Arkiv

Författararkiv

Solvarm 9: Förvaltningens nya krav

22 april, 2021 2 kommentarer

Den 3 mars 2021 sammanträdde miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det skrev jag om i min senaste blogg om Solvarm och miljö- och hälsoskyddsnämnden. (Se ”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen”.)

Sammanträdet slutade i ett västgötaklimax… Nämnden beslutade att inte besluta – ärendet återremitterades. Det betydde att inget beslut fattades, utan det uppsköts till nästa sammanträde. Däremot uttalade politikerna sin vilja att ge Solvarm tillstånd till VA-anläggningen (“System Two”). Detta trots att beslutsförslaget från miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemän) var att avslå Solvarms ansökan.

Motiveringen till nämndens återremiss löd:

“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd, eventuellt inklusive tidsbegränsning, samt villkor för tillståndet.”

Nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden hölls den 7 april. Det slutade inte i något klimax eller något annat överhuvudtaget. Ärendet om Solvarm lyftes helt sonika bort från dagordningen.

Skälet var att det hade inkommit så många handlingar och bilagor att politikerna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet. Det skrev jag samma dag i bloggen “Nyhet: Inget beslut om Solvarm”. Några dagar senare bekräftades detta i TTELA i en intervju med miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se TTELA “Inget beslut om Solvarms avlopp den här gången heller”):

“Jag som ordföranden lyfte ur ärendet på grund av att vi har fått in en hel del nya handlingar som nämnden inte hade hunnit sätta sig in i. Jag kände att det inte skulle bli något bra beslut.”

Till sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag enligt riktlinjerna i återremissen – ett förslag som inte var, och fortfarande inte är, offentligt. Inte ens för familjen Solvarm… Miljö- och hälsoskyddsnämnden, liksom byggnadsnämnden, har nämligen sina egna regler om vad som är offentligt och inte. Detta förslag var dock utskickat till politikerna i nämnden i god tid. Däremot hade det kommit in ett brev den 5 april från Anders Solvarm på 2,5 sidor och, dagen innan sammanträdet, synpunkter och beslutsförslag från Göran Stenman (V) på drygt 4 sidor.

Så på något sätt kan jag förstå ordförande Jonasson (S) att hon lyfte bort ärendet från dagordningen, även om det enligt min mening bara finns ett bra beslut i ärendet…

I protokollet från aprilsammanträdet är alla antydningar om ärendet Solvarm borta. Det står t ex inte att ärendet lyftes bort från dagordningen. Därmed finns inte heller de handlingar med, som skickades ut inför sammanträdet. De är således fortfarande inte offentliga.

Däremot har jag nu sett dem. Jag har fått det beslutsförslag som tjänstemännen i förvaltningen lämnade över till politikerna i nämnden. Jag har också sett Solvarms brev till politikerna inför sammanträdet och också synpunkterna och förslaget från Göran Stenman (V).

I den här bloggen tänkte jag redogöra för förvaltningens (tjänstemännens) förslag till politikerna i nämnden – och det är med all sannolikhet också det förslag som kommer att läggas fram för nämnden på nästa sammanträde den 19 maj. (Jag återkommer till Solvarms brev och Stenmans förslag.)

Tjänstemännens (förvaltningens) förslag var självklart att Solvarm inte skulle få något permanent tillstånd. Det var, tyvärr, lätt att räkna ut. De kunde emellertid inte föreslå att avloppssystemet (“System Two”) skulle stängas av, även om de hade velat det… Nämnden hade ju i sitt återremissbeslut den 3 mars bestämt att:

“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd…”

Det enda sätt som förvaltningen kunde försvåra för familjen Solvarm var ju att ge ett tidsbegränsat tillstånd med en hel massa villkor… Som jag faktiskt förutsåg i min senaste blogg…

Tjänstemännen i förvaltningen hade som beslut till nämnden föreslagit:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om att utfärda ett tidsbegränsat avloppstillstånd för avloppsanläggningen System Two. Avloppstillståndet tidsbegränsas fram till 2026-05-31.”

Solvarms VA-anläggning kommer definitivt att slå svenskt rekord i prövotid om tjänstemännen får sin vilja fram…

Det är ett helt obegripligt förslag. Mark- och miljödomstolen har ju i en dom från den 2 september 2019 redan uttalat att familjens cirkulära VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens. Och alla mätresultat under prövotiden på 2 år, från juni 2018, har fortsatt att visa extremt bra och godkända resultat.

Förvaltningen föreslog ytterligare två punkter i beslutet:

“Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får anslutas till avloppsanläggningen System Two.
Avloppsanläggningen System Two ska placeras på fastigheten Sikhall 1:20 och vara kopplad till det så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”

Jag vet inte varför förvaltningen lade till dessa “extra” punkter i beslutsförslaget. Är det så att miljö- och hälsoskyddsnämnden måste ha detta med när de ger tillstånd till en ny anläggning? Å andra sidan är inte anläggningen ny, den har funnits i över 2 år. Och inte heller har dessa “extra” beslutspunkter någonsin funnits med tidigare, t ex i nämndens beslut 2018 om den tidsbegränsade prövotiden på 2 år för “System Two”. Eller det permanenta tillståndet, som då gavs, för “System One”. Om dessa punkter är så viktiga, varför var de inte med redan då?

Jag tror faktiskt inte att de två beslutspunkterna behöver vara med… Båda beslutssatserna är för övrigt redan uppfyllda i naturhuset. Det är så naturhuset fungerar. Jag menar, inte tror väl tjänstemännen att Solvarm tänker börja tömma sitt matavfall i trädgårdsdammen eller sitt WC på gräsmattan?

Egentligen förstår jag inte de två “extra” punkterna överhuvudtaget. Förvaltningens uppgift torde ju bara vara att försäkra sig om, enligt Mark och miljödomstolen i Växjö (Mål M4660-20), att Solvarms avloppssystem inte skadar människors hälsa eller utgör någon olägenhet för miljön. Och finns det misstanke om att så skulle vara fallet ligger bevisbördan på kommunen. Fortfarande enligt Mark- och miljödomstolen i Växjö.

Familjen skulle få en ny prövotid på 5 år. Det är förvaltningens förslag. Och det blev precis som jag förutspådde – förvaltningen återkom med massor av villkor, krav, restriktioner och begränsningar för Solvarms avloppsanläggning. Det verkar onekligen vara så att förvaltningen vill försvåra och trötta ut Solvarm så mycket att familjen stoppar sina egna VA-lösningar och ansluter sig till det kommunala VA-nätet istället.

Det här är tjänstemännens förslag på villkor som skulle följa med beslutet. Jag sätter dem innanför “likhetstecken/ramar” och citationstecken så att den som vill kan hoppa över alla krav från förvaltningen och fortsätta läsa bloggen efter att alla villkor är uppräknade…

==

Villkor för beslutet

  1. Fastigheten är belägen inom hög skyddsnivå avseende miljöskydd och hög skyddsnivå avseende hälsoskydd och ska därmed uppfylla följande krav vid mätpunkten punkt Ö:
  • Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet) och anges som utgående halt mg/l.
  • Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (totalmängd fosfor) och anges som utgående halt mg/l.
  • Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (totalmängd kväve) och anges som utgående halt mg/l.
  • Avloppsanordningen kan förväntas uppnå utmärkt kvalitet för badvatten enligt Hav- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14). Avloppsanordningen kan förväntas släppa ut högst 200 cfu/100 ml intestinala enterokocker och 500 cfu/100 ml escherichia coli.
  • Utsläpp av avloppsvattnet skall inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.
  • Utsläpp av avloppsvatten bör lokaliseras så att påverkan på recipienten blir minsta möjliga.

Slamavskiljare

  1. Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.

Efterföljande reningssteg

  1. Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
  2. Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
  3. Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
  4. Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
  5. Efter uppsamlingsbrunnen leds avloppsvattnet till en tvåkammarbrunn som är placerad på trädgården.
  6. Efter tvåkammarbrunnen leds avloppsvattnet vidare till en meanderformad bäck.
  7. Efter den meanderformade bäcken leds avloppsvattnet vidare till en trädgårdsdamm.
  8. Efter trädgårdsdammen leds avloppsvattnet ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön.

Drift och skötsel

  1. Avloppsanläggningen System Two ska regelbundet kontrolleras av sakkunnig person. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
  2. Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
  3. Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
  4. Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.
  5. Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst en gång per månad vid mätpunkterna punkt X och punkt Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
  6. Mätningar av mängden utgående vatten från uppsamlingsbrunnen till tvåkammarbrunnen ska utföras minst en gång per vecka. Mätningen ska dokumentera om avloppsvattnet leds vidare till tvåkammarbrunnen.
  7. Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen enligt villkorspunkterna 12-16 ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år. Med start den 31 maj 2022.
  8. Avvikelser och driftstörningar för avloppsanläggningen enligt villkoren 1-16 ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”

==

Det är några stycken… Och det är flera orimliga villkor och krav.

Förvaltningen ställer krav på Solvarm som kommunen inte ställer på andra som har enskilda avloppsanläggningar eller som den inte ställer på sig själv och sitt eget VA-system.

För att ta ett exempel. Tjänstemännen tycker att Solvarms pumpar ska kontrolleras varje vecka. Solvarm har inga egna konstruerade pumpar, familjen har köpt samma pumpar som kommunen har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka?

Solvarm har en larmfunktion om något inte fungerar och går någon pump sönder så bryts elen – och så tillförs inget nytt vatten. Dessutom finns det barriärer som tankar, diken och damm. VA-systemet är betydligt säkrare än t ex kommunens VA. Kommunens avloppsledningar går som bekant bara några stenkast från Solvarms naturhus, strax bredvid badplatsen i Sikhall. Kommunens ledningar går i samma sandlager som badplatsen. De är ganska oskyddade och om de börjar läcka vid badet så märks detta först av flödet vid en pumpstation. En hel del kommunalt avloppsvatten torde hinna rinna ut vid badet innan kommunen kan få stopp på det.

Och återigen, Mark- och miljödomstolen har i en dom redan uttalat att Solvarms VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens… Och då menade domstolen samma “System Two” som det nu handlar om.

Och som grädde på moset, det sista villkoret:

“Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”

Jag undrar om förvaltningen tänker kräva av politikerna i nämnden att stoppa “System Two” om inte denna åtgärdsplan “skyndsamt” lämnas in? Och jag kan inte låta bli att undra – varför krävde inte Mark- och miljödomstolen in en sådan plan? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Var det bara för att förvaltningen vid den tidpunkten trodde att politikerna i nämnden skulle följa tjänstemännens råd att helt stoppa Solvarms avloppssystem? En sådana teori ligger onekligen nära till hands.

En gång till.

Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar i sitt domslut att en kommun som dömer ut ett avlopp måste ange en orsak. Kommunen måste peka på en konkret skada och bevisa detta. Jag tvivlar på att en åtgärdsplan är ett sådant skäl… Och, tjänstemännen ska dessutom inte kommentera eller ha synpunkter på anläggningens tekniska konstruktion. De ska vara teknikneutrala och endast lämna synpunkter på funktionen.

Jag tror ärligt talat att tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen inte följer lagen i sin iver och strävan att försvåra livet så mycket som möjligt för familjen Solvarm. Och jag kan för mitt liv inte förstå denna inställning hos tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen.

På kommunfullmäktige den 14 april (se “Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!””) sa miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S):

“Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

På nästa sammanträde den 19 maj med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon och nämnden till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…

PS. Fortsättning följer…

==

Bloggar i denna serie:
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen– 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021

BUN: Det blev en reservation

21 april, 2021 Lämna en kommentar

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.

Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik. 

Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.

Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.

Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid.  ;)

Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.

Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…

Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.

Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.

Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)

Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.

Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…

Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.

Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).

Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:

Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.

Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.

Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)

Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.

Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…

De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:

“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr.  Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”

Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…

Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.

Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.

Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)

20 april, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.

Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)

De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:

“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…

Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:

“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”

Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)

Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:

“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”

Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.

Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…

Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:

“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”

Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.

Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…

“Trollhättan går en väg”

Sa Augustsson.

Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.

Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:

“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”

Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.

Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del att förklara…

Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…

Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)

Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.

Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.

Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.

“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”

En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:

“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”

Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:

“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”

Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…

Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.

I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…

PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.

Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)

19 april, 2021 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg diskuterades fördelningen av “skolmiljarden”. Åsikterna gick isär om hur de statliga pengarna skulle fördelas. Precis som väntat. Kommunstyrelsen hade ett förslag, Vänsterpartiet ett annat.

Fördelningen av “skolmiljarden” har diskuterats i både Trollhättan och Vänersborg – och naturligtvis även i Kunskapsförbundet. Förbundet har ju hand om gymnasieundervisningen i de två kommunerna – och skulle också ha sin andel av statsbidraget. Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, och jag ska inte upprepa innehållet i dem. (Se “Vad sysslar Trollhättan med?”, “Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Du kan ladda ner mitt yrkande i fullmäktige “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”.)

I Kunskapsförbundet var alla politiker överens när vi diskuterade fördelningen av statsbidraget, både över parti- och kommungränserna. Gymnasieeleverna och de studerande på vuxenutbildningen borde få störst andel av pengarna. De hade ju drabbats i särklass hårdast av pandemin, de hade tvingats till distansundervisning i nästan ett helt läsår. Det var ingen i direktionen som hade någon avvikande synpunkt.

Presidiet och de tjänstemän som hade deltagit på ägarsamrådet den 9 februari, med kommunstyrelsepresidierna från Trollhättan och Vänersborg, hade en samstämmig beskrivning av vad som hade överenskommits på mötet. De berättade att alla parter hade varit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet elever mellan 6 och 19 år. Samtliga i Kunskapsförbundets presidium var eniga om den beskrivningen av överenskommelsen. Det var dock inget beslut eller någon juridisk bindande överenskommelse. Besluten skulle självklart fattas i de båda ägarkommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Kunskapsförbundets representanter på ägarsamrådet meddelade direktionen (KFV:s “fullmäktige”) att de egentligen inte tyckte att fördelningen var riktigt rättvis – gymnasieleverna hade ju drabbats i särklass hårdast liksom vuxeleverna, som inte ens räknades in i den överenskomna fördelningen. Men de tyckte ändå att fördelningen var acceptabel eftersom alla parter var överens, och det var onödigt att ta en eventuell “strid” i det här läget.

Tills några dagar senare. Då ringde en chefstjänsteman från Trollhättans stad till en chefstjänsteman på Kunskapsförbundet och meddelade att Trollhättan hade ändrat uppfattning. Statsbidraget skulle fördelas mellan alla barn och elever mellan 1 år och 19 år. Det innebar helt plötsligt att Kunskapsförbundet skulle få mindre pengar.

Trollhättans kommunfullmäktige var först ut att fatta beslut om fördelningen av skolmiljarden. Det bestämdes den 29 mars. (Du kan se och lyssna på debatten på Trollhättans webb-TV – klicka här.) Trollhättans politiker ansåg att kommunens förskolebarn hade missat mycket undervisning på grund av pandemin – så barnen i förskolan skulle ha lika stor andel av statsbidraget per barn som varje elev i t ex avgångsklasserna i åk 3 på gymnasiet…

Det märkvärdiga var att ingen ifrågasatte fördelningen i Trollhättans kommunfullmäktige. Det gjorde av någon anledning inte ens de ledamöter som sitter med i Kunskapsförbundets direktion… Varför har jag ingen aning om, kanske hade de ändrat sig sedan mötet i KFV, kanske hade partipiskan vinit… Hur som helst underlättar det ju inte direkt framtida samarbete i KFV. Det var emellertid en ledamot som “opponerade” sig, Kent Almqvist (C). Almqvist är också ledamot i Kunskapsförbundets direktion.

Almqvist hade en del frågor kring varför Trollhättan hade frångått överenskommelsen i ägarsamrådet:

“Jag är lite förvånad över att man på ett sånt ägarsamråd säger en sak och sen ändrar man sig.”

Almqvist tyckte inte att det var riktigt ok att Trollhättan först kom överens på ägarsamrådet om att KFV skulle få 27% av pengarna (fördelning 6-19 år) och sedan ändrade sig efter någon vecka – och ansåg att Kunskapsförbundet istället bara skulle få 22% av pengarna (fördelning 1-19 år).

Och han fick en del intressanta svar från kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S).

Åkerlund sa, från talarstolen faktiskt:

“Men när ni får information Kent att vi på ett ägarsamråd har suttit och sagt att det är ok, då är det fel. Och det tror jag att Peter [Eriksson, M – 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen; min anm.] kommer att med skärpa tala om det också. Där går det för långt. Det där är inte riktigt schysst uppträtt av Kunskapsförbundet i det fallet. Det är min bestämda uppfattning.”

Ingen kan väl undgå den anklagelse som ligger inbakad i yttrandet gentemot “Kunskapsförbundet”… Men Åkerlund förnekade också att det hade ingåtts någon överenskommelse överhuvudtaget på ägarsamrådet. Det är intressant, och det är inte den version som representanterna från Kunskapsförbundet lämnade till direktionen. Och då talar vi om två representanter från socialdemokraterna, en från Trollhättan och en från Vänersborg, samt en moderat från Vänersborg…

Kent Almqvist (C) replikerade och sedan kom Paul Åkerlund tillbaka:

“Sen är det faktiskt så här Kent. Vi var överens med den kommunledning som finns i Vänersborg om detta [fördelningen av statsbidraget till alla mellan 1 år och 19 år; min anm]. Men det parlamentariska läget är ju inte riktigt detsamma som här utan att det ändrades sedemera i den politiska beredningen. Men från början var kommunerna överens om att lägga fram 1-19. Sedemera ändrades det i Vänersborg. Så är bakgrunden.”

Det här var ytterligare en ny uppgift, inte bara för ledamöterna i Trollhättans kommunfullmäktige, utan också för oss i kommunfullmäktige i Vänersborg…

Skulle kommunledningen i Vänersborg ha gått med på en fördelning utifrån alla barn/ungdomar mellan 1 år och 19 år? När då skulle man kunna fråga sig. På ett distansmöte? Det har enligt uppgift från Vänersborg inte varit något sådant möte. Telefonsamtal? Ja, det skulle så i fall vara mellan t ex Åkerlund och kollegan, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S). Om en sådan kontakt har tagits, det vågar jag inte uttala mig om – även om jag finner det ganska osannolikt. Det motsäger hela min “bild” av Augustsson. Enligt den skulle han inte gå bakom ryggen på de andra partierna – styret i Vänersborg har ju inte heller någon egen majoritet i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…

Man skulle också kunna tolka Åkerlund som att kommunerna blev överens om fördelning mellan alla från 1 år till 19 år på ägarsamrådet. Det här är dock inte sannolikt. Det förnekas mycket bestämt, inte bara från Kunskapsförbundet…

Almqvist replikerade en sista gång, och nämnde att förslaget i Vänersborg skilde sig från Trollhättans. I Vänersborg ville man fördela pengarna mellan 6- och 19-åringarna.

Åkerlund avslutade replikskiftet med ytterligare en ny uppgift:

“Det är alldeles korrekt Kent. Till kommunstyrelsen var förslaget så, men det var inte det till KSAU när det började beredas.”

Den uppgiften var lätt att kontrollera. Och den stämmer inte så långt jag kan se. I de handlingar som jag som kommunstyrelseledamot har fått ta del av så fanns det aldrig någon annat förslag till KSAU (i Vänersborg) än det som föreslogs i en tjänsteskrivelse. Den skrivelsen daterades till den 1 mars och har samma förslag till fördelning av “skolmiljarden” som kommunfullmäktige i Vänersborg sedemera beslutade om i förra veckan, dvs att statsbidraget skulle fördelas mellan 6- till 19-åringarna. Barnen i förskolan var inte medräknade.

Åkerlund hade, som jag kan avgöra, fel, han kom med en oriktig uppgift. Och det trots att han fick ett visst stöd (eller?) av kommunalrådskollegan Peter Eriksson (M). 

Peter Eriksson uttryckte sig emellertid mycket luddigt, vilket kanske var meningen:

“Jag vet precis vad jag har sagt och jag har inte sagt något annat än vad vi har framfört på ägardirektiven [jag uppfattade att han sa så i utsändningen, det bör ha varit ägarsamrådet; min anm] och jag tror inte, jag är helt säker på att Paul inte har sagt något annat heller. … Vi var ganska överens på det mötet.”

Eriksson nämnde inte vad han hade sagt eller vad som hade framförts på mötet eller vad de var överens om… Egentligen sa Eriksson ingenting på fullmäktigesammanträdet som bringade klarhet i frågan.

I sina inlägg och repliker hänvisade Kent Almqvist (C) flera gånger till ett mail som hade skickats från Trollhättan till Kunskapsförbundet, och som hade bekräftat uppgörelsen på ägarsamrådet. Och det påminde jag mig också att jag hade hört på KFV:s sammanträde. Almqvist sa bland annat om mailet:

“man har då också skickat ett epostmeddelande till Kunskapsförbundet där man har sagt att så här ligger fördelningen”

Det tyder på menade Almqvist att det faktiskt hade slutits någon typ av överenskommelse om fördelningen på ägarsamrådet (6-19 år). Som Trollhättan på “eget bevåg” sedan hade ändrat på (till 1-19 år). Paul Åkerlund (S) förnekade detta, riktade en anklagelse mot Kunskapsförbundet (se ovan) och sa:

“Ja, jag har då definitivt inte, jag tror inte att Peter har gjort det heller, men han får svara för sig själv senare, skickat nåt mail i den här frågan.”

Almqvist sa inte att det var Paul Åkerlund som hade skickat mailet…

Och det var det inte heller. Det var stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund. Han skickade ett mail den 9 februari 2021 kl 12:52:32 till Kunskapsförbundets förbundsdirektör Johan Olofson.

Det mailet redogör jag för imorgon.

Anm. Du kan läsa fortsättningen här: ”Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.

Viktigt BUN imorgon

18 april, 2021 Lämna en kommentar

Det går i ett. Denna vecka kommunfullmäktige, och imorgon måndag sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Dagordningen för barn- och utbildningsnämnden är relativt kort:

Övriga ärenden utom budget 2022

I verksamhetsuppföljningen presenteras denna gång ”Aktuellt grundsärskola och grundskola 7-9”. Det är kommunens 5 högstadierektorer på kommunens 4 olika högstadieskolor som står för presentationen och informationen. (Torpaskolan är uppdelad i Torpaskolan norr och Torpaskolan söder…)

Sedan ska nämndsledamöterna få en uppdatering om gällande barnomsorgsavgifter. Det är inga handlingar utskickade i detta ärende, men å andra sidan är det bara ett informationsärende. Det betyder att inget beslut ska fattas.

Ekmans Barnomsorg och Bävern Omsorg AB kom i december 2020 in med ansökningar om rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg. Men eftersom ansökningarna inte innehöll fullständiga uppgifter begärdes kompletterande handlingar. Det kom inga. Därför ska nämnden imorgon besluta att avslå ansökningarna. De båda ansökningarna är för “tunna”, för ofullständiga, för att kunna handläggas eller beviljas.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning för nämnden. Den ger de styrande partierna anledning till glädje. Nämnden gör nämligen ett överskott till och med mars 2021 på 5,428 milj kr (2,35 milj kr på grundskolan och 2,941 i förskolan). Det ska bli intressant att höra hur det kommer sig. Det har väl med coronan att göra på något sätt antar jag…

Eller också fortsätter de mycket stora besparingarna med personalneddragningar under 2020 att ge “resultat”. Det var som bekant 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019. Och BUN minskade därmed sina personalkostnader med 29,2 milj kr. Det är betydligt färre anställda år 2021 än 2019, även om jag inte har sett några siffror på det.

Man ska också komma ihåg att det är svårt att göra en prognos för hela året enbart utifrån årets första kvartal. Det kan hända mycket på de tre som är kvar. Jag antar t ex att många fler inköp, av bland annat läromedel, sker inför höstterminen.

I månadsuppföljningen redovisas andelen elever med mer än 25% frånvaro i åk 7-9. Denna gång finns det emellertid bara statistik fram till och med november 2020.

Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som det heter sedan något år tillbaka, har budgeterats till 2.160 i år. I mars uppgick platserna till 2.188. De har ökat varje månad i år. Det innebär att förskolan kostar mer pengar än prognostiserat. Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som uppgår till 1.795 i budget, kom bara upp till 1.719 i mars. De har minskat för varje månad under detta första kvartal. Till slut redovisas också förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun. Det har budgeterats för 4.959 platser. I mars var de färre, 4.898. Platserna har varit ganska konstanta under de tre första månaderna. Jag undrar varför det är färre elever än beräknat, är det befolkningsprognoserna som har “slagit fel”?

Kommunfullmäktige har beslutat att det ska finnas 2,6 milj kr i “reserv” till barn- och utbildningsnämnden, som nämnden kan få:

“under förutsättning att framtida prisförändringar, kan finansieras i dialog mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och nu har barn- och utbildningsförvaltningen pratat med samhällsbyggnadsförvaltningen, och blivit överens. Nämnden ska därför besluta om att ansöka om dessa pengar, som för tillfället finns hos kommunstyrelsen.

Så långt kommer det mesta att vara “rutin” på sammanträdet. Mycket information och egentligen inget som är kontroversiellt eller som skulle ge upphov till meningsskiljaktigheter. Men så kommer ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”…

Det handlar så klart om pengar… Pengar för nästa år…

Budget 2022

Barn- och utbildningsförvaltningen (tjänstemän) vill att nämnden (politiker) ska:

“godkänna förvaltningens budgetförslag 2022 till Mål- och resursplan 2022-2024 med tillhörande bilaga om åtgärd och konsekvenser för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Förvaltningen och nämnden ska hålla sig inom de anvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen har antagit, dvs de tre styrande (S+C+MP) partierna. Och om budgetramarna är för “trånga” så ska också åtgärder och konsekvenser beskrivas.

Anvisningarna innehåller ingen ökning av de ekonomiska resurserna för nämnden förutom kompensation för inflation och hyresökningar. De föreslagna ekonomiska ramarna är enligt min mening alldeles för snäva.

Förvaltningen börjar med att konstatera att kostnaderna för förskolan och grundskolan i Vänersborg är lägre än i likvärdiga kommuner. Dessutom ligger betygsresultat och meritvärden i Vänersborg under riksgenomsnittet. Det påpekas också att den långa perioden med hög frånvaro under coronan kan:

“medföra att en större grupp elever får svårt att komma tillbaka till den vanliga verksamheten i skolan även efter coronapandemin.”

Utgångsläget är med andra ord inget vidare för Vänersborg…

Sedan följer en redovisning av nämndens förväntade resultat som ska bidra till att kommunens inriktningsmål ska uppnås. Målen och de förväntade resultaten lever, som läsare till mina bloggar säkert har förstått, till stor del ett eget liv, utan koppling till de ekonomiska resurser som ställs till nämndens förfogande. Det är många ord och många förskönande omskrivningar för verkligheten – om det nu är kopplat till verkligheten överhuvudtaget. Ibland kan man undra… 

Eller vad sägs om kommunens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Detta är alltså ett av kommunens inriktningsmål, inte barn- och utbildningsnämndens – även om det i stort sett är citerat från Skollagen.

Och visst är det fantastiskt att detta mål finns med i kommunens officiella dokument, precis som om man trodde på det och menade det. För jag har fortfarande inte hört någon förklara hur detta ska vara möjligt när det blev 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019, och personalkostnaderna minskades med 29,2 milj kr. Tänker de styrande partierna, S+C+MP, och den borgerliga “oppositionen”, M+L+KD, som har kommit överens om budgetarna de senaste åren, öka anslaget till BUN nästa år och möjliggöra att förskola och skola kan anställa fler…? Självklart inte. Snarare tvärtom.

Och med tanke på den stora personalminskningen förra året så är det precis detsamma med det föreslagna förväntade resultatet (utifrån kommunens inriktningsmål “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”):

“Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”

Det är så mycket prat, floskler och meningslösa skrivningar och löften i politiken så att “hälften kunde vara nog”…

Barn- och utbildningsförvaltningen gör som den är tillsagd, och sannolikt nämnden likaså. De förväntade resultaten för år 2022 utifrån kommunens inriktningsmål “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” föreslås bli:

  • “Andelen barn som deltar i en förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 % närvaro ökar”

Tidigare har nämnden i någon form av “protest” angett att resultaten ska “bibehållas”. Men nästa år ska alltså allt öka… Och jag undrar varför de förväntade resultaten har ändrats…

Och samtidigt som att allt ska öka, med otillräckliga resurser, så ska sjukfrånvaron bland medarbetarna minska och dessutom ska deras motivation öka…

BUN:s förslag till budget ligger, precis som anvisningarna säger, inom tilldelad ram. Förvaltningen anser dock att det kommer att saknas 3,6 milj kr för nämnden nästa år.

3,6 miljoner kronor…

Bara 3,6…?

Det kan se ut som om undertecknad vänsterpartist har större ambitioner för förskola och grundskola än förvaltningen själv. För inte räcker det väl med ett budgettillskott på endast 3,6 miljoner…? Nä det räcker inte. Men så är det ändå inte. Tjänstemännen är som jag ser det “fångna” i det politiska systemet. Och måste så vara. Det är ju politikerna som bestämmer och tjänstemännen som utför… Jag är helt övertygad om att det inte finns en tjänsteman i förvaltningen eller en rektor på en förskola eller grundskola som inte anser att det behövs mer personal, dvs mer pengar, i verksamheterna.

Förvaltningen pekar i förslaget på att antalet elever i grundsärskolan fortsätter att öka. Och en grundsärskoleelev kostar betydligt mer än en grundskoleelev, cirka 400.000 kr mer per år. Det kommer att saknas pengar till dessa elever.

Förvaltningen menar också att behovet av särskilt stöd hos barn och elever har ökat under senare år. 

Förvaltningen skriver:

“En utmaning är att elevernas behov är så stora att rektorerna har svårt att organisera detta särskilda stöd inom budget samtidigt som fler barn och unga förväntas uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier.”

Varför skriva “utmaning”? Varför inte istället skriva att det är ett stort problem? Eller att det kanske till och med är omöjligt…

Naturligtvis tänker BUN söka eventuella pengar som avsätts i kommunstyrelsens förfogandeanslag till detta ändamål, om nu kommunfullmäktige beslutar så. (Vilket fullmäktige gjorde för i år.) Som jag ser det, räcker inte 2-3 miljoner, eller vad nu fullmäktige kan avsätta, på långa vägar. Och dessutom ska inte BUN behöva ansöka om pengar från kommunstyrelsen till elever i behov av särskilt stöd. Det står i Skollagen att dessa elever SKALL ha det stöd som de behöver. De här pengarna ska BUN självklart ha från början.

Det är viktigt att notera att statsbidragen från Migrationsverket fortsätter att minska under 2022 med ytterligare 2,9 milj kr. (Sedan 2018 till 2021 har bidragen från Migrationsverket minskat med 22 milj kr. Det motsvarar cirka 50 heltidstjänster…) Behovet av språkligt stöd för de elever det handlar om har inte minskat i samma omfattning som bidragen minskat…

Man behöver inte vara en oppositionell vänsterpartist eller pensionerad pedagog för att se vilka elever det är som drabbas hårdast av otillräckliga resurser… Och visst saknas det mer än 3,6 miljoner…

Till sist beskriver förvaltningen konsekvenserna av de anvisningar, “budgetramar”, som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen.

“Verksamheterna har idag små marginaler och svårigheter att organisera sig utifrån den tilldelade ramen. En obalans om 3,6 mnkr är en mindre del av barn- och utbildningsnämndens totala budgetram, men kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal. Grundskolan, men framförallt förskolan och fritidshemmen i Vänersborg ligger redan något under i nettokostnadsavvikelse enligt Kolada. Det kan innebära att verksamheterna inte har lika stor ekonomisk förmåga att hantera budgetnedskärningar och samtidigt behålla kvaliteten för barn och elever på grund av de små marginaler som verksamheterna idag arbetar utifrån.”

Med tanke på kommunens inriktningsmål för år 2022:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

…är det här mycket “snälla” ord från barn- och utbildningsförvaltningen… En vänsterpartist som jag skulle uttrycka det lite tuffare, typ:

Barnkonventionen har blivit svensk lag. Som politiker i Vänersborg undrar jag – till vilken nytta?

Fackens syn

Till sist vill jag återge personalorganisationernas (“fackens”) syn. Det handlar om Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vårdförbundet. Det var nämligen MBL-förhandlingar kring förslaget den 30 mars.

De fyra fackförbunden var inte överens med arbetsgivaren, dvs barn- och utbildningsförvaltningen. Eller snarare, barn- och utbildningsnämnden… Inte i år heller… “Facken” förklarade sig oeniga till budgetförslaget för 2022 och lämnade ett gemensamt yrkande. (Du kan ladda ner hela yrkandet från “facken” här.)

Personalorganisationerna skriver i yrkandet:

“Om ett av kommunens inriktningsmål är att skolresultaten ska öka borde detta avspeglas med satsningar i budgeten, särskilt med tanke på förvaltningschefens påpekande redan förra året. Barn och ungdomar vill lyckas i skolan, men när de inte får förutsättningar att lyckas uttrycks det ofta i frustration, vilket vi tycker oss ana i mängden KIA-anmälningar.”

(KIA är det system för händelserapportering mm som kommunen använder.)

Det som förvaltningschefen påpekade “redan förra året” var, menar personalorganisationerna, att:

”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.”

Personalorganisationerna skriver vidare:

“Av kommunens alla lokaler är klassrummet den vanligaste platsen för anmälda händelser. Vidare utgör anmälningar om hot och våld i skolan en överväldigande majoritet av kommunens alla skadeorsaker/ risker. Det är i denna arbetsmiljö fler barn ska nå kunskapskraven, öka närvaron och fler bli behöriga till yrkesprogram. Barn och ungdomar vill gå i skolan men när de inte får förutsättningar att lyckas i skolan kan det leda psykisk ohälsa och lång och problematisk skolfrånvaro.”

Facken avslutar sitt yrkande (fetstilen är fackens egen):

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”

Jag tycker att facken verkligen sätter fingret på flera av problemen. Det är en bra och tydlig skrivelse.

Och nu kvällens fråga – ska jag skriva en protokollsanteckning eller en reservation…?

Kategorier:Budget 2022, BUN 2021

Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!”

15 april, 2021 1 kommentar

Igår sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborg. Mötet varade i lite drygt 3 timmar, och jag tänker återkomma med ett referat om vad som sades. (Den som är intresserad kan se hela sammanträdet eller valda avsnitt i efterhand på kommunens webb-TV. Det går också att läsa Lutz Rininslands blogg “Tyvärr fel, herr ordförande!”, som handlar om ärendet kring fördelningen av skolmiljarden.)

I denna blogg ska jag “bara” uppehålla mig kring vad ordförandena i byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden anförde som en slags replik till mig på gårdagens fullmäktige. Jag tror att det kan vara av intresse för många kommuninvånare, och det är definitivt av intresse för mig personligen…

Det var under ärendet “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020”. Jag framförde mina kända synpunkter från mina bloggar – nämligen att det finns alldeles för mycket i kommunens redovisningar och målavstämningar som präglas av “halvsanningar” och förskönande omskrivningar etc. Och det ger inte en riktig bild av läget i kommunen. Det gör det också svårare att ändra och förbättra det som är mindre bra. Och hur ska man styra en kommun om man inte vet “hur den ser ut”?

Jag tog två exempel från byggnadsnämnden. (Se “Årsredovisning och bokslut”.)

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg förvaltningen. Den motivering som gavs var att hemsidan med plan- och bygglovsinformation hade uppdaterats… Inget mer… Det andra exemplet var att byggnadsförvaltningen skulle ha gjort en grym resa när det gällde bygglov:

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läste vad byggnadsförvaltningen själv skrev så fick man en annorlunda bild. Det stod att:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Det handlade alltså bara om spekulation och önsketänkanden.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) bekräftade att alla förväntade resultat inte hade uppfyllts och att rekryteringen av en ny förvaltningschef hade avbrutits, att en bygglovshandläggare hade sagt upp sig, att det “egentligen” inte fanns någon som jobbade med tillsynsärenden och att det inte fanns någon stadsarkitekt.

Det här var antagligen inte riktat till mig eftersom jag inte hade tagit upp något av detta i mitt anförande. Men så kom ordförande Dahlberg till mig, och min blogg…

“Man kan ju vara kritisk mot byggnadsnämndens arbete, man kan gå ut i bloggar osv.”

Dahlberg sa inte uttryckligen att det var min blogg han åsyftade. Och han fortsatte:

“Jag har inte läst någon blogg men jag får dom till mig ibland.”

Det är intressant att Dahlberg känner sig tvungen att nämna att han inte läser några bloggar. Varför undrar jag. Tusentals människor, ja det är faktiskt sant, läser bloggarna om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Kan det inte vara bra för ordförande i nämnden att känna till vad många kommuninvånare läser om byggnadsnämnden? Jag menar, även om bloggarna skulle bestå av felaktigheter så kan det ju vara bra för Dahlberg att veta vilka missuppfattningar invånarna bär med sig…

Men så fortsätter Bo Dahlberg – notera att citaten kommer direkt efter varandra i anförandet:

“Där (i bloggarna; min anm) behöver man alltså inte följa lagen när man kritiserar en byggnadsnämnd. Vi är dock tvungna att göra detta. Det är en liten skillnad där skulle jag vilja säga.”

Nu undrar nog inte bara jag utan även andra hur Dahlberg kan komma in på Kärvlings bloggar i ett anförande i kommunfullmäktige. De nämndes ju inte alls i mitt eller någon annans anförande. Alla som yttrade sig höll sig nämligen till ämnet på dagordningen…

Det är inte helt lätt att förstå om Dahlberg menar att jag i mina bloggar inte behöver följa t ex Plan- och bygglagen (PBL). För så är det, självklart. Lagar kring bloggar torde väl snarast vara Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen… 

Eller menar Dahlberg (S) att jag kan “hitta på” lösningar på människors byggproblem som strider mot PBL och annan lagstiftning? Antagligen är det detta han menar.

Och naturligtvis tittar jag då tillbaka på några av mina bloggar genom åren om byggnadsnämnden/byggnadsförvaltningen. Jag tänker på “Ingvars kamp mot byggnadsnämnden” (Österäng; om du klickar på länken så måste du scrolla för att se bloggarna), där Ingvar överklagade ett beslut från byggnadsförvaltningen till Länsstyrelsen – och fick rätt. Eller på grannarna till Kindblomsskogen i Blåsut som två gånger överklagade byggnadsnämndens bygglov till Länsstyrelsen – och fick rätt, båda gångerna. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!” och ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.) Eller på blåbärsodlaren vid Hästefjorden, där nämnden till slut gick emot sin egen förvaltning. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och sedan dessutom senare ändrade sitt eget beslut om vite för blåbärsodlaren. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)

För att inte tala om Magnus Larsson på Sikhall…

Efter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Utan mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde till Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna. Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. Efter nästan 8 år… (Se t ex “Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”.)

Och sist men inte minst, ett exempel som gav upphov till rubriker i TTELA… (Se TTELA “Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”.)

”Arne” ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Han nekades bygglov trots att hans ansökan stämde överens med detaljplanen.

Jag engagerade mig mycket i fallet och skrev många bloggar. Det ledde till en unik skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande. Den var ställd till kommunfullmäktiges ordförande. Mitt bloggande ifrågasattes.

Dahlberg skrev bland annat om min blogg:

  • ”helt utan faktaunderlag”
  • ”slippriga argument”
  • ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”

Bo Dahlberg (S) var lika säker då som nu att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade lagen på sin sida och att jag hade fel. Och dessutom inte borde få skriva bloggar överhuvudtaget…

Kommunfullmäktiges ordförande låtsades aldrig om skrivelsen. Och Länsstyrelsen gav “Arne” rätt. Han fick sitt bygglov… Byggnadsnämnden hade inte följt lagen… (Se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”; i slutet av denna blogg finns flera länkar både till sakfrågan och till Dahlbergs skrivelse.)

Det är nog läge att ordförande Bo Dahlberg (S) ger några exempel på vad han anser vara fel i det jag skriver, eftersom det verkar som om myndigheterna bara hittar fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens beslut… Fast det är klart, Dahlberg läser ju inte mina bloggar… Trots att han påstår att jag inte följer lagen… Dahlberg läser kanske bara sådant han håller med om och som befäster hans åsikter.

Eller också får Bo Dahlberg (S) sluta att dra in mina bloggar när byggnadsnämnden får kritik…

Mitt inlägg fick också miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) att begära ordet.

Jag hade nämnt att följande förväntade resultat för miljö- och hälsoskyddsnämnden påstods vara uppfyllt:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Och jag sa att det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Och att mätningarna kanske stämmer, men att jag i varje fall vet en familj i Sikhall som inte håller med – och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Ann-Marie Jonasson (S) sa:

“Så som Bosse precis pratade om, Bosse Dahlberg här, så pratade han om att vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Och ja Stefan, vi har faktiskt rätt många som är nöjda med den handläggning som nämnden gör när det gäller avloppsärenden, eftersom du då tog upp det här. Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Tja…

I fallet Solvarm på Sikhall, som jag har engagerat mig och skrivit mycket om (se t ex “Varför jagar kommunen Solvarm?”), har kommunen och Solvarm haft olika tolkningar av lagarna. Jo, det är ofta så – lagar kan tolkas på olika sätt. Då får en domstol avgöra frågan.

Solvarm överklagade ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen. Det var alltså en tvist om hur lagen skulle tolkas. Domen kom den 11 juni 2018. Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm.

Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.

Den här domen har Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterat eller respekterat på något sätt. Förvaltningen driver fortfarande samma frågor och krav i sin iver att stoppa Solvarms unika, cirkulära avloppssystem. På nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…

Till sist måste jag nämna Lutz Rininslands (V) replik till de båda socialdemokratiska ordförandena Bo Dahlberg och Ann-Marie Jonasson:

“Båda två nämner med emfas och eftertryck att ni som ordförande hanterar en nämnd som måste följa lagen. Då blir naturligtvis min fråga – vilka av våra nämnder är det där man inte ska följa lagen?”

Dahlberg och Jonasson blev svaren skyldiga…

Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.

14 april, 2021 Lämna en kommentar

Det är inte bara miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg som skapar ämnen för bloggar. Nu på förmiddagen har socialförvaltningen liksom utbildningsdepartementet också gjort det.

Diskussionen om det “särskilda boendet” på Elgärde i Frändefors har väl inte gått någon trogen bloggläsare förbi. Jag skrev ett flertal bloggar när ärendet var uppe, vid två tillfällen, i socialnämnden i höstas. Frågan har också fortsatt att debatteras sedan dess, bland annat i Melleruds Nyheter. (Om du klickar här – Elgärde – så får du upp alla mina bloggar i ämnet.)

Nästa vecka, den 20 april, har socialnämnden sammanträde. I kallelsen tilldrar sig ärendet “Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar” det största intresset. (I varje fall från min sida.) Det handlar om Elgärde…

Socialförvaltningens beslutsförslag lyder:

“1. Socialnämnden upphäver beslut 2020-08-27, § 68, att ”föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05” samt att upphäva beslutet 2020-10-22, § 91 om att ”socialnämnden står kvar vid tidigare fattat beslut i socialnämnden 2020-08-27, § 68”.

“2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återuppta förstudie inom befintligt boendebestånd. Vidare uppdrar socialnämnden därefter åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda lokalplanering gällande ”Boende för personer med funktionsnedsättning och samsjuklighet inom personligt stöd och omsorg”.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska upphäva de två besluten från i höstas. “Projektet Elgärde” avbryts alltså med omedelbar verkar. Det är i varje fall förslaget, notera det. Vad nämnden beslutar kan vara en annan sak.

Motiveringen till att projektet enligt förslaget ska avbrytas är inte att kommunen har lyssnat till opinionen, i varje fall inte officiellt, utan att det saknas pengar. I motiveringen skriver socialchefen:

“Förvaltningen har i samarbete med kommunstyrelsens lokalutredare och samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en förstudie samt lokalplanering på uppdrag av nämnden. Utifrån process gällande mål- och resursplan 2022 – 2024, där förvaltningen ska se över åtgärder för att klara finansiering av nytt boende inom befintlig ram, ser förvaltningen möjlighet att avbryta pågående lokalplanering för att istället genomföra förstudie och lokalplanering inom befintligt boendebestånd.”

Boendet i Elgärde ska enligt de budgetanvisningar som råder finansieras och driftas inom befintlig ram. Ett nybygge på Elgärde skulle innebära att socialförvaltningen måste spara inom andra områden. Och det varken vill man eller ser möjligheter till – vad jag förstår.

Förvaltningen kommer istället att få ett förnyat uppdrag att söka alternativa lösningar inom socialförvaltningens befintliga bostadsbestånd.

Det ser nog ut som att planerna på ett boende för “personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” skrotas för gott. Men säker kan man aldrig bli…

Den andra nyheten idag kommer från ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet med rubriken:

“Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”

Det innebär ungefär 1,3 milj kr till Vänersborg.

Ikväll ska kommunfullmäktige i Vänersborg diskutera hur de tidigare beslutade extra statsbidragen till skolan ska fördelas, den så kallade “skolmiljarden”. Kommunfullmäktige i Trollhättan har redan beslutat att fördela statsbidraget jämnt för alla barn och ungdomar mellan 1 år och 19 år, förslaget i Vänersborg är att pengarna ska fördelas mellan de som är 6 år till 19 år.

Vänsterpartiets förslag är att statsbidraget ska gå till de som har drabbats hårdast av pandemin. (Jag har skrivit flera bloggar om detta ärende också, senast igår – se “KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm”.) Och det är enligt vårt sätt att se det avgångsklasserna i högstadiet och gymnasiet samt vuxenutbildningseleverna – de har drabbats hårdast av den påtvingade distansundervisningen. Och i förmiddags kom även beskedet från Västra Götalandsregionen att högst hälften av gymnasieskolornas elever bör vara på plats samtidigt i skollokalerna. (Se “Regionala rekommendationer förlängs till 2 maj”.) Vänsterpartiets förslag innebär att Kunskapsförbundet skulle få 2/3 av statsbidraget och barn- och utbildningsnämnden 1/3.

Pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet ger definitivt stöd för detta synsätt:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan väl tycka att det är tråkigt att vuxenutbildningseleverna har glömts bort… Men annars råder det ingen större tvekan om vilka elever som Utbildningsdepartementet anser har drabbats hårdast av pandemin. Det är inte barnen i förskolan eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Jag tror att regering och riksdag har den synen även på “skolmiljarden”.

KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm

13 april, 2021 Lämna en kommentar

En stor del av kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag handlar om att blicka tillbaka på det gångna året. Förhoppningsvis blir det en bra diskussion om vad politiken gjorde som var bra och vad som kunde ha gjorts bättre. (Se “KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?”.)

Staten har som bekant lättat på plånboken under pandemin. Skolan har fått extra pengar, en miljard – den så kallade “Skolmiljarden”. Nu ska kommunfullmäktige besluta om hur pengarna ska fördelas i Vänersborg – hur mycket som ska gå till grundskolan och hur mycket Kunskapsförbundet (gymnasieskolan) ska få.

Syftet med den statliga “skolmiljarden” är att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”

Vänersborg andel av pengarna uppgår till ungefär 4 miljoner kr. Jag har tidigare beskrivit mer ingående vad det handlar om och även min egen uppfattning i några bloggar – se “Vad sysslar Trollhättan med?” och “Vem ska ha skolmiljardens pengar?”. Jag redogjorde också för diskussionen i kommunstyrelsen häromsistens, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Jag ska inte upprepa det.

Jag skrev ner min uppfattning i frågan och formulerade ett yrkande i kommunstyrelsen. Yrkandet kallade jag “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”. (Du kan ladda ner yrkandet här). Och det yrkande står jag fortfarande fast vid och tänker lägga imorgon också. Jag vill fortsätta stå för det jag anser vara rätt och riktigt oavsett vad andra tycker.

Det blir inga kommunala bangolfbanor i Skräckleparken. Adam Frändelids (V) motion blir med all sannolikhet avslagen av fullmäktige.

Det blir också Lena Mjörnells (SD) motion att “reglera hyreskostnader vid intern uthyrning av lokaler och fastigheter”. Mjörnell menar att det vid interna hyresavtal med en nämnd ska framgå klart och tydligt vilket ansvar uthyraren har gentemot hyrestagaren samt att en hyreshöjning endast får ske då standarden av fastigheten höjs utöver ordinärt underhåll.

Motionen kommer att bli avslagen eller betraktad som besvarad trots att det ligger en del i den. Det finns nämligen redan ett uppdrag om att ta fram ett förslag till “revideringar i riktlinjerna för internt hyressystem”. En del av motionens idéer kan tas upp där.

Sedan följer flera ärenden av rutinmässig karaktär. Det är bland annat investeringspengar som ska flyttas från förra året till i år, nämnder som ska ha utarbetat “uppföljningsplaner avseende privata utförare” och information om motioner och medborgarförslag som fortfarande inte har slutbehandlats.

Och till sammanträdet har ytterligare två motioner lämnats in, båda undertecknade av Göran Svensson (MBP).

Innehållet i den ena motionen har tydligen spridit sig. Jag fick redan igår en fråga om bryggor i Korseberg… En av motionerna föreslår nämligen att kommunen ska anlägga en ny brygga på samma plats där den så kallade “norskens brygga” tidigare låg. Det ska för övrigt, enligt motionen, finnas rester kvar av den.

Tyvärr vet jag inte riktigt var “norskens brygga” låg, men det får bli ett besök på Korseberg för att studera omgivningarna. Det har väl hänt en del sedan “Slaget vid Korseberg”, som hölls på 70-talet i den nuvarande förskolebyggnaden… Och även sedan jag bröt foten i en fotbollsmatch på Korsebergs 7-mannaplan några år senare…

Göran Svenssons andra motion handlar om streetrace. Motionen yrkar att kommunen får i uppdrag att:

“utreda en lämplig plats för att möjliggöra legala streetrace”

Jag har faktiskt tidigare fått påstötningar om att själv skriva en motion kring detta. Men inte fått “tummen ur”… Det är bra att medborgarpartiet tar upp frågan. Intresset för motorsport är nämligen enormt stort i Sverige. Undertecknad bloggare tillhör dock inte denna skara. Det finns, vad jag förstår, oerhört många ideella krafter i området som skulle kunna ställa upp med både tid och arbetskraft – och, inte minst, med pengar. Det är värt att åtminstone undersöka motionens yrkande, tycker jag.

Lutz Rininsland (V) ställer två viktiga interpellationer om äldreomsorgen till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rininsland bloggar om interpellationerna – den första om “Timanställningar i socialförvaltningens verksamhet” (se “En interpellation om äldreomsorgen”) och den andra, “Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen” (se “Äldreomsorgen – den andra interpellationen”). I eftermiddag fick Rininsland svar av Nyberg.
(Nytt kl 20.30. Rinininsland har nu publicerat Dan Nybergs svar på sin blogg – se ”Socialnämndens ordförande svarar”.)

Det sista ärendet på dagordningen är en fråga från undertecknad bloggare till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Det dyker upp en fråga från flera håll och jag måste erkänna att jag har “tappat greppet”… SESSIONSSALEN? Har vi ett beslut? Vad är bestämt om sessionssalen?”

Och glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.

KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?

11 april, 2021 1 kommentar

På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige.

Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2022. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde.

En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020” behandlas.

Så här ser dagordningen ut:

Har Vänersborg blivit bättre?

Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?

“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2020.”

Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?

I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning:

“Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.”

Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2020 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:

Vänersborg tycks ha blivit bättre år 2020 trots de svåra pandemitiderna. Och om det inte hade blivit bättre i kommunen, så hade det följaktligen inte varit politikernas fel…. Det hade naturligtvis varit de anställdas…

Jag lämnade en protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden i mars (se “Dagens BUN (15/3)”), där jag skrev:

“Min uppfattning är att målstyrning innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Vi ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:
“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.”
Eller tilldela mer resurser…”

För övrigt är jag oerhört förundrad över allt positivt som skrivs om kommunens olika verksamheter. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Det borde istället komma i fokus. Min inställning är nämligen att det som inte fungerar måste lyftas upp – hur ska vi annars kunna förändra Vänersborg till det bättre? De som bara skönmålar allt och tycker att allt är bra som det är, säger också nej till utveckling.

Du kan läsa betydligt mer om årsredovisningen i en tidigare blogg – se “KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut”. Där tar jag upp några exempel på vad jag menar med förskönande omskrivningar etc. Jag har också gjort två djupdykningar i redovisningarna från barn- och utbildningsnämnden, se “BUN 15 mars 2021” och “BUN: Året som gått”. Även i dessa bloggar tar jag upp saker som fungerade mindre bra.

Men en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2020 ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +161 milj kr. Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten…

Det finns fler ärenden på dagordningen. Jag återkommer till några av dem senare.

Kom ihåg att det går att se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.

Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen

9 april, 2021 1 kommentar

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)”.

Den 3 mars 2021 sammanträdde miljö- och hälsoskyddsnämnden, på distans som brukligt är i dessa coronatider.

På dagordningen fanns ärendet “Prövning av avloppsanläggning”. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (politiker) skulle ta ställning till Solvarms ansökan om att få tillstånd att använda “System Two” i fortsättningen också. Som tidigare framgått så var beslutsförslaget från miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemän) att avslå Solvarms ansökan – “System Two” skulle stoppas.

Protokollet från sammanträdet är kryptiskt. Det utgör en stor kontrast till all den mailväxling som föregått ärendet under ett drygt halvårs tid. Och de ”utredningar” som tjänstemännen hade gjort och de omfattande svar som Solvarm hade lämnat.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde blev ett västgötaklimax… Nämnden beslutade att inte besluta…

“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd, eventuellt inklusive tidsbegränsning, samt villkor för tillståndet.”

Ingen ledamot var enligt protokollet emot återremissen.

Återremiss betyder att ärendet skulle lämnas tillbaka till förvaltningen för ytterligare beredning. Och sedan återkomma till nämnden vid ett senare tillfälle för slutligt beslut. Och det gjorde ärendet redan på det följande sammanträdet, den 7 april. (Se ”Nyhet: Inget beslut om Solvarm”, även om det är att gå händelserna i förväg…) Tyvärr vägrade förvaltningen att lämna ut några handlingar inför detta senaste sammanträde, men det är en annan historia – och ett annat problem. (Inte ens Solvarm själv fick ta del av beslutsförslaget inför sammanträdet.) Jag återkommer till sammanträdet den 7 april.

I återremissen den 3 mars så fick tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen ett uppdrag. Det framgick tydligt att ett tillstånd skulle utformas. Det betydde att politikerna i nämnden ville ge Solvarm tillstånd att använda “System Two”. Och det måste självklart betraktas som en stor framgång för Solvarm – politikerna körde över tjänstemännen i förvaltningen!

I nämndens uppdrag ingick också att eventuellt, notera ordet “eventuellt”, bestämma både tidsbegränsning och villkor för tillståndet. När man har läst alla handlingar (och kanske alla bloggar) så slås man onekligen snabbt av misstanken att förvaltningen sannolikt skulle återkomma med så många villkor, restriktioner och begränsningar de bara kunde komma på till sammanträdet den 7 april. “Räddas det som räddas kan.” Typ. För inte trodde väl någon att förvaltningen tänkte ge upp, eller? (Vi får facit när handlingarna blir offentliga…)

Men hur kom det sig att politikerna körde över sin förvaltning? För det var ju faktiskt vad de gjorde. Jag vet inte, protokollet är som sagt mycket kryptiskt. Och jag har inte heller hört något om vad som sades eller diskuterades på sammanträdet.

Men däremot har jag fått ta del av det alternativa beslutsförslag som vänsterpartiets ordinarie ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden Göran Stenman skickade ut till samtliga ledamöter och ersättare innan sammanträdet den 3 mars. Det var ett “utkast till alternativt beslutsförslag”. Jag förmodar att det hade stor betydelse för nämndens beslut om återremiss och uppdrag, men det är bara en gissning.

Stenman (V) började i sitt “utkast” med att rent allmänt resonera om tillstånd för avloppsanordningar. Stenman skrev:

”Vid tillståndsprövningen är sökanden/verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § miljöbalken skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av miljöbalkens allmänna hänsynsregler iakttas. Bevisbördan avseende avloppsanordningens funktion vilar således på verksamhetsutövaren.”

Stenman resonerade vidare kring Miljöbalkens så kallade “vandelsbestämmelse” i 16 kap. 6 §:

“Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens.”

Solvarm hade ju, som har beskrivits tidigare, missat att ansöka om ett förnyat tillstånd för ”System Two”. (Se ”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på”.) Stenman avslutade dock detta resonemang med:

“Vid en samlad bedömning får dock anses att angiven bestämmelse inte utgör hinder mot tillstånd.”

Stenman fortsatte med att argumentera mot ett av förvaltningens argument:

“I målet förekommer uppgifter om att Anders Solvarm har planer på att inrätta ytterligare avloppsanordningar av nu aktuell typ i aktuellt område. Eventuella sådana tillkommande avloppsanordningar får dock prövas i särskild ordning och kan inte tillmätas någon betydelse i nu aktuell prövning. Då varje ansökan ska bedömas för sig saknar det även betydelse vilka ansökningar som möjligen kan inkomma från andra fastighetsägare i närområdet.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade redan gett tillstånd till “System One” och också till “System Two” under 2 år. Det betydde, menade Stenman (V), att nämnden hade bedömt att utsläppen kunde godtas. Och då måste nämndens beslut:

“ges den betydelsen att fortsatt drift ”System Two” bör medges om förelagda och utförda provtagningar/analyser visar tillfredsställande resultat.”

Och det visade provtagningarna, resultaten hade visat mer än tillfredsställande resultat…

Stenman hänvisade även till domen i Mark- och miljödomstolen – en dom som kommunen inte överklagade – och:

“får därigenom anses ha accepterat mark- och miljödomstolens bedömning.”

Där hade tjänstemännen i förvaltningen som bekant en helt annan uppfattning… (Se ”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)”.)

Stenman tillrättavisade sin förvaltning också på en annan punkt:

“Vad som ska bedömas i ärendet är emellertid om avloppsanordningen har en acceptabel funktion, inte om den helt överensstämmer med förekommande föreskrifter.”

Göran Stenman verkade onekligen ha läst både domen från Mark- och miljödomstolen och Solvarms inlaga. Det tycks som om de samtliga var överens, åtminstone i de väsentligaste delarna.

Det som förvånade är kanske att nämnden, som uppenbarligen hade påverkats av Stenmans “utkast”, beslutade om återremiss. Varför gav den helt enkelt inte ett permanent tillstånd till “System Two”? Nämnden beslutade ju den 11 juni 2018 om ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år med ett kontrollprogram för provtagning – och nu hade ju Solvarm uppfyllt alla kriterier i kontrollprogrammet…

Den frågan är det många utanför miljö- och hälsoskyddsnämnden som ställer sig – inte minst familjen Solvarm.

Anders Solvarm var besviken på nämndens beslut. Och jag kan på sätt och vis förstå honom, även om det hade kunnat bli ”mycket värre”. Familjen, liksom blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) och David på Juta (se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta”), vill inte ha något mer med miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg att göra. “Kontakterna” har bara kostat “blod, svett och tårar” – och pengar. De har jagats istället för att bli förstådda, och hjälpta. Nu vill de bara vara ifred och sköta sitt. Och av återremissen att döma så finns det stor risk att Solvarm får ytterligare prövotid med nya mätningar och nya kostnader… Och nya oönskade “kontakter” med de negativa och motarbetande tjänstemännen i Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning… Hur ska man överhuvudtaget kunna ha kontakter eller förtroende för tjänstemän som inte litar på framstående experter eller domare i Mark- och miljödomstolen…?

Solvarm skrev ett mail till nämndens ledamöter efter beslutet, den 19 mars.

Solvarm tyckte att han hade bevisat att familjens cirkulära VA-lösning var överlägset kommunens – det hade ju Mark- och miljödomstolen dessutom redan konstaterat i sin dom. Och alla mätresultat under prövotiden på 2 år hade fortsatt att visa extremt bra och godkända resultat. Dessutom hade han förbättrat anläggningen med ytterligare växtbäddar. Vad mer skulle han göra för att få ett permanent tillstånd?

Och vilka kriterier eller lagkrav grundades nämndens beslut om återremiss på?

Solvarm ställde en massa frågor. Jag tror inte att han får svar på några dem, särskilt inte när samma förvaltning som vill stoppa “System Two”, och faktiskt också “System One”, ska utarbeta villkoren för framtiden…

Vi får se vad miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer att besluta på sitt sammanträde i maj. Ärendet lyftes ju som bekant plötsligt ur dagordningen den 7 april. Det blir åtminstone några bloggar till när underlagen offentliggörs. Och när majsammanträdet går av stapeln.

Jag tänkte avsluta denna blogg med att citera vad Solvarm skrev i sitt senaste mail till miljö- och hälsoskyddsnämnden:

“Vi känner oss motarbetade av kommunen utan att förstå varför. Vi hade hoppats att kommunen skulle vara glada och stolta över att vi i vår kommun har en anläggning som redan idag visar exempel på morgondagens hållbara behandling av avloppsvatten.”

Ja, varför är inte kommunen glad och stolt över det fantastiska och nyskapande arbete som Solvarm gör i sitt naturhus vid Sikhall? När Solvarm använder avloppsvattnet som en resurs, där näringsämnen återförs till jorden – ett kretslopp för en hållbar miljö och en hållbar framtid….

Finns det några teorier?

PS. Fortsättning följer så småningom…

==

Bloggar i denna serie:
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021

<span>%d</span> bloggare gillar detta: