Arkiv

Författararkiv

KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten

1 juni, 2020 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Jag har i två bloggar beskrivit några av ärendena. (Se “KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal” och “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) I denna tredje och förhoppningsvis sista blogg inför kommunstyrelsens möte kommer jag att beskriva några till. Jag kommer för övrigt inte att närvara på sammanträdet i dessa corona-tider. Jag har däremot uttryckt mitt intresse av att:

”kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”

Som det står i skrivelsen “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” från Benny Augustsson (S) och Kenneth Borgmalm (S). Jag tänkte att jag också skulle kunna få vara med hemifrån och lyssna på sammanträdet, precis som de årsarvoderade ordinarie ledamöterna får göra, dvs de med 32.604 kr om året i extra betalning. Även om jag alltså bara är ersättare… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)

Tidigare idag fick jag ett nej på min ”intresseanmälan” – jag skulle inte få lyssna på mötet. Mitt svar blev då att jag vill ha ett utlåtande från någon av juristerna på kommunen om detta är lagligt. Beroende på juristens svar kan det bli en fjärde blogg om sammanträdet – och ett eventuellt överklagande.

Halle- och Hunneberg har varit ett politiskt samtalsämne under det senaste året. På sammanträdet på onsdag vill Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB ha mer pengar. Det beror dock inte på Coronan utan på att styrelsen, dvs Kent Javette (S) – ja, Kent Javette är ordförande här också – och Henrik Harlitz (M), har avvecklat bolagets VD. (Ordet “avveckla” används faktiskt i underlaget.) (Jag har för övrigt skrivit en hel del om denna “avveckling” – se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.)

Javette och Harlitz skriver till kommunen:

“Bolaget ser sig nödsakat att begära ägartillskott på en summa av 1,8 miljoner kronor.
Bakgrunden är att styrelsen har avslutat anställningen med bolagets VD.
Enligt gällande regler ska VD:s avgångsvederlag bokföras som en skuld och kostnad.
Konsekvensen blir att bolaget behöver ett omedelbart tillskott av ägaren för att upprätthålla verksamheten i bolaget.”

Det är inte billigt att avskeda en VD i ett av Vänersborgs kommuns helägda aktiebolag… Men när nu styrelsen i Kungajaktmuséet ändå har gjort det, och därmed ställt kommunen inför fullbordat faktum, så tror jag inte att kommunstyrelsen har något annat val än att betala. Det tror nog ingen annan heller. Beslutsförslaget lyder därför:

“Kommunfullmäktige tillför ett tillfälligt ägartillskott på 1 500 tkr till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum under 2020 mot bakgrund av bolagets avveckling av sin verkställande direktör. Finansiering sker via kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Hur skillnaden mellan de begärda pengarna och kommunens tilldelning ska finansieras av Kungajaktmuséet framgår inte. Det handlar om 300.000 kr…

I Kungajaktmuséets bolagsordning står det:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Jag undrar om avskedet av VD är av “principiell betydelse” eller “av större vikt”… Men att avskedet kostar 1,8 milj kr när bolaget sammanlagt får 3,4 milj varje år i bidrag tycks i varje fall vara “av större vikt” rent ekonomiskt…

Vi får se om någon i församlingen tar upp denna fråga på onsdag. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog Robert Johansson (KD) inte i beslutet. Jag vet dock inte på vilka grunder. Men något var det…

Kommunstyrelsen ger också kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av anställningsvillkoren för verkställande direktörer. Ja, det är nog på tiden. Det är en gåta att det inte har skett tidigare. Det var ju inte så många år sedan som det fanns ett liknande anställningsavtal på NÄRF…

Kommunstyrelsen ska också bistå Kungajaktmuséet med ledningsstöd. Det gick ju rykten ett tag att kommunens näringslivschef skulle bli ny VD, det stod till och med i TTELA…. (Se TTELA “Museets vd slutar efter tio år”.) Men vad jag förstår så stämmer inte detta riktigt, näringslivschefen ska “bara” typ hjälpa till. Det kan nog vara det som menas med “ledningsstöd”. Fast ordet torde ju innebära att det finns en ledning, typ en VD… 

Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB kostar Vänersborgs kommun ungefär 3,4 milj kr varje år. Med detta extra anslag så blir det nästan 5 milj i år. 5 miljoner är mycket pengar… Det är, som jag har skrivit förut, verkligen dags att Vänersborgs politiker diskuterar vad kommunen ska satsa skattebetalarnas pengar på. Hur ska verksamheterna prioriteras?

Det finns ännu ett ärende om bergen, “Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg”.

Kommunstyrelsen ska besluta:

“som ett led i fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard” … att för år 2020 anslå 450 tkr till projektgruppsarbetet.”

Även Trollhättan och Grästorp ska anslå pengar till projektet, dock inte lika mycket som Vänersborg. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. (Se vidare “Bergen och Bergagården mm”.)

Det här projektet hade tidigare inget att göra med varken Kungajaktmuséet eller Stiftelsen Bergagården, men det tycks som om det på senare tid har börjat ske ett samarbete mellan de olika parterna.

Som sagt, kommunen har många mer eller mindre okända och mer eller mindre stora utgifter. Någon gång borde det ske en sammanställning av vad som är lagbundet och inte och vad Vänersborg ska prioritera…

Grästorps kommun är inblandad på Hunne- och Halleberg. Men också i ett annat av kommunstyrelsens ärenden på onsdag. Grästorp vill samarbeta med Vänersborg kring VA:

“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”

Kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverken är starkt begränsad i Grästorps kommun och medger inte den önskade anslutningen. Samtidigt håller ju Vänersborg på att bygga ut VA-nätet på Vänersnäs och det är ju tämligen nära kommungränsen.

Samarbete mellan kommuner är säkert bra. Det kan nog bli “stordriftsfördelar” som gynnar alla parter. I det här fallet är det fortfarande mycket som är okänt, eftersom tankarna på samarbete nyss har väckts. Därför föreslås det en avsiktsförklaring som ska:

“skapa arbetsro och ramar för kommande förhandlingar om ett slutligt VA-försörjningsavtal.”

Kommunstyrelsen kommer säkert att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg på onsdag – avsiktsförklaringen är ju inte heller juridiskt bindande.

Miljö- och Byggnadsförvaltningen har upprättat förslag till upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken. Det har jag beskrivit tämligen ingående i två bloggar. (Se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser” och “Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.)

Kommunstyrelsen ska lämna ett yttrande till Miljö- och Byggnadsförvaltningen om vad den tycker om upphävandet. Och kommunstyrelsen är odelad positiv.

Efter mina bloggar har jag fått flera mail från de boende i området. En av dem skriver i ett mail att kommunen enligt PBL 4 kap har skyldighet att ha en detaljplan i ett tätbebyggt område som Nordkroken. Och tittar man på PBL (Plan- och bygglagen) 4 kap 2 § så står det:

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §,”

Jag kan inte påstå att jag förstår PBL, men det verkar som om ovanstående borde ha diskuterats och analyserats i kommunstyrelsens yttrande. Enligt en byggexpert som jag känner fick jag följande svar på om kommunen är skyldig att ha en detaljplan:

“Ja, det kan jag hålla med om. Det kommer länsstyrelsen pröva vid första bästa överklagan. Kanske inte vid upphävandet utan vid första överklagan av bygglov.”

Det vore bra om kommunen gjorde rätt från början.

Till sist vill jag påminna om att alla vänersborgare har möjlighet att lämna ett så kallat medborgarförslag. (Här kan du läsa om hur det går till: “Medborgarförslag”.) Ditt förslag kan faktiskt få gehör. Som Åke Anderssons förslag om Vassbotten. (Jag skrev om förslaget i september förra året (se “KF imorgon”).

Kommunstyrelsen ska besluta att:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget om att lämpliga analyser utförs och att lämpliga åtgärder sätts in för en förbättrad vattenkvalitet i Vassbotten.”

Det kan löna sig att uttrycka sina åsikter.

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal

29 maj, 2020 1 kommentar

Nästa vecka, på onsdag den 3 juni, sammanträder Vänersborgs kommunstyrelse för sista gången innan sommaruppehållet. Som vanligt blir det obligatorisk närvaro framför bärbara datorer eller iPads i något av rummen i det nyrenoverade och ombyggda kommunhuset. Det går fortfarande inte för ledamöter att delta från t ex hemmet. Nej, alla måste bege sig till kommunhuset, oavsett om de ingår i riskgrupper eller inte… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)

Som alla vet vid det här laget fanns det stora problem i kommunhuset med just inomhusklimatet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det sattes igång en renovering utan att varken ett investeringsbeslut hade fattats eller en upphandling hade skett… (Se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”.)

Vänersborgs kommun har självklart fått stora extra kostnader i samband med renoveringen av kommunhuset. Revisorerna har noggrant följt denna kostnadsutveckling. Den 5 maj redovisade ekonomikontoret de aktuella kostnaderna.

Investeringskostnaderna uppgick fram till och med den 31 december 2019 till 90,99 miljoner kronor. Då ingick möbler (1,6 milj), stamfiberbyte IT Vänerparken (0,07 milj) och ventilationssystem (8,2 milj), förutom då själva ombyggnaden, som kostade drygt 81 milj. De här investeringarna kommer dock inte att räcka utan prognosen är att ombyggnaden kostar ytterligare 9 milj kr, ventilationssystemet 8 milj till och 1 milj tillkommer till innergården. Prognosen är således att den totala investeringskostnaden kommer att uppgå till 99,538 miljoner, dvs så nära 100 miljoner som det är möjligt…

Men då är fortfarande inte allt inräknat.

Det har funnits flyttkostnader, hyror mm – ekonomikontoret kallar det kort och gott för driftkostnader. Driftkostnader uppgick till och med december 2019 till uppskattningsvis ungefär 29,4 miljoner kronor – se tabellen nedan:

Den totala kostnaden för ombyggnaden och renoveringen av kommunhuset uppgår således till ungefär 130 miljoner kronor. Och för de miljonerna har Vänersborgs kommun egentligen inte fått något nytt. Det är i stort sett samma kommunhus som förut. Lite fräschare och vissa stycken kanske något modernare, kanske har några extra utrymmen också skapats, men fortfarande samma byggnad. Med ett undantag… Det finns inte längre någon sessionssal…

Och en sessionssal måste ju politiken i Vänersborg ha – för sina sammanträden en gång i månaden. Ja, det vill säga nästan en gång i månaden, det är ju självklart sommaruppehåll också. Och vem vet, kanske skulle Västra Götalandsregionen också behöva en sessionssal för sina sammanträden, som till och med kan vara i 2 dagar.

Ärende 11 på onsdagens kommunstyrelsesammanträde handlar just om en ny sessionssal: “Uppförande av ny sessionssal”.

Det finns naturligtvis, som vanligt, ett beslutsförslag till kommunstyrelsen. Det ska emellertid noteras att ärendet ska till kommunfullmäktige och beslutas där. Beslutsförslaget till kommunstyrelsen lyder:

“Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att bygga en ny sessionssal till en sammanlagd utgift om 40 mkr.”

Beslutsförslaget innehåller också två beslutspunkter som handlar om finansieringen. (Finansieringen ska ske genom ökad upplåning.) Dock är den 4:e och sista punkten i beslutet intressant:

“Innan upphandling av byggande av ny sessionssal påbörjas ska samhällsbyggnadsnämnden ha ett underskrivet hyresavtal med Västragötalandsregionen, avseende regionens del av lokalutnyttjandet.”

Det är alltså en förutsättning för byggandet av en ny sessionssal att det finns ett hyresavtal med Regionen. Det står dock inget om hur ett sådant hyresavtal ska se ut. Räcker det t ex med att Regionen skriver ett avtal om att förlägga ett eller kanske två sammanträden i den nya sessionssalen?

När ärendet diskuterades i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) häromsistens, så deltog inte majoriteten i beslutet att lägga detta förslag till kommunstyrelsen. Det räckte med de två rösterna från Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C). Gunnar Lidell (M), Henrik Harlitz (M) och Robert Johansson (KD) avstod nämligen från att rösta. Istället lämnade de en protokollsanteckning, som jag återger i sin helhet:

“Vill inleda med att konstatera att KF (=kommunfullmäktige; min anm.) ska ha tillgång till ändamålsenlig möteslokal och att RF (=regionfullmäktige; min anm.) ska ha Vänersborg som sin naturliga mötesort i därför ändamålsenlig lokal, detta är vi överens om.
Men här kommer några kritiska/självkritiska synpunkter/frågor och funderingar:
1 nov 2017 fick Regionen besked om att ny Sessionssal skulle byggas på befintlig plats men inga formella beslut hos oss?
Mars 2018 beslutade ett enigt KF beslutade bifalla en M-motion ang Sessionssal, finns det dokumentation om det arbetet har gått?
3 okt 2018 fick KS information om Regionens planer för Regionens Hus inkl Sessionssal, i maj 2019 gav KS kommundirektören i uppdrag att samverka med Regionen i den frågan. Det uppdraget skulle avrapporteras kontinuerligt…
Redan i mars 2020 har Regionen fattat beslut om att använda Vänersborgs nya samlingssal för RF-möten, baserat på mer detaljerade underlag än det som nu föreligger inför vårt KS-beslut, när får vi del av de underlagen?
Som alternativ till föreliggande förslag, hade det varit önskvärt att ta del av beräknade kostnader för en byggnation enligt M-motionen …
För att bättre kunna beräkna ekonomiska förutsättningar för en ny Sessionssal, vore det mkt bra att sammanställa kostnader/år för nuvarande externa lokaler? Dessutom saknas uppgifter om vilka intäkter som beräknas komma från uthyrning till Regionens möten?”

Förutom att protokollsanteckningen påvisar tydliga brister i kommunens sätt att arbeta, att få “något gjort”, utifrån politiska beslut, visar den även att beslutsunderlaget är bristfälligt. Och det finns tydligen “mer detaljerade underlag”, som inte redovisas. Det saknas även, tycker de tre borgerliga ledamöterna i KSAU, viktiga ekonomiska underlag.

Det sistnämnda är något som händer alltför ofta i kommunen. Det tycks som om de styrande inte tycker att faktaunderlag är särskilt viktiga, utan att det liksom ska ordna sig “under processen”. Vilket det ofta inte gör…

Min fundering är egentligen varför inte de borgerliga ledamöterna begärde återremiss i ärendet, så att underlaget blev bättre. Nu släppte de ju så att säga igenom ärendet. Om de handlar på samma sätt i kommunstyrelse och kommunfullmäktige så innebär det att de styrande partierna kommer att bygga en ny sessionssal, utan att de borgerliga har deltagit i beslutet. De har bara sett på när andra beslutat… Så kan det väl inte bli?

När man läser beslutsunderlaget till kommunstyrelsen, dvs alla de fakta som dessa politiker anses behöva för att fatta detta stora och tunga beslut på 40 milj kr, så kan man konstatera att det är mycket tunt. Det tycks inte som om kommunledningen lär sig något av alla misstag som har begåtts i den förgångna, t ex arenan, eller av den kritik som revisorer har framfört vid upprepade tillfällen. Alla fakta måste finnas på bordet innan, i synnerhet när det gäller stora och kostnadskrävande, beslut.

I sammanfattningen av ärendet står det bara:

“Den tidigare sessionssalen revs under 2018 på grund av mögelangrepp. Samhällsbyggnadsförvaltningen gavs i uppdrag att projektera för att uppföra en ny sessionssal i likvärdig storlek och på samma plats som den tidigare. Överläggningar har skett mellan kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kommundirektören har samverkat med Västra Götalandsregionen.”

Med andra ord, knappt några som helst fakta i sakfrågan.

Det gäller att gå djupare in i ärendet och läsa underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 april. Då var ärendet uppe för behandling. Dessa handlingar finns också med i underlaget till kommunstyrelsen. Där står i sammanfattningen:

“Kommunstyrelsens ordförande gav 2017-03-20 i uppdrag till kommundirektören att utreda olika möjligheter och prisuppgifter för uppförande av en ny sessionssal. Därefter träffades presidierna för kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2017-11-01 där de kom överens om att uppföra en ny sessionssal på samma ställe som den stod innan den revs.”

Det är intressant att presidierna, dvs alla ordförande i de tre nämnderna och styrelserna, kom överens om att bygga en ny sessionssal. Det var tydligen bara intressant vad betongpartierna ansåg…

Det framgår också av citatet att det torde finnas både olika alternativ som utretts och prisuppgifter. Dessa redovisas dock inte.

Dessutom står det att:

“Förvaltningschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen har nu fått i uppdrag av Kommunledningen att påbörja planeringen av en ny sessionssal, i liknande utförande som tidigare sessionssal.”

Vem kommunledningen är framgår dock inte och inte heller när och var ett sådant beslut fattades… Det händer mycket i kommunhusets korridorer även under renoverings- och ombyggnadstider som ingen utanför huset är riktigt medveten om…

Det var inte så mycket fakta som redovisades där heller, men det finns en chans till. I underlaget till samhällsbyggnadsnämnden finns det också en så kallad “fördjupad beskrivning av ärendet”.

Jodå, i detta avsnitt finns det en del faktaunderlag:

“Sessionssalen föreslås byggas på samma plats som tidigare sessionssal, alltså kvarteret Myrten 10, vilket medför att utformningen av den nya sessionssalen i mångt och mycket kommer att likna tidigare sessionssal, då detaljplanen för aktuellt område endast tillåter att salen byggs på samma sätt som tidigare.”

Den nya sessionssalen ska alltså byggas på samma plats som tidigare. Föreslår någon, antagligen en tjänsteman på samhällsbyggnadsförvaltningen, okejad av förvaltningschefen. Den kommer också att utformas ungefär som den gamla.

Och:

“För att den nya sessionssalen ska kunna utnyttjas till fullo, och av så många olika verksamheter som möjligt, är planen att salen ska kunna passa till flera olika aktiviteter. Multifunktionaliteten tillgodoses genom att inredningen, så som möbler, är flyttbara så att salen går att möblera om för att passa valt ändamål.”

Det är allt som står, förutom en del ”ekonomiska siffror” som jag har nämnt tidigare.

Räcker dessa underlag för att kommunfullmäktige ska fatta ett beslut om en ny sessionssal för 40 milj kr? De borgerliga partierna är tveksamma. Vad tycker vänersborgarna?

Jag är också tveksam. Det har i många år talats om ett nytt musik- och kulturhus i Vänersborg. Borde det åtminstone inte utredas om det går att samordna detta med en ny sessionssal? Och om man ska vara ärlig – behövs det egentligen en ny sessionssal? Jag är inte säker på det. Både kommunfullmäktige och regionfullmäktige har kört några år nu med sammanträden på andra ställen – och det fungerar. Dessutom byggs det ju en ny “anläggning” på Quality med konferens- och möteskapacitet. Det kanske blir billigare om kommunen hyr in sig där? Och då stödjer ju kommunen dessutom näringslivet i stan…

Det är frågor som åtminstone borde diskuteras och utredas innan beslut. Dessutom skulle det kännas betydligt lugnare om det arbetades fram både bättre kostnadsberäkningar och underlag.

Kindblom och kommunala avtal

27 maj, 2020 1 kommentar

Det har varit många turer kring det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Och utvecklingen har följts i den här bloggen från i stort sett den dag konflikten såg dagens ljus. (”Affären” har tidigare också följts på Vänsterpartiets hemsida. En sökning på Kindblom ger 33 träffar. Se här.)

Historien om Kindblomsvägen har bjudit på många turer, på glädjeämnen och på ledsamheter. Mest ledsamheter eftersom en stor del av skogsområdet numera är borta – skövlat av Brunbergs Bygg (se nedan).

Men historien är inte riktigt slut. Epilogen återstår fortfarande att skriva. Så sent som den 19 maj, i förra veckan alltså, skulle ett förlikningsavtal godkännas på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde mellan Vänersborg kommun, en av de nuvarande  fastighetsägarna och Salamandern ekonomisk förening (=Brunbergs Bygg). I sista stund lyfte dock ordförande Anders Wiklund (MP) bort ärendet från dagordningen. Det var troligtvis några bloggar, som ordförande antagligen hade uppmärksammats på i ”sista stund”, och som visade att det inte stod riktigt rätt till med förlikningsavtalet. (Se “Ingenting förvånar längre” (av Lutz Rininsland), “Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor” och “Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.”.)

Det ärendet tänkte jag emellertid inte skriva om den här gången. Det blir väl läge för ytterligare en blogg när ordförande bestämmer sig för att avhandla det på ett kommande sammanträde. Nä, denna blogg ska uppmärksamma en mailväxling som har pågått i över 2 månader mellan en boende vid Kindblomsvägen och samhällsbyggnadsförvaltningen och dess ordförande. Fast visst, det kommer att bli en hel del om avtal också, fast ett annat avtal.

Den 20 mars 2020 begärde den boende, låt oss kalla honom “Roger”, i ett mail direkt till ordförande Wiklund (MP) ut information:

“kopplat till bifogat avtal mellan Vänersborg kommun och Brunbergs Bygg. Jag önskar mer specifikt få bekräftelse på:
– punkt 7 i avtalet – har Brunbergs erlagt anläggningsavgift för anslutning till kommunalt VA?
– punkt 9 i avtalet – var kommer nämnda vändplan att anläggas som skall byggas och bekostas av Brunbergs?”

“Roger” syftar på köpeavtalet. Och det finns faktiskt två köpeavtal för området. Det första upprättades den 11 mars 2016 när Vänersborgs kommun sålde marken (fastigheten Fiolen 3 och del av Blåsut 2:2) till Brunberg Vänersborg AB, som företaget hette då, för 1,6 milj kr.

Paragraf 7 i köpeavtalet löd:

“Köparen [Brunberg; min anm] ska erlägga anläggningsavgift för anslutning till kommunalt vatten- och avlopp enligt på tillträdesdagen gällande taxa.”

Tillträdesdagen skulle enligt köpeavtalet ske enligt överenskommelse, dock senast 1 april 2017.

Paragraf 9 i köpeavtalet löd:

“Köparen skall bygga och bekosta en vändplan för personbilar på kvartersmark på Fiolen 3.”

“Roger” frågade inte om paragraf 3 i avtalet, men eftersom det enligt min mening kan ha bäring på det bortlyfta ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan så passar jag ändå på att återge det här:

“Fastigheten och området överlåtes i det skick de har på tillträdesdagen.”

Köpeavtalet, dvs själva köpet av marken, gällde bara om Brunberg kom in med en bygglovsansökan senast sex månader från avtalets undertecknande. Vilket för övrigt inte hände. Det kom ingen bygglovsansökan…

Men kommunen hade överseende med detta, kan man väl säga. Brunbergs fick en ny chans. Nu hade det dock skett en “omorganisering”, eller vad man ska kalla det, av Brunberg Vänersborg. (Vilket tycks vara mer regel än undantag när det gäller Brunberg – se TTELA “Lokalt byggföretag i konkurs”.) Mickael Brunberg skrev denna gång, den 25 januari 2017, på köpeavtalet med Vänersborgs kommun som “representant” för Salamandern ekonomisk förening.

Köpeavtalet var i stort sett identiskt med det tidigare köpeavtalet från 2016. Det var i stort sett bara datum som hade ändrats. Paragraferna som jag citerade ovan, 3, 7 och 9, var identiska i detta avtal.

Denna gång hände det saker. Brunbergs gjorde ritningar och kommunen gav bygglov. Grannarna överklagade emellertid – och grannarna fick rätt. Den 4 september 2017 upphävde Länsstyrelsen byggnadsnämndens beslut. Bygglovet var inte lagligt. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.) Brunbergs gjorde då om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade att godkänna dem – och ge bygglov. Grannarna överklagade återigen. Den 21 mars 2019 upphävde Länsstyrelsen ännu en gång byggnadsnämndens beslut… (Se ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.)

Då fick Brunbergs nog, skövlade skogen, delade upp området i fyra tomter och sålde dem…

Efter denna utvikning är det dags att återgå till den mailväxling som nu utspelade sig mellan “Roger” och samhällsbyggnadsförvaltningen och nämndens ordförande, efter “Rogers” mail till ordförande Anders Wiklund den 20 mars.

Ordförande Wiklund (MP) skickade, enligt egen utsago (som jag inte betvivlar ett ögonblick), mailet vidare till förvaltningen.

“Roger” hörde inget. Den 20 april, efter 1 månads väntan, tröttnade han och skickade ett nytt mail till Wiklund. Han tyckte att:

“Frågorna är ganska enkla att svara på och avtalet mellan kommunen och företaget är tydligt.”

Ordförande Wiklund skickade återigen mailet vidare till förvaltningen och bad dem svara. Wiklund själv hade svårt att svara. Han satt inte på fakta i ärendet, Wiklund är nämligen ny på sin post sedan 1 jan 2019.

Två dagar senare, den 22 april, beskrev en tjänsteman på Kretslopp & Vatten, samhällsbyggnadsförvaltningen, att den första av de nya ägarna inkom med en ansökan den 11 juli 2019, om att ansluta till kommunalt VA. Sedan utförde Kretslopp & Vatten förbindelsepunkterna för de nya fastigheterna under hösten/vintern 2019 – och:

“Förbindelsepunkten förmedlades till respektive ägare med en karta med lägesinformation och en anslutningsfaktura skickades ut.”

De nya ägarna betalade tydligen för VA-anslutningen och inte Salamandern ekonomisk förening (Brunbergs). Enligt köpeavtalet mellan Salamandern och kommunen skulle ju Salamandern som vi har sett stå för anläggningsavgiften… Men det tycks alltså inte som om Salamandern har betalat något för VA till kommunen.

Det kom inget svar om vändplanen för personbilar. Så “Roger” skrev igen…

Den 23 april svarade ordförande Anders Wiklund:

“Det svar du fick nu, är jag liksom du inte nöjd med i den mening att du uppmanas att ta ny kontakt. Det har jag pratat med förvaltningen om, och du skall få svar på dessa frågor utan att ta ny kontakt.”

Det hände inget. Tiden gick.

En allt tröttare och alltmer uppgiven “Roger” skrev den 19 maj, alltså nästan en månad efter svaret från ordförande Wiklund, återigen till samme ordförande:

“Det är nu ungefär 2 månader sedan jag ställde två frågor. Jag tolkar er tystnad som att ni inte har svar på frågorna, de är för svåra för er pga. er inblandning med Brunbergs. De kommer undan med vad som helst.”

Det får naturligtvis inte gå till så här. Kommunens förvaltningar måste inse att de är serviceorgan till kommunens invånare – och inte tvärtom. Kommunen måste svara på frågor, lämna information osv så skyndsamt som möjligt.

Den 25 maj så kom då äntligen ett svar.

Tjänstemannen förstod att “Roger” kände frustration och skrev vidare:

“Vid den tidpunkten (när byggnadsnämnden hade gett bygglov första gången, det som sedan olagligförklarades av Länsstyrelsen; min anm) hade köparen fullbordat köpet och kommunen hade inte längre någon rådighet över hur köparen förvaltade marken. Kommunens förfarande vid försäljning av mark är densamma oavsett köparen och innebär att köpet är fullbordat när köparen erlagt hela köpeskillingen och lämnat in bygglovsansökan. Detta under förutsättning att det sker inom 6 månader från det att köpeavtalet tecknats.”

“Roger” ansåg inte att han hade fått svar på sina frågor från den 20 mars och upprepade dem i ett nytt mail – alltså om anslutningsavgift för VA erlagts av Brunbergs och vad som kommer att hända med vändplanen för personbilar. “Roger” skrev också:

“Dessa frågor måste väl ligga i ert intresse av att uppfyllas? De är ju en del av avtalet där kommunen har intresse även efter det att köpeskillingen har erlagts.”

Nu är det ju inte längre bara tidsaspekten för svar på mail från invånare som är intressant – utan också vad det innebär att skriva avtal med kommunen…

Det står tydligt i köpekontraktet att Salamandern ekonomisk förening (=Brunbergs) ska bekosta en vändplan och betala anläggningsavgiften för VA. Brunbergs har uppenbarligen inte gjort det –  trots att inget rakt svar på VA-frågan har getts, men man anar ju… Däremot syns det ju tydligt att vändplanen inte har byggts…

Slutsatsen av kommunens svar till “Roger” är att det spelar ingen roll vad det står i avtal med Vänersborgs kommun. Köpet var “fullbordat” och “kommunen hade inte längre någon rådighet över hur köparen förvaltade marken”. Med andra ord, köparen kunde göra vad som helst med marken när den var köpt – vad som stod i avtalet med kommunen spelade ingen som helst roll.

Det är lite så man undrar varför dessa paragrafer om köparens, dvs Brunbergs, förpliktelser överhuvudtaget fanns med i avtalet… Sedan kan man ju undra vad som rent allmänt gäller i skrivna avtal med kommunen… Vad är ett kommunalt avtal värt?

“Roger” fick ett nytt svar på sina upprepade frågor, denna gång från en ny tjänsteman. Denne tjänsteman förutsatte att de nya ägarna (som köpte tomterna av Brunbergs) hade betalt för sin VA-anslutning. Vilket fortfarande inte var svar på “Rogers” fråga – han frågade ju om Salamandern (Brunbergs) hade gjort det…

När det gällde vändplanen så konstateras det att kommunen står “maktlös”, trots avtalet:

“Eftersom punkten saknar någon form av vite eller liknande bygger det på exploatörens goda vilja att uppfylla avtalets 9:e punkt.”

“Roger” reagerade naturligtvis på kommunens avtal:

“Vad har jag lärt mig av detta? Jo, att ordet ”skall” inte betyder någonting vid avtal med Vänersborg kommun.”

Och det går naturligtvis inte annat än att hålla med “Roger”. Vad är det för avtal som Vänersborgs kommun skriver? Avtal som bygger på “god vilja”…

“Roger” konstaterar, med ett litet frågetecken eftersom svaret fortfarande inte var tydligt, att fakturan för VA-anslutningten gick till de nya fastighetsägarna och inte till Salamandern ekonomisk förening. Och han konstaterar att Salamandern inte behöver bygga och betala en vändplan enligt avtal…

Men “Roger” var inte glad. Dagen efter skrev han ett nytt mail. Han hade funderat och reagerat på en formulering i ett av svaren:

“Kommunens förfarande vid försäljning av mark är densamma oavsett köparen…”

Jag avslutar denna blogg med “Rogers” sista (senaste?) kommentar. Jag har dragit några slutsatser tidigare i texten, nu får läsaren dra sina. “Roger” ger i sin kommentar också ett nytt perspektiv – som kan leda till tämligen långtgående spekulationer om kommunens handlande gentemot olika personer och företag. Även i detta avsnitt överlåter jag till läsarna att dra sina slutsatser.

“Roger” skriver:

“Befintliga grannar som först försökte köpa fastigheten fick till att börja med inte något svar från er på inlämnad begäran på över ett år (!). När svaret sedan kom, efter påtryckningar, fick inte grannarna köpa pga. ofullständiga planer angående byggnation. När detta sedan ändrades och kommenterades av grannarna var det för sent – Brunbergs hade redan skrivit avtal (under 12-månaders perioden då grannarna inte fick något besked). När sedan Brunbergs inte lyckades komma in med bygglovsansökan inom 6 månader kunde man tro att fastigheten var ute till försäljning igen (det var tydligt i avtalet) – men icke! Detta stoppades av Benny Augustsson…….Brunbergs fick köpa fastigheten igen och uppenbarligen får de göra vad de vill med marken – bygga, sälja – inga restriktioner. Grannarna fick inte köpa – men baserat på vilka skäl?
Kommunens förfarande är inte densamma oavsett köpare……..

Coronakris i Vänersborg

25 maj, 2020 2 kommentarer

Vänersborgs kommuns anpassning till Corona-pandemin är väl sådär.

Men vi som har anhöriga på något av kommunens äldreboenden kunde i varje fall glädja oss åt beskedet, för att inte tala om de äldre själva, att det kommande vecka ska installeras “coronasäkra alternativ”. Det ska sättas upp plexiglasskivor som ska skilja de boende från besökarna. Det betyder att  de äldre kan få besök för första gången sedan den 19 mars.

Det läste vi om i TTELA i fredags. (I papperstidningen idag. Se TTELA “Nu ska äldre få träffa sina anhöriga igen”.) Nu återstår det bara att informera personalen…

Jag önskar också, förutom en stor och bred tvärpolitisk kommunal, och nationell, satsning på våra äldre, att det snart installeras wifi på alla äldreboenden i Vänersborg. Och att varje avdelning på varje äldreboende (och alla andra boenden) ska köpa in en iPad eller motsvarande. Det borde kunna gå att t ex “facetajma” anno 2020… (Och det går även utan wifi.)

TTELA hade en artikel den 4 maj (se TTELA ”När folk dör bör ansvariga ställa sig frågan om skyddet är tillräckligt”) om de vårdanställdas situation under Corona-krisen. En av de vårdanställda i Vänersborg sa till TTELA:

“Arbetsmiljön just nu är så dåligt att man riskerar sitt eget och andras liv på jobbet.”

Tyvärr nås jag av rykten att det fortfarande är stora brister i krisberedskap och skyddsutrustning på en del håll. Jag förutsätter dock att de ansvariga snabbt rättar till eventuella brister som fortfarande finns kvar. Kommunen måste göra allt för att den hårt arbetande personalen ska kunna utföra sitt jobb på ett säkert sätt.

De styrande i Vänersborg har också börjat fundera på det här med Corona och de politiska sammanträdena.

Den 11 maj kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.

Skrivelsen börjar med ett konstaterande som jag tyckte var välgörande, och som jag har väntat på länge:

“Med anledning av rådande coronapandemi (covid-19) så infördes möjlighet till sammanträde på distans. Detta medför dock att de ledamöter och tjänstgörande ersättare som ämnar delta på distans ändå behöver infinna sig i ett sammanträdesrum i kommunhuset. Men för vissa ledamöter och ersättare är detta inte ett alternativ, då man behövt sätta sig i karantän på grund av att man är i riskgrupp.”

Precis! Helt rätt. Ledamöter måste ändå ta sig till kommunhuset – och därmed utesluts vissa av dem från den kommunala demokratin.

Och mina förväntningar på fortsättningen steg…

Men grusades snabbt.

Skrivelsen fortsatte:

“Som årsarvoderad ledamot…”

Öh? …“årsarvoderad ledamot”… Och de som inte är årsarvoderade – de som “bara” är ”vanliga” ledamöter i en ”vanlig” nämnd? Eller de som ”bara” är ersättare i kommunstyrelsen?

Nä, skrivelsen handlade inte om dem skulle det visa sig.

Skrivelsen fortsatte:

“Som årsarvoderad ledamot förväntas man enligt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda bland annat att rutinmässigt informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde). För att lättare kunna utföra det som förväntas av den årsarvoderade ledamoten, så kommer i fortsättningen presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”

Skrivelsen handlar alltså bara om “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är de enda som är årsarvoderade. (Presidieledamöter är de som är ordförande och vice ordförande i en nämnd.)

Augustsson och Borgmalm tycks inte ha något intresse av att lösa de demokratiska aspekterna som Coronan medför – eller underlätta för politiker i riskgrupper att delta i den demokratiska processen. Nä, det handlar om att… Ja, vad då…? En lösning för att kunna motivera fortsatta utbetalningar av det mycket generösa årsarvodet till nämndernas presidier och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter?

De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får nämligen ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Per person alltså. Bara årsarvodena för kommunstyrelsens ordinarie ledamöter kostar således kommunen nästan 400.000 kr varje år… Fast det är inte riktigt sant… Till årsarvodena tillkommer även ett sammanträdesarvode. Alla politiker som deltar i sammanträden får detta arvode (utom de tre kommunalråden, de har ju heltidslön från kommunen). Sammanträdesarvodet uppgår till 280 kr för första timmen. Därefter utgår ett arvode på 92 kr per påbörjad halvtimme. (Arvodena är för övrigt uppräknade vid årsskiftet, men med hur mycket vet jag inte. Dessutom utgår det alltid, naturligtvis, ersättning för förlorad arbetsinkomst. Se vidare “Politikernas arvoden”.)

Men ersättare i kommunstyrelsen då? Förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och förväntas inte ersättarna kunna hoppa in med kort varsel om den ordinarie ledamoten är frånvarande – och förväntas ersättaren då inte vara påläst?

Ersättarna i kommunstyrelsen får nämligen sammanträdesarvode och förlorad arbetsinkomst – men inte årsarvode… Inte heller någon del av ett årsarvode om ersättaren tjänstgör som ordinarie vid något tillfälle. Och det var bara de ledamöter som har årsarvode, dvs de ordinarie ledamöterna, som skrivelsen handlade om.

Och de som är “vanliga” ledamöter i en “vanlig” nämnd – förväntas inte de få information, lyssna och höra diskussionerna? Och ska inte de vara insatta och kunna svara på frågor från verksamheterna eller allmänheten?

Den lösning som presenteras av Augustsson och Borgmalm är på sin höjd en halvmesyr – och det är inte heller någon riktig lösning. De årsarvoderade ledamöterna kommer bara att kunna lyssna till vad som sägs på sammanträdet:

“Notera att det endast gäller att lyssna in på sammanträdet”

De kan inte yttra sig, rösta etc – bara lyssna. Men det är naturligtvis bättre än ingenting, men någon lösning är det inte.

Jag kan förstå varför presidierna (ordförandena) har årsarvoden men jag har alltid undrat varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen överhuvudtaget har ett årsarvode. Det framgår nämligen inte riktigt av regelverket, som för övrigt antogs av kommunfullmäktige i juni 2018. (Dokumentet heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”.) Nu förklaras det i skrivelsen vad som förväntas när man har ett årsarvode:

“informera sig om förvaltningens arbete (vilket ofta görs på sammanträdet) och inläsning av handlingar (vilket ofta görs inför ett sammanträde)”

De som har årsarvode får alltså det generösa årsarvodet för att de går på mötena och läser handlingarna. Det trodde jag i min enfald att det förväntades av alla politiker som har blivit valda till ett förtroendeuppdrag…

Oavsett årsarvode eller inte.

PS. Du kan läsa mer om vänersborgspolitikernas arvoden på “Politikernas arvoden”.

PPS. Till sist tycker jag att det vore bra om så många som möjligt laddar ner appen COVID Symptom Study. (Den finns både i App Store och Google Play.) Lunds universitet lanserar appen i Sverige inom ramen för ett svenskt forskningsinitiativ. Syftet med forskningsprojektet är att kartlägga spridningen av covid-19 i Sverige, undersöka hur fort smitta sprids i olika delar av landet, förstå vilka grupper som riskerar att drabbas hårdast och förstå vilka symptom man kan få i samband med covid-19. (Läs mer här.)

Branden på Holmen

24 maj, 2020 2 kommentarer

Det är svårt att skriva en blogg idag som inte uppmärksammar branden i Vargön.

Men först brann det i skogarna kring Skaven. (Se TTELA “Larm om skogbrand”.) Två helikoptrar var involverade i släckningsarbetet. De hämtade skickligt vatten i Vassbotten och till slut släcktes också branden. Efteråt luktade det värre bränt i Nordstan än efter Valborgsbrasan.

Och i fredags brann det alltså på Wargöns industri- och hamnområde…

Det var ingen rolig brand, inte den heller. Bränder är aldrig roliga. Räddningstjänsten gav snabbt upp tankarna på att rädda huset som stod i lågor. (Se TTELA “Brand i gamla bruket”.)

Det var Holmens gamla kontor som brann upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna står kvar. Som TTELA skriver (se här):

”Det är bara ruiner kvar av bruket i Vargön.”

Det är tragiskt – ett stycke kulturhistoria är sannolikt borta för alltid. Holmen som var så intimt förknippat med Vargön och dess människor. Vad hade Vargön varit utan bruket? (Och smältverket.) 

Efter branden. (Foto: Marcus Pearlfoto Lekberg)

Det har redan hunnit spekuleras mycket kring branden och flera konspirationsteorier såg dagens ljus endast några minuter efter att lågorna syntes på himlen. Jag tror emellertid inte på några av dem. Min uppfattning är att någon eller några “oansvariga personer” (det finns definitivt andra ord…) helt enkelt tyckte att det var kul att elda upp byggnaden.

Eller det som var kvar av den…

Enligt folk som var i närheten startade branden med något som lät som en explosion. En teori är att någon har hällt ut bensin i t ex ett oljefat – och tänt på. Vi får se vad utredningen, som jag förmodar tillsätts, kommer fram till.

Det är kommunen som äger Holmens gamla kontor. Det var meningen att kontoret, och omkringliggande mark, skulle säljas till Hillforth Development AB och Pro Tune AB för 800.000 kr. Men ett decimerat “corona-kommunfullmäktige” beslutade den 18 mars i år att inte sälja. Istället återremitterades ärendet. Försäljningsprocessen hade enligt fullmäktige inte gått rätt till. Markområdet kring kontoret hade nämligen utökats från 3.500 kvm till 20.000 kvm – efter att budgivningen hade avslutats. (Se “Decimerat KF och Holmenförsäljning” och “Om KF… Holmen!”) Det betyder att inga avtal eller kontrakt skrevs på, ingen försäljning skedde. Allt förblev som innan. Kommunen äger alltså fortfarande Holmens gamla kontor.

Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Köpesumman uppgick till 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Film: Anders Frick

Det finns mycket att säga om köpet och kommunens planer på att flytta hamnen i Vänersborg till Wargön. Men Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)

Kontoret har förfallit sedan kommunens köp 2010. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat.

Jag skulle vilja påstå att Vänersborgs kommun har skött byggnaden på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt.

Som Micke Eriksson skriver på hemsidan “Tiden är en dröm” (Micke Eriksson är också admin i FB-gruppen ”Wenersborg – Historisk grupp”):

“Efter nedläggningen i december 2008 och brukets jämnande med marken ett par år senare, har det sparade kontoret de senaste åren utsatts för en omfattande vandalisering. Den slutliga dolkstöten kom väl den 22 maj 2020 då någon ur begåvningsreserven tände eld på byggnaden.
Hela affären kring industriområdet och dess plan är så illa skött av kommun och politik så att man skäms att vara en av dess skattebetalare!”

Hemsidan rekommenderas för övrigt. Den innehåller bland annat en intressant historik och flera bilder.

Och nu då? Jag vet inte om byggnaden ens är försäkrad, men är den det så lär väl inte kommunen få ut särskilt mycket pengar, om ens några. Kommunens självrisk brukar ligga på 1-2 miljoner. Och det lär väl kosta åtminstone en miljon att riva det som är kvar. För jag antar att det är svårt att bygga upp något nytt från de tegelväggar som står kvar.

Går det att sälja fastigheten? Det tror jag. Det kanske till och med blir lättare när det inte finns någon byggnad som måste renoveras. Vem vet, kanske blir det billigare att bygga nytt.

Men det fråntar inte kommunen det tunga ansvaret att ha misskött ett stycke kulturhistoria – en historia som inte går att återskapa.

Kultur och fritid och budgeten (15/5)

“Nämnderna har av kommunstyrelsen erhållit budgetramar och anvisningar inför arbetet med budget 2021. Utifrån detta har nämnderna i uppdrag att inom tilldelad budgetram ta fram en budget för 2021.”

Kultur- och fritidsförvaltningen tog fram ett budget som höll sig inom tilldelad budgetram. Och eftersom förvaltningen ansåg att nämnden hade fått en för stram budgetram, för lite pengar i förhållande till det beräknade behovet, så beskrev förvaltningen även åtgärder för att uppnå budgetbalans och konsekvenser för verksamheten om åtgärderna genomfördes.

För några veckor sedan skrev jag två bloggar om kultur- och fritidsnämndens situation och förvaltningens förslag. Den andra handlade om budgeten för år 2021. (Se “Kultur- och fritidsnämnden”.)

Kultur- och fritidsförvaltningen ansåg att Kultur- och fritidsnämnden skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr i budgetram för 2021 jämfört med det budgetförslag som kommunstyrelsen lämnat. Förvaltningen äskade därför inga pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav är stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den föreslagna budgetramen.

Förvaltningen föreslog också följande åtgärder för att kunna lägga en budget inom de beslutade budgetramarna:

  • “Stänga Ung i Vänersborg”
  • “Stänga Hallevibadet”
  • “Budgetjustering alternativt interndebitering av barn- och utbildningsnämndens verksamheters nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar”

Den tredje punkten kan inte kultur- och fritidsnämnden besluta på egen hand. Det blir, antar jag, en förhandling med barn- och utbildningsnämnden. Och då kommer kanske BUN att framföra att nämnden t ex inte vill betala så mycket som 60% av hyran för den nya 20×40-hallen på Idrottscentrum, eftersom BUN säkerligen inte kommer att använda hallen 60% av tiden…

På sammanträdet den 17 april hade någon ledamot lyft frågan att, istället för en stängning av Hallevibadet, stänga konsthallen. (Ryktena säger att det var en miljöpartist.) Med anledning av detta utarbetade förvaltningen en särskild skrivelse till nämndens sammanträde i förra veckan.

I skrivelsen slås det fast att:

“I reglementet anges därefter tio punkter som fastställer vilka verksamhetsområden som nämnden ansvarar för, där punkt sex är konsthallen. I och med att kommunfullmäktige genom reglementet delegerat ansvaret för konsthallen och dess verksamhet till kultur- och fritidsnämnden, kan nämnden inte själva besluta om en eventuell nedläggning utan det är i sådana fall en fråga för kommunfullmäktige att hantera.”

Det är således helt omöjligt för kultur- och fritidsnämnden att lägga ner Konsthallen, även om den skulle vilja göra det. Det kan väl nämnas att den totala budgeten 2020 för Konsthallen ligger på 1.595.638 kr. Det betyder att även om Konsthallen läggs ner återstår det drygt 2 milj kr för nämnden att dra ner på. (Vill du läsa mer om Konsthallen så finns skrivelsen i underlaget till sammanträdet. Du kan ladda ner underlaget här.)

Jag tror inte att frågan om fisket i Hallsjön har varit uppe för diskussion, i varje fall inte i detta ärende. Och bör heller inte ha varit. Det ska inte vara några kostnader för fisket nästa år, inte för kultur- och fritidsnämnden.

I förra veckan, den 15 maj, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att fatta beslut om budgeten för 2021. Och det gjorde nämnden.

Förvaltningens förslag låg på ledamöternas bord. (Det är alltså det förslag som jag presenterat ovan och utförligare i bloggen “Kultur- och fritidsnämnden”.) Det stöddes uppenbarligen inte av något parti eller någon ledamot – ingen yrkade bifall till detta förslag. (Sådant ska framgå av protokollet och det finns ingen sådan notering – hämta gärna protokollet här.)

Istället lade Elisabeth Johansson (KD) ett annat yrkade. Hon yrkade på följande ändringar av förvaltningens förslag:

  • “att Ung i Vänersborg samt Hallevibadet inte skall stängas utan får vara kvar. Andra åtgärder får vidtas för budget i balans.”
  • “Finansiera Ung i Vänersborg i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.”

KD-förslaget stöddes aktivt av Kristina Edvinsson (M), Per Sjödahl (MP) och Lena Mjörnell (SD). Ingen av ordförande Hans Norén (S), Sandra Stegeröd (S) eller Emilia Nordlund (C) yrkade någonting – de begärde inte heller votering och de reserverade sig inte.

KD:s förslag blev därmed också nämndens beslut.

Hur kultur- och fritidsnämnden tänker när de tror att den kan bestämma att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska vara med och finansiera “Ung i Vänersborg” förstår jag inte. Det är ju upp till dessa nämnder själva. “Ung i Vänersborg” handlar för övrigt om 234.000 kr…

Nämnden underkänner alltså förvaltningens förslag till åtgärder för att hålla sig inom kommunstyrelsens budgetram. Utan att tala om vad förvaltningen då ska spara på istället. Nämnden säger bara – “andra åtgärder”…

Det är anmärkningsvärt. Tycker jag. Fast jag vet att det finns moderata politiker som anser att det är tjänstemännens sak att fatta sådana här neddragningsbeslut. Men att en hel nämnd anser detta, också ledamöterna från de styrande partierna – det var en överraskning. Det betyder alltså att när politikerna säger “spara och skär ner”, så ska tjänstemännen göra det – förvaltningen ska bara verkställa. Och politikerna ska inte behöva ta ansvar för några konkreta åtgärder. Enligt min åsikt är det att avsäga sig sitt politiska ansvar. Men vi får se, kanske måste politikerna ta ställning till besparingsförslag till hösten…

Hur som helst, nu ska förvaltningen ägna en del av sommaren för att hitta ungefär 2 milj kr att ta bort – någonstans i verksamheten…. Fast inte på badet i Hallevi eller på “Ung i Vänersborg”. Och inte heller på Konsthallen. (Men kanske på arenan…)

Nämndens 8:e ledamot (den 9:e, Jan Carlstein [L] var frånvarande) var Vänsterpartiets ledamot Bo Silfverberg. Silfverberg hade en helt annorlunda, och avvikande, åsikt… Han yrkade att kultur- och fritidsnämnden skulle begära:

“en utökad budgetram med 3.834 tkr”

Det var den summa som förvaltningen ansåg att nämnden hade fått för lite i förhållande till det beräknade behovet. Om nämnden hade fått dessa pengar hade inte nämnden behövt ha någon diskussion om att dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat. Vänsterpartiet vill nämligen inte dra ner på Hallevibadet, “Ung i Vänersborg”, Konsthallen eller något annat…

De andra ledamöterna sa nej till Vänsterpartiets förslag.

Bo Silfverberg (V) lämnade in en reservation. Jag avslutar bloggen med att återge den ordagrant:

“Jag har stor respekt för förvaltningens förmåga att trolla med knäna. Men trots ett jämfört med andra förvaltningar framgångsrikt arbetsmiljöarbete är det väldigt svårt att tro att inte konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär försvårade förutsättningar för en god arbetsmiljö. Moralisk stress är en naturlig följd när organisationer tvingas arbeta med otillräckliga resurser för en verksamhet som är viktig för utsatta grupper och i vårt fall för att Vänersborg ska vara bra för alla invånare. Konsekvenserna i verksamheten av tilldelad budgetram står dessutom i strid med eller hotar uppfyllelsen av kommunens första inriktningsmål, att det i Vänersborgs kommun, och jag antar att här menas alla invånare, ska finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv.
Mot den här bakgrunden reserverar jag mig till förmån för mitt eget yrkande.”

Anm. På nämndens sammanträden har också nämndens förväntade resultat för 2021 diskuterats och beslutats. Jag har helt medvetet lämnat dessa utanför mina bloggar.

PS. Du kan också läsa om kultur- och fritidsnämnden på Lutz Rininslands (V) blogg – “Välj: Klartext eller ”andra får bestämma”

%d bloggare gillar detta: