Arkiv
En lördag i stadskärnan
I lördags var det Beredskapsveckans sista dag. Jag passade på att ta en promenad i Vänersborgs centrum – om gågatan numera är Vänersborgs centrum. Det är jag inte helt säker på.
Systembolaget har ju flyttat till Trenova och dragit med sig en stor del av folklivet. Det är lite synd kan man tycka, men så är det. Vänersborgs relativt nyanställda stadsutvecklare Beatrice Karlsson kanske kan ändra på det så småningom:
“Mitt uppdrag är att se till att något händer”
Säger Karlsson till TTELA. Hon har onekligen en utmaning framför sig. Butikslokaler står tomma, en öde torgkiosk och Huvudnäsaulan står kvar som reliker från det förgångna – och det har inte hänt något med kulturaxeln sedan Plantaget gjordes i ordning. Jag undrar om kommunens stadskärneutvecklare tror att en ny gång- och cykelbro (GC-bro) över hamnkanalen ska få stans centrum att blomstra. Eller om hon tycker att de minst 10 miljonerna kunde ha använts på ett bättre sätt för stadskärnan. Jag tror i varje fall att fastighetsägare i stan anser det (se TTELA).
Det syntes inte mycket, eller rättare sagt ingenting, av Beredskapsveckan på stan. Ingen från kommunen var t ex ute och delade ut flygblad och inga militaristiska appeller hördes från scenen vid gågatekrysset. Det är troligen inte särskilt många som egentligen har uppfattat veckans tema:
”Du är en del av Sveriges totalförsvar”
Veckan är tänkt att stärka motståndskraften hos invånarna. Och om det är några som har bunkrat för ett kommande anfall från ryssarna, så är det barnen och ungdomarna. Det var rusning, skrev TTELA, när Godislagret öppnade på Trenova. Jag förmodar att det är Ryssland som vi ska göra motstånd mot, men kanske skulle kampen mot ”tandtrollen” prioriteras…
Det var nästan helt tomt i stadskärnan före klockan 11. Inte ens bakluckeloppisen vid Torget/Plantaget drar lika mycket folk längre. Det märktes redan före valet när vi i Vänsterpartiet, och naturligtvis andra partier också, hade våra valbodar på samma ställe.
Även caféerna, som det finns gott om, var tomma. Det enda som var sig likt var billotteriet. Två herrar i gula rockar från Vänersborgs HC sålde lotter.
Det kan du dock inte läsa om i TTELA. VHC har beslutat att TTELA:s reportrar inte får intervjua spelare och ledare i fortsättningen. Det var dock till att slå in öppna dörrar – TTELA bevakar ju inte VHC ändå…
TTELA:s chefredaktör Fredrik Hofflander säger att det är:
“våra läsare som avgör vad vi bevakar “
Det var kanske därför som Dan Nyberg (S) fick in en insändare om Sörbygården före valet, medan min insändare i samma ämne refuserades, utan någon kommentar.
Nä, TTELA:s läsare vill läsa om bandy.
“Det kan man förstås tycka vad man vill om men det är fakta.”
Säger Fredrik Hofflander.
Jag köpte en billott och fick se den stora gropen i gatan utanför Espresso House. Är det VA-ledningarna som läcker här också tänkte jag. Och började fundera på vad allt eftersatt underhåll och alla ”reparationer” kostar kommunen. Tankarna flög naturligt till VHC och Brätte ishall, där VHC tränar och spelar. Ishallen skulle behöva en ny betongpist mm för 17 miljoner kronor. Det anser fullmäktige att kommunen inte har råd med i nuvarande ekonomiska läge, och investeringen har därför skjutits på framtiden.
Samtidigt har väl alla som har åkt förbi Arena Vänersborg sett att kommunen håller på att åtgärda taket. Det har ju läckt in ända sedan arenan byggdes och nu ska det bytas ut eller repareras. Det ska bland annat läggas ny takduk. Jag reagerade på att taket över pressläktaren verkade byggas om. Och det hade jag som förtroendevald politiker faktiskt ingen aning om. Men det visade sig att det som i beslutsunderlaget till politiken beskrivs som ”takförstärkning vid snöficka” var just denna ombyggnad. Taklutningen ska öka så att snön ska kunna glida av taket, vilket minskar behovet av återkommande snöröjning. Det rapporteras att den ekonomiska prognosen är fortsatt positiv och att den i dagsläget pekar på att projektet kan komma att avslutas under budget. Vi får se när allt är klart om det blir några pengar över av de 36 miljoner kronor som avsattes till Arena Vänersborg.
Arenan i all ära. Jag väcktes i mina tankar när gågatan tog slut. Jag svängde åt höger in på Fängelsegränd. Patrique Daghäll hade öppnat dörrarna till Sellbergska huset. Det var tyst och tomt, endast Patrique själv satt i en stol och njöt av atmosfären. Vi samtalade och han bjöd på kaffe.
Det dracks ur 1700-talskoppar, så det gällde att dricka koncentrerat. Men vilken känsla.
Efter en stunds trevligt samtal om kommunen, hyror och framtiden, och en hel del annat, så kom det in en norsk familj, två vuxna och två ungdomar. De var mäkta imponerade av alla antikviteter, möbler och tavlor som Patrique hade ställt fram. Strax kom fler besökare – bland annat en kvinna som jag kände igen från Antikrundan. Snart kom det fler, och Patrique hade fullt sjå att hinna med att svara på frågor och berätta om de olika föremålen.
När jag sa hej då var den norska familjen fortfarande kvar.
Patrique Daghäll gör Vänersborgs kommun en stor tjänst. Han utför en kulturgärning av stora mått när han sköter om Sellbergska och öppnar stadens äldsta hus för besökare.
Jag hoppas verkligen att kommunen förstår betydelsen och ser till att han kan vara kvar. Att sänka hyran vore ett sätt – en subventionering av hyran borde i sammanhanget kunna betraktas som ett näringspolitiskt och kulturellt bidrag.
Det ska tilläggas att när jag promenerade hemåt vid 12-tiden var det mer liv i stan. Det satt folk på caféerna och det var lite fler människor vid loppisen.
Men det råder kris i Vänersborgs stadskärna. Det beror dock inte på Ryssland, utan på alla tomma lokaler och det relativt obetydliga folklivet som gör centrum tråkigt och händelsefattigt – och “dött”. Men snart är det Oktobermarknad – och då kommer det att krylla av folk på gatorna i centrum.
Och vem vet, då kanske jag vinner en Volvo XC60. Och TTELA kanske är där och skriver om VHC. Och jag kanske får säga vad jag anser om Sörbygården.
Sellbergska (2): Från chockhöjning till politiskt vägval
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra”.
När Patrique Daghäll skrev på hyreskontraktet med kommunen sommaren 2025 hade Vänersborgs kommun satt hyran till 9.825 kr i månaden. Och då skulle Daghäll, precis som Birgitta Peterson, som hade hyrt Sellbergska huset tidigare, stå för el, uppvärmning, sopor osv, allt utom VA.
Jag roade mig med att titta på hur hög hyran skulle ha varit om den hade varit indexreglerad från den 1 september 1996, när Birgitta Peterson blev hyresgäst. Då skulle hyran i år ligga på ungefär 3.700 kr per månad.
Det är förstås en hypotetisk jämförelse. Men skillnaden är ändå slående. Kommunens hyra på 9.825 kr i månaden var alltså något helt annat än den hyresnivå som gällde under Petersons tid. Kommunen har med andra ord ändrat sin inställning till Sellbergska huset.
Och Daghäll fick för några veckor sedan veta att kommunen ville, när det var dags för ett nytt hyresavtal, höja hyran ytterligare – med omkring 3.900 kr i månaden till drygt totalt 13.500 kr. Det var en höjning som motsvarade den “bostadshyra” som konsulten räknade fram i sin hyresanalys.
Här blir det också intressant att titta på själva hyresavtalen.
När Patrique Daghäll skrev sitt avtal 2025 valde kommunen en annan modell än tidigare. Det blev ett enda avtal och inte två som Peterson hade. Det blev en enda hyra och ingen uppdelning mellan bostad och lokal. Det är alltså kommunen själv som har valt att behandla Sellbergska huset som ett sammanhållet hyresobjekt.
Men nu, ett år senare, tycks kommunen använda en hyresanalys som delar upp huset i två delar – och försöker höja den sammanhållna hyran utifrån den beräkning som gjorts för bostadsdelen.
Det är värt att fundera över.
När Patrique Daghäll började hyra Sellbergska huset fick han enligt egen uppgift inte någon information om den tidigare hyresmodellen eller, framför allt, om den marknadshyresanalys som kommunen hade beställt. Överhuvudtaget har kommunens information enligt Daghäll varit knapphändig och bristfällig.
Det behöver också göras en rättelse. Fastighetschef Jonnie Persson sa till TTELA, och som dessutom ledarskribent af Geijerstam återgav i sin ledare:
“När hyresgästen fick objektet hade vi inte gjort färdigt hyressättningen. Det står angivet i kontraktet att marknadshyra ska gälla från och med 1 januari 2027. Det här är alltså inget nytt.”
Men jag har läst kontraktet. Där står:
“Huset hyrs ut i befintligt skick. Hyresavtalet tidsbestäms då marknadshyresundersökning pågår, vid avtalstidens slut omförhandlas hyran. Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom. Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”
Det finns ingen formulering om att ”marknadshyra ska gälla från och med 1 januari 2027”. Det som står är att marknadshyresundersökningen pågår och att hyran ska omförhandlas vid avtalstidens slut.
Och det står uttryckligen:
”Huset har högt historiskt värde och ska behandlas med försiktighet.”
Det är också så Daghäll uppfattade kommunens inställning. Han skrev på sociala medier angående hyran:
”Det har som jag tidigare nämnt sagts mig att den till och med kunde bli lägre…”
När det gäller formuleringen ”marknadshyresundersökning pågår” i hyreskontraktet skrev Daghäll:
“Har till förvaltningen under min hyrestid flera gånger ställt frågan om analysen fanns eller när den skulle göras och av vem. Svar uteblev och först i augusti 2026 då jag efterlyste information kring hyresförhandling informerades jag om att detta dokument existerar och har gjort i nära ett års tid.”
Patrique Daghäll konstaterar också att hans hyresavtal signerades den 28 juni 2025 och att hyresanalysen sammanställdes den 3 september 2025. Han fick alltså, enligt egen uppgift, se analysen först ungefär ett år senare…
Om Daghälls uppgifter stämmer – och vem har anledning att betvivla dem? – är det svårt att förstå varför kommunen inte informerade honom om analysen när den väl var färdig.
Det är inte ett särskilt bra sätt att behandla en hyresgäst.
I hyreskontraktet mellan kommunen och Patrique Daghäll finns ingen klausul om att Daghäll ska stå för underhåll och renoveringar. Det är naturligtvis viktigt att påpeka.
Kommunen skulle emellertid, enligt Daghäll, utföra vissa åtgärder på och i huset i samband med inflyttningen.
Vid samma tidpunkt som hyresavtalet skrevs hade Dagus Bygg påbörjat rivning av ett innertak. Arbetet avstannade och färdigställdes aldrig. Fortsättningen blev osäker eftersom man inte hittade någon hantverkare med kunskap om att spänna papptak.
Tidigt 2026 fann man emellertid en kompetent takhantverkare. Arbetet skulle ta 3-4 veckor och det aktuella rummet behövde tomställas helt. Det blev svårt att hitta en tid. Det var mycket uppbokat i huset och dessutom var hantverkaren upptagen hela sommaren.
I augusti restes en byggställning för yttre arbeten. Den plockades sedan ner igen på grund av sparkrav. Dessa sparkrav gällde även innertaket. Daghäll har dock fått information om att innertaket ändå kommer att åtgärdas.
Vid Daghälls tillträde till huset visade det sig att drygt tio radiatorer var defekta. Dessa åtgärdades först i februari 2026. Det var även fel på köksfläkten och frånluftssystemet var defekt, vilket omöjliggjorde matlagning. ”Kund-WC” fungerade inte heller.
Toaletten fungerade inte fram till idag måndag. Men under dagen fixades faktiskt toaletten! Kommunen ska dessutom se över fläkten i köket eftersom det idag också konstaterades vilket felet var. Det ska även räknas på kostnad för isolering och arbete i farstukvisten.
Det har alltså varit en del ”strul” med Sellbergska. Kommunen har dock sagt att man ska ta tag i huset. Daghäll får se, men idag var en bra dag.
”Han har valt att gå via media”
Det här inlägget blev onekligen en diger sammanställning av det mesta som har hänt kring Patrique Daghäll och Sellbergska huset. Men då har jag ändå inte nämnt fastighetschefens uttalande i TTELA:
“Han har valt att gå via media och sociala medier för att skapa opinion. Det är hans rätt att göra.”
Jag vet inte, men det är nästan så att man får känslan att Persson menar motsatsen.
Tack vare sociala medier har TTELA vaknat, tror jag. Och när TTELA skriver om Sellbergska huset, ja, då händer det ofta saker.
I fredags träffades Patrique Daghäll och fastighetschef Jonnie Persson på kommunhuset. Daghäll var beredd på att bli uppsagd. Det blev han inte.
I stället fick Daghäll ett nytt bud. Hyran skulle höjas med 75 kr.
Fastighetschefen hade ändrat sig. Han backade alltså från den tidigare föreslagna höjningen på omkring 3.900 kr i månaden. Det är naturligtvis glädjande.
Samtidigt är det fortfarande en hög hyra, totalt drygt 9.900 kr exkl el och uppvärmning, för en bostad och lokal i det skick som Sellbergska huset är – och med den användning huset har.
Jag tror att det ligger mycket i Karl af Geijerstams ord på TTELA:s ledarsida:
“Kommunen kan inte både vilja bevara Sellbergska huset och behandla det som vilken kommersiell fastighet som helst. … Ska [Sellbergska huset] vara en kulturfastighet med någon slags öppen verksamhet, oavsett om det är antikaffär eller museum, får man nog acceptera att det finns en gräns för hur mycket hyra man kan ta ut.”
Precis så. Det är bara kommunens politiker som kan bestämma vad kommunen vill med Sellbergska huset.
Vill kommunen att huset ska vara en vanlig kommersiell fastighet som ska ge så hög hyresintäkt som möjligt? Eller vill kommunen bevara ett unikt kulturhistoriskt hus, göra det tillgängligt för allmänheten och samtidigt ge förutsättningar för en verksamhet som faktiskt håller huset levande?
Det är en politisk fråga.
Och med tanke på de uttalanden som gjordes när det var klart att Patrique Daghäll skulle hyra Sellbergska huset så bör det finnas starka krafter i kommunen som gör allt för att Daghäll ska stanna kvar och fortsätta sin verksamhet. (Se “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)”.)
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) meddelade:
“Det är mycket trevligt och positivt att vi äntligen har lyckats hyra ut Sellbergska huset. I veckan skrev vi avtal med Patrique Daghäll, som kommer att bedriva antikverksamhet där. Vi behöver ett levande centrum och ha våra fastigheter fyllda med verksamhet och det ska bli mycket spännande att följa detta framåt.”
Kommunens näringslivschef Jill Stor skrev:
“Det känns fantastiskt att Sellbergska huset nu har får nytt liv genom en näringslivsverksamhet med dragningskraft. Genom att låta den spetskompetens som finns på kulturområdet utvecklas, stärker vi attraktionskraften och bidrar till fler besökare till hela staden.”
Uthyrningen av Sellbergska huset måste lyftas till den politiska nivån.
===
Blogginlägg om Sellbergska huset:
- “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?” – 20 april 2025
- “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)” – 28 juni 2025
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning” – 8 september 2026
- “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked” – 10 september 2026
- “Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra” – 20 september 2026
- ”Sellbergska (2): Från chockhöjning till politiskt vägval” – 21 september 2026
Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra
För drygt en vecka sedan skrev jag ett inlägg om Patrique Daghäll och Sellbergska huset. (Se “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.) Efter det hände det inte så mycket under några dagar – med undantag av att TTELA hade en artikel om Daghäll och huset. (Se TTELA “Patrique Daghäll kan tvingas lämna Sellbergska huset: ”Det känns lite smärtsamt””.) Artikeln följdes upp med en ledare av tidningens ledarskribent Karl af Geijerstam. (Se TTELA “Kommunen måste välja väg för Sellbergska huset”.)
Det skulle visa sig att det var viktiga artiklar för Sellbergska huset. Vänersborgs äldsta hus hamnade så att säga i offentlighetens ljus. Och det skulle i sin tur få betydelse för det besked som Patrique Daghäll fick i fredags av kommunens fastighetschef Jonnie Persson. Jag återkommer till det.
Patrique Daghäll, som sedan drygt ett år tillbaka hyr Sellbergska, har de senaste veckorna blivit alltmer besviken och pessimistisk om framtiden. Det märks i TTELA-artikeln och inlägg på Instagram och Facebook.
“Jag vill utveckla det här fantastiska huset till något bättre än vad det har blivit, men nu är jag på väg att ge upp”
Sa Daghäll till TTELA. (Se också “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked”.)
Vad är en marknadsmässig hyra? 
Vänersborgs kommun har genom fastighetschef Jonnie Persson meddelat att hyran för Patrique Daghäll skulle höjas till en nivå som förvaltningen betraktar som marknadsmässig.
Sellbergska huset är emellertid inte som vilket annat hus som helst. Och Patrique Daghäll är inte vilken hyresgäst som helst.
Sellbergska huset är ett unikt och viktigt hus med särskilda kulturhistoriska värden av mycket stor betydelse. Byggnaden är Q-märkt vilket innebär att den inte får rivas och att den ursprungliga exteriören inte får förändras. Byggnaden är även utpekad som ett riksintresse för kulturminnesvården enligt 3 kap 6 § Miljöbalken.
I den marknadshyresundersökning som kommunen beställde inför uthyrningen till Daghäll står det:
“Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är värd att skydda ur ett nationellt perspektiv. Det är en signal om att här finns så höga värden att kultur- och naturmiljön har företräde då motstående intressen finns.”
Sellbergska huset är inte som vilket annat hus som helst…
Patrique Daghäll gör en kulturgärning av stora mått. Han har omvandlat ett hus som har stått tomt i sex år till en utställningshall, ett slags museum. Det finns antikviteter och vackra föremål överallt och under flera helger är allmänheten välkommen. Daghäll ordnar event och andra aktiviteter.
Sellbergska huset lever och lockar till sig både kommuninvånare och turister.
Som jag ser det utför Daghäll ett arbete som kommunen egentligen borde göra, att vårda, sköta och bevara Sellbergska huset. Han öppnar dessutom stadens äldsta hus för besökare. Vilka andra hyresgäster utför sådana tjänster för kommunen? Och vilka andra personer tar hand om ett kulturminne och riksintresse som Daghäll?
Och denna kulturgärning gör han utan att det kostar kommunen en krona. Tvärtom. Via hyran betalar Daghäll kommunen för möjligheten att bedriva denna verksamhet.
Kommunen försvarar sitt krav på marknadshyra med argumentet likvärdighet, att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika.
Kommunens fastighetschef Jonnie Persson sa till TTELA att han gärna ser Patrique Daghäll som hyresgäst, men att kommunen samtidigt måste:
“förhålla sig till hur andra hyresgäster behandlas.”
Visst. Men Patrique Daghäll är alltså inte vilken hyresgäst som helst.
Fastighetschefen fortsatte:
“Vi har inte satt hyran själva utan gjort en marknadsundersökning.”
Det finns minst två aspekter på detta.
För det första är Sellbergska huset unikt. Det finns inget annat hus i Vänersborg som är likvärdigt. Och det framgår faktiskt av den hyresanalys som kommunen beställt.
Angående bostadsdelen står det i hyresanalysen:
“Normhyresnivåer för bostäder i centrala Vänersborg har granskats och redovisats. Samtliga jämförelseobjekt bedöms inneha ett bättre skick och standard än hyresobjektet med hänsyn tagen till skick, standard, byggnads- och värdeår.”
“Jämförelseobjekten med kontorslokaler i kommunen uppvisar en betydligt högre standard och är därför inte direkt jämförbara med hyresobjektets lokaldel.”
Det är ganska anmärkningsvärt. De bostäder som jämförs med Sellbergska har bättre standard. Det gäller också kontorslokalerna, även de har betydligt bättre standard. Det finns således inga hus som är direkt jämförbara med Sellbergska huset.
Dessutom står det i hyreskontraktet:
“Lokalen och bostaden är kopplade till varandra vilket innebär att det ej är möjligt att flytta från lokalen och behålla bostaden eller tvärtom.”
En bokal som inte riktigt går att jämföra
Sellbergska huset är alltså en så kallad bokal, kombinerad lokal och bostad. Och även på denna punkt innehåller hyresanalysen ett viktigt konstaterande:
“Generellt sett är både hyresnivå och efterfrågan för en bokal något lägre än om motsvarande bostad och lokal hyrdes ut separat.”
Varför? Jo, enligt analysen är målgruppen mer begränsad. En kombination av bostad och arbetsplats kan vara attraktiv för vissa, men mindre flexibel för andra.
Det betyder att kommunen inte bara hyr ut en bostad och en lokal. Kommunen hyr ut en speciell kombination som enligt den egna hyresanalysen har lägre efterfrågan och generellt lägre hyresnivå än motsvarande bostad och lokal var för sig.
Det finns alltså inget verkligt likvärdigt objekt att jämföra Sellbergska med. Konsultföretaget har därför fått göra en bedömning utifrån objekt som i flera avseenden är bättre eller annorlunda.
Det hör ju också till saken att huset har stått tomt i sex långa år. Och till det kommer att andelen tomma lokaler i centrala Vänersborg är hög.
För det andra tycker jag att kommunens behandling av Daghäll blir intressant när man jämför med hur Sellbergska huset hyrdes ut tidigare.
Mellan den 1 september 1996 och den 30 september 2021 hyrdes Sellbergska huset, som flera vänersborgare känner till, av Birgitta Peterson. Peterson hade ett dockmuseum i huset. Dockmuseet blev ett begrepp i stan, och fortfarande är det många som kallar Sellbergska för Dockmuséet, eller fd Dockmuséet.
Kommunen insåg betydelsen av uthyrningen och Birgitta Petersons insats för riksintresset och för Vänersborg. Hon fick därför ett slags ”subventionerat” avtal.
Peterson hade två hyresavtal för Sellbergska, ett för bostadsdelen och ett för den så kallade lokalytan.
Hyresavtalet för bostaden, 59 kvm och två rum och kök, var på 2.212,50 kr i månaden. Peterson betalade uppvärmning och el, medan VA ingick. Hyran för lokalen, 193 kvm, var 100 kr (etthundra kronor) per år.
För att kolla om siffrorna var riktiga kontrollerade jag med den sista hyresfakturan från den 31 oktober 2019. Peterson betalade då 2.521 kr. Det tycks som om det var en indexreglering av bostadshyran, men det står inget om det i kontraktet.
Det hör till saken att Peterson själv fick stå för underhåll och renoveringar. Hon lade enligt uppgift mycket tid och pengar på att göra i ordning fastigheten. Huset var slitet och omodernt. Peterson målade väggar och fixade bland annat bad/wc, andra våningen, uthuset mm. Det kan med fog sägas att Peterson lyfte ett bortglömt hus till att bli en kulturhistorisk ”pärla”.
När Peterson lämnade Dockmuséet i slutet på 2019 fick hon ingen ersättning från Vänersborgs kommun för det arbete och de kostnader hon lagt ner i huset.
Och sedan stod som sagt Sellbergska tomt i 6 år…
När Patrique Daghäll började hyra huset renoverade kommunen, enligt uppgift från samhällsbyggnadsförvaltningen, fönster och farstun på baksidan. En ledamot i nämnden sa också att kommunen även bytte ut brädor på åtminstone en väggsida.
Enligt Patrique Daghäll kan några partier på baksidans yttervägg ha fått nya bräder. Partierna blev rödmålade vid Daghälls tillträde. Det har emellertid inte skett några åtgärder på de andra fasaderna. Däremot reste Dagus Bygg ställningar mot sydgaveln i augusti. Sedan avbröts arbetet med ett SMS och ställningarna togs ner. Orsaken var att samhällsbyggnadsnämnden skulle spara. (Det här kan vara ett ämne för ytterligare blogginlägg…)
När det gäller farstukvisten står den ännu ofärdig utan innervägg och isolering. Det snöar in… (Se bild till vänster, från februari i år.)
I ett blogginlägg från 2025 skrev jag (se “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”) att Sellbergska huset har stått tomt länge och har med åren förfallit, och fortsatte:
“Kommunen, som äger fastigheten, har inte lagt några större pengar på underhåll – om ens några. Under hösten förra året målades dock baksidans fasad och ett angrepp av hussvamp i en förstuga/entré åtgärdades. I år har kommunen avsatt 240.000 kr för byte av dålig fasad och fasadmålning.”
Det är svårt att riktigt få klarhet i vad kommunen faktiskt åtgärdade och hur mycket det kostade. Jag skulle nog med ett ganska stort mått av säkerhet kunna påstå att Daghäll fick hyra ett hus som kommunen under lång tid hade lagt relativt begränsat med pengar på. Men Daghäll skulle ändå få en betydande hyreshöjning…
Fortsättning följer i inlägget ”Sellbergska (2): Från chockhöjning till politiskt vägval”.
===
Blogginlägg om Sellbergska huset:
- “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?” – 20 april 2025
- “Daghäll ska hyra Sellbergska (fd “dockmuseet”)” – 28 juni 2025
- “Nedslag: Snö, Sellberg och Sjövallen” – 9 februari 2026
- “Sellbergska huset: Kulturarv, kulturgärning – och hyreshöjning” – 8 september 2026
- “Sellbergska: Tråkiga och obegripliga besked” – 10 september 2026
- “Sellbergska (1): När kulturarv möter marknadshyra” – 20 september 2026
- ”Sellbergska (2): Från chockhöjning till politiskt vägval” – 21 september 2026
Kommentar till Dan Nybergs insändare
Den 8 september tog TTELA in en insändare från Dan Nybergs (S) tangentbord. Den publicerades på TTELA:s webbplats, men inte i papperstidningen. (Se TTELA “Nej, det finns ingen dold agenda om Sörbygården”.) Nybergs insändare var ett svar på en annan insändare från “Besvikna anhöriga”. (Se TTELA “Sörbygården i Brålanda skulle räddas – men inget händer”.)
Jag skrev en insändare till TTELA med en kommentar till Dan Nybergs (S) insändare. Av någon anledning har den inte ens publicerats på TTELA:s webbplats, än mindre i papperstidningen.
TTELA har naturligtvis rätt att välja vad den publicerar. Men varför ska invånarna behöva vänta till efter valdagen med att läsa ett inlägg i en fråga som har uppmärksammats av så många och som har belyst hur politiska beslut kan drabba enskilda äldre och deras anhöriga?
Är det så TTELA uppfyller sin viktiga demokratiska roll och uppgift som ”den tredje statsmakten” – en plattform för fri åsiktsbildning…?
Jag publicerar därför min insändare till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) på denna, min alldeles egen blogg…
Dan Nyberg (S) är ovarsam med sanningen som vanligt. Han ger en missvisande bild av vad socialnämnden faktiskt beslutade angående Sörbygården. Det förslag i två punkter som Nyberg lade fram till socialnämnden i maj (inte juni som han skriver) och som han redogör för i sin insändare röstades ner av oppositionspartierna.
Istället beslutade en majoritet i nämnden enligt det förslag som Robin Skenhede (M), Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) lämnade.
Socialnämnden beslutade:
- ”att förlänga hyresavtalet i två år med möjlighet till option ett plus ett”
- ”att omgående verkställa genomförande av nödvändiga brandskyddsåtgärder”
- ”att finansiering av sprinklersystem sker genom tidigare fattat beslut”
- ”att juristerna [ska] … undersöka det juridiska betalningsansvaret”
Nyberg (S) och de styrande röstade emot förslaget.
Det innebär att i just det ärende som handlade om Sörbygårdens fortsatta existens röstade Dan Nyberg (S) och de andra i styret emot att Sörbygården skulle fortsätta som äldreboende och emot att nödvändiga brandskyddsåtgärder skulle genomföras.
Det får oss att undra – vill de styrande verkligen behålla Sörbygården? Eller är det bara prat för att förvirra invånarna i ett desperat försök att vinna röster…?
Om inte Nyberg och de styrande partierna hade motarbetat oppositionspartiernas beslut i ett års tid hade sprinklersystemet kunnat vara på plats för länge sedan och kommunen hade inte behövt ha köer som nu.
De styrande partiernas politik har skapat onödigt lidande för alla inblandade.
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet ![]()
==
Anm. Vill du veta mer om just detta beslut i socialnämnden kan du läsa: ”Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff”.
Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff
Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (7): Kovändning”.
TTELA hade en artikel den 5 maj där kommunstyrelsens 2:e vice ordförande och Centerpartiets “starke man” Mats Andersson uttalade sig. (Se TTELA “Centerns kovändning – vill rädda Sörbygården”.) Tro det eller ej, dagen efter hade TTELA ytterligare en artikel med Mats Andersson (C) i huvudrollen. (Se TTELA “Sörbygården ser ut att räddas: ”Det är inte valfläsk””.) Det var samma dag som kommunstyrelsen sammanträdde. I artikeln sa Mats Andersson att:
“Mats Andersson (C), kommunalråd meddelade att hans parti till dagens möte i kommunstyrelsen lagt ett förslag om att avbryta vakanshållningen och att renovera brandskyddet.”
Uppgiften var felaktig. Det lades inget sådant förslag. (Se “Historien om Sörbygården (7): Kovändning”.) Varför initiativärendet inte lades fram vet jag inte, men kanske visade Benny Augustsson (S) sitt ogillande av Centerpartiets ändrade ståndpunkt i frågan om Sörbygården…
Min uppfattning är att Socialdemokraterna insåg att Centerpartiets förslag var en verklig kovändning, och den var inte sossarna bekväma med. De ville inte godta den utan att fundera några varv till. En sådan kovändning skulle, om inte annat, innebära en oerhörd prestigeförlust för både Socialdemokraterna som parti och, i synnerhet, Dan Nyberg (S). Socialdemokraterna behövde antagligen mer tid för att presentera sin kovändning utan att det såg ut som en kovändning. De såg snabbt att Mats Anderssons argument för Centerns kovändning inte var hållbar i allmänhetens ögon.
I den mycket märkliga artikeln (se TTELA “Sörbygården ser ut att räddas: ”Det är inte valfläsk””) hade Mats Andersson också mage att påstå:
“Jag tycker att det är en styrka att vi har en bred enighet om våra äldreboende och våra äldre ska ha det bra på ålderns höst.”
“en bred enighet”? Vad då “bred enighet”? Oppositionspartiernas beslut om att rädda Sörbygården hade ju motarbetats av de styrande partierna i nästan ett års tid. Och under tiden hade flera av de boende tvångsförflyttats under dramatiska former, de anhöriga och de boende hade varit både oroliga och rädda, personalen mådde dåligt och var osäker på sin framtid och en stor del av Brålanda undrade vad som skulle hända med restaurang Solrosen, apoteket osv.
Det började snabbt pratas i kommunhusets korridorer om att, hör och häpna, ingen mindre än ordförande Dan Nyberg (S) själv skulle lägga förslaget om “kovändningen” i socialnämnden – för hela styrets räkning. Det skulle dock inte se ut som en “kovändning”.
Den 21 maj sammanträdde socialnämnden. På dagordningen fanns Sörbygården.
I stort sett direkt efter beslutet i socialnämnden så fick alla läsa på Facebook (FB) att ordförande Dan Nyberg (S) tog åt sig äran för socialnämndens beslut om Sörbygården:
“M och V hade först ett något annat förslag, men ändrade sig väsentligt efter en bra diskussion i nämnden och anpassade sitt förslag till i princip identiskt med vårt. Denna enighet är bra för både kommun och Socialnämnden men också för socialförvaltningen.”
Oppositionspartierna (M+V+MBP+L) i sin tur gick senare samma dag gemensamt ut med information på FB:
“Grattis Sörbygården – en seger för demokratin, de boende, anhöriga, personalen och hela Brålanda”
Vad hade egentligen hänt på socialnämndens sammanträde den 21 maj? Var alla partier överens? Vilket förslag fick majoritet? Vilka partier hade lagt det förslag som blev socialnämndens slutliga beslut? Vad blev nämndens beslut?![]()
I gårdagens TTELA (se TTELA ”Nej, det finns ingen dold agenda om Sörbygården”) återfinns en insändare av ordförande Dan Nyberg (S). Som vanligt sprider han vilseledande information och halvsanningar. Så här gick det till på socialnämndens sammanträde.
Oppositionspartiernas (M+V+L+MBP) beslutsförslag i initiativärendet var tydligt. Jag återger här det viktigaste:
- ”att inleda förhandlingar med Hemsö för att förlänga hyresavtalet i två år med möjlighet till option ett plus ett.”
- “att omgående verkställa genomförande av nödvändiga
brandskyddsåtgärder enligt tidigare beslut. Förvaltningen ska i dialogen med Hemsö arbeta för att installationen av sprinklersystem kan ske utan att de boende ska behöva flytta samt för att åter öppna intaget på samtliga platser snarast möjligt.” - “att finansiering av sprinklersystem sker genom tidigare fattat beslut 2026-03-26…”
- “…att juristerna förberetts att ännu en gång undersöka det juridiska betalningsansvaret…”
Den noggranne läsaren kan notera att socialnämnden flera gånger tidigare hade fattat beslut om de viktigaste delarna i detta förslag.
Dan Nyberg (S) lade också ett initiativärende på sammanträdet. Det stöddes även av Centerpartiet. Ingen från KD eller MP fanns bland de ordinarie ledamöterna. Initiativärendet hade följande lydelse:
“Socialnämnden beslutar att förvaltningen får i uppdrag att inleda förhandlingar med fastighetsbolaget Hemsö i syfte att förlänga nuvarande hyresavtal avseende äldreboendet Sörbygården i Brålanda med två år.- “Blir det juridiskt klarlagt att Vänersborgs kommun är betalningsansvarig för utförandet av brandskyddsåtgärden sprinklersystem föreslås att den kostnaden läggs som ett tillägg till nuvarande hyreskostnad och fördelas under den kvarvarande tiden av hyresavtalet.”
Det här är Nybergs hela förslag. Dan Nyberg (S) hävdade alltså efter mötet att oppositionspartiernas förslag var “i princip identiskt” med hans eget förslag. Läsarna kan själva ta en liten stund och jämföra de två förslagen.
Var de identiska? Och om inte, vilket förslag var tydligast? Vilket förslag innebar faktiskt att Sörbygården skulle vara kvar och åter kunna ta emot boende?
Min åsikt är att Nybergs och de styrande partiernas förslag var ganska menlöst, urvattnat och oklart. Det skulle “inledas förhandlingar” och det skulle utredas om vad som gällde “juridiskt”. Hur lång tid skulle dessa utredningar och förhandlingar ta? Vad skulle hända med de boende och de tomma avdelningarna på Sörbygården medan utredningar och förhandlingar pågick?
På sammanträdet behandlades varje förslag som ett eget ärende, trots att de så att säga handlade om samma sak. Förslaget från Dan Nyberg (S) behandlades före oppositionspartiernas initiativärende.
Vid voteringen av Nybergs förslag röstade oppositionspartierna nej. Förslaget avslogs alltså och det med röstsiffrorna 7-6.
Sedan var det dags att rösta om oppositionspartiernas förslag.
Naturligtvis röstade de 7 ledamöterna från oppositionspartierna ja till förslaget. Men nu hände det märkliga.
Dan Nyberg (S) och de styrande partierna röstade emot oppositionspartiernas förslag. Förslaget vann ändå med 7–6, oppositionspartierna hade ju majoritet.
Men varför röstade de styrande partierna nej? Det var egentligen svårt att förstå eftersom Nyberg (S) hävdade att de två förslagen var “i princip identiska”. Om förslagen verkligen var identiska – eller ens i princip identiska – är det svårt att förstå varför Nyberg röstade nej till oppositionspartiernas förslag. Det finns naturligtvis en annan förklaring. Det var ju inte Nyberg själv som hade lagt det…
Behandlingen i socialnämnden innebär, och det är oerhört viktigt:
I just det ärende som handlade om Sörbygårdens fortsatta existens röstade Dan Nyberg (S), Daniel Tesfay (C) och de andra i de styrande partierna inte för att Sörbygården skulle fortsätta som äldreboende, inte att nödvändiga brandskyddsåtgärder skulle genomföras och inte att intaget skulle öppnas igen.
Det får mig att undra – har det verkligen skett någon förändring, en “kovändning”, i de styrande partiernas syn på Sörbygården? Vill de verkligen behålla Sörbygården…? Eller är det bara prat för att förvirra invånarna, och vinna röster…?
Dan Nyberg försökte emellertid att ta åt sig äran för socialnämndens beslut. Det utvecklade han i en lång interpellationsdebatt på kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni.
Det gick inget vidare…
Anm. Igår tisdag debatterades bland annat Sörbygården i gågatukrysset. Det var P4 Väst som arrangerade. Här kan du se och höra vad som sades om Sörbygården – “Valdebatt P4 Väst”. Vill du istället se och lyssna på vad som sades om den fjärde GC-bron över gamla hamnkanalen, ”Valdebatt P4 Väst: En fjärde GC-bro över gamla hamnkanalen”.
===
PS. Det här är ordförande Dan Nybergs (S) kommentar till detta inlägg:
Nyberg visar inga skrupler. Han drar sig inte ens för att dra in min avlidne fader i ”debatten”. Som vanligt pekar han inte heller på ett enda sakfel. Nyberg bara sprider anklagelser och kränkande tillmälen.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Historien om Sörbygården (1): Bakgrunden” – 18 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?” – 19 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning” – 21 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (4): Stängning!” – 23 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (5): KF dec & feb” – 2 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (6): Styret ger sig inte” – 4 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (7): Kovändning” – 7 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff” – 9 september 2026
Lägger ni ner Sörbygården i smyg?
I veckan har Ida Hildingsson (V), Robin Skenhede (M) och Göran Svensson (MBP) spelat in en film om Sörbygården. Den är utlagd på Facebook. (Klicka här.)
I filmen berättar de tre ledamöterna i socialnämnden att de på nämndens sammanträde i torsdags fick information om att processen kring Sörbygården går framåt. Brandskyddsåtgärderna ska t ex åtgärdas i höst. Det är tack vare det initiativärende som Moderaterna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Liberalerna lade gemensamt i socialnämnden.
Det gäller emellertid att oppositionspartierna fortsätter att bevaka processen kring Sörbygården. Det tycks inte som om den riktigt går framåt på det sätt som beslutet i socialnämnden innebar.
I veckan har nämligen kommuninvånarna också kunnat läsa en insändare från anhöriga till boende på Sörbygårdens äldreboende. Insändaren har varit publicerad i Melleruds Nyheter (se ”Lägger ni ner Sörbygården i smyg?”) och i en något kortare version i TTELA (se ”Sörbygården i Brålanda skulle räddas – men inget händer”).
Insändarskribenterna är mycket oroliga för att socialförvaltningen inte verkställer socialnämndens beslut, dvs oppositionspartiernas beslut.
Och det är jag också.
Det har nämligen gått rykten om att socialförvaltningen har stoppat intagen av nya boende till Sörbygården. Igår fredag fick jag veta att det inte var något rykte. Jag vet åtminstone att en äldre person har önskat plats på Sörbygården i veckan. Personen nekades att flytta in på Sörbygården och anvisades istället en plats på ett äldreboende i Vänersborg… Personen blev förtvivlad, hen vill inte bo i Vänersborg. Den äldre vill leva resten av sitt liv i Brålanda.
Jag har svårt att se att inte ordförande Dan Nyberg (S) har kännedom om att inga tas in på Sörbygården.
Så här skriver ”Arbetsgruppen för Sörbygårdens boendes bästa” genom Annika Olsson i Melleruds Nyheter.
![]()
”Det som händer kring Sörbygården väcker en växande oro. Efter en lång tid med infekterade diskussioner har politiken bestämt att verksamheten ska vara kvar, men beslut betyder ingenting om de inte blir verklighet. Sprinklers ska sättas in, brandskyddet ordnas och nya boende tas in igen. Skyndsamt. Allt detta ska ske inom socialförvaltningens budget utan att det drabbar verksamhetens boende eller personal. Ändå står platser tomma och tiden går.
I dag är bara två avdelningar öppna, med fem personer på varje trots att det finns plats för åtta. Fjorton platser står tomma, samtidigt som behovet av omsorg är stort. Trots det tas inga nya boende emot. Det skapar en känsla av att något inte stämmer.
Brandskyddet lyfts fram som skäl till att inga nya intag görs, men det finns inga uppgifter om att räddningstjänsten förbjudit det. En avrådan är inte ett förbud. Då uppstår frågan: vem har egentligen bestämt att inga nya boende får tas in på grund av brandskyddet? Den här oklarheten gör människor oroliga för framtiden.
Det som skrämmer mest är vad som händer om fördröjningen fortsätter. När platser inte fylls på minskar antalet boende av naturliga skäl. Då kan en ytterligare avdelning stängas och personal tas bort. Efter det blir det ännu svårare att öppna platser igen, eftersom det kan påstås att ekonomin inte räcker. På så sätt kan en smygnedläggning ske utan att politiken fattat ett sådant beslut. Då är det i praktiken förvaltningen som lagt ned Sörbygården.
Tjänstepersoner ska ge kunskap och underlag, men det är de folkvalda som fattar besluten. När beslut är fattade ska de genomföras inte förhalas tills läget förändrats. Sörbygården är inte tryggat och räddat bara för att politiken sagt att den ska finnas kvar. Den är trygg först när besluten blir verklighet.
Om besluten inte genomförs återstår den obehagliga frågan: vem styr egentligen Vänersborgs kommun,
de folkvalda eller förvaltningen? Vi står inför ett val nu. Vad betyder det om demokratiskt fattade beslut ändå inte följs?”
I TTELA hade den i och för sig kortare insändaren en annan avslutning. Det är värd att återge:
”Har ni en hemlig agenda där ni kommer att visa ert rätta jag efter valet?
Detta är ett stort svek mot både demokratin och Brålanda.”
Socialnämnden hade sammanträde i torsdags, nästa möte är den 24 september.
Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning
Anm. Fortsättning på blogginlägget “Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?”.
I det här inlägget tänkte jag visa hur konflikten utvecklades och hur debattklimatet blev allt hårdare.
Stämningen mellan de styrande partierna (S+C+KD+MP) och oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) blev allt hätskare. Det syntes inte minst i sociala medier, där debatten ibland fortsatte långt efter att de politiska sammanträdena var avslutade. Ofta var det sena helgkvällar, och Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, stod oftast i centrum.
Facebook-inläggen från socialnämndens ordförande Nyberg (S) blev allt “tuffare” och “råare” och passerade ofta, som jag ser det, flera gränser. Jag ska ge några exempel.
Nyberg påstod flera gånger att det jag skrev var “falskt och ohederligt” med “mycket faktafel” (13/9), att jag ägnade mig mer åt “personförföljelse än att bemöta sakargument” (3/10), att jag skrev “en fullständigt obegriplig blogg
och därmed totalt ointressant. Inget att ödsla tid på således” (3/11). Han påstod att “den mest lögnaktige i den här frågan [är] väl Stefan Kärvling. Du är falsk. … oj, hur många lögner klarar du av egentligen” (9/11), “Det som står om Socialnämndens ordförande är en ren lögn”(10/11), “vad tröttsamt det är med alla de sakfel Kärvling ägnar sig åt!” (13/11), ”du ljuger” (14/3) och ”Kärvling är en bland de största lögnare jag stött på…” (31/5).
Problemet var inte att han kritiserade mina texter. Det är en självklar del av en politisk debatt. Problemet var att jag, trots upprepade anklagelser om lögner och faktafel, inte fick veta vilka uppgifter som var felaktiga.
Den 14 nov 2025 gick Dan Nyberg ett steg längre. Då skrev han:
“…känner du någon terapeut tycker jag du ska rådgöra med den…”
Det blev ytterligare några liknande kommentarer.
Det var emellertid inte bara jag som fick ta emot hårda formuleringar. Även andra politiker och kommuninvånare drogs in i den allt hårdare debatten.
Atmosfären blev som synes allt tätare. Det blev allt mer spänt, tryckt och intensivt. Det politiska året 2025 slutade med två debatter – i kommunfullmäktige den 17 december och i socialnämnden dagen efter. En gemensam nämnare för de båda sammanträdena var naturligtvis Dan Nyberg (S). Det gjorde han genom att töja på, eller gå över, ytterligare några gränser.
På sammanträdet med fullmäktige avhandlades två ärenden om Sörbygården, “Återrapportering från socialnämnden avseende åtgärdsplan för att nå balans mot beslutad budgetnivå” och “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”.
I det första ärendet så inledde Dan Nyberg (S). Han berättade att han försökte vara en seriös politiker. I motsats till oppositionspartierna då, i synnerhet Vänsterpartiet och Moderaterna.
Nyberg (S) beskrev också förhållandet i socialnämnden – som han såg det…
“Den här gruppen med 7 stycken har liksom tagit över majoriteten i socialnämnden.”
De sju ledamöterna i oppositionen hade, tyckte alltså Nyberg, ”tagit över majoriteten”. Det återkom han till flera gånger. Det Nyberg beskrev var i själva verket ett resultat av vanliga demokratiska omröstningar. Den som har majoritet i en omröstning vinner omröstningen – oavsett om majoriteten består av styrande eller opposition. Nyberg verkade inte vara riktigt van vid att inte få som han ville. Att oppositionen röstade mot Nyberg var också:
“hånfullt mot våran förvaltning”
Oppositionspartierna hade alltså röstat emot ett förslag efter att ha lyssnat på tjänstepersonernas föredragning. Det beskriver Nyberg som ”hånfullt mot våran förvaltning”. Men, vem är det egentligen som bestämmer – politikerna eller förvaltningen?
Nyberg gjorde sedan en tillbakablick på historien om Sörbygården – utifrån sin egen uppfattning av händelseförloppet. Det var en beskrivning som jag inte kände igen. Man fick intrycket att alla parter och partier hade varit överens kring Sörbygården ända fram till skördefesten i Brålanda den 13 september…
Dan Nyberg (S) från talarstolen:
“Ett par dagar senare så går Stefan Kärvling, han lämnar sin villa i centrala Vänersborg, åker upp till Brålanda och så går han på skördefesten med block och penna och samlar in namn – “Rädda Sörbygården” – ett par dagar senare.”
Det här stämde inte. Och när jag dementerade Nybergs påhittade påstående, så trodde han mer på sina källor eftersom brålandabor var ett ärligt folk. Jag ljög tydligen från talarstolen också, när jag påpekade att jag inte hade samlat in namn. (Se TTELA “Ilskna ordbråket i Vänersborgs kommunfullmäktige”.)
Namninsamlingen för att “Rädda Sörbygården” genomfördes av Brålandas pensionärsförening, vilket också Bo Carlsson (C) senare konstaterade från talarstolen.
Nyberg fortsatte att utgjuta sig över Vänsterpartiet och Moderaterna:
“har haft ett väldigt respektlöst och ibland till och med ett rent ignorant förhållande till våra föredragningar som våra tjänstemän har gjort.”
Det är värt att stanna upp vid Nybergs formulering. Att oppositionspartierna inte accepterade förvaltningens bedömningar beskrevs alltså som ett ”respektlöst” och ”ignorant” förhållande till tjänstepersonernas föredragningar. Men politiker är inte satta att okritiskt godkänna förvaltningens bedömningar. Det är en del av det politiska uppdraget att ställa frågor, ifrågasätta underlag och fatta beslut.
Nyberg påstod till och med att V och M hade en gemensam chattgrupp på socialnämndens sammanträde. Många som var med på sammanträden:
“ser precist vad som händer i rummet … det skulle spelas in på en YouTube-film detta för att spegla hur det kan se ut i en nämnd”
Nyberg förvånade nog till och med sina egna partikamrater, det blev onekligen lite pinsamt.
Det framgick med all önskvärd tydlighet att flera i oppositionen ansåg att Dan Nyberg (S) hade gått över gränsen med sitt anförande. Robin Skenhede (M), 2:e vice ordförande i socialnämnden, sa t ex:
“Det är väl helt uppenbart för alla nu hur det är att sitta i socialnämnden och vad som händer när man inte är överens med ordförande i nämnden. Då sker det här.”
Vid ett tillfälle avbröts Nyberg av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Levin tyckte att han inte höll sig till ämnet. Det tyckte Nyberg att han gjorde, och fortsatte som vanligt.
Det var fler ledamöter uppe i talarstolen. Ida Hildingsson (V), som sitter i socialnämnden, sa bland annat att det var:
“uppenbart … att socialnämndens ordförande har väldigt svårt att acceptera den demokratiska ordningen i nämnden.”
Dagen efter, den 18 december, fortsatte på sätt och vis fullmäktigedebatten i socialnämnden. Då kom det kanske mest uppmärksammade uttalandet under hela konflikten. Mitt under mötesförhandlingarna sa socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) till ledamoten Göran Svensson (MBP):
”Skit ner dig”
Det kunde allmänheten läsa i TTELA, se “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””. Det här förnekade för övrigt Nyberg på Facebook. Han skrev:
Både TTELA:s reporter och jag själv hade självklart kontrollerat med flera ledamöter vad Nyberg sa, bland annat med Göran Svensson själv. Nyberg sa precis så.
Den hätska stämningen fortsatte även under 2026, även om de personliga påhoppen blev något mildare. Men alla dessa hårda ord är egentligen bara en del av historien om Sörbygården. Bakom bråken, anklagelserna och personkonflikterna fanns naturligtvis den betydligt viktigare frågan: Vad var det egentligen som den styrande majoriteten ville skulle hända med Sörbygården?
Det återkommer jag till i nästa inlägg, se ”Historien om Sörbygården (4): Stängning!”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”Historien om Sörbygården (1): Bakgrunden” – 18 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (2): Vakanshållning?” – 19 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (3): Hätsk stämning” – 21 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (4): Stängning!” – 23 augusti 2026
- ”Historien om Sörbygården (5): KF dec & feb” – 2 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (6): Styret ger sig inte” – 4 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (7): Kovändning” – 7 september 2026
- ”Historien om Sörbygården (8): Nybergs bluff” – 9 september 2026
Länsstyrelsen svarar, men frågorna om slagghögarna kvarstår
I tisdags skrev jag om vad som kan förorena Trollhättans dricksvatten. (Se “Vad riskerar att förorena Trollhättans dricksvatten?”.) Bakgrunden var att Trollhättans Energi AB (TEAB) i sitt informationsbrev pekade på flera risker med dagens råvattenintag från Göta älv. (Se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”.)
Trollhättans Energi AB (TEAB) skrev:
“Dagens vattenverk tar vatten direkt från Göta älv, vilket innefattar flera risker, bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk.”
Det blev flera kommentarer (på Facebook) kring Vargön Alloys, som är en av de två anläggningar som släpper ut föroreningar “längre upp i Göta älv”. Alloys är alltså en trolig kandidat, det tycks ju läcka sexvärt krom överallt där ferrokromslagg har använts och lagrats. (Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.)
Och det är på många ställen i både Vänersborgs kommun och i Trollhättans stad. Det är därför tämligen troligt att de allt fler och större slagghögarna i Vargön också läcker sexvärt krom. (Jag har de senaste åren skrivit många blogginlägg om Vargön Alloys och föroreningarna. Klicka här för att få fram samtliga inlägg om Alloys – det senaste inlägget överst, det äldsta längst ner. Man får scrolla ganska länge… Det finns också länkar nedan.)
Den 18 juni skrev jag till Länsstyrelsen med anledning av de nya slagghögar som växte fram på fabriksområdet alldeles vid Göta älv. Länsstyrelsen är ju tillsynsmyndighet över Alloys. Jag frågade om Alloys hade tillstånd för de nya slagghögarna och om de inte låg alltför nära älven. Jag fick inget svar förrän tre veckor senare, efter två påminnelser…
“Länsstyrelsen har i tillsyn på Vargön Alloys meddelat beslut om att de ska minska sin lagring av slagg och de högar som lagts upp kring verksamhetsområdet. Vargön A. följer detta beslut och slagg avyttras för att få ner mängderna.
Som ett led i arbetet med slagghantering har Vargön ställt iordning ytor för att hantera slagg inom sitt fabriksområde. Vargön A. har tillstånd att lagra slagg inom fabriksområdet, och de högar som du sett ligger inom nyligen iordningställda ytor på fabriksområdet. Lagringsytorna är anordnade för slagglagring, inklusive dagvattenhantering. Enligt uppgifter från Vargön Alloys har dessa lagringsytor nu nått sin lagringskapacitet.”
Jag invände att slagghögarna låg mycket nära älven. Slagghögarna läcker bevisligen föroreningar t ex cancerframkallande sexvärt krom. Och Göta älv är ju dricksvattentäkt för Trollhättan, men även för Göteborg med flera orter längs älven.
Det kom ett snabbt svar från Länsstyrelsen:
“Vargön A. har parallellt med åtgärder för slagg även pågående utredningsarbete som avser dagvattenhantering inom fabriksområdet, tex kartläggning av krom i olika delflöden, samt utredning av möjligheter till dagvattenrening.
Man utreder även möjlighet att separera dagvattnet från Vargöns samhälle som idag går via fabriksområdet, för att kunna hantera olika delflöden skilt från varandra. Om möjligt bör rena flöde hållas skilt från mer belastade dagvatten så att rening kan sättas in mer effektivt.”
Det är med andra ord flera utredningar på gång. Och vem vet, de leder kanske, och förhoppningsvis, till förändringar i framtiden, men än så länge är det som vanligt… Och det är alltså bevisat att det läcker föroreningar från slagget, bland annat sexvärt krom.
Jag ställde flera följdfrågor bland annat om den insändare i TTELA (se TTELA “Vargöbon: Hela samhället luktar som en smedja”) som beskrev hur det:
”ryker och dammar mycket mer från Vargön Alloys, än vad det gjort på riktigt länge”
Och ryker och dammar det från Alloys industriområde, då kan vargöborna befara att det finns sexvärt krom i dammet… (Se “Alloys: Moln av sexvärt krom?”.) Jag ställde frågan om Länsstyrelsen har gjort någon oannonserad inspektion på sistone…
Det fanns fler frågor att ställa t ex var avyttras slaggen? I domen den 31 mars 2015 begränsade Mark- och miljödomstolen (MMD) användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Mark- och miljödomstolen skrev:
“Det får således anses klarlagt att ferrokromslagget lakar ut trevärt krom i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre än ringa föroreningsrisk.”
Domen innebar att ferrokromslagg skulle betraktas som avfall. (Jag vet inte varför MMD skrev om trevärt krom, det är i sig inte särskilt giftigt. Trevärt krom kan dock under vissa omständigheter oxideras till sexvärt krom. Det är antagligen också därför Naturvårdsverket har ett riktvärde för trevärt krom. De mätningar från senare år som jag har tagit del av så visar de att det finns en hel del sexvärt krom i slaggen.
(Se “Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.)
Slagget fick i fortsättningen inte användas till konstruktionsmaterial för vägar i obundna konstruktioner och förstärkningslager (dränerande lager), fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial för deponi osv. Precis det som slaggen alltid hade använts till. Slagget var helt enkelt inte “hälso- och miljömässigt godtagbart”.
Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför domen inte tycks ha fått genomslag förrän flera år senare vet jag inte.
Jag skulle också vilja ha en förklaring av Länsstyrelsen på påståendet att Alloys har:
“tillstånd att lagra slagg inom fabriksområdet”
I Länsstyrelsens föreläggande till Vargön Alloys den 27 juni 2025 stod det nämligen (se “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)”):
“Avfall i form av slagg som förvarats på fabriksområdet (Vargön 2:3) samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1 längre tid än 1 år för det fall att avfallet ska deponeras samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål ska forslas bort från områdena…”
Det blev inga fler svar från Länsstyrelsen, den ansvariga tjänstepersonen hade hunnit gå på semester. Jag får återkomma senare med Länsstyrelsens svar på mina frågor och funderingar.
==
Blogginlägg om Vargön Alloys:
- ”Föroreningar i Vargön? (1/2)” – 5 september 2022
- ”Föroreningar i Vargön? (2/2)” – 6 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)” – 17 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (2/3)” – 18 september 2022
- “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)” – 19 september 2022
- ”Miljö i Vargön” – 28 december 2022
- ”Lst om slagghögarna i Vargön” – 9 juli 2023
- ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?” – 16 mars 2025
- ”Alloys: Moln av sexvärt krom?” – 20 mars 2025
- ”Alloys: Slagget behöver mer plats” – 22 mars 2025
- “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” – 24 mars 2025
- ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet” – 25 mars 2025
- ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget” – 27 mars 2025
- ”Flamman skriver om Alloys slagghögar!” – 8 maj 2025
- ”Flamman: Alloys mobila kross” – 11 maj 2025
- ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (1/2)” – 17 juli 2025
- ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (2/2)” – 20 juli 2025
- ”Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)” – 27 juli 2025
- ”Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (2/2)” – 28 juli 2025
- ”Vad riskerar att förorena Trollhättans dricksvatten?” – 28 juli 2026
- ”Länsstyrelsen svarar, men frågorna om slagghögarna kvarstår” – 30 juli 2026
- ”Mjölkeberget: Håller dispensen från 2007 fortfarande?” – 24 september 2026
- ”Slaggberget växer – och bryter mot domstolens logik” – 27 september 2026
Det händer i staden
Sommaren har kommit till staden Vänersborg. Temperaturen har stigit både i luft och i vatten. Vänerns vatten orkade sig sällan över 17 grader i de norra delarna av staden under
juni och första veckan i juli. De senaste dagarna har dock flera av de nuvarande, och tidigare, invånarna i Nordstan kunnat flyta, dyka och simma i vattnet nedanför Fridastatyn i dryga 20 grader. (De senaste dagarna har det varit 22 grader.)
Jag har under de senaste dagarna träffat på flera utflyttade vänersborgare som passar på att njuta av Vänerns friska vatten vid besök i barn- och ungdomens stad.
Den enda
utmaningen med att bada på Skräcklan är att undvika alla fekalier från kanadagässen, och det kräver sin kvinna och man. Räven i all ära, den är fin, men en ensam räv tycks inte rå på alla kanadagäss. Det kanske beror på att den har stått på samma plats en hel vecka nu. Men där den står, strax norr om “barnbadet”, har jag faktiskt inte sett några gäss vid de tillfällen jag har cyklat förbi. Gässen har istället flyttat en bit norrut där de verkar ha tagit över både land och vatten. (Kanske skulle kommunen montera fast räven på en robotgräsklippare…)
Valrörelsen närmar sig. Det nya partiet Sunt Förnuft var ensamt parti i Plantaget i lördags. Det uppmärksammade TTELA som gjorde ett stort reportage. Partier som betalar för kommande
valannonser tycks dock inte få någon gratis reklam i tidningen. Inga andra partier heller för den delen. Men vem vet, kanske kommer TTELA att så småningom skriva artiklar om samtliga partier som ställer upp i valet.
Almarna i Plantaget håller på att dö. Det har varit känt i ett par år, och har inget att göra med varken Sunt Förnuft eller TTELA. Träden, som planterades på 1830-talet och således har uppnått en imponerande hög ålder, har drabbats av almsjukan. Några av almarna har dött och flera är smittade. Det bedöms att resterande almar kommer att dö inom de närmaste åren. Almarna har höga naturvärden och därför har Länsstyrelsen blivit inkopplad.
Den 5 juni fattade Länsstyrelsen sitt beslut:
“Länsstyrelsen beslutar att ge dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att avverka upp till fjorton alléträd”
Dispensen var förenad med några villkor, bland annat ska de nedtagna träden kompenseras successivt genom:
“återplantering med totalt fjorton lövträd i överenstämmelse med de förslag som framgår av trädplanen”
Träden som ska återplanteras ska också ha:
“ett stamomfång i brösthöjd på minst 20 centimeter och vara omplanterade minst tre gånger.”
Vi får se om kommunen har råd med detta. Kommunens målsättning rent allmänt har varit att två nya träd ska ersätta ett borttaget träd. På grund av “finansiella problem” blev det sedan ett-till-ett, och de senaste åren har borttagna träd inte ersatts överhuvudtaget. Det finns för övrigt sjuka träd på Skräcklan också.
Den 7 juli inkom ett medborgarförslag, som nu kallas e-förslag, till kommunen:
“Utveckla området kring sjövallen och pulkabacken i stan. Exempel på aktiviteter/anläggningar stor tema lekplats, bättre utegym, multiarena med sarg som kan spolas på vintern, asfalterad pumptrack, skateramp, utomhospool, badbrygga ut i värnen, beach volley/handboll/fotboll/rugby.Samt möjlighet för foodtrucks gärna som föreninglivet driver”
Badbrygga, lekplats… Det är bara att hålla med. Det föreslog jag för övrigt i två blogginlägg strax före e-förslaget. (Se “Det händer (inte) på Skräcklan” och “Skräcklan – en promenad genom kommunens prioriteringar”.) Området kring Sjövallen är dock, som jag ser det, inte den optimala platsen.
Pool och skateramp ligger antagligen utanför kommunens nuvarande ekonomiska ramar. När det gäller lekplatser tittar man som vänersborgare avundsjukt på Trollhättan…
Det är antagligen inte bara jag som gör det. Man träffar många vänersborgare på t ex Skrotnisses lekplats, vattenkraftens- och mackenlekplatserna. I Vänersborg hittar vi knappast ens några vänersborgare på de bedrövligt dåliga lekplatserna vid t ex “barnbadet” på Skräcklan eller vid Vattenpalatset. Det är brist på pengar i Vänersborgs kommun, kanske beror det på de tiotals miljoner kronor som läggs på Vattenpalatset och arenan varje år. (Det ska dock sägas att det finns några okej lekplatser i kommunen t ex vid Skräcklestugan. Det finns även utegym och multiarenor. Rätt ska vara rätt.)
Bristen på pengar kan också bero på GC-bron över gamla hamnkanalen. Det är den bro som ska anläggas mellan Sundsgatan och Sanden södra för att, enligt Dan Nyberg (S), möjliggöra framväxten av ett vänersborgskt Manhattan. Den GC-bron kommer att kosta kommunen minst 10 milj kr, antagligen mer. Den är inte ens färdigritad än och designen skall tas fram av förvaltningen tillsammans med företaget T3 och någon brokonsult.
GC-bron var uppe som ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 16 juni. Det var vänsterpartisten James Bucci som väckte ett så kallat initiativärende. Bucci (V) ville upphäva det ordförandebeslut som innebar att ordförande Jonasson (S) skrev på det avtal med T3 som innebar att företaget tilldelades uppdraget.
Bucci ville att:
“nämnden bereds möjlighet att besluta i frågan.”
T3 hade vid tiden för sammanträdet inte skrivit under avtalet.
Det blev efter några voteringar också nämndens beslut i frågan. Oppositionspartierna röstade alla (V+M+MBP+SD) på Buccis yrkande och fick därmed majoritet med sina 6 röster. De styrande partierna (S+C+KD) fick 5 röster för avslag.
Jag ser framför mig att ärendet möjligtvis återigen kommer upp i kommunfullmäktige. Och efter valet kan majoritetsförhållandena i fullmäktige vara annorlunda…
Vi får se hur kommuninvånarna röstar i september. Kanske använder de sitt sunda förnuft för att rösta på – Vänsterpartiet…
Historien om det svarta taket i Vargön är slut
Historien om det svarta taket i Vargön har pågått ett antal år. Nu har historien fått ett positivt avslut. Tyvärr är det dock svårt att känna någon glädje på Snickaregårdsvägen…
Historien börjar år 2002. Då flyttar familjen Thorenius till Snickaregårdsvägen i Vargön. Huset tillhörde ett grupphusområde som byggdes på 1960-talet. Ursprungligen hade husen varit lika i fasadgestaltning, färger och takform.
När Thorenius flyttade in var inte området så enhetligt längre. Flera hus hade t ex målats om. Det fanns fasader i blått, gult, brunt, grönt och vitt. Och förändringarna fortsatte successivt. Flera hus bytte dessutom till svarta tak.
Torenius bestämde sig för att byta tak år 2016. De valde svarta, blanka takpannor för att snön lättare skulle glida av. De skulle dessutom sätta upp svarta solpaneler.
Fyra år efter takbytet, den 11 december 2020, upprättade byggnadsförvaltningen ett tillsynsärende. Förvaltningen hade fått information om att Thorenius hade utfört en olovlig åtgärd. Och Vänersborgs byggnadsförvaltning är inte att leka med när den vädrar olovliga åtgärder från vanliga kommuninvånare…
Den 31 oktober 2023 slog byggnadsnämnden näven i bordet och fattade beslutet att Thorenius skulle:
“återställa takbeklädnaden på huvudbyggnadens sadeltak tillbaka till pannor i tegelröd kulör.”
Thorenius skulle tvingas att betala upp mot ett sexsiffrigt belopp för att plocka bort solpanelerna, ta bort det svarta taket, lägga ett nytt rött tak och sedan sätta upp solpanelerna igen.
Nu började en tid av kamp mot myndigheterna, eller ska man kalla det, myndigheternas kamp mot Thorenius. Det blev långa och besvärliga år. Det var inte vad Thorenius önskade.
Byggnadsnämndens beslut överklagades, men både Länsstyrelsen (8 april 2024) och Mark- och miljödomstolen (21 aug 2024) gick på byggnadsnämndens linje och avvisade överklagandena. Mark- och miljööverdomstolen gav inte heller prövningstillstånd.
Den 14 oktober 2024 uppmärksammade TTELA Thorenius situation och skrev en längre artikel. (Se TTELA “Björn och Teresa tvingas byta tak efter åtta år – har fel färg”.) Det var många läsare som upprördes av kommunens behandling av Thorenius. Jag var en av dem och fem dagar efter TTELA:s artikel skrev jag mitt första blogginlägg. Det följdes av flera. (Se ”Det svarta taket i Vargön (1)”.)
Thorenius ansökte senare på hösten 2024 om att få bygglov i efterhand på det svarta taket. Det var förgäves. Tisdagen den 21 januari 2025 avslog byggnadsnämnden ansökan:
“Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Men denna gång var byggnadsnämnden inte enig. Voteringen slutade 4-4. Ordförande Benny Jonassons (S) röst avgjorde. Det visade sig dock att en ledamot hade avstått från att rösta. Och när det gäller “myndighetsutövning mot enskild” måste alla ledamöter rösta.
Beslutet överklagades och Länsstyrelsen bestämde att byggnadsnämndens beslut fick göras om, och rätt denna gång.
Nu var historien om det svarta taket på många kommuninvånares läppar. Det var inga snälla ord som sades om byggnadsnämnden och dess förvaltning. Historien berättades till och med i grannkommunerna, som ett varnande och avskräckande exempel.
Den 7 april 2026 behandlades ärendet om det svarta taket återigen. Denna dag var tydligen politikerna i byggnadsnämnden på ett alldeles strålande humör. De struntade helt i byggnadsförvaltningens förslag till beslut som återigen innebar ett avslag av det sökta bygglovet. Det blev inte ens någon votering om taket.
Nämnden ställde sig enhälligt bakom att i efterhand bevilja bygglov för det svarta taket. Däremot var nämnden oenig om kostnaden för bygglovet, 5.621 kr. Pontus Gläntegård (V) yrkade att bygglovsavgiften skulle sättas ner till 0 kr. I yrkandet instämde Torbjörn Moqvist (SD). Det gjorde ingen annan…
Kommunens beslut kan överklagas. Det kan ske upp till 3 veckor efter att protokollet är justerat och offentliggjort. Torsdagen den 14 maj gick överklagandetiden ut och på fredagen hade fortfarande ingen överklagan kommit till kommunen.
Det betyder att byggnadsnämndens beslut att ge bygglov i efterhand har vunnit laga kraft. Det svarta taket på Thorenius hus får vara kvar.
Det tragiska i historien och som gör att ingen kan känna någon större glädje på Snickaregårdsvägen är att maken och fadern Björn Thorenius avled den 13 maj, dagen före överklagandetiden gick ut.
Vila i frid Björn Thorenius.
==
Se tidigare blogginlägg:
- ”Det svarta taket i Vargön (1)” – 19 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (2)” – 20 oktober 2024
- ”Det svarta taket i Vargön (3)” – 21 oktober 2024
- ”Det svarta taket 1: Olagligt beslut?” – 3 februari 2025
- ”Det svarta taket 2: Enhetlighet?” – 5 februari 2025
- ”Det svarta taket 3: Bedömningen” – 6 februari 2025
- “Tredje gången gillt för det svarta taket?” – 20 februari 2026
- “Svarta taket – bygglov eller inte?” – 6 april 2026
- ”Beslut om taket! Och Sikhall.” – 7 april 2026
- “Historien om det svarta taket i Vargön är slut” – 22 maj 2026











Senaste kommentarer