde.
Brålanda
Socialnämnden har fattat beslut om att Sörbygården ska vara kvar. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.) Beslutet fattades av de fem oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L). De styrande partierna (S+C+KD+MP) ville stänga äldreboendet, och det verkar som om de i både socialnämnden och kommunfullmäktige fortsätter att arbeta för detta – och struntar i majoritetens beslut. De styrande partierna tycks beredda att göra allt som är möjligt, och även sådant som inte borde vara möjligt, för att köra över oppositionspartierna. (Se “Två lagstridigheter: 1 Återremiss” och “Två lagstridigheter: 2 KF:s befogenheter”.) Enligt uppgifter från Brålanda har det också gjorts tveksamma utflyttningar av de boende under hösten. 
Även socialförvaltningen vill nämligen lägga ner boendet. Besparingar är viktigare än de boende…
Under höstens heta diskussioner framförde de styrande partierna (S+C+KD+MP) ett nytt argument för nedläggningen. I ett diariefört svar till en brålandabo som tyckte att det var dumt att tomställa/lägga ner Sörbygården, svarade ordförande i socialnämnden, Dan Nyberg (S):
”Det vi vill är att vi kan få ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda. Det har vi inte idag. Äldreboenden i Vänersborg har mycket högre standard och det borde vi också få i Brålanda. Det tycker jag vi är värda.”
Nyberg skrev om äldreboenden, i plural alltså, två eller fler. Och eftersom det bara finns två boenden just nu i Brålanda – Solhaga och Sörbygården…
Men det finns inga som helst beslut på ”ombyggda och moderna äldreboenden i Brålanda”, inte ens någon förstudie är påbörjad. Jag tror inte heller att det har lagts fram något förslag… Och menade Nyberg i sitt svar, eller ”vi” (dock oklart vilka ”vi” är), allvar med moderna äldreboenden i Brålanda har jag svårt att se hur en nedläggning av Sörbygården skulle bidra till det. Det bästa hade väl varit att i så fall behålla Sörbygården tills socialnämnden fattade beslut om eventuella byggnationer. Det finns däremot beslut på ett nytt boende på fastigheten Kalkonen (fd Östra skolan) i Vänersborg. Det ska stå klart 2028.
Sörbygården har rört upp känslor bland politikerna i kommunen som vi inte har skådat sedan arenatiden. Vi får se om upprördheten dämpas och att den kommande våren blir lugnare än hösten. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.)
Det efterlängtade tågstoppet i Brålanda dröjer. Tanken var från början att tågen skulle stanna 2028. Sedan började det pratas om 2030 och sent i höstas fick jag höra av kommunstyrelsens ordförande att 2032 är mer realistiskt. Det går långsamt att verkställa beslut, om det nu blir verkställt överhuvudtaget. Men i det här fallet är det knappast kommunens fel.
Frändefors
I Frändefors står inte tiden stilla, i “Frändefors går det bakåt”. Det sa Victor Haglund från Frändefors när han presenterade sitt medborgarförslag i kommunfullmäktige förra året. (Se “KF (21/5)”.) Det fick antagligen både politiker och tjänstepersoner att leta fram Frändefors på Google Maps… Och det var nödvändigt, fullmäktige har sköljts över av medborgarförslag från Frändefors. De har handlat om multiarenor, konstgräs, läktare, fritidsgård, belysning för fotboll, kommunalt köp av Equmeniakyrkans lokaler osv.
Det ska utarbetas och antas en Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Frändefors under året, även om den kanske inte kan antas förrän nästa år. FÖP-arbetet började med en invånardialog i Församlingshemmet i september. Det var ett välbesökt möte och engagemanget från Frändeforsborna var stort.
Förhoppningsvis ska planen leda till att det går framåt även i Frändefors, och att det äntligen kommer att hända något.
Sikhall
I Sikhall är det tveksamt om kommunen vill att det ska hända något…
I samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari ska Magnus Larsson hämta sitt “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Sikhalls magasin och Magnus vann priset!”.) 
Men han är inte nöjd med det. Renoveringen av magasinet var bara början i hans utvecklingsplaner för Sikhallsviken. Larsson har, vad jag förstår, gett upp hoppet om att området ska få en detaljplan. Det har ju gått över 10 år sedan byggnadsnämnden beslutade om att upprätta en. Men det innebär inte att Larsson har gett upp utvecklingen av Sikhall. Han har sökt strandskyddsdispenser för sjöbodar, toalett- och servicebyggnad mm. Magnus Larsson har attraktiva och hållbara visioner både för området kring småbåtshamnen och området vid badet. Även i Sikhall kommer det att visa sig om de styrande partierna (S+C+KD+MP) vill ha en utveckling eller om gamla trätor och jäv fortsatt ska lägga en blöt filt över utvecklingen.
Västra Tunhem
I Tunhemsbygden tycks det alltid vara lugnt. I varje fall sedan 2012 då Mulltorps skola var hotad av nedläggning. Men det var då, sedan dess är skolan renoverad.
Hur det har gått med belysningen längs vägen vid Floget känner jag inte till. Det är en miss. Kommunfullmäktige beslutade ju att släcka ner och ta bort lyktstolparna, men då hörde en anställd från Trollhättan av sig och berättade att det fick inte Vänersborgs kommun göra. Lyktstolparna tillhörde Trollhättans Energi. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.)
Lyktstolpar eller inte. Området vid Floget ska bli ett av de få nya verksamhetsområdena i kommunen. Kommunen ska dra vatten och avlopp till fastigheterna längs Hunnebergs branter. Det är svårt med enskilda VA-lösningar i området.
Väne Ryr
Det var ett tag sedan jag besökte Väne Ryr. Det lilla stationssamhället har inte heller gjort något större avtryck i den politiska debatten på senare år. Det har dock lagts ett medborgarförslag på att det ska bli ett tågstopp igen, precis som det var förr. Det tycker kommunen också, men det ligger i så fall långt fram i tiden. Det är synd, Väne Ryr ligger nästan i centrum av Trestad och skulle kunna utvecklas. De boende längs järnvägen får nog i fortsättningen nöja sig med lyssna till alla tåg på dagarna och få störd sömn av alla godståg på nätterna. Hade det varit ett sådant oväsen längs t ex Bangatan hade det åtgärdats direkt.
Avslutning
Det är stora frågor som ligger och väntar på att få något slags avslut innan sommaren. Hur det går beror på de styrande partierna. De bestämmer dels vilka ärenden som ska upp på dagordningen och därmed avgöras. Och dels har de i år dessutom majoritet i kommunfullmäktige…
Mitt tips är emellertid att de flesta av ovanstående frågor kommer att på något sätt få ett avslut och en “lösning” innan valet. När det är dags för kommuninvånare att gå och rösta i september kommer de därför att ha en klarare och tydligare bild av vad de olika partierna vill med Vänersborgs kommun utanför Vänersborgs stad…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer