Arkiv
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)
Anm. Detta är en fortsättning på söndagens blogg – “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.
Om ledamöterna har tur så hinner de lugna ner sig lite efter tre av sammanträdets riktigt tunga ärenden – kommunens styrning och ledning, bildandet av det kommunala aktiebolaget kring Halle- och Hunneberg samt den fördjupade översiktsplanen. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Sedan är det dags för fullmäktige att ta sig an ett antal motioner.
VA-motion
Först ut av de motioner som ska avgöras är Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Jag har skrivit om motionen vid några tidigare tillfällen. Det första tillfället var när motionen lämnades in, och då var jag negativ till den. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) 
Jag reagerade på formuleringar i motionens “brödtext”, framför allt på beskrivningen av kommunens Blåplan:
“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”
Det höll jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang. Det krävs enligt svensk praxis åtminstone 20 fastigheter.
När motionen behandlades i kommunstyrelsen och Eckerbom Wendel (M) förklarade tanken bakom motionen så började jag tvivla på min tidigare uppfattning. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Tvivlen förstärktes av några mail i kommunens diarium från Gardesanna. Några sommarstugeägare beskrev sin besvikelse och desperation över att behöva betala omkring 200.000 kr för en VA-anslutning, trots att de hade en fungerande enskild avloppslösning. Och att de bara vistades i sommarstugan 8-10 veckor om året.
Så nu har jag ändrat mig igen – och tänker rösta för motionen. Det är inte vettigt att fastighetsägare ska tvingas betala så mycket så länge det finns en acceptabel enskild VA-lösning. Och det är inte vettigt att kommunen tvingar på sommarstugeägarna en anslutning, även om lagen nu skulle medge det…
De lagändringar i vattentjänstlagen (LAV), som riksdagen sa ja till den 22 juni 2022, innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel.
Motion om kallbadhus
Göran Svensson (MBP) har motionerat om att:
“projekteringen av ett nytt kallbadhus påbörjas snarast.”
Motionen kommer att avslås främst av formella skäl. Det är nog helt enkelt så att Svensson har använt fel ord i motionen, nämligen att en “projektering” ska startas. En projektering kräver förstudie och investeringsbeslut – och sådana har inte gjorts eller fattats.
I nämndernas yttrande förekommer också andra skäl, alltifrån att badvattnet är dåligt på Skräcklan till att Vänersborgs kommun saknar en besöksnäringsstrategi. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)
Göran Svensson (MBP) får antagligen skriva om sin motion och återkomma. Men jag tvivlar på att den kommer att antas ändå, Vänersborg har knappast råd med en investering i ett kallbadhus.
Motion om obebodda hus
Och sedan kommer en motion skriven av undertecknad Kärvling (V). Den handlar om en kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun. (Se “V-motion: Öde hus”.)
När jag skrev motionen, utifrån ett medborgarförslag, tyckte jag att det var en bra och okontroversiell motion. Den såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna. I svaret på motionen uttrycks att kommunen är positiv till motionens intentioner men sedan så sänker man den med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det finns även slutsatser som torde vara direkt felaktiga, t ex att tomma hus förmodligen inte ökar inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visar att intresset från fastighetsägarna har varit svalt.
Jag har svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner initierat eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några har till och med fått EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. Framgångarna är stora på många håll. Det är bara att googla så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.
Några kommuner har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga, t ex hur man ska undvika att bryta mot GDPR, öka intresset, jobba effektivt i
kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället.
Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en handledning som kan ladda ner. (Se Kristianstad “Obebodda hus”.) Handledningens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om…
I svaret nämns det inga fördelar med att kartlägga obebodda hus. Det är bara svårigheter och negativa argument. Och jag tycker inte att det ska vara så. Behandlingar av motioner ska vara objektiva, även fördelar ska lyftas fram. Det är sedan vi politiker som ska göra ett val – och besluta.
Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Jag tar några.
- obebodda hus och verksamhetslokaler kommer till användning, ökat intresse att flytta till landsbygdsområden, natursköna lägen, ge barn närhet till naturen, kan leva klimatsnålt
- människor flyttar ut på landsbygden, befolkningsökning, levande landsbygd, ökad utveckling av landsbygden, flyttkedjor öppnas
- nya invånare, ökade skatteintäkter
- förfallna byggnader renoveras, kulturhistoriskt värdefulla hus rustas upp, attraktivare områden
- kan gynna den gröna näringen med fler potentiella producenter av lokal mat
- cirkulär ekonomi
Jag förstår inte heller att ”Miljö och Hälsa” och ”Samhällsbyggnads” har varit de enda remissinstanserna. Borde inte motionen också gått till Byggnadsnämnden och Näringslivsavdelningen?
För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…
Motion om nedläggningshotade skolor
Tor Wendel (M) har inkommit med en motion om skyldighet för kommunen att erbjuda andra aktörer att rädda nedläggningshotade skolor. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför att det ska:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- 
och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt är jag emot fristående, vinstdrivande skolor, precis som hela Vänsterpartiet.
Motion om en en demokrati- och jämställdhetsberedning
Den sista motionen som ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige är en motion som kommer från Vänsterpartiet och som jag har varit med och undertecknat. (Du kan ladda ner motionen här.)
Motionen handlar i huvudsak om att “Demokratiberedningen” ska byta namn till “Demokrati- och jämställdhetsberedningen” och att beredningens uppdrag och verksamhetsområden ska utökas till att också innefatta jämställdhet.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Det har emellertid tagits en del kontakter som har lett till samtal och diskussioner. Det finns goda förhoppningar att motionen kommer att bifallas, eller åtminstone några av motionens yrkanden.
Övrigt
Det finns en del andra ärenden på dagordningen och också en del val.
Det kan noteras att det i vanlig ordning har lämnats en del medborgarförslag till kommunfullmäktige. Särskilt noterbart är att ett av förslagen handlar om att sänka åldersgränsen för seniorbiljett till 65+. Jag vet inte hur många medborgarförslag med 
detta yrkande som har lämnats, kanske 6-7 stycken. Dessutom har Vänsterpartiet vid upprepade tillfällen motionerat i frågan. (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida -”Medborgarförslag Seniorbiljett”.) Medborgarförslagen ska inte behandlas eller avgöras på onsdag. De remitteras bara vidare till någon nämnd för beredning. När det gäller förslagen om seniorkorten 65+ lär de få ligga där i bortåt 2 år eller till och med längre. Det är ganska “oartigt”, kanske till och med respektlöst. (Här kan du läsa mer om seniorkorten 65+.)
Det blir med all sannolikhet ett långt sammanträde. Det återstår att se när ledamöterna “behagar åtskiljas”, som ordförandens eleganta formulering brukar lyda. Och glöm inte, sammanträdet är öppet för alla. Kan man inte närvara går det också att följa fullmäktige på kommunens webb-TV – i direktsändning.
Holmängenskolan – ritningar
”Så här ska Holmängenskolan, F-6, se ut enligt bygglovsansökan”
Det skrev kommunen i sin Facebook-grupp för några dagar sedan.
I måndags i förra veckan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Nämnden fick dock inte se bilden eller några ritningar på den blivande Holmängenskolan. Det kan ju ha berott på att de inte var klara eller offentliggjorda, jag vet inte. Men det betyder att politikerna i BUN inte har sett varken bilden ovan eller några ritningar. Det kan vara bra för allmänheten att veta.
I Vänersborg är det, som kanske bekant, en oerhört strikt uppdelning mellan vad som är politikernas uppgifter och vad som är tjänstemännens. Det är politikernas 
uppgift att besluta om och ”beställa” byggandet av en skola. Och naturligtvis beslutar politikerna var den ska byggas och pengarna… Sedan är det tjänstemännen som gör allt annat. De bestämmer hur den ska se ut, t ex ritningarna, och allt annat av det ”praktiska”. Självklart bör de ha inhämtat synpunkter från de på golvet, som eventuellt ska arbeta på den nya skolan. (Hur det har gått till med Holmängenskolan har jag bara vaga uppfattningar om…) Det kan vara rektorer, lärare, annan skolpersonal, föräldrar och elever. Men knappast politiker… I varje fall inte i BUN. Vilket jag tycker är mycket märkligt.
Jag har haft synpunkter tidigare på den här uppdelningen mellan politiker och tjänstemän. Det blev t ex en lite större konflikt när Torpaskolan byggdes för några år sedan… Då skulle nämnden fatta det slutliga beslutet utan att ha fått se ritningarna. (Se ”Röster från Torpaskolan”.) Man kan väl hoppas att politikerna åtminstone får lite mer information om Holmängenskolan på årets sista sammanträde…
Nyfiken som jag är begärde jag i varje fall ut ritningarna på den nya Holmängenskolan så fort jag såg nyheten på kommunens FB.
Idag kom ritningarna. Det var många filer, och de var inte helt lättlästa. Jag tänkte publicera ett urval av ritningarna här på bloggen. De går allesammans att ladda ner som pdf. (Det gör du genom att klicka på den bild som du vill ladda ner! Det går också att klicka på den blå texten bredvid respektive ritning.) Då kan den som är intresserad titta på ritningarna i lugn och ro, och dessutom i högre upplösning. Om man sedan har synpunkter på något, det kan vara något som är bra eller något som är mindre bra osv, så vore jag tacksam om man på något sätt hörde av sig. Det går t ex att skriva en kommentar här på bloggen, då kan andra också kan ta del av den.
Det kan också vara bra att veta att Holmängenskolan ska ha plats för 525 elever och byggas helt i trä. En del av skolan ska under de närmaste åren inrymma en förskola med 4 avdelningar. Skolan börjar byggas i mars och att den beräknas stå klar höstterminen 2024. (Dagens TTELA hade en artikel i papperstidningen om Holmängenskolan – se TTELA ”Skolan på Holmängen byggs helt i trä”.)
Observera att ärendet inte har fått något slutligt beslut än. Därför tror jag att det finns en möjlighet att ritningarna kan ändras. Jag vet emellertid inte var beslutet ska fattas. Det borde komma upp i BUN… Vi får se.
Ritning 1:
Ritning 2:
Ritning 3:
Ritning 4:
Ritning 5:
Ritning 6:
Ritning 7:
Ritning 8:
Sammanfattning av dagens BUN
Gårdagens blogg lämnade ett stort frågetecken efter sig. Hur skulle Bo Carlsson (C) och de styrande partierna ställa sig till Sverigedemokraternas motion om fria arbetskläder? Och hela barn- och utbildningsnämnden? Och Vänsterpartiet? I denna blogg får du reda på svaren.
Jag beskrev barn- och utbildningsnämndens (BUN) ärenden i två bloggar innan sammanträdet, “Inför BUN 18/10 (1/2)” och “Inför BUN 18/10 (2/2)”. Där beskrev jag det mesta i faktaväg.
Dagens sammanträde blev inte den långbänk som jag befarade. Bo Carlsson (C) beordrade avstängning av MS Teams kl 12.35. Mötet fortsatte dock med ytterligare ett ärende. Det var ett sekretessärende som bara kunde avhandlas fysiskt. Därför var några ledamöter samlade fysiskt i kommunhuset. Dock inte bloggare Kärvling.
BUN fick som vanligt en lokalinformation. Nämnden fick reda på att man just nu arbetar på en bygglovsansökan för Holmängenskolan. Den beräknas vara klar i november. “Produktionen” ska sedan, förhoppningsvis, starta i februari-mars och skolan ska stå färdig ht 2024. Det ska gå att flytta in lite tidigare, i maj 2024. Prognoserna är också att budgeten håller…
Henrik Josten (M) får uppenbarligen lika stor ångest av behandlingen av Norra skolan som jag själv. Idag var det dock Josten som gav uttryck för den.
Det har inte fattats några beslut om Norra skolan, sa Josten, bara beslut som har påverkat Norra “indirekt” – och faktiskt avgjort dess öde. Josten sade lite melankoliskt:
“Norra skolan seglar iväg mot solnedgången och vi kan inte göra något åt det.”
Henrik Josten hade funderat på om inte en grupp borde bildas för att diskutera Norra skolans framtid. Kanske kunde Norra bli t ex en förskola? Josten ville diskutera detta på något sätt. Det slutade med att han lämnade följande
protokollsanteckning:
“Moderaterna anser att det hade varit bra om en utredning om Norra skolans framtid som förskola hade kunnat genomföras.”
Det verkade emellertid som om det förbereds ett beslut om Norra skolan. Det kan vara endera att BUN säger upp förhyrningen av lokalerna. (Uppsägningstiden är på 9 månader.) Eller också kan ett ärende väckas i BUN om nedläggning. Ett sådant beslut måste slutligt fattas av kommunfullmäktige. Förhoppningsvis kan en sådan grupp, som Josten efterlyser, bildas innan dess.
Nämnden fick siffror på vad avvecklingen av moduler kostar. BUN har ju några sådan utplacerade lite varstans på kommunens skolor och förskolor… Det var ingen rolig information… Det var nämligen väldigt dyrt, i varje fall för de nyare modulerna.
Modulen på Tärnan tillhör de nya modulerna. Den skulle kosta nämnden totalt 720.000 kr att avveckla…
“Nästan en miljon för en avetablering? Det var en oerhört hög kostnad.”
Sa ordförande Bo Carlsson (C) och uttryckte nog vad alla tänkte. Det var en grundavgift, som stod inskrivet i kontraktet, omkoppling mm av larm och återställning av mark osv. Men som kontrast kostade det “bara” ca 194.600 kr (exklusive återställningskostnader) för att avveckla den äldre modulen vid Skördegatans förskola…
Jag fick för övrigt nöjaktiga och bra svar på mina frågor om den kommande Holmängenskolan. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förvaltningen hade tänkt på det mesta (allt?) kring att integrera förskolan i Holmängenskolan. Och tjänstemännen delade oron för befolkningsprognoserna, dvs hur tillförlitliga de egentligen är. Men de menade att de inte hade något val. Och prognoserna kan ju också slå fel på “båda hållen”. Och så är det. Man får utgå från de fakta som finns. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens förslag.
Jag fick en fråga på min första “BUN-blogg” (se här) om i vilken skola barnen på Sanden ska gå. Svaret var att det är fritt skolval och att de får gå där det finns plats.
Verksamhetsuppföljningen handlade om arbetet med, och vikten av, språklig utveckling i förskola. Det var en mycket bra och givande information. Och jag kunde inte låta bli att lite magistralt påpeka för nämnden att infon var viktig att komma ihåg inför kommande budgetdiskussioner. Det höll Bo Carlsson helt med om, och jordbrukaren Carlsson passade också på att dra en parallell till kalvarnas språkliga utveckling… ;)
Det är inte mycket att säga om fördelningen av de extra statsbidrag som kallas “skolmiljarden”. Ingen har lyssnat på vad jag hade att säga tidigare, så varför “bråka” nu igen? Jag sa vad jag hade tänkt säga och avstod sedan från att rösta. Min vänsterpartistiske kollega Magnus Lilja höll med och avstod också.
Mina funderingar kring de stora barn- och elevökningarna från augusti till september besvarades också. (Se “Inför BUN 18/10 (1/2)”.) Förskolechefen meddelade att siffrorna till viss del gav en felaktig bild på grund av avstämningsdatum mm. Men framför allt visste förvaltningen redan innan hur många som skulle börja förskola och fritids och hann planera för detta.
Förvaltningschef Sofia Bråberg berättade att det hade kommit några hotfulla mejl från vårdnadshavare angående vaccinationen av elever för covid-19. Det är helt otroligt. Förvaltningen och rektorerna följer ju bara de rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten, och dessutom är vaccinationen frivillig. Det är vårdnadshavarna som bestämmer.
Ordförande Carlsson meddelade att nämnden ska diskutera skolskjutsfrågor på nästa sammanträde. Många vårdnadshavare har hört av sig till honom och förvaltningen om skolskjutsar. Det har några vårdnadshavare för övrigt gjort till mig också, och därför passade jag på att ställa en fråga. Jag undrade hur flexibel förvaltningen var om t ex en elev bodde 50 meter från “skolskjutsgränsen”, och alltså inte var berättigad till skolskjuts, och skolbussen ändå gick förbi. Enhetschefen svarade att förvaltningen alltid är flexibel och om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter så löser den detta.
Bo Carlsson (C) passade även på att informera nämnden om att jordbruk är den enda produktionen som binder kol. Det var hans medverkan på Nuntorpsdagarna (hållbarhetsveckan) som inspirerade honom till detta konstaterande. Jag kan bara hålla med honom…
Och så var det Sverigedemokraternas motion… (Se “Inför BUN 18/10 (2/2)”.)
Det blev en bra diskussion, med två ajourneringar… Det visade sig att alla var positiva till fria arbetskläder för personalen i förskola, fritidshem och för dagbarnvårdare etc. Samtidigt insåg alla att det skulle behövas ett extra tillskott av ekonomiska medel till BUN för att det skulle vara möjligt. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om extra pengar till en nämnd.
Jag frågade varför det inte fanns med ett yrkande om tilläggsanslag i beslutsförslaget till nämnden. Vilket gav upphov till ytterligare diskussion. Sverigedemokraterna passade på att yrka bifall till sin motion. Men Vänsterpartiet höll inne med hur vi tänkte rösta, men vi framförde att vi var positiva till fria arbetskläder. Vi hade bestämt att vi skulle avstå från att rösta och lämna en protokollsanteckning där vi förklarade varför. Den skulle lyda:
“Vänsterpartiet är självklart positivt till fria arbetskläder för personalen inom förskola, fritidshem, dagbarnvårdare och förskoleklass. Vi inser emellertid att det innebär kostnader för nämnden och att en eventuell finansiering är en fråga för kommunfullmäktige. Därför avstår vi från att rösta i nämnden och återkommer vid behandlingen i fullmäktige.”
Men det sa vi alltså inte till någon…
Men så kom ett nytt beslutsförslag från S+C+MP efter ajourneringen:
- “BUN anser motionen besvarad (enligt dagens förslag)”
- “BUN tar upp frågan om arbetskläder som särskild budgetpost i budget 2023 (tilläggsförslag)”
Det var den andra beslutssatsen som var ny.
Vänsterpartiet ändrade sig, Sverigedemokraterna ändrade sig och den borgerliga oppositionen var nöjd… Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt för det nya förslaget.
Det innebär med största sannolikhet att alla arbetskläder för förskolepersonal mfl blir helt fria år 2023. Det vill mycket till för att något parti ska ändra sig och svika detta beslut – och, kanske, vallöfte…
Vänsterpartiet anser att det var ett mycket bra beslut. Och naturligtvis lämnade vi aldrig fram någon protokollsanteckning.
Om en månad sammanträder BUN nästa gång.
Inför BUN 15 feb (2)
I min förra blogg inför måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) skrev jag om den “långa” verksamhetsberättelsen. (Se “Inför BUN 15 feb”.) I denna blogg tänkte jag redovisa flera av de övriga ärendena.
Under ärende 3 är det tänkt att nämnden ska godkänna:
“upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2022-2024 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”
Nämndens beslut kommer att vara en del av budget 2022 och kommer att ingå i Mål- och resursplanen (MRP).
Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.
Jag skulle väl kunna tänka mig fler kriterier vid en sådan här prioritering, t ex att barnkonventionen måste beaktas (för BUN:s del handlar det ju om barn och ungdomar) eller att investeringar som lockar nya invånare till kommunen ges företräde.
Nämnden ska inte besluta om hela kommunens prioriteringslista utan bara om prioriteringen av BUN:s önskemål och behov av fastighetsinvesteringar. Och jag kan inte hjälpa det. Det suger till lite i magen när jag ser tabellen där investeringarna har tidsbestämts.
Det förslag som BUN ska ta ställning till på måndag har följande utseende:
Anm. Noteringar till tabellen ovan:
Prioritering märkt med X avser redan påbörjad investering. Övriga investeringar är prioriterade med nr. 1-9. I det totala anslaget per projekt återfinns även investering för kök. Kolumn med ”Avgår hyra” avser möjliga, ej beslutade uppsägningar av lokaler och moduler, framtagna av barn- och utbildningsförvaltningen. När moduler avvecklas kommer även vissa av etableringskostnader att uppkomma, ca 5 mkr. Dessa engångskostnader finns inte medtagna ovan.
==
Flera fastighetsinvesteringar har flyttats fram i tiden. Två investeringsprojekt, förskoleplatser Frändefors och Onsjöskolan F-6, har skjutits fram så många år att de inte finns med överhuvudtaget i förslaget.
Det är inte avsatta några investeringsmedel för de fyra nya förskoleavdelningarna i Brålanda, som nämnden nyligen beslutade om, förrän år 2024. Jag trodde att ekonomiska medel redan fanns avsatta för fastighetsinvesteringar i både Frändefors och Brålanda, att det fanns med i den senaste mål- och resursplanen 2021-2023… Så var det också, men investeringarna har tydligen flyttats. Det innebär att förvaltningen måste använda Dalboskolan och Missionskyrkan (”G-klaven”) till förskoleavdelningar i fortsättningen också. I värsta fall så får väl nya moduler hyras in. (OBS! Jag har gjort redigeringar i slutet på detta stycke. 11/2 kl 09.20.)
Flera som jag ser det nödvändiga investeringar för att få nya förskoleplatser kommer inte att bli aktuella förrän tidigast år 2025. Det innebär bland annat att vårdnadshavare antagligen kommer att få köra runt barnen i stan och att grannbarn får gå på olika förskolor. Förhoppningsvis kommer det att finnas plats för alla barn, och om inte får nya moduler hyras in.
Elever kommer att få fortsätta bussas runt mellan skolor för att få undervisning i specialsalar, och schemaläggarna kommer att få slita sina hår för att få alla scheman att gå ihop – om det ens är möjligt. För både lärare och elever… Det är också en gåta hur fritidshemmen ska få tillräckligt med lokaler och var alla elever ska få sin skollunch. Och jag undrar hur Mariedalskolan ska kunna arbeta med läroplanens kunskapskrav i ämnet Idrott och hälsa. Idrottshallen har prioriterats bort tidigare, och det fortsätter – trots att antalet elever på skolan har ökat. Det är också många skolor som även fortsättningsvis i några år får klara sig utan utrymmen för t ex mindre undervisningsgrupper, grupprum och samtalsrum.
Och Norra skolan finns fortfarande inte med. Det verkar som om den ska läggas ner, trots att det inte finns något “riktigt” beslut.
Jag skrev i min förra blogg att de anmälda tillbuden i grundskolan har ökat. Det är nog inte helt osannolikt att de kommer att fortsätta öka. Och egentligen undrar jag om förskola och grundskola egentligen har de lokalmässiga förutsättningarna för den pedagogiska verksamhet som Skollagen förutsätter, och kräver…
Det är nog inte så mycket att orda om på måndag om fastighetsinvesteringarna. Jag tror att de flesta ledamöter är överens om att flera av investeringarna borde ligga närmare i tiden. Det “riktiga” prioriteringen, dvs av alla investeringsobjekten i hela kommunen, måste emellertid överlåtas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige.
Det har inkommit ett medborgarförslag om att utveckla Bergagården till ett innovationscentrum. BUN ska yttra sig i frågan men har egentligen inget att säga:
“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra i ärendet då det inte berör barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde.”
Patientsäkerhetsberättelsen för 2020 ska behandlas. Det är dock “bara” ett informationsärende. Det har varit en del avvikelser, men inga som har äventyrat elevernas hälsa. Och med tanke på hur många barn och ungdomar det finns i kommunen så är det ovanligt få avvikelser, tycker i varje fall jag. Däremot blir jag lite beklämd när jag läser att skolsköterskemottagningarna i skolorna i Frändefors och Skerrud saknar vatten…
BUN är också remissinstans för Kulturdepartementets “Förslag till handlingsprogram för bevarande av nationella minoritetsspråk”. Förvaltningen skriver, fast det är ordförande Bo Carlsson (C) som har undertecknat yttrandet som nämnden ska godkänna:
“Barn- och utbildningsnämnden har ingen erfarenhet av att skapa förskoleavdelningar med inriktning mot ett minoritetsspråk i utbildningen och där undervisningen sker på två språk. I kommunen har vi få kommuninvånare som efterfrågar något av de tre minoritetsspråken i förskolan som omnämns i planen.”
Och om ett förslag om att Vänersborg ska bli förvaltningsområde för romska anser Carlsson att den möjligheten i så fall behöver ses över och samordnas med Trollhättans utbildningsförvaltning.
På tal om ordförande Carlsson så ska han också utses till att representera nämnden i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det innebär nog att vi i framtiden kan räkna med att det kommer att serveras mer mjölk och, framför allt, kött från Gestad i våra skolor och förskolor… ;)
Det blir också information och beslut om samverkan med Västra Götalandsregionen gällande barns och ungas hälsa och en 
förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2022” samt om distansundervisningen på högstadiet.
Min gissning är att trots det digra underlaget så blir det ett relativt kort sammanträde. Vi får se, det händer inte alltför sällan att gissningarna slår helt fel…
Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen
I höstas lades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” fram. Jag har skrivit om den i två bloggar. (Se “Fastighetsutredningen (1/2)” och “Fastighetsutredningen (2/2)”.)
Utredningen innehåller mycket fakta och är som jag ser det väldigt uttömmande, kanske en av de bästa och mest intressanta kommunala utredningar som jag har läst. Den tar också upp ett stort antal enskilda fastigheter, där det under varje objekt beskrivs byggår, yta, fastighetsbeteckning, nuvarande hyresgäster, underhållsplan, övrig information som är relevant samt objektets resultat under 2018 och 2019. Det finns mycket intressant att läsa kring enskilda objekt och också flera ganska häpnadsväckande omständigheter. Så beskrivs t ex att inga skriftliga hyresavtal för Rösebo bygdegård har hittats och på Viksängen vet man inte vilken fastighet kommunen egentligen äger. Bara för att nämna två saker.
TTELA har tagit upp utredningen (se “Nu börjar upprensningen i fastighetsträsket”) och i artikeln “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” har tidningen listat de enskilda fastigheterna. TTELA:s artiklar utgör en givande och lärorik läsning. Och det är inte utan att det är svårt att låta bli att fundera kring vissa av fastigheterna, även några som inte tas upp i utredningen.
I denna blogg vill jag fördjupa mig i tre av de fastigheter som beskrivs i utredningen. Jag gör dock en fördjupning utifrån utredningen, eftersom dessa fastigheters öde borde avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.
Norra skolan
Norra skolan tas upp i utredningen trots att det pågår kommunal verksamhet i byggnaderna – i form av grundskola. Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner. Eleverna ska flytta till den nya skolan på Holmängen. År 2023 kommer Norra att stå tom.
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Den borgerliga oppositionen liksom Vänsterpartiet har förespråkat att Norra skolan måste vara kvar och även vid flera tillfällen argumenterat för investeringspengar och till och med en utbyggnad. (Även om ingen kunde föreställa sig de brister som sedan uppenbarade sig.) Det känns lite som om de styrande partierna medvetet har lämnat Norra skolan till sitt öde – för att sedan kunna lägga ner den. Och sälja den?
Kommunens skötsel av fastigheten har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 1916 har misskötts. Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden har betalat en hyra för byggnaden i alla dessa år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått…
Kommunfullmäktige har i den senaste budgeten inte avsatt några pengar för en renovering, en renovering som beräknas uppgå till minst 60 milj. Det är nog tveksamt om det är värt de pengarna, skolan rymmer ju faktiskt förhållandevis få elever. De krafter som har velat lägga ner Norra skolan är på väg att lyckas.
Men eftersom skolverksamheten ska vara kvar de närmaste åren ska taken på fastigheterna bytas nu i början av 2021. Problemet med pågående läckage måste nämligen åtgärdas. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver (i ett mail till mig):
“I arbetet inför projektet så kom man fram till att oavsett om skolan kommer fortsätta drivas där den är idag eller om fastigheten säljs så är ett nytt tak en investering som höjer värdet. Det gjordes även bedömningen att det vid en eventuell försäljning inte skulle vara troligt att en ny ägare får bygga på befintliga byggnader då dessa är kulturminnesmärkta.”
Takrenoveringen beräknas kosta 5,5 milj kr.
Att lägga ner skolor är ett ärende för kommunfullmäktige men något sådant nedläggningsbeslut har inte fattats. Vi får se vad som händer med Norra skolan… (Se “BUN: Norra skolan”.)
Huvudnässkolans aula
Norra skolan har tillåtits förfalla under S+C+MP-styret. Det går att dra vissa paralleller till en byggnad inte långt därifrån. Huvudnässkolan lades ner och revs under vänersborgarnas starka motstånd – och kvar blev bara aulan. (Se “Nu går Huvudnässkolan i himlen in”.) Som förresten alldeles nyligen blev framröstad som Sveriges 15:e fulaste byggnad. (Se “Arkitekturupproret”.)
Huvudnässkolans aula har ett högt kulturhistoriskt värde men är hopplöst omodern. Den kan inte fungera som en ändamålsenlig mötesplats för t ex musik och scenkonst. Därför står den för det mesta tom och oanvänd. Vilket torde vara en typisk början på förfall. Fram till och med 2023 beräknas aulan behöva underhållsåtgärder på upp mot 800.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden har inte heller sökt några investeringsmedel eftersom nämnden saknar möjlighet att finansiera den hyreshöjning som en modernisering och upprustning skulle innebära…
Även Huvudnässkolans aula har, liksom Norra skolan, på grund av de styrande partiernas tystnad och passivitet förpassats till glömskan. Och därifrån till, ja till vad, rivning?, är inte vägen lång… Den 5 oktober 2016 lämnade nämligen de två moderaterna Dan Åberg och Henrik Josten in en motion om aulan. I motionen anförde Åberg och Josten, och jag citerar kommunstyrelsens handlingar från februari 2018:
”att processen med utformning av kv. Läroverket och handlingsplanen för sessionssalen bör samordnas. Fler alternativ för kv. Läroverket vore därför lämpliga att ta fram. Till utredningen bör läggas ett alternativ med en modern sessionssal som även ger möjlighet till konserter, teater, utövande av kulturverksamhet i övrigt och skola.”
Det har inte hänt något. Det politiska styret, S+C+MP, har inte brytt sig om motionen, trots att kommunfullmäktige biföll den i mars 2018. (Se “KF (3): Cyklar, Huvudnäs och frikadeller”.) Oppositionen, inklusive Vänsterpartiet, hade förhoppningar om att det verkligen skulle bli en samordning mellan en ny sessionssal och ett konsert-/kulturhus, eller åtminstone en seriös utredning.
Vad som ska hända med Huvudnässkolans aula står skrivet i stjärnorna.
Holmens fd huvudkontor
En annan byggnad som Vänersborgs kommun har skött på ett inkompetent och nästan brottsligt ovarsamt sätt är Holmens fd huvudkontor i Vargön.
Kommunen köpte det gamla kontoret samtidigt som hela hamn- och industriområdet köptes av Holmen Paper år 2010. Holmens kontor var enligt uppgift välskött när det övergick i kommunens ägo. Det sägs att allt var snyggt och i ordning, väggar, tak och till och med parkettgolven. (Så här såg den gamla huvudbyggnaden på Vargöns bruk ut 2018 – se Anders Fricks drönarfilm genom att klicka här, “Huvudkontoret för Holmens bruk i Vargön”.)
Kontoret förföll sedan det hamnade i kommunens ägo. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat. Den 22 maj i år brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden från 1888 totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. (Se “Branden på Holmen”.)
Vad som ska hända med Holmens fd huvudkontor är det ingen som riktigt vet i dagsläget. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill riva byggnaden, men byggnadsnämnden “stretar mot”. (Se “Holmen – att vara eller inte vara“.) Den menar att (ur tjänsteskrivelse den 15 december 2020):
“det kulturhistoriska intresset behöver bedömas gentemot det ekonomiska intresset vad gäller återuppbyggnad och rivning.”
Det verkar som om byggnadsnämnden vill överlåta åt kommunstyrelsen att göra denna bedömning.
Norra skolan, Huvudnässkolans aula och Holmens fd huvudkontor – man kan väl lugnt säga att kommunen inte imponerar som fastighetsägare. Objekten utgör tydliga exempel på kommunens bristande kompetens på fastighetsområdet. Fina anrika byggnader som på grund av bristande underhåll behöver renoveras för tiotals miljoner kronor – eller rivas. Norra skolan kan antagligen säljas, men finns det någon som vill köpa Huvudnässkolans aula eller Holmens gamla kontor?
Kostnaderna för skattebetalarna riskerar att bli betydligt större än de prognoser som utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring” kalkylerar med. Vi får se.
Och fortfarande finns det ytterligare några fastigheter som jag skulle vilja ta upp…
PS. Fastighetsutredningen har gett upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor
Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) har sammanträde i morgon tisdag. Det är en diger dagordning som ska avhandlas. I en del ärenden beslutar nämnden direkt, i andra föreslår nämnden hur kommunfullmäktige ska besluta.
Skog huggs ner och berg sprängs på Mariedal Östra. Det kan de boende i området intyga. De undrar ibland både om husgrunder och -väggar ska stå emot skakningarna i marken och om träd som fälls i området verkligen ska fällas enligt “kartorna”. Inget av detta ska emellertid upp på sammanträdet. Då ska istället SHB besluta att föreslå fullmäktige att priset för fastigheterna på Östra Mariedal ska fastställas till:
“590 kr/kvm för mark avsedd för småhus/villatomter”
Förvaltningen har varit noggrann med värderingen och anlitat oberoende värderare. Förvaltningen skriver, och det är inte utan att man reagerar över de ord som används – och undrar varför de används:
“Värderingen är till synes en fullgod värdering med relevanta jämförelseobjekt och motiveringen till bedömning av marknadsvärdet inger förtroende för att ovan föreslagna beslut är ett marknadsvärde för en byggrätt/fastighet i området Östra Mariedal.”
Eftersom tomternas storlek varierar kommer priserna för tomterna att ligga mellan drygt 500.000 och 950.000 kr. Till denna kostnad tillkommer naturligtvis anslutningsavgift för VA.
På Mariedal har nyligen “en del träd” avverkats och så har det också varit i skogsdungen vid Kindblomsvägen. Och SHB ska faktiskt också behandla ett ärende om detta område.
Det har ju vad jag förstår varit en del strul med företaget bakom köpet av skogsområdet, dvs Brunbergs Bygg. Företaget har ombildats och delats upp, det har varit konkurser etc. (Se TTELA “Lokalt byggföretag i konkurs”.) En del av företagets problem har kanske med Kindblomsvägen att göra, eftersom de boende överklagade detaljplanen vid två tillfällen – och fick rätt båda gångerna.
Brunbergs, via Salamandern ekonomiska förening, struntade därför i byggnadsplanerna, skövlade skogen (och i farten några träd på några grannars mark) och bildade istället fyra villatomter. Vilket inbringade en nätt liten förtjänst. Brunbergs köpte marken för 1,6 miljoner kr av kommunen och annonserade ut varje tomt för 850.000 kr eller till högstbjudande. Hur det gick med försäljningen vet jag inte, men jag antar att det inte har varit några större problem med att hitta köpare. Det kanske till och med har blivit budgivning.
Om Brunbergs fick sålt sina tomter (vilket jag förutsätter) så har försäljningen gett en inkomst på 3,4 milj kr. Det ska jämföras med de 1,6 milj som Brunbergs köpte marken för – en nätt liten förtjänst på 1,8 miljoner med andra ord. Jag antar också att även virket från skogen inbringade en del pengar. (Se “Kindblom – sista kapitlet?”.)
Men så blev det problem på en av tomterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. Merkostnaden för markarbetena av branddammen har uppgått till 189.800 kronor.”
Nu har ett förlikningsavtal ingåtts mellan parterna – kommunen, Salamandern ekonomiska förening och nuvarande fastighetsägare. Avtalet stadgar att kommunen ska stå för denna merkostnad på 189.800 kr. Eftersom ingen kände till branddammen. Och detta avtal ska SHB godkänna imorgon. Vilket kan tyckas märkligt av flera skäl. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på ”köp och sälj” av marken och dels var den ifyllda branddammen faktiskt känd sedan tidigare… Det sägs att den har funnits där sedan 1940-talet, och att den var väldigt populär hos salamandrar… (Se gärna ”Ingenting förvånar längre”, där Lutz Rininsland, V, bland annat citerar en motion från år 2011 där branddammen nämns.)
Vi får se vad som händer på sammanträdet imorgon.
Nämnden ska få information om underhåll på fastigheter. Det är inget beslutsärende alltså.
Även SHB har problem med ekonomin. Förvaltningen skriver:
“Underhållsplanen är det verktyg vi har för att försöka planera långsiktigt underhåll på våra fastigheter det förebyggande underhållet. Dock har vi ett fastighetsbestånd med en stor underhållsskuld som gör att vi till stor del får jobba med akut underhåll och det påverkar det planerade underhållet då budget ej räcker till båda.”
Det är mycket som behöver åtgärdas och det handlar om stora pengar. Under “Planerat Underhåll Komponentavskrivning 2020” står det t ex att “Dränering mm. Läckage membran innergård” på Kommunhuset kostar 500.000 kr, renovering av förskoledelen på Skerruds skola 7 milj, byte av mattor på grund av fukt mm på Marierovägens förskola 4 milj och “E huset ytskiktsrenovering omklädningsrum” på Idrottshuset 2 milj.
“Totalt planerat Komponentavskrivning 18.700.000”
Det finns en tabell till i underlaget och den har rubriken “Planerat Underhåll 2020”. Jag förstår inte skillnaden mellan denna och den förra tabellen men även i denna tabell hittar man omfattande åtgärder och utgifter: Brygga Sikhall 220.000 kr, avloppsstammar Folkets Hus 200.000 kr, “dränering avlopp källare innergårdar” på Birger Sjöberggymnasiet 300.000, vindskivor takfot Mariedalskolan 300.000, rivning av lågdelen på Gymmixhallen 500.000 och byte av belysningsarmaturer i ishallen 700.000 kr osv.
“Totalt planerat underhåll 2020: 13.912.745 kr”
Det är ingen diskussion om att det krävs omfattande underhåll av kommunens fastigheter. Vad som är skillnaden mellan de två tabellerna hoppas jag att jag får förklarat efter sammanträdet.
Det kan noteras att de 22 milj kr som ett nytt tak på arenan skulle kosta inte är med i ovanstående siffror. Och inte kostnaderna för en ny sessionssal…
Inte heller kostnader för hamnen i Wargön är inräknade i summorna. I dagarna har nämligen SGI (=Statens geotekniska institut) gjort en fördjupad undersökning av de geotekniska förhållandena i hamnområdet. Det lär bli fråga om skredsäkring tror jag… Och då pratar vi ytterligare några tiotals miljoner…
För drygt ett år sedan, 21 mars 2019, beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå kommunfullmäktige att besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020. Det beviljades inga pengar.
Det är ju bara ett problem – verksamheten på Norra skolan fortsätter och i lokalerna vistas och arbetar både skolpersonal och elever. Och de måste ju ha en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är orsaken till att åtgärder måste vidtas på Norra skolan.
Nämnden ska därför besluta att:
“godkänna att 3.0 mkr tas av årets medel avsatta för underhållsinvestering på totalt 19,0 mkr och att 5,0 mkr tas från år 2021 på motsvarande sätt.”
Pengarna ska användas till att genomföra ett takbyte på de båda byggnaderna.
Jag ska inte redogöra för ärendet “Upphandling av samverkanspartner för skolprojekt” som för övrigt är en ren informationspunkt, men barn- och utbildningsnämndens förslag till mål- och resursplanen för åren fram till och med 2024 räknas upp:
Det är inte bara pengar till underhåll som behövs, det behövs pengar till nya investeringar också.
Jag reagerade på ordvalet i ett ärende ovan (Mariedal Östra). Det är lite av samma sak på ärendet “Information om hantering av jävsituationer vid upphandlingar som genomförs av enheten fastighet och service”.
I sammanfattningen av ärendet skriver förvaltningen:
“Som upphandlande myndighet är det av största vikt att genomföra upphandlingar på ett korrekt sätt som inger förtroende för de som berörs av myndighetens upphandlingar. Invånarna i Vänersborgs kommun ska känna tilltro till att de upphandlingar som genomförs av vår kommun är väl underbyggda, professionellt genomförda och att de är fria från jäv och annan typ av korruption.”
Varför skriver man så här? Hur ska detta tolkas?
Jag kan inte värja mig från tanken att något har hänt i kommunen – något som inte ska få hända. Men jag vet inte, jag bara funderar utifrån skrivningen. Men jag påminner mig också att PwC skrev i sin granskning av turerna kring renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset, där samhällsbyggnads stod i fokus (se “Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset (2/3)”):
”Det finns ingen särskild rutin för mutor och jäv.”
PwC påpekade att de inte misstänkte att något sådant verkligen hade förekommit, men rutinerna saknades. Det kanske helt enkelt är detta som SHB vill åtgärda.
Det är ett viktigt och intressant sammanträde imorgon. Det är mycket som vänersborgarna i allmänhet borde få kännedom om.
KS i onsdags (1/2)
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde.
Enligt den planering som ledamöterna fick information om innan mötet så skulle det hållas som vanligt. Beslutet från kommunfullmäktige förra onsdagen (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”) hade nämligen inte vunnit laga kraft – och därför gavs det inga möjligheter att delta på distans. Jag hade hoppats att ordförande Benny Augustsson (S) ändå på något sätt skulle ha använt sin kreativa förmåga till att arrangera mötet så att ALLA kunde delta. För min del ansåg jag att det behövdes lite 
fler åtgärder än en rekommendation att ledamöterna inte borde kramas… Sammanträdet sköts inte heller upp, vilket det skulle kunna ha gjorts. SKR (Sveriges kommuner och regioner) kom i måndags ut med ett PM (kan laddas ner här) om vad som gäller:
“Visst beslutsfattande måste ske i kommuner och regioner. Det är därför knappast möjligt att ställa in alla sammanträden i fullmäktige och nämnder under viss tid. Det kan vara fråga om tidsfrister som måste iakttas och vissa myndighetsärenden måste avgöras utan dröjsmål. Om inte sådana tvingande omständigheter föreligger kan det dock finnas möjlighet att ställa in sammanträden.”
Jag lämnade återbud till kommunstyrelsens sammanträde.
Kommunstyrelsens ärendelista var diger:
Till den digra ärendelistan följde ett underlag på 642 sidor. Det frestar på att vara påläst… Jag vet inte hur många timmar jag ägnade enbart åt ärendet, ”Köp av del av Fastighet Vänersborg Hunneberg 1:5, Bergagården”… (Se “Nej till köp av Bergagården”, del 1, del 2 och del 3.)
De allra flesta av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige. Och det är ju egentligen då som det blir skarpt läge, det är då de slutliga besluten ska fattas. Jag tänkte därför blogga om flera av dessa ärenden som en, så att säga, förberedelse till KF-sammanträdet den 15 april. I denna blogg tar jag därför bara upp de ärenden som avgjordes av kommunstyrelsen. Och alla dessa ärenden gick för övrigt, vad det har sagts mig, igenom som “det var tänkt”. (Det dröjer ett tag innan ett justerat protokoll är klart.)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick 497.000 kr extra i årets budget för ökade hyreskostnader. Hyran fördubblades nämligen efter kommunhusets renovering… Beslutet innebär alltså att en del av kommunens förvaltning nu ska skicka extra pengar till miljö och hälsa som i sin tur skickar dessa pengar till en annan del av kommunens förvaltning… Och överallt sitter det antagligen personer som räknar, skriver fakturor, mailar, expedierar, bokför och betalar. Och skickar interna fakturaavgifter… Visst sker allt lite enklare med IT-stöd, men det känns ändå som något grundläggande fel. Hur många är egentligen anställda enbart för att administrera interna överföringar och betalningar?
Jag noterade att det i handlingarna till ärendet stod:
“Nämnden beskriver flera kostnadsökningar som uppstod i samband med omorganisationen då miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och byggnadsförvaltningen slogs ihop till en förvaltning.”
Tänk, jag trodde att sådana här omorganisationer och sammanslagningar skulle spara pengar… Men det kanske de gör – på sikt.
KS antog vidare riktlinjer för styrande dokument. Det handlar om ett styrande dokument för området styrande dokument. Det låter byråkratiskt, men det är ett mycket viktigt arbete. I riktlinjen beskrivs nämligen:
“struktur, terminologi och beslutsnivåer för Vänersborgs kommuns styrande dokument.“
Det är också ett nödvändigt arbete. Om inte annat för att revisorerna har “klagat”. De påbörjade 2018 en granskning av kommunens styrdokument, men kommunen bedömdes inte uppfylla något av de kontrollmål som uppställts inför granskningen. Och därför avbröt revisorerna granskningen.
Oavsett revisorer är det viktigt att det här arbetet blir klart och att det blir bra. Förvaltningen är på god väg.
Ärendet “Lokalförsörjningsunderlag” noterades av kommunstyrelsen. Syftet med lokalförsörjningsunderlaget är att:
“det ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov samt att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Underlaget är på många sidor, men det är en ganska intressant läsning. Materialet innehåller en hel del matnyttigt. Till stor del handlar det om socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens situation och behov. Även kultur- och fritidsnämnden beskrivs.
I materialet finns det jämförelser av lokalkostnader med andra kommuner:
“Kostnaderna för förskola och grundskola F-9 är 5% respektive 6% lägre än kommungruppens. För fritidshemmen är kostnaden 10% högre än för kommungruppen.”
Det kan vara värt att hålla i minnet för alla skolpolitiker…
Det talas om att det finns överytor i grundskolans högstadier. Det visar sig att det bara finns “överytor” på Dalboskolan. Och vad jag förstår så blir det fler elever där till hösten… Silvertärnans överytor beror på, som står på annan plats i texten, att lokaler inte kan användas just nu på grund av renovering och ombyggnad.
Barn- och utbildningsnämndens hyreskostnader kommer att öka markant de kommande åren:
“Under perioden 2018-2023 pågår ny- och ombyggnad av skolor (Öxnereds skola, Silvertärnan, Brålanda skola och Holmängen skola) för 642 mkr. Skolorna beräknas vara klara under perioden 2020-2023. Den sammanlagda ökade hyreskostnaden för dessa skolor kan beräknas till ca 45 mkr. Idag betalar barn- och utbildningsförvaltningen drygt 90 mkr i hyra/år för sina förhyrda lokaler. … Tittar vi enbart inom barn- och utbildningsförvaltningens budget kan 45 mkr kr översättas till ca 75 lärare.”
Det blir onekligen, som man säger nu för tiden, en utmaning…
Enligt lokalförsörjningsunderlaget finns det betydande “överytor” i socialnämndens särskilda boenden och för LSS-boendena.
“Vänersborg har satsat på sina äldreboenden och valt att investera i stora gemensamhetsutrymmen med exempelvis gym, bastu, solrum, metodrum m.m.”
Vänersborgs lokalkostnader för äldreomsorg, funktionsnedsättning SoL och funktionsnedsättning LSS är betydligt högre än för jämförbara kommuner.
“Om vi utgår från att 80 kvm per boende är optimalt finns idag en överkapacitet per boende på 25 kvm vilket totalt ger en överyta på 9.925 kvm vilket skulle täcka behovet av yta för 124 boende.”
Jag kan väl tycka att utredarna ibland har ett väl ekonomistiskt synsätt på socialtjänstens boenden. Det kanske inte kostar för mycket i Vänersborg, det kanske är så att andra kommuner satsar för lite på boendena? De äldre kanske inte får det boende de förtjänar i andra kommuner för att få en värdig ålderdom efter åratal av slit i arbetslivet? Det finns andra faktorer att ta hänsyn till i välfärdssektorn än “ekonomisk effektivitet”…
För kultur- och fritidsnämndens del står det i materialet:
“Kostnaden för fritidsgårdar är i Vänersborgs kommun väsentligt lägre än kommungruppens då de ligger 45% lägre. Kostnaden för Idrotts- och fritidsanläggningar är däremot något högre än kommungruppens då de ligger 18% högre.”
Jag kan tänka mig att det är arenan som drar upp kostnaderna.
Några andra intressanta uppgifter i underlaget:
- “Genomförs de beslutade projekten samt de behov som redovisas innebär det investeringar om ca 930 mkr i kommunens fastigheter för verksamhetslokaler fram till år 2030.”
- “Om inte mer medel kan avsättas för underhåll kommer det eftersatta underhållet att öka ytterligare.”
- “Ett bristande underhåll riskerar att öka kostnaderna för underhållet när det blir akut och att öka investeringsbehoven då det inte längre är lönsamt att restaurera byggnaden.”
- “Hur stor andel av lokalerna som är inhyrda är i dagsläget oklart då en fullständig förteckning över alla externa hyresavtal saknas.”
- “Exempelvis går för en kontorsarbetsplats som kostar 90.000 kr om året mer än halva kostnaden till inredning, utrustning, städning och annan service.”
- “Att ta tillvara på det befintliga lokalbeståndet är minst lika viktigt för lokalförsörjningen som nyinvesteringar.”
Kommunstyrelsen avgjorde ytterligare några ärenden igår, t ex om Vänersjöfarten och detaljplan Ursand. Jag återkommer.
Efter BUN (1): Norra och Holmängen
Så var årets första nämndsammanträde avklarat. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträdde till kl 15.25, naturligtvis med avbrott för vederbörlig förmiddagsfika och lunch. Ja, nämnden hann faktiskt med en eftermiddagsfika också. Och allt betalades naturligtvis ur nämndsledamöternas egen ficka. Som vanligt.
Det var, som nämndens möten brukar vara nu för tiden, mer diskussion än beslutsfattande. Men det var naturligtvis ett oerhört viktigt beslut att BUN godkände att:
“samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och verkställer byggnation av en ny skola på Holmängen”
Det var dock en del diskussion i ärendet. Det handlade om vilken roll BUN ska ha i den fortsatta processen. Vi var flera, framför allt Henrik Josten (M) och Anton Lidell (M), som framförde vissa betänkligheter om att bollen nu kastades till samhällsbyggnadsnämnden. Skulle inte BUN ha möjlighet att delta i den fortsatta processen och ha kontroll över att skolbygget fortlöpte enligt de intentioner som nämnden hade? Moderaterna yrkade därför att ordet “verkställer” skulle utgå ur beslutet.
Det gav både Magnus Lilja (V), som idag var ordinarie, och undertecknad (V) en del huvudbry. Vi höll ju egentligen med moderaterna. Men ordförande Mats Andersson (C) bedyrade och försäkrade att både nämnden och i synnerhet förvaltningen skulle fortsätta att samarbeta med samhällsbyggnads. Och nämnden skulle garanterat få kontinuerlig information och insyn. Dessutom ville de föredragande tjänstemännen ha beslutet som det var formulerat i förslaget. Lilja och jag nöjde oss med det. Precis som alla andra ledamöter, utom moderaterna.
Lite fakta och “nyckeltal” om den nya skolan på Holmängen:
- 3-parallellig skola
- 525 elever
- 21 klasser
- Möjligheter till 30 elever i varje klass
- Yta: 8.300 kvm + 2.000 kvm idrottshall
- 10 kvm per elev inomhus
- Skolan klar ht 2023
- Total kostnad: 260 milj kr
BUN:s hyra för den nya skolan på Holmängen beräknas uppgå till uppemot 16,3 milj kr om året. Det diskuterades en del om nämnden skulle få en ramhöjande kompensation för detta – kommunfullmäktige har ju beviljat investeringen och borde då förstå att den också ska betalas, med ränta. Framförde några. Det är dock inget som är givet eller beslutat. Tvärtom egentligen, nämnderna brukar inte få en sådan kompensation av fullmäktige. Pengarna ska tas ”inom ram”. Men vi kan ju hoppas att de styrande ändrar sig när skolan står klar inför höstterminen 2023.
Och så var det frågan om vad som händer med Norra skolan…
Jo då, det är tänkt att Norra skolans elever ska gå på den nya Holmängenskolan… De är inräknade i elevunderlaget. Förvaltningen menade att det inte går att bygga om Norra skolan till en tvåparallellig skola, och så är det uppenbarligen enligt den utredning som har gjorts. Och en enparallellig skola är inte att tänka på ansåg tjänstemännen. Det skulle bli för dyrt. Det är tydligen bara i Dalsland och på Mulltorp som det får finnas mindre eller små skolor… (Å andra sidan var det politikerna som bestämde att “småskolorna” skulle vara kvar och inte tjänstemännen.)
Jag undrade därför om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Formellt sett var det inte det. Men i praktiken så var det så, sa i varje fall nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L). Henriksson var nog den ende av de “ledande” politikerna som pratade klartext. Men jag tror att de flesta politikerna runt bordet höll med honom. Ingen sa i varje fall mot… Mer än Henrik Josten (M) och jag. Vi ville gärna se att Norra fick fortsätta som skola.
Det är nog så att den dag ett förslag om att lägga ner Norra skolan läggs på nämndens bort så finns det inga alternativ – mer än nedläggning då… Jag framförde tanken att det skulle kunna vara idé att åtminstone fundera på att ha ett tvåparallelligt lågstadium (F-3) på Norra… Ingen tog emellertid upp den tråden. (Ingen ägnade heller någon tanke på Barnkonventionen, i varje fall inte i den tolkning som “Jenny” gjorde i en kommentar till en tidigare blogg, se här.)
Kommunens bristande underhåll har ytterligare “komplicerat” frågan om Norra skolans fortsatta “existens”. Det har nu visat sig att det inte bara är en stor fuktproblematik på Norra – det är mikrobiell påväxt också… Mikrobiell påväxt innebär (enligt “internet”) att det:
“växer någon form av mikroorganismer. I gruppen mikroorganismer eller mikrober ingår bakterier, mögel, röta, alger och andra mycket små organismer.”
Det sägs att det är svartmögel i väggarna. Det kanske är så att vi får vara glada om Norra kan fungera som skola tills Holmängen är klar…
Hanteringen av Norra skolan känns inte helt ok. En ny skola på Holmängen behövs. Det är ingen diskussion om det. Men nedläggning av Norra? Jag har svårt att acceptera det, åtminstone utan en ordentlig diskussion. Och förutsatt att det går att åtgärda och komma till rätta med det nästan brottsligt eftersatta underhållet – till en hyfsat rimlig kostnad…
BUN 20/1 (2): Skollokaler
På måndag inleder alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN) det politiska året 2020. Det är ett innehållsrikt sammanträde, både ärende- och sidmässigt… (Se “BUN är på gång igen! (1)”.)
Nämnden ska anta en reviderad förskole- och grundskoleplan som sträcker sig ända fram till 2028. Tanken med planen är att nämnden ska peka på behov som kan utgöra underlag för framtida investeringsbudget. Det är ett omfattande material och är man särskilt intresserad så går det att ladda ner nämndens handlingar, och i dom finns planen. (Ladda ner här, ärende 4.)
I inledningen till den reviderade förskole- och grundskoleplanen står det:
“Målbilden för pedagogiska lokaler är att ha ändamålsenliga lokaler på rätt plats vid rätt tid till en rimlig kostnad. Syftet med förskole- och grundskoleplanen är att påvisa vilka behov som barn- och utbildningsförvaltningen har för åren 2020-2028.”
För att alla elever ska få plats i Vänersborgs skolor så har nämnden hyrt in ett antal moduler. De finns i stort sett moduler på varenda låg- och mellanstadieskola i kommunen, och några har dessutom flera moduler. Även en del förskolor har moduler. Trots modulerna är det trångt i kommunens skolor. Det saknas specialsalar (naturorienterande ämnen, hem- och konsumentkunskap, bild, musik och slöjd mm), idrottshallar, grupprum, personalrum och rum till elevhälsan. Dessutom är ofta matsalarna för små. Trångboddheten ökar risken för incidenter, konflikter och tillbud. Elever är inte trygga och mår dåligt. Dessutom behövs det transporter mellan skolor för att få tillgång till specialsalar.
Många förskole- och skollokaler är också gamla, omoderna och slitna och behöver verksamhetsanpassas. Och på många skolor saknas utrymmen för fritidshemmen. Vilket ofta är ett stort bekymmer.
Det behövs fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, dalslandsdelen och i Vargön. Behovet är störst i centrala Vänersborg.
I december 2019 stod 52 barn i kö i centrala Vänersborg (Centrum, Mariedal och Torpa/Tärnan). Dessutom fanns det 162 barn som redan har plats men som vill ha förflyttning till området. Björkholmsgatans förskola (gamla “Nattugglan”) ska öppna två avdelningar i januari 2020 för att tillfälligt kunna ta emot barn. Det förväntas att efterfrågan på barnomsorgsplatser kommer att öka med omkring 100 platser fram till 2028 i centrala stan.
Det kommer att fattas 188 förskoleplatser år 2028 i Dalslandsområdet. Redan nu har Brålanda förskola två avdelningar i moduler och Frändefors förskola har en avdelning i Missionskyrkan. Många dalslandsföräldrar placerar dock sina barn i förskolor i andra delar av kommunen (arbetsplatsen kanske ligger vid en förskola i stan) och därför bör inte alla platser för dalslandsbarnen tillskapas i Dalsland.
Det fattas utrymme för 57 barn i Vargön. Förskolelokalerna är inte dimensionerade efter det antal barn som går där. Ventilationen är nämligen underdimensionerad både på Granås och Lindvägens förskolor.
“På Granås förskola går 21 fler barn och på Lindvägens förskola 60 fler barn än vad ventilationen är dimensionerad för. Denna brist i ventilationen får konsekvenser både när det gäller barnens och pedagogernas arbetsmiljö, således måste ventilationen anpassas efter barnantalet på Granås och Lindvägens förskola.”
Det behövs ytterligare 30 platser i Vargön och det måste göras något åt ventilationen.
För årskurs F-6 kommer den nya skolan på Holmängen och om- och tillbyggnaden av Öxnered skola att tillskapa fler platser. En ny skola på Holmängen beslutades i kommunfullmäktige i juni 2019. Skolan ska också innehålla kök och idrottshall. Den nya skolan beräknas kunna ta emot 525 elever och ska förhoppningsvis stå klar 2023. Öxnered skola beräknas vara klar till sommaren 2022. Den ska rymma cirka 525 elever, varav ca 100 platser kan användas för fyra förskoleavdelningar.
Mariedalskolan är kommunens största skola. Mariedalskolan har denna termin fler lokaler i och med att BUN hyr av den externa fastighetsägaren Hemsö Vårdfastigheter AB. Men skolan behöver verksamhetsanpassas med specialsalar som är dimensionerade för skolans storlek – framför allt behövs en ny idrottshall.
Onsjöskolan har inte tillräckligt med klassrum och grupprum. På Rånnums och Granås skola i Vargön saknas också grupprum och ämnessalar. Dessutom är matsalarna underdimensionerade.
För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola. Det fattas ämnessalar och utrymmen för fritidshemmet.
För årskurs 7-9 i centrala Vänersborg innebär om- och tillbyggnationen av Silvertärnan en utökning av antalet platser. Hela skolan beräknas stå klar till höstterminen 2020 och ska då ha en lokalkapacitet på 780 elever – om ämnessalar kan användas på Tärnanskolan. Vilket i sin tur förutsätter att en ny F-6-skola byggs på Holmängen. Detta gör att elevantalet på Vänerparkens skola kan minskas och antalet tillfälligt inhyrda lokaler sägas upp. Dalboskolan i Frändefors är för stor utifrån prognostiserat elevunderlag.
Det var några fakta om lokalbehoven fram till 2028. Med tanke på att den tid det tar från behov/planering/beslut så är det viktigt att både BUN och kommunen är ute i god tid. Se bara på Belfragegatans förskola (“Hönan”). Det tog omkring 6 år från nämndens beslut till förskolan var klar att tas i bruk förra året.
Ärendet efter den reviderad förskole- och grundskoleplanen är också ett lokalärende: “Ny skola på Holmängen”. BUN ska godkänna att samhällsbyggnadsnämnden startar projektering och sätter igång byggnation av en ny F-6-skola på Holmängen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har under hösten gjort en lokalplanering tillsammans med fastighet och service. Lokalplaneringen tar upp:
“dimensionering, placering, funktioner, tidplan, redovisar flexibilitet och koncernnytta samt preliminär hyreskostnad.”
Den här rapporten ska utgöra underlag för projektering och byggnation av Holmängenskolan. Jag antar att det betyder att den ska fungera som en slags “kravspecifikation” för en arkitekt. Jag vet inte, men det har inte skickats med några ritningar till nämnden. Vi får se, det blir till att fråga om hur den framtida gången ser ut.
Den nya skolan på Holmängen är på sätt och vis kopplad till Norra skolan.
Det är många som vill ha kvar Norra skolan och om jag inte minns fel så har till och med kommunfullmäktige beslutat om investeringspengar till Norra för några år sedan. Men det har hänt en del sedan dess, och tyvärr inga bra saker…
Det är dock inga problem med elevantalet, inte idag och inte i framtiden. Prognosen är att Norra ska öka från 275 till 364 elever fram till 2028.
Men det går inte att bygga ut skolan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utrett en renovering och utbyggnad av Norra skolan. Den resulterade i slutsatsen att:
“en utbyggnad är olämplig ur flera aspekter. … Fastighetsenheten bedömde att de funktioner som barn- och utbildningsförvaltningen specificerat behövdes på en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på Norra skolan.”
Därför föreslogs att en ny skola på Holmängen skulle uppföras i stället för en om- och tillbyggnad av Norra skolan.
Efter denna utredning upptäcktes dessutom andra problem med Norra skolan:
“…omfattande fuktproblematik … Nordisk byggskadeutredning har genomfört flertalet utredningar av inomhusmiljön på Norra skolan och rekommenderar att stora delar av skolan inte nyttjas som försiktighetsåtgärd på grund av fuktproblematiken och avvikande lukter.”
Inga beslut har fattats om Norra skolan. Kommunledningen är dock inte särskilt positiv, inte än i varje fall, till att bevilja investeringsmedel till Norra för att komma till rätta med fuktproblematiken. Och det handlar om stora summor, vad jag förstår om bortåt 60-70 miljoner… Det finns nog krafter som helst ser att eleverna på Norra skolan flyttar över till Holmängens skola när den blir färdig. Det finns också de som vill ha kvar Norra… Det lär bli diskussioner…
BUN ska säga upp kontraktet med Hemsö Vårdfastigheter AB. Det handlar om Välkomstens och Modersmålsenhetens lokaler på Belfragegatan 2. Antalet elever har den senaste tiden sjunkit och de elever som går i verksamheterna får istället plats på Silvertärnan. Hyran för lokalerna uppgick förra året till 557.292 kronor.
Det var ytterligare tre ärenden på måndagens dagordning. Det finns fler ärenden, men som jag skrev i onsdags (se “BUN är på gång igen! (1)”) väntar nämndens ledamöter på fler utskick. Alla handlingar har inte kommit än.
Vi får se om det blir ytterligare någon “BUN-blogg”…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer