Arkiv
GC-bron: Beslut byggt på osäker mark
Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. En sådan bro kan skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan…
Kommunstyrelsens (KS) förslag till kommunfullmäktige (KF) i onsdags var att motionen från SD om att byggnationen av gång- och cykelbron över Hamnkanalen ska pausas. (Oppositionspartierna har majoritet i KS.)
I KF hävdade Vänsterpartiet att det var omöjligt att ta ställning till motionen. Det gick inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen.
Det har nämligen kommit fram ny information, eller rättare sagt. Det har funnits information men den har inte kopplats till GC-bron. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.)
Redan den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:
- “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
- “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”
Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder. Den geotekniska utredningen var solklar – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.
Den 29 januari i år utfärdades en lokal föreskrift om lastbilsförbud och avveckling av parkeringsplatser på Hamngatan och Magasinsgränd. Handlingen diariefördes dock inte förrän den 28 maj och fanns med först i september i samhällsbyggnadsnämndens lista över delegationsbeslut. Beslutet togs nämligen på delegation.
För tunga laster så nära kajkanten…?
“Med anledning av genomförd geoteknisk undersökning av Hamngatan och kajen till gamla hamnkanalen visar resultat att det krävs ökade marginaler till maximal belastning för markens släntstabilitet. … Det är också lämpligt att inte statiskt belasta kajkanten med bilar, därför avvecklas parkeringsplatserna närmast kantkanten.”
Inte lämpligt att “belasta kajkanten med bilar”? (Och palmer?)
Vad pratade samhällsbyggnadsförvaltningen om? Och en geoteknisk utredning?
I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken togs en geoteknisk utredning fram, men denna mycket viktiga utredning ingick inte i fullmäktiges beslutsunderlag. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Det borde den ha gjort. Underlaget till kommunfullmäktige var därför inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen.
Den geotekniska utredningen visade att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen.
I kommunens investeringsplan har pengar avsatts för “Kajstabilitet Hamngatan”. År 2027 avsätts 4,0 milj kr, 2028 avsätts 13,0 milj och 2028, slutligen, 8,5 milj. Totalt avsätts alltså 25,5 milj kr. Pengarna ska användas till:
“Stabiliseringsåtgärder av Hamngatan efter genomförd geoteknisk utredning.”
Det kostar alltså 25,5 milj kr för att åtgärda kajstabiliteten, oavsett om en bro byggs eller inte. Den geotekniska utredningen har nämligen inte utrett vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då behövs, skrev utredningen, kompletterande geotekniska undersökningar för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att inte ens den geotekniska utredningen ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. För det står helt klart att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. En sådan geoteknisk utredning har jag inte sett och tror inte att den finns.
Det krävs naturligtvis även undersökningar på andra sidan, väster om hamnkanalen på Sanden södra. Här har Sweco gjort en del utredningar i samband med att detaljplaner upprättats även på denna sida. Inte heller dessa utredningar ingick i kommunfullmäktiges beslutsunderlag…
När jag läser Swecos utredningar om marken på västra sidan hamnkanalen blir det tydligt att brofrågan inte är färdigutredd där heller, trots att den finns med i detaljplanearbetet. Sweco skrev uttryckligen:
”Kompletterande geotekniska undersökningar kan erfordras i projekteringsskedet.”
Det innebär att utredningen inte är slutlig för genomförande. Den är avsedd som underlag för detaljplanen och inte för den slutliga projekteringen av en GC-bro. Det är inte samma sak som att marken är olämplig, men det är ett starkt argument mot att hävda att allt redan är färdigutrett.
Sweco behandlade bron i ett särskilt avsnitt:
”För att bl.a. inte försämra stabiliteten mot Gamla Hamnkanalen ska planerad bro och tillhörande bank och brokoner djupgrundläggas med spetsburna pålar.”
Och vidare:
”Tillfartsbankarna till bron kan alternativt delvis grundläggas genom kompensationsgrundläggning t.ex. genom lättfyllning.”
Det här är viktigt. Det visar nämligen att GC-bron kräver särskilda geotekniska åtgärder, att vanliga jordbankar inte utan vidare kan anläggas och att pålning och lättfyllning kan behövas.
Sweco skrev vidare:
”Markens lämplighet (avseende ras och skred) för den planerade bron ska klarläggas under planskedet.”
Detta sista kom från SGI:s granskning. SGI (Statens geotekniska institut) ansåg alltså uttryckligen att brofrågan måste belysas. Det har inte gjorts.
Det kan vara värt att fundera på om Swecos utredningar verkligen motsvarar det beslutsunderlag som fullmäktige behöver inför ett investeringsbeslut… Jag kan själv inte se att rapporten redovisade några stabilitetsberäkningar för ett brofäste eller de koncentrerade laster som en GC-bro medför.
Rapporterna visar bara att marken klarar en GC-väg, men den visar inte att marken klarar ett brofäste.
Det saknas svar, beräkningar och kunskap om vad som måste göras för att bygga en GC-bro över hamnkanalen. Och så länge kommunen inte känner till detta är det också omöjligt att veta vad den sammanlagda kostnaden kommer att bli.
Kommunfullmäktige kunde således inte fatta ett beslut om att gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen skulle pausas eller inte. I varje fall inte så länge som alla dessa frågor inte var utredda och redovisade i ett samlat underlag.
I onsdags föreslog Vänsterpartiet därför att ärendet skulle återremitteras. Oppositionspartierna höll med, men det gjorde inte de styrande, dvs S+C+KD+MP.
Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige.
==
Andra blogginlägg om GC-bron:
- ”Vad händer i stan?” – 15 januari 2026
- ”Kommunen har inte råd med GC-bron” – 11 september 2026
- ”Inget beslut om GC-bron” – 17 september 2026
- ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark” – 19 september 2026
Inget beslut om GC-bron
Ärende 16 på fullmäktiges dagordning igår onsdag handlade om SD:s motion om paus för byggnation av gång- och cykelbron över Hamnkanalen. GC-bron, som de styrande redan har döpt till Sundsbron, har tilldragit sig ett stort intresse, inte minst under valrörelsen. Samtliga oppositionspartier har varit mot byggandet av bron, hela det styrande blocket av partierna S+C+KD+MP har varit för.
Den senaste veckan har jag fått kännedom om utredningar som jag inte tidigare hade en aning om. Det var utredningar som var viktiga, ja till och med avgörande, för att kunna svara på motionen. Utredningarna borde helt enkelt ha ingått i underlaget till gårdagens beslut. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Så sent som igår förmiddag fick jag ta del av utredningar om markförhållandena på ”andra sidan” kanalen, dvs. på Sanden-sidan. Även de utredningarna avskräckte från ett byggande av GC-bron.
Det var lätt att se i utredningarna att hela broprojektet kunde bli oerhört kostnadskrävande. Det handlade inte bara om kostnaderna för själva bron utan även om grundläggning, kajförstärkningar och geotekniska konsekvenser osv. Det skulle vara ett vågspel att sätta spadarna i marken innan kommunen hade mer kunskap.
Benny Augustsson (S) delade inte den beskrivningen. Och det förstår jag fortfarande inte. De utredningar som kommunen själv hade gjort, eller beställt och betalat för, pekade på behovet av mer kunskap och fler utredningar innan en GC-bro byggdes. Benny Augustsson (S) viftade undan mina argument med att de var överdrivna och typ skrämselpropaganda. Ett tag seglade mina tankar okontrollerat iväg till juni 2007 och Arena Vänersborg-debatten… (Lyssna till ”Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”,)
Vänsterpartiet genom undertecknad yrkade på återremiss.
Det blev också återremiss, eftersom det räckte med en tredjedel av rösterna för en så kallad minoritetsåterremiss. Voteringen slutade 23-23. De styrande partierna ville chansa och gå vidare med byggandet av GC-bron, medan samtliga ledamöter i oppositionspartierna röstade för återremiss. 
Det betyder att mandatperiodens sista fullmäktige inte tog något beslut i sakfrågan utan skickade tillbaka motionen för ytterligare utredning. Det blir det nya kommunfullmäktige som får hantera GC-bron i fortsättningen.
Jag tänkte kanske återkomma senare med mer fakta om osäkerheterna kring projektet, men här nöjer jag mig med att publicera motiveringen till återremissen.
==
Yrkande om återremiss
Jag yrkar för Vänsterpartiet att svaret på motionen om att pausa byggnationen av gång- och cykelbro över Hamnkanalen återremitteras för komplettering och vidare beredning.
Motivering
Det är omöjligt att ta ställning till motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen. Underlaget till kommunfullmäktige är inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.
Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Mot denna bakgrund saknas en samlad och fullständig analys av vad en GC‑bro innebär för:
- den totala kostnadsbilden, inklusive grundläggning, kajförstärkningar och framtida underhåll,
- de geotekniska konsekvenserna av de extra laster som bron medför,
- risker och osäkerheter, inklusive behov av ytterligare geotekniska, miljötekniska och arkeologiska utredningar,
- påverkan på befintliga anläggningar, särskilt VA,
- samt stabilitetsförhållandena på båda sidor av kanalen, inklusive den västra sidan vid Sanden södra.
Så länge dessa frågor inte är utredda och redovisade i ett samlat underlag kan kommunfullmäktige inte avgöra om gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen bör pausas eller inte.
Fortsättning i inlägget ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark”.
==
Blogginlägg om GC-bron:
- ”Vad händer i stan?” – 15 januari 2026
- ”Kommunen har inte råd med GC-bron” – 11 september 2026
- ”Inget beslut om GC-bron” – 17 september 2026
- ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark” – 19 september 2026
Mandatperiodens sista fullmäktige kan bli tufft
Valdagen är förbi men rösträkningen fortsätter. Det senaste budet är att valresultatet inte blir klart förrän på torsdag. Men innan dess ska kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genomföra det sista sammanträdet med den gamla sammansättningen. 
Det betyder att det är sista gången som den styrande koalitionen bestående av S+C+KD+MP har majoritet i församlingen. Nästa sammanträde, den 21 oktober, kommer det att se annorlunda ut i bänkarna. Det kommer bland annat att finnas 5 ledamöter och 3 ersättare från Vänsterpartiet. Vi kommer också att hitta fler från MBP och, inte minst, representanter från det nya lokala partiet Sunt Förnuft. Men färre socialdemokrater och centerpartister.
Mandatperiodens sista kommunfullmäktige arbetar enligt följande dagordning:
Två ärenden har tillkommit och båda ärenden kommer från MBP. Det är en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande 
Ann-Marie Jonasson (S) om de invasiva växterna parkslide och jättebalsamin samt en motion om “Stärkt service till företagare genom företagslots”. Fullmäktige ska dock inte fatta några beslut om motionen imorgon.
Beslut ska inte heller fattas om de två medborgarförslagen om “ny asfalt på cykelbanan på Dalbobron” respektive “Busskort till tonåringar”. Det gäller även motionen från Centerpartiet om att:
“öppna dagens bussgata i Torpavägens förlängning till att utgöra en gårdsgata med begränsad hastighet för att underlätta matningstrafik ut mot Gropbrovägen och att tillgängliggöra fastigheterna på Krickanområdet.”
Medborgarpartiets motion om “krav på öppet bankkontor för den bank som hanterar Vänersborgs kommuns pengar” ska inte heller varken diskuteras eller avgöras imorgon. Medborgarförslagen och motionerna ska skickas vidare (remitteras) för att utredas.
Alla de andra ärendena på dagordningen har som vanligt behandlats i kommunstyrelsen. Flera av dem har jag skrivit om i diverse blogginlägg. Det kan bli en hel del diskussion och kanske debatter av det tuffare slaget kring några av ärendena. Det återstår att se.
Ärende 5, “Förslag till sammansättning i nämnder, beredningar utskott och fullmäktige för mandatperioden 2026-2030”, och ärende 6, “Revidering av bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” handlar om kommande mandatperiod. Det gamla fullmäktige bör besluta om hur nämndsorganisationen ska se ut för det nya kommunfullmäktige och framför allt fatta beslut om vilka arvoden som ska gälla. Det är inte bra om de nya ledamöterna bestämmer sina egna ersättningar.
Ärendena har beretts och utretts mycket noggrant och under lång tid. Samtliga partier har lämnat synpunkter och haft möjlighet att påverka. PFU (Personal- och förhandlingsutskottet) har utarbetat två förslag som av nödvändighet har blivit kompromisser. Det är viktigt att uppnå så stor enighet som möjlighet i sådana här frågor, kan i varje fall jag tycka. Det visar sig att flera partier tänker yrka på en annan organisation och andra bestämmelser, av bland annat några som knappt har varit med i den föregående diskussionen.
De liggande förslagen kommer dock antagligen att också bli fullmäktiges beslut. De styrande partierna (S+C+KD+MP) står bakom dem och de har en hårfin, men ändå majoritet. Dessutom står Vänsterpartiet bakom förslagen. (Jag har skrivit en del om arvoden och nämndsorganisation här.)
Nu på eftermiddagen har emellertid ett mejl skickats ut till alla partier från Moderaterna med förslag på förändringar i arvodesbestämmelserna. Det kan möjligtvis föranleda någon ajournering på morgondagens sammanträde, där frågan diskuteras mellan partierna.
Under ärende 10 ska motionen om att “avskaffa minutstyrning i hemtjänsten” avgöras. Det har skrivits mycket om minutstyrning i denna blogg, se bland annat “Kan man ta sossarna på allvar?”, “AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” och “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan återigen bli en tuff debatt. De styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen anser att det inte finns någon minutstyrning i hemtjänsten. MBP och Vänsterpartiet har en annan uppfattning. De andra partierna säger inte så mycket men röstar med de styrande.
Tor Wendel (M) har lagt en motion om att Vänersborgs kommun ska:
“underlätta för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där och att Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för andra aktörer att ta över skolbyggnaden utan att uppehåll i undervisning behöver ske.”
Vänsterpartiet är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. Dessutom skulle det bli dyrt för barn- och utbildningsnämnden. Om det etablerar sig en fristående aktör på Norra skolan så måste BUN samtidigt behålla en beredskap för att kunna ta emot alla elever om friskolan av någon anledning läggs ner. 
Det betyder att de kommunala skolorna behöver ha fler skolplatser än vad som faktiskt används. Det gör att, skriver barn- och utbildningsnämnden i ett yttrande:
“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”
Moderaterna har lämnat in en motion om ökad trygghet genom kamerabevakning i centrala Vänersborg. I underlaget menar KS att det inom det lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet) redan finns en fungerande process där beslut tas utifrån fakta, lägesbilder och brottsstatistik. 
Kameraövervakning ska bara sättas in där det finns evidensbaserat underlag som visar att det faktiskt gör nytta som brottsförebyggande åtgärd. KS biföll därför bara den första punkten i motionen:
“Kommunen genomför en kartläggning av områden där kamerabevakning skulle vara mest effektiv för att öka tryggheten.”
De andra punkterna föreslås bli avslagna. Det lokala BRÅ får helt enkelt arbeta vidare med frågan.
Sedan är det dags för SD:s motion “pausa byggnationen av gång- och cykelbro över hamnkanalen”. Samtliga oppositionspartier är emot att bygga en ny GC-bro över gamla hamnkanalen. Benny Augustsson (S) och hans S samt partierna i “svansen”, C+KD+MP, är stenhårt för bygget. De ser bron som ett måste när Vänersborgs Manhattan växer fram på Sanden.
Min uppfattning är att underlaget till kommunfullmäktige inte är tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till den. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.
Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Men om en bro ska byggas… Se vidare blogginlägget “Kommunen har inte råd med GC-bron”.
Samhällsbyggnadsnämnden har begärt om tilläggsbudget för underhåll av ladan på Landeriet, fastigheten 1:12, och driftkostnader för tomställda lokaler. Kommunfullmäktige kommer inte att ge några extra pengar till nämnden…
Eftersom det är mandatperiodens sista kommunfullmäktige avslutas sammanträdet med en avtackning. Det är flera i kommunfullmäktige som inte kommer att fortsätta nästa mandatperiod, som för fullmäktige alltså börjar redan på nästa möte i oktober. I Vänsterpartiet har vi en trotjänare som gör sitt sista sammanträde. Jag återkommer till det och till valet vid ett senare tillfälle.
Kommunen har inte råd med GC-bron
Det finns politiska beslut som är svåra att fatta. Och så finns det politiska beslut som egentligen är ganska enkla.
Att säga nej till en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen tycker jag hör till den senare kategorin. För ibland måste man som politiker, oavsett partitillhörighet och oavsett visioner, våga ställa sig frågan:
“Har vi verkligen råd?”
På onsdagens kommunfullmäktige, efter valet, ska frågan om en ny GC-bro över gamla hamnkanalen diskuteras. Det skulle bli den 4:e bron över kanalen.
Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. Den kan ”binda ihop” staden och dess olika delar, skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan…
Men innan kommunen börjar bygga en 4:e bro över gamla hamnkanalen så borde man naturligtvis prata om vad den faktiskt kan komma att kosta. Och då blir en geoteknisk utredning för Hamngatan mycket intressant. Det har nämligen gjorts en sådan, redan i oktober 2024. Jag har inte sett den förrän igår då jag fick den skickad till mig. Det är anmärkningsvärt att denna geotekniska utredning inte finns med i underlaget till fullmäktiges sammanträde.
Uppdraget och syftet med den geotekniska undersökningen var att utföra en utredning för en detaljplan inom Hamngatan och del av Järnvägsbacken i Vänersborg. Detaljplanen syftade till:
“att möjliggöra väderskyddande uteserveringar, bryggor längs Gamla Hamngatans kajer, möjliggöra för en gång- och cykelbro samt bevara och utveckla Hamngatan inom riksintresse för kulturmiljövård.”
Utredningen är tydlig – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.
I de undersökta sektionerna ligger de beräknade säkerhetsfaktorerna under de nivåer som krävs. Därför behövs stabilitetsförbättrande åtgärder längs hela kajen.
Det betyder alltså att kommunen har ett problem att lösa redan innan någon bro byggs.
Utredningen föreslår bland annat att delar av fyllnadsmassorna ska ersättas med lättfyllning och att trafiklasten begränsas. Den föreslagna åtgärden bedöms kunna ge tillräcklig stabilitet.
Det finns också en annan möjlighet: att förstärka den befintliga spontkonstruktionen. Men den lösningen bedöms vara betydligt mer kostsam. Det handlar alltså inte om en kaj där man bara behöver plocka fram ritningen, beställa bron och börja bygga.
Och under kajen finns det lera… Leran under fyllningen är “normalkonsoliderad”. Utredningen konstaterar att all tillförd belastning riskerar att orsaka långtidssättningar. Det är kanske inte det man helst vill höra när man planerar nya konstruktioner på platsen.
Ska en grov uppskattning av kostnaden göras bara för det allra nödvändigaste så är det inte orimligt, enligt “AI-Copilot”, att den hamnar mellan 7–15 milj kr – själva GC-bron inte inräknad. Siffran är alltså mycket osäker och i utredningen saknas en sådan uppgift..
Utredningen är tydlig med vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då kan kompletterande geotekniska undersökningar behövas för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att den utredning vi har framför oss inte ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. Men klart är att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. Och sponten som förstärker kajen klarar antagligen inte dessa laster. Det betyder att kommunen måste göra ytterligare förstärkningar, specifikt vid brofästena. Det skulle enligt “AI-Copilots” osäkra siffror kunna kosta ytterligare 3–8 milj kr.
Det handlar alltså inte bara om själva bron för 15 milj kr, varav Trafikverket ska bidra med 5,5 milj. Det handlar också om grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar. 
Och inte minst viktigt – vad kommer kommunen att behöva lägga på underhåll och framtida åtgärder? En GC‑bro är ju t ex inte en engångskostnad. Kajen är dessutom gammal. Redan den befintliga kajkonstruktionen har sina utmaningar.
Vid en inspektion konstaterades korrosion på HEB-balkarna och röta i delar av spontkonstruktionen. Enligt Port Engineering är det inget problem idag. (Det visar sig att företaget Port Engineering också har utfört en utredning/bedömning av tillståndet för kajen, april 2024.) Men utredningen konstaterar samtidigt att korrosionen kan bli ett problem i framtiden, bland annat eftersom delar av sponten ligger i vattenlinjen där korrosionen kan vara större.
Det betyder inte att kajen håller på att rasa eller att en GC-bro är omöjlig att bygga. Det betyder att kommunen har en befintlig konstruktion som behöver hållas under uppsikt. Det är ytterligare en kostnad och ytterligare ett ansvar.
I samband med detaljplanen för Hamngatan studerades möjligheten att anlägga flytbryggor. När en antagen belastning från flytbryggor lades till i beräkningarna sjönk säkerhetsfaktorn till en nivå som inte uppfyllde kraven. För att flytbryggor ska kunna anslutas krävs därför ytterligare utredning och kompletterande beräkningar.
Nya belastningar på kajen, som en ny GC-bro, kan inte bara läggas till utan att man räknar på dem. Det gäller särskilt när marken består av känslig lera och den befintliga kajkonstruktionen redan kräver stabilitetsåtgärder.
Det är alltså mycket att ta hänsyn till innan vi ens vet vad bron kommer att kosta. Och det är inte svårt att räkna upp fler osäkerheter och riskfaktorer. Det har inte undersökningen gjort eftersom det är en geoteknisk stabilitetsutredning och inte en risk- eller kostnadsanalys. Det kan ju hända att leran är svagare än beräknat och kräver mer förstärkning, skicket på kajen och glessponten kan vara sämre än tänkt. Det skulle också kunna finnas förorenade massor och arkeologiska fynd kan göras. Det kan stoppa arbetet i månader.
Och faktum är att det finns risk för att det behövs torrläggning av kanalen om det behövs ny spont eller omfattande kajombyggnad eller om det upptäcks oväntade skador eller om kajen är underminerad eller om det finns erosionsproblem. Det är dock ett “worst-case-scenario”…
Sedan verkar det inte som om kommunen har undersökt den västra sidan av kanalen, dvs på Sanden södra. Behövs det göras några stabiliseringsåtgärder där? Finns det risk att stöta på föroreningar…?
Den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:
- “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
- “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”
Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder.
Vänersborgs kommun har begränsat med pengar. Vi har förskolor och skolor som behöver resurser. Vi har en socialtjänst med stora behov. Vi har fastigheter som behöver underhåll. Vi har investeringar som redan är beslutade eller planerade. Vi har ett centrum som behöver utvecklas… Och någonstans i den kön står en ny gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen…
Och då undrar jag – är det verkligen på en ny GC-bro över gamla hamnkanalen där kommunens pengar gör störst nytta?
Det anser de styrande partierna som tänker rösta igenom bygget av en ny GC-bro på fullmäktiges sammanträde nästa onsdag (efter valet!). Det ska de göra utan ytterligare utredningar. Trots att den geotekniska undersökningen har visat att det inte bara är 9,5 milj kr i kommunala pengar, och 5,5 milj i statliga, det handlar om för själva bron. Det handlar också om möjliga stora kostnader för grundläggning, anslutningar, geotekniska åtgärder och eventuella förstärkningar. Det vore tämligen ansvarslöst att besluta om att bygga GC-bron utan ytterligare utredningar om de totala kostnaderna.
Vänsterpartiets åsikt är solklar, Vänersborgs kommun har viktigare saker att lägga skattebetalarnas pengar på.
PS. Den geotekniska utredningen för Hamngatan kan laddas ner här.
Anm. Här kan du läsa hur det gick i kommunfullmäktige med GC-bron – se ”Inget beslut om GC-bron”.
Anm. I tisdags arrangerade P4 Väst en valdebatt i gågatukrysset. Här kan du se och höra vad som sades om den 4:e bron över gamla hamnkanalen – ”Valdebatt P4 Väst: En fjärde GC-bro över gamla hamnkanalen”.
==
Blogginlägg om GC-bron:
- ”Vad händer i stan?” – 15 januari 2026
- ”Kommunen har inte råd med GC-bron” – 11 september 2026
- ”Inget beslut om GC-bron” – 17 september 2026
- ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark” – 19 september 2026
Det händer i staden
Sommaren har kommit till staden Vänersborg. Temperaturen har stigit både i luft och i vatten. Vänerns vatten orkade sig sällan över 17 grader i de norra delarna av staden under 
juni och första veckan i juli. De senaste dagarna har dock flera av de nuvarande, och tidigare, invånarna i Nordstan kunnat flyta, dyka och simma i vattnet nedanför Fridastatyn i dryga 20 grader. (De senaste dagarna har det varit 22 grader.)
Jag har under de senaste dagarna träffat på flera utflyttade vänersborgare som passar på att njuta av Vänerns friska vatten vid besök i barn- och ungdomens stad. 
Den enda 
utmaningen med att bada på Skräcklan är att undvika alla fekalier från kanadagässen, och det kräver sin kvinna och man. Räven i all ära, den är fin, men en ensam räv tycks inte rå på alla kanadagäss. Det kanske beror på att den har stått på samma plats en hel vecka nu. Men där den står, strax norr om “barnbadet”, har jag faktiskt inte sett några gäss vid de tillfällen jag har cyklat förbi. Gässen har istället flyttat en bit norrut där de verkar ha tagit över både land och vatten. (Kanske skulle kommunen montera fast räven på en robotgräsklippare…)
Valrörelsen närmar sig. Det nya partiet Sunt Förnuft var ensamt parti i Plantaget i lördags. Det uppmärksammade TTELA som gjorde ett stort reportage. Partier som betalar för kommande 
valannonser tycks dock inte få någon gratis reklam i tidningen. Inga andra partier heller för den delen. Men vem vet, kanske kommer TTELA att så småningom skriva artiklar om samtliga partier som ställer upp i valet.
Almarna i Plantaget håller på att dö. Det har varit känt i ett par år, och har inget att göra med varken Sunt Förnuft eller TTELA. Träden, som planterades på 1830-talet och således har uppnått en imponerande hög ålder, har drabbats av almsjukan. Några av almarna har dött och flera är smittade. Det bedöms att resterande almar kommer att dö inom de närmaste åren. Almarna har höga naturvärden och därför har Länsstyrelsen blivit inkopplad.
Den 5 juni fattade Länsstyrelsen sitt beslut:
“Länsstyrelsen beslutar att ge dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att avverka upp till fjorton alléträd”
Dispensen var förenad med några villkor, bland annat ska de nedtagna träden kompenseras successivt genom:
“återplantering med totalt fjorton lövträd i överenstämmelse med de förslag som framgår av trädplanen”
Träden som ska återplanteras ska också ha:
“ett stamomfång i brösthöjd på minst 20 centimeter och vara omplanterade minst tre gånger.”
Vi får se om kommunen har råd med detta. Kommunens målsättning rent allmänt har varit att två nya träd ska ersätta ett borttaget träd. På grund av “finansiella problem” blev det sedan ett-till-ett, och de senaste åren har borttagna träd inte ersatts överhuvudtaget. Det finns för övrigt sjuka träd på Skräcklan också.
Den 7 juli inkom ett medborgarförslag, som nu kallas e-förslag, till kommunen:
“Utveckla området kring sjövallen och pulkabacken i stan. Exempel på aktiviteter/anläggningar stor tema lekplats, bättre utegym, multiarena med sarg som kan spolas på vintern, asfalterad pumptrack, skateramp, utomhospool, badbrygga ut i värnen, beach volley/handboll/fotboll/rugby.Samt möjlighet för foodtrucks gärna som föreninglivet driver”
Badbrygga, lekplats… Det är bara att hålla med. Det föreslog jag för övrigt i två blogginlägg strax före e-förslaget. (Se “Det händer (inte) på Skräcklan” och “Skräcklan – en promenad genom kommunens prioriteringar”.) Området kring Sjövallen är dock, som jag ser det, inte den optimala platsen.
Pool och skateramp ligger antagligen utanför kommunens nuvarande ekonomiska ramar. När det gäller lekplatser tittar man som vänersborgare avundsjukt på Trollhättan… 
Det är antagligen inte bara jag som gör det. Man träffar många vänersborgare på t ex Skrotnisses lekplats, vattenkraftens- och mackenlekplatserna. I Vänersborg hittar vi knappast ens några vänersborgare på de bedrövligt dåliga lekplatserna vid t ex “barnbadet” på Skräcklan eller vid Vattenpalatset. Det är brist på pengar i Vänersborgs kommun, kanske beror det på de tiotals miljoner kronor som läggs på Vattenpalatset och arenan varje år. (Det ska dock sägas att det finns några okej lekplatser i kommunen t ex vid Skräcklestugan. Det finns även utegym och multiarenor. Rätt ska vara rätt.)
Bristen på pengar kan också bero på GC-bron över gamla hamnkanalen. Det är den bro som ska anläggas mellan Sundsgatan och Sanden södra för att, enligt Dan Nyberg (S), möjliggöra framväxten av ett vänersborgskt Manhattan. Den GC-bron kommer att kosta kommunen minst 10 milj kr, antagligen mer. Den är inte ens färdigritad än och designen skall tas fram av förvaltningen tillsammans med företaget T3 och någon brokonsult.
GC-bron var uppe som ett ärende på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 16 juni. Det var vänsterpartisten James Bucci som väckte ett så kallat initiativärende. Bucci (V) ville upphäva det ordförandebeslut som innebar att ordförande Jonasson (S) skrev på det avtal med T3 som innebar att företaget tilldelades uppdraget.
Bucci ville att:
“nämnden bereds möjlighet att besluta i frågan.”
T3 hade vid tiden för sammanträdet inte skrivit under avtalet.
Det blev efter några voteringar också nämndens beslut i frågan. Oppositionspartierna röstade alla (V+M+MBP+SD) på Buccis yrkande och fick därmed majoritet med sina 6 röster. De styrande partierna (S+C+KD) fick 5 röster för avslag.
Jag ser framför mig att ärendet möjligtvis återigen kommer upp i kommunfullmäktige. Och efter valet kan majoritetsförhållandena i fullmäktige vara annorlunda…
Vi får se hur kommuninvånarna röstar i september. Kanske använder de sitt sunda förnuft för att rösta på – Vänsterpartiet…
Vad händer i stan?
Det är inte bara utanför gamla Vänersborgs kommuns gränser som det finns frågor och ärenden som ligger och väntar på lösningar och beslut. I detta inlägg tar jag upp några av de utmaningar och förväntningar som framför allt utspelar sig i de områden som före kommunsammanslagningen 1974 utgjorde Vänersborgs kommun. I inlägget skriver jag om Brätte, scenen vid gågatukrysset, GC-bron över hamnkanalen och Norra skolan. De är naturligtvis även intressanta för invånare utanför stan, eftersom de också är med och finansierar kostnaderna. Men först…
Stadens födelsedag
Vänersborgs stad är stolt över sin långa historia. Staden “föddes” redan 1644. Då fick Vänersborg sina stadsprivilegier. Det firar Vänersborg numera varje år. Och faktiskt är det snart dags för födelsedagskalas i kommunhuset. Den 31 januari firas att staden fyller hela 382 år. Det bjuds självklart på kaffe och bakelse. Alla är välkomna. Ja, jag tror till och med att även alla invånare i kommunen utanför staden är välkomna. Det fattas bara – hela kommunens invånare är ju med och betalar kalaset för staden.
Tidigare var tanken att Vänersborgs kommun skulle fira födelsedag, dvs hela kommunen inklusive områdena utanför staden. Staden hade fått för sig att invånarna i kommunen utanför staden skulle vara lika glada över stadens födelse som stadens invånare själva. Det var dock inte kommuninvånarna utanför staden. Så det blev fel.
Den nuvarande utformningen av Vänersborgs kommun bildades som bekant 1974. När stadens födelsedag skulle firas 2024 missade arrangörerna att kommunen fyllde 50 år. (Se “Kommunens födelsedag?”.) Det blev inte heller så bra. Staden har inte lyckats lösa utmaningen, eller knuten, med födelsedag och firande. Så nu har kommunhuset gjort som Alexander, helt enkelt huggit av knuten. Staden har lagt ner alla ambitioner på ett kommunalt firande och nu firas enbart stadens bemärkelsedag.
Det är lite motsägelsefullt eftersom två dalslänningar, typ, faktiskt kommer att ha framträdande roller på kalaset. Magnus Larsson från Sikhall ska ta emot “Byggnadsvårds- och arkitekturpriset” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30. Och en liten stund senare, kl 12.00, ska socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) inledningstala före kulturantropologen Katarina Graffmans föreläsning. Jag vet inte varför just hemmansägare Nyberg från Evenstorp (Sundals Ryr) ska tala och jag känner inte heller till vad han ska prata om. Men kanske tänker han kommentera stämningen mellan politikerna i Vänersborg. (Se TTELA “Dan Nyberg (S) till politikerkollegan: ”Skit ner dig””.) Det ger sig men inledningstalet kan bli spännande…
Tider och program för födelsedagsfirandet hittar alla invånare i både staden och kommunen på kommunens hemsida. (Se “Kom och fira Vänersborgs födelsedag!”.)
Brätte
Vänersborgs stads föregångare, Brätte, låg vid Vänerns sydligaste vik, Vassbotten. De styrande partierna (S+C+KD+MP) vill bygga en väg mellan Öxnered och Onsjö tvärs genom fornminnet Brätte. Vägen kommer, om den blir av, inte bara att förstöra det unika fornminnet – investeringen är beräknad till 41 milj kr. Som tur är kommer Länsstyrelsen att till 99,9% sannolikhet att säga nej till att förstöra riksintresset. Ingen i Vänersborg, åtminstone i staden, kan förstå hur de styrande ens lägger ner tid och pengar på ett sådant här dumdristigt och dödsdömt förslag. (Se “Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell”.)
Brätte borde snart komma upp på dagordningen igen.
Scenen vid gågatukrysset
Förra årets näst mest klickade blogginlägg var “Tystnad ska råda på gågatuscenen”. (Se “GOTT NYTT 2026”.) Det handlade om den tidigare samhällsbyggnadschefens beslut att gågatuscenen endast fick upplåtas för:
“kulturändamål som i huvudsak är verksamhet från Kultur & Fritid samt vid kommungemensamma evenemang.”
Den i mitt tycke mycket krystade förklaringen var – ljudvolymen. Boende och affärsinnehavare stördes av att människor var alltför högljudda på scenen… Otroligt, men sant. Det kom sedan ett medborgarförslag som inte höll med utan ville ha en annan ordning, dvs den gamla ordningen. Och det är tydligen fler som har klagat på det mycket märkliga beslutet.
Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen hörsammat synpunkterna och ändrat reglerna. Gågatuscenen ska i fortsättningen kunna användas av alla som vill använda den. Även de utanför staden. 
Men, de anvisningar som den tidigare förvaltningschefen beslutade om är under revidering och blir inte klara förrän det blir ett politiskt beslut på ovanstående medborgarförslag. Fram till det beslutet råder en så att säga viss osäkerhet. Vi ser emellertid fram emot ett klokt beslut under våren.
Naturligtvis måste scenen bokas och eventuella polistillstånd ordnas innan föreningar, organisationer och politiska parter mfl kan använda scenen.
Det händer även i Vänersborg att felaktigheter rättas till…
GC-bron över gamla hamnkanalen
Den gamla hamnkanalen är som bekant vattnet mellan Skräcklan, förbi residenset, till resecentrum. (Den nya hamnkanalen, som är en riktig kanal, går under Dalbobron.) Det finns tre broar över gamla hamnkanalen – se flygfoto. En av dem är bara för GC-trafik och järnväg, nr 1.
Vid den röda siffran 4 (Sundsgatans början, eller slut) har de styrande partierna beslutat att en ny GC-bro ska anläggas. Ekonomiska medel för GC-bron har avsatts i årets investeringsbudget, närmare bestämt 14,5 milj kr. Men då ska Trafikverket (TFV) bidra med 5,5 milj av dessa pengar.
Det finns många, bland annat politiker, som undrar varför Trafikverket är med och finansierar GC-bron. Flera har gissat på att det berodde på någon typ av “deal” för att det inte blev någon GC-väg på den nya järnvägsbron. Men så är det inte.
Det har funnits pengar att söka hos Trafikverket för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallade stadsmiljöavtal. Syftet med stödet var att:
“främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att öka andelen hållbara personresor (kollektivtrafik och cykeltrafik) eller för hållbara godstransportlösningar i städer.”
Vänersborgs kommun sökte den 3 februari 2023 pengar för:
“Investeringar som tillgodoser ett allmänt lokalt eller regionalt transportbehov och som avser… GC-bro över Gamla Hamnkanalen i Sundsgatans förlängning”
Den som sökte pengarna hos TFV var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Redan den 29 maj samma år (2023) beslutade TFV att bevilja 5,5 milj kr till GC-bron. Och snabbt lades investeringen in i ”Investerings- och exploateringsplanen” för 2024-2026:
Man hann tydligen inte ens numrera investeringen… “6 Brounderhåll” handlar nämligen om Dalbobron och “Bro hamnkanalen” om GC-bron.
Det var nödvändigt med en GC-bro skrev Augustsson i sin ansökan till TFV, eftersom det skulle byggas en ny stadsdel på Sanden och:
“en av de största bristerna med området är tillgänglighet för gående och cyklister mellan Sanden och centrala Vänersborg inklusive Vänersborgs resecentrum.”
Det kan nämnas att när ansökan skickades in var förväntningarna stora på att det skulle bli möjligt att gå och cykla över den nya järnvägsbron mellan Sanden och Blåsut. Men det ”sket” sig som bekant, som vissa politiker skulle uttrycka sig…
För att få de statliga pengarna ska kommunen som motprestation ha en kampanj för ökat cyklande, delta i Västtrafiks kampanj Vintercyklist, sätta upp vägvisningsskyltar på cykelvägar, anlägga cykelbarometrar/trafikräknare på tre platser och anlägga en GC-bana längs Rådmansgatan. Det sistnämnda har redan verkställts.
Jag känner inte till kostnaderna för motprestationerna men de är naturligtvis inte gratis. Kostnaden för kommunens del av GC-bron över hamnkanalen kan därför sägas bli dyrare. Dessutom har kostnaderna för GC-bron i sig blivit dyrare. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande uppger för TTELA (se TTELA ”Ny bro över Hamnkanalen – trots tre befintliga övergångar”) att kostnaderna för kommunen kommer att hamna på 14 milj kr, borträknat pengarna för Trafikverket. Från ursprungliga 6 milj till 14 milj kr alltså… Och så tillkommer en halv miljon för utredningar.
Vänersborgs kommun står inför fortsatt stora investeringar de kommande åren. En 4:e bro över hamnkanalen kan tyckas vara ganska onödig i sammanhanget, särskilt när bostadsbyggandet på Lilla Vassb…, ursäkta, Sanden Södra har stannat av. Pengarna skulle behövas bättre till t ex Dalbobron. (Se “Dalbobron”.)
Norra skolan
Detaljplanen för Norra skolan ändras för att möjliggöra försäljning. Den gamla skolans saga är all. Det återstår att se om någon privat entreprenör vill köpa byggnaderna med de höga kulturhistoriska värdena. Det lär kosta stora pengar att renovera och bygga om dem till t ex bostäder eller kontorslokaler. Byggnaderna får ju inte ändras på ett sätt som förstör deras kulturhistoriska karaktär och byggnadernas särskilda värden måste bevaras. (Se “Företagscentrum på Norra skolan?”.)
Vi får se om kommunen får några anbud och i så fall hur mycket intressenterna är villiga att betala.
Avslutning
Oops, det blev lite längre än beräknat det här. Och då lyfte jag ändå bort Dalbobron och skrev om den i ett eget inlägg… (Se “Dalbobron”.) Det finns betydligt fler saker som är värda att lyfta. Jag får återkomma vid ett senare tillfälle.
==
Blogginlägg om GC-bron:
- ”Vad händer i stan?” – 15 januari 2026
- ”Kommunen har inte råd med GC-bron” – 11 september 2026
- ”Inget beslut om GC-bron” – 17 september 2026
- ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark” – 19 september 2026
KS (4/10): Överskott, VA och cyklar
Det är dags för höstens andra sammanträde med kommunstyrelsen. Denna gång är ärendelistan tämligen kort och det finns ytterst få ärenden som kommer att väcka några upprörda känslor. Det kanske beror på att personen som äger dagordningen, dvs kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), vill ha det så just denna onsdag. Augustsson har nämligen, för övrigt tillsammans med 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M), varit borta från kommunhuset under veckan som gått. De har besökt Botswana.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Det är som vanligt en hel del information på mötet. Förvaltningschef Sofia Bråberg (barn- och utbildningsförvaltningen) och förbundsdirektör Maria Hildefors (Kunskapsförbundet Väst) håller i en information om bättre skolresultat 
och fullföljda studier. Det ser även ut att det kan bli någon form av dialog.
Utvecklingsledare Anna-Helena Wiechel informerar om “Styr och ledningsmodellen”, personalchef Anna Johannesson och HR Controller Johan Wass om arbetet med sjukfrånvaron, kommunikationschef Maria Thyrell om servicemätning och redovisningschef Kerstin Rosendahl och kommundirektör Lena Tegenfeldt om delårsrapporten. Kommunstyrelsen ska även få information om utredningen “Bostad först”. Den ges av utvecklingsledarna Oscar Andersson och Erika Johansson samt förvaltningschef Karin Hallberg (socialförvaltningen). Självklart informerar också kommundirektören och kommunalråden om sina förehavanden sedan sist.
Det är antagligen först ärende 8 som ger upphov till diskussioner, men möjligtvis har det debatterats en del redan under informationen. Där finns ju en punkt om delårsrapporten.
Det är nämligen så att det har hänt en del på den ekonomiska sidan. Det har kommit nya prognoser och kommunen har fått klarhet kring statsbidragen. I “Mål- och resursplanen” (MRP), dvs budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, räknade man med ett resultat på +5 milj kr för 2023. Men hör och häpna, nu är siffrorna väldigt annorlunda:
“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”
Det är skatteintäkterna och de generella statsbidragen som förklarar det prognostiserade resultatet på 67 milj kr.
Jag vill minnas att kommunen räknade med 1 milj kr i överskott när budgetarbetet började, och då befarade alla att det till och med skulle kunna bli ett underskott i kommunens resultat. Den uppfattningen följde med även till budgetdebatten. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Henrik Harlitz (M) varnade för ett så stort underskott i år att det skulle kunna ta hela den så kallade Resultatutjämningsreserven (RUR) på 50 milj kr i anspråk. Moderater och Liberaler ville därför gardera sig genom att minska anslagen till alla nämnder nästa år med 1% rakt över. 
Magnus Ekström (KD), som ingår i den styrande minoriteten, sa uppgivet från talarstolen:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Det rådde oro och krisstämning i fullmäktigeleden. De styrande partierna (S+C+KD+MP) framförde via kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet ansåg att kommunen var tvungen att prioritera vård, skola och omsorg. Att allt borde göras för att upprätthålla service och kvalitet inom välfärden. Vi ville t ex tillföra barn- och utbildningsnämnden 11,3 milj kr nästa år för att behålla personal på förskolor och skolor och behålla Lanternan samt KUL (Kultur-Utveckling-Lärande). V ville även tillföra socialnämnden 5,1 milj kr till ASI (=Arbete, sysselsättning, integration) och IFO (=Individ- och familjeomsorg).
Det var ekonomiska satsningar på sammanlagt 21,3 milj kr. Det var omöjligt tyckte de andra partierna. (Medborgarpartiet höll möjligtvis med V.) Vänsterpartiet framhöll att det var troligt att det skulle komma mer statsbidrag 2023, och 2024. I så fall fanns en stor del av RUR (resultatutjämningsreserven) kvar nästa år och kunde användas till välfärden. I sista hand, som en reserv, kunde en skattehöjning vara möjlig.
Även de styrande partierna öppnade för möjligheten att använda RUR och skattehöjning. Benny Augustsson (S) gav också beskedet (se artikeln i TTELA) att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Det går att läsa mer om delårsrapporten på Vänsterpartiets hemsida – se ”Underlättar förväntat överskott?”.)
Det är dags att ta ett nytt budgetbeslut. Nu finns det ekonomiska medel till att behålla personal och stoppa nedskärningar – och nedläggningar.
Det är dock inte ärendet för morgondagens kommunstyrelse… Men vi hoppas att det blir ett ärende inom en snar framtid. Tiden går och besluten om besparingar och nedskärningar måste omprövas och andra beslut fattas.
I oktober förra året motionerade Tor Wendel (M) om en ändring i kommunens “rutiner” kring inrättandet av verksamhetsområden. Det handlar om vatten och avlopp, VA. Wendel föreslog:
“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är en mycket intressant tanke – och ett helt riktigt resonemang. Vattentjänstlagens 6 § lyder:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”
Paragrafen fortsätter, men det är inledningen som är intressant. “Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön…”
Det är alltså skyddet för “människors hälsa eller miljön” som är avgörande för om det behöver ordnas VA i ett större sammanhang, dvs inrättas ett verksamhetsområde. Och vilken nämnd är expert på hälsa och miljön? Samhällsbyggnadsnämnden eller Miljö- och hälsoskyddsnämnden?
Kommunens “Cykelplan Vänersborg” ska uppdateras. Imorgon ska emellertid planen återremitteras av formella skäl. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att ta fram ett styrdokument som följer kommunens riktlinjer för hur styrdokument ska se ut. Sedan kommer cykelplanen tillbaka till KS, och sedan kommunfullmäktige.
Vänsterpartiet har redan framfört synpunkter på några GC-vägar. Först kan jag emellertid konstatera att det i cykelplanen, som antogs den 19 jan 2021, fanns med en planerad GC-väg vid Önafors mellan Lillån och Jutatorpet. För visst hade det varit trevligt att kunna cykla utefter Göta älv… Det skrev jag om i bloggen “GC-väg vid Juta, men var?”. GC-vägen finns fortfarande med i planen.
I samhällsbyggnadsnämnden reserverade sig Vänsterpartiets James Bucci mot Cykelplanen på två punkter. Det är fortfarande en GC-väg inritad genom den sista lilla skogsremsan på Korseberg. (Se flygfoto, GC-väg nr 15 – skogsremsan är vid den nedersta pilen.)
Bucci (V) skrev i sin reservation:
“Jag hoppades att vi inom politiken, i vår agenda 2030 tid, skulle klara av att trygga ett skogsområde från en onödig exploatering.”
Däremot anser Vänsterpartiet att resten av GC-vägen måste anläggas så fort som möjligt. (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”.)
Bucci framförde i sin reservation också att:
“en framtida GC bro mellan Skaven och Korseberg (uppskattad kostnad 50 mkr) också skulle utgå”
50 miljoner kronor är väldigt mycket pengar för en GC-bro över Vassbotten… (Se flygfoto ovan, GC-väg nr 46.) De kan användas på ett bättre sätt.
För övrigt tänker Vänsterpartiet yrka avslag på medborgarförslaget att:
“utse och iordningställa en minnesplats i kommunen för personer som gjort insatser i kris- och krigssituationer samt insatser för demokrati.”
Alla de ärenden som jag har beskrivit i bloggen ska vidare till kommunfullmäktige, även om cykelplanen först ska ta ytterligare ett varv till samhällsbyggnadsnämnden och tillbaka till kommunstyrelsen.
GC-väg vid Juta, men var?
Idag hade Vänsterpartiet i Vänersborg en så kallad Röd Lördag. Det har vi haft i många år vid det här laget – och nu är vi igång igen efter sommaren. Sista lördagen i varje månad kommer Vänsterpartiet att finnas vid Gågatekrysset.
På de “Röda lördagarna” finns det tillfälle att prata om aktuella frågor i kommunen, som t ex arenataket – se min blogg “Taket på Arena Vänersborg” eller dagens två artiklar på TTELA:s hemsida: ”Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg” och ”Arena Vänersborg läcker – vattnet går in och pengarna ut”.
Vid gågatekrysset idag träffade jag en gammal bekant vänersborgare. Han berättade för mig att kommunen sedan flera år tillbaka har planerat för en GC-väg vid Juta. Det hade jag inte en aning om. “Jo då, så var det” hävdade han. “Den finns med i kommunens cykelplan.”
“Oj”, tänkte jag för mig själv, “vilket sammanträffande”. Kommunens “Cykelplan Vänersborg” är nämligen ett ärende på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Cykelplanen ska uppdateras. Beslutsförslaget är i och för sig att den ska återremitteras av formella skäl, men det föreslås ingen ändring i de planerade GC-vägarna.
Det här var spännande. Hade kommunen tänkt att den planerade GC-vägen förbi Juta skulle gå på vägen längs Bengt Davidssons hus? I 5 för paret Davidsson långa år var ju denna väg den naturliga GC-vägen när allmänheten passerade Juta. Det ansåg i varje fall byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen (och Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg). Eller skulle GC-vägen gå vid älvkanten där Davidsson tycker att allmänheten ska passera?
Väl hemkommen, jag gick lite raskare än vanligt, öppnade jag cykelplanen på datorn och sökte på Juta. Jag fick en träff, på sidan 19 stod det:
”31. Önafors, En gång- och cykelväg planeras mellan Lillån och Jutatorpet. En sträcka på cirka 1.000 meter som anläggs i grus. En sammanhängande cykelled skapas runt hela Huvudnäsön. En del ligger på privat mark.”
Det här hade jag missat när jag läste/ögnade igenom cykelplanen igår. Men fortfarande var jag inte säker på var GC-vägen skulle gå…
På sidan 35 fanns svaret. En karta visade den planerade dragningen av GC-vägen, nr 31, förbi Juta. (Det röda krysset på fotografiet har jag satt dit, det markerar paret Davidssons bostadshus.)
Det var ingen tvekan var GC-vägen skulle gå… Det var helt klart vid älvkanten, längs Göta älv. På samma ställe som Bengt Davidsson hela tiden har hävdat är den naturliga passagen förbi Juta. 
Och där allmänheten alltid har passerat… (I den tidigare cykelplanen gick den föreslagna GC-vägen på precis samma ställe.)
Med andra ord, Gatuenheten (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) på Vänersborgs kommun har tagit Bengt Davidssons åsikt för given, medan en annan del i kommunhuset, där byggnadsförvaltningen huserar, har haft en helt annan uppfattning. Byggnadsförvaltningen torde ha varit ganska ensam i sin uppfattning, inte bara bland vänersborgarna utan även i kommunhuset. 
Efter 5 år, den 7 mars i år, ändrade emellertid byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen uppfattning. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.)
Det är tur att Bengt Davidsson har lagt tillbaka “Kärvlings Bro” (se “Jutabron på plats!”) över bäckravinen så att allmänheten kan ta sig från Juta till Önafors längs kommunens planerade GC-väg…
Riksbyggen om GC-väg på Korseberg
I samband med ett “studiebesök” ute på Korseberg, som resulterade i bloggen “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”, så restes ytterligare undringar och frågor. Därför begärde jag ut några handlingar.
Från samhällsbyggnadsförvaltningen kom handlingen “Bilaga till överklagan beslut Strandskyddsdispens”. Bakgrunden var att byggnadsnämnden hade sagt nej till att bevilja strandskyddsdispens för GC-vägen genom den lilla kvarvarande 
skogsremsan på Korseberg. Samhällsbyggnadsförvaltningen, jag tror inte att det var politikerna i nämnden, överklagade då byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen. Samhällsbyggnads lämnade i samband med detta in ett yttrande från Riksbyggen. Det är detta yttrande som jag har fått i min hand. Länsstyrelsen höll dock med byggnadsnämnden och sade också nej.
Det ska tilläggas att samhällsbyggnadsförvaltningen senare lämnade in en ny ansökan om strandskyddsdispens. Förvaltningen tog hjälp av några miljökonsulter, som formulerade ett underlag som blev väldigt positivt för “naturstigen” (=GC-vägen), fladdermöss osv. Och denna gång beviljade byggnadsnämnden strandskyddsdispens. (Kanske skulle samma miljökonsulter kunna titta på ”skogen” uppe i Sikhall…)
Att Riksbyggen fick lämna ett yttrande till överklagandet den 25 juni 2020 berodde sannolikt på (citerat från Riksbyggen):
“Riksbyggen är byggherre för pågående bostadsbyggande på Korseberg i Vänersborg och var också delaktiga i framtagandet av gällande detaljplan för området (nr 365 DP för Korseberg) lagakraftvunnen 92-01-20.”
En intressant iakttagelse i dokumentet är att argumenten framförda i debatten i kommunfullmäktige av socialdemokraterna, och kanske framför allt kommunalrådet Benny Augustsson, återfinns i Riksbyggens skrivelse. (Skrivelsen kan laddas ner här.)
Riksbyggen skrev:
“Strandområdet och de nya bryggor som Riksbyggen byggt i området är populära bland allmänheten där det dagligen promeneras i och badas i området. När området nu exploateras och byggs ut så bildas det bostadsrättsföreningar som köper fastigheterna på området av Riksbyggen, när dessa är färdigutbyggda så innebär det att de enda vägarna som finns för att ta sig ned till strandområdet är via bostadsrättsföreningarnas fastigheter.”
Riksbyggen ska naturligtvis ha en eloge för att de har byggt två badbryggor i området. De kommer inte bara medlemmarna i bostadsrättsföreningarna till nytta utan även allmänheten. Och visst har Riksbyggen delvis rätt när den konstaterar att de enda vägarna, i varje fall de genaste och snabbaste, ner till bryggorna från den gamla riksvägen går via bostadsrättsföreningarnas fastigheter. Och det är just det här som Riksbyggen protesterade mot:
“Den inflyttade föreningen Brf Korseberg Park har tydligt aviserat att man inte vill att de som ska till stranden eller bryggorna ska åka genom eller parkera bilar och cyklar på deras fastighet.”
Det finns möjligheter för en bostadsrättsförening att anlägga farthinder som gupp och vägbommar på sin enskilda väg. Men får vägen statsbidrag från Trafikverket kan bostadsrättsföreningen bli av med detta bidrag om man vidtar sådana mått och steg. För vissa åtgärder, som hastighetsbegränsning och parkeringsförbud, är det dock fortfarande kommunen som bestämmer.
Det var alltså dessa argument som Riksbyggen anförde för att kommunen skulle anlägga GC-vägen genom skogsremsan, enligt detaljplanen från 1992.
Riksbyggen nöjde sig dock inte med argument utan fortsatte sin skrivelse med ett mer eller mindre uttalat hot:
“Så vår uppfattning är att om inte GC-vägen byggs kommer allmänheten att stängas ute från strandområdet genom att möjligheten att ta sig dit skärs av via de privata fastigheterna.”
Riksbyggen och bostadsrättsföreningarna tänkte (tänker?) alltså stänga ute allmänheten, ett slags ”gated community”. Även de som går eller cyklar mellan husen ner till bryggorna ska bli utestängda.
Får en bostadsrättsföreningen stänga ute allmänheten som Riksbyggen hotade med? Ja, sa byggnadsnämndens ordförande, socialdemokraten Bo Dahlberg, i fullmäktigedebatten. Ja, sa också byggnadsnämndens tidigare ordförande Dan Nyberg, även han socialdemokrat. (Se “KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.)
De båda hade fel. Svaret är nej.
Bostadsrätterna är en rikstäckande organisation för Sveriges bostadsrättsföreningar. På organisationens hemsida står det (se “Bostadsrätterna”):
“Ni vet väl att allemansrätten ger oss möjlighet att cykla, rida och gå även på enskilda vägar. Det är därför ytterst sällan som kommuner beviljar ansökan om förbud mot cykling, ridning eller gångtrafik.”
Det finns nämligen något unikt i Sverige – allemansrätten.
Naturvårdsverket skriver (se “Cykling”):
“Att cykla i naturen är härligt och enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar.”
Kommuner kan dock, även om det inte är särskilt vanligt, ge lov att sätta upp skyltar som förbjuder cykling utan tillstånd.
Och det är klart, om socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister i Vänersborg får bestämma, kanske bostadsrättsföreningen på Korseberg får ett sådant…
Men ingen kan förbjuda dig att gå på den enskilda vägen ner till badbryggorna på Korseberg, inte ens kommunen. Därför är det bra att kommunfullmäktige har tvingat samhällsbyggnadsförvaltningen att avbryta anläggandet av en GC-väg genom den sista kvarvarande skogsremsan på Korseberg. Det finns ju redan GC-vägar ner till bryggorna…
Har KF:s beslut följts på Korseberg?
Det 13 januari 2021 inkom ett medborgarförslag till kommunfullmäktige. Medborgarna ville inte att det skulle angöras någon “naturstig” (läs GC-väg) genom skogsdungen mellan kvarteren Strandberidaren och Stapelorten vid Korseberg. En GC-väg genom den sista skogsremsan på Korseberg fanns nämligen med i en detaljplan från 1991.
Medborgarförslaget hamnade så småningom, efter en del turer med återremiss, i fullmäktige den 17 november 2021. Då hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, som senare misstänktes för jäv i ärendet 
(se “Augustsson (S) var inte jävig”), dessutom ändrat uppfattning. Efter en lång debatt i fullmäktige avslogs nämligen medborgarförslaget. Det skulle anläggas en GC-väg, som några fortfarande kallade “naturstig”, genom skogsremsan. (Se “KF (17/11): Vem kan man lita på?”.) Det var bara V, SD och MBP (och en ledamot från KD) som ville bifalla medborgarförslaget. Några moderater avstod från att delta i beslutet.
Allt var klart för att sätta igång och avverka träd – GC-vägen skulle anläggas enligt den gamla detaljplanen. Det var bara en liten “detalj” kvar. Anläggandet av GC-vägen kostade pengar och dessa pengar hade inte samhällsbyggnadsnämnden…
Men det skulle de få, alltså pengar till att verkställa fullmäktiges beslut. Så var i varje fall tanken. Men när fullmäktige fick upp ärendet på sitt bord den 13 april i år så hände, efter en lång och stundtals intensiv debatt, något oväntat. Kommunfullmäktige avslog samhällsbyggnadsnämndens 
begäran om pengar till investeringen. (se “KF (13/4): GC-väg Korseberg (1/2)” och “KF (13/4): GC-väg Korseberg (2/2)”.)
28 ledamöter röstade för Vänsterpartiets yrkande om avslag till pengar, medan de styrande partierna (S+C+MP) med sina 20 mandat, röstade för pengar till en GC-väg. Två moderata ledamöter och en kristdemokrat avstod från att rösta. Kommunfullmäktiges beslut betydde att det inte skulle kunna bli någon GC-väg genom den sista skogsdungen på Korseberg.
Trodde alla…
Samhällsbyggnadsnämnden tycks dock inte vara en nämnd med en förvaltning som inväntar kommunfullmäktiges beslut. Det händer ibland nu för tiden att beslut börjar verkställas innan kommunfullmäktige fattar alla relevanta beslut. Eller att “beslut” verkställs fast kommunfullmäktige har sagt nej… (Se “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.) Eller att beslut inte verkställs fast kommunfullmäktige har sagt ja… (Se ”Inför KF 1 (17 feb)”.)
Det visade sig att samhällsbyggnadsförvaltningen hade startat arbetet med GC-vägen – utan pengar… Förberedelserna med att anlägga GC-vägen började alltså innan fullmäktige hade fattat beslut om att bevilja pengarna…
Det är naturligtvis anmärkningsvärt och ger återigen en känsla av att samhällsbyggnadsförvaltningen gör lite som den vill – och att det finns en egen agenda i nämnden och förvaltningen… 
Så får det naturligtvis inte gå till. De demokratiska processerna måste få ha sin gång. Det är självklart. Eller borde vara… Och det är inte utan att man undrar hur cheferna på förvaltningen tänker… Eller kommundirektören…
Hur som helst, arbetet med GC-vägen genom Korsebergs sista skogsremsa har avbrutis. Men stor skada har redan hunnit göras.
Före – Efter
Träd har fällts och den naturstig som fanns i skogen sedan tidigare, en riktig(!) stig, har blivit betydligt bredare. Det betyder att skogens fauna har fått lite mindre 
skog att vistas i. Småkrypen ska dock ha sitt tänkte sannolikt de ansvariga i förvaltningen och därför ligger en hel del nedhuggna träd kvar på marken. Eller om de ligger kvar som ett talande bevis på kommunens politiska och demokratiska oförmåga…
För övrigt rekommenderar jag byggnadsnämnden en promenad längs strandkanten från Korseberg bort mot Brätte. Det finns mycket intressant att studera.
Men det är en annan historia.
===
Anm. Läs gärna fortsättningen – ”Riksbyggen om GC-väg på Korseberg”.
Senaste kommentarer