Arkiv

Archive for the ‘Skollokaler’ Category

Akut lokalbrist!

13 februari, 2019 Lämna en kommentar

Den politiska ledigheten varade inte länge… I och för sig har det inte varit några möten denna vecka, men redan igår kom barn- och utbildningsnämndens handlingar inför sammanträdet nästa måndag (18 feb). Handlingarna bestod av 150 sidor… Och de kräver sin kvinna eller man…

Flera ärenden handlar om lokalsituationen i kommunen. Och den har jag skrivit om vid flera tillfällen, men med dessa handlingar blir det synnerliga akuta läget inom förskola och grundskola väldigt tydligt. Det är inte bara så att det fattas lokaler, många av de lokaler som våra barn och elever vistas i är i stora behov av uppfräschning och renovering.

Det har de senaste åren gjorts flera utredningar om lokalbehoven. Nu har dessa utredningar reviderats och sammanställts till en utredning. Det är ett digert arbete som förvaltningens tjänstemän har utfört. Resultatet har inte bara blivit att det är lättare att få grepp om läget, utan också att den akuta lokalbristen har blivit väldigt iögonfallande.

I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:

”Slutsatsen av lokalplanen är att många av Vänersborgs kommuns förskole- och skollokaler är i stora behov av utökning och anpassning. Många av framförallt skolorna har inte blivit upprustade sedan de byggdes och är inte längre ändamålsenliga att bedriva verksamhet i. Framförallt är det elevplatser för årskurs F-6 i centrala Vänersborg som fattas och behovet av en ny skola lyfts som akut.”

Det är viktigt att påpeka att bristen på lokaler får omfattande konsekvenser för lärare, barn och elever, och det redan idag. Som det också skrivs i sammanfattningen:

”Otrygghet och konflikter skapas när lokalerna är underdimensionerade för antalet barn eller elever. Ytterligare skapar det organisatoriska problem som får konsekvenser för barn och elevers skolvardag.”

Kunskapsresultaten för de senaste årens avgångsklasser (åk 9) förskräcker…

Utredningen går igenom område för område. Först redovisas situationen i de olika kommundelarna när det gäller förskolorna, sedan görs samma sak för grundskolan F-6 respektive högstadierna. Och behoven och de föreslagna åtgärderna prioriteras sedan. Fast prioritet nummer ett är faktiskt, hör och häpna, att överhuvudtaget kunna tillhandahålla lokaler att bedriva barnomsorg och undervisning i… Så illa är det. Sedan bör ju lokalerna helst vara ändamålsenliga …

Kommunen har de senaste åren införskaffat och löst lokalsituationen med en mängd moduler. Det finns moduler på nästan alla skolor för årskurs F-6. Och då ska man komma ihåg att modulerna enbart består av klassrum. Det leder till att det, redan idag, saknas ämnessalar, idrottshallar och plats i matsalar. Dessutom har en del av modulerna varit på plats länge och några behöver ersättas inom en snar framtid.

Här följer en del från utredningen… Det är inte allt, men det som jag anser vara viktigast.

I dalslandsdelen av kommunen beräknas barnantalet i åldrarna 1-5 år öka. Det är just nu fullt i förskolorna i Brålanda, Skerrud och Frändefors. För att klara ökningen, minska kön och ersätta modulerna behövs det en ny förskola, förslagsvis placerad i Brålanda. Dessutom planeras ungefär 180 nya bostäder i Källeberg, Brålanda – ett annat ärende på måndagens dagordning. Fler invånare i Brålanda leder självklart till än större efterfrågan på förskola, och skola.

Det behöver antagligen också skapas nya förskoleplatser i de centrala delarna av staden. Detta trots att förskolan vid Belfragegatan (”Hönan”) snart är klar och att det har startats en ny förskola på Vänerparken i BUP:s gamla lokaler.

Även på Onsjöområdet behövs fler förskoleplatser. Dessutom behöver ventilationssystemet på Åkaregatan anpassas efter barnantalet och ändamålsenligheten förbättras både på Åkaregatans och Ponnygatans förskolor.

I Vargön, och jag citerar utredningen:

”finns det ett behov av att ha beredskap för ytterligare 20 förskoleplatser. Ventilationen måste anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola. Ändamålsenligheten på Granås förskola måste också förbättras avsevärt och vissa verksamhetsanpassningar behöver göras på Näckrosvägens och Lindvägens förskola.”

Sedan övergår utredningen med att beskriva situationen i kommunens grundskolor F-6. Om det trots allt ser förhållandevis ”ljust ut” i förskolorna (gör det det?), så blir det nu i det närmaste katastrofalt. Och det gäller i synnerhet centrala Vänersborg…

”På de tre centrala skolorna (Tärnan, Norra skolan och Mariedalsskolan; min anm) har redan maxkapaciteten för vad lokalerna klarar överstigits. När maxkapaciteten för skolorna har beräknats har inte heller utrymmen för fritidshem, förberedelseklasser eller särskola räknats med.”

Oops…

Utredningen konkretiserar:

”Detta innebär att Norra skolan enbart har 11 klassrum men 13 klasser. På Tärnan är det tydligare varför modulerna behövs då de har 15 klassrum och 19 klasser. … Även Mariedalsskolan har fler klasser än vad lokalerna klarar. De har 15 klassrum och 21 klasser.”

Med andra ord behöver utrymme skapas för ca 14 klasser i centrala Vänersborg fram till 2027. Och utredningen fortsätter:

”Norra skolan – Det saknas bland annat grupprum, rum för elevhälsan, arbetsplatser för personal, ämnessalar, fritidsutrymme och matsalen är underdimensionerad. Mariedalsskolan: Klassrummen är för små och ljudmiljön är inte tillfredsställande. Därutöver saknas ämnessalar, arbetsplatser för personalen samt grupprum för eleverna.”

Och då tror jag mig veta att det också behövs lokaler för Idrott och hälsa på Mariedalsskolan.

Och utredningens slutsats för att klara lokalsituationen är, förutom att Norra skolans ändamålsenlighet akut behöver förbättras och att vissa anpassningar behöver göras på Tärnan:

”Enda möjligheten att göra detta är genom att bygga en ny enhet.”

Barn- och utbildningsnämnden har sedan några år tillbaka argumenterat för att bygga en ny F-6-skola på Holmängen. Det hände en del i början och om jag inte minns fel utarbetades en detaljplan över området. Men sedan ett år har det vad jag vet inte hänt något. (Se mer i bloggen ”Gårdagens beslut i KS”.) Det är dags att lyfta frågan och för fullmäktige att ta ett beslut om att bygga en ny skola. Det MÅSTE helt enkelt byggas en ny skola på Holmängen!

Det är inte bara i centrala Vänersborg som det finns behov. I Brålanda skola:

”fattas utrymmen för fritids vilket gör att klassrummen behöver användas för ändamålet. Ytterligare fattas det ämnesalar för undervisning i hemkunskap, slöjd samt NO/teknik. Skolan har idag två moduler som kommer att behöva ersättas över tid.”

Det behövs alltså byggas också i Brålanda. Och det är tämligen brådskande. På Frändeskolan (Frändefors) och i Skerrud (Gestad) behövs en del anpassningar göras och på Frände bör lokalerna utökas.

Vi går vidare – Onsjö:

”Lokalerna behöver till viss del anpassas för verksamheten då det inte finns tillräckligt med klassrum och grupprum för att organisera skolan på ett bra sätt gällande skola och fritids.”

Vargön…

”På Rånnums skola handlar det om att det inte finns klassrum för alla klasser vilket har skapat ett behov av ytterligare klassrum. Där går 12 klasser men det finns enbart 10 klassrum.”

Det saknas grupprum, samtalsrum och ämnessalar…

På Granås skola är matsalen underdimensionerad, utemiljön behöver förbättras och det saknas grupprum och samtalsrum.

Lokalsituationen ser bättre ut på högstadieskolorna.

Det finns fyra 7-9-skolor i Vänersborg – Dalboskolan, Vänerparken, Silvertärnan och Torpaskolan.

Dalboskolan har betydligt mer lokaler än vad som behövs utifrån elevantalet. Dock används delar av skolan idag som förskola, även om dessa lokaler inte är ändamålsenliga för förskola.

Det är en hel del problem just nu för skolorna i centrala Vänersborg. Det mesta, inklusive elevökningen, kommer emellertid att lösa sig den dag renoveringen och ombyggnaden av Silvertärnan är klar. En förutsättning är dock att Silvertärnan även fortsättningsvis kan använda ämnessalarna på Tärnan. Och det i sin tur är beroende av att en ny skola byggs på Holmängen…

Förvaltningen presenterar sedan, i tabellform, de åtgärder som måste genomföras. Förvaltningen inleder med att skriva:

”Åtgärderna presenteras per område och prioriteras. Utökning av lokalkapaciteten är högst prioriterat, alla barn och elever måste få plats, därefter får verksamhetsanpassningar göras. Då många åtgärder för att utöka eller minska elevantalet är beroende av varandra får de samma prioritet. De som bedöms vara sämst verksamhetsanpassade åtgärdas först och i de fall flera enheter uppfattas vara i samma behov av åtgärder får de samma prioritet. På vissa enheter behöver ventilationen dimensioneras efter antalet barn/elever som vistas där idag. Detta är inte med i prioriteringsordningen utan behöver åtgärdas omedelbart.”

För att komma till rätta med alla problem i Vänersborgs skolor måste pedagoger, elever och barn ha vettiga fysiska förutsättningar. De måste få plats i förskolor och skolor och de måste få ändamålsenliga lokaler.

PS. Du kan ladda ner underlaget inför BUN:s sammanträde på måndag. Där finns ovanstående utredning. Klicka här för nedladdning.

Kategorier:BUN 2019, Skola, Skollokaler

Väne Ryrs skola

5 februari, 2019 1 kommentar

Under veckan som gått har jag som bekant dykt ner i kommunens diarium. Där hittade jag inte bara kultur- och fritidsnämndens prislista för 2019 (se ”Hyra av kommunens fritidsanläggningar” och ”Mer om kommunens uthyrning”), utan också några enstaka handlingar om skolan i Väne Ryr. Jag började ögna i dem lite förstrött, men insåg ganska snabbt att det nog var lika bra att begära ut alla handlingar som hade med skolan att göra – från typ de senaste månaderna. Det verkade nämligen ha varit en del ”strul”.

Det var ganska många handlingar, hela 33 stycken…. De flesta handlingar bestod av mailväxlingar mellan föräldraföreningen i Väne Ryr och barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) var också ”inblandad”.

Idag fick jag se i TTELA att det tydligen inte bara har varit jag som tittat närmare på Väne Ryr. Ordförande Andersson intervjuades nämligen om stängningen av skolan… (Se ”Väne Ryrs grundskola är inne på sista terminen”.)

Bakgrundshistorien till intresset för skolan i Väne Ryr, och de många handlingarna i diariet, är naturligtvis besluten i kommunfullmäktige 2013 och framför allt 2017 om Väne Ryrs skola.

Den 30 januari 2013 beslutade kommunfullmäktige att öppna förskola, förskoleklass och fritidshem i Väne Ryr höstterminen 2013. Dessutom skulle en grundskola 1-3 öppnas på försök i tre år hösten 2014. Jag var själv med och fattade beslutet, till skillnad från de borgerliga partierna (som styrde kommunen då) och sverigedemokraterna.

Det fanns emellertid ett villkor förknippat med grundskolans öppnade, ett mycket viktigt villkor…

Ur fullmäktiges beslut 2013:

”För att skolverksamhet fortsättningsvis ska bedrivas, från och med höstterminen 2017, krävs att det finns ett elevunderlag om totalt 15 elever i åk 1-3.”

Vi som stod bakom beslutet såg detta villkor mest som ”formalia”. Vi var helt övertygade om att skolan skulle locka till sig betydligt fler elever.

Det blev inte så. Det blev färre än 15 elever som valde och gick i skolan…

Det var en överraskning – och en besvikelse. Det visade sig att fler än hälften av barnen i ”upptagningsområdet” hade valt andra skolor, företrädesvis i Trollhättan. Vårdnadshavarna hade så att säga ”röstat med fötterna”. De hade därmed faktiskt också valt bort skolan i Väne Ryr. För i detta läge kunde ju rimligtvis inte kommunen fortsätta att bedriva skola.

Fullmäktiges beslut var otvetydigt. Skulle det i fortsättningen bedrivas skola 1-3 i Väne Ryr så krävdes det minst 15 elever. Vänsterpartiet stod för beslutet från 2013. Fullmäktiges villkor var inte uppfyllt och därför skulle skolverksamheten avvecklas.

Men så blev det inte riktigt…

Frågan om Väne Ryrskolans vara eller inte vara hamnade återigen i kommunfullmäktige. En majoritet i fullmäktige (S+C+MP+SD+VFP) ville i maj 2017 ge skolan en chans till. Det formella skälet för beslutet var (citerat från fullmäktiges underlag):

”den lokalbristsituation som för närvarande råder inom grundskolan och att det vore oekonomiskt och ogenomtänkt att i det sakläget stänga grundskoleverksamheten vid Väne-Ryrs skola.”

Den 23 maj 2017 förlängdes därför ”försökstiden” ytterligare två år. Med samma villkor som tidigare:

”Kommunfullmäktige förlänger prövotiden för öppethållande av grundskolan årskurs 1-3 i Väne-Ryr till år 2019 enligt samma premisser som framgår av fullmäktiges beslut 2013-01-30, § 1.”

Beslutet betydde att invånarna i Väne Ryr fick ytterligare två år på sig att visa att de ville ha kvar grundskolan 1-3 i Väne Ryr. Men samma villkor gällde alltså – skolverksamheten skulle upphöra om det fanns färre än 15 elever i åk 1-3 efter prövotidens utgång.

Så blev det då december 2018. Och det visade sig återigen att elevantalet understeg 15…

Den här gången var slutsatsen given. Fullmäktiges villkor om minst 15 elever var inte uppfyllt. Och det kunde bara betyda en sak – fullmäktiges beslut ska verkställas.

Det är viktigt att notera att det inte ankommer på fullmäktige att fatta ett nytt beslut, beslutet från 2017 ska helt enkelt verkställas. Och det är barn- och utbildningsnämndens uppgift, i praktiken barn- och utbildningsförvaltningens. Nämndens ordförande Mats Andersson (C) skrev i ett mail den 26 november 2018:

”frågan [är] redan avgjord i kommunfullmäktige och kommer inte att behandlas ytterligare i KF. Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att effektuera beslut i frågan efter sammanräkning av antalet elever.”

Det smärtade nog ordförande, som på sätt och vis är den som ”utverkade” att prövotiden skulle förlängas med två år, att de flesta vårdnadshavare i Väne Ryr återigen hade valt bort bygdens skola… (Precis som det smärtade vissa vänsterpartister redan 2017.)

I dagens TTELA-intervju framgår ordförande Anderssons vånda tydligt:

”Det är trist att grundskolan i Väne Ryr måste lägga ner och jag lider med barn och föräldrar.”

Mats Andersson (C) säger vidare i intervjun:

”Men kommunfullmäktiges riktlinjer är tydliga och de måste vi följa.”

Och det är helt riktigt. Men samtidigt är det viktigt att ha i minnet att Andersson och centerpartiet själva stod bakom just detta beslut i fullmäktige.

Den 17 december (2018) meddelade således förvaltningschefen de berörda vårdnadshavarna:

”Från och med höstterminens start 2019-08-19 kommer inte grundskola bedrivas i Väne Ryr. Grundskola omfattar förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem.”

Och rektorn på Öxnereds skola skrev till föräldrarna den 14 jan 2019:

”Inför höstterminen 2019 kommer nuvarande elever på Väne Ryrs skola att erbjudas skolplacering och fritidsplacering på Öxnered skola (se tidigare utskick från barn och utbildningsförvaltningen).”

Ryrskolans föräldraförening har haft synpunkter på tiden för ”elevräkningen”. Men jag har lite svårt att se logiken i vårdnadshavarnas resonemang. I fullmäktiges beslut står det tydligt ”till år 2019”. ”Till år 2019” betyder till och med den 31 december 2018. Således ”räknades” också eleverna i december. Och eleverna var alltså färre än 15.

Här vill jag återigen flika in en kommentar med anledning av dagens artikel i TTELA. Man kan nämligen få intrycket att skolverksamheten avvecklas därför att elevprognoserna för nästa läsår eller de kommande åren säger att det blir färre än 15 elever. Det är inte korrekt. Kommunfullmäktiges beslut 2017 innebar att det skulle gå minst 15 elever i Väne Ryr nu i december.

Det var självklart olämpligt att avveckla Väne Ryr-skolan vid det senaste årsskiftet, mitt i läsåret. Det hade inte varit bra varken för eleverna eller verksamheten. Därför beslutade BU-förvaltningen att inget skulle ske med skolan förrän läsåret slutade i juni. Först till hösten blir alltså Öxnereds skola Väne Ryr-elevernas ”hemskola”. Och då gäller naturligtvis samma regler kring t ex fritids och skolskjuts som för alla andra elever och vårdnadshavare i Vänersborg.

Jag förstår att de vårdnadshavare som har barn på skolan i Väne Ryr är besvikna. Skolan ligger förhållandevis nära hemmet, det är lätt att lämna och hämta barnen, de får gå i en liten skola etc.

Men fullmäktige har fattat beslut. Och trots att skolverksamhet 1-3 har pågått under 5 års tid så är alltså elevantalet fortfarande mindre än 15. De flesta vårdnadshavare har faktiskt valt bort skolan… Och det är inte försvarbart att bedriva en grundskola med så få elever. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synpunkt och det är inte försvarbart med tanke på barnen. Så få elever begränsar t ex antalet kompisar. Det får också negativa pedagogiska konsekvenser med så få elever uppdelade i tre årskurser.

I fortsättningen kommer det enbart att vara förskola i Väne Ryrs skola.

Kategorier:Skola, Skollokaler, Väne Ryr

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

BUN: Kris i lokalfrågan!

16 oktober, 2017 Lämna en kommentar

depressed3Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har haft sitt sammanträde. Och det är mer regel än undantag nu för tiden att nämndens ledamöter och ersättare, och inte minst tjänstemän, lämnar mötena besvikna och uppgivna, med rynkade ansikten och nedslagna blickar. Det är lokalsituationen för kommunens förskolor och grundskolor som ger den effekten.

Det finns ett akut behov av lokaler:

”fram till 2020 finns [det] ett behov av följande nya lokaler: Förskolan behöver lokaler till 27 avdelningar varav 11 är för att ersätta befintliga moduler och resten för att klara befolkningsökningen och minska kön. Grundskola F-6 behöver lokaler för 30 klasser varav 18 är för att ersätta befintliga moduler och resten är för att klara befolkningsökningen. Grundskola 7-9 behöver lokaler för ytterligare 7 klasser för att klara befolkningsökningen. Fram till 2025 beräknas lokaler för ytterligare 7 avdelningar och 14 klasser behövas. För att täcka lokalbehoven behövs dock inte enbart hemklassrum. Eleverna behöver också få plats i matsalar, idrottssalar och ämnessalar. På många skolor var det brist på denna typ av utrymmen redan 2016.”

skola3Det finns alltså gigantiska behov av lokaler. Och det är inte bara för att det behövs nya lokaler för både förskola och skola på grund av de senaste årens barn- och elevökning – och de kommande årens… Underhållet på flera förskolor och skolor är eftersatt sedan många år tillbaka och på snart sagt varenda förskole- och skolgård står det dessutom moduler. Just nu hyr BUN 15 moduler.

BUN har en ganska modest målsättning när det gäller lokaler:

”Det övergripande syftet är att alla verksamheter inom Barn- och Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för alla barn och elever i kommunens verksamheter.”

children2BUN pratar om grundläggande behov – att alla barn och elever ska få plats i för utbildning ändamålsenliga lokaler. Det kan tyckas självklart, men så är det inte. Många skolor är dåligt underhållna och utrymmen används som inte är anpassade för undervisning. Förskolorna i Vänersborgs kommun har barngrupper, som i genomsnitt är cirka elva barn över siffran som Skolverket rekommenderar. (Läs här.) I lokaler som i flera fall bör renoveras.

Läget är inte ok. Studier visar att ju större barngrupperna är, desto större är risken för barnen att känna stress. Och om lokalerna är trånga så ökar det också risken för stress. I grundskolan ”backar” studieresultaten dramatiskt. Det rapporteras om bristande motivation både för lärare och elever, samtidigt som sjuktalen bland personalen ökar och skolnärvaron bland eleverna minskar. I februari kommer det inte att finnas några tillgängliga förskoleplatser i centrala Vänersborg, eller i Frändefors och Brålanda…

barn5Och hur viktiga tror barnen och ungdomarna, föräldrarna och lärarna, att de är, när inte kommunen inte ens kan tillhandahålla ändamålsenliga lokaler?

Läget är kritiskt – och akut. Den lösning som BUN har använt sig av hittills, att hyra in moduler, kan inte fortsätta. Vi behöver riktiga förskolor och skolor till våra barn och ungdomar. Det finns knappt ytor kvar för att ställa upp fler moduler. (Såvida BUN inte ska bygga en ny modulskola på en helt ny plats…) Dessutom är det dyrt. Den senaste modulen som BUN har hyrt in, en modul för två klassrum i Brålanda, kostar 800.000 kr om året… Totalt kostar modulerna BUN bortåt 7,5 milj kr per år…

”Riktiga” förskole- och skollokaler brukar skrivas av under 25-30 år. 7,5 milj kr som årlig avskrivning skulle ge flera fina och rejäla byggnader…

uppdragBUN har ett uppdrag. Så långt tycks alla vara överens. Men BUN ges inte förutsättningar att genomföra uppdraget. Och det tycks allt för många inte vilja inse.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om investeringspengar. Och då behandlas alla investeringsbehov tämligen lika. Blir t ex investeringsönskemålen och investeringsbehoven för stora, som de är just nu i Vänersborg, då får alla skära ner lika mycket. Det är därför som en kretsloppspark kan byggas samtidigt som barn står utan förskola. Kommunen måste prioritera investeringarna mycket tuffare.

invest_BUNÄven när BUN får investeringspengar är det problem. Nämnden planerar, har önskemål och fattar beslut om renoveringar, nya förskolor och nya grundskolor etc. Men det är andra nämnder och förvaltningar som ska se till att det blir verkstad, att besluten verkställs. Och när det inte händer något, ja då står BUN där. Eller rättare sagt, barn, ungdomar och föräldrar.

BUN kan inte göra något…

klockaPå dagens sammanträde fick nämnden reda på att tiden bara går och det händer inget –med den planerade förskolan i Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler. BU-förvaltningen väntar fortfarande på bygglov…

En beskrivning av processen gavs, som jag tyvärr känner igen från andra håll. Byggnadsförvaltningen vill ha kompletteringar av barn- och utbildningsförvaltningen för att kunna behandla bygglovsansökan, och kompletteringar skickas in. Det går 10 veckor. Så vill byggnadsförvaltningen ha nya kompletteringar… Och kompletteringar skickas in. Det går ytterligare 10 veckor… Nya kompletteringar…

Och i dagsläget verkar det som det överhuvudtaget inte blir någon ny förskola på Vänerparken. Det är tydligen parkmarken nedanför huset som är det största problemet. Den kan inte användas till en ”förskolegård”… Och precis så är det vid Norra skolan. Det är enligt byggnadsförvaltningen omöjligt att utvidga en skolgård på parkmark. Även i Öxnered är det problem med detaljplanen på grund av en extra yta till skolgård (på andra sidan ”ravinen”).

parkmarkMen det finns inga lagar eller principer som hindrar att parkmark görs om till skolgård. Det handlar om vilja. I Malmö gjorde man t ex en skolgård större genom att ta parkmark i anspråk. Man ändrade helt enkelt i detaljplanen. (Se ”Stadsbyggnadskontoret Malmö stad”.) (Det sades på mötet att det också fanns exempel från Göteborg.)

I Vänersborg går det inte…

motvindDet tycks inte spela någon roll vad BUN har för behov, nämnden, och förvaltningen, jobbar hela tiden i motvind. Är det inte avsaknaden av investeringspengar och en bristande förståelse bland styrande politiker, så tycks det vara en tröghet och ointresse hos politiker i andra nämnder. Eller tjänstemän i andra förvaltningar. Det verkar fortfarande vara så att andra utanför barn och utbildning inte verkar inse att förskolans och skolans behov är på allvar.

Vänersborgs kommun måste bli EN kommun. Vänersborg måste inse att barnen och ungdomarna, liksom äldre och sjuka etc, är hela kommunens ansvar. Ansvaret ligger inte bara på en nämnd. Kommunen måste också prioritera hårt i alla investeringar. De investeringar som inte är akuta måste prioriteras ner. Dessutom behöver den här kommunen någon typ av lokalsamordning.

I november ska kommunfullmäktige anta investeringsplanen för de kommande åren. Det blir ett oerhört viktigt beslut. Jag hoppas att partierna kan komma överens om en gemensam färdriktning där förskolan och grundskolan prioriteras.

Kategorier:BUN 2017, Skola, Skollokaler
%d bloggare gillar detta: