Arkiv

Archive for the ‘Allmänt Vänersborg’ Category

Wargöns hamnområde och företag

16 februari, 2020 2 kommentarer

Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)

Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…

Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:

“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”

Ingen hörde av sig.

När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:

“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19.  (Dnr 2011/207)”

Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:

“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”

Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.

Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…

Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):

“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…

Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…

Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…

KS sammanträder (2): Marknadsföring, polis och laxar

26 januari, 2020 Lämna en kommentar

Medan Åsebro/Brålanda på damsidan och Vänersborgs FK på herrsidan blev kommunmästare i futsal, Spanien europamästare i handboll och andra jagade vildsvin, så ägnades en stor del av helgen i Nordstan till förslagen på nya regler för sponsring och marknadsföring mm.

På kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag ska tre nya “regelverk” presenteras och diskuteras. Det är “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte så många sidor.

I helgen har jag sammanställt mina tankar, också utifrån en hel del synpunkter från andra – en sammanställning som i sin tur är skickade på “remiss”. Det jag saknar är tankar från några av föreningarna, kanske framför allt från idrottsföreningar i kommunen. Men de kanske kommer…

Jag trodde nog att jag skulle vara klar med att ha sorterat funderingarna och kommit fram till vad jag egentligen anser. Men det var svårare och mer komplicerat än jag anade.

Det ska informeras om reglerna på onsdagens kommunstyrelse (KS) och sedan ska ärendet tillbaka till KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott), som ska bestämma hur kommunen ska gå vidare. Jag tror att de framlagda förslagen borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum, typ i en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen har stora brister… De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för diskussioner, men de är inte färdiga.

Ett helt annat ärende handlar om att Stiftelsen Laxfond för Vänern ansöker om ett treårigt kommunalt anslag á 60.000 kr per år, totalt 180.000 kr. Stiftelsen vill förbättra underlaget för lax- och öringsfisket i Vänern. Det vill troligtvis inte kommunstyrelsen. Det föreslås avslag med motiveringen att kommunen ska avvakta en ny förvaltningsplan för Vänern, en plan som Länsstyrelsen arbetar med. Och det är klart, om kommunen inte vill fortsätta stödja fisket i Hallsjön, varför ska den göra det i Vänern…?

Kommunstyrelsen ska också besluta om “Riktlinje för kommunens representation och uppvaktningar”. (Klicka på rubriken för att ladda ner.) Jag avundas inte dom som ska följa denna riktlinje. Tuffa regler med mängder av detaljer – och undantag… Jag har sällan sett ett sådant komplicerat regelverk. Men så har jag ju aldrig blivit någon chef heller…

Vad sägs om denna djungel när det gäller förtäring?

“Förmån av fri kost i samband med såväl extern som intern representation är skattefri. Däremot räknas inte möten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande, som intern representation. Förmån av fri kost i dessa fall är alltså skattepliktig. … Det som serveras [i samband med internt arbete] ska inte kunna jämställas med en måltid. Sådan enklare förtäring är inte föremål för förmånsbeskattning för de anställda. Detsamma gäller om den enkla förtäringen serveras som en trivselfrämjande åtgärd, s.k. personalvårdsförmån som erbjuds hela personalen. … Måltider vid informationsmöten för information eller planering av det löpande arbetet, s.k. arbetsluncher och liknande räknas inte som intern representation. De utgör en skattepliktig arbetsmåltid. För att måltid vid ett informationsmöte ska ses som intern representation ska det handla om enstaka och viktig information … Personalfest/julbord räknas till intern representation.”

Det är säkert bra regler…

Jag blev ganska full i skratt när jag läste sammanfattningen av ärendet “Antagande av riktlinje för styrande dokument”:

“Ett styrande dokument för området styrande dokument har tidigare saknats i kommunen.”

Det kändes tämligen byråkratiskt i överkant… Men vid en genomläsning visade det sig vara en viktig riktlinje. Men inte heller denna riktlinje ska det fattas beslut om på onsdag. Det blir information och kanske också diskussion. Sedan ska KSAU besluta hur kommunen ska gå vidare. Det är nog klokt.

Kommunstyrelsen ska också godkänna något som kallas medborgarlöfte. (Ärendet ska inte till kommunfullmäktige.) Medborgarlöfte är något som kommunen kommer överens om med Polisområde Fyrbodal. Kommunen och polisen ska arbeta tillsammans för att:

“kommunen ska vara en trygg plats att bo, verka och vistas i.”

Syftet med medborgarlöften är att:

  • “Skapa och ta tillvara på engagemang i lokalsamhället
  • Öka samverkan mellan Polisen och kommunen
  • Kommunicera brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter till allmänheten
  • Involvera de som bor och vistas i kommunen i det brottsförebyggande arbetet”

Kommun och Polisen har valt sportcentrum i Vänersborg och Brålanda som fokusområden för 2020 års medborgarlöften.

Det är fler ärenden som ska behandlas på onsdag, men nu blir det till att titta ännu mer på reglerna kring sponsring och marknadsföring…

Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser

13 januari, 2020 Lämna en kommentar

Det här är den 6:e och sista bloggen om den genomlysning som Public Partner genomförde av Vänersborgs kommun under hösten förra året.

I den förra bloggen (se “Genomlysning 5: Åtgärdsförslag”) beskrev jag två av de åtgärder som konsulterna tycker att kommunen ska vidta för att möta de utmaningar som kommunen står inför. I denna blogg ska jag redovisa ytterligare tre åtgärder som Public Partner föreslår.

Public Partners tredje åtgärdsförslag handlar om att:

“Utveckla processägarskap”

Det är inte helt lätt att förstå vad konsulterna menar och hur “processägarskapet” ska se ut i praktiken. Men grundtanken är att oavsett om det gäller en styr- eller stödprocess ska “någon”:

”ha ansvar för vad som sker ”hela vägen” genom organisationen och se till att utveckla processen på önskvärt sätt.”

Public Partner menar att kommunen då bland annat kan utnyttja t ex kompetens och resurser på ett bättre sätt.

Det är nog en riktig iakttagelse. Som det är nu, upplever i varje fall jag, kan det ske en del “dubbelarbete” – i varje fall när olika förvaltningar är “inblandade” i samma ärende. Fast jag vet också att tjänstemännen själva försöker “lösa” detta.

Att “utveckla processägarskap” leder till det fjärde åtgärdsförslaget:

“Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS.”

Det här förslaget är enligt min mening det egentliga resultatet av genomlysningen. Det är den här åtgärden som är svaret på den övergripande målsättningen:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det är en för Vänersborg tämligen både nydanande och omstörtande tanke. Men en del kommuner har tydligen genomfört en sådan här förändring, som alltså innebär:

“att organisera den samlade tjänstemannaorganisationen under kommunstyrelsen. Man låter helt enkelt kommunstyrelsen utgöra anställningsmyndighet och placerar all verksamhet i en gemensam förvaltning.”

Public Partner anser att Vänersborgs kommun är en stuprörsorienterad organisation, vilket den onekligen är. Organisationen, eller snarare organisationerna, lyckas ofta med att leverera tjänster. Men menar konsulterna:

“det finns gemensamma utmaningar som kräver komplex samverkan för att nå resultat och effektivitet.”

Public Partner anser att för att öka effektiviteten och professionalisera den kommunala styrningen så måste kompetenser från olika håll kopplas samman på ett bättre sätt.

Jag tror att det säkerligen finns vinster i en gemensam förvaltningsorganisation, men det är dels inte säkert (det finns uppenbarligen nackdelar) – och en omorganisation är lättare sagd än gjord. Inte ens Public Partner själv tycks riktigt säker på sitt förslag:

“Det är dock ingen garanti för önskade resultat men det kan underlätta för ett gemensamt chefskap under kommundirektören att nå framgång i arbete med att utveckla arbetssätt och gemensam kultur.”

Med det lämnar Public Partner över uppgiften till kommundirektören… Det är kommunens högste chef som ska ansvara för kommunförvaltningarnas totala omorganisation. Det är onekligen ett praktiskt och utifrån konsulternas uppdrag också ett tämligen enkelt tips… (Typ “Vi vet inte hur omorganisation ska gå till, men det vet säkert kommundirektören…”)

En kommundirektör som för övrigt inte kommunen har eftersom den tidigare kommundirektören blev avskedad… Om en ny kommundirektör tycker att en gemensam förvaltningsorganisation är något bra och något som ska genomföras vet ingen. Och det är ju inte heller säkert att den nye kommundirektören vet hur en sådan organisation ska se ut även om hen tycker att idén är bra. Dessutom är jag ganska säker på att det finns ett stort motstånd mot en gemensam förvaltningsorganisation ute i de olika “specialförvaltningarna”… Och det känns i det läget som en i det närmaste oöverstiglig uppgift att en ny och okänd kommundirektör, som inte känner personalen, ska genomföra en sådan total omorganisation…

Konsulterna betonar för övrigt att en gemensam förvaltningsorganisation inte hindrar att de “gamla” politiska facknämnderna, som t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, finns kvar.

Efter detta åtgärdsförslag känns det nästan lite avslaget när Public Partner levererar sitt femte och sista förslag på åtgärd – “Sammanhållen beredningsprocess”.

Det här är som jag ser det en följd av en samlad förvaltningsorganisation och ett utvecklat processägarskap. Jag har faktiskt svårt att förstå skillnaden mellan det sistnämnda och en sammanhållen beredningsprocess.

Public Partner skriver:

“Avsikten med detta är att när ett ärende initieras i organisationen som antas löpa hela vägen till kommunfullmäktige så ska det vara känt hos kommunledningen på ett sådant vis att beredningen av ärendet kan koordineras. Denna koordinering syftar till att frågor som behöver belysas ska vara belysta innan beslut börjar fattas, att det finns en samlad tanke kring exempelvis beredning/förankring med olika politiska organ för att säkra ett bra beslutsunderlag.”

Det är bara att hålla med, det skulle vara en stor fördel. Men å andra sidan, en sådan utveckling skulle kunna initieras och en sådan ordning genomföras redan med nuvarande förvaltningsorganisation. Särskilt om kommunstyrelsen i Vänersborg verkligen blev det ledande och styrande politiska organ som den enligt kommunallagen är tänkt att vara. Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsen behöver utöva ett ledaransvar”

Det är svårt att ge ett slutomdöme om en sådan här rapport. Det beror bland annat på att jag inte har någon egen erfarenhet av att arbeta i en förvaltning eller vara med i den innersta politiska kretsen och styra. Jag har inte heller läst någon genomlysning av det här slaget tidigare.

Min uppfattning är att konsulterna i Public Partner är mycket ärliga och raka. De har fått en hel massa information framför allt genom intervjuerna och denna information återges utan omskrivningar. Konsulterna har lärt känna arbetet och “stämningen” i Vänersborgs kommun på ett bra och riktigt sätt, tror jag. De sätter fingrarna på flera av organisationens brister och svagheter. Det här är mycket upplysande och lärorikt att ta del av. På det sättet är genomlysningen trots allt värdefull och en given utgångspunkt för fortsatta diskussioner. I framför allt kommunstyrelsen, hoppas jag. Och naturligtvis också i de olika partiorganisationerna.

Public Partner missar en hel del som måste vara med för att kunna göra en riktig och objektiv bedömning av kommunen. Har konsulterna inte helheten så blir t ex förslagen att effektivisera och spara pengar helt felaktiga. Deras förslag, som har syftet att sänka kostnaderna, om att t ex definiera begreppet “skälig levnadsnivå” inom socialnämnden och socialförvaltningen för att komma bort från det som gäller nu, “alla ska ha allt”. Det blir i det närmaste absurt när alla vet att kommunen t ex lägger 20 miljoner kr netto varje år på Arena Vänersborg. (Signaturen “Rune” räknade i två kommentar till två av bloggarna upp en hel del områden som inte blev genomlysta – se “Rune 5 januari” och “Rune 9 januari”.)

En hel del av det som Public Partner säger och skriver verkar också ha tagits från någon ”mall”. Det tycks ibland som om konsulterna har letat efter omständigheter som ska leda fram till de åtgärder som redan finns bestämda i mallen, dvs de arbetar inte riktigt förutsättningslöst.

Till sist vill jag återigen upprepa att genomlysning inte går “utanför ramarna”. Den ifrågasätter inte grunderna för styrning eller för arbetet på kommunens förvaltningar och politiska organ. Den ifrågasätter inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc.

Genomlysningen kommer trots alla sina förtjänster egentligen bara fram till den klassiska byråkratlösningen – omorganisation… Men det kanske är så som en av kommunens chefstjänstemän sa, och som jag har citerat tidigare:

“Val av organisation har inte störst betydelse, utan vad vi som arbetar gör.”

Med dom orden är min genomlysning av genomlysningen till ända.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning 5: Åtgärdsförslag

12 januari, 2020 Lämna en kommentar

Efter fyra bloggar om Public Partners slutrapport av genomlysningen av Vänersborg kommun under hösten 2019 (se länkar längst ner i bloggen) är det dags att beskriva och analysera de förändringsförslag som konsultföretaget har föreslagit och rekommenderat.

Den övergripande målsättningen med genomlysningen var:

“Hur ska Vänersborgs kommun omprioritera resurser, organisera sig och därefter arbeta för att möta kommunens utmaningar?”

Det var alltså meningen att genomlysningen skulle ge kommunen förslag för att bli effektivare både organisatoriskt och ekonomiskt. Ekonomiskt naturligtvis i den meningen att “onödiga kostnader” skulle upptäckas och senare elimineras. Den styrande minoriteten och den borgerliga oppositionen har satt stora förhoppningar till att Public Partner ska lösa de flesta av kommunens problem. De har till och med avsatt ytterligare 1,5 milj kr för en eventuell:

“fördjupad genomlysning av kommunens verksamheter.”

Public Partner lämnar fem åtgärdsförslag:

* Förändra budgetprocessen
* Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den
* Utveckla processägarskap
* Ta ytterligare steg mot eller genomför en samlad förvaltning under KS
* Sammanhållen beredningsprocess

Förslagen skulle om de genomfördes komma att skaka om den nuvarande förvaltningsorganisationen och “stuprörsstrukturerna” – och naturligtvis även personerna i strukturerna… Det är dock värt att betona, och upprepa, att förslagen inte går “utanför ramarna” – inte i den meningen att de ifrågasätter själva grunderna för styrning. Åtgärdsförslagen utmanar inte NPM-filosofin med resultat- och målstyrning, beställar- och utförarsystem, marknadisering, internt köp och sälj, jakt på effektiviseringar, krav på dokumentation, mätning, insamling och bearbetning av statistik etc. 

Det är väl ingen utanför de styrande partierna som tvivlar på att Vänersborgs kommun behöver en annorlunda och förändrad budgetprocess. Och Public Partner fick i intervjuerna höra att budgetprocessen var “ett problem”, att organisationen drogs isär och att ”spel och taktik” främjades.

Som budgetprocessen är nu, och har varit under i varje fall min tid i politiken, så utgår den alltid från hur mycket pengar varje nämnd har innevarande år. Och så gör man möjligtvis vissa kosmetiska förändringar, ofta för att kommunledningen vill visa att de är lyhörda för förvaltningarnas redovisning av behoven och önskan om mer pengar. Men det är ytterst sällan som förvaltningarna och nämnderna får vad de äskar för kommande år. Istället får de samma summa pengar som året innan – eller mindre.

Visioner, mål eller lagar brukar aldrig styra fördelningen av kommunens ekonomiska resurser. Målen diskuteras inte ens i anslutning till budgetbesluten…

Public Partner uppfattar att processen:

“inte ger gemensamma bilder av nuläge och de utmaningar som delar och helhet står inför.”

Public Partner har alltså noterat bristerna i Vänersborg budgetprocess, och det har också påtalats av flera av de intervjuade. Konsulterna drar upp riktlinjerna för en rationell och effektiv budgetprocess. Den ska:

“baseras på kommunövergripande analysarbete rörande invärld och omvärld.”

I denna invärlds- och omvärldsanalys ska många vara med menar konsulterna – både från politik och profession, styre och opposition. Fakta ska presenteras, prövas och analyseras. Kommunens utvecklingssituation ska därefter diskuteras och definieras. Och det görs genom frågor som “hur ser det ut idag?” (hur är vår ekonomi? hur presterar våra verksamheter? hur mår våra intressenter och vad tycker de om oss?) och “vilka är våra utmaningar imorgon?” (befolkningsprognos, ekonomiska prognoser och antaganden, omvärldsförändringar, ex lagar och regler, andra trender och tendenser som påverkar våra förutsättningar).

Och sedan:

“Utvecklingssituationen behöver ligga till grund för en samlad situationsanalys, vad som är bra, mindre bra och vad som är möjligheter och hot framöver.”

Att utarbeta en situationsanalys är nästa steg. Den ska ge grund för en gemensam bild av vilka resurser som finns (finansiellt utrymme), vilka externa förändringar som påverkar och över läget i kommunens verksamhet och hur den presterar gentemot medborgarna.

Public Partner menar att ett gemensamt arbete med situationsanalysen kan leda till att politiker och partier kan bli överens om t ex finansiella mål och övergripande strategier/inriktningsmål.

De olika nämnderna ska sedan svara på hur de kan svara upp emot strategierna/inriktningsmålen. Och därefter ska ett budgetförslag formuleras.

Jag har svårt att ta ställning till denna budgetprocess som Public Partner skissar. Man skulle ju kunna säga att det i varje fall inte kan bli sämre än vad det är nu. Men blir det bra? Jag vet inte. Det är åtminstone väldigt positivt att konsulterna betonar det gemensamma arbetet, att det ska ske ett samarbete i hela budgetprocessen.

“Klargör kommunstyrelsens strategiska agenda och skaffa arbetssätt för att jobba med den.”

Det är det andra förslaget till åtgärd från Public Partner. Som därmed sätter tummen på ytterligare en strategisk, och öm, punkt.

“Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning. … Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad”

Det är ingen tvekan om att Public Partner tycker att kommunstyrelsens roll är alltför anonym och passiv, “outvecklad”, i Vänersborg – en åsikt som jag till fullo delar och också har gett uttryck för i de flesta av bloggarna under 2019 som handlat om kommunstyrelsen. (Jag sitter ju som ersättare i kommunstyrelsen från och med 1 jan 2019.)

Konsulterna menar att det finns frågor i Vänersborgs kommun som:

“har sådan tyngd och betydelse så att kommunstyrelsen behöver definiera hur man ska ta sig an dem utifrån det ansvar som man faktiskt har.”

Det är egentligen en ganska tung och tuff kritik som riktas mot framför allt det politiska styret. Och då tänker jag i första hand på socialdemokraterna och centerpartiet som har haft makten i 5 år nu, även om partierna inte har varit majoritet.

Public Partner skriver om de “utmaningar” som kommunstyrelsen borde ta sig an:

“Det kan handla om att frågan i sig är viktig för kommunen, det kan handla om att den inte finner sin lösning endast inom en nämnds ansvarsområde eller att det är en särskilt viktig fråga att få till den utveckling som önskas.”

Sedan använder Public Partner resultaten från genomlysningen för att visa de aktuella och akuta utmaningar/problem som kommunstyrelsen bör/måste ta hand om:

“A. Skolresultaten är och har varit på en låg nivå i en nationell jämförelse och det under lång tid
B. Äldreomsorgens kostnadsnivå har varit tilltagande utifrån de jämförelser som kan göra i relation till kommunens egna förutsättningar
C. Individ- och familjeomsorgens verksamhet avseende försörjningsstöd/sysselsättning samt barn- och ungdomsvården avseende antal externa placeringar och kostnader
D. Planeringsprocesser och förändring av ex budgetprocess och lokal/investeringsprocess
E. Administrativ effektivitet inom hela kommunen”

Jag kan inte tolka det annorlunda än att det är just de här 5 frågorna som Public Partner anser vara Vänersborgs avgörande utmaningarna i nu-läget. Och som konsulterna anser:

“att kommunstyrelsen behöver göra en bedömning av kring vilken roll man ska inta, vad man behöver göra åt frågan, följa resultat och hur man ska samverka med andra kring respektive fråga.”

Om vi ser på kommunstyrelsens roll så kan jag fullständigt hålla med konsulterna om att kommunstyrelsen ska ta initiativ i och ansvar för de stora problemen/utmaningarna i kommunen. Har kommunfullmäktige slagit fast ett mål, som att höja skolresultaten, då ska denna uppgift också prioriteras genom satsningar både ekonomiskt och på andra sätt. Och det måste vara kommunstyrelsens ansvar.

Public Partner tar just arbetet med förbättrade skolresultat som exempel på hur kommunstyrelsen borde arbeta. Konsulterna menar att det behövs beskrivningar och analyser som kommer fram till vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra skolresultaten. Men konsulterna har inga konkreta lösningar, det är bara själva arbetet som beskrivs, och det tämligen knapphändigt:

“De definierade åtgärderna behöver ges en organisation för att lösas som troligen i flera fall går på tvärs genom den vanliga organisationen.”

Konsulterna pekar på att det krävs samarbete över nämndsgränserna och att det bör bildas en särskild projektorganisation för uppgifterna. Och ansvaret för detta ligger på kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen.

Jag är tveksam till en del av det Public Partner skriver angående detta, t ex att det ska tittas på organisationen i stället för vad organisationen arbetar med… Men det är helt riktigt att hela kommunen behöver engageras i arbetet. Eller kanske istället, helt enkelt hitta olika sätt att stötta barn- och utbildningsnämnden i sitt arbete.

När det gäller sakfrågorna B och C ovan (om äldre- respektive individ- och familjeomsorgen) tillhör de socialnämndens ansvarsområde. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig om detta, men det är å andra sidan inte konsulterna heller. De har bara jämfört statistik mellan kommunerna… Jag lutar mig på Lutz Rininsland (V) när han i sin blogg skriver (se “Public Partner synar socialnämnden”):

“våra medborgare söker kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar i en mängd olika ärenden. Det som skiljer socialtjänsten från annan verksamhet är att sådan kontakt nästan uteslutande sker när behovet av hjälp, av stöd, av lyhördhet, av ett bemötande med omtanke är som störst. Jag läser mig inte fram till i Public Partners rapport att avsnittet om socialnämnden tar vederbörlig hänsyn.”

Imorgon tänkte jag publicera den 6:e och avslutande delen. Då ska jag redogöra för resten av åtgärdsförslagen samt dra några personliga slutsatser av hela genomlysningen.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning 4: Andra nämnder

9 januari, 2020 1 kommentar

Public Partner har i höstens genomlysning beskrivit och analyserat kommunens olika nämnder. I min förra blogg redogjorde jag utförligt om resultaten från barn- och utbildningsnämnden. (Se “BUN”.) Konsultföretaget har också tittat på socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Socialnämnden tänker jag emellertid inte skriva något om, eftersom Lutz Rininsland (V) redan har gjort det. (Se “Public Partner synar socialnämnden”.)

Public Partner konstaterar att Vänersborgs invånare är nöjda med samhällsbyggnadsnämndens verksamheter:

“Det gäller till exempel gator/vägar, gång- och cykelvägar och tillgång till parker, grönområden och natur.”

Det kan antagligen konsulterna ha läst i den nyligen publicerade medborgarundersökningen. Om inte så beläggs deras slutsatser av denna. (Se “Medborgarundersökning 2019”.)

Jag tror dock inte att Public Partner har fångat alla de synpunkter som kommuninvånare kan ha på samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. Och hur skulle konsulterna kunna få reda på det om de bara intervjuar styrande politiker och högre tjänstemän? Jag tänker t ex på missnöjet kring VA-anslutningar, skogsskövlingar som på Mariedal Östra och Kindblomsvägen etc.

Public Partner kan inte hitta några “onödiga utgifter” och förslag till effektiviseringar och nerdragningar i nämndens verksamheter, som företaget gör hos andra nämnder, eftersom:

“Kostnadsnivåerna för dessa verksamheter låter sig inte jämföras med andra kommuner eller egna referenskostnader på samma sätt som för exempelvis utbildning och äldreomsorg.”

De verksamheter som nämnden bedriver köps ju ofta av andra nämnder och då får samhällsbyggnadsnämnden betalt av t ex barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Det kan gälla t ex städning, vaktmästeri och kost. Blir kostnaderna för dessa verksamheter dyrare, t ex på grund av att de sköts ineffektivt, märks inte det eftersom nämnden då helt enkelt kan höja priserna. Konsulterna skriver därför helt riktigt:

“Det är därför av vikt att säkerställa modeller för att följa kostnadsutvecklingen ur ett helhetsperspektiv.”

Det är nog en uppgift, och viktig sådan, för kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen att ta tag i.

Public Partner beskriver också hur “köp-och-sälj-systemet” ger upphov till “friktioner”, vilket sannolikt är ett något förskönande uttryck, med de nämnder som köper tjänsterna. Och så är det. Samhällsbyggnadsnämndens tjänster och service upplevs ofta vara alltför dyr av t ex barn- och utbildningsnämnden. Fast är inte det lite av tanken bakom ”köp-sälj”, tänker jag – att det ska förhandlas om priserna, att ”marknaden” ska styra…? Det kanske är hela “köp-och-sälj-systemet” som det är fel på… 

Public Partner ser dessutom:

“en relativt stor politisering inom dessa verkställighetsfrågor.”

Så kan det nog vara även om jag inte har någon erfarenhet av diskussionerna på den “styrande politiska nivån”.

Konsulterna rekommenderar större samarbete och bättre kommunikation mellan nämnderna och att nämnderna blir överens om definitioner, t ex:

“interndebiteringssystem behöver förankras, förklaras och accepteras.”

Konsulterna påpekar också att det saknas en samsyn kring hur projekt påverkas av befolkningsutveckling och hur:

“kapacitetsbehovet inom samtliga mjuka och hårda nämnders verksamheter kommer att se ut vid en ökad belastning.”

Det behövs helt enkelt mer samsyn och samordning.

Till sist menar Public Partner att det förebyggande underhållsarbetet har blivit eftersatt på grund av det har blivit ett alltför stort fokus “på att åtgärda problem”. Även det är nog en riktig iakttagelse.

Genomlysningen av kultur- och fritidsnämnden börjar med att konsulterna konstaterar att:

“Nettokostnaden för nämndens verksamhet är högre än jämförbara kommun med undantag för biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet.”

Det är lite intressant eftersom det bara är biblioteksverksamheten av nämndens verksamheter som är lagstadgad. Men det hoppas vi ändras när Vänersborg får ett nytt bibliotek… (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.)

Jag tycker att Public Partner har gjort många riktiga och värdefulla iakttagelser av kultur- och fritidsnämndens verksamhet och roll i kommunen. Men så verkar inte konsulterna, för en gångs skull, ha haft besparings- och nerdragningsglasögonen på sig. De har överhuvudtaget inga förslag på “effektiviseringar” i meningen besparingar och det verkar inte heller som om de har letat efter detta. Således står det t ex inte ett ord om alla miljoner som satsas på Arena Vänersborg. Men konsulterna har kanske inte hört talas om bandy?

“Det finns idag inget sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program i Vänersborgs kommun.”

Skriver Public Partner och menar att det är en stor brist. Detta medför risk för:

“verksamhet som saknar tydlig politisk förankring, svårigheter för personal att prioritera och risker för uppstart av ”ostyrda” kostnadsgenererande projekt.”

Det bör naturligtvis finnas ett kultur- och fritidspolitiskt program i kommunen. Jag har ingen aning varför det inte finns, kanske för att flera har satt likhetstecken mellan kultur- och fritid och bandy och musik…?

Personalen menar, skriver konsulterna, att intresset från “uppdragsgivarna”, jag förmodar att det är kommunstyrelse och kommunfullmäktige som åsyftas, är svalt. Det gör att verksamheten ibland blir ineffektiv. Andra kommunala aktörer kan nämligen också syssla med aktiviteter som egentligen hör till nämndens område.

Public Partner anser att kultur- och fritidsnämnden har en stor potential för att bidra i “de stora utvecklingsfrågorna”. Det handlar om minskad segregation i kommunen, hållbar utveckling, likvärdiga förutsättningar till en meningsfull fritid och att utveckla lust att lära och förebygga utanförskap.

Politiken måste med andra ord visa ett större intresse för kultur- och fritidsnämnden och dessutom snabbt utarbeta ett sammanhållet kultur- och fritidspolitiskt program.

Det sista kapitlet i Public Partners genomlysningsrapport handlar om förändringsförslag. Det betyder att det kommer åtminstone en blogg till…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:

1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning av kommunen 3: BUN

8 januari, 2020 2 kommentarer

Det här är den tredje bloggen om konsultföretaget Public Partners genomlysning av Vänersborgs kommun. (De två första hittar du här: “Allmänt” och “Beskrivningar”.)

Public Partner gör en djupdykning i de olika nämnderna. Företaget analyserar nämndernas organisation och verksamheter tämligen noggrant. Som källor har de som vanligt intervjuer med styrande politiker och tjänstemän samt en del statistik och jämförelser med andra kommuner.

I den här bloggen tittar jag närmare på analysen av barn- och utbildningsnämnden (BUN) och dess förvaltning.

Public Partner tar upp ekonomi/budget, elevernas kunskapsresultat, små skolenheter, förskolan, undervisningen och fakta/tyckanden om skolan.

Redovisningen av BUN inleds med att konsulterna konstaterar något mycket väsentligt:

“Nettokostnadsutvecklingen för nämndens verksamheter har under flera år legat något under eller mycket under förväntade nivåer utifrån modellberäknade värden.”

Det är onekligen ett faktum som visar att förskola och grundskola i Vänersborg är underfinansierade. Och det är ett viktigt konstaterande eftersom det tyvärr finns alltför många politiker som inte ser de faktiska förhållandena för förskolan och skolan i Vänersborg. 

Konsulterna skriver vidare:

“Vi möter bilder av att det saknas samsyn kring hur den ekonomiska situationen för nämndens verksamheter är.”

Och så gör Public Partner, som jag upplever det, en 180-graderssväng. Och det förstår jag inte alls. Först påpekas det att Vänersborg ligger under eller mycket under de “modellberäknade värdena” och sedan fortsätter konsulterna med att BUN har fått tillräckligt med pengar eller – får för mycket…

“Å ena sidan att läget är precis som det ska vara å andra sidan att nämndens ekonomi är ”dopad” av riktade statsbidrag…”

Som sagt, jag har svårt att följa resonemanget. Eller menar konsulterna att det “bara” är personer som har intervjuats som framför dessa åsikter…? I så fall borde ju detta ha nämnts. Istället fortsätter Public Partner på den inslagna vägen.

Public Partner skriver en del om statsbidragen och “dopningen”. Företaget menar att statsbidragen begränsar nämndens och förvaltningens möjligheter att styra verksamheten. (Kommunen måste satsa egna pengar på ett visst sätt för att få statsbidragen, även om kommunen egentligen hade velat lägga pengarna på något annat.) Och det har konsulterna till viss del rätt i, visst begränsar de riktade statsbidragen kommunens möjligheter till “en effektiv helhet”, som konsulterna skriver. Men å andra sidan, hade inte kommunen fått några statsbidrag så hade problemet inte funnits eftersom det då inte heller hade funnits några pengar…

Det är en självklarhet att Vänersborg, liksom alla kommuner, skulle vilja ha stora statsbidrag till förskola och skola som inte staten bestämmer vad de ska användas till. Men det här är ju inget som Vänersborg kan påverka och då förstår jag inte heller varför Public Partner tar upp den här aspekten. Såvida inte konsultföretaget anser att Vänersborg ska sluta söka statsbidrag…

Och det kanske är konsulternas uppfattning. Jag tycker att deras otydlighet och “virrighet” i det här avsnittet illustreras av följande mening:

“Avseende ekonomisk doping så är de riktade statsbidragen för många och för stora i Vänersborg precis som i andra kommuner för att nå effektivitet i styrning och finansiering.”

Public Partner påstår vidare att det saknas en “röd tråd” i verksamheterna. Det är det tydligen “många”, enligt företaget, som beskriver i intervjuerna:

“hur ser helheten ut? Vad vill man med helheten och dess olika delar? Hur ska ekonomiska prioriteringar stödja den viljan?”

Det är svårt att veta vilka som har ställt de här tvivlande frågorna, jag har nämligen svårt att se att det kan vara barn- och utbildningsförvaltningens representanter. Politikerna i BUN:s presidium? Det tror jag knappast det heller, men osvuret är bäst.

Jag tror inte att pedagoger i förskolan och skolan, liksom rektorer och tjänstepersoner, tvivlar på någon ”helhet”. De vet precis vad som gäller – verksamheten styrs nämligen av Skollag och Läroplan. Och dessa dokument är både välkända “på golvet” och mer styrande för verksamheterna än kommunens välformulerade och fina dokument. Som faktiskt inte betyder särskilt mycket i den praktiska verkligheten… Fast det nämns det inget om i texten,

Men visst har Public Partner rätt när det avslutar detta “ekonomiavsnitt” med rådet att kommunstyrelseförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen gemensamt bör arbeta fram:

“beskrivningar/analyser som ger samstämmiga och förklarande bilder kring ekonomi, förutsättningar och resultat inom det pedagogiska området.”

Det är en av de få saker som jag håller med konsulterna om i detta “ekonomiavsnitt”…

Det är lättare att hålla med konsulterna när de beskriver elevernas kunskapsresultat. Men här finns det ju konkret statistik att luta sig emot. Tyvärr är statistiken från 2018 och alltså inte alldeles färsk.

Public Partner skriver att:

“Elevers skolresultat har under många år varit svagare än förväntat.”

“Än förväntat” innebär att Public Partner jämför med det så kallat “modellberäknade värdet”. Och det är helt ok. Detta värde “tar hänsyn till en rad faktorer som påverkar förutsättningar för elevers prestationer”. Och så visar konsulterna med några diagram det i det närmaste katastrofala läget i Vänersborg. (Diagrammet i rapporten var så otydligt så jag har gjort ett eget utifrån samma statistikunderlag.)

Notera att det modellberäknade värdet i diagrammet visar vad respektive skola borde ha haft för värde med de förutsättningar som skolan har. Det framgår att alla de kommunala skolorna (Fridaskolan är ju en fristående skola) hade sämre meritvärden än “förväntat”.

Public Partner visar med ytterligare ett diagram vidden och resultatet av de dåliga kunskapsresultaten. Nedanstående diagram (det är konsulternas eget) visar hur många av elever i åk 9 som var behöriga till yrkesprogram på gymnasiet 2018.

Drygt 25% av alla elever som gick ur 9:an år 2018 var alltså inte behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet… Och det syns även att Vänersborg ligger långt under snittet i riket.

Diagrammen visar på en kris i Vänersborg kommunala skolor. Det menar Public Partner också, även om det uttrycks lite mer “taktiskt”.

Även kring kunskapsresultaten slänger Public Partner in en “blänkare”:

“Det uttrycks en medvetenhet från förvaltningen att extra resurser inte är lösningen på att komma till rätta med elevernas skolresultat.”

Det är svårt att föreställa sig att någon skulle uttala sig så på BU-förvaltningen. Extra resurser är ju detsamma som fler pedagoger. Och vem skulle tacka nej till det?

Jag var på verksamhetsbesök på Tärnan strax före jul. Rektorerna berättade att de hade anställt en “extra” legitimerad matematiklärare. Tärnan kunde göra detta på grund av de hade fått extra pengar, jämfört med de andra skolorna, på grund av nämndens resursfördelningssystem. Matteläraren gick runt i klasserna och gav extra matteundervisning till de elever som behövde det. Resultatet var enligt rektorerna oerhört positiva.

Tänk om alla skolorna hade pengar till att anställa extra legitimerade lärare i matte, eller engelska, eller svenska… Eller speciallärare, eller skolvärdar, eller… Är det någon som tror att någon rektor eller tjänsteperson på förvaltningen skulle säga nej till “extra resurser”? Jag tvivlar starkt på Public Partners formulering i detta avseende.

“Förskolan verkar vara fungerande som organisation.”

Det skriver konsulterna och det ska förvaltningen och alla som arbetar i förskolan ta åt sig. Public Partner tycker bara att det är viktigt att kommunen försöker nå de grupper som behöver gå i förskolan, om inte annat för att träna det svenska språket. Det skulle dessutom främja resultatutvecklingen i grundskolan. Den här problematiken är helt riktigt mycket bekymmersam, men det är både nämnden och förvaltningen mycket medvetna om. Men vad ska kommunen göra när staten tillåter enskild pedagogisk omsorg…?

Public Partner tycker att det finns mycket tyckande kring skolan. Och så är det. Eftersom alla har gått i skolan och i regel känner någon som fortfarande gör det, så blir varenda person “expert” i skolfrågor… Konsulterna anser vidare att kunskaper kring skolforskning och skolutveckling är för dåliga i Vänersborg. Som ett bevis på det så står det i rapporten:

“Vi bedömer att en konsekvens av att fakta inom skolutveckling inte varit tillräckligt framträdande är att det finns påfallande många små skolenheter i kommunen.”

Skulle detta var beviset på att det saknas kunskaper i kommunen? Att det finns små skolenheter? Det håller jag inte alls med om.

Jag skulle vilja påstå att samtliga aspekter av små skolenheter belystes då det begav sig, även de pedagogiska. Jag tänker självklart på medborgardialogen om Vänersborgs skolstruktur på våren 2012. Då skrev jag t ex en blogg om just detta – se “Medborgardialogen: Små skolor och små klasser”. Där togs forskningsresultat upp som motsäger Public Partners åsikt. Sedan finns det självklart också andra argument än de pedagogiska för små skolenheter.

Men visst finns det argument för stora skolenheter, det förnekar ingen. (Public Partner nämner några i sin rapport.) Men under medborgardialogen 2012 skulle jag vilja påstå att alla fördelar och nackdelar ställdes mot varandra, och “stöttes och blöttes”. Å andra sidan, kanske har förhållandena ändrats sedan dess, kanske har nya forskningsresultat och fakta presenterats. I så fall är i varje fall jag öppen för en ny diskussion. Men det viktigaste argumentet för Public Partner mot små skolenheter, det är att det är för dyrt.

Det är anmärkningsvärt att Public Partner i detta avsnitt inte anger några källor. Konsulterna hänvisar bara till “forskning” – samtidigt som de konstaterar att det är mycket tyckande i Vänersborg…

Public Partner tar slutligen upp undervisning. Och det läser jag med en viss spänning. På ett av dialogmötena med kommunstyrelsen utlovades nämligen tips om hur undervisningen skulle kunna bli både billigare och bättre…

I rapporten står det:

“Ljuset för utvecklingen av skolan behöver riktas på att lärarna utvecklar undervisningen – det är i mötet mellan lärare och elev som kvaliteten behöver bli bättre.”

Det låter väl spännande? Här hänvisar faktiskt konsulterna till en källa – till SKL:s (numera SKR, Sveriges kommuner och regioner) promemoria “Framgångsfaktorer för skolans utveckling”. Public Partners “tips” är hämtade helt och hållet från denna källa.

Framgångsfaktorerna illustreras av nedanstående figur:

Jag köper inte riktigt allt som SKL skriver, men i stort sett är promemorian väl värd att studera och diskutera på personalrummen, även om jag tror att det egentligen inte är så mycket nytt som står där. Och väldigt mycket består av typ “självklarheter”… Men “Framgångsfaktorer för skolans utveckling” tillsammans med t ex Hatties “Synligt Lärande” (se här – “Synligt lärande”) skulle kunna utgöra grunden för flera konferenser och K-dagar.

Public Partner sammanfattar SKL:s promemoria:

“Några centrala faktorer handlar om att skapa kollegiala samarbeten mellan lärare, skapa en styrkedja med tydlig ansvarsfördelning, ha koll på läget på varje enhet i syfte att göra för enheten bästa möjliga prioriteringar samt säkerställa rektors pedagogiska ledarskap. Tidiga insatser med stöd till elever med särskilda behov och uppföljning av insatserna är också avgörande steg. Sist men inte minst handlar det om att hela organisationen har ett kunskapsfokus med höga förväntningar på alla nivåer.”

Som sagt, kanske inte så mycket nytt för kommunens pedagoger…

Kanske är det viktigare att andra än skolans personal läser SKL:s promemoria. SKL skriver:

“Forskningen visar att framgångsrika skolor har ett bra samarbete inte bara inom skolan, utan också inom kommunen, med förvaltning och politik.”

Och utvecklar det:

“På huvudmannanivå – från politiken och förvaltningen – bör fokus vara på elevers kunskapsutveckling och lärande. Vilka förutsättningar finns och krävs? Vad behöver lärarna och andra yrkesgrupper för att stödja eleverna? Vad behöver rektorerna för att kunna stödja lärarna? … Det handlar självklart om att det finns ett gemensamt fokus på läroplansuppdraget i hela styrkedjan, från politiken till lärarna.”

Min åsikt är nog att det snarare är politiker i allmänhet och politiker utanför BUN i synnerhet som borde läsa SKL:s skrift…

Public Partner uttrycker det på följande sätt för Vänersborgs vidkommande, och det håller jag fullständigt med om:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen. Stanna inte i en målsättning om att lämna positionen som en av de 25% sämsta kommunerna i landet – våga sikta mot att bli en av de bästa skolkommunerna i landet. Våra erfarenheter pekar på att en sådan utvecklingen kan gå ganska fort, men då behöver ni göra gemensam sak i frågan – från kommunstyrelsen, via nämnd och hela vägen ut till klassrummet.”

Så vad säger man då om Public Partners beskrivning och analys av barn- och utbildningsnämnden? Det finns en hel del att diskutera i genomlysningen, men mitt övergripande intryck skulle jag vilja sammanfatta på följande sätt:

Det är nog så att den överordnade uppgiften med genomlysningen är att hitta effektiviseringar i kommunorganisationen, dvs nedskärningar och besparingar. Det är precis de förväntningar som de styrande partierna och den borgerliga oppositionen har på denna genomlysning. Och det är det Public Partner vill leverera. Så konsultföretaget sätter upp besparing/mindre kostnader som slutsats och letar sedan argument som talar för den…

Det är självklart att det inte är något fel att hitta onödiga utgifter, men det är min övertygelse att de utgifterna inte hittas i verksamheterna – inte i klassrummen eller för den del på äldreboendena…

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

==
Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar

6 januari, 2020 Lämna en kommentar

Public Partners slutrapport av genomlysningen är alltså färdigställd och officiellt inlämnad till uppdragsgivaren Vänersborgs kommun.

I min förra blogg lämnade jag några allmänna synpunkter kring rapporten och dess tillkomst. (Se “Genomlysning av kommunen 1: Allmänt”.) Nu tänkte jag titta noggrannare på innehållet. Jag tänker dock lämna de detaljerade beskrivningarna av de enskilda nämnderna, liksom förändringsförslagen, till (minst) ett senare tillfälle.

Public Partner ägnar ett stort utrymme till att beskriva kommunen utifrån en del officiell statistik och framför allt utifrån intervjuerna med kommunens företrädare i politiken och förvaltningen. Och det har ju sina poänger att se vad som sägs under anonymitetens skydd… Konsulterna har naturligtvis också en hel del egna synpunkter.

Beskrivningarna börjar i ett kapitel som Public Partner har gett rubriken “Läget i kommunen och förmågan att i anpassa sig med hjälp av inriktning, mål och strategier”.

Public Partner menar inledningsvis att:

“De ekonomiska utmaningar som finns i Vänersborg överensstämmer i stort med hur det ser ut i riket. Det finns ett större undantag och det är kostnadsnivån för äldreomsorgen som är mycket högre än det modellberäknade värde som finns att tillgå.”

Det stämmer med äldreomsorgen, det finns det jämförande statistik med andra kommuner på. Och jag tror mig veta att detta också är något som har påtalats av kommunens ekonomiavdelning genom åren. Men det är nog ändå inte så enkelt. Jag tror t ex inte att Public Partner har gått in och studerat verksamheterna, t ex när kommunens personal möter brukarna… Därför tror jag inte heller att Public Partner kan uttala sig om kvaliteten i verksamheterna och brukarnas, och även medarbetarnas, nöjdhet. I Public Partners ögon handlar sådana här jämförelser om “effektivitet” – och pengar. För övrigt har socialförvaltningen gjort nedskärningar på äldreomsorgen.

Det framgår av intervjuerna, står det i rapporten, att flera medarbetare känner sig stolta över att Vänersborg klarade av att hantera flyktingvågen 2015. Men menar konsulterna:

“Det relativt stora flyktingmottagande som kommunen haft att hantera används som förklaring till olika former av resultat- och kostnadsavvikelse i större omfattning än vad som egentligen är riktigt sant.”

Det här vågar jag inte ha någon uppfattning om. Men jag kan inte heller se att Public Partner belägger sitt påstående. Jag vet dock att de statliga bidragen via Migrationsverket, och även reglerna, har varit en “snårskog”, som egentligen inte har varit särskilt realistisk varken mot kommunen eller de ensamkommande.

Däremot håller jag med om följande:

“Flera lyfter låga skolresultat och ett ansträngt läge i skolan som en fråga relaterat till flyktingvågen. Det är en bild som inte är helt sann. Elevresultaten i grundskolan är låga men det var de även innan 2015 och det är inte skolenheter med största mottagandet som presterar kunskapsmässigt sämst utifrån sina egna förutsättningar.”

Så är det. Men jag skulle vilja påstå att barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning är medvetna om detta, även om inte alla ledande kommunpolitiker är det…

Public Partner beskriver några allmänna förutsättningar för Vänersborg. Företaget konstaterar att Vänersborg har ett bra geografiskt – men ett komplicerat parlamentariskt läge. Det sistnämnda syftar på det “eviga” minoritetsstyret i kommunen.

Stundtals “blandas och ges” det i rapporten. Det är ibland lite svårt att se tråden i framställningen. Det står t ex om kommunens budgetarbete på flera ställen, framför allt i slutet när förändringsförslagen presenteras. Men redan i “förutsättningarna” beskriver konsulterna om vilka åtgärder som behöver vidtas. Jag sparar dock åtgärderna till senare och konstaterar att flera av de intervjuade, enligt Public Partner, lyfter fram budgetprocessen:

“som ett problem.”

Public Partner skriver:

“Dagens process upplevs dra isär organisationen och främja ”spel och taktik”. Det kan handla om att processen bjuder in till att fokusera på ekonomiska brister istället för balanserade möjligheter eller att det lönar sig att ropa högt efter ytterligare resurser.”

Det är en allvarlig kritik som har kommit fram i intervjuerna. Rent spontant känns det som om orden kommer från tjänstemännen. Det skulle ju vara lätt för de ledande politikerna att helt enkelt kalla till möten och diskutera en kommande budget. Men visst, det hade varit intressant att få veta vem som har uttryckt detta – och vem som anses “ropa högt” och vem som “spelar och är taktisk”…

Tanken slår mig också att det kan vara själva budgetprocessen som åsyftas.

Budgetprocessen börjar nämligen alltid med att kommunstyrelsen fastställer ramarna för alla nämnder. Då visas en “dövhet” och en tuffhet i överkant. Sedan behandlas ramarna i nämnderna och då betonas “sakligheten” och behov anmäls. Efter det beslutar kommunstyrelsen och kommunfullmäktige och då betonas helheten, dvs ramarna slås fast, ibland med några “små erkännanden” av nämndernas behov för att visa på “insikt”…

På ett annat ställe i rapporten står det:

“budgetprocessen snarare lett fram till taktiskt beteende än en kultur av att leverera god analys för förändring.”

Kan det vara en iakttagelse (från en tjänsteperson?) av att de få gånger betongpartierna inte är överens om alla detaljer, så spelar de hellre ett spel om vem som ska vinna nästa val än att se till Vänersborgs bästa…?

I kapitlet “Förmåga att organisera arbetet för att på bästa sätt understödja verksamheters syfte och mål” fortsätter Public Partner att beskriva kommunen, denna gång beskrivs själva förvaltningsorganisationen:

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att både politiker och tjänstemän ser dessa stuprör. Och alla är nog övertygade om att åtminstone delar av verksamheterna borde organiseras på andra sätt. Det torde dock vara lättare sagt än gjort… 

Public Partner fortsätter att beskriva förvaltningsorganisationen. Mycket kritik riktas mot kommunstyrelseförvaltningens roll. Och redan här kommer förslag till lösningar och åtgärder. Fast de borde sparas till slutkapitlet…

Public Partner skriver:

“Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga organisationen är idag alltför outvecklad för att på bästa sätt nå framgång i tvärsektoriella frågor. Dess förvaltning tar idag påfallande lite ägarskap i de processer som man har att hantera för hela kommunen, det gäller såväl ledningsprocesser som stödprocesser. Förvaltningen är inte heller koordinerad internt mellan dess olika funktioner kring hur de ska arbeta med övriga organisationen.”

Det är nog helt riktiga iakttagelser som konsultföretaget gör utifrån intervjuerna. På samma sätt är det med kommunstyrelsen – en i Vänersborg tämligen meningslös och mycket dyrbar politisk institution anser jag. (Alla ledamöter, inklusive ersättarna, har ett sammanträdesarvode för varje timme och halvtimme. Varje ordinarie ledamot i kommunstyrelsen har dessutom ett årsarvode på 32.604 kr (=2.717 kr/mån) utan krav på motprestation. Detta gäller inte våra tre heltidsavlönade kommunalråd.)

Konsultföretaget skriver också:

“Vi ser att det finns en utbredd vilja att kommunstyrelsen ska ta en tydligare ledarroll.”

Det var intressant. Jag har faktiskt bara hört vänsterpartister uttala detta tidigare….

Det finns dock hopp skriver Public Partner:

“Under den mängd möten och intervjuer som vi har hållit under 4 månader så uppfattar vi en samsyn i form av att det ”nu är ett bra läge”. Det gäller möjligheten att komma fram kring viktiga övergripande politiska frågor och att bli framgångsrik med att jobba i tvärsektoriella frågor.”

Se där. Och anledningen till det är att många lyfter fram att:

“det idag finns en ledning för kommunstyrelsen som är för samarbete och som söker nya former för att leda det politiska systemet.”

Om det är någon som “söker nya former” i kommunstyrelsen låter jag vara osagt, det har jag inte sett (inte ännu kanske ska tilläggas), men visst är kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en betydligt öppnare och mer lyssnande samtalspartner än sin föregångare… Men det är inte bara ord och samtal som gäller, utan till syvende og sidst handling…

Slutrapporten fortsätter sedan med en detaljerad beskrivning av de enskilda nämnderna – för att sedan avslutas med förändringsförslagen. Men det får jag jobba vidare med och redovisa senare.

Till sist rekommenderar jag en läsning av “Runes” kommentar på min förra blogg. Den är läsvärd, vilket inte betyder att jag håller med om allt hen skriver. Du kan läsa kommentaren här.

PS. Du kan ladda ner Public Partners slutrapport här.

Den här bloggen ingår i en serie om genomlysningen av kommunen som gjordes hösten 2019:
1. ”Genomlysning av kommunen 1: Allmänt” – 5 jan 2020
2. ”Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar” – 6 jan 2020
3. ”Genomlysning av kommunen 3: BUN” – 8 jan 2020
4. ”Genomlysning 4: Andra nämnder” – 9 jan 2020
5. ”Genomlysning 5: Åtgärdsförslag” – 12 jan 2020
6. ”Genomlysning 6: Åtgärder och slutsatser” – 13 jan 2020

%d bloggare gillar detta: