Arkiv

Archive for the ‘Näringsliv’ Category

Wargöns hamnområde och företag

16 februari, 2020 1 kommentar

Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)

Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…

Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:

“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”

Ingen hörde av sig.

När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:

“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19.  (Dnr 2011/207)”

Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:

“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”

Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.

Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…

Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):

“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…

Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…

Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…

Näringslivsrankingen 2019

25 september, 2019 3 kommentarer

Nu har den kommit, Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. Och som vanligt när det gäller rankingar är det ingen uppmuntrande läsning för Vänersborgs del. (Här kan du hitta rankingen för Vänersborg.)

Undersökningen ger en bild av hur det är att starta och driva företag i landets kommuner, var det är bäst och var det är mindre bra – i en fallande skala.

Vänersborg har faktiskt stigit i ranking de senaste 3 åren, men i år så rasade Vänersborg nedåt i placeringarna. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. Det var ett fall med 66 placeringar…

Plats 260 är inget bra…

Undersökningen består av två delar. I en del har Svenskt Näringsliv tittat på objektiv statistik. På de delar som ingår i undersökningen ligger inte Vänersborg särskilt bra till på något område egentligen. När det gäller t ex “nyföretagsamhet” så är kommunen på plats 252 och “företagande” på plats 262. Placeringen är något bättre på “andel i arbete”, plats 158, och “kommunalskatt” på plats 195. Det sistnämnda betyder att nästan hundra kommuner har högre skatt än Vänersborg. Det kanske förvånar många. (I undersökningen slås dock kommunalskatten ihop med landstingsskatten.) Möjligtvis betyder detta att det finns ett utrymme att förstärka kommunkassan…

Den andra delen av undersökningen består av enkätfrågor till dels företagare och dels politiker. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen hamnar på 3,15 i företagarnas enkät, medan politikernas omdöme är betydligt högre, 4,09. Det tycks som om politikerna i Vänersborg inte riktigt “känner av stämningarna” bland kommunens företagare…

Så här ser utvecklingen ut de senaste 17 åren på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen, när företagarna fick “sätta betyg” i de olika årliga undersökningarna:

Det är lite intressant att minialliansen (M+L+KD) styrde Vänersborg 2011-2014…

Politikerna tyckte följande om samma period (vartannat år):

Det finns faktiskt oerhört mycket att studera i undersökningen. Jag gör några korta nedslag utifrån mina personliga preferenser. (Du kan få en bredare och kanske objektivare bild genom att läsa artikeln i TTELA och på kommunens hemsida.) Så tycker jag att frågan om vad kommunen bör prioritera är intressant. Här svarar både företagare och politiker samma sak – “snabbare handläggningstider”. På plats 2 bland företagarna kommer “bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande”. Det här kommer långt ner på politikernas lista, antagligen anser dom att förståelsen är bra. Kanske är denna skillnad ett av skälen till att drygt 25% av företagarna har övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat…

Ett sätt att förbättra för näringslivet är en ökad dialog med kommunledningen. Här anser företagarna att det brister. De satte omdömet 2,77 på denna dialog. Politikerna själva ansåg att dialogen fungerade bra, omdömet låg på 4,33. En väldig skillnad kan man konstatera. Det är samma med företagarnas upplevelse av kommunens service, som framför allt gäller bemötande och handläggningstider. Företagarna ger omdömet 2,78 och politikerna 3,96.

Ska man sammanfatta rankingen så står området “vägnät, tåg- och flygförbindelser” ut på ett positivt sätt i Vänersborg. Här har enkätsvaren fört upp Vänersborg till plats 81. Även när det gäller området “tele- och IT-nät” ligger Vänersborg ganska bra till. Här rankas vi på plats 103. På de övriga områdena hamnar Vänersborg på plats 220 (“kommunpolitikers attityder”) eller sämre. Det gäller bland annat “medarbetare med relevant kompetens”, “tillämpning av lagar och regler” och “tjänstemännens attityder” (alla på rankingplats 226). Sämst var det på “allmänhetens attityder” (plats 242) och “skolans attityder” (255).

Vänersborg hamnade alltså på plats 260 i undersökningen bland Sveriges 290 kommuner. I TTELA förklarar näringslivschefen resultatet så här (se TTELA “Kommunen rasar i näringslivsranking”):

“Vi har haft en näringslivsavdelning där det bytts väldigt mycket personal, och dessutom fick vi en ny ordförande i kommunstyrelsen i årsskiftet. Så det kan nog ha lett till mer osäkerhet bland företagarna.”

Visst kan det ligga en hel del i det, men jag inbillade mig nog att företagarna skulle uppskatta bytet av ordförande i kommunstyrelsen på ett positivt sätt.

På kommunens hemsida (se “Vänersborg tappar i årets näringslivsranking”) kompletteras förklaringen till det nedslående resultatet:

“en näst intill obemannad näringslivsavdelning och uppmärksamheten kring upphandlingen av renoveringen av kommunhuset”

Jag vet inte hur mycket företagarna påverkas av skandalen kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset när de svarar på Svenskt Näringslivs enkät. Men självklart påverkar det förtroendet för kommunen och politikerna rent allmänt – i högsta grad. Möjligtvis kan kommunens behandling av enskilda invånare, som t ex Solvarm i Sikhall, också påverka förtroendet.

På kommunens hemsida tas också byggloven upp, något som politiker får höra om så fort de är ute bland vänersborgarna. Missnöjet har helt klart varit, och är, massivt och utbrett sedan många år. På hemsidan säger tf plan- och bygglovschefen, och det tål att fundera över både en och två gånger:

“Vi har haft bekymmer på bygglovssidan och ser att attityden fortfarande lever kvar. Det har hänt oerhört mycket här och ett genomsnittligt bygglov ligger idag på ca 5,5 vecka när alla handlingar som ska vara inlämnade är på plats.”

Att det har varit “bekymmer på bygglovssidan” i byggnadsförvaltningen är ett ärligt konstaterande, men nästan en underdrift. Jag vet dock inte riktigt vilken “attityd” som tf plan- och bygglovschefen anser “lever kvar”, om det är attityden hos företagarna (och allmänheten) eller om det är attityden hos byggnadsförvaltningen. Vi hoppas att det inte är hos den sistnämnda…

Slutligen måste jag säga att jag är något förvånad över Vänersborg dåliga rankingresultat. Min uppfattning är ändå att kommunen och kommunledningen försöker och har försökt arbeta seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Men undersökningen manar till eftertanke. Något måste hända, något måste förändras. Det måste bli en ändring till det bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling.

Jag hoppas att resultaten av av Svenskt Näringslivs näringslivsranking analyseras noggrant och ärligt.

Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet

9 november, 2017 Lämna en kommentar

naringsliv8”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”

Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?

naringslivVänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.

Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.

pwcPWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:

”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”

PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:

  • ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
  • ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan sadviceke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”

Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:

  • Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
  • Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
  • Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
  • Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
  • Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.

Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.

revisor3Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.

De politiska revisorerna skriver inledningsvis:

”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”

kritikRevisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:

  • Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
  • Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
  • Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
  • Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.

Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.

triumviratDet är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.

Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.

Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.

Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.

Kategorier:Näringsliv, revisor

Företagsklimatet – och Ursand

6 mars, 2017 3 kommentarer

naringslivSvenskt Näringsliv är en arbetsgivarorganisation som företräder privata företag. Varje år rankar denna organisation företagsklimatet i de svenska kommunerna. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.

vbg_loggaVänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner. (Se här.) Det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267. Fast egentligen är det ett tämligen uruselt resultat… Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Finns det något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning? Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka… Det är inte bra, snällt sagt, att företagarna ser så negativt på kommunen (som företagarkommun).

frukostforumDet finns personer som arbetar med företagarna i kommunen. På kommunens näringslivskontor (se här) kan företagare få hjälp med det mesta i informationsväg och kontoret håller regelbundet träffar, t ex frukostforum, med kommunens företagare. Men det är nog inte riktigt detta som företagarna är negativa mot. Tvärtom, jag tror att både Näringslivskontoret och träffarna är mycket uppskattade. Tittar man på rankingen är det annat som Vänersborgs företagare reagerar på.

betyg4Företagarna ger dåliga betyg inom kategorierna attityder till företagande, både från tjänstemän och politiker, men också från allmänhet och skola, samt service till företag. Det säger kanske inte så mycket, men tittar man på hur företagarna tycker att kommunen kan förbättra företagsklimatet så får man lite mer kött på benen.

De åtgärder som de flesta företagare tycker att kommunen kan bli bättre på är att stimulera nyetableringar och att handläggning blir snabbare. Och här tror jag att företagarna till stor del ”zoomar in” byggnadsförvaltningen… För det här med bygglov och handläggning är något som jag tror att de flesta politiker har hört talas om i sina kontakter med företagare. Senast nu i helgen fick jag fick ett exempel på detta. Och exemplet kommer från platschef Daniel Aronsson på Ursand.

ursand_resort_campingDen 13 december 2016 gav byggnadsnämnden både bygglov och startbesked för att utvidga Ursands camping med ca 30.000 kvm. Det var i enlighet med detaljplanen. I samband med startbeskedet bestämde också byggnadsnämnden att kontrollplan skulle fastställas och att utstakning krävdes. Enligt platschefen beställdes utstakningen av kart- och GIS från kommunen den 16 december och utfördes dagen efter.

Den 17 februari (2 månader senare) hörde byggnadsförvaltningen av sig igen och efterlyste en kontrollplan. Här står ord mot ord, den kontrollansvarige på Ursand skrev nämligen att en sådan redan var inskickad. Hur som helst, planen skickades in igen…

sentDen 2 mars (2 veckor senare) kom ytterligare ett mail från kommunen till Ursand. Byggnadsförvaltningen bekräftade att mailet från den kontrollansvarige nu hade kommit fram. I samma mail så skrev byggnadsförvaltningen också att måtten från utstakningen behövde kompletteras. Och denna begäran kom alltså mer än 2 månader efter att utstakningen gjordes den 17 december… Om vi tänker oss att denna komplettering görs typ denna vecka, så skulle ett besked om godkännande av kompletteringen (om den nu skulle bli godkänd) kunna lämnas i mitten på maj, om samma tempo hålls… Och då torde det vara lite sent för Ursand att genomföra sina planer innan campingsäsongen börjar…

Med det här lilla exemplet kanske man bättre kan förstå att företagarna i Vänersborg har kritiska synpunkter på kommunens handläggningstider… För även om det är så att kommunen inte bryter mot några lagar så är det inte på ett sådant här sätt som den hjälper företagare i kommunen att verka i Vänersborg och att utveckla kommunen.

motion3Pontus Gläntegård (V) lade för övrigt en motion i byggnadsnämnden förra året om att förbättra servicen. Han hänvisade till Plan- och bygglagen (PBL) där det står:

”Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden.”

Gläntegård menade att det faktiskt står att handläggning ska ske skyndsamt och inte att:

”man ska hålla på i tio veckor bara för att man får.”

Det tycktes som om både förvaltning och de andra partierna ansåg att servicen och handläggningstiderna var ok på byggnadsförvaltningen och motionen avslogs.

rankingDet finns ytterligare en fråga till företagarna i Svenskt Näringslivs rankingundersökning som jag tycker är viktig att redovisa:

”Har du någon gång känt tvekan att lämna klagomål till kommunen med risken att detta kommer påverka ditt företag negativt?”

12% av företagarna i Vänersborg som svarade på enkäten sa ”Ja, flera gånger” och ytterligare 26% sa ”Ja, någon gång”. Jag påminner mig att Gunnar Lidell (M) framförde precis detta i ett anförande i kommunfullmäktige för ca 10 år sedan. Det tycks inte direkt ha blivit bättre med tiden. Och är det verkligen på det här sättet, som det onekligen ser ut att vara, så är det mycket illa ställt i Vänersborg…

Med det också.

Kategorier:Näringsliv, Ursand

Vad händer i näringslivet i Brålanda-Frändefors?

25 januari, 2017 Lämna en kommentar

attersrud_bygdeIgår tisdag deltog jag i ett möte på Åttersruds bygdegård, inte långt från Nunntorp för övrigt. Mitt inne i djupa ”Bo-Carlsson-land”. Mötet handlade dock varken om Bo Carlsson eller Nunntorp, utan om:

”Vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”

Arrangör var kommunens Näringslivskontor i samarbete med Brålanda företagarförening.

Däremot träffade jag på en person som hade hunnit läsa min senaste (och sista?) blogg om Nunntorp. (Se gårdagens blogg ”Mer fakta om Nunntorp”.) Hen var egentligen för ett kommunalt köp av Nunntorp, men efter att ha läst bloggen undrade hen om Vänsterpartiet och jag nog ändå inte hade rätt… Det är roligt att höra att det finns människor som kan påverkas av det jag skriver och faktiskt ifrågasätta sina egna åsikter. För övrigt förväntade jag mig nästan, liksom Jonathan Axelsson (M) som också syntes i vimlet, en del frågor om Nunntorp. De lyste dock med sin frånvaro.

attersrud_annons

Det var ett möte där traktens företagare fick information om kommunens upphandlingsregler, tågstoppet i Brålanda, att bygga i Brålanda och hur man kan söka Leaderbidrag mm.

attersrud_mote1Som vanligt när något arrangeras i södra Dalsland är tillströmningen av åhörare stor. På stolarna syntes bland annat de lokala kändisarna Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Dennis Carlsson, Christina Milén Jacobsson, Carl-Ewert Berg, Gunnar Olsson och Magnus Larsson. Och så jag då. Huruvida jag är en lokal kändis kan väl diskuteras, men återigen träffade jag på gamla elever och föräldrar. Däremot var jag den ende politiker som fick ett positivt omnämnande från några av föredragshållarna. Det var för min motion om tågstoppet i Brålanda… (Se här ”Tågstopp i Brålanda”.)

attersrud_mote2Det blev en hel del matnyttig information, både från företagarföreningen och från kommunens tjänstemän, som var ganska många till antalet. Det fanns också utrymme för frågor och synpunkter.

Byggnadsförvaltningen fick som vanligt en del kritik, bland annat för alltför långa handläggningstider. Det är väl något som man som politiker får höra så fort man är på ett offentligt möte. Tjänstemännen också antar jag. Flera hade också synpunkter på att det var svårt för enskilda personer och familjer som t ex ville flytta in och kanske bygga i kommunen och Dalslandsdelen att få hjälp och stöd av kommunen. Blivande vänersborgare fick själva leta bland kommunens hemsidor, vilket inte alltid är det lättaste, istället för att välkomnas av kommunen och ledas rätt. Det saknades en ”ingång” till kommunen. Det framfördes också att det borde finnas en personlig handläggare och lots.

riva_haretGestadvägens urusla skick togs också upp. Och det vet väl alla, även stadsbor som någon gång har kört denna väg, att det kan vara en mycket skräckblandad upplevelse. Här tycktes det som om kommunen inte hade något ansvar, utan problemet bollades typ vidare till Trafikverket…

Det man kan hoppas, det är väl att både politiker och tjänstemän tar tag i de frågor som kommuninvånarna upplever som problem och verkligen gör något. Det tycks ibland som att det mest är prat och alldeles för lite verkstad. Trots att en väldigt stor andel av verktygVänersborgs politiker, och ledande sådana, faktiskt själva bor i Frändefors- och Brålandaområdena…

Å andra sidan byggs ju VA:t ut längs dalslandskusten för ganska stora kommunala pengar.

Jag tror att de flesta deltagare ändå var mycket nöjda när de kl 21.10 lämnade den fina bygdegården. Även om de kanske inte riktigt fick svar på frågan ”vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”. Men det är viktigt att politiker och tjänstemän åker ut i kommunen och träffar invånarna.

Marknadsföring och likabehandling

2 april, 2015 2 kommentarer

oppet_husAlldeles i dagarna gjorde en ledamot i Barn- och Utbildningsnämnden reklam för ett ”öppet hus” på en specifik skola. Hen mailade till nämndens alla ledamöter.

Det hör väl inte till vanligheterna att man får sådana mail, men samtidigt var det något som de flesta ledamöter antagligen ryckte på axlarna åt. Utom en (det var inte jag), som skrev: tanker2b

”Vem representerar du? Var noggrann med likabehandlingen.”

Och då började vissa tankar cirkulera och ta form…

Nu är kanske inte ett öppet hus uppe på Skerruds skola världens viktigaste fråga, inte ens i Vänersborg, men frågan som svaret på ”reklamen” reser är principiellt mycket intressant, och faktiskt också i praktiken väldigt viktigt. Både juridiskt och moraliskt.

Behandlar kommunen sina medlemmar lika?

Den frågan måste man kunna ge ett svar på.

kommunallagenKommunallagen är solklar:

”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Jag har tagit upp likabehandling, eller snarare brist på likabehandling, i åtskilliga bloggar genom åren. Det har gällt allt från kommunens behandling av IFK Vänersborg och Bert Karlsson på Ursand till behandlingen av Magnus Larsson i Sikhall och Andersson på Nordkroken.

I dagarna fick jag också ett annat mail som på sätt och vis rörde samma ämne. Denna gång från en entreprenör i kommunen.

”Jag reagerar upprört och negativt på att kommunens hemsida gör reklam för affärsdrivande företag.”

Det var för övrigt inte bara hemsidan det gällde, det gällde bland annat också kommunens sidor på Facebook.

De handlar alltså återigen om likabehandling. Eller brist på.

Entreprenören, som mailade mig, menar att när ett privat företag hyr en kommunal lokal, t ex arenan, så agerar kommunen som om det vore ett arrangemang i egen regi.

bomassa

Bomässan är ett exempel på detta. Ett privat företag, Compass Fairs (dotterbolag till norska Compass Fairs Norge AS) hyr arenan – och kommunen gör reklam på framträdande plats på sin hemsida. Precis som om det vore kommunen själv som var arrangör…

Kommunen gör även reklam för föreningsarrangemang. Det är och har varit t ex NewWine, kaninutställningar och loppisar.

Kommunen gör alltså bara reklam för vissa företag, de företag som hyr lokaler av kommunen… Det innebär inte bara ett avsteg från kommunallagens likabehandlingsprincip, det snedvrider också reklam1konkurrensen. De flesta lokala företag får ju själva kämpa med att synas…

Det man kan undra är om det överhuvudtaget är tillåtet att kommunen bjuder på den här typen av gratisreklam till föreningar och privata företag. Och om det är ok, måste då inte kommunen på samma sätt göra reklam för alla andra arrangemang som privata företag och föreningar arrangerar i kommunen? Även om det inte sker i kommunala lokaler…

Det här är viktiga frågor som kommuninvånarna måste få klarhet i.

Sedan finns det ju också allehanda reklam inne i kommunägda lokaler, vid fotbollsplaner, arenor etc. Och detta reser ytterligare en hel del frågor: vem får intäkterna, vem förhandlar och vem sätter reklamplatspriserna? För att bara ta några exempel.

Det här är också viktiga frågor – som kommuninvånarna också måste få klarhet i.

För vad jag förstår så finns det inga regler, inga policydokument, om detta i kommunen. Och jag undrar då om politiken överhuvudtaget har varit med och hanterat frågorna kring reklam och marknadsföring? Så – vem beslutar? vem har beslutat? vad gäller?

sponsring

Det finns faktiskt ett dokument som med lite god vilja skulle kunna sägas komma i närheten av dessa frågeställningar – ”Policy för mottagande av sponsring och gåvor”. Fast egentligen är sponsring något helt annat:

”samarbete på affärsmässiga grunder – en affärsrelation – till ömsesidig nytta för sponsorn och den sponsrade.”

Men jag tror ändå att denna policy ger ett visst perspektiv på frågeställningarna. Det står t ex:

”God balans ska råda mellan sponsorbidrag och kommunens motprestation så att denna inte framstår som ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare.”

Och då handlar sponsring ändå om en affärsrelation där kommunen får pengar. När det gäller kommunens marknadsföring och reklam, som vi pratat om ovan, så handlar det ju bara om att kommunen hyr ut sina lokaler. Och ger gratisreklam som ”motprestation”. För uthyrning. Det känns onekligen som att kommunen är, åtminstone i gränstrakterna, av ”otillåtet stöd till enskild näringsidkare”.

I sponsringspolicyn står vidare:

”Kommunens motprestation vid sponsring ska stå i rimlig proportion till den nytta kommunen har av sponsorbidraget.”

arenan

Att göra reklam för privata företag på sin hem- och Facebooksida bara för att de hyr en kommunal lokal kan aldrig, vad jag förstår, definieras som ”rimlig proportion”.

Och sedan tycker jag att det är värt att referera två punkter i strategin som visar på kommunens ambition av transparens, öppenhet och ambition att göra rätt, något som naturligtvis gäller också marknadsföring och reklam:

  • ”Sponsring ska regleras genom skriftligt avtal, som anger parternas åtaganden och övriga villkor för samarbetet.”
  • ”Ärenden om sponsring ska präglas av öppenhet och kunna offentligt granskas utan att tilltron till den kommunala verksamheten skadas.”

Även om de tidigare punkterna skulle tolkas oerhört positivt, i kommunens favör, så faller de, eftersom det, vad jag förstår, saknas skriftliga avtal om reklam vid uthyrning av lokaler. (Det finns faktiskt en liten möjlighet att kommunens gratisreklam till företag och föreningar, som hyr kommunens lokaler, regleras i de hyresavtal som sluts. Jag har emellertid inte lyckats hitta några sådana. Vilket dock inte helt utesluter möjligheten att de finns, även om chansen är liten… Men om det finns sådana klausuler, så är väl frågan om de då vore lagliga…)

information3Det finns faktiskt ytterligare ett dokument som har en liten liten, viss beröring, med ämnet reklam och marknadsföring – ett dokument som kommunfullmäktige antog den 2 november 1999 – ”Informationsstrategi för Vänersborgs kommun”. Det är en kort mening i strategin:

”Presenterad information får inte innehålla kommersiella budskap rörande enskilda företag.”

Mycket tyder väl på att det är tveksamt om kommunen i vissa lägen uppfyller detta, jag tänker bland annat på annonsen på kommunens hemsida om Bomässan.

Det är viktigt att kommunen och politikerna tar tag i frågan om reklam och marknadsföring. Det handlar om att behandla kommuninvånarna lika, men det handlar lika mycket om att det ska finnas klara och tydliga regler och riktlinjer som inte lämnar något som helst utrymme för godtycke. I värsta fall kan ju brist på regler leda till korruption, särskilt när pengar är inblandade. Det har vi sett i många andra delar av vår värld.

Det är därför viktigt att det snarast utarbetas regler, någon typ av strategi eller policydokument, kring kommunens förhållande till marknadsföring och reklam.

.

PS. Någon undrar kanske hur IFK Vänersborgs reklam i arenan hanteras. Det undrar jag också. Jag återkommer till det när jag har fått mer information.

Kategorier:Juridik, Näringsliv

Reaktioner på turismbloggen

1 februari, 2015 3 kommentarer

visionJag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…

Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:

”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”

vision3Vad sa visionen?

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.

gagatan17jan_miniMen utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…

Tror jag.

Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:

”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”

Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:

”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”

sikhallsresa4Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.

I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…telefon

En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)

Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):

”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”

vhc_cupPersonen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)quality_cup

Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…

Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…

Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)

tacksamTill sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…

”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”

Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!

Kategorier:centrum, Näringsliv, Turism
%d bloggare gillar detta: