Arkiv

Archive for the ‘revisor’ Category

Ansvarsfrihet för SHB?

16 april, 2019 Lämna en kommentar

Jag har fått både frågor och synpunkter på gårdagens bloggfråga – ”ansvarsfrihet?”. (Se ”KF 24/4: Ansvarsfrihet?”.) Bland annat fick jag kommentaren:

”Frågan är vad revisorn förordar?”

Det var en berättigad kommentar/fråga. Den fick mig att dyka lite djupare i det här med revisorer och ansvarsfrihet.

Det handlar alltså om ansvarsfrihet för samhällsbyggnadsnämnden för hanteringen av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset.

Kommunens revisorer skrev till kommunfullmäktige den 2 april, och denna ”skrivelse” utgör underlag till fullmäktiges ställningstagande nästa onsdag i ärendet ”Ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun år 2018”:

”Vi bedömer att kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamheter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har inte funnit skäl till anmärkning.”

Och så tillstyrker de 6 revisorerna att ansvarsfrihet beviljas samtliga nämnder och ledamöter. Även samhällsbyggnadsnämnden, dess ledamöter och ordförande.

Ibland blir jag inte riktigt klok på revisorerna. Den 28 mars, alltså bara några dagar före den ovanstående rekommendationen om ansvarsfrihet, skrev nämligen revisorerna följande om samhällsbyggnadsnämndens hantering av renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset (även denna text finns med i revisorernas skrivelse till fullmäktige):

  • ”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”
  • ”Vi har bland annat identifierat allvarliga brister så som att renoveringsarbete av kommunhuset mellan 1 januari 2017 till 31 maj 2018 har utförts för 31.289 tkr utan att varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats.”
  • ”Förvaltningen har uteslutande upphandlat totalentreprenader, men utfört en stor del av projekteringsarbetet själva. Därutöver är ändrings- och tilläggsarbeten (så kallade ÄTOR) vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits, vilket har enligt granskningen orsakats av dels bristfälliga utredningsunderlag, dels bristande kontroll.”
  • ”Vi har även iakttagit brister i upphandlingsprocessen avseende kommunhuset del 2. Bland annat fanns inget omsättningskrav i upphandlingen av ombyggnation av Kv. Myrten 10. Den anbudsgivare som vann upphandlingen hade året dessförinnan en omsättning som motsvarade cirka hälften av angivna anbudssumman, vilket utgör en stor risk för kommunen.”

Det här är en del av den sammanfattning och de slutsatser som revisorerna drar efter granskningen av kommunhuset. I själva rapporten, från PwC, kan vi faktiskt se ännu fler brister…

Jag måste säga att jag inte får denna massiva och närmast förödande kritik att gå ihop med revisorernas utlåtande att ”nämnders verksamheter sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt”. Vilket alltså gällde även samhällsbyggnadsnämnden.

Hur tänker revisorerna? De två ”utlåtandena” går helt enkelt inte ihop.

Har samhällsbyggnadsnämnden styrt ”ändamålsenligt” eller inte? Finns det inte skäl till anmärkning när ”varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats”? Är det inte lag på att t ex upphandling ska ske? Sköttes en av upphandlingarna på ett ”från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt” när den utgjorde ”en stor risk för kommunen”? Var det ”ekonomiskt tillfredsställande” att ändrings- och tilläggsarbeten var ”vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits”? Har den interna kontrollen varit tillräcklig, som revisorerna skriver i sin rekommendation till fullmäktige, när de i sin rapport om kommunhuset skriver att det förekom ”bristande kontroll”?

Renoveringen och ombyggnationen av kommunhuset är en mycket stor investering. Som fortfarande pågår. De totala kostnaderna kommer inte att understiga 78,755 milj kr…

Jag kan inte förstå annat än att revisorernas egen slutsats av sitt arbete och sitt granskande är att det nu för tiden aldrig finns någon som är ansvarig för de fel, brister och lagbrott (jfr upphandlingen) som görs i en kommun. Det spelar liksom ingen roll att samma misstag upprepas (jfr arenabyggen och kommunhuset) eller att kostnaderna för kommunen ökar med ett antal miljoner. Och då kan man undra vilken uppgift som revisorerna egentligen har.

Eller resonerar revisorerna så här:

”Vi vet att ni politiker inte kan eller vill, men om ni får några råd av oss revisorer så gör ni nog rätt nästa gång. Då blir allt bättre. Och blir det inte det, så får ni en chans till. Det viktiga är att ni gör ert bästa.”

Det känns lite grann som om revisorerna undergräver sin egen auktoritet. Och det är synd. För det är väl ändå inte så, som t ex Inga-Britt Ahlenius säger, att det är fel att det kommunala revisionsuppdraget är ett politiskt uppdrag, dvs att det är politiker som är revisorer. Ahlenius anser att revisorerna istället borde vara oberoende och professionella…

Vänersborgs revisorer gör bra granskningar. Det är konsekvenserna som jag inte tycker är rimliga. Det måste helt enkelt vara någon i kommunen som är ansvarig för vad som händer.

Inför onsdagens behandling av ärendet ”Ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun år 2018” tillstyrker alltså revisorerna att ansvarsfrihet beviljas. Det hindrar emellertid inte att kommunfullmäktige fattar ett annat beslut. Det gäller bara att någon yrkar detta från talarstolen. Så att en votering får fälla avgörandet.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)

2 april, 2019 1 kommentar

Detta är del 3. Det är en direkt fortsättning på föregående blogg, del 2, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”. (Som i sin tur var en direkt fortsättning på del 1, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”).

Slutsatser

PwC avslutar sin rapport med att besvara ett antal kontrollfrågor. De flesta svaren framgår av själva framställningen, se mina två tidigare bloggar, men jag gör ändå några nedslag.

* ”Det finns inte riktlinjer och rutiner för intern kontroll och riskbedömningar avseende byggentreprenader. … Vidare saknas rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell.”
* ”De politiska beslut som fattats har delvis grundats på bristfälligt underlag. … inget beslut om att starta upphandlingen av Sessionssalen fattades, vilket är anmärkningsvärt.”
* ”Vi finner det dock anmärkningsvärt att så pass många ÄTOR uppkommit trots att det är en totalentreprenad.”
* ”Det finns inga kontroller som säkerställer att intern kontroll fungerar i samband med större investeringsprojekt.”
* ”Det upprättades ingen förkalkyl i samband med ombyggnationen av kommunhuset.”
* ”Det finns ingen antagen rutin för hantering av ÄTOR. Inte heller har särskilda ekonomimöten hållits, trots att ÄTOR förekommit frekvent.”

Det händer att invånare i Vänersborg har andra åsikter än kommunen, inte minst i byggfrågor… Ändå får invånarna acceptera och följa kommunens direktiv. En sådan här revisorsrapport tenderar att undergräva kommunens auktoritet. Det är inte bra. Vänersborgarna kanske börjar ställa sig frågor som – varför ska vi göra som kommunen föreskriver när sådana här granskningar visar på så många och så stora brister i kommunens egen kunskap och egna rutiner? Eller, varför ska vi ha full koll i och på våra byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna? Sådana här frågor skulle undergräva tilliten. Det är viktigt att kommunen gör rätt så att invånarna får tillbaka förtroendet för politikerna och tjänstemännen.

Revisorerna avslutar granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, som de vill att kommunen ska beakta. Kanske blir allt bättre om kommunen följer revisorernas råd…

* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att utarbeta rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell. Genom att anta en rutin som följs av förvaltningen förebyggs risken att en omfattande renovering ej upphandlas.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att gå igenom samtliga kostnader som upparbetats inom kommunhuset (byte av ventilation i fläktrummet, ombyggnation av kv. Myrten 10 del 1 och 2 samt rivning av Sessionssalen). Detta för att nämnden ska få en samlad kostnadsbild och en prognos över vad den totala kostnaden förväntas uppgå till.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör se över upphandlingsprocessen. I synnerhet bör varsamhet vidtas rörande upphandling av totalentreprenader när kommunen redan utfört omfattande projektering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör anta en rutin för hantering av ÄTOR — både i fråga om förhållningssätt beroende på vald entreprenadform, men även gällande beställning, eventuella ekonomimöten vid frekvent förekomst av ÄTOR samt attestering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”

Renoveringen av kommunhuset pågår fortfarande. Därför vet ingen vad notan riktigt kommer att sluta på när allt är klart. De totala kostnaderna kommer i varje fall inte att understiga 78,755 milj kr. Det är mycket pengar. Och till denna kostnad måste vi då kanske också lägga en ny sessionssal…

För den gamla sessionssalen är numera riven. Om det ska bli någon ny vet vi i dagsläget inte. Kommunen hoppas nog på att Västra Götalandsregionen ska uppföra en ny byggnad där även en sessionssal för kommunen kan inrymmas. Men en sådan byggnad lär väl då hamna någonstans i Vänerparken. Men det är en helt annan historia.

Revisorernas och PwC:s arbete är klart, rapporterna är inlämnade. Hur dessa rapporter nu kommer att hanteras, det vet jag inte.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som var samhällsbyggnadsnämndens ordförande förra mandatperioden, sa till P4 Väst igår (se/lyssna här: ”Hård kritik mot Vänersborgspolitiker efter olaglig renoveringsaffär”):

Vi har funderat på varför det blir så. … Hur ska vi göra för att det här inte händer igen? … Självklart får vi ta åt oss av den här revisionsrapporten … för att det här inte ska hända igen.”

Och självklart vill ingen att detta ska hända igen. Men låt oss se tillbaka 10 år. Då skakades Vänersborg av en byggskandal i ännu större omfattning. Arena Vänersborg, som skulle kosta 140 milj kronor, uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr. Och då liksom nu hade det inte funnits riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar eller (och) styrning. Det hade inte funnits någon antagen rutin för hantering av ÄTOR. Och inte nog med det, politiska beslut hade grundats på bristfälliga underlag.

Historien har alltså upprepat sig. Det var precis samma misstag nu som då. Det tycks som om kommunen inte har lärt sig någonting av arenaskandalen. Och ansvaret för detta faller tungt på de styrande, framför allt på socialdemokraterna och centerpartiet. De styrde Vänersborg under arenatiden och de styrde under den förra mandatperioden – och de styr fortfarande. Och allt är sig likt, inget tycks ha förbättrats eller förändrats… Vad säger att kommunledningen ska lära sig något denna gång?

Den gången, på arenatiden, fick inte ledamöterna i barn- och ungdomsnämnden ansvarsfrihet, trots att nämndens ledamöter hade förvägrats insyn i projektet och trots att vissa ledamöter till och med hade röstat nej till hela arenabygget. De ledande politikerna i kommunstyrelsen fick däremot ansvarsfrihet…

Ska någon i kommunledningen ställas till svars denna gång? Eller är det ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som inte ska beviljas ansvarsfrihet?

Gunnar Lidell (M) sa igår i P4 Väst (”Oppositionen stämmer in i kritiken efter olaglig renoveringsaffär”):

”Det har ju hänt förr att revisorerna har yrkat på icke ansvarsfrihet, men det vill jag inte spekulera i, i förväg. Det får revisorerna jobba med.”

Vilka skulle revisorerna anse vara ansvariga?

Eller ska revisorerna bara låta allt passera? Och hoppas att kommunen följer förbättringsförslagen. Jag tror inte att kommuninvånarna nöjer sig med det, jag tror att de vill att någon eller några, politiker eller tjänstemän, bör ta på sig ansvaret, eller hållas ansvariga, för alla de fel och brister som revisorerna och PwC har upptäckt i sitt gedigna revisionsarbete.

Det är dock viktigt att hålla i minnet att trots att många fel har begåtts, så har alla haft ett gott uppsåt. Ingen har velat att det skulle bli så här.

För övrigt hoppas jag att renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset ska bli bra och lyckad och att personalen i fortsättningen ska få en bra arbetsmiljö.

Anm. Det här var den tredje och sista bloggen i ämnet. De två första delarna hittar du här:

PS. Du kan ladda ner revisorsrapporten genom att klicka här.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)

Detta är en direkt fortsättning på föregående blogg, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”.

Rapporten från PwC

PwC redogör för händelseförloppet, angående kommunhusets renovering och ombyggnad, i kronologisk ordning. Revisorsrapporten börjar således med utbytet av ventilationen i fläktrummet år 2014.

Redan i detta tidiga stadium började det strula. Det kom inga anbud utifrån kommunens förfrågningsunderlag, utan kommunen var tvungen att uppvakta tre entreprenörer för att inleda en diskussion om direktupphandling. Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott beslutade så småningom att tilldela Fyrkantens Ventilation totalentreprenaden på 6,72 milj kr.

Det var stor tidsmässig skillnad mellan färdigställandetiden som Fyrkanten AB angav i sitt anbud och den som står i Administrativa Föreskrifter, som är en del av Vänersborgs Kommuns förfrågningsunderlag. Så skriver PwC och fortsätter:

”Vi har efterfrågat dokumentation som bekräftar att parterna kommit överens om tidsförskjutningen, men enligt uppgift finns ingenting dokumenterat angående tidsförskjutningen.”

Det kanske inte var så allvarligt, men Fyrkantens anbud innehöll också en del reservationer angående utförandet. PwC skriver att underlag har efterfrågats som bekräftar att kommunen accepterade reservationerna, men:

”enligt uppgift finns dessa uppgifter ej dokumenterade.”

Det visade sig att arbetet i fläktrummet varken höll budget eller tidsplan. Projektet kostade 8,22 milj kr, dvs 1,5 milj kr mer än anbudet.

Sedan beskriver PwC renoveringen av kommunhuset. Avsnittet heter ”Ombyggnation och renovering av kv. Myrten 10”. Det innehåller en längre redogörelse av de mätningar och undersökningar som diverse företag utförde under en stor del av 2015 och 2016 i olika (de flesta) delar av kommunhuset. (Även en asbestinventering utfördes. Revisorerna har emellertid inte tagit del av denna rapport.) Dessa undersökningar tycks aldrig ha sammanställts, men det räckte tydligen med att en av undersökningarna presenterades för kommunens centrala samverkansgrupp där även kommunalråd medverkade:

”[kommunalråden] lät meddela att problemen med inomhusmiljö skulle åtgärdas och prioriteras. Efter detta påbörjades ombyggnation av kommunhuset del 1. Det fattades dock inget politiskt investeringsbeslut avseende ombyggnation av kommunhuset del 1.”

Det är alltså här som PwC och revisorerna inte är riktigt tydliga. Som jag skrev tidigare så fattade ju faktiskt kommunfullmäktige ett beslut den 26 april 2017 om 50 milj kr för åtgärder i kommunhuset. Men jag förstår det som så att revisorerna och PwC menar att renoveringsarbetet då faktiskt har pågått under en tid innan kommunfullmäktige fattade detta beslut. Och det har ju PwC helt rätt i – det fattades inget beslut förrän i efterhand. Och så får det självklart inte gå till. Ordet anmärkningsvärt räcker knappast till för att beskriva agerandet, eller bristen på.

Att PwC dessutom konstaterar att ingen löpande rapportering av kostnadsläget skedde för dessa pågående ombyggnationer är väl inte heller ägnat att förvåna…

Under 2017 upprättade fastighetsenheten (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) en kalkyl för de återstående renoveringskostnaderna. En upphandling gjordes om att utföra en totalentreprenad för om- och tillbyggnad samt ytskiktsrenovering av befintligt kommunhus. PwC är inte riktigt nöjt:

”Vi noterar att mängden och omfattningen av genomförda projekteringar snarare indikerar att kommunen borde ha upphandlat en utförandeentreprenad (vilket i regel resulterar i ett lägre anbudspris).”

Det är oklart skriver PwC om el och VVS ingick i totalentreprenaden. Även om företrädare för fastighetsenheten har meddelat att detta var inkluderat och att entreprenörerna visste om detta. Annars är PwC nöjda med underlagen. De var tydliga i krav- och prisfrågor, färdigställandetid och tidplan, liksom i krav på möten och ÄTA-underlag.

Två företag lämnade offerter på kommunens anbudsförfrågan. Då är vi i januari 2018, och vi pratar om etapp 2. Brunbergs Bygg AB, som hade gjort en stor del av arbetet under etapp 1, lämnade ett anbud på 37,5 milj kr och Inter Bygg Västra Götaland AB hade ett pris på 36,857 milj kr. Skillnaden mellan anbuden var alltså bara 643.000 kr. Inter Bygg fick entreprenaden.

PwC skriver:

”vi (anser) att de tekniska och finansiella kraven på leverantören var oproportionerligt låga. Exempelvis fanns inget omsättningskrav med. Inter Bygg Västra Götaland hade år 2017 en omsättning på 20.667 tkr, vilket alltså motsvarar ungefär hälften av vad anbudssumman som bolaget offererade. Detta innebär en stor omställning för bolaget, och således en risk för kommunen.”

PwC är således mycket tveksam till att Inter Bygg fick entreprenaden, eftersom förfrågningsunderlaget faktiskt innehöll ett krav på finansiell styrka. Vilket PwC anser att Inter Bygg inte hade. Och sedan skilde det ju bara 1,75% mellan anbuden. Men det finns ytterligare en aspekt som gör PwC misstänksam:

”Vidare skulle anbud inlämnas skriftligen via brev enligt förfrågningsunderlaget, vilket försvårar spårning. Ur ett kontrollperspektiv är kombinationen av låg skillnad mellan anbudsgivarnas pris och att inlämning ska ske via brev anmärkningsvärd.”

Det här låter mycket allvarligt. Tyvärr kommer inte PwC vidare, eftersom de som arbetade med förfrågningsunderlaget inte längre arbetar kvar i kommunen.

När arbetet med renoveringen och ombyggnaden kom igång så visade det sig att en del ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) var tvungna att utföras. De gjordes helt enligt reglerna och avtalet mellan företaget och kommunen. ”ÄTORna” kom att uppgå till 4,2 milj kr.

”Vi på PWC anser att omfattningen och karaktären av ÄTA-arbeten som genomförts i ombyggnationen av kommunhuset inte är förenligt med god intern kontroll. Istället menar vi att ÄTA-arbeten uppkommit mot bakgrund av bristfällig projektering och tilläggsarbeten som kommunen borde ha haft med förfrågningsunderlaget (e.g. tillgänglighetsanpassning).”

Mer kritik alltså. Men här antar jag att kommunen kan ha en avvikande uppfattning. Men PwC har mer att anföra kring ÄTOR…

Det finns nämligen ingen tydlig rutin kring hur ÄTOR ska hanteras i kommunen och det finns heller inte i någon delegeringsordning. Frågor som vem som godkänner ÄTOR och till vilket belopp är otydligt, eller obesvarat… Och det tycker jag, efter erfarenheterna kring arenabygget med mängder av ÄTOR, som en viss projektledare beslutade i stort sett på egen hand, är tämligen uppseendeväckande.

ÄTOR:na för projektet under perioden juni 2018 till november 2018 var på 584.000 kr. Detta trots att Inter Bygg hade totalentreprenad.

PwC avslutar just denna del i granskningen:

”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”

Och dessa ord kan väl få vem som helst att hoppa till… PwC skriver emellertid, på ett annat ställe i texten, att de:

”har dock inte kunnat se att avsaknaden av rutin för att förebygga mutor och jäv har drabbat ombyggnationen av kommunhuset.”

Samtidigt som arbetet pågick i kommunhuset så skulle sessionssalen rivas, även där var det nämligen mögellukt. Huruvida lukten kom inifrån salen eller från ”slussen”, dvs passagen mellan kommunhuset och sessionssalen (där vigselrummet var placerat), blev enligt vissa personer aldrig riktigt klarlagt. (De här personerna hävdar att sessionssalen kan ha rivits i onödan…) Den här problematiken låg emellertid utanför PwC:s uppdrag, och nämns överhuvudtaget inte i rapporten.

Samhällsbyggnadsnämnden ansökte om rivningslov i januari 2017. Det fattades emellertid inget beslut om att starta upphandlingen av rivningen av sessionssalen och det finner PwC naturligtvis anmärkningsvärt. Det hindrade dock inte processen tydligen.

Två företag inkom med anbud och företaget Sweden Demolition i Väckelsång AB vann upphandlingen. Beslutet överklagades dock av det andra företaget, Hål i Betong AB. I april 2018, tiden går…, fick Hål i Betong rätt och därmed också rivningsentreprenaden. Rivningen skulle kosta 1,85 milj kr. Det visade sig sedan att det uppkom ÄTOR, så klart, för sammanlagt 539.000 kr.

Och här är PwC:s beskrivning av händelseförloppet slut. Sedan följer, kan man säga, slutsatserna. Men de redogör jag för i kommande blogg, Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.

Den här bloggen är alltså en direkt fortsättning på ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”. Den avslutande delen är ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)””.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)

I slutet på veckan som gått landade det en revisorsrapport i kommunens diarium. PwC hade på uppdrag av kommunens revisorer granskat ombyggnationen av kommunhuset. Granskningen omfattade även renoveringen av fläktrummet, som gjordes innan renoveringen av kommunhuset, och rivningen av Sessionssalen. Revisorsrapporten ska nu lämnas vidare till:

”samhällsbyggnadsnämnden samt för kännedom till kommunstyrelsens samtliga ledamöter och ersättare och till kommunfullmäktige.”

Det har väl inte undgått någon att kommunhuset renoveras. Renoveringen började 2014 då stora klagomål fördes fram på inomhusklimatet. Vid en skyddsrond identifierades lukt- och luftproblem. Det luktade bland annat mögel i socialförvaltningens utrymmen, i entréplanet och i vigselrummet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det var efter att ventilationen i fläktrummet hade bytts ut. Det var så allt började.

Och renoveringen och ombyggnaden blev, och är fortfarande, dyr. Mellan den 1 januari 2017 och 31 maj 2018, perioden som kallas etapp 1, uppgick kostnaderna till 31,289 milj kr. Utbytet av fläktrummet kostade ytterligare 8,22 milj kr. Sedan började den återstående renoveringen, etapp 2. Kostnaden för etapp 2 beräknas till 36,857 milj kr. (Den är inte klar än.) Samtidigt med renoveringen revs också sessionssalen. Rivningen kostade 2,389 milj kr.

Renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset inklusive rivningen av sessionssalen uppgår alltså till en total kostnad på 78,755 milj kr. (Om etapp 2 håller budget.)

Revisorernas ”torra” sammanfattning av detta ”projekt” är kort och koncis:

”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”

På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord.

Revisorerna utvecklar och motiverar sin kritik:

”Vi har bland annat identifierat allvarliga brister så som att renoveringsarbete av kommunhuset mellan 1 januari 2017 till 31 maj 2018 har utförts för 31.289 tkr utan att varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats.”

Jag måste stanna upp redan här.

Det finns alltså, skriver revisorerna, inget beslut om denna stora investering på drygt 31 miljoner kronor (fram till 31 maj 2018). Redan här så tappar man målföret. Men är det så, finns det inget beslut? Jag är inte riktigt säker på hur revisorerna tänker.

Den 26 april 2017 beslutade kommunfullmäktige att tillföra samhällsbyggnadsnämnden:

”ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset, exklusive sessionssal, med 50 mkr.”

Detta beslut gällde den tidsperiod som revisorerna syftar på. Men då har arbetet i kommunhuset i och för sig pågått en tid… Och då uppenbarligen utan beslut

Det torde vara detta som revisorerna tänker på. Det skulle ju också kunna tänkas att revisorerna saknar ett konkret investeringsbeslut i samhällsbyggnadsnämnden – ett beslut som inte handlade om finansieringen utan att det skulle börja renoveras här och nu. Denna tolkning skulle möjligtvis förklara den andra delen av kritiken, dvs när revisorerna skriver att ingen upphandling har skett. Om inget investeringsbeslut fattades så fattades inte heller något beslut om upphandling.

Jag spekulerar, det framgår inte av revisorernas granskning riktigt vad de syftar på. Men har det inte skett någon upphandling så är det i sig en skandal. Då pratar vi så vitt jag förstår om riktigt allvarliga saker, om lagbrott… (Och jag kan inte hjälpa att jag får associationer till arenabygget…)

Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats. Det är naturligtvis oerhört anmärkningsvärt. Ansvaret för detta faller självklart tungt på de tre styrande partierna S+C+MP och i synnerhet på kommunledningen och ledningen för samhällsbyggnadsnämnden under den gångna mandatperioden…

Jag skulle vilja passa på att flika in i det här sammanhanget, för att få en fullständig kostnadsbild, att kommunfullmäktige fattade ett nytt beslut den 25 april 2018, om att anslå ytterligare 42 milj kr, i tilläggsanslag i investeringsbudgeten 2018, för ombyggnaden av kommunhuset.

Tillbaka till granskningsrapporten. Revisorerna fortsätter:

”Förvaltningen har uteslutande upphandlat totalentreprenader, men utfört en stor del av projekteringsarbetet själva. Därutöver är ändrings- och tilläggsarbeten (så kallade ÄTOR) vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits, vilket har enligt granskningen orsakats av dels bristfälliga utredningsunderlag, dels bristande kontroll.”

Här återkommer definitivt vingslagen från arenabygget, vem känner inte igen dessa fördyrande ÄTOR…

Revisorerna igen:

”Vi har även iakttagit brister i upphandlingsprocessen avseende kommunhuset del 2. Bland annat fanns inget omsättningskrav i upphandlingen av ombyggnation av Kv. Myrten 10. Den anbudsgivare som vann upphandlingen hade året dessförinnan en omsättning som motsvarade cirka hälften av angivna anbudssumman, vilket utgör en stor risk för kommunen.”

Den här kritiken känns väl i sammanhanget inte lika allvarlig som den föregående. Jag återkommer till denna.

Jag har hittills citerat från de politiskt tillsatta revisorernas utlåtande. De avslutar också med ett antal förbättringsområden. De återkommer jag också till. Efter sammanfattningen från de kommunala revisorerna följer då PwC:s rapport, som är mycket noggrann. Den tar jag upp i nästa del.

PS.

Del 2 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)
Del 3 – Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)

Tuff kritik från revisorerna

16 november, 2018 Lämna en kommentar

I dagens diarium fanns det en intressant skrivelse från kommunens revisorer. Den börjar så här:

”Vi har påbörjat en granskning av kommunens styrdokument (policys, riktlinjer, anvisning m fl.) för att kunna bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunens styrdokument tillämpas.”

Jag har tidigare sett ganska ”tuffa” skrivningar från revisorerna, men innehållet i denna skrivelse ligger kanske i topp.

Revisorerna skriver:

”Kartläggningen hittills, tillsammans med den information vi erhållit från kommunkansliet, bekräftar alla de risker och brister som vi befarande i vår riskanalys och upprättad projektplan.”

Och så kommer ”domen” från revisorerna direkt:

”Vi bedömer att kommunen inte uppfyller något av de kontrollmål som vi uppställt inför granskningen.”

Oops. Kommunen uppfyller inte ett enda av kontrollmålen… Det låter onekligen mycket allvarligt.

Vad är det då som revisorerna egentligen kritiserar? Jo…

”Kommunen saknar en tydlig struktur och kontroll av styrdokumenten som ibland finns tillgängliga på hemsidan och ibland på intranät. Det saknas också beslut eller riktlinjer (författningssamling) som klargör och definierar de olika styrdokumentens roll och status.
Styrdokumenten har ingen given plats i olika ärendeprocesser och därmed ingen systematisk tillämpning. Dessutom är de olika styrdokumenten inte kvalitetssäkrade och några av dem bedöms vara juridiskt undermåliga och t o m obsoleta idag. I flera fall framgår det inte när eller vem som beslutat om styrdokumentet.”

Hmmm… ”Juridiskt undermåliga”… ”Obsoleta”…

Kan det bli ”tuffare”? Det är nästan så att det känns overkligt. Är det här verkligen Vänersborgs kommun?

Det finns dock ett hopp. Revisorerna skriver:

”Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete, där vi uppfattar att kommunkansliet har en god kunskap och självinsikt om förekommande brister och att dessa måste åtgärdas.”

Det tycks vara ett stort arbete som ligger framför kommunens jurister och tjänstemän, men med tanke på den kompetens som finns i kommunkansliet är det säkerligen bara en tidsfråga innan ordningen återställs. Tills dess har revisorerna:

”tillsvidare avbrutit granskningen och kommer istället följa pågående utvecklingsarbete som vi förutsätter att kommunstyrelsen prioriterar.”

Det är kommunstyrelsen som har ansvar för dessa frågor och revisorerna vill ha svar senast den 28 februari nästa år.

För övrigt har det blivit klart att alliansen mellan S+C+MP ska fortsätta styra Vänersborg i 4 år till. Denna mandatperiod med endast 20 av fullmäktiges 51 mandat. Vi får se hur det kommer att gå… Det finns anledning att återkomma, tills vidare går det att läsa mer på kommunens hemsida ”Klart vilka som styr kommunen”.

Kategorier:revisor

Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet

9 november, 2017 Lämna en kommentar

naringsliv8”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”

Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?

naringslivVänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.

Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.

pwcPWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:

”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”

PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:

  • ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
  • ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan sadviceke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”

Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:

  • Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
  • Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
  • Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
  • Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
  • Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.

Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.

revisor3Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.

De politiska revisorerna skriver inledningsvis:

”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”

kritikRevisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:

  • Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
  • Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
  • Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
  • Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.

Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.

triumviratDet är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.

Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.

Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.

Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.

Kategorier:Näringsliv, revisor

KF: Hur gick det 2016? (1)

23 april, 2017 Lämna en kommentar

Det närmar sig med stormsteg april månads sammanträde med kommunfullmäktige. Redan på onsdag möts 51 ledamöter samt ersättare, tjänstemän och förhoppningsvis en hel del frändeforsare i Dalboskolans aula.

2016Det blir en stor genomgång av år 2016.

Kvällens första ärende handlar om ansvarsfrihet för alla politiker. Som underlag i ärendet finns revisionsberättelsen för 2016. Det underligaste är, som ansvar3Vänsterpartiet påpekar varje år, att fullmäktige ska besluta om ansvarsfrihet innan själva ärendena om verksamheten behandlas.

Inte alltför sällan har detta ärende också avhandlats tämligen rutinmässigt, men på senare år har en del vänsterpartister gått upp i talarstolen och fått igång en diskussion.

revisorRevisorerna konstaterar att årsredovisningen, som kommunfullmäktige alltså ska behandla efter ärendet om ansvarsfrihet:

”i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.”

Revisorerna tillstyrker således att:

relieved”ansvarsfrihet ska beviljas kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.”

Och det känns säkerligen befriande för alla politiskt aktiva.

Revisorerna har överlag ganska få synpunkter på verksamheten, mycket färre än t ex förra året. De påpekar dock, och det är ju inte helt ointressant, att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, som kommunen har ställt upp, så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. De konstaterar att detta är en tydlig försämring från föregående år och att det inte finns någon förklaring eller kommentar till försämring en i årsredovisningen.

Och det kan man ju undra varför. Det borde diskuteras tämligen grundligt.

På onsdag ska fullmäktige bara bevilja ansvarsfrihet i anslutning till granskningen av årsredovisningen, men av någon anledning har revisorerna bakat in några andra granskningar i rapporten.

marie1Så får kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) kritik av revisorerna för att hon har fattat delegationsbeslut som kan:

”ifrågasättas utifrån formell grund.”

Och det är ju inte så bra.

Det står också i revisionsberättelsen att beredningen av motioner och medborgarförslag ibland tar alltför lång tid.

Och det bör ju också rättas till.

revisor4Dessutom rekommenderar revisorerna BUN (Barn- och utbildningsnämnden) att i delegeringsordningen tydliggöra hur återrapportering av delegationsbeslut skall göras. De rekommenderar också BUN att införa en rutin för kontroll av om beslut verkställs.

Och det är säkert helt rätt. Genom åren så har beslut inte riktigt verkställts som nämndens ledamöter har trott och egentligen tagit för givet. Dock vet jag inte riktigt vad revisorerna tänker på nu. De ger inga exempel.

Men de här sistnämnda punkterna ska alltså inte behandlas av fullmäktige på onsdag när ansvarsfriheten ska diskuteras och beslutas.

pengar4Revisorernas granskning av BUN slutar förresten:

”Det är revisorernas bedömning att kommunens arbete med att öka måluppfyllelsen samt utjämna skillnaderna mellan skolenheter och mellan pojkar och flickor måste intensifieras för att uppnå de nationella målen samt krav och riktlinjer i skollagen.”

Tänk, jag tror nästan att revisorerna anser att barn- och utbildningsnämnden måste få mer pengar…

Och efter att ordförande har klubbat beslutet att alla ledamöter i bakvant2nämnder och styrelser har beviljats ansvarsfrihet så ska fullmäktige gå igenom och diskutera vad ledamöterna har gjort i de olika nämnderna och styrelserna för att få denna ansvarsfrihet…

Visst är det något bakvänt? Självklart borde ansvarsfrihet beviljas först efter att detta, och nästföljande ärende, ”Nämndernas verksamhetsberättelser”, har avhandlats.

Men nu är det som det är…

Fortsättning följer.

%d bloggare gillar detta: