Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2026’ Category

Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)

12 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”

Socialnämnden

Socialnämnden har ett grundläggande behov av en ramökning om 40 miljoner kronor, främst till följd av ökade volymer inom individ- och familjeomsorgen. De största utmaningarna finns inom området barn och unga, där kostnadsökningarna i första hand drivs av placeringar. Även kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare samt ekonomiskt bistånd som ligger på en fortsatt hög nivå. Samtidigt ser vi ett växande behov inom äldreomsorgen, LSS och personligt stöd- och omsorg.

Den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav kräver omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförs från staten. Verksamheterna brottas parallellt med höga sjukskrivningstal, framför allt inom äldreomsorg och övriga boendeverksamheter – ett långvarigt problem som förvaltningen arbetat med under många år.

Förvaltningen har presenterat flera viktiga omställnings- och så kallade ”satsa-oss-ur”-förslag som vi hoppas ska ge resultat på sikt. Samtidigt ser vi med oro på hur förvaltningen ska kunna klara sitt lagstadgade uppdrag med de nuvarande snäva budgetramarna, som inte speglar verksamheternas faktiska behov eller den demografiska utvecklingen.

Vänsterpartiet menar att återkommande besparingar på personal inom vård- och omsorgsverksamheter, äldreomsorg och LSS inte är en hållbar lösning när budgeten inte går ihop. I stället måste vi värna personalen och våga tänka nytt kring arbetssätt i de verksamheter där sjukskrivningstalen är som högst. En nödvändig prioritering är att avskaffa den omoderna minutstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en arbetsmiljö som håller över tid och ger kvalitet för brukare och vårdtagare. Omsorgsarbetet måste uppvärderas om vi på sikt ska klara välfärdsuppdraget.

I december 2025 tog kommunfullmäktige beslut om att kraftigt höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, vilket innebär en total höjning på 18,4 procent. Äldre och personer inom övriga boendeverksamheter som har kommunalt matabonnemang är ofta redan en ekonomiskt utsatt grupp, utan möjlighet att välja billigare alternativ, leta reapriser eller ta del av momssänkningar. Vi menar att äldre och personer med funktionsnedsättning inte ska behöva betala priset för underskott i andra verksamheter – detta är också en fråga om rättvisa.

Personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet har under många år haft en oförändrad och mycket låg dagersättning på 44 kronor per dag. Det är en anmärkningsvärt låg nivå som inte ens täcker kostnaden för lunch, som enligt förvaltningens egna underlag uppgår till 63 kronor per dag, eller resor som kostar cirka 669 kronor per månad. FUB samt enskilda brukare och anhöriga har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en höjning, något vi instämmer i. Som ett första steg vill vi därför fördubbla dagersättningen till 88 kronor per dag. Sommar- och vinterbonus utifrån statsbidrag ska bibehållas.

I dagsläget finns cirka 220 beslut om daglig verksamhet. Budgeten för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet uppgår till 890 tkr och redovisar dessutom ett underskott på cirka 200 tkr. Detta är en målgrupp som växer, samtidigt som budgettillskott inte har skett på flera år.

Många av de personer som deltar i daglig verksamhet bidrar dessutom konkret till kommunens nytta, exempelvis genom återbruk av möbler, försäljning på Lyckans Second hand, verkstadsarbete samt kulturskapande verksamhet på Klappteatern. Vänsterpartiets uppfattning är att allas tid är lika mycket värd och att ingen arbetskraft ska utnyttjas – allra minst de som befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Att försörjningsstödet under lång tid legat högt och över rikssnittet är ett tecken på alltför hög arbetslöshet och ett omfattande utanförskap bland våra invånare. Vi anser det prioriterat att satsa på att fler får en meningsfull sysselsättning som ger ökad trygghet och större frihet över det egna livet. I stället för att låta hårdare krav och kontroller vara den dominerande inriktningen behöver vi skifta perspektiv och i högre grad fokusera på att skapa bättre förutsättningar och fler insatser som leder till egen försörjning.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,3 mnkr tillförs för att höja dagersättningen – LSS/daglig verksamhet
  • +2,7 mnkr tillförs för att sänka kostavgifterna – Äldreomsorgen och övrig boendeverksamhet.
  • +1 mnkr tillförs för jobbskapande åtgärder för att minska behovet av försörjningsstöd – Arbetsmarknadsenheten (AME)

Ytterligare åtgärder och politiskt inriktning:

  • Avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten. Detta skulle ge många vinster på sikt både vad gäller arbetsmiljö, sjukskrivningstal och kvalitet för vårdtagare. Förvaltningens egna beräkningar visar en besparing på 5,5 miljoner utifrån minskad korttidssjukfrånvaro med en 1 %.
  • Använda tillgängliga Säbo-platser i egen regi (Sörbygården) för korttids placeringar istället för att som nu köpa kostnadsdrivande platser i andra kommuner. Skulle kunna spara 0,5-1 mnkr.
  • Satsa på att utveckla fler trygghetsboenden – för att minska belastningen på hemtjänsten samt minska trycket på Säbo platser i linje med den demografiska utvecklingen. Ökad trygghet, gemenskap och minskad ofrivillig ensamhet är också skydds- och friskfaktorer som minskar vårdbehovet. Stora ekonomiska besparingar på sikt, inte minst för folkhälsan.

Samhällsbyggnadsnämnden

Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,2 mnkr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet

Investeringar

* Ej genomföra gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen.

* Flytta fram Brättelänken, Öxnered/Skaven-Brätte utanför planperioden.

Avslutning

Detta var det budgetförslag som Vänsterpartiet lade fram i kommunfullmäktige den 17 juni. (Budgetförslaget kan laddas ner här.) Förslaget fick bara stöd av Vänsterpartiets egna representanter. Det budgetförslag som fick majoritet var förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP.

Snart är det val och då kan mycket hända. Kanske kommer nya partier att styra kommunen… Det nya kommunfullmäktige ska anta en ny budget i november.

PS. Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)

10 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)”

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar utöver förslaget från de styrande partierna (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”).

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens budget omfattar både den egna förvaltningens verksamhet och kommunövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner.

Kommunstyrelsens ordförande föreslår ytterligare 10 mnkr (=miljoner kronor) till anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader till sammanlagt 30 mnkr. Det är osäkert hur mycket som egentligen behövs till detta anslag.

Kommunens åtagande för driftsbidrag och borgensåtagande för Fyrstads Flygplats AB har ökat och förväntas öka ännu mer kommande år. Vänsterpartiet har genomgående ställt sig mycket negativa till att kommunen ska vara med att finansiera flygplatsbolaget. Att flyga är inte klimatsmart och vi tycker inte att det är rättvist att belasta kommuninvånarna med denna kostnad när det är så få som nyttjar flygplatsen. Om det finns anledning att ha en flygplats av beredskapsskäl så borde staten ta ansvar för finansieringen.

 Vänsterpartiet vill istället satsa mer på kollektivtrafik som buss och tåg. Vi har nu seniorkort från 70 år och vill på sikt sänka till 65 år. Vi har lagt en motion om fritidskort för ungdomar som har fått bifall, men under förutsättning att Västtrafik ändrar zonindelning för kortet. Det drar ut på tiden och vi har inga signaler om att det är på gång. Därför anser vi att kommunen nu ändå behöver ta steget att erbjuda ungdomar Västtrafiks fritidskort. Syftet är att alla ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid oavsett föräldrars bil eller plånbok. Hur stort bidrag och till vilka åldersgrupper behöver kommunen titta närmare på.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • -10 mnkr minskat anslag för framtida investeringsrelaterade driftskostnader.
  • -1,9 mnkr för att stoppa kommunpengar till flygplatsen.
  • -2,8 mnkr för att avsluta stöd till Wargön Innovation.
  • +2 mnkr tillförs för Västtrafiks fritidskort för ungdomar.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras.

Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola.

  • +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan.

Kultur och Fritidsnämnden

För Vänsterpartiet är fritidsverksamhet en viktig jämlikhetsfråga. Alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller bakgrund. I dag finns stora skillnader i barns uppväxtvillkor, där barn i socioekonomiskt utsatta områden oftare riskerar ensamhet, sämre hälsa och begränsade möjligheter att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter.

Ett samhälle som håller ihop byggs genom att alla barn får möjlighet att delta, känna tillhörighet och växa på lika villkor.

Barnens Kastanj är en kostnadsfri fritidsklubb på Kastanjevägen för barn från förskoleklass till årskurs 6. Här erbjuds meningsfull fritid där man kan hitta nya intressen, kompisar eller få hjälp med läxorna. Verksamheten drivs i samverkan med AB Vänersborgsbostäder, som står för viss del av personalkostnaden och lokalen. Många av de barn som kommer har föräldrar som av olika skäl inte arbetar, vilket gör att dessa barn inte har rätt att komma till skolans fritidshem, enligt nu gällande regelverk. Det är mycket olyckligt eftersom det naturliga är att alla barn kan vara på samma ställe och inte exkluderas från gemenskapen med sina klasskompisar. I kommunstyrelsens handlingsplan för barn och unga finns det en åtgärd för att hitta lösning för detta. I väntan på det kan vi inte stänga Barnens Kastanj, den behövs verkligen! 

Föreningarna erbjuder våra invånare en aktiv och meningsfull fritid, som är av stor vikt för folkhälsan, ungas utveckling mm. Ökade kostnader är omöjligt för föreningarna att kompensera med höjda medlemsavgifter.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1 mnkr tillförs för undvika stängning av Barnens Kastanj
  • +0,5 mnkr tillförs för höjda föreningsbidrag

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)”.

Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)

9 juli, 2026 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni fastställdes MRP 2027–2029, det vill säga budgeten för 2027 och investeringsplanen för perioden fram till 2029. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.)

Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november blir därmed årets viktigaste beslut. Det är ändå viktigt att känna till partiernas budgetförslag inför valet i september. I budgetförslagen måste partierna nämligen visa hur de ska finansiera alla vallöften…

Jag har tidigare presenterat förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”.) Det var detta förslag som kommunfullmäktige antog. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.) Moderaterna och Liberalerna hade ett eget budgetförslag och Sverigedemokraternas förslag var i stort sett en kopia av detta. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.)

Vänsterpartiet är kommunens 4:e största parti. Vänsterpartiet (V) hade naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det var ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det innebär att Vänsterpartiet utgick från de styrande partiernas förslag och föreslog ett antal viktiga ändringar.

Politisk inriktning

I likhet med flera andra partier innehöll Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan.

Vi konstaterade att Sveriges kommuner och regioner under flera år har mött stora ekonomiska utmaningar till följd av inflation, höga kostnader, lågkonjunktur och ett alltmer osäkert omvärldsläge. Samtidigt har regeringens ekonomiska politik inte gett kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar som krävs för att fullt ut möta välfärdens växande behov. De ekonomiska skillnaderna ökar i samhället samtidigt som boende-, mat- och energikostnaderna ökar. När klyftorna växer ökar också otryggheten.

Vänsterpartiet menar att staten måste prioritera välfärden framför skattesänkningar och ta ett större ansvar för kommunernas ekonomi. I en tid av ökande ekonomiska klyftor vill Vänsterpartiet stärka sammanhållningen genom satsningar på skola, vård och omsorg, med särskilt fokus på barns uppväxtvillkor, äldreomsorg, stöd till människor i utsatta situationer och för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill också stärka stödet för människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet, saknar egen bostad eller utsätts för våld, diskriminering eller annan ojämlik behandling.

Vänsterpartiet välkomnar den nya socialtjänstlagens fokus på tidiga och förebyggande insatser och betonar vikten av samverkan mellan kommunen, civilsamhället och andra aktörer. Tyvärr har inte staten tillfört tillräckliga resurser till kommunerna för de nya lagkraven.

Vänsterpartiet prioriterar välfärdens kärnverksamheter. Tidiga insatser, förebyggande arbete och goda arbetsvillkor är investeringar som både förbättrar människors livsvillkor och stärker kommunens ekonomi.

I vårt budgetförslag lyfter vi också fram medarbetarna som kommunens viktigaste resurs. Hög arbetsbelastning, stress och bristande inflytande riskerar både arbetsmiljö och kvalitet i verksamheterna. Därför vill Vänsterpartiet prioritera hållbara arbetsvillkor, tillräcklig personaltäthet och ett närvarande ledarskap. Digitalisering ska vara ett stöd för verksamheten, inte ersätta mänskliga möten eller öka administrationen.

Vänsterpartiet vill också stärka invånarnas inflytande genom dialog och delaktighet. Delaktighet leder till bättre beslutsunderlag, ökad legitimitet och större tillit mellan invånare och kommun.

Klimatförändringarna märks allt tydligare. Skyfall, översvämningar, värmeböljor och andra extrema väderhändelser ställer ökade krav på kommunernas klimatanpassning. Vänsterpartiet vill öka takten i klimat- och miljöarbetet och skydda värdefull natur och se mer tätortsnära grönska. Vi vill bilda naturreservat vid Lillån och utöka Dalbobergens naturreservat. Vi vill stärka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet.

Kommunens ekonomi

Kommunsektorn har under flera år haft en pressad ekonomi med ökade kostnader och minskade statliga bidrag. Precis som andra kommuner brottas Vänersborgs kommun med ökade kostnader, demografiska förändringar, kompetensförsörjning, investeringsbehov och krav på klimatanpassning. Intäkterna från skatter och statsbidrag motsvarar inte de växande behoven, samtidigt som kommunen får nya uppgifter från staten som inte finansieras fullt ut.

Vänsterpartiet i Vänersborg bedömer att vi i detta läge måste prioritera kommunens välfärdsverksamheter. Att förebygga nedskärningar och personalminskningar är inte bara socialt ansvarsfullt utan också ekonomiskt klokt. En väl fungerande skola, omsorg och socialtjänst bidrar till att minska framtida kostnader och stärker kommunens långsiktiga utveckling. Kommunen har dessutom en resultatreserv på 58,6 miljoner kronor som vid behov kan användas för att hantera tillfälliga ekonomiska ”påfrestningar”.

Trots utmaningarna ser Vänsterpartiet försiktigt positivt på framtiden. Ett regeringsskifte efter valet 2026 skulle kunna ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar och stärka välfärden.

Detta var Vänsterpartiets övergripande syn på kommunens ekonomi och de politiska prioriteringarna. I nästa blogginlägg börjar jag gå igenom de konkreta förslagen i budgeten – nämnd för nämnd och område för område.

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP

18 juni, 2026 2 kommentarer

Inledning

Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…

Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).

I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.

Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg…  (Gissa från vem.)

Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg. 

Olagligt beslut

Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)

Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.

Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.

Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…

Wargön Innovation

Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:

“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”

Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.

De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:

“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”

Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.

Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:

“Ser de inte den här potentialen?”

Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:

“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”

Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:

“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”

Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…

Brättelänken

Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:

“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.

Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.

Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:

“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”

Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:

“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”

Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?

“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”

Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…

Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.

Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.

Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:

“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”

Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…

Hallevibadet

Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:

“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”

Inget parti kommenterade inlägget.

Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:

“En bakgrund:

  • Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
  • Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.

Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.

Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”

Min fråga var:

“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”

Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.

Budget 2027/MRP 2027–2029

Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.

Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.

Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.

Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?

Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…

Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.

Och till sist, en idolbild…

Kategorier:Brätte, Budget 2027, förvaltningsrätten, Hallevi, Kommunfullmäktige 2026, Vargön, Vänsterpartiet, Wargön Innovation

Budgetförslaget från M+L och SD

16 juni, 2026 Lämna en kommentar

Själva rubriken på det här inlägget, “Budgetförslaget från M+L och SD”, kräver en förklaring. Det har nämligen hänt något i den vänersborgska kommunalpolitiken. Och rubriken speglar denna uppseendeväckande “game-changer”…

Moderaterna (M) och Liberalerna (L) har tillsammans lagt ett budgetförslag. Det är inget nytt, det har hänt de senaste åren. Men när jag sedan läser SD:s budgetförslag… 

SD:s budgetförslag bygger i mycket stor utsträckning på samma grund som M/L:s budget. Faktum är att stora delar av texten är identisk eller nästan identisk. Många formuleringar är ordagrant kopierade, och flera budgetramar, effektiviseringar och uppdrag är exakt desamma. Det finns dock några intressanta skillnader, SD lämnade ju ändå in ett eget förslag.

Samarbetet är emellertid tydligt. Det är naturligtvis så att M+L och SD har suttit vid samma bord vid upprepade tillfällen och jobbat med ambitionen att kunna lägga en gemensam trepartibudget. Men så visade det sig typ i slutet att de inte lyckades komma överens i vissa frågor… Det är min teori. Fast det finns en annan också – att det är M+L:s förslag, som de helt enkelt har skickat till SD – som i stort sett har kopierat det.

Samarbetet är på sätt och vis inget konstigt. Partierna har samarbetat på riksplanet i snart fyra år och för den kommande mandatperioden har statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmy Åkesson (SD) kommit överens om att bilda regering tillsammans, om de vinner valet vill säga. Men i Vänersborgs kommun är det intima samarbetet nytt. (Jag undrar om M+L och SD har försökt få med KD i samarbetet?)

M+L lägger ett budgetförslag som präglas av ekonomisk återhållsamhet, effektiviseringar och minskad skuldsättning. Partierna menar att kommunen har investerat och lånat för mycket. Förslagets viktigaste grepp är, som jag ser det, att de därför vill lägga ett generellt effektiviseringskrav på samtliga nämnder.

Nämnderna ska ”effektivisera” verksamheterna motsvarande 2 procent över två år. För 2027 minskas alla nämndernas budgetramar med 1 procent efter uppräkning av löner och inflation. En procent skulle betyda en nedskärning på drygt 10 milj kr för en nämnd som har en ekonomisk tilldelning på en miljard, ungefär den summa som barn- och utbildningsnämnden har. Det skulle innebära, menar och hoppas M+L, att kostnadsutvecklingen blir lägre och att resurser frigörs för framtida satsningar. SD har precis samma uppfattning som M+L när det gäller effektiviseringarna. Det är viktigt att konstatera.

Jag tror inte på idén att ständigt försöka att effektivisera t ex undervisning, vård och omsorg. Det innebär i stort sett alltid att färre personer ska göra samma jobb som tidigare. Den “kvarvarande” personalen måste använda samma tid till att arbeta ännu mer. Så är det tänkt att fungera. Men blir det så? Jag tror inte det. Arbetsbelastningen kommer att öka, personalen kommer att bli mer stressad och må sämre. Sjukskrivningarna kommer att öka, möjligheterna att rekrytera ny och kompetent personal försämras, kvaliteten i verksamheterna sjunker och undervisningen och vården blir sämre. (Anser M+L att människor inte arbetar på sina jobb? Vilken grund har de för ett sådant antagande?)

M+L är tydliga med att de vill minska kommunens fastighetsbestånd och sälja fastigheter som inte bedöms vara strategiskt viktiga. Exempel som nämns är Ursands camping, Brålanda stationshus, Lindgården och flera centralt belägna fastigheter i Vänersborg.

“Med en försäljningstakt i storleksordningen 20 miljoner kronor per år under 2027-29, tillförs uppskattningsvis 12 miljoner kronor till resultatet årligen. Detta efter försäljningskostnader och avskrivningar av restvärden.”

Jag tror att samtliga partier anser att det finns fastigheter som kommunen kan avyttra, men i vilken omfattning finns det olika meningar om. SD håller med M+L, men intressant nog skiljer det sig något kring vilka fastigheter som ska säljas. SD vill t ex avyttra Wargön Innovation men nämner inte Lindgården.

PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) har diskuterat den kommande politiska organisationen. De styrande partierna och Vänsterpartiet tycks faktiskt kunna komma överens, men det har ännu inte fattats något beslut. M+L, liksom SD, har en helt annan syn på den politiska organisationen i sin budget.

I förslaget förespråkas en kraftigt minskad politisk organisation. De politiska uppdragen minskas med över 60 stycken; alla andre vice ordförande tas bort, ett kommunalråd försvinner, kommunstyrelsen minskas från 15 till 11 ledamöter, Demokrati- och jämställdhetsberedningen samt Personal- och förhandlingsutskotten avskaffas. Dessutom vill partierna att byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden slås ihop. Det ska spara över 3 miljoner kronor per år skriver M+L. Och SD. Men vad innebär det för demokratin? Kommer mindre partier att få plats i nämnder och styrelser? Det diskussionen lyser med sin frånvaro.

M+L och SD anser att kommunen investerar för mycket. De vill minska nyinvesteringarna och prioritera underhåll. Alla tre partier vill att mötesplats Torpa utgår (M+L) eller skjuts på framtiden (SD) och de är också överens om att stoppa bygget av en GC-bro över hamnkanalen. (GC-bron vill samtliga oppositionspartier stoppa.) M+L vill inte bygga någon ny idrottshall på Mariedalskolan. Annars ger varken M+L eller SD så många exempel på vilka investeringar de vill stoppa eller skjuta på framtiden.

M+L vill avskaffa 25-timmars förskola och återgå till lagens 15 timmar i veckan. Det står inget om det i SD:s budgetförslag. Däremot är partierna överens om att de vill införa en obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn med otillräckliga svenskkunskaper. M+L vill finansiera språkförskolan med pengarna från “25-timmars förskola”, men SD skriver bara språkförskolan ska betalas med:

“Delar av resurserna som idag läggs på allmän förskola”

Vilka delar i förskolan vill SD skära ner på?

Mindre klasser i de lägre årskurserna eftersträvas av alla tre. Hur det ska gå till när de samtidigt vill införa en procents ”effektivisering” kan jag inte förstå… Jag är inte säker på att någon annan kan det heller…

Naturligtvis vill de tre partierna satsa på “trygghet”. De har samma krav: fler trygghetskameror, knarkhundar på skolor och analys av narkotika i avloppsvattnet. De står under rubriken ”Trygghetssatsning” i SD:s förslag och i M+L:s förslag “Trygghetssatsning – bort med knarket”. En mindre skillnad, kanske, men intressant.

 På kulturens område vill M+L avskaffa den avgiftsfria kulturskolan. Det ger en besparing. SD vill också avskaffa den, men vill lägga dessa pengar på att anställa dans- och musikpedagoger för att minska köerna. De tre partierna vill också avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar.

Partierna är också överens om att kommunen ska säkerställa att alla medarbetare uppfyller de nationella språkkraven inom äldreomsorgen. Det ska kunna ske under betald arbetstid. Jag ser dock inga pengar som är avsatta för detta. Inom äldreomsorgen vill moderater och liberaler öppna dörrarna för privata aktörer. Det ser jag inte att SD vill.

SD vill saker som inte M+L vill. SD vill avsluta projekt Wargön Innovation, införa friskvårdsbidrag och tillföra barn- och utbildningsnämnden 5 milj kr “extra”. Jag vet inte varför SD skriver “extra”, de vill ju genom ”effektiviseringar” på 1% ta bort åtminstone 10 milj kr för nämnden, så några “extra” pengar är det inte fråga om…

De båda budgetförslagen innehåller flera förändringar och åtgärder som berättar vad partierna vill, men många av förslagen är inte finansierade. Men det är ju snart val, och de flesta partier vill visa väljarna vad de helst önskar – om det funnits pengar. Så också moderater, liberaler och sverigedemokrater.

Det är nog omkring 85–90% av innehållet i de båda budgetförslagen som är gemensamt, men det är intressant att Moderaterna/Liberalerna är betydligt mer marknadsliberala än Sverigedemokraterna.

Anm. Det går att följa kommunfullmäktiges sammanträde på plats i Bojorten, kommunhuset, eller direkt på kommunens webb-TV. Sammanträdet börjar kl 09.00, men planen är nog att budgetdebatten ska börja efter lunch.

PS. Jag hann med att redovisa de styrandes budgetförslag och Moderaternas/Liberalernas samt Sverigedemokraternas förslag. Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag får jag återkomma till senare. Vänsterpartiets förslag får man emellertid en mycket bra uppfattning om genom att klicka här. 

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Liberalerna, M, SD

Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)

14 juni, 2026 Lämna en kommentar

De partier som styr Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP). I torsdags beskrev jag deras budget “i stort”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) I detta inlägg ska jag gå vidare och beskriva hur de tänker sig att fördela pengarna mellan kommunens nämnder, dvs till de olika verksamheterna.

Vänersborgs kommun har 3.292.519 tkr (tkr=tusen kronor), alltså över 3 miljarder kronor, att fördela. Budgetförslaget börjar med några konstateranden, tilldelningar och omflyttningar av pengar som är gemensamma för samtliga nämnder.

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) är nedjusterat jämfört med för ett år sedan, från 40,66% till 40,51%. Det spelar dock ingen roll för nämnderna, det är ett “nollsummespel”. Internräntan är oförändrad och ligger på 2,75%. Nämnderna får 1,9% i inflationskompensation och de kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 166 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2026 och 2027. Kommunstyrelsen ska i fortsättningen dra pengar från alla nämnder till den avdelning på kommunen som sysslar med film, foto och formgivning. Tidigare betalade varje nämnd vad just deras tjänster kostade. (Det är “småpengar” i sammanhanget.)

De här förändringarna upprepar jag inte för varje nämnd, de gäller alla.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden (BUN) en budgetram för 2027 på 1.090.448 tkr, dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och lönehöjningar, inräknade i den föreslagna budgeten. BUN har även fått 1.999 tkr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). I den ökade tilldelningen ingår också 4.640 tkr då:

“de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa.”

De drygt 4 miljonerna är alltså pengar som kommer från staten.

Budgetförslaget bygger på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De “frigjorda” resurserna beräknas till ca 5,7 milj kr. Så mycket ska “frigöras” genom personalminskningar… Trots att minskningen av barn och elever är utspridd över hela kommunen…

Förvaltningen skriver:

“Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”

Samtidigt behövs det 1,7 milj till den anpassade grundskolan, vars elever ökar i antal. Denna summa omfördelas från grundskolan.

Budgetförslaget innebär alltså att inga som helst nya pengar kommer att gå till barnen i förskolan eller eleverna i grundskolan. Tvärtom så minskas pengarna ut till varje förskole- och skolenhet på grund av barn- och elevminskningen.

BUN skriver vidare att det finns ett omfattande eftersläpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. Nämnden får även ökade kostnader för lokaler och IT. Det kommer sannolikt att betyda ytterligare neddragningar på själva verksamheten. BUN tänker sig att spara genom effektivare lokalutnyttjande samt att moduler och externa lokaler ska sägas upp. Men det kommer alltså att ske “personalanpassningar”, dvs lärare kommer att sägas upp.

Det är inte helt lätt att få orden i den politiska inriktningen (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”) att stämma överens med verkligheten… De styrande partierna hänvisar dock, bland annat på Facebook, till att de satsar 9,8 milj kr för att genomföra ett handlingsprogram för barn och unga. Det är ett bra program som bland annat Vänsterpartiet stöder. Men satsningen innebär inga pengar till mindre barngrupper, mindre klasser, fler lärare eller speciallärare etc.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden är en liten nämnd. Den föreslås få en budgetram 2027 på 22.013 tkr. Det är 2 milj kr mer än nämnden har i år. Verksamheten är till stor del avgiftsfinansierad. Det betyder att om det blir färre bygglovsärenden nästa år på grund av t ex lågkonjunktur eller den uppdaterade Plan- och bygglagen så minskar intäkterna. Det finns dessutom en osäkerhet i nämnden kring den kommunala lantmäterimyndighetens framtid. Nämnden tänker återkomma med förslag till ny reviderad taxa, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige ska få 2.757 tkr. Det är en minimal ökning jämfört med förra året, +88 tkr. Fullmäktige får lägre kostnader när det efter alla avhopp bara finns 5 av ursprungliga 15 ledamöter och ersättare kvar från SD…

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en budget 2027 på 555.455 tkr. Det är 39 milj kr mer än förra året.

Kommunstyrelsens och kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 20% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunstyrelsen får inga nya pengar för egen del, t ex för att förstärka verksamheterna i ekonomi- eller juridik- och säkerhetsavdelningarna.

I KS budget finns ett tillskott till anslaget för kommande driftskostnader 10 milj kr och 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Driftskostnaderna är ett slags överskott som ska fungera som en reserv om, eller när, det uppstår kostnader för “oväntade” investeringar.

För att hålla budget måste kommunstyrelsen och dess förvaltning spara 0,5 milj. Och hur kan förvaltningen göra det? Jo, genom “effektivisering”. Jaha, och hur “effektiviserar” man? Jo, man vakanshåller en tjänst. Med andra ord, effektivisering innebär att man drar ner på personal. Det var kanske ingen överraskning, men det kan vara bra att ha i minnet – särskilt när jag så småningom ska skriva om budgetförslaget från Moderaterna och Liberalerna… 

Sedan skulle väl kanske kommunstyrelsen kunna göra en liten omfördelning för att behålla tjänsten, t ex genom att ta pengarna riktade till Aqua Blå. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.) Eller från pengarna till flygplatsen.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2027 föreslås fastställas till 159.427 tkr. Nämnden får 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.

Nämnden redovisar ett ansträngt ekonomiskt läge. För att nå budget i balans föreslår nämnden åtgärder som sparar 3,2 milj kr. Det handlar bland annat om höjda avgifter i idrottsanläggningar samt avveckling av verksamheter som t ex Barnens Kastanj. Den nya mötesplatsen för unga planeras stå klar 2027. Nämnden saknar 2,9 milj kr till hyran… Får inte nämnden mer pengar är ytterligare besparingar aktuella.

Det blir tufft nästa år för nämnden. Det blir nog till att förbereda besparingar redan nu…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2027 hamnar på 12.762 tkr. Samtidigt är stora delar av verksamheten intäktsfinansierad genom avgifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver, nästan lite försynt:

“Utrymmet för utvecklings‑ och förbättringsinsatser bedöms vara begränsat inom ramen för befintliga resurser.”

Nämnden får inga ekonomiska tillskott trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna den här mandatperioden, men de arbetar vidare. Nästa år blir budgeten på lite drygt 2 milj kr (2.004 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden är den enda nämnden som begär mer pengar än vad de styrande partierna föreslog i budgetanvisningarna i februari. Nämnden begär sammanlagt 16.350 tkr i utökad budgetram 2027 varav 11.350 tkr avser en ramökning och 5.000 tkr är ett tillfälligt anslag under 2027.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver att den har:

“… kraftigt ökade kostnader för energi, material och entreprenader samt en växande underhållsskuld inom fastigheter, gator, VA‑anläggningar och annan teknisk infrastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder tränger successivt undan planerat och förebyggande underhåll, vilket bedöms leda till ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lagstiftning och EU‑regler, bland annat avseende beredskap, säkerhet, energiprestanda och bibehållen krontäckning i urbana miljöer, vilka medför ytterligare kostnader som inte ryms inom nuvarande ram.”

Nämnden betonar att behovet av fastighetsunderhåll är särskilt stort, den samlade underhållsskulden är redan mycket stor. Nämnden vill ha ett årligt tillskott på 4,8 milj kr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. Ja, det finns många andra stora och dyrbara projekt på gång, t ex bro‑ och kajstabilitet, gång‑ och cykeltunneln i Skaven/Öxnered osv. Nämnden vill, som sagt, ha mer pengar.

Samhällsbyggnadsnämnden kan glömma några extra pengar. Nämnden får dock ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 milj kr för rivning av en del av fastigheten på Krickan och 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostnader för den del av fastigheten som är kvar.

No more, no less.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget 2027 på 1.319.446 tkr. Det är drygt 93 milj kr mer än i år, ökade statsbidrag bidrar till nästan 12,5 milj av dessa pengar.

Socialnämnden skriver att behoven är betydligt större än de pengar som de föreslås få. Nämnden skulle behöva ytterligare ca 41 milj kr. Det handlar om ökade kostnader inom individ‑ och familjeomsorgen, särskilt för:

“placeringar av barn och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflationskompensation samt ökade kostnader för IT‑säkerhet.”

Socialnämnden redovisar ett omfattande sparpaket som börjar verkställas redan i år. Det saknas nämligen pengar i år också. Vi får se hur underskotten utvecklas. Förra året redovisade nämnden i en prognos i april ett underskott på ca 50 milj kr. Några månader senare, efter sommaren, hade det beräknade underskottet halverats.

Socialnämnden har viktiga uppgifter och stora behov. Men kommunens möjligheter att öka anslaget till nämnden tycks vara begränsade. Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också. Förhoppningen står till ökade statsbidrag…

Valnämnden

Valnämnden ska bara få 780 tkr nästa år. Det är en minskning med ungefär 2,8 milj. Men så är det ju inga val nästa år.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare ekonomiska medel, det behövs en årsarbetskraft till. Nämnden skriver att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli i år och den innebär:

”… nya uppgifter, bland annat övertagande av icke‑tvistiga god-manskap från tingsrätterna, ökad granskning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställföreträdare.”

Överförmyndarnämnden får inga extra pengar för en sådan tjänst…

Avslutning

De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 70 milj kr. De styrande partierna, S+C+KD+MP, tänker alltså använda det mesta av medlen i pengapåsen till kommunens verksamheter. Förutom då att de har avsatt 10 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) 

Tiden går och det är oerhört mycket för en fritidspolitiker att stå i under dessa dagar. Och det blir inte heller bättre av att det är val. Frågor och enkäter om det kommande valet fyller mailboxarna…

Om tid medges ska jag presentera några av de andra partiernas budgetförslag också.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Centerpartiet, KD, Kommunfullmäktige 2026, Miljöpartiet, S

Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)

11 juni, 2026 1 kommentar

Onsdagen den 17 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta beslut om “MRP 2027-2029”. Det är alltså budgeten för nästa år samt en investeringsplan som sträcker sig fram till 2029.

Två budgetbeslut

Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november är med andra ord årets viktigaste beslut.

Novemberbeslutet gör på sätt och vis julibeslutet ganska meningslöst. Det är mycket som kan ändras både i Sverige och världen under ett halvår. Det kan bli fler tullar och fler krig, eller det kan bli frihandel och fred. Det kan bli en borgerlig högerregering med SD vid rodret som skär ner ytterligare på välfärden och sänker skatterna för de rikaste. Det kan bli tvärtom, en rödgrön regering som höjer skatten för miljardärerna och satsar på skola, vård och omsorg. Omvärlden och regeringens politik betyder oerhört mycket för kommunerna.

På sammanträdet om en vecka är det de styrande partiernas budgetförslag som gäller som huvudförslag. Förslaget bifölls i kommunstyrelsen. Alla andra partier röstade på sina egna förslag eller lade ner sina röster. De styrande partierna i Vänersborgs kommun är som bekant Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP).

Budgetanvisningarna

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle komma att se ut. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2027. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2027. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslutet utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på pengarna.

Politisk kommentar

Men först några ord om inledningen till de styrande partiernas budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”. Den handlar precis som förra året huvudsakligen om barn och unga:

“Vi i de styrande partierna är enade i en fortsatt politisk inriktning, som handlar om fokus på att barn och unga ska ges så goda förutsättningar som möjligt, att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder.”

Och det håller antagligen alla partier med om, det står ju “som möjligt”…

De styrande skriver också om trygghet och tillit, att lägga resurser på det civila försvaret och vikten av att:

“prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Trots att de styrande partierna skriver om en orolig omvärld så är grundsynen på framtiden mer positiv, i varje fall jämfört med förra året. Då skrev de om en “svår tid” och att den ekonomiska situationen var “svår framöver”.

Hur fördelar då S+C+KD+MP kommunens ekonomiska resurser? Satsar de t ex på förskolan och skolan som man kan tro av den politiska kommentaren? Det ska vi titta på så småningom.

Helheten

De styrande partiernas förslag beskriver att kommunens verksamheter står inför stora ekonomiska utmaningar. De beror bland annat på:

“ökade kostnader för insatser för barn och unga samt på högre driftkostnader till följd av genomförda investeringar.”

De fortsätter med att konstatera att kommunens ekonomi är ansträngd och att de finansiella målen inte kommer att nås fullt ut under planperioden. De styrande drar slutsatsen att:

“Mot denna bakgrund behöver nämnderna även fortsättningsvis arbeta med effektiviseringar och anpassa verksamheten till beslutad budget. Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.”

“Det finns inte utrymme för generella tillskott utifrån behov.” Det är ett viktigt konstaterande och det präglar de styrandes budgetförslag.

De styrande betonar vidare att kommunen behöver prioritera god ekonomisk hushållning. De slår fast att åldersstrukturen i befolkningen förändras. Det blir fler äldre och färre barn och unga. Det innebär, skriver de:

“att resurser behöver omprioriteras mellan verksamheter.”

De framhåller slutligen att årets budget bygger på att skatten inte höjs. Den är och har varit 22.21 kr. (Det innebär 22,21% av inkomsten.)

Budgetförslaget från S+C+KD+MP fördelar kommunens pengar på följande sätt:

Notera gärna totalsumman – över 3 miljarder kronor… 

Kolumnen “Lönerevision 2026” är pengar som tillförts nämnderna efter att löneöversynen blev klar. De pengarna ingår i den grå kolumnen. 10.800 tkr (tkr=tusen kronor), 10,8 milj kr alltså, i kolumnen “Övrigt” är ett “Anslag för kommande driftskostnader” (10 milj) och 800 tkr för Västtrafiks seniorkort. De blev nämligen dyrare än beräknat, så dessa pengar är till “fördyringen”. Pengarna hamnar i kommunstyrelsens pengapåse.

De 5,5 milj kr till samhällsbyggnadsnämnden ska gå till fastigheten Krickan. En del av fastigheten ska rivas nästa år och det kommer att kosta 5 milj kr. En halv miljon kr är för ökade drift- och kapitalkostnader av den del av fastigheten som inte ska rivas.

Anslaget för kommande driftskostnader på 10 milj kr är ett slags överskott som budgeteras på detta vis. Det är tredje året som de styrande avsätter 10 milj kr. “Potten” är därför tämligen stor nästa år. Pengarna ska användas, säger Benny Augustsson (S), till att betala driftskostnader för kommande lån till nödvändiga investeringar. Färjan Linea betalades ur denna pott.

De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det är i enlighet med lagkraven, en budget får inte gå med minus. Målsättningen är dock ett överskott på 2%, dvs omkring 70 milj kr. Det är alltså tuffa tider… 

Man kan nog säga att S+C+KD+KD använder de pengar som finns till verksamheterna.

Riktade uppdrag

Till sist måste det nämnas att de styrande partierna ger verksamheterna, dvs kommunens styrelser och nämnder, ett antal riktade uppdrag som ska utföras nästa år och ibland också under de två kommande åren. Några av dem får pengar, andra ska utföras “inom ram”. Jag nämner endast de uppdrag som tilldelas pengar:

  • “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp”, 9,9 milj kr.
  • “Sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”, 500 tkr.
  • “Stärka befolkningens kunskap, förståelse och beredskapsvilja”, 150 tkr.

Pengarna för de riktade uppdragen finns i posten “kommunstyrelse” (se tabellen ovan). Här finns för övrigt också pengar till Kunskapsförbundet Väst och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det är förklaringen till den stora summan.

Det blir extra utförligt kring de styrande partiernas budgetförslag eftersom detta förslag är grunden för att kunna jämföra med de övriga partierna…

I nästa inlägg ska jag redovisa och kommentera tankarna som de styrande har om nämnderna. En stor del av budgetprocessen och det slutliga beslutet handlar om investeringar. Om jag hinner så kommer de i ett eget, avslutande blogginlägg.

Anm. Del 2 hittar du här ”Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)”.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Centerpartiet, KD, Kommunfullmäktige 2026, Miljöpartiet, S

Det andra överklagandet då?

25 maj, 2026 Lämna en kommentar

Harlitz Henrik (M) och bloggaren Stefan Kärvling (V) har det senaste halvåret överklagat två beslut i Vänersborgs kommunfullmäktige. De fick rätt i ett av dem, ett mycket viktigt principiellt ärende om återremisser och motiveringar. Det kändes bra. Faktiskt väldigt bra. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)

Det andra beslutet, som är överklagat, fattades av kommunfullmäktige den 22 april (2026). Det var beslutet i ärendet ”Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Det handlade om Sörbygården i Brålanda. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.)

Beslutsförslaget var att informationen i ärendet bara skulle noteras. Det hindrade emellertid inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att helt oväntat, som en blixt från en klar himmel, lägga ett tilläggsförslag:

“Kommunfullmäktige beslutar att socialnämnden inte kan räkna med att erhålla ytterligare budgetmedel under 2026 för investering av brandskyddsåtgärd i Sörbygården då fastigheten är externt förhyrd och privatägd samt har omfattande underhållsbehov i närtid. Kommunfullmäktige uppmanar socialnämnden att fullfölja det av socialförvaltningen tidigare framlagda och beredda förslag att av brandsäkerhetsskäl omgående och tills vidare vakanshålla Sörbygården av boende i avvaktan på mer långsiktigt beslut av kommunens engagemang i fastigheten.”

Harlitz och jag överklagade detta tilläggsförslag, som Augustsson och socialdemokraterna med “svanspartiernas” (C+KD+MP) givna och okritiska stöd, röstade igenom. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.)

I vår överklagan angavs flera skäl för att beslutet inte hade tillkommit i laga ordning, t ex att tilläggsyrkandet förändrade ärendets karaktär så att det i praktiken blev ett nytt ärende. Det kanske viktigaste skälet var emellertid att kommunfullmäktige hade överskridit sin kompetens, sina befogenheter. Vi ansåg att fullmäktiges beslut stod i strid med den ansvarsfördelning som följer av Kommunallagen samt av socialnämndens reglemente, där nämnden själv ansvarar för verksamhetens ändamålsenlighet och genomförande. (Se “KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.)

Harlitz och jag begärde samtidigt inhibition av fullmäktiges beslut. (Se “KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.) Inhibition betyder att verkställandet av beslutet inte ska ske förrän Förvaltningsrätten avkunnar en slutlig dom. Juristerna på kommunen yttrade sig och sedan avslog Förvaltningsrätten vår begäran om inhibition. Det var en besvikelse, och det har jag redogjort för tidigare. (Se “Sörby: Avslag på inhibition”.)

Det överklagade beslutet i kommunfullmäktige inklusive inhibitionen kan vara överspelat på grund av de styrande partiernas kovändning i Sörbyfrågan. Det vill säga, om de nu verkligen fullföljer sitt löfte om att stoppa ”vakanshållningen”/nedläggningen – och bestämmer sig för att verkställa det beslut som oppositionspartierna (M+V+MBP+SD+L) i socialnämnden redan har fattat ett flertal gånger… Men erfarenheten från kommunpolitiken säger nog att man inte ska ropa hej förrän man är över bäcken. Tilltron till de styrandes löften är inte särskilt hög nu för tiden…

Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte avkunnat dom i själva sakfrågan, även om avslaget på vår begäran om inhibition tyvärr ger en ganska tydlig fingervisning om hur rätten tänker sig den kommande domen…

Men Harlitz/Kärvling ger inte upp, vi tycker faktiskt att vi har rätt. Och nu har vi fått möjlighet att yttra oss över kommunjuristernas yttrande, ett yttrande som handlade om både inhibitionen och själva sakfrågan. Den möjligheten låter vi inte gå till spillo. I går söndag (24 maj) skickade vi in vårt yttrande. Yttrandet, som alltså är ett yttrande över kommunens yttrande, återges i sin helhet nedan. Det kan också laddas ned som pdf-fil här. (Kommunens yttrande kan laddas ner här.)

Det skulle förvåna om Förvaltningsrättens dom kommer innan semestrarna, men man vet aldrig – juridikens vägar är ofta outgrundliga.

==

Till Förvaltningsrätten i Göteborg

Yttrande med anledning av kommunens yttrande

Klagandena vidhåller att kommunfullmäktiges beslut 2026-04-22 § 61 ska upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.

Kommunens yttrande föranleder följande kommentarer.

1 Fullmäktige har överskridit sin kompetens

Kommunen gör gällande att fullmäktiges beslut endast utgör en ”uppmaning” till socialnämnden och därför skulle vara tillåtet inom ramen för fullmäktiges styrning av nämnderna. Denna beskrivning underskattar enligt klagandena beslutets faktiska innebörd. Kommunfullmäktige kan inte kringgå den kompetensfördelning som följer av kommunallagen genom en mjukare språklig formulering.

Det överklagade beslutet riktar sig till en specifik nämnd i ett konkret verksamhetsärende och avser en bestämd åtgärd – att fullfölja förvaltningens tidigare förslag om att vakanshålla platser på Sörbygården. Beslutet antogs dessutom i direkt anslutning till att fullmäktige uttalade att nämnden inte kunde räkna med ytterligare budgetmedel.

Beslutet får därmed en tydlig styrande och handlingsdirigerande funktion. Det är inte fråga om ett allmänt politiskt uttalande eller ett övergripande målbeslut, utan om ett konkret ställningstagande till hur socialnämnden ska bedriva verksamheten i ett specifikt fall.

Enligt 6 kap. 6 § kommunallagen ansvarar nämnderna för verksamheten inom sina respektive områden. Detta ansvar innefattar rätten att fatta operativa beslut inom verksamheten. Fullmäktiges roll är att besluta om mål, budget, riktlinjer och reglementen – inte att ingripa i nämndens löpande verksamhetsutövning utan föregående förändring av ansvarsfördelningen genom reglemente.

Kommunen försöker adoptera 5 kap. 1 § kommunallagen (”frågor av större vikt”) genom att plötsligt lyfta in att fastigheten har underkänt brandskydd. Detta framstår som ett argument konstruerat i efterhand för att legitimera att fullmäktige lagt sig i. Om det primära syftet med tilläggsyrkandet var brandskydd, borde yrkandet ha formulerats kring säkerhet, men enligt handlingarna var syftet uttryckligen ”att uppnå en budget i balans”.

Kommunen hänvisar till att frågan om fastigheten kan vara av ”större vikt” enligt 5 kap. 1 § kommunallagen. Den bestämmelsen reglerar emellertid fullmäktiges övergripande ansvar för kommunens viktigare angelägenheter. Den innebär inte att fullmäktige därigenom övertar nämndens operativa beslutanderätt i enskilda verksamhetsfrågor.

Det är vidare av betydelse att socialnämnden redan behandlat frågan och inte ställt sig bakom de aktuella åtgärderna. Fullmäktiges beslut innebär därför i praktiken att fullmäktige ersätter nämndens bedömning med sin egen.

Kommunens hänvisning till 12 kap. 2 § regeringsformen och 6 kap. 3 § kommunallagen förändrar inte denna bedömning. Klagandena har inte gjort gällande att ärendet avser myndighetsutövning mot enskild. Överklagandet grundas istället på att fullmäktige överskridit den kompetensfördelning mellan fullmäktige och nämnd som följer av kommunallagen, särskilt 6 kap. 6 §.

2 Frågan om beredning

Kommunen gör gällande att tilläggsyrkandet låg inom ramen för det beredda ärendet och därför inte utgjorde ett nytt ärende.

Klagandena vidhåller att tilläggsyrkandet tillförde nya självständiga beslutspunkter som förändrade ärendets karaktär. Ärendet avsåg socialnämndens återrapportering av åtgärdsplan. Genom tilläggsyrkandet gick fullmäktige vidare och tog ställning i en konkret verksamhetsfråga genom att rikta en uttrycklig handlingsanvisning till nämnden avseende Sörbygården.

Det beslut som fullmäktige faktiskt fattade hade därmed inte beretts i den ordning som krävs enligt 5 kap. 26 § kommunallagen.

Sammanfattning

Kommunfullmäktiges beslut innebär ett otillåtet ingripande i socialnämndens operativa ansvar enligt 6 kap. 6 § kommunallagen. Att beslutet formulerats som en ”uppmaning” förändrar inte dess faktiska innebörd eller rättsliga effekt.

Beslutet ska därför upphävas enligt 13 kap. 8 § kommunallagen.

==

Blogginlägg om överklagan angående att kommunfullmäktige har överskridit sin kompetens:

Kategorier:förvaltningsrätten, Juridik, Kommunfullmäktige 2026, M, Sörbygården, Vänsterpartiet

Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut

24 maj, 2026 2 kommentarer

Kommer kommuninvånarna i Vänersborg ihåg att Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V) har överklagat några fullmäktigebeslut det senaste halvåret? Gör politikerna i fullmäktige det?

Det vet man aldrig, och människor kan glömma. De kanske inte bryr sig eller ens har uppfattat att ett beslut har överklagats. Eller också anser de kanske att Harlitz och Kärvling bara saboterar demokratiskt fattade, och dessutom kloka och förnuftiga, beslut – bara för att jävlas typ. Det sistnämnda är en inställning som jag har märkt i synnerhet bland socialdemokrater och svanspartierna C+KD+MP. 

Harlitz och Kärvling överklagar bara beslut som kan vara felaktiga ur juridisk och laglig synpunkt. Vi har överklagat kommunfullmäktiges beslut den 22 april 2026 i ärendet ”Svar på återremiss av ärende om socialnämndens åtgärdsplan 2025-12-18 för att nå balans mot tilldelad budgetram”. Vi anser att fullmäktige fattade ett beslut som överskred dess kompetens. Det handlade om Sörbygårdens vara eller inte vara. (Se “KF-beslutet om Sörbygården överklagat”.) 

Det andra överklagandet gällde fullmäktiges beslut den 17 december 2025. Det var ärendet “Tilläggsanslag till socialnämnden i budget 2025”. Oppositionspartierna, M+SD+MBP+V+L, yrkade på återremiss. Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) tillät, med stöd av en av kommunjuristerna, att Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande, på en och samma gång fick yrka på att ärendet skulle både beslutas och inte beslutas på samma sammanträde. Augustsson och de styrande partierna yrkade nämligen på återremiss “i andra hand”. Förfarandet var, som Harlitz och jag såg det, en uppenbar överträdelse av Kommunallagen. (Se “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”.)

Jurister har ofta en annan uppfattning än gemene man och kvinna. I det här fallet hade kommunens jurist det. Samma åsikt hade ordförande Levin (C) och Benny Augustsson (S) och då självklart också samtliga andra socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater och miljöpartister. Det kan noteras att det är dessa partier som styr kommunen och som tillsätter samtliga ordförande (inte alla vice ordförande dock) i alla styrelser och nämnder. Man förväntar sig naturligtvis att de som ordförande känner till regler och tillämpliga lagar…

I fredags eftermiddag (22 maj) damp det ner ett mejl i inkorgen från Förvaltningsrätten i Göteborg. Det var en dom i mål nr 15545-25, det var ärendet om återremissen…

Jag klickade upp pdf-filen från Göteborg:

“FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet”

Hjärtat hoppade till. Wow… Förvaltningsrätten höll med Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun hade fattat ett olagligt beslut!

Förvaltningsrättens motivering till domen var utförlig. Den påminde om en lärobokstext i skolan. Naturligtvis riktade den sig inte till Harlitz och mig, vi hade ju rätt i överklagandet… Och faktum är att de flesta argument som Förvaltningsrätten anför i domskälen återfinns i överklagandet. Förvaltningsrätten vänder sig självklart till kommunens jurister och styrande politiker. Jag ska göra ett kortare sammandrag av domen, men nämnda personer bör läsa hela domen, noggrant – Förvaltningsrättens dom i mål nr 15545-25 kan laddas ner här…

Förvaltningsrätten inleder med att slå fast:

“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.”

Vilka hade då begärt återremittering? Det är den centrala frågan.

Kommunfullmäktige röstade först om ärendet skulle avgöras på sittande möte eller inte – inte betyder att det skulle avgöras senare, alltså återremiss. De styrande, S+C+KD+MP, röstade på att ärendet skulle avgöras direkt på mötet, medan oppositionspartierna, V+M+L+MBP+SD, som var i minoritet, röstade för återremiss.

Förvaltningsrätten förklarar det självklara:

“Av utredningen framgår … att majoriteten av ledamöterna röstade emot en återremiss. Beslutet att återremittera ärendet kan således inte anses som annat än ett minoritetsbeslut i enlighet med 5 kap. 50 § KL.”

Ja, precis. Det var det vi skrev i vår inlaga. (Det krävs bara en tredjedel av ledamöterna för en återremiss.)

Förvaltningsrätten vill vara så pedagogisk som möjlig och förklarar en gång till:

“I det aktuella fallet har majoriteten röstat emot att återremittera ärendet varför deras andrahandsyrkande om återremiss bör ha fallit. Detta då yrkandet om återremiss och dess motiveringen ska ses som en helhet och ingen i majoriteten har gett stöd för en återremiss.”

På decembermötet var fullmäktiges ordförande Annalena Levins (C) tolkning helt annorlunda än Förvaltningsrättens, och Harlitz/Kärvlings. Ordförande hänvisade till att även den styrande majoriteten hade yrkat återremiss “i andra hand” och angett en egen motivering till återremissen, varför det enligt ordföranden förelåg två motiveringar. Efter att minoriteten i fullmäktige hade beslutat om återremiss skulle därför majoritetens motivering till återremiss ställas mot minoritetens. Självklart biföll majoriteten (S+C+KD+MP) sin egen motivering och avslog minoritetens motivering (V+M+L+MBP+SD) – med rösterna 23-22.

Förvaltningsrätten upprepar faktiskt ytterligare en gång sin motivering, med ett viktigt tydliggörande tillägg:

“Då majoriteten röstat emot att återremittera ärendet har de inte rätt att påverka vad som ska ingå i minoritetens motivering. Om majoritetens agerande hade varit tillåtet hade en majoritet kunnat lägga fram ett andrahandsyrkande om återremiss med egen motivering i alla beslut, för att på sätt kunna rubba minoritetsskyddet. Ett sådant agerande hade satt syftet med minoritetsskyddet ur spel. Majoriteten kan då besluta om urvattnade motiveringar eller motiveringar av en helt annan karaktär än vad minoriteten hade tänkt. Det skulle göra återremissen meningslös (jfr prop. 2008/09:21 s. 85–86).”

Harlitz och jag håller med om allt, och det kan påpekas att vi även hade med hänvisningen till propositionen 2008/09:21 i vårt överklagande. (Se “Nästa: Förvaltningsrätten i Göteborg”.)

Det är förvånande hur kommunen och juristerna har hanterat den här processen. Harlitz och jag överklagade alltså ett fullmäktigebeslut i december förra året. Sedan yttrade sig kommunens jurister över innehållet i överklagandet den 14 januari, dvs de “försvarade” beslutets laglighet. (Det går att ladda ner kommunens yttrande till förvaltningsrätten om du klickar här.) Att juristerna yttrar sig över ett överklagande tillhör väl deras uppgift kan jag tänka. De ska tydligen i alla väder försvara de beslut som fattas av kommunens olika ordförande. Fast jag vet inte, ska de verkligen göra det? Ordförande kan ju faktiskt ha fel. Då måste väl juristerna reagera – och säga det…

Det var några formuleringar i kommunens yttrande som Harlitz/Kärvling ansåg måste kommenteras och kompletteras. Vi lämnade därför ett yttrande på kommunens yttrande, den 2 februari. (Se “Harlitz/Kärvling yttrar sig till Förvaltningsrätten”.)

Men så hände en sak som inte brukar hända. Redan den 4 februari yttrade sig kommunens jurist återigen, och nu över vårt senaste yttrande. (Kommunens yttrande kan laddas ner här.) Säg att det tillhör kommunjuristernas jobb att “försvara” kommunens ordförandebeslut, även om det inte torde vara helt självklart alla gånger. Men att yttra sig över ett yttrande från de klagade över deras första yttrande över själva överklagan – då tycker jag att man tar det ett steg längre. I mitt blogginlägg “Kommunen ger sig aldrig!” skrev jag:

“Det gör man väl bara om man verkligen tror att det beslut som fattades av ordförande i kommunfullmäktige verkligen var lagligt. Sätter inte kommunens jurister sin yrkesprofession och sin yrkesheder som pant då?”

Det torde vara en berättigad fråga efter Förvaltningsrättens dom. Och alla ordförande i de styrande partierna som accepterade vad som hände i kommunfullmäktige, förutom Annalena Levin (C) – Benny Augustsson (S), Dan Nyberg (S), Ann-Marie Jonasson (S), Anneli Guilotte (S) med flera.

Den 19 februari yttrade Kärvling/Harlitz sig på kommunens yttrande (kan laddas ner här). Vi var bara tvungna att kommentera några av kommunens formuleringar.

Sedan inkom inga fler yttranden.

Förvaltningsrätten avslutar sin dom med:

“Beslutet har således inte tillkommit i laga ordning och ska därför upphävas.”

Det betyder att beslutet är ogiltigt och att det måste göras om… Och det i sin tur ställer till problem. Fullmäktiges beslut var en återremiss till socialnämnden. Socialnämnden behandlade ärendet och det kom tillbaka till kommunfullmäktige den 18 februari. Då noterade fullmäktige informationen och:

“…konstaterar att det saknas möjligheter att retroaktivt tillföra socialnämnden utökad budget för 2025 års verksamhet.”

Både besluten i socialnämnden och kommunfullmäktige måste vad jag förstår också tas om som en följd av det upphävda beslutet i fullmäktige i december…

Det är lätt att konstatera att bristande kunskap kan ställa till det. Och med tanke på allt annat som händer kring t ex Sörbygården och Hallevibadet så infinner sig obönhörligen frågan om det nuvarande styret är tillräckligt kompetent för att styra Vänersborgs kommun.

===

Blogginlägg i detta ämne:

Kategorier:förvaltningsrätten, Harlitz, Juridik, Kommunfullmäktige 2025, Kommunfullmäktige 2026, Nyheter och politik, socialnämnden, Vänsterpartiet

KF (20/5): Tråkigt möte med några höjdpunkter

19 maj, 2026 Lämna en kommentar

I morgon onsdag sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige för näst sista gången innan sommaruppehållet. Det är som vanligt en diger dagordning, men det är ganska många formella och rutinmässiga ärenden som ska behandlas och beslutas. Precis som det var på kommunstyrelsen den 6 maj, dvs det möte där ärendena till fullmäktige bereddes. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…” och “KS (6/5): Brålanda, Sanden, Plantaget mm”.)

Dagordningen har följande utseende:

Det har hittills tillkommit tre ärenden på dagordningen sedan kallelsen skickades ut i förra veckan. Det är en motion från Göran Svensson (MBP) och två interpellationer. Interpellationerna är båda ställda till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Jag återgav interpellationerna från Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) i gårdagens blogginlägg. (Se “KF (20/5): Två interpellationer till Dan Nyberg”.)

OBS! Jag nåddes ca 45 minuter efter publiceringen av detta blogginlägg av meddelandet att Dan Nyberg (S) inte kommer att besvara interpellationerna imorgon. Han skriver att de har inkommit så sent, vilket de faktiskt har gjort, och tänker besvara dem på nästa fullmäktigesammanträde i juni.

Två motioner har lämnats av den flitige motionären Göran Svensson (MBP). Den första motionen startar i princip sammanträdet och den andra avslutar det. Motionerna har titlarna “För bättre trygghet i skolans omklädningsrum, ökad delaktighet i idrott och stärkande elevinflytande” respektive “Gör allaktivitetshus av Brålanda gamla brandstation”. Motionerna ska inte diskuteras eller avgöras imorgon utan bara skickas vidare för utredning.

Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S) har lämnat en motion om Sörbygården. Motioner brukar avslutas med yrkanden. Den här skiljer sig. Här kallas det förslag, men den andra punkten är varken yrkande eller förslag utan en tydlig flirt till invånarna i Brålanda:

  • “kommunen utreder om Solrosen vid sidan av Odenköket kan utgöra en del av kommunens beredskap i att tillhandahålla matproduktion. Två kök minskar sårbarheten om något av dem skulle få produktionsstörningar.”
  • “detta sätt att se på Solrosen säkrar restaurangens fortbestånd. Det blir klarare och det kan kännas tryggare för Brålandaborna. Brålandaborna vill ha sin uppskattade restaurang Solrosen.”

Det är lätt att uppfatta motionen som ett sätt att rätta till och glömma de felsteg och missbedömningar som Nyberg och Socialdemokraterna gjorde i Sörbygårdsfrågan. Socialdemokraternas försöker, som jag ser det, återvinna Brålandabornas förtroende utan att utöva någon form av självkritik för sina tidigare ställningstaganden och sin tvivelaktiga “argumentationsteknik”… De verkar, liksom Centerpartiet, inte ens vilja erkänna sin pågående kovändning. (Som inte är avslutad än.)

Men det är ett bra förslag. Restaurang Solrosen har hela tiden varit ett av oppositionens (M+V+MBP+L+SD) argument för att behålla Sörbygården. Det förutsätter emellertid att kommunen förlänger hyresavtalet med företaget Hemsö. Det är ett företag som har utmålats i mycket negativa färger av Dan Nyberg. Kommunen skulle inte ha något att göra med detta privata, vinstdrivande och underförstått hemska företag. Nyberg använde Hemsö som ett argument mot framför allt Vänsterpartiet när han ville att Sörbygårdens äldreboende skulle “vakanshållas” och tomställas…

Det närmar sig val. Vi får se om kommuninvånarna glömmer hur de styrande partierna har behandlat de äldre och dementa, anhöriga och personalen på Sörbygården…

Två medborgarförslag har lämnats. Kurt vill se att kommunen rustar upp grönområden och Björkåsparken i Vargön för ökad trygghet, trivsel och biologisk mångfald. Tommy tycker att färdtjänst ska jämställas med kollektivtrafiken.

Medborgarförslagen ska inte diskuteras eller avgöras imorgon. De ska liksom motionerna skickas till någon eller några styrelser och nämnder för att utredas. 

Flera av de ärenden som ska avhandlas imorgon har jag skrivit om i samband med kommunstyrelsens senaste sammanträde. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…”.) Det är flera ärenden som är väldigt formella. De är inte på något sätt oviktiga men de leder antagligen inte till varken enstaka inlägg eller diskussioner, och än mindre voteringar. Fast man vet aldrig. Jag brukar sällan lyckas med att pricka in vad enskilda ledamöter, eller partier, anser vara intressant och viktigt…

Det kan vara någon som tycker att en parkeringsfråga i Nordstan är viktig, en annan att formuleringar i riktlinjer, styrdokument eller reglementen borde förtydligas eller ändras. Andra vill kanske kommentera markmiljöundersökningen vid Vargön station, betona vikten av att följa riktlinjen för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda, berömma strategin för social hållbarhet eller säga några ord om det brottsförebyggande arbetet.

Det kanske till och med blir några inlägg om protokollsanteckningar som nu skrivs in i fullmäktiges arbetsordning:

“42 § Ledamot eller tjänstgörande ersättare har rätt att lämna en protokollsanteckning efter medgivande av ordföranden. Protokollsanteckningen ska vara skriftlig, kort och koncis och får inte förses med bilagor. Anteckningen ska anmälas innan sammanträdet avslutas och lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som ordföranden anger. För sent anmäld eller inlämnad anteckning avvisas.”

Det är på tiden att rätten att lämna protokollsanteckningar blir formaliserad. Men jag har alltid undrat varför de styrande partierna mfl helt i onödan vill begränsa yttrandefriheten i kommunen på olika sätt.

Kommunfullmäktiges protokoll är till för alla kommunens invånare. Här ska de kunna se hur varje ledamot och parti har röstat i samtliga frågor som beslutats. De ledamöter som vill ska kunna lämna in yrkanden, reservationer och protokollsanteckningar osv så att kommuninvånare, och kanske framtida lokalhistoriker, kan se motiveringar till varför man har röstat på ett visst sätt, ge förklaringar till sitt handlande etc. Varför ska det i dessa digitala tider vara “kort och koncist”? Varför ska det överhuvudtaget sättas begränsningar? Vad är förresten definitionen på “kort och koncist”? Ledamöterna ska väl åtminstone kunna ges möjlighet att få någorlunda utrymme att kunna utveckla sina tankar och åsikter. Vill man förhindra att någon skriver noveller och lämnar in kan man väl åtminstone nöja sig med en begränsning på två A4-sidor…

Imorgon ska också Vänsterpartiets Julia Sikström (V) väljas in i miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare.

Det ser ut att kunna bli ett mindre intressant och upplyftande sammanträde, men då ska vi komma ihåg att de två interpellationerna, om de nu besvaras av Dan Nyberg (S), vilket vi hoppas och tror, ska behandlas i slutet av sammanträdet.

Kategorier:Brålanda, Kommunfullmäktige 2026, Nyberg Dan, protokollsanteckning, Sörbygården