Arkiv

Archive for the ‘revisor’ Category

KS: Kan bli spännande imorgon…

5 maj, 2026 1 kommentar

Det är återigen dags för Vänersborgs kommunstyrelse (KS) att samlas till sammanträde i kommunhuset. Det sker imorgon onsdag den 6 maj.

Som vanligt är det en diger dagordning med åtminstone 39 ärenden. Och vem vet, kanske ser Centerpartiet till att det blir ytterligare ett. Underlaget består av 1.230 mer eller mindre intressanta sidor.

Dagordningen har följande utseende:

Enbart 12 ärenden ska avgöras av KS, resten ska vidare för beslut i kommunfullmäktige. Hittills har bara tre föredragningar annonserats, men det kan ändra sig. Just nu ser det ut som att det ”bara” blir information från Business Region Väst, Framdriften i Trafikverkets projekt Brålanda station (läs mer nedan) och rapportering för 2025 från Samordningsgruppen för miljö och klimat.

Precis när jag skulle publicera detta inlägg så tillkom ytterligare ett ärende, ”Nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, och en ny föredragning, ”Uppföljning av lokalt brottsförebyggande arbete i Vänersborgs kommun 2025”.

Första ärendet efter informationen handlar om parkeringen vid stationen i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “Vad har hänt utanför stan sen sist?”.) Det är viktigt att markundersökningen som ska utföras, för 250.000 kr, visar acceptabla provresultat. Är det för mycket föroreningar så kan det sluta med att hela området stängslas in av Trafikverket.

På Sjövallen i Vänersborg vet man att det finns föroreningar, inte minst Pfas. Det har jag också skrivit om tidigare. (Se “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen”.) Imorgon ska KS besluta att avsätta 650.000 kr för fördjupade utredningar inom området.

Det är en hel massa årsredovisningar imorgon och sedan ska det beviljas ansvarsfrihet. Det finns antagligen mycket att säga om redovisningarna, men de verkar i varje fall vara i sin ordning. Revisorerna har inget att kritisera och tillstyrker ansvarsfrihet för berörda politiker.

Och på tal om revisorer så har de professionella revisorerna i EY ställt ett antal frågor till KS om investeringsprocessen och budgetprocessen. Det kan vara en intressant läsning om man gillar ämnet. Det jag reagerar på i svaren är att KS flera gånger framhåller att inför budget 2028 så ska en befolkningsbaserad resursfördelningsmodell “tillämpas” och få “genomslag” etc. Den modellen beslutade KS utan varken information eller diskussion, enbart Vänsterpartiet var tveksamma, för att inte säga kritiska, till modellen och sättet den antogs på. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell”.)

Moderaternas blivande kommunalråd Niklas Claesson gjorde en film som blev populär. Det föranledde till och med TTELA att göra ett av sina sällsynta reportage om politiken i Vänersborgs kommun. (Se TTELA “Sälj alla tomma byggnader i Vänersborg”.) Norra skolan var ett av exemplen på fastigheter som kommunen borde sälja. Och visst, det tänker kommunen göra, oavsett Claessons film. Det krävs dock en ändring av detaljplanen först. KS får information om denna imorgon. Detaljplanen kommer dock att ta sin tid, förvaltningen uppskattar att en ny plan inte kan vara färdig för antagande förrän runt årsskiftet 2027/28. 

Det ska även bli en ny detaljplan på Norra Sanden. Är man intresserad kan man läsa mer på kommunens webbplats.

Brålanda station…

Trafikverket jobbar med att ta fram planhandlingar för Brålanda station. Den “grova kostnadskalkyl” (oops!) som har tagits fram uppskattade totalkostnaden för stationen till 108,6 milj kr (prisnivå januari 2023). Det har visat sig i undersökningarna att grundvattnet ligger ytligt i området (2 meters djup) och att det finns en hög risk för kvicklera. Därför räknar Trafikverket med att en tunnel under järnvägen kommer att kosta ytterligare 40 milj kr jämfört med en gångbro över spåren med hiss och trappa.

“En tunnellösning uppskattas kosta 148 miljoner kronor med risk för fördyrningar och en brolösning uppskattas kosta 108 miljoner kronor med låg risk för ökade kostnader (prisnivå 2025).”

Trafikverket kommer för att hålla sig inom kostnadsramen att:

“arbeta vidare med plattformsförbindelsen brolösning med trapphus och hiss.”

Ärendet imorgon är en information. Jag reagerar på att kommunen verkar acceptera att Trafikverket släpper tankarna på en tunnel – utan att det har diskuterats bland politikerna. Eller med brålandaborna. Men jag kan ha fel, det kanske kommer sådana diskussioner senare.

Den 1 januari 2027 ska kommunens nämndorganisation förändras. Samhällsbyggnadsnämnden kommer att försvinna. De strategiska frågorna som nämnden har ska flyttas över till kommunstyrelsen (och kommunstyrelseförvaltningen). Det som blir kvar, vilket i och för sig är en väldigt massa uppgifter som t ex byggnader, gator, VA, lokalvård, post, vaktmästeri, sophantering och renhållning mm, ska skötas av en teknik- och servicenämnd.

Vid en sådan här förändring måste det skrivas nya reglementen som bestämmer de berörda nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Berörda nämnder är kommunstyrelsen, teknik- och servicenämnden och byggnadsnämnden.

KS ska anta en riktlinje för e-förslag. De gamla medborgarförslagen avskaffas och ersätts med e-förslag. Det har redan kommunfullmäktige beslutat. Riktlinjen har förändrats under resans gång – till det bättre. Invånarna ska kunna identifiera sig genom fysisk legitimation (inte bara Bank-ID) och det ska inte finnas någon åldersgräns. Vidare ska förslagen vara publicerade i 60 dagar och erhålla 50 röster för att gå vidare till politisk beredning. Och då får förslagsställaren också möjlighet att presentera sitt förslag i fullmäktige.

Äntligen kommer Funktionsrätt Vänersborg att få sina 250.000 kr i verksamhetsbidrag för 2026. Det kämpade Vänsterpartiet för redan för ett år sedan. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.) Däremot vill inte kommunstyrelsen, enligt förslaget, att bidraget ska indexregleras. Det tycker Vänsterpartiet är snålt. Det handlar om 5.000 kr om inflationen ligger på 2%. Och varför ska inte Funktionsrätts bidrag indexregleras när Forum Vänersborgs bidrag är det…? 

Och vem vet, kanske läggs det ett initiativärende från Centerpartiet om Sörbygården. Det blir i så fall spännande, oerhört spännande. (De styrande partierna, S+C+KD+MP, sägs ha gruppmöte ikväll. Även det torde vara mycket spännande…)

Sedan Bo Carlsson (C) avslöjade kovändningen i Brålanda i lördags (se “Sörbygården: Bo Carlsson kovänder!”) har det pratats och diskuterats bland invånarna i framför allt Brålandabygden och inte minst i kommunens politiska kretsar. Det var t ex, enligt ryktena, mycket heta känslor bland de styrande partierna i kommunhuset i måndags. Centerpartiet stod inte högt i kurs. Det berättas också om att ledande socialdemokrater fick bråttom att göra ett längre besök på Sörbygården. Av någon anledning…

Kommunalrådet Mats Andersson (C) försöker i TTELA (se TTELA “Centerns kovändning – vill rädda Sörbygården”) förklara hur Centerpartiet kovände utan att kovända. Det gick väl så där… Alla argument som han anför i TTELA för kovändningen har varit kända en längre tid. Hade Mats Andersson lyssnat på oppositionspartierna hade han fått reda på fakta. Istället har han uppenbarligen valt att blunda och samtidigt hållit för öronen. Dan Nybergs (S) ord har varit lag för Mats Andersson och Centerpartiet.

Jag kan inte låta bli att kommentera Mats Andersson när han säger att vakanshållningen på Sörbygården nu ska avbrytas. Det har oppositionspartierna i socialnämnden beslutat fyra gånger. Besluten har varken respekterats eller verkställts av de styrande partierna i socialnämnden eller de högre tjänstepersonerna i socialförvaltningen. Det är skandal.

Det är helt klart trycket från opinionen och att det är val snart som har tvingat fram Centerpartiets kovändning. Det råder inget tvivel om den saken. Det är dock positivt att Centern har bytt åsikt och vill att verksamheten på Sörbygården ska fortsätta. Centern behöver städa upp i den röra och det lidande som de själva aktivt har medverkat till att skapa det senaste året.

Anm. Hur gick det med Sörbygården? Läs svaret i ”Löften om Sörbygården – tystnad i KS”.

Kategorier:AnderssonMats, Brålanda, Carlsson Bo, Centerpartiet, E-förslag, funktionsrätt, KS 2026, Medborgarförslag, organisation, revisor, Sörbygården, ttela, Vargön

KF 22/4 (2): Revisorernas kritik

19 april, 2026 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige (KF) i Vänersborgs kommun. Igår skrev jag om resultatet av Demokrati- och jämställdhetsberedningens enkät till fullmäktiges ledamöter och ersättare. (Se “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige”.) Idag ska jag skriva några ord om en revisionsberättelse.

Fullmäktige har fått flera revisionsrapporter på bordet. Revisorerna ska informera om några av rapporterna, men den kanske viktigaste ska ledamöterna fundera på och ta ställning till på egen hand, och i sina partier så klart. Jag tänker på revisionsberättelsen om ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda för 2025 års verksamhet.

De förtroendevalda revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ. Men revisorerna har en del kritik…

Revisorerna skriver bland annat följande om socialnämnden:

“Ur årets grundläggande granskning vill revisionen särskilt lyfta socialnämndens hantering av nämndens underskott och tillhörande åtgärdsplan. Nämnden har fattat beslut om åtgärder som syftar till att nå budget i balans, men har inte tydliggjort tidplan för åtgärderna eller vilken effekt enskilda åtgärder förväntas få. Uppföljning av åtgärderna har inte skett med tydlig systematik. Det går därför inte att följa om beslutade åtgärder gett önskad effekt.”

Socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) har vid flera tillfällen påtalat risken för att socialnämnden ska få mer eller mindre svidande kritik av revisorerna. Och det på grund av oppositionspartiernas beslut att avbryta “vakanshållningen”/nedläggningen av Sörbygården i Brålanda.

Och visst riktar revisorerna kritik mot nämnden. Kritiken är befogad men jag vet inte om den är särskilt svidande. Man kan också ställa frågan vem som är ansvarig för nämndens tillkortakommanden. Oppositionspartierna har nämligen vid flera tillfällen lyft upp bristen på uppföljning av åtgärderna – och begärt att få det. De professionella revisorerna i EY konstaterar också:

“Det framgår inte av protokoll vilken information nämnden har tagit del av.”

Socialnämnden har inte fått någon skriftlig information, enligt uppgift endast en muntlig information vid ett tillfälle. Dessutom borde det vara förvaltningens ansvar att ta reda på effekten av åtgärderna, även om revisorerna bara granskar politikernas handlingar. Det är därför, kan jag tycka, en uppgift för nämndens ordförande Dan Nyberg (S) och nämndens presidium att se till att en sådan här uppföljning görs och läggs fram för nämnden. Eftersom oppositionspartiernas beslut uppenbarligen inte har varit särskilt populärt hos ordförande verkar det som om ordförande har blivit ganska passiv.

Det kan också nämnas att socialnämndens ledamöter och ersättare inte har fått tillfälle att studera och diskutera revisorernas granskning och kritik under något sammanträde.

Revisorerna tänker fortsätta följa socialnämndens hantering av frågan under 2026.

Även Överförmyndarnämnden har fått kritik av revisorerna:

“Vår granskning visar att nämnden endast i begränsad utsträckning har omhändertagit de rekommendationer som revisionen lämnat i tidigare granskningar. Givet allvaret i de brister som uppmärksammats i nämndens styrning ser vi det som väsentligt att förbättringsåtgärder vidtas.”

Slutligen har också kommunstyrelsen fått kritik, dock inte av de förtroendevalda revisorerna. De professionella revisorerna i EY skriver emellertid:

“Vi noterar att det för kommunstyrelsen inte framgår tydligt vad bedömning av förväntade resultats måluppfyllelse grundas på.”

Och faktiskt riktas samma kritik mot kommunstyrelsen som de förtroendevalda gör mot Överförmyndarnämnden. EY skriver om kommunstyrelsen:

“Vi noterar att arbetssättet inte har förändrats sedan föregående års granskning trots att kommunstyrelsen då rekommenderades att tydliggöra grunden för bedömning av måluppfyllelse i delårsrapporter.”

Kommunstyrelsen har alltså inte tagit åt sig av tidigare kritik från revisorerna, precis som Överförmyndarnämnden.

EY efterlyser också av kommunstyrelsen att:

“Bereda förslag till hur uppsiktsplikten över såväl nämnder som bolag och förbund ska bedrivas inom kommunen.”

Samtliga andra nämnder klarar sig utan kritik från revisorerna. Och som sagt:

“Vi [de förtroendevalda revisorerna] tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ.”

På onsdag får vi se om det också blir kommunfullmäktiges beslut. Sammanträdet direktsänds på kommunens webb-TV.

PS. Du kan läsa mer om kommunfullmäktiges sammanträde här “KF 22/4 (1): Demokratin i fullmäktige” och här ”KF 22/4 (3): Mer pengar till arenan?”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2026, revisor, socialnämnden

Nyhet: Revisorn avgår!

25 juli, 2025 Lämna en kommentar

TTELA skriver idag om ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan. (Se “SD-ordförande delade film på brittiska högerextremister”.) Hon har delat material på Facebook från ett engelskt parti som många kallar fascistiskt.

“På min Facebook-sida är jag privat, helt privat.”

Säger hon till TTELA.

Terje Skaarnes, distriktsordförande i Sverigedemokraterna, skriver i en kommentar till TTELA om händelsen:

”TTELA har en tradition av att vinkla och kraftigt överdriva händelser kopplade till Sverigedemokraterna…”

TTELA avslöjade i augusti 2022 (se TTELA “SD-politiker gjorde olämpliga närmanden mot patient”) en annan SD-politiker som privat, helt privat på sin arbetsplats bland annat skickat:

“ett kärleksbrev till patienten och berört patienten på ett icke professionellt vis.”

Så skrev en avdelningschef i NU-sjukvården i en avvikelserapport.

I mars 2024 följde TTELA upp händelsen efter att Ivo (Inspektionen för vård och omsorg) hade behandlat ärendet. (Se “Ivo kritiserar SD-politiker – olämpliga närmanden mot patient”.) I Ivos beslut stod det:

”Mentalskötaren Jan Appelqvist bemötte patienten på ett närgånget sätt som är oförenligt med god vård och psykiatrisk tvångsvård.”

Ivo skev också att Jan Palmqvist agerat på ett sätt som var oförenligt med patientsäkerhetslagen.

Efter avslöjandena lämnade Jan Palmqvist alla sina politiska uppdrag både i regionen och Vänersborgs kommun. Men det visade sig bara vara tillfälligt. Han gjorde ganska snart come-back i regionen, självklart med det sverigedemokratiska distriktets och distriktsordförande Terje Skaarnes goda minne. TTELA hade antagligen enligt deras förmenande vinklat och kraftigt överdrivet händelsen och innehållet i Ivos beslut…

Den 11 december 2024 återinträdde Jan Palmqvist (SD) i den vänersborgska politiken. SD hade föreslagit Palmqvist till förtroendevald revisor i Vänersborgs kommun. Kommunfullmäktige beslutade att välja honom… (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.)

Det här var ett av de stora skälen till att revisorernas ordförande Gunnar Lidell (M) avgick som revisor. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.) I sin “Begäran om entledigande från revisorsuppdrag” skrev Lidell den 25 april 2025:

“SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.”

Det blev en stor turbulens kring Gunnar Lidells avgång som revisor. Och jag tror inte att efterdyningarna har ebbat ut än…

Idag när jag tittade i kommunens diarium så såg jag att kommunens kanslichef fick ett mail den 25 juni. Det stod kort och gott:

“Jag vill bara meddela att jag avsäger mej uppdraget som lekmannarevisor inom Vänersborgs kommun.”

Mailet var underskrivet av – Jan Palmqvist.

==

Blogginlägg om ”revisorsaffären”:

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:revisor, SD, ttela

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (5)

6 juli, 2025 2 kommentarer

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.

Kommunens chef för juridik och säkerhet ger ett tredje skäl till varför det är olämpligt att ge revisorerna tillgång till Netpublicator. Det sker under rubriken “Om Netpublicator och olämpligheten i förhandsåtkomst”:

“Skapande av allmän handling”

Förklaringen till att detta, enligt kommunen, är ett av de avgörande skälen förklaras i direkt anslutning:

“Om revisorer hämtar dokument från t.ex. Netpublicator för intern granskning, kan detta skapa nya allmänna handlingar hos revisionsmyndigheten, vilket innebär krav på hantering av begäran om utlämnande enligt offentlighetsprincipen.”

Jag har skrivit det några gånger, det gäller för kommunen att hitta argument för det som den redan har bestämt sig för. Det här tycks vara ytterligare ett sådant argument.

Argumentet är i sak helt korrekt. Det är bara det att detta är inget skäl för att neka revisorerna insyn i kommunens handlingar eller att neka dem tillgång till Netpublicator. Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under allmänhetens insyn. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.) Revisorerna ansvarar redan idag för sina handlingar – och är därför skyldiga att hantera handlingar enligt offentlighetsprincipen och andra lagar. Det är inget konstigt med det. Tvärtom, det vore konstigt om Vänersborgs revisorer inte hanterade handlingar på detta sätt.

Och att en handling blir diarieförd innebär inte att den per automatik blir offentlig. Sekretessprövning sker vid begäran om utlämnande. Som alltid. Prövningen måste naturligtvis ske på korrekt sätt, men det är en rutin som jag tror att alla myndigheter är vana vid. Om handlingarna innehåller sekretessbelagda uppgifter, kommer de att fortsätta vara sekretessbelagda även hos revisionsmyndigheten och kan därmed nekas allmänheten med stöd av sekretesslagen.

Jag kan inte se att detta skulle vara något som helst problem.

Hanteringen av handlingar är med andra ord ett administrativt ansvar, inte ett argument för att begränsa rätten till information. Kommunen kan alltså inte undanhålla en handling med hänvisning till att den sedan blir allmän hos revisorerna.

Svaret från kommunen på min fråga om varför Gunnar Lidell och de andra revisorerna förvägrades tillgång till Netpublicator avslutas med ett avsnitt med rubriken “Personuppgiftsansvar och krav på myndighetsutövning”.

Det räknas upp fem saker som revisorerna måste tänka på som myndighet. De är ju, påpekas det, personuppgiftsansvariga enligt dataskyddsförordningen (GDPR) för de personuppgifter som behandlas inom revisionsverksamheten. Eftersom revisorerna är en myndighet sedan flera år tillbaka förstår jag inte riktigt vad dessa påpekanden har med Netpublicator och tillgången till handlingar att göra. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.)

Efter uppräkningen avslutar kommunen hela dokumentet med följande avsnitt:

“Att få tillgång till Netpublicator – där obearbetat material, utkast och individärenden kan förekomma – innebär därför ett utökat ansvar och ökad risk för felhantering av personuppgifter. Det kräver avancerad och dokumenterad hantering, vilket inte är förenligt med revisionens uppdrag och roll. Även om man tekniskt kan styra tillgång i systemet Netpublicator så ska man beakta uppdrag, ansvar och lämplighet i sitt uppdrag utifrån det som ovan sammanställts.”

Texten tycks vara ett skri från kommunhuset – “Vi vill inte! Vi vill inte! VI VILL INTE!!”.

Kommunen skriver att det inte är “förenligt med revisionens uppdrag och roll”. Inte heller denna gång hänvisas till någon lag eller annan källa… För det kan väl ändå inte vara ett personligt tyckande från Vänersborgs kommun…? Jag vill fortfarande påstå att en “avancerad och dokumenterad hantering” fortfarande är ett administrativt ansvar och inte ett argument för att begränsa revisorernas rätt till information.

Hela avsnittet verkar vara ett sätt att försöka flytta fokus från den lagstadgade rätten till handlingar till en mer subjektiv bedömning av ”lämplighet”. Problemet är att den ”lämplighet” som kommunen hänvisar till inte utgör någon rättslig grund för att neka revisionen insyn. Den leder dessutom till en inskränkning av den lagstadgade insynsrätten… 

Men visst har revisorerna ett stort ansvar. Det är ett lagstadgat ansvar som revisorerna har redan nu och som de måste hantera. Det är en del av den professionella revisionsverksamheten. Och det är självklart “förenligt med revisionens uppdrag och roll” att hantera känslig information och sekretessregler. Fattas bara! En revision som inte kan hantera sådana uppgifter skulle helt enkelt inte kunna fullgöra sitt uppdrag. 

Att argumentera för att revisorer inte ska få tillgång till information på grund av risken för felhantering av personuppgifter är att ifrågasätta själva grunden för revisorernas lagstadgade uppdrag och deras förmåga att utföra det. De eventuella svårigheter som finns är det kommunens skyldighet och ansvar att ordna.

Sedan kan man notera att kommunen gör ett litet, eller kanske stort, självmål när den faktiskt skriver att “även om man tekniskt kan styra tillgång i systemet Netpublicator”… Ja, men gör det då – om det nu skulle finnas några lagliga möjligheter att begränsa revisorernas tillgång till information vill säga…

Gunnar Lidell har alltså avgått som förtroendevald revisor i Vänersborgs kommun. Lidell var inte bara ledamot i revisionen, han var dess ordförande. En av orsakerna till hans avgång var att revisorerna inte fick tillgång till verktyget Netpublicator – Netpublicator som är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Lidells uppfattning är att kommunen genom detta:

“visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer”

Det svar och den motivering som kommunen har gett till att revisorerna inte får tillgång till Netpublicator har jag redogjort för i dessa fem blogginlägg. För mig råder ingen tvekan…

Kommunen har genom att neka revisorerna tillgång till Netpublicator, där många centrala handlingar lagras, i praktiken begränsat revisorernas möjligheter att utöva sitt uppdrag på ett självständigt, effektivt och rättssäkert sätt. Det kan inte bara påverka allmänhetens förtroende för den kommunala revisionens oberoende. Det står i strid med kommunallagen och lagens anda och intention.

Det är allvarligt och måste ändras. Jag hoppas att det kan ske utan att rättsväsendet behöver kopplas in.

Till sist, här kan du ladda ner hela svaret från Vänersborgs kommun om varför inte revisorerna får tillgång till Netpublicator.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Se också ”Nyhet: Revisorn avgår!” – 25 juli 2025.

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)

1 juli, 2025 1 kommentar

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)”.

Kommunens chef för juridik och säkerhet ger under rubriken “Om Netpublicator och olämpligheten i förhandsåtkomst” tre skäl till varför det är olämpligt att ge revisorerna tillgång till Netpublicator:

  • “Förhandsgranskning strider mot uppdraget”
  • “Individuella ärenden och sekretess”
  • “Skapande av allmän handling”

Det första skälet är avhandlat i de föregående inläggen. Detta blogginlägg ska ta upp det andra skälet.

Som motivering till varför “Individuella ärenden och sekretess” gör det olämpligt att revisorerna får tillgång till de handlingar de anser sig behöva via Netpublicator skriver kommunen:

“I Netpublicator kan handlingar innehålla individuppgifter och känsliga personuppgifter innan de är slutligt beslutade. Detta kan medföra att revisorerna får tillgång till material som enligt lag endast ska hanteras av sakkunniga revisorer vid särskild granskning enligt 12 kap. 3 § kommunallagen.”

Ja, det gäller att hitta argument för en förutbestämd ståndpunkt… Men det är intressant att det faktiskt hänvisas till en lagparagraf, äntligen. Jag citerar paragrafen i sin helhet, Kommunallagen 12 kap 3 §:

“Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

  1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,
  2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2025:400),
  3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller
  4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.”

Det är onekligen en del undantag… Man kan undra vem som ska avgöra om ett ärende faller under revisorernas granskning och vilka som faller under denna undantagsparagraf. Är det de som ska granskas av revisorerna, eller är det revisorerna själva?

Självklart är det revisorerna som bestämmer vilka ärenden de ska granska eller inte. De har rätt att ta del av alla handlingar, även sekretessbelagda sådana – de omfattas ju själva av sekretess. Och vilka andra än revisorerna själva kan avgöra om ”granskningen sker från allmänna synpunkter”? Ser revisorerna att ett ärende inte omfattas av deras granskning, då lägger de det åt sidan helt enkelt.

Det står inget i den av kommunen anförda paragrafen om “sakkunniga revisorer vid särskild granskning”. Så jag förstår inte varför kommunen hänvisar till denna paragraf i detta sammanhang. I paragrafen står ju inte det som ska “bevisas”, som ska underbygga kommunens motivering… 

Var hänvisningen till denna paragraf fel? Jag letade i Kommunallagen om det stod om sakkunniga revisorsbiträden på något annat ställe. Och visst, det finns en paragraf i Kommunallagen som handlar om sakkunniga revisorsbiträden, 12 kap 8 §:

“Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.”

Denna paragraf begränsar i varje fall inte revisorernas eller de sakkunnigas rätt att ta del av handlingar… Det finns inte heller något i Kommunallagen om “särskild granskning”. Det kanske finns i någon annan lag, men då borde en jurist hänvisa till rätt lag och lagrum vid ett officiellt svar – kan man tycka…

Finns det då någon annan lag eller lagparagraf som talar för att revisorerna genom Netpublicator kan få “tillgång till material” som de “enligt lag” inte har rätt till?

Jag tror inte det.

Tidigare i svaret till undertecknad skriver kommunen att revisorerna har rätt att få de upplysningar de behöver (se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)):

“även när det gäller sekretessbelagd information.”

Det kallas “överförd sekretess”, sekretessen överförs till revisionen. Det står ingenstans i Kommunallagen att sekretess skulle vara ett skäl till att neka revisorerna insyn. Jag kan alltså tycka att kommunen talar emot sig själv i sekretessfrågan.

Revisorerna omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och har personuppgiftsansvar enligt GDPR. Dessa lagar måste revisorerna hantera redan nu, t ex när de granskar individ- och familjeomsorgen. 

Enligt 10 kap 17 § i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) kan sekretessbelagda uppgifter lämnas till revisionen:

“Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.”

Det överensstämmer, naturligtvis, med skrivningarna i Kommunallagen. Och då gäller, för att vara fullständig, OSL 11 kap 1 §:

“Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.”

Det kan vara av intresse att känna till att SKR kommenterar denna lagparagraf (se “Revisionens rätt att ta del av handlingar”). SKR skriver följande om OSL 11 kap 1 §:

“Denna regel är bra att hänvisa till om det finns tveksamhet inom en myndighet och förvaltning att lämna ut uppgifter och handlingar till revisorerna.”

Det är en mycket intressant synpunkt och kommentar från SKR. Den slår faktiskt hål på kommunens argumentation…

Som jag ser det, om det nu finns några som helst hinder för revisorerna att ta del av information, så kan det ändå inte vara ett skäl att neka tillgång till t ex Netpublicator. Det är snarare skäl att säkerställa korrekt hantering av information. Och det är revisorerna fullt ansvariga för – som myndighet.

En liten “sidotråd” med anledning av en fråga från en läsare.

Det diskuteras ibland om revisorerna verkligen är en myndighet. På SKR:s webbplats står det:

”Revisorerna är en myndighet som bedriver sin verksamhet under allmänhetens insyn. Revisorerna ansvarar för sina handlingar och sitt arkiv.”

Information är publicerad den 28 april 2025, men jag ställde också frågan direkt till SKR för att vara riktigt säker. Svaret kom snabbt:

“Ja de är en myndighet.
Om frågan handlar om de ev. skulle vara var sin myndighet så fastställs det i en prop. SOU 2004:107 (s.146-147)”

I propositionen som det hänvisas till står det:

“Mot bakgrund av ovanstående gör utredningen bedömningen att revisorerna i såväl granskningsarbetet som när de fattar förvaltningsbeslut bör ses som en enda myndighet.”

Även i svaret från kommunen till mig står det:

“Eftersom revisorerna tillsammans utgör en myndighet…”

Slut på “sidotråden”.

Det som kommunen anför i den andra punkten om “Individuella ärenden och sekretess” är alltså inte ett hinder för revisionen – det är ett förvaltningsansvar. Om, om…, det finns hinder eller “krockar” så måste det vara fullt möjligt att reglera tillgången, t ex genom olika behörigheter eller någon typ av filtrering av ärenden i Netpublicator.

I Kommunallagens 12 kap, som handlar om revisionen, kan jag inte annat än att dra den bestämda slutsatsen att lagstiftningen utgår från att revisorerna har tillgång till känslig information – och att de kan hantera den rättssäkert. Jag tror också att Dan Nyberg (S) håller med, eller om det är jag som håller med honom. På fullmäktige den 21 maj (se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”) sa Nyberg nämligen att han inte förstod varför revisorerna var utestängda från Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Och Nyberg slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Fortsättning följer – “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (5)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)

29 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

Juridik och säkerhetschefen i Vänersborgs kommun liksom kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) anser att det inte är lämpligt att ge kommunens revisorer tillgång till plattformen Netpublicator. Kommunen skriver:

“Kommunal revision är en efterhandsgranskning. Revisorerna granskar inte arbetsmaterial eller utkast till beslut innan dessa har slutligt beslutats och dokumenterats.”

Kommunallagen (12 kap 9 §), som är den paragraf som reglerar revisorernas rätt till information, säger helt emot påståendet om att revisionen är en efterhandsgranskning. (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.)

Den andra delen av citatet ovan, om arbetsmaterial och utkast, är en tolkning som är mycket tveksam både utifrån lagens syfte och gällande praxis. Jag förstår uppriktigt sagt inte varifrån denna tanke har kommit.

Jag tar det från början…

Enligt Offentlighetsprincipen är en handling allmän, och offentlig, om (se regeringens hemsida “Offentlighetsprincipen”):

“den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.”

Det finns även handlingar som inte har expedierats som anses vara upprättade, Tryckfrihetsförordningen 2 kap 10 §:

“[när handlingen har] färdigställts på annat sätt”

Det betyder att t ex en handling som ligger till grund för ett beslut på ett nämndsmöte mycket väl kan anses vara en sådan handling som är ”upprättad” – och därmed offentlig. Och detta enligt offentlighetsprincipen. Då ska man komma ihåg att revisorernas rätt till handlingar är ännu mer omfattande än enskildas rätt enligt offentlighetsprincipen. Kommunallagen 12 kap. 9 § ger nämligen revisorerna rätt till “de upplysningar som behövs”, oavsett om dessa är allmänna handlingar eller inte. Revisorerna har enligt lagparagrafen rätt att när som helst inventera handlingar som rör deras verksamhet, även handlingar som ännu inte är beslutade. Att hävda något annat är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Gunnar Lidell uttryckte det.

Det handlar alltså om åtkomst till handlingar som ett revisionsverktyg – inte offentlighet för allmänheten. Och det är upp till revisorerna att avgöra om de anser att något är motiverat utifrån revisionssyftet. Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Tvärtom, revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.

För att vara rak – att inskränka revisorernas rätt på det sätt som Vänersborgs kommun gör skulle med all säkerhet kunna ses som ett hinder av revisionens arbete och därför strida mot syftet med revisionsbestämmelserna i Kommunallagen. Det gäller bara att någon anmäler Vänersborgs kommun.

Juridik och säkerhetschefen i Vänersborgs kommun anger tre skäl för att det är olämpligt att ge kommunens revisorer tillgång till plattformen Netpublicator.

Det första skälet är:

“Förhandsgranskning strider mot uppdraget”

Detta skäl har jag egentligen argumenterat mot, och uttömt, i det förra inlägget (se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”) och även i detta inlägg, men här i slutet av svaret går kommunen ett steg längre:

Det är inte bara “olämpligt”, menar kommunen, att revisorerna granskar underlag och processer inför beslut – det “strider mot uppdraget”. Huruvida “strider mot” ska uppfattas som att det strider mot lagen eller mot någon slags “sedvänja” framgår inte. Det finns inte heller här någon hänvisning till något lagrum. Vilket kan tyckas både märkligt och talande… Det är ju naturligtvis lagen som gäller…

Faktum är att det inte finns någon begränsning i kommunallagen som säger att revisorerna bara får granska “slutligt upprättade handlingar”, tvärtom. (Se ovan, KL 12 kap 9 §.) Men om påståendet signalerar bestämdhet och säkerhet så gör inte den efterföljande förklaringen det.

Kommunen skriver:

“Revisorernas uppdrag gäller granskning av redan avslutade processer. Att ta del av pågående ärenden kan ge intryck av förhandsgranskning, vilket riskerar att underminera revisionens oberoende.”

Som jag tidigare har konstaterat finns det ingen lag eller förordning som styrker påståendet att revisorerna enbart ska granska ”avslutade processer”. Det är alltså precis motsatsen. Därför anlägger kommunen ett annat perspektiv på argumentet:

“…kan ge intryck … riskerar att underminera…”

Det är lätt att få intrycket att kommunen, av någon anledning, först har bestämt en sak. Därefter letar kommunen argument som talar för det ställningstagande som redan gjorts – och bortser medvetet från allt som talar mot det. (Det har många politiker i opposition i kommunen varit med om… Se “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.) Men osäkerheten i argumentet ovan lyser igenom, det finns ju varken lagparagrafer eller praxis som stödjer påståendet.

Med andra ord, det finns inget i kommunallagen som förbjuder revisorer från att ta del av information i realtid eller löpande. Revisorerna bestämmer själva vad de behöver granska och när. Och att revisorer har kontinuerlig insyn i handlingar under processens gång är naturligtvis inte lika med otillbörlig påverkan. Det är lika självklart att det inte heller är förhandsgranskning så länge revisorerna inte ingriper i beslutsprocessen eller påverkar beslutsfattandet.

Av svaret kan man nästan få uppfattningen att kommunen misstänker revisorerna för att inte vilja göra sitt jobb utan bara snoka och kontrollera enskilda befattningshavare.

Det finns inget i kommunallagen som ger stöd för att insyn i ett system som Netpublicator strider mot god revisionssed.

Punkt!

Fortsättning följer i inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (4)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)

26 juni, 2025 Lämna en kommentar

 Anm. Direkt fortsättning från inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.

Juridik och säkerhetschefens skriftliga svar på min fråga om varför inte revisorerna får tillgång till den digitala plattformen Netpublicator är daterat den 12 juni. Jag kan inte annat än att betrakta svaret som kommunens formella förklaring och motivering till varför revisorerna utestängs från plattformen. Svaret är emellertid inget beslut, det finns inga formella beslut i ärendet…

Kommunens svar börjar med en kort historik. Den visar att Gunnar Lidell redan i början av februari 2023 frågade om Netpublicator. Och redan här vill jag upplysa om en viktig förutsättning som gäller revisionen.

Kommunallagen 12 kap 7 § slår fast att:

“Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.”

Det betyder att varje enskild revisor har ett personligt ansvar. Varje revisor ansvarar för att uppdraget fullgörs på ett professionellt och objektivt sätt. Det innebär t ex att en enskild revisor kan kräva tillgång till Netpublicator även om de andra revisorerna inte gör det. Rätten att ta del av handlingar och få tillgång till information tillkommer alltså varje enskild revisor, inte bara revisionskollegiet som helhet.

Efter historiken följer en beskrivning av hur revisorerna arbetar:

“Revisionen kan i nuläget ta del av de handlingar som är offentliga via kommunens hemsida, men ska de kunna följa respektive verksamheter på ett smidigt sätt utan att be nämnds kanslierna om handlingar som inte är tillgängliga via hemsidan är Netpublicator mer eller mindre en förutsättning.”

Om det är kommunen själv som står för beskrivningen eller om det är Lidells ord som återges framgår inte av skrivelsen. Det verkar emellertid vara Lidells önskan som beskrivs. Kommunen vill ju inte ge revisorerna tillgång till Netpublicator. Och det medför att revisorerna är tvungna att be nämndernas kanslier om handlingar. Det innebär, precis som Henrik Harlitz (M) pedagogiskt försökte förklara i kommunfullmäktige, att en revisor som arbetar hemifrån (revisorerna har ju inga egna rum i kommunhuset) är tvungen att ringa till kommunen och begära ut handlingar. Det försvårar naturligtvis både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete. Och är det efter arbetsdagens slut eller under en helg så får naturligtvis revisorn vänta tills tjänstepersonerna är på plats… (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

Kommunen (chefsjuristen) fortsätter svaret:

“Som en följd av frågeställningar deltog Chefsjurist och Kommunjurist vid ett av revisionens möten där vi gav information och hade dialog kring revisionens uppdrag, regelverk samt önskan om tillgång till systemet Netpublicator.”

Beskrivningen som följer har följande rubriker: “Kommunal revision – uppdrag, ansvar och arbetssätt”, “God revisionssed”, “Revisorernas arbete och ansvar” och “Resurser och styrning”. Det är mycket formella avsnitt som på ett kortfattat sätt beskriver revisorernas uppgift och ansvar.

Under nästföljande rubrik, “Tillgång till information”, fick jag veta (skrivelsen är ju ett svar till mig personligen), att revisorerna:

“har rätt att få de upplysningar de behöver från styrelser, nämnder, aktiebolag och enskilda förtroendevalda – även när det gäller sekretessbelagd information.”

Det kallas “överförd sekretess”, sekretessen överförs till revisionen.

Jag reagerar på att kommunen skriver “har rätt att få”. Redan här antyder kommunen att revisorerna är, och ska vara, beroende av andra för att få upplysningar och information. Kanske speglar min reaktion det faktum att jag som ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen har varit tvungen att “blanda in” kommundirektören för att få svar på mina frågor till kommunen… (Se “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)”.)

Senare i svaret utvecklar kommunen denna aspekt om rätten till information. Jag återkommer till det.

Nästa avsnitt,”Begränsningar vid myndighetsutövning”, är också av formell karaktär. Det handlar om myndighetsutövning mot enskild. Det har egentligen inte heller någon bärighet på den aktuella frågeställningen om Netpublicator.

Men sedan börjar det brännas… Kommunen skriver:

“Kommunal revision är en efterhandsgranskning. Revisorerna granskar inte arbetsmaterial eller utkast till beslut innan dessa har slutligt beslutats och dokumenterats.”

Det här är ett tungt och mycket viktigt påstående från kommunen. Det kan uppfattas som att det är det faktiska svaret och slutgiltiga argumentet för att neka Gunnar Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Är det ett korrekt argument? Det tyckte i varje fall Benny Augustsson (S) som upprepade argumentet i TTELA och Mats Andersson (C) som gjorde detsamma i kommunfullmäktige.

Kommunen hänvisar inte till någon lag eller lagparagraf som stödjer påståendet om “efterhandsgranskning”. Det skulle, och borde, naturligtvis ha varit på sin plats. Men det är klart, det går inte att hänvisa till en lagparagraf som inte finns…

Däremot finns det faktiskt en oerhört central paragraf i Kommunallagen (KL) som handlar om “Revisorernas rätt till information”. Den paragrafen beskriver motsatsen till kommunens påstående. Jag tänker på KL 12 kap, 9 § (fetstilen är min):

“Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Det fetstilta är i detta sammanhang, enligt min mening, nyckelformuleringar i lagtexten. Och jag kan inte tolka lagen på annat sätt än att revisorerna har rätt att när som helst gå igenom, granska och kontrollera, dvs inventera, handlingar som rör deras verksamhet.

Jag tog också det säkra före det osäkra och rådfrågade tre olika AI-verktyg, Chat GPT, Google Gemini och Copilot. Så här svarade Chat GPT:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Chat GPT är tydlig i sin förklaring om vad lagparagrafen innebär.

Det egentligen mest intressanta är dock att denna oerhört centrala lagparagraf överhuvudtaget inte nämns i kommunens svar. Och det är synnerligen anmärkningsvärt. Det är för mig en gåta att kommunen kan underlåta att nämna den paragraf i Kommunallagen som reglerar revisorernas rätt till information. Och det är nog fler än jag som undrar – utelämnas paragrafen medvetet…? Och i så fall – varför?

Bestämmelsen i KL 12 kap 9 § är mycket brett formulerad. Det är medvetet. Orsaken är att revisorernas rätt till handlingar är mycket vidsträckt, ännu mer omfattande än t ex enskildas rätt enligt offentlighetsprincipen. 

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver:

“Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen.” 

Tillgång till fakta och information är självklart en förutsättning och garanti för att revisorerna ska ha möjlighet att kunna fullgöra sina uppdrag. De måste ha tillgång till alla handlingar som är relevanta för granskningen, “när som helst”. Och det är logiskt. Syftet med revisionen är ju att kommunens verksamhet ska granskas. Den ska skötas på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Jag kan inte förstå annat än att för att kunna uppfylla denna uppgift måste revisorerna rent logiskt ha tillgång till underlag som ligger till grund för beslut, inte bara de färdiga besluten.

Kommunen håller dock inte med.

Fortsättning följer i inlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (3)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor

Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (1)

24 juni, 2025 Lämna en kommentar

I kommunfullmäktige den 16 april släppte de förtroendevalda revisorernas ordförande Gunnar Lidell en politisk bomb. Han meddelade församlingen (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”):

“Jag kommer att till nästa fullmäktigemöte i maj begära entledigande från mitt uppdrag som revisor. … Min uppfattning är att den här församlingen och lite andra konstellationer i anslutning till församlingen fullmäktige mer eller mindre har i alla fall börjat devalvera revisorernas värde…”

Det blåste upp en mindre storm kring revisorerna i allmänhet och Gunnar Lidell i synnerhet. Spekulationernas vågor gick höga, vad var det som hade hänt?

Några dagar senare kom svaret. Lidell uppgav enligt TTELA att det fanns två skäl till att han begärde entledigande från uppdraget som revisor. (Se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”.) Det första skälet var ett missnöje över att Jan Appelqvist Palmqvist (SD) hade valts till revisor. Jan Palmqvist hade ju tidigare lämnat alla sina politiska uppdrag efter att TTELA hade avslöjat att han gjort närmanden mot en patient under sitt arbete inom psykiatrin. (Se TTELA “SD-politiker lämnar sina uppdrag efter TTELA:s avslöjande”.)

Gunnar Lidell nämnde emellertid inte Palmqvist vid namn i sin begäran om entledigande. Lidell skrev:

”SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen.”

Anders Strand (SD) har vad jag vet inte kommenterat SD:s utnämning av Palmqvist. Det är anmärkningsvärt men kanske inte förvånande. Det är inte första gången som SD och SD-ledamöter har visat bristande omdöme.

Det andra skälet för Gunnar Lidell, och enligt min mening på sätt och vis det principiellt viktigaste, var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator.

Netpublicator är en digital, molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution. Netpublicator är särskilt anpassad för offentlig sektor med behov av att hantera känslig information. Samtliga ledamöter i Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder har tillgång till plattformen. Men alltså inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer.

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Under de diskussioner som utspelade sig efter Lidells avgång gavs inga besked om orsakerna till varför inte revisorerna fick tillgång till Netpublicator. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttalade sig i TTELA (se TTELA “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”):

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla.”

Augustsson var bestämd i sin åsikt – Vänersborgs revisorer ska nöja sig med precis samma möjligheter att ta del av kommunens handlingar som vilken kommuninvånare som helst, eller rättare sagt, som vilken person i denna värld som helst. Vem som helst med en internetuppkoppling kan nämligen få tag i kommunala beslut.

1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Mats Andersson (C) sa på fullmäktigesammanträdet den 21 maj

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Hur nu Andersson kan vara säker på att inget undanhålls… Och sedan redogjorde Andersson för revisorernas uppgifter och rättigheter. Vilket knappast var Anderssons uppgift att upplysa fullmäktige och revisorerna om. (Se “KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.)

På samma sammanträde sa kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C):

“Jag har aldrig sagt att dom (=revisorerna; min anm) inte får tillgång till nånting som de begär.”

Ordförande Levin pratade alltså i jag-form. Det förstår jag fortfarande inte.

Det kan också tilläggas att Dan Nyberg (S) ansåg att det var fullständigt obegripligt att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator, och Nyberg slog kraftfullt fast:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Inför sammanträdet den 21 maj hade jag skrivit till chefsjuristen på kommunstyrelseförvaltningen och bett om en skriftlig motivering till varför revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag fick inget svar. Det förvånade mig inte, det hade hänt tidigare. (Se “KF: Sponsring och donationer 2”.) Med tanke på Mats Anderssons försäkran om att ingenting undanhålls alltså… Men som förra gången blandades kommundirektören in i mina förfrågningar. Och då liksom nu fick jag ett snabbt svar … 

Svaret från kommunens “Juridik och säkerhetschef” betraktar jag som ett officiellt och formellt svar från Vänersborgs kommun. Det gör jag trots att svaret uttryckligen enbart är ett svar på min fråga. Dokumentet avslutas nämligen med:

“2025-06-12, svar till frågeställare Stefan Kärvling via mail”

Jag har emellertid svårt att se att någon annan ska få ett annorlunda svar om de undrar varför Vänersborgs kommuns revisorer inte ska få tillgång till Netpublicator. Det ska även noteras att juridikchefen inte hänvisar till något formellt beslut. Det kan bara betyda att det inte finns något sådant. Och det är värt att uppmärksamma – det finns inget formellt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till Netpublicator. Varken av tjänstepersoner eller politiker…

Slutsatsen kan bara bli att det är kommunens “Juridik och säkerhetschef” som har bestämt eller i varje fall är ytterst ansvarig för de villkor som revisorerna ska arbeta efter. Det är en tjänsteperson som har beslutat, inte politikerna. Och det finns ingen annan motivering till detta beslut, som snarare tycks vara en beskrivning av vad som anses vara rätt hantering, än det dokument som jag har fått mig tillskickat.

Fortsättning följer i blogginlägget “Varför får inte revisorerna tillgång till Netpublicator? (2)”.

===

Blogginlägg i denna serie:

==

Jag har i tre blogginlägg skildrat turbulensen kring Gunnar Lidell och revisionen:

Här kan du läsa en kommentar av Gunnar Lidell (25 maj 2025). Det går även att ladda ner Gunnar Lidells begäran om entledigande från revisorsuppdrag här.

Kategorier:Juridik, revisor, ttela

KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse

25 maj, 2025 1 kommentar

Det tidigare lugna, närmast tråkiga och slöa, fullmäktigesammanträdet i onsdags (21/5) (se “KF (21/5): 3 – 30 – 300”) vaknade helt plötsligt till liv när ordförande Annalena Levin (C) förkunnande att församlingen skulle behandla ärende 13 på dagordningen. Ärendet hade titeln “Avsägelse/fyllnadsval till uppdraget som ordförande tillika ledamot i kommunrevisionen”.

Det blev inte så att fullmäktige bara konstaterade och biföll Gunnar Lidells avsägelse samt valde en ny ledamot och ordförande till den förtroendevalda revisionen. Nä, det fanns några ledamöter som ville diskutera innehållet och motiveringen i Lidells avsägelse. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!” och “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

Valberedningens ordförande Reidar Eriksson (S) var den förste som äntrade talarstolen. Eriksson meddelade helt enkelt att det inte fanns någon nominering till ny ordförande och ledamot efter Lidell. Så där försvann beslutet om fyllnadsval.

Henrik Harlitz (M) begärde ordet och konstaterade att han ville lyfta anledningarna till varför Gunnar Lidell lämnade in sitt entledigande. Harlitz tog i och för sig bara upp en av anledningarna, “den andra”:

“att revisionen inte har möjlighet till att använda dom verktyg som vi har i kommunen för att lätt ha tillgång till information för att kunna utföra sitt arbete.”

Det handlade om kommunens digitala plattform Netpublicator. Harlitz menade alltså att det var viktigt att revisorerna hade möjlighet att använda detta verktyg eftersom revisorerna är:

“fullmäktiges ögon ut i verksamheten.”

Harlitz avslutade sitt anförande med att be ordförande Annalena Levin (C) att ge möjlighet för revisorerna att fortsättningsvis använda de hjälpmedel som fanns till förfogande. Netpublicator ger tillgång till alla handlingar i nämnderna. Men då bröt ordförande Annalena Levin (C) in i debatten utan att ha begärt ordet och svarade Harlitz. Det var överraskande, särskilt när det var min tur att få ordet och jag redan stod framme vid talarstolen…

Annalena Levin menade att revisorerna får tillgång till allt de efterfrågar, men de kan inte hämta det ur Netpublicator.

“Jag har aldrig sagt att dom inte får tillgång till nånting som de begär.”

Hmmm…

“Jag har aldrig…”

Vad menade ordförande Annalena Levin (C) med det? Är det hon som har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar? Jag vet inte. Det hade kanske varit på sin plats, kan jag tycka så här i efterhand, att ordförande Levin faktiskt hade passat på att ange skälen till varför hon, eller om det var någon annan, har bestämt att revisorerna inte ska få tillgång till kommunens handlingar via Netpublicator.

Harlitz sa att han inte hade sagt att revisorerna blivit nekade information. Däremot har de behövt ta en omväg, t ex om en revisor satt hemma och arbetade så behövde hen ringa till kommunen och begära ut handlingar:

“Som vilken kommuninvånare som helst, och inte som kommunfullmäktiges ögon ut i verksamheterna.”

Det försvårade både för tjänstepersonerna och för revisionens arbete.

Sedan var det min tur.

De gamla lärartakterna satt fortfarande i och jag kände mig tvungen att försöka förklara revisorernas roll och vad Netpublicator egentligen var – att Netpublicator är en digital plattform som kommunen använder och som samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har tillgång till. (Men inte revisorerna.) Netpublicator möjliggör en säker hantering av dokument. (Se “Lidells begäran om entledigande som revisor”.)

För att det ska bli helt korrekt i detta blogginlägg så frågade jag Chat GPT vad Netpublicator egentligen är:

“En molnbaserad plattform för digital möteshantering och säker dokumentdistribution, särskilt anpassad för offentlig sektor och organisationer med behov av att hantera känslig information.”

Från talarstolen nämnde jag också att jag inte visste vem som hade beslutat att revisorerna inte hade tillgång till Netpublicator. Jag nämnde mitt mail till kommunstyrelseförvaltningen där jag hade frågat om orsaken till varför revisorerna var utestängda från Netpublicator, och att jag inte hade fått svar – inte ens ett livstecken….

Nu har det för övrigt gått 5 hela arbetsdagar efter att jag ställde frågan till kommunstyrelseförvaltningen och juristerna – och jag har fortfarande inte hört något…

Jag tog också upp den första punkten i Gunnar Lidells motivering till varför han begärde entledigande – Sverigedemokraternas nominering av revisor…

“Och det är väl många kommuninvånare idag, särskilt efter TTELA:s artikel, som förväntar sig att Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand ska kommentera nomineringen och besvara den kritik som Gunnar Lidell riktar mot Sverigedemokraterna.”

Anders Strand (SD) låtsades inte om uppmaningen eller Lidells kritik… Enligt ryktena hade Strand efter sammanträdet sagt att SD:s val av revisor var utagerat och inget att kommentera…

Mats Andersson (C) gick upp i talarstolen. Han ville, antar jag, vara de styrande partiernas röst när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) för ovanlighetens skull var frånvarande. Andersson försvarade den rådande ordningen, och kanske också partikamraten Annalena Levin:

“Här känns det som att man vill påskina att man undanhåller någonting för revisionen, det gör man absolut inte.”

Andersson menade att en del av det som fanns i Netpublicator var arbetsmaterial – och det skulle ju inte revisionen granska. Revisorerna ska ju bara, sa Andersson, granska besluten. Oj… Det är väl knappast upp till Andersson att avgöra? Nä, det måste vara upp till revisorerna vad de vill granska. Och revisorer får granska precis vad de vill.

Lena Eckerbom Wendel (M) redogjorde för vad det stod på SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) hemsida. Hon sammanfattade:

”Revisionen har fullständig rätt att ta del av dom handlingar dom behöver.”

Och vände sig till Mats Andersson (C) och sa att det handlade inte bara om upprättade beslut. Eckerbom Wendel strök också under att revisionen har sekretess och kan därigenom ta del även av kommunens sekretessbelagda handlingar. Hon menade vidare att revisorerna även ska ha tillgång till alla de handlingar som tjänstepersonerna har tillgång till.

Sedan var det jag igen…

Och lärarerfarenheten lyste igenom, igen. Jag citerade vad Kommunallagen stadgade om revisorerna. Den var tydlig:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Och fortsatte:

“Att behandla revisorerna som vilka som helst är definitivt att devalvera revisorernas uppdrag, som Lidell uttryckte det. De som ska kontrolleras ska inte ifrågasätta, ha synpunkter eller ställa villkor på revisorernas sätt att arbeta anser jag. Det är självklart revisorerna själva som måste få avgöra vad de behöver för verktyg för att fullgöra sina viktiga demokratiska uppdrag.

Revisorernas viktiga demokratiska arbete ska naturligtvis inte ske på villkor som de som ska kontrolleras bestämmer. Revisorerna ska vara oberoende och självständiga, fria från de som ska kontrolleras.”

Dan Åberg (M) förklarade sedan varför Moderaterna och Liberalerna inte hade något förslag till ny ordförande och ledamot i revisionen. Och, fortsatte Åberg:

“bidragande var givetvis att dom vi tillfrågade var tveksamma till att ta det här uppdraget under dom förutsättningar som då var givna för att utföra sitt uppdrag.”

Dan Åberg menade att om det här med Netpublicator kunde lösas så skulle M+L kunna komma med ett nytt förslag till nästa gång.

Cecilia Prins (L) ansåg att hela debatten var en icke-fråga. Det var självklart att revisorerna skulle ha tillgång till Netpublicator.

Hela debatten skulle på sätt och vis, och mycket överraskande, avgöras av Dan Nyberg (S).

Nyberg började med att lovprisa Gunnar Lidell som person. Nyberg menade att Gunnar Lidell:

“uppfyllde alla dom krav som man kunde förvänta på en sån position som ordförande i kommunrevisionen.”

Nyberg konstaterade att han var väldigt nöjd med valet av Lidell som ordförande i revisionen. Och Nyberg fortsatte med att han hade full respekt för de orsaker som Lidell anförde i sin avsägelse – och så kom slutklämmen angående att revisorerna inte fick tillgång till Netpublicator:

“Det är fullständigt obegripligt för mig.”

Dan Nyberg (S) slog fast att:

“en revisor har per definition alltid rätt”

Det var ett slag mot hela hanteringen av revisionen från kommunens sida. Och det var framför allt ett riktigt knockoutslag mot centerpartisterna i den styrande minoriteten.

Debatten avslutades med att Harlitz tackade Dan Nyberg för stödet.

Det blir en spännande fortsättning i kommunen.

PS. Missa inte Gunnar Lidells kommentar – klicka här.

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Kommunfullmäktige 2025, M, revisor

Lidells begäran om entledigande som revisor

4 maj, 2025 1 kommentar

På fullmäktiges sammanträde den 16 april släppte Gunnar Lidell (M) en politisk bomb. Han meddelade att han på nästa fullmäktigemöte i maj skulle begära entledigande från sitt uppdrag som revisor. Med andra ord, Gunnar Lidell skulle avgå som förtroendevald revisor, och då självklart också som ordförande för dem.

Det skrev jag om i ett blogginlägg (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”) och TTELA hade självklart också en artikel (se “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”).

Lidell angav två skäl till sin avsägelse. Det principiellt viktigaste skälet var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator. Netpublicator är en digital plattform som möjliggör en säker hantering av dokument. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har det, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Trots att de har tystnadsplikt, något som inte politikerna har…

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Efter att TTELA publicerade sin artikel, och jag skrivit mitt blogginlägg, uppdaterades TTELA:s artikel. Den kompletterades med ett uttalande av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). TTELA skrev att Augustsson inte förstod Gunnar Lidell (M) – och sedan citerades Benny Augustsson:

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla. Alla handlingar vi får tillgång till inför möten är de som finns på anslagstavlan. Revisorerna ska granska de beslut som tagits och handlingarna i Netpublicator är inför besluten.”

Det finns inget politiskt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till plattformen Netpublicator och alla de handlingar och dokument som ingår i systemet. Benny Augustsson (S) försvarar dock något som kommunens tjänstepersoner/jurister har bestämt. Man kan väl tycka att Augustsson åtminstone borde ha problematiserat frågan för att sedan ha lyft upp den till den politiska nivån. Det finns nämligen inga juridiska hinder för att ge revisorerna tillgång till Netpublicator.

Benny Augustsson och kommunens jurister anser alltså att kommunens förtroendevalda revisorer ska behandlas som vilka kommuninvånare som helst. Alla kommuninvånare, och egentligen alla människor i hela världen, kan nämligen gå in och ladda ner handlingar från kommunens webbplats. Att behandla revisorerna som vem som helst är definitivt att devalvera uppdraget, som Lidell uttryckte det, som revisor. Det verkar som om Augustsson och juristerna inte har läst på kommunens egen webbplats (se “Revisorer”): 

“Revisorernas uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Överhuvudtaget förstår jag inte varför kommunstyrelsens ordförande ska ifrågasätta revisorernas ordförande Lidell. Det kan inte vara Augustssons uppgift att ta någon som helst diskussion med revisorerna och tala om för Lidell vad han behöver för sitt uppdrag, och inte. Det är självklart revisor Lidell själv som måste få avgöra vad han behöver för verktyg för att fullgöra sitt viktiga demokratiska uppdrag i kommunen.

I Kommunallagens 12 kap 9 § står det:

”Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Kommunallagen är mycket tydlig, men för säkerhets skull frågade jag Chat GPT vad lagen innebär. Chat GPT förklarade:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Gemini, Googles AI, håller med och utvecklar faktiskt vad revisorerna ska ha tillgång till:

”Revisorn behöver obehindrad tillgång till alla relevanta handlingar, protokoll, avtal, fakturor, budgetar, redovisningsrapporter och annan dokumentation som rör kommunens verksamhet och ekonomi. Detta inkluderar både fysiska och digitala dokument. Revisorn ska också ha tillgång till system och register för att kunna granska hur information hanteras och kontrolleras. Revisorn behöver tillgång till kommunens olika IT-system, ekonomisystem, personalregister och andra relevanta register.”

Jag har kontrollerat dessa AI-uppgifter. De stämmer. I SKR:s skrift ”God revisionssed” står det i 5 kap:

”Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen. Revisorerna, lekmannarevisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver … Det gäller även sekretessbelagd information.”

Och nu, den ursprungliga anledningen till varför jag publicerar ytterligare ett blogginlägg om Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande. Här kommer Gunnar Lidells (M) egen begäran om entledigande som revisor – i sin helhet.

===

Begäran om entledigande från revisorsuppdrag,
Vänersborg 25 april -25

Undertecknad önskar att bli entledigad från uppdraget som ordförande/ledamot i kommunrevisionen från o med KF i maj -25. Detsamma gäller givetvis uppdragen kopplade till revisionen såsom Vattenpalatset, Halle-Hunneberg AB, Fyrbodals kommunalförbund samt Mediapoolen AB.

Bakgrund:

När revisionsarbetet för verksamhetsåret 2024 är lagt till handlingarna, tackar jag för mig av 2 anledningar, båda är enligt min uppfattning devalverande för uppdraget i kommunens revision.

1:

SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.

2:

Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder i Vänersborgs kommun har tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt. Fyrbodals kommunalförbund däremot, och ett stort antal andra kommuner Sverige är generösa och underlättar för sina revisorer genom att ge dem access, men inte Vänersborg. Min uppfattning är att kommunen även i detta ärende visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer, detta är mitt skäl nr 2.

Med hopp om framtida högre förtroende för kommunala revisorer i Vänersborgs kommun tackar jag således för mig, det har varit 2 (drygt) intressanta år som granskare av kommunens räkenskaper och verksamheter. Lycka till!

Dag som ovan!

Gunnar Lidell (M)

===

Kommunen tycks ha begått ett stort fel när den nekat Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Kategorier:Juridik, M, revisor, S