Stefan Kärvlings blogg

Anm. En direkt fortsättning på blogginlägget “Bert och Grönvik (2)” som i sin tur fortsättning på ”Bert och Grönvik (1)”.

Byggnadsnämnden i Vänersborg beslutade den 4 mars 2025 att:

“1) Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för uppställning av mobila servicehus årligen mellan 15/6-15/8.”
“2) Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för uppställning av campingenheter, belysning samt anläggande av väg årligen mellan 15/6-15/8.”

Beslutet innebar att Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping skulle få utöka Ursands camping under somrarna till att också omfatta Grönvik. Det var ett beslut som gick emot den inställning som Vänersborgs kommun hade haft ända sedan Bert och kommunen skrev på arrendeavtalet 2011. Kommunen har hela tiden sett Grönvik som en småbåtshamn och ett område som skulle vara fritt från campare och öppet för allmänheten.

Å andra sidan har säkerligen Bert haft tankar kring ställplatser och camping ända sedan han skrev på arrendeavtalet. I avtalet finns en paragraf med en formulering som inte är helt solklar (se “Bert och Grönvik (1)”):

“Arrendatorn skall ombesörja och bekosta arrendeområdets och de ingående anläggningarnas underhåll, reparationer, drift och skötsel. Åtagandet omfattar hela området även badstrand samt hamnen i Grönvik.”

Det verkar som om det är Berts ansvar att plocka skräp på Ursands strand (även om jag hört Bert förneka det, men ”han” gör det likväl) och tömma papperskorgarna på Grönvik. Men jag kan ändå inte se att kommunen skulle kunna kräva av Bert att han ska underhålla och reparera hamnen i Grönvik, som var i dåligt skick redan när Bert skrev på arrendeavtalet. (Återkommer till hamnen i Grönvik.) Samtidigt är det Bert och Ursand Resort & Camping som hyr ut båtplatserna i Grönvik. Platserna omfattas tydligen av arrendeavtalet. Men det torde vara små intäkter och kan knappast täcka kostnaderna för eventuellt underhåll, reparationer osv på Grönvik.

Motiveringen till byggnadsnämndens ändrade inställning, som innebar att Ursand Resort & Camping skulle beviljas strandskyddsdispens och bli en del av campingen under somrarna, var ganska svag och kanske till och med undermålig. Jag angav några skäl i mitt förra blogginlägg. Jag tänkte utveckla dessa tankar eftersom byggnadsnämndens inställning till strandskyddsdispenser har varierat både historiskt och beroende på vem som har sökt och vilka objekt det gällt. Det är viktigt att fastighetsägare och andra kommuninvånare kan ta del av hur byggnadsnämnden faktiskt resonerar kring olika dispenser.

I bedömningen om att tillåta “uppställning av campingenheter” på Grönvik skrev nämnden:

“Ansökan avviker från den gällande detaljplanen, som föreskriver småbåtshamn, men bedöms vara ett lämpligt komplement till den nuvarande användningen. I det här fallet bedöms avvikelsen som mindre och anses inte motverka planens övergripande mål, varför den kan godtas.”

Det är enligt min mening att tänja på både verklighet och detaljplan alltför mycket. Den gällande detaljplanen från 2016 (planen kan laddas ner från kommunens hemsida – se här) är mycket tydlig med att gräsytorna ska bevaras. Att nu tillåta “uppställning av campingenheter” på gräset längs stranden är enligt min mening något helt annat än en “mindre avvikelse”.

Sedan kan man undra hur campingenheter kan betraktas som ett “lämpligt komplement” till en småbåtshamn…

Och hur blir det med småbåtshamnen, hur attraktiv och använd blir den med alla “campingenheter”? Det är svårt att se båtar lägga till i hamnen enbart några meter från husbilarna, som med tält, stolar, bord och grillar dessutom har en tendens att breda ut sig. Och det är inte båtägarna som samtidigt har sina husbilar vid båtplatserna… Men det är kanske Bert Karlssons problem.

I nämndens motivering stod det vidare:

“De kompletterande platserna för campingenheterna förbättrar underlaget för en ekonomiskt hållbar drift av de för områdets ändamålsenliga användning nödvändiga servicebyggnaderna som avses i den planlagda byggrätten.”

Det stämmer naturligtvis, men om det inte fanns några “campingenheter” på Grönvik så behövs inte heller några servicehus. Servicehusen ska ju vara till för camparna och inte för allmänheten, precis som på Ursands camping. (Vad menas förresten med “områdets ändamålsenliga användning”?)

Nämnden skrev vidare:

“Inte heller försvårar platserna för hamnändamålet under förutsättningen att en lämplig och uppskattningsvis 500 kvadratmeter stor grönyta närmast båtplatserna hålls fri från uppställning av campingenheter för att kunna användas av båtturisterna som sammanhängande lek- och vistelseyta.”

Det är svårt att se på kartan var dessa 500 kvm finns. Antagligen tänker sig nämnden ytan mellan ställplatserna och hamnkanten. (Se krysset nedan.)

 500 kvm skulle innebära i runda slängar ett avstånd på 10 meter mellan båtarna och husbilarna. Men är det verkligen ett tillräckligt avstånd? Kommer inte campingturisterna ändå att känna att båtturisterna inkräktar på deras “hemfridszon”, och tvärtom? Och hur mycket skulle bli kvar av gräsmattan för campingturisterna på andra sidan husbilarna?

Som sagt, detta skulle kunna betraktas som Berts problem och inte kommunens. Men…

Det verkar som om gräsytorna på den norra sidan av Grönvik, dvs på fastigheten Kleverud 1:5, kommer att bli reserverade enbart för båt- och campinggäster. Det innebär i så fall att hela denna del av Grönvik inte kommer att vara tillgänglig för allmänheten. Om man studerar “markplaneringskartan” ovan, så verkar det som att passagen för allmänheten huvudsakligen eller enbart ska gå via GC-vägen norr om den befintliga gräsytan.

Det kommer med andra ord inte att finnas någon säkerställd “fri passage längs stranden”, som det också står i byggnadsnämndens beslut. Och det är ett problem för kommunen.

Vidare står det i nämndens motivering:

“Särskilt skäl till att lämna dispens är att anläggningen behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området”

Det förstår jag inte. Det finns ju ingen pågående verksamhet just nu på Grönvik, bortsett från att det finns ca 10 båtplatser som Bert kan hyra ut. Det är inte, och har aldrig varit, tillåtet med ställplatser runt småbåtshamnen, med undantag av de regler som gäller för allemansrätten. Och det kan man ju knappast kalla “pågående verksamhet”.

Man får tycka vad man vill om byggnadsnämndens motiveringar för sitt beslut men att bevilja “strandskyddsdispens för uppställning av campingenheter” håller enligt min mening inte. Man får känslan av att nämnden hade bestämt sig innan och att motiveringarna sedan formulerades i efterhand.

Byggnadsnämnden beviljade också strandskyddsdispens för mobila servicehus på Grönvik. Det var, som jag skrev i mitt förra inlägg, svårt att förstå. Den gällande detaljplanen tillåter ju redan byggnader för detta ändamål, dessutom på samma plats.

Det behövs servicehus på Grönvik – för både båtgäster och allmänhet. Problemet är, som vanligt frestas jag skriva, att kommunen inte har ordnat detta för länge sedan. Det har vidare sedan lång tid tillbaka föreslagits i kommunens planer att småbåtshamnen skulle byggas ut åt norr. Själva småbåtshamnen sägs också vara för grund för att kunna fylla sin funktion på ett bra sätt. Och hela hamnen, förutom ca 10 platser, har varit raserad, oanvändbar och misskött av kommunen redan innan Bert kom till Ursand… Vad jag förstår så är det Bert Karlsson som rustat upp “kajkanten” där de 10 båtplatserna finns.

Jag antar att byggnadsnämnden vill att Bert ska ordna saker som kommunen inte själv har förmått att ta tag i och fixa. Och självklart förstår jag att Bert inte vill lägga några (mer) pengar på Grönvik utan att få möjlighet till inkomster på sina satsningar. Det stämmer, som nämnden skrev:

“De kompletterande platserna för campingenheterna förbättrar underlaget för en ekonomiskt hållbar drift…”

De eventuella investeringar som Bert gör i Grönvik måste naturligtvis ge intäkter. Men jag har svårt att se att dessa investeringar skulle gynna kommuninvånarna. Kommuninvånarna kan bli av med ett populärt utflyktsmål, och vad får de istället? Ingenting, tvärtom – en stor del av Grönvik privatiseras och blir inte tillgängligt.

Min inställning är att om kommunen ska ge Bert möjligheter att tjäna pengar på sin verksamhet, så måste kommunen få något tillbaka. En win-win-lösning borde i så fall vara utgångspunkten för diskussioner och förhandlingar. Det skulle t ex kunna vara att servicehusen är öppna också för allmänheten eller att småbåtshamnen ställs i ordning och eventuellt byggs ut – i utbyte mot ställplatser i närheten av Grönvik mot campingen till, för uthyrning året runt. Eller sjöbodar nere vid restaurangen. Eller en “Smögenbrygga”. Samtidigt har jag mycket svårt att se att kommunen skulle acceptera att allmänheten utestängs från Grönvik eller att den fria passagen längs strandkanten inte säkerställs. 

Bert Karlsson har gjort mycket positivt på Ursand. Det är möjligt att han kan göra det även på Grönvik, men Vänersborgs kommun får inte glömma att sätta kommuninvånarnas intressen i första rummet. Det gör inte byggnadsnämnden, som jag ser det, med den beslutade strandskyddsdispensen och markplaneringen.

Bert Karlsson har genom åren haft många synpunkter på Vänersborgs kommun. Och inte helt sällan har han haft rätt. Men som helhet har Bert behandlats väldigt annorlunda av kommunen – och det på ett för Bert positivt sätt. Han har t ex påbörjat flera byggnationer på Ursand innan han fått bygglov. Det mesta har accepterats i efterhand utan viten eller andra “disciplinära åtgärder”. Det är en stor, ja till och med väsensskild, skillnad mellan behandlingen av Bert Karlsson på Ursand och t ex Magnus Larsson i Sikhall.

Men denna gång har Bert Karlsson varit alltför “snabb” för att det ska accepteras anser jag.

Bert har inte bara börjat verkställa byggnadsnämndens beslut, trots att beslutet inte vinner laga kraft förrän Länsstyrelsen har godkänt det. Bert har också “anpassat och vidgat” nämndens beslut – hela Grönvik har privatiserats…

På Grönvik står husbilarna längs stranden runt hela småbåtshamnen. De står både på den norra och södra sidan, både på fastigheterna Kleverud 1:5 och Djupedalen 2:1. De står så nära strandkanten att det inte finns någon fri passage. Markeringar och skyltar för ställplatserna på nordsidan visar också att platserna ska vara ända fram till strandkanten. Och det finns definitivt inga 500 kvm grönyta mellan ställplatserna och hamnkanten. Det verkar också vara el framdraget till flera ställplatser. Och det som jag reagerar allra mest på, en elektriskt styrd vägbom har satts upp med passerkort för camparna… Kommuninvånarna har i praktiken stängts ute.

Länsstyrelsen har alltså beslutat att överpröva byggnadsnämndens beslut om att bevilja Ursand Resort & Camping och Bert strandskyddsdispens. Både jag och sannolikt även Bert Karlsson är nog ganska övertygade om att Länsstyrelsen kommer att avslå ansökan och upphäva byggnadsnämndens beslut. Det är dock inte Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. Det är kommunen som ska kontrollera så att Ursand Resort & Camping inte gör något man inte får.

Till sist.

Den 11 december 2024 antog Vänersborgs kommunfullmäktige en Friluftsstrategi. I strategin slås det fast att det övergripande syftet med kommunens friluftslivsarbete bland annat är att göra friluftslivet tillgängligt samt att utveckla och bevara friluftsområden.

Det är som det brukar vara i Vänersborgs kommun, skillnad mellan ord och handling…

Anm. Det blev en fortsättning… Se ”Grönvik (4): Bert hittar fel”.

==

• ”Bert och Grönvik (1)” – 31 juli 2025
• “Bert och Grönvik (2)” – 3 augusti 2025
• ”Bert och Grönvik (3)” – 5 augusti 2025
• ”Grönvik (4): Bert hittar fel” – 14 augusti 2025
• ”Berts planer för Grönvik (5)” – 17 augusti 2025

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Bert och Grönvik (1)”.

Tjänstepersonerna i miljö- och byggnadsförvaltningen var negativa till Bert Karlssons och Ursand Resort & Campings ansökan om strandskyddsdispens för att möjliggöra ställplatser och servicehus i Grönvik. Förvaltningen ville avslå ansökan. Nu var det dags för politikerna i byggnadsnämnden att komma in i bilden.

Berts ansökan om strandskyddsdispens diskuterades i början av januari 2025 i byggnadsnämndens presidium. I presidiet sitter två politiker, ordförande Benny Jonasson (S) och vice ordförande Piotr Gabrys (M). Mötet resulterade i en skrivelse den 24 januari från förvaltningen till Ursand Resort & Camping. Ärendet beskrevs med rubriken:

“Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av mobila servicehus, anläggande av uppställningsplatser samt marklov för fällning av träd.”

Jag vet inte att jag har stött på “mobila servicehus” och “fällning av träd” i några handlingar tidigare. Det är möjligt att parterna har haft kompletterande telefonkontakter. Eller också var det ett eget initiativ av presidiet. Men så kom det viktiga beskedet:

“Ärendena om strandskyddsdispens respektive säsongslov för uppställningsplatser för husvagn/husbilar vid Grönvik har diskuterats i Byggnadsnämndens presidium som uttrycker sig försiktigt positiva till att kunna pröva uppställningsplatser som ett komplement till hamnverksamheten. Det förutsätter dock att förslaget minskas ner, nuvarande förslag är alltför dominerande för att kunna utgöra ett komplement.”

Det var en stor förändring i kommunens syn på Grönvik.

Förvaltningen uppmanade Bert Karlsson och Ursand Resort & Camping att skicka in en ny markplaneringsritning över bland annat ställplatser, gångvägar, belysning, parkering och träd som skulle påverkas. Och det gjorde Bert.

Den 7 februari lämnades följande nya förslag in till förvaltningen:

Förslaget gick på remiss till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden skulle uttala sig om förslagets påverkan på växt- och djurlivet. Och det gjorde nämnden – och kom till följande slutsats: 

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att strandskyddsdispens inte kan ges för servicehus, ställplatser, in- och utfart till nya ställplatser samt belysningsstolpar/belysningspollare på fastigheten KLEVERUD 1:5.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömde att området hade höga naturvärden. Grönvik hade mycket goda förutsättningar för fladdermöss och förekomst av flera olika fladdermusarter. Planerad ny in- och utfart skulle hamna inom skyddsavstånd till gamla, grova ädellövträd (ekar) och anläggande av vägen skulle innebära en påtaglig risk för skada på dessa träd. Övergångszonen mellan Vänern, stranden och de grova träden var en värdefull naturmiljö. Belysning av området kunde störa den biologiska mångfalden genom att direkt belysning och ljusföroreningar skulle kunna påverka djurs och växters aktiviteter och livscykler negativt.

Den 27 februari blev Bert och Ursand Resort & Camping informerade om att:

“ansökan om strandskyddsdispens strider mot strandskyddets syften att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur och växter. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att dispens inte kan ges.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen ansåg fortfarande inte att Grönvik skulle bli en del av Ursands camping. Och det alltså enbart med argument kring djur och växter. Vad ställplatser skulle innebära för allemansrätten och allmänhetens tillträde till Grönvik nämndes det ingenting om. Som jag ser det borde det vara viktigare argument än djurs och växters livsvillkor. Fladdermöss, grodor etc skulle ju faktiskt kunna flytta ett antal meter till ett nytt ställe… Det saknas ju inte skog och natur i området.

Tjänstepersonerna lade alltså fram ett förslag om avslag av Berts ansökan för politikerna i byggnadsnämnden. För som vanligt gällde:

“Förvaltningen har inte rätt att ge avslag. Därför kommer din ansökan att beslutas av politikerna i byggnadsnämnden.”

Den 4 mars 2025 behandlade byggnadsnämnden ärendet ”Ansökan om strandskyddsdispens”. Det kan nämnas att de ordinarie ledamöterna Pontus Gläntegård (V) och Roger Karlsson (-) inte var på plats. Gläntegård ersattes av Monica Öst (MBP) och Karlsson av Kenny Sandhöj (SD).

Byggnadsnämnden beslutade:

“1) Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för uppställning av mobila servicehus årligen mellan 15/6-15/8.”

“2) Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för uppställning av campingenheter, belysning samt anläggande av väg årligen mellan 15/6-15/8.”

Ett villkor ingick i beslutet på punkt 1:

“Inga träd får tas ned inom ytan där servicehusen skall placeras”

Byggnadsnämnden redogjorde i vanlig ordning för skälen till besluten:

“Mobila servicehus
Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.

Särskilda skäl till grund för dispens är att anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18c § pkt 3 MB) och att den behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap. 18c § pkt 5 MB).

Fri passage längs stranden kan säkerställas.

Området ingår i riksintresse enligt 4 kap. 1 – 2 §§ MB så kallat geografiskt läge Vänern med öar och strandområden. En dispens för ett mobilt servicehus bedöms inte skada riksintresset.

Åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan.”

Och beslut nr 2 som handlade om “Uppställningsytor för campingenheter”:

“Dispensen motverkar inte strandskyddets syfte att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.

Särskilda skäl till grund för dispens är att anläggningen behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området (7 kap. 18c § pkt 4 MB).

Ansökan avviker från den gällande detaljplanen, som föreskriver småbåtshamn. En strandskyddsdispens får inte beviljas i strid med detaljplanen, men små avvikelser kan godtas om de inte står i motsats till planens syften eller bestämmelser (2 kap. 6 § tredje stycket MB). I detta fall bedöms avvikelsen som mindre, detta eftersom åtgärden är ett lämpligt komplement till den nuvarande användningen och inte motverkar planens övergripande mål, vilket gör att den bedöms kunna godtas.

Fri passage längs stranden kan säkerställas.

Området ingår i riksintresse enligt 4 kap. 1 – 2 §§ MB så kallat geografiskt läge Vänern med öar och strandområden. En dispens för ett mobilt servicehus bedöms inte skada riksintresset.”

Den nya uppdaterade “detaljplanen” (markplaneringen) överensstämde helt med det förslag som lämnades av Bert Karlsson.

Jag förstår egentligen inte varför nämnden behövde fatta ett beslut om mobila servicehus. Redan detaljplanen från 2016 tillät ju att ”mindre byggnader för service får uppföras” – på samma plats som de mobila servicehusen nu får placeras.

Det bör också noteras att ställplatserna bara finns på fastigheten Kleverud 1:5, den norra delen av småbåtshamnen. Det finns inga platser på den södra sidan, på fastigheten Djupedalen 2:1.

Protokollet från byggnadsnämndens sammanträde är tämligen omfattande. Skälen för besluten utvecklas till exempel ytterligare. Det är emellertid inget nytt som framförs jämfört med de tidigare angivna skälen. Dock så noterar jag följande, som inte har nämnts i några handlingar tidigare:

“De kompletterande platserna för campingenheterna förbättrar underlaget för en ekonomiskt hållbar drift av de för områdets ändamålsenliga användning nödvändiga servicebyggnaderna som avses i den planlagda byggrätten.”

Det finns påståenden i skälen till besluten som jag skulle ha sett utvecklades mer. Jag har t ex lite svårt att få vägbommen vid infarten till Grönvik (se markplaneringen ovan) att stämma med “allmänhetens tillgång till strandområden”. Eller att “goda livsvillkor för djur- och växtlivet” bevaras, när Miljö- och hälsoskyddsnämnden påstår det motsatta. Eller att uppställning av campingenheter är en avvikelse som bedöms som mindre. Eller att “fri passage längs stranden kan säkerställas” när husbilarna står några meter från strandkanten. Det duger knappast att skriva:

“Platserna för campingenheterna är inte inhägnade eller markerade som någon tomtliknande yta”

Jag tänkte återkomma i ett sista blogginlägg med fler tankar kring nämndens skäl och motiveringar till sitt beslut. Det tänkte jag göra eftersom byggnadsnämndens inställning till strandskyddsdispenser har varierat både historiskt och beroende på vem som har sökt och vilka objekt det gällt. Det är viktigt att fastighetsägare och andra kommuninvånare kan ta del av hur byggnadsnämnden faktiskt resonerar kring olika dispenser.

Byggnadsnämnden fattade beslutet med acklamation. Nämndens båda SD:are Torbjörn Moqvist och Kenny Sandhöj yrkade på förvaltningens förslag till beslut, nämligen:

“att ge strandskyddsdispens för service samt att inte ge strandskyddsdispens för uppställning av campingenheter.”

I byggnadsnämndens beslut står det också, som det gör i alla beslut som handlar om beviljande av strandskyddsdispenser:

“Kommunens beslut om dispens sänds till länsstyrelsen som har att pröva om det finns skäl att överpröva beslutet. Länsstyrelsen ska fatta beslut om ärendet ska överprövas eller inte inom tre veckor från det att de har tagit del av beslutet. En överprövning kan leda till att länsstyrelsen upphäver kommunens beslut.”

Länsstyrelsen fattade sedan beslutet om att överpröva byggnadsnämndens beslut. Och fram tills Länsstyrelsen har meddelat sitt slutliga beslut får inte nämndens beslut verkställas. Det är detta som är orsaken till Berts ilskna uttalande i TTELA om Länsstyrelsen och “deras jävla regelverk med strandskydd”. (Se “Bert och Grönvik (1)”.) Bestämmelserna om strandskydd hittar man för övrigt framför allt i Miljöbalken, 7 kap.

Bert Karlsson har dock inte väntat på Länsstyrelsens beslut…

Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”Bert och Grönvik (3)”.

==

• ”Bert och Grönvik (1)” – 31 juli 2025
• “Bert och Grönvik (2)” – 3 augusti 2025
• ”Bert och Grönvik (3)” – 5 augusti 2025
• ”Grönvik (4): Bert hittar fel” – 14 augusti 2025
• ”Berts planer för Grönvik (5)” – 17 augusti 2025