Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2026’ Category

GC-bron: Beslut byggt på osäker mark

19 september, 2026 Lämna en kommentar

Det är lätt att bli förtjust i idéer om en attraktivare stad. En ny gång- och cykelbro låter trevligt. En sådan bro kan skapa nya gång- och cykelstråk och säkert även se fin och vacker ut. Och den får naturligtvis en särskilt viktig funktion om man är övertygad om att Sanden södra ska utvecklas till ett nytt Manhattan… 

Kommunstyrelsens (KS) förslag till kommunfullmäktige (KF) i onsdags var att motionen från SD om att byggnationen av gång- och cykelbron över Hamnkanalen ska pausas. (Oppositionspartierna har majoritet i KS.)

I KF hävdade Vänsterpartiet att det var omöjligt att ta ställning till motionen. Det gick inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen. 

Det har nämligen kommit fram ny information, eller rättare sagt. Det har funnits information men den har inte kopplats till GC-bron. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.)

Redan den 18 februari 2025 yttrade sig samhällsbyggnadsnämnden över detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken. I yttrandet framfördes två synpunkter som har med en ny GC-bro att göra:

  • “Placering av G/C-bro påverkar den allmänna VA-anläggningen.”
  • “De undersökningar som har gjorts i samband med detaljplanearbetet har påvisat att markstabiliteten i Hamngatan är otillfredsställande och behöver renovera. För detta krävs en budget utöver gatuenhetens ordinarie investeringsbudget. Dels för att utveckla den allmänna platsen, dels även för att utföra de stabilitetsåtgärder som krävs.”

Samhällsbyggnadsnämnden var tydlig med att det krävdes mer pengar för att vidta bland annat nödvändiga stabilitetsåtgärder. Den geotekniska utredningen var solklar – stabiliteten vid Hamngatan är inte tillfredsställande.

Den 29 januari i år utfärdades en lokal föreskrift om lastbilsförbud och avveckling av parkeringsplatser på Hamngatan och Magasinsgränd. Handlingen diariefördes dock inte förrän den 28 maj och fanns med först i september i samhällsbyggnadsnämndens lista över delegationsbeslut. Beslutet togs nämligen på delegation.

För tunga laster så nära kajkanten…?

“Med anledning av genomförd geoteknisk undersökning av Hamngatan och kajen till gamla hamnkanalen visar resultat att det krävs ökade marginaler till maximal belastning för markens släntstabilitet. … Det är också lämpligt att inte statiskt belasta kajkanten med bilar, därför avvecklas parkeringsplatserna närmast kantkanten.”

Inte lämpligt att “belasta kajkanten med bilar”? (Och palmer?)

Vad pratade samhällsbyggnadsförvaltningen om? Och en geoteknisk utredning?

I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken togs en geoteknisk utredning fram, men denna mycket viktiga utredning ingick inte i fullmäktiges beslutsunderlag. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Det borde den ha gjort. Underlaget till kommunfullmäktige var därför inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen.

Den geotekniska utredningen visade att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen. 

I kommunens investeringsplan har pengar avsatts för “Kajstabilitet Hamngatan”. År 2027 avsätts 4,0 milj kr, 2028 avsätts 13,0 milj och 2028, slutligen, 8,5 milj. Totalt avsätts alltså 25,5 milj kr. Pengarna ska användas till:

“Stabiliseringsåtgärder av Hamngatan efter genomförd geoteknisk utredning.”

Det kostar alltså 25,5 milj kr för att åtgärda kajstabiliteten, oavsett om en bro byggs eller inte. Den geotekniska utredningen har nämligen inte utrett vad som gäller om tyngre konstruktioner planeras. Då behövs, skrev utredningen, kompletterande geotekniska undersökningar för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Det betyder att inte ens den geotekniska utredningen ger oss svaret på vad en GC-bro kommer att kräva. Det måste utredas ytterligare. För det står helt klart att en GC‑bro tillför extra laster på kajkonstruktionen. En sådan geoteknisk utredning har jag inte sett och tror inte att den finns.

Det krävs naturligtvis även undersökningar på andra sidan, väster om hamnkanalen på Sanden södra. Här har Sweco gjort en del utredningar i samband med att detaljplaner upprättats även på denna sida. Inte heller dessa utredningar ingick i kommunfullmäktiges beslutsunderlag…

När jag läser Swecos utredningar om marken på västra sidan hamnkanalen blir det tydligt att brofrågan inte är färdigutredd där heller, trots att den finns med i detaljplanearbetet. Sweco skrev uttryckligen:

”Kompletterande geotekniska undersökningar kan erfordras i projekteringsskedet.”

Det innebär att utredningen inte är slutlig för genomförande. Den är avsedd som underlag för detaljplanen och inte för den slutliga projekteringen av en GC-bro. Det är inte samma sak som att marken är olämplig, men det är ett starkt argument mot att hävda att allt redan är färdigutrett.

Sweco behandlade bron i ett särskilt avsnitt:

”För att bl.a. inte försämra stabiliteten mot Gamla Hamnkanalen ska planerad bro och tillhörande bank och brokoner djupgrundläggas med spetsburna pålar.”

Och vidare:

”Tillfartsbankarna till bron kan alternativt delvis grundläggas genom kompensationsgrundläggning t.ex. genom lättfyllning.”

Det här är viktigt. Det visar nämligen att GC-bron kräver särskilda geotekniska åtgärder, att vanliga jordbankar inte utan vidare kan anläggas och att pålning och lättfyllning kan behövas.

Sweco skrev vidare:

”Markens lämplighet (avseende ras och skred) för den planerade bron ska klarläggas under planskedet.”

Detta sista kom från SGI:s granskning. SGI (Statens geotekniska institut) ansåg alltså uttryckligen att brofrågan måste belysas. Det har inte gjorts.

Det kan vara värt att fundera på om Swecos utredningar verkligen motsvarar det beslutsunderlag som fullmäktige behöver inför ett investeringsbeslut… Jag kan själv inte se att rapporten redovisade några stabilitetsberäkningar för ett brofäste eller de koncentrerade laster som en GC-bro medför.

Rapporterna visar bara att marken klarar en GC-väg, men den visar inte att marken klarar ett brofäste.

Det saknas svar, beräkningar och kunskap om vad som måste göras för att bygga en GC-bro över hamnkanalen. Och så länge kommunen inte känner till detta är det också omöjligt att veta vad den sammanlagda kostnaden kommer att bli.

Kommunfullmäktige kunde således inte fatta ett beslut om att gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen skulle pausas eller inte. I varje fall inte så länge som alla dessa frågor inte var utredda och redovisade i ett samlat underlag.

I onsdags föreslog Vänsterpartiet därför att ärendet skulle återremitteras. Oppositionspartierna höll med, men det gjorde inte de styrande, dvs S+C+KD+MP.

Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige. 

==

Andra blogginlägg om GC-bron:

Kategorier:centrum, GC-bron, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026

Inget beslut om GC-bron

17 september, 2026 Lämna en kommentar

Ärende 16 på fullmäktiges dagordning igår onsdag handlade om SD:s motion om paus för byggnation av gång- och cykelbron över Hamnkanalen. GC-bron, som de styrande redan har döpt till Sundsbron, har tilldragit sig ett stort intresse, inte minst under valrörelsen. Samtliga oppositionspartier har varit mot byggandet av bron, hela det styrande blocket av partierna S+C+KD+MP har varit för.

Den senaste veckan har jag fått kännedom om utredningar som jag inte tidigare hade en aning om. Det var utredningar som var viktiga, ja till och med avgörande, för att kunna svara på motionen. Utredningarna borde helt enkelt ha ingått i underlaget till gårdagens beslut. (Se “Kommunen har inte råd med GC-bron”.) Så sent som igår förmiddag fick jag ta del av utredningar om markförhållandena på ”andra sidan” kanalen, dvs. på Sanden-sidan. Även de utredningarna avskräckte från ett byggande av GC-bron.

Det var lätt att se i utredningarna att hela broprojektet kunde bli oerhört kostnadskrävande. Det handlade inte bara om kostnaderna för själva bron utan även om grundläggning, kajförstärkningar och geotekniska konsekvenser osv. Det skulle vara ett vågspel att sätta spadarna i marken innan kommunen hade mer kunskap.

Benny Augustsson (S) delade inte den beskrivningen. Och det förstår jag fortfarande inte. De utredningar som kommunen själv hade gjort, eller beställt och betalat för, pekade på behovet av mer kunskap och fler utredningar innan en GC-bro byggdes. Benny Augustsson (S) viftade undan mina argument med att de var överdrivna och typ skrämselpropaganda. Ett tag seglade mina tankar okontrollerat iväg till juni 2007 och Arena Vänersborg-debatten… (Lyssna till ”Skandalernas Vänersborg: Röster från arenabeslutet i KF”,)

Vänsterpartiet genom undertecknad yrkade på återremiss.

Det blev också återremiss, eftersom det räckte med en tredjedel av rösterna för en så kallad minoritetsåterremiss. Voteringen slutade 23-23. De styrande partierna ville chansa och gå vidare med byggandet av GC-bron, medan samtliga ledamöter i oppositionspartierna röstade för återremiss. Det betyder att mandatperiodens sista fullmäktige inte tog något beslut i sakfrågan utan skickade tillbaka motionen för ytterligare utredning. Det blir det nya kommunfullmäktige som får hantera GC-bron i fortsättningen.

Jag tänkte kanske återkomma senare med mer fakta om osäkerheterna kring projektet, men här nöjer jag mig med att publicera motiveringen till återremissen.

==

Yrkande om återremiss

Jag yrkar för Vänsterpartiet att svaret på motionen om att pausa byggnationen av gång- och cykelbro över Hamnkanalen återremitteras för komplettering och vidare beredning. 

Motivering

Det är omöjligt att ta ställning till motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till motionen. Underlaget till kommunfullmäktige är inte tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.

Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Mot denna bakgrund saknas en samlad och fullständig analys av vad en GC‑bro innebär för:

  • den totala kostnadsbilden, inklusive grundläggning, kajförstärkningar och framtida underhåll,
  • de geotekniska konsekvenserna av de extra laster som bron medför,
  • risker och osäkerheter, inklusive behov av ytterligare geotekniska, miljötekniska och arkeologiska utredningar,
  • påverkan på befintliga anläggningar, särskilt VA,
  • samt stabilitetsförhållandena på båda sidor av kanalen, inklusive den västra sidan vid Sanden södra.

Så länge dessa frågor inte är utredda och redovisade i ett samlat underlag kan kommunfullmäktige inte avgöra om gång- och cykelbron över gamla hamnkanalen bör pausas eller inte.

Fortsättning i inlägget ”GC-bron: Beslut byggt på osäker mark”.

==

Blogginlägg om GC-bron:

Kategorier:centrum, GC-bron, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Lutz Rininsland avtackad

17 september, 2026 Lämna en kommentar

Mandatperiodens sista sammanträde med kommunfullmäktige blev en sen historia. Ordförande Annalena Levin (C) kunde inte slå klubban i bordet förrän kl 23.20. Det kan ha varit sista gången som ordförande Levin avslutade ett KF-möte.

Kommunfullmäktige hade då gått igenom den digra dagordningen. Ett antal ledamöter hade också avtackats av Annalena. En av dem var Vänsterpartiets Lutz Rininsland.

Lutz valdes in i kommunfullmäktige 1982. Han har därmed suttit 44 år utan avbrott i kommunens högsta beslutande organ. Det är hela 12 mandatperioder. Det är mer än vad någon annan i fullmäktige har mäktat med och har dessutom gett honom titeln kommunfullmäktiges ålderman.

Lutz har för många kommuninvånare och politiker varit Vänsterpartiet i Vänersborg. Under årtionden har han också utgjort en kunskapsbank i kommunfullmäktige. Lutz analytiska förmåga, hans noggranna genomgångar av beslutsunderlag och hans förmåga att sätta sig in i komplicerade ärenden har gjort att många ledamöter, oavsett partifärg, har lyssnat koncentrerat när han har begärt ordet.

Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp har på Vänsterpartiets hemsida skrivit några läsvärda ord om Lutz. Du kommer direkt dit med ett klick – “44 år i fullmäktige – tack Lutz!”.

Lutz har betytt mycket för mig personligen. Det var Lutz som övertalade mig att bli engagerad i kommunpolitiken. Han har sedan dess fungerat som min mentor, särskilt de första åren när han “skolade” in mig. Han har genom åren alltid ställt upp och varit ett stöd. Lutz har fungerat som en uppslagsbok med sitt exceptionella minne. Jag kunde alltid lita på att det han sa var korrekt och riktigt. Lutz har gett goda råd och bidragit med mycket kunskap och andra perspektiv – både i skrivandet och i kommunpolitikens labyrinter. Jag känner inte till någon politiker i Vänersborg som har varit så påläst och insatt i underlagen som Lutz. Lutz har även varit ett stort stöd i mitt bloggande. Jag tror inte att han har missat att läsa ett enda blogginlägg innan det har publicerats.

Vänsterpartiet kommer naturligtvis att gå vidare. Men Vänsterpartiet och kommunfullmäktige kommer att vara sig lite mindre likt utan Lutz Rininsland på gruppmöten och i talarstolen.

Tack för allt Lutz!

Kategorier:Kommunfullmäktige 2026, Rininsland Lutz, Vänsterpartiet

Mandatperiodens sista fullmäktige kan bli tufft

15 september, 2026 Lämna en kommentar

Valdagen är förbi men rösträkningen fortsätter. Det senaste budet är att valresultatet inte blir klart förrän på torsdag. Men innan dess ska kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genomföra det sista sammanträdet med den gamla sammansättningen. Det betyder att det är sista gången som den styrande koalitionen bestående av S+C+KD+MP har majoritet i församlingen. Nästa sammanträde, den 21 oktober, kommer det att se annorlunda ut i bänkarna. Det kommer bland annat att finnas 5 ledamöter och 3 ersättare från Vänsterpartiet. Vi kommer också att hitta fler från MBP och, inte minst, representanter från det nya lokala partiet Sunt Förnuft. Men färre socialdemokrater och centerpartister.

Mandatperiodens sista kommunfullmäktige arbetar enligt följande dagordning:

Två ärenden har tillkommit och båda ärenden kommer från MBP. Det är en interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) om de invasiva växterna parkslide och jättebalsamin samt en motion om “Stärkt service till företagare genom företagslots”. Fullmäktige ska dock inte fatta några beslut om motionen imorgon.

Beslut ska inte heller fattas om de två medborgarförslagen om “ny asfalt på cykelbanan på Dalbobron” respektive “Busskort till tonåringar”. Det gäller även motionen från Centerpartiet om att:

“öppna dagens bussgata i Torpavägens förlängning till att utgöra en gårdsgata med begränsad hastighet för att underlätta matningstrafik ut mot Gropbrovägen och att tillgängliggöra fastigheterna på Krickanområdet.”

Medborgarpartiets motion om “krav på öppet bankkontor för den bank som hanterar Vänersborgs kommuns pengar” ska inte heller varken diskuteras eller avgöras imorgon. Medborgarförslagen och motionerna ska skickas vidare (remitteras) för att utredas.

Alla de andra ärendena på dagordningen har som vanligt behandlats i kommunstyrelsen. Flera av dem har jag skrivit om i diverse blogginlägg. Det kan bli en hel del diskussion och kanske debatter av det tuffare slaget kring några av ärendena. Det återstår att se.

Ärende 5, “Förslag till sammansättning i nämnder, beredningar utskott och fullmäktige för mandatperioden 2026-2030”, och ärende 6, “Revidering av bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” handlar om kommande mandatperiod. Det gamla fullmäktige bör besluta om hur nämndsorganisationen ska se ut för det nya kommunfullmäktige och framför allt fatta beslut om vilka arvoden som ska gälla. Det är inte bra om de nya ledamöterna bestämmer sina egna ersättningar.

Ärendena har beretts och utretts mycket noggrant och under lång tid. Samtliga partier har lämnat synpunkter och haft möjlighet att påverka. PFU (Personal- och förhandlingsutskottet) har utarbetat två förslag som av nödvändighet har blivit kompromisser. Det är viktigt att uppnå så stor enighet som möjlighet i sådana här frågor, kan i varje fall jag tycka. Det visar sig att flera partier tänker yrka på en annan organisation och andra bestämmelser, av bland annat några som knappt har varit med i den föregående diskussionen.

De liggande förslagen kommer dock antagligen att också bli fullmäktiges beslut. De styrande partierna (S+C+KD+MP) står bakom dem och de har en hårfin, men ändå majoritet. Dessutom står Vänsterpartiet bakom förslagen. (Jag har skrivit en del om arvoden och nämndsorganisation här.)

Nu på eftermiddagen har emellertid ett mejl skickats ut till alla partier från Moderaterna med förslag på förändringar i arvodesbestämmelserna. Det kan möjligtvis föranleda någon ajournering på morgondagens sammanträde, där frågan diskuteras mellan partierna.

Under ärende 10 ska motionen om att “avskaffa minutstyrning i hemtjänsten” avgöras. Det har skrivits mycket om minutstyrning i denna blogg, se bland annat “Kan man ta sossarna på allvar?”, “AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” och “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan återigen bli en tuff debatt. De styrande partierna med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen anser att det inte finns någon minutstyrning i hemtjänsten. MBP och Vänsterpartiet har en annan uppfattning. De andra partierna säger inte så mycket men röstar med de styrande.

Tor Wendel (M) har lagt en motion om att Vänersborgs kommun ska:

“underlätta för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där och att Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för andra aktörer att ta över skolbyggnaden utan att uppehåll i undervisning behöver ske.”

Vänsterpartiet är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. Dessutom skulle det bli dyrt för barn- och utbildningsnämnden. Om det etablerar sig en fristående aktör på Norra skolan så måste BUN samtidigt behålla en beredskap för att kunna ta emot alla elever om friskolan av någon anledning läggs ner. Det betyder att de kommunala skolorna behöver ha fler skolplatser än vad som faktiskt används. Det gör att, skriver barn- och utbildningsnämnden i ett yttrande:

“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”

Moderaterna har lämnat in en motion om ökad trygghet genom kamerabevakning i centrala Vänersborg. I underlaget menar KS att det inom det lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet) redan finns en fungerande process där beslut tas utifrån fakta, lägesbilder och brottsstatistik. Kameraövervakning ska bara sättas in där det finns evidensbaserat underlag som visar att det faktiskt gör nytta som brottsförebyggande åtgärd. KS biföll därför bara den första punkten i motionen:

“Kommunen genomför en kartläggning av områden där kamerabevakning skulle vara mest effektiv för att öka tryggheten.”

De andra punkterna föreslås bli avslagna. Det lokala BRÅ får helt enkelt arbeta vidare med frågan.

 Sedan är det dags för SD:s motion “pausa byggnationen av gång- och cykelbro över hamnkanalen”. Samtliga oppositionspartier är emot att bygga en ny GC-bro över gamla hamnkanalen. Benny Augustsson (S) och hans S samt partierna i “svansen”, C+KD+MP, är stenhårt för bygget. De ser bron som ett måste när Vänersborgs Manhattan växer fram på Sanden.

Min uppfattning är att underlaget till kommunfullmäktige inte är tillräckligt för att fatta ett ansvarsfullt beslut om motionen. Det går inte att säga varken bifall, avslag eller besvarad till den. I arbetet med detaljplanen för Hamngatan och del av Järnvägsbacken har en geoteknisk utredning tagits fram, men denna mycket viktiga utredning ingår inte i dagens beslutsunderlag. Det borde den ha gjort.

Den geotekniska utredningen visar att kajens stabilitet är otillräcklig redan i dagens läge och att stabilitetsförbättrande åtgärder krävs längs hela kajen, oavsett om en bro byggs eller inte. Men om en bro ska byggas… Se vidare blogginlägget “Kommunen har inte råd med GC-bron”.

Samhällsbyggnadsnämnden har begärt om tilläggsbudget för underhåll av ladan på Landeriet, fastigheten 1:12, och driftkostnader för tomställda lokaler. Kommunfullmäktige kommer inte att ge några extra pengar till nämnden…

Eftersom det är mandatperiodens sista kommunfullmäktige avslutas sammanträdet med en avtackning. Det är flera i kommunfullmäktige som inte kommer att fortsätta nästa mandatperiod, som för fullmäktige alltså börjar redan på nästa möte i oktober. I Vänsterpartiet har vi en trotjänare som gör sitt sista sammanträde. Jag återkommer till det och till valet vid ett senare tillfälle.

Kategorier:centrum, GC-väg, Kommunfullmäktige 2026, minutstyrning, Skola och utbildning

Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)

12 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”

Socialnämnden

Socialnämnden har ett grundläggande behov av en ramökning om 40 miljoner kronor, främst till följd av ökade volymer inom individ- och familjeomsorgen. De största utmaningarna finns inom området barn och unga, där kostnadsökningarna i första hand drivs av placeringar. Även kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare samt ekonomiskt bistånd som ligger på en fortsatt hög nivå. Samtidigt ser vi ett växande behov inom äldreomsorgen, LSS och personligt stöd- och omsorg.

Den nya socialtjänstlagen och ytterligare statliga lagkrav kräver omfattande omställningsarbete, utan att tillräckliga resurser tillförs från staten. Verksamheterna brottas parallellt med höga sjukskrivningstal, framför allt inom äldreomsorg och övriga boendeverksamheter – ett långvarigt problem som förvaltningen arbetat med under många år.

Förvaltningen har presenterat flera viktiga omställnings- och så kallade ”satsa-oss-ur”-förslag som vi hoppas ska ge resultat på sikt. Samtidigt ser vi med oro på hur förvaltningen ska kunna klara sitt lagstadgade uppdrag med de nuvarande snäva budgetramarna, som inte speglar verksamheternas faktiska behov eller den demografiska utvecklingen.

Vänsterpartiet menar att återkommande besparingar på personal inom vård- och omsorgsverksamheter, äldreomsorg och LSS inte är en hållbar lösning när budgeten inte går ihop. I stället måste vi värna personalen och våga tänka nytt kring arbetssätt i de verksamheter där sjukskrivningstalen är som högst. En nödvändig prioritering är att avskaffa den omoderna minutstyrningen och skapa bättre förutsättningar för en arbetsmiljö som håller över tid och ger kvalitet för brukare och vårdtagare. Omsorgsarbetet måste uppvärderas om vi på sikt ska klara välfärdsuppdraget.

I december 2025 tog kommunfullmäktige beslut om att kraftigt höja kostavgiften med 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, vilket innebär en total höjning på 18,4 procent. Äldre och personer inom övriga boendeverksamheter som har kommunalt matabonnemang är ofta redan en ekonomiskt utsatt grupp, utan möjlighet att välja billigare alternativ, leta reapriser eller ta del av momssänkningar. Vi menar att äldre och personer med funktionsnedsättning inte ska behöva betala priset för underskott i andra verksamheter – detta är också en fråga om rättvisa.

Personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet har under många år haft en oförändrad och mycket låg dagersättning på 44 kronor per dag. Det är en anmärkningsvärt låg nivå som inte ens täcker kostnaden för lunch, som enligt förvaltningens egna underlag uppgår till 63 kronor per dag, eller resor som kostar cirka 669 kronor per månad. FUB samt enskilda brukare och anhöriga har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av en höjning, något vi instämmer i. Som ett första steg vill vi därför fördubbla dagersättningen till 88 kronor per dag. Sommar- och vinterbonus utifrån statsbidrag ska bibehållas.

I dagsläget finns cirka 220 beslut om daglig verksamhet. Budgeten för habiliteringsersättning inom daglig verksamhet uppgår till 890 tkr och redovisar dessutom ett underskott på cirka 200 tkr. Detta är en målgrupp som växer, samtidigt som budgettillskott inte har skett på flera år.

Många av de personer som deltar i daglig verksamhet bidrar dessutom konkret till kommunens nytta, exempelvis genom återbruk av möbler, försäljning på Lyckans Second hand, verkstadsarbete samt kulturskapande verksamhet på Klappteatern. Vänsterpartiets uppfattning är att allas tid är lika mycket värd och att ingen arbetskraft ska utnyttjas – allra minst de som befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Att försörjningsstödet under lång tid legat högt och över rikssnittet är ett tecken på alltför hög arbetslöshet och ett omfattande utanförskap bland våra invånare. Vi anser det prioriterat att satsa på att fler får en meningsfull sysselsättning som ger ökad trygghet och större frihet över det egna livet. I stället för att låta hårdare krav och kontroller vara den dominerande inriktningen behöver vi skifta perspektiv och i högre grad fokusera på att skapa bättre förutsättningar och fler insatser som leder till egen försörjning.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,3 mnkr tillförs för att höja dagersättningen – LSS/daglig verksamhet
  • +2,7 mnkr tillförs för att sänka kostavgifterna – Äldreomsorgen och övrig boendeverksamhet.
  • +1 mnkr tillförs för jobbskapande åtgärder för att minska behovet av försörjningsstöd – Arbetsmarknadsenheten (AME)

Ytterligare åtgärder och politiskt inriktning:

  • Avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten. Detta skulle ge många vinster på sikt både vad gäller arbetsmiljö, sjukskrivningstal och kvalitet för vårdtagare. Förvaltningens egna beräkningar visar en besparing på 5,5 miljoner utifrån minskad korttidssjukfrånvaro med en 1 %.
  • Använda tillgängliga Säbo-platser i egen regi (Sörbygården) för korttids placeringar istället för att som nu köpa kostnadsdrivande platser i andra kommuner. Skulle kunna spara 0,5-1 mnkr.
  • Satsa på att utveckla fler trygghetsboenden – för att minska belastningen på hemtjänsten samt minska trycket på Säbo platser i linje med den demografiska utvecklingen. Ökad trygghet, gemenskap och minskad ofrivillig ensamhet är också skydds- och friskfaktorer som minskar vårdbehovet. Stora ekonomiska besparingar på sikt, inte minst för folkhälsan.

Samhällsbyggnadsnämnden

Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1,2 mnkr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet

Investeringar

* Ej genomföra gång- och cykelbro över gamla hamnkanalen.

* Flytta fram Brättelänken, Öxnered/Skaven-Brätte utanför planperioden.

Avslutning

Detta var det budgetförslag som Vänsterpartiet lade fram i kommunfullmäktige den 17 juni. (Budgetförslaget kan laddas ner här.) Förslaget fick bara stöd av Vänsterpartiets egna representanter. Det budgetförslag som fick majoritet var förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP.

Snart är det val och då kan mycket hända. Kanske kommer nya partier att styra kommunen… Det nya kommunfullmäktige ska anta en ny budget i november.

PS. Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)

10 juli, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på “Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)”

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar utöver förslaget från de styrande partierna (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”).

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens budget omfattar både den egna förvaltningens verksamhet och kommunövergripande åtaganden såsom bidrag till förbund, bolag och gemensamma funktioner.

Kommunstyrelsens ordförande föreslår ytterligare 10 mnkr (=miljoner kronor) till anslaget för investeringsrelaterade driftskostnader till sammanlagt 30 mnkr. Det är osäkert hur mycket som egentligen behövs till detta anslag.

Kommunens åtagande för driftsbidrag och borgensåtagande för Fyrstads Flygplats AB har ökat och förväntas öka ännu mer kommande år. Vänsterpartiet har genomgående ställt sig mycket negativa till att kommunen ska vara med att finansiera flygplatsbolaget. Att flyga är inte klimatsmart och vi tycker inte att det är rättvist att belasta kommuninvånarna med denna kostnad när det är så få som nyttjar flygplatsen. Om det finns anledning att ha en flygplats av beredskapsskäl så borde staten ta ansvar för finansieringen.

 Vänsterpartiet vill istället satsa mer på kollektivtrafik som buss och tåg. Vi har nu seniorkort från 70 år och vill på sikt sänka till 65 år. Vi har lagt en motion om fritidskort för ungdomar som har fått bifall, men under förutsättning att Västtrafik ändrar zonindelning för kortet. Det drar ut på tiden och vi har inga signaler om att det är på gång. Därför anser vi att kommunen nu ändå behöver ta steget att erbjuda ungdomar Västtrafiks fritidskort. Syftet är att alla ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid oavsett föräldrars bil eller plånbok. Hur stort bidrag och till vilka åldersgrupper behöver kommunen titta närmare på.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • -10 mnkr minskat anslag för framtida investeringsrelaterade driftskostnader.
  • -1,9 mnkr för att stoppa kommunpengar till flygplatsen.
  • -2,8 mnkr för att avsluta stöd till Wargön Innovation.
  • +2 mnkr tillförs för Västtrafiks fritidskort för ungdomar.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sitt uppdrag med bibehållen kvalitet. Även om barn- och elevantalet minskar kan kostnaderna inte reduceras i motsvarande takt. Minskningen är spridd över många förskolor, skolor, klasser och årskurser, vilket gör det svårt att minska personalstyrkan utan negativa konsekvenser för verksamheten. Samtidigt ökar behoven. Fler barn och elever behöver särskilt och extraordinärt stöd, antalet elever i anpassad grundskola ökar och många elever har omfattande frånvaro. Därutöver tillkommer nya statliga krav som inte fullt ut finansieras.

Vänsterpartiet vill behålla personalen i förskola och grundskola.

  • +5,0 mnkr tillförs för att behålla legitimerad personal så att förutsättningar inte försämras för att nå de inriktningsmål fullmäktige beslutat för skolan.

Kultur och Fritidsnämnden

För Vänsterpartiet är fritidsverksamhet en viktig jämlikhetsfråga. Alla barn ska ha möjlighet till en meningsfull fritid, oavsett familjens ekonomi eller bakgrund. I dag finns stora skillnader i barns uppväxtvillkor, där barn i socioekonomiskt utsatta områden oftare riskerar ensamhet, sämre hälsa och begränsade möjligheter att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter.

Ett samhälle som håller ihop byggs genom att alla barn får möjlighet att delta, känna tillhörighet och växa på lika villkor.

Barnens Kastanj är en kostnadsfri fritidsklubb på Kastanjevägen för barn från förskoleklass till årskurs 6. Här erbjuds meningsfull fritid där man kan hitta nya intressen, kompisar eller få hjälp med läxorna. Verksamheten drivs i samverkan med AB Vänersborgsbostäder, som står för viss del av personalkostnaden och lokalen. Många av de barn som kommer har föräldrar som av olika skäl inte arbetar, vilket gör att dessa barn inte har rätt att komma till skolans fritidshem, enligt nu gällande regelverk. Det är mycket olyckligt eftersom det naturliga är att alla barn kan vara på samma ställe och inte exkluderas från gemenskapen med sina klasskompisar. I kommunstyrelsens handlingsplan för barn och unga finns det en åtgärd för att hitta lösning för detta. I väntan på det kan vi inte stänga Barnens Kastanj, den behövs verkligen! 

Föreningarna erbjuder våra invånare en aktiv och meningsfull fritid, som är av stor vikt för folkhälsan, ungas utveckling mm. Ökade kostnader är omöjligt för föreningarna att kompensera med höjda medlemsavgifter.

Förändringar jämfört med kommunstyrelsens ordförandes förslag:

  • +1 mnkr tillförs för undvika stängning av Barnens Kastanj
  • +0,5 mnkr tillförs för höjda föreningsbidrag

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (3/3)”.

Här kan man läsa Vänsterpartiet Vänersborgs lokala valplattform!

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

Vänsterpartiets budgetförslag (1/3)

9 juli, 2026 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni fastställdes MRP 2027–2029, det vill säga budgeten för 2027 och investeringsplanen för perioden fram till 2029. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.)

Budgetbeslutet i juni brukar vara årets viktigaste beslut, men inte i år. Vart 4:e år, när det är valår, ska ytterligare ett budgetbeslut fattas. Det beslutet fattas i november, och då fattas beslutet av den nyvalda fullmäktigeförsamlingen. Och då kan det vara helt andra partier som bestämmer och styr Vänersborgs kommun. Budgetbeslutet i november blir därmed årets viktigaste beslut. Det är ändå viktigt att känna till partiernas budgetförslag inför valet i september. I budgetförslagen måste partierna nämligen visa hur de ska finansiera alla vallöften…

Jag har tidigare presenterat förslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”.) Det var detta förslag som kommunfullmäktige antog. (Se “KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP”.) Moderaterna och Liberalerna hade ett eget budgetförslag och Sverigedemokraternas förslag var i stort sett en kopia av detta. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.)

Vänsterpartiet är kommunens 4:e största parti. Vänsterpartiet (V) hade naturligtvis också lagt ett budgetförslag. Det var ett ändringsförslag till de styrande partiernas budgetförslag. Det innebär att Vänsterpartiet utgick från de styrande partiernas förslag och föreslog ett antal viktiga ändringar.

Politisk inriktning

I likhet med flera andra partier innehöll Vänsterpartiets förslag en kortare sammanfattande analys av den utveckling i omvärlden som har betydelse för kommunens mål- och resursplan.

Vi konstaterade att Sveriges kommuner och regioner under flera år har mött stora ekonomiska utmaningar till följd av inflation, höga kostnader, lågkonjunktur och ett alltmer osäkert omvärldsläge. Samtidigt har regeringens ekonomiska politik inte gett kommunsektorn de långsiktiga förutsättningar som krävs för att fullt ut möta välfärdens växande behov. De ekonomiska skillnaderna ökar i samhället samtidigt som boende-, mat- och energikostnaderna ökar. När klyftorna växer ökar också otryggheten.

Vänsterpartiet menar att staten måste prioritera välfärden framför skattesänkningar och ta ett större ansvar för kommunernas ekonomi. I en tid av ökande ekonomiska klyftor vill Vänsterpartiet stärka sammanhållningen genom satsningar på skola, vård och omsorg, med särskilt fokus på barns uppväxtvillkor, äldreomsorg, stöd till människor i utsatta situationer och för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi vill också stärka stödet för människor som lever i social eller ekonomisk utsatthet, saknar egen bostad eller utsätts för våld, diskriminering eller annan ojämlik behandling.

Vänsterpartiet välkomnar den nya socialtjänstlagens fokus på tidiga och förebyggande insatser och betonar vikten av samverkan mellan kommunen, civilsamhället och andra aktörer. Tyvärr har inte staten tillfört tillräckliga resurser till kommunerna för de nya lagkraven.

Vänsterpartiet prioriterar välfärdens kärnverksamheter. Tidiga insatser, förebyggande arbete och goda arbetsvillkor är investeringar som både förbättrar människors livsvillkor och stärker kommunens ekonomi.

I vårt budgetförslag lyfter vi också fram medarbetarna som kommunens viktigaste resurs. Hög arbetsbelastning, stress och bristande inflytande riskerar både arbetsmiljö och kvalitet i verksamheterna. Därför vill Vänsterpartiet prioritera hållbara arbetsvillkor, tillräcklig personaltäthet och ett närvarande ledarskap. Digitalisering ska vara ett stöd för verksamheten, inte ersätta mänskliga möten eller öka administrationen.

Vänsterpartiet vill också stärka invånarnas inflytande genom dialog och delaktighet. Delaktighet leder till bättre beslutsunderlag, ökad legitimitet och större tillit mellan invånare och kommun.

Klimatförändringarna märks allt tydligare. Skyfall, översvämningar, värmeböljor och andra extrema väderhändelser ställer ökade krav på kommunernas klimatanpassning. Vänsterpartiet vill öka takten i klimat- och miljöarbetet och skydda värdefull natur och se mer tätortsnära grönska. Vi vill bilda naturreservat vid Lillån och utöka Dalbobergens naturreservat. Vi vill stärka kollektivtrafikens attraktivitet och tillgänglighet.

Kommunens ekonomi

Kommunsektorn har under flera år haft en pressad ekonomi med ökade kostnader och minskade statliga bidrag. Precis som andra kommuner brottas Vänersborgs kommun med ökade kostnader, demografiska förändringar, kompetensförsörjning, investeringsbehov och krav på klimatanpassning. Intäkterna från skatter och statsbidrag motsvarar inte de växande behoven, samtidigt som kommunen får nya uppgifter från staten som inte finansieras fullt ut.

Vänsterpartiet i Vänersborg bedömer att vi i detta läge måste prioritera kommunens välfärdsverksamheter. Att förebygga nedskärningar och personalminskningar är inte bara socialt ansvarsfullt utan också ekonomiskt klokt. En väl fungerande skola, omsorg och socialtjänst bidrar till att minska framtida kostnader och stärker kommunens långsiktiga utveckling. Kommunen har dessutom en resultatreserv på 58,6 miljoner kronor som vid behov kan användas för att hantera tillfälliga ekonomiska ”påfrestningar”.

Trots utmaningarna ser Vänsterpartiet försiktigt positivt på framtiden. Ett regeringsskifte efter valet 2026 skulle kunna ge kommunerna bättre ekonomiska förutsättningar och stärka välfärden.

Detta var Vänsterpartiets övergripande syn på kommunens ekonomi och de politiska prioriteringarna. I nästa blogginlägg börjar jag gå igenom de konkreta förslagen i budgeten – nämnd för nämnd och område för område.

Anm. Vänsterpartiets budgetförslag kan laddas ner här.

Fortsättning följer i inlägget ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/3)”.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Vänsterpartiet

KF: Wargön Innovation, Brättelänken, olagligt beslut, Hallevibadet och MRP

18 juni, 2026 2 kommentarer

Inledning

Igår onsdag den 17 juni 2026 sammanträdde kommunfullmäktige (KF) för sista gången före höstens val! Det märktes inte minst på alla motioner som hade lämnats in. Kristdemokraterna lämnade in fem och Miljöpartiet två – enbart för att kunna användas i valrörelsen… Eftersom KD och MP inte har setts till på fyra år i den vänersborgska politiken så är det väl dags nu att påminna väljarna om att de finns…

Det blev ett långt fullmäktige. Det började redan kl 09.00 och slutade inte förrän kl 20.26. Det var flera ärenden som tog lång tid, framför allt naturligtvis budgetdebatten. Men även två interpellationer ställda till Dan Nyberg (S).

I detta blogginlägg tänkte jag bara ge en summarisk översyn av några av de ärenden som behandlades. Själva diskussionerna, i synnerhet kring interpellationerna, tänkte jag återkomma till. Hela debatten kan för övrigt som vanligt ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det är bara att klicka på de ärenden som du vill lyssna på. Gör gärna det. Det kan underlätta ditt ställningstagande i valet.

Mötet började med två interpellationer. Den första ställdes av Ida Hildingsson (V), men M, L och MBP stod också bakom den. Det gällde Sörbygården. Den andra ställdes av Göran Svensson (MBP) och tog upp frågan om minutstyrning i hemtjänsten. Interpellationsdebatterna tog sammanlagt 2 timmar… De var intressanta. Jag fick bland annat höra att jag hade en “gnällig attityd” och spred osanningar och vilseledande information i mina blogginlägg…  (Gissa från vem.)

Det fattas inga beslut i samband med interpellationerna. Jag återkommer till debatterna i senare inlägg. 

Olagligt beslut

Förvaltningsrätten upphävde som bekant ett av kommunfullmäktiges beslut. Det var efter ett överklagande av Henrik Harlitz (M) och Stefan Kärvling (V). Beslutet var olagligt och måste göras om. (Se “Förvaltningsrätten upphäver KF-beslut”.)

Förvaltningsrättens beslut var helt väntat. Det var så uppenbart att man fullkomligen häpnade att de styrande partierna S+C+KD+MP trodde att de kunde yrka på återremiss i andra hand. Det innebar att de först röstade mot ett återremissyrkande från oppositionspartierna, men när de förlorade omröstningen hade de ju yrkat på återremiss i andra hand – och skulle därmed få motivera varför KF hade återremitterat ärendet.

Rätten ruskade på huvudet av det här okunniga resonemanget och skrev sin dom som en lärobok i vad Kommunallagen sa i ämnet. Från talarstolen rekommenderade jag alla nämnds- och styrelseordförande i de styrande partierna att läsa domen noggrant. Det är för övrigt några i kommunen som behöver fundera på att utöva en “viss självkritik”.

Igår fattade KF ett nytt beslut i ärendet, trots att det var illa förberett. Det förslag till beslut som skrevs under mötet var inte bra. Oppositionspartierna ändrade på förslaget, som sedan ett enhälligt KF godkände…

Wargön Innovation

Kommunfullmäktige fattade beslut om att ställa sig:

“bakom ansökan om projekt Sort2Scale, under 24 månader med planerad start 2026-07-01.”

Det handlar om Wargön Innovation. Kommunen ska medfinansiera projektet genom att betala hyreskostnaden för lokalen (Bruket 7) med ca 2,8 milj per år samt arbetsinsatser av personal motsvarande ca 100.000 kr per år.

De fyra styrande partierna var oerhört positiva och optimistiska. Man fick nästan intrycket av att Wargön Innovation skulle rädda världen. Mats Andersson (C) sa:

“Wargön Innovation representerar något sällsynt. Ett decennium av konkret industriell kunskapsuppbyggnad inom ett område där Europa fortfarande letar efter svar. Den försvinner om ingen agerar nu.”

Det var “bara” de styrande partierna som röstade för pengarna till Innovation. Moderater och Liberaler lade ner sina röster, medan Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet röstade mot.

Under debatten undrade Anders Strand (SD) varför det inte fanns ett enda företag som var intresserat av att vara med och lägga pengar i Wargön Innovation:

“Ser de inte den här potentialen?”

Sade Strand ironiskt. Strand fortsatte att läsa i Wargön Innovations egna dokument. Innovation förväntade sig inga nya arbetstillfällen eller nya företagsetableringar i kommunen till följd av projektet. Strand ställde den retoriska frågan:

“Vad har kommuninvånarna i Vänersborg för nytta av det här projektet?”

Vänsterpartiets argument för att rösta nej till mer pengar kan du läsa om i inlägget “KS: Vårens sista sammanträde”. Jag framförde dem på sammanträdet och Ida Hildingsson (V) fyllde på med fler argument. Mats Andersson svarade:

“Jag har full respekt för att vi har olika syn på den här saken. Jag kan bara konstatera, återigen, att det är ytterkantspartierna som stå för avveckling.”

Jag förstår inte, vad då “återigen … stå för avveckling”? Och kul för Medborgarpartiet att få reda på att de är med i “ytterkantsgänget”. Jag tror att Mats Andersson (C) var väldigt nöjd med sitt finurliga argument…

Brättelänken

Kommunfullmäktige fattade beslutet att ge:

“samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå vidare med projektering av Brättelänken i den södra sträckningen”.

Det var självklart. Det har Vänsterpartiet och jag själv argumenterat för från början. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”, 18 mars 2024.) I gårdagens fullmäktige förde Lutz Rininsland Vänsterpartiets talan.

Rininsland inledde med att undra om den gedigna utredningen verkligen var värd arbetstiden. Slutsatsen att inte anlägga en väg över fornminnet var ju självklart redan från början. Sedan ställde Rininsland den helt logiska och berättigade frågan:

“vad är det för uppdrag, är det ett uppdrag som gäller här och nu eller är det helt enkelt en formulering som ska stå där att nu har vi tänkt att gå vidare?”

Det finns en mängd frågetecken i underlaget. Ska Brättelänken verkligen leda trafik till “Edsvägen”, dvs vägen mellan rondellen vid Volvo Brandt och rondellen i Båberg? Det är en smal väg som inte är lämpad för mer trafik. Rininsland undrade om Brättelänken är tänkt att gå vidare till motorleden genom att gå under eller över Edsvägen. Det finns antydningar om det i underlaget. Och då pratar vi om betydligt mer pengar än de 50 milj kr som projektet beräknas till nu. Och så ställde Rininsland frågan:

“Vad är egentligen denna väg värd i dagens läge?”

Naturligtvis kommer några som bor i Onsjö, fortsatte Rininsland, att ta Brättelänken till Öxnered, men hur många är det…? Och hur många som kommer från Öxnered/Skaven tänker ta denna väg till Edsvägen?

“Vill man inte istället från Öxnered/Skaven ta vägen västerut och ansluta till riksväg 45 på direkten?”

Rininsland ställde helt rimliga och viktiga frågor. Det här är inte utrett menade han och vad är det då vi beslutar om idag. Om det är ett uppdrag vill inte Vänsterpartiet ställa sig bakom ett sådant beslut. Investeringspengarna behövs i dagens läge till mycket viktigare saker. Det handlar ju om minst 50 miljoner…

Jonas Sjöblom (MP) svarade att Brättelänken ska byggas för kollektivtrafiken. Menar verkligen de styrande partierna att Brättelänken ska byggas för minst 50 milj kr för kollektivtrafikens och utsläppens skull? Knappast, det har inte heller Benny Augustsson (S) eller någon annan hävdat i debatten tidigare.

Det var ingen annan som svarade Rininsland. De styrande partierna liksom det största oppositionsblocket vill inte alltid diskutera. Man kan tro att de har en egen agenda som de ska genomdriva utan att riskera att stöta på politiska hinder och “svårigheter”.

Mats Andersson (C) hade för övrigt yrkat, innan Rininslands inlägg, på ett tilläggsbeslut:

“att hänsyn skall i möjligaste mån tas till hästnäringens verksamheter”

Hästnäringen har fått stor betydelse i kommunen den senaste tiden, valet närmar sig…

Hallevibadet

Vänsterpartiet var det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. Det framförde jag från talarstolen och talade om varför:

“Hallevibadet skulle ge skolorna bättre möjligheter att bedriva simundervisning, simklubben bättre tränings- och tävlingsmöjligheter och personer med funktionsnedsättningar tillgång till tillgängliga bassänger. Det skulle också bli en mötesplats för barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och föreningslivet i Vargön.”

Inget parti kommenterade inlägget.

Det sista ärendet på sammanträdet var en fråga om Hallevibadet från mig till Benny Augustsson (S). Jag ställde frågan efter att ha gett en bakgrund:

“En bakgrund:

  • Den 19 februari 2025 beslutade kommunfullmäktige att Hallevibadet ska hyras ut
  • Den 16 april 2026 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.

Det var omedelbar justering på ärendet i samhällsbyggnadsnämnden. Hans-Peter Nielsen (KD) reserverade sig mot beslutet. Han reserverade sig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet hade hanterats. Nielsen ansåg att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte hade gjorts. Samtliga ledamöter i oppositionspartierna ställde sig bakom den skriftliga reservationen.

Ärendet om avslut av uppdraget uthyrning av Hallevibadet (SBN 2025/263) har fortfarande inte behandlats i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.”

Min fråga var:

“Håller kommunstyrelseförvaltningen fortfarande på att bereda ärendet?”

Benny Augustsson svarade “ja”. Och förklarade att det bland annat berodde på att handläggaren blev sjukskriven. Han sa vidare att ärendet Hallevibadet kommer till kommunstyrelsen efter semestern.

Budget 2027/MRP 2027–2029

Det ska bli väldigt kort om budgetdebatten, trots att den tog lång tid och innehöll hur många anföranden som helst. Det var inte så mycket nytt som sades egentligen. Partiföreträdare framförde sina respektive partiers budgetförslag och inte sällan tog de upp en del aspekter som kanske inte direkt var någon budgetfråga utan snarare inlägg och vallöften inför den kommande valrörelsen.

Jag har tidigare redogjort för budgetförslaget från de styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP”, två inlägg.) Det var också det förslag som till slut blev antaget av kommunfullmäktige. Jag har också beskrivit förslaget från Moderaterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna. (Se “Budgetförslaget från M+L och SD”.) Min plan är naturligtvis att göra detsamma för Vänsterpartiet och Medborgarpartiet.

Det var knappast ens någon debatt. Det ställdes förvisso några frågor, men de besvarades oftast på ett ganska “abstrakt plan” – eller inte alls. De flesta frågor handlade om de ”effektiviseringar” som M+L+SD ville genomföra. Kritiken var att det handlade om rena besparingar och nedskärningar av personal. Framför allt M kontrade med att de styrande partierna inte tog ansvar för Vänersborgs kommuns ekonomi. De menade att det var nödvändigt att spara inför framtiden. Kommunen levde över sina tillgångar.

Det mest intressanta som hände var kanske att Cecilia Prins (L) utlovade en kram till Mathias Olsson (SD). Det var efter att Prins hade bekräftat att hon och Niklas Claesson (M) hade förhandlat om ett gemensamt budgetförslag tillsammans med Olsson (SD). Ja, kan Simona Mohamsson krama Jimmy Åkesson så varför inte?

Vem vet, jag kanske kommer på andra tankar vid ett senare tillfälle och tycker att jag borde skriva lite mer om budgetdebatten…

Nu tar (de flesta) politiker sommarledigt.

Och till sist, en idolbild…

Kategorier:Brätte, Budget 2027, förvaltningsrätten, Hallevi, Kommunfullmäktige 2026, Vargön, Vänsterpartiet, Wargön Innovation

Budgetförslaget från M+L och SD

16 juni, 2026 Lämna en kommentar

Själva rubriken på det här inlägget, “Budgetförslaget från M+L och SD”, kräver en förklaring. Det har nämligen hänt något i den vänersborgska kommunalpolitiken. Och rubriken speglar denna uppseendeväckande “game-changer”…

Moderaterna (M) och Liberalerna (L) har tillsammans lagt ett budgetförslag. Det är inget nytt, det har hänt de senaste åren. Men när jag sedan läser SD:s budgetförslag… 

SD:s budgetförslag bygger i mycket stor utsträckning på samma grund som M/L:s budget. Faktum är att stora delar av texten är identisk eller nästan identisk. Många formuleringar är ordagrant kopierade, och flera budgetramar, effektiviseringar och uppdrag är exakt desamma. Det finns dock några intressanta skillnader, SD lämnade ju ändå in ett eget förslag.

Samarbetet är emellertid tydligt. Det är naturligtvis så att M+L och SD har suttit vid samma bord vid upprepade tillfällen och jobbat med ambitionen att kunna lägga en gemensam trepartibudget. Men så visade det sig typ i slutet att de inte lyckades komma överens i vissa frågor… Det är min teori. Fast det finns en annan också – att det är M+L:s förslag, som de helt enkelt har skickat till SD – som i stort sett har kopierat det.

Samarbetet är på sätt och vis inget konstigt. Partierna har samarbetat på riksplanet i snart fyra år och för den kommande mandatperioden har statsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmy Åkesson (SD) kommit överens om att bilda regering tillsammans, om de vinner valet vill säga. Men i Vänersborgs kommun är det intima samarbetet nytt. (Jag undrar om M+L och SD har försökt få med KD i samarbetet?)

M+L lägger ett budgetförslag som präglas av ekonomisk återhållsamhet, effektiviseringar och minskad skuldsättning. Partierna menar att kommunen har investerat och lånat för mycket. Förslagets viktigaste grepp är, som jag ser det, att de därför vill lägga ett generellt effektiviseringskrav på samtliga nämnder.

Nämnderna ska ”effektivisera” verksamheterna motsvarande 2 procent över två år. För 2027 minskas alla nämndernas budgetramar med 1 procent efter uppräkning av löner och inflation. En procent skulle betyda en nedskärning på drygt 10 milj kr för en nämnd som har en ekonomisk tilldelning på en miljard, ungefär den summa som barn- och utbildningsnämnden har. Det skulle innebära, menar och hoppas M+L, att kostnadsutvecklingen blir lägre och att resurser frigörs för framtida satsningar. SD har precis samma uppfattning som M+L när det gäller effektiviseringarna. Det är viktigt att konstatera.

Jag tror inte på idén att ständigt försöka att effektivisera t ex undervisning, vård och omsorg. Det innebär i stort sett alltid att färre personer ska göra samma jobb som tidigare. Den “kvarvarande” personalen måste använda samma tid till att arbeta ännu mer. Så är det tänkt att fungera. Men blir det så? Jag tror inte det. Arbetsbelastningen kommer att öka, personalen kommer att bli mer stressad och må sämre. Sjukskrivningarna kommer att öka, möjligheterna att rekrytera ny och kompetent personal försämras, kvaliteten i verksamheterna sjunker och undervisningen och vården blir sämre. (Anser M+L att människor inte arbetar på sina jobb? Vilken grund har de för ett sådant antagande?)

M+L är tydliga med att de vill minska kommunens fastighetsbestånd och sälja fastigheter som inte bedöms vara strategiskt viktiga. Exempel som nämns är Ursands camping, Brålanda stationshus, Lindgården och flera centralt belägna fastigheter i Vänersborg.

“Med en försäljningstakt i storleksordningen 20 miljoner kronor per år under 2027-29, tillförs uppskattningsvis 12 miljoner kronor till resultatet årligen. Detta efter försäljningskostnader och avskrivningar av restvärden.”

Jag tror att samtliga partier anser att det finns fastigheter som kommunen kan avyttra, men i vilken omfattning finns det olika meningar om. SD håller med M+L, men intressant nog skiljer det sig något kring vilka fastigheter som ska säljas. SD vill t ex avyttra Wargön Innovation men nämner inte Lindgården.

PFU (=Personal- och förhandlingsutskottet) har diskuterat den kommande politiska organisationen. De styrande partierna och Vänsterpartiet tycks faktiskt kunna komma överens, men det har ännu inte fattats något beslut. M+L, liksom SD, har en helt annan syn på den politiska organisationen i sin budget.

I förslaget förespråkas en kraftigt minskad politisk organisation. De politiska uppdragen minskas med över 60 stycken; alla andre vice ordförande tas bort, ett kommunalråd försvinner, kommunstyrelsen minskas från 15 till 11 ledamöter, Demokrati- och jämställdhetsberedningen samt Personal- och förhandlingsutskotten avskaffas. Dessutom vill partierna att byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden slås ihop. Det ska spara över 3 miljoner kronor per år skriver M+L. Och SD. Men vad innebär det för demokratin? Kommer mindre partier att få plats i nämnder och styrelser? Det diskussionen lyser med sin frånvaro.

M+L och SD anser att kommunen investerar för mycket. De vill minska nyinvesteringarna och prioritera underhåll. Alla tre partier vill att mötesplats Torpa utgår (M+L) eller skjuts på framtiden (SD) och de är också överens om att stoppa bygget av en GC-bro över hamnkanalen. (GC-bron vill samtliga oppositionspartier stoppa.) M+L vill inte bygga någon ny idrottshall på Mariedalskolan. Annars ger varken M+L eller SD så många exempel på vilka investeringar de vill stoppa eller skjuta på framtiden.

M+L vill avskaffa 25-timmars förskola och återgå till lagens 15 timmar i veckan. Det står inget om det i SD:s budgetförslag. Däremot är partierna överens om att de vill införa en obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn med otillräckliga svenskkunskaper. M+L vill finansiera språkförskolan med pengarna från “25-timmars förskola”, men SD skriver bara språkförskolan ska betalas med:

“Delar av resurserna som idag läggs på allmän förskola”

Vilka delar i förskolan vill SD skära ner på?

Mindre klasser i de lägre årskurserna eftersträvas av alla tre. Hur det ska gå till när de samtidigt vill införa en procents ”effektivisering” kan jag inte förstå… Jag är inte säker på att någon annan kan det heller…

Naturligtvis vill de tre partierna satsa på “trygghet”. De har samma krav: fler trygghetskameror, knarkhundar på skolor och analys av narkotika i avloppsvattnet. De står under rubriken ”Trygghetssatsning” i SD:s förslag och i M+L:s förslag “Trygghetssatsning – bort med knarket”. En mindre skillnad, kanske, men intressant.

 På kulturens område vill M+L avskaffa den avgiftsfria kulturskolan. Det ger en besparing. SD vill också avskaffa den, men vill lägga dessa pengar på att anställa dans- och musikpedagoger för att minska köerna. De tre partierna vill också avveckla principen om 1% för konstnärlig gestaltning vid lokalinvesteringar.

Partierna är också överens om att kommunen ska säkerställa att alla medarbetare uppfyller de nationella språkkraven inom äldreomsorgen. Det ska kunna ske under betald arbetstid. Jag ser dock inga pengar som är avsatta för detta. Inom äldreomsorgen vill moderater och liberaler öppna dörrarna för privata aktörer. Det ser jag inte att SD vill.

SD vill saker som inte M+L vill. SD vill avsluta projekt Wargön Innovation, införa friskvårdsbidrag och tillföra barn- och utbildningsnämnden 5 milj kr “extra”. Jag vet inte varför SD skriver “extra”, de vill ju genom ”effektiviseringar” på 1% ta bort åtminstone 10 milj kr för nämnden, så några “extra” pengar är det inte fråga om…

De båda budgetförslagen innehåller flera förändringar och åtgärder som berättar vad partierna vill, men många av förslagen är inte finansierade. Men det är ju snart val, och de flesta partier vill visa väljarna vad de helst önskar – om det funnits pengar. Så också moderater, liberaler och sverigedemokrater.

Det är nog omkring 85–90% av innehållet i de båda budgetförslagen som är gemensamt, men det är intressant att Moderaterna/Liberalerna är betydligt mer marknadsliberala än Sverigedemokraterna.

Anm. Det går att följa kommunfullmäktiges sammanträde på plats i Bojorten, kommunhuset, eller direkt på kommunens webb-TV. Sammanträdet börjar kl 09.00, men planen är nog att budgetdebatten ska börja efter lunch.

PS. Jag hann med att redovisa de styrandes budgetförslag och Moderaternas/Liberalernas samt Sverigedemokraternas förslag. Vänsterpartiets och Medborgarpartiets förslag får jag återkomma till senare. Vänsterpartiets förslag får man emellertid en mycket bra uppfattning om genom att klicka här. 

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Kommunfullmäktige 2026, Liberalerna, M, SD

Budgetförslaget från S+C+KD+MP (2)

14 juni, 2026 Lämna en kommentar

De partier som styr Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD) och Miljöpartiet (MP). I torsdags beskrev jag deras budget “i stort”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) I detta inlägg ska jag gå vidare och beskriva hur de tänker sig att fördela pengarna mellan kommunens nämnder, dvs till de olika verksamheterna.

Vänersborgs kommun har 3.292.519 tkr (tkr=tusen kronor), alltså över 3 miljarder kronor, att fördela. Budgetförslaget börjar med några konstateranden, tilldelningar och omflyttningar av pengar som är gemensamma för samtliga nämnder.

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) är nedjusterat jämfört med för ett år sedan, från 40,66% till 40,51%. Det spelar dock ingen roll för nämnderna, det är ett “nollsummespel”. Internräntan är oförändrad och ligger på 2,75%. Nämnderna får 1,9% i inflationskompensation och de kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 166 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2026 och 2027. Kommunstyrelsen ska i fortsättningen dra pengar från alla nämnder till den avdelning på kommunen som sysslar med film, foto och formgivning. Tidigare betalade varje nämnd vad just deras tjänster kostade. (Det är “småpengar” i sammanhanget.)

De här förändringarna upprepar jag inte för varje nämnd, de gäller alla.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden (BUN) en budgetram för 2027 på 1.090.448 tkr, dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och lönehöjningar, inräknade i den föreslagna budgeten. BUN har även fått 1.999 tkr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). I den ökade tilldelningen ingår också 4.640 tkr då:

“de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa.”

De drygt 4 miljonerna är alltså pengar som kommer från staten.

Budgetförslaget bygger på antagandet att minskat barn- och elevantal automatiskt frigör resurser, trots att kostnader för lokaler och personal inte kan reduceras i samma takt. De “frigjorda” resurserna beräknas till ca 5,7 milj kr. Så mycket ska “frigöras” genom personalminskningar… Trots att minskningen av barn och elever är utspridd över hela kommunen…

Förvaltningen skriver:

“Bara för att en barngrupp minskar med till exempel 2 barn går det ju inte att minska personalen som arbetar med barnen med 5 % – personalen behövs ju i samma utsträckning som förut för att få verksamheten att fungera.”

Samtidigt behövs det 1,7 milj till den anpassade grundskolan, vars elever ökar i antal. Denna summa omfördelas från grundskolan.

Budgetförslaget innebär alltså att inga som helst nya pengar kommer att gå till barnen i förskolan eller eleverna i grundskolan. Tvärtom så minskas pengarna ut till varje förskole- och skolenhet på grund av barn- och elevminskningen.

BUN skriver vidare att det finns ett omfattande eftersläpande lokalunderhåll, ökade driftkostnader kopplade till planerade investeringar samt osäkerhet kring statliga reformer, beredskap och säkerhet. Nämnden får även ökade kostnader för lokaler och IT. Det kommer sannolikt att betyda ytterligare neddragningar på själva verksamheten. BUN tänker sig att spara genom effektivare lokalutnyttjande samt att moduler och externa lokaler ska sägas upp. Men det kommer alltså att ske “personalanpassningar”, dvs lärare kommer att sägas upp.

Det är inte helt lätt att få orden i den politiska inriktningen (se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”) att stämma överens med verkligheten… De styrande partierna hänvisar dock, bland annat på Facebook, till att de satsar 9,8 milj kr för att genomföra ett handlingsprogram för barn och unga. Det är ett bra program som bland annat Vänsterpartiet stöder. Men satsningen innebär inga pengar till mindre barngrupper, mindre klasser, fler lärare eller speciallärare etc.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden är en liten nämnd. Den föreslås få en budgetram 2027 på 22.013 tkr. Det är 2 milj kr mer än nämnden har i år. Verksamheten är till stor del avgiftsfinansierad. Det betyder att om det blir färre bygglovsärenden nästa år på grund av t ex lågkonjunktur eller den uppdaterade Plan- och bygglagen så minskar intäkterna. Det finns dessutom en osäkerhet i nämnden kring den kommunala lantmäterimyndighetens framtid. Nämnden tänker återkomma med förslag till ny reviderad taxa, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige ska få 2.757 tkr. Det är en minimal ökning jämfört med förra året, +88 tkr. Fullmäktige får lägre kostnader när det efter alla avhopp bara finns 5 av ursprungliga 15 ledamöter och ersättare kvar från SD…

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en budget 2027 på 555.455 tkr. Det är 39 milj kr mer än förra året.

Kommunstyrelsens och kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 20% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Kommunstyrelsen får inga nya pengar för egen del, t ex för att förstärka verksamheterna i ekonomi- eller juridik- och säkerhetsavdelningarna.

I KS budget finns ett tillskott till anslaget för kommande driftskostnader 10 milj kr och 800 tkr för anpassning av kostnader för seniorkort. Driftskostnaderna är ett slags överskott som ska fungera som en reserv om, eller när, det uppstår kostnader för “oväntade” investeringar.

För att hålla budget måste kommunstyrelsen och dess förvaltning spara 0,5 milj. Och hur kan förvaltningen göra det? Jo, genom “effektivisering”. Jaha, och hur “effektiviserar” man? Jo, man vakanshåller en tjänst. Med andra ord, effektivisering innebär att man drar ner på personal. Det var kanske ingen överraskning, men det kan vara bra att ha i minnet – särskilt när jag så småningom ska skriva om budgetförslaget från Moderaterna och Liberalerna… 

Sedan skulle väl kanske kommunstyrelsen kunna göra en liten omfördelning för att behålla tjänsten, t ex genom att ta pengarna riktade till Aqua Blå. (Se “Sponsring och marknadsföringsbidrag 2025”.) Eller från pengarna till flygplatsen.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2027 föreslås fastställas till 159.427 tkr. Nämnden får 50 tkr för kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.

Nämnden redovisar ett ansträngt ekonomiskt läge. För att nå budget i balans föreslår nämnden åtgärder som sparar 3,2 milj kr. Det handlar bland annat om höjda avgifter i idrottsanläggningar samt avveckling av verksamheter som t ex Barnens Kastanj. Den nya mötesplatsen för unga planeras stå klar 2027. Nämnden saknar 2,9 milj kr till hyran… Får inte nämnden mer pengar är ytterligare besparingar aktuella.

Det blir tufft nästa år för nämnden. Det blir nog till att förbereda besparingar redan nu…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2027 hamnar på 12.762 tkr. Samtidigt är stora delar av verksamheten intäktsfinansierad genom avgifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden skriver, nästan lite försynt:

“Utrymmet för utvecklings‑ och förbättringsinsatser bedöms vara begränsat inom ramen för befintliga resurser.”

Nämnden får inga ekonomiska tillskott trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna den här mandatperioden, men de arbetar vidare. Nästa år blir budgeten på lite drygt 2 milj kr (2.004 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden är den enda nämnden som begär mer pengar än vad de styrande partierna föreslog i budgetanvisningarna i februari. Nämnden begär sammanlagt 16.350 tkr i utökad budgetram 2027 varav 11.350 tkr avser en ramökning och 5.000 tkr är ett tillfälligt anslag under 2027.

Samhällsbyggnadsnämnden skriver att den har:

“… kraftigt ökade kostnader för energi, material och entreprenader samt en växande underhållsskuld inom fastigheter, gator, VA‑anläggningar och annan teknisk infrastruktur. Ett ökat behov av akuta åtgärder tränger successivt undan planerat och förebyggande underhåll, vilket bedöms leda till ökade kostnader och försämrad funktion på sikt. Samtidigt tillkommer nya krav från lagstiftning och EU‑regler, bland annat avseende beredskap, säkerhet, energiprestanda och bibehållen krontäckning i urbana miljöer, vilka medför ytterligare kostnader som inte ryms inom nuvarande ram.”

Nämnden betonar att behovet av fastighetsunderhåll är särskilt stort, den samlade underhållsskulden är redan mycket stor. Nämnden vill ha ett årligt tillskott på 4,8 milj kr för driftunderhåll för att hantera de mest akuta åtgärderna. Ja, det finns många andra stora och dyrbara projekt på gång, t ex bro‑ och kajstabilitet, gång‑ och cykeltunneln i Skaven/Öxnered osv. Nämnden vill, som sagt, ha mer pengar.

Samhällsbyggnadsnämnden kan glömma några extra pengar. Nämnden får dock ett tillfälligt anslag under 2027 om 5 milj kr för rivning av en del av fastigheten på Krickan och 500 tkr för ökade drift- och kapitalkostnader för den del av fastigheten som är kvar.

No more, no less.

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget 2027 på 1.319.446 tkr. Det är drygt 93 milj kr mer än i år, ökade statsbidrag bidrar till nästan 12,5 milj av dessa pengar.

Socialnämnden skriver att behoven är betydligt större än de pengar som de föreslås få. Nämnden skulle behöva ytterligare ca 41 milj kr. Det handlar om ökade kostnader inom individ‑ och familjeomsorgen, särskilt för:

“placeringar av barn och unga i familjehem, HVB och SiS samt kostnader för särskilt förordnade vårdnadshavare. Därutöver redovisas ett behov kopplat till ekonomiskt bistånd till följd av ett ackumulerat gap mellan statligt styrd riksnorm och erhållen inflationskompensation samt ökade kostnader för IT‑säkerhet.”

Socialnämnden redovisar ett omfattande sparpaket som börjar verkställas redan i år. Det saknas nämligen pengar i år också. Vi får se hur underskotten utvecklas. Förra året redovisade nämnden i en prognos i april ett underskott på ca 50 milj kr. Några månader senare, efter sommaren, hade det beräknade underskottet halverats.

Socialnämnden har viktiga uppgifter och stora behov. Men kommunens möjligheter att öka anslaget till nämnden tycks vara begränsade. Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också. Förhoppningen står till ökade statsbidrag…

Valnämnden

Valnämnden ska bara få 780 tkr nästa år. Det är en minskning med ungefär 2,8 milj. Men så är det ju inga val nästa år.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare ekonomiska medel, det behövs en årsarbetskraft till. Nämnden skriver att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli i år och den innebär:

”… nya uppgifter, bland annat övertagande av icke‑tvistiga god-manskap från tingsrätterna, ökad granskning, mer dokumentation samt nya krav kopplade till utbildning och register för ställföreträdare.”

Överförmyndarnämnden får inga extra pengar för en sådan tjänst…

Avslutning

De styrande partiernas budget ger ett resultat vid årets slut på +1 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 70 milj kr. De styrande partierna, S+C+KD+MP, tänker alltså använda det mesta av medlen i pengapåsen till kommunens verksamheter. Förutom då att de har avsatt 10 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. (Se “Budgetförslaget från S+C+KD+MP (1)”.) 

Tiden går och det är oerhört mycket för en fritidspolitiker att stå i under dessa dagar. Och det blir inte heller bättre av att det är val. Frågor och enkäter om det kommande valet fyller mailboxarna…

Om tid medges ska jag presentera några av de andra partiernas budgetförslag också.

===

Blogginlägg om MRP 2027-2029:

Kategorier:Budget 2027, Centerpartiet, KD, Kommunfullmäktige 2026, Miljöpartiet, S