Arkiv

Archive for the ‘Juta’ Category

Davidsson på Juta: Framtiden (3/3)

14 juli, 2022 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru är mycket besvikna på Länsstyrelsens beslut. Det är klart att det var en framgång att slippa betala 50.000 i vite, men den horribla och absurda tomtplatsavgränsningen är kvar och omintetgör Bengts och hans frus planer på ett lugnt och avskilt liv på landet.

Ja, det är faktiskt “landet” ute vid det gamla Jutatorpet – det finns t ex ingen detaljplan. Frun är intresserad av matlagning och trädgårdsodling. Hon vill ha ett eget trädgårdsland där hon kan odla potatis och grönsaker. Och det fanns också ett sådant anlagt på området ner mot älven när de köpte huset. Frun drömmer även om ett litet växthus. Och det är väl inte att begära för mycket, är det inte en självklar sak på en fastighet på landet? Nä, inte i Vänersborgs kommun… Det är absurt. Bengt och hans fru får alltså inte använda sin egen mark för att odla några grönsaker. Tomtarealen på fastigheten är 8.000 kvm, men David och hans fru har en mindre trädgård än vad folk har i Nordstan. Ja, de har faktiskt en mindre gräsmatta än vad en lekstuga i Nordstan har….

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat hela Davids och hans frus tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar blev ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade David inte ens klarar av att gå i…

Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Länsstyrelsens beslut leder emellertid, som jag ser det, till att byggnadsnämnden måste ta upp ärendet Juta ytterligare en gång. Det kan ju t ex hända att nämnden återigen vill besluta om vite. Denna gång då på ett korrekt och lagligt sätt…

Det ter sig dock inte helt sannolikt. Vad jag förstår så har nämndens inställning till ärendet förändrats sedan beslutet fattades den där ödesdigra dagen den 2 mars 2021, för att inte tala om dagen den 17 april 2018… Vissa ledamöter sade redan några dagar efter beslutet förra året att de kände sig förda bakom ljuset – i den meningen att underlaget och informationen inte var objektiv. Det vet jag egentligen inget om, det får vederbörande ledamöter ta upp i nämnden.

Allmänheten har definitivt blivit mer insatt sedan nämndens beslut. SVT:s reportage var naturligtvis viktigt i detta hänseende. Många har sannolikt bildat sig en ganska bestämd uppfattning om Davidsson och Juta – och inte minst om byggnadsnämnden i Vänersborg… Den allmänna opinionen spelar en tämligen stor roll för politiker, särskilt i valtider.

Fast valet kan innebära att det från och med den 1 januari 2023 blir en helt ny nämnd, kanske med helt nya ledamöter. Och då vet ingen vad som kan hända. För Bengt och hans frus del kan det ju i och för sig inte bli sämre. Vilket torde vara en klen tröst. Vi får se hur vänersborgarna röstar.

Men vad viktigare är, Bengt Davidsson har lämnat in en ansökan om en ändring/utökning av tomtplatsavgränsningen. Det gjorde han redan den 19 maj 2021. Det har alltså gått över ett år sedan. Jag antar att byggnadsnämnden/-förvaltningen har avvaktat beslutet från Länsstyrelsen, även om jag inte är helt säker på att det i så fall är korrekt handlagt…

Bengt Davidsson vill helt enkelt att byggnadsnämnden ändrar på den olycksaliga tomtplatsavgränsningen, som i praktiken innebär att kommunen har exproprierat hans mark. Davidsson har lämnat ett eget förslag på en ny tomtplatsavgränsning.

Bengt Davidssons förslag på ny tomtplatsavgränsning.

Davidsson motiverar sitt yrkande om ändring med att Plan och Bygglagens (PBL) föreskrifter skall följas. Han menar att det är PBL som reglerar utformningen av en tomtplats och inte Miljöbalken, som kommunen tidigare hänvisat till då nuvarande tomtplatsavgränsning fastställdes. Och inte minst viktigt:

“I det fall Plan och Bygglagen inte harmoniserar med Miljöbalken som reglerar eventuella strandskyddsfrågor behöver man sätta sig in i detaljerna och ta reda på alla omständigheter och detta får inte en kommun göra utan att inhämta remiss från domstol eller regering, ingen upplysning till sakägaren om att så är fallet har framkommit. (citerat från mail Boverket 2021-05-12).”

Huruvida detta stämmer kan jag inte uttala mig om, men det ser onekligen “intressant” ut. Ansökan innehåller ytterligare argument, men det får förvaltningen arbeta med och nämnden besluta om. Så småningom.

Expressen hade för ungefär en månad sedan, den 7 juni, en intressant artikel om vår gamle statsminister Göran Persson och hans kamp mot kommun och Länsstyrelse. Hans strid har en del likheter med Bengt Davidssons kamp. Göran Persson fick rätt, vi får se hur det går för Bengt Davidsson och hans fru. (Se Expressen “Göran Persson vann strid om 40-årig brygga”.)

Det sista ordet om tomtplatsavgränsningen på Juta är fortfarande inte sagt. Efter semestrarna, i slutet av augusti, ska byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun träffa Davidsson för att diskutera hans ansökan. Det bådar gott. Tror jag…

Det är också före valet…

==

Bloggar i denna serie:

Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta: Länsstyrelsens beslut (1/3)”.

Länsstyrelsens beslut den 23 juni 2022 på Davidssons och hans frus överklagan av byggnadsnämndens beslut lydde:

“Länsstyrelsen ändrar det överklagade beslutet på så sätt att beslutet inte förenas med vite och att tidpunkten för när förbudet börjar gälla sätts fram till sex månader från det att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
Länsstyrelsen avslår överklagandet i övrigt, det vill säga gör inga andra ändringar i beslutet.”

Det var Länsstyrelsens ”dom” över byggnadsnämndens beslut från den 2 mars 2021, som hade lydelsen:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Länsstyrelsen godkände alltså inte byggnadsnämndens beslut om vite eller tidpunkten. Byggnadsnämnden hade nämligen gjort ett stort misstag, ett misstag som inte borde inträffa. Det är nämligen så att ett solidariskt vitesansvar inte får förekomma.

I Lag (1985:206) om viten står det (klicka här) i 3 §:

“… Vitet skall fastställas till ett bestämt belopp, om annat inte följer av 4 §. Om vite föreläggs flera personer gemensamt, skall ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem.”

Byggnadsnämndens beslut stred alltså mot en lag. Det är ytterst anmärkningsvärt. En nämnd i Vänersborg har fattat ett myndighetsbeslut som strider mot en lag… Jag undrar hur många vitesbeslut byggnadsnämnden har fattat under årens lopp som har gällt ett solidariskt vitesansvar… Och som därför har varit olagliga.

Sådana beslut stärker ju naturligtvis inte vänersborgarnas förtroende för kommunens politiker, och tjänstepersoner…

Byggnadsnämnden skulle alltså istället ha fastställt ett belopp för var och en av klagandena, 25.000 kr för Bengt Davidsson och 25.000 för hans fru.

Länsstyrelsen ändrade följaktligen byggnadsnämndens beslut om vite – det fick ”inte förenas med vite”. Men inte nog med det, Länsstyrelsen ändrade även beslutet om tidpunkten för rättelse:

“Länsstyrelsen bedömer dock att den beslutade tiden för att vidta rättelse är något kort med tanke på en av klagandenas hälsotillstånd. Länsstyrelsen ändrar därför tiden för när rättelse enligt föreläggandet ska vara uppfyllt till sex månader efter att det finns ett lagakraftvunnet avgörande i frågan.”

Bengt Davidsson har en grav rörelsestörning. Han befarar att han i framtiden, på grund av sin sjukdom, kommer att behöva en handikappramp för att komma in i sitt hus. Det lär emellertid bli omöjligt att bygga en sådan med den tomtplatsavgränsning som kommunen har bestämt. Och som Länsstyrelsen tycker är i sin ordning…

Jag tar för givet att de 6 månaderna, som Länsstyrelsen har bestämt, ska räknas från den dag när byggnadsnämnden fattar ett nytt beslut i frågan eller på annat sätt behandlar ärendet en gång till. (Och så ska naturligtvis protokollet justeras och en tid för överklagande löpa…)

Det är väl fler än undertecknad bloggare som ser hur SVT förbereder ett nytt reportage om Bengt Davidsson och byggnadsnämnden i Vänersborg…

Fortsättning följer i bloggenDavidsson på Juta: Framtiden (3/3)”.

.

==

Bloggar i denna serie:

Davidsson på Juta: Länsstyrelsens beslut (1/3)

Bengt Davidsson och hans fru bor i det vackert belägna huset Juta på Restad. De har utsikt över Göta älv, och industriområdet i Vargön… De köpte fastigheten i juni 2017, och där planerade Bengt att tillbringa sin pensionärstillvaro i lugn och ro.

Bengt och hans fru hade inte en tanke på att Vänersborgs byggnadsnämnd skulle ha synpunkter på deras tomt…

Jag kallade Bengt för David i en serie bloggar där jag redogjorde för hans och hans frus hopplösa kamp mot Vänersborgs kommun. Men även mot Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som i allt tog kommunens parti. Om du händelsevis missade de bloggarna så rekommenderar jag en genomläsning. De är mycket läsvärda, och “lärorika”… (Se Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.)

SVT missade inte bloggarna. TV gjorde ett reportage om “David”, och där avslöjades hans riktiga namn – Bengt Davidsson. (Se “SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan”.) TV-inslagen tog framför allt upp den tomtplatsavgränsning som kommunen hade gjort. Och det var ett helt riktigt angreppssätt. Den var, och är fortfarande, roten till det onda. Det är tomtplatsavgränsningen som har inneburit att byggnadsnämnden i Vänersborg i praktiken har exproprierat Davidssons och hans frus tomt.

Syftet med en tomtplatsavgränsning är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda. Tomtplatsavgränsning görs vid strandskyddsdispenser.

Så här fastställde byggnadsnämnden den 17 april 2018 avgränsningen för Davidssons Jutahus (se kartor, på kartan till vänster är den streckade linjen själva fastighetsgränsen.) På kartan nedan syns tydligt att kommunen använde en gammal karta när tomtplatsavgränsningen ritades in – kommunen hade nämligen missat att Bengt hade byggt en stor altan (med bygglov)…

Det här har jag redogjort noggrant för i bloggarna om ”fallet Davidsson”. I länkarna ovan kan du läsa mer om Davidssons problem och strider med de omedgörliga och envetna myndigheterna.

Byggnadsnämnden fattade den 2 mars 2021 återigen beslut i ”fallet Davidsson” och Jutafastigheten. Bengt och hans fru hade inte vidtagit de åtgärder (med något undantag) på tomten som byggnadsnämnden ansåg bröt mot tomtplatsavgränsningen och därmed mot strandskyddet.

Anledningen till att Bengt inte hade gjort detta var bland annat att ärenden kring överklagan hade pågått i flera instanser och han hade velat avvakta utslagen. Bengt försökte även få politiker och tjänstepersoner att förstå hur absurd tomtplatsavgränsningen var och att Miljöbalken gav utrymme för en annan tolkning. Dessutom, och det var kanske inte minst viktigt, var de åtgärder som stred mot tomtplatsavgränsningen till största del gjorda av den gamla ägaren till fastigheten – och gjorda innan kommunen gjorde sin tomtplatsavgränsning! De fanns där när Bengt och hans fru köpte fastigheten!

Byggnadsnämnden ville inte förstå, den var obeveklig. Davidsson bröt mot strandskyddsbestämmelserna och han hade “privatiserat” sin mark. Punkt. Nu skulle Bengt och hans fru tvingas att följa nämndens beslut från 2018.

Byggnadsnämnden beslutade den 2 mars 2021:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Davidsson skulle rätta till, åtgärda, de 8 saker på tomten som enligt nämnden privatiserade marken. De skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft. Byggnadsnämndens beslut utgick alltså från den tomtplatsavgränsning som nämnden hade beslutat om den 17 april 2018.

Det var inte många som såg reportaget i SVT som trodde att det var sant. Kunde en byggnadsnämnd behandla Bengt Davidsson och hans fru på det sättet? Och visst, det kunde nämnden. Det var bara två ledamöter som yrkade återremiss av ärendet, Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C).

Paret Davidsson överklagade även det här beslutet – till Länsstyrelsen.

Och eländet fortsätter…

Den 23 juni 2022, efter över 1 år, fattade Länsstyrelsen beslut om Davidssons överklagan:

“Länsstyrelsen ändrar det överklagade beslutet på så sätt att beslutet inte förenas med vite och att tidpunkten för när förbudet börjar gälla sätts fram till sex månader från det att det föreligger lagakraftvunnet avgörande i frågan.
Länsstyrelsen avslår överklagandet i övrigt, det vill säga gör inga andra ändringar i beslutet.”

Byggnadsnämnden hade rätt menade Länsstyrelsen. Beslutet om att Davidsson var tvungen att vidta de 8 åtgärderna var riktigt. Åtgärderna var nödvändiga för att allmänheten skulle få känslan att kunna “färdas fritt” på Davidssons tomt…

Det var inte ett helt oväntat beslut, Länsstyrelsen hade varit inblandad i processen redan tidigare. Den 15 oktober 2018 motiverade Länsstyrelsen sitt beslut, när den tog ställning för kommunens tomtplatsavgränsning (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”):

“Vid en avvägning mellan klagandens enskilda intresse att ta i anspråk marken på sin fastighet och allmänhetens intresse att ha tillgång till strandområdet kan den beslutade tomtplatsavgränsningen inte anses gå längre än som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.”

Länsstyrelsen anförde emellertid denna gång enbart formella skäl till sitt beslut. Och det var antagligen helt riktigt ur juridisk synpunkt. Byggnadsnämnden hade ju faktiskt fattat ett beslut den 17 april 2018 om strandskyddsdispens, och där ingick tomtplatsavgränsningen. Och ett antal åtgärder, 8 stycken, som Davidsson var tvungen att vidta.

Länsstyrelsen konstaterade därför nu den 23 juni 2022:

“det finns ett lagakraftvunnet beslut om dispens för bland annat om- och tillbyggnad av bostadshus samt tillhörande tomtplatsavgränsning. Länsstyrelsen kan vid prövningen av aktuellt beslut inte ändra befintlig eller bestämma en ny tomtplatsavgränsning.”

Davidssons och hans frus överklagan handlade inte om tomtplatsavgränsningen från 2018 utan om de 8 åtgärderna, som i och för sig var en följd av tomtplatsavgränsningen… Davidsson hade ju inte vidtagit dessa åtgärder, i varje fall inte allihop. Det var därför byggnadsnämnden fattade sitt nya beslut 2021 och förelade Davidsson att vidta åtgärderna med hot om vite på 50.000 kr. Och det var detta beslut som hade överklagats.

Hänger ni med? Det handlar om juridik.

Länsstyrelsen prövade alltså inte andra, alternativa lösningar på tomtplatsavgränsningen. Bengt Davidsson hade skickat med ett sådant i sin överklagan. Länsstyrelsen prövade bara det beslut som hade överklagats, nämligen kommunens beslut från 2021. Däremot skrev Länsstyrelsen i beslutet:

“Länsstyrelsen delar därför kommunens bedömning att det är fråga om åtgärder som ger ett privatiserande intryck, och som därför avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.”

Och mer exakt om de 8 åtgärderna:

“Föreläggandet kan inte anses oskäligt eller mer ingripande än vad som behövs för att tillgodose det allmänna intresset av att upprätthålla strandskyddet.”

Och det känns inte bara som helt onödiga kommentarer av Länsstyrelsen, de är i det närmaste också helt felaktiga. Det hade Länsstyrelsen sannolikt också sett om den hade gjort en syn på plats och med egna ögon sett den horribla tomtplatsavgränsningen. Men det gjorde inte Länsstyrelsen. Inte denna gång heller. Länsstyrelsen litade på kartor och fotografier, trots att kommunens tomtplatsavgränsning hade ritats in på en inaktuell och därmed felaktig karta. Länsstyrelsen uppger dock att den hade tittat på:

“ortofoton i kartsystemet web-GIS”

Och det låter ju mer imponerande. Förhoppningsvis fick Länsstyrelsen då en sannare bild…

Det kan väl också framhållas att Länsstyrelsen bortser, precis som kommunen, från att Bengt Davidsson faktiskt har underlättat för allmänheten genom att för egna pengar anlägga en bro som gör att allmänheten kan passera Juta. Annars hade fastigheten utgjort en återvändsgränd…

Länsstyrelsen låter Bengt Davidsson återigen få uppleva ett moment 22. Det spelar ingen roll vilka inlagor och kompletteringar han än skickar in, vilka argument och förklaringar han än anför. Länsstyrelsen lyssnar inte på honom. Istället får de felaktiga och absurda besluten från Vänersborgs byggnadsnämnd fortsätta gälla och göra livet till ett stort lidande för Bengt och hans fru. Davidsson kan naturligtvis överklaga Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen, vi får se om han gör det.

I beslutet från Länsstyrelsen fanns det ju också ett avsnitt om vitet… Det handlar del 2 om.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta: Olagligt beslut (2/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan

17 maj, 2021 2 kommentarer

Återigen placeras Vänersborg på kartan. Och inte heller denna gång för något positivt…

SVT har varit ute på Restad och hälsat på Bengt Davidsson och hans fru på fastigheten Juta. Det skrev jag om igår. Och idag har SVT i några kortare inslag skildrat Davidssons och hans frus situation och kampen mot Vänersborgs byggnadsnämnd.

Du kan se avsnitten här, “Bengt kan inte parkera utanför sitt eget hus”, och det lite längre avsnittet, “Bengt ville bygga ut drömhuset – förlorar halva tomten: “Vaknar med gråten i halsen””. Du kan också se när plan- och bygglovschef Annika Karlsson svarar på några frågor – ”Kommunen: Beslutet följer lagen. Och till sist, här kan du se Västnytts lite längre inslag från kl 18.30.

Inslagen i SVT tar framför allt upp den tomtplatsavgränsning som kommunen har gjort och det är ett helt riktigt angreppssätt. Det är tomtplatsavgränsningen som är roten till det onda.

Syftet med en tomtplatsavgränsning är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda. Tomtplatsavgränsning görs vid strandskyddsdispenser.

Så här fastställde byggnadsnämnden avgränsningen för Davidssons Jutahus (se karta till vänster).

Vid denna tomtplatsavgränsning användes märkligt nog en karta från 3 juli 2017. (Se karta till höger.) Den var inte aktuell.

Kartan som byggnadsförvaltningen ritade på visade inte den om- och tillbyggnad av Jutahuset som Davidsson hade gjort (med bygglov utfärdat av byggnadsnämnden) efter att han hade köpt fastigheten.

Fotot (till vänster) visar hur Jutahuset ser ut nu, med den nya altanen. Pinnarna i marken visar gränsen för tomtplatsen. Notera att tomtplatsavgränsningen inte är markerad på ett sådant sätt som byggnadsnämnden kräver. Davidsson måste markera den med ett staket, en mur eller en häck. Hur det nu ska gå till… Men allmänheten måste veta var den privata hemfridszonen ligger. 

Kommunens tomtplatsavgränsning ledde till en del problem. Jag ska bara nämna några här.

Det blev t ex omöjligt för Davidsson och hans fru att vända bilen inom hemfridszonen. De var tvungna att göra det på den “allemansrättsliga tillgången till strandområden” som miljöbalken uttrycker det… Och man undrar också hur byggnadsnämnden tänker sig att sopbilen ska vända. Eller var en ambulans eventuellt skulle ställa sig om Davidsson eller hans fru helt plötsligt blir sjuka… (Vilket hände tidigare i år förresten.) Hade byggnadsförvaltningen kommit springande med en viteslapp om de hade sett det?

Bengt Davidsson har också ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade, han har en rörelsestörning. Realist som Davidsson är befarar han att han i framtiden kommer att behöva en handikappramp. Det lär emellertid bli omöjligt att bygga en sådan med kommunens avgränsning…

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat Davidssons tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar har blivit ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade Davidsson inte ens klarar av att gå i… Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Franz Kafka skulle vara imponerad.

Plan- och bygglovschef Annika Karlsson medverkar i SVT:s reportage. Hon har följande kommentar om Davidssons “problem”:

“Det är ju en avvägning mellan privatpersonen å ena sidan som kan tycka att det här är naturligtvis begränsande för, när man bor inom strandskyddet medans för allmänheten i Vänersborg så är det väldigt viktigt att kunna passera här till exempel.”

Och då undrar jag hur Karlsson tänker. För det är faktiskt svårt, eller omöjligt, att se att byggnadsnämnden och förvaltningen överhuvudtaget har tagit Davidssons rättmätiga synpunkter i beaktande.

Och hur tänker Karlsson om allmänhetens möjlighet att passera Juta? Det är ju faktiskt inga som helst problem för allmänheten att passera Juta på väg mellan Restad och Önafors. (Eller tvärtom.) Det finns en vandringsled längs älven. Leden kommer från söder, fortsätter längs älven förbi Juta och leder till bron i norr. Bron som för övrigt Davidsson själv har bekostat och satt dit. Allmänheten behöver inte gå över Davidssons altan eller förbi huset. Människorna kan gå längs älven. Vilket för övrigt i stort sett alla också gör.

Det kan även noteras att om allmänheten ska passera Juta så måste de gå över bron. Det finns ingen annan väg förbi Juta. Såvida man inte klättrar ner i ravinen och hoppar över bäcken för att komma vidare. (Det är dock inte många som gör det…) Och utan Davidssons bro skulle människor tvingas vända om och gå tillbaka… De hade inte kunnat passera Davidssons fastighet.

Sedan fortsätter plan- och bygglovschef Annika Karlsson i SVT:

“När det gäller myndighetsutövningen, då är det ju gällande lagstiftning som vi tillämpar…”

Det kanske kan få folk att tro att byggnadsnämnden och dess förvaltning har lagen på sin sida. Det är inte så enkelt.

I Miljöbalken 7 kap 25 § står det:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Det står alltså att ”hänsyn skall tas” även till Davidssons och hans frus intressen. Och det är ju egentligen tämligen självklart. Det är ju faktiskt Davidsson som äger fastigheten. Det är alltså helt på sin plats att byggnadsnämnden även ser till Davidssons intresse – och inte bara allmänhetens… 

Och i 7 kap 18 f § i Miljöbalken:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

Allmänheten har fri passage längs älven… Och tack vare Davidssons bro kan syftet med strandskyddet uppnås som är att:

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det skulle alltså gå att tillgodose både allmänhetens och Davidssons intressen på ett bättre sätt med Davidssons förslag till tomtplatsavgränsning (se flygfotot ovan) än den byggnadsnämnden i Vänersborg har fastställt…

Det finns andra lagar som antagligen är tillämpliga i fallet Juta. Jag tänker då på Plan- och bygglagen 8 kap. 9 §, där lagen beskriver hur tomter ska utformas. Jag sparar dock detta resonemang till ett annat tillfälle.

Istället tänkte jag avsluta dagens blogg med att citera två politiker i kommunen, ett kommunalråd och ett före detta.

Den 18 februari, hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tillsammans med fem andra KS-ordförande en debattartikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Den handlade om strandskydd. En mening i debattartikeln hade följande lydelse:

“…det borde även fortsättningsvis gå att kombinera en blomstrande landsbygd med ansvarsfull miljöhänsyn och allemansrättslig tillgång till stränderna.”

Men det kanske bara gällde Dalsland… Eller också får Benny Augustsson ta ett allvarligt snack med de socialdemokratiska representanterna i byggnadsnämnden.

Efter morgonens utsändningar i SVT så twittrade fd kommunalrådet och nuvarande vice ordförande i kommunfullmäktige Gunnar Lidell (M):

Detta är ingen bra reklam för Vänersborg, tvärtom! Om Bengt istället för gräs o äpple odlar havre (på ”åkermarken”)gäller inte allemansrätten från ca 1april-1sep, är det bättre?”

Och så länkade Lidell till SVT. Den andra tweeten formulerades så här:

“Eller OM det nu var ängsmark innan, ängsmark bör betas av får/häst/kor, sätt en inhägnad runt området, lämna gångväg längst ned mot älven klart. Då kan myndighetsutövarna försöka promenera bland komockor mm…
#tolkareglerhumant #slutakrångla

Det finns, som framgår av Lidells tweet, även andra aspekter av striden mellan Bengt Davidsson och hans fru och Vänersborgs kommun.

Det är tråkigt att Vänersborg ska figurera i media på ett sätt som gör att man skäms som vänersborgare.

Det finns anledning att återkomma till Bengt Davidsson på Juta.

==

Nyhet 18/5! Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade i morse när han var ute och joggade vid Juta-torpet. Filmsnutten måste ses – KLICKA HÄR!  

 

==

Bloggar om Davidsson på Juta:

SVT har besökt David på Juta

16 maj, 2021 4 kommentarer

Kommer ni ihåg David på Juta? I sju bloggar mellan den 6 mars och 12 mars skildrade jag hans kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden i Vänersborg. (Se länkar längst ner i bloggen.)

Det visade sig att även SVT tyckte att fallet ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta” var intressant… Så intressant att SVT har varit ute på Juta på Restad och filmat…

SVT har inte nöjt sig med att filma Juta och de aktuella “stridsobjekten”. Journalisten har också intervjuat David och även varit inne på kommunhuset och talat med tjänstepersoner i miljö- och byggnadsförvaltningen.

Spännande…

Imorgon måndag (17 maj) sänds inslaget på TV. Enligt uppgift, säker sådan, ska det sändas i “sin helhet” på SVT Väst på morgonen. Därefter ska enligt planerna en kortversion finnas med i morgonsändningarna på SVT1 – och sedan återkommer den långa versionen i SVT1 på kvällen. Självklart kommer man också att kunna se inslaget på SVT:s hemsida.

Detta inslag får ingen vänersborgare missa! (17/5 Här kan du se det korta inslaget! och här det längre!)

I inslagen kommer naturligtvis Davids riktiga namn att användas. Så då kan jag redan nu passa på att avslöja att David i verkligheten heter Bengt Davidsson.

Som alla trogna bloggläsare kommer ihåg har Davidssons kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden pågått i många år… Och tisdagen den 2 mars behandlade byggnadsnämnden återigen fallet. Tjänstemännen i den numera omtalade miljö- och byggnadsförvaltningen hade, i vanlig ordning, utarbetat ett beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden. Förslaget var omfattande.

Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Och så räknades 8 punkter upp, som Bengt Davidsson och hans fru var tvungna att åtgärda:

  • “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  • Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  • Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Tjänstemännens förslag blev också, inte helt oväntat, även byggnadsnämndens beslut, även om beslutet inte var enhälligt:

”Byggnadsnämnden förelägger om rättelse enligt utsänt förslag.”

Byggnadsnämnden beslutade vidare att åtgärderna skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft. Åtgärderna skulle också utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada. Och efter “återställningen” skulle:

“området utanför tomtplatsavgränsningen uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.”

Om inte Davidsson och hans fru följde beslutet så skulle ett vite (böter) utgå på 50.000 kr. De skulle också betala 10.000 kr för tillsynen i strandskyddsärendet. (Den summan ska under alla omständigheter betalas.) 

Byggnadsnämnden, och -förvaltningen, motiverade beslutet med att det som gjorts på Jutafastigheten inte fick utföras inom strandskyddsområde. Och det hänvisades naturligtvis till olika lagparagrafer.

Det nämndes i sammanhanget ingenting om att det var den förre fastighetsägaren som hade genomfört i stort sett samtliga åtgärder på Juta. Davidsson hade dock klippt gräsmattan… (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.) Och i och med att det mesta redan fanns ”på plats” när Davidsson köpte fastigheten, så trodde han naturligtvis att det var helt i sin ordning att tomten såg ut som den gjorde.

Det ska också tilläggas att när den förre fastighetsägaren vidtog dessa åtgärder på fastigheten antog han att de var lagliga. Det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Och enligt säkra uppgifter fick han till och med instruktioner av byggnadsförvaltningen om hur han skulle göra, t ex var skyltar kunde placeras. Med andra ord, man skulle faktiskt kunna säga att de åtgärder som den förre fastighetsägaren vidtog på tomten var lagliga, då. Och det utgick självklart Davidsson ifrån att det var sedan också. Men de blev ”olagliga” när Davidsson köpte fastigheten och byggnadsförvaltningen gjorde tomtplatsavgränsningen…

Det är definitivt något som inte stämmer… Vi får se om SVT tar upp det i nyhetsinslaget.

Davidsson har överklagat. Han och hans fru har synpunkter på de flesta av byggnadsnämndens förelägganden. Davidsson tänker också ansöka om en ny strandskyddsdispens.

Men det tänker jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

Innan jag avslutar denna blogg så vill jag bara svara på en fråga som flera av de kommuninvånare som brukar promenera vid Juta har ställt.

Ja!

Ja, det är Bengt Davidsson som med egna pengar har uppfört den klassade bron över den djupa ravinen och bäcken – och som gör det möjligt för alla “flanörer” att gå från Restad över Juta till Önafors. Kommunen har inte något med det att göra, kommunen har t ex inte betalat en krona…

== 

Bloggar om Davidsson på Juta:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)

12 mars, 2021 9 kommentarer

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.

Tisdagen den 2 mars behandlade byggnadsnämnden återigen fallet David och Jutafastigheten. Antagligen för sista gången.

Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen hade, i vanlig ordning, utarbetat ett beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden. Själva beslutsförslaget är omfattande, men vi känner igen innehållet. Det föreslogs ha följande lydelse:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, <<David>> & <<Davids fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

“Vite om 50.000 kr”…

Sedan räknas de 8 punkterna upp, som jag redovisade i den förra bloggen (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”):

  • “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  • Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  • Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Det här blev sedermera och inte helt oväntat även byggnadsnämndens beslut:

”Byggnadsnämnden förelägger om rättelse enligt utsänt förslag.”

Nämnden beslutade också att åtgärderna skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft och att åtgärderna också skulle utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada. Och efter “återställningen”:

“ska området utanför tomtplatsavgränsningen uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.”

David och hans fru ska också betala 10.000 kr för tillsynen i strandskyddsärendet. Den summan ingick inte i de böter på 50.000 kr som David och hans fru ska tvingas betala om de inte utför en eller flera av nämndens beslutade åtgärder.

Byggnadsförvaltningen angav också skäl för beslutet, vilket även blev nämndens officiella motivering. Förvaltningen motiverade helt enkelt med att de utförda åtgärderna på Jutafastigheten inte får utföras inom strandskyddsområde. Och sedan hänvisas till olika lagparagrafer.

Det nämndes i sammanhanget ingenting om att det var den förre fastighetsägaren som hade genomfört i stort sett samtliga åtgärder. (David hade klippt gräsmattan… Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.) Och i och med att allt redan fanns ”på plats” när David köpte fastigheten, så trodde han naturligtvis att det var helt i sin ordning att tomten såg ut som den gjorde.

Det ska också tilläggas och verkligen betonas, vilket jag inte har gjort tidigare, att när den förre fastighetsägaren vidtog dessa åtgärder på fastigheten antog han att de var lagliga. Det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på ”hans tid”. Och enligt säkra uppgifter fick han till och med instruktioner av byggnadsförvaltningen om hur han skulle vidta vissa åtgärder, t ex var skyltar kunde placeras. Med andra ord, man skulle faktiskt kunna säga att de åtgärder som den förre fastighetsägaren vidtog på tomten var lagliga då. Och det utgick självklart David ifrån. Men de blev ”olagliga” när David köpte fastigheten och byggnadsförvaltningen gjorde tomtplatsavgränsningen…

Det är definitivt något som inte stämmer här… Kanske kunde tomten redan betraktas som om den var ianspråktagen?

Byggnadsförvaltningen hade fortfarande inte heller uppmärksammat att den ”privatiserande skylten vid entrén” och hälften av ”staketet vid sydöstra fastighetsgränsen” inte stod på Davids mark…

Byggnadsnämnden ansåg alltså att åtgärderna på Davids fastighet:

“hindrar och avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.”

En stilla undran… Hur kan politikerna i byggnadsnämnden eller tjänstemännen i byggnadsförvaltningen tro att fyra “planterade trädgårdsträd” (ett päron-, ett körsbärs- och två plommonträd) skulle få folk att undvika en oklippt äng? (Undrar förresten vad förvaltningen skulle säga om ett äppleträd senare skulle ”självså sig” på ängen. Ska David ta bort trädet då? Får han det…?)

Förvaltningen gjorde i sin redovisning av skäl för beslutet även ett stort nummer av att Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen hade gett byggnadsnämnden rätt när David hade överklagat.

Det blir ett slags cirkelbevis. Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen hade ju gett byggnadsnämnden i Vänersborg rätt genom att bara läsa nämndens och förvaltningens papper, inklusive gamla föråldrade kartor. De bemödade sig överhuvudtaget inte om att komma ut till Jutafastigheten för att med egna ögon bedöma riktigheten i byggnadsnämndens faktaunderlag och beslut. (Se för övrigt de “kryptiska” domskälen i “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.) Sedan hänvisar byggnadsnämnden i Vänersborg och söker stöd i domarna från Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Som alltså har dömt utifrån byggnadsnämndens i Vänersborg beslut.

Jag är inte imponerad. De rättsvårdande myndigheterna har enligt min mening visat både nonchalans och, jag skulle nästan vilja säga, inkompetens.

David hade fått möjlighet att yttra sig om det beslutsförslag som tjänstemännen i byggnadsförvaltningen hade förelagt politikerna. David tog chansen och lämnade in en längre inlaga. Tråkigt nog var det bara en av politikerna i nämnden som besökte Juta, och talade med David, för att bilda sig en uppfattning på plats.

David skriver i inlagan att han har full förståelse för allmänhetens intresse av området. Det är därför som han ur egen kassa har uppfört en klassad bro över den djupa ravinen och bäcken. Men så fortsätter en uppenbart besviken och nedstämd David, att om inte byggnadsnämnden tillmötesgår honom så:

“kommer bron att demonteras då den inte uppfyller det syfte som låg till grund för att montera den, syfte med bron var exakt det som nu händer nämligen att allmänheten vandrar längs älven och inte uppe vid bostadshuset.”

Det visade sig alltså under sammanträdet att det här var inget som politiker, eller tjänstemän, brydde sig om. Det viktiga var tydligen inte att det blev bra för allmänheten. Det tycktes vara viktigare att göra livet surt för David…

David fortsätter i sin inlaga med att citera PBL (=Plan- och bygglagen) 8 kap. 9 §, där lagen beskriver hur tomter ska utformas:

“… Tomten ska ordnas så att

  1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
  2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
  3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
  4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
  5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
  6. risken för olycksfall begränsas.”

När man läser denna paragraf i Plan- och bygglagen så är det inte utan att man undrar hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen egentligen kan tro att de har lagen på sin sida. Läs gärna paragrafen en gång till, studera fotot (nedan till höger) och tänk på att pinnarna markerar Davids privata tomt utifrån kommunens tomtplatsavgränsning… Glöm inte heller att David är rörelsehindrad.

Döm sedan själv.

Det jag frågar mig, vilket säkert alla läsare gör, för att inte tala om David – vad händer om David verkligen utför åläggandet från kommunen att:

Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

David ska alltså uppföra “staket, mur eller häck” vid pinnarna! Men hur det ska gå till kan ingen svara på, inte heller byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen. Och ingen läsare heller. Jag har fortfarande inte fått in några förslag på min utlysta tävling.

Det kommer inte att bli särskilt lätt för David och hans fru att kunna komma in i, eller ut ur, sitt hus om det skulle byggas t ex en mur vid tomtplatsavgränsningen. I synnerhet inte om David blir tvungen att bygga en ramp på grund av sin sjukdom… Därför är också punkt 5 i PBL-paragrafen ovan, om nedsatt rörelseförmåga, intressant. David har nämligen, som jag skrivit tidigare, en grav rörelsestörning. Men som sagt, inte heller det visade sig påverka politiker eller tjänstemän i Vänersborg…

Jag hittar inte ord. Det är fullständigt sanslöst.

David påpekade också i sin inlaga, slutligen, vad det står i Miljöbalken 7 kap 25 § om att hänsyn ska tas även till enskilda intressen. Jag upprepar paragrafen ännu en gång så här i slutet av bloggserien:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

David hänvisar också till skrivningar om allmänhetens rätt till “fri passage”.

Så här står det i Miljöbalken 7 kap 18 f §:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

I broschyren “Strandskydd” från Naturvårdsverket och Boverket (kan laddas ner här) så diskuteras begreppet “fri passage”. De två statliga verken skriver, som jag har återgett förut:

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Vad jag kan förstå så måste denna skrivning från Naturvårdsverket och Boverket ha en mycket hög officiell status. Fast kanske inte i Vänersborgs byggnadsnämnd och -förvaltning…

Med Davids förslag till tomtplatsavgränsning (se bild ovan) uppfylls Naturvårdsverkets och Boverkets krav på minst några tiotal meter bred passage – med råge! Byggnadsnämnden i Vänersborg nöjde sig dock inte med det – nämnden vill ha en passage på 60 meter…

Byggnadsnämnden beslutade alltså den 2 mars 2021 helt i enlighet med byggnadsförvaltningens förslag. David och hans fru hade brutit mot Miljöbalkens bestämmelser om strandskydd.

Två ledamöter yrkade återremiss, Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C). De lämnade enligt protokollet följande yrkande:

”Byggnadsnämnden återremitterar ärende för utredning om gällande tomtplatsavgränsning går att efterleva med hänvisning till krav på häck/staket.”

De reserverade sig sedan till förmån för sitt yrkande.

David har utkämpat en kamp mot Goliat. Han har varit maktlös och nu har han förlorat striden. Det har kostat honom tid, kraft och pengar. Och hälsa. Men det finns fortfarande ett visst hopp – David kan överklaga beslutet. Det är mycket som talar för att det faktiskt är byggnadsnämnden som i sitt beslut har brutit mot Miljöbalken och Plan- och bygglagen 8 kap 9 § (se ovan).

Jag tror att David kommer att överklaga beslutet.

Det pratas också om en anmälan till Europadomstolen. Det handlar ju om att en enskild medborgares rätt (ägare till en liten fastighet, avstyckad enligt konstens alla regler, beviljad byggnadslov för väsentlig om- och utbyggnad av en permanentbostad) har kränkts genom byråkratisk inkompetens och nonchalans samt rättsvårdande myndigheters bristande intresse, nonchalans och kanske också prestige. Europadomstolen skulle då pröva den enskildes rätt till sin egendom och sitt privatliv.

Vi vet alla hur den historiska kampen mellan David och Goliat slutade. Kanske kommer historien att upprepa sig.

==

Anm. Davids ärende har i protokollet rubriken ”Tillsyn av olovlig utökning av tomtplats”. Ärendet publiceras dock inte på kommunens hemsida. Citaten i denna blogg kommer huvudsakligen från det underlag som skickades ut till politikerna inför sammanträdet. Det har möjligtvis ändrats några ord i protokollet. Jag ska få det riktiga protokollet i början på nästa vecka – i pappersform…

== 

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)

11 mars, 2021 7 kommentarer

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.

Det som har beskrivits i fem bloggar om Jutafastigheten på Restad är på sätt och vis historia. Byggnadsnämnden fattade sitt beslut och rättsväsendet avslog alla Davids överklaganden. Och David och hans fru stod där med staket, trädgårdsland, skyltar mm som måste tas bort. Det mesta hade dessutom funnits där när David köpte fastigheten…

Davids drömhus hade blivit ett mardrömhus…

I Vänersborg är det känt att vi har en flitig, noggrann och plikttrogen miljö- och byggnadsförvaltning. I varje fall när det gäller ärenden rörande vissa personer, t ex i Solvarm i Sikhall, Magnus Larsson i Sikhall, blåbärsodlaren vid Hästefjorden, Arne på Nordkroken (se här) och David på Juta. Det kanske också kan förklara att det inte alltför sällan tar några månader innan invånarna kan få besked i olika byggärenden – byggnadsförvaltningen har andra saker som måste prioriteras…

Den 21 januari i år, 2021 alltså, så fick David och hans fru ett brev från Miljö- och byggnadsförvaltningen:

“… vill med detta brev informera er om handläggningen för strandskyddstillsyn återupptas på fastigheten.”

Förvaltningen ville förvissa sig om att David efterlevde villkoren i strandskyddsdispensen och att:

“tomtplatsavgränsningen är fastställd och att det därmed inte får finnas anläggningar eller anordningar utanför tomtplatsavgränsningen som avhåller.”

Byggnadsförvaltningen tappade nog några ord i slutet av meningen. Kanske skulle det stå typ:

allemansrättslig tillgång till strandområden”

Eller:

”ger en hindrande och starkt avhållande effekt och därmed strida mot strandskyddets syfte.”

En knapp vecka senare så stod två tjänstemän utanför Jutahuset. De kom en tidig morgon utan att ge sig till känna. De antecknade och fotograferade. Och det är väl i och för sig inget konstigt med det, det ingår i deras jobb. Men Davids fru som var ensam i huset undrade lite förskräckt vad som pågick.

Notera att bilden till höger är tagen inifrån huset och att tjänstemännen faktiskt står utanför den av byggnadsnämnden fastställda tomtplatsen/hemfridszonen. Det märks väl ganska tydligt att det inte blir mycket till “hemfrid” med den gränsen – särskilt inte om David och hans fru skulle sitta på altanen…

Tjänstemännen hittade mycket att anmärka på. Följande noterades och diariefördes den 27 januari:

  • “1 st odlingslott placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • 1 st staket vid sydöstra fastighetsgräns utanför tomtplatsavgränsning
  • 1 st klippt gräsmatta utanför tomtplatsavgränsning
  • 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten”

Och allt dokumenterades med kamerans hjälp. Detta är bara två av fotografierna:

     

De utsända tjänstemännen konstaterade också under rubriken “Övrigt”:

  • “Avgränsning saknas längst tomtplatsavgränsning utifrån villkor i given dispens
  • 8 st lyktstolpar utanför tomtplatsavgränsning finns och har dispens.”

Två dagar senare, den 29 januari, damp det återigen ner ett brev i Davids brevlåda. Byggnadsförvaltningen meddelade att det som fanns utanför tomtplatsavgränsningen inte fick finnas där. Detta eftersom åtgärderna:

“hindrar och avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.”

Och därmed strider åtgärderna på “Jutatorpet” mot:

“strandskyddets ena syfte att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden”

Inte ett ord om att i stort sett samtliga dessa “åtgärder”, dvs odlingslotten, staketet, trädgårdsträden och den privatiserande skylten, redan fanns där när David köpte fastigheten. Ja, till och med utemöblerna/trädgårdsstolarna har den förre ägaren av Juta lämnat kvar på platsen. Men, det är sant – David har klippt gräset… (I morgondagens avslutande blogg presenteras ytterligare information kring de tidigare ”åtgärderna”.)

Och visst, David har satt upp trädgårdsbelysningen nere vid vattnet (se bild nedan). Det var bara det att David och ägaren till strandremsan, tillika laxhuset och bryggan samt fastigheten söder om Davids, trodde att de satte upp belysningen på hans, den andre fastighetsägarens, mark. Han tyckte nämligen att det var helt ok. (Det var innan de förstod att älven hade eroderat bort ganska mycket av strandkanten och marken. Vilket jag har skrivit om tidigare.)

Jag kan dessutom avslöja en eller kanske två hemligheter. Den “privatiserande skylten vid entrén till fastigheten” står på den andre mannens fastighet, liksom faktiskt också hälften av “staketet vid sydöstra fastighetsgränsen”… Detta staket fanns som sagt där när David köpte fastigheten. Och David kan naturligtvis inte och får inte ta bort ett staket, eller skylt, som inte står på hans mark.

Är det inte fantastiskt att byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden har så fruktansvärt dålig koll på fastighetsgränser och kartor när de kräver åtgärder mot fastighetsägare med hot om vite. Jag vet inte om det finns något annat ord än – skandal?

Det kan även noteras att tjänstemännen inte heller nämner den bro som David på egen initiativ och bekostnad har satt upp över den djupa ravinen och bäcken. Den bro som de facto är en förutsättning för att folk överhuvudtaget ska kunna nyttja allemansrätten och passera Juta mellan Önafors och Restad…

David åläggs att vidta åtgärder för att återställa alla “olagliga åtgärder”. Efter att byggnadsnämnden några veckor senare hade sagt sitt och bekräftat tjänstemännens uppfattning.

Detta skulle David se till att det snarast blev gjort:

  1. “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  2. Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  3. Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  4. Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  5. Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  6. Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  7. Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  8. Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Hur nu punkt 8 skulle gå till…(Jag har fortfarande inte fått svar på min utlysta tävling. Inte ens några svar från byggnadsnämndens politiker eller byggnadsförvaltningens tjänstemän…)

Och för byggnadsförvaltningens besök och föreläggande är David tvungen att betala 10.000 kr till kommunen… 10.000 kr…

Innan byggnadsnämnden skulle fatta sitt beslut fick David emellertid en chans att förklara och “försvara” sig. Det blev en lång och väl underbyggd inlaga…

Fortsättning följer: ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)”.

==

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)”.

Kampen mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen får David att misströsta om både det ena och det andra. Det här är inget som han vill syssla med. Det tar bara tid, kraft, pengar och hälsa. På det sättet är han lik både blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) och Solvarm på Sikhall (se ”Kommunen vill stoppa Solvarm”). De vill inte ha med kommunens tjänstemän och politiker att göra. De vill vara i fred och syssla med sitt. De stör ingen och de gör inga fel.

David överklagade kommunens tomtplatsavgränsning till både Länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen. Han ville också att myndigheterna gjorde “syn på plats”, dvs kom ut till Juta för att se hur det verkligen såg ut – och inte litade på byggnadsförvaltningens gamla felaktiga kartor.

Ingen var intresserad av att ta reda på hur det såg ut i verkligheten. Och de dömde följaktligen till Vänersborgs kommuns fördel. David upplevde ett moment 22, precis som så många andra kommuninvånare i Vänersborg har erfarit.

Jag har tittat på domskälen och självklart även på Davids inlagor.

Davids skäl till att överklaga kommunens tomtplatsavgränsning är i huvudsak de som jag redogjort för i mina bloggar. Men han har också ytterligare några skäl.

David menar att marken framför bostadshuset bevisligen har varit ianspråktagen som tomtmark sedan åtminstone 1950-talet. Och när fastigheten köptes 1966 av Älvsborgs Läns Landsting hade området använts som gräsmatta. Han anser att kommunen därför olagligt har inskränkt rådigheten över fastigheten. Han menar också att kommunens gränsdragning har resulterat i en tomt som inte är av den beskaffenhet som en normal tomtmark bör vara. (Enligt Plan- och bygglagen, PBL. Jag återkommer till detta i den sista delen.) Kommunen har inte tagit i beaktande varken bostadens beskaffenhet eller hans behov. David tycker också att han av säkerhetsskäl borde få möjlighet att installera belysning runt huset. Närmaste granne är ju faktiskt fängelset…

David menar vidare att kommunens bestämning av tomtplatsen i sak innebär en begränsning av ägandet, dvs att likställa med en olaglig expropriation.

Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen, som inte ansåg att det var mödan värt att göra syn på plats, argumenterar mot David och hans motiveringar. De anser att han har fel t ex om att gräsmattan framför huset, mellan grusvägen och älven, har nyttjats som tomtmark sedan 1950-talet. Länsstyrelsen skriver, vilket även återges i domen från Mark- och miljödomstolen:

“Äng och betesmark är inte detsamma som tomtmark. Jordbruksmark har inte samma avhållande effekt som en anlagd trädgård.”

Det skulle alltså vara bättre för den ”allemansrättsliga tillgången” till marken om David blev bonde, gjorde om gräsmattan till jordbruksmark och började odla spannmål – än att anlägga ett mindre trädgårdsland…?

Och så fortsätter det:

“Det glesa enkla staket med stolpar och tråd som syns på fotografiet från 1951 har inte satts upp för att utestänga människor utan för att hägna in och skydda tamdjur och grödor. Varken staketet eller användningen har privatiserat marken.”

Oops. Ett staket som hägnar in djur och grödor privatiserar inte marken, men ett litet trädgårdsland gör det… Men om David och hans fru inhägnar trädgårdslandet då – i syfte att skydda sina ”grödor”…?

Man får definitivt känslan av att Länsstyrelsen och även Mark- och miljödomstolen bestämmer sig först och letar argument sedan… Och tar då till vilka argument som helst…

Länsstyrelsens motivering till själva domslutet, den 15 oktober 2018, är enbart följande, förutom det med ianspråktagen tomtmark:

“Vid en avvägning mellan klagandens enskilda intresse att ta i anspråk marken på sin fastighet och allmänhetens intresse att ha tillgång till strandområdet kan den beslutade tomtplatsavgränsningen inte anses gå längre än som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses.”

Hela ärendet är oerhört viktigt för David och hans frus liv och tillvaro. Och så får de bara en meningslös negation som motivering… Det känns både arrogant och nedlåtande.

David överklagade till Mark- och miljödomstolen. Han behandlades inte särskilt annorlunda där. De tyckte inte heller att hans ärende var så angeläget att de behövde åka till Juta och titta. De litade på kommunens kartor.

I sin dom från 1 mars 2019 angav domstolen skälen till att Davids överklagan avslås:

“Mark- och miljödomstolen anser med utgångspunkt i nämnda faktorer att den av nämnden gjorda tomtplatsbestämningen är naturligen avgränsad. … Mark- och miljödomstolen finner vid dessa förhållanden att den av nämnden fastställda tomtplatsavgränsningen får anses rimlig och väl avvägd.”

That’s it… ”Rimlig och väl avvägd”… Say no more.

Det är banne mig inte imponerande. Rättsväsendet tycks utgå från att alla andra myndigheter gör riktiga bedömningar. De tycks automatiskt lita blint på varandra. Jag vet inte om det har någon betydelse att både Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen ligger i den lilla staden Vänersborg. Å andra sidan brydde sig inte Mark- och miljööverdomstolen heller… Och den ligger inte i Vänersborg. Överdomstolen brydde sig inte ens om att pröva fallet…

Den lilla människan står där utan att kunna göra något. David fick inte gehör någonstans. Hans överklaganden avslogs, byggnadsnämndens beslut om tomtplatsavgränsning stod fast.

Franz Kafka skulle vara imponerad.

I januari i år började det hända saker igen. Byggnadsförvaltningen kom på oanmält besök…

Fortsättning följer: ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.

==

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)

9 mars, 2021 7 kommentarer

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggarna ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)”, ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” och ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)”. Jag rekommenderar att du läser dessa bloggar innan du fortsätter med denna.

David och hans fru har kämpat och stridit mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning ända från den dag, den 17 april 2018, då de fick strandskyddsdispensen med tomtplatsavgränsningen. Tomtplatsavgränsningen gjordes ju inte riktigt där som David önskade…

Med byggnadsnämndens avgränsning så ingick det att:

“Den östra tomtgränsen, mot Göta älv, ska markeras med staket, mur eller häck.”

I mina två föregående bloggar så frågade jag om det fanns några förslag från någon läsare om hur det skulle gå till i praktiken att markera gränsen (se pinnarna på bilden till höger) med “staket, mur eller häck”. Tävlingen var öppen även för politiker i byggnadsnämnden och tjänstemän på byggnadsförvaltningen.

Jag har inte fått några förslag, inte ens från de på byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen – de som har bestämt att det ska gå, att det måste gå. Fast det är kanske inte så konstigt att det inte har inkommit några förslag… Frågan är dock hur David ska lösa dilemmat innan han beläggs med vite på 50.000 kr…

Byggnadsnämndens beslut vilade på gamla felaktiga kartor och nämndens ledamöter visade på okunskap, bristande intresse och engagemang i frågor som är av stor betydelse för en enskild kommuninvånare. Ingen av politikerna bemödade sig t ex om att besöka Jutahuset och prata med David (med ett undantag). Det gjorde däremot tjänstemännen på byggnadsförvaltningen – och hur de ändå kunde lämna ett sådant absurt beslutsförslag till politikerna, trots att de visste hur det såg ut på platsen, det trotsar min föreställningsförmåga…

Ett annat krav i nämndens beslut var att:

“Odling och plantering som kan upplevas privatiserande som till exempel grönsaks- och örtodling samt plantering av trädgårdsväxter får inte ske utanför tomtplatsen.”

David och hans fru får inte ha något trädgårdsland utanför tomtplatsavgränsningen, dvs på marken ner mot älven. (Inte ens några blåbärsbuskar – se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och på andra sidan huset är terrängen sådan att det inte är möjligt att anlägga något trädgårdsland. Beslutet betyder alltså att David och hans fru inte kan ha något trädgårdsland på sin fastighet.

David och hans fru köper alltså ett hus på “landet”. Ja, det är faktiskt “landet” ute vid det gamla Jutatorpet – det finns ingen detaljplan. Frun är intresserad av matlagning och trädgårdsodling. Hon vill ha ett eget trädgårdsland där hon kan odla potatis och grönsaker. Och det fanns också ett sådant anlagt på området ner mot älven när de köpte huset. Frun drömmer även om ett litet växthus. Och det är väl inte att begära för mycket, är det inte en självklar sak på en fastighet på landet?

Inte i Vänersborgs kommun…

Jag tycker att det är absurt. David och hans fru får alltså inte använda sin egen mark för att odla några grönsaker. Tomtarealen på fastigheten är 8.000 kvm, men David och hans fru har en mindre trädgård än vad folk har i Nordstan. Ja, David har faktiskt en mindre gräsmatta än vad en lekstuga i Nordstan har….

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat hela Davids och hans frus tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar blev ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade David inte ens klarar av att gå i… 

Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Och skälet skulle vara att även ett mindre trädgårdsland eller ett träd på den mycket stora gräsmattan ner mot älven skulle uppfattas som privatiserande av allmänheten. Eller med miljö- och hälsoskyddsnämndens ord, som finns med i byggnadsnämndens beslutsunderlag:

“En större tomt bedöms ge en hindrande och starkt avhållande effekt och därmed strida mot strandskyddets syfte.”

För bara någon vecka sedan, den 18 februari, hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tillsammans med fem andra KS-ordförande en debattartikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Den handlade om strandskydd. En mening i debattartikeln hade följande lydelse:

“…det borde även fortsättningsvis gå att kombinera en blomstrande landsbygd med ansvarsfull miljöhänsyn och allemansrättslig tillgång till stränderna.”

Men det kanske bara gällde Dalsland… Eller också får Benny Augustsson ta ett allvarligt snack med de socialdemokratiska representanterna i byggnadsnämnden.

På vänersborgsmoderaternas sida på Facebook fanns detta inlägg den 8 februari:

Först trodde jag att vänersborgsmoderaterna var ironiska mot miljöpartiet och Per Bolund. Men sedan förstod jag bättre. Det blev nämligen tydligt när man såg hur moderaterna röstade i byggnadsnämnden förra veckan att så var det inte. Moderaterna i Vänersborg håller med miljöpartiet och Per Bolund…

Det var faktiskt en liten överraskning. Minst sagt.

Och till sist till de politiker och tjänstemän som säger att de bara följer lagen – det gör ni inte alls!

Jag citerar återigen Miljöbalken 7 kap 25 §:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Det står alltså att ”hänsyn skall tas” även till Davids och hans frus intressen.

Och 7 kap 18 f §:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

I broschyren “Strandskydd” från Naturvårdsverket och Boverket (kan laddas ner här) så diskuteras begreppet “fri passage”. De två statliga verken skriver:

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Vad jag kan förstå så måste denna skrivning från Naturvårdsverket och Boverket ha en mycket hög officiell status. Fast kanske inte i Vänersborgs byggnadsnämnd och -förvaltning… Byggnadsnämnden i Vänersborg vill ju ha en passage på 60 meter…

Med Davids förslag till tomtplatsavgränsning uppfylls Naturvårdsverkets och Boverkets krav på minst några tiotal meter bred passage – med råge!

Fortsättning följer: ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)

==

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)

8 mars, 2021 5 kommentarer

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggarna ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” och ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”. Jag rekommenderar att du läser dessa bloggar innan du fortsätter med denna.

Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen har bestämt att tomtplatsavgränsningen och därmed Davids hemfridszon ska se ut på ett visst sätt (se röd linje på bilden nedan och pinnarna på bilden till höger). David har varit emot denna avgränsning eftersom han och hans fru menar att allmänheten kommer alldeles för nära huset och deras privata zon. På bilden till höger så syns det tämligen tydligt att människor som passerar huset i stort sett kan gå över(!) eller i varje fall strax bredvid Davids och hans frus altan… Vi pratar på sin höjd om ett fåtal meter. På grund av byggnadens utformning så innebär detta i princip även fri insyn i huset… (Se Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.)

En bloggläsare frågade efter att ha läst gårdagens blogg om David får röja snön på marken utanför tomtplatsavgränsningen, eller om han då inkräktar på den ”allemansrättsliga tillgången till strandområden”. Jag vet inte, men jag tvivlar starkt på att David får röja snö utanför sin tomtplats. Jag har nämligen mycket svårt att tro att inte snöröjningen skulle se ”privatiserande” ut, som byggnadsförvaltningen skriver.

Bilar, brandbilar eller ambulanser kan inte heller parkeras eller vändas på Davids tomtplats, oavsett om det är snöröjt eller inte. Och det finns inte någon möjlighet att i framtiden bygga en handikappramp till David. Det skulle nämligen bedömas, anser byggnadsförvaltningen:

“ge en hindrande och starkt avhållande effekt och därmed strida mot strandskyddets syfte.”

Konsekvensen av kommunens beslut är också att David och hans fru inte kan uppföra några trädgårdsanläggningar, ha utemöbler eller liknande annat än på altanen… (Jag återkommer till detta.) 

På sätt och vis kan man säga att allmänheten håller med David och hans fru, det är sällan eller aldrig som någon går förbi huset den här vägen. Den naturliga vägen är att gå ner till vattnet innan de kommer in på Davids fastighet och sedan gå längs älven.

David har därför velat dra tomtgränsen på ett sätt som innebär att denna “folkliga lösning” stadfästes. Det är nämligen en bra lösning både för allmänheten och för honom själv. David menar att vandrarna egentligen kan gå runt fastighetsgränsen (Davids fastighet går ju en bit ner mot älven). David lämnade därför ett annat förslag – se flygfotot nedan.

I förslaget har David ökat allmänhetens område vid vattnet jämfört med fastighetsgränsen. (Se heldragen svart linje nedan.) Notera att mellan vattnet och Davids tomt ligger alltså en annan fastighet. Bredden på detta område ligger på mellan 15-30 meter. (Något mindre nu på grund av erosionen från älven, se Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7).)

Som läsare kan du fundera på vilken väg som du skulle ta förbi Jutahuset. Om du kommer från den befintliga vandringsleden till eller från Önafors (se strecken längst till vänster) – går du då upp till huset? Och om du kommer från bilvägen (längst upp) går du då förbi huset och svänger till höger efter huset ner vid Davids avloppsanläggning (som är lagligt placerad där den ligger) för att gå över bron över ravinen längst ner på bilden?

För att gå mellan Önafors och Restad så måste man gå över bron som går över bäcken och ravinen.

Det här är viktigt att notera. Man kan inte gå längs vägen vid huset, och ta vänster efter huset. Anledningen är att en bit innan ladan (som ägs av David) så går hela vägen, enligt byggnadsnämndens tomtplatsavgränsning, på Davids privata område. (Se bilden ovan.) Det är hans hemfridszon, där får man inte göra intrång. Man kan naturligtvis försöka klättra ner i ravinen och hoppa över bäcken för att komma vidare… Men det är inte många som gör det…

En gång till – för att passera Davids fastighet måste man gå över bron.

Och då kan det vara bra att känna till – David har på egen bekostnad införskaffat och satt upp en bro över ravinen. Det är viktigt tycker jag, så jag upprepar:

David har på egen bekostnad införskaffat och satt upp bron över ravinen.

Kommunen har inte bidragit till bron på något sätt – mer än med ett skriftligt tillstånd. Och bron är en förutsättning för att allmänheten ska kunna nyttja vandringsleden längs älven. Utan Davids bro skulle människor tvingas vända om och gå tillbaka… Det hade inte gått att passera Davids fastighet.

Och då är det kanske inte svårt att förstå att en upprorisk och kättersk tanke dyker upp i huvudet, i varje fall på en vänsterpartistisk pensionerad bloggare. Tänk om David tar bort bron – då skulle inga människor gå över eller förbi hans hus och fastighet överhuvudtaget…

Inte nog med att byggnadsnämnden har beslutat om tomtplatsavgränsning utifrån gamla och felaktiga kartor, eller bortser från all logik och sunt förnuft – ledamöterna tycks inte ens fundera på eventuella konsekvenser av sina beslut.

Jag avslutar denna blogg med att citera Miljöbalken 7 kap 25 §:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Det är alltså helt på sin plats att byggnadsnämnden även ser till Davids intresse – och inte bara allmänhetens… Och tack vare Davids bro kan syftet med strandskyddet uppnås som är att:

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det skulle alltså gå att tillgodose både allmänhetens och Davids intressen på ett bättre sätt med Davids förslag till tomtplatsavgränsning än den byggnadsnämnden i Vänersborg fastställde i tisdags…

Till sist vill jag påminna om den utlysta tävlingen. Det har fortfarande inte kommit in några svar nämligen. Uppgiften var/är:

Hur ska David kunna markera tomtplatsavgränsningen med ett staket, en mur eller en häck? (Se pinnarna på bilden till vänster.)

Tävlingen är öppen även för politiker i byggnadsnämnden eller tjänstemän i byggnadsförvaltningen.

Fortsättning följer: ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)”.

==

Bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

%d bloggare gillar detta: