Arkiv

Archive for the ‘Verksamhetsberättelse’ Category

Om dagens BUN

15 februari, 2021 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var avklarat innan lunch. Det avslutades redan kl 11.46.

Som vanligt har jag tidigare redogjort för månadens ärenden i två bloggar innan mötet och tänker i denna blogg inte upprepa det.

Verksamhetsberättelsen

Efter att förvaltningschef Sofia Bråberg hade redogjort för den så kallade “långa” verksamhetsberättelsen blev det en del inlägg och frågor från olika ledamöter. (Jag redogjorde för innehållet i verksamhetsberättelsen här: “Inför BUN 15 feb”.)

Tyvärr ägnades den övervägande delen av tiden åt “tillbuden”. (Du kan läsa mer om “tillbuden” i protokollsanteckningen nedan.)

Det var, som jag ser det, lite som att inte se skogen för att något enstaka träd stod i vägen. Några tyckte att det var bra att de anmälda tillbuden hade fördubblats under de senaste två åren och att de egentligen borde vara fler. De tog sina exempel från industrin. Jag kan väl tycka att parallellerna mellan maskiner i industrin och elever i grundskolan haltade betänkligt…

Någon framförde åsikten att benägenheten från personalen att anmäla var högre än tidigare. Det tvivlar jag på. Jag tror tvärtom att det är väldigt många tillbud som inte anmäls. Det är dels en del skrivarbete att anmäla, vilket man kan dra sig för, och dels ger en anmälan rektorn merarbete, och det vill man också undvika. (Alla anmälningar ska gå via rektor.)

Jag hade åsikter om både tillbuden och resten av verksamhetsberättelsen. De framförde jag och lämnade samtidigt in en protokollsanteckning där jag sammanfattade mina åsikter. Det fanns många trådar i protokollsanteckningen, men det var tyvärr ingen som brydde sig om att diskutera någon av dom. Men så är det. Nämnden diskuterar ofta detaljer snarare än helhet.

Det stora problemet för förskola och grundskola, som jag ser det, är den omöjliga situation som personalen i förskola och skola ställs inför när kraven från lagar och förordningar är desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Jag återger min protokollsanteckning i sin helhet. (Du kan också ladda ner den här.)

===

Protokollsanteckning verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen bör vara konkretare och tydligare. De svårigheter som förskolor och skolor hade att med de tilldelade resurserna kunna uppfylla kraven och intentionerna i Skollagen och Arbetsmiljölagen borde betonats.

I Arbetsmiljölagen 1 kap 1 § står det:

“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Sjukfrånvaron ökade förra året till 10,0 %. (2019 var den 7,3%.) Coronaepidemin förklarar naturligtvis en del av ökningen, men nämnden som arbetsgivare hade fortfarande kvar sina skyldigheter enligt lagen. Och att i det läget minska antalet anställda i grundskolan med 63 på grund av besparingskrav var egentligen inte försvarbart. Ett sätt att minska smittspridningen kunde ju t ex vara att dela klasserna. Det fanns också moment som krävde personal på plats i skolorna, som t ex praktiska moment som inte kunde skjutas upp, olika typer av prov som inte kunde skjutas upp eller genomföras på distans och för elever som i övrigt var sårbara för fjärr- eller distansundervisning.

Ju färre anställda det finns i förskolor och skolor desto mer arbete för de som arbetar kvar. Kraven var ju desamma trots att resurserna minskade.

I Skollagens 1 kap § 4 beskrivs syftet med skolväsendet:

“…att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Kunde barn- och utbildningsnämnden uppfylla uppdraget med knappa och minskade resurser? Det står i verksamhetsberättelsen om förskolan:

“Det finns dock variationer mellan förskolorna, där främst resurskostnader för barn i behov av särskilt stöd är svåra att täcka inom tilldelad budget.”

Nettokostnaden per elev i grundskolan ökade på grund av elevers behov av särskilt stöd, både psykosocialt och språkligt. Samtidigt hade statsbidragen för nyanlända minskat. Det är tveksamt om alla barn och elever som var i behov av särskilt stöd fick tillräckligt med stöd. 

Personalorganisationerna rapporterade om att den minskade personaltätheten ledde till minskad trygghet och ökad oro i skolorna. Tillbuden ökade under 2020 och uppgick till 397 stycken. Det innebar en fördubbling av de anmälda tillbuden på två år. Och då ska vi notera att det står i verksamhetsberättelsen att de flesta tillbuden:

“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”

I Skollagen finns ett helt kapitel om trygghet och studiero. Under rubriken arbetsmiljö (5 kap 3 §) står det:

“Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Verksamheten under barn- och utbildningsnämnden hade uppenbarligen stora svårigheter att uppfylla Skollagen på detta område.

Barn- och utbildningsnämnden måste följa både Skollagen och Arbetsmiljölagen. De här lagarna står över kommunala beslut. I mål- och resursplanen (MRP) stod det emellertid något helt annat:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet…”

Kommunens ekonomi står inte över Skollag och Arbetsmiljölag.

Barn- och utbildningsnämndens personal gjorde ett fantastiskt jobb. Jag vill med denna protokollsanteckning påvisa den omöjliga situation som personalen ställdes inför när kraven från lagar och förordningar var desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskade.

Det borde framgå tydligare i verksamhetsberättelsen.

===

Fastighetsinvesteringar

Det andra ärendet som undertecknad vänsterpartistisk bloggare hade åsikter om var “Budget 2022; Mål- och resursplan 2022-2024: Fastighetsinvesteringar”. Tyvärr hade emellertid ingen annan i nämnden några åsikter… (Jag skrev om detta ärende i bloggen “Inför BUN 15 feb (2)”.) Återigen lämnade jag in en protokollsanteckning. (Den kan laddas ner här.)

Mina två protokollsanteckningar följer förhoppningsvis med ärendena vidare i beslutskedjan så att andra politiker har möjlighet att läsa dem. Och någonstans kanske någon hakar på och tar en diskussion…

===

Protokollsanteckning Fastighet

Kommunens behov av investeringar har inventerats och sammanställts. De enskilda investeringarna har sedan prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska.

Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid.

Jag anser att fler kriterier bör användas och beaktas vid en sådan här prioritering. Framför allt borde lagar beaktas, för barn- och utbildningsnämndens del framför allt Skollagen, Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen.

Kommunens inriktningsmål väger också lätt jämfört med vad lagarna stadgar. Även de tillfälliga “lösningarna” måste vägas mot lagkraven.

För att ta ett enda exempel, Mariedalskolans idrottshall. Förvaltningen beskriver konsekvenserna av en “försenad” investering:

“De negativa konsekvenserna går inte att hantera med alternativa lösningar”

Enligt prioriteringslistan ska inte spaden sättas i jorden vid Mariedalskolan förrän tidigast år 2025…

Jag tror att prioriteringen som framkommer i underlaget leder till att barn- och utbildningsnämnden får svårt att uppfylla lagarnas krav.

===

Kommentar om Mariedalskolans idrottshall

Jag ställde under informationen en fråga om nedprioriteringen av Mariedalskolans idrottshall. Idrottshallen fanns ju med som exempel i protokollsanteckningen. Beskedet var att den hade “nedprioriterats”, eftersom den uppfyllde så få av kommunens inriktningsmål…

Kommunens inriktningsmål? Men Skollag och läroplan då…?

I Skollagen står det, 2 kap 35 §:

För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”

I Vänersborg står kommunens beslut över Svea Rikets lagar…

Övriga ärenden

Nämnden hade fler ärenden. Förvaltningschefen återberättade en del av en presentation som hon höll vid de “gemensamma presidieöverläggningarna”. Jag antar att det var inför budgetberedningen och dess arbete med budget 2022. Det var en imponerande bra presentation. Jag tänkte återkomma till den i en senare blogg när presentationen har skickats ut till ledamöterna.

I de övriga ärendena fick nämnden information, men både frågor och kommentarer lyste i stort sett med sin frånvaro. Ärendena klubbades igenom snabbt och effektivt av ordförande Carlsson.

BUN fick en dragning om hur konsekvenserna av pandemin hanteras på högstadieskolorna. Klasserna går på ett “rullande schema” – två dagar i skolan, en dag distansundervisning. Det är sannolikt den bästa lösningen med tanke på omständigheterna. Ledamoten Henrik Josten (M) framförde farhågor om att:

“eleverna tappar mycket hur man än gör, framför allt åk 9.”

Förvaltningen är medveten om problemet. De som riskerar att inte få betyg är på skolorna och lovskolan kommer att särskilt riktas mot 9:orna.

Förvaltningschef Bråberg redogjorde som vanligt för vad hon hade haft för sig sedan sist. Hon berättade bland annat att kommundirektören på ett möte, liksom hon själv, var positiv till “tillitsbaserad styrning”. Och det var glädjande att höra. (Läs vidare om tillitsbaserad styrning – klicka här.)

Jag kunde inte “hålla tillbaka” när jag hörde om alla budgetmöten med alla föreläsningar, diskussioner, grupparbeten mm – med en väldigt massa folk inblandade. Varför allt detta “arbete” när kommunledningen likt förbaskat lägger i stort sett en kopia på samma budget som förra året. Och förra årets budget var en kopia av budgeten från året innan. Som var en kopia på…. Osv.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade i vanlig ordning dagens sammanträde. Han tyckte, precis som vi alla, att distansmötet återigen fungerade bra, men att:

“det finns inget som slår det fysiska mötet”

Och så är det.

Inför BUN 15 feb

9 februari, 2021 1 kommentar

Så var det då dags igen, årets andra sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – tillika det andra sammanträdet med det före detta mångåriga kommunalrådet Bo Carlsson (C) som ordförande.

Denna gång häpnade man lite när utskicket kom i måndags. Det var på inte mindre än 258 sidor… Det börjar närma sig samma klass som utskicken till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige…

Men först kan jag meddela att den 5 februari kom en dom från Förvaltningsrätten i Göteborg. Det var i målet om den nya skolan på Holmängen. Peab Sverige AB hade överklagat att Serneke Bygg AB hade vunnit upphandlingen om att få bygga den nya skolan.

Förvaltningsrätten avslog ansökan med motiveringen:

“Sammantaget har Peab inte förmått visa att kommunen har agerat i strid med bestämmelserna i LOU. Peab har därmed inte heller visat att bolaget har lidit eller riskerat att lida skada. Ansökan ska därför avslås.”

Det var bra. Nu kan processen med att uppföra den nya Holmängenskolan rulla vidare.

Nämndens dagordning på måndag har följande utseende:

Det är dags för nämnden att godkänna den “långa” verksamhetsberättelsen. Den är, kan man väl säga, den “riktiga” verksamhetsberättelsen, den som liksom gäller. (Förra nämndsmötet i januari behandlade och godkände den “korta” verksamhetsberättelsen, se “BUN: Året som gått”.)

Verksamhetsberättelsen börjar ganska högtidligt:

“Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn…”

Jag tror att nämnden borde vara lite konkretare här och skriva ut vilka nationella lagar som åsyftas, att det handlar om Skollagen men även Arbetsmiljölagen. Jag är nämligen inte säker på att kommunfullmäktige eller de som styr är riktigt klara över vad dessa lagar verkligen föreskriver.

I Arbetsmiljölagens direkta inledning (1 kap 1 §) står det:

“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Arbetstagare ska helt enkelt ha en bra arbetsmiljö och inte bli sjuka av sitt arbete.

Skollagen handlar naturligtvis om skolväsendet och lagen slår tidigt (1 kap 4 §) fast att utbildningens syfte är:

“…att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Skrivningarna i Skollagen innebär självklart att förskola och skola ska ha de ekonomiska och andra resurser som krävs för att kunna följa och uppfylla sitt uppdrag och lagens krav. För att ta ett enda konkret exempel, Skollagen kap 3 kap 7 §:

“Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”

Det står “ska”, det är inte förhandlingsbart. Kommunen som huvudman måste tillhandahålla de medel och ge de förutsättningar som krävs för att genomföra lagens uppdrag.

Innebörden av Skollag och Arbetsmiljölag står i stark kontrast till de styrandes inställning. I mål- och resursplanen (MRP), dvs i “budgetbeslutet”, står det nämligen något helt annat:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet…”

Kommunfullmäktige sätter alltså sitt budgetbeslut över de svenska lagarna. Det är egentligen mycket anmärkningsvärt. Det betyder att om de begränsade ekonomiska resurserna inte räcker till för att uppfylla Skollagens och Arbetsmiljölagens krav så är kommunfullmäktiges budgetbeslut överordnat …

Och är någon tveksam vad som gäller så görs det ännu tydligare i MRP:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls.”

Finns det inga pengar kvar till särskilt stöd, så får eleverna i behov av sådant stöd klara sig utan.

Den här “prioriteringen”, som kommunfullmäktige har antagit, kan naturligtvis inte barn- och utbildningsnämnden ändra på, men en liten konkretisering av vilka lagar det handlar om skulle nämnden kunna faktiskt kunna skriva ut. Det är ju nämndens eget dokument…

Verksamheterna beskrivs på ett mer omfattande och tydligare sätt i den “långa” verksamhetsberättelsen än i den “korta”. Nämndens ledamöter, och andra intresserade, kan läsa om kompetensutveckling, olika samarbeten, projekt och metoder för att öka måluppfyllelsen.

I den “långa” verksamhetsberättelsen hittar vi också, liksom i den “korta”, målavstämningar. Jag ska inte gå in något på dem, utan hänvisar till diskussionen och redogörelsen i den tidigare bloggen, “BUN: Året som gått”.

Verksamhetsberättelsen handlar självklart också om ekonomi, men det viktigaste har det redogjorts för redan i den “korta” berättelsen.

BUN redovisar som bekant ett överskott år 2020 på 1 milj kr. Det är självklart de extra statliga bidragen under pandemin som till stor del har räddat den ekonomiska situationen – inte bara för BUN utan för hela kommunen.

Jag tycker att det här avsnittet ur verksamhetsberättelsen redogör för statsbidragens funktion och konsekvenser på ett bra sätt. Statsbidragen är nämligen inte helt oproblematiska. (Jag har tidigare återgett åtminstone delar av dessa synpunkter.) Förvaltningen skriver:

“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

Det är naturligtvis viktigt att ha koll på nämndens kostnader, här syns kostnaderna ”i stort”:

Det är stora summor som går till annat än själva undervisningen. Det är naturligtvis nödvändiga kringkostnader, men ibland får jag känslan av att de är högre än de borde vara. Som t ex lokalkostnaderna…

Det hör till saken att BUN höll nere kostnaderna år 2020:

“grundskolans verksamheter har arbetat intensivt för budget i balans”

Det glädjer naturligtvis de styrande politikerna liksom ekonomer och revisorer. Frågan är vad elever, vårdnadshavare och skolpersonal anser…

Personalneddragningarna har varit omfattande. I grundskolan var det 63 färre anställda år 2020 än 2019. Totalt sett minskade antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen förra året jämfört med 2019 med 40 personer… 40 personer… (Det har anställts personal inom förskola och grundsärskola på grund av fler barn och elever.)

Det innebar att BUN förra året minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr. Och det gjordes trots att lönerna ökade. Med all sannolikhet dessutom mer än “budgeterat”, eftersom det krävs ganska höga löner för att locka legitimerade pedagoger till kommunen (sk löneglidning).

En annan åtgärd som sparade pengar var återhållsamheten med vikarier. Det har också varit svårare att få tag i vikarier under pandemin. Det är inget positivt för de tillsvidareanställda att inte vikarier sätts in. Det blir ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö för de som är ”kvar på arbetsplatsen”. Och det har varit väldigt många pedagoger sjuka och frånvarande under pandemin…

Samtidigt har nettokostnaden per elev i årskurs 1-9 ökat på grund av elevers behov av särskilt stöd, både psykosocialt och språkligt. Och också beroende på minskade statsbidrag för nyanlända. 

Grundsärskolan uppvisade ett underskott 2020 på nästan 3,5 milj kr. Och det trots ökade intäkter på grund av fler elever från andra kommuner och bidrag för sjuklöner på 624.000 kr. Men med fler elever har även kostnaderna ökat. Det har krävts mer personal och utökade lokalytor.

Även i förskolan har det strävats efter budgetar i balans på de olika enheterna. Och det berör mig särskilt när jag läser:

“Det finns dock variationer mellan förskolorna, där främst resurskostnader för barn i behov av särskilt stöd är svåra att täcka inom tilldelad budget.”

Det måste väl finnas fler partier än Vänsterpartiet som finner det oacceptabelt att rektorer överhuvudtaget kan ställas, och ställs, inför sådana här dilemman och överväganden?

Konsekvensen av besparingar och neddragningar brukar bli ökad sjukfrånvaro. Och sjukfrånvaron ökade förra året till 10,0 %. Men på grund av coronapandemin är det naturligtvis svårt att dra säkra slutsatser om orsakerna. År 2018 var sjukfrånvaron 7,5% och år 2019 var den 7,3%. Både korttidssjukfrånvaron och långtidssjukskrivningarna ökade.

Personalorganisationerna (lärarnas fackliga organisationer) menar att den minskade personaltätheten har lett till minskad trygghet och ökad oro i skolorna. Och rapporterna om tillbud har ökat. 2018 var de anmälda tillbuden i grundskolan 195 och 2019 var de 327. En kraftig ökning med andra ord. Tillbuden ökade också under 2020 och uppgick till 397. De anmälda tillbuden har alltså fördubblats på två år.

De flesta tillbuden:

“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”

När BUN behandlade den korta verksamhetsberättelsen i januari så var jag tämligen ensam om att vilja diskutera förra årets verksamhet, besparingar och nedskärningar. (Se “BUN 18 jan”.) Det blir nog ingen diskussion nu heller.

Jag återkommer med fler ärenden.

PS. Lutz Rininsland (V) förklarar i sin senaste blogg “Dags att tala högt och tydligt” budgetprocessen i Vänersborg på ett enkelt sätt. Budgetprocessen för 2022 är ju i full gång.

BUN 18 jan

19 januari, 2021 Lämna en kommentar

Gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev relativt långt. Det började kl 08.30 och slutade kl 14.50. Men så var det också mycket information och dessutom en så kallad workshop.

Nämndens nytillträdde ordförande Bo Carlsson (C) ledde mötet. Det var inte första gången han var ordförande för ett politiskt sammanträde. Det syntes. Han skötte klubban lugnt och rutinerat. Det är för övrigt inte helt lätt i distanssammanträdenas tider.

Det började med en information om distansundervisningen i högstadieskolorna. Vänersborg liksom flera andra kommuner, t ex Trollhättan, införde distansundervisning förra veckan och det ska fortsätta denna vecka. Hur det blir nästa vecka fattar förvaltningschef Bråberg beslut om senare i veckan. Det handlar om totalt 1.200 elever. Dock är 200 elever av olika skäl på plats i skolorna. Det kan t ex vara att det inte är någon studiero i hemmet, att internet inte fungerar eller att eleverna är i behov av stöd.

Verksamhetsuppföljningen handlade om förskolan. Ett flertal rektorer och en specialpedagog berättade om verksamheten och det pedagogiska tänket. Det var en mycket proffsig presentation som nämnden fick avnjuta. Men det som slog åtminstone mig allra mest, det var den levande och professionella diskussionen och dito arbetet som pågår bland pedagogerna i förskolan. Det var nästan så att man blev sugen att delta i de pedagogiska samtal som förs ute i verksamheterna…

Jag blev emellertid något beklämd av att det bara fanns en specialpedagog anställd i förskolan. Det skulle i och för sig anställas en till inom kort, men det borde finnas betydligt fler specialpedagoger. Behoven är stora och jag tror också att det vore en bra strategi att förstärka det förebyggande arbetet, framför allt naturligtvis för barnens skull men också för kommunens. Pengarna för specialpedagogerna skulle “betalas tillbaka” mångfalt i ett senare skede.

Förvaltningschefen redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen är ju en slags sammanfattning av förra årets verksamhet. Det kommer så småningom en längre verksamhetsberättelse, men redan nu fanns det mycket att ta upp, problematisera och diskutera. Tyckte i varje fall jag. Jag lyfte flera av de saker som jag skrev om i bloggen ”BUN: Året som gått”.

Tyvärr verkade jag vara tämligen ensam om att vilja diskutera förra årets verksamhet, besparingar och nedskärningar. (Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer…) Jag förstår inte riktigt varför. Det borde ju vara centralt att analysera och dra slutsatser från det som har varit för att kunna göra verksamheten bättre kommande år, typ lära sig av sina misstag. Kanske är det så att de andra partierna inte riktigt vill ta ansvar för och försvara den budgettilldelning som de bestämde för kommunens förskolor och grundskolor.

Det framgick också av redovisningen att verksamheten i förskolor och grundskolor har stora “utmaningar” även under detta år. Och det är klart, påstår man som flera i de styrande partierna har gjort, att kommunens budget för 2021 innebär en satsning på skolan, så kan jag förstå att man helst låtsas som ingenting. Hur som helst var det undertecknad som frågade och påstod saker, och förvaltningschefen som svarade.

Det är mycket att hålla reda på. Samtidigt som nämnden ska styra verksamheten under 2021 så behandlar den (eller borde göra) förra året och dessutom börjar titta framåt mot nästa. BUN fick information om budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022. Kommunen ska snart börja budgetarbetet för nästa år genom att budgetberedningen bland annat träffar nämndens presidium i slutet av januari. Redan nu ser nämnden att kostnaderna kommer att öka nästa år. Kapitalkostnaderna för fastighetsinvesteringar blir allt större liksom kostnaderna för barn och elever med särskilda behov.

Och så var det då en workshop på 60 min angående varumärkesplattform. Och även om inte entusiasmen sprudlade så var ändå aktiviteten och engagemanget vida större än när verksamhetsberättelsen behandlades…

Kommunstyrelseförvaltningen har fortfarande inte svarat på de frågor jag ställde förra veckan om varumärkesarbetet… (Se ”BUN: Året som gått”.) Bo Carlsson (C) gav dock på sätt och vis svar. Carlsson sa något sådant här:

“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”

Lite senare sa han att “nån” var kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande. Carlsson verkade för övrigt inte särskilt entusiastisk över arbetet. Ändå var det han som kom med sammanträdets mest minnesvärda kommentar. Den gavs i samband med att nämnden diskuterade frågeställningen:

“Om Vänersborg var en känd person – vem skulle det vara?”

Det fanns några bilder på olika personer, bland annat Bert Karlsson. Då kom Carlsson, ironiskt och med glimten i ögat, på en bra slogan:

“Vi är en kommun som struntar i regler och lagar…”

Men jag undrar vem ledamöterna tänkte på i det sammanhanget?

Under lokalinformationen fick ledamöter och ersättare veta att kommunen väntar på besked från Förvaltningsrätten angående Holmängenskolan. Upphandlingen är nämligen överklagad. Två av huskropparna ska underhållas och “göras om” på Mariedalskolan. Det kräver evakuering, och då ska de två modulerna som står vid Tärnan användas. Hallebergs förskola ska renoveras under året och på Norra skolan har ett takbyte påbörjats. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)

BUN fattade också beslutet att samhällsbyggnadsnämnden ska starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland – se “Årets första BUN 2021”. I denna blogg glömde jag faktiskt att redovisa att den planerade utbyggnaden innebär att netto 36 nya platser tillskapas i Brålanda och netto 9 nya platser i Frändefors. Det var en självklart en enig nämnd som stod bakom beslutet, även om ingen yttrade sig – mer än en viss vänsterpartist…

Sammanträdet avslutades med information från dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg. Förvaltningschefen redogjorde för medarbetarenkäten och siffror på gymnasiebehörigheten utifrån höstens betyg. Det finns anledning att återkomma till dessa punkter.

Sofia Bråberg meddelade också den glädjande nyheten att det nu är kommunalt städ i alla för- och grundskolor i Vänersborg. 

Återigen fungerade tekniken om inte perfekt så i varje fall helt nöjaktigt. Ibland när det strular så tror jag att det faktiskt beror mer på användarna än på tekniken…

BUN: Året som gått

17 januari, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon är det dags för årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra “BUN-blogg” skrev jag lite om nämndens nye ordförande och framför allt om nämndens vilja och planer på att bygga ut förskolorna i Frändefors och Brålanda. (Se “Årets första BUN 2021”.)

I fredags kom en kompletterande handling, den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen kommer att ingå i kommunens “externa bokslut och årsredovisning för år 2020”. Det är typ en sammanfattning av året som gått, dvs år 2020.

Som vanligt börjar verksamhetsberättelsen med en resultatavstämning. Här redovisas “nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Det är mestadels gröna ploppar som redovisas. Det betyder att de förväntade resultaten har uppnåtts. 

Resultaten som har uppnåtts är:

  • “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
  • “andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”

Det kan noteras att nämnden inte hade som målsättning att resultaten skulle bli bättre, utan just “bibehållas”. Det bestämde ett enigt BUN i april 2019. Så är det i besparingstider…

De förväntade resultat som inte uppfylldes beror båda på pandemin. Det var “andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka”, där det inte finns något resultat att redovisa, och “andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska”, som inte uppfylldes. Frånvarosiffrorna stack i höjden, som förvaltningen skriver, från och med mars. 

Jag kan väl tycka att det på sätt och vis är tämligen motsägelsefullt att ändå få så pass bra resultat under detta coronaår. Förvaltningen skriver:

“Coronapandemin som drabbade oss under våren har medfört hög frånvaro för både barn/elever och personal.”

Trots den höga frånvaron så håller verksamheterna tydligen ställningarna. Det som kanske är mest överraskande är att behörigheten till gymnasiet faktiskt ökade under dessa omständigheter. Förvaltningen förklarar:

“Under vårterminen 2020 har extra fokus lagts på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Tack vare ett intensivt arbete av rektorer, personal och elever lyckades vi öka andelen behöriga elever från 75,8% (vårterminen 2019) till 79,6% (vårterminen 2020).”

Men det var inte bara coronan som drabbade BUN förra året. Det var också besparingar och nedskärningar. I underlagen från BU-förvaltningen till kommunstyrelsens budgetförslag i april 2019 hade förvaltningen beskrivit några av konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och i beslutet den 23 april 2019 under ärendet ”Budget 2020; Mål- och resursplan 2020-2022” kom samtliga partier överens om formuleringen:

“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Jag hade önskat att det i resultatavstämningen hade skett en tydligare utvärdering utifrån de mycket allvarliga farhågor som både politiker och tjänstemän hade inför 2020. Eller är det kanske så att de förväntade resultaten inte avspeglar tillståndet och utvecklingen i verksamheterna…?

I verksamhetsberättelsens resultatredovisning förekommer några uttryck och tankar i väldigt positiv anda som jag egentligen skulle vilja ha förklarade, och kanske också belagda. Det vore också intressant att höra hur dessa idéer relateras till styrdokumenten och den diskussion som förekommer allmänt idag om kunskap och inlärning. Några sådana formuleringar i verksamhetsberättelserna är:

  • “Vi ser ett perspektivskifte i lärarnas dialoger kring undervisningen, där fokus har flyttats från vad man undervisar om till hur man undervisar och varför man undervisar på ett visst sätt.”
  • “undervisningskvaliteten har ökat successivt på enheterna [i förskolorna; min anm]”
  • “Bedömarstödet och skolornas egna screeningmatriser [gäller åk 1; min anm], det vill säga matriser som synliggör elevernas kunskapsutveckling över tid i samtliga ämnen, har också bidragit till att skolorna utvecklat sitt arbete med att identifiera behov av insatser på både individ- och gruppnivå.”

Mitt intresse bottnar dock mer i min erfarenhet som gammal pedagog än som politiker. Och för att vara tydlig, jag påstår inte att formuleringarna i verksamhetsberättelserna är felaktiga, bara att de går att problematisera och diskutera. Vilket jag hoppas sker ute på enheterna.

Verksamhetsberättelsen visar vidare att antalet placerade barn 1-5 år i förskola och pedagogisk omsorg ökade förra året (2020) jämfört med året innan (2019) med 22 barn. På motsvarande sätt minskade antalet barn i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med 93 barn. Antalet elever i grundskolan minskade med 15.

Självklart handlar en stor del av den korta verksamhetsberättelsen om ekonomi.

Barn- och utbildningsnämnden gjorde år 2020 ett överskott med 1 milj kr. Det är ett mycket positivt resultat – för en ekonom. För en politiker och pensionerad pedagog som värnar om förskola och grundskola är det dock inte fallet.

“Barn- och utbildningsnämnden hade inför 2020 en organisation som var större än vad budgeten medgav, vilket medförde ett behov av effektiviseringar, främst minskning av personalkostnader, på 29,2 mnkr.”

Minskning av personalkostnader med nästan 30 milj kr… Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer… 40 personer…

Det var färre antal barn och elever förra året än vad nämnden hade budgeterat. Det minskade kostnaderna. Statsbidragen för sjuklöner bidrog självklart också till det positiva ekonomiska resultatet. Statsbidragen för sjuklöner uppgick nämligen till hela 10,7 milj kr.

En annan åtgärd som sparade pengar var återhållsamheten med vikarier. Det är inget positivt för de anställda att inte vikarier sätts in. Det blir ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö för de som är ”kvar på arbetsplatsen”. Och det har varit väldigt många pedagoger sjuka och frånvarande under pandemin…

Trots att BUN i sin helhet uppvisade ett litet överskott så gick grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med ett underskott förra året på 7,3 milj kr. Det här trots att det var färre elever i både grundskola och fritidshem. Å andra sidan var antalet elever i grundsärskolan högre än budgeterat. Underskottet kan förklaras med att:

“kostnaderna varit större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov.”

Och det här är oerhört viktigt att ha i minnet.

Barn- och utbildningsnämnden gjorde alltså ett överskott år 2020 på 1 milj kr. Positivt? Nä, jag tycker inte det. Inte om man ser till vad som hände i verksamheterna. Det som förvånar mig är alltså att neddragningarna och besparingarna inte återspeglas på ett tydligare sätt i resultatavstämningen. Hur kan förskolor och skolor hålla ställningarna med minskade ekonomiska resurser och färre personal? Eller kan de det? Det riskerar i varje fall att skicka helt felaktiga signaler till kommunstyrelse, kommunfullmäktige och kanske också till vänersborgarna…

Nämnden ska också få information om “budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022”. Det blir intressant, men det finns inga underlag att läsa innan sammanträdet. Kanske kan det emellertid vara på sin plats att läsa om nämndens och verksamheternas ekonomiska förutsättningar innevarande år, 2021 – se “Dagens BUN-möte: Besparingar!” och “Budget 2021 (1/2): BUN”.

BUN ska även få en lokalinformation imorgon. Den ges ofta under denna mandatperiod. Och det är bra. Imorgon får vi antagligen som vanligt höra att det råder lokalbrist på flera enheter, att lokaler inte är ändamålsenliga, att ventilationen måste åtgärdas på många andra, att det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), att det saknas lokaler för fritidshemmen och att det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen…

BUN ska också genomföra en digital workshop. Ämnet är kommunens varumärkesplattform.

“Just nu pågår ett arbete med att ta fram en varumärkesplattform bestående av ett plats- och organisationsvarumärke samt en ny grafisk profil. Varumärkesplattformen ska göra bilden av Vänersborgs kommun enhetlig och tydlig, och bidra till nå visionen…”

Det är väl inte så att man ser fram mot workshopen med någon större entusiasm, men det kanske blir bra. Vi får se. Jag undrar bara var initiativet till varumärkesarbetet kommer ifrån. (Det är inte från BU-förvaltningen…) Därför skickade jag i tisdags kväll några frågor till kommunstyrelseförvaltningen om detta:

“Jag undrar när det här beslutet fattades, av vem och varför arbetet dras igång nu?”

Det har fortfarande inte kommit några svar på mina, som jag uppfattade det, enkla frågor. Kanske någon i barn- och utbildningsnämnden vet?

Mitt tips är att det blir ett ganska långt sammanträde imorgon.

Återigen BUN (17/2)

14 februari, 2020 3 kommentarer

Tiden går fort. På måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dagordningen är relativt kort även om det finns en del handlingar att läsa och sätta sig in i. (Nämndens handlingar kan laddas ner här.)

Efter att sverigedemokraternas Göran Nilsson blir vald till justerare så ska nämnden få en sedvanlig lokalinformation. Det är en ren informationspunkt så det finns inga handlingar utskickade om detta.

BUN ska sedan besluta om att översända ordförande Mats Anderssons (C) yttrande “gällande fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön (FÖP)” till kommunstyrelsen.

Yttrandet understryker vikten av att:

“behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”

Det är också viktigt menar Andersson, och med all sannolikhet också nämnden, att hänsyn tas till avstånden mellan förskola/skola och hemmen för barnen och eleverna. Andersson anser även att det är viktigt att ta med den framtida elevsammansättningen i planeringen av nya förskolor och skolor. Han tänker säkerligen på integreringen, men ordet nämns inte i yttrandet. Jag tycker kanske att nämnden också skulle betona vikten av bra gång- och cykelvägar till förskolorna och skolorna, men det kanske är självklart. Det jag saknar helt är däremot att BUN borde lyfta frågan om ordentliga och ändamålsenliga skolgårdar, med t ex möjlighet till utelektioner i idrott och hälsa, samt att det finns “riktiga” grönområden på gångavstånd till förskolorna och skolorna.

Nämnden ska få information om “Patientsäkerhetsberättelse 2019”.

Patientsäkerhetsberättelsen är utförlig. Den tar upp det mesta som är värt att veta om Elevhälsans medicinska insatser (skolsköterskor och skolläkare och till viss del psykologer och logopeder).

Under 2019 har 44 avvikelser registrerats, men inga har lett till vårdskador. Men rutiner och samverkan med andra vårdgivare etc utvecklas ständigt. Det jag överraskades av är att det fortfarande inte finns vatten(!) på skolsköterskemottagningarna på Skerruds och Frändefors skolenheter…

Det har skett en tillsyn av de fristående förskolorna:

“Samtliga tillsynande förskolor har visat att de har ett adekvat underlag kring efterfrågade rutiner och planer, samt beskrivit förskolans pedagogiska arbete med fokusområden och teman.”

Dessutom tycks vårdnadshavarna vara nöjda med verksamheterna. Och det är ju bra att det är en bra kvalitet i de fristående förskolorna.

Sedan ska nämnden som vanligt läsa igenom den långa verksamhetsberättelsen… Och godkänna den, är tänkt.

“Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets verksamhet, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, investeringar samt redovisning av personal.”

Så här beskriver verksamhetsberättelsen förhållandet mellan politikerna och förvaltningen och målen för arbetet:

“Barn- och utbildningsförvaltningen stödjer barn- och utbildningsnämnden i att leda och samordna nämndens verksamheter. Förvaltningschefen och verksamhetscheferna arbetar utifrån helhetsidén ”Tillsammans gör vi bra bättre”, för att styra, leda och stödja rektorer i uppdraget att öka måluppfyllelsen och förbättra resultaten. Arbetet utgår från nationella mål, barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och förväntade resultat samt förvaltningens 3 prioriterade fokusområden: “Elevers resultat ska förbättras”, “Organisationen ska vara dynamisk” och “Den sociala inkluderingen ska öka”.”

Det beskrivs utförligt hur arbetet med fokusområdena har utförts. Det är en omfattande redovisning och den rekommenderas för alla intresserade. (Du kan som sagt ladda ner alla handlingar, klicka här.) Det enda i redovisningen som jag undrar över är arbetet med det “lågaffektiva bemötandet”. Metoden, som psykologen Bo Hejlskov Elvén står bakom, har fått en massiv kritik den sista tiden. Kritiker menar att “lågaffektivt bemötande” inte kan appliceras i skolsituationer.

Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också en målavstämning för år 2019, både mot kommunens inriktningsmål och de förväntade resultaten. Det är många gula “ploppar”, dvs målen har delvis uppnåtts. 

Några nedslag i redovisningen:

* “Elevenkäten visar att 90 % upplever sig trygga i skolan gentemot 88 % föregående år.”
* “Andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön har minskat något under 2019 liksom 2018.”
* “Alla grundskolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare i år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”
* “Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling har ökat med 4 % från 82 % till 86 %.”
* “Andelen behöriga har ökat sedan förra läsåret, från 73,8% till 75,8%.”
* “Medelmeritvärdet för eleverna som lämnade grundskolan 2019 var 13 poäng högre än elevgruppen året innan.”
* “Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 15,5 mkr för budgetåret 2019, en negativ avvikelse mot tilldelad budget om 2%.”
* “Andelen legitimerade lärare ligger oförändrat på 83%.”
* “Frånvaron under 2019 i relation till 2018 har minskat med 8,5%.”

Du kan läsa lite mer på bloggen “Intressant årsredovisning”, där jag redovisade resultat i den “korta verksamhetsberättelsen”.

Naturligtvis redovisas och analyseras också årets resultat. BUN gjorde ett underskott på 15,5 milj kr. Det var främst i grundskolan som underskottet återfanns. (Orsaken till underskottet i grundskolan redovisades också i bloggen “Intressant årsredovisning”.)

Statsbidragen uppgick till 103 milj kr förra året. Förvaltningen påtalar problemen med de riktade statsbidragen. De:

“leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”

Förvaltningen menar att de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner är särskilt problematiska:

“De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning.”

Det kan vara intressant att se hur BUN:s kostnader fördelas. Det redovisas självklart i berättelsen:

* Personalkostnader 603 milj kr.
* Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner 115 milj.
* Lokalkostnader (hyror; interna och externa, el och VA) 104 milj.
* Köp av måltider (interna och externa) 49 milj.
* Kostnaden för skolskjuts 22 milj.
* IT-kostnader 24 milj.
* Övriga kostnader, t ex förbrukningsinventarier, tolktjänster, utbildningar/kompetensutveckling som finansieras via statsbidrag, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, avskrivningar och internränta 24 milj.

Nämnden investerade år 2019 för drygt 5,5 milj kr. (Notera att det är samhällsbyggnadsnämnden som står för fastighetsinvesteringarna i förskolor och skolor.) Nämndens investeringar gällde framförallt:

“verksamhetsutökning av Propellergatans förskola, Silvertärnan och uppstart av Belfragegatans förskola. Övriga investeringar har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och byta ut slitna inventarier.”

Och till sist, i december 2019 såg andel legitimerade lärare/förskollärare ut så här:

I tabellen ser man t ex att bara 2/3 av den undervisande personalen i högstadierna är legitimerade. Och då ska man också komma ihåg att det inte är givet att samtliga inom grundskolan har rätt behörighet för samtliga ämnen och årskurser de undervisar i.

Den totala sjukfrånvaron bland personalen har glädjande nog minskat till 7,3% (7,5% år 2018). Korttidssjukfrånvaro, dag 1–14, har ökat, medan långtidssjukskrivningarna har minskat.

Förutom att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Mats Andersson (C) ska berätta vad de har gjort sedan sist, så ska nämnden också godkänna “upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar avseende perioden 2021-2023”.

Förvaltningen skriver:

“Behovet är kartlagt i tidigare gjorda utredningar som förskole- och skolutredningen, reviderad förskole- och grundskoleplan 2020-2028 samt en pågående kommungemensam lokalförsörjningsplan, som håller på att sammanställas och kommer att presenteras under våren 2020.”

Det finns alltså anledning att återkomma, men det är ingen hemlighet att det nästa år ska investeras på Öxnereds skola (inkl. idrottshall, kök), Holmängen (ny skola inkl. idrottshall, kök) och utökning av förskoleplatser i Frändefors.

BUN behöver investera mer, men det är dessa investeringar som ska prioriteras – om nämnden godkänner förslaget förstås. Det kan noteras att Norra skolan inte finns med…

Som sagt, det är en ganska kort dagordning. Men det är viktiga ärenden – och en hel del att läsa igenom…

BUN (3): Intressant årsredovisning

19 januari, 2020 1 kommentar

Efter några dagar med barnbarnet i Värnamo var det dags att ladda inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och det har jag gjort med den korta verksamhetsberättelsen i händerna. Den skickades ut i fredags. Den är viktig och den kommer också att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2019. De flesta av de övriga ärendena på dagordningen har jag redan läst in mig på – och redogjort för. (Se “BUN är på gång igen!” och “Skollokaler”.)

Den korta verksamhetsberättelsen börjar med en resultatavstämning. Det är uppfyllelsen, eller inte, av de förväntade resultaten som redovisas. Det handlar alltså om förra året, år 2019. I år har ju de förväntade resultaten “skrivits ner”. Nämndens målsättning för 2020 är att inget ska bli sämre…

Jag tänkte göra några nedslag i resultatavstämningen.

Ett av de förväntade resultaten uppfylls inte, den har en röd “plopp”. Andelen elever i årskurs 8 som upplever studiero i lärandemiljön har inte ökat med 5 procentenheter som nämnden hade som mål. Studieron minskade tvärtom något, vilket den också gjorde 2018.

Förvaltningen skriver:

“Alla skolorna har identifierat att ett fåtal elever står för de flesta kränkningarna och att de också påverkar tryggheten i stor utsträckning till skillnad från tidigare år när det handlade mer om grupper av elever som kränkte varandra.”

Det är min erfarenhet av ungefär 40 år i yrket också. Det är ett relativt fåtal elever som står för kränkningar, bus och oordning på högstadiet…

Av de förväntade resultaten har 5 fått en gul plopp. Det betyder att de är delvis uppfyllda.

Till skillnad från eleverna i åk 8 så upplevde en ökande andel av eleverna i årskurs 5 trygghet i lärandemiljön. Målet var att andelen skulle öka med 3 procentenheter. Den ökade emellertid “bara” med 2 procentenheter. 90 % av alla “femmor” upplever sig trygga i skolan. Det var en bra siffra även om naturligtvis alla i skolan måste jobba intensivt med att alla elever ska vara trygga.

Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet skulle öka under 2019 med 3 procentenheter var det tänkt. Andelen ökade med 2 procentenheter – och då blir det en gul plopp. Det ska noteras att nästan 25% (24,2%) inte är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är skrämmande många elever.

Det genomfördes inte någon kommunövergripande personalenkät förra året. Därför finns det inga siffror på om personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Förvaltningen skriver:

“En utmaning för skolorna är att elevernas behov ökar snabbare än tilldelningen av resurser, vilket är en utmaning för rektorerna i organisering av verksamheten som torde ha bäring på medarbetarnas upplevda arbetsbelastning. Ett sådant exempel är att många rektorer lyfter elever i behov av anpassningar där de i många fall måste göras inom befintlig organisation, vilket belastar befintlig personal på enheterna och ökar deras arbetsbelastning som redan upplevs som hög.”

Det finns 3 gröna ploppar också, dvs de förväntade resultaten har uppnåtts.

Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling ökade med 4 procentenheter, från 82 till 86%. Det är glädjande. Medelmeritvärdet i årskurs 9 ökade också förra året. Men inte lika mycket som genomsnittet för landet. Vänersborgs elever har därför faktiskt halkat efter ytterligare. Och medelmeritvärdet är alldeles för lågt… Frånvaron under 2019 jämfört med 2018 minskade med 8,5%. Det är också en positiv utveckling.

Den korta verksamhetsberättelsen redovisar också siffror på antal barn i förskolan och elever i grundskolan. Det var totalt 4.913 elever (i genomsnitt) i grundskolan 2018, förra året var det 4.926. Det innebär enligt mitt sätt att räkna en ökning på 13 elever…

I kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 stod det:

”Barn- och utbildningsnämnden har att avropa budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende en faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”

13 elever är fler än 10…

Dessutom var maxantalet inskrivna elever 4.948 i april 2019. (35 fler elever än genomsnittet för 2018.) Och dessa elever var självklart tvungna att ha plats i klasser. De skulle också ha lärare, ev speciallärare och elevassistenter… Och eftersom alla trodde att dessa elever skulle fortsätta under hösten, vilket också prognoserna räknade med, så skapades en organisation för detta. Sedan visade det sig att flera elever valde en fristående skola i Trollhättan…

På fullmäktigesammanträdet i november sa fullmäktige nej till BUN:s begäran om att få extra pengar för fler elever… (Se “Byråkratiskt beslut om BUN” och “Inga pengar till BUN?”.) Jag måste fråga imorgon om siffrorna för elevökningen är riktiga och om BUN därför borde ha fått pengarna (som jag ansåg). Jag får inte heller glömma att fråga politikerna i betongpartierna om varför de som fullmäktigeledamöter avslog BUN:s, dvs sin egen, begäran…

Barn- och utbildningsnämnden gick med ett underskott år 2019. Underskottet uppgick till 15,5 milj kr. Det motsvarar en budgetavvikelse på 2%. Det är i grundskolan som man hittar det stora underskottet, 18,8 milj kr…

Grundskolans underskott beror främst på, skriver förvaltningen, att elevers psykosociala behov har varit större än förväntat och budgeterat:

“Skollagen är tydlig med rektors ansvar att sätta in åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. I verksamheten är fler elever i behov av individuell undervisning eller undervisning i liten grupp. Det har varit kostsamt att möta dessa behov och har även försvårats på grund av bristen på verksamhetsanpassade lokaler.”

Det här borde samtliga politiker i Vänersborg läsa och vara medvetna om. Tyvärr tror jag inte att det förhåller sig så…

Det finns också många elever som är i behov av språkligt stöd – även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända… Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. Det vore intressant att fråga sverigedemokraterna i nämnden om de vill förvägra dessa elever språkligt stöd…

Förra året var det också fler barn i behov av särskilt stöd i förskolan än vad nämnden hade budgeterat för. Det innebar extra kostnader på 2,5 milj kr för drygt 5 tjänster.

Förvaltningen skriver att underskottet blev större än de prognoser som togs fram under året på grund av:

“ökade löne- och IT-kostnader samt mindre möjlighet att nyttja statsbidrag än prognostiserat.”

För övrigt hade underskottet kunnat vara ännu större om det inte hade varit stopp för kompetensutveckling och minskade inköp av material och läromedel. Vilket i sig är åtgärder som egentligen inte går att försvara…

Barn- och utbildningsnämnden fick alltså mindre pengar år 2019 än vad den behövt. Nämnden var, liksom socialnämnden, underfinansierad från början. Det är inget bra. Det gör att förvaltningen, alla rektorer och pedagoger får helt fel fokus i arbetet. Energi får läggas på “effektiviseringar” och nerdragningar i stället för att utveckla verksamheterna.

Men det är en annan diskussion…

                                                                    .

Och på tal om diskussioner. I Facebook-gruppen ”Vänersborgare” är det högt i tak. Där finns det möjligheter att framföra åsikter om det mesta i Vänersborg.

BUN: Bokslut 2018

16 februari, 2019 Lämna en kommentar

”Barn- och utbildningsnämndens verksamhet består av två huvudsakliga områden; förskola och grundskola/grundsärskola samt två stödverksamheter; administration och elevhälsa.”

Så börjar den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen” för barn- och utbildningsnämnden (BUN). Verksamhetsberättelsen ska bli föremål för behandling på nämndens kommande sammanträde måndagen den 18 februari. Den utgör också nämndens bokslut för verksamhetsåret 2018.

”Verksamhetsberättelsen innehåller bland annat årets resultat med övergripande analys, personal- och målavstämningar samt redovisning per anslagsbindningsnivå och investeringar.”

Innan jag tittar lite mer på den långa verksamhetsberättelsen kan det kanske vara på sin plats att se hur nämndens uppdrag ser ut. Det kan vara bra att veta…

”Kommunfullmäktige är huvudman för utbildning inom skolväsendet och ansvarar för att i enlighet med nationella lagar och styrdokument bedriva en likvärdig utbildning för alla barn oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden. Alla barn i kommunen ska ha lika tillgång till utbildning. Barn-och utbildningsnämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra huvudmannauppdraget. Huvudmannens ansvar gentemot enskilda skolhuvudmän är att fördela resurser i enlighet med den resursfördelning som fastställs för den kommunala skolan. I de fall som enskilda huvudmän anordnar förskolor och enskild pedagogisk omsorg är kommunen tillsynsmyndighet.”

Det är ”tungt” – ”i enlighet med nationella lagar och styrdokument”… Det är viktigt att ha detta i minnet, ”nationella lagar och styrdokument”.

En viktig del i den kommunala styrningen är att göra en avstämning mot kommunens mål och se om målen har uppnåtts. Det gör nämnderna efter årets slut. I Vänersborg markeras måluppfyllelsen i form av ”ploppar” –  gröna om målet har uppnåtts, gula om det delvis har uppnåtts och en röd plopp om de inte har uppnåtts.

Jag blir emellertid aldrig riktigt klok på kommunens målstyrning. Det har jag gett uttryck för många gånger. Dock vet jag att hela processen sysselsätter en massa människor med dokumentation, statistikinsamling, utvärdering, analys osv osv… Om resultaten sedan på något sätt används för att utveckla kommunen och göra den bättre, låter jag vara osagt. I teorin ska det vara så… Men jag har hittills aldrig varit med om att kommunfullmäktige till exempel har anslagit mer pengar till barn- och utbildningsnämnden för att nämnden ska få bättre förutsättningar att omvandla sina röda ploppar till gröna…

Bokslutet för BUN för år 2018 är 9 gröna, 7 gula och 8 röda ploppar. De flesta av plopparna var med redan i den korta verksamhetsberättelsen som redovisades i januari. Och då kommenterade jag åtminstone några av ”resultaten” i en blogg. (Se ”Mandatperioden första BUN”.) I den långa berättelsen finns det dock några fler mål, eller nåt…

Jag får erkänna att jag inte riktigt förstår. I målavstämning redovisas nämligen både barn- och utbildningsnämndens uppfyllande av kommunens inriktningsmål, som är fullmäktiges övergripande viljeinriktning utifrån fullmäktiges tolkning av visionen. Och nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås…

Hmm…

När det gällde inriktningsmålen var det 3 gröna ploppar, 3 gula och 3 röda; på förväntade resultat 6 gröna, 4 gula och 5 röd ploppar.

Jag lämnar de olika målen och resultaten till de som är intresserade. De går att ladda ner här.

I den långa verksamhetsberättelsen beskrivs år 2018 ur ”ren och skär” ekonomisk synvinkel.

Barn- och utbildningsnämnden redovisade ett underskott om -2,6 milj kr för år 2018. Det är en avvikelse mot budget med 0,3 %. Vi ska också komma ihåg att den elevökning som har pågått under de senaste åren fortsatte under 2018. Snittökningen för 2018 var 66 fler elever än föregående år. Det är självklart att fler elever kräver ytterligare personal och lokalytor, mat, special- och idrottssalar osv.

Den största delen av nämndens intäkter kommer naturligtvis från kommunalskatten via fullmäktiges budget. Budgeten för förra året var på ca 776 miljoner kr. Statsbidragen utgjorde sedan ca 100 milj kr av BUN:s totala anslag. Det var ungefär 11% av BUN:s totala inkomster. Övriga intäkter, 36 milj kr, kom främst från barnomsorgsavgifter och försäljning av verksamhet till andra kommuner.

Statsbidragen är viktiga tillskott till nämndens ekonomi. Helt nödvändiga egentligen, för utan dessa bidrag hade kvaliteten i nämndens verksamheter varit betydligt lägre. Men en del av statsbidragen är riktade. Och de skapar en del problem:

”De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att de är värdefulla och omfattande intäkter så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”

BUN:s kostnader fördelar sig på följande vis:

 

Vi ser att den allra största delen går till personal. Personalkostnader utgör även en stor del av kostnaderna i de andra ”tårtbitarna”.

Förvaltningen har också redovisat hela omkostnadsbudgeten, dvs de pengar som inte går till kostnader för pedagogisk personal. Omkostnadsbudgeten är på 358 milj kr.

Ca 41 % av ”omkostnaderna” är interna kostnader. BUN betalar framför allt en massa pengar till samhällsbyggnadsnämnden för hyror, måltider, städ och vaktmästeri.

Förvaltningen påpekar också att:

”Okompenserade ökningar av kostnader gällande till exempel lokalhyror resulterar i en minskad fördelning direkt ut i verksamheterna (barn- och elevpeng) och påverkar kvalitet och resultat.”

Nämnden är ju tvingad att lösa lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) med en massa moduler…

Det står ganska mycket annat i en långa verksamhetsberättelsen. Jag tänkte dock avsluta redogörelsen med att till sist nämna läget på lärarfronten.

För att få undervisa i förskola och grundskola är det enligt skollagen krav på legitimation samt behörighet i de ämnen man undervisar i. (Får kommunen inte tag på legitimerade lärare kan den anställa obehöriga lärare under högst ett år i taget.) I augusti 2018 var andelen legitimerade förskollärare 84 %, andelen legitimerade lärare åk F-6 89 % och åk 7-9 69 %. (Det var dock inte givet att alla med legitimation hade behörighet i det ämne de undervisade i.)

Arbetet med budgeten för år 2020 har börjat. Vi får se vart det leder. Förvaltningen skriver i bokslutet:

”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”

Fast det blir det nog inget av med…

Häcktisk politisk vecka!

22 april, 2018 1 kommentar

fiskmasJodå, fiskmåsarna lever och mår bra. De häckar för fullt. Deras vansinniga skrik hörs bland husen i Nordstan. Dygnet runt. Måsarna har nämligen ett mycket speciellt läte när de är igång och häckar, dvs reproducerar sig, dvs tillverkar ägg. Vilket de tycks syssla med oavbrutet. De enda uppehållen tycks ske när de behöver tömma fiskresterna på någon bil eller person i närheten…

tiredDet blir också en mycket häcktisk, hektisk menar jag förstås, vecka för kommunens politiker. Det är sammanträden för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden imorgon måndag. På onsdag är det sedan riktigt allvar, kommunens högsta beslutande organ sammanträder på Folkets hus. Jag pratar förstås om kommunfullmäktige.overskott2

Kommunfullmäktige ska gå igenom och så att säga göra avräkning på det gångna året. Ett år då kommunen gjorde ett överskott på 76 milj kr…

Först ska årsredovisningen och bokslutet för år 2017 behandlas, sedan ska nämnds- och styrelseledamöternas ansvarsfrihet prövas och som tredje ärende ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp.

Det är inte helt lätt att hänga med i logiken och tänket kring ärendena – som är en följd av den mål- och resultatstyrning som praktiseras. Och det beror inte bara på att jag rent allmänt är negativ till denna typ av målstyrning. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”.) Jag tycker att den liksom lever sitt eget liv, utan förankring i verkligheten… Nä, logiken är inte särskilt klar, vad man än har för grundinställning. Eller vad säger ni om detta?

forvirring2I det första ärendet, Årsredovisning och bokslut, hittar vi kommunens övergripande målavstämning utifrån inriktningsmålen. Det börjar på s 21 (du kan ladda ner underlaget här) och på sidhuvudet står det ”Förvaltningsberättelse”. Här redovisas en sammanfattning utifrån hur nämndernas inriktningsmål infrias. På s 55 börjar en redovisning från kommunens nämnder och styrelsen, på sidhuvudet står det ”Nämndernas verksamhetsberättelser”. Det är nämndernas resultatavstämning som redovisas. Resultatavstämning är nämndernas förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

I det kommande ärendet, ”Nämndernas verksamhetsberättelser” (BUN:s berättelse börjar på s 315), redovisas en målavstämning. Det är en redovisning av hur nämnderna infriar de politiska inriktningsmålen.capice

Inte helt enkelt. Men det är bara att se ut som man förstår…

Förr i tiden brukade dessa ärenden avverkas på ren rutin. Men sedan några år tillbaka har vi vänsterpartister försökt att dra lärdomar från det gångna året, både för att förstå situationen under innevarande år och för att göra det bättre de kommande åren. (Oj, den formuleringen ska jag nog använda i ett anförande…) Så vi går upp i talarstolen och kommenterar vad som var bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Och inte så sällan brukar faktiskt andra partirepresentanter också anträda talarstolen nu för tiden.

bunJag tänker så klart ta ”min grej”, dvs barn- och utbildningsnämnden. Det jag kommer att säga blir inga överraskningar för er som läser min blogg. Men eftersom många KF-ledamöter inte gör det, så får jag berätta lite om problemen på förskolans och skolans områden. Det kan handla om elevökningarna, de katastrofala kunskapsresultaten, bristen på skollokaler, svårigheterna att behålla och rekrytera legitimerade förskole- och grundskolelärare osv.

avlopp6VA-frågan för norra Timmervik ska också avgöras på onsdag. Förra gången ärendet var uppe i fullmäktige lyckades mitt yrkande om återremiss vinna gehör. Nu kommer fullmäktige besluta att tvångsansluta hela området till det kommunala VA-nätet.

Jag ska dock göra en ”sista insats”. Med risk för att övriga ledamöter tycker att jag blir för långrandig och tjötig. Men det tycker vissa i och för sig att jag blir bara jag säger något… (Läs mer: ”VA: Solvarm och Timmervik”. OBS! Ärendet handlar inte om Solvarm.)

Två sverigedemokratiska motioner ska också behandlas av fullmäktige. Det är en motion om att bygga parkeringshus i centrum och en om att:

”polisanmäla åldersuppskrivna migranter som fått eller försökt få bidrag på falska grunder för brott mot bidragsbrottslagen.”

Som Anders Strand (SD) uttrycker det. Den här sistnämnda motionen har jag kommenterat i en tidigare blogg – ”Sportlov: Bandy, Fritidsbanken, politik och SD”.

Kommunstyrelsen föreslår avslag på båda motionerna.

valkommenDet var väl en liten sammanfattning av vad som händer på fullmäktige på onsdag. Det är fler ärenden, men jag tror att det är de beskrivna som kommer att föranleda debatter. Men varför inte komma och kolla själv? Sammanträdet är som vanligt öppet för allmänheten. Det börjar kl 18.00 på Folkets Hus.

Och du, glöm inte att skriva på för Solvarm – se ”SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.

KF: Hur gick det 2016? (3)

25 april, 2017 Lämna en kommentar

2016_I två bloggar (”Hur gick det 2016? (1)” och ”Hur gick det 2016? (2)”) har jag försökt att beskriva kommunens mål i allmänhet och Barn- och Utbildningsnämndens i synnerhet. Dessa mål ska tas upp som fullmäktiges två första ärenden på morgondagens sammanträde. Men tro det eller inte, på ärende 3 ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp – med ännu fler mål. Igen typ. Jag har aldrig och kommer nog aldrig att riktigt förstå logiken bakom uppdelningen i de olika ärendena. Delar av BUN:s verksamhetsberättelse finns alltså med i årsredovisningen, således under ärende 2, och de mer omfattande delarna som ett eget ärende, ärende 3.

verkberVerksamhetsberättelsen i det här ärendet är längre och ska väl liksom vara ”fundamentet” för kommande arbete. Här beskrivs nämndens verksamhet på ett fylligare och djupare sätt.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) redovisar ett underskott för år 2016 på 1,6 milj kr, vilket är en avvikelse mot budget med 0,2 %. Det är i stort sett ingenting.

Både kostnader och intäkter översteg de budgeterade nivåerna. Förutom de extra 16 miljonerna som nämnden erhöll i april, i samband med att budgetbeslutet för 2016 fick göras om, fick nämnden mer bidrag och intäkter än beräknat från bland annat Skolverket och Migrationsverket.

teacher_bunDen största avvikelsen mot kostnadsbudgeten var personalkostnader. 276 fler elever under året (700 sedan 2013) krävde naturligtvis mer personal. Sedan har lönerna drivits upp bland annat för Lärarlönelyftet men också på grund av konkurrensen om legitimerade pedagoger. Så var personalkostnaderna för grundskolan (inkl förskoleklass och skolbarnomsorg) 60,8 milj kr högre än budgeterat. Även övriga omkostnaderna som kostnader för lokaler, läromedel, måltider mm har ökat till följd av elevökningen.

sparaOch ändå lägger Vänersborgs kommun mindre pengar på den kommunala grundskolan än riksgenomsnittet i Sverige. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

underverkBarn- och utbildningsförvaltningen har gjort ett fantastiskt arbete, ja det är lite åt det mirakulösa, när de har lyckats att få in alla barn och elever i verksamheterna. Dessutom har förvaltningen också byggt upp, och driver, en mottagningsenhet, en första skola, för elever som är nya i den svenska skolan, Välkomsten Vänersborg. Och Kumlienskolan på Restad Gård inte heller att förglömma.

Det kan vara bra att ha detta i minnet när man tittar på den målavstämning som också ingår i nämndens verksamhetsberättelse.

Det finns 11 mål, av dem har 5 uppnåtts, 5 delvis uppnåtts och ett har inte uppnåtts.

plopp_greenDe mål som har uppnåtts är markerade med gröna ploppar och är:

  1. Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och
    föreningsliv
  2. Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare,
    företag och föreningar
  3. Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig
    förvaltning, utbildning, kultur och turism
  4. Medarbetarnas delaktighet, innovationskraft och kompetens ska stödjas
    och utvecklas
  5. Vänersborgs kommun upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare

plopp_yellowDe mål som uppnåddes delvis är:

  1. Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet
  2. Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och
    förväntningar tillgodoses
  3. Nämnderna ska hantera beslutade budgetmedel rationellt och effektivt, så
    att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna utifrån de uppgifter
    som kommunfullmäktige delegerat till dem
  4. Vänersborgs kommun ska i alla sammanhang ha en välskött ekonomi. All
    verksamhet ska bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i
    enlighet med kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål och ramar
  5. Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla

plopp_redOch slutligen det mål som inte har uppnåtts:

  1. Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen

skollagen

Jag kan väl inte säga att dessa mål är ”prio 1” i verksamheten ute på golvet, i förskolorna och skolorna. I synnerhet inte det mål som inte har uppnåtts. I verksamheten är det Läroplanerna och Skollagen som gäller. Men naturligtvis är målen i verksamhetsberättelsen anpassade till förskola och skola, som att barn, elever och föräldrar ska vara nöjda, att de ska uppleva att de blir lyssnade på, att de uppskattar det förlängda öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen, osv.

Verksamhetsberättelsen innehåller fler saker, och viktiga sådana.

konkurrens2Det råder brist på legitimerade lärare och konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal har ökat kraftigt. På kommunens högstadieskolor är det bara 66% som är legitimerade just nu. Förutom eventuella konsekvenser för barnen och eleverna så tog, och tar, arbetet med rekrytering mycket tid.

För att Vänersborg ska kunna bli en attraktiv och hållbar kommun i alla delar, hela livet (kommunens vision, ni vet), som människor vill både bo i och flytta till spelar bra förskolor och skolor med behörig personal en avgörande roll. Det var också något som barn- och utbildningsnämnden uttalade på sitt senaste möte i en skrivelse till kommunstyrelsen.

tired_teacherDet är för övrigt inte bara lönerna som är viktiga för att rekrytera ny personal. Även arbetsförhållanden kan vara avgörande, och ofta är detta kanske ännu viktigare än lönerna. Det är viktigt att Vänersborg tittar på hur arbetsförhållandena kan förändras och hur man kan avlasta pedagogerna. Kanske skulle BUN kunna anställa särskild personal som tar hand om rastvakter och föräldrakontakter. Som i Frankrike och tydligen också en skola i Trollhättan…

Det är också nödvändigt att förändra och förbättra förskolechefernas och rektorernas arbetssituation. Jag anser att deras uppdrag borde renodlas så att de enbart ska sköta det statliga, pedagogiska uppdraget. Kommunen borde anställa särskild personal som sköter de kommunala uppdragen som t ex fastighets- och lokalfrågor, ekonomi och personal.

rektor5Dessutom har Vänersborgs förskolechefer och rektorer alldeles för många anställda under sig. En rektor i kommunen är t ex chef för 114 anställda. (Det kan noteras att chefer i typiskt ”manliga förvaltningar”, som t ex samhällsbyggnadsförvaltningen, har färre anställda under sig än i ”kvinnliga”, som barn- och utbildnings- och socialförvaltningarna.)

Det är också viktigt att barn och utbildning arbetar vidare med att öka likvärdigheten inom och mellan enheter. Det kanske är läge att se över resursfördelningsmodellen.

I en artikel i Dagens Samhälle publicerades nyligen en lista över landets mest segregerade skolor. Och att segregationen är extra tydlig i 18 kommuner. Vänersborg finns med på listan…

I Vänersborg finns en skola med minst 75% elever med utländsk bakgrund och en skola med högst 5% elever med utländsk bakgrund. (Se ”Här är de mest segregerade skolorna”.) Och då vet jag inte om landsbygdsskolorna har beaktats i statistiken.

Detta är ytterligare en utmaning för Vänersborg.

investering4Barn- och utbildningsnämnden står inför stor investeringar de närmaste åren. Det måste byggas nya förskolor och skolor, inklusive idrottshallar. Det måste skapas plats för alla elever, men också miljöer som stimulerar, stödjer och stärker

”verksamheternas utveckling så att barn och elever når sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplaner och kursplaner.”

Till sist.

Det står inte i verksamhetsberättelsen, men jag tar upp det kort ändå. Det brukar stå…

betyg3Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 vårterminen 2016 var 221,8 poäng för hela kommunen. Årets resultat var något sämre än året innan, då meritvärdet låg på 222,1. Om vi tar bort Fridaskolan från årets resultat så var det genomsnittliga meritvärdet 214,8 poäng. Det kan jämföras med det genomsnittliga meritvärdet för hela Sverige som låg på 218,8 poäng. De kommunala skolorna i Vänersborg ligger alltså en bra bit under riksgenomsnittet.

nervous2Även andelen behöriga till yrkesprogram på gymnasiet sjönk något. År 2016 var 83,4% av eleverna behöriga till yrkesprogram. Det betydde att nästan var 5:e elev som lämnade en kommunal grundskola inte var behörig till ett nationellt program på gymnasiet. Och det är oroväckande… Faktiskt mycket oroväckande.

Som politiker i kommunen kan man definitivt inte vara nöjd med vad Skolverkets statistik visar. Det är alldeles för många av de uppväxande vänersborgarna som inte får fullständiga betyg och som inte är behöriga till gymnasieskolan. All forskning och erfarenhet visar att dessa ungdomar står sämre rustade inför framtiden, det gäller både framtida yrkesmöjligheter och det psykiska välbefinnandet. Det är också en stor samhällelig och social förlust.

fridolinUtbildningsminister Gustav Fridolin sa för något år sedan om de elever som inte kommer in på ett gymnasieprogram (eller inte går ur gymnasiet med fullständiga betyg) att de riskerar:

”att hamna i ett livslångt utanförskap.”

Och så är det. Det är redan idag tufft för personer utan gymnasieutbildning att få jobb, och det kommer antagligen att bli ännu tuffare i framtiden.

Vänersborg har stått inför ett vägval i många år när det gäller grundskolan. Tyvärr har många ledande politiker inte insett grundskolans betydelse och fel väg har ofta valts. Men än är det inte för sent att göra rätt val och ändra färdriktning. Och det är viktigt, inte bara för statistikens skull. Det är viktigt för de enskilda eleverna och för hela kommunen. Bra skolor kan också locka till sig barnfamiljer till Vänersborg, företagsamheten skulle gynnas på sikt osv.

LODet är lätt att hålla med Karl-Petter Thorwaldsson och LO-ledningen när de för ett tag sedan skrev i en debattartikel i DN:

”Nu krävs ett målmedvetet arbete för att höja kunskaperna och ge alla barn samma chans. Skolan måste få mer resurser.”

sossarEller varför inte också citera ur en socialdemokratisk debattartikel i dagens TTELA (se här):

”Det bästa vaccinet mot brottslighet och kriminalitet är en trygg uppväxt och en bra utbildning. Den som kan se en ljus framtid med möjligheter framför sig kommer med största sannolikhet att välja den lagliga vägen före den kriminella.”

viktigDet är kommunens viktigaste uppgift som huvudman att ge förskolan och skolan de förutsättningar som behövs för att de ska kunna förverkliga Läroplanernas uppdrag och Skollagens krav. Och ska förskolorna och skolorna dessutom uppnå de kommunala målen så måste kommunen också ge verksamheten de förutsättningar som krävs för detta.

Kommunen kan ju inte ställa upp mål utan att samtidigt ge medel för verksamheten att kunna arbeta med och uppnå dessa?

.

Dessa bloggar handlar om morgondagens sammanträde med kommunfullmäktige:

Och så tänkte jag publicera en kortare blogg imorgon vid lunchtid om några av de andra ärendena på fullmäktige, t ex NÄRF, kommunhuset och en sverigedemokratisk motion.

KF: Hur gick det 2016? (2)

24 april, 2017 Lämna en kommentar

arsredovisning2016Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.

Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.

Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:

”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”bygga_bostad

Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.

Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.

resultatDet gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:

”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”

Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.

Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till i_was_wrongverksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.

Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…

Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?

Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:

”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”

fortroende_litetDet är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)

Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…

bunDet finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.

Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.

Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…

LGR11_2Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…

plopp_yellowHur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.

plopp_greenDessa mål uppnåddes under 2016:

  • ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
  • ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
  • ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
  • ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
  • ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
  • ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
  • ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”

trygghetMålet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.

eyes2Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:

”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”

Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…

elever2Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.

Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:pengar5

”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”

Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

investering4Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…

%d bloggare gillar detta: