Arkiv

Archive for the ‘detaljplan’ Category

Det hände på KS

29 april, 2022 Lämna en kommentar

Det blev som väntat, och planerat, ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Benny Augustsson avslutade mötet kl 17.12. (Det började kl 08.30.)

Det absolut största delen av tiden upptogs av utbildning och information, men den sista timmen bjöd ändå på några diskussioner. Jag framförde bland annat tre yrkanden, varav två skriftliga. Inget av dem antogs, därför att jag drog tillbaka dem – men jag ser dem ändå som en framgång…

I min förra blogg, se “Kommunstyrelsen 27/4”, gick jag igenom ärendena tämligen noga. Om du vill veta mer kan du lämpligen ta en titt där också.

Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick en tvåtimmars utbildning i ämnet “Hot, hat och våld mot förtroendevalda”. Det var på många sätt en skrämmande bild som målades upp av föreläsare Edward Andersson (SKR). De här företeelserna, hot, hat och våld mot förtroendevalda, är inte riktigt lika vanliga i mindre kommuner som Vänersborg, i varje fall inte rent statistiskt. Men de förekommer i alltför hög grad, även här. Vi fick något exempel på att det fanns politiker i församlingen som har upplevt ganska skrämmande situationer. Det gäller att vi politiker försöker hjälpa till att stävja tendenser till hot, hat och våld från kommuninvånare, och även från andra politiker. Jag anser att Vänersborg bör genomföra en egen enkätundersökning bland kommunens politiker för att få en uppfattning om hur omfattande problemen är här. 

De kommunala bolagen och två av kommunalförbunden informerade. Och även om det blev en hel del siffror och fakta så är det i varje fall som politiker mycket lärorikt och nyttigt att känna till så mycket som möjligt av kommunens olika verksamheter.

När utbildningen och den så kallade bolagsdagen var klara så var klockan strax efter 14. Då var det dags för “vanlig” information…

Tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen presenterade en mängd detaljplaner som kommunstyrelsen skulle ha synpunkter på. I de allra flesta fall är det kommunfullmäktige som senare ska fatta beslut om dessa planer.

Det blev en del frågor och diskussion kring detaljplanen för kvarteret Jullen på Sanden/Vassbotten. Det nya bostadskvarteret ska vara öppet, dvs det ska gå att promenera och cykla mellan husen. Jag frågade om inte bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägarna i sitt kvarter. Bostadsrättsföreningen på Korseberg kan ju enligt de styrande partierna göra det. Jag fick en del fniss från både andra politiker och tjänstepersoner. Det kunde tydligen inte bostadsrättsföreningar…

Jag ställde en fråga kring kommunens skyldigheter när det gäller förorenad mark, framtida översvämningar etc på Sanden/Vassbotten. Det kan konstateras att de privata bostads- och byggföretagen bygger så att säga på egen risk. Detaljplanen reglerar kommunens krav och det är upp till de privata intressenterna att följa dem, och ta alla kostnader.

Henrik Harlitz (M) var tveksam till att ett av bostadshusen skulle kunna byggas i 13 våningar. Han ville att ärendet skulle kompletteras med bilder hur det kunde se ut när man kom på Dalbobron från Blåsuthållet – innan beslut. Hur mycket skulle det nya “höghuset” störa stadsbilden? Jag kan förstå hans och moderaternas farhågor men det fanns annat som talade för förslaget. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till upprättat förslag med 10 röster mot 5. De fem röstade för en återremiss och det var ledamöterna från MBP+M+L+KD.

Det blev ingen diskussion kring ändringen av detaljplanen i Ursand. Det är onekligen en annan attityd till Bert Karlsson och Ursand än till andra invånare i kommunen. Missförstå mig inte, jag tycker att den positiva attityd som kommunen visar Berts idéer och planer i grunden är mycket bra. Den borde kommunen alltid visa sina invånare. Men för att ta ett exempel. När den tidigare detaljplanen bestämde ett maxmått på nockhöjden för en byggnad på Ursand, så byggde Bert högre. Vad gör då kommunen, förelägger fastighetsägaren att bygga om och sänka takhöjden? Som den t ex gjorde med ett hus i Nordkroken för några år sedan. Nej, inte mot Bert. Den detaljplan som kommunstyrelsen beslutade om i onsdags ändrade istället nockhöjden i planen så att det blev tillåtet att bygga högre än i den gamla planen. Det innebar att Berts “brott” gjordes lagligt i efterhand. (Jag undrar om beslutet blir prejudicerande…?)

Är det någon av mina läsare som tror att kommunen hade gjort på detta sätt om Magnus Larsson hade struntat i en detaljplan?

Det var inte heller någon som var kritisk till detaljplanen för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Jag lärde mig en intressant sak av detaljplanen. Det ligger ett förlist skepp i hamnkanalen. Det förliste under Gyldenlövefejden 1675–1679. Det var då den danska armén belägrade Vänersborg och förstörde det mesta av staden.

Det visste jag inte förut och jag känner inte heller till vilka arkeologiska undersökningar som har företagits i hamnkanalen. Jag förutsätter emellertid att det har gjorts omfattande sådana.

Även Lilleskogsdalen är rik på fornlämningar.

Mellan Halle- och Hunneberg, i Lilleskogsdalen alltså, ska vattenledningarna passera från Vänersnäs till Trollhättan. Vi hoppas och tror att de ska undvika att förstöra några av dessa fornminnen. Det kommer inte heller att vara möjligt att anlägga en cykelväg på ledningarna. Det är jordbruksmark och när ledningarna ligger på plats ska det fortsätta att vara åkermark. Det fick kommunstyrelsen också reda på i onsdags.

Informationen till KS avslutades med en information om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Förslaget har upprättats efter dialog med bland annat Företagarföreningen i Brålanda. Det verkar som det kan bli en mycket bra plan. Bo Carlsson (C) deklarerade dock att han, hela Centerpartiet?, inte ville se en ringled förbi Toppfrys till Färgelandavägen. En sådan led skulle nämligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det var nog också av denna anledning som en centerpartist överklagade detaljplanen i Källeberg ända till högsta instans. Detaljplanen försenades ganska rejält, men har nu äntligen vunnit laga kraft. (Se “Detaljplan för Källeberg‘”.)

Kommunstyrelsen antog de förväntade resultaten. Vi var emellertid några som avstod från att delta i beslutet. Bo Carlsson (C) frågade med all rätt om orsaken till detta. Min förklaring var att jag var tveksam om mål- och resultatstyrning var ett bra sätt att styra en kommun på och att jag ville avvakta arbetet som kommundirektören har initierat i frågan om en så kallad tillitsbaserad styrning.

Det blev lite ny information på ärendet “förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”. Så meddelades t ex att beredningar beslutades av det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blev resultatet av valet i september. Och där “försvann” mitt yrkande om Demokratiberedningen… Mitt yrkande hade för övrigt följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):

“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.
Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”

Jag var dock inte speciellt ledsen. Ordförande Benny Augustsson (S) deklarerade, och lovade, att det yrkandet skulle stödjas av S+C+MP när det lades fram efter valet!

För övrigt ställde ordförande Augustsson KSAU:s förslag i sin helhet mot moderaternas förslag i sin helhet. Eftersom både James Bucci (V) och jag ansåg att det fanns en del bra i respektive förslag så avstod vi från att delta i beslutet. I kommunfullmäktige kommer vi att yrka på att enskilda delförslag ställs mot varandra.

Kommunstyrelsen höll med om det absolut viktigaste i Pontus Gläntegårds (V) och min motion, dvs att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Vilket också gällde Gunnar Lidells (M) motion om samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Vänsterpartiet yrkade att beslutet också skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2021. Ordförande Augustsson (S) menade att-satsen i yrkandet var felformulerat. Han fick medhåll av andra ledamöter. Det var följande yrkande som var formellt fel:

“ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021”

De menade att taxan inte kunde ändras retroaktivt. Deras argumentation lät förnuftig tyckte jag, och drog tillbaka yrkandet. Nu i efterhand har jag mina ”funderingar”, vi får se vad jag kommer fram till när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Å andra sidan kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad.

Jag framförde mina synpunkter på motiveringen till att kommunstyrelsen skulle avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. (Se “Kommunstyrelsen 27/4”.) Jag fick ett visst gehör, men förslaget går vidare till kommunfullmäktige. Jag yrkade inget annat. Det gjorde jag dock på nästa ärende.

Som bekant har det lämnats ett medborgarförslag om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Politiker och tjänstepersoner ville från början avslå förslaget helt och hållet. Och så hade det blivit om inte Vänsterpartiet hade velat annorlunda. Ärendet har därför valsat runt i kommunen. Nu ska det “valsa” vidare.

Kommunen har gått med på ett av tre yrkanden i medborgarförslaget. Jag ansåg att kommunen borde gå med på ett till… Nämligen att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Jag skrev ett längre yrkande om detta som jag återger i slutet av bloggen.

På ajourneringen inför beslutet kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram och sa att han tyckte att även detta yrkande var ok. Men…  Augustsson tyckte att det var svårt att ”kräva”, att besluta om ett ”ska”. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Om jag ändrade så skulle de styrande partierna stödja resten av yrkandet.

Det betydde att jag drog tillbaka mitt yrkande och stödde Augustssons omformulerade förslag. Det viktiga är att ljusen kommer upp. Och i och med denna “kompromiss” så ökar chanserna betydligt. Nu kommer det att bli majoritet för yrkandet i KF. Risken var annars att hela yrkandet skulle avslås.

Så trots att inga av mina tre yrkanden fick bifall av kommunstyrelsen på grund av att jag drog tillbaka dem, så ser jag ändå onsdagens sammanträde som en framgång både för de berörda och för Vänsterpartiet.

==

Här mitt yrkande i ärende 29 ”Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” (kan laddas ner som pdf här):

Yrkande

Om det hade varit så enkelt att skapa trafiksäkra miljöer som att sänka fartbegränsningarna… Och vad mycket pengar kommunen skulle ha sparat… Men så är det tyvärr inte. Det är varken enkelt eller billigt att ordna trafiksäkra miljöer.

Övergångsstället vid Rånnum skola i Vargön används till stor del av barn och elever på väg till och från skolan. På Lundalasidan är GC-banan lågt belägen och den stiger mot Nordkroksvägen. När barnen närmar sig övergångsstället befinner de sig lägre än vägen. Fordonsförare har svårt att se dem. Det är först när de står alldeles intill körbanan som de är i jämnhöjd med vägen.

Trafiken som kommer söderifrån har ganska fri sikt mot övergångsstället, men trafiken norrifrån ser inte eventuella barn förrän fordonen befinner sig på krönet ganska nära övergångsstället.

Under den mörka årstiden kan det vara svårt att urskilja cyklister och fotgängare även om de står i jämnhöjd med vägen. Belysningen är dålig. Det är dock mycket glädjande att kommunen tänker besluta att montera ett blinkande varningssystem vid övergångsstället, men jag anser att det inte riktigt räcker.

Det är ett trafikfarligt övergångsställe, särskilt under vinterhalvåret, och jag förvånas över att det i motiveringen till beslutsförslaget sägs att “övriga åtgärder inte behövs”. Jag förstår att vissa åtgärder som föreslås i medborgarförslaget kan vara kostsamma, men det är något helt annat. Och frågan är om man överhuvudtaget ska värdera liv i pengar, särskilt när det gäller barn.

Det handlar om barn…

Jag yrkar att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Och elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.

Visar kommunen vilja i Sikhall?

10 april, 2022 Lämna en kommentar

I fredags upptäcktes några intressanta handlingar i diariet. De handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall.

Fastighetsrättsliga lösningar är både ett krav och ett måste för att detaljplanearbetet i Sikhall ska kunna gå vidare och slutföras. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Och en detaljplan är i sin tur ett måste för att fastighetsägarna i allmänhet och Magnus Larsson i synnerhet ska kunna utveckla Sikhall enligt de planer och visioner de har. Problemen med fastighetsgränserna uppstod för övrigt i samma stund som kommunen förköpte (läs: exproprierade) delar av Magnus Larssons fastighet år 2007. Det kan vara bra att veta det. I samband med förköpet/expropriationen styckade nämligen kommunen sönder Larssons fastighet på ett sätt som gjorde det omöjligt för Larsson att utveckla Sikhall som han hade tänkt vid förvärvet. (Se “Historien om Magnus Larsson”.)

Men kanske är en lösning äntligen på gång. Det är emellertid fortfarande svårt att uttala sig säkert om. Magnus Larsson har vad jag förstår inte varit med i någon dialog med kommunen under en ganska lång tid nu. Jag tror inte heller att Larsson ännu har fått se kommunens underlag – det som finns i diariet och som jag tänker presentera i denna blogg. Kommunen verkar just nu arbeta med att komma fram till vilken inställning den ska ha i framtida samtal och förhandlingar med fastighetsägarna och Magnus Larsson. Så uppfattar jag läget.

Tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med plan- och byggnadsförvaltningen tittat på olika förslag, alternativ och möjligheter, eller scenarion som de kallar det. De har gemensamt utarbetat flera scenarion som presenterades för Fastighetsutskottet den 31 mars.  Fastighetsutskottet är ett utskott i samhällsbyggnadsnämnden och består följaktligen av politiker. Fastighetsutskottet beslutade (du kan ladda ner sammanträdesprotokollet här):

“Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott noterar informationen om inriktning för fastighetsrättsligt tillvägagångssätt för åtgärder inom planarbetet för Sikhallsviken.”

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen till utskottet, och jag återger hela avsnittet:

“Förvaltningen kommer att fortsätta dialogen med fastighetsägaren med huvudinriktning av alternativen C samt ägandeform/upplåtelse för piren/vågbrytaren enligt huvudinriktningen. En möjlig upplåtelse med pir/vågbrytare i kommunal ägo utreds som ett led i detta arbete samt vilken typ av pir/vågbrytare som vore lämplig för respektive lösning. Målet är att hitta en fastighetsrättslig lösning som samtliga parter står bakom och kan ligga till grund för fortsatt planläggning samt genomförande av detaljplanen.”

Det låter på sätt och vis förhoppningsfullt, men det har hänt att kommunen har gett liknande positiva signaler förut. Utan att egentligen mena det… Förhoppningarna är trots allt att det ska bli annorlunda denna gång. Ingen tjänar på att inget händer i Sikhall. Det innebär nämligen i praktiken att utvecklingen faktiskt går bakåt – Sikhall växer igen och förfulas. Och det kan inte ens kommunen tycka är önskvärt. Det finns dock en del ganska komplicerade frågor att lösa, det framgår väl om inte annat av citatet ovan – och då tar den sammanfattningen egentligen bara med en aspekt…

I underlaget/utredningen, med titeln “Alternativ för fastighetslösningar i samband med detaljplanering i Sikhallsviken” (kan laddas ner här), börjar förvaltningen med att presentera tre scenarior för området väster om badplatsen.

Förvaltningen visar möjliga fastighetsförhållanden på tre kartor och för var och en anger man för- och nackdelar. Ett alternativ är det som Magnus Larsson själv förespråkar, alternativ A, och ett är det som kommunen föredrar, alternativ C. Och så finns det ett alternativ till, B. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen.)

Jag ska inte återge texten till alternativen utan hänvisar den intresserade att ladda ner underlaget och läsa.

Kommunen tycker uppenbarligen att det är viktigt att:

“kommunen har full rådighet över strandområdet”

I ett annat dokument finns en så kallad “fördjupad beskrivning av ärendet” (kan laddas ner här). Där utvecklar förvaltningen sin syn:

“Strandområdet är av stort allmänt intresse och bör vara i kommunalt ägo för att långsiktigt trygga allmänhetens möjlighet till vattennära rekreation och bad. Strandområdet bör ses från kommunens sida som en viktig investering ur rekreationsperspektiv. Erfarenheter kring delat ägande och samfällda lösningar med skötselavtal finns både i kommunen men också i kranskommunerna. För en långsiktig lösning badstränder finns det stora värden att dessa ligger i kommunalt ägo till sin helhet. Ett helägt strandområde medför också en flexibilitet för kommunen att utveckla strandområdet till ett attraktivt besöksmål i kommunen.
För att bibehålla Sikhalls stranden som ett besöksmål kommer det krävas investeringar och utökat underhåll från kommunens sida.”

Jag kan väl inte låta bli att tänka – tycker eventuella badgäster det? Åker man till Sikhall och tittar så ser man snabbt hur igenväxt och nedgånget det är på badstranden. Kommunen har inte skött Sikhall som den borde de senaste åren. Så varför skulle allmänheten tycka att det är viktigt att strandområdet är i kommunal ägo? Och varför skulle kommunen börja investera och utöka underhållet just nu? Stora delar av Nordkrokens och Gardesannas badstränder är för övrigt i privat ägo. Jag vet inte om t ex Gardesanna är sämre underhållet än Sikhall… Och sedan kan man nog fråga sig om det är kommunens förtjänst att Ursand är så fint som det är…

Något säger mig att det inte blir helt lätt för parterna att mötas på denna punkt.

Sedan gör förvaltningen samma sak för området kring hamnen i Sikhall, tre alternativ presenteras. Alternativ B är det som Magnus Larsson tidigare har framfört att han helst ser som lösning. Kommunen förespråkar återigen alternativ C. (ML=Magnus Larsson, K=kommunen, VSS=Vänersborgs Segelsällskap, SM=Sikhalls magasin.)

Det är samma här, jag rekommenderar den nyfikne att ladda ner underlaget och läsa vad förvaltningen skriver (kan laddas ner här).

Det kan vara viktigt att notera att det är en stiftelse som äger Sikhalls magasin, trots att huset ligger på kommunens mark. Underhållet på magasinet är kraftigt eftersatt och är anmält till miljö- och byggnadsförvaltningen.

I den fördjupade beskrivningen av ärendet (kan laddas ner här) skriver kommunen:

“Den lösning som förvaltningen funnits bäst är lösning C … då denna säkerställer allmänhetens tillträde till området, medför en ägandeform som tryggar investeringar för samtliga parter och skapar ett fastställt ägande samt formellt ansvar parterna emellan.”

Det är lite mer komplicerat i Sikhalls hamn, jämför den citerade sammanfattningen ovan. Men kommunen visar onekligen en viss misstro mot Magnus Larsson vilket inger farhågor om att en överenskommelse ska vara möjlig. Det är ju strandskydd i området och det finns något som heter allemansrätt. Magnus Larsson skulle aldrig kunna spärra av området för allmänheten även om han ville. Vilket han naturligtvis inte vill.

Underlaget diskuterar också anläggandet av en cykelväg mellan i första hand badet och hamnen och i andra hand från busshållplatsen i Åstebo till badet. Det verkar dock lite komplicerat, så jag lämnar den frågan tills vidare. Jag noterar dock att förvaltningen skriver:

“Kommunen har efter många turer fått godkännande från Trafikverket att kunna anlägga vägen på egen hand i anslutning till bilvägen.”

Det var åtminstone ett positivt besked…

Det finns anledning att återkomma i frågan. Men jag vill återigen understryka att det trots allt är mycket positivt att det ser ut att hända något i Sikhallsfrågan och att det finns flera personer i kommunhuset som verkligen har tagit sig an ärendet. Och det finns tydligen, enligt underlaget, öppningar för både förhandlingar och  kompromisser.

“Dum spiro spero”

Som de gamla romarna sa….

PS. Det latinska citatet betyder: ”Så länge jag lever, hoppas jag”.

KF ikväll: Vänersnäs och Sikhall

16 mars, 2022 1 kommentar

I kväll sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är återigen ett digitalt distansmöte. Fördelen för alla vänersborgare är att det går att se och lyssna på sammanträdet hemifrån. Det är bara att gå in på kommunens webb-TV. Du kan klicka här så kommer du till kvällens möte. Det kommer också att gå att se på sammanträdet i efterhand.

Dagordningen för kommunfullmäktige har följande utseende:

Det är egentligen bara två ärenden som kommer att leda till debatt, eller rättare sagt, ett ärende. Å andra sidan är det inte helt omöjligt att det blir en tämligen omfattande debatt… Jag tänker naturligtvis på ärendet “Införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. Ärende 12 och 13 är två i sak identiska ärenden, det handlar bara om två områden – område 1 respektive område 2. Debatten kommer att hållas om det första.

Läsarna av denna blogg är nog tämligen insatta i VA-frågan på Vänersnäs. Jag har skrivit många bloggar i ämnet. Och nu har sannolikt betydligt fler vänersborgare fått upp ögonen för vad som händer i de östra delarna av kommunen. I gårdagens pappersupplaga av TTELA uppmärksammades VA-frågan. Det fanns tre mycket informativa artiklar om den hotande tvångsanslutningen på Vänersnäs. (Se VA-beslut för Vänersnäs rör upp många känslor”, “Jurist sågar kommunens bedömning av VA-behovet” och “Ingen dusch eller wc – kan tvingas på kommunalt VA ändå”.)

Det är svårt att förstå hur någon politiker fortfarande kan argumentera för att bifalla det liggande förslaget från kommunstyrelsen, särskilt om de har läst TTELA:s artiklar och de utskick som alla ledamöter har fått från invånarna på Vänersnäs – “Jurist dömer ut VA-förslaget” och “Öppet brev till samtliga politiker”. Men det kanske finns ledamöter som inte läser sånt av princip, sånt som talar mot partiets uppfattning…

Vi får se hur det går ikväll. Flera partier verkar fortfarande inte ha bestämt sig – av någon underlig anledning. Andra partier har gjort det, men hamnat väldigt fel. Det kan faktiskt vara läge att påminna ett antal ledamöter om vad deras partier i riksdagen faktiskt har för åsikt. Det är nämligen oerhört tydligt vad Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker på nationell nivå.

Civilutskottet lämnade den 28 april förra året följande förslag för tillkännagivande i riksdagen (“Tvånget att ansluta sig till kommunala va-nätet bör tas bort”):

Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”

Riksdagen biföll utskottets förslag. Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade för tillkännagivandet. Det innebär alltså att de är mot tvångsanslutning. Är dessa partier det i Vänersborg också? Eller har de en egen uppfattning i frågan som avviker från partilinjen?

Vänsterpartiets uppfattning i frågan är solklar. Vi är mot att inrätta de två verksamhetsområdena på Vänersnäs – vi är mot en tvångsanslutning.

Det kan kanske också bli en viss diskussion om en interpellation. Jag har nämligen ställt en interpellation om detaljplanen i Sikhall till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). (Du kan läsa interpellationen här – “Ny interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

Jag fick ordförande Wiklunds svar igår. Det var ett långt och genomarbetat svar. Jag tänkte avsluta denna blogg med att helt enkelt publicera hela svaret. Om någon har synpunkter är det bara att maila – karvling@hotmail.com.

Anders Wiklund (MP) skrev (det går också att ladda ner svaret som pdf här):

==

[2022/127] Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande om detaljplan för Sikhallsviken [ref=56875]

Jag ser fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen, och hoppas att det skall ge ett gott resultat. Detta för att enskilda intressenter inte skall drabbas av onödig fördröjning i de fall där många interna kommunala aktörer är inblandade, samt externa verk och myndigheter.

Svar på frågorna i interpellationen.

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?

Jag menar att SBN och Sbf har varit medvetna om att arbetet pågått under en lång tid innan det kom till oss, och hade därför ambitioner att skynda på ärendet där så var möjligt. En fastighetsbestämning har medfört fördröjning, ett ärende som startade på det kommunala lantmäteriet. Det övergick senare 2019-12-16 till den statliga lantmäterimyndigheten på önskemål av fastighetsägare till Sikhall 1:6. Fastighetsbestämning startade hos kommunala lantmäteriet 2019-06-05 och avslutades av statliga lantmäteriet 2020-11-19 då beslut fördes in i registerkartan.

Förvaltning och nämnd har försökt att parallellt arbeta med överenskommelser vad gäller servitut och annan fastighetsreglering trots då ännu ej fastställda gränser.

  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?

2018-2020 Förvaltningen samråder och för dialog med fastighetsägaren av Sikhall 1:6. Dialog förs inom och mellan förvaltningar. Dialog med kommunala och statliga lantmäterimyndigheten. Konsultation av jurist rörande kommande avtal i ärendet.

2020-03-05 Ärendet till fastighetsutskottet. Förvaltningen redovisar “dagsläget” och en åtgärdslista för att få beslut och avtal på plats. Skiss till avtalsservitut samt skiss till avtal om fastighetsreglering presenteras. Kartbild presenteras på fastighetsägarens önskemål om köp i vatten för att fastighet 1:6 skall nå ut till allmänt vatten. Detta för att kunna söka om arbete i vatten hos länsstyrelsen, samt möjlighet till att anlägga planerad hamnanläggning på delvis eget vatten. Tankar från förvaltningen om hur kommande prissättning skall tas fram presenterades. Återremiss för att förvaltningen ska kunna fortsätta förhandla, ta fram slutgiltliga avtal, och prissättning. Fastighetsutskottets medskick var att en önskan om att även köpa vattenområde utanför tänkt plangräns inte var lämplig att blanda in i detta ärende. Delegationsordning och tidigare kommunala beslut diskuteras.För att spara tid anses det ej nödvändigt att KS måste besluta i ärendet, på grund av tidigare kommunala ställningstagande.

2020-08-27 Presidiet och förvaltning diskuterar ärendet, väljer att ta upp ärendet på nämnden 2020-09-17 trots att utkast om fastighetsreglering och servitutsavtal ännu ej finns färdigt framtaget. Förvaltningen ser positivt på att hinna få fram detta till nämndens möte.

2020-09-17 SBN beslutar att bordlägga ärendet. Tyvärr utan protokollförd orsak. Min minnesbild för bordläggning är att nämnden efterfrågade servitutsavtal och kartmaterial som då inte fanns med i handlingarna, samt en önskan om en presentation av detaljplanen i nämnden.

2020-10-08 Tjänsteperson från planenheten har en dragning för nämndens ledamöter. Enligt förvaltningen är fastighetsägaren då nöjd med de servitutsavtal och fastighetsregleringsavtal som bifogas i handlingarna. SBN beslutar att:

  1. Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv till att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas i planen för användning till småbåtshamn i kommande lagakraftvunnen detaljplan.
  2. Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren.
  3. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet.

(1) Syfte: att ge ett öppet mandat till förvaltningen att avsluta förhandlingen i linje med utkastet till fastighetsreglering och tidigare ställningstaganden.

(2) Avsiktsförklaring i Markanvisningsavtalet: Byggherren och Kommunen ska tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs för ny bebyggelse i likhet med det förslag som tagits fram enligt samrådshandlingarna för Detaljplan för Sikhallsviken, Vänersborgs kommun. Parterna är medvetna om att utformningen kan bli annorlunda beroende på detaljplanens slutgiltiga utformning.

(3) Avsiktsförklaring i servitutsavtalet: Till förmån för fastigheten Vänersborg Sikhall 1:6 upplåtas med servitut rätt att inom ett cirka X ha/kvm stort område inom fastigheten Vänersborg Sikhall 1:4 anlägga, bibehålla och underhålla pir/vågbrytare samt till denna tillhörande anläggningar.

2020-10-29 Statliga lantmäterimyndigheten beslutar fastighetsbestämning på förrättningsmöte med berörda fastighetsägare (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Åstebo 1:54). Lantmäterimyndighetens slutgiltliga beslut, utan sammanträde, 2020-11-13, i registerkartor 2020-11-19.

  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?

Datum som troligtvis avses är ett fastighetsutskott 2020-03-05, se ovan.

  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?

Samhällsbyggnadsnämnden 2020-09-17, se ovan.

  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?

Ordförandes förslag till beslut var väl förankrat i, och framtaget i samråd med förvaltningen, det sågs som ett förslag till bredare mandat till slutliga överenskommelser, markanvisningsavtalet ger avsiktsförklaring för att trygga fastighetsägarens intressen.

Servitutsavtalet och fastighetsregleringsavtalet är exakt samma i båda förslagen till beslut. Dessa båda avtal kommuniceras till nämnden som accepterade av båda parter. Avtalen är påskrivna för kommunens del.

Punkt 1 Ströks, sent att återkalla lantmäteriförrättningen.

Punkt 2 faller om punkt 1 faller. Statliga lantmäterimyndigheten fastställer gränserna, vilket gjordes på lantmäteriförrättning 2020-10-29.

Punkt 3 samma överenskommelse om fastighetsreglering i båda förslagen till beslut.

Punkt 4 samma överenskommelse om servitutsavtal i båda förslagen till beslut.

Det saknades en underskriven avsiktsförklaring som den i markanvisningsavtalet. Avtalet ger förvaltningen mandat och fastighetsägaren en trygghet om kommunens vilja. Markanvisningsavtalet är påskrivet för kommunens del.

Se även ovan SBN 2020-10-08

  • Vad har hänt under 2021?

2021-03-02 Ordföranden har signerat markanvisningsavtal.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i slutet av 2021 bytt handläggare i ärendet på grund av föräldraledighet.

  • Vad har hänt under 2022? (obs, egen fråga)

2022-02-07 Ärendets nuläge diskuterades på ÄG. Inbjudna och närvarande var presidiet BN och Bf samt presidiet SBN och Sbf. Ett nytt förslag om att fastighetsreglera för att ge möjlighet att tillskapa framtida GC-väg inom planområdet.

2022-03-03 Presidiet SBN diskuterade ärendets nuläge med förvaltningen utifrån ÄG 2022-02-07. Nuvarande tjänsteperson ser inga hinder för att lösa samtliga fastighetsrättsliga frågor, både gällande anläggningar för småbåtshamn och cykel/gångstråk, inom planområdet med stöd av det beslut som togs i SBN 2020-10-08.

  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Fastighetsbestämning är slutförd av SLM.

“Samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar i dagsläget på ett förslag till lösning som kan kunna ligga till grund för ett nytt markanvisningsavtal. Förslaget omfattar, ägarfördelning på mark och övriga åtgärder som krävs för att kunna genomföra förslaget. När förslaget har arbetats igenom och kontrollerats kommer detta presenteras för exploatören och övriga berörda parter. Förslaget kommer ligga i linje med beslut SBN 2020-10-08”.

Som jag inledde med, så ser jag fram emot det arbete som pågår i kommunen för att utveckla samhällsbyggnadsprocessen.

Anders Wiklund (MP)
Ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden

Ny interpellation om detaljplan i Sikhall

Vid det förra sammanträdet med kommunfullmäktige, den 16 februari, så ställde jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.) Jag fick ett mycket utförligt svar. Det föranledde en både lång och givande debatt om Sikhall. (Se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och “KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.) Trots att samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) tog till orda i debatten kunde jag ändå inte annat än att dra slutsatsen att det inte var byggnadsförvaltningen som var den huvudsakliga orsaken till att detaljplanen efter snart 7 år fortfarande inte var klar.

Ordförande Dahlberg upplyste mig också om att det fanns fler handlingar under en viss tidsperiod som jag inte hade fått ta del av. Efter några dagar fick jag de dokumenten också, förvisso i pappersform men ändå. Handlingarna styrkte mig i min uppfattning att detaljplanen hade “fastnat” på samhällsbyggnadsförvaltningen och -nämnden under avsevärd tid utan att arbetet hade gått framåt.

Av dessa orsaker skickade jag nu på eftermiddagen in en ny interpellation. Denna gång till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Om inget oförutsett inträffar kommer jag att få ett svar på kommunfullmäktige den 16 mars och det blir förhoppningsvis ett lika utförligt svar som det Bo Dahlberg gav. Wiklund utvecklar säkerligen det inlägg som han hade i den förra interpellationsdebatten.

Jag återger interpellationen nedan. Det går också att ladda ner den här, ”Interpellation till Wiklund”.

===

Interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande

Efter ett initiativ från fyra fastighetsägare i Sikhall beslutade en enig byggnadsnämnd den 19 maj 2015 att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Det var för snart 7 år sedan och fortfarande kan vi inte se någon färdig detaljplan framför oss.

Arbetet med planen har egentligen gått långsamt hela tiden, men just mellan februari 2018 och oktober 2020 verkade det inte ha hänt särskilt mycket i kommunen, arbetet tycks ha stått i det närmaste still i 2,5 år. Och med tanke på den interpellation som jag ställde förra fullmäktigesammanträdet till byggnadsnämndens ordförande, och de kompletterande pappersdokument som jag erhöll från byggnadsförvaltningen några dagar senare, verkade det inte bero på byggnadsförvaltningen utan på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Byggnadsförvaltningen har bland annat skrivit – “det tog lång tid innan samhällsbyggnadsnämnden i höstas till slut fattade beslut om att gå vidare” och “Så fort avtal [mellan samhällsbyggnadsnämnden och fastighetsägarna] finns på plats kommer planarbetet att återupptas…”

För att komma vidare med detaljplanen krävdes, och krävs, fastighetsrättsliga lösningar av olika slag. Det var också något som fastighetsägarna hade flaggat för redan 2015. Det krävs rådighet över en fastighet för att utföra vattenverksamhet. Det handlar t ex om att få till stånd ett avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn. Fastighetsägarna måste också komma till lösningar och avtal innan de kan bekosta alla de utredningar som är kvar att göra innan en detaljplan kan bli verklighet. De måste ju veta att detaljplanen kan upprättas innan de lägger ut stora pengar på utredningar. Bara en arkeologisk undersökning kostade 388.600 kr exkl moms år 2018.

Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i ett underlag till nämnden i okt 2020:

Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt. Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”

På våren 2020 behandlades ärendet i samhällsbyggnadsnämndens presidium. Vad jag förstår så fanns det då ett förslag på fastighetsrättsliga lösningar. Ärendet skickades tillbaka till förvaltningen. Den 17 september skulle ärendet behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, men bordlades. På sammanträdet den 8 oktober förelåg ett beslutsförslag från förvaltningen. Förslaget gick fastighetsägarna till mötes. Ordförande hade då ett annat yrkande, som gick emot förvaltningen. Ordförandes förslag blev också nämndens beslut. Det var ett förslag till lösning som fastighetsägarna inte kunde acceptera. Sedan har det inte hänt något mer. Det finns fortfarande inget avtal med fastighetsrättsliga lösningar.

Frågor:

  • Varför har ärendet tagit så lång tid i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen?
  • Vad hände mellan våren 2018 och oktober 2020?
  • Varför skickades ärendet tillbaka till förvaltningen i maj 2020?
  • Varför bordlades ärendet på sammanträdet i september 2020?
  • Vad var det som föranledde ordförande att lägga ett beslutsförslag i oktober 2020 som gick mot den egna förvaltningen – efter att förvaltningen hade “ägt” ärendet i över 2 år?
  • Vad har hänt under 2021?
  • Hur lång tid ytterligare kommer det att ta innan ni tillsammans med fastighetsägarna hittar fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall?

Vänersborg 3 mars 2022

KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)

18 februari, 2022 1 kommentar

Efter att byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och undertecknad bloggare hade frågat, svarat och diskuterat interpellationen som jag ställde (se “KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)”) var det dags för andra ledamöter att delta i debatten. (Det går alltså att lyssna på debatten i kommunfullmäktige i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger.)

Först ut var Dan Åberg (M). 

“Jag tycker också att det är väldigt beklagligt att en detaljplan tar så lång tid.”

Sa Åberg, och fortsatte:

“Nu är det kommunen som drar det här i långbänk.”

Dan Åberg (M) lade också skulden för den långa handläggningstiden på kommunen, precis som jag. Han menade vidare att hela kommunen behövde utveckling och bostadsbyggande. Även Sikhallsområdet. I kommunens bostadsförsörjningsprogram ingår det också att det ska byggas villor i Sikhall, och det redan nästa år.

Och…

Åberg satte även fingret på en mycket viktig punkt – det lämnas inte längre några bygglov i Sikhall. Det finns ju ingen detaljplan! Motiverar byggnadsnämnden… Kommunen har stoppat utveckling i Sikhall. Åberg uppmanade kommunen att sätta fart. (Det här kommenterade aldrig Bo Dahlberg (S).)

(SD) begärde ordet. Moqvist sitter i byggnadsnämnden. Han sa att han förstod att fastighetsägarna var tveksamma till att bekosta t ex en arkeologisk undersökning innan de visste om det verkligen skulle bli en detaljplan. Blev det ingen detaljplan så var ju sådana undersökningar meningslösa. Och hur skulle de sökande kunna söka tillstånd för vattenverksamhet när de inte hade rådighet över fastigheten. Undrade Moqvist och förväntade sig svar från Dahlberg.

Jag vet inte om det var svar till Moqvist, men jag antar det. Dahlberg sa:

“Vänersborgs kommun sponsrar ju inte på något sätt någon utredning.”

Det hade nog ingen trott heller, eller begärt… Sedan höll Dahlberg med om att 7 år var en lång tid. Och att det inte var önskvärt från förvaltningens sida. Men det tar tid med kommunikationen sa Dahlberg, det var bland annat många telefonsamtal… Det verkade som om Dahlberg inte riktigt trodde på detta själv, utan konstaterade:

“Nånstans har det väl hakat upp sig. Exakt var någonstans det hakat upp sig, det har jag inte kännedom om.”

Och egentligen var det ju detta jag undrade med min interpellation – varför tar det så lång tid med detaljplanen i Sikhall? Vad har hakat upp sig?

Dahlberg förstod att fastighetsägarna inte ville bekosta utredningar om inte detaljplanen blev genomförd:

“Det är ju knutpunkten naturligtvis.”

Dahlberg menade att en ansökan om detaljplan måste vara komplett, dvs en ansökan skulle innehålla alla de nödvändiga undersökningarna. Och med den inställningen så kan man nog konstatera att då blir det ingen detaljplan… Tänkte nog inte bara jag.

Det här följde Moqvist upp i en replik och menade att det var en felaktig ordning. Många utredningar var onödiga om det av andra skäl ändå inte skulle bli någon detaljplan.

Jo då, jag hade fler inlägg… (Och då är vi 26.15 min in i inspelningen – klicka här.) Jag påpekade liksom föregående talare att kommunen måste komma överens om fastighetsrättsliga lösningar innan fastighetsägarna kan gå vidare med alla nödvändiga, och tycks det mig, mindre nödvändiga, utredningar…

Bo Dahlberg (S):

“Det är klart att det finns lösningar och tjänstemännen får väl jobba vidare med det här.”

Och försäkrade att hela nämnden gör vad den kan för att “det här” kommer till stånd:

“för det kommer att bli så väldigt mycket bra. Det blir ett lyft för Vänersborgs kommun. Det är ingen tvekan om det.”

Och det var ett viktigt konstaterande. Och hoppfullt. Tror jag…

Och så gick också samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) med i debatten. Eller rättare sagt, han framförde enligt egen utsago fakta i debatten. (Och då är vi 29.00 min in i inspelningen.)

Wiklund sa:

“Vi ser politiskt det också som väldigt positivt det här. Vi har försökt att politiskt skynda på med det vi kan, när vi har fått våra ärenden i den här frågan på bordet. Det har ju tagits ett beslut i nämnden att vi är positiva till dom fastighetsregleringarna som behövs för att iordningställa den här planen utifrån dom inriktningsmålen som finns i översiktsplanen, som det har hänvisats till här förut. Det beslutet är taget, politiskt. Vi är positiva till att sälja mark och reglera mark, så att fastighetsägarna kan utföra dom önskemål och tankar dom har kring det här med sin fastighet och sin plan. Och när det gäller talet om verksamhet i vatten, jag tror Torbjörn var inne lite grann på det, att man måste ha tillgång till vatten. Det har även i det politiska beslutet tagits ett inriktningsbeslut att vi är villiga att sälja vattenområde till fastighetsägare som behöver bygga då vågbrytare så att man ska kunna söka… vatten… arbete i vatten. Så politiskt har vi tagit dom besluten och vi har också då ställt oss positiva om önskemål om servitut i kommunens fastighet om det behövs för nån verksamhet. Och vi har skrivit under ett markanvisningsavtal som gör markägarna där, ge dom ensamrätt till marken så att säga så det är ingen annan som kan komma och handla upp marken av någon anledning. Politiskt har vi försökt hjälpa till så gott vi bara kan och givit dom signalerna att bli positiva till dom fastighetsförändringar som behövs, regleringar och försäljningar för att intentionerna ska kunna uppfyllas.”

Jag citerar Anders Wiklunds inlägg i sin helhet. Jag tror nämligen att fastighetsägarna har synpunkter på vad Wiklund säger. Jag har själv en del funderingar, men dom återkommer jag till. Jag kan dock inte låta bli att notera att samhällsbyggnadsnämndens ordförande använde ordet “politiskt” hela 6 gånger i sitt anförande. Det är lätt att få tanken att han gör det för att avgränsa sig mot sin förvaltning och sina tjänstemän, kanske till och med mot sin förvaltningschef… Men det är rena spekulationer från min sida.

Till sist begärde Gunnar Lidell (M) ordet. Och det han sa var mycket väsentligt. Därför återger jag också hans anförande ordagrant.

“Det här med rådighet som det talas om från byggnadsnämndens ordförande och samhällsbyggnadsnämndens ordförande. Kommunen har ju haft rådighet över delar av Sikhallsviken sedan väl 15 år ungefär och mig veterligen så har väl inte nåt större underhåll som röjning av strandnära, dom här strandängarna. Det har hänt en gång så vitt jag kommer ihåg och då blev det lite fel. Sen händer ingenting. Förbuskningen ökar på och jag tänker osökt på den här, platsvarumärket Vänersborg. Jag har ju varit engagerat i många år i Vänersamarbetet och en av de saker som efterlysts i Vänerkommunerna är möjligheten att från allmän väg, alltså för allmänheten att se Vänern. Väldigt många vägar går en bit ifrån Vänern. Här runt Sikhallsviken, i alla fall en skapligt stor del av Sikhallsviken är kommunal mark mellan allmän väg och Vänern. Och där låter Vänersborgs kommun kan man säga, låter buskarna växa så att det krävs häckningsbeskrivningar på fåglar i området där det egentligen är gamla beteshagar. Ihop med detta hänger ju det faktumet att Vänern inte fryser till och stiger och sjunker i vattenstånd, men kommunen ska nog försöka och lägga manken till med att underhålla den mark man har för att underlätta tillgängligheten för allmänheten som ju var avsikten när man köpte, eller förköpte fastigheten.”

Gunnar Lidell påtalade mycket riktigt hur kommunen har misskött sin mark på många sätt. Gamla beteshagar har växt igen så att det har blivit “sly”-skog, där fåglarnas häckning måste undersökas… Lidell avslutade med att påminna, i varje fall de som är insatta och/eller har läst “Historien om Magnus Larsson”, att den mark det handlar om har kommunen förköpt, vilket är ett finare ord för – exproprierat, från en av fastighetsägarna, Magnus Larsson…

Det finns anledning att återkomma till detaljplanen i Sikhall.

KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)

17 februari, 2022 1 kommentar

Det blev ett mycket långt sammanträde med kommunfullmäktige igår. Mötet avslutades inte förrän strax efter kl 22.

Det finns många och viktiga ärenden att redogöra för, men denna blogg ska bara handla om min interpellation till byggnadsnämndens ordförande. Interpellationen handlade om varför detaljplanen i Sikhall fortfarande inte är klar, trots att det har gått 7 år. Och att kostnaden hittills uppgår till upp mot 1,5 milj kr, som fastighetsägarna till största delen ska betala. Du kan läsa min (V) interpellation här och det skriftliga svaret från ordförande Bo Dahlberg (S) här. Det går också att lyssna på debatten i kommunfullmäktige på kommunens webb-TV – klicka här (klicka sedan på “Interpellation till byggnadsnämndens ordförande om Detaljplan Sikhall” till höger på sidan).

Debatten tog hela 34 minuter, och det var flera ledamöter som deltog i diskussionen. Dock började debatten med att jag redogjorde för interpellationen och sedan läste ordförande Dahlberg upp det skriftliga svaret. Det innehållet kan man läsa sig till på länkarna ovan. Eftersom Dahlbergs svar var så långt fick jag tillfälle att kommentera det han hade sagt, innan han fortsatte med att redogöra för ”del 2” av sitt skriftliga svar. (08.55 min in i ärendet.)

Enligt Dahlbergs svar låg skulden på den långa handläggningstiden på fastighetsägarna. Det ansåg jag var fel, det föll på sin egen orimlighet. Fastighetsägarna ville självklart att detaljplanen skulle bli klar fortast möjligt och de ville självklart inte betala mer än nödvändigt. Jag tvivlade också starkt på att det skulle ta 7 år för Vänersborgsbostäder, Skanska eller Serneke, eller Bert Karlsson i Ursand, att få till stånd en detaljplan:

“Är det någon som inbillar sig att det skulle ta 7 år? Nä, Det händer bara inte… Det händer inte Serneke. Det händer inte Bert Karlsson. Det händer bara i Sikhall.”

Det är inte alltid så lätt att upprätta och genomföra en detaljplan, fortsatte jag, även om fastighetsägarnas planer för Sikhall överensstämmer med kommunens, som de uttrycks i t ex översiktsplanen. Det är inte bara byggnadsnämnden som är inblandad utan även samhällsbyggnadsnämnden. Men det gör det oerhört viktigt att det sker ett samarbete inom kommunen mellan nämnder och förvaltningar. För fastighetsägarna, liksom invånare i allmänhet som vänder sig till kommunen, är kommunen en. Invånarna vänder sig till kommunen, de frågar och diskuterar med Vänersborgs kommun, inte med två kommuner. Det måste vara kommunens ansvar att samarbeta och synkronisera internt för att därigenom göra samarbetet så enkelt och smidigt som möjligt för invånarna. Och det har inte skett.

Som exempel tog jag ett avsnitt i svaret från Bo Dahlberg:

“Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn.”

Både VA-ledningar och markanvisningsavtal är kommunens ansvar (samhällsbyggnadsnämnden), vilket illustrerade det jag framförde. 

Bo Dahlberg fortsatte sedan att redogöra för sitt skriftliga svar. (12.10 min in i ärendet.) Fastighetsägarna, avslutade Dahlberg, vill köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta menade Bo Dahlberg var en stötesten – hur man skulle gå vidare med detta. Han menade också att kommuniceringen med sökanden har varit god, men:

“när det kommer ändringar på en ansökan då ställer det till det lite grann för tjänstemännen.”

Sedan var det återigen min tur. Jag kände mig tvungen att upplysa Dahlberg om att det här med fastighetsrättsliga lösningarna, som handlar om rådighet och vattenverksamhet, var med från början, redan 2015. De förslag som kommunen har framfört har inte accepterats av fastighetsägarna, och tvärtom. Det är inget konstigt, men då får man sätta sig ner och diskutera och hitta möjliga lösningar.

Jag tog också upp att det inte fanns något i diariet som visar att det har pågått något arbete under 2,5 år, mellan februari 2018 och oktober 2020. Efter att jag fick Dahlbergs svar på tisdag eftermiddag, där det stod:

“Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden.”

Så begärde jag ut handlingarna en gång till. Och igår onsdag kom beskedet att det har lagts handlingar på posten som bör vara hos mig “inom några dagar”. Om dessa handlingar ger upphov till fler frågor, så skulle jag återkomma vid ett senare tillfälle.

Dahlberg (S) skrev vidare i sitt svar om varför inget hände under de här 2,5 åren:

“väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.”

Det kunde jag inte riktigt acceptera. I en tjänsteskrivelse som jag har tagit del av handlade det snarare om en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Trafikverket ville att Vänersborgs kommun skulle ta hand om väghållaransvaret, men kommunen sa helt enkelt nej. Det var enligt de dokument som jag hade fått inte alls någon utredning som kommunen deltog i eller som tog tid.

Dahlberg skrev också i sitt svar att en naturvärdesinventering hade genomförts. Och det var ju korrekt. En sådan inventering tog naturligtvis sin tid, en sommar i det här fallet, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. Som fastighetsägarna fick betala.

Slutsatsen var, som jag såg det, att skulden för att detaljplanen inte var klar efter 7 år låg hos kommunen. Däremot ingav Dahlbergs svar och hans uttalande att han var positiv till en detaljplan ett hopp inför framtiden. Det verkade som att det kan hända positiva saker med detaljplanen. Förhoppningsvis går kommunen vidare, sätter sig ner med fastighetsägarna och kommer överens om de fastighetsrättsliga lösningar som krävs för att Sikhall ska kunna utvecklas enligt både kommunens och fastighetsägarnas planer.

Sedan kom andra deltagare med i debatten. (18.35 min in i ärendet.) Det kommer morgondagens blogg att handla om – se ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Svar från BN:s ordförande om DP i Sikhall

15 februari, 2022 2 kommentarer

Den 6 februari skrev jag en interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S). Jag skrev en liten inledning och ställde sedan fyra frågor om varför det tar sådan tid för detaljplanen i Sikhall att bli klar. (Se “Interpellation om detaljplan i Sikhall”.)

I eftermiddags fick jag ett skriftligt svar på de fyra frågorna. De redovisar jag i sin helhet nedan. Imorgon onsdag ska frågorna och svaren diskuteras i kommunfullmäktige. Sammanträdet sänds för övrigt på kommunens webb-TV med början kl 18.00. Fram tills dess är det fritt fram för kommentarer på denna blogg. Kanske lämnas upplysningar som jag kan få användning av imorgon.

Du kan ladda ner min interpellation här och Bo Dahlbergs svar här.

===

Svar på interpellation om detaljplan för Sikhallsviken

Fråga: Hur kommer det sig att detaljplanen för Sikhallsviken fortfarande inte är klar efter snart 7 år?

Svar:

Den huvudsakliga anledningen är att fastighetsägarna valt att avvakta med att gå vidare med nödvändiga utredningar. Processen har under delar av tiden legat vilande när olika avgöranden har inväntats. Till exempel avvaktades överenskommelser mellan fastighetsägare och kommunen kring dragning av VA-ledningar, vilket bidrog till att samrådet försenades. I ett senare skede avvaktades framtagandet av markanvisningsavtal för att ge byggherren säkrad rådighet över område för småbåtshamn. Sedan samrådet har dock det främsta hindret för fortskridandet av detaljplanearbetet varit att nödvändiga utredningar inte är gjorda.

Fråga: Det finns inte ett enda dokument i diariet från detaljplaneprocessen under tiden mellan februari 2018 och oktober 2020. Varför inte det, vad hände under denna långa tid?

Svar:

Det finns handlingar diarieförda på ärendet PLAN.2015.24 även under den nämnda perioden. Bland annat genomfördes naturvärdesinventering som upphandlades av kommunen, och där sedan kostnaden fördelades mellan parterna i enlighet med planavtal. Kontinuerligt under planprocessen har även många möten hållits och kommunikation förts mellan kommunens handläggare och andra sakägare och sakkunniga. Anteckningar från sådan kommunikation har inte alltid diarieförts såsom allmän handling eftersom det till stora delar rör sig om arbetsmaterial i ett pågående arbete. Under den nämnda perioden har bland annat väghållarfrågan utretts ihop med Trafikverket.

Fråga: Är det rimligt att fastighetsägarna ska betala över en miljon kronor för en detaljplan som aldrig blir klar och som, om den någonsin blir det, kanske till och med kommer till slutsatsen att det inte går att exploatera området?

Svar:

Det är helt rimligt att en fastighetsägare står för plankostnaderna för att utreda möjligheterna och förutsättningarna för exploatering på den egna fastigheten. I slutändan är det fastighetsägaren som också kan tjäna pengar på planen genom att till exempel sälja tomter eller hyra ut sjöbodar, båtplatser och campingplatser. Sett till vad andra planer kostar är det inte alls orimligt att kostnaderna för att utreda planområden av denna storlek landar på miljonbelopp. I detta fall har fastighetsägarna en trygghet i ett planavtal som begränsar kostnaderna för kommunens handläggning till 292 000 kr, och där kommunen även skrivit på att bekosta en femtedel av det trots att kommunen inte kommer att ha del av nya byggrätter i planen. Samtliga fyra fastighetsägare skrev under avtalet 2015 och det har inte inkommit något ifrågasättande av avtalet till byggnadsnämnden. Utöver handläggningskostnaderna tillkommer kostnader för utredningar, vilket klargörs i avtalet. Detta har tydligt kommunicerats från starten av processen och är helt normalt för alla planarbeten. Det är naturligt att exploatören tar kostnaderna för de utredningar som krävs. Två externa utredningar har genomförts fram till dagens datum – naturvärdesinventering och häckfågelinventering. Kostnad för naturvärdesinventeringen fördelades på samma sätt som handläggarkostnaderna enligt planavtalet. Häckfågelsinventeringen har bekostats av fastighetsägarna. Kommunen har hittills fakturerat fastighetsägarna sammanlagt 195 440 kr för

utgifter i planarbetet. Vilka kostnader som tillkommer kan inte preciseras idag, men det är troligt att det sammanlagt kommer att landa på 1–1,5 miljoner att fördela mellan de sökande fastighetsägarna.

Fråga: Hur lång tid ytterligare kommer detaljplanearbetet att ta innan planen blir färdig?

Svar:

När fastighetsägarna väljer att gå vidare med nödvändiga utredningar kan planarbetet gå vidare. Nästa steg efter det är granskning och därefter antagande. Kommunen kommer att prioritera att få färdigt planen så fort fastighetsägarna ger klartecken för att gå vidare. Fastighetsägarna har tidigare begärt svar på frågor kring planens utformning samt säkerhet kring rådigheten över mark och vattenområden för att kunna genomföra planerade projekt. Byggnadsnämnden har i oktober 2021 beslutat om inriktning för planarbetet i linje med önskemål från fastighetsägare. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2021 skrivit på avtal om markanvisning för att ge efterfrågad säkerhet. Fastighetsägare har istället kommit in med ny begäran om att köpa ut mark bland annat vid magasinet och befintlig hamnanläggning. Detta har inte varit på förslag tidigare i planarbetet utan då har samtalet handlat om hur rådighet kan garanteras genom servitut eller liknande. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor kring kommunens markägande.

Frändefors 2022-02-13

Bo Dahlberg
Ordförande

==

Anm. Se också ”KF: Lång debatt om Sikhall (1/2)” och ”KF: Lång debatt om Sikhall (2/2)”.

Länsstyrelsen besökte Magnus Larsson

19 december, 2021 1 kommentar

Den 2 december skulle Länsstyrelsen göra syn på plats i Sikhall. Den blev inställd på grund av sjukdom. Nu har äntligen Länsstyrelsen varit i Sikhall och träffat Magnus Larsson.

Besöket satt hårt åt även denna gång, och det berodde inte på väglaget. Det hade snöat på natten och Gestadvägen är tillräckligt trafikfarlig som den är utan halka… Nä, representanterna från Länsstyrelsen hade vissa svårigheter att hitta till Sikhall. De körde helt enkelt fel, och när de väl kom fram så körde de förbi…

Till slut kom dock Länsstyrelsen, som tur var, fram till de andra väntande. Men det var liksom ingen bra eller förtroendefull början… De andra väntande på Sikhall var inte bara Magnus Larsson utan också tjänstepersoner från Vänersborgs byggnadsförvaltning.

Det var bra och viktigt att representanter för enheten för vattenärenden på Länsstyrelsen kom och fick se hur det såg ut i Sikhall. Länsstyrelsen är en synnerligen viktig part i målet. Den har mycket att säga till om, t ex när det gäller strandskydd, och den kan också ställa krav på utredningar etc.

Det handlar alltså om detaljplanen för Sikhall. Fastighetsägarna beställde ju en sådan för några år sedan för att kunna förverkliga sina planer och visioner för en utveckling av området. Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden att det skulle utarbetas en detaljplan. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Det har nu gått snart 7 år och det finns fortfarande ingen detaljplan. Kostnaderna för fastighetsägarna närmar sig 1,5 milj kr och det börjar väl närma sig en smärtgräns kan jag gissa.

En av frågorna som byggnadsnämnd och -förvaltning har “bråkat” med fastighetsägarna om är de mindre och misskötta skogspartierna på den västra sidan av badstranden, vid landsvägen till. Markägarna vill rensa upp, snygga till och göra ett mer parkliknande område. Och vid stranden av detta skogsparti vill de röja upp, muddra och så att säga ta fram badstranden och förlänga den – precis som det var förr. En gång i tiden var badstranden i Sikhall väldigt lång och inbjudande, nu har stora delar vuxit igen.

Länsstyrelsen ansåg tydligen att det krävdes tillstånd för vattenverksamhet för att göra något vid stranden, i vattnet. Och så är det sannolikt. Magnus Larsson hade då sagt att han kunde väl få se hur kommunens ansökan och tillstånd såg ut. Så kunde han typ använda samma formuleringar. Kommunen hade ju muddrat sin del av stranden förra året, fram till handikapprampen…

Det visade sig att kommunen antagligen inte hade något sådant tillstånd… I varje fall har kommunen fortfarande inte kunnat hitta något i sina pärmar och hyllor.

Det torde inte vara särdeles svårt att gissa vad som hade hänt om Magnus Larsson hade muddrat utan tillstånd… Det återstår att se vad Länsstyrelsen gör med kommunen…

Magnus Larsson och fastighetsägarna har fått en kortare, sammanfattande avrapportering från byggnadsförvaltningen om hur Länsstyrelsen såg på planerna för Sikhall:

  • “Länsstyrelsen uttalar sig inte om i vilka fall det kan krävas anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet, förrän det blir ett formellt ärende.”
  • ”Strandskydd är en tyngre (generellt sett mer begränsande) lagstiftning så strandskyddsprövning bör komma före vattenverksamhet.”
  • ”Det kan finnas andra skydd, till exempel biotopskydd eller artskydd.”
  • ”[Länsstyrelsen] menar att såväl kulverteringen som ”strandupprensningen” förutom strandskyddsdispens bör kräva minst anmälan av vattenverksamhet.”
  • ”När anmälan skickats in avgör länsstyrelsen om det behövs en tillståndsprövning. Om det saknas underlag kommer kompletteringar att krävas in. Bland annat behövs underlag för att kunna bedöma påverkan på miljökvalitetsnormer, skyddade arter och hydrologiska effekter upp- och nedströms.”
  • ”Anmälan i sig kostar 1660 kr, men ofta är utredningarna det som kostar mer. Arbetet ska påbörjas inom två år och avslutas inom fem år efter beslut. Om prövning genomförts tidigare är det i regel enkelt att få ett nytt beslut.”
  • ”[Länsstyrelsens] råd är alltså att redan i detta skede söka strandskyddsdispens och anmäla vattenverksamhet för att få föreslagna åtgärder prövade.”

Länsstyrelsen ställer ganska höga krav. Fastighetsägarna ser att Länsstyrelsen uppenbarligen anser att det behövs fler utredningar, mer tid och, inte minst, mer pengar. Jag tror att det leder till att förhoppningarna, optimismen och framtidstron hos exploatörerna börjar avta ganska betydligt. Det reses fler hinder än lösningar för varje träff och varje samtal.

Det ställer också till en viss förtret för fastighetsägarna att fastigheterna har styckats av under åren så att ägarförhållandena och gränserna många gånger är i vägen för utveckling. Det skulle enlig Magnus Larsson behövas en fastighetsrättslig reglering, som skulle göra det enklare att komma vidare. Det krävs rådighet över marken för att utföra vissa åtgärder och på den mark som kommunen äger händer sällan någonting.

Nä, hoppet om en utveckling av Sikhall börjar försvinna. De tankar som Magnus Larsson närde redan när han förvärvade mark i Sikhall 2005 liknar alltmer bara förhoppningar och önskedrömmar. Kommunen, och nu kanske även Länsstyrelsen, har motarbetat honom i snart 20 år (se “Historien om Magnus Larsson”) och det ser alltmer ut som om kommunen ska få sin vilja fram – ett stagnerande, misskött och igenväxt Sikhall utan fler bostäder och invånare.

Vänersborgs kommun måste nog formulera en ny vision.

BN 26/10 (1): Sikhall, blåbär & demokrati

10 november, 2021 1 kommentar

Byggnadsnämnden hade sammanträde den 26 oktober. Det var två veckor sedan, tiden går fort. Jag skrev två bloggar inför mötet. Det gjorde jag för att det var två ärenden som jag var särskilt intresserad av, mer än vanligt…

Det första, och kanske mest uppmärksammade, ärendet var vilken väg byggnadsnämnden skulle välja för det fortsatta arbetet med detaljplanen och den fortsatta utvecklingen i Sikhall. Jag skrev utförligt om detta i bloggen “DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!”.

Byggnadsnämnden gick på förvaltningens linje och beslutade att:

“miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det var ett riktigt vägval. Den lilla och misskötta skogsdungen, som vägvalet till stor del handlade om, ska inte få stå i vägen för Magnus Larssons och de andra fastighetsägarnas planer och visioner för att utveckla Sikhall. Det var alltså ett bra och nödvändigt beslut. Tyvärr är det emellertid sannolikt så att det ändå är en lång väg kvar att gå innan det händer något i Sikhall. Det är många utredningar och undersökningar som förvaltningen vill få gjorda innan någon detaljplan blir verklighet. Och det finns som alla vet starka, och jäviga, krafter i kommunhuset som har en helt annan agenda… Och så har vi Länsstyrelsen som ska säga sitt…

Det andra ärendet handlade om en motion som Pontus Gläntegård (V) och Kärvling (=jag) lämnade in med anledning av nämndens behandling av blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Jag beskrev motionen och bakgrunden till den i bloggen “Lex Blåbärsodlare”.

Byggnadsnämnden beslutade att blåbärsodlaren skulle betala 18.000 kr i tillsynsavgift, fast han inte hade gjort något fel. Det tyckte Gläntegård och jag självklart var helt befängt, och motionen yrkade att:

“Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.”

Det visade sig att Gunnar Lidell (M) nästan samtidigt hade lämnat in en motion om i stort sett samma sak och med ungefär samma yrkande. (Du kan ladda ner Gläntegårds och min motion i pdf-format här och Gunnar Lidells motion här.)

Byggnadsnämnden yttrade sig till kommunfullmäktige om de båda motionerna… (Det är fullmäktige som fattar det slutliga beslutet om motionerna.) Och det visade sig att nämnden i stort sett följde byggnadsförvaltningens råd och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige:

“delvis bifaller motionen genom att det i samband med att en ny taxa tas fram ska förtydligas att avgift inte tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det står “delvis” i protokollet, men det är om man fortsätter att läsa protokollet lite oklart, nästan lite “lurigt” formulerat. Förslaget i motionen var nämligen att regeländringen skulle gälla retroaktivt från den 1 jan 2021, medan förvaltningen ansåg att ändringen inte skulle börja gälla förrän den 1 jan 2023.

Det framgår av protokollet att nämnden hade en votering om datumen. En majoritet i nämnden beslutade då att det överhuvudtaget inte skulle finnas med några datum. Majoriteten bestod av Gläntegård (V), Fröjd (C), Moqvist (SD) och Christensson (M). Och jag antar att Gavelin (M) var den femte i majoriteten. (Det blev ingen votering, utan de fyra första namnen står nog med i protokollet för att de, antagligen, yrkade bifall till förslaget.) Det var för övrigt ett identiskt scenario i behandlingen av Lidells motion. (Fast då yrkade även Gavelin bifall.) 

Byggnadsnämndens protokoll är inte alltid helt lättolkade. Men det viktigaste är att de båda motionerna med all sannolikhet, så småningom, kommer att bifallas av kommunfullmäktige. Och det vore kanon!

Lex Blåbärsodlare!

På tal om protokoll förresten. Alla sidor mellan 23 och 32 i byggnadsnämndens protokoll är “maskade” – de är helt svarta (se bilder). De är alltså censurerade, de går inte att läsa. Det framgår dock av dagordningen att det handlar om tre tillsynsärenden och ett bygglovsärende.

Det har för övrigt varit likadant tidigare. I januari skrev jag till byggnadsförvaltningen:

“Laddade ner sammanträdesprotokollet från 19 jan från hemsidan. Och ser att hela § 13 är ”totalmaskad”. Så får det väl inte vara? Vem som helst ska ju kunna överklaga beslut i en nämnd och hur ska man kunna göra det om hela paragrafen är maskad?
Jag vill ha ett omaskat protokoll från 19 jan.
Jag skickar en kopia till kommunstyrelseförvaltningen med förhoppningen om att få ett klargörande svar om förfarandet och hanteringen av protokollet är riktigt.”

Det blev en del mailväxling både med byggnads- och kommunstyrelseförvaltningen. Jag förstod egentligen aldrig vad som var problemet. Men jag tolkade det som att förvaltningarna menade att den personliga integriteten stod över offentlighetsprincipen. Fast med samma resonemang borde alla rättegångar hållas för lyckta dörrar…

Jag fick till slut protokollet – på papper, med “snigelposten”… Och då slutade jag också att argumentera vidare…

Jag hoppas att Lutz Rininslands (V) motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”, bifalls av kommunfullmäktige kommande sammanträde – och att det kommer att innebära att det blir lite ordning på miljö- och byggnadsförvaltningen… (Se “KS imorgon (27/10)”.)

Till sist.

Det finns några som har frågat hur det går med konflikten på Juta vid Restad. Ni minns väl Davidsson och hans problem med byggnadsnämndens och -förvaltningens absurda tomtplatsavgränsning…? (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”.) Jag vet inte vem som har “bollen”. Men det verkar nästan som om Bengt Davidssons ärende har försvunnit någonstans “på vägen”.

Eller också har förvaltningen lite för mycket att göra just nu. Det finns nämligen anmälningar om staket som inte följer tomtplatsavgränsningarna i Sikhall… Och det måste naturligtvis utredas. Eller? Men det är klart, det gäller inte någon av Magnus Larssons fastigheter…

PS. Har även skrivit en blogg om ett annat av byggnadsnämndens ärenden: ”BN 26/10 (2): Solceller i “SAAB”-området”.

DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!

24 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken. Det har gått så där. Detaljplanen är fortfarande inte klar – och kostnaderna för den skjuter i höjden. Det gör emellertid inget för kommunen, det är fastighetsägarna/exploatörerna som får betala det mesta…

Men nu verkar det hända något! Det läggs ett nytt förslag på byggnadsnämndens bord nu på tisdag, den 26 oktober…

För drygt två veckor sedan, den 7 oktober, var byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän och besökte området i Sikhall. Fastighetsägarna var också där, liksom undertecknad bloggare. (Se “Byggnadsnämnden besöker Sikhall”.) Byggnadsnämnden ville bilda sig en uppfattning på plats om fastighetsägarnas planer och visioner. Samtidigt var Magnus Larsson och de andra exploatörerna måna om att politikerna skulle få klart för sig att detaljplanearbetet stod inför ett vägskäl. Om nämnden valde “fel väg” så skulle fastighetsägarna dra sig ur hela detaljplaneprojektet. Då skulle de lägga ner sina planer, och det skulle inte bli någon utveckling i Sikhall.

I centrum för oenigheten står den lilla skogsdungen vid Svartebäck. Tjänstemännen på byggnadsförvaltningen vill bevara området som det är – orört. De anser helt enkelt att naturvärdena är för stora. Det handlar om att naturvärdesinventeringen rekommenderade att själva Svartebäck och dess kantzoner skulle vara naturvärdesklassade, och det var kopplat till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Fiskarnas, insekternas och, enligt en ersättare i nämnden, också paddornas intressen skulle prioriteras. 

Ibland får jag uppfattningen att kommunen ser skogsområdet som Vänersborgs kanske mest värdefulla skog. Det förstår jag i så fall inte. På Mariedal Östra skövlade kommunen en tät skog med träd som var över hundra år gamla, vid Kindblomsvägen avverkades en stor del av den enda kvarvarande skogen i Blåsut, vid Mariedalskolan huggs flera av de få träden ner som finns runt skolan och på onsdag ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anlägga en GC-väg rakt igenom den lilla skog som finns kvar på Korseberg. (Se flygbild till vänster.) På Korseberg är för övrigt motiveringen till ingreppet att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”

Människor före insekter, djur och natur med andra ord… Men det är i staden Vänersborg. Där är träd i vägen för utveckling. På landsbygden är det tydligen tvärtom, människorna är i vägen… Trots att det finns massor av skog. Åk från Vänersborg till Sikhall och se med egna ögon.

Skogsdungen vid Svartebäck har faktiskt inga speciella värden. Det har även tjänstepersoner på sätt och vis medgett:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Den naturvärdesklassning som föreslås i inventeringen är den lägsta som finns, skogen är ung och flera av träden håller på att ramla ner på grund av den mycket sandiga jorden. Det är faktiskt inte riskfritt att befinna sig i området när det blåser. Dessutom visade den häckfågelinventering som genomfördes att det inte finns några skyddade arter som häckar i området. Och Svartebäck är mest ett dike i detta område, och bäcken betecknas faktiskt som dike i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. Så här ser området ut idag:

Den omdiskuterade skogsdungen syns tydligt, och den är som synes inte särskilt stor. Badstranden är kort. Tyvärr visar inte flygfotot hur misskött skogsdungen är eller hur stranden till allt större del blir allt gyttjigare och ogästvänligare (se foto nedan).

Flygfotot är från 2017 och är publicerat på Eniro. Det är även nedanstående foto som visar hur exakt samma område såg ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet (när jag som ung ofta var där och badade). (Klicka här för källa.)

Notera att det inte finns någon skog vid Svartebäck. Det går att följa bäcken ända fram till huset vid den nuvarande campingen. Och stranden… Den är lång… Och inte igenväxt som idag.

Flygfotona är ytterligare ett argument anser jag för att träden vid Svartebäck inte har något särskilt naturvärde.

Fastighetsägarna vill göra en slags park av området. I underlaget till nämndens kommande möte skriver förvaltningen:

“För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Förvaltningens tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand.”

Precis! Är det konstigt att sikhallsborna ser positivt på Magnus Larssons planer och visioner, jämfört med hur det ser ut nu – när kommunen sköter området och badplatsen?

Men kanske har byggnadsförvaltningen ändrat uppfattning…

I beslutsunderlaget från förvaltningen till politikerna i byggnadsnämnden föreslås följande beslut:

“Byggnadsnämnden beslutar att miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det är inte längre två alternativ som på det förra sammanträdet (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), tjänstemännens och fastighetsägarnas. Denna gång finns det bara ett alternativ – fastighetsägarnas…

Wow!

Förvaltningen går Magnus Larsson och fastighetsägarna till mötes. Den accepterar fastighetsägarnas förslag till utveckling för Sikhall.

Det är fantastiskt.

I förvaltningens underlag finns det emellertid en hel del brasklappar. Tjänstepersonerna visar stundtals sin ovilja och antyder flera gånger att den egentligen inte vill. Den pekar också ofta på svårigheter. Men det förtar ändå inte omsvängningen av ståndpunkt. För det är en omsvängning.

Tjänstepersonerna avslutar med att skriva:

“Förvaltningen anser att exploatörens förslag i stora drag är mycket bra för utvecklingen av Sikhall men ser också att det skulle gå att hitta lösningar för att exempelvis behålla och även dra nytta av de värden som finns naturområdet och ändå skapa utveckling. Exploatören är dock väldigt tydliga i sin ståndpunkt att ett vägval måste göras och när förvaltningen då väger ihop alla delar anses det nu föreslagna beslutet vara det bästa vägvalet för att få till stånd en utveckling i Sikhall.”

Förvaltningen har valt väg, och föreslår byggnadsnämnden att välja samma väg. Det är ett utmärkt råd från tjänstepersonerna. Det är även imponerande, och överraskande, att byggnadsförvaltningen har ändrat ståndpunkt.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

%d bloggare gillar detta: