Arkiv

Archive for the ‘ttela’ Category

Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.

29 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Det finns inget som engagerar kommuninvånare så som när det dyker upp förslag på att skolor ska läggas ner. Och det har jag full förståelse för. Jag var med år 2012 när de borgerliga partierna i mini-alliansen ville lägga ner en rad mindre skolor i kommunen. Då ordnades samtal och diskussioner på flera ställen runt om i kommundelarna – och vi politiker fick uppleva invånarnas engagemang, och protester, på nära håll.

I juni 2012 avgjordes skolfrågan i kommunfullmäktige. Då stod de borgerliga partierna (M+FP+KD), som då styrde Vänersborg, mot en enig opposition – alla partier utom Sverigedemokraterna. SD lade ner sina två röster, trots att de redan då i sina valbroschyrer hade talat om att de ville bevara de mindre landsbygdsskolorna.  Men rösterna från S+V+C+VFP räckte, med röstsiffrorna 29-20 bestämde fullmäktige att inga skolor skulle läggas ned. (Se “KF 20 juni (1): Mini-alliansens historiska nederlag!”.)

Nu står vi återigen inför hot om nedläggning av två skolor, Rösebo och Mulltorp. Det är två skolor som ligger på landsbygden, har relativt få elever och är i stort sett alldeles nyrenoverade(!). Naturligtvis reagerar vårdnadshavare och även andra i området. Eleverna blir sedda i den mindre skolan, det är lugn och ro och eleverna trivs. Skolan är även en viktig symbol och ofta också en mötesplats för hela ”grannskapet”.

Bakgrunden till nedläggningshotet är ett beslut i barn- och utbildningsnämnden (BUN) den 15 juni. Om du vill läsa mer i detalj om vad som tilldrog sig under sammanträdet kan du läsa bloggen “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”. I varje fall så röstade majoriteten av ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden, M+L+KD+SD, med 5 röster igenom beslutet, som hade följande formulering:

“De åtgärder, som i bilaga 2 redovisas som ”övriga möjliga åtgärder” om sammanlagt 10,5 mkr, genomförs vilket lämnar en återstod av 2,4 mkr för åtgärd inom ”minskad budget till verksamheten”.”

Det var formellt Magnus Ekström (KD) som yrkade på detta förslag för KD, L och M.

I bilaga 2 räknas flera möjliga besparingsåtgärder upp:

Ekström och de borgerliga partierna ville alltså genomföra besparingarna på samtliga de åtgärder som listades under rubriken ”Övriga möjliga åtgärder”.

Nedläggningen av skolorna i Rösebo och Mulltorp gömmer sig under åtgärden:

“Omorganisation av verksamhet inom fritidshem och grundskola”

Läser man vidare i underlaget så förklaras åtgärden en bit ner i dokumentet. Där står att det handlar om att effektivisera lokalanvändningen och organisationen i Mulltorp och Rösebo. Och att denna åtgärd skulle spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri.

Det står kanske inte rakt upp och ner att Mulltorp och Rösebo ska läggas ned, men ska åtgärden spara 1,6 milj kr på lokalhyra, städ och vaktmästeri så betyder det att det inte kommer att finnas några skollokaler i Mulltorp och Rösebo att betala hyra för, eller att städa, eller för vaktmästare att sköta om… Det borde alla politiker i nämnden kunna räkna ut och om inte, så har det framgått av den information och de debatter som har förts på sammanträdena.

Och det var egentligen “inget konstigt med det”, det här var de borgerliga partierna helt öppna med. I TTELA (se TTELA “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”) fick Henrik Josten (M) frågan av journalisten:

“Men S och C hade ju ett förslag som skulle rädda kvar de två skolorna?”

Och Josten varken pratade bort eller förnekade vad beslutet innebar utan svarade:

“Men de tog en större besparing på personalen.”

BUN-ledamoten Josten var helt på det klara med, precis som de flesta andra, att beslutet innebar nedläggning.

Den styrande minoriteten, S+C, röstade mot det borgerliga förslaget och för ett eget yrkande, som formellt var framlagt av ordförande Mats Andersson (C):

“Om följande åtgärder, beskrivna i bilaga 2, då lämnat budgetförslag ska rymmas inom tilldelad budgetram; Minskad budget till verksamheten 6,2 mkr, Stängning av Lanternan, helg, kväll och nattomsorg 3,8 mkr och Minskat öppethållande inom förskola och fritidshem med 1h/dag 2,9 mkr.”

Det kan tilläggas att det inte fanns några röstberättigade ledamöter från Miljöpartiet eller Medborgarpartiet med i nämnden.

Med andra ord, ledamöterna i BUN från M+L+KD+SD ville stänga ner skolorna i Mulltorp och Rösebo. (Det var det ”nej”-et betydde i omröstningen.) S+C ville inte lägga ner några skolor. Däremot ville de, liksom de borgerliga partierna, stänga “nattdagiset” Laternan… Men det är en annan fråga. Vänsterpartiet ville inte spara på något. (Se “BUN: Ordförande ville inte behandla yrkande från V!”.)

Det har i efterhand visat sig att Sverigedemokraterna inte riktigt har förstått vad de röstade på. Sverigedemokraternas gruppledare Anders Strand skrev en insändare i TTELA och en av ledamöterna i BUN, Jan Appelqvist Palmqvist (SD), som också var justerare på det aktuella nämndsmötet, skrev ett brev till vårdnadshavarna i Rösebo. (Vi tre ledamöter i BUN som representerar Vänsterpartiet, Magnus Lilja, Eva Lindgren och undertecknad, skrev en insändare till TTELA som svar till Anders Strand. Den kan du läsa här: ”Om SD: Om de lyssnat och läst hade de vetat”.)

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) skriver till vårdnadshavare i Rösebo, och den artikel i TTELA som han syftar på är “Skolorna i Mulltorp och Rösebo kan stängas”:

“Artikeln i TTELA är ett rent påhopp på oss från Centern och sossarna.”

Och lite senare i brevet:

“Artikeln var endast till för att vilseleda väljare inför nästa valrörelse genom att komma med rena lögner. I mina ögon är detta i det närmaste kriminellt.”

Det är helt osannolika påhopp på TTELA och dess journalist. Och de stämmer inte på något sätt. TTELA:s journalist hade helt klart för sig, liksom “Centern och sossarna”, vad nämndens beslut innebar och hur de olika partierna röstade. Jag tycker att det är viktigt att påpeka detta, TTELA:s journalist är både insatt i ärendet och helt sanningsenlig i sin rapportering. Till skillnad från…

Appelqvist Palmqvist (SD) fortsätter sitt brev:

“Eftersom vi blev vågmästare och röstade ner S & V´s budget blev de minst sagt förbannade.”

Jag vill gärna citera detta, även om det inte tillhör sakfrågan, eftersom det visar vem som har bristande kunskaper eller står för “fake news”…. “V”, dvs Vänsterpartiet, har inte lagt någon budget, varken på egen hand eller tillsammans med socialdemokraterna… Vänsterpartiet visade dessutom tydligt på sammanträdet att partiet var mot de budgetramar som kommunstyrelsen hade antagit.

Och så kommer själva nyckelavsnittet i svaret från Appelqvist Palmqvist (SD):

“Vad vi röstade på var förslag som tjänstemännen tagit fram. Inte ett ord om någon nedläggning av någon skola nämndes på mötet. Man kan dock läsa i kallelsen att tjänstemännen kunde tänka sig att göra en omfördelning av medel på just Rösebo och Mulltorps skolor.”

Jan Appelqvist Palmqvist (SD) har tydligen missat att han röstade för en nedläggning av Mulltorp och Rösebo. Hur Appelqvist Palmqvist kan ha missat nedläggningen, både i underlaget och det som sagts på mötena, och tolka det som “omfördelning av medel”, är i det närmaste ofattbart. Vad då “omfördelning av medel”? Tar man alla pengar för hyra av skolorna Mulltorp och Rösebo så är inte det någon ”omfördelning” – det betyder att nämnden inte hyr lokalerna längre. Lokalerna kan inte användas. Skolorna är nedlagda…

Men visst, vem som helst kan göra misstag. Men nu, så sent efteråt…? Och fortfarande skylla på andra, som Anders Strand (SD) gör i sin insändare i TTELA i förra veckan. Är det inte bättre att erkänna att SD gjorde ett “misstag”?

Men det som alla vårdnadshavare och andra i och utanför Mulltorp och Rösebo undrar – är det nu bestämt att de nyrenoverade skolorna i Mulltorp och Rösebo ska läggas ner?

Svaret är nej.

För det första är nedläggningen av skolorna en besparingsåtgärd utifrån de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade om i våras. Kommunfullmäktige kan i november besluta om en helt annan budget för barn- och utbildningsnämnden. Ja, inte ens en helt annan budget. Det räcker ju egentligen med 1,6 milj mer än dessa ramar så behöver inte nämnden spara på att lägga ner skolorna. Och för det andra. Om nämnden inte får pengarna, så ska en nedläggning av skolor beslutas av kommunfullmäktige. Och då kan fullmäktige helt enkelt säga nej. Då får BUN skära ner och spara på något annat. Kommunfullmäktige kommer för övrigt inte att hinna behandla en nedläggning redan i november. Det måste nämligen bli ett eget ärende, som ska beredas etc…

Utvikning: Det har diskuterats vem som kan och får fatta beslut om skolnedläggningar – rektor, “skolnämnden” eller kommunfullmäktige. Frågan avgjordes rättsligt 2016 då ett nedläggningsbeslut av skolor i Lilla Edet överklagades. Rättsväsendet kom fram till att sådana beslut ska fattas av kommunfullmäktige. (Se SVT “Beslut om hotade byskolor måste tas i fullmäktige”.)

Om det går så långt att frågan om nedläggning av skolorna i Rösebo och Mulltorp ska avgöras av kommunfullmäktige, precis som år 2012, så kommer det sannolikt inte att bli någon nedläggning. Inte ens om Sverigedemokraterna glömmer sina vallöften, igen, och röstar för en nedläggning eller, som för 8 år sedan – lägger ner sina röster… 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, 27 mandat. 

Särskilt boende i Elgärde? (2/2)

30 september, 2020 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

I TTELA den 3 september (se TTELA “Nytt boende planeras i Frändefors”) motiverade socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) nämndens beslut med den boendeplan som nämnden har upprättat och som också har godkänts av kommunfullmäktige:

“Politikerna i socialnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att starta planeringen för ett nytt boende för ”personer med problematisk funktionsnedsättning”.
– Det finns med i kommunens boendeplan. Och vi bedömer att platsen är lämplig, säger nämndens ordförande Dan Nyberg (S).”

Syftet med socialnämndens boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

I boendeplanen kan vi läsa att “Personligt stöd och omsorg” har behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Kommunen har ett lagstadgat ansvar att erbjuda behandlande och stödjande insatser för denna grupp, det måste alla ha klart för sig. Även om det är en mycket “svår grupp”, kanske den allra ”svåraste” som kommunen har ansvar för. Men dessa personer måste helt enkelt bo någonstans och de måste få den vård och omsorg som lagen föreskriver. Socialnämnden räknar med att det 2023 behövs fyra till sex lägenheter för denna målgrupp. 

Inte heller den förstudie som gjordes inför socialnämndens beslut i maj döljer de problem som utmärker denna grupp:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas.”

Samtidigt blundar inte boendeplanen för de problem boendet för denna grupp kan ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Förstudien blundar inte heller för de problem som boendet för denna grupp innebär och skriver rakt upp och ner:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

Det är ingen tvekan enligt socialnämndens egna dokument om att målgruppen inte bör bo mitt i ett bostadsområde som Elgärde. Det ska också nämnas att personerna i målgruppen är på det kommunala boendet på frivillig basis och att de inte är inlåsta. Det ställs, enligt boendeplanen, inte heller höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.

Det som förvånar mig är att området på Elgärde överhuvudtaget inte nämns i socialnämndens boendeplan. När Dan Nyberg (S), socialnämndens ordförande, säger till TTELA att boendet finns med i boendeplanen har han förvisso rätt, i den meningen att det sägs att det ska ordnas ett boende för denna målgrupp i kommunen – men det står inte att det ska ske på Elgärde i Frändefors.

Det ska byggas uppskattningsvis 40-80 nya bostäder i Elgärde, men detaljplanen ger även möjlighet till andra “icke-störande verksamheter” i området:

“I förslaget finns ett kvarter i norra delen av området utmed Aspelundsgatan där möjlighet för olika typer av småskalig verksamhet ges: Centrumverksamheter (t.ex. butik eller matservering), vård (t.ex. äldreboende eller gruppboende) och skola (t.ex. förskola).”

Boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning, som det nu är fråga om på Elgärde, går inte under benämningen ”gruppboende”.

Det finns också möjlighet enligt detaljplanen till kontor, småskaligt hantverk och handel i bostadskvarteren – bara inte markanvändningen:

“strider mot föreskrifter för grundvattentäkt och får inte vara störande för omgivningen.”

Det finns fler dokument som handlar om kommunens bostäder och framtida byggnation, inte bara detaljplanen och socialnämndens boendeplan. Det finns också ett “Bostadsförsörjningsprogram 2017-2022”.

I bostadsförsörjningsprogrammet står det emellertid inget ytterligare om Elgärde. Det står bara att detaljplan finns för området och att det finns möjligheter att bygga bostäder. När det gäller behovet av boende för särskilda behov så hänvisas till socialnämndens boendeplan.

Det slår mig dock vid en genomläsning av bostadsförsörjningsprogrammet att värdeorden “attraktiv” och “trygg” förekommer flitigt i texten, t ex:

“alla områden i kommunen ska upplevas som attraktiva och trygga för dess invånare och utgöra hälsosamma och goda miljöer.”

Vilket självklart bör gälla också Elgärde.

Bostadsförsörjningsprogrammet betonar på ett flertal ställen hur viktigt det är att kommuninvånarna får delta i planering av nya bostäder. Som en punkt i kommunens riktlinjer och verktyg för genomförande för att nå målen för bostadsproduktionen står det:

“Vänersborgs kommun ska ha en aktiv samverkan med bostadsmarknadens aktörer som vi har idag.”

Det bör självklart gälla även Elgärde. Men så har det inte varit.

Invånarna i Frändefors visste inget om det planerade boendet förrän de fick läsa om socialnämndens beslut i TTELA… Det tycks inte heller som om t ex polisen eller det lokala brottsförebyggande rådet, BRÅ, fick reda på socialnämndens byggnadsplaner.

Socialnämndens uppgifter är inte alltid de lättaste. Men nämnden liksom kommunen måste följa de lagar och föreskrifter som finns. Och självklart måste den grupp människor vi talar om få boende och omsorg på något sätt. Men gruppen har väldigt särskilda behov och det är inte lämpligt att denna grupp ska bo mitt i ett expanderande bostadsområde. Även grannarna måste kunna få känna trygghet för sig själva, sina barn och sin egendom. Det är svårt att tro att det är möjligt om socialnämnden bygger ett:

“…nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40…”

Det är redan många som efter artikeln i TTELA meddelade detta på “olika sätt” till kommunen. (Det kan vi också läsa om i dagens TTELA, se ”Protester fick politikerna att tänka om”.) En köpare drog sig till och med ur ett husköp på Elgärde direkt efter att nyheten publicerades den 3 september.

Jag tror att socialnämnden har fattat ett mindre bra beslut och att det borde omprövas. Frågan var också uppe i nämnden på det senaste sammanträdet, den 24 september.

I protokollet från sammanträdet, under “Tillkommande och utgående ärenden”, står det:

“Ordföranden lyfter fråga om att ta upp ett extra ärende vid dagens sammanträde, gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning, vilket socialnämnden fattade beslut om vid föregående sammanträde. Då samtliga ledamöter inte ställer sig bakom förslaget om att ta upp det som ett extra ärende vid dagens sammanträde förklarar ordföranden att ärendet kommer att tas upp vid nästa sammanträde.”

Varför inte alla ledamöter “ställde sig bakom förslaget” vet jag inte, och det står inte heller något om det i protokollet. Det sägs att det var sverigedemokraterna som ”satte sig på tvären” genom att de ville ha mer information.

Sedan står det vidare under punkten “Information från ordförande”:

“I övrigt har det förekommit många samtal och reaktioner gällande boende för personer med problematisk funktionsnedsättning vid Elgärde, varför ordföranden kommer att lyfta ärendet på nytt nästa nämndsammanträde.”

Ordförande Dan Nyberg (S) tänker alltså ta upp ärendet igen på nämndens sammanträde den 22 oktober, oavsett vad nämndens ledamöter anser. Enligt vissa rykten då med ett annat förslag på lokalisering av boendet. Det är nog också så man kan tolka det uttalande som Dan Nyberg gör i dagens TTELA-artikel (se TTELA ”Protester fick politikerna att tänka om”):

”Ärendet är nu helt öppet.”

Vi får se. Men jag tror, och hoppas, att nämndens ledamöter då är ordentligt insatta i ärendets alla aspekter och perspektiv. Och kan fatta ett bra och klokt beslut – för alla och i dialog med dem det gäller. Alla nämnder och förvaltningar i kommunen måste börja kommunicera sina planer för invånarna i god tid så att alla vet vad de har att förhålla sig till. Vi politiker är ju till för invånarna och inte tvärtom. Det gäller självklart också socialnämnden.

Man kan alltid ändra ett beslut om det “blev fel”. Och det bör man också göra. Det verkar som om ordförande Dan Nyberg (S) är inne på den linjen. Det är i så fall värt respekt.

Anm. Den första delen av bloggen hittar du här: “Särskilt boende i Elgärde? (1/2)”.

Hänt i veckan

Högtiderna kommer tätt. Ena stunden är det påsk, andra Valborg och 1:a maj. Och sedan går den gamle bloggande pensionären och fyller “jämnt”, 66 år. Jag får passa på att här i bloggen tacka för alla gratulationer. Det blev en del på Facebook från både nyare och äldre bekantskaper. Tack!

TTELA har under den gångna veckan haft en hel del artiklar om politikens Vänersborg.

Igår publicerades till slut en artikel i papperstidningen som har funnits på hemsidan sedan den 1 maj, “Grinnsjötorp kan bli privatägt”. Det var i och för sig inget nytt som framkom i artikeln, men den bekräftade, genom ordförande i Trollhättans Naturskyddsförening, att naturskyddsföreningen som ideell förening:

“inte har de ekonomiska resurserna för att köpa torpet.”

Det är Sveaskog som har fått för sig att sälja Grinnsjö liksom en del andra byggnader på bergen, t ex Bergagården. Det vore tråkigt om Grinnsjötorpet hamnade i privat ägo och friluftslivet i området inskränktes. (Läs mer här, “Grinnsjötorp, Hunneberg”.)

Det vore också tråkigt om en pumpstation skulle placeras, som Trollhättans planer ser ut just nu:

“mellan vändzonen i änden av Nordkroksvägen och strandkanten.”

Det skriver TTELA i dagens tidning, som också intervjuar kommunens planeringssekreterare Lars Rudström. (Se “Vattentäkt vid omtyckt badstrand utreds”.)

Lars Rudström säger till TTELA:

“Det är väldigt många frågetecken som måste rätas ut.”

Det kan man väl säga att det är lite av ett understatement – en pumpstation i stort sett på stranden i Nordkroken, som skulle försörja inte bara Trollhättan utan också Uddevalla och Lilla Edet med vatten… (Läs mer här “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.)

Jag är tämligen säker på att det folkliga motståndet är massivt.

I tisdags, den 5 maj, skrev papperstidningen om att Kungajaktsmuseets vd Monica Alfsdotter har fått sluta sin tjänst. (Artikeln på TTELA:s hemsida lades ut dagen innan, se “Museets vd slutar efter tio år”.)

Jag skrev en blogg samma dag (se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”), där jag kunde konstatera att det i överenskommelsen mellan Kungajaktmuséets styrelse och Monica Alfsdotter bara uppgavs en orsak till anställningens avslutande, och det var arbetsbrist.

Och på tal om arbetsbrist kunde TTELA snabbt avslöja att kommunens näringslivschef Jill Stor direkt tog över rollen som vd för Kungajaktmuséet.

Vad jag förstår så ska Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB köpa tjänsten av kommunen. Vilket får mig att undra hur muséet kan ha råd att betala dels full lön till den ”avgående” VD:n fram till mitten av oktober, sedan pensionsförmåner och en engångsersättning som motsvarar totalt 24 månadslöner (drygt 1,3 milj kr) och dels betala en ny VD. Kungajaktmuséets kassa är tämligen skral – särskilt nu när muséet har lämnat över arrangemanget av julmarknaden till Stiftelsen Bergagården. Julmarknaden var den största inkomstkällan för muséet borträknat kommunala bidrag etc.

Å andra sidan kommer intäkterna Stiftelsen väl till pass nu när den har tagit över fisket i Hallsjön – som kommunen beslutade att lägga ner för att spara pengar.

Komplicerat? Ja visst, men fråga inte mig om hur det hänger ihop eller hur de styrande resonerar och tänker. Jag förstår inte heller… Men pengar kostar det…

Och ärligt talat förstår jag inte heller varför näringslivschefen ska börja arbeta med Älgmuséet när hon så väl behövs för att arbeta med och utveckla näringslivet i kommunen. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige förra året hamnade Vänersborg som bekant på plats 260 (av 290 kommuner) och i SKR:s nyligen publicerade öppna jämförelser om företagsklimatet placerade sig Vänersborg på plats 95 av 173 “deltagande” kommuner. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)

Till sist kan jag konstatera att TTELA i tisdags kunde berätta om hur kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har polisanmält Sveaskog för givande av muta. (Se “Sveaskog polisanmäls för givande av muta”.)

Tre politiker i Vänersborg, och VD:n för Fastighets AB Vänersborg, fick presentkort på 210 kr av Sveaskog i samband med kommunens köp av Bergagården. Presentkorten gick för övrigt till restaurang Spiskupan, som driver sin verksamhet i Sveaskogs lokaler på Bergagården. Spiskupan som var med och bjöd på Bergagården…

Två av Sveaskogs presentkort kom faktiskt fram till mottagarna innan kommunfullmäktige fattade sitt beslut. Det är kanske det största skälet till polisanmälan för givande av muta. Däremot fick vänsterpartiets James Bucci sitt presentkort efter beslutet. Varför nu Bucci fick ett presentkort överhuvudtaget… Men det är klart, det var ju “Vänersborgs kommuns representanter” som fick korten – och Bucci räknas väl dit…Till och med före “anmälaren” och tillika kommunalrådet Gunnar Lidell, som inte fick något…

James Bucci, liksom de andra som fick presentkorten, skickade tillbaka dem till Sveaskog. Vilket var helt riktigt gjort.

TTELA intervjuade också Sveaskogs chefsjurist, Viveka Beckeman, i artikeln. Hon bekräftade att presentkorten skickades ut. Och enligt TTELA:

“Hon beklagar det inträffade och menar att det hela var ett misstag och att det inte handlar om något försök till påverkan av politikerna.”

Vi får se om polis och åklagare hinner komma fram till någon slutsats innan det eventuella brottet hinner preskriberas… (Se “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?”.)

Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?

21 april, 2020 Lämna en kommentar

Den 14 april skrev TTELA på sin hemsida (se “Tingsrättsmål mot Bo Carlsson läggs ned”):

“Nu ändrar åklagaren sig och lägger ner hela åtalet, vilket gör att målet skrivs av. Anledningen är enligt Vänersborgs tingsrätt att brottet preskriberats.”

Artikeln handlade om Vänersborgs kommunalråd, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson åtalades som de flesta vänersborgare vet för fornminnesbrott. (Se “Bo Carlssons politiska historia”.) Och det var inte heller första gången som Bo Carlsson var i klammeri med rättvisan.

Jag hade önskat att TTELA med sina resurser hade grävt lite djupare i fallet. Det är sannolikt så att många vänersborgare hade velat veta mer om vad som hade hänt kring en av kommunens mäktigaste personer. De undrar säkert varför Bo Carlsson inte fick stå till svars i en rättegång (huvudförhandling) när “vanliga människor” som misstänks bryta mot lagen får det. Behandlas inte alla invånare lika i Vänersborg?

I brist på information slog jag några nummer på telefonen, skickade några mail och begärde ut några handlingar – några frågetecken skulle väl ändå en pensionerad lärare kunna räta ut…

Historien om Bo Carlssons fornminnesbrott har pågått i ett antal år. Redan i slutet av 2016 hade Carlsson grävt upp ett fornminne på sin mark, ett fornminne med anor från medeltiden. Det var en gammal bytomt, som övergavs i samband med laga skifte år 1844. (Se bild nedan.)

I november 2016 hade Bo Carlsson ”förändrat” fornminnet (se bild):

Ett drygt halvår senare, i maj 2017, syntes inte ”fornminnet” längre:

Fornminnet var inte längre ”bara” förstört – det var borta. Fornminnet fanns inte mer – det var utplånat.

Den 7 december 2017 blev det officiellt att Carlsson hade fällts för brott mot kulturmiljölagen. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så sa Carlsson:

”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”

Det gjorde Bo Carlsson också, han betalade sina böter. Det betydde samtidigt att han erkände brottet och därmed slapp rättegång.

Man trodde väl lite till mans att Carlsson nu hade besinnat sig och tänkte respektera Sveriges lagar i fortsättningen. Det var en felaktig uppfattning, i varje fall enligt åklagarmyndigheten i Uddevalla.

På sommaren 2019, den 21 juni, vaknade vänersborgarna upp till följande rubrik i TTELA, ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”. TTELA skrev:

”Vänersborgs kommunalråd Bo Carlsson (C) har åtalats misstänkt för fornminnesbrott.”

Det var alltså dags igen. Bo Carlsson misstänktes för att återigen ha struntat i lagen och fortsatt förstöra fornminnen på sin mark. Det var i varje fall det som åklagaren trodde sig kunna bevisa.

Åklagaren beskrev i sin stämningsansökan (20 juni) gärningen på följande sätt:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018 såsom lagfaren ägare … uppsåtligen eller av oaktsamhet själv eller tillsammans med annan olovligen rubbat, tagit bort, grävt ur, täckt över eller på annat sätt ändrat eller skadat delar av den på fastigheten belägna fornlämningen RAÄ Gestad 105:1.”

Carlsson misstänktes ha skadat andra fornlämningar på sin mark, det som på kartan nedan till höger kallas Stora respektive Lilla impedimentet. Skogsdungen som syns på bilden ovan är det Stora impedimentet. (”Impedimentet vid landsvägen” var det som Carlsson utplånade 2016.)

Åtalet väckte nationell uppmärksamhet. Igen.

I stämningsansökan skrev åklagarmyndigheten att Bo Carlsson:

“vitsordar omständigheterna men förnekar brott.”

Åklagaren åtalade Bo Carlsson för fornminnesbrott, och denna gång skulle det bli rättegång. Trodde alla.

I åklagarens stämningsansökan till Tingsrätten, den 20 juni förra året, stod det också:

“Skyndsam delgivning krävs på grund av risk för preskription.”

Åklagaren hade alltså klart för sig, självklart, att det var bråttom…

Uppgifterna i det följande är hämtade från den dagbok som Tingsrätten upprättade i ärendet. I dagboken står det att den 24 juni, fyra dagar efter stämningsansökan, skickades stämningen till Bo Carlsson. Carlsson uppmärksammade tydligen inte brevet han fick hemskickat eller meddelade i varje fall inte Tingsrätten att han hade gjort det. Den 31 juli skickades därför en påminnelse. Inte heller denna gång hände något. Carlsson visade inga livstecken gentemot Tingsrätten. På grund av Carlssons ”tystnad” skickade Tingsrätten delgivningen till Delgivningscentralen på Polisen. Och den 30 augusti fick Tingsrätten till slut meddelandet att Bo Carlsson var delgiven åklagarens stämningsansökan. Polisen hade således fått tag i Carlsson och hade kunnat överlämna stämningen personligen.

Det tog alltså drygt två månader från åklagarens stämningsansökan till att Carlsson blev delgiven den. Det tycks vara en orimligt lång tid. Minuterna tickade således iväg…

Den 15 november skickades en kallelse ut från Tingsrätten till Bo Carlsson att det var dags för huvudförhandling (rättegång) den 12 december. Tre dagar senare skickades en “förenklad delgivning” till Carlsson, vilket är vad jag förstår ett kontrollmeddelande om att handlingen hade mottagits.

Den 4 december kom emellertid ett nytt besked från Tingsrätten. Huvudförhandlingen ställdes in. Orsaken formulerades så här i Tingsrättens dagbok:

“På grund av ett förtursmål och att huvudförhandling i det måste prioriteras (sals- och domarbrist) så ställs huf (=huvudförhandling; min anm) den 12 dec i detta mål in.”

Det var tydligen så att det var ett mål där ungdomar var inblandade som fick förtur framför Bo Carlssons fornminnesbrott. Och minuterna fortsatte att ticka iväg…

Huvudförhandlingen flyttades till i början av februari.

När det var dags var Bo Carlsson på plats i tingsrätten i Vänersborg. Jag är tämligen säker på att det var den 5 februari, möjligtvis den 6 februari. (Jag var också där, fast det såg inte Carlsson.) Carlsson såg villrådig ut och frågade på expeditionen varför han inte såg någon information om “sin” rättegång. Han fick meddelandet att huvudförhandlingen var inställd.

Det var lite förvånande att Bo Carlsson inte visste att huvudförhandlingen var inställd. I Tingsrättens dagbok är det nämligen noterat att Tingsrätten har haft ett telefonsamtal den 4 februari med Carlsson. Tingsrätten borde ju ha pratat med Carlsson om rättegången kan man tycka. Å andra sidan finns det ju en möjlighet att Carlsson tillfrågades om något annat. Den 5 februari, dagen efter telefonsamtalet, fattades beslutet att:

“Huvudförhandlingen ställs in med hänsyn till att målet inte är berett för huvudförhandling.”

Det här beslutet var svårförståeligt. Processen hade ju pågått under lång tid. Vad hade tingsrätten, eller åklagaren, missat?

I ett mail från Tingsrätten den 17 april fick jag följande förklaring:

“Det återstod två frågor som behövde hanteras innan huvudförhandling. Dels frågan om brottet var preskriberat, dels frågan om Bo Carlsson hade rätt till offentlig försvarare eller inte. Domaren gjorde därför bedömningen att målet inte var berett för huvudförhandling och ställde in den.”

Och det här kom tydligen domaren på strax före huvudförhandlingen skulle hållas. Otroligt kan jag tycka. Särskilt som det redan i åklagarens stämningsansökan från den 20 juni 2019 stod att det fanns “risk för preskription.” Och, det stod faktiskt en sak till i denna stämningsansökan i rutan “Offentlig försvarare/ombud”:

“Begärd och önskar den som rätten utser.”

Det tycks med andra ord som om frågan om offentlig försvarare kunde och borde ha varit löst för länge sedan. Carlsson ville ha en offentlig försvarare.

Det verkar som om någon har slarvat riktigt ordentligt. Det är dock lite svårt att svara på vem, även om de flesta säkert skulle tippa på Tingsrätten.

Det kan väl tilläggas att när jag kontaktade Tingsrätten i Vänersborg den 9 mars fick jag en något annorlunda förklaring till att förhandlingen var inställd. Då sade man på Tingsrätten att Bo Carlsson inte hade blivit delgiven handlingar på ett korrekt sätt. (Det bloggade jag kort om den 10 mars, se “Bo, Bergagården och en nyhet”.) 

Det här versionen bekräftades också av åklagarmyndigheten i Uddevalla, även om jag tror att uppgiften till myndigheten kom från Tingsrätten. Det besked som gavs från åklagaren kunde tolkas (jag skriver så eftersom beskedet inte var helt tydligt) som att preskriptionstiden hade passerats på grund av att Bo Carlsson inte hade gått att nå med delgivningen. Det skulle enligt åklagarmyndigheten vara orsaken till att två huvudförhandlingar hade skjutits upp. Vilket i så fall betydde att ”dålig postgång” gjorde att Carlsson slapp rättegång…

Det finns uppenbarligen flera förklaringar. Jag blir lite fundersam när det inte finns någon tydlig och formell motivering, som både åklagare och tingsrätt kan hänvisa till. I varje fall har jag inte sett någon sådan.

Tiden gick.

Det var lite skriftväxling dagarna efter att, den andra, rättegången blivit inställd. Jag vet inte riktigt vad den betydde, om skriftväxlingen betydde något överhuvudtaget. Det står t ex i dagboken att Bo Carlsson meddelade att han inte hittat kuvertet som skickades i juni 2019, att föreläggande skickades från tingsrätten till åklagaren, att åklagaren begärde anstånd och att åklagaren beviljades det. Jag hittar ingen notering som tyder på att det är Bo Carlsson som i det här läget t ex “slarvar med posten”. Och jag kan inte dra några slutsatser om att det som händer efter den inställda rättegången hade någon betydelse för det som hände den 20 februari.

Den 20 februari fattade nämligen åklagaren ett beslut:

“Åtalet läggs ned
Det föreligger inte längre tillräckliga skäl för åtalet mot den misstänkte.
20 kap 9 § rättegångsbalken
Brottet är preskriberat.”

Åklagarens beslut följdes av det slutliga beslutet av Tingsrätten den 9 april:

“Målet skrivs av”

Skälet angavs vara:

”Eftersom åklagaren beslutat att lägga ned åtalet ska målet skrivas av från vidare handläggning.”

Själv tycker jag att det verkar vara sanslöst illa skött. Och någonstans har det brustit, på Tingsrätten i Vänersborg eller på Åklagarmyndigheten i Uddevalla. Och man frågar sig – vad var det som hände?

Kanske fick jag det slutliga svaret sent igår eftermiddag, trodde jag (när jag egentligen hade skrivit klart denna blogg). Det kom nämligen ett viktigt mail från Tingsrätten:

”Bo Carlsson delgavs inte stämningsansökan formellt inom två år från det att brottet påstås ha begåtts, därför inträdde preskription. Handlingarna tillsändes Bo Carlsson men tingsrätten hade inte bevis för att han mottagit stämningsansökan inom rätt tid.”

Jag blev lite trött. Innebar detta att det misstänkta brottet var preskriberat från början, att stämningsansökan helt enkelt lämnades in för sent?

Nej. Slutsatsen kan utifrån det sista (senaste) beskedet från Tingsrätten nämligen bara bli en. Och det är följande.

Den 20 juni förra året lämnade åklagaren in en stämningsansökan till Tingsrätten i Vänersborg. Fyra dagar senare, den 24 juni, skickades stämningen till Bo Carlsson. Om nu Carlsson öppnade kuvertet med stämningen så bekräftade han i varje fall inte att han hade fått stämningen. För att kontrollera att Carlsson hade fått den blev han därför personligt delgiven stämningen. Men det var inte förrän den 30 augusti som Tingsrätten fick meddelandet att Bo Carlsson var delgiven åklagarens stämningsansökan.

Det tog alltså drygt två månader från åklagarens stämningsansökan till delgivningen av densamma till Bo Carlsson. Dessa två månaders ”försening” räckte för att åtalet skulle preskriberas.

Enligt åklagaren och/eller Tingsrätten.

Vad kan vänersborgarna dra för slutsats?

Jo, om du är misstänkt för brott – öppna aldrig kuvert från någon domstol. Det spelar ingen roll om det kommer påminnelser, låtsas aldrig om att det kommer några brev. Spela ovetande. Om det går tillräcklig lång tid innan t ex polisen kan nå dig med delgivning så finns möjligheten att du slipper åtal och rättegång.

Var Bo Carlsson medveten om att han kunde slippa rättegång genom att spela ovetande och låtsas som ingenting? Jag vet inte, och det kommer jag förmodligen aldrig heller att få reda på. Men jag tror faktiskt inte det – och det beror på att jag är övertygad om att Carlsson kan räkna…

För det är en sak i den förklaring som jag fick från Tingsrätten igår som gör mig mycket fundersam..

Preskriptionstiden på fornminnesbrott är två år, det är helt riktigt. Det är också riktigt att Bo Carlsson blev delgiven åklagarens stämningsansökan den 30 augusti 2019. Det står i Tingsrättens dagboksanteckningar.

När begicks då det misstänkta brottet? I stämningsansökan står det:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018…”

Oktober 2017… Plus 2 år… 3 januari 2018… Plus 2 år…

Med andra ord. Min slutsats kan bara bli en – Bo Carlsson delgavs visst stämningsansökan formellt inom två år från det att brottet påstås ha begåtts.

Naturligtvis frågade jag Tingsrätten om detta. Jag fick följande svar, idag:

”…det blev ett fel i utskicket av handlingarna till polisen och vi inte kan säkerställa att stämningsansökan bifogades.”

Va’?? ”…inte kan säkerställa att stämningsansökan bifogades.” Vad då?

En gång till. Det var Delgivningscentralen på Polisen som lämnade över åklagarens stämningsansökan personligen till Bo Carlsson den 30 augusti 2019. Polisen hade fått stämningen från Tingsrätten i ett email, vilket framgår av en dagboksanteckning. Om Polisen inte hade fått åklagarens stämningsansökan, vad skulle Polisen i så fall ha överlämnat till Carlsson? Polisen hade väl aldrig ”tagit kontakt” med Carlsson om den inte hade något att lämna över? Det är tämligen självklart att Delgivningscentralen på Polisen hade fått stämningen, annars hade ju Polisen lika självklart vänt sig till Tingsrätten och frågat var stämningsansökan hade blivit av.

I Tingsrättens dagbok står det dessutom att:

”delgivningscentralen … meddelar att Bo Karlsson är delgiven. Delgivningskvitto kommer att översändas till Tingsrätten.”

Den här anteckningen i dagboken torde väl bevisa att Bo Carlsson har fått åklagarens stämningsansökan. Det finns till och med ett delgivningskvitto, dvs ett kvitto där mottagaren (Bo Carlsson) har skrivit på att han har fått delgivningen.

Vanliga människor blir åtalade och dömda för brott de begått, precis som det ska vara. Men en av Vänersborg högste politiker, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande, kommunalrådet Bo Carlsson (C), ställs alltså inte till svars i en rättegång. Det leder till en intressant och viktig diskussion om vad detta kan leda till när det gäller allmänhetens förtroende för de rättsvårdande instanserna. Och även hur allmänhetens respekt för lagar och regler ska kunna upprätthållas – när vissa människor inte behöver förklara och försvara sig för sina misstänkta lagöverträdelser i en rättegång.

Naturligtvis kan man också vända på det. En person är oskyldig tills motsatsen bevisas. I en rättegång skulle Bo Carlsson ha kunnat visa det. Nu får han inte möjligheten.

Men… Jag saknar ord. Jag fattar inte hur sådant här kan vara möjligt.

Jag har ställt fler frågor till både åklagarämbetet och Tingsrätten men jag kommer inte längre. Det skulle kanske kunna vara en uppgift för en journalist att ta reda på hur och varför ärendet har “sjabblats bort”. Jag kan inte låta bli att tänka på TTELA:s slogan:

”Riktig journalistik gör skillnad”

För någon på åklagarmyndigheten eller tingsrätten måste ha gjort fel. För så här får det inte gå till… Någon borde ställas till svars för tjänstefel. Kanske skulle åklagaren åtala Tingsrätten. Det tycks väl vara där som det har fallerat.

Lagen måste vara lika för alla.

PS. Här kan du ladda ner:
* Åklagarens stämningsansökan och
* Tingsrättens dagbok.

IFK och etiska regler för förtroendevalda

Säsongen för IFK Vänersborg är slut. Västerås spelade fullkomligt ut IFK i gårdagens kvartsfinal. Västerås vann därmed kvartsfinalserien med 3-1 i matcher.

Det är skillnad på bandyn nu för tiden och på ”min tid”. Då var det bollen mot mål som gällde. I alla lägen. Igår gick IFK knappt till anfall. Alla 10 utespelare åker med i försvaret, men när laget erövrar bollen så är det oftast bara två eller max tre som anfaller. Och då sätts ingen press på motståndarlaget och man gör heller inga mål. Det var knappt som IFK ens kom till skott. Anfallen resulterade hela tiden i ständiga bakåtspel. Stenåke Walltin, Håkan Olsson, Peter Nilsson eller ”Gucko” Jansson skulle aldrig ha kommit på idén att spela bakåt från anfallsposition…

Bandyn, i varje fall IFK, var roligare förr. Och det verkar nästan som om en stor del av vänersborgarna har tröttnat också. ”Bara” 1.762 personer såg säsongens absolut viktigaste match.

Det bästa på hela matchen var nog IFK:s matchentré… (Som du kan se här!)

När jag bläddrade i TTELA i morse för att läsa om ”experternas” syn på gårdagens matchinsats (på min iPad för övrigt, papperstidningen kommer nu för tiden väldigt ofta efter att jag har gått iväg till jobbet), så ser jag en bild på mig själv. Det är inte så vanligt, särskilt inte det senaste dryga halvåret. I valrörelsen tog TTELA inte med något om Vänsterpartiet, varken i referat eller debattartiklar och insändare.

Artikeln jag tänker på i dagens TTELA har rubriken ”Nya etiska regler lägger ansvaret på de politiska partierna”. Artikeln förklarar att reglerna är ett resultat av turbulensen kring Marie Dahlin och hennes avgång i höstas. Regelverket har därför redan, inofficiellt, fått beteckningen ”Lex Marie”…

Gunnar Lidell (M) var den som agerade i höstas och det var detta agerande som resulterade i dessa regler. Lidell säger till TTELA:

”Men det är inte bara en person som uttrycker sig illa. Inget parti eller person ska tro att de är perfekta. Jag tror inte att just det här dokumentet gör så stor skillnad i det vardagliga politiska livet. Men det blir en tydlig markering från de partier som ställer sig bakom det i fullmäktige.”

Även Benny Augustsson (S), kommunstyrelsen ordförande, är positiv till de etiska reglerna:

”det [är] bra att få det på pränt”

Även undertecknad vänsterpartist var, och är, positiv till regler. Däremot hade jag en del synpunkter på formuleringen och utformningen av dem. Därför yrkade jag på återremiss, dvs att reglerna borde omarbetas. Jag skrev om detta i min blogg ”Lex Marie: Ordningsregler för politiker”. I kommunstyrelsen hade jag ett kortare yrkande, som jag återger i sin helhet här.

==

Det är bra att kommunen diskuterar etiska regler och det som brukar kallas värdegrunden. Däremot finns det en del att arbeta vidare med i det framlagda förslaget.

De första avsnitten är skrivna i ”jag-form”. Det ger intrycket att varje politiker ska skriva på någon typ av försäkran om att följa reglerna. Något som är tämligen orealistiskt och omöjligt att kräva. Sedan försvinner ”jag-formen” och ersätts med att ”Vänersborgs Kommun” blir subjektet. Det gör att hela dokumentet blir ologiskt, rörigt och otydligt.

Dokumentet blandar ihop värdegrund/regler och konsekvenser. De bör skiljas åt. Konsekvenserna bör finnas i en handlingsplan eller åtminstone i ett särskilt avsnitt/kapitel.

De etiska reglerna bör ta ett helhetsgrepp. Det föreliggande förslaget är bara en del, och dessutom en mindre del, av värdegrunden för en politiker.

Det finns välskrivna etiska regler för förtroendevalda i andra kommuner. De skulle kunna tjäna som mall/förebild för hur Vänersborgs kommun bör formulera sina regler. Laholms kommun är ett sådant exempel. (Se: https://www.laholm.se/globalassets/upload/kommunstyrelse/planeringskontor/strategisk-enhet/styrdokument/personal-och-fortroendevalda/etiska-regler.pdf)

Med stöd av ovanstående yrkar jag på återremiss med uppdrag att arbeta om texten i förslaget.

==

Kommunstyrelsens förslag till ”förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda” (se ”Ordningsregler för politiker”) ska senare i vår upp till beslut i kommunfullmäktige.

Kategorier:IFK, KS 2019, Marie Dahlin, ttela

Vilka ska styra Vänersborg efter valet?

6 september, 2018 Lämna en kommentar

I dagens nummer av TTELA återfanns inte heller någon av insändarna från Lutz Rininsland och mig. Fast jag är inte nämnvärt förvånad. Den tredje statsmakten, dvs pressen (läs TTELA), lever knappast upp till sin uppgift här i Vänersborg att spegla valrörelsen på ett objektivt och allsidigt sätt. Eller till den beskrivning som Erik Gustav Geijer i mitten av 1800-talet gav av den tredje statsmakten (han var en av de första som använde uttrycket):

”att, utan den [den tredje statsmakten/pressen; min anm], friheten ej skulle kunna lefva, och att, med den, ordningen med möda kan bibehålla sig”

Som tur är kan man läsa de båda insändarna på denna blogg (”Debattartikel om Smart bemanning” och ”Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!”).

Annars innehåller dagens TTELA en mycket intressant artikel (se ”M ser gärna en allians med C”) av journalisten Annie Granzell. Granzell, som för övrigt inte är ansvarig för insändarsidorna, skriver om hur styret kan se ut efter valet. Av någon anledning intervjuas dock bara tre personer – från socialdemokraterna, centerpartiet och moderaterna. Enligt min mening borde nog fler partier ha intervjuats. För om någon konstellation ska styra i majoritet, som artikeln till stor del handlar om, så måste de nuvarande blocken (S+C+MP respektive M+L+KD) med stor sannolikhet ha med sig ett eller flera av de andra partierna…

Därför hade det varit både intressant och viktigt att veta hur dessa partier ställer sig när det gäller samarbete med de båda blocken. Vänsterpartiet t ex är ju faktiskt kommunens tredje största parti. Det hade varit en viktig information, inte minst för väljarna.

Gunnar Lidell (M) säger till TTELA att han önskar styra tillsammans med centerpartiet:

”I den bästa av världar får vi borgerliga partier egen majoritet och då räknar jag med Centerpartiet.”

Det är ett synnerligen överraskande besked. Centerpartiet har ju under flera mandatperioder samarbetat intimt med socialdemokraterna. Och centerpartiet och moderaterna har haft olika åsikter om det mesta, t ex budgetar, Nuntorp och Wargön Innovation. Listan kan göras lång… Vänersborg är långt ifrån ”den bästa av världar”… Det är svårt att föreställa sig, om inte omöjligt, att moderater och centerpartister skulle sitta i ett gemensamt styre…

Centerpartiets Mats Andersson, som i valet denna gång står på valsedelns förstaplats, säger om Lidells önskan:

”Så trevligt för honom.”

Uttalandet känns väl inte så där särskilt positivt till Lidells invit om samarbete… Men Andersson lämnar också en brasklapp:

”Jag vill inte säga något innan vi har fått valresultatet.”

Jag kan dock tycka att centerpartiet borde ge besked till sina väljare om hur de tänker – tänker centerpartiet avbryta samarbetet med socialdemokraterna eller inte… För centerpartiet och Mats Andersson borde väl se till politikens innehåll – har de mest gemensamt med socialdemokraterna eller moderaterna i Vänersborg? För inte kan det väl vara så att de ”väljer block” enbart utifrån en önskan att få sitta i en maktställning?

Eller är det så att det pågår en intressekonflikt och en kursändring i centerpartiet och att valet av Mats Andersson som förstanamn i stället för Bo Carlsson är tecken på detta?

Vi får se. Marie Dahlin (S) vill i varje fall fortsätta samarbetet med centerpartiet. Dahlin säger till TTELA:

”Samarbetet mellan S och C har fungerat i 15-16 år i Vänersborg.”

Och så är det. Socialdemokraterna och centerpartiet har för oss andra politiker varit som ler och långhalm.

Marie Dahlin uttalar sig också om samarbetet med andra partier:

”Det finns ingen chans att jag samarbetar med Medborgar­partiet, de har varit så otrevliga i debatterna. Det är samma med Vänsterpartiet. Det har egentligen inget med politiken att göra utan med personerna. Men det finns ju sätt att komma runt det.”

Man kan undra om Marie Dahlin (S) ser politiken som någon slags sällskap för personlig samvaro där alla är överens och myser med varandra. Men sådan är naturligtvis inte politiken, och ska inte heller vara. Det ska finnas olika åsikter och de ska brytas. Det är det som leder utvecklingen framåt. Men visst kan stundtals onödigt hårda ord utväxlas, men jag tycker inte att det är särskilt vanligt i Vänersborg. Och de gånger det händer så är nog inte heller Marie Dahlin helt oskyldig.

På TTELA:s hemsida är uttalandet, som för övrigt är ett citat, annorlunda. Jag antar att texten på hemsidan är journalistens egen och att en redigerare har ändrat i papperstidningen. Redigeraren har ändrat i citatet(!) så att Dahlins yttrande faktiskt får en liten annan innebörd.

Så här citeras Marie Dahlin (S) på hemsidan:

”Vi har inte diskuterat med några partier om eventuellt samarbete utan vill avvakta valresultatet. Men det finns ingen chans att jag samarbetar med Medborgarpartiet, så otrevliga de har varit mot mig i debatterna. Likaså Vänsterpartiet, vi kan inte helt plötsligt bli kompisar. Men det har inget med politiken att göra utan med personerna. Men det finns ju sätt att komma runt det, säger Marie Dahlin.

Det är jag som har gjort några ord i fetstil för att visa skillnaderna. Det första meningen har också redigerats bort i papperstidningen, den om att socialdemokraterna inte har diskuterat med andra partier. Men har de inte diskuterat med andra beror det nog bara på att socialdemokraterna tar för givet att samarbetet med centerpartiet och miljöpartiet ska fortsätta…

Det fetstilta i citatet ovan, och som alltså inte finns med i papperstidningen, ger en viss annorlunda innebörd av Marie Dahlins uttalande. Medborgarpartiet har inte varit ”otrevliga” så där i största allmänhet utan mot just Marie Dahlin personligen.

Det är inte helt givet att vänsterpartister är ”otrevliga”, vilket citatet i papperstidningen däremot ganska tydligt pekar på. Det tycks snarare handla mer om att vänsterpartister och Marie Dahlin inte är ”kompisar”. Och vad det innebär att inte vara kompisar kan jag inte på rak arm svara på. Även om jag inser att sviterna från den infekterade debatten om arenan och alla turer kring fördyringen, besluten bakom ”skål och vägg”, sekretessbelagda handlingar etc, till viss del fortfarande hänger kvar i umgänget mellan ”personerna” som var med då det begav sig. Men det var länge sen och vi borde kunna lägga det bakom oss. Och låta politiken handla om sakfrågor. Dessutom finns det vänsterpartister och socialdemokrater som, redan nu, kan prata med varandra…

Å andra sidan har Vänsterpartiet och socialdemokraterna, och C och MP, haft åtskilliga politiska meningsskiljaktigheter under mandatperioden. Vi får dock inte glömma att den senaste budgeten togs efter förhandlingar och en överenskommelse mellan S-C-MP och Vänsterpartiet. Och då, om inte annat, så kom S+V ”runt det”, som Marie Dahlin uttrycker det i TTELA.

När det gäller skillnaderna mellan TTELA:s papperstidning och det som står på hemsidan så är det självklart en intern sak på TTELA, men som läsare blir man naturligtvis förvirrad. Och som politiker, i detta fall Marie Dahlin, kan det ju inte vara särskilt tillfredsställande att citat inte återges på ett korrekt sätt i papperstidningen.

Vad Vänsterpartiet hade sagt om TTELA hade ringt upp oss? Vi hade troligen sagt att Vänsterpartiet kan samarbeta med alla som stöder vår politik. Ett samarbete med sverigedemokraterna är dock uteslutet.

Och inte heller Gunnar Lidell (M) och Mats Andersson (C) tänker samarbeta med sverigedemokraterna. Jag är säker på att det också gäller socialdemokraterna och alla andra partier. Medborgarpartiet har väl dock, vad jag förstår, inte tagit ställning till om och hur nära man vill samarbeta med sverigedemokraterna.

Kategorier:ttela, Val 2018

Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!

5 september, 2018 Lämna en kommentar

TTELA fortsätter att i stort sett bara publicera insändare och debattartiklar som handlar om Trollhättan, och särskilt sådana som det lokala trollhättepartiet ”Trollhättans Framtid” skickar in…

Lutz Rininsland (V) och jag har skickat in två insändare till TTELA. De kommer uppenbarligen inte att publiceras. Den ena, om ”smart bemanning”, lade jag ut på bloggen i lördags (se ”Debattartikel om Smart bemanning”). Den andra skickade vi också till Melleruds Nyheter. Den var införd i dagens tidning. Det betyder att alla i dalslandsdelen av kommunen kan läsa den. För att alla andra vänersborgare också ska ha möjlighet att se vad vi två vänsterpartister har skrivit så kommer den här.

====

Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!

Valrörelsen är i full gång. Partierna strör löften omkring sig. De tävlar om att överträffa varandra. Det är nästan som om vi bevittnar en auktion. Högstbjudande vinner valet typ…

Årets val når nya höjder. Partierna bryter sina vallöften redan innan valet!

De styrande partierna i Vänersborg avger mängder av vallöften på t ex förskolans och skolans område. Socialdemokraterna lovar mer personal, miljöpartiet att fler lärare ska anställas och centerpartiet att barngrupperna i förskolan ska bli mindre.

Och löftena kostar naturligtvis pengar. Men i de ramanvisningar som de styrande partierna har lagt i kommunstyrelsen inför år 2019, så har de föreslagit att barn- och utbildningsnämnden ska spara 6,5 miljoner kronor…

Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningen har räknat ut att förskola och grundskola istället behöver ytterligare omkring 30 miljoner – för att behålla nuvarande standard!

Vi tycker inte att vänersborgarna ska lyssna så mycket på vad partierna säger eller lovar. Det är viktigare att se vad partierna gör och vad de har gjort under de gångna 4 åren.

Vänsterpartiet har oförtrutet argumenterat och jobbat för att barnen och eleverna ska prioriteras. Vi har under hela den gångna mandatperioden beskrivit det på vår hemsida och även i aktiva partikamraters bloggar. Vi är villiga att samarbeta med de partier som har dessa frågor på agendan.

Lutz Rininsland    Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg

Debattartikel om ”Smart bemanning” – och TTELA…

1 september, 2018 Lämna en kommentar

För ungefär två veckor sedan pratade jag med en moderat och en kristdemokrat. De hade båda skickat var sin debattartikel/insändare till TTELA. Ingen hade kommit in. Trots att TTELA stundtals hade upplåtit två sidor till läsarnas synpunkter.

Konstigt tänkte jag…

Lutz Rininsland och jag skrev därefter (efter, och oberoende av, samtalen med de borgerliga politikerna) två debattartiklar/insändare till TTELA. Det var för en vecka sedan. En handlade om ”smart bemanning”, den andra om vallöften och skolan.

Ingen har kommit in…

Det tycks faktiskt som om TTELA gör ett medvetet urval av vilka debattartiklar som tas in. Och det handlar, som jag ser det, inte om kvalitet som man först kanske föranleds att tro. Nä, det är debattartiklar som på något sätt ”passar” TTELA. Och i mina ögon tycks det vara – insändare från och om Trollhättan. Jag menar, hur många artiklar har inte TTELA publicerat av Dan Möllengård, Rita Paulsson, Paul Åkerlund och de andra trollhättepolitikerna. Som till stor del faktiskt utgörs nästan enbart om personangrepp…

Eller är det detta som är grejen – TTELA tycker att vi är för tråkiga i Vänersborg? Är det, enligt TTELA, inte tillräckligt många personangrepp i Vänersborg?

Eller är det Vänersborg som inte är tillräckligt intressant för TTELA?

Jag vet inte. Men det känns ibland, vänersborgare som jag är, som om lokaltidningens egna stora ord om sin betydelse för ett demokratiskt samhälle är tämligen överdrivna. TTELA verkar ju bara ta in de synpunkter från läsarna som de själva tycker är intressanta. Typ personangrepp från Trollhättan…

Hur som helst, här på bloggen publicerar jag nu en av de debattartiklar som Rininsland och jag har skrivit, den om ”smart bemanning”. Det vore ju tråkigt om ingen fick läsa den…

====

Debattartikel

Smart bemanning låter tilltalande. Men vem hittade på begreppet? Arbetsgivaren? De anställda? Ingen av dem. Begreppet används av bemanningsföretag och konsultbolag.

Tillit låter ännu bättre. Tillit är bra, det är förutsättningen för att det ska fungera i verksamheten.

Men nu har något gått fel. Hela korthuset har ramlat ihop.

Som politiker ställer vi oss frågan vilken skuld vi har.

I socialnämnden har det under lite mer än ett års tid kortfattat berättats om ett pågående projekt ”Smart bemanning”. En revisionsbyrå hade undersökt hur äldreomsorgen och hemtjänsten fungerade. Rapporten utmynnande i ett antal tips och förslag till förändringar. En förbättring av schemaläggningen var en av flera punkter. Ledningen skulle ta sitt ansvar och återta greppet om fördelningen av arbetstiden genom ett annorlunda sätt att lägga schema.

Arbetsfördelningen mellan politiken och förvaltningen är tydligt reglerat. Schemaläggning är inte politikernas uppgift.

Nämnden fick då och då rapport om framsteg vid införandet av Smart bemanning och att facket var med på noterna. Nämnden hade tillit till förvaltningen.

Och så brast allt. Signalerna kom inte smygande, det var en störtskur av häftiga och samstämmiga protester. ”Ni är överens, ledning, nämnden, facket – men vi då, hur är det med tillit för oss anställda?”

19 juli frågade vi om det inte fanns behov av ett extra möte med socialnämnden. 6 augusti kom ordförandens besked att det kunde vänta.

Det gör ont att behöva se hur illa det blev innan det kom upp till ytan.

Lutz Rininsland (V) Stefan Kärvling (V)

TTELA:s lokala valkompass

14 augusti, 2018 1 kommentar

Det är mycket att göra med valet just nu. Och det tror jag att väldigt många politiker i Vänersborg kan intyga. Vi är ju alla i Vänersborg, med undantag av tre kommunalråd, fritidspolitiker. Det betyder att vi sysslar med politik på vår lediga tid. Typ efter jobbet. Och det kräver sin tribut.

TTELA levererar en nyhet inför årets val – en valkompass för Vänersborg!

Valkompassen är konstruerad för just Vänersborg och ingen annan kommun. En mycket intressant, och kul, idé. Genom att svara på ett antal lokala frågor om politiken i Vänersborg får man ett resultat om hur nära de olika partierna ligger en om hjärtat. Med andra ord, vilket parti som har åsikter som överensstämmer med ens egna.

Och visst gladde jag mig åt att jag enligt TTELA:s valbarometer var vänsterpartist…

För jag blev faktiskt lite ”nervös” när jag läste och svarade på frågorna… Det är ju så att jag har en del annorlunda åsikter än t ex partiet centralt… Vilket kanske inte är någon överraskning för dom som har följt skrivandet på min blogg.

Så här såg mitt resultat ut:

Jag blev väldigt förvånad över att jag till 61% blev socialdemokrat. Det känns ju ibland som om sossarna i Vänersborg och jag tycker annorlunda om det mesta, t ex att det behövs mer pengar till skola, vård och omsorg… Att även miljöpartiet i Vänersborg skulle ligga nära mina åsikter var också en överraskning. Miljöpartiet i kommunen har ju inga åsikter om någonting… Och det tycker jag nog att jag har.

Ska jag vara ärlig så blev jag förvånad över resten av siffrorna också. Procenttalen var i mitt tycke alldeles för höga för samtliga kommunens partier. Kristdemokraterna har till 53% åsikter som överensstämmer med mina… Det hade jag ingen aning om. Eller sverigedemokraterna till 50%… Det sistnämnda, i synnerhet, får mig att undra om utformningen av valkompassen är riktigt tillförlitlig…

Naturligtvis har sådana här ”undersökningar” stora brister, även TTELA:s. Men jag tycker ändå att det är ett bra initiativ av TTELA och jag rekommenderar alla att göra valkompassen. Vem vet, du kanske får ett svar som förvånar dig. Det kanske visar sig att dina åsikter i kommunalpolitiken ligger närmare ett annat parti än det du sympatiserar med i rikspolitiken. Och då kan det vara läge att verkligen tänka igenom hur du ska rösta i kommunvalet den 9 september.

Du hittar TTELA:s valkompass här: Till valkompassen.

.

PS. Du kan också pröva vilket parti du står närmast i regionvalet. Jag har dock inte testat den än.

Kategorier:ttela, Val 2018

Valet närmar sig i Vänersborg

Det har blivit några dagars ledighet från fotbolls-VM den här veckan. Några av dagarna var ju spelfria innan kvartsfinalerna kom igång igår. Ledigheten tillbringades som vanligt bland släktingar på Österlen i Skåne. Och ornitologiskt intresserad som jag är så ingick naturligtvis ett besök på Larus canus naturliga häckningsplats. Det betydde alltså ett besök vid havet. 

Tyvärr lyste dock den skånska varianten av fiskmås med sin frånvaro. Endast två förvirrade exemplar syntes långt borta i fjärran. Min slutsats kan bara bli att fiskmåsar tycks mena att taken på hyreshus vid insjöar är mer naturliga häckningsplatser än havsstränder… Det var en lärdom, och en besvikelse, men samtidigt en viktig erfarenhet. (Jag kan tillägga att den västgötska varianten höll ställningarna med ”den äran” i Nordstan under min frånvaro.)

Det har varit en del debattartiklar och insändare i TTELA om Vänersborg under den gångna veckan. (Förutom då artikeln om fiskmåsarna – se ”Fiskmåsproblemet”.) Det märks att valet närmar sig.

I måndagens TTELA hittade vi en debattartikel av Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C). (Se här: ”Integration: alla behövs”.) Den handlade om social inkludering. Och jag tyckte den var bra. Det tyckte också Lutz Rininsland (V). Han skrev en kommentar till artikeln som publicerades i torsdags (se ”Behövs mindre av illa planerade utspel”). Rininsland skrev:

”Väl formulerade tankar av Marie Dahlin och Bo Carlsson.”

Man kan dock undra något över Dahlins och Carlssons syfte med debattartikeln. Var det bara att lyfta frågan om inkludering så där lite allmänt? Det tror kanske många vänersborgare. Jag tror dock inte det. Min uppfattning är nog att Dahlin och Carlsson ville ”bana väg” för sitt budgetförslag om den sociala inkluderingspotten.

Det nuvarande styret, dvs socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister, har nämligen lagt ett förslag inför budgetbeslutet för 2019 att inrätta en sociala inkluderingspott. Pengarna till denna ”pott” ska tas från nämndernas verksamheter. Så ska enligt förslaget budgetramen för barn- och utbildningsnämnden minska nästa år med totalt 6,485 milj kr och för socialnämnden med 9,081 milj.

Vänsterpartiet säger: ”Social inkludering, ja. Social inkluderingspott, nej.” (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida: ”Ja till tanken om att SOCIAL INKLUDERING är kommunens viktigaste uppgift…”.)

Samtliga oppositionspartier är mot inkluderingspotten. De vill inte barn och unga, gamla och sjuka ska bekosta denna inkluderingspott. Dessutom är många inom de styrande partiernas egna led motståndare till inkluderingspotten, t ex ordförandena i social- respektive barn- och utbildningsnämnden. Kanske var debattartikeln ämnad till de egna medlemmarna och sympatisörerna?

Marie Dahlin och Bo Carlsson nämnde inte förslaget om den sociala inkluderingspotten i sin debattartikel. Troligtvis kommer de tillbaka till den så småningom i ytterligare någon debattartikel. De håller nu på med, så att säga, att ”kratta manegen” för sitt kontroversiella förlag. Vilket Marie Dahlin (S) fick tillfälle att göra idag igen, när TTELA:s Max Eskilsson intervjuade Dahlin från Almedalen i Visby… Jag tror med andra ord att Dahlin och Carlsson tänker göra frågan om en inkluderingspott till en valfråga. (Du kan läsa mer om den sociala inkluderingspotten här: ”Förslaget från S+C+MP”.)

Lutz Rininsland (V) höll, tycker jag, en god ton gentemot Dahlin och Carlsson i sin insändare. Det kan man väl knappast säga om debatten mellan Marie Dahlin (S) och några moderater.

Den 29 juni hade moderaterna Gunnar Lidell, Jonathan Axelsson och Tor Wendel en debattartikel i TTELA om sin motion angående ”framtagande av en långsiktig strategi för kommunens simhallar”. (Se ”S-C-MP, badanläggningar och strategiskt tänk?”). Motionen har antagits av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut löd:

”Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen och uppdrar åt Kommunstyrelsen, i samverkan med berörda nämnder, att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar i enlighet med motionens intentioner. Strategin ska fastställas av Kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod.”

Inget har hänt och moderaterna skrev i sin debattartikel:

”Marie Dahlin är ordförande i Kommunstyrelsen under innevarande mandatperiod och således den person som äger ärendet.”

I torsdags svarade Marie Dahlin (S). (Se ”Vänersborgs kommun har lika stort ansvar”.) Hon menade att alla:

”politiskt förtroendevalda i Vänersborgs kommun har lika stort ansvar”

Och så är det naturligtvis inte. Det är klart att kommunstyrelsens ordförande har ett större ansvar när det gäller att verkställa beslut. Det är faktiskt Marie Dahlin som ”äger ärendet”, oavsett hur kraftiga invektiv hon tar till i sitt försvar för att inget har hänt med motionen:

”Men att smutskasta mig inför valet är ok.”

Idag visade liberalerna att de fortfarande finns kvar i Vänersborg. I en insändare (se här) skriver de:

”Vi vill öka äldres självständighet och egenmakt. Frihet att välja boendeform är en sådan central del av en människas självbestämmande.”

Liberalerna var med om att besluta att lägga ner servicebostäderna i Vänersborg. Efter beslutet, den 31 januari, sa liberalen Tove af Geijerstam i TTELA (se här):

”Serviceboenden är en vårdform som få efterfrågar, även om de som bor där i dag vill vara kvar”

Liberalerna menar kanske att de äldre har frihet att välja boendeform så länge de väljer det som kommunen vill att de ska välja…

Annars tar väl liberalerna priset när de skriver i insändaren:

”Vi stöder förslaget om en äldreombudsman.”

Det är precis samma krav som liberalerna (då folkpartiet) förde fram inför förra valet 2014. När Vänersborgs fullmäktige några månader senare (på våren 2015) behandlade en motion från Morgan Larsson och välfärdspartiet (nu medborgarpartiet) om att inrätta en äldreombudsman så röstade liberalerna nej till detta krav…

Det märks i TTELA att valet närmar sig…

%d bloggare gillar detta: