Stefan Kärvlings blogg

Det har blivit flera blogginlägg i sommar om Vänern och badplatser. I inläggens kölvatten har jag fått flera kommentarer, och till och med en ”vesper”. (Se “Den försvunna sanden”.) Jag har också fått några frågor om den kommunala hanteringen av vatten – både fram och bak…

Läkemedelsrester i dricksvattnet?

En av frågorna var:

“Renar vattenverken dricksvattnet från läkemedelsrester?”

Jag skickade frågan vidare till en expert, nämligen kommunens VA-chef. (VA står alltså för vatten och avlopp.)

VA-chefen svarade:

”En del av syftet med att bygga om vattenverken är att öka förmågan att rena föroreningar som idag kan påvisas eller förväntas uppstå i framtiden. Mikroföroreningar, vilket inbegriper läkemedel, är en del av det. Skräcklan VV (=vattenverk; min anm.) beräknas färdigställas nästa år.”

Landets vattenreningsverk har märkligt nog inga skyldigheter att eliminera läkemedelsrester (se Livsmedelsverket “Dricksvatten”), men VA-chefens svar tyder på att de nya reningsprocesserna är utformade för att även kunna hantera mikroföroreningar, där läkemedelsrester ingår. Undersökningar i Sverige visar att det rent allmänt kan finnas spår av läkemedel i kranvatten och det är naturligtvis inte bra. De mycket låga halter som hittills har uppmätts i svenskt dricksvatten bedöms inte innebära någon känd hälsorisk för människor. 

Av VA-chefens svar framgår också att kommunen har hållit, och håller, på att uppdatera och modernisera sina två vattenverk. Vattenverket i Rörvik (norr om Sikhall) är uppdaterat och klart. Investeringen kostade 91 milj kr. Till det ska läggas 37,5 milj kr på en “lågreservoar”, ett vattenmagasin alltså. Arbetet med Skräcklans vattenverk har hållit på i några år och är fortfarande inte riktigt slutfört. Det blir klart nästa år. De totala investeringarna på Skräcklan beräknas uppgå till 272 milj kr.

Sammanlagt kostar uppdateringarna till nya moderna vattenverk totalt 363 miljoner kronor. Det är mer än vad arenan kostade… Det är dock inte skattebetalarna som står för notan, utan VA-kollektivet, dvs de fastighetsägare som är anslutna till kommunens VA-nät. Till dessa pengar kommer för övrigt en successiv förnyelse av VA-ledningarna på 40 milj kr per år – under en tämligen lång tid framöver.

Det finns även ett tredje vattenverk i kommunen, Hästevadets vattenverk i Vargön. Verket producerar dricksvatten från en grundvattentäkt. Hästevadet är ”på gång”, dvs det ska investeras i det också. Jag har dock inte sett någon budget.

PFAS i dricksvattnet?

Det blev fler frågor till VA-chefen. Om PFAS…

PFAS är samlingsnamnet på över 10.000 syntetiska kemikalier. De olika PFAS-ämnena har den egenskapen att de stöter bort fett, smuts och vatten. De används därför för att behandla olika material så att de står emot fukt, fläckar och nedsmutsning. PFAS-ämnena är extremt svårnedbrytbara och kallas ibland ”evighetskemikalier”. Larm om PFAS-ämnen har bland annat kopplats till påverkan på immunsystemet, levern och blodfetterna samt till cancer och nedsatt reproduktionsförmåga.

Rent allmänt gäller att de flesta svenska vattenverk levererar vatten med låga halter. Halterna kan dock variera väldigt mycket. Livsmedelsverket har infört skärpta gränsvärden som gäller från och med i år. Jag har inte sett några uppgifter som tyder på att Vänersborgs vattenverk inte skulle klara de nya kraven.

VA-chefen skriver om vattenverken:

“Vattenverken ska däremot rena virus, bakterier, parasiter och diverse kemiska parametrar enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Vissa reningsprocesser kan vara likadan men skiljer sig ofta åt.”

I Vänersborg har det upptäckts PFAS i marken på Sjövallen vid Holmängen/Skräcklan. Det kommer antagligen från det brandskum som Räddningstjänsten har använt i sina övningar på grusplanen. Kommunen måste sanera Sjövallen vilket kommer att kosta ett antal tiotals miljoner kronor.

Läkemedelsrester i avloppsvattnet?

Jag ställde en följdfråga till VA-chefen om avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda silar ifrån, renar läkemedelsrester. VA-chefen svarade kort och koncist:

”Avloppsreningsverken i Vänersborg renar inte läkemedel.”

Det verkar som om läkemedelsresterna ställer till med mer skada bland växt- och djurliv i sjöar och natur än för människor i dricksvattnet. Enskilda avlopp med infiltration verkar ofta ge en betydande reduktion av vissa läkemedelsrester genom nedbrytningsprocesser i marken.

Kommunen har de senaste åren uppdaterat reningsverken. Kostnaden för Holmängens reningsverk uppgick till 158 milj kr. De sammanställda investeringarna i Brålandas avloppsreningsverk hamnade på 8,7 milj kr. Sammanlagt uppgår investeringar till nästan 167 milj kr.

Trollhättans investeringar i dricksvatten

Det sägs att VA-investeringarna i Sverige uppgår till omkring 37 miljarder kr varje år. Det är mycket inom VA som är gammalt och föråldrat som t ex VA-ledningarna. Samtidigt upptäcker man fler och fler föroreningar och gifter från mänsklig aktivitet som måste renas.

Vänersborg har investerat över en halv miljard kr de senaste åren men börjar bli klar med de största och tyngsta investeringarna på området. Det är emellertid många läckande VA-ledningar som måste bytas ut. Att ledningsnätet behöver omfattande underhåll märks bland annat i appen “Kretslopp & vatten”. Det är ständiga notiser om “VA-underhåll” och “VA-sanering”.

Men Vänersborg är alltså inte ensamt om sådana här investeringar.

Trollhättan ska bygga ett nytt vattenverk vid Överby. Vattnet till vattenverket ska hämtas från Gardesanna. Vattenintaget sker ute i Vänern, råvattnet rinner genom ledningar mellan Halle- och Hunneberg för att sedan korsa Göta älv fram till det nya reningsverket på Överby och sedan ut i trollhättebornas vattenkranar. Trollhättan Energi beräknar kostnaden för hela detta projekt till 1,19 miljard kronor. Sedan står Trollhättan antagligen inför fler investeringar på VA-området.

Men varför vill Trollhättan hämta sitt råvatten från Vänern i stället för Göta älv?

Trollhättan Energi skriver själv att dagens vattenverk från 1962 behöver ersättas och att den nuvarande råvattentäkten i Göta älv innebär flera risker – bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter uppströms, fartygstrafik och skredrisk. 

Anledningen till miljardprojektet är bland annat, och framför allt, alltså att Göta älv förorenas på sin 10 km korta färd från Vänern till Överby. Det kan egentligen bara bero på antingen Holmängens avloppsreningsverk eller Vargön Alloys. Eller båda… Fast en tidigare kommunanställd i Vänersborgs kommun berättade för mig att föroreningarna också kan komma till Trollhättan från Vänersborg via Karls Grav (kanalen mellan Vänern och Göta älv). Miljögifter kan lakas ut, särskilt vid höga vattenflöden, från Sanden och områdena runt Quality Hotel och längs kanalen där tegelbruken låg.

Med denna redovisning hoppas jag att en del frågetecken om vatten och Vänersborg har rätats ut.