Arkiv

Archive for the ‘investeringar’ Category

SHB: Skolinvesteringar och ordningsstadga

12 april, 2019 1 kommentar

Vi närmar oss påsk. Nästa vecka har skolorna i området ett efterlängtat påsklov. Och några politiker också. Det är vad jag kan se bara samhällsbyggnadsnämnden som har sammanträde under lovet.

Samhällsbyggnadsnämnden ska bland annat diskutera budget 2020 (det gör alla nämnder vid den här tidpunkten av året), taxehöjningar och den lokala ordningsstadgan.

Jag ska inte föregripa nämndens ekonomiska diskussioner, men jag noterar några poster i investeringsbudgeten. Det handlar om förskolor och skolor.

Om- och tillbyggnaden av Öxnereds skola, inklusive idrottshall och kök, ska komma igång i år och 200 milj kr äskas av nämnden för 2020-2022 för att skolan ska bli klar. Renoveringen av Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) fortsätter och ska vara klar nästa år. Nämnden begär enligt förslaget 260 milj kr till en ny skola på Holmängen. Själva bygget ligger under åren 2021-2022. Norra skolan behöver totalrenoveras och nämnden beräknar kostnaden till 60 milj kr (varav 50 milj för år 2020). Det kommer att bli diskussion om detta tror jag. Det är mycket pengar… En tillbyggnad planeras för Brålanda skola år 2021 till en kostnad av 25 milj. Dalboskolan ska anpassas till förskola 2021 för 24 milj kr och en ny förskola ska byggas i Dalsland 2021-2022 för 57 milj. Var denna förskola ska ligga vet jag inte i nuläget, men jag antar att det blir i Brålanda någonstans. År 2022 börjar projekteringar av nya förskolor på Skaven och Onsjö, tillbyggnad i Granås (förskola) och en ny skola på Onsjö.

Behoven för barn- och utbildningsnämnden när det gäller lokaler för förskolor och skolor är extremt stora… Kanske kommunen skulle se sig om efter privata aktörer som skulle kunna stå för kostnaderna – och att kommunen sedan hyr lokalerna? Det är möjligt att detta skulle bli billigare för kommunen på sikt.

Samhällsbyggnadsnämnden ska alltså diskutera dessa frågor och fatta beslut om hur deras förslag ska se ut. Det är sedan fullmäktige som fattar det slutgiltiga beslutet.

Även ”Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Vänersborgs kommun” ska diskuteras av samhällsbyggnadsnämnden nästa vecka.

Det är inga revolutionerande ändringar som föreslås. Jag noterar att det inte längre är tillåtet att ”förtära” alkohol på Jakoben (eller Jakobs holme, som den lilla ön kallas officiellt). Det har nog varit förbjudet sedan några år tillbaka, även om jag inte minns när förbudet infördes. Förr hade kommunen ”missat” Jakoben, vilket fick till följd att ungdomar ofta höll till med sina öl på Jakoben…

För hundägare föreslås att ”föroreningar efter hundar [skall] plockas upp” även på hundrastgårdar. Tidigare har hundägarna inte behövt det, men ”föroreningarna” har visat sig vara ett problem för kommunens personal vid gräsklippning.

Badförbudet ”inom hamnområdet, gamla och nya trafikkanalen” föreslås också vara kvar. Det kan vara bra att veta för alla som tänker ligga och sola på Sanden i sommar.

För egen del noterar jag att:

”Fastighetsägare ska tillse att brevlådor, grindar eller växtlighet inte hindrar trafiken eller sikten för denna eller på annat sätt utgör hinder för en maskinell renhållning av gata, gångbana eller annan offentlig plats utanför.”

Det gäller att hålla smultronen i schack i fortsättningen (se ”Smultronställe?”). Å andra sidan har kommunen aldrig någonsin gjort rent på trottoarerna, varken ”maskinellt” eller manuellt, på Lovisebergsgatan…

Till sist noterar jag att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) har lämnat ett fylligt och uttömmande svar på en interpellation från Lutz Rininsland (V) om vattenverket. Rininsland frågade:

”Vad är sanningen bakom ryktena om behovet av en stor investering i en ny anläggning i Vänersborg och om det förhåller sig så, hur hanteras möjligheten att samverka med Trollhättan?”

Rininsland skriver om interpellationssvaret, och lite annat, i sin blogg för dagen – ”Vatten, vatten…”.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)

2 april, 2019 1 kommentar

Detta är del 3. Det är en direkt fortsättning på föregående blogg, del 2, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”. (Som i sin tur var en direkt fortsättning på del 1, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”).

Slutsatser

PwC avslutar sin rapport med att besvara ett antal kontrollfrågor. De flesta svaren framgår av själva framställningen, se mina två tidigare bloggar, men jag gör ändå några nedslag.

* ”Det finns inte riktlinjer och rutiner för intern kontroll och riskbedömningar avseende byggentreprenader. … Vidare saknas rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell.”
* ”De politiska beslut som fattats har delvis grundats på bristfälligt underlag. … inget beslut om att starta upphandlingen av Sessionssalen fattades, vilket är anmärkningsvärt.”
* ”Vi finner det dock anmärkningsvärt att så pass många ÄTOR uppkommit trots att det är en totalentreprenad.”
* ”Det finns inga kontroller som säkerställer att intern kontroll fungerar i samband med större investeringsprojekt.”
* ”Det upprättades ingen förkalkyl i samband med ombyggnationen av kommunhuset.”
* ”Det finns ingen antagen rutin för hantering av ÄTOR. Inte heller har särskilda ekonomimöten hållits, trots att ÄTOR förekommit frekvent.”

Det händer att invånare i Vänersborg har andra åsikter än kommunen, inte minst i byggfrågor… Ändå får invånarna acceptera och följa kommunens direktiv. En sådan här revisorsrapport tenderar att undergräva kommunens auktoritet. Det är inte bra. Vänersborgarna kanske börjar ställa sig frågor som – varför ska vi göra som kommunen föreskriver när sådana här granskningar visar på så många och så stora brister i kommunens egen kunskap och egna rutiner? Eller, varför ska vi ha full koll i och på våra byggprojekt när kommunen inte har det på sina egna? Sådana här frågor skulle undergräva tilliten. Det är viktigt att kommunen gör rätt så att invånarna får tillbaka förtroendet för politikerna och tjänstemännen.

Revisorerna avslutar granskningen med att identifiera ett antal förbättringsområden, som de vill att kommunen ska beakta. Kanske blir allt bättre om kommunen följer revisorernas råd…

* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att utarbeta rutiner för styrning av större projekt samt en gemensam projektstyrningsmodell. Genom att anta en rutin som följs av förvaltningen förebyggs risken att en omfattande renovering ej upphandlas.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt förvaltningen att gå igenom samtliga kostnader som upparbetats inom kommunhuset (byte av ventilation i fläktrummet, ombyggnation av kv. Myrten 10 del 1 och 2 samt rivning av Sessionssalen). Detta för att nämnden ska få en samlad kostnadsbild och en prognos över vad den totala kostnaden förväntas uppgå till.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör se över upphandlingsprocessen. I synnerhet bör varsamhet vidtas rörande upphandling av totalentreprenader när kommunen redan utfört omfattande projektering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör anta en rutin för hantering av ÄTOR — både i fråga om förhållningssätt beroende på vald entreprenadform, men även gällande beställning, eventuella ekonomimöten vid frekvent förekomst av ÄTOR samt attestering.”
* ”Samhällsbyggnadsnämnden bör initiera en dialog med kommunstyrelsen om förutsättningarna för att anta en rutin för mutor och jäv.”

Renoveringen av kommunhuset pågår fortfarande. Därför vet ingen vad notan riktigt kommer att sluta på när allt är klart. De totala kostnaderna kommer i varje fall inte att understiga 78,755 milj kr. Det är mycket pengar. Och till denna kostnad måste vi då kanske också lägga en ny sessionssal…

För den gamla sessionssalen är numera riven. Om det ska bli någon ny vet vi i dagsläget inte. Kommunen hoppas nog på att Västra Götalandsregionen ska uppföra en ny byggnad där även en sessionssal för kommunen kan inrymmas. Men en sådan byggnad lär väl då hamna någonstans i Vänerparken. Men det är en helt annan historia.

Revisorernas och PwC:s arbete är klart, rapporterna är inlämnade. Hur dessa rapporter nu kommer att hanteras, det vet jag inte.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), som var samhällsbyggnadsnämndens ordförande förra mandatperioden, sa till P4 Väst igår (se/lyssna här: ”Hård kritik mot Vänersborgspolitiker efter olaglig renoveringsaffär”):

Vi har funderat på varför det blir så. … Hur ska vi göra för att det här inte händer igen? … Självklart får vi ta åt oss av den här revisionsrapporten … för att det här inte ska hända igen.”

Och självklart vill ingen att detta ska hända igen. Men låt oss se tillbaka 10 år. Då skakades Vänersborg av en byggskandal i ännu större omfattning. Arena Vänersborg, som skulle kosta 140 milj kronor, uppvisade en slutnota på närmast ofattbara 286 milj kr. Och då liksom nu hade det inte funnits riktlinjer och rutiner för intern kontroll, riskbedömningar eller (och) styrning. Det hade inte funnits någon antagen rutin för hantering av ÄTOR. Och inte nog med det, politiska beslut hade grundats på bristfälliga underlag.

Historien har alltså upprepat sig. Det var precis samma misstag nu som då. Det tycks som om kommunen inte har lärt sig någonting av arenaskandalen. Och ansvaret för detta faller tungt på de styrande, framför allt på socialdemokraterna och centerpartiet. De styrde Vänersborg under arenatiden och de styrde under den förra mandatperioden – och de styr fortfarande. Och allt är sig likt, inget tycks ha förbättrats eller förändrats… Vad säger att kommunledningen ska lära sig något denna gång?

Den gången, på arenatiden, fick inte ledamöterna i barn- och ungdomsnämnden ansvarsfrihet, trots att nämndens ledamöter hade förvägrats insyn i projektet och trots att vissa ledamöter till och med hade röstat nej till hela arenabygget. De ledande politikerna i kommunstyrelsen fick däremot ansvarsfrihet…

Ska någon i kommunledningen ställas till svars denna gång? Eller är det ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden som inte ska beviljas ansvarsfrihet?

Gunnar Lidell (M) sa igår i P4 Väst (”Oppositionen stämmer in i kritiken efter olaglig renoveringsaffär”):

”Det har ju hänt förr att revisorerna har yrkat på icke ansvarsfrihet, men det vill jag inte spekulera i, i förväg. Det får revisorerna jobba med.”

Vilka skulle revisorerna anse vara ansvariga?

Eller ska revisorerna bara låta allt passera? Och hoppas att kommunen följer förbättringsförslagen. Jag tror inte att kommuninvånarna nöjer sig med det, jag tror att de vill att någon eller några, politiker eller tjänstemän, bör ta på sig ansvaret, eller hållas ansvariga, för alla de fel och brister som revisorerna och PwC har upptäckt i sitt gedigna revisionsarbete.

Det är dock viktigt att hålla i minnet att trots att många fel har begåtts, så har alla haft ett gott uppsåt. Ingen har velat att det skulle bli så här.

För övrigt hoppas jag att renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset ska bli bra och lyckad och att personalen i fortsättningen ska få en bra arbetsmiljö.

Anm. Det här var den tredje och sista bloggen i ämnet. De två första delarna hittar du här:

PS. Du kan ladda ner revisorsrapporten genom att klicka här.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)

Detta är en direkt fortsättning på föregående blogg, ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”.

Rapporten från PwC

PwC redogör för händelseförloppet, angående kommunhusets renovering och ombyggnad, i kronologisk ordning. Revisorsrapporten börjar således med utbytet av ventilationen i fläktrummet år 2014.

Redan i detta tidiga stadium började det strula. Det kom inga anbud utifrån kommunens förfrågningsunderlag, utan kommunen var tvungen att uppvakta tre entreprenörer för att inleda en diskussion om direktupphandling. Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott beslutade så småningom att tilldela Fyrkantens Ventilation totalentreprenaden på 6,72 milj kr.

Det var stor tidsmässig skillnad mellan färdigställandetiden som Fyrkanten AB angav i sitt anbud och den som står i Administrativa Föreskrifter, som är en del av Vänersborgs Kommuns förfrågningsunderlag. Så skriver PwC och fortsätter:

”Vi har efterfrågat dokumentation som bekräftar att parterna kommit överens om tidsförskjutningen, men enligt uppgift finns ingenting dokumenterat angående tidsförskjutningen.”

Det kanske inte var så allvarligt, men Fyrkantens anbud innehöll också en del reservationer angående utförandet. PwC skriver att underlag har efterfrågats som bekräftar att kommunen accepterade reservationerna, men:

”enligt uppgift finns dessa uppgifter ej dokumenterade.”

Det visade sig att arbetet i fläktrummet varken höll budget eller tidsplan. Projektet kostade 8,22 milj kr, dvs 1,5 milj kr mer än anbudet.

Sedan beskriver PwC renoveringen av kommunhuset. Avsnittet heter ”Ombyggnation och renovering av kv. Myrten 10”. Det innehåller en längre redogörelse av de mätningar och undersökningar som diverse företag utförde under en stor del av 2015 och 2016 i olika (de flesta) delar av kommunhuset. (Även en asbestinventering utfördes. Revisorerna har emellertid inte tagit del av denna rapport.) Dessa undersökningar tycks aldrig ha sammanställts, men det räckte tydligen med att en av undersökningarna presenterades för kommunens centrala samverkansgrupp där även kommunalråd medverkade:

”[kommunalråden] lät meddela att problemen med inomhusmiljö skulle åtgärdas och prioriteras. Efter detta påbörjades ombyggnation av kommunhuset del 1. Det fattades dock inget politiskt investeringsbeslut avseende ombyggnation av kommunhuset del 1.”

Det är alltså här som PwC och revisorerna inte är riktigt tydliga. Som jag skrev tidigare så fattade ju faktiskt kommunfullmäktige ett beslut den 26 april 2017 om 50 milj kr för åtgärder i kommunhuset. Men jag förstår det som så att revisorerna och PwC menar att renoveringsarbetet då faktiskt har pågått under en tid innan kommunfullmäktige fattade detta beslut. Och det har ju PwC helt rätt i – det fattades inget beslut förrän i efterhand. Och så får det självklart inte gå till. Ordet anmärkningsvärt räcker knappast till för att beskriva agerandet, eller bristen på.

Att PwC dessutom konstaterar att ingen löpande rapportering av kostnadsläget skedde för dessa pågående ombyggnationer är väl inte heller ägnat att förvåna…

Under 2017 upprättade fastighetsenheten (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) en kalkyl för de återstående renoveringskostnaderna. En upphandling gjordes om att utföra en totalentreprenad för om- och tillbyggnad samt ytskiktsrenovering av befintligt kommunhus. PwC är inte riktigt nöjt:

”Vi noterar att mängden och omfattningen av genomförda projekteringar snarare indikerar att kommunen borde ha upphandlat en utförandeentreprenad (vilket i regel resulterar i ett lägre anbudspris).”

Det är oklart skriver PwC om el och VVS ingick i totalentreprenaden. Även om företrädare för fastighetsenheten har meddelat att detta var inkluderat och att entreprenörerna visste om detta. Annars är PwC nöjda med underlagen. De var tydliga i krav- och prisfrågor, färdigställandetid och tidplan, liksom i krav på möten och ÄTA-underlag.

Två företag lämnade offerter på kommunens anbudsförfrågan. Då är vi i januari 2018, och vi pratar om etapp 2. Brunbergs Bygg AB, som hade gjort en stor del av arbetet under etapp 1, lämnade ett anbud på 37,5 milj kr och Inter Bygg Västra Götaland AB hade ett pris på 36,857 milj kr. Skillnaden mellan anbuden var alltså bara 643.000 kr. Inter Bygg fick entreprenaden.

PwC skriver:

”vi (anser) att de tekniska och finansiella kraven på leverantören var oproportionerligt låga. Exempelvis fanns inget omsättningskrav med. Inter Bygg Västra Götaland hade år 2017 en omsättning på 20.667 tkr, vilket alltså motsvarar ungefär hälften av vad anbudssumman som bolaget offererade. Detta innebär en stor omställning för bolaget, och således en risk för kommunen.”

PwC är således mycket tveksam till att Inter Bygg fick entreprenaden, eftersom förfrågningsunderlaget faktiskt innehöll ett krav på finansiell styrka. Vilket PwC anser att Inter Bygg inte hade. Och sedan skilde det ju bara 1,75% mellan anbuden. Men det finns ytterligare en aspekt som gör PwC misstänksam:

”Vidare skulle anbud inlämnas skriftligen via brev enligt förfrågningsunderlaget, vilket försvårar spårning. Ur ett kontrollperspektiv är kombinationen av låg skillnad mellan anbudsgivarnas pris och att inlämning ska ske via brev anmärkningsvärd.”

Det här låter mycket allvarligt. Tyvärr kommer inte PwC vidare, eftersom de som arbetade med förfrågningsunderlaget inte längre arbetar kvar i kommunen.

När arbetet med renoveringen och ombyggnaden kom igång så visade det sig att en del ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) var tvungna att utföras. De gjordes helt enligt reglerna och avtalet mellan företaget och kommunen. ”ÄTORna” kom att uppgå till 4,2 milj kr.

”Vi på PWC anser att omfattningen och karaktären av ÄTA-arbeten som genomförts i ombyggnationen av kommunhuset inte är förenligt med god intern kontroll. Istället menar vi att ÄTA-arbeten uppkommit mot bakgrund av bristfällig projektering och tilläggsarbeten som kommunen borde ha haft med förfrågningsunderlaget (e.g. tillgänglighetsanpassning).”

Mer kritik alltså. Men här antar jag att kommunen kan ha en avvikande uppfattning. Men PwC har mer att anföra kring ÄTOR…

Det finns nämligen ingen tydlig rutin kring hur ÄTOR ska hanteras i kommunen och det finns heller inte i någon delegeringsordning. Frågor som vem som godkänner ÄTOR och till vilket belopp är otydligt, eller obesvarat… Och det tycker jag, efter erfarenheterna kring arenabygget med mängder av ÄTOR, som en viss projektledare beslutade i stort sett på egen hand, är tämligen uppseendeväckande.

ÄTOR:na för projektet under perioden juni 2018 till november 2018 var på 584.000 kr. Detta trots att Inter Bygg hade totalentreprenad.

PwC avslutar just denna del i granskningen:

”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”

Och dessa ord kan väl få vem som helst att hoppa till… PwC skriver emellertid, på ett annat ställe i texten, att de:

”har dock inte kunnat se att avsaknaden av rutin för att förebygga mutor och jäv har drabbat ombyggnationen av kommunhuset.”

Samtidigt som arbetet pågick i kommunhuset så skulle sessionssalen rivas, även där var det nämligen mögellukt. Huruvida lukten kom inifrån salen eller från ”slussen”, dvs passagen mellan kommunhuset och sessionssalen (där vigselrummet var placerat), blev enligt vissa personer aldrig riktigt klarlagt. (De här personerna hävdar att sessionssalen kan ha rivits i onödan…) Den här problematiken låg emellertid utanför PwC:s uppdrag, och nämns överhuvudtaget inte i rapporten.

Samhällsbyggnadsnämnden ansökte om rivningslov i januari 2017. Det fattades emellertid inget beslut om att starta upphandlingen av rivningen av sessionssalen och det finner PwC naturligtvis anmärkningsvärt. Det hindrade dock inte processen tydligen.

Två företag inkom med anbud och företaget Sweden Demolition i Väckelsång AB vann upphandlingen. Beslutet överklagades dock av det andra företaget, Hål i Betong AB. I april 2018, tiden går…, fick Hål i Betong rätt och därmed också rivningsentreprenaden. Rivningen skulle kosta 1,85 milj kr. Det visade sig sedan att det uppkom ÄTOR, så klart, för sammanlagt 539.000 kr.

Och här är PwC:s beskrivning av händelseförloppet slut. Sedan följer, kan man säga, slutsatserna. Men de redogör jag för i kommande blogg, Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)”.

Den här bloggen är alltså en direkt fortsättning på ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)”. Den avslutande delen är ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)””.

Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (1/3)

I slutet på veckan som gått landade det en revisorsrapport i kommunens diarium. PwC hade på uppdrag av kommunens revisorer granskat ombyggnationen av kommunhuset. Granskningen omfattade även renoveringen av fläktrummet, som gjordes innan renoveringen av kommunhuset, och rivningen av Sessionssalen. Revisorsrapporten ska nu lämnas vidare till:

”samhällsbyggnadsnämnden samt för kännedom till kommunstyrelsens samtliga ledamöter och ersättare och till kommunfullmäktige.”

Det har väl inte undgått någon att kommunhuset renoveras. Renoveringen började 2014 då stora klagomål fördes fram på inomhusklimatet. Vid en skyddsrond identifierades lukt- och luftproblem. Det luktade bland annat mögel i socialförvaltningens utrymmen, i entréplanet och i vigselrummet. Anställda och besökare fick andningsbesvär, allergiska reaktioner och flera kunde helt enkelt inte vistas i huset. Det var efter att ventilationen i fläktrummet hade bytts ut. Det var så allt började.

Och renoveringen och ombyggnaden blev, och är fortfarande, dyr. Mellan den 1 januari 2017 och 31 maj 2018, perioden som kallas etapp 1, uppgick kostnaderna till 31,289 milj kr. Utbytet av fläktrummet kostade ytterligare 8,22 milj kr. Sedan började den återstående renoveringen, etapp 2. Kostnaden för etapp 2 beräknas till 36,857 milj kr. (Den är inte klar än.) Samtidigt med renoveringen revs också sessionssalen. Rivningen kostade 2,389 milj kr.

Renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset inklusive rivningen av sessionssalen uppgår alltså till en total kostnad på 78,755 milj kr. (Om etapp 2 håller budget.)

Revisorernas ”torra” sammanfattning av detta ”projekt” är kort och koncis:

”Vår sammanfattande bedömning är att ombyggnationen av kommunhuset inte har präglats av ändamålsenlig styrning, uppföljning eller intern kontroll.”

På revisorsspråk är det hårda och skarpa ord.

Revisorerna utvecklar och motiverar sin kritik:

”Vi har bland annat identifierat allvarliga brister så som att renoveringsarbete av kommunhuset mellan 1 januari 2017 till 31 maj 2018 har utförts för 31.289 tkr utan att varken upphandling skett eller att investeringsbeslut fattats.”

Jag måste stanna upp redan här.

Det finns alltså, skriver revisorerna, inget beslut om denna stora investering på drygt 31 miljoner kronor (fram till 31 maj 2018). Redan här så tappar man målföret. Men är det så, finns det inget beslut? Jag är inte riktigt säker på hur revisorerna tänker.

Den 26 april 2017 beslutade kommunfullmäktige att tillföra samhällsbyggnadsnämnden:

”ett investeringsanslag under 2017 för åtgärder i kommunhuset, exklusive sessionssal, med 50 mkr.”

Detta beslut gällde den tidsperiod som revisorerna syftar på. Men då har arbetet i kommunhuset i och för sig pågått en tid… Och då uppenbarligen utan beslut

Det torde vara detta som revisorerna tänker på. Det skulle ju också kunna tänkas att revisorerna saknar ett konkret investeringsbeslut i samhällsbyggnadsnämnden – ett beslut som inte handlade om finansieringen utan att det skulle börja renoveras här och nu. Denna tolkning skulle möjligtvis förklara den andra delen av kritiken, dvs när revisorerna skriver att ingen upphandling har skett. Om inget investeringsbeslut fattades så fattades inte heller något beslut om upphandling.

Jag spekulerar, det framgår inte av revisorernas granskning riktigt vad de syftar på. Men har det inte skett någon upphandling så är det i sig en skandal. Då pratar vi så vitt jag förstår om riktigt allvarliga saker, om lagbrott… (Och jag kan inte hjälpa att jag får associationer till arenabygget…)

Ingen upphandling hade skett, inget investeringsbeslut hade fattats. Det är naturligtvis oerhört anmärkningsvärt. Ansvaret för detta faller självklart tungt på de tre styrande partierna S+C+MP och i synnerhet på kommunledningen och ledningen för samhällsbyggnadsnämnden under den gångna mandatperioden…

Jag skulle vilja passa på att flika in i det här sammanhanget, för att få en fullständig kostnadsbild, att kommunfullmäktige fattade ett nytt beslut den 25 april 2018, om att anslå ytterligare 42 milj kr, i tilläggsanslag i investeringsbudgeten 2018, för ombyggnaden av kommunhuset.

Tillbaka till granskningsrapporten. Revisorerna fortsätter:

”Förvaltningen har uteslutande upphandlat totalentreprenader, men utfört en stor del av projekteringsarbetet själva. Därutöver är ändrings- och tilläggsarbeten (så kallade ÄTOR) vanligt förekommande trots att totalentreprenad angivits, vilket har enligt granskningen orsakats av dels bristfälliga utredningsunderlag, dels bristande kontroll.”

Här återkommer definitivt vingslagen från arenabygget, vem känner inte igen dessa fördyrande ÄTOR…

Revisorerna igen:

”Vi har även iakttagit brister i upphandlingsprocessen avseende kommunhuset del 2. Bland annat fanns inget omsättningskrav i upphandlingen av ombyggnation av Kv. Myrten 10. Den anbudsgivare som vann upphandlingen hade året dessförinnan en omsättning som motsvarade cirka hälften av angivna anbudssumman, vilket utgör en stor risk för kommunen.”

Den här kritiken känns väl i sammanhanget inte lika allvarlig som den föregående. Jag återkommer till denna.

Jag har hittills citerat från de politiskt tillsatta revisorernas utlåtande. De avslutar också med ett antal förbättringsområden. De återkommer jag också till. Efter sammanfattningen från de kommunala revisorerna följer då PwC:s rapport, som är mycket noggrann. Den tar jag upp i nästa del.

PS.

Del 2 – ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)
Del 3 – Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (3/3)

Kretsloppsparken blir dyrare

28 februari, 2019 3 kommentarer

I en blogg för en vecka sedan så skrev jag att samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott hade avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. (Se ”Investeringar, Samhall, budget och spöken”.) Då visste jag inte orsakerna, även om ”ryktena” sa att pengarna inte räckte… Nu vet jag att det är så.

Idag hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde och ett av ärendena, ett informationsärende, handlade just om kretsloppsparken. I handlingarna inför mötet står det:

”Under vintern 2018 gjordes en upphandling på de fastigheter som ska finnas på platsen, resultatet av den blev att kostnaderna överstiger de medel som är beviljade för att bygga kretsloppsparken i sin helhet, därför har samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott avbrutit upphandlingen.”

Investeringsbudgeten för den nya kretsloppsparken ute vid Tenggrenstorp är på totalt 24,5 milj kr. Men det räcker alltså inte, kostnaderna blir högre. Det visade sig efter att prover hade tagits i området att det fanns markföroreningar som låg över riktvärdena. Det hade tagits prover tidigare, som inte hade visat på några föroreningar (över riktvärdena), men:

År 2018 ville Miljö och hälsoskyddsförvaltningen att ytterligare prover skulle tas på området som visade att det fanns markföroreningar vilka låg över riktvärdena.”

Det låter nästan lite ”surt”… Det innebar i varje fall, naturligtvis, att kostnaderna ökade – jorden fick omhändertas och den skulle transporteras och tippas.

Men inte nog med det. Förvaltningen insåg också att infarten till kretsloppsparken behövde göras mer trafiksäker. Och även det skulle naturligtvis kosta…

Vän av ordning undrar kanske om inte dessa ”oväntade komplikationer” kunde, och borde, ha förutsetts, och därmed beräkningen av kostnader – innan fullmäktiges investeringsbeslut. Och det kan nog ”vän av ordning” ha rätt i. Hur som helst räcker inte de avsatta miljonerna till de byggnader som enligt planerna skulle ha byggts i området – och upphandlingen av dessa byggnader på kretsloppsparken har därför avbrutits.

Vad som händer med kretsloppsparken är just nu oklart. Antagligen återkommer frågan så småningom till kommunfullmäktige med begäran om ytterligare några miljoner. Fast i kommunstyrelsen i onsdags röstades tilläggsförslaget från M+L+KD om budgetramarna igenom och där står det:

”föreslår därför att det redan nu förbereds nya beslut gällande Kretsloppsparken och att man i väntan på beslut om slutlig finansiering, stoppar byggnationen i de delar där upphandlingen och avtal medger detta.”

Arbetet med kretsloppsparken har börjat, men det verkar osäkert hur en majoritet ställer sig till ännu mer pengar. De pengar som är anslagna räcker till att typ göra i ordning allt det andra ”innanför stängslet”. Så någon form av verksamhet kommer att bedrivas i vilket fall. Men det centrum för återbruk i samarbete med återvinningscentral och hjälporganisationer, som var planerat, kommer inte att kunna uppföras.

Vi får se vad det blir av med kretsloppsparken. Jag kan väl tycka att fullmäktige borde ha haft en bättre bild av kostnaderna innan beslutet fattades, samtidigt som det naturligtvis är ett stort slöseri om arbetet avbryts när ett antal miljoner redan har ”plöjts ner” i marken… (Om uttrycket tillåts…) Eller det kanske duger med en ”enklare” återvinningscentral?

Sedan är det också frågan om inte kommunen borde göra andra prioriteringar i det här ekonomiska läget. En ny skola på Holmängen är akut…

Nu ska jag strax gå på bandy. I arenan…

Investeringar, Samhall, budget och spöken

21 februari, 2019 Lämna en kommentar

Efter gårdagskvällens grymma konsert med Ghost på Scandinavium känns det konstigt att sätta sig vid datorn igen. Även om det är skönt att sitta efter att ha stått upp i 4 timmar… (Det är tungt för gamla ben, och rygg.)

Konserten var fantastisk. Ghost körde alla sina hit-låtar, deras fans kräver det, men också stora delar av sitt senaste album Prequelle. Ghost är helt klart Sveriges hetaste och bästa hårdrockband just nu.

Nu dröjer det ända till juli innan man får se gruppen igen. Då uppträder Ghost på Ullevi som förband till Metallica. Metallica… Det är definitivt något att se fram emot…

I Vänersborg fattas det pengar. I varje fall i den kommunala kassan. Det behövs ekonomiska tillskott till både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämndernas åtagande är inte bara till stor del lagstadgade utan också det som räknas till grundbultarna i den ”svenska modellen”. Om det nu finns någon sådan modell kvar, det är väl egentligen tveksamt. Välfärden har rustats ner allt mer de senaste åren (medan de rikaste får skattesänkningar).

Och när socialförvaltningen nu senast hittade ett sätt att spara pengar så växte sig protesterna höga. Jag skriver socialförvaltningen för det är tydligen så att beslutet inte fattades av politikerna. De har bara informerats. Det handlar alltså om att förvaltningen har skrivit avtal med Samhall om att Samhall ska överta tvätt och inköp för de som har fått bistånd beviljat för detta.  (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det är P4 Väst som var först med att rapporterna om beslutet, och dess konsekvenser. Idag har P4 Väst en uppföljning med socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Rubriken på inslaget är ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”. (Se ”Politiker: Stor chans att äldre får handla lokalt igen”.) Men så säger faktiskt inte Nyberg i intervjun. Han säger:

”och jag tycker att det finns en text i det avtalet som talar för att kommunen nogsamt ska pröva frågan om inte man kan få Samhall att även teckna avtal med andra.”

Den text Nyberg hänvisar till i avtalet är:

”eftersom brukare bor över ett stort område som omfattar hela kommunen, är det av stor vikt att utföraren har väletablerade kontakter med affärer inom dagligvaruhandeln”.

Den här skrivningen tycker Nyberg att socialförvaltningen ”nogsamt ska pröva”.

Vi får se hur det går. Det vore självklart önskvärt att Samhall handlade i fler affärer, men vad jag förstår så har Samhall fått in anbud och valt Hemköp eftersom de lade det billigaste budet. Det återstår att se om Samhall faller för opinionstrycket. Å andra sidan undrar jag hur det ska gå till om, och när, Samhall ska bryta avtalet med Hemköp…

Det är inte bara social- och barn- och utbildningsnämnden som behöver pengar. Det behövs också stora pengar till investeringar i Vänersborg. Barn- och utbildningsnämnden är t ex i akut behov av en ny skola, utbyggnad av andra, renoveringar och anpassningar av ytterligare fler. Inte förskolor och idrottshallar att förglömma. Samtidigt läggs stora pengar på investeringar i andra objekt.

Jag skriver det med anledning av att Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott har beslutat att godkänna tilläggsarbeten gällande ny foajé i Vänersborgs kommunhus. Tilläggskostnaden för ombyggnaden är 5,5 miljoner kronor. Den ska dock rymmas inom budget. Men då är budgeten tämligen stor. Renoveringen av kommunhuset beräknas kosta ca 68 miljoner… Vi får se var slutnotan hamnar. (Se ”NÄRF, SD, kommunhuset och protest”.)

Upphandlingsutskottet har också avbrutit upphandlingsprocessen för uppförande av byggnader på Kretsloppsparken. Jag vet inte varför, jag har inte fått ut handlingarna. Men en inte alltför vild gissning är att de 22 miljonerna, som kretsloppsparken beräknades kosta, inte räcker… Enligt säkra källor behövs det åtskilliga miljoner till…

Och under tiden händer inget med den nya idrottshallen på Sportcentrum/Idrottsgatan. Men det är inte kommunens fel, tror jag. (Har inte fått ut handlingarna för detta heller.) Samhällsbyggnadsnämndens upphandlingsutskott skriver:

”Tilldelningen av idrottshall Frigg 1 blev överklagad till förvaltningsrätten. I väntan på beslut från förvaltningsrätten gick giltighetstiden för anbuden ut. Förvaltningen avbryter upphandlingen och föreslår att starta en ny anbudsprocess.”

Det innebär kris för undervisningen i Idrott och hälsa på de berörda skolorna…

Det behövs dessutom investeringar på annat håll i kommunen. Det sägs t ex att Vattenverket på Skräcklan måste ”åtgärdas”. Ryktena förtäljer att det till och med behöver byggas ett nytt. (Precis som i Trollhättan för övrigt. Trollhättan ska i framtiden ta sitt vatten från Vänern. Kanske läge för ett ”samverkansprojekt”. Se Trollhättans planer – ”Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”.)

Det är svårt att se att Vänersborgs kommun ska kunna klara ekonomin framöver utan en inkomstförstärkning. För inte ska väl kommunen spara på välfärden, dvs gamla och sjuka, barn och elever?

Det föreslås dock ingen skattehöjning i det förslag till budgetramar som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har lagt fram och som blev offentligt igår. Å andra sidan föreslås inte heller några mer pengar till social- eller barn- och utbildningsnämnden…

Ramförslaget ska upp till behandling i kommunstyrelsen nästa onsdag. (Vänsterpartisten Lutz Rininsland har ”filosoferat” lite kring budgetprocessen i bloggen ”Ramanvisningar – vad kan vi vänta oss?” och sedan, när han läst ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande, ”Och nu då?”.)

PS. Här kan du ladda ner ramförslaget från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Info om dagens BUN-möte

18 februari, 2019 Lämna en kommentar

Så var då dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avslutat. Det blev ett långt möte, men upplägget var genomtänkt – och effektivt. Det som sas och avhandlades var viktigt och nödvändigt.

Jag har i två bloggar skrivit lite ”djupare” kring två av ärendena – om lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) och den långa verksamhetsberättelsen/bokslutet (se ”Bokslut 2018”). Jag ska inte utveckla dom särskilt mycket mer.

Sammanträdet började med en så kallad dialog om nämndens förväntade resultat. Det är ett arbete som alla nämnder måste göra inför den kommande budgeten för år 2020. Det ingår i nämndernas uppgifter. Arbetet ska inte blandas ihop med den utvärdering av ”måluppfyllelsen”/resultatet av förra årets verksamhet och nuvarande års arbete med desamma – som också ingår i ”skyldigheterna”.

Arbetet med de förväntade resultaten för år 2020 pågår. De är därmed inte offentliga än. Det poängterade ordförande Mats Andersson (C) tydligt. Därför kan jag inte skriva om det, men jag tror inte att ordförande Andersson misstycker om jag i varje fall nämner att det innehåller ett visst mått av nytänk och att det verkade som om de flesta i nämnden var positiva.

Nämnden fick i vanlig ordning också en verksamhetsuppföljning. Denna gång om verksamheterna inom fritidshemmen och förskoleklassen. Jag fick lära mig att Skolverket har infört ett kunskapskrav i åk 1. Kunskapskrav finns annars bara för åk 3, åk 6 och åk 9. Kunskapskravet handlar om ”godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1” (se här):

”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Det ska våra 7-åringar alltså klara när de går ur åk 1.

Det redovisades i vanlig ordning ett antal nyckeltal. Det kan vara värt att nämna att det just nu står 64 barn i kö till en förskoleplats. Nämnden kan emellertid anvisa platser till de som söker och i högre grad än tidigare kan också föräldrarnas förstahandsval erbjudas. Det beror till stor del på att Fridhems förskola öppnar den 15 april och förskolan på Belfragegatan (”Hönan”) den 7 eller 8 maj. Det kommer även att finnas plats i höst för alla sökande.

Antalet barn i den enskilda pedagogiska omsorgen minskade, jämfört med förra året, med 62 barn. Det beror antagligen på att det nu finns plats i den kommunala förskolan. Även antalet barn i de kommunala fritidshemmen blir färre, 88 barn.

Nämnden fick också en aktuell lokalinformation.

Det är kris med Norra skolan. Nya rapporter visar att det finns ett behov av omfattande underhåll på grund av fuktskador. Man räknar med att renoveringen kommer att gå på ca 35-40 milj kr. I dagsläget vet man inte om skolan behöver stängas under renoveringstiden, men det finns en del som tyder på det. Det var inte vad nämnden, eller eleverna, behövde just nu.

Mariedalsskolan behöver fler klassrum. Skolan kan emellertid ”byggas ut” på så sätt att kommunen kan hyra den gamla habiliteringen. Där går det antagligen att ordna 5 klassrum, fritidshem och möjligtvis även en matsal. Projektering pågår och bygglov ska sökas nästa vecka. Nämnden räknar med en hyreshöjning på 1 milj kr per år för dessa lokaler. Det är dock problem med sal för Idrott och hälsa. Och det är det för övrigt lite varstans. Det nödvändiga bygget av en ny 40×20-hall på Idrottsgatan/Sportcentrum blir försenat på grund av överklagan. Det är ett jättedilemma – ingen hall och mer idrott på schemat i höst…

Det var fler ärenden som handlade om lokaler…

Nämnden antog enhälligt revideringen av ”Förskole- och skolplan – Lokalförsörjningsplan 2019-2027”. (Den skrev jag om i föregående blogg, se ”Akut lokalbrist!”.) Det mynnade senare ut i följande beslut om fastighetsinvesteringar:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar för perioden 2020-2022 samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Nämnden stod återigen enhälligt bakom beslutet. Det betyder att det är följande ”önskemål” om investeringar som nämnden lämnar ifrån sig ”uppåt” i den politiska hierarkin:

Investeringarna kommer, om de genomförs, att öka BUN:s årliga nettokostnader med 27,6 milj kr. Och då kan det tillkomma kostnader på kanske 6 milj på t ex återställning av mark mm. Om investeringarna inte genomförs står nämnden inför ett dilemma – hur ska då barnen och eleverna få ändamålsenliga salar och klassrum mm att vara i? Hur ska kommunen lösa det?

Det är så småningom kommunfullmäktige som ska fatta beslut…

När det gäller ärendet ”Bokslut 2018: Lång verksamhetsberättelse” vill jag bara komplettera med att det är de riktade statsbidragen som uppgår till 100 miljoner kronor. Statsbidragen som kommer till den ”kommunala påsen” och är avsedda till skolan ingår i kommunens budget. (Se vidare ”Bokslut 2018”.)

Nämnden uttryckte också, i diskussionerna (nämnden borde nog ge uttryck för denna uppfattning även i skrift), sin mening att när kommunen ska anta en detaljplan, som för Källeberg i Brålanda, så borde ett ja till detaljplanen med automatik innebära att kommunen också, samtidigt, säger ja till pengar till förskola och skola för de barn och ungdomar som ska bo i området. I detta fall, dvs Källeberg, var denna detaljplan ett ärende på sammanträdet. Det finns redan nu moduler både för förskola och skola i Brålanda, och det är ”fullt” i Skerrud o Frändefors.

Nämnden fick till sist också en personalekonomisk redovisning för 2018. Det meddelades några oroväckande siffror…

Andelen legitimerade lärare 7-9 var år 2017 (augusti) 77%, förra året hade andelen minskat till 69%. Sjukfrånvaron ökade från 7,1% till 7,5%. (Det var sjukfrånvaron från dag 15-180 som stod för ökningen.) Sjukfrånvaron i förskolan ligger högst med 9,3%. I grundskolan var ökningen en halv procentenhet, från 5,1% till 5,6%. (En ”normal” siffra ligger enligt förvaltningen kring 5%.)

När det gäller åtgärder för att förbättra skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö så ligger en utredning till grund för dem. Jag har skrivit om denna utredning i två bloggar tidigare. (Se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.) Jag är inte helt nöjd med utredningens slutsatser, särskilt inte:

”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer…”

I en platsannons stod det nyligen (den kanske finns kvar ännu) att målet är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag förstår inte hur en sådan skola skulle organiseras. Som jag ser det är det ju rektorernas och förskolechefernas tid det handlar om. Om t ex rektorerna skulle slippa ansvar för t ex upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, trafiksäkerhet runt skolan och lås och larm samt lokaler, så skulle tid frigöras. Då skulle en förskolechef eller rektor kunna ha både 30 och 40 anställda…

Jag är också mycket tveksam till åtgärden:

”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår…”

De flesta lärare är enligt min erfarenhet tämligen negativa till detta. Det innebär ju faktiskt att arbetsgivaren inte anser att lärarna arbetar full tid idag. De fåtal arbetslag som har ändrat arbetstidsavtalet har också fått ett lönepåslag, per lärare, med 2.000 kr i månaden. Kanske är det mer pengar i lönekuvertet som lockar? Vad jag vet så har inte heller någon utvärdering av ett ändrat arbetstidsavtal gjorts.

Klockan 16.15 fick nämndsledamöter gå hem. Jag tror att de flesta var nöjda både med dagen och ordförande Anderssons ordförandeskap.

%d bloggare gillar detta: