Arkiv

Archive for the ‘Skola’ Category

BUN 13/6: Mycket om Norra skolan

12 juni, 2022 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.

Dagordningen är kortare än vanligt.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.

Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu. 

Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”

Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.

Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)

Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.

I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:

“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Och:

“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.

I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.

Yttrandet sammanfattas på följande sätt:

“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.

Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…

Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:

“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.

Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…

Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):

“Syftet med detaljplanen är att:

omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”

Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”

Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.

De skriver angående moderaternas motion:

“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Och angående min motion:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.

Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.

Kategorier:BUN 2022, Nordstan, Skola

KF (11/5) 3: Historien om ett övergångsställe

Kommunfullmäktige hade sammanträde förra veckan. Jag har redovisat några av ärendena. (Se “KF (11/5) 1: Skola och politisk organisation” och “KF (11/5) 2: Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”.) Idag går jag vidare med att berätta historien om ett övergångsställe.

Jag har bloggat åtskilliga gånger om övergångsstället. Det har vandrat runt i kommunhuset i 2,5 år vid det här laget och det har fortfarande inte kommit fram. Men jag tycker ändå att det är dags att en gång för alla sammanfatta alla turer i historien fram till onsdagens fullmäktigebeslut. Berättelsen innehåller också en del intressanta inslag som t ex ”ko-vändningar”, och framför allt – en viktig lärdom.

Den 7 oktober 2019 skrev en invånare i Vargön ett medborgarförslag. Det handlade om att kommunen borde vidta ett antal trafiksäkerhetsåtgärder på övergångsstället vid Rånnum skola. Det var många barn som korsade Nordkroksvägen på övergångsstället på väg till och från skolan. Och platsen var trafikfarlig. Det tyckte nog de flesta som hade varit på platsen. I bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola” beskrev jag medborgarförslaget grundligt och de tre åtgärder som föreslogs för bättre trafiksäkerhet. Vid tiden kring vintersolståndet beskrev jag övergångsstället ytterligare en gång, se “Övergångsstället vid Rånnum skola”.

Men kommunstyrelseförvaltningen hade en helt annan uppfattning.

“Kommunstyrelseförvaltningen har gått igenom medborgarförslaget tillsammans med gatuenheten.”

Och kom till slutsatsen att medborgarförslaget skulle avslås – säkerheten var tillfredsställande:

“Övergångsstället föregås av farthinder för att dämpa farten. Likaså har åtgärder gjorts med vegetationen för att förbättra sikten vid övergångsstället samt att belysningen har förstärkts i anslutning till övergångsstället. Hastighetsmätningar har gjort på vägen och resultatet av dessa mätningar visar att hastighetsbestämmelserna följs på ett bra sätt.”

Det var svårt att tro att någon från kommunhuset hade besökt Vargön och gjort syn på plats.

Märkligt nog var inte tjänsteskrivelsen daterad. Men i ett senare dokument dateras skrivelsen till den 6 april 2021. Det hann alltså att gå 1,5 år från det att medborgarförslaget lämnades in till det att tjänsteskrivelsen blev klar… Och då hade ändå inget beslut fattats. På kommunens hemsida står det:

“Vår målsättning är att beslut om medborgarförslag ska fattas inom ett år från att förslaget har lämnats in till oss.”

Den 17 maj 2021 behandlade kommunstyrelsens arbetsutskott förslaget. KSAU höll med förvaltningen och beslutade att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå medborgarförslaget. Beslutet var enhälligt. (I KSAU satt enligt kallelsen en M och en KD förutom de tre kommunalråden, Benny Augustsson (S), Henrik Harlitz (M) och Mats Andersson (C).)

Den 2 juni 2021 var det kommunstyrelsens tur att behandla medborgarförslaget. Det skildrade jag i bloggen “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”. Förutom att jag beskrev medborgarförslaget så beskrev jag platsen.

I kommunstyrelsen argumenterade jag ganska “bestämt” och “envist”. Jag hade varit på plats och sett det trafikfarliga övergångsstället med egna ögon – och förstod egentligen inte hur någon kunde tycka att allt var trafiksäkert och “i ordning”. Hade politiker och tjänstepersoner överhuvudtaget varit där? Det gick ju barn mellan 6-12 år över vägen varje dag. Anders Strand (SD), som kände till övergångsstället mycket väl, han körde över det minst två gånger varje dag, stödde också medborgarförslaget.

Det var inte många som yttrade sig i kommunstyrelsen, men en av de två personer som argumenterade mot och som ville avslå förslaget var Mats Andersson (C). Andersson menade att mätningar etc visade att säkerheten var tillräcklig vid övergångsstället. Den andre var Benny Augustsson (S) som hade något resonemang om att tjänstemännen skulle titta på situationen även om medborgarförslaget avslogs. Jag förstod nog inte riktigt resonemanget – endera bifaller kommunstyrelsen ett förslag eller inte.

Jag begärde votering. Det var viktigt, ansåg jag, att ledamöter “bekände färg”. En förkrossande majoritet beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Röstsiffrorna var 11-4. Det var en V, två SD och en MBP som röstade för medborgarförslaget. De styrande partierna, S+C+MP, tillsammans med den borgerliga oppositionen, M+L+KD, röstade alltså mot medborgarförslaget, och därmed också att kommunen skulle göra övergångsstället mer trafiksäkert.

Man kan väl lugnt säga att redan i detta läge kunde medborgarförslaget i praktiken ha begravts om inte Vänsterpartiet fortsatt sitt motstånd genom att “bilda opinion” i frågan.

Den 16 juni 2021 var det kommunfullmäktige. Jag var väl förberedd och mycket laddad. Jag begärde ordet så snabbt jag kunde… Men ordförande Annalena Levin (C) uppfattade tydligen att Joakim Sjöling (S) och Mats Andersson (C) var före…

Vargöbon och socialdemokraten Sjöling tyckte att medborgarförslaget beskrev trafiksituationen på ett bra sätt. Och Sjöling avslutade anförandet med att yrka på återremiss. Han angav två skäl till sitt yrkande, dels hade inte medborgarförslaget hanterats i samhällsbyggnadsnämnden, den nämnd som har hand om trafikfrågor, och dels skulle trafiksäkerhetsåtgärderna utredas vidare.

Det var nog inte bara jag som “kom av mig”… Vad hände, hade socialdemokraterna ändrat sig? Hade de styrande partierna ändrat uppfattning? Hade vargöbor kontaktat Sjöling?

Mats Andersson (C), som hade röstat mot medborgarförslaget i både KSAU och kommunstyrelsen och dessutom argumenterat mot det, hade totalt ändrat åsikt. Andersson: 

“Vem förutom en centerpartist kan göra en riktig och bra kovändning?”

Ja, det kan man fråga sig… Och tydligen ansåg Andersson att det var en merit att ändra sig från en dag till en annan…

Det nyblivna kommunalrådet höll med Sjöling i allt. Det är tydligen annorlunda när en socialdemokrat och styresbroder framför synpunkter på bristande säkerhet än när en vänsterpartist, sverigedemokrat eller medborgarpartist gör det… Eller?

Men det var uppenbart, de styrande partierna hade ändrat uppfattning. Och det var ju faktiskt bra. Det handlade ju om barnens säkerhet på väg till och från skolan. Och det var det viktigaste av allt.

Det visade sig att från att bara ha varit 4 ledamöter i kommunstyrelsen som tyckte att det var ett bra medborgarförslag så hade helt plötsligt samtliga 51 ledamöter i kommunfullmäktige börjat tycka det… Medborgarförslaget återremitterades.

Sedan hann tusentals bilar och andra fordon köra över det trafikfarliga övergångsstället, där barnen korsade Nordkroksvägen på väg till och från Rånnum skola, innan det var dags för politiken att återigen träda in på scenen.

Medborgarförslaget hade alltså tre förslag på åtgärder för att göra övergångsstället mer trafiksäkert.

Den 9 december beslutade samhällsbyggnadsnämnden att vara:

“positiv till den del i medborgarförslaget som avser blinkade varningssystem”

Nämnden tyckte att en av tre åtgärder räckte.

Det hann att köra ytterligare ett antal tusen bilar innan KSAU återigen fick ärendet. Den 11 april 2022 beslutade ett enigt KSAU:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkade varningssystem och avslår övriga delar av förslaget.”

I KSAU sitter fem ledamöter från betongpartierna. Alla var eniga och i protokollet står det särskilt att Mats Andersson (C) instämde i yrkandet, dvs beslutsförslaget.

Det kan vara läge att notera Anderssons ställningstagande, för veckan efter kom frågan upp i kommunstyrelsen…

Beslutsförslaget från KSAU lades fram till KS. Vänsterpartiet var inte nöjt med förslaget. Jag lämnade ett alternativt förslag där jag yrkade (yrkandet i sin helhet kan läsas på bloggen “Det hände på KS”):

“någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället”

Under ajourneringen inför beslutet pratade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och jag. Han tyckte att mitt yrkande var ok, men tyckte att det var svårt att ”kräva” LED-lyktstolpar. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Vi blev överens – ett socialdemokratiskt kommunalråd och en oppositionell vänsterpartist…

Beslutet i kommunstyrelsen formulerades på följande sätt:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkande varningssystem och ger uppdraget att utreda möjligheten att montera lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag…”

Ni som tror att Mats Andersson (C) yrkade avslag till det nya förslaget trodde fel. Andersson gjorde ytterligare en ko-vändning. Det gjorde även de andra ledamöterna i KSAU. De stödde det nya gemensamma förslaget.

Och då är historien framme vid kommunfullmäktige förra veckan.

Ordförande Annalena Levin (C) förkunnade ärendet. Jag begärde ordet direkt när ordförande började prata, men ordförande Levin bedömde att Sjöling var först. Det var precis samma bedömning som på kommunfullmäktige nästan ett år tidigare (16 juni 2021).

Joakim Sjöling (S) stödde naturligtvis förslaget från kommunstyrelsen och det var självklart en seger för alla barn och vårdnadshavare, och andra, som nyttjar övergångsstället.

Joakim Sjöling gjorde en kort sammanfattning av de föreslagna åtgärderna i medborgarförslaget och menade vidare att kommunfullmäktige vid behandlingen inte var nöjd med den skrivning som fanns i underlaget. (Du kan lyssna på en inspelning från Radio Trollhättan här.)

“Vi valde ju där att återremittera ärendet.”

Sjöling (S) pratade hela tiden om “vi” och “oss”, precis som om samtliga ledamöter och partier hade varit eniga på medborgarförslagets långa resa i kommunhusets alla rum och korridorer. Och så var det ju inte riktigt. Jag var tvungen att påpeka det:

“Hade det inte varit för Vänsterpartiet hade det här medborgarförslaget legat i papperskorgen på Sundsgatan nånstans för länge sen.”

Mats Andersson (C) som på sitt sätt varit väldigt ”aktiv” i ärendets behandling sa:

“Ja, mitt och ditt… Och partipolitik… Jag tycker att vi ska hålla fokuset rätt här och det handlar om att vi ska ha trygga skolvägar för våra barn och elever som går till skolan.”

Hmmm…

Kommunfullmäktige var enigt, dock på ett helt annat sätt än vad samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens arbetsutskott var. Nu ska en av de åtgärder som medborgarförslaget föreslog verkställas:

“montera upp närvaro-övervakande gulblinkande ”Här går man”-skyltar riktade mot trafiken…”

Och ett av de två andra förslagen ska utredas vidare:

“förstärka belysningen med nya lyktstolpar alldeles intill övergångsstället på gångbanan”

Medborgarförslaget är alltså fortfarande inte färdigbehandlat eller verkställt. Men efter 2,5 år kan elever och vårdnadshavare i Vargön äntligen skönja ljuset i tunneln. Ja, eller rättare sagt, på övergångsstället.

Sensmoralen av denna historia om ett övergångsställe är att en enskild medborgare tillsammans med ett litet parti efter trägen och envis kamp mot etablissemanget och byråkratin kan påverka och förändra kommunala beslut.

Det kan vara värt att hålla i minnet.

==

Bloggar om kommunfullmäktiges sammanträde den 11 maj:

Årets sista BUN

18 december, 2021 Lämna en kommentar

Efter den gångna veckan kan alla kommunens politiker slänga sina gamla kalendrar och istället börja skriva in nästa års möten i de nya. Alla utom ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden. De måste behålla sina gamla kalendrar så att de inte missar sammanträdet nu på måndag – samma vecka som det är julafton. Och dagen efter 4:e advent…

Måndagen den 20 december har nämligen ordförande Bo Carlsson (C) kallat till sammanträde. Och det sker som vanligt på distans, tyvärr men nödvändigt.

Dagordningen för sammanträdet ser ut så här:

Det är inte speciellt många ärenden för barn- och utbildningsnämnden (BUN) att avhandla så här på årets sista skälvande dagar.

Mötet börjar med att ledamöterna får en uppdatering om läget för BUN:s hyrda lokaler. Antagligen kommer nämnden att få information om renoveringen av Öxnereds skola och att idrottshallen där blev klar tidigare än beräknat. (Se TTELA ”Idrottshallen vid Öxnered skola är nu färdigbyggd”.)

Nämnden kan också förvänta sig en hel del information om den blivande Holmängenskolan.

Det är, vad jag förstår, tänkt att bli en tämligen grundlig genomgång av både ritningar och tankar bakom det kommande skolbygget. Politikerna kommer också att få information om processen vid utarbetandet av dessa, t ex hur skol- och annan personal har varit involverad och även hur samverkan med bland annat personalorganisationerna har sett ut. Det är bra för det är naturligtvis viktigt att vi politiker får veta hur kommunens skolor ska se ut och varför… (Se “Holmängenskolan – ritningar”.) För övrigt är ärendet bara en informationspunkt så det är inga beslut som ska fattas.

Det blir som vanligt en verksamhetsuppföljning. Denna gång presenteras ”Aktuellt grundskola och grundsärskola 7-9”. Det är rektorerna på högstadierna som med stöd av verksamhetschefen ska presentera läget. Det skulle vara välgörande om rektorerna var riktigt ärliga och talade klartext om de problem som finns ute i verksamheterna (om det finns några förstås…) och vad som krävs för att lösa dom. Snart börjar ju faktiskt budgetarbetet för 2023… Och så är det ju valår, och då vet vi att politiker i betongblocken känner ett behov av att lova saker… (Även om de efter valet har en tendens att glömma sina löften…)

Rektorerna, liksom lärarna, har fått sina uppdrag av staten. Det kan vara bra att påminna om det. Den uppgift som vi politiker i kommunen har är egentligen “bara” att ge rektorerna, och lärarna, de förutsättningar som krävs för att de ska kunna genomföra det statliga uppdraget… 

Det diskuteras mycket om den svenska skolan just nu. Dessutom publiceras flera undersökningar kring olika aspekter av skolan och undervisningen. Flera undersökningar talar t ex om “glädjebetyg”, särskilt nu under pandemin. Betygen i landet, liksom i Vänersborg, blir allt bättre trots distansundervisning, nedskärningar av personal i skolan och ökad frånvaro både bland lärare och elever. Det vore intressant om rektorerna kunde kommentera hur detta är möjligt och vad det kan innebära för kommande resurstilldelning…

En annan stor undersökning, som publicerades av ett av lärarförbunden i veckan, visade skrämmande siffror på hur vårdnadshavare, men även rektorer(!), försöker påverka lärare att sätta högre betyg. Är det så i Vänersborg också eller utgör Vänersborg ett undantag?

Budgetarbetet för år 2023 ska, som jag skrev tidigare, snart starta. Kommunstyrelseförvaltningen har utarbetat en tidplan för budgetarbetet och nu har barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram en egen tidplan som synkar med resten av kommunen. Det ska nämnden informeras om.

Kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden tillsammans med kultur- och fritidsnämnden uppdraget att ta fram en:

“uppdaterad överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.”

Det har arbetats med detta uppdrag. Nu har presidierna (=ordförandena inklusive vice ordförandena) i BUN och kultur- och fritidsnämnden föreslagit att:

“även kommunstyrelsen ska ingå tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden”

Det blir nog bra…

Årets sista månadsuppföljning ska presenteras. Den är för november, men det är väl så nära ett bokslut man kan komma?

Prognosen är att BUN kommer att göra ett överskott på 10,9 miljoner kronor. Det är tyvärr inga pengar som nämnden kan ta med till och använda nästa år – pengarna hamnar i kommunens överskott, och går väl antar jag till att betala tillbaka banklån, till fastighetsinvesteringar etc… Jag föreslog på förra nämndsmötet att pengarna skulle användas till inköp av läromedel, men den tanken var kanske för originell, eller orealistisk…

Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år förväntas göra ett överskott på 3,6 milj kr:

“Prognos för 2021 om 3,6 mnkr består av färre antal barn samt sjuklönekompensation under coronapandemin.”

Förskoleklass och grundskola årskurs 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år samt grundsärskola uppvisar i november ett överskott på 6,6 milj kr.

“Överskottet beror främst på färre antal elever än budgeterat, samt tillfälliga statsbidrag som inte nyttjats fullt ut. Verksamheternas prognos för 2021 uppgår till 6,7 mnkr. Ökade tillfälliga statsbidrag, färre elever än prognos samt ökade interkommunala intäkter ger ett överskott.”

Det är dock viktigt att notera att överskottet minskas på grund av:

“stora kostnader som avser fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

Alla dessa sistnämnda grupper ökar för varje år och det måste politikerna i Vänersborg inse – och tilldela pengar därefter.

I november finansierade Vänersborgs kommun 2.061 barnomsorgsplatser, 1.813 skolbarnomsorgsplatser och 4.903 platser i förskoleklass, grundskola och särskola. Det är många barn och ungdomar…

BUN ska skriva av fordringar på nästan 100.000 kr (99.689,64 kr). Det är ärenden som har varit hos Kronofogdemyndigheten, men där utmätning inte har gett något resultat eller där gäldenären inte har kunnat delges.

På sammanträdena ingår det också att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan förra månadens sammanträde. Ibland har de varit med om lärorika och spännande saker, men ofta blir det en uppräkning av möten som de har deltagit i.

Och sedan vet jag precis hur årets sista sammanträde slutar – alla önskar varandra en God Jul och ett Gott Nytt År.

Kategorier:BUN 2021, Holmängen, Skola

Holmängenskolan – ritningar

29 november, 2021 2 kommentarer

”Så här ska Holmängenskolan, F-6, se ut enligt bygglovsansökan”

Det skrev kommunen i sin Facebook-grupp för några dagar sedan.

I måndags i förra veckan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Nämnden fick dock inte se bilden eller några ritningar på den blivande Holmängenskolan. Det kan ju ha berott på att de inte var klara eller offentliggjorda, jag vet inte. Men det betyder att politikerna i BUN inte har sett varken bilden ovan eller några ritningar. Det kan vara bra för allmänheten att veta.

I Vänersborg är det, som kanske bekant, en oerhört strikt uppdelning mellan vad som är politikernas uppgifter och vad som är tjänstemännens. Det är politikernas uppgift att besluta om och ”beställa” byggandet av en skola. Och naturligtvis beslutar politikerna var den ska byggas och pengarna… Sedan är det tjänstemännen som gör allt annat. De bestämmer hur den ska se ut, t ex ritningarna, och allt annat av det ”praktiska”. Självklart bör de ha inhämtat synpunkter från de på golvet, som eventuellt ska arbeta på den nya skolan. (Hur det har gått till med Holmängenskolan har jag bara vaga uppfattningar om…) Det kan vara rektorer, lärare, annan skolpersonal, föräldrar och elever. Men knappast politiker… I varje fall inte i BUN. Vilket jag tycker är mycket märkligt.

Jag har haft synpunkter tidigare på den här uppdelningen mellan politiker och tjänstemän. Det blev t ex en lite större konflikt när Torpaskolan byggdes för några år sedan… Då skulle nämnden fatta det slutliga beslutet utan att ha fått se ritningarna. (Se ”Röster från Torpaskolan”.) Man kan väl hoppas att politikerna åtminstone får lite mer information om Holmängenskolan på årets sista sammanträde…

Nyfiken som jag är begärde jag i varje fall ut ritningarna på den nya Holmängenskolan så fort jag såg nyheten på kommunens FB.

Idag kom ritningarna. Det var många filer, och de var inte helt lättlästa. Jag tänkte publicera ett urval av ritningarna här på bloggen. De går allesammans att ladda ner som pdf. (Det gör du genom att klicka på den bild som du vill ladda ner! Det går också att klicka på den blå texten bredvid respektive ritning.) Då kan den som är intresserad titta på ritningarna i lugn och ro, och dessutom i högre upplösning. Om man sedan har synpunkter på något, det kan vara något som är bra eller något som är mindre bra osv, så vore jag tacksam om man på något sätt hörde av sig. Det går t ex att skriva en kommentar här på bloggen, då kan andra också kan ta del av den.

Det kan också vara bra att veta att Holmängenskolan ska ha plats för 525 elever och byggas helt i trä. En del av skolan ska under de närmaste åren inrymma en förskola med 4 avdelningar. Skolan börjar byggas i mars och att den beräknas stå klar höstterminen 2024. (Dagens TTELA hade en artikel i papperstidningen om Holmängenskolan – se TTELA ”Skolan på Holmängen byggs helt i trä”.)

Observera att ärendet inte har fått något slutligt beslut än. Därför tror jag att det finns en möjlighet att ritningarna kan ändras. Jag vet emellertid inte var beslutet ska fattas. Det borde komma upp i BUN… Vi får se.

Ritning 1:Ritning 2:
Ritning 3:
Ritning 4:
Ritning 5:

Ritning 6:
Ritning 7:
Ritning 8:

Ritning 9:

Dagens BUN (22/11)

22 november, 2021 2 kommentarer

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 12.30 idag.

Mötet blev inte så långt som de flesta, antar jag, trodde att det skulle bli. Det berodde på att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort ett ärende från dagordningen. Och det var inte vilket ärende som helst. Det var det stora brännande ärendet – Stängning av Norra skolan”.

Det fick naturligtvis till följd att sammanträdet inte bara gick fortare, det fattades inte heller något beslut om Norra skolan. Och det var helt riktigt tycker jag. Bo Carlsson motiverade sitt beslut med att Henrik Josten (M), tillsammans med Henrik Harlitz (M), hade lämnat in en motion om Norra skolan till kommunfullmäktige förra onsdagen och undertecknad Kärvling en motion till dagens BUN. Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid. Nämnden skulle med andra ord inte föregå denna utredning. Och det var bra tänkt.

Däremot fick jag lämna min motion och presentera den för nämnden. Och det gjorde jag. Jag sa väl egentligen inte så mycket mer än det som stod i motionen. Så är du nyfiken så är det bara att ladda ner och läsa motionen här. (Moderaternas motion kan du förresten ladda ner här. Den är kortare än min…)

När jag hade presenterat motionen så yrkade Sverigedemokraterna bifall till motionen. Det var kanske i tidigaste laget, men ser man framåt och spekulerar lite, så kan det tyda på att det just nu finns 23 ledamöter i kommunfullmäktige som är positiva till Norra skolans bevarande som skola. Bara tre kvar till en majoritet….

Igår söndag så skrev jag en lång blogg om dagens ärenden. Jag ska inte upprepa vad jag skrev utan hänvisar till den bloggen för fakta. (Se “Viktiga ärenden för BUN imorgon”.)

Nämnden fick en dragning i ämnet ”Aktuellt grundskolan F-6”. Det var några rektorer från Onsjöskolan, Blåsuts och Öxnereds skolor som informerade. De varvade sin föredragning med inspelade intervjuer av olika yrkesgrupper, och elev. De förmedlade framför allt den komplexa vardagen för pedagoger och övrig skolpersonal. Det var en informativ och lärorik stund. 

Min vana trogen, efter sådana här föredragningar, var jag tvungen att fråga om allt var och fungerade så bra som man som lyssnare fick intryck av. Fanns det inga problem som rektorerna ville förmedla till oss politiker som var åhörare? Det var ju ändå vi som representerade, eller till och med är, huvudmannen. Och huvudmannen är ju den som har ansvaret för att ge verksamheten de förutsättningar som krävs för att rektorer och lärare ska kunna fullfölja det uppdrag som de har fått av staten.

“Vi i BUN måste dessutom övertyga våra partikompisar.”

Sa Bo Carlsson (C) mycket riktigt. Eller ganska riktigt, mina vänsterpartistiska partikamrater behöver jag knappast övertyga.

Och då fick vi av förvaltningens chefer reda på att det dagligen var en utmaning att utifrån de begränsade resurser som fanns möta varje elevs behov:

“Krav och resurser stämmer inte alltid överens.”

Nämnden fick vidare reda på att det behövs mer resurser till grundbemanningen. Det var t ex ofta någon i personalen som var frånvarande och då kunde inte den tänkta planeringen genomföras. Antalet elever i varje klassrum ökar och då blir det allt svårare att möta varje elevs behov. Det krävs också fler och mer anpassade lokaler.

Förvaltningschef Bråberg blev också tydlig. Lärartätheten behövde öka och man ville helst se att ett tvålärarsystem kunde införas fullt ut. Grundsärskolan behövde mycket resurser och det borde anställas fler rektorer.

Politikerna i nämnden, och jag, fick “så vi teg”. Men jag uppskattar tydligheten mycket. Den är nödvändig om skolan, som var aktuell idag, ska kunna utvecklas. Även om nämndens 2:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade tycka att det var meningslöst att prata om ekonomiska resurser…

Henrik Josten påpekade slutligen att det borde tas bort en massa i lärarnas kringarbete. Vilket fick ordförande Carlsson att utropa:

“Superbifall!”

Det är märkligt, men det verkar ibland som om Bo Carlsson, Henrik Josten och jag är tämligen överens om en hel del i förskolan och skolan…

Det blev en längre föredragningen kring den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032. Jag skrev en hel del om planen i bloggenViktiga ärenden för BUN imorgon (i avsnitten “Förskole- och grundskoleplan” och “Norra skolan”.) Jag tar också upp några aspekter i motionen.

Nämnden diskuterade kommunens prioriteringsmodell när det gäller fastighetsinvesteringar. Jag påpekade att lagkrav självklart måste gå före investeringar som bara uppfyller kommunens inriktningsmål. Josten menade att det måste vara ett minimum att uppfylla lagkraven.

Modellen kommer från kommunstyrelseförvaltningen och det har tydligen framförts att om det bara ska investeras i lagstadgade verksamheter, så blir det inga investeringspengar över till t ex kultur- och fritidsnämnden… Det finns tydligen de i kommunen som förespråkar att kommunen ska prioritera typ bandyplaner före förskolor…

Både barn- och elevantalet ökar successivt under hela decenniet. Det behövs flera förstudier för att hitta lösningsalternativ och det behövs även flera åtgärder i slutet av prognosperioden, som t ex att bygga en ny förskola. Det är i det här ljuset man ska se Norra skolan. Och det påpekades också. Det känns väl inte helt genomtänkt att stänga en skola, dessutom den enda som finns i centrala Vänersborg, när det blir allt fler barn och elever i både centrum och kommunen.

Månadsuppföljningen konstaterade mycket riktigt att årets överskott beräknas till nästan 11 miljoner kr, 10,9 milj för att vara exakt. Som jag förstod det är en lika stor del av överskottet att hänföras till färre barn och elever än beräknat som till statsbidrag. Trots överskottet så ska det dock noteras att det finns enheter som går med underskott, och framför allt – alla högstadieskolor uppvisar underskott.

Det är ett problem med en del statsbidrag. De har alltför korta förhållningstider och blir därför svåra att använda.

Jag förde fram min idé om att köpa läromedel för överskottet. Ordförande Carlsson (C) var inte helt främmande för tanken.

“Vi tittar på detta. Vi funderar.”

Sa Carlsson, och konstaterade att nämnden verkade positiv till idén, vilket också skulle underlätta ett ordförandebeslut i frågan.

De följande fyra ärendena avhandlades tämligen snabbt, även om föredragningen var lite längre i ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget”. Alla politiker verkade vara överens, om nu en tystnad kan tolkas så. Ingen hade i varje fall någon synpunkt på verksamhetsplanen och detaljbudgeten, bidragsnivåerna och beräkningsgrunderna för de fristående och enskilda verksamheterna, ansökan till kommunstyrelsen om 2 milj kr för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.

Det kan kanske tilläggas att barn- och elevpengen ökar med 2,1% nästa år. Det kanske också kommer några extra statsbidrag. Det finns t ex tankar kring en ny skolmiljard.

Och visst arbetar förvaltningen och skolorna med inkludering. Jag lovade ju i gårdagens blogg att fråga om detta. Det stod i underlaget att antalet elever som har behov av “mindre sammanhang” ökar. Förvaltningschefen förklarade:

“Vi jobbar med inkludering, men det krävs enskilda lösningar ibland under delar av skoldagen. Vi behöver anpassa.”

Jodå, jag har en uppfattning om detta också, även om jag inte gav uttryck för den idag. Jag har tidigare skrivit om inkludering – “Inkludering och särskilda undervisningsgrupper” och “Mer om inkludering och särskild undervisning”. Senast igår fick jag en kommentar på bloggen från en vårdnadshavare som argumenterade för särskild undervisningsgrupp för sitt barn – klicka här.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen respektive ordförande informerade. Det är ju två punkter som alltid finns med på dagordningen.

Förvaltningschefen tog upp och kommenterade Lärarförbundets skolranking som kom förra veckan. (Se “Skolranking 2021 (1)”.) Jag tänkte återge och kommentera det senare, jag planerar nämligen en del 2 av skolrankingsbloggen…

Ordförande Carlsson passade på att filosofera en del under sin information. Han hade bland annat gjort studiebesök på grundsärskolan i Mariedal och Torpa. Det var en del intressanta tankar.

Bo Carlsson meddelade även att enhetschefen har fått i uppdrag att titta över skolskjutsreglementet. Nämnden skulle få information nästa möte.

Jag passade på att fråga om upphandlingen av skolskjutsar. Det har kommit flera frågor och kommentarer kring upphandlingen i höst, bland annat en kommentar på gårdagens BUN-blogg – se här. Ordförande Carlsson lovade att upphandlingen skulle, om det fanns utrymme, tas upp på decembermötet.

Och med det var nämndens sammanträde slut. Det gick som synes lugnt och städat till. Det verkar faktiskt som om de politiker som pratar mycket också är överens om det mesta. I varje fall än så länge…

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

Sammanfattning av dagens BUN

18 oktober, 2021 2 kommentarer

Gårdagens blogg lämnade ett stort frågetecken efter sig. Hur skulle Bo Carlsson (C) och de styrande partierna ställa sig till Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder? Och hela barn- och utbildningsnämnden? Och Vänsterpartiet? I denna blogg får du reda på svaren.

Jag beskrev barn- och utbildningsnämndens (BUN) ärenden i två bloggar innan sammanträdet, “Inför BUN 18/10 (1/2)” och “Inför BUN 18/10 (2/2)”. Där beskrev jag det mesta i faktaväg.

Dagens sammanträde blev inte den långbänk som jag befarade. Bo Carlsson (C) beordrade avstängning av MS Teams kl 12.35. Mötet fortsatte dock med ytterligare ett ärende. Det var ett sekretessärende som bara kunde avhandlas fysiskt. Därför var några ledamöter samlade fysiskt i kommunhuset. Dock inte bloggare Kärvling.

BUN fick som vanligt en lokalinformation. Nämnden fick reda på att man just nu arbetar på en bygglovsansökan för Holmängenskolan. Den beräknas vara klar i november. “Produktionen” ska sedan, förhoppningsvis, starta i februari-mars och skolan ska stå färdig ht 2024. Det ska gå att flytta in lite tidigare, i maj 2024. Prognoserna är också att budgeten håller…

Henrik Josten (M) får uppenbarligen lika stor ångest av behandlingen av Norra skolan som jag själv. Idag var det dock Josten som gav uttryck för den.

Det har inte fattats några beslut om Norra skolan, sa Josten, bara beslut som har påverkat Norra “indirekt” – och faktiskt avgjort dess öde. Josten sade lite melankoliskt:

“Norra skolan seglar iväg mot solnedgången och vi kan inte göra något åt det.”

Henrik Josten hade funderat på om inte en grupp borde bildas för att diskutera Norra skolans framtid. Kanske kunde Norra bli t ex en förskola? Josten ville diskutera detta på något sätt. Det slutade med att han lämnade följande protokollsanteckning:

“Moderaterna anser att det hade varit bra om en utredning om Norra skolans framtid som förskola hade kunnat genomföras.”

Det verkade emellertid som om det förbereds ett beslut om Norra skolan. Det kan vara endera att BUN säger upp förhyrningen av lokalerna. (Uppsägningstiden är på 9 månader.) Eller också kan ett ärende väckas i BUN om nedläggning. Ett sådant beslut måste slutligt fattas av kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kan en sådan grupp, som Josten efterlyser, bildas innan dess.

Nämnden fick siffror på vad avvecklingen av moduler kostar. BUN har ju några sådan utplacerade lite varstans på kommunens skolor och förskolor… Det var ingen rolig information… Det var nämligen väldigt dyrt, i varje fall för de nyare modulerna.

Modulen på Tärnan tillhör de nya modulerna. Den skulle kosta nämnden totalt 720.000 kr att avveckla…

“Nästan en miljon för en avetablering? Det var en oerhört hög kostnad.”

Sa ordförande Bo Carlsson (C) och uttryckte nog vad alla tänkte. Det var en grundavgift, som stod inskrivet i kontraktet, omkoppling mm av larm och återställning av mark osv. Men som kontrast kostade det “bara” ca 194.600 kr (exklusive återställningskostnader) för att avveckla den äldre modulen vid Skördegatans förskola…

Jag fick för övrigt nöjaktiga och bra svar på mina frågor om den kommande Holmängenskolan. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förvaltningen hade tänkt på det mesta (allt?) kring att integrera förskolan i Holmängenskolan. Och tjänstemännen delade oron för befolkningsprognoserna, dvs hur tillförlitliga de egentligen är. Men de menade att de inte hade något val. Och prognoserna kan ju också slå fel på “båda hållen”. Och så är det. Man får utgå från de fakta som finns. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens förslag.

Jag fick en fråga på min första “BUN-blogg” (se här) om i vilken skola barnen på Sanden ska gå. Svaret var att det är fritt skolval och att de får gå där det finns plats.

Verksamhetsuppföljningen handlade om arbetet med, och vikten av, språklig utveckling i förskola. Det var en mycket bra och givande information. Och jag kunde inte låta bli att lite magistralt påpeka för nämnden att infon var viktig att komma ihåg inför kommande budgetdiskussioner. Det höll Bo Carlsson helt med om, och jordbrukaren Carlsson passade också på att dra en parallell till kalvarnas språkliga utveckling…  ;)

Det är inte mycket att säga om fördelningen av de extra statsbidrag som kallas “skolmiljarden”. Ingen har lyssnat på vad jag hade att säga tidigare, så varför “bråka” nu igen? Jag sa vad jag hade tänkt säga och avstod sedan från att rösta. Min vänsterpartistiske kollega Magnus Lilja höll med och avstod också.

Mina funderingar kring de stora barn- och elevökningarna från augusti till september besvarades också. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förskolechefen meddelade att siffrorna till viss del gav en felaktig bild på grund av avstämningsdatum mm. Men framför allt visste förvaltningen redan innan hur många som skulle börja förskola och fritids och hann planera för detta.

Förvaltningschef Sofia Bråberg berättade att det hade kommit några hotfulla mejl från vårdnadshavare angående vaccinationen av elever för covid-19. Det är helt otroligt. Förvaltningen och rektorerna följer ju bara de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, och dessutom är vaccinationen frivillig. Det är vårdnadshavarna som bestämmer.

Ordförande Carlsson meddelade att nämnden ska diskutera skolskjutsfrågor på nästa sammanträde. Många vårdnadshavare har hört av sig till honom och förvaltningen om skolskjutsar. Det har några vårdnadshavare för övrigt gjort till mig också, och därför passade jag på att ställa en fråga. Jag undrade hur flexibel förvaltningen var om t ex en elev bodde 50 meter från “skolskjutsgränsen”, och alltså inte var berättigad till skolskjuts, och skolbussen ändå gick förbi. Enhetschefen svarade att förvaltningen alltid är flexibel och om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter så löser den detta.

Bo Carlsson (C) passade även på att informera nämnden om att jordbruk är den enda produktionen som binder kol. Det var hans medverkan på Nuntorpsdagarna (hållbarhetsveckan) som inspirerade honom till detta konstaterande. Jag kan bara hålla med honom…

Och så var det Sverigedemokraternas motion… (Se “Inför BUN 18/10 (2/2)”.)

Det blev en bra diskussion, med två ajourneringar… Det visade sig att alla var positiva till fria arbetskläder för personalen i förskola, fritidshem och för dagbarnvårdare etc. Samtidigt insåg alla att det skulle behövas ett extra tillskott av ekonomiska medel till BUN för att det skulle vara möjligt. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om extra pengar till en nämnd.

Jag frågade varför det inte fanns med ett yrkande om tilläggsanslag i beslutsförslaget till nämnden. Vilket gav upphov till ytterligare diskussion. Sverigedemokraterna passade på att yrka bifall till sin motion. Men Vänsterpartiet höll inne med hur vi tänkte rösta, men vi framförde att vi var positiva till fria arbetskläder. Vi hade bestämt att vi skulle avstå från att rösta och lämna en protokollsanteckning där vi förklarade varför. Den skulle lyda:

“Vänsterpartiet är självklart positivt till fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Vi inser emellertid att det innebär kostnader för nämnden och att en eventuell finansiering är en fråga för kommunfullmäktige. Därför avstår vi från att rösta i nämnden och återkommer vid behandlingen i fullmäktige.”

Men det sa vi alltså inte till någon…

Men så kom ett nytt beslutsförslag från S+C+MP efter ajourneringen:

  • “BUN anser motionen besvarad (enligt dagens förslag)”
  • “BUN tar upp frågan om arbetskläder som särskild budgetpost i budget 2023 (tilläggsförslag)”

Det var den andra beslutssatsen som var ny.

Vänsterpartiet ändrade sig, Sverigedemokraterna ändrade sig och den borgerliga oppositionen var nöjd… Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt för det nya förslaget.

Det innebär med största sannolikhet att alla arbetskläder för förskolepersonal mfl blir helt fria år 2023. Det vill mycket till för att något parti ska ändra sig och svika detta beslut – och, kanske, vallöfte…

Vänsterpartiet anser att det var ett mycket bra beslut. Och naturligtvis lämnade vi aldrig fram någon protokollsanteckning.

Om en månad sammanträder BUN nästa gång.

Kategorier:BUN 2021, SD, Skola, Skollokaler

BUN! BUN! BUN! (20/9)

18 september, 2021 Lämna en kommentar

På måndag är det dags för politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att återigen ge sig in i elden. Höstens första sammanträde börjar kl 08.30. Och det sker fortfarande på distans.

Dagordningen är osedvanligt kort, men å andra sidan är de tre ärendena som ska behandlas tämligen “tunga”:

I ärende 2, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021-2029: Förstudie om tillskapande av förskoleplatser i centrala Vänersborg och på Onsjö”, förväntas nämnden besluta att föreslå samhällsbyggnadsnämnden att:

“starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser på Onsjö”

Det behövs nämligen fler förskoleplatser i centrala Vänersborg (centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan) samt på Onsjö fram till år 2029. Men med tanke på den stora utredning som ligger till grund för ärendet verkar det vid första påseendet vara ett förvånansvärt “okomplicerat” beslut.

Förskolorna i centrala Vänersborg och Onsjö är idag placerade på dessa platser:

De röda prickarna på kartan ovan visar de enskilda alternativen, Förskolan Villa Korseberg och Frida förskola. 

Antalet platser i de olika kommunala förskolorna i centrum och på Onsjö ser ut på följande sätt:

Utredningen bollar med olika alternativ för att tillskapa fler förskoleplatser, bland annat så ägnas både Tärnanskolan och Silvertärnan stort utrymme. Även Björkholmsgatans förskola behandlas, även om inte så utförligt. Det finns vidare olika alternativ utifrån den beslutade Holmängenskolan och för Onsjös tre förskolor. Alternativen diskuteras från många olika utgångspunkter, t ex pedagogiska och ekonomiska, utifrån kommunens mål, personalförsörjning, styrdokument, barnkonvention, integration, befolkningsutveckling osv.

Det är en gedigen utredning. Den tar tid att läsa igenom och sätta sig in i, några avsnitt är också tämligen “svåra”. Och efter genomläsning, bearbetning och analys skulle man vilja ha tid för att diskutera utredningen och slutsatserna med vårdnadshavare, partikamrater, företrädare för andra partier och andra intresserade. Det är viktiga frågor och det handlar om en hel del pengar. Därför var min första tanke när jag först såg förstudien att jag skulle begära bordläggning – inte för att jag är kritisk till slutsatserna utan för att det behövs mer tid för just diskussion och analys. Men så läste jag i slutet av utredningen:

“Då beslut angående handlingsalternativ inte kommer att kunna fattas av barn- och utbildningsnämnden förrän tidigast 20 september är tidplanen för detta mycket pressad och risk finns för förseningar. Anledningen är att förstudien har dragit ut på tiden.”

Oops. Tidplanen är tydligen så pressad att den politiska diskussionen typ inte hinns med. Det verkar knappt så att nämnden ens hinner besluta i tid. Med andra ord, nämnden bör lita på förvaltningens slutsatser och förslag.

Hmm… Vem är det som styr kommunen – politiker eller tjänstemän?

Men samtidigt som det är så bråttom med beslutet så ska det senare utarbetas detaljplaner, som kan ta ett år, och sedan kan bygglov etc överklagas, vilket kan ta ytterligare ett år…

När barn- och utbildningsförvaltningen i samarbete med andra kommunala förvaltningar har sammanställt alla fakta och allt underlag, diskuterat, jämfört och analyserat, så blir förstudiens/utredningens slutsats, och beslutsförslag, kort och gott att BUN måste skapa fler förskoleplatser på Onsjö.

Förvaltningen själv sammanfattar utredningen och ärendet:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att använda delar av Holmängenskolan för att tillskapa 85 förskoleplatser i centrala Vänersborg. 30 av platserna ersätter Björkholmsgatans förskola. Förstudien bedömer även att 30 förskoleplatser tillskapas på Onsjö genom att bygga ut Skördegatans förskola.”

Det kan väl tilläggas att precis som Björkholmsgatans förskola kommer att uppgå i Holmängenskolans förskola så kommer Norra skolans elever att ingå i Holmängenskolan. Jag tror ibland att det medvetet pratas tyst om Norra skolans öde. I utredningen står det:

“I inventeringen har Norra skolan ingått som kommer att tomställas då Holmängenskolan står klar. … Norra skolan har dessutom en omfattande fuktproblematik vilken inte beräknas kunna åtgärdas på grund av att investeringsmedel för renovering inte beviljats.”

“Tomställas”…?

Det är brist på medel för att åtgärda fuktproblematiken som orsakar “tomställningen”. Liksom att skolan är för stor för att göras om till förskola eftersom det i dagsläget inte finns några:

“andra verksamheter som skulle kunna samnyttja lokalerna med en förskola.”

Norra skolans öde är tragiskt. Det finns inga politiska beslut om nedläggning, ändå ska den bli “tomställd”. Vilket hemskt ord förresten… Jag funderar på vem som egentligen har bestämt att Norra skolan ska “tomställas” – och därmed läggas ner…

För att “pusslet” ska gå ihop krävs det att det finns lokaler till förskolan på Holmängenskolan hösten 2024. Och det ska finnas “lediga” lokaler där menar utredarna:

“…prognoserna för elevantalet gällande årskurs F-6 i centrala Vänersborg har skrivits ned samt att Tärnanskolan har utökat sina lokaler i Gamla Silvertärnan sedan beslutet om Holmängenskolan togs…”

Behovet av en utbyggnad på Skördegatan har att göra med att det är dags att “skrota” modulen som har stått där sedan 2010.

Kostnaderna för att förverkliga förstudiens förslag är naturligtvis intressanta.

“Den preliminära investeringskostnaden för en utbyggnad av Skördegatans förskola beräknas uppgå till 14 miljoner kronor med en beräknad utökad årshyra på cirka 900.000 kronor. Genom att bygga ut Skördegatans förskola kan modulen på Skördegatans förskola avvecklas. … Hyran för modulen är 406.496 kronor/år. Den utökade årshyran efter utbyggnad och borttagande av modul blir cirka 494.000 kronor.”

Det räknas inte heller med några ökade verksamhetskostnader. Det blir det däremot på förskolan i Holmängenskolan. Den totala driftskostnaden för 55 fler barn beräknas bli nästan 6 milj kr per år.

Det ska noteras att utredningen “bara” sträcker sig till 2029. Vad som händer därefter vet man inte idag. Barnantalet skulle kunna öka ytterligare vilket då kanske kräver att hela Holmängenskolan behövs till grundskola. Då måste det finnas mark för att bygga en ny förskola. Fördelen med Holmängenskolan är att det relativt lätt och billigt går att omvandla förskoledelen till grundskola. Om kommunens planer på att bygga fler bostäder på Onsjö södra går i lås så kan det behövas en ny förskola där också.

Jag tycker att prognoserna för befolkningsutvecklingen är en osäkerhetsfaktor. Prognoserna för elevantalet fluktuerar nämligen år från år skriver förvaltningen, men vad säger att de inte fortsätter att göra det de kommande åren? Tänk om förskoledelen på Holmängenskolan behövs till fler elever redan 2024?

Till sist vill jag framhålla förskolans stora betydelse för barnens utveckling och lärande, särskilt för barn med “svag” socioekonomisk bakgrund. Förskolan bidrar till att barn får mer likvärdiga förutsättningar inför skolstarten och barnen får därför bättre förutsättningar att nå högre kunskapsresultat i grundskolan. Det viktigaste är kanske att förskolan betyder mycket för språkutvecklingen och det gynnar framför allt barnen som har ett annat modersmål än svenska. Förskolan spelar här en viktig roll för integrationen.

Ett annat stort ärende på måndag kommer från kommunfullmäktige.

När fullmäktige i november förra året fastställde budgeten för 2022, dvs mål- och resursplanen, så gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Nämnderna skulle ta fram en överenskommelse kring de lokaler som nyttjas gemensamt.

Och det har de tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort:

“…fört en dialog och tagit fram en rapport, som kartlagt uppdraget samt tagit fram förslag till hantering/överenskommelse. För att denna överenskommelse ska kunna genomföras krävs erforderliga beslut från högre instans för båda nämnderna.”

Förvaltningarna är överens och de tänker, efter beslutet från “högre instans”, dvs kommunfullmäktige, gå vidare. Målet för förvaltningarna är att kultur- och fritidsförvaltningen ska hyra samtliga uthyrningsbara lokaler av samhällsbyggnadsnämnden, t ex skolornas idrottshallar, för att sedan hyra ut dessa i andra hand till både barn- och utbildningsnämnden och även till t ex föreningar.

Det betyder att kultur- och fritidsförvaltningen kommer att ha:

“huvudansvaret för de fritidsanläggningar som de har idag med tillägg för de uthyrningsbara idrottssalarna i skolorna. I ansvaret för lokalerna ingår även underhåll, skötsel, fast och lös inredning, vaktmästeri samt städning.”

Det verkar vara ett bra förslag.

Till sist ska delårsrapporten behandlas.

Och det är bara att gratulera. Man blir imponerad. Trots stor frånvaro under pandemin bland både lärare och elever och trots de massiva nedskärningarna av personalen under höstterminen 2020 och trots att antalet elever i behov av särskilt och språkligt stöd av olika slag fortsätter att öka och trots att det är brist på pengar för att möta dessa elever, så uppfylls alla nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, alla utom ett…

Följande förväntade resultat får en grön plopp:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Anna Karlefjärd från Karlstads universitet inledde läsåret för lärarna. (Se “Uppstart och omstart – och ej ansvarsfrihet”.) Hon lyfte den stora motsägelsen under covid19-pandemin – frånvaron bland elever och lärare var hög samtidigt som betygsresultaten ökade. Karlefjärd berättade att ett nytt uttryck har myntats i forskarsverige, “pandemi-E”. Flera elever har fått ett godkänt betyg tack vara pandemin, ett godkänt betyg som de antagligen inte hade fått under normala omständigheter. Anna Karlefjärd menade att man i kommunerna måste “problematisera” detta förhållande. Jag kan inte se att det görs i delårsrapporten…

Eller är det kanske så att nämnden har fel förväntade resultat? Resultaten kanske inte har någon anknytning till verkligheten…?

Det enda förväntade resultatet som inte har fått en grön plopp är:

“Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”

Resultatet har fått en gul plopp, dvs uppnås delvis.

Inte nog med alla pedagogiska framgångar, även ekonomiskt så går det utmärkt. BUN uppvisar den 31 augusti 2021 ett överskott på 10,3 milj kr.

Överskottet beror framför allt på den statliga sjuklönekompensationen under coronapandemin, för perioden januari-augusti. Förskolan har inte heller hunnit utnyttja statsbidraget för mindre barngrupper. Den tredje förklaringen till överskottet är att verksamheterna har haft färre barn och elever än budgeterat. Sedan ska vi inte glömma att förvaltningen minskade antalet anställda ganska drastiskt under höstterminen 2020. Den minskade personalstyrkan, som nämnden gick in i 2021 med, har naturligtvis bidragit till det positiva ekonomiska resultatet.

Förvaltningen beräknar emellertid att överskottet kommer att förbrukas under hösten. 

Orsaken är, menar förvaltningen, att antal barn och elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka i både kommunala och externa enheter. Och att det under hösten kommer upp mot 100 nya elever till Restad Gård som ska gå i Vänersborgs grundskolor. (Se “BUN (2): Arbetskläder och Restad Gård”.) Det betyder naturligtvis ökade kostnader. Här har dock kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gett ett löfte om att hela kommunen ska stå för kostnaderna – det förväntade överskottet ska användas. (Se “KF (3): Delårsrapport och Fossilfritt Vbg”.)

BUN:s prognos för år 2021 visar med andra ord ett nollresultat.

Och med det avslutar jag denna långa blogg. Har du några synpunkter – skriv en kommentar eller skicka ett mail, ett DM (=direktmeddelande, dvs privat meddelande) på Messenger går också bra.

BUN (1): Särskilda behov och Norra skolan

21 juni, 2021 3 kommentarer

Det kan ibland vara svårt att hinna med att referera de politiska möten som man deltar i. Särskilt när det är sammanträden med både barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunfullmäktige samma vecka.

BUN sammanträdde förra måndagen. Jag skrev om ärendena i en blogg dagen innan. (Se “Morgondagens BUN (14/6)”.)

Efter att förvaltningens nya administrativa chef Susanne Berg hade presenterat sig började sammanträdet med en månadsuppföljning. Prognosen för året är ett “plusminusnoll”-resultat. Den prognosen gäller för nämnden som helhet. När det gäller ”förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år” är prognosen dystrare – ett underskott på 3,5 milj kr. Det beror på, skriver förvaltningen:

“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola samt elevers behov av särskilt stöd, främst avseende psykosociala och språkliga behov. Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Kostnader för tilläggsbelopp till externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

Jag skrev en del om det här i bloggen innan mötet, och jag pratade också en hel del om bristande resurser till elever i behov av särskilt stöd i kommunfullmäktige i onsdags. (Se “KF igår: SD räddade S”.) Tilläggsbelopp handlar också om särskilt stöd till elever.

Jag ställde en del frågor i ämnet på nämnden. Det var inga uppmuntrande besked som gavs.

Det finns inga särskilda pengar avsatta där rektorerna kan söka för elever i behov av särskilt stöd. De pengar som finns är redan utdelade till varje enhet. (Det finns ett slags undantag, se nedan.) Därför måste rektorerna bekosta det särskilda stödet inom given ram. Problemet är att många enheter inte klarar det. Men rektorerna ska hålla budget. Och enligt Skollagen ska eleverna få sitt stöd…

Det här går naturligtvis inte ihop. Det finns för lite pengar till de behov som finns. Det förstår var och en – utom Vänersborgs styrande politiker… Och istället för att ta ansvar och tala om hur lösningen ser ut, eller ta ansvar för att det inte finns någon lösning, så läggs allt ansvar på rektorerna. Det är de som får ta ansvar för politikernas omöjliga ekvation…

Det finns dock en tillfällig “pott” pengar. I budgeten har kommunfullmäktige avsatt 3 milj kr till “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Den 25 maj sökte barn- och utbildningsnämnden formellt pengarna av kommunstyrelsen genom ett delegeringsbeslut av ordförande Bo Carlsson (C).

I ansökan står det:

“Barn- och utbildningsförvaltningen lägger idag över 10 mnkr i genomsnitt per månad på insatser för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola och grundskola.”

10 miljoner i månaden är väldigt mycket pengar. Och så berättar Carlsson hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker använda de 3 miljonerna:

“Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att använda dessa medel för att möta elever som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation. Samtliga högstadieskolor organiserar inför hösten för att kunna möta fler elever i mindre sammanhang. Just nu planeras för att möta 38 elevers behov av undervisning i det lilla sammanhanget hela skolveckan.”

Det här är uppenbarligen elever som är i behov av “särskilt” särskilt stöd… Det är inga pengar som fördelas ut till enheterna.

Det som händer i förskolorna och skolorna i Vänersborg är, sammanfattningsvis, att barnen och eleverna inte får det stöd de är berättigade till enligt lag. Det hjälper föga att rektorer ibland tar pengar från andra verksamheter, som då försämras och drabbar andra barn och elever, eller att rektorerna inte håller budget.

Men så länge som andelen elever som blir behöriga till gymnasiet ökar och att meritvärdena ökar (det sägs att meritvärderna ökade för årets 9:or, men jag har inte sett några siffror än) så slår sig politikerna till ro. Till viss del kan jag förstå, det är något som inte tycks stämma på “skolfronten”. Jag kan dock se en naturlig delförklaring. Skolresultaten var betydligt lägre för några år sedan. Det var en följd av alla nyanlända. Nu har det gått några år och många, de flesta?, behärskar det svenska språket bättre. Och då blir det naturligtvis lättare att få godkända resultat och bättre betyg.

Men det är sannolikt inte hela förklaringen. Sambandet, eller snarare motsägelsen, mellan för lite resurser och ökade skolresultat bör undersökas och analyseras närmare. 

Nämnden fick en redovisning av läget med Norra skolan. Och det är egentligen ingen rolig historia. Den visar, faktiskt, hur styrande politiker med, som jag ser det, hjälp av tjänstemän kan styra utvecklingen vid sidan av de formella beslutsvägarna. Eller till och med i strid mot dom.

Nämnden fick i måndags höra att en utredning hade visat att det inte var möjligt att bygga ut Norra skolan till en tvåparallellig skola. Och så var det. Det fanns emellertid mycket att önska av den utredningen…

Utredningen om Norra skolans framtid lades fram någon gång i slutet av 2016. Den utgick från vissa bestämda förutsättningar, t ex att Norra skolan skulle innehålla ett grupprum, för 10 elever, till varje klass, och två NO/Teknik/Mattesalar, där också Hem- och Konsumentkunskap skulle kunna bedrivas. Utredningen räknade med 25 elever i varje klass, när den samtidigt räknade med 20-25 på Holmängen (som man då började “titta på”). Det skulle även finnas särskola på Norra skolan och flera fritidsavdelningar.

Man kunde undra hur Norra skolan överhuvudtaget kunde fungera då 2016 med sina två paralleller i varje årskurs och 295 elever… Och det fanns inte många andra LM-skolor i kommunen som uppfyllde de krav som förvaltningen ställde på just Norra skolan… Men det var nog inte tänkt att Norra skolan skulle finnas kvar…

Kraven som ställdes på skolan kunde helt enkelt inte uppfyllas. (Se vidare min gamla blogg från december 2016 – “BUN: Norra skolan”.)

Informationen fortsatte. I all planering av grundskolor och grundskoleplatser i centrala Vänersborg är inte Norra skolan medräknad. Den är liksom nedlagd i förvaltningskretsar.

Sedan fick BUN också reda på att det inte fanns något formellt politiskt beslut om en nedläggning av Norra skolan. Det visste nog ledamöterna. Men det är naturligtvis även en sanning att samhällsbyggnadsnämnden inte fick de 60 milj kr som krävdes till en renovering på grund av den omfattande fuktproblematiken. Den stora summan beror naturligtvis på att byggnaden har “körts i botten” under dessa år som har gått. Inget har åtgärdats, så förstörelsen har gått så långt att det blir alldeles för dyrt att renovera.

Har underhållet på Norra skolan eftersatts medvetet eller inte? Är det krafter som har “lagt ner” skolan utan att behöva ta en politisk diskussion? Det vet jag inte, men visst kan man spekulera. Och jag är inte den som avfärdar bra och logiska konspirationsteorier…

Så här i efterhand så tror jag att det var tjänstemannautredningen 2016 som innebar dödsstöten för Norra skolan. Den passade de styrande mycket bra. Det var nog egentligen bara jag och några moderater som opponerade oss mot dess förutsättningar och slutsatser.

Men det där med politiska beslut…

Den 20 juni 2012, i samband med den stora diskussionen om skolstrukturen i kommunen, beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige:

“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”

Beslut i kommunfullmäktige gäller tills något annat beslut fattas. Och något annat beslut har inte fattats. Men det är väl återigen som Dan Åberg (M) sa i kommunfullmäktige i december 2020, och som Gunnar Lidell (M) till ordförande Annalena Levins (C) förtret upprepade i onsdags:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Men Dan Åberg (M), och Gunnar Lidell (M), vet vad de talar om…

Den 29 mars 2017 behandlades ärendet “Reviderad investeringsbudget 2017-2021” i kommunfullmäktige. Ärendet hade föregåtts av en massa strul. Kommunstyrelsen hade nämligen gått mot de styrande partiernas förslag och istället röstat igenom Gunnar Lidells (M) alternativa förslag. Beslutet följdes av många turer och märkligheter framför allt från dåvarande kommunalrådet Marie Dahlins (S) sida, som till stor del spelade under täcket.

Problemet var att det behövdes stora investeringar till en utbyggnad av Idrottsgatan 7/Silvertärnan samtidigt som Norra skolan var i behov av renovering. Det var oppositionen med moderaterna och Vänsterpartiet som ville se en framtida tvåparallellig skola på Norra, de styrande S+C+MP ville inte det…

Det var en tämligen infekterad debatt i kommunfullmäktige som slutade på ett helt oväntat sätt. Efter en ajournering tvärvände Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) och yrkade bifall till Gunnar Lidells (M) förslag, som Vänsterpartiet tidigt hade deklarerat att partiet stod bakom. Jag har än idag inte riktigt fattat vad som hände den där kvällen.. (Se “Enigt och oenigt KF”.)

Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att flytta investeringarna för Norra skolan, sammanlagt drygt 27 milj kr, bakåt i tiden – till 2019-2020. Fullmäktige beslutade samtidigt att Norra skolan i framtiden skulle vara en tvåparallellig skola.

Inte heller detta beslut kom att följas, det blev aldrig några investeringar på Norra skolan. Av någon anledning. Istället satsades lite senare stora pengar på renovering och tillbyggnad av Öxnereds skola – och snart börjar bygget av en ny skola på Holmängen.

Det som görs nu på Norra skolan är ingen renovering för att Norra skolan ska bli en skola för framtiden. Nä, kommunen försöker få skolan i ett sådant skick att det överhuvudtaget går att ha elever i lokalerna till Holmängenskolan står färdig. Och bara det lär bli ganska dyrt. Det är inte helt enkelt att få bukt med den omfattande fuktproblematiken… Dräneringen har inte heller fungerat meddelade Bo Carlsson på sammanträdet.

Det verkar inte vara någon just nu som vet vilket öde Norra skolan går mot. Planerna för de som styr, ivrigt påhejade av t ex liberalernas Gunnar Henriksson, är i varje fall att eleverna på Norra ska börja på Holmängenskolan, som dock inte har börjat byggas än. När det formella och korrekta beslutet för detta ska fattas vet ingen, och inte heller när eller hur beslutet ska tas om nedläggning av Norra skolan.

Inte heller framtiden för fastigheten Norra skolan är bestämd. Ordförande Bo Carlsson (C) var övertygad om att kommunfullmäktige förra onsdagen skulle ha avsatt 500.000 kr till en utredning om framtiden, men det blev inte så. Moderaternas förslag fick inget stöd av Sverigedemokraterna… (Se “KF igår: SD räddade S”.)

Trots att det var ett relativt kort sammanträde, det avslutades före lunch, så var det fler saker som diskuterades. I nästa blogg ska jag redovisa diskussionerna om den sverigedemokratiska motionen om arbetskläder och informationen om situation på Restad Gård.

Kategorier:BUN 2021, Skola
%d bloggare gillar detta: