Arkiv

Författararkiv

Skolans digitalisering kostar…

23 januari, 2018 1 kommentar

regeringen_bildRegeringen med utbildningsminister Gustaf Fridolin (MP) i spetsen anser att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. För att nå detta mål är skolväsendet en nyckelfaktor.

Regeringen har därför beslutat om en nationell strategi för skolans digitalisering. (Kan laddas ner här.)

binartDen nationella digitaliseringsstrategins övergripande mål är att:

”det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten.”

Naturligtvis omfattas också Vänersborgs skolor av regeringens beslut, vare sig vi i Vänersborg vill eller inte. Och det kommer antagligen att kosta åtskilliga miljoner, pengar som inte finns i barn- och utbildningsnämndens budget. Det är kostnader för t ex tillgång till infrastruktur, nätverk, digitala verktyg och lärresurser, kompetensutveckling samt pedagogisk och teknisk support.nono

Och staten kommer inte att hjälpa till med finansieringen…

Regeringen försöker, som jag ser det, att ”friskriva” sig från finansieringsansvaret genom att skriva:

”Ett fokus på kostnadseffektivitet är nödvändigt för att åstadkomma den utveckling som behövs utan att andra centrala områden inom skolan ska behöva stå tillbaka.”

Det är många med mig som anser att om staten fattar beslut som är kostnadskrävande så bör staten också finansiera dem… Och inte komma med ”snömos”…

fragetavlingFör hur tror regeringen att strategin ska kunna genomföras utan nya, fräscha pengar i en redan ansträngd kommunal budget?

Det är nämligen inte bara i det vardagliga skolarbetet som elevernas digitala kompetens, förmågor och kunskaper ska utvecklas. I strategin står det också mer eller mindre tydligt att eleverna ska kunna ta med sig sina datorer hem:

”Elevernas skolrelaterade arbete begränsas inte till den tid eleverna befinner sig i skolans lokaler, vilket blir tydligare högre upp i årskurserna. Stor del av undervisningen utgår från tillgång till digitala resurser och mer arbete utförs med digitala verktyg. Det är därför viktigt att elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola och i motsvarande skolformer har god tillgång till digitala verktyg. Undersökningar genomförda av Statens medieråd visar att den generella tillgången till digitala verktyg och användningen av dem bland barn och unga skiljer sig åt utifrån socioekonomisk bakgrund och andra demografiska variabler. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens.”

dator2Jag har svårt att se att detta inte innebär något annat än att kommunerna måste ge varje elev en egen dator, och det inte bara i högstadiet… Om inte annat så kräver likvärdigheten det.

Regeringen skriver också att det ställs stora krav på att det digitala arbetet ska kunna fungera i skolorna:datorstrul2

”Stödfunktioner måste finnas tillgängliga för att säkerställa avbrottsfria uppkopplingar och att digitala verktyg och övrig it-utrustning fungerar så att undervisningen kan bedrivas utan teknikrelaterade störningar.”

Tekniska stödfunktioner kostar pengar… Och det gör även tekniken, även om den är relativt väl utbyggd på de flesta skolor i Vänersborg:

”Det är viktigt att det lokalt säkerställs ändamålsenlig infrastruktur när det gäller tillgång till trådlöst nät, tillräcklig bredbandskapacitet och tillgång till annan relevant utrustning, men även tillgång till pedagogisk support.”

Den pedagogiska supporten måste byggas ut…

softwareOch så mjukvaran… Plus att även andra IT-hjälpmedel måste införskaffas:

”Det är därför viktigt att det utvecklas och finns tillgång till digitala lärresurser av hög pedagogisk, interaktiv, visuell och vetenskaplig kvalitet och som uppfyller ställda tillgänglighetskrav.”

dator_arg2Och till syvende og sidst står och faller hela den digitala satsningen med att skolpersonalen har de kunskaper som krävs:

”det [är] viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet.”

Och självklart:

”framgångsfaktorer är lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet, integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen och ge eleverna tydliga men uppnåbara utmaningar.”

pengar18Det kommer att krävas enorma satsningar, både i tid och pengar, för att uppfylla statens målsättningar. Det kommer att bli oerhört kostnadskrävande att genomföra den nationella digitaliseringsstrategin för kommunerna, och Vänersborg. Inte ens SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), som så att säga ska tillvarata kommunernas intressen, kräver resurser av staten för att genomföra strategin, mer än till viss kompetensutveckling…

Det kan väl också tilläggas att samtidigt med den nationella strategin, så har det genomförts en revidering av grundskolans kurs- och läroplaner, där digitaliseringsmålen konkretiseras. Så blir programmering en del av undervisningen i ämnen som matematik och teknik. (Mer kostnader för kompetensutveckling.) Det ska också bli obligatoriskt förprogrammering elever i åk 9 att använda dator eller annan digital enhet på de nationella proven i engelska, svenska och svenska som andraspråk. (Se Skolverket.) Och det redan till höstterminen. Det handlar om eleverna ska skriva sina uppsatser på dator. (Då gäller det att IT-tekniker finns på plats om nät eller datorer strular.) Dessutom lyfts skolbibliotekets pedagogiska funktion fram när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik. (Fler anställda på biblioteken och mer tid för samarbete.) Det kan också nämnas att förskolans läroplan ska ses över när det gäller barnens digitala kompetens. (Mer framtida kostnader.)

Jag har ingen aning om vad ”regeringens satsning” kommer att kosta Vänersborgs kommun. Pratar vi om 25-30 miljoner? Mer?

Och det utan att vi egentligen vet särskilt mycket om digitaliseringens konsekvenser – om den är så bra som regeringen tror och förutsätter…

regeringenRegeringen skriver i strategin:

”Hur digitala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse är ett område som är relativt lite beforskat. Den nuvarande kunskapen vilar i stor utsträckning på mindre studier eller erfarenheter gjorda i praktiken.”

Det är ett för kommunerna mycket dyrbart experiment som regeringen tänker utföra i våra skolor och med våra skolelever…

Idag var det BUN

22 januari, 2018 Lämna en kommentar

tired8Det var en lång sittning med Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) idag. Fram till lunch var det sammanträde och på eftermiddagen ett dialogmöte.

Det var ett ovanligt enigt BUN som träffades. Kanske var det ”snällheten” från julhelgen som satt i… Det var egentligen inga stridsfrågor. Den enda närvarande sverigedemokraten argumenterade inte ens för sitt eget partis motion om skolmaten, utan röstade för ett avslag på den…

Jag har redogjort ganska noggrant för ärendena på sammanträdet, så jag ska naturligtvis inte upprepa mig här. (Se ”BUN 22 jan (1/2)” och ”BUN 22 jan (2/2)”.) Förvaltningens förslag till beslut antogs enhälligt av nämnden. Det var bara i ett ärende där beslutet blev lite annorlunda.

dalslandstjuren2Ordförande Mats Andersson (C) ville ha en kompletterande skrivning på punkten ”Lokalbehov i Dalslandsområdet. Den tredje att-satsen löd:

”Utreda vart en ny förskola för barn boende i Dalslandsområdet kan placeras samt begära investeringsmedel för att bygga en ny förskola i Investerings- och exploateringsplan för 2019-2023.”

Andersson ville att att-satsen istället skulle ha följande lydelse:

”Utreda möjlighet till förhyrning av lämpliga lokaler vid fd Nuntorpsskolan för att täcka del av behov av förskoleplatser och därefter utreda var en ny förskola för barn boende i Dalslandsområdet kan placeras samt begära investeringsmedel för att bygga en ny förskola i Investerings- och exploateringsplan för 2019-2023.”

Andersson fick som han ville, kompletteringen med Nuntorp blev också BUN:s beslut.

information3Som brukligt är så fick ledamöterna en mängd information. Vi fick t ex reda på att det är 800 fler elever i grundskolan idag än det var 2013. Det är egentligen en helt ”galen” ökning. Det är väl inte att undra på att BUN och förvaltningen har stått och står inför stora utmaningar, eller problem om man så vill. Jag tror inte att alla ”icke-skolpolitiker” riktigt förstår omfattningen av elevökningen… Och enligt alla prognoser så kommer elevökningen att fortsätta, om än inte i samma höga takt.

dator2Samtidigt sker det förändringar i skolan som kommer från Stockholm. Det är bland annat en digitalisering som ska genomföras – och som kommer att kosta en hel del miljoner. Alla elever i grundskolan ska ha en dator och då måste Vänersborg köpa in nya datorer, fixa ”infrastrukturen”, köpa in mjukvara, kompetensutveckla både skolledare och pedagoger och antagligen anställa fler IT-tekniker för support i skolorna etc. En stadieindelad timplan har också beslutats på nationell nivå. Den kräver organisatoriska förändringar, bland annat ska moderna språk läsas redan på mellanstadiet, timtiden för matematik ska öka osv.

Det är svårt för skolorna i Vänersborg att hinna med ibland. Det har blivit lite för mycket akututryckningar och för lite ”planerade förändringar” de senaste åren… Och det har helt enkelt gått åt för mycket tid till att hitta lokaler och för lite tid till pedagogik.

facebookNämnden informerades också om hur hanteringen har gått till av den berättelse om mobbing som publicerades på Facebook, och som sedan följdes upp av artiklar i både TTELA och GT. Berättelsen handlade om en ”situation” i Vänersborgs skolor för 10-15 år sedan. Det här är ingen politisk fråga och det är knappast inte heller en fråga för dagens förvaltning. Det är därför som kommunens jurister har behandlat ärendet. Alla tyckte naturligtvis att det var en mycket tråkig ”historia” men ingen tror väl att något sådant kan upprepas i dagens skola.

Kommunstyrelsens och BUN:s presidier samt representanter från förvaltningen har träffat Fridaskolan. Dock hade inte oppositionens presidierepresentanter, Gunnar Lidell (M) och Tove af Geijerstam (L), bjudits in till samtalet. Det hade af Geijerstam synpunkter på. Och det kan jag förstå…

dialogPå eftermiddagen var det som sagt en sk dialogdag. Nämnden diskuterade inriktningsmål och förväntade resultat för 2019.

Diskussionen hade en annan inriktning än brukligt, och det tyckte jag var bra. Kommunfullmäktiges inriktningsmål, som BUN ska ha ”förväntade resultat” till, passar inte BUN:s verksamheter särskilt bra. Vi får se var arbetet så småningom landar. Frågan ska upp på nästa BUN-sammanträde.

Vi får se om det sammanträdet fortlöper lika lugnt och enigt som dagens…

Kategorier:BUN 2018

Tågbullret i Väne Ryr

21 januari, 2018 6 kommentarer

Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) hälsar i en kommentar (se här) till bloggen ”Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm” att nämndens sammanträde i förra veckan ställdes in, eftersom det inte fanns tillräckligt med ärenden.

Så nu vet vi det.

På det förra sammanträdet med miljö- och hälsoskyddsnämnden, i december, var det desto mer att göra, bland annat avhandlades bullerproblemen med järnvägen i Väne Ryr. Tja, avhandlades var kanske för mycket sagt…knut_gordisk

Det var ett tag sedan jag skrev om bullerproblemen i Väne Ryr, senast var det faktiskt i oktober 2016. Tiden går fort… (Se ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)

train_vaneryrI Väne Ryr går järnvägen mellan Öxnered och Uddevalla rakt genom samhället. Det är inte bara persontåg på järnvägen utan tämligen långa och tungt lastade godståg, som bland annat är på väg med gods till hamnen i Uddevalla. Tågen går kanske 20 meter från flera bostadshus och faktiskt inte särskilt långt från Väne Ryrs skola heller, där det pågår både skol- och förskoleverksamhet.

trafikverketDet är flera hushåll i Väne Ryr som har stora problem med bullret från järnvägen – både dag- och nattetid, både inomhus och utomhus. Problemet har varit att varken Trafikverket eller Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har tagit bullerproblemen på riktigt allvar. De har i stort sett nöjt sig med att utgå från teoretiska bullerberäkningskartor.

tagDe boende menar att de teoretiska bullerberäkningskartorna inte stämmer med de faktiska förhållandena på platsen, med start och stopp av godstågen på ett stickspår alldeles vid husen, nattliga servicetåg, inga naturliga ljudvallar i form av vegetation, järnvägens placering 2-3 meter över övrig marknivå, högt smällande vagnsljud och en växel som registrerar varje hjulpar med ett högt dunkande. Dessutom finns det också en viadukt i nära anslutning till husen, där tågen passerar, vilken naturligtvis ytterligare förstärkte oljuden.

En av de klagande i Väne Ryr ville att Miljö och Hälsa skulle komma ut och mäta bullret på plats. Hen fick då svaret att mäta själv, dygnet runt i två veckor… Att mäta under nätterna var nämligen viktigt, eftersom det då gick stora godståg genom samhället som störde nattsömnen flera gånger per natt.

mata_ljudTill sist kom dock Miljö och Hälsa ut till Väne Ryr för att mäta bullret. På dagtid. Och inomhus. Det slumpade sig dock så att inga godståg råkade passera genom det lilla samhället just då… Det var endast några persontåg som åkte förbi.

Det hindrade emellertid inte Miljö och Hälsa, på sammanträdet strax före jul, att utifrån ”mätningarna” vid detta tillfälle besluta att avsluta klagomålsärendet – med motiveringen:

”Nämnden beslutar att avsluta klagomålsärende om buller från tågtrafikverksamhet vid fastigheten … Beslutet grundar sig på att störningarna inte överskrider de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder och Infrastrukturproposition.”

oljud2Och det är ju naturligtvis ett riktigt beslut utifrån de teoretiska bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens som finns. Men problemet var ju just att det var dessa ”teoretiska uppgifter” som de boende i Väne Ryr ifrågasatte… Det var därför de ville få en bullermätning till stånd – som visade förhållandena i verklighetens Väne Ryr…

Det blev alltså inga resultat av miljö- och hälsoskyddsförvaltningens ”indikativa bullermätning av lågfrekventa ljud från stillastående tåg”. Det visade ju sig att:

”Inga tåg stannade på stickspåret den aktuella tidpunkten.”

nej2Det är ju intressant. När Miljö och Hälsa ska mäta bullret så finns det inget att mäta. Inga tåg stannade utanför fastigheterna precis när Miljö och Hälsa var där. Borde inte Miljö och Hälsa komma tillbaka då och mäta när det finns något att mäta? Det tyckte uppenbarligen inte Miljö och Hälsa.

Dessutom har dieselloken, som avger de flesta lågfrekventa ljuden, bytts ut mot eldrivna lok. Det var något som de boende skulle ha kunnat upplyst Miljö och Hälsa om. Innan mätningarna gjordes. (De boende visste inte innan Miljö och Hälsa gjorde besöket vad som skulle mätas.) Fast det spelade ju ändå ingen roll, det blev ju inte av något med mätningarna… Det kom ju inga godståg. De boende ville att andra typer av buller skulle ha mätts, och även utomhus. Vid en tidpunkt då det fanns något att mäta…

Utifrån Miljö och Hälsas besök på plats i Väne Ryr och de obefintliga mätresultaten så bedömer Miljö och Hälsa hela ärendet återigen utifrån uppgifter från Trafikverket omsquare1 trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodeller som finns.

Och då är de boende i Väne Ryr tillbaka till ruta 1…

oljudProblemet från början var ju just att den klagande ifrågasatte de teoretiska bullerberäkningsmodellerna… Hen hävdade att de inte stämde med de faktiska förhållanden som råder i Väne Ryr… (Se mer om motiveringarna till detta i bloggen ”Den gordiska knuten i Väne-Ryr”.)

Så utan att kontrollera den klagandes uppgifter i ärendet och utan att några som helst nya mätresultat eller fakta har tillförts ärendet så avslår nämnden klagomålen med motiveringarna:

  • ”Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från väg- och spårtrafik, som bland annat bygger på infrastrukturproposition (96/97:53), anger riktvärden för när bullerskyddsåtgärder bör vidtas. För bostäder byggda före 1997 bör bullerskyddsåtgärder vidtas om den maximala ljudnivån från spårtrafik överstiger 55 dBA inomhus kl 22-06 vid fler än fem tillfällen per natt. Nämnden bedömer att störningar från tågtransporter nattetid inte kommer upp i det antal där det ställs krav på åtgärder.”
  • ”Nämnden bedömer att gnissel och dunkljud, som uppstår när tåg bromsar in vid stickspår, är buller som ska bedömas enligt riktvärden för trafikbuller/ tågtransporter. Antalet händelser överstiger inte fem tillfällen per natt och därmed ställs inte krav på åtgärder.”

vila_i_soffanJag tycker att det är lite beklämmande att kommunen är så ointresserad av vad kommuninvånare, dvs skattebetalare, säger och tycker att de avskriver klagomål utan att ta reda på fakta.

Sedan kan man ju också undra om det är sjysst att invånare i kommunen, om uppgifterna för trafikfrekvens och de teoretiska beräkningsmodellerna verkligen är riktiga, ska behöva uppleva tågbuller upp till 55 dBA inomhus vid fem tillfällen per natt… Vem tycker egentligen att det är ok att vakna fem gånger per natt av tågbuller…? Eller att det är ok att inte kunna sitta på uteplatsen i trädgården på varma sommardagar…?

Det ska byggas bostäder på gamla Källshagen och då ska en vall byggas för att stänga ute bullret från de persontåg som åker förbi under 4-5 sekunder… Varför skulle inte ett ljuddämpande plank kunna byggas i Väne Ryr? Eller är det skillnad på folk och folk – ochvisionen6 plats och plats?

Det tycks inte vara lika i Vänersborg – i varje fall inte ”i alla delar”…

Den som är missnöjd med Miljö och Hälsas beslut kan överklaga det hos Länsstyrelsen. De boende längs järnvägen i Väne Ryr borde nog göra det.

Veckans politiska möten

20 januari, 2018 Lämna en kommentar

I veckan som kommer har inte bara barn- och utbildningsnämnden sammanträde (se ”BUN 22 jan (1/2)” och ”BUN 22 jan (2/2)”), byggnadsnämnden träffas på tisdag och socialnämnden på torsdag.

Byggnadsnämndens sammanträden är alltid intressanta. Tyvärr är bara ärendelistan (dagordningen) publicerad på hemsidan, så det är omöjligt att veta vad som ska beslutas och utifrån vilka underlag. Mer än själva ämnet då. Det är en del förhandsbesked och bygglov som ska upp i nämnden, däribland ”Bygglov för anläggning av campingplats, Område 3 B” på Ursand. Och det låter ju spännande. Ser också att ett ärende heter ”Detaljplan för Öxnereds skola”, och det är ju som ledamot i barn- och utbildningsnämnden särskilt intressant.

Jag skrev till byggnadsnämnden och begärde ut underlagen till sammanträdet. Jag fick svaret:

”I sammanträdeshandlingarna finns en rad handlingar som ännu inte är allmänna och därmed inte kan lämnas ut – eller innehåller personuppgifter som inte kan publiceras.”

Det är möjligt att det ska vara på ”detta viset”, men i så fall skulle man önska att t ex personuppgifterna hade ”avmaskats”. Vänersborgarna borde ha tillgång till alla handlingar som ska upp för diskussion och beslut i kommunens nämnder och styrelser. Det bör också politikerna ha. Det finns nämligen ett behov i partierna, i varje fall i Vänsterpartiet, av att diskutera och samråda innan beslut fattas.

BUN 22 jan (2/2)

18 januari, 2018 Lämna en kommentar

Igår skrev jag om några ärenden som ska behandlas på måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (se ”BUN 22 jan (1/2)”). Idag skriver jag om andra ärenden som också ska upp till behandling på samma sammanträde.

skollokal2BUN har behov av fler lokaler i centrala Vänersborg. Det är ingen överraskning för läsare till denna blogg. Alla skolor är fullbelagda.

Förvaltningen skriver:

”För åk F-6 behövs ytterligare lokaler för minst 2 klasser till höstterminens start 2018, detsamma gäller 2019 och 2020 till följd av den prognostiserade befolkningsökningen i centrum. Rektorerna vid Norra skolan och Tärnan F-6 har själva anmält behov av ytterligare 3 klassrum inför höstterminen. Därutöver har Norra skolan anmält behov av utrymme för fritids.
För åk 7-9 behövs ytterligare lokaler för 3 klasser höstterminen 2018, 2019 behövs lokaler för ytterligare 1 klass. Därefter beräknas ombyggnationen av Idrottsgatan 7 vara klar.”

paviljongDet finns bara ett sätt att lösa de akuta lokalproblemen… BUN måste införskaffa fler moduler.

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag för att lösa den akuta lokalbristen är att moduler placeras vid Tärnan F-6. Förvaltningen menar att placeringen av modulerna är fördelaktig eftersom de då placeras i anslutning till en befintlig skola och också att fler moduler kan placeras i närheten om det uppstår ytterligare behov.

Moduler kostar. Därför föreslås BUN besluta att av kommunfullmäktige begära:

”tilläggsanslag i budget 2018 och ramökning framledes motsvarande den av Fastighetsenheten uppskattade kostnaden för moduler motsvarande fyra klassrum.”

Dessutom ska nämnden hyra lokaler på Belfragegatan 2 för årskurs 7-9.

Bygget av nya skolor måste komma igång snarast…

dalslandstjurenMen det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns lokalbehov. Så är fallet också i Dalslandsdelen av kommunen… (TTELA hade en artikel om detta idag – se ”Stort behov av skollokaler i Dalsland”.)

Befolkningsprognoserna visar att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att öka i alla delar av Dalsland fram till 2020. Även antalet barn i ålder 6-12 år förväntas öka i Brålanda, Skerrud och Frändefors. Och redan nu är det brist på lokaler… Brålanda skola är t ex mycket trångbodd och antalet elever överskrider det som skolan är anpassad för. Under hösten förra året (2017) hyrdes en modul in med 2 klassrum.

På skolan i Skerrud skola finns det i och för sig tillräckligt med lokaler, men på grund av att delar av skolan används till förskola så kan inte skolan ta emot fler elever.

dalboskolanDet finns emellertid några lokaler i Dalslandsdelen som kan utnyttjas, nämligen på Dalboskolan.

På Dalboskolan går det bara 160 elever, fast skolan skulle kunna ta emot 340. (En gång i tiden gick det faktiskt nästan 370 elever på skolan, men då var det trångt…) Det beror bland annat på det fria skolvalet – många dalslandselever väljer en annan skola än Dalboskolan.

Förvaltningen för ett resonemang på möjliga lösningar av lokalproblemen. Den diskuterar t ex om alla elever i åk 6 ska flyttas till Dalboskolan. Förvaltningen kommer dock fram till att det av olika orsaker inte är någon bra idé. Och det håller jag med om. En av orsakerna är att stadieindelningen (låg, mellan och hög) är en utgångspunkt för läroplanen och t ex betyg och nationella prov förutsätter en tydlig gräns mellan stadierna.

forslag4Förvaltningen kommer fram till följande förslag, som också är det förslag som nämnden förväntas besluta:

1. ”Vidare utreda lämplig dimensionering av Brålanda skola samt begära investeringsmedel för utbyggnad av Brålanda skola i Investerings- och exploateringsplan för 2019-2023.”
2. ”Vidare utreda lämplig dimensionering av förskola i delar av Dalboskolans lokaler samt begära investeringsmedel för att anpassa Dalboskolan för förskola i Investerings- och exploateringsplan för 2019-2023.”
3. ”Utreda vart en ny förskola för barn boende i Dalslandsområdet kan placeras samt begära investeringsmedel för att bygga en ny förskola i Investerings- och exploateringsplan för 2019-2023.”

Det måste med andra ord investeras i nya lokaler även i Dalslandsdelen av kommunen…

sverigedemokraternaSverigedemokraterna har lämnat in en motion om ”Högre kvalitet på skolmaten”.

Motionen är ganska rörig och tar upp både självklarheter, som att mat är viktigt och att det är hälsosamt med grönsaker, och omöjliga förändringar, som att varje skola ska ha sina egna kockar. (Det skulle se ut om två kockar anställdes till skolan i Väne Ryr med 11-12 elever…) I motionen vädras också en del av den svenskhet som SD är (ö)känt för…

SD skriver:spaghetti

”Svensk traditionell mat skall serveras våra skolbarn.”

Om SD får bestämma så blir den ingen pizza, hamburgare eller spaghetti  i skolmatsalarna i fortsättningen… Det blir istället surströmming, kålsoppa med frikadeller och leverstuvning…

SD motsäger sig också halalslaktat kött. Fast här slår SD in öppna dörrar. Köttet som serveras i Vänersborgs skolor är inte halalslaktat.

SD yrkar dock bara på två saker i motionen:

  • ”Vänersborgs kommun skall se över möjligheterna att servera svensk husmanskost i kommunens skolor”
  • ”Att skolorna i Vänersborgs kommun ska servera en soppa som alternativ till dagens lunch varje dag”

De två yrkandena har väl egentligen inget med ”högre kvalitet på skolmaten” (som var rubriken på motionen) att göra…

avslag3Förvaltningen föreslår att BUN ska avslå motionen. Den menar att ansvaret för skolmåltiderna ligger hos samhällsbyggnadsnämnden, vilket det också gör. Förvaltningen anser vidare att:

”eleverna bereds möjlighet att utöva inflytande över den mat som serveras och att utbudet på skolmaten ligger i linje med vad som efterfrågas.”

Det betyder att förvaltningen vill att pizza, hamburgare och spaghetti ska kunna serveras i fortsättningen också…

För övrigt serveras alltid ett vegetariskt alternativ i skolmatsalarna.

ksauDen 1 februari ska BUN:s presidium och förvaltningsledning träffa budgetberedningen. Budgeten för år 2019 är nämligen på gång. Dock finns det inget ärende där nämnden ska diskutera vilket budskap som borde framföras i dessa överläggningar… Istället ska nämnden, efter avslutat sammanträde, följa upp med en så kallad dialogdag. Då ska de förväntade resultaten för år 2019 diskuteras.

Det kommer att bli en lång dag med barn- och utbildningsnämnden.

Kategorier:BUN 2018

BUN 22 jan (1/2)

17 januari, 2018 Lämna en kommentar

anslagstavla_VbgNu finns barn- och utbildningsnämndens (BUN) kallelse utlagd på anslagstavlan på kommunens hemsida (se här). BUN har nämligen sammanträde den 22 januari.

Det är som vanligt en ganska diger dagordning. Det ser dock inte ut som om det är särskilt många kontroversiella ärenden.

Sammanträdet börjar med en verksamhetsuppföljning. Det betyder att nämnden får information om något som händer ute i verksamheterna. Rubriken denna gång är ”Nuläge, behov, långsiktig organisation”. Vad som kommer att avhandlas får vi se på mötet, det skickas inte ut något underlag innan.

nyckeltalNågra nyckeltal i verksamheten ska presenteras.

Det ser ut som om elevökningen på grundskolan har stannat av. Det var fler elever i december 2017 än motsvarande tid 2016, men det har inte ökat under hösten. Men eftersom elevtillströmningen var ganska hög under vårterminen ökade antalet elever under hela förra året med 108 elever. Det finns många andra nyckeltal, jag stannar vid att konstatera att personalens sjukfrånvaro är fortsatt hög, 10,5% på förskolan och 9,4% på fritidshemmen (november 2017). Sjukfrånvaron för grundskolan har däremot sjunkit (4,4%).

Det blir också en information om digitalisering. Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en lokal IT-strategi för att digitalisera verksamheterna inom förskola och grundskola fram till år 2022. Nämnden ska få en nulägesbild av hur långt arbetet har kommit.verkber

Och så ska nämnden godkänna den korta verksamhetsberättelsen för år 2017. Det är som vanligt i januari… Och också som vanligt innehåller verksamhetsberättelsen en resultatavstämning med olikfärgade ”ploppar”.

Det kan väl vara läge att dela lite av den information som verksamhetsberättelsen innehåller.

arbetsroNär det gäller arbetsron och motivationen visar resultaten av en genomförd elevenkät relativt bra siffror. I grundskolan F-6 uppger 90% av eleverna att de upplever trygghet och 82% att de är motiverade. Däremot är resultatet lägre för studiero (69%). Resultatet för 7-9-skolorna är: trygghet 91 %, motivation 76% och studiero 71%. Dessa resultat är bättre än 2015. Men fler elever behöver uppleva arbetsro. Helt klart.

Anmälningar om kränkningar har ökat i F-6. Förvaltningen skriver:

”Ökningen beror delvis på ökad rutinföljsamhet, den elevförtätning som skett, lokalbrist och till det en ökad personal- och rektorsomsättning.”

soverAndelen elever med hög frånvaro i åk 7-9 har ökat. I dagsläget är drygt 100 elever på 7-9-skolorna frånvarande mer än i genomsnitt en dag i veckan. Förvaltningen tror att anledningen till frånvaron är:

”psykisk ohälsa och bristande motivation hos eleverna. Skolorna har inte hittat anpassningar för varje elev för att öka motivationen att delta i undervisningen. Särskilt svårt har det varit med de elever som under läsåret fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.”

Det finns en del att göra med frånvaron, men det finns också en del som är svårt för skolan att göra något åt.

Det är glädjande att de flesta elever upplever att de får det stöd de behöver för att nå kunskapskraven. I åk 7-9 är det ungefär 90% som anser det och i åk F-6 ca 95%.

parents2Det har även gjorts en enkät bland vårdnadshavarna. Den visar också bra resultat. Svaren visar att 90% av vårdnadshavarna i åk F-6 och 84% i åk 7-9 anser att de får tydlig information om elevernas kunskapsutveckling. Dessutom tycker 85% av vårdnadshavarna i åk F-6 och 76% i åk 7-9 att de får tydlig information om barnets utveckling i förhållande till kunskapskrav och måluppfyllelse. I förskolan anser 95% av vårdnadshavarna att dialogen med pedagogerna fungerar bra.

Och så var det detta med betygen…

betyg3Det finns väl ingen anledning att redovisa resultaten för de 9:or som gick ur i våras. Jag hänvisar till tidigare bloggar. (Se t ex ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.) Resultaten var katastrofala, men de var också väldigt ”varierande” mellan skolor.

Förvaltningen skriver:

”Urvalsprocessen inför skolval åk. 7 har resulterat i klasser med 100 betygspoängs skillnad i medelmeritvärde.”

Däremot var betygen i åk 6, glädjande nog, i stort sett oförändrade mellan 2016 och 2017, trots att verksamheten har dels lokalproblem och dels fler elever med liten eller ingen skolbakgrund.

Och till sist när det gäller resultatavstämningen. Andelen behörig personal inom förskoleklass, skola och fritidshem har ökat från 81% 2016 till 86% 2017. Inom förskolan har däremot behörigheten minskat från 90% till 89%.

pengar7Den korta verksamhetsberättelsen innehåller också ekonomi.

Barn- och utbildningsnämnden gjorde förra året ett underskott på 2,1 milj kr. Det är i dessa sammanhang inget att tala om. Vissa verksamheter gjorde ett litet överskott medan grundskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år och grundsärskola gjorde ett underskott på 7 milj kr. Detta kan förklaras av elevökningarna. Det kan också tilläggas att mycket tid och kraft under förra året gick åt till att organisera verksamheten utifrån lokaltillgång, större klasser och elever med särskilda behov.

Efter verksamhetsberättelsen kommer två ärenden om lokaler. Men om dessa ärenden liksom en motion från sverigedemokraterna skriver jag imorgon.

Kategorier:BUN 2018

Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm

15 januari, 2018 3 kommentarer

Vänersborgs kommuns hemsida har genomgått några förändringar efter årsskiftet.

anslagstavla_VbgDen nya Kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari säger nämligen att det ska finnas en webbaserad anslagstavla på hemsidan och den ska kunna nås direkt från startsidan. Och den kan man nu också hitta på kommunens startsida. Det är bara att scrolla ner något på sidan (klicka här) så hittar man länken ”Vänersborgs kommuns anslagstavla”. Och klickar man här så kommer man direkt in i politiken. Och det är spännande…

Läsaren möts av alla politiska organs sammanträdestider och det är en bra information. Längre ned ska man enkelt kunna hitta samtliga kallelser och protokoll. En bra service till alla invånare, och naturligtvis också till oss politiker. Tyvärr är inte hemsidan riktigt klar ännu, för länkarna till gamla kallelser eller protokoll (före 2018) fungerar inte. De nya finns dock och kommer att läggas in efterhand. De gamla kallelserna och protokollen kan man dock hitta i vänsterspalten. Klickar man på ”Politik och Demokrati”, ”Möten och protokoll” och ”Protokoll och kallelser” så hittar man de olika nämnderna och styrelserna. Och här finns allt man söker från tidigare år.

ksauVi kan se att de politiska institutionerna i Vänersborg inte riktigt har kommit igång efter jul- och nyårshelgerna. Det var bara KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som hade möte i förra veckan. Och KSAU:s protokoll ligger ute, det är bara att klicka, ladda ner och läsa. De ärenden som tas upp i KSAU kommer för det mesta upp i det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen och här ligger handlingarna utlagda under ”Kallelse och handlingar”. Här kan vi också hitta kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.

Min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” (se här) ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag.

motion3I motionen yrkade jag på att det skulle göras:

”en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.”

Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Och det är ju bra att en utredning ska genomföras. Dock föreslår kommunstyrelsen att det är kommunstyrelsen som ska utreda frågan. Det tycker jag inte riktigt om. Det vore väl självklart att barn- och utbildningsförvaltningen får vara med och utreda. Det är ju den förvaltningen som motionen angår.

Det ser också ut som om kommunstyrelsen vill ”vattna ur” motionen. Uppdraget ska nämligen vara:

notering2”att utreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.”

”Redovisa som anteckning på meddelandelistan”?

Förstår inte kommunstyrelsen att det är en avgörande fråga för hela grundskolan i Vänersborg? Och att det är bråttom att få grundskolan på rätt köl igen?

I motionen skrev jag:

”Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.”

Detta bör naturligtvis finnas med som uppdrag till utredarna.

forum_vbgKommunstyrelsen ska också fatta ett eget beslut, dvs ärendet ska inte vidare till kommunfullmäktige. Ärendet heter ”Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.” och handlar om att utveckla Vänersborgs stadskärna. Ett samverkansavtal mellan Vänersborg kommun, Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening, Fastighetsägarna GFR AB och Aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska godkännas.

Samverkansavtalet innebär för kommunens del att:

”under avtalstiden (cirka tre år …) årligen utge 650.000 kr till Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening.”

För de pengarna ska Forum Vänersborg:

”verka för utvecklingen av Vänersborgs stadskärna genom att bl.a. särskilt främja etablering av nya näringsidkare samt verka för ett gott utbud av handel, service m.m.”

vbg_centrum

Forum ska också:

”verka för evenemang som bidrar till en levande och attraktiv stadskärna”

Samt:

”fungera som en arena för samordning och samråd beträffande stadsutveckling, stadsplanering och investeringar i stadsmiljön.”

Det kan väl tyckas som att avtalet är lite luddigt (”verka för”, ”verka för”) men något måste göras åt stadskärnan anser jag, kanske något ännu mer drastiskt än att Forum Vänersborg bara ska ”verka för”… Det är viktigt att Vänersborg får ett levande centrum.

karvlingSamtidigt finns det en del frågetecken.

Det är ju det här med kommunala bidrag… Jonatan Axelsson (M) och jag (V) skrev en motion i september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”V och M skriver gemensam motion”). Vi yrkade att kommunen skulle:motion5

  • ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen, ”
  • ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip, ”
  • ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
  • ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Det vore naturligtvis önskvärt om sådana här riktlinjer och policies togs fram innan den här typen av avtal undertecknades… Det finns ju många organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun som verkar lite på samma sätt som Forum Vänersborg, t ex byalag (exempelvis i Väne-Ryr och Sundals-Ryr), för att inte tala om Brålanda företagarförening… bralanda_skylt

Jag hör redan rösterna från Brålanda: ”halva styrelsen i Forum Vänersborg består av tjänstemän från kommunen”, ”många kommunala tjänstemän arbetar åt Forum”, ”samhällsbyggnadsnämnden kommer att lägga ner ännu mer pengar på Vänersborgs centrum, som fontäner, konstinstallationer, pussbänkar osv”, ”Vänersborgs centrumkärna får en gräddfil när det gäller planering och investeringar” osv. (Jag hoppas att kommunstyrelsen har bra svar på dessa frågor…)

Det finns onekligen en del frågetecken. Men visst borde stadskärnan utvecklas. Liksom Brålanda. Och Frändefors och Vargön…

Och på tal om Brålanda.

tagstoppKommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande till Västra Götalandsregionen om Västtågutredningen. Det handlar om att öppna nya tågstationer.

I yttrandet kan vi läsa att:

”Vänersborgs kommun har sedan 2006 förberett sig och arbetat för fler tågstopp i Dalsland: i första hand Brålanda och Frändefors.”

motion3Jag får väl ta tillfället i akt att påminna om min motion från den 27 september 2016 om ”Tågstopp i Brålanda”…

Kommunen är i sitt svar till regionen positiv till tågstopp i både Brålanda och Frändefors och skriver att:

”kommunen rustar för att utveckla de två stationssamhällen Brålanda och Frändefors med infrastruktur anpassad för tågstopp, pendelparkering, cykelanslutning m.m.”.

Jag vet faktiskt inte i vilken omfattning som ”kommunen rustar”, men i budget för 2018 finns medel avsatta för att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda och i Frändefors är en ny detaljplan beslutad (om en ”småhusbebyggelse på större tomter än vad som är brukligt”). Jag hoppas att kommunen ”rustar” för tågstopp i dessa planer.

pengar4Den billigaste lösningen för tågstopp kostar enligt regionen ca 50 milj kr. Det är tänkt att kommunen ska bekosta stationen, Västra Götalandsregionen bekostar den utökade tågtrafiken och Trafikverket infrastrukturen. Det kan nog tänka sig att kommunen också kan få hjälp med finansiering av sin del. Hur som helst skriver kommunen att:

”Vänersborgs kommun är positiv till att medfinansiera stationerna/spårområdet för att möjliggöra tågstopp enligt förslaget.”

Det är bara att hoppas att tågen snart stannar i Frändefors och Brålanda. Och det vill vi nog också tro.

Kommunstyrelsen har naturligtvis fler ärenden på sin dagordning, men dessa kanske är de viktigaste.

miljoFör övrigt har Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som enda nämnd sammanträde denna vecka, och det redan idag.

Här finns dock ingen kallelse publicerad på hemsidan. Så ingen som inte har direkt tillgång till handlingarna, t ex nämndsledamöterna själva, vet vad som ska tas upp på sammanträdet. Det är tråkigt. Själva grejen är ju att vänersborgarna ska veta… Någon brålandabo undrar kanske om lukten från Dahlbergs Slakteri ska avhandlas idag, så att man ska kunna ringa och framföra synpunkter direkt till en nämndsledamot. För att ta ett exempel.

Den nya förändringen av kommunens hemsida, med anslagstavlan, är mycket bra. Vi får bara hoppas att nämnderna, även miljö- och hälsoskyddsnämnden, lägger ut alla kallelser, handlingar och protokoll, så att de finns tillgängliga för den stora allmänheten. Det är viktigt ur demokratiskt perspektiv att kommunens webbaserade anslagstavla fungerar som det är tänkt.

%d bloggare gillar detta: