Arkiv
KS (7/10): Hallevibadet, en ny bro och fritidskort
I onsdags hade kommunstyrelsen sammanträde. Det blev ett långt möte som dominerades av föredragningar och information.
Jag måste i sammanhanget särskilt framhålla en av föredragningarna, som var oerhört intressant. Det var Erik Granberg, VD och senior projektledare på Lysio Research, som redogjorde för statistik kring företagsklimatet i Vänersborgs kommun.
Granberg hade en förmåga att omvandla siffror och tabeller till begripliga och konkreta bilder av verkligheten. Han kunde också kombinera olika variabler för att förklara kommunens resultat i olika undersökningar – varför vissa faktorer fick höga betyg och andra lägre. Det är synd att sådana här föredragningar inte spelas in och görs tillgängliga för fler.
Dagordningen hade följande utseende:
Det tillkom ytterligare ett ärende, “Beslut om initiativärende – fritidskort för unga”.
Några frågor var särskilt intressanta, tycker jag. Vad händer med Hallevibadet? Behövs det en ny gång- och cykelbro över trafikkanalen just där Trafikverket planerar att bygga den? Och vad händer med fritidskorten?
Hallevibadet – var det verkligen ett försök värt namnet?
Jag har skrivit en hel del om Hallevibadet i Vargön. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att badet skulle hyras ut. Tanken var att någon annan skulle kunna driva verksamheten vidare.
Nu ville kommunstyrelsen gå vidare med att avsluta uppdraget.
Bakgrunden är att samhällsbyggnadsnämnden genomförde en upphandling av en så kallad tjänstekoncession. En konsult med upphandlingskompetens anlitades, och ett hyresavtal ingick i underlaget. Resultatet? Inte ett enda anbud kom in.
Men vad sa det egentligen? Det visade att ingen lämnade anbud på de villkor som kommunen erbjöd. Det bevisade däremot inte att det saknades intresse för att driva Hallevibadet under andra förutsättningar.
Kommunfullmäktige beslutade att badet skulle hyras ut. Fullmäktige beslutade däremot inte att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession, att hyran skulle vara 465.000 kronor om året eller att avtalet skulle begränsas till högst fyra år. Inte heller beslutade fullmäktige att ett driftsbidrag skulle vara uteslutet eller att mark kring badet inte kunde ingå i upplåtelsen. Det var villkor som utformades i den efterföljande processen.
Kristdemokraterna lämnade nu ett yrkande i kommunstyrelsen som innebar att Hallevibadet skulle få en ny chans. Yrkandet stöddes av Vänsterpartiet, och även MBP och SD stödde det. De styrande partierna (S+C+MP) tillsammans med
Moderaterna röstade emellertid igenom förslaget att avsluta uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden att hyra ut Hallevibadet.
Kommunstyrelsen fattade som jag ser det ett olyckligt beslut. Kommunfullmäktiges tidigare beslut borde betyda något även när det visar sig vara svårt att genomföra. Om förutsättningarna som valts för att verkställa beslutet inte fungerade borde det åtminstone prövas om andra förutsättningar kan göra det möjligt.
Ärendet ska slutligen avgöras av kommunfullmäktige den 21 oktober.
En gång- och cykelbro – men måste den ligga just där?
En annan stor fråga gällde den planerade gång- och cykelbron över trafikkanalen, dvs den bro som ska gå från Blåsut till Sanden.
Kommunstyrelsen skulle ta ställning till ett samverkansavtal med Trafikverket. Enligt förslaget ska Trafikverket ansvara för bron, medan kommunen ska äga och förvalta de anslutande gång- och cykelvägarna. Kommunen ska dessutom sköta vissa delar av brons löpande underhåll, exempelvis belysning, renhållning, halkbekämpning och snöröjning.
Det är alltså inte bara en fråga om att bygga en bro. Det handlar också om framtida kostnader och ansvar.
Henrik Harlitz (M) yrkade på återremiss. Han ville att kommunen skulle göra en bredare lokaliseringsanalys för att hålla nere kostnaderna. Jag stödde återremissen.
Det fanns flera frågor som jag tyckte behövde få tydligare svar innan kommunen gick vidare. Hur skulle gång- och cykelvägarna dras på båda sidor om bron? I underlaget saknades fullständiga kostnadsberäkningar för anslutningarna. Riskanalysen pekade dessutom på att de ekonomiska prognoserna var ofullständiga.
Jag höll som sagt också med Harlitz (M) om att en alternativ placering vid det tidigare färjeläget borde undersökas ordentligt. En sådan placering skulle kunna ge bättre trafikflöden och eventuellt minska behovet av vissa andra åtgärder. 
Men även här fanns frågor som måste utredas, bland annat hur ofta bron skulle behöva öppnas för lotsbåtar och vad Sjöfartsverket bedömde vara möjligt.
Det fanns argument åt båda håll. Sjöfartsverket vill ha broarna intill varandra för att underlätta samordningen med den befintliga bron och dess styrsystem. Men det fanns också ett nytt PM från Trafikverket som beskrev hur en eventuell förändring av lokaliseringen skulle kunna hanteras.
Kommunstyrelsen beslutade att godkänna “Samverkansavtal – Gång- och cykelbro över Trollhätte kanal i Vänersborg”. Beslutet innebar att GC-bron ska läggas bredvid järnvägsbron.
Ärendet är avgjort, det ska inte vidare till fullmäktige.
Skolmaten – det viktigaste är att eleverna äter
Kommunstyrelsen behandlade också ett medborgarförslag om att se över skolmatsmenyerna. Förslagsställaren pekade på att många högstadieelever äter lite eller hoppar över lunchen, bland annat för att maten inte upplevs som god eller mättande.
Kommunen har redan olika forum där elever kan framföra synpunkter på maten. Det finns klassråd, elevråd och måltidsråd. Kostenheten följer också upp hur mycket mat som äts och hur stort matsvinnet är. Inför höstterminen 2026 har kommunen exempelvis beslutat att minska antalet soppluncher och serveringar av pytt i panna(!).
Det är bra att sådant arbete pågår.
Men underlaget innehåller också uppgifter som borde få oss att stanna upp. I genomsnitt åt 82 procent av de närvarande eleverna i årskurs 7–9 lunch i skolmatsalen under 2025. (Skillnaderna mellan skolorna var ganska stor.) Hälsosamtalen visade en negativ trend när det gällde lunchintaget över tid för både flickor och pojkar i årskurs 4 och 8.
Varför avstår elever från att äta? Det vet kommunen inte tillräckligt mycket om. Underlaget konstaterade att orsakerna behöver undersökas närmare på de olika skolorna. Det är viktigt. Det räcker inte att hänvisa till att det finns måltidsråd eller att menyerna följer näringsmässiga krav. Maten kan vara näringsriktig på pappret, men om eleverna inte äter den uppfyller lunchen inte sitt syfte.
Kommunen lagar omkring 5.000 portioner varje dag inom förskola och grundskola. Råvarubudgeten för en grundskolelunch är 12,60 kronor per portion under 2026. Det är naturligtvis en utmaning att inom den ramen laga mat som är näringsrik, varierad, hållbar och uppskattad av eleverna.
Men, det viktigaste måste vara att eleverna äter! Därför behöver kommunen inte bara fråga vad eleverna tycker om maten, utan också följa upp om förändringarna gör att fler faktiskt äter lunch. (Idag publicerade TTELA en insändare på sin webbsida om skolmaten – ”Skolmaten måste få kosta mer – i dag åt nästan ingen”.)
Kommunstyrelsen ansåg medborgarförslaget besvarat med hänvisning till det arbete som redan pågår.
Kommunens ekonomi – ett plusresultat med frågetecken
Kommunstyrelsen behandlade också delårsrapporten för augusti 2026. Kommunens prognostiserade resultat för helåret är 27 milj kr, vilket är 17 miljoner bättre än budget.
Nämnderna beräknar tillsammans ett underskott på 9 milj kr. Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen och prognostiserar ett underskott på 37 milj kr. Samtidigt beräknas finansförvaltningen ge ett överskott på 26 milj kr, framför allt genom lägre pensions- och räntekostnader. Skatte- och statsbidragsintäkterna väntas däremot bli 22 milj kr lägre än budgeterat. Det är främst skatteintäkterna som har blivit lägre.
Kommunen beräknas alltså göra ett bättre resultat än budget, men det betyder inte att den långsiktiga ekonomin är problemfri. I delårsrapporten konstateras att nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna och de generella statsbidragen.
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att kräva ytterligare åtgärder från socialnämnden för att begränsa underskottet. Samtliga nämnder uppmanades också att hålla kostnaderna under kontroll.
Det är förstås viktigt att kommunens ekonomi är hållbar. Men när underskott ska hanteras behöver diskussionen också handla om vilka konsekvenser åtgärderna får för verksamheterna och människorna som är beroende av dem.
Fritidskort för unga – utredningen ska bli klar
Jag hade också ett eget initiativärende om fritidskort för unga på dagordningen. (Fast det var egentligen min partivän Gunilla Cederbom som hade skrivit förslaget.)
Bakgrunden är att kommunfullmäktige redan i september 2025 biföll en motion från just Gunilla Cederbom (V) om att utreda olika alternativ för fritidskort till kommunens ungdomar. Frågan gällde bland annat vilka åldersgrupper som skulle omfattas, hur stor subventionen ska vara och vad olika alternativ skulle kosta.
När Västra Götalandsregionens infrastruktur- och kollektivtrafiknämnd i maj 2026 beslutade om möjligheten att utöka fritidskorten till en zon, kunde den efterfrågade utredningen påbörjas.
Kommunstyrelsens underlag angav att målet är att utredningen ska bli klar och lämnas till kommunstyrelsen före årsskiftet 2026/2027. Eftersom arbetet har påbörjats ansågs mitt initiativärende besvarat.
Det är positivt att utredningen nu pågår. Jag ser fram emot att få ta del av den och diskutera hur ett fritidskort ska kunna utformas så att fler unga får möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och resa kollektivt.
Skyddsrum måste fungera för fler
Under kommundirektörens information fanns en punkt om skyddsrum. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att stärka förmågan att snabbt ställa i ordning skyddsrum vid höjd beredskap. Jag lyfte en fråga som jag tycker förtjänar större uppmärksamhet – tillgängligheten för äldre och personer med funktionsnedsättning.
Det finns en oro inom funktionsrättsrörelsen för att människor inte vet hur de ska kunna använda skyddsrummen. Dessutom saknas information om tillgängligheten. Många äldre och personer med funktionsnedsättning kan möta särskilda hinder.
Under diskussionen framhölls att det kan vara svårt att tillgänglighetsanpassa äldre skyddsrum men att nya skyddsrum ska anpassas. Det konstaterades också att skyddsrummen inte räcker till för alla.
Det är en svår fråga, men just därför måste den tas på allvar. Beredskap handlar inte bara om att ha skyddsrum. Det handlar också om att människor ska veta var de finns, 
hur de fungerar och hur de kan ta sig dit när det verkligen gäller. Och om de är tillgängliga för alla…
Sammanträdet avslutades kl 15.50 med att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) slog klubban i bordet.
PS. Det var ett tag sedan, men idag vill jag uppmärksamma läsarna att James Bucci (V) har publicerat ett inlägg på sin blogg – ”Rätt skall vara rätt”.
Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (2/2)
Anm. Fortsättning på inlägget “Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (1/2)”.
Vad står det i tjänsteskrivelsen?
Den nya tjänsteskrivelsen som finns i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag säger att kommunen genom upphandlingen har fått en uppfattning om huruvida det finns intressenter som är villiga att bedriva verksamhet i lokalen utifrån de angivna hyresvillkoren. Och eftersom inga anbud inkommit bedömer kommunstyrelseförvaltningen att uppdraget att hyra ut Hallevibadet ska avslutas.
Men, kommunen har bara prövat om någon vill bedriva verksamhet utifrån de angivna hyresvillkoren. Det är inte samma sak som att kommunen har prövat om någon vill hyra Hallevibadet på andra villkor.
Det är en viktig skillnad.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver bland annat:
”En ’renodlad’ uthyrning av lokal förutsätter normalt inte upphandling…”
Om det är så, har kommunen då, efter att ingen visade intresse för tjänstekoncessionen, prövat möjligheten att helt enkelt hyra ut Hallevibadet som lokal? Med ett hyresavtal där de vanliga hyresrättsliga reglerna gäller och där kommunen och en eventuell hyresgäst kan diskutera villkoren…?
Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet skulle hyras ut. Det stod inte att uthyrningen skulle ske genom en tjänstekoncession, att hyresgästen måste betala 465.000 kr om året, att avtalet skulle vara maximalt fyra år, att en hyresgäst ska avstå från besittningsskyddet, att någon del av marken runt badanläggningen inte fick ingå i uthyrningen eller att kommunen inte fick ge ett driftsbidrag…
Det fanns faktiskt intressenter
Det är också viktigt att komma ihåg att redan i juni 2023 hade Jonas Mossberg lämnat in en intresseanmälan om att driva Hallevibadet vidare. Patrick Lejon var också intresserad.
När avtalsunderlaget senare presenterades hösten 2025 var båda fortfarande aktuella som intressenter. Jonas Mossberg beskrev då villkoren som så långtgående att han menade:
”Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”
Patrick Lejon sade till TTELA att han fortfarande var intresserad, men inte med avtalet som det var utformat.
Det är deras uppfattningar, naturligtvis. Men det fanns uppenbarligen personer som visade intresse för att hyra och driva Hallevibadet. Att ingen av dem till slut lämnade anbud betyder därför inte att frågan om intresse för Hallevibadet är så enkel som:
”Ingen ville ha badet.”
Det betyder att ingen lämnade anbud på den annonserade modellen.
Ekonomiskt stöd
Benny Augustsson (S) konstaterade i januari 2025 att ett bad som Hallevibadet inte skulle kunna gå runt ekonomiskt för en privat aktör.
Det är egentligen inte särskilt överraskande. Kommunen betalar redan stora summor för badverksamhet på andra håll. Vattenpalatset i Vänerparken får exempelvis en uppdragsersättning på omkring 11 milj kr per år, Brålandabadet får ett kommunalt driftsbidrag och kommunen hade en kostnad på omkring 950.000 kr under 2025 bara för att Hallevibadet stod tomt (t ex el och värme).
Samtidigt har kommunen under flera år diskuterat en ny sim- och badanläggning. Och då pratar vi kostnader på omkring 227–332 miljoner kronor för olika alternativ, med uppskattade årliga nettodriftkostnader på ungefär 14–16 milj kr. Eller en tillbyggnad på Vattenpalatset, som ägs av Intea, med en bedömd årshyra på omkring 12,8 milj kr.
Det är preliminära kalkyler, men det säger något om storleksordningen på de ekonomiska frågor som kommunen står inför när det gäller badverksamheten. I det perspektivet blir frågan om Hallevibadet också en fråga om vad kommunen vill använda sina befintliga anläggningar till under de år som kommer.
Vad händer om uthyrningen avslutas?
Det finns också en mycket konkret ekonomisk fråga – vad händer om fullmäktige avslutar uppdraget? Ja, då ska samhällsbyggnadsnämnden utreda möjliga handlingsalternativ för byggnaden. 
Det behövs, skriver kommunstyrelseförvaltningen, för att undvika onödiga kostnader för tomställda lokaler.
Det är ganska logiskt. Men det innebär samtidigt att Hallevibadet inte blir gratis bara för att uthyrningsuppdraget avslutas. Byggnaden finns kvar. Kostnaderna finns kvar. Och kommunen måste sedan bestämma vad som ska hända med den. Rivning?
Nytt fullmäktigebeslut
I början av 2025 fattade kommunfullmäktige ett beslut om att Hallevibadet skulle hyras ut. Sedan har
kommunen genomfört en viss modell för att försöka göra det.
Den modellen gav inga anbud och nu ska fullmäktige fatta beslut om att avsluta uppdraget i sitt ursprungliga beslut. Men innan kommunfullmäktige gör det så finns det några frågor som, enligt min mening, är högst relevanta att få svar på:
- Har kommunen verkligen prövat alla rimliga möjligheter att hyra ut Hallevibadet?
- Varför blev fullmäktiges beslut om uthyrning i praktiken en upphandling av verksamhetsdrift?
- Varför sattes den årliga hyran till 465.000 kronor när kommunen samtidigt konstaterade att badverksamheten inte skulle kunna bära sig utan ekonomiskt stöd?
- Varför blev avtalstiden maximalt fyra år?
- Varför skulle en entreprenör avstå från sitt indirekta besittningsskydd?
- Hur ska en entreprenör kunna räkna hem investeringar i en badanläggning när investeringarna tillfaller kommunen vid avtalets slut?
Och kanske den mest grundläggande frågan:
Vad betyder egentligen fullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet, om ett misslyckat försök med en viss uthyrnings- och driftsmodell räcker för att avsluta uppdraget?
Det är den frågan som kommunstyrelsen nu har framför sig. Och därefter kommunfullmäktige.
För Hallevibadet är fortfarande kvar.
Det står där. Tomt. Kommunen har fortfarande kostnader för byggnaden. Och Vargöborna har ingen badanläggning.
Som jag ser det skulle ett Hallevibad ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.
Den 21 oktober ska det nyvalda kommunfullmäktige fatta beslut i frågan.
Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (1/2)
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Då ska ett förslag behandlas om att inte hyra ut Hallevibadet. Ingen var nämligen intresserad av att hyra och bedriva verksamhet på badet. Och därför läggs följande beslutsförslag till KS:
”Kommunfullmäktige avslutar uppdraget till samhällsbyggnadsnämnden angående att hyra ut Hallevibadet som gavs av Kommunfullmäktiges den 19 februari 2025, § 19.”
Det är alltså inte bara upphandlingen som ska avslutas. Det är fullmäktiges uppdrag att hyra ut Hallevibadet som ska avslutas. Det ska inte vara något bad i Vargön.
Bakgrund
Den 19 februari 2025 fattade kommunfullmäktige beslutet att Hallevibadet skulle hyras ut, men inga kostnader i form av underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kunde uppkomma skulle belasta kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden fick uppdraget att verkställa beslutet. Det var ett beslut som kom efter en ganska lång diskussion om Hallevibadets framtid.
Det hade redan den 27 juni 2023 kommit in en intresseanmälan från Jonas Mossberg i Vargön om att driva Hallevibadet vidare. Patrick Lejon var också intresserad. Hallevibadet stod nämligen tomt – och har gjort så sedan dess. Ändå dröjde det alltså till februari 2025 innan fullmäktige fattade beslutet om uthyrning.
Uthyrning eller tjänstekoncession?
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i den aktuella tjänsteskrivelsen inför onsdagens KS att samhällsbyggnadsnämnden, med anledning av fullmäktiges beslut, gav en advokatbyrå i uppdrag att upprätta ett hyreskontrakt utifrån de förutsättningar som fullmäktige hade bestämt. Sedan genomförde samhällsbyggnadsnämnden en upphandling av tjänstekoncession avseende verksamhetsdrift av Hallevibadet. Hyresavtalet blev en del av upphandlingsunderlaget.
I underlaget till onsdagens KS diskuterar kommunstyrelseförvaltningen mycket kring uthyrning och tjänstekoncession. Kommunfullmäktige beslutade om uthyrning, samhällsbyggnadsnämnden upphandlade en tjänstekoncession. Antagligen tas detta upp så utförligt av förvaltningen eftersom det skulle kunna finnas tveksamheter om nämnden verkligen genomförde fullmäktiges uppdrag på ett korrekt sätt.
Förvaltningen förklarar därför orsaken till att samhällsbyggnadsnämnden valde att upphandla en tjänstekoncession. Kommunen ställde i hyresavtalet nämligen krav på prestationer från hyresgästen – och då kunde det bli en annan juridisk situation, dvs en fråga om tjänstekoncession. Även om gränsen mellan uthyrning enligt jordabalken och en tjänstekoncession inte är helt tydlig enligt förvaltningen själv.
I upphandlingsunderlaget ställde samhällsbyggnadsnämnden stora krav på själva driften. Det fanns krav kopplade till kompetens för vattenreningsanläggningen, badbevakning, simlärarutbildning om simskola skulle bedrivas, vattenprovtagning, klordosering, kemikaliehantering, systematiskt brandskyddsarbete, dokumentation och rapportering.
Vad var det som annonserades?
Den som ville hyra Hallevibadet skulle hyra ett mycket omfattande “paket”.
Samhällsbyggnadsnämnden bestämde grundhyran, eller koncessionsavgiften, till 465.000 kr per år. Det motsvarade 38.750 kr i månaden. Hyresgästen skulle också betala bland annat värme, el, vatten och avlopp, yttre skötsel, sophämtning, reparationer, underhåll, kostnader för tekniska installationer, vattenrening, ventilation, säkerhet och andra kostnader för verksamheten.
Kommunens egen historiska driftkostnad för Hallevibadet hade enligt samhällsbyggnadsförvaltningens uppgifter legat på ungefär 1,5 milj kr per år på 2022 års nivå…
Hyresgästen skulle också svara för underhåll och förbättringsåtgärder och även för större reparationer som behövdes för lokalen och verksamheten. Det fanns dessutom ansvar för snöröjning och sandning, inklusive snö på tak, och krav på att avfuktningsanläggningen skulle vara igång hela tiden för att förhindra skador på byggnaden.
Jag menar inte att villkoren på något sätt var juridiskt felaktiga. Och det är fullt förståeligt att kommunen ville att ett bad som är öppet för allmänheten skulle drivas säkert.
Men det är viktigt när man ska förstå varför ingen lämnade anbud. För frågan är – vad erbjöd egentligen Vänersborgs kommun?
465.000 kronor i hyra – för ett bad som kommunen gick med underskott på
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna gå runt för en privat hyresgäst. Det är också ett ekonomiskt faktum att kommunen själv hade drivit verksamheten med betydande underskott. Samtidigt skulle den som tog över Hallevibadet betala 465.000 kronor om året till kommunen. Och dessutom bära kostnaderna för själva verksamheten.
Det kan jämföras med Brålandabadet. Det drivs i privat regi under tre sommarmånader, juni-augusti, och entreprenören får ett kommunalt driftsbidrag. För 2025 var bidraget 208.993,75 kronor inklusive moms. Om motsvarande bidrag skulle räknas om till tolv månaders verksamhet skulle det motsvara cirka 836.000 kr.
Det finns också en annan intressant jämförelse. Hallevibadet stod tomt under 2025 och kostnaden för kommunen, bland annat för el och värme, uppgick till omkring 950.000 kronor.
Kommunen betalade alltså betydande pengar för att hålla badet tomt samtidigt som en eventuell privat entreprenör skulle betala kommunen 465.000 kronor om året för att få ta över det – och dessutom stå för verksamhetens alla kostnader.
Och så var det avtalstiden och besittningsskyddet
Kommunfullmäktiges beslut innehöll inget beslut om att uthyrningen skulle begränsas till två eller fyra år. Men i det hyres- och koncessionsunderlag som togs fram av kommunen angavs:
”Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år…”
Den maximala avtalstiden blev alltså fyra år. Det betydde att den som investerade pengar i verksamheten måste räkna med att avtalet som längst löpte i fyra år. Och då tillkom ytterligare en sak.
I underlaget fanns ett avstående från det indirekta besittningsskyddet… Kommunens skäl var att Hallevibadet kunde behövas för andra ändamål eftersom kommunen hade genomfört en simhallsutredning och det fanns frågetecken kring framtida beslut.
Samtidigt fanns bestämmelser om att investeringar som hyresgästen gjorde i fast inredning skulle tillfalla kommunen när avtalet upphörde – och inte ersättas.
För en entreprenör som övervägde att investera pengar i en badanläggning var naturligtvis detta en faktor att så att säga ta med i kalkylen… Särskilt som det i en kravspecifikation stod att :
”Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion.”
Den stora bassängen skulle enligt uppgiften maximalt få användas av 27 badande per timme och den lilla av 7 badande per timme. Det var ett krav som, om det nu överhuvudtaget hade funnits tidigare, definitivt inte hade följts av kommunen själv.
Kommunen ville ha maximal kontroll
I underlaget fanns även bestämmelser om kommunens kontroll över verksamheten. Kommunen skulle exempelvis ha rätt att låta en auktoriserad revisor genomföra revision av hyresgästens verksamhet på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen skulle också lämna bland annat årsbudget för verksamheten i Hallevibadet.
Det här med att kommunen vill ha maximal kontroll på entreprenörer och fastighetsägare återkommer i många andra dokument också. (Se ”Kaotiskt KF och riktlinjer om markanvisningar”.) Det behöver inte betyda att kraven är direkt juridiskt felaktiga, men det får ofta, om jag uttrycker det snällt, flera entreprenörer att kontakta Trollhättan istället för Vänersborgs kommun.
Tillsammans med övriga villkor blir bilden av hyres- och koncessionsunderlaget tydligare. Det innebar att det var omöjligt för en hyresgäst/entreprenör att hyra Hallevibadet.
Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet – nu ska uthyrningen avslutas (2/2)”.
AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!
På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen bereddes motionen om att avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten.
Jag skrev om förslaget till beslut i måndags. (Se “KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning”.) Tidigare har jag även skrivit ett längre blogginlägg som förklarar vad minutstyrning innebär, om den utredning som socialförvaltningen i Vänersborgs kommun har gjort, om personalen och fackets syn osv. (Se “Minutstyrningen i hemtjänsten”.)
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen igår onsdag var att avslå motionen. Motiveringen var enkel, det finns ingen minutstyrning i hemtjänsten i Vänersborgs kommun.
Vänsterpartiet och Medborgarpartiet hävdar bestämt att kommunens hemtjänst tillämpar minutstyrning. Kommunals ordförande Theresia Andersson, dvs det fack som organiserar de flesta anställda i hemtjänsten, skrev till mig:
“Ja, Kommunal anser att Vänersborgs kommun har minutstyrning. Kommunen själv anser inte det. Men så länge varje vårdtagares insats biståndsbedöms utifrån generella minuter vad ex en dusch tar och att det inte finns flexibilitet i schemat så är det minutstyrt. Är personalen ”för länge” hos en vårdtagare så påverkar det hela dagens arbetsinsatser. Och skulle en insats som är bedömt ca 20 min, ta 15 min så blir det den tiden som gäller nästa gång vårdtagaren skall ha hjälp. Det är samma över hela hemtjänsten.”
Minutstyrningen bekräftas av ett flertal personliga kontakter med anställda inom hemtjänsten. Den 16 maj publicerades det också en insändare i TTELA. (se “Nu är det nog: Vi i hemtjänsten i Vänersborg behöver mer tid”.) Den var undertecknad med “Personal i hemtjänsten i Vänersborgs kommun”. Insändaren började:
“I Vänersborgs hemtjänst börjar arbetsdagen i motvind. Vi har rapport 07.00–07.15 och första besöket är bokat 07.20. Redan där är vi sena – och sedan fortsätter det minut för minut hela dagen.”
Och insändaren fortsätter:
“Under ett arbetspass träffar vi mellan 17 och 24 vårdtagare. Vissa besök är så korta som åtta minuter. Den vi möter behöver hjälp, trygghet och respekt, men ofta lämnar vi med känslan av att inte ha hunnit ge något av det.“
Det är med andra ord inte bara för kort och kontrollerad tid som gör personalen stressade och sjuka – utan också den känslomässiga stressen att i mötet med vårdtagare inte ha utrymme att möta de faktiska omsorgsbehov som finns.
Insändaren besvarades varken av socialförvaltningens ledning eller ordförande Dan Nyberg (S).
De styrande partierna (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) hänvisade till en rapport som socialförvaltningen har skrivit, “Hemtjänstens styrning och planering – med anledning av motion om minutstyrning och självstyrande grupper”. I rapporten hittar de stöd för sin uppfattning.
I rapporten redogörs för hur hemtjänstens styrning och insatsplanering fungerar i Vänersborgs kommun i dag. (Se “Minutstyrningen i hemtjänsten”.) Socialförvaltningen försöker visa att kommunen egentligen inte har någon “minutstyrning”. Rapporten menar att tidsangivelser används som ett “ramverk”, de är inte tänkta som exakta minutkrav, personalen har redan handlingsutrymme, självledarskap finns redan i verksamheten och problemen handlar mer om upplevelser och kommunikation än om själva systemet.
Som Jörgen Zander, socialdemokratisk ersättare i socialnämnden uttrycker det på Facebook:
“Vi kan väl inte rösta bort någon som inte finns i vår kommun ? “
Det här är de styrande partiernas syn. Men samtidigt står det i rapporten, och det är ett oerhört viktigt avsnitt som tydligen Jörgen Zander (S) tillsammans med Mats Andersson (C), Dan Nyberg (S) och Magnus Ekström (KD) m fl har hoppat över:
“Tidsangivelserna i sig kan upplevas som begränsande, särskilt när de inte fullt ut speglar verksamhetens komplexitet eller brukarnas dagsform, vilket kan bidra till stress och minskat upplevt handlingsutrymme.”
Detta är ett mycket starkt erkännande av att Vänersborgs kommun tillämpar minutstyrning. För vad är minutstyrning om inte just att tiderna upplevs styrande, att brukarnas dagsform inte får plats, att personalen känner minskat handlingsutrymme och att stress uppstår?
Det är viktigt att skilja på vad som sker i praktiken och hur det beskrivs i de styrdokument som arbetsgivaren har antagit!
De styrande partierna tar naturligtvis arbetsgivarens perspektiv. De lyssnar inte på personalen. De definierar istället bort minutstyrningen med tomma och ibland högtravande ord. Som ordförande Dan Nyberg (S) på Facebook igår:
“Socialdemokraternas syn är enkel. Vänersborg ska inte ha en så strikt tidstyrd arbetsplanering, ibland kallad minutstyrning, att den leder till stress, oro och sjukskrivningar bland personalen. Arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet.”
Eller som det står i socialförvaltningens rapport:
“detaljstyrning kan ha betydelse för personalens välmående men att betydelsen inte ska överdrivas”
Det kan tyckas vara två mycket märkliga kommentarer… Vad menar socialnämndens ordförande egentligen? Vad menar förvaltningsledningen?
På kommunstyrelsens sammanträde igår argumenterade Göran Svensson (MBP) och Stefan Kärvling (V) för att bifalla motionen och avskaffa minutstyrningen. Vi var ensamma. Vi begärde votering. Det var som vi fruktade – vi var verkligen ensamma. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för motionen. De styrande partierna S+C+KD+MP röstade avslag på motionen och det gjorde också den borgerliga oppositionen M+L+SD.
En ledamot i kommunstyrelsen utmärkte sig. Det var Mats Andersson i Centerpartiet, tillika kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Andersson lämnade en så kallad protokollsanteckning. Den hade några mycket uppseendeväckande formuleringar.
Här kommer Mats Anderssons (C) hela protokollsanteckning, fetmarkeringarna är dock mina:
“Varje seriös arbetsgivare uppskattar tidsåtgången för arbete som skall utföras för att det skall bli rimligt att hinna utföra arbetet och för att säkerställa en god arbetsmiljö. Inom socialtjänstområdet tillämpas schablontider som hemtjänstpersonal har att utgå från. Schablontiden justeras sedan i samråd med arbetsledare utifrån individens behov av vård- och omsorgsinsatser.
Politiska företrädare för en rad olika partier har illvilligt politiserat frågan och kallar det för minutstyrning. Centerpartiet vänder sig mot den beskrivningen och menar att det därför är rimligt att motionen skall anses besvarad då motionen på ett felaktigt sätt beskriver att Vänersborgs kommun tillämpar minutstyrning.”
Vi kan tydligt se att det är arbetsgivarperspektivet Andersson anlägger, som Centerpartiet alltid gör för övrigt. Men att gå emot Kommunals ordförande och hemtjänstpersonalens egna ord på det sätt Mats Andersson (C) gör är både anmärkningsvärt och närmast provocerande.
Och så anklagar Andersson Vänsterpartiet och Medborgarpartiet för att beskriva verkligheten på ett felaktigt sätt, men inte bara det – vi har “illvilligt politiserat”…
Enligt Svenska Akademien betyder ordet “illvillig”:
“illasinnad, ondsint, ondskefull”
Det är inga direkt vanliga eller vardagliga epitet Mats Andersson (C) slänger omkring sig. Sådana här uttryck var det länge sedan jag hörde i kommunpolitiken. Fast jag kan egentligen inte påminna mig att jag någonsin har hört något liknande. Jag undrar om Benny Augustsson (S) och de andra ledamöterna håller med. Det är inte säkert, men det var bara Henrik Harlitz (M) som reagerade. Han sa något i stil med, en sådan protokollsanteckning skulle jag aldrig skriva under.
Det ska tydligen bli andra tider i kommunpolitiken i fortsättningen… Om Mats Andersson (C) får som han vill. Vi får hoppas att han inte får det.
Motionen avslogs. Den ska nu vidare till kommunfullmäktige för att slutligt beslutas där. Nästa kommunfullmäktige är den 16 september, dvs tre dagar efter valdagen.
Det betyder att den som tycker frågan är viktig och som är mot minutstyrning i hemtjänsten bara har två partier att välja på.
Till sist publicerar jag reservationen som Göran Svensson (Medborgarpartiet) och Stefan Kärvling (Vänsterpartiet) lämnade in efter beslutet. (Reservationen kan även laddas ner här.)
===
Reservation ärende 11
Vi reserverar oss mot beslutet att anse motionen besvarad.
Beslutets motivering är högst motsägelsefull. Å ena sidan anges att hemtjänstens nuvarande arbetssätt redan ger medarbetarna delaktighet, professionellt handlingsutrymme och möjlighet att anpassa insatser efter omsorgstagarnas behov. Å andra sidan slås det fast att Vänersborg inte ska ha en så strikt tidsstyrd arbetsplanering – ibland kallad minutstyrning – som leder till stress, oro och sjukskrivningar.
Om dagens arbetssätt redan ger det handlingsutrymme och den flexibilitet som beskrivs i beslutet är det svårt att förstå varför det samtidigt finns ett behov av att markera mot en alltför strikt tidsstyrning. Förvaltningens egen utredning förstärker vår uppfattning att styrningen inom hemtjänsten i praktiken har tydliga inslag av minutstyrning. Att förvaltningen använder andra begrepp för arbetssättet förändrar inte hur styrningen faktiskt fungerar.
Att konstatera problemen med en alltför strikt tidsstyrning, men samtidigt anse motionen besvarad utan att fatta beslut om att avskaffa minutstyrningen, är enligt vår mening inte tillräckligt. När arbetsinsatser planeras och styrs utifrån detaljerade tidsangivelser är det just denna styrning motionen syftar till att avskaffa. Att definiera bort begreppet minutstyrning innebär inte att själva minutstyrningen försvinner.
Arbetsmiljö och ekonomi
Det nuvarande arbetssättets detaljerade tidsstyrning begränsar medarbetarnas professionella handlingsutrymme och bidrar till en pressad arbetsmiljö. Även beslutets egen formulering pekar på sambandet mellan en alltför strikt tidsstyrning och stress, oro och sjukskrivningar bland personalen.
Socialförvaltningen har under lång tid haft problem med hög sjukfrånvaro inom hemtjänsten. En bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro innebär inte bara en vinst för medarbetarna utan också ekonomiska vinster för kommunen. De resurser som kan frigöras genom minskad sjukfrånvaro bör kunna användas till ökad personaltäthet och till omställningen mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.
Brukarperspektivet
Omsorgen ska så långt som möjligt utgå från vårdtagarens faktiska behov, inte från på förhand fastställda minuter. Behov kan variera från dag till dag och en alltför detaljerad tidsstyrning riskerar därför att minska såväl kvaliteten som kontinuiteten i omsorgen. Ett större professionellt handlingsutrymme ger bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter den enskilda människans behov.
Medarbetarperspektiv och kompetensförsörjning
En detaljerad tidsstyrning begränsar tilliten till medarbetarnas yrkesskicklighet och professionella omdöme och riskerar att påverka motivation, engagemang och arbetsmiljö negativt. I en verksamhet där kompetensförsörjningen redan är en stor utmaning behöver kommunen i stället vara en attraktiv arbetsgivare som visar tillit till medarbetarnas kompetens och ger dem ett reellt professionellt handlingsutrymme.
Vi delar skrivningen i beslutet om att arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet. Men just därför behöver kommunen också ta konsekvensen av detta och avskaffa minutstyrningen. Att beskriva en önskad utveckling är inte detsamma som att fatta beslut om att genomföra den.
Det går inte att å ena sidan konstatera att en strikt tidsstyrning leder till stress, oro och sjukskrivningar och å andra sidan undvika att ta ställning till minutstyrningen genom att hänvisa till hur dagens arbetssätt definieras eller benämns. Ett problem upphör inte att existera för att man väljer att kalla det något annat.
För att långsiktigt stärka kvaliteten i omsorgen, förbättra arbetsmiljön och säkra kompetensförsörjningen anser vi därför att motionen borde ha bifallits och att minutstyrningen ska avskaffas till förmån för ett mer tillitsbaserat arbetssätt.
Vi reserverar oss därför till förmån för bifall till motionen.
Vänersborg 20260826
Stefan Kärvling (V) Göran Svenson (MBP)
KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller
Det är inte bara Medborgarpartiets motion om att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten som kommunstyrelsen (KS) ska ta ställning till på morgondagens sammanträde. (Se “KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning”.) Flera andra motioner ska beredas av KS. Gemensamt för dem alla är att de ska vidare till kommunfullmäktige (KF) och avgöras där den 16 september.
Vänsterpartiets Ida Hildingsson föreslog i en motion att KF ska besluta att inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete. Beslutsförslaget till KS är att motionen ska anses besvarad, eftersom socialnämnden själv har uppfattningen att den redan idag arbetar på detta sätt.
Tor Wendel (M) yrkar i en motion att kommunen ska underlätta:
“för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där”
Motionen lämnades med anledning av att Norra skolan lades ner som skola. Förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är att bifalla motionen. Det beror dock på att M och SD har majoritet där. I KS och KF är det inte så. Vänsterpartiet är orubbliga i sin uppfattning, vi är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. 
Dessutom måste barn- och utbildningsnämnden (BUN) ha en beredskap för att ta emot alla kommunens elever. Det gör att, skriver BUN i ett ytttrande:
“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”
Kommunens pengar ska gå till utbildning, inte vinster. (Se för övrigt en debattartikel i dagens Expressen “Så går friskolorna med vinst”.)
Det har också lämnats motioner om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”, “inköp av portabla metalldetektorer”, “ökad trygghet genom kamerabevakning” och “paus för byggnation av gång- och cykelbro över Hamnkanalen”. Flera av motionssvaren kommer med all säkerhet att leda till debatter. Det kan bli livat nästa fullmäktige…
KS ska fatta beslut om två medborgarförslag som båda yrkar att kommunen ska köpa in Equmeniakyrkans lokal i Frändefors. Förslagsställarna vill se en fritidsgård i byggnaden. Det vill inte kommunens politiker. Det saknas nämligen pengar och lokalerna är idag inte anpassade för denna typ av verksamhet. Luftkvaliteten är dessutom dålig och, skriver Miljö och hälsa, inomhusmiljön är ohållbar.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att KF ger nämnden i uppdrag att:
“utreda möjligheterna att begära medicinskt intyg eller journalkopia vid ansökan om specialkost och behovskost med medicinsk grund.”
KS ska konstatera att detta redan ingår i samhällsbyggnadsnämndens befogenhet.
TTELA skrev för ungefär en månad sedan om en förfallen lada. (Se “Förfallen lada får inte rivas – måste rustas upp för miljonbelopp”.)
“Ladan har drabbats av sättningar, saknar portar och har omfattande röt- och väderskador i såväl panel som bärande konstruktion.”
Det handlar om Fredrikslunds gård på Holmängen som är ett landeri från 1800-talet. Ladan anses ha sådana kulturhistoriska värden att Länsstyrelsen säger nej till rivning. Samhällsbyggnadsnämnden begär därför extra pengar till underhåll av ladan. KS ska föreslå KF att säga nej till denna begäran. Kommunen har dels inga pengar och nämnden borde istället försöka sälja ladan.
Samhällsbyggnadsnämnden äskar också mer pengar för driftkostnader av tomställda lokaler. Det handlar om Kyrkogatan 22, Huvudnässkolans aula, Hallevibadet, Frode, Björkholmsgatans förskola och del av Lindgården. Även här är förslaget att säga nej. KS och KF uppmanar nämnden att finansiera kostnaderna inom tilldelad ram i budget 2026.
Det ”tomställda” Hallevibadet beror på kommunen själv, eller rättare sagt på de styrande partierna S+C+MP. De följer inte kommunfullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet. De har förhalat processen och sedan ställt totalt omöjliga villkor för intresserade entreprenörer att ta över och driva Hallevibadet.
En stor majoritet av fullmäktiges ledamöter är för att hyra ut Hallevibadet. Vänsterpartiet var dock det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag för 2027 i juni. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet.
Det verkar som det är dags för en ny flytt av IT-avdelningen. Jag vet nog ingen verksamhet i kommunens hägn som har flyttat så ofta som IT-gänget. För närvarande finns IT i Kulturhuset/Folkets hus. En förstudie har nu kommit fram till att en flytt till Lindgården är det mest fördelaktiga alternativet. (IT-enheten har varit lokaliserad där tidigare…) Det är under förutsättning att fastigheten renoveras och det beräknas kosta 128 milj kr. Det är mycket pengar och för att det ska vara ekonomiskt hållbart tänker man att socialnämnden ska flytta några av sina verksamheter till Lindgården.
Kommunstyrelsen ska yttra sig om barn- och utbildningsnämndens utredning “Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov”. Kommunstyrelseförvaltningen anser att utredningens förslag ligger i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy och att förslagen bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Sedan behöver utredningen kompletteras, fortsätter KS-förvaltningen, med mer detaljerade ekonomiska analyser. Det tror jag att barn och utbildning faktiskt redan har tänkt sig. Sedan står det i underlaget:
“För de förslag som innebär utökade lokalkostnader behöver eventuella alternativ belysas och investeringsbehov samt tidplaner utredas närmare. Kommunstyrelsen betonar även vikten av att handlingsalternativ för de lokaler som kan komma att omställas utreds snarast.”
Det undrar jag om det är barn- och utbildningsnämndens uppgift…
I huvudsak tycks det som att kommunstyrelsen ska förklara sig nöjd med utredningen imorgon.
Det ser ut som att det ska bli en invånardialog i oktober. Det är en följd av att kommunstyrelsen i våras beslutade att inrätta en årligen återkommande invånardialog under namnet Utvecklingsforum. Kommuninvånare som är intresserade av samhällsbyggande ska få:
“träffa beslutsfattare och tjänstepersoner för gemensamma samtal om olika utvecklingsfrågor.”
Förslaget är att ämnet för dialogen denna gång ska vara ”Mot en arkitekturpolicy”. Det ska bli intressant att se hur detta initiativ faller ut. Det är viktigt att kommunen öppnar för allmänhetens inflytande över de politiska besluten i kommunen.
Kommunstyrelsen ska bereda många ärenden till kommande kommunfullmäktige och också fatta en del egna beslut. Nästa gång kommunstyrelsen sammanträder är det samma personer som finns runt borden i konferensrum Vänersborg, men då är några glada och andra mindre glada. Jag hoppas att vi i Vänsterpartiet tillhör dem som är glada efter valet…
Anm. I blogginlägget ”AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” kan du läsa om hur motionen om att avskaffa minutstyrningen blev avslagen i kommunstyrelsen – och om en mycket uppseendeväckande protokollsanteckning av Mats Andersson (C).
KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning
På måndag börjar de sista skälvande månaderna av den innevarande mandatperioden. I varje fall för min del. Byggnadsnämnden har faktiskt “tjuvstartat” och haft sitt första sammanträde. Kommunstyrelsen (KS) möts däremot först på onsdag.
När det är valår så är det inte riktigt som vanligt. För kommunstyrelsen och samtliga nämnder slutar inte den innevarande mandatperioden förrän den 31 december. Det betyder att valresultatet inte slår igenom i nämndernas och KS sammansättningar förrän efter nyår. Men det är annorlunda med kommunfullmäktige. Nästa kommunfullmäktige (KF), den 16 september, är mandatperiodens sista sammanträde med KF. Det innebär att då fattar det “gamla” fullmäktige, som valdes 2022, beslut om de ärenden som KS ska bereda nu på onsdag. 
Sist på detta kommunfullmäktige kommer avgående KF-ledamöter att avtackas osv. Sedan sammanträder det nya kommunfullmäktige den 21 oktober – och då med de ledamöter som väljs i det kommande valet den 13 september. Det kan betyda att även om t ex KD inte får några mandat överhuvudtaget i det nya kommunfullmäktige från och med oktober, så är ändå Magnus Ekström vice ordförande i socialnämnden fram till och med den 31 december.
Komplicerat? Ja lite, men så har det fungerat tidigare, och så kommer det att fungera nästa val 2030 också.
Dagordningen för kommunstyrelsen har följande utseende:
Det är en mastig dagordning, 37 ärenden och 1186 sidor i underlaget… Det är emellertid en hel del ”formella” ärenden, som vanligt, och de ärenden som ska till KF, och de är många, diskuteras inte särskilt mycket. Partierna sparar debatterna till fullmäktige, när åhörare är på plats och sammanträdet direktsänds. Det ska bli intressant att se hur valresultaten kommer att påverka debattlusten.
På kommunstyrelsens sammanträde blir det en del information. Först ut är Christina Milén Jacobsson från Hushållningssällskapet Väst, och inte minst Brålanda. Hon ska prata om Framtidens matmöten. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag tror att skolan är inblandad på något sätt. KS får med all sannolikhet veta betydligt mer om det i övermorgon.
Sedan kommer en särskilt efterfrågad information…
Kriminalvården ska informera om sina planer för ett nytt fängelse i kommunen. Vi politiker har knappt fått någon som helst information om planerna tidigare. Vi har fått läsa i TTELA och på Facebook som alla andra. Det är hela fyra personer från Kriminalvårdens huvudkontor som kommer till kommunstyrelsen och informerar. Äntligen skulle man alltså kunna utbrista. Det är flera, inte minst hästintresserade, som har efterfrågat politikernas synpunkter på planerna. Det kanske blir lättare efter informationen.
Det ska bli en ny nämndorganisation efter årsskiftet. Samhällsbyggnadsnämnden försvinner. De strategiska frågorna som nämnden har ska flyttas över till kommunstyrelsen (och kommunstyrelseförvaltningen). Ärenden som blir kvar, vilket i och för sig är en väldigt massa uppgifter som t ex byggnader, gator, VA, lokalvård, post, vaktmästeri, sophantering och renhållning mm, ska skötas av en nyinrättad teknik- och servicenämnd.
Vid en sådan här förändring måste det skrivas nya reglementen som bestämmer de berörda nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Berörda nämnder är kommunstyrelsen, teknik- och servicenämnden och byggnadsnämnden. Ärendet har varit uppe tidigare i KS, men har återremitterats. Det behövdes några omarbetningar. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…”.) Reglementena ska vidare till fullmäktige för att fastställas där.
Kommunen ska anta ett landsbygdsprogram. KS ska få information om programmet. Kanske blir det en del diskussion, jag vet inte. Det finns mycket som är bra med programmet. Jag uppfattar det emellertid som att det mer är ett program om vad som skulle vara bra och önskvärt än ett program för vad kommunen ska göra. Det handlar om vad kommunen vill uppnå, samtidigt som det är kommunens nämnder som senare får bestämma vad som faktiskt ska göras. Det blir med andra ord knappast någon styrning. Och lite som vanligt när det gäller kommunens alla dokument – 
kommunens ambitioner är stora. Man skulle nästan kunna prata om “ambitionsinflation”… Och det trots att kommunen saknar pengar…
Beslutet på onsdag blir bara att landsbygsprogrammet ska ut på remiss till andra nämnder. Det är intressant tycker jag att arbetet med ett landsbygdsprogram påbörjades inte långt efter att min motion om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare avslogs av KF… (Se “Nej till landsbygden?”.)
En utredning har undersökt om det finns förutsättningar för Vänersborgs kommun att bilda ett nytt kommunalt energibolag. KS ska få information, men inget beslut ska fattas under sammanträdet. Utredningens slutsats är:
“För att det ska finnas en nytta med att ha ett energibolag måste det finnas ekonomiska incitament och förutsättningar. Detta saknar kommunen i dagsläget och därför bör inget energibolag tillskapas.”
Det beror bland annat på att inget av de energislag som utretts har möjlighet att generera en avkastning, som täcker ett bolags kapital- och driftkostnader eller som kan ge ekonomisk vinst.
Det har också gjorts en utredning om Vänersborg och Trollhättan ska skapa en gemensam överförmyndarorganisation. Det blir information på sammanträdet, men inget beslut ska fattas i frågan på onsdag.
Kommunfullmäktige ska besluta om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda nästa sammanträde. I övermorgon ska KS diskutera frågan. Det sker en hel del förändringar i bestämmelserna. Arvodesnivåerna ska t ex beräknas i procentsatser utifrån riksdagsledamöters års- och månadsarvoden. Några arvoden tas bort, andra tillkommer, några höjs, andra sänks. Det är komplicerat, men vad jag förstår så kommer den totala summan som utbetalas att bli något lägre än nuvarande system. I en protokollsanteckning skriver fyra av PFU:s ledamöter att:
“Översynen har bland annat inneburit en generell sänkning på årsarvoden, förändring där 1:e vice ordf i nämnder har ett lägre årsarvode än 2:e vice ordf, tillskapat ett mindre årsarvode för gruppledare, tagit bort årsarvode för ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott.”
Det är många, många fler ärenden på dagordningen. Det får kanske bli ett blogginlägg till, om jag hinner. (Jag hann… Se ”KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller”.) Jag ska avsluta med några ord om ärendet “Svar på motion om att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten och införa självstyrande grupper”.
Det är Göran Svensson, Medborgarpartiet, som har lämnat en motion med dessa yrkanden. Motionen föreslås vara “besvarad”. Det betyder att de som bestämmer i kommunen inte anser att det finns någon minutstyrning i kommunens hemtjänst. De skriver i beslutsförslaget att:
“…hemtjänstens nuvarande arbetssätt redan ger personalen delaktighet, professionellt handlingsutrymme och möjlighet att anpassa insatser utifrån omsorgstagarnas behov inom ramen för en gemensam och likvärdig styrning. Vänersborg ska inte ha en så strikt tidstyrd arbetsplanering – ibland kallad minutstyrning – som leder till stress, oro och sjukskrivningar bland personalen. Arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet.”
Det intressanta och viktiga är att Kommunal, hemtjänstpersonalens fackförbund, anser att det är minutstyrning i Vänersborgs hemtjänst. Jag har skrivit ett tämligen utförligt blogginlägg i frågan – se “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan också vara värdefullt att känna till att Socialdemokraterna nationellt har lovat att avskaffa minutstyrningen, (Se ”S vill stoppa nedskärningarna i äldreomsorgen och slopa minutstyrningen”.)
Minutstyrningen är en viktig valfråga – både nationellt och kommunalt. Vänsterpartiet är tydligt i sin uppfattning – ”Stoppa minutstyrningen i äldreomsorgen!”. Och i Vänersborgs kommun kräver vi:
AVSKAFFA MINUTSTYRNINGEN I VÄNERSBORG!
Anm. Redovisningen av kommunstyrelsens ärenden fortsätter i inlägget ”KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller”.
Anm 2. I blogginlägget ”AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” kan du läsa om hur motionen blev avslagen i kommunstyrelsen – och om en mycket uppseendeväckande protokollsanteckning av Mats Andersson (C).
Några kommunala nedslag
VM i fotboll
Fotbolls-VM närmar sig sitt slut. Som fotbollstokig har det varit en intensiv tid. Många timmar har gått åt för att följa matcherna. Men det har det varit värt, fotbolls-VM är för mig idrottsvärldens absoluta höjdpunkt. Och det trots att Infantino och Trump har gjort sitt bästa för att förstöra en del av stämningen. Nu är det “bara” finalen kvar. Det vore pricken över “i” om Spanien visar Argentina och fotbollsvärlden hur fotboll ska spelas.
Om fotbolls-VM har varit en exceptionellt stor händelse, som slagit publikrekord på läktarna och följts av miljarder människor världen över, så kan man inte säga detsamma om motsvarigheten i bandy.
VM i bandy
I TTELA kunde vi i slutet av maj läsa att det inte blir något bandy-VM nästa år.
“Man bör spela senior-VM vart annat år”
Det sa enligt TTELA svensk bandys generalsekreterare Daniel Andersson. (Se TTELA “Beskedet: Bandy-VM ställs in”.) Och det kan man förstå. Intresset för bandy minskar successivt. Såvitt jag vet var det bara Aftonbladet som visade årets bandyfinal för sina prenumeranter. Det var ett VM som både Sveriges herrar och damer vann planenligt med 9-1.
Så länge Ryssland inte är med i VM saknar de svenska landslagen egentligen kvalificerat motstånd. Bandyn är dock kritisk till ryskt deltagande mot bakgrund av kriget i Ukraina, även om Internationella olympiska kommittén (IOK) har beslutat att häva avstängningen av ryska idrottare. De ska få delta fullt ut från och med sommar-OS i Los Angeles 2028.
Vi får se om bandyns kräftgång kan förhindras, annars kommer den säkerligen att också påverka IFK Vänersborg i form av minskat publikintresse. Och då ligger det nära till hands att även intresset från sponsorer och samarbetspartners avtar.
Arenan
Oavsett vilket kommer Vänersborgs kommun att stå där med en arena som fortsätter att kosta stora pengar. Bara i år kostar det kommunen 36 milj kr för att åtgärda taket. (Se “KF (22/4): Mer pengar till arenan”.) Och när taket är klart får vi svar på frågan om läckagen i yttertaket enbart beror på t ex regn eller om det också beror på att kondens uppstår i takkonstruktionen.
Pengarna för arenataket skulle ha behövts på andra ställen i kommunen. Och fortfarande är det tyst kring vad sättningar och rörelser i marken kan leda till för arenan… Men de politiker som bestämmer i kommunen lägger fram de pengar som behövs för reparationer och underhåll och skjuter problemen framför sig – hur mycket är det värt att investera i arenan?
Det har, som jag skrivit om tidigare, skapats ett nytt mötesrum på logeplanet i arenan. Tre loger har byggts om till ett större mötesrum. Kostnaden för denna ombyggnation uppgick till 342.800 kr. Den stora logen/mötesrummet kan hyras av alla, både internt i kommunen och av föreningar eller företag, enligt den prislista som kultur- och fritidsnämnden beslutat om.
Torget
Kioskerna på torget ska bort. Den ena är redan riven och den närmast Kungsgatan står på tur. Det är lite tråkigt kan jag tycka att riva kioskerna innan kommunen vet vad det ska bli av med torget. Kunde inte någon ha sålt glass i sommar precis som förra året? Turister, liksom vänersborgare, har säkert sina funderingar på hur kommunen tänker.
Fastighetsägare i centrum vill att torget ska bli levande. De vill se en lekplats för barn, restauranger och caféer, parkeringsplatser och snabbladdare för besökare.
Innan en sådan satsning kan bli verklighet får vi vara glada och tacksamma för att Lilla Paris Arbetsintegrerande Socialt Företag i Vänersborg AB säljer glass mm i Plantaget. Varför inte ta en kopp kaffe och en glass medan man spelar ett parti schack? Schackpjäserna finns på plats i lådorna och nyckel kan lånas på VISIT.
Huvudnäsaulan
Fastighetsägarna vill också att Huvudnäsaulan utvecklas till en modern kulturarena med konserter, föreläsningar och teater. Aulan ska bli en mötesplats för alla.
Det ligger faktiskt i linje med ett initiativärende från Gunilla Cederbom (V) i kultur- och fritidsnämnden i mars i år. (Se TTELA “Gunilla Cederbom (V) vill skaka liv i Brödrosten i Vänersborg”.) Cederbom lade ett förslag om att förvaltningen skulle ta fram:
“en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Huvudnäsaulan med syfte att fungera som komplement till Kulturhuset.”
Kultur- och fritidsnämnden gick helt på Cederboms linje (förslaget kan laddas ner här) och beslutade att utvecklingsplanen ska tydliggöra:
- “Aulans roll som komplement till Kulturhuset, med fokus på ett breddat kulturutbud, konserter, scenkonst och arrangemang”
- “Hur aulan kan utvecklas till ett modernt, flexibelt och tillgängligt scenrum”
- “Former för samverkan med kulturföreningar och civilsamhälle”
Målet bör vara att ha en uppdaterad Huvudnäsaula för kulturlivet i bruk om 5 år. Och medan man väntar på VM-finalen kan man passa på att titta på denna korta film om Huvudnässkolans aula (klicka här).
Gågatuscenen
Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Det lämnades bland annat in ett medborgarförslag i ärendet.
På kommunstyrelsens sammanträde den 3 juni beslutades mot Vänsterpartiets protester:
“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”
Det var ett något märkligt beslut. KS krånglade av någon anledning till det. Men tills ett nytt beslut fattas så gäller de gamla riktlinjerna från den 21 mars 2025, dvs det ska vara låg ljudvolym och bara kulturarrangemang… Eller? Skulle det vara viktigare att undvika eventuella störningar än att stärka demokratin och värna yttrandefriheten? Kommunstyrelsen beslutade ju faktiskt också att “ett bredare utbud av evenemang” ska tillåtas. De regler som fanns före beslutet den 21 mars förra året tillät politik. Borde inte de riktlinjerna gälla tills nya antas?
Demokratin behöver fler öppna mötesplatser – inte färre.
Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025
Marknadsföring och sponsring har varit lite av en följetong i denna blogg de senaste åren – ända sedan 2016 när Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) skrev en motion med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.)
Motionen fick dock inget gehör i kommunfullmäktige trots många års manglande i förvaltning och diskussioner i kommunstyrelse (KS) och kommunfullmäktige (KF). (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Det slutade med att de styrande partiernas förslag röstades igenom. (Se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.) Det beslutades om en policy respektive en riktlinje för sponsring och donationer. Det utlovades att dessa dokument var fullt tillräckliga. De tillgodosåg bland annat öppenhet och transparens, som var ett av motionens syften. Det påstod framför allt ordförande Benny Augustsson (S). I dokumenten stod det nämligen:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Öppenheten och transparensen glömdes dock bort, om det nu var ett tecken på öppenhet och transparens att det noterades i en verksamhetsberättelse… Men det återfanns inga redovisningar av sponsring och bidrag i verksamhe
tsberättelserna! Jag påpekade det och på det senaste sammanträdet med KS den 3 juni redovisades sponsringen separat i ett eget ärende. Den redovisades som två klumpsummor, vilket inte var varken fullständigt eller transparent. Jag begärde därför ut de enskilda mottagarna av kommunens sponsring före KS-sammanträdet. Jag fick uppgifterna och de redovisade jag i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. För att få allt i ämnet i samma blogginlägg så visar jag tabellen även här.
Det är med andra ord inte särskilt lätt för kommuninvånare och föreningar, eller politiker, att få klarhet i vilka som får ta del av kommunens sponsring och bidrag. (KSO är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunfullmäktiges ordförande är Annalena Levin (C).)
Axelssons och min motion resulterade alltså i två dokument – policy och riktlinje för sponsring och donationer. Ja, på sätt och vis också ett tredje dokument, “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. (Kan laddas ned här.)
Reglerna för evenemangs- och marknadsföringsbidrag har emellertid inte beslutats av kommunfullmäktige och räknas inte heller som ett styrande dokument. Det påstod inte heller förvaltningen eller de styrande. Det utlovades nämligen ett sådant styrande dokument i samma veva som ovanstående policy och riktlinje beslutades. Det kommande dokumentet gick under arbetsnamnet “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”.
Det blev aldrig något sådant dokument och kommer heller inte att bli. Kommunfullmäktige tyckte i juni 2024 istället att förvaltningen skulle utarbeta två så kallade anvisningar. Den ena handlade om kommunikationen på sociala medier och den andra om kommunikation på kommunens externa webbplats. Det var anvisningar för tjänstepersoner av tjänstepersoner – och ingen fråga för politikerna. Resultatet blev att pengarna för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet drogs bort från offentlighetens ljus och till del släpptes till tjänstepersonerna på förvaltningen…
På sammanträdet med KS den 3 juni så redovisades faktiskt bidragen till marknadsföring och evenemang. Det var lite oväntat, särskilt som inte heller dessa siffror fanns med i underlaget till sammanträdet. Bidragen hade inte heller tidigare redovisats för KS. Det visade sig att kommunen, trots att det inte finns något styrande dokument, hade delat ut pengar i form av evenemangs- och marknadsföringsbidrag under 2025.
Först redovisades tabellen för evenemang (tur att man alltid har en kamera i fickan):
Den totala summan som avsattes i budget var alltså 1.542.000 kr. Jag tar för givet att dessa budgeterade pengar också betalades ut för evenemangen. Posten “Strategiskt viktiga evenemang” specificeras i en tabell senare.
Men det beviljades pengar för fler ansökningar:
Utfallet av beviljade ansökningar blev en summa av 54.000 kr. Vi ser att även 14.000 kr beviljades till arrangemang utanför centralorten.
I samband med att ovanstående tabell visades på sammanträdet så gavs också informationen att ansökningarna stängdes i mitten av året. Efterfrågan på pengar blev för stor i förhållande till det ekonomiska utrymmet. I Axelssons och min motion hade vi föreslagit att ansökningar och utbetalningar skulle delas upp under året så att inte en sådan här situation skulle uppkomma. Vår tanke var just att pengar inte skulle delas ut utifrån principen “först till kvarn”… (Det röstades ner eftersom det ingick i hela vårt “motionspaket”.)
Den sista tabellen som redovisades på sammanträdet var följande:
Summan av dessa “insatser” uppgick 2025 till totalt 599.000 kr. (“Marknadsföring/reklamköp” är t ex annonsplatser och event.) Det kan konstateras att den största delen av pengarna hamnade
i så att säga den centrala centralorten Vänersborg. Bara 7.000 kr av pengarna hamnade helt utanför centralorten.
Aqua Blå kostade tydligen mer än budgeterat och fick extrapengar. Den sammanlagda kostnaden för Aqua Blå blev därmed, förutom arbetsinsatser mm, nästan en miljon kronor (930.000 kr).
Det ska noteras att i denna tabell ingår pengarna för “beviljade ansökningar” (54.000 kr) från föregående tabell. Den totala summan för evenemangs- och marknadsföringsbidrag uppgick därmed 2025 till sammanlagt 2.141.000 kr – summorna av den första och sista av de tre tabellerna. Och då räknar jag alltså inte med sponsringspengarna på 231.000 kr.
Huruvida det är väl använda pengar eller inte överlåter jag åt andra att ta ställning till. Det jag undrar över är – vem har bestämt att nästan 2,5 milj kr ska användas till sponsring, evenemang och marknadsföring? Jag tror nämligen inte att jag någonsin har sett denna post i en budget. Varför inte det? Dessutom kan man väl undra – räcker “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” (kan laddas ned här) för att dela ut kommunens pengar på ett vettigt och genomtänkt sätt? Eller borde det finnas ett av kommunfullmäktige beslutat styrdokument kring evenemang och marknadsföring?
Och till sist.
I samband med att Dalbobron stängdes i slutet av förra året, så fattade kommunstyrelsen den 8 oktober ett snabbt och överraskande beslut (i varje fall för de “vanliga” ledamöterna) om att anslå 500.000 kr till:
“insatser för attraktivare och tryggare stadskärna.”
Finansiering skedde ur anslaget för “socialt främjande och trygghetsskapande åtgärder”. Undertecknad bloggare har också efterlyst en redovisning av hur dessa pengar har använts. Det var ett tag sedan.
Första gången, i november, fick jag svaret:
“Åtgärder som skett inom ramen för det beslutet kommer återrapporteras efter projektets slut, som är vid årsskiftet.“
Jag tog för givet att det skulle ske en redovisning i KS, men det har inte kommit någon. När jag för ett antal veckor sedan frågade igen fick jag svaret:
“Återrapportering av ärendet socialt förebyggande och trygghetsskapande åtgärder (KS 2025/443) kommer ske till meddelandelistan för nästa kommunstyrelse, 26 augusti.”
Det gäller att komma ihåg detta datum. Frågan kommer tydligen inte att bli något eget ärende, och det blir antagligen inte ens någon muntlig återrapportering till KS. Man måste själv studera meddelandelistan. Men visst, det bör man göra. Men gör kommuninvånare eller alla politiker det?
Det verkar inte vara så noga med öppenhet och transparens kring sponsring, evenemang och marknadsföring. Det är framför allt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som beslutar om dessa, och om det gäller pengar över två prisbasbelopp ligger beslutet hos de tre kommunalråden. I praktiken antar jag att en stor del av ansvaret ligger hos tjänstepersonerna. Det är ju de som prioriterar och bereder ansökningarna utifrån reglerna.
Det var definitivt inte så här Axelsson och jag tänkte att det skulle gå till när vi skrev vår motion. Tvärtom faktiskt. 
Nu är det nästan så att man, i varje fall om man är lite konspiratoriskt lagd, får misstanken att kommunledningen och tjänstepersonerna kanske trivs med att ha, så att säga, lite friare händer i sådana här frågor.
På sitt senaste sammanträde beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska:
“genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”
Kanske är det dags att damma av motionen från 2016…?
KS: Vårens sista sammanträde
Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen för sista gången innan sommaruppehållet. Det är dock bara ett avstamp inför några intensiva dagar innan kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni. Först efter detta, förmodade långa och intensiva sammanträde, kan politikerna i Vänersborgs kommun dra sig tillbaka till hängmattorna.
Budget
Det stora ärendet så här i slutet av “vårterminen” är naturligtvis budgeten. Den ska beslutas för nästa år, men eftersom det är valår så kommer det nya kommunfullmäktige efter höstens val att fatta beslut om en ny budget i november. De budgetförslag som läggs nu och den budget som tas om två veckor kommer kanske att se helt annorlunda ut om ett halvår. Men man ser tydligt på de budgetförslag som offentliggjorts vilka grundidéer partierna står för. Det kan väl sägas att Vänsterpartiet ligger lite efter de andra partierna, vi är inte riktigt klara med vårt budgetförslag…
Imorgon kommer de styrande partiernas budgetförslag att presenteras för kommunstyrelsen. Några av de andra partierna kanske gör det också, mer eller mindre kortfattat. Det blir antagligen inga debatter eller kritik, partierna sparar på krutet till kommunfullmäktige. Jag tänker därför inte redogöra för några förslag denna gång utan gör det senare.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det blir ett långt sammanträde. Det är 30 ärenden och underlaget är på 1287 sidor. Och dessutom inleds sammanträdet med inte mindre än 9 föredragningar…
Wargön Innovation
På TTELA:s webbplats kunde vi igår läsa om Wargön Innovation. (Se TTELA “Läget har ljusnat för Wargön Innovation”.) Pengar till Wargön Innovation (WI) är ett ärende på morgondagens dagordning. Förslaget, som ska till kommunfullmäktige, innebär att kommunen ska betala nästan 3 milj kr årligen till WI. Det avser hyreskostnad på omkring 2,8 milj kr för lokalerna i Vargön och arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.
Vänsterpartiet har blivit mer och mer tveksamt, för att inte säga skeptiskt, till satsningen på WI ju längre tiden har gått. Det är fina ord om cirkularitet, miljötänk, återvinning osv, men det har vi hört länge nu. Andra företag i landet tycks ha kommit längre i teknikutvecklingen och vi ser inte att pengarna kommer varken kommunen eller miljön till nytta.
WI har nyligen fått nej på en EU-ansökan om pengar, därav varslet om uppsägning av hela personalstyrkan för en månad sedan. (Se TTELA “Wargön Innovation varslar all personal”.) Nu har en ny ansökan tagits fram med annan finansiering, men vem som eventuellt ska finansiera WI framgår inte och vi vet inte heller om ansökan kommer att godkännas. Om inget nytt kring WI meddelas imorgon blir det antagligen ett nej till mer pengar från Vänsterpartiet.
Kollektivtrafik
Västra Götalandsregionen (VGR) har beslutat att revidera Målbild Tåg 2035 inklusive Västtågsutredningen. Kommunen ska lämna synpunkter (“inspel”) inför revideringen.
I förslaget till svar framhåller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vikten av “tågstopp” i Brålanda (som “redan” är under planering) och Frändefors. Han betonar även Öxnered stations viktiga roll som knutpunkt för tåg och lyfter också de generellt dåliga kollektivtrafikförbindelserna mellan stråken i Bohuslän och Dalsland. Men inte bara det, Augustsson skriver:
“Vänersborgs kommun har många gånger lyft att pendeltåget mellan Vänersborg och Göteborg bör ha slutstation Vargön station istället för Vänersborgs resecentrum. I Vargön bor ca 5500 personer där en stor andel pendlar söderut eller in till Vänersborg. Utökad tågtrafik till och från Vargön skulle bidra kraftigt till det hållbara resandet.”
Jag tror att kommunstyrelsen enhälligt kommer att stå bakom ordförandes synpunkter (inspel).
Brättelänken
KS ska imorgon diskutera Brättelänken innan ärendet går vidare för beslut i fullmäktige. Jag skrev om Brättelänken för några dagar sedan. (Se “Brättelänken på gång”.) Det positiva med planerna är att kommunen har övergivit tankarna på den norra vägsträckningen, genom fornminnet. Men hela vägdragningen är en dyr investering, den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr under en treårsperiod. Det finns några frågetecken kring investeringen, t ex förekomsten av fornminnen, så kostnaden kan bli större.
Vänersborgs kommun har under de senaste åren haft stora investeringar med en allt större låneskuld som följd. Kommunen måste börja prioritera investeringarna på allvar. Och då kan man ställa frågan – behövs det en ny väg mellan Öxnered/Skaven och Brätte/Onsjö just nu? Utbyggnaden av bostäder på Skaven/Öxnered har i princip helt avstannat och en “ny stadsdel” med ökad befolkning ligger flera år framåt i tiden. Och förresten, vilka i området vill åka söderut till vägen mellan Korseberg och Båberg? Vänsterpartiet anser att investeringen i en Brättelänk borde, åtminstone, skjutas på framtiden.
Scenen gågatukrysset
Den 21 mars förra året antogs “Anvisningar för upplåtelse av offentlig plats i Vänersborgs kommun”. Det var ett beslut som fattades av dåvarande förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen. I de nya anvisningarna stod det:
“Scenen i gågatukrysset Edsgatan / Sundsgatan får bokas endast för kulturarrangemang och uppträden med låg ljudvolym pga närhet till butiker och bostäder.”
Det handlar alltså om scenen på Gågatan. (Se “Tystnad ska råda på gågatuscenen”.) Det var flera som reagerade på de nya anvisningarna. Julia Sikström lämnade in ett medborgarförslag som avslutades:
“Att scenen skall kunna användas av alla till vilket syfte som än önskas, på ett rimligt och respektfullt vis, bör vara en självklarhet och något kommunen bör uppmuntra och värna om.”
Samhällsbyggnads- och kultur- och fritidsnämnden var positiva till förslaget. Forum Vänersborg hade en lite annorlunda uppfattning:
“När stadsmiljön upplevs som trång, högljudd eller kaotisk minskar besökarnas vilja att stanna, vilket kan påverka centrum negativt. … att scenen används för politiskt oberoende, inkluderande och glädjeskapande aktiviteter, såsom musik- och dansuppträdanden och andra kulturella inslag som sprider glädje och samtidigt stärker stadskärnans näringsliv.”
Imorgon ska KS ta ställning till följande beslutsförslag:
“Kommunstyrelsen bifaller delvis medborgarförslaget på så sätt att samhällsbyggnadsnämnden uppdras ta fram styrning för uthyrning av sina anläggningar som ligger i kommunens och den breda allmänhetens intresse. Styrningen ska tillåta ett bredare utbud av evenemang på scenen i gågatukrysset med hänsyn för de som är boende eller verksamma i området.”
Det är ett något märkligt svar. Det är svårt att förstå varför det står “uthyrning av sina anläggningar”. Medborgarförslaget handlar ju bara om gågatuscenen. Och den “breda allmänhetens intresse”…? Vad menas med det och vem avgör vad som är den “breda allmänhetens intresse”?
Man krånglar av någon anledning till det. Det får nog bli ett annat beslutsförslag från Vänsterpartiet.
Till sist.
Sponsring
Förvaltningen missade att redovisa sponsring och evenemangsbidrag i verksamhetsberättelsen för 2025. I kommunens “Policy för sponsring och donationer” står det nämligen:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Sponsringen redovisas nu:
- “Sponsring: 210.000 kr (Kommunstyrelsen)”
- “Övriga bidrag: 21.000 kr (Kommunfullmäktige)”
Det är inte mycket till transparens och öppenhet kan jag tycka. Självklart bör det ju redovisas vilka föreningar och evenemang som har fått kommunala pengar. Jag mejlade förvaltningen och begärde ut uppgifterna. Och visst fanns de:
De KS-ledamöter som läser detta blogginlägg får därmed lite mer information än de andra i KS…
Men KS föreslås också besluta att:
“ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av styrande dokument och vid behov föreslå nödvändiga justeringar i delegationsordningen för berörda bidragsformer.”
Förvaltningen menar att det finns flera olika styrande dokument som beslutas på olika nivåer och att detta:
“skapar risk för otydlighet gällande gränsdragning mellan stödformer, korrekt beslutsnivå och delegation och enhetlig uppföljning och återrapportering.”
Trogna läsare av denna blogg drar sig säkert till minnes att Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V) lämnade in en motion 2016 med rubriken “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Se “V och M skriver gemensam motion”.) Det var motionen som var anledningen till det tidskrävande arbetet med styrdokument, riktlinjer och regler…
Motionen var inte populär bland de styrande partierna eller i förvaltningen. Motionen återremitterades ett flertal gånger både i KS och KF, jag tror sammanlagt fyra gånger. Förvaltningen ändrade inte en bokstav trots att det hela tiden medföljde motiveringar till återremisserna. I dessa motiveringar togs bland annat ovanstående brister upp. 
Men de styrande partierna trummade igenom de nuvarande styrdokumenten med argumenten att dokumenten var utmärkta, och det behövdes inte göra några som helst ändringar…
Nu är det första gången som sponsringen ska redovisas och då ser “man” helt plötsligt att styrdokumenten behöver förändras… 
Ja, ja. Ord från Vänsterpartiet väger inte helt sällan lätt i kommunen, oavsett om vi har rätt eller inte… Vi får se om eventuella revideringar kommer att ta 7 år innan de beslutas…
Brättelänken på gång
Vänersborgs kommun planerar att anlägga en väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven, den så kallade Brättelänken. Vägen har varit en dröm för flera politiker och invånare under många år, kanske framför allt för kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Andra politiker och invånare är mer tveksamma till planerna, det är ju om inte annat ett dyrt projekt.
Den senaste utredningen motiverar en ny väg på följande sätt:
“Behovet har länge påtalats av en ny väg som förbinder Öxnered med Brätte, och i förlängningen även med Onsjö – den så kallade ”Brättelänken”. Vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Skavenområdet, avlastning för Edsvägen och en utryckningsväg för räddningstjänsten. Väglänken möjliggör busstrafik från Onsjö till Öxnereds station och har stor betydelse genom att staden ”knyts ihop” söder om Vassbotten.”
En Brättelänk har utretts och ett förslag med två alternativ presenterades i samhällsbyggnadsnämnden i februari 2024. (Se flygbild nedan.) Det norra alternativet (nr 1) skulle gå rätt över fornminnet Brätte, 1500-talsstaden vid Vassbottens södra ände, Vänersborgs föregångare. Det södra alternativet (nr 2) skulle gå runt den gamla hamn- och köpstaden.
Samhällsbyggnadsnämnden förordade (dock inte James Bucci, V) att vägen skulle gå rätt över fornminnet Brätte, dvs den norra sträckningen. Det verkade som Augustsson och de styrande tyckte att det var den bästa idén. När ärendet kom upp i kommunstyrelsen i maj 2024 
remitterades förslaget därför till flera andra nämnder. Det var bara jag som tyckte att det var en dålig idé. Det skulle bara ta onödig tid, och pengar. Det norra alternativet var helt otänkbart – och dessutom var utredningen undermålig.
Den 30 oktober 2024 behandlade kommunstyrelsen (KS) de remissvar från nämnderna som lämnats. Nämnderna dissade både utredningen och det norra alternativet. Det hindrade inte KS från att uppdra åt (jag ansåg fortfarande att det var bortkastad tid):
“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”
På onsdag ska den kompletterade lokaliseringsutredningen för Brättelänken behandlas. (Lokaliseringsutredningen kan laddas ner här.)
Den nya utredningen har många synpunkter på den gamla utredningen, och framför allt på förslaget att förorda det norra alternativet. Det slås direkt fast i rapportens sammanfattning:
“Riksintresset för kulturmiljö är avgörande för hur kommunen kan och bör gå vidare med projektet. Länsstyrelsen motsätter sig att kommunen går vidare med det norra alternativet eftersom det går genom riksintressets kärnvärde. Vi kan därmed utgå från att de inte kommer tillåta ingrepp i fornlämningen gamla Brätte. Kommunen kan överklaga ett sådant beslut till Mark- och miljödomstolen med detta skulle föra med sig stora utredningskostnader och en kostsam rättsprocess. Det är inte troligt att Mark- och miljödomstolen skulle ge kommunen rätt i frågan, särskilt när en alternativ sträckning finns.
Utöver detta talar även naturvärdena som finns på platsen för en anläggning i det södra läget. Det är inte heller troligt att dispens från strandskyddet beviljas när en alternativ sträckning som inte påverkar strandskyddet finns.”
Det hänvisas till Länsstyrelsen, men jag anser att det egentligen är “överkurs”. Brätte är en del av Vänersborgs historia. Fornminnet berättar om hur folk har levt och verkat i dessa trakter. Vi som vänersborgare bör göra allt för att bevara Brätte.
Den nya Lokaliseringsutredningen rekommenderar alltså att vägen anläggs i enlighet med det södra alternativet. Men utredningen har en idé som den inte går in närmare på:
“Man bör dock undersöka om det är möjligt att dra vägen väster om modellflygklubben. Detta för att undvika intrång i jordbruksmarken och att skapa en väg som upplevs som mer gen och naturlig i landskapet.”
Utredningen anser även att det ska vara möjligt att fortsättningsvis cykla på det norra vägalternativet, precis som nu.
Utredningen handlar om varför det södra alternativet är att föredra framför det norra. Som stöd hänvisas det inte bara till Länsstyrelsen utan till utredningar, inventeringar, remissvar, lagtexter osv. Allt talar för det södra alternativet.
Lokaliseringsutredningen avslutas med en sammanställning av vad som behöver hanteras i det fortsatta arbetet i form av utredningar, tillstånd och samråd, skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och liknande.
Lokaliseringsutredningen är gedigen och bra, men på flera sätt onödig. Den skulle, som jag ser det, ha kunnat strunta i att “bevisa” varför den norra vägsträckningen inte var acceptabel och bara riktat in sig på det fortsatta arbetet. Men visst, utredningen är en grundlig sammanställning av fakta – och gjord enligt det uppdrag som kommunstyrelsen gav.
I kommunstyrelsens ordförandes förslag (= de styrande partiernas förslag) till MRP 2027-2029 så är investeringspengar avsatta till Brättelänken. Den nya vägen beräknas kosta totalt 41 milj kr. Investeringen fördelas på följande sätt: 5 milj år 2027, 21 milj år 2028 och 15 milj år 2029.
Det är mycket som behöver göras innan spaden kan sättas i marken och vägarbetet börja. Det återstår att se om tidsplaneringen håller – och om kostnadsberäkningarna gör det…
Men först och främst ska det fattas beslut om Brättelänken. Och det återstår att se om invånarna och partierna i Vänersborgs kommun vill ha en ny väg mellan Brätte/Onsjö och Öxnered/Skaven.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober 2024
- ”Brätte: Georadarundersökningen” – 30 mars 2025
- ”Brättelänken på gång” – 28 maj 2026
Senaste kommentarer