Arkiv

Archive for the ‘Skola’ Category

Info om dagens BUN-möte

18 februari, 2019 Lämna en kommentar

Så var då dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden avslutat. Det blev ett långt möte, men upplägget var genomtänkt – och effektivt. Det som sas och avhandlades var viktigt och nödvändigt.

Jag har i två bloggar skrivit lite ”djupare” kring två av ärendena – om lokalsituationen (se ”Akut lokalbrist!”) och den långa verksamhetsberättelsen/bokslutet (se ”Bokslut 2018”). Jag ska inte utveckla dom särskilt mycket mer.

Sammanträdet började med en så kallad dialog om nämndens förväntade resultat. Det är ett arbete som alla nämnder måste göra inför den kommande budgeten för år 2020. Det ingår i nämndernas uppgifter. Arbetet ska inte blandas ihop med den utvärdering av ”måluppfyllelsen”/resultatet av förra årets verksamhet och nuvarande års arbete med desamma – som också ingår i ”skyldigheterna”.

Arbetet med de förväntade resultaten för år 2020 pågår. De är därmed inte offentliga än. Det poängterade ordförande Mats Andersson (C) tydligt. Därför kan jag inte skriva om det, men jag tror inte att ordförande Andersson misstycker om jag i varje fall nämner att det innehåller ett visst mått av nytänk och att det verkade som om de flesta i nämnden var positiva.

Nämnden fick i vanlig ordning också en verksamhetsuppföljning. Denna gång om verksamheterna inom fritidshemmen och förskoleklassen. Jag fick lära mig att Skolverket har infört ett kunskapskrav i åk 1. Kunskapskrav finns annars bara för åk 3, åk 6 och åk 9. Kunskapskravet handlar om ”godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1” (se här):

”Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Det ska våra 7-åringar alltså klara när de går ur åk 1.

Det redovisades i vanlig ordning ett antal nyckeltal. Det kan vara värt att nämna att det just nu står 64 barn i kö till en förskoleplats. Nämnden kan emellertid anvisa platser till de som söker och i högre grad än tidigare kan också föräldrarnas förstahandsval erbjudas. Det beror till stor del på att Fridhems förskola öppnar den 15 april och förskolan på Belfragegatan (”Hönan”) den 7 eller 8 maj. Det kommer även att finnas plats i höst för alla sökande.

Antalet barn i den enskilda pedagogiska omsorgen minskade, jämfört med förra året, med 62 barn. Det beror antagligen på att det nu finns plats i den kommunala förskolan. Även antalet barn i de kommunala fritidshemmen blir färre, 88 barn.

Nämnden fick också en aktuell lokalinformation.

Det är kris med Norra skolan. Nya rapporter visar att det finns ett behov av omfattande underhåll på grund av fuktskador. Man räknar med att renoveringen kommer att gå på ca 35-40 milj kr. I dagsläget vet man inte om skolan behöver stängas under renoveringstiden, men det finns en del som tyder på det. Det var inte vad nämnden, eller eleverna, behövde just nu.

Mariedalsskolan behöver fler klassrum. Skolan kan emellertid ”byggas ut” på så sätt att kommunen kan hyra den gamla habiliteringen. Där går det antagligen att ordna 5 klassrum, fritidshem och möjligtvis även en matsal. Projektering pågår och bygglov ska sökas nästa vecka. Nämnden räknar med en hyreshöjning på 1 milj kr per år för dessa lokaler. Det är dock problem med sal för Idrott och hälsa. Och det är det för övrigt lite varstans. Det nödvändiga bygget av en ny 40×20-hall på Idrottsgatan/Sportcentrum blir försenat på grund av överklagan. Det är ett jättedilemma – ingen hall och mer idrott på schemat i höst…

Det var fler ärenden som handlade om lokaler…

Nämnden antog enhälligt revideringen av ”Förskole- och skolplan – Lokalförsörjningsplan 2019-2027”. (Den skrev jag om i föregående blogg, se ”Akut lokalbrist!”.) Det mynnade senare ut i följande beslut om fastighetsinvesteringar:

”Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna upprättad investeringsbudget med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser för fastighetsinvesteringar för perioden 2020-2022 samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Nämnden stod återigen enhälligt bakom beslutet. Det betyder att det är följande ”önskemål” om investeringar som nämnden lämnar ifrån sig ”uppåt” i den politiska hierarkin:

Investeringarna kommer, om de genomförs, att öka BUN:s årliga nettokostnader med 27,6 milj kr. Och då kan det tillkomma kostnader på kanske 6 milj på t ex återställning av mark mm. Om investeringarna inte genomförs står nämnden inför ett dilemma – hur ska då barnen och eleverna få ändamålsenliga salar och klassrum mm att vara i? Hur ska kommunen lösa det?

Det är så småningom kommunfullmäktige som ska fatta beslut…

När det gäller ärendet ”Bokslut 2018: Lång verksamhetsberättelse” vill jag bara komplettera med att det är de riktade statsbidragen som uppgår till 100 miljoner kronor. Statsbidragen som kommer till den ”kommunala påsen” och är avsedda till skolan ingår i kommunens budget. (Se vidare ”Bokslut 2018”.)

Nämnden uttryckte också, i diskussionerna (nämnden borde nog ge uttryck för denna uppfattning även i skrift), sin mening att när kommunen ska anta en detaljplan, som för Källeberg i Brålanda, så borde ett ja till detaljplanen med automatik innebära att kommunen också, samtidigt, säger ja till pengar till förskola och skola för de barn och ungdomar som ska bo i området. I detta fall, dvs Källeberg, var denna detaljplan ett ärende på sammanträdet. Det finns redan nu moduler både för förskola och skola i Brålanda, och det är ”fullt” i Skerrud o Frändefors.

Nämnden fick till sist också en personalekonomisk redovisning för 2018. Det meddelades några oroväckande siffror…

Andelen legitimerade lärare 7-9 var år 2017 (augusti) 77%, förra året hade andelen minskat till 69%. Sjukfrånvaron ökade från 7,1% till 7,5%. (Det var sjukfrånvaron från dag 15-180 som stod för ökningen.) Sjukfrånvaron i förskolan ligger högst med 9,3%. I grundskolan var ökningen en halv procentenhet, från 5,1% till 5,6%. (En ”normal” siffra ligger enligt förvaltningen kring 5%.)

När det gäller åtgärder för att förbättra skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö så ligger en utredning till grund för dem. Jag har skrivit om denna utredning i två bloggar tidigare. (Se ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)” och ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.) Jag är inte helt nöjd med utredningens slutsatser, särskilt inte:

”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer…”

I en platsannons stod det nyligen (den kanske finns kvar ännu) att målet är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag förstår inte hur en sådan skola skulle organiseras. Som jag ser det är det ju rektorernas och förskolechefernas tid det handlar om. Om t ex rektorerna skulle slippa ansvar för t ex upprättande och ansvar för rutiner angående arbetsmiljö med skyddsronder och skyddsombud, brandskyddsansvar med upprättande av plan för systematiskt brandskydd, handlingsplan vid större störningar, riskombud och ansvar för upprättande av riskbedömning, ansvar för upprättande av krishanteringsplaner samt krisombud, städrutiner, rutiner kring allergi, ansvar för upprättande av kemikalieförteckningar och rutiner för det, trafiksäkerhet runt skolan och lås och larm samt lokaler, så skulle tid frigöras. Då skulle en förskolechef eller rektor kunna ha både 30 och 40 anställda…

Jag är också mycket tveksam till åtgärden:

”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår…”

De flesta lärare är enligt min erfarenhet tämligen negativa till detta. Det innebär ju faktiskt att arbetsgivaren inte anser att lärarna arbetar full tid idag. De fåtal arbetslag som har ändrat arbetstidsavtalet har också fått ett lönepåslag, per lärare, med 2.000 kr i månaden. Kanske är det mer pengar i lönekuvertet som lockar? Vad jag vet så har inte heller någon utvärdering av ett ändrat arbetstidsavtal gjorts.

Klockan 16.15 fick nämndsledamöter gå hem. Jag tror att de flesta var nöjda både med dagen och ordförande Anderssons ordförandeskap.

Akut lokalbrist!

13 februari, 2019 Lämna en kommentar

Den politiska ledigheten varade inte länge… I och för sig har det inte varit några möten denna vecka, men redan igår kom barn- och utbildningsnämndens handlingar inför sammanträdet nästa måndag (18 feb). Handlingarna bestod av 150 sidor… Och de kräver sin kvinna eller man…

Flera ärenden handlar om lokalsituationen i kommunen. Och den har jag skrivit om vid flera tillfällen, men med dessa handlingar blir det synnerliga akuta läget inom förskola och grundskola väldigt tydligt. Det är inte bara så att det fattas lokaler, många av de lokaler som våra barn och elever vistas i är i stora behov av uppfräschning och renovering.

Det har de senaste åren gjorts flera utredningar om lokalbehoven. Nu har dessa utredningar reviderats och sammanställts till en utredning. Det är ett digert arbete som förvaltningens tjänstemän har utfört. Resultatet har inte bara blivit att det är lättare att få grepp om läget, utan också att den akuta lokalbristen har blivit väldigt iögonfallande.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

”Slutsatsen av lokalplanen är att många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning. Många av framförallt skolorna har inte blivit upprustade sedan de byggdes och är inte längre ändamålsenliga att bedriva verksamhet i. Framförallt är det elevplatser för årskurs F-6 i centrala Vänersborg som fattas och behovet av en ny skola lyfts som akut.”

Det är viktigt att påpeka att bristen på lokaler får omfattande konsekvenser för lärare, barn och elever, och det redan idag. Som det också skrivs i sammanfattningen:

”Otrygghet och konflikter skapas när lokalerna är underdimensionerade för antalet barn eller elever. Ytterligare skapar det organisatoriska problem som får konsekvenser för barn och elevers skolvardag.”

Kunskapsresultaten för de senaste årens avgångsklasser (åk 9) förskräcker…

Utredningen går igenom område för område. Först redovisas situationen i de olika kommundelarna när det gäller förskolorna, sedan görs samma sak för grundskolan F-6 respektive högstadierna. Och behoven och de föreslagna åtgärderna prioriteras sedan. Fast prioritet nummer ett är faktiskt, hör och häpna, att överhuvudtaget kunna tillhandahålla lokaler att bedriva barnomsorg och undervisning i… Så illa är det. Sedan bör ju lokalerna helst vara ändamålsenliga …

Kommunen har de senaste åren införskaffat och löst lokalsituationen med en mängd moduler. Det finns moduler på nästan alla skolor för årskurs F-6. Och då ska man komma ihåg att modulerna enbart består av klassrum. Det leder till att det, redan idag, saknas ämnessalar, idrottshallar och plats i matsalar. Dessutom har en del av modulerna varit på plats länge och några behöver ersättas inom en snar framtid.

Här följer en del från utredningen… Det är inte allt, men det som jag anser vara viktigast.

I dalslandsdelen av kommunen beräknas barnantalet i åldrarna 1-5 år öka. Det är just nu fullt i förskolorna i Brålanda, Skerrud och Frändefors. För att klara ökningen, minska kön och ersätta modulerna behövs det en ny förskola, förslagsvis placerad i Brålanda. Dessutom planeras ungefär 180 nya bostäder i Källeberg, Brålanda – ett annat ärende på måndagens dagordning. Fler invånare i Brålanda leder självklart till än större efterfrågan på förskola, och skola.

Det behöver antagligen också skapas nya förskoleplatser i de centrala delarna av staden. Detta trots att förskolan vid Belfragegatan (”Hönan”) snart är klar och att det har startats en ny förskola på Vänerparken i BUP:s gamla lokaler.

Även på Onsjöområdet behövs fler förskoleplatser. Dessutom behöver ventilationssystemet på Åkaregatan anpassas efter barnantalet och ändamålsenligheten förbättras både på Åkaregatans och Ponnygatans förskolor.

I Vargön, och jag citerar utredningen:

”finns det ett behov av att ha beredskap för ytterligare 20 förskoleplatser. Ventilationen måste anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola. Ändamålsenligheten på Granås förskola måste också förbättras avsevärt och vissa verksamhetsanpassningar behöver göras på Näckrosvägens och Lindvägens förskola.”

Sedan övergår utredningen med att beskriva situationen i kommunens grundskolor F-6. Om det trots allt ser förhållandevis ”ljust ut” i förskolorna (gör det det?), så blir det nu i det närmaste katastrofalt. Och det gäller i synnerhet centrala Vänersborg…

”På de tre centrala skolorna (Tärnan, Norra skolan och Mariedalsskolan; min anm) har redan maxkapaciteten för vad lokalerna klarar överstigits. När maxkapaciteten för skolorna har beräknats har inte heller utrymmen för fritidshem, förberedelseklasser eller särskola räknats med.”

Oops…

Utredningen konkretiserar:

”Detta innebär att Norra skolan enbart har 11 klassrum men 13 klasser. På Tärnan är det tydligare varför modulerna behövs då de har 15 klassrum och 19 klasser. … Även Mariedalsskolan har fler klasser än vad lokalerna klarar. De har 15 klassrum och 21 klasser.”

Med andra ord behöver utrymme skapas för ca 14 klasser i centrala Vänersborg fram till 2027. Och utredningen fortsätter:

”Norra skolan – Det saknas bland annat grupprum, rum för elevhälsan, arbetsplatser för personal, ämnessalar, fritidsutrymme och matsalen är underdimensionerad. Mariedalsskolan: Klassrummen är för små och ljudmiljön är inte tillfredsställande. Därutöver saknas ämnessalar, arbetsplatser för personalen samt grupprum för eleverna.”

Och då tror jag mig veta att det också behövs lokaler för Idrott och hälsa på Mariedalsskolan.

Och utredningens slutsats för att klara lokalsituationen är, förutom att Norra skolans ändamålsenlighet akut behöver förbättras och att vissa anpassningar behöver göras på Tärnan:

”Enda möjligheten att göra detta är genom att bygga en ny enhet.”

Barn- och utbildningsnämnden har sedan några år tillbaka argumenterat för att bygga en ny F-6-skola på Holmängen. Det hände en del i början och om jag inte minns fel utarbetades en detaljplan över området. Men sedan ett år har det vad jag vet inte hänt något. (Se mer i bloggen ”Gårdagens beslut i KS”.) Det är dags att lyfta frågan och för fullmäktige att ta ett beslut om att bygga en ny skola. Det MÅSTE helt enkelt byggas en ny skola på Holmängen!

Det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns behov. I Brålanda skola:

”fattas utrymmen för fritids vilket gör att klassrummen behöver användas för ändamålet. Ytterligare fattas det ämnesalar för undervisning i hemkunskap, slöjd samt NO/teknik. Skolan har idag två moduler som kommer att behöva ersättas över tid.”

Det behövs alltså byggas också i Brålanda. Och det är tämligen brådskande. På Frändeskolan (Frändefors) och i Skerrud (Gestad) behövs en del anpassningar göras och på Frände bör lokalerna utökas.

Vi går vidare – Onsjö:

”Lokalerna behöver till viss del anpassas för verksamheten då det inte finns tillräckligt med klassrum och grupprum för att organisera skolan på ett bra sätt gällande skola och fritids.”

Vargön…

”På Rånnums skola handlar det om att det inte finns klassrum för alla klasser vilket har skapat ett behov av ytterligare klassrum. Där går 12 klasser men det finns enbart 10 klassrum.”

Det saknas grupprum, samtalsrum och ämnessalar…

På Granås skola är matsalen underdimensionerad, utemiljön behöver förbättras och det saknas grupprum och samtalsrum.

Lokalsituationen ser bättre ut på högstadieskolorna.

Det finns fyra 7-9-skolor i Vänersborg – Dalboskolan, Vänerparken, Silvertärnan och Torpaskolan.

Dalboskolan har betydligt mer lokaler än vad som behövs utifrån elevantalet. Dock används delar av skolan idag som förskola, även om dessa lokaler inte är ändamålsenliga för förskola.

Det är en hel del problem just nu för skolorna i centrala Vänersborg. Det mesta, inklusive elevökningen, kommer emellertid att lösa sig den dag renoveringen och ombyggnaden av Silvertärnan är klar. En förutsättning är dock att Silvertärnan även fortsättningsvis kan använda ämnessalarna på Tärnan. Och det i sin tur är beroende av att en ny skola byggs på Holmängen…

Förvaltningen presenterar sedan, i tabellform, de åtgärder som måste genomföras. Förvaltningen inleder med att skriva:

”Åtgärderna presenteras per område och prioriteras. Utökning av lokalkapaciteten är högst prioriterat, alla barn och elever måste få plats, därefter får verksamhetsanpassningar göras. Då många åtgärder för att utöka eller minska elevantalet är beroende av varandra får de samma prioritet. De som bedöms vara sämst verksamhetsanpassade åtgärdas först och i de fall flera enheter uppfattas vara i samma behov av åtgärder får de samma prioritet. På vissa enheter behöver ventilationen dimensioneras efter antalet barn/elever som vistas där idag. Detta är inte med i prioriteringsordningen utan behöver åtgärdas omedelbart.”

För att komma till rätta med alla problem i Vänersborgs skolor måste pedagoger, elever och barn ha vettiga fysiska förutsättningar. De måste få plats i förskolor och skolor och de måste få ändamålsenliga lokaler.

PS. Du kan ladda ner underlaget inför BUN:s sammanträde på måndag. Där finns ovanstående utredning. Klicka här för nedladdning.

Kategorier:BUN 2019, Skola, Skollokaler

Väne Ryrs skola

5 februari, 2019 1 kommentar

Under veckan som gått har jag som bekant dykt ner i kommunens diarium. Där hittade jag inte bara kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 (se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar” och ”Mer om kommunens uthyrning”), utan också några enstaka handlingar om skolan i Väne Ryr. Jag började ögna i dem lite förstrött, men insåg ganska snabbt att det nog var lika bra att begära ut alla handlingar som hade med skolan att göra – från typ de senaste månaderna. Det verkade nämligen ha varit en del ”strul”.

Det var ganska många handlingar, hela 33 stycken…. De flesta handlingar bestod av mailväxlingar mellan föräldraföreningen i Väne Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var också ”inblandad”.

Idag fick jag se i TTELA att det tydligen inte bara har varit jag som tittat närmare på Väne Ryr. Ordförande Andersson intervjuades nämligen om stängningen av skolan… (Se ”Väne Ryrs grundskola är inne på sista terminen”.)

Bakgrundshistorien till intresset för skolan i Väne Ryr, och de många handlingarna i diariet, är naturligtvis besluten i kommunfullmäktige 2013 och framför allt 2017 om Väne Ryrs skola.

Den 30 januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att öppna förskola, förskoleklass och fritidshem i Väne Ryr höstterminen 2013. Dessutom skulle en grundskola 1-3 öppnas på försök i tre år hösten 2014. Jag var själv med och fattade beslutet, till skillnad från de borgerliga partierna (som styrde kommunen då) och sverigedemokraterna.

Det fanns emellertid ett villkor förknippat med grundskolans öppnade, ett mycket viktigt villkor…

Ur fullmäktiges beslut 2013:

”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”

Vi som stod bakom beslutet såg detta villkor mest som ”formalia”. Vi var helt övertygade om att skolan skulle locka till sig betydligt fler elever.

Det blev inte så. Det blev färre än 15 elever som valde och gick i skolan…

Det var en överraskning – och en besvikelse. Det visade sig att fler än hälften av barnen i ”upptagningsområdet” hade valt andra skolor, företrädesvis i Trollhättan. Vårdnadshavarna hade så att säga ”röstat med fötterna”. De hade därmed faktiskt också valt bort skolan i Väne Ryr. För i detta läge kunde ju rimligtvis inte kommunen fortsätta att bedriva skola.

Fullmäktiges beslut var otvetydigt. Skulle det i fortsättningen bedrivas skola 1-3 i Väne Ryr så krävdes det minst 15 elever. Vänsterpartiet stod för beslutet från 2013. Fullmäktiges villkor var inte uppfyllt och därför skulle skolverksamheten avvecklas.

Men så blev det inte riktigt…

Frågan om Väne Ryrskolans vara eller inte vara hamnade återigen i kommunfullmäktige. En majoritet i fullmäktige (S+C+MP+SD+VFP) ville i maj 2017 ge skolan en chans till. Det formella skälet för beslutet var (citerat från fullmäktiges underlag):

”den lokalbristsituation som för närvarande råder inom grundskolan och att det vore oekonomiskt och ogenomtänkt att i det sakläget stänga grundskoleverksamheten vid Väne-Ryrs skola.”

Den 23 maj 2017 förlängdes därför ”försökstiden” ytterligare två år. Med samma villkor som tidigare:

”Kommunfullmäktige förlänger prövotiden för öppethållande av grundskolan årskurs 1-3 i Väne-Ryr till år 2019 enligt samma premisser som framgår av fullmäktiges beslut 2013-01-30, § 1.”

Beslutet betydde att invånarna i Väne Ryr fick ytterligare två år på sig att visa att de ville ha kvar grundskolan 1-3 i Väne Ryr. Men samma villkor gällde alltså – skolverksamheten skulle upphöra om det fanns färre än 15 elever i åk 1-3 efter prövotidens utgång.

Så blev det då december 2018. Och det visade sig återigen att elevantalet understeg 15…

Den här gången var slutsatsen given. Fullmäktiges villkor om minst 15 elever var inte uppfyllt. Och det kunde bara betyda en sak – fullmäktiges beslut ska verkställas.

Det är viktigt att notera att det inte ankommer på fullmäktige att fatta ett nytt beslut, beslutet från 2017 ska helt enkelt verkställas. Och det är barn- och utbildningsnämndens uppgift, i praktiken barn- och utbildningsförvaltningens. Nämndens ordförande Mats Andersson (C) skrev i ett mail den 26 november 2018:

”frågan [är] redan avgjord i kommunfullmäktige och kommer inte att behandlas ytterligare i KF. Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att effektuera beslut i frågan efter sammanräkning av antalet elever.”

Det smärtade nog ordförande, som på sätt och vis är den som ”utverkade” att prövotiden skulle förlängas med två år, att de flesta vårdnadshavare i Väne Ryr återigen hade valt bort bygdens skola… (Precis som det smärtade vissa vänsterpartister redan 2017.)

I dagens TTELA-intervju framgår ordförande Anderssons vånda tydligt:

”Det är trist att grundskolan i Väne Ryr måste lägga ner och jag lider med barn och föräldrar.”

Mats Andersson (C) säger vidare i intervjun:

”Men kommunfullmäktiges riktlinjer är tydliga och de måste vi följa.”

Och det är helt riktigt. Men samtidigt är det viktigt att ha i minnet att Andersson och centerpartiet själva stod bakom just detta beslut i fullmäktige.

Den 17 december (2018) meddelade således förvaltningschefen de berörda vårdnadshavarna:

”Från och med höstterminens start 2019-08-19 kommer inte grundskola bedrivas i Väne Ryr. Grundskola omfattar förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem.”

Och rektorn på Öxnereds skola skrev till föräldrarna den 14 jan 2019:

”Inför höstterminen 2019 kommer nuvarande elever på Väne Ryrs skola att erbjudas skolplacering och fritidsplacering på Öxnered skola (se tidigare utskick från barn och utbildningsförvaltningen).”

Ryrskolans föräldraförening har haft synpunkter på tiden för ”elevräkningen”. Men jag har lite svårt att se logiken i vårdnadshavarnas resonemang. I fullmäktiges beslut står det tydligt ”till år 2019”. ”Till år 2019” betyder till och med den 31 december 2018. Således ”räknades” också eleverna i december. Och eleverna var alltså färre än 15.

Här vill jag återigen flika in en kommentar med anledning av dagens artikel i TTELA. Man kan nämligen få intrycket att skolverksamheten avvecklas därför att elevprognoserna för nästa läsår eller de kommande åren säger att det blir färre än 15 elever. Det är inte korrekt. Kommunfullmäktiges beslut 2017 innebar att det skulle gå minst 15 elever i Väne Ryr nu i december.

Det var självklart olämpligt att avveckla Väne Ryr-skolan vid det senaste årsskiftet, mitt i läsåret. Det hade inte varit bra varken för eleverna eller verksamheten. Därför beslutade BU-förvaltningen att inget skulle ske med skolan förrän läsåret slutade i juni. Först till hösten blir alltså Öxnereds skola Väne Ryr-elevernas ”hemskola”. Och då gäller naturligtvis samma regler kring t ex fritids och skolskjuts som för alla andra elever och vårdnadshavare i Vänersborg.

Jag förstår att de vårdnadshavare som har barn på skolan i Väne Ryr är besvikna. Skolan ligger förhållandevis nära hemmet, det är lätt att lämna och hämta barnen, de får gå i en liten skola etc.

Men fullmäktige har fattat beslut. Och trots att skolverksamhet 1-3 har pågått under 5 års tid så är alltså elevantalet fortfarande mindre än 15. De flesta vårdnadshavare har faktiskt valt bort skolan… Och det är inte försvarbart att bedriva en grundskola med så få elever. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt och det är inte försvarbart med tanke på barnen. Så få elever begränsar t ex antalet kompisar. Det får också negativa pedagogiska konsekvenser med så få elever uppdelade i tre årskurser.

I fortsättningen kommer det enbart att vara förskola i Väne Ryrs skola.

Kategorier:Skola, Skollokaler, Väne Ryr

Viktiga investeringar

29 januari, 2018 Lämna en kommentar

Arbetet med Mål- och resursplanen för 2019-2023 har börjat. Det handlar om budgeten för nästa år, den budget som vänersborgarna på sätt och vis kan sägas få rösta om i valet i september. I budgeten ingår naturligtvis också de kommande investeringarna.

ordfklubba5Kommunfullmäktige beslutade om årets fastighetsinvesteringar så sent som i november förra året. Nu är det tänkt att ordningen ska återställas – fastighetsinvesteringarna ska beslutas i juni, precis som övriga delar av budgeten.

Då, i november 2017, fick inte barn- och utbildningsnämnden (BUN) de investeringspengar som nämnden hade yrkat. Pengarna ”räckte inte till”, vilket egentligen är ett annat sätt att säga att andra investeringar prioriterades. Flera av BUN:s önskade investeringar kom därför inte med i Mål- och resursplanen eller fick skjutas framåt i tiden. (Se ”Det närmar sig ett viktigt avgörande”.)

Något som ställer till det för BUN. Och elever och lärare…

argumentationNu är det dags att argumentera för BUN:s behov igen…

För två veckor sedan hölls ett första möte om nästa och de kommande årens investeringar. Det var presidierna, dvs ordförandena, i barn-och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden och chefstjänstemännen i respektive förvaltning som sammanträffade. Det deltog med andra ord inga skvallervänsterpartister (eller sverigedemokrater eller medborgarpartister) i mötet.

Jag har fått lite information från mötet den 15 januari.

Barn- och utbildning presenterade ett investeringsförslag för 2019 som slutade på 193,5 milj kr. Det var 10 milj mer än den ram som fullmäktige beslutade om i november. Jag vet inte hur diskussionerna gick, men det fattades inget ”beslut” på mötet om dessa ”extra” pengar. Istället diskuterades de investeringar som fullmäktige redan har fattat beslut om och som ska genomföras under detta år. Och som det ser ut att bli vissa ”problem” kring…

Fastighetsenheten ansåg att det skulle bli svårt att få igång en byggnation vid Öxnereds skola i år. Det fanns nämligen en komplex problematik kring byggteknik, planfrågor och trafiklösningar. Vi får se vad som händer. För BUN är det viktigt att en skola för 500 elever blir klar så snabbt som möjligt i Öxnered.

oxneredsskola

Däremot går renoveringen på Silvertärnan enligt planerna. Inflyttning beräknas kunna ske höstterminen år 2020. Även investeringarna vid Mulltorp rullar på. Skolan beräknas stå klar sommaren år 2019.

Märkligt nog verkade inte inte den nya förskolan i kvarteret Hönan ha varit uppe till diskussion.

invest_BUNSå det händer lite med skolinvesteringarna, i och för sig med betoning på lite… Barn- och utbildningsnämnden har stora behov och min åsikt är att kommunen måste ta tag i situationen på största allvar och verkligen prioritera förskolan, skolan och barnen/eleverna. Det handlar helt enkelt om att skapa platser till alla barn och att få salar som man kan ställa bänkar i till varje elev… Dessutom blir modullösningarna dyra för nämnden. Idag kostar hyran av modulerna 6-7 milj kr varje år. Och fler moduler är på gång…

hallristningDen planerade idrottshallen, som ska byggas för att samhällsbyggnadsnämnden fick pengar över, kommer förresten att placeras på annat ställe än vad som först var tänkt. Man hittade tydligen en hällristning på den tänkta byggplatsen.

För övrigt kan konstateras att investeringarna i hockeyhallen och fotbollsplanen på Vänersvallen är klara. De investeringarna hör till kultur- och fritidsnämndens område, liksom Idrottshuset. Här planeras investeringar till 2021-2022.

Hallevibadet i Vargön är också ett ”problem” för kultur och fritid. Och BUN, eftersom det pågår en del simundervisning där. Mötet kom inte fram till vad som ska hända på Hallevi.

Det kommer nog att bli ganska mycket diskussioner kring de framtida investeringarna vad det lider…

Kategorier:investeringar, Skola

Det närmar sig ett viktigt avgörande

6 november, 2017 Lämna en kommentar

invest_BUNPå fullmäktiges novembersammanträde ska investeringsbudgeten beslutas. Det blir ett viktigt och avgörande beslut som kommer att få stor betydelse för framtiden.

Men ändå inte.

rondellDet mesta är redan bestämt. Besluten om andra investeringar än fastighetsinvesteringar är redan fattade av fullmäktige, de bestämdes i juni. Då bestämdes det att det ska göras om på Fisketorget för 4 milj nästa år, att en rondell ska byggas på Sanden för 4,5 milj (2019), att ytterligare en rondell ska uppföras vid Folkets Park för 7 milj (2020) och att en trafiklänk mellan Öxnered och Onsjö ska anläggas för 17 milj (2019). Det ska vidare byggas gång- och cykelvägar för drygt 18 milj kr under femårsperioden, dock inte i Sikhall. Det ska investeras 190 milj kr i VA-verksamheten fram till och med 2022 och en kretsloppspark ska byggas för 22 milj (2018-19). Allt det här har redan fullmäktige beslutat.

I exploateringsbudgeten hittar vi andra investeringar som fullmäktige också redan har beslutat. Det är investeringar för 139,8 milj kr under femårsperioden. Det ska byggas bostäder och till dem måste det vara VA. En del av dessa investeringar får kommunen tillbaka av privata fastighetsägare. De här investeringarna är, som sagt, hur som helst beslutade… De också. Liksom att äldreomsorgen ska köpa inventarier för 24,5 milj kr under perioden.

svangremDet skulle vara intressant att veta hur mycket de olika nämnderna fick prioritera bort innan dessa investeringar beslutades. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämnden. Det är nämligen samhällsbyggnads som står för de stora investeringarna. Eller är det så att samhällsbyggnadsnämndens investeringar betraktas som så absolut nödvändiga, så att de bara är tvungna att genomföras?

Det fullmäktige ska besluta om i november är fastighetsinvesteringarna. Inget annat. Och vad är det då för fastighetsinvesteringar?

kitchen3Samhällsbyggnads ska fortsätta bygga om köken i förskolor och skolor. Det är inget att välja på, tydligen. 140 milj kr kostar det under femårsperioden. Om det sedan fattas några statliga eller regionala beslut som har med tågstopp i Brålanda att göra, så ska kommunala investeringar för detta prioriteras. Det står inte var dessa pengar i så fall ska hämtas, men jag antar att det inte är från köken… Och det är väl inte heller från köken som pengarna, kanske 45 milj kr, till en ny sessionssal ska tas…

En idrottshall för 28 milj ska byggas (2018-19), jag tror att det är tänkt någonstans på Idrottsgatan. En miljon är avsatt till WC i Nordkroken, vilket antagligen gör pensionärerna i PRO Vargön tämligen nöjda. De här pengarna skulle fullmäktige säkert, rent teoretiskt, kunna stryka ett streck över och använda till annat. Men det är ju tämligen små summor i sammanhanget. Det är likadant med fastighetsinvesteringarna i kultur- och fritidsnämnden. Det är också förhållandevis små investeringar. Det handlar om omklädningsrum i ishallen 7 milj (2018), Fotbollens hus 7 milj (2019) och B-huset i Idrottshuset 14 milj (2021/22). Och så har någon, jag vet inte vem det är (antagligen någon som styr, typ Marie Dahlin), bestämt att konstgräset på Hallevi ska anläggas redan nästa år för 6 milj.

kulturfritidDet handlar för kultur- och fritidsnämndens del om fastighetsinvesteringar för sammanlagt 35 milj kr under 2018-2022. Då är inte idrottshallen ovan med. (Det beror på att samhällsbyggnads ”hittade” lite pengar till denna.) Det är som synes, i det stora hela, tämligen små summor, och tämligen angelägna och viktiga investeringar.

De stora fastighetsinvesteringar, som fullmäktige ska besluta om senare denna månad, handlar egentligen uteslutande om barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det ser, som jag ser det, ut som om alla andra investeringar ”tillfredsställs”, både andra fastighetsinvesteringar och andra investeringar (se ovan). Och då händer det som inte är alltför ovanligt i Vänersborg, det finns inte tillräckligt med investeringspengar kvar för att tillgodose de behov som finns i BUN.

BUN behöver investera för mer än en miljard kronor under den närmaste femårsperioden, det är en enig nämnd överens om. I juni ansåg kommunfullmäktige dock att det bara fanns ungefär 586 miljoner kvar ”i ram” till BUN de närmaste 5 åren. Det är svårt att säga hur fullmäktige och de som styr kom fram till just denna siffra. Men det betyder att BUN måste ”prioritera”. Eller strunta i vissa behov. Eller, som man tydligen kan säga på byråkratsvenska, ”precisera” sina behov och önskemål.

skola_bortBUN:s investeringspengar räcker till (se ”Investeringar förskola/skola”) att under kommande femårsperiod investera i om-/tillbyggnad i Öxnered (2018-20), nya och renoverade lokaler på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) (2018) och Mulltorp (2018). En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan (2018-19) och de påbörjade investeringarna av förskolorna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas. Den nya skolan på Holmängen ska börja byggas, men först år 2022. BUN ansåg att denna skola var tämligen akut och föreslog att den började byggas redan 2019.

BUN tvingas bortse från en hel massa behov. Och det på grund av att kommunfullmäktige godtyckligt har satt ett streck i kanten och sagt att, ”tyvärr, pengarna räcker inte”…nono

Det betyder att investeringspengarna inte räcker till:

  • Brålanda skola. Elevplatser motsvarande 3 klasser kommer att saknas år 2020. Barnen i årskurs 6 kommer att få fortsätta bussas för hem- och konsumentkunskap och slöjd och matsalen kommer fortsatt att vara underdimensionerad.
  • att börja bygga Holmängens skola år 2019. Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel på grund av platsbrist.
  • Norra skolan. Om investeringen prioriteras bort blir konsekvensen att de tillfälliga modulerna behöver vara kvar tills fler elevplatser kan tillskapas i centrum.
  • Granås förskola (tillbyggnad 2 avdelningar). Om investeringen prioriteras bort måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.
  • ny förskola Blåsut, i stället för Dalaborg. Om en ny förskola i Blåsut prioriteras bort måste kontraktet med extern hyresvärd förlängas och verksamheten fortsatt bedrivas i undermåliga lokaler. På grund av höga bullernivåer kan förskolan dock komma att beläggas med föreläggande om att flyttas. Utan Dalaborg eller ny förskola i området kommer det saknas förskoleplatser i området.
  • Frändefors förskola, 6 avdelningar. Befolkningsprognoserna visar att förskoleplatser
    motsvarande fyra avdelningar behöver tillskapas i Frändefors och Brålanda.
  • ny förskola Onsjö, 4 avdelningar. Barnantalet kommer att öka på Onsjö motsvarande två förskoleavdelningar och de tillfälliga modulerna behöver ersättas.
  • ny förskola Öxnered, 4 avdelningar. När det nya bostadsområdet är byggt förväntas efterfrågan på förskoleplatser öka i området. Vårdnadshavare kommer då inte att få sitt förstahandsval av förskola och många kommer att erbjudas plats i andra kommundelar. (Om de har tur.)
  • Brålanda förskola, 2 avdelningar. Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda. Då Frändefors är en mer strategisk placering föreslås att sex nya avdelningar tillskapas där och 2 nya avdelningar tillskapas i Brålanda för att ersätta de moduler som finns där.

children2Det är som alla vet vid det här laget stora barn- och elevökningar som är orsaken till de stora behoven av lokaler som BUN har, både för förskolor och skolor. Redan nu har nämnden 15-16 paviljonger i bruk och man räknar med fler. Moduler borde bara vara en tillfällig lösning, men i Vänersborg har modulerna en tendens att permanentas. Dessutom är modulerna allt dyrare för BUN. Det är ärligt talat detsamma som att kasta pengarna i sjön när man hyr moduler i mer än 3-4 år.

Några av behoven ovan kan kanske lösas i några år med moduler, men ska barnen och eleverna ha fysisk plats, drägliga villkor och en hyfsad bra start i livet, så har inte BUN en chans att ordna detta med nuvarande investeringsförslag. BUN lär inte heller klara Skollagens krav… Eller kraven på godtagbara och godkända lokaler på alla ställenekvation.

Jag förstår inte hur fullmäktige tänker sig att lösa denna lokalekvation. Är det barnen och ungdomarna som Vänersborg ska spara på?

Ett enigt BUN beslutade den 26 september (se ”BUN beslutar om investeringar”):

”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1.013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”

Kommunen är i ett läge där investeringsbehoven är stora, särskilt alltså för förskolan och grundskolan, och det är därför nödvändigt att investeringar prioriteras. Men hur ska man kunna göra en ordentlig genomlysning, avvägning och prioritering om inte samtliga investeringar ligger på bordet? Nu i november ska fullmäktige bara prioritera bland fastighetsinvesteringarna, och där har ramarna redan slagits fast. Kommunfullmäktige har bestämt att BUN inte får investera lika mycket som behövs.

karvlingSå det fullmäktige ska göra den 22 november är att, ja vad då, bestämma om kommunen ska investera i en konstgräsplan eller i en skola? Eller i en förskola eller skola? Eller att rondeller är prioriterade före förskolor och skolor? Fast det bestämde ju fullmäktige i juni.

Det är något grundläggande fel med hela investeringsprocessen. Eller också har någon eller några tänkt ut det… På ett sådant sätt att en vänsterpartistisk bloggare inte riktigt fattade vad som hände den där dagen på junifullmäktige. Och som nu är bakbunden av tidigare fullmäktigebeslut.

Fast det är som Vänsterpartiet skrev på hemsidan igår (se ”Är det rätt att säga ”utan oss”?”):

”Fattade beslut gäller – tills nya beslut fattas!”

BUN: Kris i lokalfrågan!

16 oktober, 2017 Lämna en kommentar

depressed3Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.

Det finns ett akut behov av lokaler:

”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

skola3Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.

BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:

”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”

children2BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.

Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…

barn5Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?

Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. (Såvida BUN inte ska bygga en ny modulskola på en helt ny plats…) Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…

”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…

uppdragBUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.

invest_BUNÄven när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.

BUN kan inte göra något…

klockaPå dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…

En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…

Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).

parkmarkMen det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)

I Vänersborg går det inte…

motvindDet tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.

Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.

I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.

Kategorier:BUN 2017, Skola, Skollokaler

Investeringar förskola/skola

25 september, 2017 1 kommentar

Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.

investering4BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgiftinvestering1 egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?

Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…

Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.

skola_bortDe prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.

Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:

”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”

oxneredsskola2När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:

”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”

Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.

bralandaskolaFörvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…

Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.

Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:

”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”

onsjoskolanOm investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.

Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?

Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:

”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”

holmangen_kartaskola_miniFörvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.

Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.

BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom mångaforskola skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.

Investeringarna handlar även om förskolor.

honan5På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.

De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.

Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nogdalslandstjuren tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?

”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”

Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…

bjorkBUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:

”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”

Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.investeringsplan

Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…

Kanske skulle nämndens beslut lyda:

”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”

Typ.

%d bloggare gillar detta: