Arkiv

Archive for the ‘Byggnadsnämnden’ Category

Detaljplanedilemma 1: Lunddala

28 november, 2020 Lämna en kommentar

Som lärare undervisade jag en gång i tiden i religionskunskap. I ämnets centrala innehåll ingick etik och moral. Det var ett ämnesområde som de flesta elever tyckte var intressant, särskilt diskussionerna om vad som var rätt och fel, gott och ont. Ofta utgick undervisningen från ett moraliskt dilemma. De exempel, de dilemman som gav upphov till mest engagemang var de dilemman som eleverna kunde känna igen och förhålla sig till.

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen. Då står ledamöterna för åtminstone två dilemman. Det första dilemmat hittar vi i ärendet ”Granskning – Ändring av detaljplan nr 341 Rånnum 10:58, Metallurgen 6 (Lunddala servicebostäder)”. Förhoppningsvis är det ett dilemma som ledamöterna kan känna igen och förhålla sig till…

Vad är det värt att ha en villa med en utsikt som ger en öppen känsla – där du från vardagsrummet och trädgården kan se himlen och fjärran trädkronor, fågelsträck som passerar höst och vår i det spontana synfältet. Du har köpt din villa bland annat för att få uppleva denna känsla, denna vy, denna öppenhet.

Vad är det värt för dig som boende i villan, vad är det värt för kommunen?

Efter att du har bott ett antal år i villan så vill kommunen bygga om fastigheten några meter utanför ditt vardagsrumsfönster. Det är ett äldreboende. Det kommer att bli en omfattande förändring av boendet och hela området kommer antagligen att se ut mer som ett centrum i en stad än Vargön när det är klart.

Det ska byggas på en våning på byggnaden utanför ditt vardagsfönster så att det blir 2 i stället för 1 våning och nockhöjden höjs till 10 meter. Äldreboendet som ligger i söderläge i förhållande till ditt hus kommer att få en fasad på över 80 meter. (Det är lika långt som kommunhusets vägg mot Vallgatan.) Den öppna känslan försvinner och himlen och fågelsträcken blir svårare att se. Det kommer att bli mer skugga över ditt hus och din trädgård. I december kommer du knappt att kunna se solen från ditt vardagsrumsfönster överhuvudtaget. Ljusförhållandena under året kommer att bli annorlunda, och sämre. Istället kommer husväggen på två våningar att få en massa fönster och kanske också balkonger där människor kan sitta och titta ner i din trädgård och ditt vardagsrum. Det skulle också innebära en stor olägenhet.

Vad gör denna omvälvande förändring för din livskvalitet? Vad är det värt, för dig? För kommunen?

Och vad gör det för värdet på din villa?

Det här problemet, det här dilemmat, ställs alltså kommunstyrelsens ledamöter för på onsdag när de ska yttra sig över kommunens planer på att genom en ny detaljplan möjliggöra en ny- och tillbyggnad av Lunddala servicebostäder i Vargön. Det behövs en bättre boendemiljö för de äldre och det behövs fler platser. Och visst, så är det. Det är två intressen som står mot varandra. Hur ska politikerna lösa dilemmat?

Går det att bygga på något annat sätt på Lunddala? Jag vet inte. Hur ska förresten en pensionerad lärare och fritidspolitiker kunna avgöra det? Går det att bygga fler servicebostäder någon annanstans, på någon plats där ingen annan störs? Eller kan kommunen kompensera villaägarna ekonomiskt eller på något annat sätt?

Två rättmätiga intressen står mot varandra. Ska det avgöras med den utilitaristiska principen – “största möjliga lycka åt största möjliga antal”? Det är så lärans fäder, filosoferna Jeremy Bentham, James Mill och John Stuart Mill, brukade sammanfatta sin syn. Men ska en majoritet kunna tvinga en minoritet att acceptera försämrade livsvillkor för att andra ska få det bättre? Betyder inte demokrati respekt för de som tycker annorlunda, de som är i minoritet, de som drabbas?

Jag undrar vad mina ”gamla” elever hade haft för åsikt…

FÖP Brålanda: Dahlbergs svar

11 november, 2020 Lämna en kommentar

“I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.”

Så börjar den interpellation jag lämnade in till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) den 12 oktober. (Du kan läsa hela interpellationen här, och dessutom en bakgrund till den. Jag skrev också utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg, efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”.)

Det blev nämligen aldrig någon fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Arbetet kom i och för sig igång med några dialogmöten 2019, men sedan glömdes liksom FÖP:en bort. Det hände ingenting och det blev ingen översiktsplan. Ärendet hamnade därför så småningom i kommunstyrelsen, i september i år, och skickades då tillbaka till byggnadsnämnden. Det var i det här skedet som jag skrev interpellationen.

Den 21 oktober var det sammanträde med kommunfullmäktige. Jag trodde att svaret från Bo Dahlberg (S) skulle komma då, men det gjorde det inte. Och det är lite ovanligt att en nämndsordförande inte svarar direkt på det följande fullmäktigesammanträdet, men det var inget formellt fel. Sedan har jag väntat på svaret från Dahlberg – och i fredags (förra veckan) upptäckte jag att det hade kommit. Det var daterat den 5 november.

Vid ett tillfälle förra året, när Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till ordförande Dahlberg (S), lät Dahlberg en tjänsteman svara på interpellationen. Det svaret läste Dahlberg helt enkelt upp i kommunfullmäktige och stack inte under stol med att det inte var han som hade svarat. Då blev det nästan pinsamt i Folkets hus.

Den här gången har Bo Dahlberg svarat själv på interpellationen. Och inte. Han har gjort det enkelt för sig och kopierat förvaltningens svar till kommunstyrelsen, som han har formulerat om med egna ord. Som jag faktiskt “förutsåg” i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” som jag skrev för inte så länge sedan. (Bo Dahlberg skriver i sitt svar, se nedan, “förklaring till … fullmäktige”. Han menar antagligen det här svaret från förvaltningen till “kommunstyrelsen”.)

Så här skriver Bo Dahlberg i interpellationssvaret, som jag återger i sin helhet:

===

“En förklaring har tidigare ställts till fullmäktige men jag ska försöka att förklara närmare och svara på frågorna.

1 Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?

I Vänersborgs översiktsplan, ÖP 2017, lyfts behovet av en fördjupad översiktsplan för Brålanda fram som viktig. I budgetberedningen/mål och resursplan 2018 äskade byggnadsnämnden 400 tskr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Kommunfullmäktige beslutade i mål och resursplanen 2018 att tillföra byggnadsnämndens budgetram 400 tskr enligt nämndens förslag. Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.

Arbetet med FÖP Brålanda kunde dock inte påbörjas som planerat 2018, framförallt beroende på att FÖP-arbetet för Brålanda är starkt beroende av att gå i takt med den statliga och regionala planeringen av dels tågstopp och dels infrastrukturplanering bl.a. ny E45. Dessutom återupptogs hösten2017, i samband med antagandet av översiktsplan 2017 arbetet med FÖP för Vänersborg och Vargön, vilket har tagit i anspråk planeringsresurser, inte bara inom miljö och byggnadsförvaltningen utan också inom övriga förvaltningar. Det har inneburet att det inte har funnits resurser att på allvar börja arbetet med FÖP Brålanda. Under 2019 genomfördes ett förarbete med fokus på dialog och under 2020 görs ett arbete kopplat till medborgarlöftet för Brålanda som också kommer att ligga till grund för FÖP-arbete 

2 Hur och av vem beslutades att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?

Förklaring finns under fråga 1.

3 Vad har pengarna använts till som följde kommunfullmäktiges uppdrag?

Pengarna har utgjort en höjning av det överskott som redovisades i  2018 års bokslut samt reducerat det underskott som redovisades i 2019 års bokslut. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tskr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen för FÖP Brålanda inte kvar inom ram. Från 2020 finns därmed inte längre några särskilda medel för FÖP Brålanda inom Byggnadsnämndens ram.

4 Varför meddelade inte Byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?

Det borde ha framgått i delårsrapporterna samt bokslut 2018.

5 När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Den fördjupade översiktsplanen för Brålanda bedöms kunna antas under första halvåret 2023. Enligt tidsplanen beräknas samråd hållas hösten 2021 och utställning hösten 2022.”

===

I bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” kommenterade jag byggnadsförvaltningens svar på kommunstyrelsens illa dolda kritik. De kommentarerna kan lika gärna gälla Dahlbergs interpellationssvar. Jag upprepar mig inte, utan hänvisar till dem.

Däremot vill jag citera signaturen “PåDal”, som brukar vara mycket insatt i politiken i Vänersborg, när hen kommenterar min blogg (se här):

“Angående FÖP Brålanda … hade byggnadsnämnden och kommunledningen hållit vad KS och KF beslutat hade det funnits en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan över Brålanda vid detta laget. Då hade kommunens egna tjänstemän, Trafikverket, Fyrbodals kommunalförbund och Regionen/Västtrafik haft något bra att förhålla sig till när frågor som tåghållplats, pendelparkeringar, vägar och ny E45 diskuteras och planeras för Brålanda.

Det har skrivits både i ttela och på kommunens hemsida under 2018 och 2019 att arbete med FÖP Brålanda pågår för fullt. Det lades ut mycket information om dialogresultat och tidplaner på kommunens hemsida vilket numera är borttaget.

Kommunledningen får inte glömma att KS beslutade (lovade hålla) redan 2017/2018 enligt kommunens tjänsteskrivelse som skickades tillbaka till regionen när de ställde några frågor gällande västtågsutredningen som sedermera pekade ut Brålanda och Frändefors som lämpliga i regionen med tåghållplats för att få en rundare region.

Se kallelse till kommunstyrelsen (KS) den 17 januari 2018 § 7, och då speciellt fråga 1 och 2.”

Det blev många citat i texten. Men jag vet att det finns flera personer, särskilt naturligtvis i Brålanda, som är intresserade av frågan. Och jag vill faktiskt också avsluta med att citera slutklämmen i “PåDals” kommentar:

“Men jag håller slutligen med bloggskrivaren ”glöm det som varit och se framåt”, ta nu ett beslut enligt alla konstens och formaliteters regler. Börja om, kraftsamla och visa att kommunens vision och ÖP omfattar hela kommunen oavsett politiskt styre.”

KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm

3 november, 2020 1 kommentar

Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.

Dagordningen tål att återges igen:

NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.

Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…

Revisorerna skriver:

“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”

Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:

“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”

NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.

Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.

E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.

Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.

Kommunen skriver:

“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”

Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)

Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.

2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.

Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?

Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.

Byggnadsnämnden skriver:

“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”

Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?

Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)

Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…

Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:

“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”

Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…

Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…

Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.

En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.

Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)


Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.

Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:

  1. “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50 kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar.
  2. Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”

Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.

Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.

Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.

Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”

Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…

Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.

Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.

Fråga om FÖP Brålanda

13 oktober, 2020 2 kommentarer

Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.

Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.

Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.

Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande

FÖP Brålanda

I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.

Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.

Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:

“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
  • Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
  • När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling

Holmen – att vara eller inte vara

4 oktober, 2020 2 kommentarer

“Att vara eller inte vara, det är frågan.”

William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.

För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.

Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:

“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”

I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.

Så här ligger det till.

Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.

Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”

Man känner nästan desperationen i formuleringarna…

Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.

Jag citerar ur skrivelsen:

“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”

Den fortsätter:

“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:

“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:

“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”

Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.

En enig byggnadsnämnd beslutade:

“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”

I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.

Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:

“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”

Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.

Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:

“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”

Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.

Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:

“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”

Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:

“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”

Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…

På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”

Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…

Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.

Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”

Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.

Så frågan är följaktligen:

“Att vara eller inte vara.”

Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…

Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.

20 maj, 2020 3 kommentarer

Även om fiskmåsarna har startat häckningssäsongen något lugnare än vanligt, så markerar de sin närvaro med jämna mellanrum – på mycket distinkta sätt. Inte ska människorna i Nordstan för ett ögonblick tillåtas glömma att de bor på fiskmåsarnas naturliga habitat. I varje fall enligt miljö- och hälsa i Vänersborg…

Så hade idag en medlem i fiskmåskolonin, som en hund, markerat sitt revir på undertecknad bloggares brevlåda. En annan i kolonin markerade på en av grannarnas bilar.

Det var betydligt färre av de flygande “sjöråttorna” (mycket träffande amerikansk benämning på fiskmåsar, “sea rats”) i centrala Vänersborg. Vid den nya beachen på Hamngatan syntes inga bevingade sjöråttor till bland palmerna. För övrigt är beachen en mycket kreativ och trevlig nymodighet i Vänersborg. Jag önskar bara att några skyltar sätts upp med “rökning förbjuden”…

Under veckan som har gått har fyra nämnder haft sammanträden. BUN (=barn- och utbildningsnämnden), SHB (=samhällsbyggnadsnämnden), BN (=byggnadsnämnden) och MH (=miljö- och hälsoskyddsnämnden).

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) var först ut med sitt möte i måndags. Jag skrev om ärendena i lördags, se “BUN (18/5): Money, money”.

Det var 11 ledamöter närvarande, bara två av de ordinarie ledamöterna var frånvarande. Det var “åldermännen” Gunnar Bäckman (KD) och undertecknad vänsterpartist. Sammanträdet var relativt kort och slutade redan kl 11.25. Om det berodde på vissas frånvaro låter jag vara osagt…

Det tycks ha varit ett lugnt och stilla möte där samtliga ledamöter var överens. Det var dock en del diskussioner om delårsrapporten. Enligt protokollet diskuterade nämnden:

“vissa smärre redaktionella ändringar i text.”

Nämnden enades, vilket den också gjorde kring ordförande Mats Anderssons (C) tillägg till huvudförslaget:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar för egen del att vara restriktiv med nämndens förfogandeanslag år 2020.”

Någon ledamot hade också undrat om det var rimligt att nämnden ska spara 14,4 miljoner på i huvudsak personal i höst. I min blogg skrev jag innan mötet att denna besparing torde vara en önskedröm och att det:

“i praktiken [blir] mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas…”

Det tror jag fortfarande…

Det har fortfarande inte kommit ut något material kring den budgetinformation som gavs till BUN-ledamöterna, men den kommer väl. Men tydligen kostar det BUN 8,6 milj kr att leasa datorer till alla elever. Det kan vara bra att ha exakta siffror på de olika kostnaderna.

Nämnden fick också information om att de elever som inte har gymnasiebehörighet efter åk 9 ska erbjudas ”lovskola” i 50 timmar under juni månad. Ja, kanske det. Men det vore konstigt om dessa elever skulle få godkända betyg under 1-2 sommarveckor när de inte har fått det under 9 år. Det är i den “ordinarie” och “vanliga” skolundervisningen som det måste sättas in åtgärder! Och sedan måste jag som gammal pedagog påpeka, det är inte några bokstäver på ett papper som är det viktiga – det är själva kunnandet (som består av kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet).

Ordförande Andersson (C) hade tydligen visat intresse för att införa tre terminer i grundskolan i stället för två. Jag tror att det finns viktigare saker att förändra i skolans värld…

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) hade sammanträde går tisdag, och jag skrev om ett antal ärenden i måndags – se “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”.

Det kanske mest intressanta, det var att ärendet “Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9” helt plötsligt utgick ur dagordningen. Ordförande Wiklund (MP) lyfte helt sonika bort det. Det var efter en ajournering med, enligt uppgift, lite “tisslande och tasslande”.

Ärendet skulle ha inneburit att SHB godkände ett förlikningsavtal mellan kommunen, Salamandern ekonomiska förening (=Brunbergs Bygg) och nuvarande fastighetsägare – där kommunen förband sig att betala 189.800 kronor för markarbeten för en fylld branddamm.

Så här stod det i handlingarna:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”

Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker…

I en motion som lämnades in i mars 2011 av vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet (kanske kan vara värt att påpeka i dessa tider att både Bo Carlsson och Annalena Levin undertecknade motionen) och välfärdspartiet stod det:

“Mitt i det lilla grönområdet fanns en gång en branddamm för området. Det var just branddammen som var skälet till att sällsynta djurarter hade sitt boende och sin tillflykt där. Självfallet finns nu förhoppningar att återställa branddammen, inte bara som ett historiskt minne utan mest för att bidra till att växter och djur åter kan få en plats för sitt fortbestånd. Önskemålet går hand i hand med tanken att ”sköta” området och att förbättra närliggande ”utflyktsplatser” för skolundervisningen.”

Kanske hade min blogg och framför allt Lutz Rininslands (V) (se “Ingenting förvånar längre”) dagen innan SHB:s möte en viss betydelse för det som hände på mötet igår…

Egentligen var hela förlikningsavtalet tveksamt kan jag tycka. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på att köpa marken av kommunen och sedan sälja den till privata fastighetsägare. Enligt avtalet med kommunen skulle ju också Brunberg ha bekostat en vändplan i området… Det var väl även tänkt, om jag minns Länsstyrelsens beslut rätt, att så mycket grönt som möjligt skulle bevaras vid exploateringen. Brunbergs kalhögg hela området… Fast nu har ju Brunbergs gått i konkurs. Trots att det har rått tidernas kanske längsta högkonjunktur i byggbranschen…

SHB fick också information om hamnarna i både Wargön och Vänersborg. Det blir säkerligen några egna bloggar om hamnfrågan så småningom. Nämndens ledamöter, och även vi andra, kan dock konstatera att det kommer att bli extremt dyrt för kommunen – i synnerhet om det ska bli en flytt av hamnen till Wargön.

En förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle enligt det dyraste alternativet, det finns flera alternativ, kosta 86 miljoner. Och då lägger ändå staten in ytterligare 40 milj kr… Det billigaste alternativet kostar “bara” kommunen 45 miljoner…

För att göra samma sak med kajen i Vänersborgs hamn blir kostnaden upp mot 19 miljoner. Renoveringar för nästan 5 milj måste göras nu, ytterligare 13 milj inom 3 år. (Och ytterligare renovering för 1,6 milj inom 10 år.) Det verkar som om förstärkningarna och renoveringarna av kajen måste göras även om hamnen flyttar till Wargön.

Ska Vänersborg verkligen lägga en massa pengar på att flytta en hamn från Vänersborg till Wargön när det finns en betydligt större hamn i Uddevalla? Och det är ungefär 1 mil från hamnen i Wargön till hamnen i Trollhättan? (Jag har genom åren skrivit mycket om hamnfrågan, se t ex “Hamnen i Vargön aktuell igen”. Här finns också länkar till ytterligare bloggar.)

Byggnadsnämnden (BN) hade sammanträde igår. Varken ordförande eller vice ordförande var på plats. Då blev Elisabeth Bohlin (S) ordförande. Det är så att om de båda ordförande inte är närvarande ska den som har tjänstgjort längst tid i nämnden utses till mötets ordförande. Problemet var väl bara att det fanns en ledamot som hade tjänstgjort längre i nämnden än Bohlin…

Nämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden en sanktionsavgift på 200.000 kr för att den nya kretsloppsparken öppnade innan den hade fått slutbesked av byggnadsförvaltningen… Det är pinsamt att inte ens kommunen själv kan följa de regler som finns. Hur kan kommunen då begära att privatpersoner ska kunna göra det? Det var väl för övrigt tämligen starkt av byggnadsnämnden att stå fast vid sanktionen trots att det drabbade en annan nämnd i kommunen…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde i eftermiddag. Jag har dock inte hunnit få någon rapport än om vad som beslutades.

Och med de orden så är det strax helg – Kristi Himmelfärdsdag.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA

13 maj, 2020 1 kommentar

Igår tisdag skrev jag om kommunens motiv (se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”) att upphäva:

byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken”

Ur kommunens synpunkt är upphävandet ett bra alternativ. Byggnadsnämnden kommer att kunna pröva och avgöra varje enskilt ärende. Och det utifrån främst översvämningsriskerna. Som det är med den nuvarande detaljplanen är det möjligt att bygga på ställen som enligt de nya prognoserna kan bli översvämmade. Och då kan kommunen få betala skadestånd. Menar kommunen.

I den förra bloggen utvecklade jag kommunens motiv tämligen utförligt. Det riktas emellertid också kritik, eller snarare ifrågasättande synpunkter, mot att området inte ska ha någon detaljplan i fortsättningen. Jag tänkte skissa några av dessa tankar och synpunkter som kom fram under det digitala samrådet och även från telefonsamtal och mail som jag har fått från boende i Nordkroken. (Och som faktiskt är orsaken till att jag överhuvudtaget bestämde mig för att sätta mig in i frågan.)

Även om upphävandet av detaljplanen, och de följande enskilda prövningarna, underlättar för kommunen på flera sätt gör samtidigt avsaknaden av en detaljplan att kommunen avhänder sig ett verktyg för planerad utveckling. En fördjupad översiktsplan (FÖP) styr den framtida utvecklingen i en riktning som kommunen och invånarna anser vara önskvärd. Detaljplanen bestämmer sedan, utifrån FÖP:en (som i sin tur är en fördjupning av översiktsplanen, ÖP), hur mark- och vattenområden får användas och bebyggas. Detaljplanen är juridiskt bindande. (Det håller just nu på att utarbetas en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön. Det står i underlaget inte särskilt mycket mer om detta område än att det riskerar att översvämmas.)

En detaljplan med alla krav för bostadsbyggande “inritade” och specificerade gör att fastighetsägarna, och presumtiva köpare, vet precis vad som gäller för nybygge, ombygge, renoveringar osv. Det är en trygghet, samtidigt som det också garanterar att alla blir behandlade lika utifrån samma förutsättningar. Avgöranden i varje enskilt fall, som nu blir fallet, där den ene får bygglov medan den andre får avslag, kan leda till motsättningar och möjligtvis även till misstankar om t ex vänskapskorruption.

Utan en detaljplan kommer området antagligen att stagnera. Det kommer inte att byggas mer, fler människor kommer inte att kunna flytta dit. De byggnader som finns, de finns. Och på de tomter som det inte finns några hus, så kommer det inte heller i framtiden att finnas några. Området kommer att fortsätta se ut ungefär som det ser ut nu och som det har gjort många år tillbaka i tiden. Det enda som kanske skulle kunna hända, det är att de fastighetsägare som har stora tomter skulle kunna bygga nya fina hus. Stora tomter ger större möjligheter att säkra husen för översvämningar. På de små tomterna kommer de små gamla husen att stå kvar. Och det är egentligen inte heller rättvist.

Nordkroken skulle med en planering, och vilja, säkerligen kunna utvecklas och få plats med betydligt fler invånare. Området är attraktivt. Vänern ligger ett stenkast ifrån liksom Halleberg. Det finns natur runt hörnet och kollektivtrafiken går alldeles bredvid. Och blir det fler invånare så skulle allmän service kunna växa fram.

Det skulle också kunna bli ordning i området. Som det är nu så är det ganska “rörigt”. Vägar har “anlagts” spontant, liksom diken, bryggor, stugor och uthus – och mycket utan att först fråga om lov. Upphävandet av detaljplanen kommer att slutgiltigt fastställa denna röra.

Kommunen är markägare i området. I den egenskapen skulle kommunen också, särskilt tillsammans med en detaljplan, kunna få igång en utveckling.

Kommunen skulle kunna jobba för och skapa en levande föreningsförvaltning av själva stranden. Många efterfrågar t ex småbåtshamn, sanitet (enligt tjänstemännen på samrådet skulle det byggas toaletter på badplatsen under 2021) och säkerhet för strandbad och friluftsliv, vackra stråk för promenader och cykling. Som markägare skulle kommunen även kunna driva igenom en rättvis och juridiskt fungerande vägsamfällighet för hela det strandnära Nordkroken. Och varför skulle inte VänersborgsBostäder kunna bygga på den kommunala marken vid den stora parkeringsplatsen? Det rör sig om så mycket mark, att kommunen faktiskt skulle kunna utveckla ett helt litet bostadsområde.

Det är några av de synpunkter jag har fått till mig under de senaste dagarna. (Vem vet, det kanske kommer flera efter dessa bloggar…) Men ett problem är väldigt speciellt och pockar på en omedelbar lösning.

Är 2017 ordnades det med kommunalt avlopp i området, efter krav från Länsstyrelsen. De flesta fastigheter anslöts till en kostnad på upp mot 200.000 kr per fastighet. Även fastigheter där det inte fanns någon byggnad fick en anslutningspunkt. Tanken var naturligtvis att det skulle byggas vid ett senare tillfälle och då skulle huset anslutas. Även dessa fastighetsägare fick betala 200.000 kr. Det gällde också fastighetsägare med hus men som tänkte ansluta t ex badrummet till kommunens VA vid en senare tidpunkt.

Och nu upphävs detaljplanen och fram till att detta beslut vinner laga kraft kommer, enligt plan- och bygglovschef Annika Karlsson, inga bygglov att beviljas. Och sedan blir det andra översvämningsnivåer som gäller vid bygglov…

Med andra ord, det finns alltså fastighetsägare som har betalat 200.000 kr för en anslutningspunkt till kommunens avlopp som inte kommer att kunna använda det. De har betalat en mycket hög avgift, och dessutom månadsavgifter, för en kommunal tjänst som de inte kan använda. Och orsaken är, eller kan i varje fall bli, att kommunen helt utan förvarning upphäver detaljplanen och sätter ett stopp tills vidare för nya bygglov.

Det är inte mer än rätt att dessa fastighetsägare får pengarna tillbaka, i varje fall om de inte beviljas bygglov så att de kan ansluta sig inom en nära framtid. Enligt tjänstemännen på samrådet återbetalar kommunen inga pengar. Jag förstår att tjänstemännen inte kan lova något på rak arm och att det är politikerna som måste ta tag i denna fråga. Politikerna måste besluta att ingen ska behöva betala för kommunala tjänster som kommunen själv ser till att de inte går att utnyttja.

Allt annat vore absurt.

Det kom en kommentar från “Pontus” på den förra bloggen (se här). “Pontus” skriver:

“Även intressant om bygglovchefen sa att inga bygglov kommer beviljas, har hon delegation på avslag eller anstånd? Man gör inte ett beslut för hela området om anstånd utan på varje ansökan, samt motiverar för just den…”

Det är alltså byggnadsnämnden som fattar beslut om “anstånd” och besluten fattas i varje enskilt fall, och inte för ett område i sin helhet. Vad jag förstår så menar “Pontus” att bygglovschefen inte har delegation att fatta dessa beslut.

Till sist några ord om dagvattensituationen i området. Det är ju lite kaos på den här fronten, det finns t ex diken som genom åren grävts av privatpersoner.

Det gjorts flera utredningar om dagvattnet. De senaste två ligger till grund för en samrådshandling, inklusive miljöaspekter, som en miljökonsult färdigställde den 28 februari i år. Det är denna handling, tillsammans med ansökan, som enligt VA-chefen Daniel Larsson (citerat från ett mail):

“kommunens juridiska ombud ska lämna in till mark och miljödomstolen.”

Samrådshandlingen är, fortfarande enligt VA-chefen, inte offentlig:

“När den lämnas in blir den offentlig. Jag vet tyvärr inte statusen på ansökan då fokus har varit på pandemin de senaste två månaderna.”

Alla intresserade får ge sig till tåls innan handlingen kan studeras…

Mina åsikter? Vad jag tycker om:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Jag vet inte riktigt. Som politiker kan jag konstatera att det ligger mycket i argumenten från båda sidor. Samtidigt känns ett upphävande lite som att kommunen kapitulerar inför en planering och en uppgift som är komplicerad. Och att man följaktligen lämnar Nordkroken åt sitt öde.

Som en boende på Nordkroken lite filosofiskt skrev till mig i ett mail:

“Juridiken bollar ofta med ett begrepp som stavas ”skälighet”. Det är nu en sak att de förtroendevalda kan välja att driva fram NYA planbestämmelser. Då är det skäligt att kräva ansvar. Mindre skäligt är att de ska bära ansvar för ”underlåtenhet” att INTE avskaffa en plan som de tycker är föråldrad.”

Det blir att fundera ytterligare. Å andra sidan sitter jag inte i byggnadsnämnden och kommer därför inte heller att vara med och besluta…

Den som vill veta mer om planerna för Nordkroken kan redan nu på söndag, den 17 maj mellan kl 14.00-16.00, möta och samtala med representanter för byggnadsförvaltningen. På kommunens hemsida (se här) står det att mötet är vid parkeringsområdet vid Sikvägen i Nordkroken. Vi kanske ses.

Anm. Den första delen av denna blogg kan du hitta här: “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser”.

Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser

12 maj, 2020 2 kommentarer

Igår debuterade jag – som deltagare på ett digitalt möte. Med hjälp av appen Microsoft Teams i mobiltelefonen deltog jag hemifrån tillsammans med 23 andra. Det var miljö- och byggnadsförvaltningen som ordnade ett samrådsmöte med anledning av:

“upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken.”

Mötet höll på i nästan 1,5 timme, och det utan något tekniskt strul(!). Det var lätt att koncentrera sig, kanske mest beroende på att det gick att se ”föreläsarna”. Jag märkte dock efter ”sändningen” att krafterna hade sinat – jag var tämligen trött. Men det kan också ha berott på åldern…

Planarkitekterna Alexandra Swahn och Pål Castell redogjorde för förvaltningens förslag och dess konsekvenser. De svarade också på frågor. Och allt fungerade perfekt och mycket smidigt. (Du kan hämta alla handlingar etc i ärendet på kommunens hemsida – klicka här!)

Miljö- och byggnadsförvaltningen vill upphäva en byggnadsplan helt och delar av en annan. (Byggnadsplan är en gammal beteckning på detaljplan.) Det finns flera orsaker till upphävandet, men till en av dem är undertecknad vänsterpartist medskyldig.

Förvaltningen skriver i sitt underlag till byggnadsnämnden den 5 juni 2019:

“Byggnadsnämnden har tidigare avslagit en bygglovsansökan med hänvisning till översvämningsrisken men då beslutet överklagades fick sökanden rätt och kommunen tvingades bevilja bygglov…”

Läsare som har följt min blogg länge påminner sig kanske “Arne” och hans kamp för bygglov. (Se “Arne fick bygglov!” – i bloggen finns också länkar till alla andra bloggar om “Arne”, det blev ju några stycken, och byggnadsnämndens presidiums “kamp” mot mitt bloggande…) De av er som har varit med ännu längre, ända sedan 2013, kan nog också dra er till minnes ett antal bloggar om Andersson… (Se “Andersson ger sig inte!”.) Både “Arnes” och Anderssons hus ligger på det område som samrådet handlade om igår.

Den 18 juni förra året beslutade Vänersborg byggnadsnämnd att ge:

“förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till upphävande av byggnadsplan nr 287, för del av Nordkroken.”

Nordkroken ligger, för er som inte vet, vid Vänerns strand norr om Vargön, alldeles vid foten av Halleberg. Här ligger också en av kommunens finaste badstränder. Planområdet omfattar till stor del fritidshusbebyggelse. Flertalet tomter är bebyggda, men det finns också privatägda obebyggda fastigheter i området. Även kommunen äger några obebyggda fastigheter. 

Efter byggnadsnämndens beslut satte förvaltningen igång arbetet. Igår var det alltså ett samrådsmöte. Det är för övrigt samma process med att upphäva en detaljplan som att besluta om en ny.

De rödmarkerade områdena nedan är de områden i detaljplanerna som byggnadsnämnden vill upphäva:

I det svartmarkerade området, längst upp till höger, finns det en annan detaljplan som inte berörs av det kommande beslutet. Mellan de båda detaljplaneområdena ser vi “cirkulationsplatsen” och området ner till stranden. Där för övrigt Trollhättan vill placera en pumpstation. (Se “Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Detta upphävningsbeslut har emellertid inget med Trollhättans planer att göra. I detta område gäller fortfarande byggnadsplan 287.

Samrådshandlingen inleds med en sammanfattning, som jag återger i sin helhet:

“Stora delar av byggnadsplan nr 287 för del av Nordkroken upphävs (antagen 1977). Dessutom upphävs de kvarvarande delarna av byggnadsplan nr 173 för Nordkroken (antagen 1940). Det innebär att planernas regleringar försvinner för de områden som ingår i upphävandet. Bland annat omfattas all kvartersmark. I de områdena får istället varje ärende som rör byggnation, marklov, fastighetsgränser med mera avgöras i lovprövning eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar. I vissa fall kan det innebära ökade möjligheter till byggnation. I många fall, till exempel där risken är stor för översvämning i framtiden, kan det innebära att tidigare byggrätter istället försvinner. Det främsta syftet med upphävandet är att ge byggnadsnämnden möjlighet att bedöma lämpligheten till byggnation utifrån förutsättningarna för varje enskild plats.”

Det starkaste skälet för byggnadsnämnden att upphäva byggnadsplanerna är alltså att kommunen då får större möjligheter att bedöma lämplig markanvändning i varje enskilt fall. Den nuvarande detaljplanen (byggnadsplan 287) ger rätt till byggnation på platser som riskerar översvämning (jfr “Arne”):

“I och med upphävandet kommer varje enskilt ärende att prövas i bygglov, marklov eller fastighetsförrättning utifrån platsens förutsättningar.”

Förvaltningen presenterade ett antal konsekvenser av att upphäva byggnadsplanerna. Som första konsekvens var att:

“byggrätter försvinner”

Under denna rubrik stod det:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer
“Översvämningsprogrammet (2014) +46,96”
“SMHI/LST (2018) +47,81”

Det betyder att tomter som tidigare kunde bebyggas enligt detaljplanen, som t ex “Arnes hus”, nu kommer att ha svårt att få igenom bygglov. Och det på grund av översvämningsriskerna.

Det blev en del prat om översvämningsriskerna. Tjänstemännen var mycket osäkra på vad som skulle gälla. De var tämligen säkra på att kraven på nivåer skulle komma att höjas, men hur mycket var ett frågetecken. Det höll på att utredas var deras besked. Och så är det, den 9 mars presenterades en projektplan för revidering av Översvämningsprogram 2014. Enligt tidplanen beräknas arbetet avslutas i december 2021. (Du kan ladda ner projektplanen här.) Det innebar med andra ord att tjänstemännen inte heller kunde ge några tydliga besked om vilka fastigheter som inte skulle kunna bebyggas. Dessutom går det ju att höja mark och vägar eller bygga på ett sätt så att en översvämning klarades av menade tjänstemännen – vilket gjorde det ännu osäkrare om vem som i framtiden kunde få bygglov, eller inte.

Och det ledde på sätt och vis till konsekvens 2, nämligen att:

“byggmöjligheter tillkommer”

Med samma underrubriker som tidigare:

* “bedömning görs i bygglovsprövning”
* “flexibelt inför förändrade krav och nivåer

Byggnader skulle med enskilda bedömningar av varje individuellt objekt också kunna innebära att det skulle kunna bli möjligt att bebygga en tomt som tidigare inte uppfyllde kraven i detaljplanen. Tvärtom mot den första konsekvensen alltså.

Det nämndes i det här sammanhanget även att den nuvarande detaljplanen innehåller en hel del andra regler, t ex att huvudbyggnaden måste ligga på en bestämd plats på tomten, att den får vara max 60 kvm och att endast en våning får byggas. Ett upphävande av planen skulle öppna för möjligheterna att bygga både högre, större och annorlunda.

Den tredje konsekvensen handlade om strandskyddet.

Strandskydd kommer att inträda när detaljplanen upphävs. I det blå området inträder strandskydd.

Strandskyddet inträder 100 m från strandlinjen, men dispenser kommer att vara möjliga menade förvaltningen på grund av att flera tomter var både avskilda och redan ianspråkstagna. Strandskyddet kommer också att påverka möjligheterna till bygglovsbefriade åtgärder, som t ex attefallshus och friggebod.

Förvaltningens sammantagna bedömning var emellertid att:

“byggnadsplanens mycket begränsade byggrätter innebär striktare restriktioner för vad som kan byggas än vad strandskyddet gör.”

Det var det mesta av information som gavs på samrådet igår. Det blev en del frågor och några hade avvikande synpunkter. Men jag återkommer till dem i en senare blogg. Däremot tänkte jag komplettera kommunens avsikter och syn med några konstateranden i samrådshandlingen och som inte nämndes igår.

Samrådshandlingen konstaterar att byggnadsplan 287 till stora delar inte är genomförd. Detta gäller framför allt allmän platsmark markerade som grönområden. Men när planen nu upphävs försvinner detta hinder för byggnation och på flera platser kan markägare nu bygga hus på dessa tidigare allmänna platser.

Förvaltningen tror att upphävandet kommer att bidra till omvandling från fritids- till helårsboende, i varje fall i de områden där förutsättningar för bygglov finns. Upphävandet öppnar också möjligheten för nya avstyckningar.

Deltagarna på gårdagens samråd fick också det klara och tydliga beskedet av plan- och bygglovschef Annika Karlsson att det inte kommer att beviljas några bygglov i området fram tills dess att detaljplanen upphävs. Det är typ ett moratorium i området.

Tidplanen för upphävandet ser ut så här:

  • Samråd i april-18 juni 2020.
  • Utifrån synpunkterna så kan ytterligare utredningar eller ändringar behöva göras.
  • Efter eventuella omarbetningar kommer förslaget att skickas ut på granskning, preliminärt okt-nov 2020.
  • Beslut om upphävande kan tas av byggnadsnämnden efter genomförd granskning, preliminärt i januari 2021.
  • Upphävandet av planen vinner laga kraft tre veckor efter beslut om antagande om det inte blir överklagat.

Det finns en del synpunkter mot att upphäva detaljplanerna och också om vissa konsekvenser, särskilt kring VA-frågan. Men jag återkommer.

Anm. Den andra delen av denna blogg kan du hitta här: ”Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.

Avslag för Ursand (2/2)

31 mars, 2020 4 kommentarer

I gårdagens blogg redogjorde jag för de argument som kommunstyrelsen motiverade sitt avslag med till Ursands Resort & Camping. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Företaget lämnade ju i höstas in en ansökan om planbesked för att:

“möjliggöra utveckling av pågående campingverksamhet samt utökning av campingområdet.”

Kommunens utredning, med titeln ”Utredning gällande planbesked för Ursands Resort & Camping”, dateras till den 17 februari 2020. Den är omfattande, detaljerad och utförlig. Tyvärr saknas karta eller kartbilagor, så när utredningen beskriver de olika områdena på Ursand så blir den stundtals svårbegriplig, eller till och med omöjlig att förstå. Det finns emellertid en karta, nämligen den karta Ursand själv lämnade in i samband med att den ursprungliga ansökan kompletterades. Den fanns emellertid inte med i handlingarna till kommunstyrelsen… 

I den kompletterande bilagan från Ursands Resort & Camping framgick också hur Ursand ville förändra respektive “delområde”.

Inte heller denna handling fick, märkligt nog, kommunstyrelsen se. Vilket torde ha gjort det svårt att förstå Ursands planer liksom den utredning som gjordes…

Utredningen börjar med att beskriva den nuvarande statusen på området. Det finns en detaljplan skriver utredningen, som gäller fram till juli 2021. Sedan redogörs det för områdets riksintressen. Och då är det egentligen “bara” det rörliga friluftslivet som riksintresset handlar om. Utredningen fortsätter med att beskriva strandskyddet, områdets naturvärden och en fornlämning. Jag kan inte se att Ursands planer inkräktar på några av dessa – med undantag av att ytterligare delar av strandskyddet skulle behöva upphävas.

Utredningens tyngdpunkt ligger emellertid i en redovisning av bedömningarna för varje enskilt område. I det här avsnittet har även politikerna deltagit:

“Önskemålen i ansökan har bedömts tillsammans med kommunalråden och tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen.”

Det har också varit ett möte mellan politikerna, tjänstemännen och Ursand Resort & Camping. Det var efter detta möte som Bert Karlsson skrev ett öppet brev till kommunen. Bert skrev bland annat:

”En chock, en förnedring som jag aldrig tidigare upplevt i rollen som företagare.”

Bert Karlssons brev resulterade för övrigt i en blogg och ett eget besök på plats. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”. Här kan du också ladda hem Berts brev.)

Ursand ville använda område 1 (se karta ovan) till plats för ytterligare villavagnar. Det tycker utredningen är olämpligt, därför att:

“Eftersom området ligger högre än befintlig camping bedömer kommunen att en utökning av campingen i detta område skulle bli alltför starkt exponerat mot Vänern och därmed riskera att påverka riksintresset för friluftslivet och miljön runt badplatsen”

Jag kan väl tycka att ”bedömningen” känns väldigt långsökt och – konstruerad…

Ursand vill förändra områdena 2 och 4 från säsongscamping till åretruntcamping. Även detta tycker kommunen är olämpligt:

“Det är viktigt för besöksnäringen i Vänersborg att det finns tillgänglig korttidscamping i området. Kommunen anser att det är viktigt att korttidscamping lokaliseras i det mest attraktiva området, nära stranden. Korttidscamping i kombination med att området ska vara helt avstädat på vinterhalvåret innebär också att området blir mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten”

Jag måste säga att det finns hyfsat bra argument mot en del av Berts planer, men dessa tillhör inte dom. Det är svårt att se att vi vänersborgare traktar efter att gå på själva campingplatserna under vintern… Och visst ekar väl argumenten om “mindre privatiserat och därmed mer tillgängligt för allmänheten” tomma när man vet att när det gällde skogarna vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen var det bara att hugga ner vartenda träd som stod i vägen för bostadsbyggandet… Och varför det skulle vara särskilt viktigt att korttidscampingen lokaliseras närmast stranden kan jag inte riktigt förstå.

Planerna för område 3 uttryckte Ursand så här:

“Området önskas för restaurang och konferensboende. Konferensboendet ska byggas över vattnet i viken.”

Jag har beskrivit planerna för detta område i min första blogg om Ursand. (Se “Avslag för Ursand (1/2)”.) Det står faktiskt inget i Ursands ansökan om att företaget vill köpa kommunens mark, men jag antar att det har förts fram vid muntliga samtal mellan parterna. Det kan vara bra att veta att det inte finns något juridiskt hinder för ett konferensboende på bryggor. Som typ finns i Sunnanå, Mellerud. Det är bara att ändra i detaljplanen. Men kommunen har sina principer. Eller är det kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som har det?

Utredningen slår med bestämdhet fast:

“men eftersom kommunen inte har för avsikt att sälja någon mark inom camping/konferensområdet bedöms det oskäligt att pröva en planändring.”

Det är knappast något opartiskt eller opolitiskt uttalande i en utredning…

Den slutsats som dras i utredningen föregriper den politiska processen genom att slå fast en politisk ståndpunkt. Utredningen tar politisk ställning. Och, som sagt, det måste vara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons åsikt. (Jämför med Lidells protokollsanteckning som jag tar upp nedan). När man läser utredningen kan man få uppfattningen att det finns principiella hinder för ett enskilt ägande av en stuga på kommunal mark, eller brygga. Vad det i så fall skulle vara framgår dock inte av handlingarna. Inte det heller. Jag har lite svårt att tro att det finns några…

Ursand önskade att område 5 skulle få användas för tältplatser och område 6 för ställplatser för husbilar. Utredningen:

“Området Grönvik är viktigt som rekreationsområde för allmänheten såväl som för campingens gäster. I det här området bedömer kommunen att allmänhetens intresse av grönstråket med rekreation i anslutning till vattnet väger tyngre än behovet att utvidga campinganläggningen.”

Jag kan faktiskt hålla med kommunen, det känns inget bra med ställplatser för husbilar på Grönvik. Däremot tycker jag att en “vildmarkscamping” i skogen är en intressant idé. På området står träden tämligen glest och tält skulle kunna sättas upp utan att träd avverkades. (Se “Ursand: Öppet brev från Bert”.) Bert har för övrigt planer på att även uppföra nya toaletter på Grönvik, men jag har en känsla av att det förutsätter ställplatser för husbilarna…

Område 7 ville Ursand använda till ställplatser för husbilar. Det ville inte kommunen. Gällande detaljplan anger:

“allmän plats parkering och natur för området. Behovet är stort av fler allmänna parkeringsplatser och det är inte lämpligt att lägga dem längre bort från badplatsen än vad de redan är.”

I samtal tidigare i år sa dåvarande platschefen att alla bilar får plats på den nuvarande parkeringen. Och i så fall är det inte så mycket att träta om. P-platser eller camping, varför inte camping? (Kommunen har planer på att bygga P-platser i området ”inom några år”…)

Och till sist område 8. Här vill Bert och Ursand ha mer utrymme för camping. Och visst säger kommunen, området anges som:

“utvecklingsområde för camping i den fördjupade översiktsplanen för Dalslandskusten.”

Men så lätt är det inte:

“bedömer kommunen att det inte är lämpligt att planlägga detta område i dagsläget”

Det som måste göras innan detta område utvecklas är, och håll i er nu alla boende vid Mariedal Östra och Kindblomsvägen – en konsekvensbeskrivning…

Det här var innehållet i den utredning som blev resultatet av Ursands ansökan om planbesked för ny detaljplan.

Det finns redan en detaljplan för Ursand, vilket påpekas gång på gång i både utredningen och i förvaltningens, och kommunalrådens, sammanfattande svar. Av någon anledning som jag inte förstår. Det var ju just denna ”gamla” detaljplan som Ursand och Bert ville ändra på. Och det finns ju inga hinder för det, kommunen kan ändra detaljplanen om den vill. Dessutom gäller den nuvarande planen bara i ett år till (till juli 2021)…

Utredningen mynnade ut i följande slutliga och sammanvägda bedömning:

“kommunen [kan inte] tillmötesgå de önskade ändringarna eftersom de skulle påverka starka allmänna intressen negativt.”

Politikerna avslog Bert Karlssons och Ursands Resort & Campings begäran om planbesked. Rubbet. Alltihop på en gång typ. Inget passade kommunen.

Som jag har visat i dessa två bloggar saknades några underlag, “Bilaga till ansökan om planbesked för ny detaljplan för Ursands Camping” och en kartbilaga. Det kunde inte vara lätt för kommunstyrelsens ledamöter att fullt ut förstå ärendet utan dessa handlingar.

Gunnar Lidell (M), Henrik Harlitz (M), Dan Åberg (M), Robert Johansson (KD) och Göran Svensson (MBP) deltog inte i kommunstyrelsens beslut om avslag. De avstod från att rösta och lämnade en gemensam protokollsanteckning:

“Ursands camping har under de senaste åren utvecklats mycket positivt. Detta bidrar också till ökad turism i Vänersborg. Ytterligare utveckling av campingen som kan genomföras inom givna lagar och regler borde också vara positivt.
Som argument för att avstyrka utvecklingsplanerna och ansökan framgår att Ursand Camping & Resort inte äger fastigheten. Dessutom tar beslutsförslaget ställning till att Vänersborgs kommun inte har för avsikt att sälja någon mark.
Vi delar inte detta ställningstagande utan ser det som möjligt att sälja viss mark i området. Dock med stark begränsning för att allmänheten även fortsättningsvis har tillgång till strandområde m.m.
Att äga en camping är inte en kommunal kärnverksamhet.
Vi är också tveksamma till den formella beredningen av ansökan. Planförslaget borde blivit föremål för en politisk behandling i byggnadsnämnden före kommunstyrelsen tar upp frågan.”

Undertecknad var inte närvarande på sammanträdet, men jag hade röstat nej och ställt mig bakom ovanstående protokollsanteckning – i form av en reservation… Om jag hade haft möjlighet.

Min bestämda åsikt är att kommunen måste hushålla med skattebetalarnas pengar, särskilt i dessa tuffa tider. Skattepengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till välfärden, till det som är lagstadgat, till de gamla och sjuka, till barnen och ungdomarna. Därför menar jag också att kommunen kan sälja mark. Det viktiga är bara att kommunen behåller mark som är nödvändig för vänersborgarna i allmänhet. Det skulle kunna vara t ex badstranden, vägen ner till stranden, Grönvik, GC-vägar, parkeringen etc.

Det kan aldrig vara en kommuns uppgift att äga en campingplats.

För övrigt anser jag att kommunen borde kunna komma överens med Bert Karlsson och Ursands Resort & Camping. Det har ändrats så mycket på Ursand att det nu bara finns en väg framåt, Berts. Och Bert satsar seriöst, det råder inte längre något tvivel om det. Kommunens ihärdiga obstruktion börjar kännas jobbig…

Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: “Avslag för Ursand (1/2)”.

Avslag för Ursand (1/2)

En blogg blev två, två bloggar blev tre… Jag skulle behöva gå en fördjupningskurs hos kommunens kommunikatörer hur man uttrycker sig mer kortfattat… Men det visade sig att Ursand behövde en egen blogg. Eller två. Igen. Tycker jag.

Ursands Resort & Camping lämnade i höstas in en ansökan om planbesked. Syftet var kortfattat att (citerat från kommunens sammanfattning):

“möjliggöra utveckling av pågående campingverksamhet samt utökning av campingområdet.”

I onsdags förra veckan var ärendet uppe i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut kom att bli:

“Kommunstyrelsen medger inte planbesked för att upprätta detaljplan för Ursands Resort & Camping i Vänersborg.”

Avslag alltså. Ursand och Bert Karlsson fick “tummen ner” på sin ansökan. Dock deltog inte M (Gunnar Lidell, Henrik Harlitz och Dan Åberg), KD (Robert Johansson) och MBP (Göran Svensson) i beslutet. De röstade alltså inte nej, eller ja – de röstade inte alls. De lämnade emellertid en tämligen utförlig protokollsanteckning. (Den återkommer jag till senare.)

Och det var egentligen ingen större överraskning, att det blev avslag alltså. Kommunledningen håller hårt om Ursand och vill inte att det ska råda några som helst tvivel om vem som bestämmer över området. Jag tror att inställningen från de styrande är att Bert Karlsson behöver Vänersborgs kommun mer än vad kommunen behöver Bert. Jag tror att det är ett feltänk… Och ett möjligt misstag.

Som underlag till beslutet har kommunen gjort en utredning, “Utredning gällande planbesked för Ursands Resort & Camping”. Utredningen är i flera delar objektiv och faktaspäckad, som utredningar ska vara. Det är ju tjänstemännen som utreder och politikerna som värderar, prioriterar och tycker. Den här utredningen är emellertid annorlunda. Redan i utredningen deltar vissa politiker:

“Önskemålen i ansökan har bedömts tillsammans med kommunalråden och tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen.”

Det innebär att redan i utredningen finns det en uppsjö av åsikter och värderingar. Det gör att det blir svårare att se objektivt på hela ärendet – och det var nog inte heller utredarnas avsikter…

Jag återkommer till utredningen, men naturligtvis ligger den till grund för själva motiveringen till avslagsbeslutet. Det kan kommunstyrelsens ledamöter läsa i handlingarna under rubrikerna “Sammanfattning av ärendet” och “Fördjupad beskrivning av ärendet”. Den text som återfinns i de här avsnitten är de första som politikerna möter och läser, och ibland händer det att ledamöter nöjer sig med att läsa enbart dessa. Det är således viktiga texter och formuleringar som gömmer sig under dessa rubriker. De betraktas allmänt som slutsatser dragna från utredningen.

Därför börjar jag med dessa texter och dessa formuleringar. De innehåller tre argument, tre motiveringar för avslaget.

Kommunstyrelsens första argument för avslag lyder:

  • “Kommunen är ägare till fastigheten. Vänersborgs kommun har inte för avsikt att sälja denna mark.”

Här åsyftas ett område nere vid restaurangen vid vattnet där Ursand Resort & Camping önskar stycka av och sälja övernattningsstugor till privata intressenter. Som Ursand sedan vill hyra tillbaka delar av året. För att kunna göra det krävs att Ursand äger fastigheten. Motivet till konstruktionen är att Bert vill att konferenser ska förläggas till Ursand och då skulle deltagarna kunna övernatta i dessa stugor. (Jag är inte säker, men jag antar att det är samma idé som Bert har velat ”sjösätta” sedan många år tillbaka, se bild.) 

Det kan väl tilläggas att Ursands planer är betydligt mer omfattande än just förändringen i detta område. Och ingen annanstans på Ursand handlar det om att Bert Karlsson vill köpa mark av kommunen.

  • “önskade förändringarna riskerar påverka starka allmänna intressen”

I sammanfattningen står det inget mer än detta. I avsnittet “fördjupad beskrivning” utvecklas det här argumentet dock något:

“kommunen garanterar allmänhetens tillgång till området. Det handlar om natur, friluftsbad, gång- och cykelväg samt parkering.”

Det “allmänna intresset” borde ha utvecklats och förklarats mer noggrant om det skulle ha någon större tyngd. Det som står nu säger inte särskilt mycket, och jag är inte ens säker på att det är sant. Det finns vad jag kan se inget i Bert Karlssons planer som påverkar t ex “friluftsbad”.

Det finns också ett tredje och sista argument i sammanfattningen av ärendet. Men jag tycker inte att det är relevant överhuvudtaget.

  • “Campingverksamheten har möjlighet att utvecklas ytterligare inom ramen för befintlig detaljplan då det finns område som ännu inte byggts ut.”

Ursand och Bert kan nog uttala sig bättre om utvecklingsmöjligheterna än kommunens tjänstemän. Och politiker. Dessutom visar det sig i utredningen att riktigt så enkelt var det inte att bygga ut campingverksamheten i detta område… (Återkommer till det i nästa blogg.)

Det finns alltså en utredning som är betydligt fylligare och som anger fler skäl. Jag återkommer till denna senare.

Det är dock lite svårt för en enkel kommunstyrelseledamot, som dessutom bara är ersättare, att sätta sig in i ärendet. Det är tydligt att Ursand Resort & Camping har lämnat in en ansökan om planbesked, den 7 oktober 2019. Några veckor senare, den 6 november, lämnade Ursand emellertid in en kompletterande ansökan, och den måste ha varit utförligare. Det förstår jag av tjänstemännens svar, men handlingen fanns inte i kommunstyrelsens underlag. Dessutom saknades en kartbilaga. Och utan den är det svårt, ja nästan omöjligt faktiskt, att veta var på Ursand Bert Karlsson ville göra förändringarna. Och hur ska en ledamot kunna ta ställning om hen inte vet vilka områden på Ursand det gäller?

Jag har lite svårt att förstår hur de närvarande ledamöterna kunde avslå Ursands ansökan när de inte hade all relevant information på bordet. Tyvärr ger kommunstyrelsens beslut på bristande faktaunderlag lite dåliga vibbar… Det är svårt att värja sig mot tanken att Ursands ansökan avslogs på andra grunder än fakta…

För att få en djupare förståelse för vad ärendet handlar om så tar jag det från början.

Ärendet startade alltså den 7 oktober förra året med en begäran från Ursand Resort & Camping om planbesked.

Begäran, eller ansökan, var skriven på en förtryckt blankett. Blanketten skrevs på av dåvarande platschef Daniel Aronsson och var mycket kortfattad. Den avsåg, skrev Aronsson, upprättande av ny detaljplan – och motiveringen var:

“Då den nuvarande detaljplanen inte är förenlig med anläggningens utveckling så önskar vi en ny.”

Sedan kom uppenbarligen en komplettering in till kommunen en månad senare. Denna fanns alltså inte med i kommunstyrelsens handlingar.

Nu hände emellertid en märklig sak med ansökan. Något som jag faktiskt inte kommer ihåg att jag har varit med om förut. (Därmed inte sagt att det i sig är ett formellt fel begånget.) Det var inte miljö- och byggnadsförvaltningen som fick ansökan i sin hand…

“Önskemålen från Ursand Resort & Camping har utretts tillsammans med kommunalråden samt tjänstemän från berörda förvaltningar inom kommunen.”

Det framgår inte vilka de “berörda” förvaltningarna var, men miljö- och byggnadsförvaltningen var självklart en av dom.

Orsaken till “specialbehandlingen” motiverades med:

“Området har stora värden för boende i Vänersborg som besöker framför allt badplatsen men även i stor utsträckning hamnen och naturen runt campingområdet.”

“Hamnen”? Grönvik?

Och:

“att den berör flera Riksintressen … planen är av sådan strategisk betydelse”

Kommunen har försökt att få det att framstå som om ärendet Ursands planbesked är unikt. Och att ärendet därför måste behandlas “vid sidan om” byggnadsnämnden. Jag kan inte se det och det utvecklas inte i handlingarna. Det enda unika med ärendet tycks för mig vara att Bert Karlsson är inblandad… 

Vem som fattade beslutet att kommunen skulle frångå den vedertagna ordningen på ärendeberedningen framgår inte. Kommunstyrelsens ordförande? Byggnadsnämndens ordförande? Det vet jag inte, men det har tydligen pratats en del politiker och tjänstemän emellan.

I den protokollsanteckning som M, KD och MBP lämnade reagerade de också för ärendeberedningen, och skriver:

“Vi är också tveksamma till den formella beredningen av ansökan. Planförslaget borde blivit föremål för en politisk behandling i byggnadsnämnden före kommunstyrelsen tar upp frågan.”

Kommunen gjorde en omfattande och utförlig utredning som en följd av Ursands ansökan. Av någon anledning deltog alltså politiker i den, men det berättar jag mer om i morgondagens blogg.

Anm. Del 2 av denna blogg hittar du här: “Avslag för Ursand (2/2)”.

%d bloggare gillar detta: