Arkiv
För- och grundskola: Strukturutredningen
Det har varit en politisk händelserik vecka sett till antalet möten. Det var sammanträde igår onsdag med kommunfullmäktige (KF), i måndags var det barn- och utbildningsnämnden (BUN), i tisdags kultur- och fritidsnämnden och idag sammanträdde socialnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Och däremellan har det varit ett par gruppmöten. Förutom gruppmötena har jag deltagit på KF:s och BUN:s sammanträden.
Barn- och utbildningsnämnden står inför den kanske största utmaningen sedan 2012. Det var då det diskuterades vilka grundskolor som skulle läggas ner. Nämnden var tvungen att dra åt svångremmen eftersom bygget av Arena Vänersborg kostade kommunen nästan 170 milj kr mer än beräknat. På grund av en veritabel opinionsstorm från vårdnadshavare, anhöriga och andra kommuninvånare lades emellertid ingen skola ner…
Dagens ekonomiska situation för kommunen är i och för sig inte heller något att skryta med, men nu står BUN inför en betydande utmaning av annat slag – en barn- och elevminskning. När barn- och elevantalet minskar de kommande åren, samtidigt som behovet av underhåll och investeringar är stort, riskerar en ökande andel av resurserna att bindas i lokaler.
Det skriver utredarna i det gedigna underlaget “Översyn av organisationen utifrån förändrade behov”. De fortsätter:
“När barn- och elevantalet krymper behöver organisationen anpassas för att så stor del som möjligt av barn- och utbildningsnämndens budget ska kunna användas till undervisningsnära resurser som personal, läromedel och måltider.”
Det handlar inte om att göra kortsiktiga besparingar, utan att på lång sikt frigöra resurser till verksamhetens kärnuppdrag och skapa en mer stabil grund för kvalitet och likvärdighet:
“Syftet med översynen är att kartlägga nuvarande förskole- och grundskolestruktur för att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
Det kan vara värt att upprepa att det i dagsläget alltså finns ett stort behov av underhåll och investeringar i kommunens förskolor och grundskolor. Det innebär rent konkret att:
“nuvarande och framtida generationer kommer att betala för det eftersatta underhåll som inte har, men borde ha utförts under tidigare årtionden.”
Detta är också ett argument för att något måste göras med strukturen.
Det är en gedigen utredning/översyn av kommunens förskolor och skolor. (Utredningen/översynen kan laddas ned här.) Den tar upp alla förutsättningar som tänkas kan för att kunna fatta genomtänkta och kloka beslut. Den innehåller allt från fastigheters status och hyreskostnader till lärartäthet och elevresultat. Men utredningen lägger också fram förslag på förändringar av strukturen.
De här förändringarna för kommunens förskolor föreslår barn- och utbildningsförvaltningen:
- Åkaregatans förskola (Onsjö) stängs aug 2026.
- Björkvägens förskola (Vargön) stängs aug 2027.
- Korsgatans förskola stängs juni 2028.
- Dalaborgs förskola stängs sommaren 2028.
- Frändefors förskola – den externt inhyrda lokalen avlämnas dec 2028 medan en modul föreslås etableras för att ersätta platserna.
- Brålanda förskola byggs ut, klar 2031.
- Blåsut förskola byggs ut, klar jan 2032.
- Det kan noteras att Öxnered förskola planeras stå klar till 1 jan 2028.
För den anpassade grundskolan och grundskoleverksamheten innebär förvaltningens strukturförslag:
- Rösebo skola stängs ht 2027.
- Anpassad grundskola på Mariedalskolan och Torpaskolan flyttar till delar av Tärnanskolan och Silvertärnan samt Vingen (lokalerna mellan Tärnan och Silvertärnan), som renoveras och verksamhetsanpassas. Klart sommaren 2027. (Eleverna på Mars [Mariedalskolan] flyttar sommaren 2030.)
- Frändeskolan och Dalboskolan samlokaliseras i Dalboskolan, som renoveras och verksamhetsanpassas för årskurs F-9 – tidigast under 2031.
- Renovering Mariedalskolans idrottshall, klar 2028-2029.
- Renovering och verksamhetsanpassningar av befintliga skollokaler på Brålanda skola, klart 2032.
- Ytterligare strukturförslag innebär avlämning av moduler och externt inhyrda lokaler vid förskolor och grundskolor.
Det kan noteras att de föreslagna förändringarna är utspridda under en ganska lång tid, samtidigt som det är bråttom med andra förändringar. Flytten av anpassad grundskola kräver både relativt snabba beslut och snabbt verkställande.
En stor del av nämndens sammanträde ägnades till en presentation och genomgång av det digra materialet. Det var en mängd frågor som ställdes och besvarades. Det handlade kanske mest om Korsgatans förskola, anpassad grundskola, Dalbo- och Frändeskolan samt Mariedalskolan.
Efter lunchen blev samtliga tjänstepersoner “utkörda” ur konferensrummet. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte att vi politiker fritt och från hjärtat skulle samtala och diskutera om hur vi såg på de föreslagna åtgärderna. Det var inga konstigheter som uttrycktes eller avhandlades utan det var en lugn och saklig diskussion.
Ordförande Carlsson vill gärna att politikerna gemensamt ska komma fram till den bästa “lösningen”och hans målsättning är att samtliga partier ska stå bakom ett kommande beslut.
Det fattades inga beslut i måndags. Det enda nämnden kom överens om var att diskussionen ska fortsätta på sammanträdet i juni, både med och utan tjänstepersonerna. Ordförande Carlsson har bestämt att nämnden inte ska fatta beslut förrän efter valet i september.
Till sist tänkte jag återge några axplock från utredningen, som jag anser vara värda att lyfta och som på sätt och vis kompletterar de förutsättningar som gäller – för både strukturförändringarna och egentligen också för förskolan och grundskolan som helhet. Take it or leave it, typ.
- “Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att resurser ska fördelas efter behov.” I Skollagen 3 kap 2 § står det också: “Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
- Vänersborgs kommun har fler barn och elever per lärare än riket och jämförbara kommuner. Gäller förskolan, grundskolan, anpassad grundskola och fritidshemmen.
- Vid jämförelse med riket ligger Vänersborgs lokalkostnad per barn och elev under riksgenomsnittet i samtliga verksamheter, med undantag för fritidshem. (Siffrorna kan ha ändrats.)
- Barn och elevers behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd bedöms fortsätta öka.
- “Kommunen har sedan flera år tillbaka haft utmaningar när det gäller kunskapsresultat i grundskolan, särskilt andelen elever som uppnår betyg i alla ämnen och därmed behörighet till gymnasiet.”
- Som kommun har Vänersborg ett så kallat utbudsansvar.
“För Vänersborgs kommun skulle det innebära en överkapacitet om 140 utbildningsplatser under aktuell planeringsperiod, varav 100 platser i årskurs F-6 och 40 platser i årskurs 7–9.” “Det innebär en överkapacitet med cirka 80–90 förskoleplatser per år under aktuell planeringsperiod.” - Restad Gård, Migrationsverkets tillfälliga boende för asylsökande, har i dagsläget kapacitet för totalt 1.100 platser. År 2027/2028 kommer antalet platser att öka till 1.200. En del av dessa platser är för barn och unga.
Diskussionerna fortsätter.
Anm. Utredningen/översynen kan alltså laddas ned här.
BUN (18/5): Tuffa beslut väntar
På måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Allt fler blickar vänds mot denna viktiga, men i den politiska debatten ibland bortglömda nämnd. Utom när det är val på gång förstås, då haglar vallöftena om satsningar på förskola och skola. Som blir bortglömda veckan efter… För att återigen dammas av 4 år senare…
Denna gång riktas blickarna mot BUN på grund av den “utredning/översyn av förskolor och skolor utifrån förändrade behov” som ska redovisas för nämnden. Förvaltningen föreslår flera förändringar av både förskole- och skolenheter, och några föreslås stängas. Det “avslöjade” TTELA tack vare att någon kommunanställd skickade eller visade den film som all personal fick se, som information om vad som var på gång inför kommande nämndsmöte. (Se TTELA ”Avslöjar: Skolorna i Vänersborg som föreslås stängas”.)
I valdebatten i måndags på biblioteket (se TTELA “Fullsatt när partierna möttes i valdebatt på Vänersborgs bibliotek”) försökte TTELA:s moderatorer/debattledare få partierna att uttala sig om vilka förskolor/skolor som de ansåg skulle läggas ner. De fick inga svar, politikerna hade inte hunnit läsa utredningen. Det var egentligen bara Mats Andersson (C) som framhävde att det var tack vare Centerpartiet som landsbygdsskolorna var kvar. Det var en sanning med modifikation, men det kanske var ett inlägg i den aktuella debatten. Skolan i Rösebo är faktiskt den enda skolan som föreslås läggas ned.
Strukturutredningen blev offentlig i måndags samtidigt som politikerna i nämnden fick tillgång till den. Det är en gedigen och mycket genomarbetad utredning. Det finns inte en enda detalj om kommunens förskolor och skolor som inte finns med i utredningen. Man kan läsa om allt från fastigheters status och hyreskostnader till lärartäthet och elevresultat. Utredningen kan användas som en uppslagsbok. Det går också att ta del av en sammanställning av de 754 synpunkter som lämnats på den enkät som funnits på kommunens hemsida. (Utredningen/översynen kan laddas ned här.)
Ledamöter och ersättare har troligen ägnat många timmar denna vecka för att läsa och sätta sig in i utredningen. Jag själv har upptäckt flera frågetecken, som inte i sig innebär kritik, men som vi politiker, i varje fall jag, måste ha svar på – och förstå. Det innebär att jag inte tänker avslöja mina tankar och funderingar innan nämnden har fått förvaltningens svar och ”tänk” på bordet. (För mer detaljer om BU-förvaltningens förslag, läs TTELA ”Avslöjar: Skolorna i Vänersborg som föreslås stängas” eller ladda helt enkelt ner utredningen.)
Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Bo Carlsson (C), har bestämt att inga beslut ska fattas innan höstens val. Det finns med andra ord tid kvar för diskussion, opinionsyttringar, frågor och samtal med politiker, tjänstepersoner och skolpersonal osv innan slutliga beslut fattas. Dessutom ska BU-förvaltningen ha dialoger med de berörda enheterna.
Ordförande Carlsson vill gärna att nämnden och alla partier ska vara eniga i de förändringar som så småningom ska beslutas och genomföras. Vi får se hur det går med det. När det gäller att vinna röster brukar de politiska partierna inte sky några medel.
Måndagens dagordning har följande utseende:
BUN ska få information om utecklingsprojektet “Make a Move – Rörelserika barn”. Projektet syftar till att öka barns rörelse och stärka barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa.
BUN ska fatta beslut om att fördela premier. Enligt några fonders stadgar ska nämligen avkastningen fördelas som premier. Det handlar om sammanlagt 15.700 kr som ska fördelas mellan högstadieskolorna i kommunen utifrån antalet elever. Det är sedan varje skolenhet som bestämmer vilka elever som ska få ta del av dem.
Det är maj. Det innebär att delårsrapporten för årets fyra första månader ska redovisas.
Nämndens intäkter har minskat. Statsbidragen är lägre liksom barnomsorgsintäkterna. Kostnaderna däremot har inte helt oväntat ökat. Personalens löner har ökat och omkostnaderna likaså, med 7,4 milj kr för årets första 4 månader jämfört med samma period förra året. Förändringen beror främst på ökade lokalkostnader, ökade kostnader för IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster (inflation).
BUN har den 30 april 2026 ett överskott på 6,6 milj kr. Prognosen är att det vid årets slut inte ska finnas kvar några pengar.
Som vanligt smyger förvaltningen in ett rop på förståelse och hjälp i rapporten:
“Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt höga.”
Barn betyder förskola, elever grundskola:
“Kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd och extraordinärt stöd är fortsatt höga och utgör därmed en fortsatt ekonomisk utmaning.”
Bristande ekonomiska resurser är dock en större utmaning, eller rättare sagt, ett större problem för barnen och eleverna och deras vårdnadshavare än för några politiker i kommunhuset… Jag förstår bara inte varför inte fler kommuninvånare röstar på det parti som år efter år vill satsa mer pengar på barnen och eleverna än de andra partierna…
BUN ska yttra sig över delmålen i avfallsplanen. Det är inte direkt BUN:s stora intresse. Men det fanns några områden i kommunen som var markerade på en karta som “nedlagda deponier”. De fångade mitt intresse, särskilt ett område. I en tabell under kartan så var området utpekat som ”riskklass 2”. Det betyder “stor risk”. Det var fastigheten Torpa 2:16 (tidigare Torpa 1:2).
En märklig fastighet. Men det visade sig att det inte var hela fastigheten som var riskklassad:
“Torpa 2:16, Vänersborg (tidigare Torpa 1:2) anses medföra en stor risk. Deponin har täckts och på platsen ligger nu Torpa Kretsloppspark. Området ligger inte i direkt i anslutning till några bostadsområden. Avvattning av området sker via Karls grav till Göta älv.”
Det står inte vad som var deponerat i området, men det rinner som tur är ner till Trollhättan…
Det är andra året som VBG Group Truck Equipment AB genom Herman Kreftings stiftelse erbjuder BUN sponsring i form av ett ekonomiskt bidrag för att genomföra följande aktiviteter:
“Elever i årskurs 8 samt deras medföljande lärare i Vänersborgs kommun erbjuds en gång per år en studieresa till Universeum i Göteborg. Resekostnad via tåg eller buss samt entré och lunch bekostas av VBG Group Truck Equipment AB.”
“En gång per år erbjuds 50 lärare inom berörda ämne en fortbildning inom det naturvetenskapliga områden med fokus på hållbarhet. Entré, konferenskostnad inkl. lunch och fika bekostas av VBG Group Truck Equipment AB. Resekostnad bekostas av respektive skolenhet.”
VBG Group Truck Equipment vill med sponsringen:
“inspirera och motivera ungdomar att välja utbildningar och karriärer inom naturvetenskap, teknik och matematik.”
Företaget satsade på detta sätt nästan en halv miljon kronor (480.000) förra året för att främja framtidens kompetensförsörjning inom industrin.
Jag är ingen större anhängare av privat företagsamhet i skolväsendet, men det är bara att konstatera att sådana här positiva och uppskattade satsningar har inte kommunen råd att göra. Det är definitivt en “win-win”-uppgörelse mellan skolan och VBG Group Truck Equipment. Det är kanske fler företag som ska satsa på liknande sätt för att försöka säkra sin framtida kompetensförsörjning…
Sammanträdet slutar i vanlig ordning med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar nämnden om vad som har hänt sedan sist. Vad de ska berätta har ingen av de närvarande den ringaste aning om.
Gårdagens BUN
Gårdagens sammanträde blev ganska kort. Det slutade innan lunch, kl 11.27.
De flesta ärenden avhandlades tämligen snabbt. Den information som fanns med i underlaget var saklig och bra, tjänstepersonernas föredragningar var som vanligt klargörande och svaren på frågor som ställdes uttömmande. Samtliga ärenden, utom ett, avgjordes i enighet. Jag har beskrivit de flesta ärenden i blogginlägget “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.
Det kan tilläggas att nämnden, som vanligt, fick information om översynen av förskole- och grundskoleorganisationen. 
Denna gång fick vi veta vad vårdnadshavarna, som var med på dialogerna i kommunhuset i slutet av mars, hade för synpunkter. Tyvärr var det bara 18 vårdnadshavare som var närvarande under de två dagarna. (Missade man dialogen kan man ta del av den information som meddelades. Presentationen kan laddas ner här: ”Presentationen om översyn av förskole- och grundskoleorganisationen” och förklarande och pedagogiska filmer om översynen finns på “Organisationsöversyn – förskola och grundskola”.)
Det var desto fler som svarade på den enkät som har legat ute på kommunens webbplats. Hela 560 svar hade inkommit innehållande mängder med synpunkter. Jag ska inte redogöra för vilka synpunkter som fördes fram, förvaltningen håller nämligen på att sammanställa dem och de kommer att redovisas på nästa nämndsmöte. Redovisningen ska också publiceras på kommunens webbplats när den är klar. Allmänhetens synpunkter och åsikter kommer att beaktas i den fortsatta utredningen.
På nämndens sammanträde i maj ska även några alternativa förslag presenteras på en ny förskole- och grundskolestruktur. Nämnden ska då diskutera och lämna synpunkter på de olika alternativen. Sedan ska vårdnadshavarna på de enheter som kan komma att beröras få tillfälle att delta i fler dialoger och återigen få möjlighet att lämna synpunkter. De dialogerna kommer att hållas efter sommaren. BUN, och kommunfullmäktige, ska inte fatta beslut förrän efter valet.
Det blev som väntat en del diskussioner om “förvaltningens budgetförslag 2027 till Mål- och resursplan 2027-2029”.
Samtliga politiker var nöjda med det arbete som förvaltningen hade lagt ner på budgetförslaget och, kanske framför allt, på den allsidiga och genomtänkta konsekvensbeskrivning som hade sammanställts. (Se “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Representanterna från de styrande partierna (S+C+KD+MP) var inte helt oväntat mer positiva till förvaltningens förslag på “lösningar”, möjligheter och åtgärder än de andra partierna, till och med mer positiva än vad förvaltningen själv var. Förvaltningen var ju mycket tydlig med konsekvenserna. (Se återigen “BUN (13/4): Budget 2027 (2)”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) sa i och för sig:
“Samma budget innebär för BUN besparingar.”
Med “samma budget” syftade Carlsson på att budgeten för 2027 var en framskrivning av årets budget utan nominella neddragningar. Men han insåg att färre barn och elever på de olika enheterna skulle innebära personalneddragningar. Det verkade som att andra ledamöter från de styrande inte ville låtsas om detta faktum. BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) sa t ex att:
“Det blir samma kvalitet nästa år som i år.”
Det var framför allt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna(!) som hade synpunkter på nedskärningarna av personal. En SD-ledamot sa till och med att all personal skulle behållas så att det blev mindre barngrupper respektive mindre skolklasser för att öka kvaliteten. Det ska bli intressant att så småningom få ta del av SD:s budgetförslag för kommunen (MRP 2027-2029). Vänsterpartiet hade samma syn på vikten av att behålla personal. Det kändes lite ovant att ha samma åsikt som SD…
Det skulle fattas beslut om förvaltningens budgetförslag. Samtliga ledamöter i de styrande partierna röstade ja till förslaget, medan samtliga oppositionspartier avstod. Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade även för M när han motiverade varför de inte deltog i beslutet. L+M hade kritiska synpunkter på hela kommunens budgetprocess. Vänsterpartiet förklarade att partiet 
avstod från att delta i beslutet på grund av synpunkter på innehållet i och konsekvenserna av förslaget. Till skillnad från L+M och SD förklarade och motiverade jag i en protokollsanteckning varför V avstod. Den protokollsanteckningen kan man ladda ner här eller helt enkelt läsa nedan.
Det var allt av vikt på måndagens sammanträde – och här kommer Vänsterpartiets protokollsanteckning.
==
Protokollsanteckning
Vänsterpartiet kan inte ställa sig bakom budgetförslaget för 2027 eftersom de ekonomiska ramarna inte ger barn- och utbildningsnämnden förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Budgetförslaget innebär i praktiken att verksamheten måste minska personalstyrkan motsvarande cirka 5,7 miljoner kronor samtidigt som behoven av stöd till barn och elever ökar. Förvaltningen konstaterar att nuvarande resursnivåer inte är tillräckliga och att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barn- och elevgrupper. Detta riskerar att försämra måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler elever ska nå gymnasiebehörighet.
Vidare bygger budgetförslaget på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De fackliga organisationerna har också påpekat att minskad personal oundvikligen får negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.
Samtidigt står nämnden inför flera osäkra och sannolikt ökade kostnader, bland annat för lokaler, städning, reformer inom skolområdet, beredskap och ökade stödbehov. Dessa kostnader är inte fullt ut finansierade i budgetramen. Det finns också omfattande underhållsbehov i skolornas lokaler som riskerar att påverka arbetsmiljö och lärmiljö negativt.
Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att budgetförslaget innebär sämre förutsättningar för verksamheten och riskerar att leda till försämrad kvalitet, minskad måluppfyllelse och sämre arbetsmiljö. Det finns därmed också en påtaglig risk att kommunens inriktningsmål om att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier inte kommer att uppnås. Vänsterpartiet kan därför inte ställa sig bakom budgetförslaget.
Vänersborg 13 april 2026
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
BUN (13/4): Budget 2027 (2)
Barn- och utbildningsnämnden sammanträder imorgon måndag. I mitt första blogginlägg beskrev jag alla de ärenden som inte hade med budgeten för 2027 att göra. (Se “BUN (13/4): Allt utom budget (1)”.) Men det ska jag råda bot på nu.
På barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde ska tjänstepersonerna på barn- och utbildningsförvaltningen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut. Det gör förvaltningen utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
BUN:s budgetram för 2027 grundar sig på den beslutade budgeten för 2026. Det är med andra ord i stort sett en “framskrivning” av årets budget till nästa år, precis som 2025 års budget var det för årets. BUN, liksom de andra nämnderna, har fått kompensation för inflationen (1,9%) och löneökningar. Budgetramen för BUN är fastställd till 1.066.120.000 kr, dvs strax över en (1) miljard kronor.
I samband med KS beslut om budgetramen fick alla nämnder följande medskick:
“Nämnderna ska beskriva åtgärder för att anpassa sig till budgetramen och konsekvenserna av dessa åtgärder. De ska också beskriva planerade effektiviseringar och hur frigjorda resurser omprioriteras, samt eventuella besparingar och deras effekt på volym och kvalitet. Detta görs i en separat skrivelse.”
Och det har förvaltningen gjort. Till punkt och pricka.
Barn- och elevantalet beräknas fortsätta minska nästa år. Det “frigör resurser” motsvarande 5,7 milj kr skriver förvaltningen, om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. Och det gör man.
Att “frigöra resurser” är ett på många sätt missvisande uttryck. Men visst är det så att om förvaltningen centralt delar ut 70.000 per elev, och en skola får en elev färre, så har förvaltningen 70.000 kr kvar som kan användas till annat. Men kan skolan ifråga spara 70.000 kr bara för att skolan har en elev färre? Nej, skolan kan spara in på någon lärobok och på skolmåltider, men knappast på de “tunga” kostnadsposterna som lärare, lokalhyror, skolskjutsar etc.
Personalorganisationerna (Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet) påpekade också detta i förvaltningens samverkansgrupp, FSG, den 31 mars (min fetstil):
“I prognosen för det kommande året minskar antalet barn i förskolan med 36 barn, i F–9 med 53 barn, i fritidsplaceringarna med 32 barn och i AGR (anpassad grundskola; min anm) ökar antalet med 3 barn. Kombinerat med den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, innebär detta att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet. Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”
Barn- och utbildningsförvaltningen är naturligtvis medveten om denna problematik. Den skriver på flera ställen i konsekvensbeskrivningen:
“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Personalstyrkan måste minskas – motsvarande 5,7 miljoner kronor… Men av dessa pengar föreslår förvaltningen att 1,7 milj används för att täcka kostnader för fler elever i den anpassade grundskolan. Det återstår alltså 4 “frigjorda” miljoner.
På grund av barn- och elevminskningen har förvaltningen också arbetat med en översyn av förskole- och grundskoleorganisationen. Organisationen behöver anpassas till det krympande antalet. Förvaltningen tittar på flera parametrar men syftet är naturligtvis att lämna lokaler och på det sättet spara (frigöra) pengar. Förvaltningen vill kunna skapa förutsättningar för:
“en långsiktigt hållbar organisation med höjda kunskapsresultat där fler elever når gymnasiebehörighet.”
“Långsiktigt hållbar organisation” betyder alltså att förvaltningen undersöker vilka lokaler som nämnden kan “gå ur”, och därmed slippa lokalhyror. De frigjorda pengarna kan sedan användas till undervisningsnära resurser som t ex personal och läromedel. Redan nästa år räknar förvaltningen med att säga upp moduler och andra externa lokaler som skulle spara 1,3 milj kr. Det betyder alltså 4+1,3=5,3 – dvs totalt 5,3 “frigjorda” miljoner.
Förvaltningen föreslår att dessa pengar ska gå till:
- “ökade lokalkostnader för investeringar och underhåll, 2 mnkr”
- “ökade kostnader för tjänstekatalogen (IT), 1,0 mnkr”
- “resursinsatser för ökad måluppfyllelse, 2,3 mnkr”
Resursinsatser för ökad måluppfyllelse innebär en satsning på framför allt elever i årskurs 9 – en ökande andel ska bli behöriga till gymnasiet. I praktiken innebär denna konstruktion att elever i andra årskurser, genom mindre tillgång till särskilt stöd, större klasser osv, får betala för att elever i åk 9 ska få extra stöd och hjälp för att bli behöriga. Vilket, förmodar jag, riskerar att det kommande år behövs ännu mer extra stöd i åk 9 för att elever ska bli behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet…
Det finns stora utmaningar inom BUN:s olika verksamheter. I den nyligen lämnade verksamhetsberättelsen för 2025 konstaterade förvaltningen att särskilt stöd inte alltid kan ges i tillräcklig omfattning, att budgetramarna inte matchar behoven och att elevgrupper med stora stödbehov ökar. I konsekvensbeskrivningen skriver förvaltningen att den framåt ser:
“ökade behov av personella resurser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd och extra ordinärt stöd för att nå ökade kunskapsresultat.”
Och senare i texten är förvaltningen ännu tydligare:
“Nuvarande resursnivåer är inte tillräckliga för att möta behoven. Detta riskerar att påverka måluppfyllelsen och försvåra arbetet med att fler barn och unga ska nå bättre skolresultat och fullfölja sina studier. En central utmaning är att grundbemanningen inte motsvarar behoven i barngrupper och elevgrupper, vilket påverkar möjligheten att anpassa undervisning och lärmiljö samt ge stöd i rätt tid.”
Det här avsnittet borde samtliga partiföreträdare läsa ett par gånger och verkligen sätta sig in i vad det betyder. Vilka förutsättningar ger Vänersborgs kommun den uppväxande generationen? (Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att barnet/eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.)
Det föreligger bristande underhåll av flera lokaler i kommunen t ex Dalboskolan, Onsjöskolan, Tärnanskolan och Frändeskolan. Underhållsbehoven på 10 års sikt för de lokaler som BUN hyr idag uppgår inom förskolan till cirka 54,1 milj kr, för årskurs F-6 till 282,1 milj och för årskurs 7-9 till 194,7 milj. Totalt alltså ca 500 milj kr, en halv miljard! Dåligt underhållna lokaler påverkar arbetsmiljö och lärmiljö och därmed skolresultaten. Och om lokaler ska underhållas och renoveras mm och om delar av lokaler inte utnyttjas kan det leda till ökade hyreskostnader, pengar som nämnden inte har. (De fristående skolorna ska sedan ha motsvarande kompensation, 12%, för sina lokalkostnader även om dessa inte ökar…)
Folkhälsomyndigheten har krav på tätare frekvens av storstäd på förskolor och skolor. En uppskattad ungefärlig kostnad för utökning av det dagliga städet beräknas till ca 4 milj kr för 2027.
Det finns flera osäkerhetsfaktorer för BUN. En av dem är Restad Gård. Det finns indikationer på att antalet boende på Restad Gård kommer att öka. Det är också barn och ungdomar som har både stora och skiftande behov av hjälp och stöd. Det finns inga pengar avsatta till en ökning av barn- och elevantalet på Restad Gård.
Utvecklingen av AI och digitaliseringen är också en osäkerhetsfaktor. Samtidigt som utvecklingen kan innebära effektiviseringar så behövs det ökade resurser för t ex kompetensutveckling.
Nämnden står inför ökade kostnader relaterade till beredskap och säkerhet. Det finns behov av investeringar i kommunen till civilt försvar som t ex exempel reservkraft, nödvatten, livsmedelsförsörjning och drivmedel.
Det pågår en reformstorm inom utbildningsområdet. Redan från hösten nästa år föreslår regeringen att förskollärares och lärares arbetstid ska regleras. Statsbidraget på 3,5 milj kr för denna reform:
“bedöms vara långt ifrån tillräckligt för att leva upp till kraven som föreslås gälla.”
Reformen medför behov av fler lärare. De pengarna har inte nämnden.
För 2028 föreslår regeringen troligen ett nytt betygssystem, nya läroplaner, ändringar gällande stödinsatser, tioårig grundskola, obligatorisk språkförskola och förändringar i stödinsatser och förbättrad elevhälsa. Det verkar inte som om staten tänker finansiera dessa förändringar i tillräcklig omfattning. Ytterligare kostnader för BUN…
Personalstyrkan måste i nuläget alltså minskas med motsvarande 5,7 milj kr. Som vi ser ovan kan BUN dessutom stå inför tämligen stora extra, ej finansierade, kostnader. Nämnden som redan nu saknar ekonomiska resurser för att ge alla elever i behov av stöd det stöd de behöver och har laglig rätt till…
Kommunen har fem inriktningsmål. Det framgår av budgetunderlaget. De ska ge en strategisk och övergripande styrning av den politiska viljeriktningen. Ett av kommunens inriktningsmål är:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Ambitionsnivån gällande ”Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)” är satt till 85,0% för 2027.
“Den elevgrupp som förväntas lämna årskurs 9 våren 2027 hade hösten 2025 i årskurs 8 en behörighet på 67,0% (kommunal verksamhet). För att nå ambitionsnivån till 2027 behöver behörigheten till gymnasiet öka med ytterligare 18 procentenheter under de återstående 1,5 åren. Liknande utmaning finns för den elevgrupp som förväntas gå i årskurs 9 höstterminen 2027.”
Jag kan i ärlighetens namn inte förstå varför kommunen har detta inriktningsmål och denna ambitionsnivå samtidigt som personalstyrkan måste minskas med motsvarande 5,7 milj kr och barn och elever i både förskola och grundskola behöver mer stöd. Samtidigt som fackförbunden inom förskola och skolans område skrev:
“En minskning av personalen skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande, lärande och att måluppfyllelsen minskar.”
Kommunen säger och skriver en sak – och gör något helt annat…
Till sist en framtidsspaning.
Barn- och elevminskningen tycks inte vara en tillfällig svacka. Det är en strukturell demografisk förändring som kommer att prägla kommunen i minst ett decennium. De styrande partierna har redan signalerat att de i budgetarbetet för 2028 ska använda sig av en 
befolkningsbaserad resursfördelningsmodell. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i förordet till budgetanvisningarna nu i februari:
”Då det inte finns nya pengar att dela ut till nämnderna, kommer fortsatt arbete ske inför 2027 där behov av omfördelningar av resurser mellan verksamheter och mellan nämnder i Mål- och resursplan 2027-2029 ses över. Kommunens befolkningsprognos kommer att ligga till grund för kommande beslut.”
En sådan befolkningsbaserad modell kommer att slå orättvist och oproportionerligt hårt mot BUN:s verksamheter. (Se “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (1/2)” och “En befolkningsbaserad resursfördelningsmodell (2/2)”.)
Jag befarar att kommunledningen och de styrande partierna efter att ha läst underlaget från BUN kommer att säga, ”BUN klarar budgeten inom ram”. Det är formellt sant, men också oerhört vilseledande. För att klara budgeten inom ram måste barn- och utbildningsnämnden minska antalet anställda, lämna några lokaler, sänka ambitionsnivån, acceptera en sämre arbetsmiljö och en sämre måluppfyllelse.
Jag hoppas istället att de styrande har modet att erkänna vad konsekvensbeskrivningen från barn- och utbildningsnämnden faktiskt säger.
Det här är en politisk värderingsfråga…
BUN (13/4): Allt utom budget (1)
På måndag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det är ett viktigt möte. Barn- och utbildningsförvaltningen ska nämligen presentera sitt förslag till hur budgeten för nästa år kan se ut – utifrån de budgetanvisningar (“budgetramar”) som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen i februari. (Se “KS (25/2): Flera intressanta ärenden”.)
Så här ser dagordningen ut:
Månadsuppföljning
BUN:s månadsuppföljning för mars visar ett ekonomiskt resultat på +6,1 milj kr. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser för hela året. Det man kan konstatera är att verksamheten tycks hålla sig inom budgetramen och att nämnden inte behöver besluta om några korrigerande åtgärder. Det behöver för övrigt nämnden aldrig.
Sänkning av avgifter
Nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anta reviderade ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 1 juli 2026. Regeringen har nämligen meddelat att det sker förändringar i statsbidraget som reglerar den nationella maxtaxan inom dessa verksamheter.
Syftet är att sänka hushållens avgifter för förskola och fritidshem. Det sker genom en förändring av hur den avgiftsgrundande inkomsten ska beräknas. Och precis som tidigare ska inte den del av 
inkomsten som överstiger ett visst belopp räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Men:
“Ändringarna i förordningen medför att inte heller den del av inkomsten som understiger 10.001 kronor ska räknas med i den avgiftsgrundande inkomsten. Det innebär att 10.000 kronor räknas av från alla hushålls avgiftsgrundande inkomst. Preliminärt kommer hushåll med en inkomst som understiger 10.001 kronor inte betala någon avgift från och med den 1 juli 2026.”
Ibland händer det saker innan val… Men självklart är det en positiv nyhet för hushållen.
Översyn av organisationen
Barn- och utbildningsförvaltningen har haft information och dialog med vårdnadshavare och andra intresserade under två kvällar i förra veckan. Det var tyvärr inte så många som hade hörsammat inbjudan. Själv var jag där en av kvällarna. De föräldrar som var närvarande hade flera intressanta synpunkter, eller inspel som det kallas nu för tiden.
På måndag kommer inga beslut att fattas av nämnden. Politikerna har inte ens fått några handlingar utskickade i ärendet. Det blir antagligen “bara” information utifrån hur utredningen har fortlöpt sedan sist och vilka inspel som har kommit in till förvaltningen.
Men som alla intresserade känner till vid det här laget så är bakgrunden till översynen och diskussionerna de minskande barn- och elevkullarna. Och kanske, kanske kan det möjligtvis bli lite mer konkreta diskussioner på måndag kring vilka enheter som skulle kunna tänkas läggas ner och vilka som måste finnas kvar etc.
Vi får se. Det kommer inte att fattas några beslut innan höstens val. (För mer information, se “BUN (16/3): Nedläggning av för- och grundskolor?”.)
Delegeringsordning
Nämndens delegeringsordning ska revideras. Det tycks vara ett ganska ointressant ärende, men det är faktiskt mycket viktigt. Det handlar om vem som beslutar om vad. Denna gång ser jag dock bara en förändring. Det har tillkommit en punkt – det är rektor som beslutar om invändig kamerabevakning.
Information
Som vanligt avslutas dagordningen med att förvaltnings- och skolchef Sofia Bråberg respektive ordförande Bo Carlsson (C) informerar BUN om aktuella händelser, pågående projekt, myndighetsbeslut, politiska processer, möten osv.
Jag sparar alltså, som den trogne bloggläsaren märker, det viktiga budgetärendet till ett senare blogginlägg. Det gör jag bland annat för att jag behöver mer tid att fundera. Det är nämligen lite splittrat att samtidigt underhålla ett 5-årigt barnbarn… Även om det är oerhört kul och givande på alla sätt och vis.
Fortsättning följer…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer