Arkiv

Archive for the ‘VA’ Category

KS (1): FÖP, VA och ekonomi

26 januari, 2023 Lämna en kommentar

Mötet med barn- och utbildningsnämnden i måndags var långt. (Se “Långt BUN-möte”.) Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen var ännu längre. Efter 8,5 timmar, inklusive en lunchrast på 55 min, tackade ordförande Benny Augustsson (S) ledamöterna för ett bra genomfört möte, och slog ordförandeklubban i bordet. Då var klockan exakt 17.04.

Dagordningen hade följande utseende:

Förutom att det förväntades av ledamöter och ersättare att de hade studerat de 1.106 sidorna i underlaget innan sammanträdet, så fylldes också kunskapen på med ett antal informationspunkter innan man kom in på själva beslutsomgången:

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) har studerats och diskuterats många gånger. Efter att den har arbetats fram under dialog och diskussion har den varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. Nu börjar dock processen att närma sig ett antagande i fullmäktige.

Utvecklingsledare Castell förklarade de senaste ändringarna i FÖP:en och motiven bakom. Kommunstyrelsen ställde sig sedan bakom översiktsplanen. Det var bara Vänsterpartiet som flaggade för ett ändringsförslag när planen slutligen skulle komma till fullmäktige.

Vi i Vänsterpartiet vänder oss, liksom flera andra organisationer och vänersborgare, och inte minst Länsstyrelsen, mot att två områden har markerats som utvecklingsområden för nya bostäder på Dalbobergen.

Det är områdena U22 och U23 som Vänsterpartiet vill ska “lyftas ur” planen. Det handlar om områden där oerhört många vänersborgare rör sig och ägnar sig åt ett aktivt friluftsliv. Länsstyrelsen skriver om områdena:

“Länsstyrelsen bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”

Det tycks dock inte finnas något majoritet för det bland kommunens politiker. Tvärtom, det verkar som om Vänsterpartiet är ensamt i sin uppfattning.

Ett område på Onsjö har lyfts ur FÖP:en.

Det är område U19 som tidigare hade föreslagits som ett nytt verksamhetsområde. Flera vänersborgare reagerade på denna markanvändning och området ska i fortsättningen inte bli exploaterat. Området innehåller så vitt jag vet också föroreningar…

Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm.

Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp behandlades, men först var Kretslopp & Vatten på plats och informerade.

Det har handlat mycket om kommunalt VA i denna blogg de senaste åren och jag har skrivit både om Eckerbom Wendels motion (se “Motion om tvångsanslutning”) och den nya lagstiftningen som började gälla den 1 januari i år (se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”). Kretslopp & Vatten lade tonvikten på sin information på den nya lagstiftningen. Informationen ledde snabbt till en skarpare ordväxling mellan Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C).

I motionen finns det flera “oklara” uppgifter. En av de saker jag reagerar mest på är en formulering om Blåplanen, dvs kommunens plan över framtida verksamhetsområden för det kommunala VA-nätet. Det står i motionen:

“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”

Det håller jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang.

“Större sammanhang” är ett begrepp som är centralt i vattentjänstlagen. Den gängse definitionen i landet enligt t ex rättsfall är att det krävs 20-30 fastigheter för att räknas som ett större sammanhang. Jag frågade VA-chef Daniel Larsson om detta och han medgav att det var så, med vissa undantag. VA-chefen förklarade Blåplanens skrivningar och områdesbestämningar med att det inte fanns någon vägledning när den utarbetades.

Lena Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion, som för övrigt skrevs innan den nya lagstiftningen hade beslutats, inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en ”uppskjuten” tvångsanslutning.

Eckerbom Wendel betonade dock igår att motionen handlar om hur kommunen ska agera efter det att ett verksamhetsområde hade inrättats. Jag kan emellertid inte säga att det framgår av de tre yrkandena som framförs i motionen. Det gör motionen oklar. Lagstiftningen har blivit mer flexibel från den 1 januari samtidigt som VA-chefens konstaterande igår om vad ett större sammanhang innebär var tydligare. Och det handlar om innan ett verksamhetsområde beslutas.

I kommunstyrelsen avstod jag från att rösta, det får funderas ett varv till. Motionen ska avgöras i kommunfullmäktige.

2023 blir ett tufft år. Och det inte bara för väldigt många hushåll, utan också för Vänersborgs kommun. Till skillnad från förra året. Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för den preliminära bokslutsrapporten för 2022.

Vänersborgs kommun gjorde ett resultat på +175 milj kr förra året. Det är ett extremt positivt resultat och kommer antagligen aldrig mer att uppnås. Det förklaras framför allt av alla statsbidrag under pandemin. Under 2020 uppgick överskottet för övrigt till +161 milj kr och 2021 till +185 milj kr. De var ju också pandemiår.

Kommunen investerar oerhört mycket för närvarande och kommer att tvingas göra så de kommande åren. Förra året, 2022, uppgick investeringarna till 516 milj kr. Det var “all-time high”, som ekonomichefen uttryckte det. De stora överskotten har dock hållit nere kommunens upplåning.

Det ekonomiska tänket känns lite “bakvänt”. I tre år har kommunen “badat” i pengar, det 4:e året drabbas den av “fattigdom”. Offentliga finanser jämförs ofta med de enskilda hushållens ekonomi, framför allt när det gäller att få folk att “förstå” vikten av besparingar, nedskärningar och återhållsamhet. Jag undrar hur den jämförelsen ser ut nu? För vilka hushåll skulle inte spara av de stora överskotten från tre år och leva gott på dem ytterligare några år? Det är nästan så att Egyptens farao för över 2000 år sedan kan föregå med gott exempel. Han tänkte smartare ekonomiskt när han enligt Gamla Testamentet (1 Mos 41:26-36) på Josefs inrådan sparade från de 7 åren med stort överflöd i Egypten till de 7 kommande hungeråren… (Se “KS (3): Sociala fonder”.)

Det skulle behövas ett annat tänk i Sverige kring ekonomi.

Det framgår sannolikt av dagordningen ovan, och tidsåtgången för sammanträdet, att det finns en hel del ärenden kvar att redovisa. Jag återkommer.

Anm. Läs också ”KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.

Aktuellt i VA-frågan (2/2)

17 november, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en fortsättning på ”Aktuellt i VA-frågan (1/2)”. 

I torsdags förra veckan fick samhällsbyggnadsnämnden information om förändringarna i den nya vattentjänstlagen (LAV) som ska träda i kraft vid årsskiftet. Jag sitter inte i nämnden men har fått information om vad som sades.

Miljöaspekten när verksamhetsområden ska och måste inrättas kommer att betonas ytterligare i och med lagändringen. Det andra rekvisitet i 6 § om kommunens skyldighet att ordna vattenförsörjning eller avlopp är att det ska handla om befintlig eller blivande bebyggelse i ett “större sammanhang”.

Vänersborgs kommunfullmäktige beslutade om den så kallade Blåplanen den 22 april 2015. Blåplanen beskrev bland annat områden som omfattades av vattentjänstlagens 6 §, dvs där verksamhetsområden för kommunalt VA skulle införas. I Blåplanen användes tämligen diffusa och godtyckligt konstruerade definitioner av “större sammanhang” – både på antal hus och avstånden mellan dem. Det hade Vänsterpartiet synpunkter på i samband med diskussionerna kring införandet av verksamhetsområden på Vänersnäs.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde redogjordes för Länsstyrelsens syn på de nya lagändringarna. Länsstyrelsen har nämligen haft en del seminarier under hösten kring förändringarna i vattentjänstlagen. I samband med detta har Länsstyrelsen också identifierat potentiella ”§ 6-områden” i Västra Götalandsregionens kommuner, däribland Vänersborg.

VA-chefen menade vid upprepade tillfällen att Blåplanens verksamhetsområden stämde väl överens med Länsstyrelsens identifierade ”§ 6-områden”. Fast inte riktigt… Och det är väl inte så konstigt. I Blåplanen pratades det om att även 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Men Länsstyrelsen har väl inte denna syn? undrade Tor Wendel (M).

VA-chefen medgav att 20-30 fastigheter har varit praxis i rättsfall. Det är också det Länsstyrelsen skriver i sin kartläggning:

“Vi har tagit ut områden som är i ett sammanhang om minst 20 hus, med ett inbördes avstånd av som mest 150 meter.”

VA-chefen erkände med andra ord att de verksamhetsområden som har ritats ut i Blåplanen inte stämmer med den gängse definitionen… Kommunens definition av “större sammanhang” var alltså inte korrekt. I Blåplanen är det för övrigt ofta längre mellan husen än 150 meter…

James Bucci (V) hade på sammanträdet också påpekat för VA-chefen att de ”§ 6-områden” som Länsstyrelsen pekade ut var “potentiella” verksamhetsområden, inte “självklara” som VA-chefen sa. För Bucci betydde “potentiella” bara “tänkbara”. Det gör det väl för övrigt för de flesta.

Det tycks också som om Länsstyrelsen förordar att flera fastigheter går samman i en gemensam VA-anläggning. Det skulle då kunna bli lättare att en sådan anläggning kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Det kan ju i så fall vara något för fastighetsägare att fundera på. Jag ser framför mig större växthus mellan husen på Vänersnäs, där 2-3 fastighetsägare har anammat Anders Solvarms idéer kring kretsloppssystem – principen att näring och vatten i avloppsvattnet återvinns och renas i växthusets växtbäddar.

Det finns enligt VA-chefen numer ett utrymme för gemensamhetsanläggningar som inte har funnits innan. Och när det gäller “enskilda anläggningar, som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”, så ser jag i ett svar från miljö- och byggnadsförvaltningen till en frågande fastighetsägare att enskilda VA-anläggningar kan uppfylla alla krav – till och med om skyddsnivån för miljöskyddet är högt:

“Det kan även vara möjligt att anlägga en infiltrationsbädd (utsläpp till grundvattnet), anlägga damm/våtmark och de flesta minireningsverken klarar av den höga skyddsnivån.”

Det ser ut som om det kan anas en annorlunda, mer flexibel syn på enskilda VA-anläggningar i Vänersborg. Vi får se var det landar.

Det ligger två motioner om vatten och avlopp i kommunens kvarnar just nu. Den ena är skriven av Tor Wendel (M) och ska utredas. Den motionen ser jag positivt på. (Se “Ny VA-motion från M”.) Den andra motionen är på väg till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det är en motion skriven av Lena Eckerbom Wendel (M). Den är jag inte särskilt positiv till. (Se  “Motion om tvångsanslutning”.)

Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en “minskad” eller ”uppskjuten” tvångsanslutning, någon slags kompromiss.

Med anledning av Eckerbom Wendels motion om tvångsanslutning, fast ”lite senare”, vill jag till sist påminna om det så kallade tillkännagivande som riksdagen antog i samband med lagändringen den 22 juni 2022:

“Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Eftersom samtliga borgerliga partier stod bakom detta tillkännagivande i juni kan vi sannolikt räkna med att regeringen kommer med förslag på nya ändringar i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Och jag tror inte att de förändringarna kommer att innebära att riksdagen förbjuder privata fastighetsägare att skaffa nya enskilda avloppslösningar…

Kategorier:Juridik, miljö, riksdag, VA

Aktuellt i VA-frågan (1/2)

13 november, 2022 1 kommentar

Den 22 juni 2022 beslutade riksdagen om en ändring i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

På riksdagens hemsida sammanfattas förändringarna i lagen (se “Vägar till hållbara vattentjänster”):

“Riksdagen sa ja regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om allmänna vattentjänster. De lagändringar som riksdagen sa ja till innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Dessutom ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan.

Riksdagen sa nej till en lagändring om små enskilda avloppsanläggningar. Regeringen får inte rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av anläggningarna. Riksdagen anser att det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Jag har i tidigare beskrivit och utvecklat vad lagändringarna i vattentjänstlagen (LAV) betyder – se vidare “Riksdagen ändrar i VA-lagen”. Förändringarna i lagen träder i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanerna ska börja gälla först efter den 31 december 2023.

I torsdags, den 10 november, fick samhällsbyggnadsnämndens ledamöter information om lagändringarna. Det var kommunjurist Roy Svensson och VA-chefen Daniel Larsson som informerade.

Informationen och frågorna från ledamöterna handlade till stor del om vattentjänstplanen. Den är en nyhet i lagstiftningen.

Det är kommunfullmäktige som ska besluta om en vattentjänstplan i kommunen. Planen ska innehålla en långsiktig planering och tydligen anser statsmakterna att 12 år är en lämplig tidsperiod. Planen, som blir vägledande och inte bindande, ska utarbetas i samråd med fastighetsägarna. Och det blir onekligen en del samråd om planen ska utarbetas för 12 år framåt och det ska samrådas med alla som berörs…

Vattentjänstplanen ska omprövas vart 4:e år och om något ska ändras blir det ett nytt samråd med de berörda. Det ska dock noteras att om det sker samråd om planen när den utarbetas så behövs det tydligen inget mer samråd längre fram i tiden. Och 12 år är en lång tid i dessa sammanhang. Hur många fastigheter byter t ex inte ägare under en så lång period.

Vänersborgs kommun har en Blåplan och ligger därför ganska bra till. Blåplanen måste dock omarbetas och det är ett omfattande jobb som kommer att ta tid. Vad jag förstår på den information jag har fått från ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden så kommer Kretslopp och Vatten att ägna hela 2023 åt detta arbete. Det innebär med all sannolikhet att all utbyggnad mm, som inte redan är beslutad och “på gång”, läggs i malpåse under hela året – ett slags “byggstopp” med andra ord.

Det var förutom vattentjänstplanen tämligen små förändringar i LAV. Den berömda, eller ibland kanske “ökända”, 6 § får den 1 januari 2023 en liten men viktig uppdatering. Paragrafen har för närvarande följande lydelse:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.

Vid årsskiftet kompletteras 6 § med:

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av paragrafen innebär att miljöaspekten betonas hårdare än förut. Samtidigt har det tidigare talats om att enskilda VA-anläggningar ska ha “motsvarande skydd” som det kommunala VA-systemet. Nu slår riksdagen fast att det räcker med att de enskilda anläggningarna kan “godtas”.

Betoningen av miljöaspekten borde betyda att Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får en betydligt större roll i arbetena inför och besluten av framtida verksamhetsområden i Vänersborgs kommun. Det fördes också fram under samhällsbyggnadsnämndens sammanträde har jag fått berättas.

Det fanns farhågor i nämnden att miljö och hälsa inte har kapaciteten att kontrollera avloppssystem. Och det stämmer med all sannolikhet. Å andra sidan ansåg ju både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa, och senare också i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var… Och handläggningen från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen när det gällde familjen Solvarms naturhus och egenutvecklade kretsloppssystem ska vi inte tala om. (Se “Solvarm vann!”.)

Men det är självklart att det måste tillföras tillräckligt med resurser för att trygga objektiviteten och rättssäkerheten för kommuninvånarna.

Anm. Fortsättning följer i bloggen ”Aktuellt i VA-frågan (2/2)”.

Kategorier:Juridik, miljö, riksdag, VA

Ny VA-motion från M

18 oktober, 2022 Lämna en kommentar

I lördags skrev jag om en motion från moderaten Lena Eckerbom Wendel kring den brännande VA-frågan. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Motionen hade behandlats i samhällsbyggnadsnämnden och är nu på väg till kommunfullmäktige för beslut. Först ska den dock tas upp i kommunstyrelsen.

På onsdag nästa vecka lämnas en annan VA-motion in från moderaterna. Det är Tor Wendel som har skrivit en motion, “Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Den motionen ska gå den andra vägen. Motionen lämnas till kommunfullmäktige och går därifrån via kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. Vem vet, motionerna kanske möts någonstans i kommunhuset… Även denna motion ska sedan gå samma väg tillbaka.

Tor Wendel vill ändra hanteringen och beslutsvägarna i kommunen när det gäller inrättandet av nya verksamhetsområden. Motionens yrkande lyder:

“att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Wendel konstaterar mycket riktigt att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kommer att ändras en del från och med årsskiftet. Han noterar att just den centrala 6 § får en liten, men viktig uppdatering.

Paragrafens inledning lyder både före och efter ändringen på exakt samma sätt:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Fram till årsskiftet är paragrafen slut där, men efter årsskiftet har följande tillägg gjorts till 6 §:

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av 6 § kommer att betona miljöaspekten betydligt hårdare än förut. I varje fall i lagen, om det blir fallet i Vänersborgs kommun är ju en helt annan sak. Tor Wendel (M) vill i varje fall, vad jag förstår, att det helst ska bli följden av lagändringen även i Vänersborg. Han anser att nya verksamhetsområden därför ska beredas av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Och faktum är ju att experterna på miljön och människors hälsa inte finns på Kretslopp och Vatten i samhällsbyggnadsnämnden. De finns i just miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Jag kan väl tycka att Tor Wendel tänker helt rätt, men om det i praktiken blir någon förändring i kommunens och dess förvaltningars syn på tvångsanslutning till kommunens VA-nät tror jag inte. Både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa ansåg ju t ex att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var. Vilket för övrigt inte har godtagits i domar avkunnade av flera Mark- och miljödomstolar i landet.

Och vi minns väl alla hur flera av ledamöterna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och dess förvaltning vägrade att erkänna och godta en dom från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det var när domstolen förklarade att familjen Solvarms egenutvecklade kretsloppssystem var överlägset det kommunala VA-systemet. Domen accepterades till och med av samhällsbyggnadsnämnden. (Se “Solvarm vann!”.)

Det som skulle kunna tala mot motionens yrkande är att det i LAV:s 6 § talas om ytterligare ett rekvisit, en förutsättning, för verksamhetsområden. Verksamhetsområden ska nämligen också omfatta ett större sammanhang, dvs en samlad bebyggelse. Och det kanske är mer av en uppgift för samhällsbyggnadsnämnden att bedöma än Miljö och hälsa. Fast det är inte samhällsbyggnadsnämnden särskilt bra på heller, den har haft sina högst egna och olagliga definitioner…

I princip har nog Tor Wendel rätt – lagändringen från årsskiftet kommer att betona aspekterna kring skyddet för människors hälsa och miljön. Och det skulle betyda att nya verksamhetsområden borde hanteras, beredas, av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. I praktiken finns det, som jag uppfattar det, emellertid inget som tyder på att de partier som kommer att styra kommunen, eller kommunens förvaltningar, ska ändra uppfattning om tvångsanslutning.

Arbetet, kampen säger flera fastighetsägare, mot tvångsanslutning i Vänersborgs kommun kommer att fortsätta.

Anm. Du kan ladda ner Tor Wendels motion här – “Motion – Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”.

Kategorier:M, Motion, VA

Motion om tvångsanslutning

15 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det har sannolikt inte undgått någon politiskt intresserad kommuninvånare att VA-frågan, i synnerhet den på Vänersnäs, har varit en omdebatterad och infekterad fråga under slutet av denna mandatperiod. Vänsterpartiet gjorde t ex tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet till en lokal valfråga.

Vad som händer i kommunen med VA-frågan framöver vet varken jag eller någon annan säkert. Förvaltningarna i Vänersborgs kommun har i varje fall inte ändrat uppfattning. De tolkar fortfarande vattentjänstlagen (LAV) som att alla fastigheter ska tvångsanslutas. Det gör också politikerna i den styrande minoriteten, S+C+MP. Det finns emellertid, även efter valet, en majoritet i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning. Och den håller ögonen på vad som är på gång.

En ny lagstiftning börjar gälla från och med den 1 januari 2023, fast den uppdaterade vattentjänstlagen blev för de flesta lite av en besvikelse. Det blev inte så många ändringar som man hoppades på. Det blir t ex inget nej till tvångsanslutning. Däremot ska kommunerna kunna vara mer “flexibla”. Hur det är med “flexibiliteten” i Vänersborgs kommun vet dock de flesta… (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Mitt under brinnande VA-debatt skrev Lena Eckerbom Wendel (M), den 15 februari 2022, en motion med rubriken “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Den hade, som jag ser det, en del tveksamheter i “brödtexten” och motionens tre yrkanden löpte inte heller “linan ut”:

  • “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
  • “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
  • “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”

Eckerbom Wendel (M) yrkade alltså inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet skulle stoppas. Hon ansåg “bara” att fastighetsägare ska kunna vänta med anslutningen tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Det handlade alltså om en “minskad” tvångsanslutning.

Motionen är alltså en slags kompromiss i frågan om tvångsanslutning. Och därigenom var motionens yrkanden åtminstone bättre än den rådande uppfattningen och praxisen hos kommunens styrande politiker. Och tjänstepersoner.

Motionen behandlades i torsdags, den 13 oktober, av samhällsbyggnadsnämnden.

Beslutsförslaget till nämnden hade följande formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp och följa den nya lagstiftning som kommer och dess tillämpningar.”

De styrande partierna och förvaltningen var inte mottagliga för några kompromisser. Kommunfullmäktige ska avslå motionen. (Motionen ska så småningom avgöras av kommunfullmäktige.)

Det var en längre bakgrund och motivering i underlaget. Det som direkt berörde avslaget av motionen var:

“Propositionen innebär enligt branschorganisationen Svenskt Vatten att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den “nya” lagen har uppfattats på ett riktigt sätt – “flexibilitet” och “enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är två nyckelbegrepp i vattentjänstlagen.

Texten fortsätter:

“Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.”

Det här avsnittet kan läsas en gång till. Det är viktigt. Det talas om “egna lösningar” och “inte lika högt ställda” krav som tidigare.

Förvaltningen skriver vidare:

“Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.”

Och sedan vänder förvaltningen på alltihop. Om ett verksamhetsområde redan är beslutat så är det tvångsanslutning till kommunens VA som gäller. Det kan ifrågasättas. Det finns ju överklaganden där domstolarna inte har resonerat på det sättet. Men jag vet inte heller riktigt vad förvaltningen tänker på – finns det något verksamhetsområde som är beslutat i kommunen och som inte redan är “utbyggt”? Det blev ju aldrig något verksamhetsområde på Vänersnäs… (Det gäller dock inte Gardesanna.) Och när det gäller kommande beslut av verksamhetsområden lär kommunfullmäktige ha alla ögon och öron öppna…

De styrande partierna och tjänstepersonerna har, det måste tilläggas, en mycket diffus och vid definition på “alla fastigheter inom detta område”. Kommunen har nämligen sin egen definition på större sammanhang/samlad bebyggelse. Den är som jag ser det inte i enlighet med lagen.

Alla argument mot verksamhetsområden och tvångsanslutning på Vänersnäs har jag redogjort mycket noggrant för i tidigare bloggar. (Det går att scrolla igenom alla bloggar här, med den senaste, dvs denna blogg, först.)

Beslutsförslaget i samhällsbyggnadsnämnden var alltså avslag på motionen, men 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) yrkade på bifall.

Det blev votering.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att bifalla motionen med röstsiffrorna 6-5.

Det var ledamöterna för oppositionen, M+L+V+MBP+SD, som röstade för bifall och de styrande partierna, S+C+MP, som ville avslå den. De styrande partierna verkar vara totalt oemottagliga för sakargument.

Det är värt att uppmärksamma att nämndens kristdemokrat svängde 180 grader – KD röstade avslag till motionen.

Varför bytte KD sida? Det beror sannolikt inte på att de har blivit övertygade av de styrande partiernas argument. Vad kan det då bero på? Ja, säg det…

Jag är lite tveksam till motionen, i varje fall den andra att-satsen. Är det inte så att motionen kan vara ”kontraproduktiv”? Den vill ju bara ”minska” tvångsanslutningen, dvs skjuta den framåt i tiden. Alla fastigheter ska tvångsanslutas så småningom menar Lena Eckerbom Wendel (M). Det håller inte jag med om. Fastigheter på landsbygden ska kunna få ha enskilda avloppsanläggningar även i framtiden – bara de uppfyller lagens krav.

Det tål att fundera på – öppnar ett antagande av motionens yrkanden bara dörrarna till en tvångsanslutning?

Dricksvattnet i Göteborg

28 september, 2022 Lämna en kommentar

I flera bloggar har jag uttryckt min förvåning över att Trollhättans stad är i full gång att förbereda och projektera för att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är ett projekt som torde kosta mycket pengar, jag tror knappast att det handlar om under 100 milj kr. Och det trots att det dricksvatten som Trollhättan använder idag kommer från Göta älv som rinner ut från samma Vänern bara några enstaka kilometer från Trollhättans vattenverk. (Enligt Google knappt 10 km.)

Trollhättans Energi AB (TEAB) skriver på sin hemsida (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Om det är som Trollhättans stad påstår försämras älvens vattenkvalitet någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Och då måste det hända något på Holmängens avloppsreningsverk eller i Vargön…

Konstigt nog verkar vattenkvaliteten i Göta älv bli renare på väg ner från Trollhättan till Göteborg. I Göteborgs stad skriver Kretslopp och Vatten nämligen på sin hemsida (“Råvatten från Göta älv”):

“Råvattnet, som vi tillverkar dricksvatten av, kommer ända från Trysils fjäll i Norge. Innan vattnet når din kran så har det färdats genom Vänern och Göta älv och genomgått många kvalitetskontroller.”

Det är en fantastisk och målande beskrivning av vattnet i älven – som tycks ha gått Trollhättans stad förbi…

Jag har skrivit till Göteborgs stad. Det var helt enkelt av den anledningen att jag i min senaste blogg om Vargön Alloys (se ”Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)“) återgav ett rykte. Ryktet sa att Göteborg stänger vattenintaget från Göta älv två dagar efter att det har regnat i Vargön och att Göteborg då tar vatten från Delsjöarna istället. Orsaken till stängningen av vattenintaget från älven skulle enligt ryktet vara att slagghögarna på Vargön Alloys industriområde läcker krom. Avdelningen för dricksvattenproduktion i Göteborg svarade mig igår tisdag:

Det stämmer att vi ofta stänger vårt intag i Göta älv. Vi har en rad stängningskriterier, varav en indikation är nederbörd i uppströmsområdet. Det är inte så att vi specifikt stänger för att det är påverkan från Vargön och att det tar en specifik tid. Vid nederbörd blir det mycket ytavrinning, från verksamheter, från tomtmark, betesmark, vägar mm – men vi får ofta också bräddning från avloppsreningsverk.

När vi ser en påverkan stänger vi intaget. Men dementerar att vi alltid stänger 2 dygn efter att det regnat i Vargön och att det är för att slippa krom i dricksvattnet.

Rinntiden i älven är en egen historia. Hur lång tid det tar för vatten att rinna från Vänersborg till Göteborg varierar väldigt mycket med flödet i älven. Vi beräknar flödet och därmed rinntiden från gång till gång så att vi kan stänga vid rätt tillfälle

Vattenkvaliteten i Göta älv är normalt sett god, och det är händelser som kan påverka kvaliteten. Händelserna kan vara kopplade till någon av alla de verksamheter som finns kring älven.

Vattenkvaliteten utan händelser är väldigt snarlik i Vänern och kring vårt uttag i Göta älv.”

Det ryktet jag återgav var således riktigt när det gäller stängning vid nederbörd uppströms, t ex i Vargön. Men det är inte specifikt för Vargöns skull eller för att undvika krom i vattnet. Längs älvens väg till Göteborg finns det ju en hel del andra industrier etc, men även avloppsreningsverk. Och avloppsreningsverk nämns särskilt i svaret från Göteborg. Det finns åtminstone 4 reningsverk läng älvens flöde – Holmängen i Vänersborg (räknas kanske som att det ligger vid Vänern), Arvidstorp i Trollhättan, Lilla Edet och Älvängen. (Reningsverket i Älvängen ska dock läggas ner.) Avloppsreningsverken släpper kontinuerligt ut föroreningar, men vid bräddningar blir det extra mycket. 

Jag ställde en sista fråga till Göteborg:

“Jag förstår att ett vattenverk mäter kvaliteten på vattenintaget hela tiden, men mäter ni i Göteborg eventuell förekomst av trevärdigt och sexvärdigt krom i vattnet?”

Och fick snabbt svaret:

“Vi mäter en del parametrar online, men också mycket enligt provtagningsprogram. Krom ingår i provtagningsprogrammet. Kvalitet på dricksvatten och råvatten finns på nedanstående länk. Vilken metod vi använder och om det är 3- och/eller 6-värt krom vågar jag inte svara på. Dricksvattnets kvalitet – Göteborgs Stad (goteborg.se)

Och med detta konstaterar jag att sökandet efter orsaken till att vattenkvaliteten är sämre i Göta Älv vid Trollhättan än i Vänern går vidare…

===

Bloggar om dricksvatten och Göta älv:

Kategorier:göteborg, VA, Vargön

Kommunstyrelse imorgon 31 aug

30 augusti, 2022 2 kommentarer

Imorgon onsdag är det en slags nypremiär. Kommunstyrelsen (KS) sammanträder för första gången denna sensommar/höst. Dessutom är det sista sammanträdet före valet den 11 september… 

Det kommer emellertid att vara samma ledamöter i kommunstyrelsen under resten av året trots valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunstyrelsen, eller några andra nämnder, förrän den 1 januari 2023. Själv är jag ersättare imorgon, eftersom Vänsterpartiets ordinarie representant Marianne Ramm är på plats.

Morgondagens dagordning är som vanligt mycket diger:

Hamnflytt till Vargön

Det är som vanligt en del information under punkt 2, både om ärenden som ska behandlas senare under sammanträdet och vid kommande sammanträden. En punkt ger mig rysningar, det ska bli information om “Utredning/konsekvensanalys av eventuell flytt av hamnen från Södra Sanden till Vargön”. Jag hoppas verkligen inte att de styrande partierna, nu eller efter valet, är positiva till att flytta hamnen till Vargön – för hundratals miljoner. Det vore ett enormt slöseri med skattemedel. Jag vill också passa på att säga, eftersom det finns en del missuppfattningar, bland annat av TTELA: Det har inte fattats något annat beslut i frågan om en flytt av hamnen än ett inriktningsbeslut.

Det finns anledning att återkomma till vad som sägs imorgon, inga beslut ska dock fattas i detta skede. För mer aktuell information om hamnfrågan, läs gärna “Hamnflytt till Vargön”.

Hunne- och Halleberg

Ledamöterna i KS ska bli informerade om den utredning kring framtiden för verksamheten på Hunne- och Halleberg som TTELA skrev om i veckan. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.)

Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. Utredningen förklarar:

“Verksamheten ska utgå från marknadens efterfrågan, se till att anpassa förutsättningarna på och kring Halle- & Hunneberg och prioriterar utvecklingsarbetet därefter.”

Det finns många bra tankar i utredningen om hur verksamheten på bergen kan utvecklas. Men ett av förslagen är ganska kontroversiellt. Det är naturligtvis förslaget att Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska avvecklas. Kungajaktmuseet, som är ett helägt bolag till Vänersborgs kommun, kostar kommunen 3,3 milj kr varje år. Det är onekligen en hel del pengar, men samtidigt har:

“byggnaden som Kungajaktmuseet idag är inrymt i … en stor attraktionskraft.”

Jag förstår bara inte hur utredningen kan komma fram till att det är byggnaden i sig som lockar besökare. Min uppfattning är nog att besökarna besöker museet för museets skull och inte för att titta på själva byggnaden…

Det finns sannolikt fler som tycker att det är tråkigt att utredningen föreslår att även Naturskolan ska avvecklas, men det är nog inte riktigt lika kontroversiellt.

Det ska inte heller fattas något beslut imorgon om utredningens förslag. Det ska också påpekas att i Stiftelsen Bergagården, som sköter en hel del av verksamheten uppe på bergen, ingår också Trollhättan och Grästorp. Beslut ska alltså fattas även i dessa kommuner.

Politikernas arvoden

“Inför varje ny mandatperiod genomförs en översyn av arvodesbestämmelserna, arvoden och andra ersättningar för de förtroendevalda.”

Så börjar sammanfattningen av ärendet “Arvoden och ersättningar för mandatperioden 2023- 2026”. Förslaget är att ingenting ska förändras, utan det ska vara samma arvoden som tidigare.

Tidigare i år lämnade jag in en motion (se Motion om arvoden”) om att:

“utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande”

Det var lite försiktigt, det skulle “utredas”. Men i mitt andra yrkande var jag lite tuffare:

“helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott”

Det blir alltså inget med mina idéer om avskaffade arvoden för politikerna. I Vänersborg brukar det dessutom alltid vara lugnast att inte ändra något. Det är bäst att göra som vi alltid har gjort… Och det kan väl också vara trevligt för politikerna att få lite extra pengar för sina uppdrag… Det går att läsa mer om arvoden på länken ovan (se Motion om arvoden”) och även på Vänsterpartiets hemsida (se “Det visste jag inte – verkligen så mycket?”).

Ärendet ska till kommunfullmäktige den 21 september.

Fastighets AB (FABV)

Det är det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV) som äger Bergagården på Hunneberg. Ärende 11 handlar om att revidera bolagsordning och ägardirektiv för aktiebolaget. Förändringarna rör främst:

“syftet med bolagets verksamhet och bolagsstämmans kompetens.”

Det står i bolagsordningen att FABV ska bedriva sin verksamhet ”utan vinstsyfte”. Det ska nu ändras till att verksamheten ska bedrivas på:

”affärsmässiga grunder”.

Den här lydelsen torde ha inneburit, om den alltid hade funnits, att FABV aldrig skulle ha kunnat köpa Bergagården år 2020. FABV köpte fastigheten för 4,82 milj kr, trots att den enligt en värdering var värd 3,7 milj kr. Och med tanke på att fastigheten var i behov av stora renoveringar och nytt VA, en kostnad som fastighetsansvarig på Sveaskog uppskattade till 7,5 milj kr, så är det helt omöjligt att förvärvet skedde på ”affärsmässiga grunder”.

På en workshop i samband med utredningen av bergens framtid så hade en av deltagarna framfört:

”Avloppssystem enligt Anders Solvarms lösningssätt = växthus + odling”

Den här VA-lösningen hade blivit både betydligt billigare och bättre…

Det verkar inte som om utredningen om bergens framtid har med alla tänkbara kostnader när den blickar in i framtiden.

I FABV:s bolagsordning ska även införas en paragraf om att bolagsstämmans kompetens ska:

“säkerställa ägarens kontroll över verksamhetens strategiska beslut.”

Det betyder sannolikt att kommunfullmäktige i Vänersborg i fortsättningen ska fatta strategiska beslut på ”affärsmässiga grunder”. Det ska bli intressant…

Även detta ärende ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där den 21 september, liksom nästa ärende.

VA Timmervik

Ett verksamhetsområde för vatten och spillvatten ska utökas på Timmervik i Dalsland. Det gäller bara en fastighet, så det kanske inte är så mycket att orda om. Det kan också vara så att fastighetsägaren och kommunen är överens. Fastigheten verkar också finnas i ett större sammanhang, fast det inte finns med några kartor som visar det. Men det handlar om en princip.

Byggnadsnämnden har bestämt, fast jag anar att det är byggnadsförvaltningen som har tagit beslutet på delegation, att fastighetsägaren för att få bygglov till ett nytt hus måste ansluta huset till kommunalt vatten och spillvatten. Rent allmänt finns inget lagstöd för ett sådant här villkor. Man måste inte dra in kommunalt VA till sitt blivande hus för att få bygglov. Ville bara få det sagt.

Vänern

Tappningsstrategin för Vänern är intressant. Det är ärende 13. Den gamla tappningsstrategin har nämligen fått omfattande och oönskade effekter. Det har skett en omfattande igenväxning runt sjön och på öar, kobbar och skär. Det har till och med fått konsekvenser både på skyddsvärda arter och friluftsliv.

Den nya tappningsstrategin ska mer likna Vänerns naturliga växlingar av vattenstånd och den genomsnittliga vattenytan ska få vara 8 cm högre än tidigare. Förhoppningen är bland annat att stränder mm ska återställas av Vänerns vatten.

Jag kan inte låta bli att tänka på stränderna och “slyskogen” (i tappningsutredningen benämnd “sluten ungskog”) på Sikhall, som inte fanns för några år sedan. Den har typ fått ett naturvärde och blivit skyddsvärd enligt kommunen därför att den har växt igen bland annat på grund av tappningsstrategin – och bristande skötsel.

Imorgon ska kommunstyrelsen bara ställa sig bakom den nya tappningsstrategin.

Ursand

Från Vänerns vatten till Ursand är steget kort. Kommunstyrelsen ska yttra sig om en ändring av detaljplanen för Ursands camping. Det är samma ärende som TTELA beskrev i början av sommaren. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)

Syftet med ändringen av detaljplanen är att:

“utöka nyttjandemöjligheterna inom det befintliga campingområdet genom att dels tillåta uppställning av husvagnar, husbilar och tält året runt och dels utöka byggrätter för att möjliggöra fortsatt utveckling och modernisering av verksamheten.”

Det är inte mycket att säga om tror jag. De flesta är sannolikt överens om denna ändring. Själv håller jag med det som byggnadsförvaltningen skriver i förslaget:

“För att bibehålla Ursands camping som ett starkt besöksmål är det viktigt att campingen får förutsättningar att följa med i den utveckling som besöksnäringen står inför och för detta behöver detaljplanen anpassas.”

Det har tidigare varit ett annat förslag som har varit ute på samråd. Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping hade synpunkter på det. De ville ha möjlighet att expandera på områden som i det tidigare förslaget var markerade som “naturmark”. Och om inte kommunen kunde gå med på det nu, så ville de lyfta ut de här områdena ur detaljplanen så länge. Då skulle Bert kunna återkomma med idéer. Det gick byggnadsnämnden med på. Utom tre socialdemokrater. (Se TTELA “Alla utom S röstade för att natur kan bli campingområde”.)

I yttrandet från kommunstyrelsen föreslås att KS ska ställa sig bakom byggnadsnämndens beslut. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) håller inte med socialdemokraterna i byggnadsnämnden, utan skriver i yttrandet, tillsammans med kommundirektören:

“En avgörande fråga i planarbetet har varit huruvida naturområden i gällande detaljplan ska ges fortsatt skydd som allmän platsmark eller ej. Frågan är känslig då den rymmer en intressekonflikt mellan å ena sidan campingverksamhetens ambitioner att växa och å andra sidan friluftsutövare och andra kommuninvånare som oroas över störningar och minskning av naturmark kring Dalbobergen. Förslaget innebär att denna fråga skjuts på framtiden.”

Det har varit en del “strul” och många arga röster kring att Grönvik har förvandlats till en campingplats. Vänersborgare har sett ett fint område “gå förlorat” när tält och husbilar stått på området. Och det har retat upp många att Bert Karlsson dessutom har tagit betalt för platserna. Men faktum är att Ursand Resort & Camping arrenderar området och enligt allemansrätten kan campare övernatta en natt i området. Och Bert säger att hyran för platserna är för att camparna utnyttjar faciliteterna på campingen. Fast det kanske kan tyckas vara lite väl dyrt för att gå på toa…

Som sagt, det verkar som alla svåra och komplicerade frågor på Ursand skjuts på framtiden. Och snart är ju sommaren slut, så det har nog ingen något emot. (Jag hade tänkt återkomma till Grönvik i en blogg, men jag har faktiskt inte hunnit i dessa valtider.)

Naturbruksutbildning 

Kommunstyrelsen ska godkänna ett förslag om samverkansavtal om naturbruksutbildning med Västra Götalandsregionen (VGR). Avtalet är bara ändrat i små detaljer, i huvudsak är det samma gamla avtal som fortsätter att gälla. De synpunkter som Vänersborg och Trollhättan mfl har framfört vill inte VGR eller de andra kommunerna i regionen gå med på.

Avtalet innebär att kommunerna bara betalar halva utbildningskostnaden för gymnasieelever på naturbruksprogrammet, och regionen den andra halvan. Men det gäller endast om eleverna går på regionens naturbruksutbildningar. Och VGR har ju lagt ner naturbruksutbildningarna i vår del av Västra Götaland, Nuntorp och Dingle. (Hur det gick till har jag beskrivit i flera bloggar, bland annat “Carlssons och centerns dubbelspel om Nuntorp” och “Sossarna och Nuntorp”.)

Nuntorp och Dingle drivs idag som fristående skolor och omfattas därför inte av avtalet. Det betyder att kommunerna i skolornas närhet, som Vänersborg och Trollhättan, får stå för hela kostnaden när eleverna väljer dessa skolor. Det är orättvist, men inget som kommunstyrelsen kan göra något åt imorgon.

Konstnärlig gestaltning

Det verkar som det kan bli oenigheter och diskussioner kring ärende 22, “Uppdrag – Riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö”. Moderaterna hade en annan uppfattning när ärendet behandlades i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag är glad att jag slipper delta i en eventuell votering i detta ärende, konst är inte riktigt min grej… Å andra sidan kommer ärendet till kommunfullmäktige om tre veckor. Jag hinner kanske bli intresserad av konst tills dess…

Avslutning

Det finns betydligt fler ärenden på sammanträdet imorgon. De flesta är dock av lite mer rutinkaraktär och dessutom tycks de flesta partier vara överens. Jag har i varje fall inga avvikande åsikter jämfört med de beslutsförslag som ligger på bordet.

Riksdagen ändrar i VA-lagen

7 augusti, 2022 Lämna en kommentar

Den 22 juni 2022 behandlade riksdagen propositionen “Hållbara vattentjänster”. (Den kan laddas ner här.) Det handlade om kommuners skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). (Se “Lag om allmänna vattentjänster”.)

Det tog lång tid att komma fram till ett riksdagsbeslut. Redan 2016 fick nämligen Anders Grönvall i uppdrag av dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) att utreda “VA-frågan”. Den 28 maj 2018 lade Grönvall fram sin utredning. (Se “Statens nya tankar kring VA”.) Utredningen skickades ut på remiss och det visade sig att den ledde både till förhoppningar, besvikelser och fortsatt diskussion. Tiden gick utan att regeringen lade fram något förslag till riksdagen.

Miljöminister Per Bolund (MP) insåg senare att det behövdes mer kunskap om små avlopps påverkan på miljön och gav det statliga forskningsrådet Formas i uppdrag att undersöka detta. Den utredningen hann dock inte bli klar innan propositionen om “Hållbara vattentjänster” lades fram nu i år. Många kritiserade det.

Det fanns flera röster som ansåg att det behövdes mer kunskaper och fler aspekter av VA-frågan innan ett riksdagsbeslut, t ex om smittskydd, sårbarhet vid beredskap, cyberattacker, markretentionens betydelse och rättssäkerheten kring stora och små avlopp. Många tyckte också att det bristande underhållet av de kommunala VA-ledningar skulle undersökas, liksom utsläppen från de kommunala avloppsreningsverken. Det blev dock inte så.

I bloggen “Kommande ändring i LAV 6 §” gick jag igenom propositionen “Hållbara vattentjänster” tämligen noggrant.

De lagändringar som riksdagen sa ja till den 22 juni innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Nu ska lagen i fortsättningen innehålla en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. 

Det torde bli diskussioner och tolkningar kring vad som menas med “särskild hänsyn”. I förslaget till lagändring gav regeringen långa och noggranna förklaringar och motiveringar till tillägget om “särskild hänsyn” i LAV 6 §. Den anser att paragrafen med den tidigare formuleringen nu blir tydligare när det framgår att (Lagrådsremissen s 18):

“kommunen under vissa förutsättningar inte är skyldig att tillhandahålla allmänna vattentjänster, trots att fastigheten eller bebyggelsen ingår i ett större sammanhang.”

Hur tydligt detta blev kan väl diskuteras.

Svenskt Vatten anser att den “särskilda hänsynen” innebär att utredningsbördan ökar för kommunerna, och fortsätter (se “Vägar till hållbara vattentjänster – dessa förändringar innebär propositionen”):

“Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Jag vet inte om ändringen betyder det. Den här möjligheten fanns nog även innan lagändringen. Känslan är också att lagändringen kommer att tolkas helt annorlunda i Vänersborgs kommunhus…

Många fastighetsägare, jfr t ex Villaägarna, ville att det skulle införas en skyldighet för kommunerna att bevisa varför en kommunal VA-anslutning skulle vara en bättre lösning i det enskilda fallet. De blev besvikna på riksdagens beslut. De förväntade sig att kommunerna skulle få krav på sig att kunna påvisa brister med en enskild VA-anläggning.

Riksdagen riktade dock ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen (se Havs- och vattenmyndigheten):

“Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Tillkännagivandet stod samtliga de borgerliga partierna bakom och det innebär med all sannolikhet att vattentjänstlagen kommer att ändras ytterligare om det blir regeringsskifte.

Regeringens proposition föreslog en lagändring angående små enskilda avloppsanläggningar. Den skulle innebära att regeringen fick rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av VA-anläggningarna. Riksdagen sa nej till det. Den menade att (se Havs- och vattenmyndigheten):

det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.”

Jag tror att någon form av deklaration av den enskilda VA-anläggningen från fastighetsägare, med medföljande kontroll från kommunen, skulle kunna vara en väg framåt. Det är onekligen så att vissa enskilda avloppslösningar kan vara undermåliga.

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. De flesta kommuner har det idag. I Vänersborg finns t ex den så kallade Blåplanen.

Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering. Den ska beslutas av kommunfullmäktige men är samtidigt inte bindande. Planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod. Så har inte skett med t ex Blåplanen i Vänersborg.

Svenskt Vatten, som är mycket positiv till Vattentjänstplaner, skriver (se “Vägar till hållbara vattentjänster – dessa förändringar innebär propositionen”):

“Vattentjänstplanerna ska vara föremål för samråd och granskning. Kommunen ska ställa ut ett förslag till vattentjänstplan för granskning under minst fyra veckor och informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början.”

Detta ger de kommuninvånare som berörs av planen möjlighet att i god tid lämna synpunkter. Det kan öka demokratin i en kommun.

Många fastighetsägare med enskilda avlopp har reagerat på den negativa syn som regeringen visar de enskilda avloppen i propositionen (s 34). Där skriver regeringen att nästan 200.000 enskilda avlopp behöver ”åtgärdas”. Det finns faktiskt ingen vetenskaplig undersökning som visar detta.

Förändringarna i vattentjänstlagen träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanerna ska emellertid börja gälla först efter den 31 december 2023.

Jag vet inte vad den “uppdaterade” vattentjänstlagen kommer att betyda för utbyggnaden av det kommunala VA-nätet i Vänersborg eller, i synnerhet, tvångsanslutningen på Vänersnäs. En sak torde dock vara klar, får socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister majoritet i kommunvalet så kommer tvångsanslutningen att ta fart.

Vänsterpartiet i Vänersborg skriver så här i sin kommunala valplattform:

Nej till tvångsanslutning!
Kommunen vill ansluta invånarna till kommunalt vatten och avlopp genom att tänja på vattentjänstlagen. Fastigheter som inte tillhör större sammanhang ska anslutas och enskilda avlopp döms ut med hjälp av dokument. Det är fel, enskilda kan inte tvångsanslutas på antaganden. Kommunen kan inte kräva hundratusentals kronor på gissningar.”

Kategorier:Juridik, riksdag, VA, Vänersnäs

VA-utbyggnaden avbryts: Båberg

Samhällsbyggnadsnämndens mål med VA-utbyggnaden är att 90 % av Vänersborgs invånare ska anslutas, frivilligt eller ändå…, till kommunalt vatten och avlopp inom 15 år. Eller som samhällsbyggnadsförvaltningen uttrycker det:

få tillgång till kommunalt vatten och avlopp

Den officiella motiveringen till VA-planerna är att det ska gynna miljön och skyddet för människors hälsa...

Kommunens mål innebär att det måste inrättas nya verksamhetsområden i en rasande fart de närmaste åren. Det finns nämligen många enskilda avloppsanläggningar i Vänersborg, se prickarna på bild till vänster.

Den 17 februari i år (2022) hade turen kommit till Båberg:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka verksamhetsområdet för vatten, dagvatten och spillvatten i Båberg till att inkludera ytterligare 29 fastigheter…”

Det finns ett verksamhetsområde i Båberg, det består av 12 fastigheter. Se det mörkare markerade området på kartan till höger (den röda pilen pekar på rondellen i Båberg). Det området skulle nu utökas.

Miljö- och hälsoskyddsenheten yttrade sig naturligtvis om det utvidgade verksamhetsområdet. Och sin vana trogen hade enheten utfört en skrivbordstillsyn. Den debatt som hade varit kring verksamhetsområdena i Vänersnäs i olika politiska instanser hade inte påverkat miljö och hälsa. (Detta var dock före det slutliga återremissbeslutet i kommunfullmäktige den 16 mars – se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Miljö- och hälsoskyddsenheten menade att:

“en markbaserad avloppsanläggning tappar i regel reningsgraden ju äldre den blir. … rättspraxis säger att en kommunal anslutning till spillvatten i regel är bättre än en enskild avloppslösning.”

Det finns en hel del argument att anföra kring dessa påståenden, men för miljö- och hälsoskyddsenheten ledde resonemanget till att det räckte med att titta i pärmarna efter tillstånd och hur gamla de enskilda avloppen var. Det är också intressant, och anmärkningsvärt, att åtminstone en av fastigheterna hade alla papper i ordning och därmed ett godkänt enskilt avlopp, men skulle ändå ingå i verksamhetsområdet…

Det fanns även några “blivande avstyckningar” som hade ett positivt förhandsbesked från byggnadsnämnden:

“under förutsättningen att byggnationen ansluts till kommunalt VA.”

Vad jag förstår så handlade det om fyra nya villatomter. (Jag har dock inte hittat detta beslut.)

Jag skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämnden den 1 mars och frågade vilken information som, efter nämndens beslut, hade skickats ut till berörda fastighetsägare i Båberg och de reaktioner som inkommit. Det hade inte skickats ut någon information:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen inväntar kommunstyrelsens svar när ärendet kommer tas upp. Därefter kommer information till berörda fastighetsägare att skickas ut.”

Jag förmodar att det skickades ut information senare, men jag kan inte låta bli att fundera över att det diskuteras och fattas beslut över huvudet på kommuninvånarna i Vänersborgs kommun. Jag menar, ett beslut om att en fastighet ska ingå i ett verksamhetsområde handlar ju om hundratusentals kronor för den enskilde. Och när ett ärende slutligen hamnar i kommunstyrelsen är det i regel för sent att ändra…

Den 11 februari 2022 fattade samhällsbyggnadsnämnden alltså beslutet att utöka verksamhetsområdet. Tre partier var emot beslutet. Det var Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. De borgerliga partierna röstade för verksamhetsområdet…

James Bucci (V) yrkade först på återremiss, med följande motivering:

  1. ”Redovisas hur avståndsförhållanden är mellan fastigheterna för att klarlägga om det rör sig om ett tillräckligt samlat bebyggt område där godtagbara enskilda lösningar inte är möjliga att åstadkomma.
  2. Förklaras hur en enskild anläggning, som saknar tillstånd, per automatik, utan besiktning på plats och i strid mot lagpraxis kan likställas med en anläggning med underkänd funktionalitet.
  3. Redovisas hur berörda fastighetsägare ställer sig i ett val mellan att ha en godkänd enskild anläggning kontra att ha kommunalt VA.
  4. Redovisas om avtalsanslutning till det befintliga VA-nätet skulle kunna erbjudas som ett alternativ till att det befintliga verksamhetsområdet utökas. Samt om befintligt verksamhetsområde kan utökas punktvis för att omfatta fastigheterna som vill ansluta sig.
  5. Redovisas varför fastighet Båberg 3:xx (min maskning; min anm) med tillhörande avstyckningar inte skall kunna lösa sina vatten- och avloppsbehov med en gemensamhetslösning i linje med vad fastighetsägaren önskade göra vid ansökan om förhandsbesked hos byggnadsnämnden Bygg.2018.181. Samt varför dessa fastigheter inte hade kunnat lyftas in i det befintligt verksamhetsområde.”

Buccis motivering innehöll bland annat alla de aspekter som Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) tar upp, men som Vänersborgs kommun har en tendens att bortse från…

Majoriteten av nämndsledamöterna avslog yrkandet om återremiss. Då yrkade Bucci på avslag. Även det yrkandet avslogs alltså. Verksamhetsområdet skulle utökas.

MEN!!

Sedan fattade kommunfullmäktige sitt beslut att för andra gången återremittera ärendet om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. Det var den 16 mars. (Se “KF: Återremiss i VA-frågan”.)

Kommunfullmäktiges beslut innebar i praktiken ett stopp för fortsatt tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet i Vänersborgs kommun. Kommunfullmäktige ville avvakta de nya lagändringarna i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) innan den gick vidare.

Det var inte särskilt svårt att räkna ut att kommunfullmäktige skulle besluta på samma sätt när utökningen av verksamhetsområdet i Båberg skulle avgöras.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) fattade därför, den 4 april 2022, det oundvikliga, men inte desto mindre unika, delegeringsbeslutet, ett så kallat ordförandebeslut, att upphäva nämndens beslut om Båberg:

“Ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden beslutar upphäva tidigare beslut som är fattat i samhällsbyggnadsnämnden 2022-02-17, §19 ärendet gäller verksamhetsområde för vatten, dagvatten och spillvatten i Båberg, med hänvisning till kommunfullmäktiges beslut 2022-03-16, §36 och § 37 överlämnas ordförandebeslutet till kommunstyrelsen.”

Ordförande Wiklunds beslut fattades efter samråd med tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen.

Det är helt klart att höstens kommunalval till stor del kommer att avgöra den viktiga frågan om tvångsanslutning till kommunens VA-nät.

VA och utsläppen 2021

5 maj, 2022 1 kommentar

Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunen.

Vänersborgs kommun vill tvinga in så många fastighetsägare och invånare som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA “VA-taxor föreslås bli högre i Vänersborg”.) Men det är oftast inte ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2021. Jag har läst igenom dessa.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det fanns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängens reningsverk tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet. (Det verkar på en skiss som det till och med finns speciallösningar på reningsverket för avloppet från Toppfrys.)

Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 29.150 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.380.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §.

Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man förra året höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)

“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”

Det säger Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsätter:

“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte.”

Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras ju till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Holmängens reningsverk bräddade enligt Miljörapporten inte något under året på avloppsverket. Och det var vad jag förstår ganska ovanligt, men naturligtvis mycket glädjande. (Fast i bilaga 3 står det att “Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning” i reningsverket var 797 kubikmeter, dvs 797.000 liter.) Däremot bräddade avloppspumpstationer på ledningsnätet:

“Sammanlagt bräddade 12 pumpstationer 58 gånger på grund av regn under 2021. Totalt uppskattas 2.002 kubikmeter, lite drygt 2 miljoner liter, ha bräddats på grund av regn.”

De pumpstationer som bräddade mest förra året (fast det står 2020 i tabellen, men jag tror att det har blivit fel) var pumpstationen vid Dalbobron (22 tillfällen, 188 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 127 kubikmeter), Hol (4 tillfällen, 180 kubikmeter) och Lundgrens väg (5 tillfällen, 1.229 kubikmeter).

Det står inget specifikt (vad jag ser) om hur mycket Brålanda avloppsreningsverk bräddade förra året. Det står i tabellen i bilaga 3 i Miljörapporten, precis som för Holmängen (“Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning”), att Brålanda bräddade 3.339 kubikmeter avloppsvatten (nästan 3,5 miljoner liter).

Jag vet inte vad detta innebär, eller om dessa räknas in i den totalt bräddade mängden. Fast det sistnämnda gäller nog inte. I Dalslandsdelen fanns det nämligen också pumpstationer som bräddade. De bräddade sammanlagt 6.433 kubikmeter (6.433.000 liter) och det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 6.383 kubikmeter. (Det var pumpstation 5, se karta.) Den bräddade enligt Miljörapporten 11 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2021. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Jag uppfattar redovisningen i miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde och riktvärdet för kvartal 4 för totalfosfor har inte klarats. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

Det var faktiskt precis detsamma som hände året innan.

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2020”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats något på Holmängens reningsverk, även om det i stort är väldigt likt. I Brålanda var det en förbättring av zinkutsläppen, medan nickelutsläppen ökade. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men enligt rapporterna är den liten. Men jag trodde nog jag att utsläppen skulle minska över tid.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter. Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2021 producerades 444.893 kWh. Det producerades 2.515 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning). Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.

I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Sedan transporteras slammet till Heljestorp. Det handlar om 1.577 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så, slammet innehåller som sagt både det “ena och andra”, inte minst läkemedel och kemikalier. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. (Här en aktuell artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.)

Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk byggs det om:

“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen beräknas ge ett torrare slam, d v s högre TS-halt erhålls. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och beräknas varas klar våren 2022. Avloppsverket har sänkt slamnivåerna och slamåldern i alla bassänger för att undvika slamflykt.”

Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorp.

Kväve och fosfor måste återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve” och “Miljömålsberedningen föreslår ökad återvinning av fosfor och kväve från avlopp”.)

Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019” och “VA och utsläppen 2020”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.

PPPS. Förra sommaren “stängdes” barnbadet på Skräcklan. Var det avlopps- eller dagvatten eller var det på grund av Kanadagässens och andra fåglars invasion? Diskussionens vågor gick höga. Min teori är att det är fåglarnas fel och därför instämmer jag i kommunens tidigare uppmaning till alla vänersborgare som besöker Skräcklan:

“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

Det gäller naturligtvis även fiskmåsar…

%d bloggare gillar detta: