Arkiv

Archive for the ‘Byggnadsnämnden’ Category

Skogen avverkas vid Kindblomsvägen

10 maj, 2019 3 kommentarer

I tisdags fick jag följande kommentar på bloggen (se här):

”Du verkar ha koll på hur skogsområdet vid Kindblomsvägen. I skrivande stund håller de på att avverka en stor del av de träd som finns i området. Det ser rent ut sagt förjävligt ut.
Vet du varför detta görs när Länsstyrelsen sagt nej till byggnation i området?
Det är med stor sorg jag ser på hur området förstörs och det Blåsut som en gång var försvinner mer och mer.”

Och visst, så var det. Delar av skogen avverkades. Den lilla skogen uppe på Blåsut blev ännu mindre…

Det var Brunbergs Bygg som avverkade skogen. Det här beskedet fick jag från samhällsbyggnadsförvaltningen i onsdags:

”Det är den privata fastighetsägaren som tar ner träd. Bedömning har gjorts av bygglovshandläggare att det inte behövs något marklov för detta.”

Brunbergs har köpt marken, företaget tänker bygga bostäder där. Och har haft de planerna under flera år. Ja, Brunbergs har till och med fått bygglov – två gånger. Båda gångerna har Länsstyrelsen dock upphävt byggnadsnämndens beslut. Nu senast den 21 mars 2019 (se ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”):

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings (=Brunbergs Bygg; min anm) ansökan om bygglov.”

Det betyder att Brunberg inte får bygga hus på sin tomt på Kindblomsvägen. Det finns inget bygglov!

Så varför hugger då Brunberg ner träden?

Naturligtvis hoppas företaget att det till slut kommer att få bygglov, som även Länsstyrelsen godkänner. Och den dag ska träden vara borta… När det kan bli vet emellertid ingen i nuläget. Ingen vet ens om Brunbergs någonsin kommer att få bygglov. Länsstyrelsen skrev nämligen i sitt senaste beslut:

”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”

Det betyder att det kan finnas ännu fler skäl till att byggnadsnämnden hade fattat ett olagligt bygglovsbeslut. De andra invändningarna, som grannarna har anfört, skulle faktiskt kunna åberopas vid ett överklagande av ett eventuellt nytt, tredje, bygglovsbeslut.

Det kan alltså ta flera år innan Brunbergs får bygglov, om företaget nu, som sagt, någonsin får det. Därför tycker jag faktiskt att det är helt befogat att ställa frågan ännu en gång:

Varför högg Brunberg ner träden?

Och faktiskt tycks allt ha gått så snabbt så att någon av grannarna i hastigheten fick träd nedsågade på sin tomt… För övrigt undrar Kindblomsbor och blåsutare om kommunen, och även Länsstyrelsen, helt har tappat intresset för Kindblomsskogen och vad som händer där. Ingen tycks t ex ha varit på plats och kontrollerat om utförd kompensationsåtgärd (dammen) har säkrat fortlevnaden för den rödlistade salamandern…

Det är tråkigt (sorgligt, ledsamt, bedrövligt, avskyvärt) att Blåsuts enda skogsområde nu till stora delar är helt eliminerat…

PS. Tidigare, under mer än tio år och fram till december 2018, bevakade Vänsterpartiet i Vänersborg lokala händelser på sin hemsida. Första inlägget om skogsområdet vid Kindblomsvägen kom i september 2011… (Klicka här!)
Undertecknad har också skrivit en hel del om Kindblom – klicka här.

Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej

25 mars, 2019 1 kommentar

Som läsare av denna blogg vet, så har ett antal blåsutbor i många år kämpat för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. ”Kindblomsskogen” är i stort sett det enda grönområde som finns kvar i Blåsut.

Kommunen däremot har till skillnad från de boende i området velat att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…

Kommunen ”vann” naturligtvis striden. Betongpartierna i kommunfullmäktige (S+C+M+L+KD; MP avstod både från att delta i debatten och att rösta) beslutade den 18 november 2015 att grönområdet ska bebyggas (se ”En demokratisk fars”) och det beslutet har inte ändrats.

Det har emellertid inte uppförts några hus i skogen, inte än.

Senast ett kapitel skrevs om byggnationen vid Kindblomsvägen var egentligen i september 2017. Då behandlade Länsstyrelsen ett överklagande från de boende om att byggnadsnämnden hade gett bygglov till Brunbergs Bygg.

Länsstyrelsen beslutade den 4 september 2017:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”

Länsstyrelsens uppfattning var alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett olagligt beslut. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.)

Det var till att börja om. Brunbergs gjorde om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade den 21 augusti förra året (2018) att godkänna dem – och ge bygglov. Det här var början till ett nytt kapitel. (Se ”Nytt kapitel i ärendet Kindblom!”.)

Byggnadsnämndens beslut var inte enhälligt. Vänsterpartiets ledamot i nämnden, Pontus Gläntegård, reserverade sig mot beslutet. Han hänvisade till en dom i Mark- och miljööverdomstolen, som sa att murar inte får vara så långa och höga på prickmark som muren var på Kindblomsvägen….

Det handlade om en mur… En stödmur skulle nämligen uppföras vid ”hus B” som var ca 60 meter lång och mellan 0,6 och 1,5 meter hög. Dessutom var omkring 44 meter av muren placerad på punktprickad mark.

I byggnadsnämndens bygglovsbeslut stod det:

”Muren vid hus B avviker mot detaljplanen vad gäller att bygga på mark som inte får bebyggas. I området förekommer flera olika former av inhägnader utmed gata och mot grannfastighet på den så kallade förgårdsmarken. Avvikelsen bedöms därför utgöra en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Muren bedöms inte påverka trafiken nämnvärt och inte heller medföra en visuell eller annan form av olägenhet som gör att den inte kan tillåtas. Åtgärden är även av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.”

Byggnadsnämnden brukar vara ”noggrann” och hitta det mesta som kan stoppa byggnadsärenden. Det kan många vänersborgare vittna om. I fallet Kindblomsvägen tycks det vara tvärtom. Här hittar nämnden det mesta som skulle kunna tala för att detaljplaner inte behöver följas…

Byggnadsnämndens beslut överklagades återigen av de boende i området.

I förra veckan, den 21 mars 2019, kom Länsstyrelsens beslut:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings ansökan om bygglov.”

Beslutet innebär att Länsstyrelsen anser att byggnadsnämndens beslut återigen är olagligt. (Brunbergs Bygg har döpt den ekonomiska förening som köpte och som ska bli byggherrar för skogsområdet till – Salamandern ekonomisk förening.)

Länsstyrelsen skriver i sin tämligen utförliga motivering:

”Som angetts ovan ska planens bestämmelser tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tiden för planens antagande. Till skillnad mot anläggande av parkeringsplatser har uppförande av murar på punktprickad mark ansetts stå i strid mot detaljplaner antagna innan ikraftträdandet av PBL (…). Uppförandet av stödmuren får således, med hänsyn tagen till nämnda praxis samt till murens längd och höjd, anses innebära att marken bebyggs. Stödmuren strider således mot detaljplanen i den del av muren som är belägen på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Länsstyrelsen anser att avvikelsen är så stor att det inte kan vara fråga om en liten avvikelse. Det förhållandet att det i området förekommer murar på punktprickad mark medför ingen annan bedömning. Det är fråga om nybyggnation och enligt Länsstyrelsens uppfattning finns det andra sätt att bebygga fastigheten på än den som framgår av ansökan och som inte kräver att murar placeras på mark som inte får bebyggas. Murens planstridiga placering kan därför inte sägas vara nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Det har inte heller framkommit att avvikelsen skulle kunna godtas av något annat skäl (…).”

Och därmed har ännu ett kapitel om skogsområdet vid Kindblomsvägen avslutats. Brunberg får inte börja bygga några hus, inte efter de planer som företaget, och byggnadsnämnden, hade tänkt.

Det har alltså inte börjat byggas några hus i området än. Och frågan är väl om det blir några. För precis som när Länsstyrelsen upphävde byggnadsnämndens beslut den 4 september 2017, så tittade inte Länsstyrelsen på alla de andra grunderna för grannarnas överklagande. Länsstyrelsen upphäver beslutet på en av grunderna. Länsstyrelsen skrev denna gång:

”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”

Det betyder att det kan finnas fler skäl till att byggnadsnämnden har fattat ett olagligt beslut. Det är invändningar som grannarna kan anföra vid ett överklagande av ett eventuellt nytt bygglovsbeslut.

Även om inga hus har börjat byggas i Kindblomsskogen, så har kommunen inte varit overksam. Kommunen har förberett byggnationen med att anlägga en damm för salamandrar och andra vattenlevande djur. Kommunen har också byggt en väg genom skogen. Vägen har delat skogsområdet, vilket som jag ser det har ”förstört” området – till och med innan det har byggts några nya hus längs vägen. Jag tror också att VA-ledningar är nedgrävda. Om det inte byggs i skogen så har kommunen använt ett antal miljoner kronor i onödan.

Vi är nog många som funderar på hur kommunen sköter och har skött affären Kindblomsskogen. Hela affären känns onekligen lite ”skandalartad”. Det är nog många som också tycker att det är dags att sluta vända fler blad, och avsluta boken om ”affären Kindblom”. Det är nog med kapitel nu. Kanske är det lika bra att Brunberg bygger någon annanstans i kommunen…

PS. Lite kuriosa… Första gången som Vänsterpartiet lyfte frågan om Kindblom var den 6 september 2011. Då skrev Lutz Rininsland om Kindblom på Vänsterpartiets hemsida – ”Hur står det i kommunens vision?”. Två dagar senare, den 8 september 2011, skrev jag en blogg som bland annat handlade om Kindblomsskogen – ”…en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”. Och då, 2011, hade Kindblomsborna ändå redan ”bråkat” med kommunen i några år…

Får revisorer söka bygglov?

25 september, 2018 2 kommentarer

Det är lite av politisk stiltje i kommunen denna vecka, även om det kanske ställs informella frågor partierna emellan om den kommande budgeten och ett ev blocköverskridande styre. Och vad passar då bättre än att titta i diariet och se om det kanske blåser lite där.

Och lite blåser det faktiskt.

I diariet ser jag att en av kommunens förtroendevalda revisorer (dock ej den från Vänsterpartiet) har sökt bygglov. Och det har naturligtvis revisorn, som alla andra kommuninvånare, rätt att göra. Eller borde ha.

Eller?

Revisorns ansökan har skapat en liten ”fnurra” på tråden eller hur man nu ska uttrycka det. Byggnadsförvaltningen är rädd för att revisorns bygglovsansökan kan leda till, eller att det redan med ansökan de facto föreligger, en jävssituation. Förvaltningen har därför, efter inrådan av en av kommunens jurister, lämnat över ansökan om byggnadslovet till Uddevalla kommun…

Revisorn är inte glad över hanteringen… Det framkommer med all önskvärd tydlighet i ett brev från revisorn:

”Jag finner detta anmärkningsvärt.”

Det är så revisorer uttrycker sig när de tycker något är väldigt galet.

Jävsfrågor är viktiga att gå till botten med. Jäv får naturligtvis inte förekomma. Det verkar emellertid lite besynnerligt att det i det här fallet skulle föreligga risk för jäv. Det handlar ju om att byggnadsförvaltningen ska fatta ett beslut, inte revisorn.

Revisorn sitter inte heller i byggnadsnämnden, om ärendet nu ska upp dit. Och hade det varit så, så hade ju revisorn som politiker naturligtvis inte fått delta i ett sådant här beslut. För övrigt ska en revisor inte granska byggnadsförvaltningen utan politikerna i byggnadsnämnden.

Som jag ser det så har kommunen vänt upp och ner på jävsfrågan. Jäv handlar ju om den som ska besluta – om beslutsfattaren är jävig. Och så är det alltså inte i det här fallet. Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen är inga revisorer.

Det är märkligt att revisorn, som den kommuninvånare han är, inte ska kunna få ett beslut från Vänersborgs byggnadsförvaltning utan att blanda in Uddevalla kommun.

Nya vindar för avloppen?

Det verkar som om Sverige håller på att vakna i frågor om bygglov, strandskydd, vatten och avlopp, reningsverk och återvinning mm. Det tycks som om nya vindar blåser upp.

valnytt_sIgår, ungefär när Sverige tog ledningen med 2-0 över USA i hockey-VM, så kom ett nyhetsmail från socialdemokraterna:

”Ett strandskydd som främjar utveckling på landsbygden”

Socialdemokraterna går till val på att de vill se över strandskyddet nästa mandatperiod. Och det välkomnar till och med en gammal vänsterpartistisk bloggare… Jag tycker också att socialdemokraterna motiverar det bra när de skriver i nyhetsbrevet:

”Dagens strandskyddsregler är inte anpassade till våra landsändars olika behov och försvårar skapandet av nya attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Det är nästan lika svårt att få bygglov invid Arjeplogs över 8000 sjöar som det är i tätbebyggda Nacka.”

Det är bara att hoppas att socialdemokraterna i Vänersborg läser det egna partiets nyhetsbrev och ser vad socialdemokraterna på riksnivå anser i strandskydds- och byggfrågor. Och omsätter tankarna också i Vänersborg… Kanske kommer det till och med att blåsa nya vindar för koloniinnehavarna på Nabbensberg…?

wind2Det blåser nya vindar i VA-frågan också. Uppe i Stockholm.

avlopp5

Det har väl inte undgått någon att jag har skrivit en del om vatten och avlopp de senaste månaderna. Det har handlat om reningsverk, tvångsanslutning, Timmervik, Solvarm mm. Jag har också nämnt vid några tillfällen att en statlig utredning arbetar med VA-frågan. Lutz Rininsland (V) tog också upp denna utredning vid ett kommunstyrelsesammanträde, där verksamhetsområdet i Timmervik diskuterades. Då sa ”de andra” på kommunstyrelsen att utredningen var ointressant, det var dagens lagar som gällde… Jag tyckte nog inte riktigt att det var så enkelt. Om man ser i kommunen att lagstiftaren håller på att ändra en lag, som av olika skäl inte är bra, så kan man ju som politiker eller tjänsteman i kommunen faktiskt kunna ta hänsyn till detta och inte hålla stenhårt på det gamla. Lite lyhördhet och flexibilitet borde ju kunna råda även bland betongpartier i en kommun…

Det har rått en del hyssj-hyssj kring utredningen. Och den har hållit på längre än vad det var tänkt. Men i fredags intervjuade ”Lantbrukets affärstidning” (se ”Kommuner kan tvingas utreda privata lösningar”) den särskilda utredaren Anders Grönvall.

utredning3Grönvall, som i slutet av maj, kommer att lämna över sitt betänkande till miljöminister Karolina Skog vill inte diskutera utredningens detaljer. Han kan emellertid berätta om två förslag som finns med i betänkandet.

Det första handlar om 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), en paragraf och lag som har citerats åtskilliga gånger i denna blogg. Grönvall säger till ”Lantbrukets affärstidning” (ATL):

”Lagförslaget handlar om att kommunerna även ska undersöka möjligheten till enskilda lösningar som har motsvarande skydd för miljö och hälsa innan de bygger ut kommunalt vatten och avlopp.”

atlEnligt ATL är Grönvalls förhoppning att lagförslaget ska öka kommunernas flexibilitet och möjliggöra alternativ till kommunala VA-system när det är lämpligt.

Om lagförslaget går igenom så tror jag exempelvis att andelen gemensamma samfälligheter kommer att öka. Sådana lösningar kan vara både billigare och bättre för miljön.”

Wow! Än är inte undrens tid förbi… Inte på riksnivå i varje fall…

deklarationGrönvalls andra förslag i utredningen är att alla med enskilt avlopp ska göra en avloppsdeklaration vart sjunde år. Om avloppet godkänns behövs ingen kommuntillsyn och om något måste åtgärdas kan fastighetsägaren göra det i förebyggande syfte.

Det här verkar också vara ett bra förslag tycker jag. I varje fall i teorin. Men hur en sådan lag skulle praktiseras i Vänersborg är däremot en annan fråga – när kommunen till och med vill förbjuda Solvarms VA-system i familjens naturhus… Som det verkar nu kommer antagligen inga enskilda avloppslösningar att godkännas i Vänersborg… Lagändring eller ej…

Själv säger utredare Grönvall:

”Jag tror att detta kommer avlasta kommunerna och kosta mindre för fastighetsägarna.”

Man kan ju alltid hoppas… Även i Vänersborg.

dahlberg_bennyKanske en ändrad och mer flexibel lagstiftning kan få förändringens vindar att blåsa även här.  Det skulle behövas, för i Vänersborg tycks än så länge betongkonservatismen råda när det gäller fullmäktige, bygg- och samhällsbyggnadsnämnderna, och nu senast eventuellt också miljö- och hälsoskyddsnämnden… Betongpartierna verkar tycka att allt typ ska vara sombetongpartierna förr – det ska vara svårt att bygga, reglerna är viktigare än människorna, kommunhusets vilja är viktigare än de enskildas intressen, invånarna ska tvingas in i de kommunala lösningarna, kommunala politiker och tjänstemän vet bäst…

Det är dags att lägga om ”byggpolitiken” i Vänersborg.

Det kanske skulle bli en valfråga?

Kategorier:Byggnadsnämnden, VA

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)

29 april, 2018 3 kommentarer

I det förra blogginlägget beskrev jag hur det gick till när Ingvar ville bygga om sommarstugan på Österäng vid Östra Hästefjorden till ett året-runt-boende. (Se ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.) Det gick bra ett tag, tills byggnadshandläggaren den 4 februari 2018 beslutade att förbjuda pågående byggnadsarbeten på fritidshuset. Motiveringen var att de stred mot det beviljade bygglovet från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.

osterang3

Byggnadsnämnden i Vänersborg skriver (citerat från Länsstyrelsens beslut):

”Endast en liten del på 8,6 kvm av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 kvm finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits, rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som prövats i bygglovet.”

lansstyrelsen-vastra-gotalandIngvar överklagade som sagt beslutet till Länsstyrelsen. Och den 19 april kom Länsstyrelsens beslut…

Länsstyrelsen anger skälen för sitt beslut:

”Länsstyrelsen anser att byggherren har varit öppen med vad han avser att göra och att nämnden genom att i bygglov 2 godta de till bygglovsbeslutet tillhörande ritningarna har beviljat bygglov och startbesked för de aktuella åtgärderna.”

bygglovLänsstyrelsen går alltså helt på Ingvars linje och menar att allt det som Ingvar har gjort avseende byggnaden finns med i de ritningar som Ingvar hade lämnat in när han beviljades bygglov (bygglov 2). Byggnadsnämnden har med andra ord faktiskt godkänt de åtgärder som Ingvar vidtagit när den beviljade bygglov.

Det är uppenbarligen så, måste Länsstyrelsen mena, att bygglovshandläggaren inte har läst eller förstått de ritningar som lämnades in… Och det är naturligtvis något som Ingvar i så fall inte kan lastas för.

linjalOch så var det också det här med golvhöjden. Byggnadsförvaltningen ansåg ju att (återigen citerat från Länsstyrelsens beslut):

”en ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden.”

Länsstyrelsen skriver i sitt beslut:

”Varken på ritningar tillhörande bygglov 1 eller 2 finns någon golvhöjd markerad medtummen_upp4 siffror. Det framgår inte heller i något av bygglovsbesluten. Detta gör att det blir svårt för byggherren att efterkomma bygglovet och svårt för nämnden att kontrollera att byggnadsåtgärden sker enligt reglerna i PBL. Förbud enligt 11 kap. 31 § PBL får beslutas endast om det är uppenbart att arbetena eller åtgärden strider mot PBL eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av PBL. Länsstyrelsen anser inte att det är uppenbart att åtgärden avseende golvhöjden strider mot de beviljade byggloven från den 4 januari 2017 och den 20 juli 2017.”

Och även detta var precis det som Ingvar menade.

domLänsstyrelsen går med andra ord helt på Ingvars linje och:

”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet.”

Ingvar fick alltså rätt på alla punkter! Länsstyrelsen upphäver byggnadsnämndens beslut om byggstopp!

Och Vänersborgs byggnadsnämnd har återigen fått smäll på fingrarna…

Jag vill dock tillägga att politikerna i byggnadsnämnden inte har deltagit i denna process överhuvudtaget. Det är en enskild handläggare på byggnadsförvaltningen som har skött (ja, skött och skött…) ärendet på delegation. Så fattades t ex beslutet om byggstopp av den enskilde tjänstemannen. Man kan emellertid förmoda att bygglovshandläggarens chef har känt till fallet och stött tjänstemannen i besluten. delegering2

Men det är också så att det är byggnadsnämnden som delegerar, dvs överlämnar, beslutsrätten till en enskild tjänsteman. Delegeringen innebär dock inte att ansvaret delegeras. Det är fortfarande politikerna i nämnden som har ansvaret för de delegerade besluten. Beslut som fattas med stöd av delegering ska därför i normalfallet återrapporteras till den som gett delegeringen. När jag tittar i byggnadsnämndens protokoll kan jag dock inte se att förvaltningen har informerat nämnden om Ingvars ärende.

misstagFrågan är väl också om en sådan allvarlig åtgärd som ett byggstopp ska kunna tas av en enskild tjänsteman… Särskilt som det verkar som om byggnadsförvaltningens medarbetare ibland har svårt med definitionerna. De verkar inte ha riktig koll på vad som är om- och tillbyggnad och vad som nybyggnad… Det kanske vore läge för en kompetensutveckling av ”experterna” i förvaltningen kring dessa begrepp…

Och jag noterar återigen att ”experter” uppenbarligen kan ha fel trots att vissa politiker inte tror att det är möjligt… Bygglovshandläggaren hade definitivt fel i Österäng.

Nu vet jag inte riktigt vad som händer. Byggnadsnämnden kan naturligtvis överklaga Länsstyrelsens beslut, men det torde vara ganska lönlöst. Det skulle nog bara försena och därigenom fördyra Ingvars om- och tillbyggnad ytterligare.

pengar4Och på tal om pengar. Det rimliga borde väl vara att byggnadsnämnden betalar ut ersättning för all den tid som Ingvar har fått ägna åt ärendet och för de ekonomiska förluster som byggstoppet orsakat.

Det vi har sett i ”fallet Österäng” är enligt min mening ett exempel på myndighetsmissbruk… Och då borde byggnadsnämnden definitivt ta sitt ansvar.osterang_karta 

”Fallet Österäng” visar med all önskvärd tydlighet att något måste hända inom byggnadsförvaltningen. De beslut som fattas åsamkar inte alltför sällan onödiga ekonomiska och psykiska lidanden för de invånare som förvaltningen är satt att serva, hjälpa och tjäna.

.

Detta var den andra och avslutande delen av Ingvars kamp. Den första hittar du här:Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)”.

Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (1/2)

28 april, 2018 Lämna en kommentar

kommunalrad2Den 6 april fick kommunalråden i Vänersborg ett mail. Det var från en besviken och desperat man från Göteborg.

Brevskrivaren, låt oss kalla honom Ingvar, hade växt upp i Vänersborg, men efter gymnasiestudierna levt och verkat i andra orter. Nu närmade sig pensioneringen och han och hans hustru ville bygga ett året-runt-boende på släktens gamla fastighet i Österäng vid Östra Hästefjorden. De ville bosätta sig i Dalsland på sin ålderdom. På fastigheten ägde släkten sedan tidigt 60-tal enosterang_karta sommarstuga. Där hade Ingvar tillbringat många somrar som barn och senare också med sin ”egen” familj.

Ingvar ville bygga om och till sommarstugan.

Ingvar är en seriös man. Han ville verkligen bygga och han ville att allt skulle bli rätt och riktigt. Det innebar att han inte ville ”riskera något”, utan han tog kontakt med byggnadsförvaltningen i ett tidigt skede för att kommunicera sina planer. Ingvar skaffade sig också en mycket kompetent man med över 30 års erfarenhet till sin hjälp som kontrollansvarig.

osterang_bygglovDen 2 november 2016, efter 2 månader, var samtalen och diskussionerna med byggnadsförvaltningen klara och Ingvar ansökte om bygglov. Den 4 januari 2017 fick Ingvar bygglov.

Ingvar satte igång med sitt byggprojekt.

osterang1

Det visade sig när arbetet hade kommit igång att den gamla sommarstugan inte höll den status som Ingvar hade räknat med. Bostadsdelen kunde helt enkelt inte räddas. Ingvar skrev därför till byggnadsförvaltningen att det inte gick, varken tekniskt eller ekonomiskt, att motivera att bygga om. Han var tvungen att ersätta bland annat väggar och takkonstruktion. Däremot skulle Ingvar behålla ett teknikrum som fanns på sommarstugan. Exteriört skulle skillnaden bli minimal, endast takhöjden skulle förändras med 20 cm (högre).

byggnadsmoteIngvar fick instruktioner av bygglovshandläggaren hur han skulle gå tillväga. Han blev tillsagd att söka ett nytt bygglov. Och för det behövde Ingvar komplettera med dokument som beskrev rivningen (omfattning, utförande, vad som skulle rivas och vad som skulle vara kvar etc) samt reviderade ritningar.

Ingvar gjorde det, han lämnade in alla begärda handlingar och sökte nytt bygglov. tummen_upp4

Ingvar fick bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus den 20 juli 2017.

Det kan väl tilläggas att under hela den här processen så skickas mail med frågor, svar och ritningar etc fram och tillbaka. Det var möten och telefonsamtal. Kommunikationen mellan Ingvar och byggnadsförvaltningen var flitig – och tonen, om någon undrar, var god.

I januari 2018 så hände det något.

skriva2Ingvar skrev till byggnadsförvaltningen den 8 januari :

”Det var ett tag sedan vi hade kontakt och sedan har upphandlingsskedet dragit ut på tiden men nu är byggnationen igång. Rivning- och markarbeten är klara och grund utsatt så veckan innan jul lät jag GIS enheten utföra en lägeskontroll. Mätingenjören (<<namn>>) lovade återkoppla till mig efter mätningen eftersom jag själv inte var närvarande och enligt honom hade någon fråga uppstått som han hade skickat vidare till Dig. Jag vet inte vad sakfrågan egentligen gällde så jag bad entreprenören att vi kan hålla arbetet tills jag pratat med Dig.”

Två veckor senare(!), den 23 januari, hade Ingvar fortfarande inte fått svar från bygglovshandläggaren, utan skrev därför ett nytt mail:

”Vi [Ingvar och hans fru; min anm] har stor förståelse för att Du [dvs bygglovshandläggaren; min anm] har en pressad arbetssituation men vi har nu stoppat byggararbeten i över 4 veckor med ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser utan att vi har ett officiellt beslut på detta.”

osterang2

Jag vet inte riktigt hur dateringarna stämmer överens, men i handlingen efter kommer ett beslut från byggnadsförvaltningen från den 4 januari 2018 (det ska troligtvis vara den 4 februari) att:

Byggnadsnämnden förbjuder att pågående byggnadsarbeten på f.d. fritidshus stoppfortsätter.”

Beslutet gällde med omedelbar verkan.

Motiveringen var:

”Pågående byggnadsarbeten strider mot beviljat bygglov”

Ingvar blev mycket överraskad och fundersam. Vad var detta? Han hade ju hela tiden varit helt öppen med vad han sysslade med… Han hade lämnat in alla uppgifter och ritningar, ja, allt som byggnadsförvaltningen hade begärt, och mer till. Och allt hade godkänts…

osterang3

I beslutet från byggnadsnämnden stod det:

”Vid besök av byggnadsnämndens tjänsteman på platsen, 2018-01-25 konstaterades att en väsentlig del av det ursprungliga fritidshuset har rivits. Endast en liten del på 8,6 m2 av det ursprungliga fritidshuset på 82,9 m2 finns idag kvar. En ny grundform till grundplatta har förberetts vars höjd inte överensstämmer med den ursprungliga golvhöjden. Då merparten av golvbjälklaget, ytterväggar och takkonstruktion har rivits rör det sig inte längre om en begränsad om- och tillbyggnad. Det är nu fråga om en nybyggnation eller en mer omfattande om- och tillbyggnad än vad som har prövats i bygglovet. Bygglov för den pågående byggnationen saknas och därför strider den mot PBL.”

Jag antar att dateringen på beslutet egentligen skulle ha varit den 4 februari, eftersom besöket var den 25 januari. (Det är viktigt att skriva rätt datum på officiella handlingar…)

mail2Mailväxlingen mellan byggnadsförvaltningen och Ingvar fortsatte.

Ingvar fick besked om att byggstoppet kunde dra ut på tiden. Handläggaren på byggnadsförvaltningen skrev att det behövdes en ny strandskyddsdispens från Länsstyrelsen. Hen skrev också att ärendet skulle upp på byggnadsnämnden och att det därefter skulle ta upp till en månad innan ett beslut om att eventuellt upphäva byggstoppet skulle kunna vinna laga kraft. Det tycktes som om byggstoppet skulle gälla till åtminstone mitten på maj.

Ingvar vädjade:

”Kan Du då häva byggstoppet och låta oss bygga vidare utan att det krävs något nytt lov och med ytterligare fördröjning och kostnader för oss?” osterang4

Jag tror att Ingvar började misströsta något…

Ingvar försökte förklara att om något hade blivit fel så borde man kunna rätta till det under tiden som bygget fortgick. Han menade också, ”i sak”, att skillnaden på höjd för grundläggningen (41 cm) följde kraven som Boverkets byggregler 6 Kap (”Hygien, hälsa och miljö”, se här) ställde på grundläggning för att klara fuktsäkerheten. Det var ju på grund av att det befintliga fritidshuset låg så lågt, som de fuktskador uppstod, som ledde till att han fick riva. Bygglovshandläggaren hade inte heller någon gång påtalat eller krävt in någon höjdangivelse. Ingvar menade också att höjdangivelserna skulle ha varit redovisade innan beslut om bygglov hade fattats:

”om det hade varit relevant eller av stor vikt.”

startBygglovshandläggaren svarade Ingvar samma dag att det krävdes ett nytt startbesked för att byggstoppet skulle hävas. Och då undrade Ingvar:

”Innebär detta att vi måste söka nytt bygglov nr 3 och att den strandskyddsdispens vi åberopat i nu gällande lov inte gäller? Det är lite svårt att ta in men vad är det som motiverar detta?”

Byggnadshandläggaren meddelade Ingvar (den 1 mars 2018):

”Ja, det är rätt uppfattat att ni behöver söka bygglov och strandskyddsdispens. Ni har fått bygglov för om- och tillbyggnad av fritidshus. Tyvärr ni har rivit nästan hela byggnaden … Enligt definitionen … är [det] uppenbart fråga om nybyggnad av fritidshus som gäller nu. Det är inte längre frågan [om] om- och tillbyggnad av fritidshuset. Ni har förändrat utgångsläget gällande både bygglov och strandskyddsdispens.”

overklagaIngvar tyckte att han behandlades fel. Han hade ju varit rak, öppen och ärlig med allt han hade företagit sig… Han ville inte fuska eller lura någon. Men han kom inte längre. Det gick inte att diskutera vidare och han uppger själv att han nästan blev uppmuntrad att överklaga.

lansstyrelsen-vastra-gotalandDen 4 april 2018 meddelade Ingvar till byggnadsförvaltningen att han hade överklagat byggnadsnämndens beslut till Länsstyrelsen.

Ingvar skriver i sitt överklagande till Länsstyrelsen:

”Undertecknad yrkar att Byggnadsnämndens beslut … om att förbjuda att pågående byggnadsarbeten på fritidshus … fortsätter skall upphävas med omedelbar verkan.”

Ingvar utvecklar, naturligtvis, sitt överklagande. Han menar att rivnings- och byggnadsarbeten har skett enligt startbesked och byggnadslov.

vision3_miniJag började bloggen med att Ingvar skrev till kommunalråden. Han skrev därför att han i varje mail från byggnadsförvaltningen, och det har blivit några stycken, har fått texten:

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Kommunens vision finns i ”sidfoten” i alla kommunala mail… Vänersborgs vision gjorde Ingvar nyfiken… Han tittade vidare på kommunens mål… Han hittade då inriktningsmålet:

”Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses.” nono

Det var inte Ingvars erfarenhet. Han ansåg helt enkelt inte att detta efterlevdes. Till kommunalråden gav han några exempel på vad han hade råkat ut för under processen med byggnadsförvaltningen:

  • ”Att utfärda byggstopp har man naturligtvis rätt att göra men det är en ovanlig och allvarlig åtgärd oavsett anledning och leder till ekonomiska konsekvenser för byggherren.”
  • Att sedan handläggaren går på semester utan att någon tagit över ärendet är oansvarigt och att efter 2 månader inte ens har informerat Byggnadsnämnden är ännu märkligare. I synnerhet som det kan leda till skadeståndanspråk för kommunen.”
  • Att trots att man erkänner från förvaltningen att man gjort formella fel i handläggningen står man inte upp och tar ansvar för dessa utan skjuter över åtgärderna på sökanden tex genom att begära nytt bygglov för att nollställa formella fel i det tidigare.”
  • Att man mer eller mindre uppmuntrar till överklagande med känslan för oss ”att kommunen ändå kommer att vinna”; ekonomiska konsekvenser tar man med en axelryckning.”

domTiden har rullat på för Ingvar. Han har förlorat pengar varje vecka som byggstoppet har legat kvar. Byggandet var ju igång och entreprenörer och husleverantör var upphandlade…

Och så kom då domen från Länsstyrelsen…

.

Fortsättning hittar du här: ”Ingvars kamp mot byggnadsnämnden (2/2)”.

Vad händer i Öxnered/Skaven?

10 april, 2018 1 kommentar

protest0Det är inte bara VA-frågan och Solvarm som diskuteras i kommunen just nu. Öxneredsborna fortsätter t ex att protestera mot kommunens utbyggnadsplaner i Öxnered/Skaven. Politikerna har under den senaste tiden fått två ”öppna brev” i frågan.

Ett 90-tal boende i området påpekar återigen att det är orimligt att förtäta området kring stationen i Öxnered och ut mot Skaven på det sätt som detaljplanen föreslår.

oxnered3

De skriver:

”En byggnation som vi anser inte är anpassat till rådande trafikmiljö överhuvudtaget och kommer leda till stora trafikproblem med tre icke planskilda korsningar och vägar planerade till och från området.”

De boende menar vidare att de höga husen och trafikkaoset helt kommer att förstöra miljön i ett mycket attraktivt område. De undrar även hur parkeringsfrågan ska lösas på ett tillfredsställande sätt och ifrågasätter varför det inte har tagits fram någon:

”trafikanalys [gällande] frekvens eller miljöanalys vad gäller ökade utsläpp … för Öxneredsvägen och Djupedalsvägen samt den krokiga vägen efter järnvägsövergången Oslobanan som är absolut livsfarlig redan nu för gångtrafikanter och cyklister.”

oxnered13

Enligt en utredning kommer det nya området att generera 2.400 fordon. Och det är ju en del…

Öxneredsborna tycker inte heller om den föreslagna vägen från Brätte – som kommer att leda rätt igenom ett stort bostadsområde med barnfamiljer. Och sedan rätt över de tre icke planskilda korsningarna – vid Älvsborgsbanan, Oslobanan (vid Björnbergs) och Skaven utan plats för cykel eller gående.

bridge3De föreslår återigen en lösning med en kombinerad GC/Trafikbro från Skaven till Korseberg över Vassbotten. Och denna gång har de också presenterat, eller i varje fall resonerat kring, en kalkyl över kostnaderna:

”Kommunens tjänstemän hävdar hela tiden att en ny bro till Korseberg skulle bli för dyr för kommunen utan att hänvisa till några kostnader. En ny bro för GC och trafik med en längd av 220 meter och en höjd över vattenytan på 2 m skulle kosta ca 125 milj. Kr (dessa siffror kommer från en av Sveriges största entreprenadföretag som byggt motsvarande broar). Drar man bort den planerade GC bron till Korseberg som kommer att kosta ca 50 milj. kr samt anslutningsvägen till väg 2025 till en kostnad på 41 milj. kr enl. Trivector så får vi en totalkostnad på ca 35 milj. kr för GC och trafik bron. Detta är en billig kostnad för att lösa trafiksituationen för det nya bostadsområdet och att samtidigt få en ny attraktion med en belyst bro över Vassbotten.”

En bro över Vassbotten känns onekligen som en spännande och kreativ tanke. Men jag vet inte om kostnadskalkylen är riktig och rimlig. Det återstår väl för byggnadsförvaltningen och politikerna att titta närmare på – om intresse finns…

brevDet har också kommit ett brev från en familj som hyr ett hus av kommunen. Huset ska enligt detaljplanen rivas. Planen föreslår nämligen en ny tunnel för personbil, cykel och gående (som också kan användas av ambulans och polis) där huset är beläget:

”i områdets norra del, mitt emot Öxnereds skola.”

Det är tänkt att tunneln ska gå under Älvsborgsbanan och knyta ihop Skaven med västra Öxnered, Blåsut och vidare med Vänersborgs centrum. (Se ”Bostaden rivs mot deras vilja”.)

Familjen vill naturligtvis rädda huset och sitt hem och bjuder in politiker och tjänstemän för att diskutera en flytt av den planerade tunneln.

detaljplanDen nya detaljplanen kommer att innebära stora konsekvenser för de boende och de kommunala investeringarna kommer att bli omfattande hur än detaljplanen kommer att se ut när den är klar.

Det lär dock bli en viss respit för planerna…

Ärendet var nämligen uppe på kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) den 26 mars. Då beslutades att:

ksau”Då Vänersborgs kommun står inför stora investeringar behöver en kostnadsberäkning göras av tunnel/undergångar och vägar i det planerade området innan detaljplanen kan antas. Därför ges byggnadsnämnden i uppdrag att i samråd med samhällsbyggnadsnämnden komplettera ärendet med en beräkning av kostnaderna för anläggning av trafiksituationerna som beskrivs i ärendet.”

Det innebär att ärendet i dagsläget inte förs vidare till kommunstyrelsen. När det sker får vi se. Men det medför antagligen en försening av processen, även om KSAU:s återremiss egentligen inte betyder att kommunen ska titta närmare på öxneredsbornas synpunkter. Men det gör säkerligen byggnadsförvaltningen ändå. Den beaktar alla inkomna synpunkter.

Vi får se om synpunkterna och återremissen leder till en omvärdering av trafiksituationen, och bron, i området. Och om det i sin tur leder till att detaljplanen omarbetas. Hur som helst är nog inte sista ordet i detta ärende sagt…

.

PS. Jag har skrivit om detaljplanen för Öxnered/Skaven tidigare:

%d bloggare gillar detta: