Arkiv

Archive for the ‘Näringsliv’ Category

Företagsklimatet i Vänersborg

Det finns några olika rankingar om företagsklimatet i de svenska kommunerna. Mest känd är Svenskt Näringslivs ranking. Den rankingen kom i höstas och visade på ett i det närmaste katastrofalt resultat för Vänersborgs kommun. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)

En annan undersökning kommer från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). SKR:s undersökning kallas “Öppna jämförelser” och kom för några veckor sedan. SKR släpper för övrigt många “öppna jämförelser”.

“Öppna jämförelser Företagsklimat är en sammanställning av resultaten från servicemätningen Insikt på nationell nivå och en rankning av kommunerna. De myndighetsområden som mäts är brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd.”

För dessa områden ställs frågor via enkäter till företagare, men också andra som har haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under året. Frågorna handlar om serviceområdena information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.

SKR beskriver enkäten så här:

“Enkäten innehåller 40 frågor; Tre NKI-frågor (nöjd-kund-index), 11 bakgrundsfrågor, tre öppna frågor samt 23 frågor kopplade till sex serviceområden – information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.”

(Här kan du hämta en av enkäterna, som ska ingå i undersökningen nästa år – om du är nyfiken på hur de ser ut.)

I årets Öppna jämförelser har 173 kommuner deltagit, dvs bara 60% av landets kommuner. Den 26 april hade TTELA en artikel om undersökningen. (Se “Kommuner får högt betyg för företagsklimat”.) Tyvärr togs bara Trollhättans och Lilla Edets siffror upp i artikeln, även om det nämndes att Vänersborg kom på plats 95. Trollhättan hamnade för övrigt på plats 14 och Lilla Edet på plats 31. Vänersborg verkar onekligen ha en del att lära av sin stora grannkommun i söder…

På Vänersborgs kommuns hemsida finns en sammanfattning av undersökningen. (Se “Företagare är nöjdare med kommunens service”.) Själva undersökningen hittar du här – “Öppna jämförelser: företagsklimat 2019”.

Vänersborg kom alltså på plats 95 av de kommuner som var med i undersökningen. Det är en förbättring jämfört med förra året, då Vänersborg hamnade på plats 108. (Därav rubriken på kommunens hemsida.)

SKR gör om svaren/bedömningarna i enkäterna till ett så kallat NKI-värde. Det är ett Nöjd-Kund-Index. Det genomsnittliga NKI-värdet för samtliga de undersökta kommuner är 73 – på en skala där 100 är högst. SKR räknar ett värde mellan 70-80 som högt.

Vänersborg hade NKI-värdet 73 i undersökningen, samma som genomsnittet i landet. Den kommun som hade högst NKI var Trosa med 84. Åmål hade också 84 på plats 2. Trollhättan hade 79 och Lilla Edet 77.

Vänersborgs NKI-resultat blev så här för 2019:

Det är svårt att säga hur vederhäftiga dessa siffror är. Det torde t ex vara svårt att göra om alla svar till rättvisande värden. Svarsfrekvensen bland användarna är stundtals också låg. Sett på hela undersökningen är det bara 55% som hade svarat i Vänersborg. Och då kan man undra om det är de som är positiva till kommunens hantering som har svarat eller om det är de som är negativa. Jag ser inte att SKR för några resonemang kring detta.

Enligt SKR:s uppskattade NKI-värden ska Vänersborg ha höga värden på samtliga områden utom när det gäller bygglov. På bygglov är värdet under 70, men å andra sidan har värdet ökat ganska kraftigt de två senaste åren. Det hoppas vi väl alla att det avspeglar en verklig förändring i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens inställning till sina invånare… Enligt kommunens hemsida (se “Företagare är nöjdare med kommunens service”) har man också jobbat särskilt med detta:

“Vi har arbetat systematiskt med att snabba upp handläggandetiderna och vi försöker så långt det är möjligt att hjälpa företagen med deras önskemål och utmaningar.”

Vänersborg har i stort sett höjt sina NKI-värden på samtliga områden. Det är “Livsmedelskontroll” som sticker ut i negativ bemärkelse. Det är det enda område som blir avsevärt sämre än i tidigare undersökningar. Jag är emellertid osäker på vad det betyder. Är det så att det företag (ex en livsmedelsbutik) som fick “kraftig kritik” av miljö och hälsa “hämnades” genom att ge ett mycket lågt betyg? I så fall kan det ju snarare vara ett plus i kanten för kommunen….

Och att Vänersborg får ett sådant enormt bra betyg på serveringstillstånd att vi hamnar på plats 5 i hela Sverige. Något som kommunen själv är mycket stolt över på hemsidan… Beror det på att alla företag som sökte serveringstillstånd fick det beviljat, fast de egentligen inte trodde att det skulle få något? Och därför satte höga betyg…? I så fall kan ju det höga betyget vara missvisande.

Det är svårt, tycker jag, att uttala sig om värdet av den här undersökningen. Jag vet inte riktigt vad den egentligen ger för information – om företagarnas nöjdhet med Vänersborg kommuns myndighetsutövning och service.

Men självklart är det bra att Vänersborg får bättre värden än förra året och dessutom stiger i rankingen. Tror jag åtminstone. Vänersborg, med rankingen 95, har dock en bit kvar till Trollhättans plats 14.

Min uppfattning är att Vänersborgs kommun arbetar seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Vad jag förstår gör t ex kommunledningen företagsbesök varje vecka. Men undersökningen manar ändå till eftertanke. Vänersborgs kommun måste bli bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling. Kanske får näringslivsavdelningen slå en signal till grannkommunen i söder och fråga hur de bär sig åt…

Kategorier:Näringsliv

Om KF… Holmen!

Imorgon måndag har barn- och utbildningsnämnden sammanträde och på onsdag är det dags för kommunfullmäktige. Det tycks som om båda mötena blir av, trots att vi lever i Corona-tider. Trollhättan däremot har redan beslutat att ställa in sitt kommande fullmäktigesammanträde.

Dagordningen på fullmäktiges sammanträde är liksom BUN:s tämligen kort. (Se “BUN (2): Ärendena”.)

Det är som jag ser det i huvudsak ett ärende som tilldrar sig särskild uppmärksamhet. Det är ärende 8 “Försäljning av del av fastigheten Rånnum 6:38 (f.d. huvudkontoret Holmen)”. Jag skrev en del om ärendet när det var uppe för behandling i kommunstyrelsen i februari. (Se “Resumé KS”.) 

Försäljningen av Rånnum 6:38 är en fastighetsaffär med många aspekter och infallsvinklar. Igen får man väl tillägga. Det är ju inte första gången som Vänersborgs kommun sysslar med fastighetsaffärer – och det har inte alltid gått så bra. Om man typ säger så. Toppaffären är ett bra exempel. Kommunen köpte dyrt och sålde sedan billigt till ett privat företag. Det visade sig inte vara ok. EU-kommissionen olagligförklarade affären. Kommunens agerande betraktades som ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och därmed oförenligt med EU:s inre marknad. (Se t ex ”JULKLAPP från Vänsterpartiet!”.)

Försäljningen i Wargön har en del likheter med Toppaffären. Det har påpekats av oppositionen och framför allt av James Bucci (V), men varningarna ignoreras av de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna. De har inte, och vill inte, lära sig något av historien. De kanske anser att det är tvärtom – historien lär sig inte av Vänersborg…?

En ledande socialdemokrat skrev häromsistens:

“jag för egen del inte är orolig för en granskning från EU”

Det är inte mycket till argument. Det grundar sig inte på fakta, utan bara på känsla. Kan man som kommun besluta utifrån känslor?

Jag hörde faktiskt någon som tyckte att kommunen inte skulle vara ”fyrkantig” – det handlade ju om Vargön. Och Vargön behövde arbetstillfällen. Jag hoppas verkligen att ingen i kommunfullmäktige anser att lokalpatriotism ska gå före juridiska och lagliga överväganden.

Kommunstyrelsens ordförande argumenterade i kommunstyrelsen för att affären måste gå snabbt. Det är bråttom för företagen. Vi på kommunen har därför inte tid, menade han, med att titta djupare på t ex juridiken eller något annat. Hur fort en process ska gå kan inte heller vara ett argument för att bortse från de lagliga och juridiska aspekterna.

Det är samma med ett annat argument som har förts fram. Det är ett argument som som så att säga ger en moralisk dimension till försäljningen. Och som också uttrycktes av bland annat KS ordförande. Det handlar om att de två företagen som tillsammans ska köpa fastigheten är bra företag, företag som dessutom arbetar inom miljöområdet.

Självklart finns det tillfällen då moral kan bli lika viktig eller viktigare än lagen. Ett traditionellt exempel, som används i skolor inom arbetsområdet “etik och moral”, är problemet om det är rätt att stjäla mat om du inte har några pengar och dina barn är hungriga.

Det är ett individuellt moraliskt dilemma som tål att diskuteras. Men kan Vänersborgs kommun använda ett liknande etiskt argument i en fastighetsförsäljning? Skulle en subjektiv moralisk värdering gå före lagen?

Knappast. Kommunen ska följa lagar. Och i detta fall, när kommunen ska sälja en fastighet till Hillforth Development AB och Pro Tune AB, kan det inte råda någon tvekan. Kommunen kan inte och ska inte fatta beslut “med hjärtat”. Kommunen måste fatta beslut med hjärnan – och följa lagen. Min åsikt är att det inte ens får råda några tveksamheter eller gråzoner i detta.

Huruvida kommunens försäljning verkligen strider mot lagen eller ej kan egentligen inte avgöras förrän i efterhand. Kommunfullmäktige fattar ett beslut om försäljning, kommunen genomför den, någon överklagar (det kan vara vilken vänersborgare eller företag som helst) till Förvaltningsrätten eller till EU och domstolen avkunnar slutligen en dom. Då får man svart på vitt om lagligheten. Det var så det gick till med Toppaffären.

Jag har beskrivit bakgrunden tämligen utförligt i en tidigare blogg (se “Resumé KS (26/2)”) och min vänsterpartikollega James Bucci har skrivit ännu tydligare i sin blogg (se “En vanlig fastighetsaffär”). Ta gärna en koll på dessa bloggar för mer fakta.

Det som är tveksamt ur laglighetssynvinkel är att det bevisligen fanns åtminstone en intressent som hade bjudit 650.000 kr på precis det som kommunfullmäktige hade bestämt skulle säljas, dvs kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”. Och som i mäklarens underlag till försäljning fastställdes till 3.500 kvm.

 En liten parentes. I underlaget till onsdagens kommunfullmäktige står det att “omkringliggande mark” ska ingå i försäljningen. Det är inte riktigt sant, i beslutet stod det “ett markområde runt byggnaden”. Det är inte riktigt samma sak. I underlaget till kommunfullmäktiges beslut om försäljning den 22 maj 2019 stod det också (i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsenhet till kommunstyrelseförvaltningen):

“Vår uppfattning är den nya fastigheten ska vara lämplig för sitt ändamål men med en begränsad omfattning kring byggnaden.”

I onsdagens beslut har markområdet utökats från 3.500 kvm till 20.000 kvm… Köparna, dvs företagen Hillforth Development AB och Pro Tune AB, vann budgivningen med ett bud på 800.000 kr. Men ökningen av markområdet har alltså förhandlats fram efter att budgivningen har avslutats.

Dessutom ska de båda företagen få skriva ett tidsbundet nyttjanderättsavtal på 10 år med möjlighet till förlängning 5 år i taget. Det innebär att företagen även ska få tillgång till älven och kajen. I förslaget till nyttjanderättsavtal står det:

“så som exempelvis för förtöjning av fartyg i samband med lastning och lossning av gods, persontransporter med anknytning till nyttjanderättshavarens verksamhet samt för utveckling av marin teknik”

Det markområde som nyttjanderättsavtalet omfattar är på ytterligare ca 6.200 kvm… (Se det blåstreckade området på bilden till vänster.) Och avtalet ska kosta 13.400 kr per år. 

Notera alltså att även nyttjanderättsavtalet har tillkommit och förhandlats fram efter att budgivningen på Holmens gamla kontor hade avslutas.

Jag har överhuvudtaget svårt att se att hela försäljningsprocessen har varit i överensstämmelse med fullmäktiges beslut förra året att sälja kontorsbyggnaden och “ett markområde runt byggnaden”…

Den stora juridiska “knuten” är således att markområdet förändrades från 3.500 till 20.000 kvm (plus ett nyttjanderättsavtal) efter att budgivningen var slut. De andra företagen bjöd ju egentligen bara på kontorsbyggnaden och marken runt byggnaden, dvs 3.500 kvm. Det var också det markområde som tydligt angavs i mäklarens annons. 

Även om det i mäklarens försäljningsannons stod på ett annat ställe:

“Den föreslagna markarealen kan komma att ändras i samförstånd mellan köpare och säljare.”

Det framhåller också några av de styrande som ett argument för att det är ok att utöka markarealen i efterhand.

Men hur uppfattar en budgivare och presumtiv köpare formuleringen i annonsen? Att förändringen kommer att innebära att köparen får ytterligare hela 16.500 fler kvadratmeter på köpet och ett nyttjanderättsavtal på 6.200 kvm….? Definitivt inte, antagligen uppfattas formuleringen som att det skulle kunna bli justeringar på några hundra kvadratmeter för typ parkeringar, vändzon etc.

Vänersborgs kommun förlorade i Toppaffären. EU-kommissionen menade att försäljning ska ske till marknadsvärden. Och den mark som har tillkommit i denna “Holmen-affär” utöver kontorsbyggnaden och ett område runt denna byggnad har också ett marknadsvärde. Som inga andra intressenter har fått lägga bud på… 

Jag har svårt att bedöma marknadsvärdet på marken, vilket i och för sig inte spelar någon större roll (det gäller ju principer). Men TTELA (se “Politisk strid om Holmen-affär”) skrev så här i samband med en intervju av Gunnar Lidell (M):

“Den extra mark det handlar om är där ruinerna efter själva bruket finns i dag. Enligt Gunnar Lidell har den värderats till 150 kronor kvadratmetern om området varit helt iordninggjort för att bygga på och runt 75 kronor per kvadrat i befintlig skick. Om affären går igenom som den är utformad nu handlar det om cirka 40 kronor per kvadrat, inklusive kontorsbyggnaden.”

Och eftersom det inte har skett någon budgivning på detta markområde så är det alltså stor risk att detta beslut, liksom Topp-beslutet, strider mot EU:s regler. Marken har inte sålts till marknadsvärde. Det har “sålts”, eller snarare, getts bort, billigare. Och kan därmed räknas som otillåtet statsstöd. (Statsstöd får som regel bara lämnas om det är godkänt på förhand av Europeiska kommissionen – se “Hur undviker kommuner statsstöds­problem i exploateringsprocessen?”. Se gärna på videofilmen.)

Med andra ord, att fatta ett beslut, som de styrande partierna vill att fullmäktige ska göra på onsdag, och som ska ge en köpare av en fastighet 16.500 fler kvadratmeter och ett nyttjanderättsavtal i efterhand gratis, utan att andra budgivare har haft kännedom om detta, kan svårligen överleva en process i en domstol.

Jag anser för min del att kommunen överhuvudtaget inte ska riskera att hamna på Sveriges karta på grund av ytterligare en olaglig fastighetsaffär.

Wargöns hamnområde och företag

16 februari, 2020 2 kommentarer

Den 6 september förra året skrev jag en blogg om oklarheterna kring avsiktsförklaringarna i Wargöns hamnområde. (Se “Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde”.)

Vänersborgs kommun köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010. Sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 2,6 milj kr. Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.) Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Bakgrunden till min blogg var ett beslut i kommunstyrelsen den 4 september 2019:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det var till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var bara ett problem, det fanns inte någon sådan beslutad avsiktsförklaring i detta dokument…

Ändå var jag lite tveksam i bloggen. Trots att jag hade fått stor hjälp av olika tjänstemän i kommunen, som inte lyckades hitta en riktigt beslutad avsiktsförklaring, så hade jag en känsla av att det fanns någon. Även om det inte var i det dokument som kommunstyrelsen faktiskt hänvisade till. Jag skrev till och med:

“Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.”

Ingen hörde av sig.

När jag sent i höstas försökte få klarhet i försäljningen av den gamla förfallna kontorsbyggnaden (Holmens huvudkontor) i området, fick jag av samhällsbyggnadsförvaltningen plötsligt en hänvisning till ett annat dokument:

“Kommunstyrelsen beslutade om dessa inriktningsmål under sitt sammanträde 2012-01-18 § 19.  (Dnr 2011/207)”

Ooops, ett nytt dokument alltså. Och där fanns den, avsiktsförklaringen! Kommunstyrelsen beslutade att:

“Den övergripande utvecklingsstrategin för Projekt Wargön ska baseras på en gemensam kärna med inriktning energi, miljö och innovation.”

Kommunstyrelsens beslut grundade sig på en slutrapport som företaget “AHERU strategi, styrning och ledning AB” hade lämnat och som diariefördes den 4 januari 2012.

Så var det med det. Men att jag själv inte hade hittat det här beslutet är för mig fortfarande en gåta. Men som sagt, jag är i gott sällskap. Inte ens tjänstemännen och politikerna i kommunstyrelsen hade hittat beslutet…

Vad jag anser om den beslutade avsiktsförklaringen? Jo, jag anser att den står i vägen för företagsetableringar i Wargön. Som när dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S) sa nej till ett företag, som ville upprätta ett datacenter i Wargöns hamnområde, med motiveringen (se “Vad händer egentligen med Wargön Innovation?”):

“i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Jag begriper inte riktigt hur de fick med “jordbruk” i motiveringen…

Det har inte varit speciellt många privata etableringar i Wargön sedan 2012, och det kanske är fler som har fått nej. Och vad jag förstår så kan det i så fall bero på bland annat den gällande avsiktsförklaringen…

Avsiktsförklaringen borde ändras. Den förlorade egentligen sin aktualitet redan när re:newcell bestämde sig för Kristinehamn. Vänersborg och Vargön behöver nya företag och arbetstillfällen. Även om de inte sysslar med energi, miljö och innovation… Eller jordbruk…

Näringslivsrankingen 2019

25 september, 2019 3 kommentarer

Nu har den kommit, Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. Och som vanligt när det gäller rankingar är det ingen uppmuntrande läsning för Vänersborgs del. (Här kan du hitta rankingen för Vänersborg.)

Undersökningen ger en bild av hur det är att starta och driva företag i landets kommuner, var det är bäst och var det är mindre bra – i en fallande skala.

Vänersborg har faktiskt stigit i ranking de senaste 3 åren, men i år så rasade Vänersborg nedåt i placeringarna. Av 290 kommuner i Sverige så hamnade Vänersborg på plats 260. Det var ett fall med 66 placeringar…

Plats 260 är inget bra…

Undersökningen består av två delar. I en del har Svenskt Näringsliv tittat på objektiv statistik. På de delar som ingår i undersökningen ligger inte Vänersborg särskilt bra till på något område egentligen. När det gäller t ex “nyföretagsamhet” så är kommunen på plats 252 och “företagande” på plats 262. Placeringen är något bättre på “andel i arbete”, plats 158, och “kommunalskatt” på plats 195. Det sistnämnda betyder att nästan hundra kommuner har högre skatt än Vänersborg. Det kanske förvånar många. (I undersökningen slås dock kommunalskatten ihop med landstingsskatten.) Möjligtvis betyder detta att det finns ett utrymme att förstärka kommunkassan…

Den andra delen av undersökningen består av enkätfrågor till dels företagare och dels politiker. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen hamnar på 3,15 i företagarnas enkät, medan politikernas omdöme är betydligt högre, 4,09. Det tycks som om politikerna i Vänersborg inte riktigt “känner av stämningarna” bland kommunens företagare…

Så här ser utvecklingen ut de senaste 17 åren på det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen, när företagarna fick “sätta betyg” i de olika årliga undersökningarna:

Det är lite intressant att minialliansen (M+L+KD) styrde Vänersborg 2011-2014…

Politikerna tyckte följande om samma period (vartannat år):

Det finns faktiskt oerhört mycket att studera i undersökningen. Jag gör några korta nedslag utifrån mina personliga preferenser. (Du kan få en bredare och kanske objektivare bild genom att läsa artikeln i TTELA och på kommunens hemsida.) Så tycker jag att frågan om vad kommunen bör prioritera är intressant. Här svarar både företagare och politiker samma sak – “snabbare handläggningstider”. På plats 2 bland företagarna kommer “bättre förståelse hos tjänstemän och politiker för företagande”. Det här kommer långt ner på politikernas lista, antagligen anser dom att förståelsen är bra. Kanske är denna skillnad ett av skälen till att drygt 25% av företagarna har övervägt att flytta sitt företag till en kommun med ett bättre företagsklimat…

Ett sätt att förbättra för näringslivet är en ökad dialog med kommunledningen. Här anser företagarna att det brister. De satte omdömet 2,77 på denna dialog. Politikerna själva ansåg att dialogen fungerade bra, omdömet låg på 4,33. En väldig skillnad kan man konstatera. Det är samma med företagarnas upplevelse av kommunens service, som framför allt gäller bemötande och handläggningstider. Företagarna ger omdömet 2,78 och politikerna 3,96.

Ska man sammanfatta rankingen så står området “vägnät, tåg- och flygförbindelser” ut på ett positivt sätt i Vänersborg. Här har enkätsvaren fört upp Vänersborg till plats 81. Även när det gäller området “tele- och IT-nät” ligger Vänersborg ganska bra till. Här rankas vi på plats 103. På de övriga områdena hamnar Vänersborg på plats 220 (“kommunpolitikers attityder”) eller sämre. Det gäller bland annat “medarbetare med relevant kompetens”, “tillämpning av lagar och regler” och “tjänstemännens attityder” (alla på rankingplats 226). Sämst var det på “allmänhetens attityder” (plats 242) och “skolans attityder” (255).

Vänersborg hamnade alltså på plats 260 i undersökningen bland Sveriges 290 kommuner. I TTELA förklarar näringslivschefen resultatet så här (se TTELA “Kommunen rasar i näringslivsranking”):

“Vi har haft en näringslivsavdelning där det bytts väldigt mycket personal, och dessutom fick vi en ny ordförande i kommunstyrelsen i årsskiftet. Så det kan nog ha lett till mer osäkerhet bland företagarna.”

Visst kan det ligga en hel del i det, men jag inbillade mig nog att företagarna skulle uppskatta bytet av ordförande i kommunstyrelsen på ett positivt sätt.

På kommunens hemsida (se “Vänersborg tappar i årets näringslivsranking”) kompletteras förklaringen till det nedslående resultatet:

“en näst intill obemannad näringslivsavdelning och uppmärksamheten kring upphandlingen av renoveringen av kommunhuset”

Jag vet inte hur mycket företagarna påverkas av skandalen kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset när de svarar på Svenskt Näringslivs enkät. Men självklart påverkar det förtroendet för kommunen och politikerna rent allmänt – i högsta grad. Möjligtvis kan kommunens behandling av enskilda invånare, som t ex Solvarm i Sikhall, också påverka förtroendet.

På kommunens hemsida tas också byggloven upp, något som politiker får höra om så fort de är ute bland vänersborgarna. Missnöjet har helt klart varit, och är, massivt och utbrett sedan många år. På hemsidan säger tf plan- och bygglovschefen, och det tål att fundera över både en och två gånger:

“Vi har haft bekymmer på bygglovssidan och ser att attityden fortfarande lever kvar. Det har hänt oerhört mycket här och ett genomsnittligt bygglov ligger idag på ca 5,5 vecka när alla handlingar som ska vara inlämnade är på plats.”

Att det har varit “bekymmer på bygglovssidan” i byggnadsförvaltningen är ett ärligt konstaterande, men nästan en underdrift. Jag vet dock inte riktigt vilken “attityd” som tf plan- och bygglovschefen anser “lever kvar”, om det är attityden hos företagarna (och allmänheten) eller om det är attityden hos byggnadsförvaltningen. Vi hoppas att det inte är hos den sistnämnda…

Slutligen måste jag säga att jag är något förvånad över Vänersborg dåliga rankingresultat. Min uppfattning är ändå att kommunen och kommunledningen försöker och har försökt arbeta seriöst och engagerat med företagsfrågorna. Men undersökningen manar till eftertanke. Något måste hända, något måste förändras. Det måste bli en ändring till det bättre. Företagen och de sysselsättningstillfällen som de skapar i kommunen är oerhört strategiska och väsentliga för hela Vänersborgs framtida utveckling.

Jag hoppas att resultaten av av Svenskt Näringslivs näringslivsranking analyseras noggrant och ärligt.

Revisorerna om kommunens näringslivsverksamhet

9 november, 2017 Lämna en kommentar

naringsliv8”Det privata näringslivet är en central part för tillväxt, utveckling och sysselsättning i en kommun.”

Så börjar en revisorsrapport från PWC. Rapporten heter ”Granskning av styrning och ledning av kommunens näringslivsverksamhet”. Och PWC:s skrivning är lätt att hålla med om. Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbetskommun och därmed en kommun som människor vill bo i och flytta till. Finns det egentligen något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning?

naringslivVänersborgs kommun har väl kanske inte lyckats så bra med arbetet kring näringslivet, t ex när det gäller att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv rankar varje år företagsklimatet i de svenska kommunerna. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.

Tyvärr var inte Vänersborgs placering något att direkt glädjas åt. Vänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner, även om det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267.

pwcPWC skriver i sammanfattningen i sin granskningsrapport att:

”Vår samlade bedömning är att det finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning men att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde.”

PWC tar upp framför allt två ”utvecklingsområden”:

  • ”viss otydlighet gällande roller och ansvar i det strategiska näringslivsprogrammet samt dess koppling till mål och resursplanen.”
  • ”Vi bedömer dock att bedömningsgrunden för vilken bedömning av måluppfyllelse sker kan tydliggöras samt att uppföljningen av Näringslivsprogrammet kan sadviceke på ett mer systematiskt och strukturerat sätt.”

Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer:

  • Tydliggör ansvar och roller inom ramen för arbetet med det strategiska näringslivsprogrammet samt stärk dess koppling till mål och resursplanen.
  • Följ upp det strategiska näringslivsprogrammet i enlighet med de anvisningar som finns i grunddokumentet för programmet.
  • Formulera mål för verksamheten som har en tydlig bedömningsgrund för måluppfyllelse.
  • Tydliggör syfte och agenda för Näringslivsrådet.
  • Utvärdera satsningen på ”Förenkla helt enkelt” för att synliggöra dess effekter för företagsklimatet i kommunen.

Och det är säkerligen helt riktiga rekommendationer och jag är också tämligen övertygad om att kommunen tänker försöka följa dessa.

revisor3Det som är mer anmärkningsvärt är det medskick som de politiska revisorerna har gjort till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Här är det ord och inga visor, skulle man kunna säga.

De politiska revisorerna skriver inledningsvis:

”Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig styrning och uppföljning av näringslivsverksamheten och att mål- och resultatuppföljningen är ett utvecklingsområde. Men vi anser inte att dialogen mellan näringslivsorganisationerna och kommunstyrelsen fungerar på ett tillfredställande sätt.
I det avseendet gör vi en strängare bedömning än PwC.”

kritikRevisorerna kritiserar kommunstyrelsen, dvs kommunens ledande politiker, och de grundar sin strängare bedömning på:

  • Det finns kritik mot sammanträdenas agenda samt engagemang.
  • Det efterfrågas en mer initierad och framåtsyftande diskussion om företagsklimat och näringsliv i Vänersborgs kommun.
  • Det finns kritik mot transparensen i processen där representanter till Näringslivsrådet väljs ut.
  • Dialogen kan utvecklas och att det finns en avsaknad av gemensamma företagsbesök från tjänstemän och den politiska organisationen.

Revisorer brukar ha på fötter när de framför kritik och jag antar att de har det denna gång också. Det är inte bara styrningen och ledningen av kommunens näringslivsverksamhet som revisorerna kritiserar utan också transparensen, dvs i vid mening demokratin.

triumviratDet är en tämligen tuff kritik som framförs av de politiska revisorerna och den riktar sig framför allt till politikerna. Och med politiker menas i det här sammanhanget (med all sannolikhet) de politiker som styr Vänersborg, dvs socialdemokraterna, centern och miljöpartiet. De andra partierna har inte samma möjlighet till inflytande i de här frågorna.

Det ska bli intressant att se vad kommunledningen föreslår kommunstyrelsen att skriva i ett svar till revisorerna.

Det är allvarliga problem som revisorerna tar upp. Politikerna i Vänersborgs kommun måste ta näringslivsfrågorna seriöst. Företagarna måste få det engagemang och den stöttning de behöver för att kunna utveckla näringslivsverksamheten och därmed kommunen.

Kommunledningen har ett år på sig att visa handlingskraft, men jag är inte säker på att de partier som just nu styr Vänersborg är de som är mest lämpliga att ta sig an dessa utmaningar.

Kategorier:Näringsliv, revisor

Företagsklimatet – och Ursand

6 mars, 2017 3 kommentarer

naringslivSvenskt Näringsliv är en arbetsgivarorganisation som företräder privata företag. Varje år rankar denna organisation företagsklimatet i de svenska kommunerna. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Den senaste rankingen (2016) byggde till stor del på en enkätundersökning till företagen. Och det var särskilt intressant, eftersom åsikterna då kom direkt från källan, från kommunens egna företagare.

vbg_loggaVänersborg hamnade på plats 243 av totalt 290 kommuner. (Se här.) Det var ett bättre resultat än jämfört med året innan. Då rankades Vänersborg på plats 267. Fast egentligen är det ett tämligen uruselt resultat… Vänersborg behöver företag, och företagare, för att bli en attraktiv arbets- och boendekommun. Finns det något som är viktigare för en kommun som vill utvecklas än att det skapas sysselsättning? Och företagen behöver stöd av kommunen för att kunna verka… Det är inte bra, snällt sagt, att företagarna ser så negativt på kommunen (som företagarkommun).

frukostforumDet finns personer som arbetar med företagarna i kommunen. På kommunens näringslivskontor (se här) kan företagare få hjälp med det mesta i informationsväg och kontoret håller regelbundet träffar, t ex frukostforum, med kommunens företagare. Men det är nog inte riktigt detta som företagarna är negativa mot. Tvärtom, jag tror att både Näringslivskontoret och träffarna är mycket uppskattade. Tittar man på rankingen är det annat som Vänersborgs företagare reagerar på.

betyg4Företagarna ger dåliga betyg inom kategorierna attityder till företagande, både från tjänstemän och politiker, men också från allmänhet och skola, samt service till företag. Det säger kanske inte så mycket, men tittar man på hur företagarna tycker att kommunen kan förbättra företagsklimatet så får man lite mer kött på benen.

De åtgärder som de flesta företagare tycker att kommunen kan bli bättre på är att stimulera nyetableringar och att handläggning blir snabbare. Och här tror jag att företagarna till stor del ”zoomar in” byggnadsförvaltningen… För det här med bygglov och handläggning är något som jag tror att de flesta politiker har hört talas om i sina kontakter med företagare. Senast nu i helgen fick jag fick ett exempel på detta. Och exemplet kommer från platschef Daniel Aronsson på Ursand.

ursand_resort_campingDen 13 december 2016 gav byggnadsnämnden både bygglov och startbesked för att utvidga Ursands camping med ca 30.000 kvm. Det var i enlighet med detaljplanen. I samband med startbeskedet bestämde också byggnadsnämnden att kontrollplan skulle fastställas och att utstakning krävdes. Enligt platschefen beställdes utstakningen av kart- och GIS från kommunen den 16 december och utfördes dagen efter.

Den 17 februari (2 månader senare) hörde byggnadsförvaltningen av sig igen och efterlyste en kontrollplan. Här står ord mot ord, den kontrollansvarige på Ursand skrev nämligen att en sådan redan var inskickad. Hur som helst, planen skickades in igen…

sentDen 2 mars (2 veckor senare) kom ytterligare ett mail från kommunen till Ursand. Byggnadsförvaltningen bekräftade att mailet från den kontrollansvarige nu hade kommit fram. I samma mail så skrev byggnadsförvaltningen också att måtten från utstakningen behövde kompletteras. Och denna begäran kom alltså mer än 2 månader efter att utstakningen gjordes den 17 december… Om vi tänker oss att denna komplettering görs typ denna vecka, så skulle ett besked om godkännande av kompletteringen (om den nu skulle bli godkänd) kunna lämnas i mitten på maj, om samma tempo hålls… Och då torde det vara lite sent för Ursand att genomföra sina planer innan campingsäsongen börjar…

Med det här lilla exemplet kanske man bättre kan förstå att företagarna i Vänersborg har kritiska synpunkter på kommunens handläggningstider… För även om det är så att kommunen inte bryter mot några lagar så är det inte på ett sådant här sätt som den hjälper företagare i kommunen att verka i Vänersborg och att utveckla kommunen.

motion3Pontus Gläntegård (V) lade för övrigt en motion i byggnadsnämnden förra året om att förbättra servicen. Han hänvisade till Plan- och bygglagen (PBL) där det står:

”Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden.”

Gläntegård menade att det faktiskt står att handläggning ska ske skyndsamt och inte att:

”man ska hålla på i tio veckor bara för att man får.”

Det tycktes som om både förvaltning och de andra partierna ansåg att servicen och handläggningstiderna var ok på byggnadsförvaltningen och motionen avslogs.

rankingDet finns ytterligare en fråga till företagarna i Svenskt Näringslivs rankingundersökning som jag tycker är viktig att redovisa:

”Har du någon gång känt tvekan att lämna klagomål till kommunen med risken att detta kommer påverka ditt företag negativt?”

12% av företagarna i Vänersborg som svarade på enkäten sa ”Ja, flera gånger” och ytterligare 26% sa ”Ja, någon gång”. Jag påminner mig att Gunnar Lidell (M) framförde precis detta i ett anförande i kommunfullmäktige för ca 10 år sedan. Det tycks inte direkt ha blivit bättre med tiden. Och är det verkligen på det här sättet, som det onekligen ser ut att vara, så är det mycket illa ställt i Vänersborg…

Med det också.

Kategorier:Näringsliv, Ursand

Vad händer i näringslivet i Brålanda-Frändefors?

25 januari, 2017 Lämna en kommentar

attersrud_bygdeIgår tisdag deltog jag i ett möte på Åttersruds bygdegård, inte långt från Nunntorp för övrigt. Mitt inne i djupa ”Bo-Carlsson-land”. Mötet handlade dock varken om Bo Carlsson eller Nunntorp, utan om:

”Vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”

Arrangör var kommunens Näringslivskontor i samarbete med Brålanda företagarförening.

Däremot träffade jag på en person som hade hunnit läsa min senaste (och sista?) blogg om Nunntorp. (Se gårdagens blogg ”Mer fakta om Nunntorp”.) Hen var egentligen för ett kommunalt köp av Nunntorp, men efter att ha läst bloggen undrade hen om Vänsterpartiet och jag nog ändå inte hade rätt… Det är roligt att höra att det finns människor som kan påverkas av det jag skriver och faktiskt ifrågasätta sina egna åsikter. För övrigt förväntade jag mig nästan, liksom Jonathan Axelsson (M) som också syntes i vimlet, en del frågor om Nunntorp. De lyste dock med sin frånvaro.

attersrud_annons

Det var ett möte där traktens företagare fick information om kommunens upphandlingsregler, tågstoppet i Brålanda, att bygga i Brålanda och hur man kan söka Leaderbidrag mm.

attersrud_mote1Som vanligt när något arrangeras i södra Dalsland är tillströmningen av åhörare stor. På stolarna syntes bland annat de lokala kändisarna Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Dennis Carlsson, Christina Milén Jacobsson, Carl-Ewert Berg, Gunnar Olsson och Magnus Larsson. Och så jag då. Huruvida jag är en lokal kändis kan väl diskuteras, men återigen träffade jag på gamla elever och föräldrar. Däremot var jag den ende politiker som fick ett positivt omnämnande från några av föredragshållarna. Det var för min motion om tågstoppet i Brålanda… (Se här ”Tågstopp i Brålanda”.)

attersrud_mote2Det blev en hel del matnyttig information, både från företagarföreningen och från kommunens tjänstemän, som var ganska många till antalet. Det fanns också utrymme för frågor och synpunkter.

Byggnadsförvaltningen fick som vanligt en del kritik, bland annat för alltför långa handläggningstider. Det är väl något som man som politiker får höra så fort man är på ett offentligt möte. Tjänstemännen också antar jag. Flera hade också synpunkter på att det var svårt för enskilda personer och familjer som t ex ville flytta in och kanske bygga i kommunen och Dalslandsdelen att få hjälp och stöd av kommunen. Blivande vänersborgare fick själva leta bland kommunens hemsidor, vilket inte alltid är det lättaste, istället för att välkomnas av kommunen och ledas rätt. Det saknades en ”ingång” till kommunen. Det framfördes också att det borde finnas en personlig handläggare och lots.

riva_haretGestadvägens urusla skick togs också upp. Och det vet väl alla, även stadsbor som någon gång har kört denna väg, att det kan vara en mycket skräckblandad upplevelse. Här tycktes det som om kommunen inte hade något ansvar, utan problemet bollades typ vidare till Trafikverket…

Det man kan hoppas, det är väl att både politiker och tjänstemän tar tag i de frågor som kommuninvånarna upplever som problem och verkligen gör något. Det tycks ibland som att det mest är prat och alldeles för lite verkstad. Trots att en väldigt stor andel av verktygVänersborgs politiker, och ledande sådana, faktiskt själva bor i Frändefors- och Brålandaområdena…

Å andra sidan byggs ju VA:t ut längs dalslandskusten för ganska stora kommunala pengar.

Jag tror att de flesta deltagare ändå var mycket nöjda när de kl 21.10 lämnade den fina bygdegården. Även om de kanske inte riktigt fick svar på frågan ”vad händer i Frändefors och Brålandas näringsliv?”. Men det är viktigt att politiker och tjänstemän åker ut i kommunen och träffar invånarna.

Marknadsföring och likabehandling

2 april, 2015 2 kommentarer

oppet_husAlldeles i dagarna gjorde en ledamot i Barn- och Utbildningsnämnden reklam för ett ”öppet hus” på en specifik skola. Hen mailade till nämndens alla ledamöter.

Det hör väl inte till vanligheterna att man får sådana mail, men samtidigt var det något som de flesta ledamöter antagligen ryckte på axlarna åt. Utom en (det var inte jag), som skrev: tanker2b

”Vem representerar du? Var noggrann med likabehandlingen.”

Och då började vissa tankar cirkulera och ta form…

Nu är kanske inte ett öppet hus uppe på Skerruds skola världens viktigaste fråga, inte ens i Vänersborg, men frågan som svaret på ”reklamen” reser är principiellt mycket intressant, och faktiskt också i praktiken väldigt viktigt. Både juridiskt och moraliskt.

Behandlar kommunen sina medlemmar lika?

Den frågan måste man kunna ge ett svar på.

kommunallagenKommunallagen är solklar:

”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Jag har tagit upp likabehandling, eller snarare brist på likabehandling, i åtskilliga bloggar genom åren. Det har gällt allt från kommunens behandling av IFK Vänersborg och Bert Karlsson på Ursand till behandlingen av Magnus Larsson i Sikhall och Andersson på Nordkroken.

I dagarna fick jag också ett annat mail som på sätt och vis rörde samma ämne. Denna gång från en entreprenör i kommunen.

”Jag reagerar upprört och negativt på att kommunens hemsida gör reklam för affärsdrivande företag.”

Det var för övrigt inte bara hemsidan det gällde, det gällde bland annat också kommunens sidor på Facebook.

De handlar alltså återigen om likabehandling. Eller brist på.

Entreprenören, som mailade mig, menar att när ett privat företag hyr en kommunal lokal, t ex arenan, så agerar kommunen som om det vore ett arrangemang i egen regi.

bomassa

Bomässan är ett exempel på detta. Ett privat företag, Compass Fairs (dotterbolag till norska Compass Fairs Norge AS) hyr arenan – och kommunen gör reklam på framträdande plats på sin hemsida. Precis som om det vore kommunen själv som var arrangör…

Kommunen gör även reklam för föreningsarrangemang. Det är och har varit t ex NewWine, kaninutställningar och loppisar.

Kommunen gör alltså bara reklam för vissa företag, de företag som hyr lokaler av kommunen… Det innebär inte bara ett avsteg från kommunallagens likabehandlingsprincip, det snedvrider också reklam1konkurrensen. De flesta lokala företag får ju själva kämpa med att synas…

Det man kan undra är om det överhuvudtaget är tillåtet att kommunen bjuder på den här typen av gratisreklam till föreningar och privata företag. Och om det är ok, måste då inte kommunen på samma sätt göra reklam för alla andra arrangemang som privata företag och föreningar arrangerar i kommunen? Även om det inte sker i kommunala lokaler…

Det här är viktiga frågor som kommuninvånarna måste få klarhet i.

Sedan finns det ju också allehanda reklam inne i kommunägda lokaler, vid fotbollsplaner, arenor etc. Och detta reser ytterligare en hel del frågor: vem får intäkterna, vem förhandlar och vem sätter reklamplatspriserna? För att bara ta några exempel.

Det här är också viktiga frågor – som kommuninvånarna också måste få klarhet i.

För vad jag förstår så finns det inga regler, inga policydokument, om detta i kommunen. Och jag undrar då om politiken överhuvudtaget har varit med och hanterat frågorna kring reklam och marknadsföring? Så – vem beslutar? vem har beslutat? vad gäller?

sponsring

Det finns faktiskt ett dokument som med lite god vilja skulle kunna sägas komma i närheten av dessa frågeställningar – ”Policy för mottagande av sponsring och gåvor”. Fast egentligen är sponsring något helt annat:

”samarbete på affärsmässiga grunder – en affärsrelation – till ömsesidig nytta för sponsorn och den sponsrade.”

Men jag tror ändå att denna policy ger ett visst perspektiv på frågeställningarna. Det står t ex:

”God balans ska råda mellan sponsorbidrag och kommunens motprestation så att denna inte framstår som ett otillåtet stöd till enskild näringsidkare.”

Och då handlar sponsring ändå om en affärsrelation där kommunen får pengar. När det gäller kommunens marknadsföring och reklam, som vi pratat om ovan, så handlar det ju bara om att kommunen hyr ut sina lokaler. Och ger gratisreklam som ”motprestation”. För uthyrning. Det känns onekligen som att kommunen är, åtminstone i gränstrakterna, av ”otillåtet stöd till enskild näringsidkare”.

I sponsringspolicyn står vidare:

”Kommunens motprestation vid sponsring ska stå i rimlig proportion till den nytta kommunen har av sponsorbidraget.”

arenan

Att göra reklam för privata företag på sin hem- och Facebooksida bara för att de hyr en kommunal lokal kan aldrig, vad jag förstår, definieras som ”rimlig proportion”.

Och sedan tycker jag att det är värt att referera två punkter i strategin som visar på kommunens ambition av transparens, öppenhet och ambition att göra rätt, något som naturligtvis gäller också marknadsföring och reklam:

  • ”Sponsring ska regleras genom skriftligt avtal, som anger parternas åtaganden och övriga villkor för samarbetet.”
  • ”Ärenden om sponsring ska präglas av öppenhet och kunna offentligt granskas utan att tilltron till den kommunala verksamheten skadas.”

Även om de tidigare punkterna skulle tolkas oerhört positivt, i kommunens favör, så faller de, eftersom det, vad jag förstår, saknas skriftliga avtal om reklam vid uthyrning av lokaler. (Det finns faktiskt en liten möjlighet att kommunens gratisreklam till företag och föreningar, som hyr kommunens lokaler, regleras i de hyresavtal som sluts. Jag har emellertid inte lyckats hitta några sådana. Vilket dock inte helt utesluter möjligheten att de finns, även om chansen är liten… Men om det finns sådana klausuler, så är väl frågan om de då vore lagliga…)

information3Det finns faktiskt ytterligare ett dokument som har en liten liten, viss beröring, med ämnet reklam och marknadsföring – ett dokument som kommunfullmäktige antog den 2 november 1999 – ”Informationsstrategi för Vänersborgs kommun”. Det är en kort mening i strategin:

”Presenterad information får inte innehålla kommersiella budskap rörande enskilda företag.”

Mycket tyder väl på att det är tveksamt om kommunen i vissa lägen uppfyller detta, jag tänker bland annat på annonsen på kommunens hemsida om Bomässan.

Det är viktigt att kommunen och politikerna tar tag i frågan om reklam och marknadsföring. Det handlar om att behandla kommuninvånarna lika, men det handlar lika mycket om att det ska finnas klara och tydliga regler och riktlinjer som inte lämnar något som helst utrymme för godtycke. I värsta fall kan ju brist på regler leda till korruption, särskilt när pengar är inblandade. Det har vi sett i många andra delar av vår värld.

Det är därför viktigt att det snarast utarbetas regler, någon typ av strategi eller policydokument, kring kommunens förhållande till marknadsföring och reklam.

.

PS. Någon undrar kanske hur IFK Vänersborgs reklam i arenan hanteras. Det undrar jag också. Jag återkommer till det när jag har fått mer information.

Kategorier:Juridik, Näringsliv

Reaktioner på turismbloggen

1 februari, 2015 3 kommentarer

visionJag har fått en del kommentarer på bloggen ”Turism och besöksnäring”. Och det är bra. Frågorna, idéerna och förslagen kring turism och besöksnäringen tål att diskuteras. Och måste diskuteras. Ordentligt. De har stor betydelse för Vänersborgs framtid. En framtid som naturligtvis inte bara politikerna skapar, utan alla vänersborgare. Ja, även de som inte bor i själva centrum… Det är självklart så att hela kommunen ska vara med på tåget. Och kartan. Även Frändefors, Brålanda, Vargön och Väne Ryr…

Signaturen ”brålandabo” (se kommentar) verkar vara lite desillusionerad och uppgiven när det gäller detta:

”I ‘kommunens namn’ menas alltid centralortens centrala delar. Märkligt.. det verkar sitta i ”väggarna” hos vänersborgspolitiker och ledande tjänstemän.”

vision3Vad sa visionen?

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”

Naturligtvis måste hela kommunen utvecklas. Och en del görs också. Kanske inte tillräckligt, men det är väl ändå inte helt nattsvart. Jag tänker t ex på VA-dragningen längs vänerkusten och fullmäktiges beslut att behålla landsbygdsskolorna.

gagatan17jan_miniMen utan att på något sätt förringa resten av kommunen så tror jag ändå att själva stadskärnan och centrum har en strategisk betydelse. Det är oftast centrum som både potentiella företagare och boende ser först när de kommer till kommunen. Och är det så ödsligt och folktomt som det tyvärr brukar vara på gågatan, dessutom flankerad av ett antal tomma affärslokaler, så är risken stor att eventuella nya invånare drar vidare till en annan kommun…

Tror jag.

Det tror dock inte ”Per-Arne” på Facebook:

”Ärligt talat, va’ faan ska man in i stan och göra? Parkera 7 kvarter bort och gå? Ja motion lär vara populärt men gratis gående på gatorna ger inga skatteintäkter…”

Man kan dock inte annat än att hålla med när ”brålandabo” skriver:

”22 kr och 21 öre av varje hundralapp betalar varje förvärvsarbetande direkt till Vänersborgs kommun oavsett var i kommunen man bor.”

sikhallsresa4Och det måste vi alltid hålla i minnet. Skattebetalarna på landsbygden kan inte bara ”sponsra” centrum i Vänersborg – de måste få sin del av kakan. Även av turism- och besöksnäringskakan.

I de synpunkter som näringslivskontoret har fått in och som tjänstemännen arbetar med ingår det dock planer för hela kommunen, t ex Sikhall och bergen – bara för att nämna två exempel. Men, som sagt, jag vet att missnöjet ute på bygden stundtals är stort med hur pengarna fördelas i kommunen. Trots att fördelningen till stor del ”sköts av” politiker från landsbygden. Det sitter till exempel många dalslänningar med i kommunens styre…telefon

En annan person ringde upp mig. Personen tyckte att kommunen pratade och planerade väldigt mycket, men att det i slutändan inte blev så mycket gjort. Personen hade själv framfört en del idéer, som aldrig hade lett någonstans – mer än till ett papper… (Personen ifråga brukar vara med i de träffar som näringslivskontoret arrangerar regelbundet.)

Det som personen kanske reagerade mest på, det var på det här (ur bloggen):

”…att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna.”

vhc_cupPersonen menade att kommunen inte gör något för att exponera sig och sina ”attraktioner” på t ex VHC:s cuper, som ändå drar en hel massa folk från andra kommuner, föräldrar inte minst. Vänersborgs HC beräknar för övrigt att vårens cuper kommer att generera 5.000 gästnätter på hotellen i kommunen. Och har så gjort under en rad år. (Cuperna har arrangerats i 33 år.)quality_cup

Eller Vänersborgs FK:s fotbollscup – Quality Cup. Förra året deltog 18 tillresta lag. Och medan ungdomarna spelade fotboll gick föräldrar runt Vänersvallen och sedan tillbaka till hotellet. Vad jag förstår så var inga företag eller organisationer där och gjorde reklam för Vänersborg. I varje fall inte Vänersborgs kommun…

Eller ta Arenaloppisen. Det var upp till 450 bokade bord och kanske 10.000 besökare på två dagar. Men Vänersborgs kommun hade inget bord…

Men det kanske kan bli ändring på detta nu? (I år genomförs Arenaloppisen den 3-4 april i arenan.)

tacksamTill sist. Jag fick också ett mail med bara lovord…

”Måste skriva till dig och tacka dig för det du skriver om. Du skriver bättre än TTela eller någon annan om Vänersborg. Många gånger behöver man inte hålla med dig om det du skriver, politiskt etc men du gör din åsikt känd och står för den. … De senaste bloggarna om Vänersborg och stadens utveckling är mycket intressant och bra rapporterat.”

Jo, jag tackar ja. Det är sådana ord som uppmuntrar till fler bloggar!

Kategorier:centrum, Näringsliv, Turism

Turism och besöksnäring

29 januari, 2015 2 kommentarer

vbgaren1501I går hade Vänersborgaren en artikel om Vänersborgs cityhandel. I artikeln konstaterades att mataffärer och restauranger i city går tämligen bra och har ökat sin omsättning, medan sällanköpshandeln (elektronik, möbler etc) minskade med 4,2%.

”Läget är kärvt.”

Sa Torbjörn Sjögren på Fastighetsägarna.

Och det är väl lite så man känner det som vänersborgare när man promenerar på gågatan i Vänersborg. Det är lite tomt och ödsligt. Lite kärvt typ.tourists

Det har diskuteras en hel del i kommunen den senaste tiden om centrum, handeln och näringslivet i Vänersborg. Nu senast är det en annan aspekt som har hamnat i fokus – turism- och besöksnäringen.

I måndags besökte jag och ytterligare några vänsterpartister en ”utställning” på Folkets hus om just ”turism och besöksnäring”. Den, tyvärr, avgående näringslivschefen Christel Thuresson tog emot oss och redogjorde för läget. Kommunens näringslivsenhet har nämligen samlat en hel del underlag kring frågorna. Målet är att utveckla en strategi för turismen i Vänersborg.

christelI sitt arbete har Christel Thuresson och hennes medarbetare fått in hel del synpunkter från vänersborgarna. Och man kan väl lugnt konstatera att det utifrån de sammanställda synpunkterna finns en hel del att ta ställning till och att reflektera över.

Det är svårt att ge en rättvis bild över materialet. Vänersborgarna är alltför kreativa för det. Fast det är det, som trots allt är nästa steg – näringslivschefens nästa (och kanske sista på kommunen?) uppgift blir att sammanställa materialet.

Turistnäringen blir allt viktigare för många kommuner i landet. Det är eller kan bli en stor inkomstkälla. Som på sikt också kan bidra till t ex ökad inflyttning, nya företag, nya arbetstillfällen osv.pengar6

Så också för Vänersborg.

Christel Thuresson började med att ge några siffror på turismens omfattning i Vänersborg. Några exempel. Den beräknade omsättningen för utländsk turism i hotell, campingplatser och vandrarhem är 38,4 milj kr, turismen ger 21,8 milj kr i totala skatteintäkter till kommunen och transport (i huvudsak bensin/drivmedel) omsätter omkring 77 milj kr. Dessutom har Vattenpalatset/äventyrsbadet omkring 800.000 besök (dock inkl vänersborgare) varje år.

tankaMen det är ändå så, tyvärr, att väldigt många turister i stort sett bara åker förbi kommunen. De stannar på t ex Rasta i Brålanda, tankar bilen och kanske äter en bit mat – och åker vidare.

Det är ett problem. Det gäller att få in dessa till stan och kommunen. Det är en utmaning samtidigt som det innebär att det finns en stor potential för ökad turism. Det gäller ”bara” att få alla dessa förbipasserande att ta svängen från 45:an och besöka några av kommunens ”attraktioner”.

Och en stor del av arbetet, som har resulterat i det omfattande materialet, handlar naturligtvis om just detta – om hur man ska få fler att stanna till och besöka Vänersborg. Och hur vi kan åstadkomma detta och hur vi kan utveckla fler ”turistmagneter”. De ”attraktioner” som i nu-läget drar mest folk till Vänersborg är Vänern, Sportcentrum och Hunneberg. Jag antar att Ursands Camping också drar en hel del turister.

affisch2Vi behöver fler magneter som drar till sig turister. Och här har Vänersborgarna bidragit med en mängd idéer och förslag. För att nämna några:

  • Badbåt mellan kommunens fyra större stränder.
  • Bergsklättringscentrum på Halleberg.
  • Dyk i Vänern.
  • Utveckling av badplatsen i centrum.
  • Flytta gästhamnen till Fisketorget.
  • Anlägga fasta kreativa scener, t ex på Skräcklan, vid arenan och i Vänerparken.
  • Linbana upp till Hunneberg.
  • Vandringsleder.
  • Leder för mountainbike.
  • Bungyjump från vattentornet.
  • Melodifestival.
  • Storbandsfestival.
  • Konserthus.
  • Utveckling av hamnen i Sikhall.
  • Försäljning av turistpaket.

vanern2Många av förslagen kretsar kring vattnet och Vänern. Och Vänersborgs läge torde vara tämligen unikt. Vattnet ligger ju bara ett stenkast från centrum och bara några hundra meter från torget finns en badplats. Det är inte många städer som kan visa upp något liknande.

De flesta av förslagen är av den arten att Vänersborg som kommun inte kan gå in och driva dem, det krävs privata entreprenörer, föreningar och organisationer som kan ta tag i detta. Men naturligtvis måste kommunen på något sätt lägga en bra grund för privata initiativ. Det gäller på stadsplaneringens område, det gäller ”grundläggande” investeringar etc.

vagvisare_vbgEn sak som torde vara tämligen enkelt att ordna är skyltning. Varför ska turister åka till Vänersborg om de inte vet vad som finns att se och hur de kommer dit?

Skyltningen i Vänersborg är under all kritik. Det finns faktiskt inte ens en skylt till arenan… Det borde skyltas tydligt och klart till alla olika platser/turistmål i kommunen. Det kan vara badplatser, Skräcklan, bergen, Sanden, Vänerparken, torget, arenan osv osv.

Skyltningen skulle kunna ske i god tid längs våra riksvägar så att det samtidigt blir reklam för Vänersborg så att fler hittar hit. Skyltningen skulle också kunna kombineras med bilder och avstånd. Själv tyckte jag att idén att skylta till Vänern var genial i all sin enkelhet. Det är klart att Sveriges största insjö i sig är ett turistmål. Det skulle kunna vara skyltar vid t ex 45:an där tiden angavs om hur långt det är kvar till sjön.

vbgkartaEn annan idé är att skapa turistkartor över allt som finns, kanske till och med skylta upp ett evenemangsstråk från Skräcklan till Sportcentrum.

Några av de tankar som vänersborgarna har framfört, och som finns med i det material som visades på Folkets Hus, på vad Vänersborgs kommun kan bidra med är:

  • Investeringar på gågatan, kulturaxeln och konserthus.
  • Bygga fastigheter som kan hyras ut till typ restaurangägare.
  • Tillsättandet av någon typ av koordinator (kanske tillsammans med näringslivet).
  • Samverkan med omkringliggande kommuner. (Inse att kommunerna kompletterar, snarare än konkurrerar med, varandra.)
  • Samordning av annonsering.
  • Anlägga en ”scenic route” förbi Lilleskog.
  • Rusta upp badstränder.
  • Skylta upp vandringsleder.
  • Utveckla badplatsen i centrum.
  • Planera för aktiviteter på Skräcklan.
  • Gästhamn vid Fisketorget.

chalmers1Men naturligtvis finns det mycket mer för kommunen att göra. Chalmersstudenterna som nyligen var här visade på en mängd med både idéer och kommunala projekt. Studenternas arbete är förresten nu utlagt på kommunens hemsida och kan beskådas om du klickar på denna länk. (Jag har också redogjort för en del av deras arbetet i en tidigare blogg – se ”Ett framtida hållbart Vänersborg”.)

Många vänersborgare menar att Vänersborgs kommun måste ta täten för att få näringslivet, föreningar och organisationer med sig ”på tåget”. För naturligtvis är ju en stor del av planerna och idéerna, som sagt, beroende av privata initiativ.

I gårdagens Vänersborgaren läste vi också om ett alldeles nytt initiativ. Det ska arrangeras en Vänersborgsgala den 11 april. Och det nya är, att överskottet ska gå till att skapa en fond för riskkapital för större evenemang.

regn5Stefan Leijon säger till Vänersborgaren:

”Tanken med evenemangsfonden är att skapa pengar som garanterar ersättning om ett evenemang av olika anledningar går med förlust. Vi har varit med om stora satsningar som skapat goda förutsättningar för folkfest, men som helt enkelt regnat bort. Då är det lätt att man tappar sugen, och inte vågar dra igång sådana satsningar igen.”

affisch3Fråga t ex Vänersborgs IF, det här har de erfarenhet av. En fond av det här slaget kan göra en stor nytta.

Många vänersborgare som har bidragit med synpunkter i de här frågorna poängterar också vikten av att alla aktörer i Vänersborg samarbetar. De skulle helt enkelt kunna utnyttja andras arrangemang för att marknadsföra sina egna. Krögarna i kommunen skulle t ex kunna arbeta fram en karta över stadens alla restauranger – en karta som skulle kunna delas ut vid VG-regionens sammanträden. Eller varför inte vid IFK:s matcher?

vanersborgDet är klart att det kostar pengar att göra kommunen (ännu) attraktivare, så att turister vill komma hit. Och spendera. Till hela kommunens fromma. Och häri ligger naturligtvis en delikat uppgift för kommunen. Pengar är en begränsad resurs och behoven i kommunen är stora. Dessutom har vi ju några ”attraktioner” som redan nu kostar stora pengar. Det är väl ingen hemlighet att arenan med sina 26 milj kr varje år och Vattenpalatset med sina 7,4 milj (2014) tar en väldigt stor del av kommunens ekonomiska resurser. Det är pengar som egentligen skulle behövas till mycket annat.

vbg_loggaDet blir en viktig och svår utmaning för vänersborgarna och framför allt kommunens politiker att fördela skattemedlen på ett klokt och förnuftigt sätt.

Kategorier:centrum, Näringsliv, Turism
%d bloggare gillar detta: