Arkiv
AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!
På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen bereddes motionen om att avskaffa minutstyrningen i hemtjänsten.
Jag skrev om förslaget till beslut i måndags. (Se “KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning”.) Tidigare har jag även skrivit ett längre blogginlägg som förklarar vad minutstyrning innebär, om den utredning som socialförvaltningen i Vänersborgs kommun har gjort, om personalen och fackets syn osv. (Se “Minutstyrningen i hemtjänsten”.)
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen igår onsdag var att avslå motionen. Motiveringen var enkel, det finns ingen minutstyrning i hemtjänsten i Vänersborgs kommun.
Vänsterpartiet och Medborgarpartiet hävdar bestämt att kommunens hemtjänst tillämpar minutstyrning. Kommunals ordförande Theresia Andersson, dvs det fack som organiserar de flesta anställda i hemtjänsten, skrev till mig:
“Ja, Kommunal anser att Vänersborgs kommun har minutstyrning. Kommunen själv anser inte det. Men så länge varje vårdtagares insats biståndsbedöms utifrån generella minuter vad ex en dusch tar och att det inte finns flexibilitet i schemat så är det minutstyrt. Är personalen ”för länge” hos en vårdtagare så påverkar det hela dagens arbetsinsatser. Och skulle en insats som är bedömt ca 20 min, ta 15 min så blir det den tiden som gäller nästa gång vårdtagaren skall ha hjälp. Det är samma över hela hemtjänsten.”
Minutstyrningen bekräftas av ett flertal personliga kontakter med anställda inom hemtjänsten. Den 16 maj publicerades det också en insändare i TTELA. (se “Nu är det nog: Vi i hemtjänsten i Vänersborg behöver mer tid”.) Den var undertecknad med “Personal i hemtjänsten i Vänersborgs kommun”. Insändaren började:
“I Vänersborgs hemtjänst börjar arbetsdagen i motvind. Vi har rapport 07.00–07.15 och första besöket är bokat 07.20. Redan där är vi sena – och sedan fortsätter det minut för minut hela dagen.”
Och insändaren fortsätter:
“Under ett arbetspass träffar vi mellan 17 och 24 vårdtagare. Vissa besök är så korta som åtta minuter. Den vi möter behöver hjälp, trygghet och respekt, men ofta lämnar vi med känslan av att inte ha hunnit ge något av det.“
Det är med andra ord inte bara för kort och kontrollerad tid som gör personalen stressade och sjuka – utan också den känslomässiga stressen att i mötet med vårdtagare inte ha utrymme att möta de faktiska omsorgsbehov som finns.
Insändaren besvarades varken av socialförvaltningens ledning eller ordförande Dan Nyberg (S).
De styrande partierna (Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet) hänvisade till en rapport som socialförvaltningen har skrivit, “Hemtjänstens styrning och planering – med anledning av motion om minutstyrning och självstyrande grupper”. I rapporten hittar de stöd för sin uppfattning.
I rapporten redogörs för hur hemtjänstens styrning och insatsplanering fungerar i Vänersborgs kommun i dag. (Se “Minutstyrningen i hemtjänsten”.) Socialförvaltningen försöker visa att kommunen egentligen inte har någon “minutstyrning”. Rapporten menar att tidsangivelser används som ett “ramverk”, de är inte tänkta som exakta minutkrav, personalen har redan handlingsutrymme, självledarskap finns redan i verksamheten och problemen handlar mer om upplevelser och kommunikation än om själva systemet.
Som Jörgen Zander, socialdemokratisk ersättare i socialnämnden uttrycker det på Facebook:
“Vi kan väl inte rösta bort någon som inte finns i vår kommun ? “
Det här är de styrande partiernas syn. Men samtidigt står det i rapporten, och det är ett oerhört viktigt avsnitt som tydligen Jörgen Zander (S) tillsammans med Mats Andersson (C), Dan Nyberg (S) och Magnus Ekström (KD) m fl har hoppat över:
“Tidsangivelserna i sig kan upplevas som begränsande, särskilt när de inte fullt ut speglar verksamhetens komplexitet eller brukarnas dagsform, vilket kan bidra till stress och minskat upplevt handlingsutrymme.”
Detta är ett mycket starkt erkännande av att Vänersborgs kommun tillämpar minutstyrning. För vad är minutstyrning om inte just att tiderna upplevs styrande, att brukarnas dagsform inte får plats, att personalen känner minskat handlingsutrymme och att stress uppstår?
Det är viktigt att skilja på vad som sker i praktiken och hur det beskrivs i de styrdokument som arbetsgivaren har antagit!
De styrande partierna tar naturligtvis arbetsgivarens perspektiv. De lyssnar inte på personalen. De definierar istället bort minutstyrningen med tomma och ibland högtravande ord. Som ordförande Dan Nyberg (S) på Facebook igår:
“Socialdemokraternas syn är enkel. Vänersborg ska inte ha en så strikt tidstyrd arbetsplanering, ibland kallad minutstyrning, att den leder till stress, oro och sjukskrivningar bland personalen. Arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet.”
Eller som det står i socialförvaltningens rapport:
“detaljstyrning kan ha betydelse för personalens välmående men att betydelsen inte ska överdrivas”
Det kan tyckas vara två mycket märkliga kommentarer… Vad menar socialnämndens ordförande egentligen? Vad menar förvaltningsledningen?
På kommunstyrelsens sammanträde igår argumenterade Göran Svensson (MBP) och Stefan Kärvling (V) för att bifalla motionen och avskaffa minutstyrningen. Vi var ensamma. Vi begärde votering. Det var som vi fruktade – vi var verkligen ensamma. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för motionen. De styrande partierna S+C+KD+MP röstade avslag på motionen och det gjorde också den borgerliga oppositionen M+L+SD.
En ledamot i kommunstyrelsen utmärkte sig. Det var Mats Andersson i Centerpartiet, tillika kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Andersson lämnade en så kallad protokollsanteckning. Den hade några mycket uppseendeväckande formuleringar.
Här kommer Mats Anderssons (C) hela protokollsanteckning, fetmarkeringarna är dock mina:
“Varje seriös arbetsgivare uppskattar tidsåtgången för arbete som skall utföras för att det skall bli rimligt att hinna utföra arbetet och för att säkerställa en god arbetsmiljö. Inom socialtjänstområdet tillämpas schablontider som hemtjänstpersonal har att utgå från. Schablontiden justeras sedan i samråd med arbetsledare utifrån individens behov av vård- och omsorgsinsatser.
Politiska företrädare för en rad olika partier har illvilligt politiserat frågan och kallar det för minutstyrning. Centerpartiet vänder sig mot den beskrivningen och menar att det därför är rimligt att motionen skall anses besvarad då motionen på ett felaktigt sätt beskriver att Vänersborgs kommun tillämpar minutstyrning.”
Vi kan tydligt se att det är arbetsgivarperspektivet Andersson anlägger, som Centerpartiet alltid gör för övrigt. Men att gå emot Kommunals ordförande och hemtjänstpersonalens egna ord på det sätt Mats Andersson (C) gör är både anmärkningsvärt och närmast provocerande.
Och så anklagar Andersson Vänsterpartiet och Medborgarpartiet för att beskriva verkligheten på ett felaktigt sätt, men inte bara det – vi har “illvilligt politiserat”…
Enligt Svenska Akademien betyder ordet “illvillig”:
“illasinnad, ondsint, ondskefull”
Det är inga direkt vanliga eller vardagliga epitet Mats Andersson (C) slänger omkring sig. Sådana här uttryck var det länge sedan jag hörde i kommunpolitiken. Fast jag kan egentligen inte påminna mig att jag någonsin har hört något liknande. Jag undrar om Benny Augustsson (S) och de andra ledamöterna håller med. Det är inte säkert, men det var bara Henrik Harlitz (M) som reagerade. Han sa något i stil med, en sådan protokollsanteckning skulle jag aldrig skriva under.
Det ska tydligen bli andra tider i kommunpolitiken i fortsättningen… Om Mats Andersson (C) får som han vill. Vi får hoppas att han inte får det.
Motionen avslogs. Den ska nu vidare till kommunfullmäktige för att slutligt beslutas där. Nästa kommunfullmäktige är den 16 september, dvs tre dagar efter valdagen.
Det betyder att den som tycker frågan är viktig och som är mot minutstyrning i hemtjänsten bara har två partier att välja på.
Till sist publicerar jag reservationen som Göran Svensson (Medborgarpartiet) och Stefan Kärvling (Vänsterpartiet) lämnade in efter beslutet. (Reservationen kan även laddas ner här.)
===
Reservation ärende 11
Vi reserverar oss mot beslutet att anse motionen besvarad.
Beslutets motivering är högst motsägelsefull. Å ena sidan anges att hemtjänstens nuvarande arbetssätt redan ger medarbetarna delaktighet, professionellt handlingsutrymme och möjlighet att anpassa insatser efter omsorgstagarnas behov. Å andra sidan slås det fast att Vänersborg inte ska ha en så strikt tidsstyrd arbetsplanering – ibland kallad minutstyrning – som leder till stress, oro och sjukskrivningar.
Om dagens arbetssätt redan ger det handlingsutrymme och den flexibilitet som beskrivs i beslutet är det svårt att förstå varför det samtidigt finns ett behov av att markera mot en alltför strikt tidsstyrning. Förvaltningens egen utredning förstärker vår uppfattning att styrningen inom hemtjänsten i praktiken har tydliga inslag av minutstyrning. Att förvaltningen använder andra begrepp för arbetssättet förändrar inte hur styrningen faktiskt fungerar.
Att konstatera problemen med en alltför strikt tidsstyrning, men samtidigt anse motionen besvarad utan att fatta beslut om att avskaffa minutstyrningen, är enligt vår mening inte tillräckligt. När arbetsinsatser planeras och styrs utifrån detaljerade tidsangivelser är det just denna styrning motionen syftar till att avskaffa. Att definiera bort begreppet minutstyrning innebär inte att själva minutstyrningen försvinner.
Arbetsmiljö och ekonomi
Det nuvarande arbetssättets detaljerade tidsstyrning begränsar medarbetarnas professionella handlingsutrymme och bidrar till en pressad arbetsmiljö. Även beslutets egen formulering pekar på sambandet mellan en alltför strikt tidsstyrning och stress, oro och sjukskrivningar bland personalen.
Socialförvaltningen har under lång tid haft problem med hög sjukfrånvaro inom hemtjänsten. En bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro innebär inte bara en vinst för medarbetarna utan också ekonomiska vinster för kommunen. De resurser som kan frigöras genom minskad sjukfrånvaro bör kunna användas till ökad personaltäthet och till omställningen mot ett mer tillitsbaserat arbetssätt.
Brukarperspektivet
Omsorgen ska så långt som möjligt utgå från vårdtagarens faktiska behov, inte från på förhand fastställda minuter. Behov kan variera från dag till dag och en alltför detaljerad tidsstyrning riskerar därför att minska såväl kvaliteten som kontinuiteten i omsorgen. Ett större professionellt handlingsutrymme ger bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter den enskilda människans behov.
Medarbetarperspektiv och kompetensförsörjning
En detaljerad tidsstyrning begränsar tilliten till medarbetarnas yrkesskicklighet och professionella omdöme och riskerar att påverka motivation, engagemang och arbetsmiljö negativt. I en verksamhet där kompetensförsörjningen redan är en stor utmaning behöver kommunen i stället vara en attraktiv arbetsgivare som visar tillit till medarbetarnas kompetens och ger dem ett reellt professionellt handlingsutrymme.
Vi delar skrivningen i beslutet om att arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet. Men just därför behöver kommunen också ta konsekvensen av detta och avskaffa minutstyrningen. Att beskriva en önskad utveckling är inte detsamma som att fatta beslut om att genomföra den.
Det går inte att å ena sidan konstatera att en strikt tidsstyrning leder till stress, oro och sjukskrivningar och å andra sidan undvika att ta ställning till minutstyrningen genom att hänvisa till hur dagens arbetssätt definieras eller benämns. Ett problem upphör inte att existera för att man väljer att kalla det något annat.
För att långsiktigt stärka kvaliteten i omsorgen, förbättra arbetsmiljön och säkra kompetensförsörjningen anser vi därför att motionen borde ha bifallits och att minutstyrningen ska avskaffas till förmån för ett mer tillitsbaserat arbetssätt.
Vi reserverar oss därför till förmån för bifall till motionen.
Vänersborg 20260826
Stefan Kärvling (V) Göran Svenson (MBP)
KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller
Det är inte bara Medborgarpartiets motion om att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten som kommunstyrelsen (KS) ska ta ställning till på morgondagens sammanträde. (Se “KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning”.) Flera andra motioner ska beredas av KS. Gemensamt för dem alla är att de ska vidare till kommunfullmäktige (KF) och avgöras där den 16 september.
Vänsterpartiets Ida Hildingsson föreslog i en motion att KF ska besluta att inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete. Beslutsförslaget till KS är att motionen ska anses besvarad, eftersom socialnämnden själv har uppfattningen att den redan idag arbetar på detta sätt.
Tor Wendel (M) yrkar i en motion att kommunen ska underlätta:
“för andra aktörer att ta över kommunala skolbyggnader i syfte att bedriva undervisning där”
Motionen lämnades med anledning av att Norra skolan lades ner som skola. Förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) är att bifalla motionen. Det beror dock på att M och SD har majoritet där. I KS och KF är det inte så. Vänsterpartiet är orubbliga i sin uppfattning, vi är motståndare till marknadsskolan. Vi vill inte se att vinstdrivande friskolekoncerner ska etablera sig i kommunen. 
Dessutom måste barn- och utbildningsnämnden (BUN) ha en beredskap för att ta emot alla kommunens elever. Det gör att, skriver BUN i ett ytttrande:
“motionärens yrkande riskerar att driva kommunens kostnader genom en överetablering av skolplatser.”
Kommunens pengar ska gå till utbildning, inte vinster. (Se för övrigt en debattartikel i dagens Expressen “Så går friskolorna med vinst”.)
Det har också lämnats motioner om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”, “inköp av portabla metalldetektorer”, “ökad trygghet genom kamerabevakning” och “paus för byggnation av gång- och cykelbro över Hamnkanalen”. Flera av motionssvaren kommer med all säkerhet att leda till debatter. Det kan bli livat nästa fullmäktige…
KS ska fatta beslut om två medborgarförslag som båda yrkar att kommunen ska köpa in Equmeniakyrkans lokal i Frändefors. Förslagsställarna vill se en fritidsgård i byggnaden. Det vill inte kommunens politiker. Det saknas nämligen pengar och lokalerna är idag inte anpassade för denna typ av verksamhet. Luftkvaliteten är dessutom dålig och, skriver Miljö och hälsa, inomhusmiljön är ohållbar.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att KF ger nämnden i uppdrag att:
“utreda möjligheterna att begära medicinskt intyg eller journalkopia vid ansökan om specialkost och behovskost med medicinsk grund.”
KS ska konstatera att detta redan ingår i samhällsbyggnadsnämndens befogenhet.
TTELA skrev för ungefär en månad sedan om en förfallen lada. (Se “Förfallen lada får inte rivas – måste rustas upp för miljonbelopp”.)
“Ladan har drabbats av sättningar, saknar portar och har omfattande röt- och väderskador i såväl panel som bärande konstruktion.”
Det handlar om Fredrikslunds gård på Holmängen som är ett landeri från 1800-talet. Ladan anses ha sådana kulturhistoriska värden att Länsstyrelsen säger nej till rivning. Samhällsbyggnadsnämnden begär därför extra pengar till underhåll av ladan. KS ska föreslå KF att säga nej till denna begäran. Kommunen har dels inga pengar och nämnden borde istället försöka sälja ladan.
Samhällsbyggnadsnämnden äskar också mer pengar för driftkostnader av tomställda lokaler. Det handlar om Kyrkogatan 22, Huvudnässkolans aula, Hallevibadet, Frode, Björkholmsgatans förskola och del av Lindgården. Även här är förslaget att säga nej. KS och KF uppmanar nämnden att finansiera kostnaderna inom tilldelad ram i budget 2026.
Det ”tomställda” Hallevibadet beror på kommunen själv, eller rättare sagt på de styrande partierna S+C+MP. De följer inte kommunfullmäktiges beslut att hyra ut Hallevibadet. De har förhalat processen och sedan ställt totalt omöjliga villkor för intresserade entreprenörer att ta över och driva Hallevibadet.
En stor majoritet av fullmäktiges ledamöter är för att hyra ut Hallevibadet. Vänsterpartiet var dock det enda parti som tog upp Hallevibadet i sitt budgetförslag för 2027 i juni. Inget annat parti gjorde det! Vi avsatte 1,2 milj kr till driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet.
Det verkar som det är dags för en ny flytt av IT-avdelningen. Jag vet nog ingen verksamhet i kommunens hägn som har flyttat så ofta som IT-gänget. För närvarande finns IT i Kulturhuset/Folkets hus. En förstudie har nu kommit fram till att en flytt till Lindgården är det mest fördelaktiga alternativet. (IT-enheten har varit lokaliserad där tidigare…) Det är under förutsättning att fastigheten renoveras och det beräknas kosta 128 milj kr. Det är mycket pengar och för att det ska vara ekonomiskt hållbart tänker man att socialnämnden ska flytta några av sina verksamheter till Lindgården.
Kommunstyrelsen ska yttra sig om barn- och utbildningsnämndens utredning “Förskolor och skolor i Vänersborgs kommun – Översyn av organisationen utifrån förändrade behov”. Kommunstyrelseförvaltningen anser att utredningens förslag ligger i linje med kommunens lokalförsörjningspolicy och att förslagen bidrar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Sedan behöver utredningen kompletteras, fortsätter KS-förvaltningen, med mer detaljerade ekonomiska analyser. Det tror jag att barn och utbildning faktiskt redan har tänkt sig. Sedan står det i underlaget:
“För de förslag som innebär utökade lokalkostnader behöver eventuella alternativ belysas och investeringsbehov samt tidplaner utredas närmare. Kommunstyrelsen betonar även vikten av att handlingsalternativ för de lokaler som kan komma att omställas utreds snarast.”
Det undrar jag om det är barn- och utbildningsnämndens uppgift…
I huvudsak tycks det som att kommunstyrelsen ska förklara sig nöjd med utredningen imorgon.
Det ser ut som att det ska bli en invånardialog i oktober. Det är en följd av att kommunstyrelsen i våras beslutade att inrätta en årligen återkommande invånardialog under namnet Utvecklingsforum. Kommuninvånare som är intresserade av samhällsbyggande ska få:
“träffa beslutsfattare och tjänstepersoner för gemensamma samtal om olika utvecklingsfrågor.”
Förslaget är att ämnet för dialogen denna gång ska vara ”Mot en arkitekturpolicy”. Det ska bli intressant att se hur detta initiativ faller ut. Det är viktigt att kommunen öppnar för allmänhetens inflytande över de politiska besluten i kommunen.
Kommunstyrelsen ska bereda många ärenden till kommande kommunfullmäktige och också fatta en del egna beslut. Nästa gång kommunstyrelsen sammanträder är det samma personer som finns runt borden i konferensrum Vänersborg, men då är några glada och andra mindre glada. Jag hoppas att vi i Vänsterpartiet tillhör dem som är glada efter valet…
Anm. I blogginlägget ”AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” kan du läsa om hur motionen om att avskaffa minutstyrningen blev avslagen i kommunstyrelsen – och om en mycket uppseendeväckande protokollsanteckning av Mats Andersson (C).
KS (26/8): Det finns ingen minutstyrning
På måndag börjar de sista skälvande månaderna av den innevarande mandatperioden. I varje fall för min del. Byggnadsnämnden har faktiskt “tjuvstartat” och haft sitt första sammanträde. Kommunstyrelsen (KS) möts däremot först på onsdag.
När det är valår så är det inte riktigt som vanligt. För kommunstyrelsen och samtliga nämnder slutar inte den innevarande mandatperioden förrän den 31 december. Det betyder att valresultatet inte slår igenom i nämndernas och KS sammansättningar förrän efter nyår. Men det är annorlunda med kommunfullmäktige. Nästa kommunfullmäktige (KF), den 16 september, är mandatperiodens sista sammanträde med KF. Det innebär att då fattar det “gamla” fullmäktige, som valdes 2022, beslut om de ärenden som KS ska bereda nu på onsdag. 
Sist på detta kommunfullmäktige kommer avgående KF-ledamöter att avtackas osv. Sedan sammanträder det nya kommunfullmäktige den 21 oktober – och då med de ledamöter som väljs i det kommande valet den 13 september. Det kan betyda att även om t ex KD inte får några mandat överhuvudtaget i det nya kommunfullmäktige från och med oktober, så är ändå Magnus Ekström vice ordförande i socialnämnden fram till och med den 31 december.
Komplicerat? Ja lite, men så har det fungerat tidigare, och så kommer det att fungera nästa val 2030 också.
Dagordningen för kommunstyrelsen har följande utseende:
Det är en mastig dagordning, 37 ärenden och 1186 sidor i underlaget… Det är emellertid en hel del ”formella” ärenden, som vanligt, och de ärenden som ska till KF, och de är många, diskuteras inte särskilt mycket. Partierna sparar debatterna till fullmäktige, när åhörare är på plats och sammanträdet direktsänds. Det ska bli intressant att se hur valresultaten kommer att påverka debattlusten.
På kommunstyrelsens sammanträde blir det en del information. Först ut är Christina Milén Jacobsson från Hushållningssällskapet Väst, och inte minst Brålanda. Hon ska prata om Framtidens matmöten. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag tror att skolan är inblandad på något sätt. KS får med all sannolikhet veta betydligt mer om det i övermorgon.
Sedan kommer en särskilt efterfrågad information…
Kriminalvården ska informera om sina planer för ett nytt fängelse i kommunen. Vi politiker har knappt fått någon som helst information om planerna tidigare. Vi har fått läsa i TTELA och på Facebook som alla andra. Det är hela fyra personer från Kriminalvårdens huvudkontor som kommer till kommunstyrelsen och informerar. Äntligen skulle man alltså kunna utbrista. Det är flera, inte minst hästintresserade, som har efterfrågat politikernas synpunkter på planerna. Det kanske blir lättare efter informationen.
Det ska bli en ny nämndorganisation efter årsskiftet. Samhällsbyggnadsnämnden försvinner. De strategiska frågorna som nämnden har ska flyttas över till kommunstyrelsen (och kommunstyrelseförvaltningen). Ärenden som blir kvar, vilket i och för sig är en väldigt massa uppgifter som t ex byggnader, gator, VA, lokalvård, post, vaktmästeri, sophantering och renhållning mm, ska skötas av en nyinrättad teknik- och servicenämnd.
Vid en sådan här förändring måste det skrivas nya reglementen som bestämmer de berörda nämndernas uppdrag och ansvarsområden. Berörda nämnder är kommunstyrelsen, teknik- och servicenämnden och byggnadsnämnden. Ärendet har varit uppe tidigare i KS, men har återremitterats. Det behövdes några omarbetningar. (Se “KS: Kan bli spännande imorgon…”.) Reglementena ska vidare till fullmäktige för att fastställas där.
Kommunen ska anta ett landsbygdsprogram. KS ska få information om programmet. Kanske blir det en del diskussion, jag vet inte. Det finns mycket som är bra med programmet. Jag uppfattar det emellertid som att det mer är ett program om vad som skulle vara bra och önskvärt än ett program för vad kommunen ska göra. Det handlar om vad kommunen vill uppnå, samtidigt som det är kommunens nämnder som senare får bestämma vad som faktiskt ska göras. Det blir med andra ord knappast någon styrning. Och lite som vanligt när det gäller kommunens alla dokument – 
kommunens ambitioner är stora. Man skulle nästan kunna prata om “ambitionsinflation”… Och det trots att kommunen saknar pengar…
Beslutet på onsdag blir bara att landsbygsprogrammet ska ut på remiss till andra nämnder. Det är intressant tycker jag att arbetet med ett landsbygdsprogram påbörjades inte långt efter att min motion om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare avslogs av KF… (Se “Nej till landsbygden?”.)
En utredning har undersökt om det finns förutsättningar för Vänersborgs kommun att bilda ett nytt kommunalt energibolag. KS ska få information, men inget beslut ska fattas under sammanträdet. Utredningens slutsats är:
“För att det ska finnas en nytta med att ha ett energibolag måste det finnas ekonomiska incitament och förutsättningar. Detta saknar kommunen i dagsläget och därför bör inget energibolag tillskapas.”
Det beror bland annat på att inget av de energislag som utretts har möjlighet att generera en avkastning, som täcker ett bolags kapital- och driftkostnader eller som kan ge ekonomisk vinst.
Det har också gjorts en utredning om Vänersborg och Trollhättan ska skapa en gemensam överförmyndarorganisation. Det blir information på sammanträdet, men inget beslut ska fattas i frågan på onsdag.
Kommunfullmäktige ska besluta om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda nästa sammanträde. I övermorgon ska KS diskutera frågan. Det sker en hel del förändringar i bestämmelserna. Arvodesnivåerna ska t ex beräknas i procentsatser utifrån riksdagsledamöters års- och månadsarvoden. Några arvoden tas bort, andra tillkommer, några höjs, andra sänks. Det är komplicerat, men vad jag förstår så kommer den totala summan som utbetalas att bli något lägre än nuvarande system. I en protokollsanteckning skriver fyra av PFU:s ledamöter att:
“Översynen har bland annat inneburit en generell sänkning på årsarvoden, förändring där 1:e vice ordf i nämnder har ett lägre årsarvode än 2:e vice ordf, tillskapat ett mindre årsarvode för gruppledare, tagit bort årsarvode för ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott.”
Det är många, många fler ärenden på dagordningen. Det får kanske bli ett blogginlägg till, om jag hinner. (Jag hann… Se ”KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller”.) Jag ska avsluta med några ord om ärendet “Svar på motion om att avskaffa minutstyrning i hemtjänsten och införa självstyrande grupper”.
Det är Göran Svensson, Medborgarpartiet, som har lämnat en motion med dessa yrkanden. Motionen föreslås vara “besvarad”. Det betyder att de som bestämmer i kommunen inte anser att det finns någon minutstyrning i kommunens hemtjänst. De skriver i beslutsförslaget att:
“…hemtjänstens nuvarande arbetssätt redan ger personalen delaktighet, professionellt handlingsutrymme och möjlighet att anpassa insatser utifrån omsorgstagarnas behov inom ramen för en gemensam och likvärdig styrning. Vänersborg ska inte ha en så strikt tidstyrd arbetsplanering – ibland kallad minutstyrning – som leder till stress, oro och sjukskrivningar bland personalen. Arbetsorganisationen ska präglas av inflytande och flexibilitet.”
Det intressanta och viktiga är att Kommunal, hemtjänstpersonalens fackförbund, anser att det är minutstyrning i Vänersborgs hemtjänst. Jag har skrivit ett tämligen utförligt blogginlägg i frågan – se “Minutstyrningen i hemtjänsten”. Det kan också vara värdefullt att känna till att Socialdemokraterna nationellt har lovat att avskaffa minutstyrningen, (Se ”S vill stoppa nedskärningarna i äldreomsorgen och slopa minutstyrningen”.)
Minutstyrningen är en viktig valfråga – både nationellt och kommunalt. Vänsterpartiet är tydligt i sin uppfattning – ”Stoppa minutstyrningen i äldreomsorgen!”. Och i Vänersborgs kommun kräver vi:
AVSKAFFA MINUTSTYRNINGEN I VÄNERSBORG!
Anm. Redovisningen av kommunstyrelsens ärenden fortsätter i inlägget ”KS (26/8): Kassan sinar, byggnader och Hallevibadet förfaller”.
Anm 2. I blogginlägget ”AVSLAG på att avskaffa minutstyrningen!” kan du läsa om hur motionen blev avslagen i kommunstyrelsen – och om en mycket uppseendeväckande protokollsanteckning av Mats Andersson (C).
Badplatserna bör vara ett kommunalt ansvar (3/3)
Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Stränder växer igen (2/3)”.
För många kommuninvånare är Vänern, och flera av de mindre sjöarna i kommunen, en central del av vardagen. Skräcklan, Ursand, Sikhall, Nordkroken och Gaddesanna, men också Botered, Ryrsjön, Hästefjorden, Bollungen osv ger möjligheter till strandpromenader, bad, båtliv, fiske, paddling och naturupplevelser. Vänern och de andra sjöarna fungerar på sätt och vis som kommunens stora “vardagsrum”.
Kommunens badplatser missköts tyvärr. Vänersborgs kommun måste därför ta över ansvaret för och skötseln av åtminstone de större och/eller de mest besökta badplatserna. Och naturligtvis inte bara det, kommunen måste arbeta för att utveckla badplatserna, tillsammans med t ex fastighetsägare och samfällighetsföreningar.
Men kommunen vill alltså inte sköta eller ha något att göra med badplatser som ligger på privatägd mark. Jag vet inte var och vem som har beslutat detta eller om det har beslutats. Jag vet bara att det har använts som ett argument för nuvarande ordning.
Det finns dock inget som förbjuder en kommun att sköta om privatägd mark t ex en badplats. I Kommunallagen 2 kap. 1 § står det:
“Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar.”
Paragrafen innebär enligt min bedömning att det ligger inom den kommunala kompetensen att handha skötseln av en privatägd badplats om den är öppen för allmänheten, används av kommuninvånarna och kommunen bedömer att den är viktig för friluftsliv och rekreation, samt marknadsföring av kommunen. Skötseln kan gälla exempelvis gräsklippning, rensning av sly, sophämtning och underhåll av bryggor.
Sedan får ju kommunen naturligtvis inte gynna en enskild fastighetsägare. Åtgärderna måste ha ett tydligt allmänintresse, inte vara ett privat stöd. Det är också viktigt att kommunen har ett avtal med markägaren som reglerar rätten att utföra skötseln och vem som ansvarar för vad. Det finns exempel från många kommuner där kommunala badplatser ligger på privat mark men sköts av kommunen genom arrende- eller nyttjanderättsavtal.
Förhållandena på Ursand är annorlunda. Hela Ursand är kommunalt ägd mark, men Vänersborgs kommun har genom avtal kommit överens med Bert Karlsson om hur verksamhet och ansvar mm ska se ut. Exemplet Ursand visar att kommunen redan använder avtal med privata aktörer när man bedömer att det är motiverat. Samma princip skulle kunna användas även för andra badplatser.
Vänersborgs kommuns badplatser har diskuterats tidigare. Faktum är att undertecknad bloggare lämnade en motion i maj 2015, som hela Vänsterpartiet stod bakom. Motionen handlade om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen tog nämligen ett ensidigt beslut 2014 om att sluta sköta badplatsen efter nästan 50 år. Motionen avslogs av fullmäktige den 23 november 2016. (Det tog redan då tid att utreda och “processa” motioner…)
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
I kommunfullmäktige var huvudargumentet istället att kommunen inte kunde gynna en enda enskild badplats som inte låg på kommunal mark. I så fall skulle alla sådana badplatser behandlas lika.
Beslutet fick Vänsterpartiets bloggare att snabbt skriva en ny motion som handlade om samtliga kommunens badplatser. Den lämnades till fullmäktige den 14 december 2016. (Se “Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”.)
I motionen stod det bland annat:
“Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, ställa upp och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på utvalda badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”
Och mitt och Vänsterpartiets yrkande var:
- “att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
- “att utredningen föreläggs kommunfullmäktige som därefter beslutar sig för vilka slutsatser dessa underlag leder fram till.”
Motionen gick samma öde till mötes som den första. Den 21 juni 2017 avslogs motionen av kommunfullmäktige med 38 röster mot 8 nej och 4 som avstod. Det var bara Vänsterpartiet och Välfärdspartiet (nuvarande Medborgarpartiet) som röstade för motionen. Fullmäktiges beslut innebar att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.)
Skälen till avslaget var:
1. Kommunen ska inte sköta områden på privat mark.
Det var samma argument som tidigare. Kommunen skulle bara sköta badplatserna om:
”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet (bl.a. Nordkroken s:1).”
Det angavs inga egentliga skäl för detta. Men det är intressant att notera att kommunen tydligen har ändrat uppfattning sedan 2017. Att vara “delägare i marksamfällighet” i t ex Nordkroken är inte längre något skäl för att åta sig skötselansvaret. Jag undrar vem som bestämde det…
2. ”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.”
Det kostade enligt underlaget 200.000 kr att sköta varje badplats. Det framgick dock av handlingarna att de mindre badplatserna inte skulle kosta så mycket. Kostnaderna var också uppskattade, de var inte utredda. För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det är aldrig bra att gissningar ligger till grund för kommunala beslut.
3. ”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt”
Det var kanske det mest uppseende argumentet. Majoriteten i fullmäktige ansåg att:
“kommunmedlemmar i tätorterna och stora delar av landsbygden [har] tillgång till bad inom skäligt avstånd”
Bedömningen väckte frågor och det var antagligen flera kommuninvånare som undrade med vilken rätt fullmäktige tyckte det. Alla invånare t ex ungdomar hade ju varken bil eller körkort. Fullmäktige redovisade inte någon djupare analys för att det nuvarande utbudet var tillräckligt.
Sedan de här besluten fattades har flera badplatser fortsatt att växa igen. Samtidigt använder kommunen fortfarande Vänern och badplatserna i sin marknadsföring. Frågan är därför om det inte är dags att ompröva den politik som beslutades för snart tio år sedan.
Är det kanske dags att damma av den gamla motionen? Är det fler som tycker att kommunen ska ta ansvar för att sköta och utveckla kommunens badplatser? Har några partier ändrat uppfattning?
PS. Jag fick en kommentar på mitt förra blogginlägg. Det stod bland annat:
”Konstaterar att bloggen om Sikhall du skrev för 13 år sedan, den 7 april 2013, fortfarande är högst aktuell.”
Blogginlägget kan du läsa om du klickar här: ”Sikhall – en pärla vid Vänern”.
PPS. Fick igår onsdag höra talas om en turist som kom till Sikhalls badplats i sommar. Turisten tittade sig omkring och trodde att hen kommit fel. Här fanns ju ingen badplats…
Anm. Läs gärna vespern ”Den försvunna sanden”.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Kommunens badplatser (1/3)” – 2 augusti 2026
- ”Stränder växer igen (2/3)” – 4 augusti 2026
- ”Badplatserna bör vara ett kommunalt ansvar (3/3)” – 6 augusti 2026
- ”Den försvunna sanden” – 8 augusti 2026
Ett ovanligt lugnt KS
Det blev som väntat ett långt sammanträde med kommunstyrelsen i onsdags. Sammanträdet började kl 08.30 och slutade strax efter halv 5. Vi som justerade de två ärenden som det var direktjustering på, ordförande Benny Augustsson (S) och undertecknad (V), fick stanna kvar i konferensrummet ytterligare 30 min.
Mötet öppnades med att ordförande Benny Augustsson (S) hälsade ledamöter och ersättare välkomna. Det gjorde Augustsson med ett stort leende på läpparna. Sverige hade ju genom 3-2-segern mot 
Polen kvällen före kvalificerat sig till fotbolls-VM i USA/Kanada/Mexico i sommar. Ordförande Augustsson är en känd fotbollsfantast liksom många av de närvarande… Hans leende varade under hela sammanträdet liksom den trevliga och gemytliga stämningen. De små och få “gliringarna” som förekom kunde inte lägga sordin på den.
Hela förmiddagen ägnades åt den så kallade bolagsdagen. Kommunens helägda aktiebolag är Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken AB. 
De två kommunalförbunden som presenterades var Kunskapsförbundet Väst (KFV) och Räddningstjänsten Fyrbodal. Det var bolagens verkställande direktörer (VD) respektive kommunalförbundens förbundschefer som informerade.
Föredragningarna var både intressanta och lärorika. Det är synd att inte fler kan få tillfälle att ta del av dem. Det görs ett bra jobb ute i bolagen och kommunalförbunden och de föredragande cheferna är utan undantag mycket kompetenta och professionella.
Det blev mer information efter lunchen. Det som de flesta antagligen kommer att minnas allra mest är Augustsson redogörelse för sin resa till Lviv i Ukraina. Han berättade engagerat om varningslarm (drönare), möten i skyddsrum och massgravar…
Jag har skrivit om flera ärenden i två blogginlägg innan sammanträdet. (Se “KS-maraton på onsdag” och “KS imorgon alltså (2/2)”.) Det blev inga andra beslut än de som var föreslagna, med ett undantag – som inte var något undantag eftersom det kom ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev alltså inte en enda votering på sammanträdet. Det var med andra ord ett bra möte för den som senare skulle justera protokollet. (Den som inte nöjer sig med informationen i mina blogginlägg kan ladda ner kallelsen till sammanträdet här. Protokollet kommer i mitten på nästa vecka.)
I ärendet om nämndernas verksamhetsberättelser påpekade jag att det inte fanns någon redovisning om kommunens sponsring, fast det står i kommunens “Policy för sponsring och donationer” under rubriken uppföljning:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Kommundirektören var ärlig och rakt på sak:
“Vi har missat detta.”
Kommundirektören lovade att det ska komma en särredovisning om sponsringen.
Vänsterpartiet meddelade att partiet skulle avstå i beslutet om ytterligare 14 milj kr till Arena Vänersborg för takbyte mm. (Se “KS-maraton på onsdag”.) Vänsterpartiet återkommer i kommunfullmäktige.
Jag nämnde att en orsak till att vi avstod var att samhällsbyggnadsnämnden på sitt sammanträde förra veckan (26/3) fick reda på att det är mycket fukt i väggarna på grund av kondensation. (Det kan också bero på takläckage.) Fukt kan som alla vet leda till t ex mögeltillväxt… Nämnden fick även reda på att asfalten sjunker vid båginfästningarna. Som kan tyda på sättningar…
Vänsterpartiet har tidigare yrkat på att en genomlysning av arenans skick och framtida användning ska utföras. Det förslaget avslog fullmäktige. Det hade varit bra i detta läge om en sådan hade gjorts…
Det blev många frågor och synpunkter på ärendet “Antagande av detaljplan för Sportcentrum och Torpagärdet”. (Se “KS-maraton på onsdag”.) De handlade framför allt om den breddade GC-vägen längs Tärnan och Silvertärnan. Vägen skulle breddas på grund av att räddningstjänstens fordon skulle kunna komma fram där om det behövdes. Eleverna är tvungna att korsa denna väg för att komma till skolgårdarna. Kanske inte en optimal lösning.
Inget parti var dock mot detaljplanen. Planen ska fastställas av kommunfullmäktige (KF) onsdagen den 22 april.
Samtliga partier var positiva till det nya särskilda boendet i kvarteret Kalkonen utom Medborgarpartiet. MBP avstod därför från att delta i beslutet, även om de i konsekvensens namn borde ha röstat nej. Även M avstod men det berodde på att partiet hade synpunkter på finansieringen. M lade en protokollsanteckning, som vi får läsa när protokollet anslås.
Handlingsprogram och handlingsplan för “förebyggande och främjande arbete barn och unga samt deras vårdnadshavare” skulle beslutas av kommunfullmäktige. Kenneth Borgmalm (S) som, liksom Lena Eckerbom Wendel (M), är grym på kommunens styr- och ledningsprinciper noterade att fullmäktige inte ska besluta om program och planer. Kommunstyrelsen fattade därför själv beslutet att anta dem.
I inlägget “KS imorgon alltså (2/2)” skrev jag om policy för digitalisering. Vänsterpartiet yrkade att följande mening skulle infogas i avsnittet “Vi utvecklar för våra invånare” i policyn:
“Digitala lösningar ska användas där de skapar nytta, men får inte ersätta mellanmänskliga möten där dessa är avgörande för kvalitet, trygghet och tillit i välfärden.”
Ordförande Augustsson (S) tyckte att andemeningen bakom meningen var viktig, men att den inte hörde hemma i denna policy. Det tyckte ingen annan heller. Vi får se om något parti har blivit påverkade av Vänsterpartiets yrkande och ändrar inställning när ärendet kommer till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade enhälligt att ingå en överenskommelse med Röda Korset i Vänersborg om idéburet offentligt partnerskap (IOP) under perioden april 2026-mars 2029. Kommunen finansierar arbetet med 456.000 kr per år.
IOP är en samverkansform mellan offentliga aktörer och idéburna organisationer för att gemensamt lösa samhällsutmaningar. I det här fallet ska marginaliserade grupper identifieras och man ska tillsammans:
“få bättre kunskap om invånarnas behov [så att vi kan] möta dessa med mer träffsäkra insatser i syfte att tillhandahålla rätt typ av stöd.”
Även Vänsterpartiets motion om att införa 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna avslogs. (Se “KS imorgon alltså (2/2)”.) Motionen fick under beredningen i förvaltningen ett mycket välformulerat svar där det bekräftades att vikten av grönska i tätorterna ska få ett högre värde liksom att grönska/träd ska öka.
Som Gunilla Cederbom (V) sa:
“Verktyget i sig är inte grejen utan målet.”
I ärendet om socialnämndens åtgärdsplan så kom alltså ett kompletterande utskick på morgonen som ställde allt “tillrätta”. Det blev inte Dan Nybergs (S) ordförandebeslut som kommunstyrelsen skickade vidare till kommunfullmäktige som svar på en återremiss. (Dan Nyberg var för övrigt inte närvarande på sammanträdet.) I stället skickades det svar som socialnämndens majoritet (M+V+MBP+SD) antog i förra veckan (26/3). (Se “Nybergs beslut accepterades inte.”)
Det var ingen som yttrade sig, ingen diskussion och ingen votering. Svaret från socialnämnden skickades bara vidare med ett enkelt klubbslag. Jag vet inte om det var upprymdheten från Sveriges fotbollsseger eller Nybergs frånvaro som bidrog till enigheten. Antagligen accepterade de styrande partierna helt enkelt att Nybergs ordförandebeslut med all säkerhet var olagligt. Och att oppositionspartierna svar i socialnämnden faktiskt var nämndens svar. Det kunde ju inte ens kommunstyrelsen ändra på…
När det gällde “åtgärder för klimatväxlingspott 2026” avstod M och SD från att delta i beslutet. De andra partierna biföll förslaget.
Det sista ärendet var Fastigheten Krickan 1. (Ärendet beskrevs i “KS imorgon alltså (2/2)”.) Efter en kortare diskussion bifölls förslaget. Moderaterna yrkade som enda parti avslag. Ärendet ska till kommunfullmäktige.
Kl 16.35 fick politikerna gå eller åka hem, utom de två justerarna som fick prata fotboll en stund innan direktjusteringen kunde ske.
VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion
Lena Eckerbom Wendel (M) skrev och lämnade in en VA-motion, “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp” (klicka här för att ladda ner) för nästan exakt 4 år sedan. (Se “KS (28/1): Ärenden till KF”.) Motionen obstruerades genom att de styrande återremitterade den några gånger. Motionen gjorde dessutom en vända i Förvaltningsrätten samtidigt som James Bucci (V) väckte ett initiativärende i samhällsbyggnadsnämnden med exakt samma yrkanden som i motionen. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.)
Motionären, liksom senare James Bucci, efterlyste ett regelverk som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet samt öppna för kommunikation och dialog mellan kommunen och fastighetsägare. Ett regelverk skulle underlätta för och hjälpa kommuninvånarna.
Ingenting i sak har hänt med motionen – inte förrän nu, den 18 februari 2026, då motionen behandlades på kommunfullmäktiges sammanträde. Motionen avslogs av de styrande partierna (S+C+KD+MP) tack vare ordförandes utslagsröst. Voteringen slutade 23-23.
Jag ska i några blogginlägg redogöra för vad som hände i kommunfullmäktige. Vill man själv se och lyssna på debatten, eller kontrollera min beskrivning, och citaten, så kan man ta del av dem på kommunens webbplats, klicka här. Det går också att ladda ner förvaltningens utredning av ärendet (kan laddas ner här).
Beslutsförslaget till fullmäktige låg helt i linje med Socialdemokraternas uppfattning – motionen skulle avslås. Självklart ställde sig också de andra styrande partierna bakom ett avslag, dvs Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. I några fall mot bättre vetande, men partipiskorna viner. De sa inte ett ord under debatten.
Det fanns fyra argument i underlaget för avslag:
- “Ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp grundar sig alltid i ett behov av tjänsterna och när det är beslutat ska det införas för att skydda människors hälsa och/eller miljön (6 § LAV). De områden som pekas ut som aktuella för verksamhetsområde har alltså bedömts inte kunna lösa avlopp- eller vatten med en enskild anläggning.”
- “Kommunen kan inte ta fram ett regelverk som möjliggör för fastighetsägare att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet när ett verksamhetsområde är beslutat eftersom det skulle bryta mot lagen om allmänna vattentjänster (12, 24, 25 §§ LAV).”
- “VA-huvudmannen tar dock ut avgift för anläggningen oavsett om fastigheten har anslutit till det kommunala VA-nätet eller inte.”
- “Då måste fastighetsägaren bevisa att fastigheten inte har behovet av vattentjänsterna eller att de enskilda anläggningarna är likvärdiga eller bättre än den allmänna VA-anläggningen.”
Motionären Lena Eckerbom Wendel (M) inledde debatten. Hon tog upp några av de viktigaste paragraferna i “Lagen om allmänna vattentjänster” (LAV) som utredningen hänvisade till, särskilt 24 §. Det var punkt 2 i denna paragraf som motionen handlade om:
“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va- anläggning, om fastigheten
- finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
- med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”
Om man inte behöver, fortsatte Eckerbom Wendel, en vattentjänst på en fastighet, t ex på grund av att byggnadsnämnden inte ger bygglov för att bygga ett badrum eller kök i en fastighet utan VA – då ska fastigheten inte behöva anslutas och betala avgift. Detsamma gäller om en fastighet har en enskild anläggning som uppfyller kraven på “hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön”.
Eckerbom Wendel fortsatte att vederlägga det första och andra av underlagets och de styrandes argument. Det räcker inte med att en fastighet ingår i ett verksamhetsområde. Det krävs också att punkt 2 i 24 § är uppfylld, och det behöver den inte vara bara för att den ingår i ett verksamhetsområde. Och hon fortsatte med att hänvisa till en dom i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Det ska tilläggas att domar i MÖD är prejudicerande. Det innebär att det är MÖD som tolkar lagen och då ska alla underdomstolar, Länsstyrelser och kommuner, vilket naturligtvis inkluderar Vänersborgs kommun, följa MÖD:s domar.
Jag blev imponerad av att Eckerbom Wendel hade uppmärksammat en alldeles färsk dom från MÖD den 23 dec 2025 (M 7274-25). I domen, 
som handlar om en fastighet som ingår i ett verksamhetsområde, står det nämligen, vilket Eckerbom Wendel refererade:
“Bostadsenhetsavgiften enligt taxan är tänkt att avspegla nyttan för en fastighet att ha tillgång till vatten och avlopp. … Det är ostridigt att den aktuella byggnaden helt saknar va-installation. … kan nyttan av va-anläggningen för fastigheten i denna del inte anses stå i proportion till den nytta som andra fastigheter…”
Avgiften är tänkt att spegla nyttan av att ha tillgång till vatten och avlopp, och eftersom byggnaden saknade VA-installation kunde nyttan inte anses stå i proportion till avgiften. Eckerbom Wendel:
”Det finns enligt Mark- och miljööverdomstolen ett utrymme för att inte behöva betala om man inte behöver vattentjänsten, även om kommunen har dragit fram en förbindelsepunkt.”
Därmed torde egentligen hela frågan om motionen vara avgjord. Det var bara att bifalla den. Domslutet undergräver helt kommunstyrelsens linje. MÖD slår fast att avgiftsskyldigheten inte följer av att ett rör ligger i marken, utan av att fastigheten faktiskt har ett behov av tjänsten.
Det intressanta, vilket dock inte framgick i debatten eller underlaget (vilket det borde ha gjort om förvaltningen hade så att säga gjort sitt jobb och t ex talat med Kretslopp och Vatten), var att Vänersborgs kommun har haft ett sådant här fall, nämligen “fallet Kohagen” i Gardesanna. Det handlade om ett servicehus som fanns inom ett verksamhetsområde men som inte hade något behov av kommunalt VA. (Se “VA Gardesanna: Kohagen vann!”.)
Kommunens jurister tittade på frågan eftersom Kohagens Samfällighetsförening hade klagat hos kommunen. Det hade varit en ganska långvarig och “engagerad” kommunikation… VA-chefen, som var densamme som nuvarande, skrev slutligen till Kohagen:
“Kommunen anser att man, på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång. Faktura 1253xxx är annullerad och kreditnota bilagd.”
Det gick alltså, till och med i Vänersborgs kommun, att slippa ansluta sig till det kommunala VA-nätet – och att betala anslutningsavgift trots att fastigheten låg inom ett verksamhetsområde. Kohagen-fallet visar alltså att kommunen själv tidigare har tillämpat lagen på ett sätt som ligger helt i linje med MÖD:s praxis. Det gör underlagets argumentation inte bara juridiskt felaktig, utan också inkonsekvent. Om kommunen tidigare kunnat erkänna att en fastighet saknar behov, varför skulle det plötsligt vara omöjligt nu? Kommunens tre första argument ovan faller.
Men kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) höll inte alls med Eckerbom Wendel eller Mark- och miljööverdomstolen… Han sågade motionen helt.
Augustsson började med att ta upp Vattentjänstlagens 6 §. Det kan vara bra att i detta sammanhang återge paragrafen, som Augustsson för övrigt läste upp i sin helhet:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen
- bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
- se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.
Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Augustsson menade att det var en stor förändring i den “nya”, eller rättare sagt uppdaterade, lagen mot vad det var innan:
“Här är det kravet, att man ska klara människors hälsa eller miljö.”
Benny Augustsson (S) menade att det här arbetet görs innan verksamhetsområdet fastställs – och när verksamhetsområdet har fastställts och beslutats har kommunen redan kommit fram till att det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Och då ska fastigheterna anslutas till kommunens VA-nät och då har fastighetsägarna också skyldighet att betala anslutningsavgiften. För att belägga sin ståndpunkt refererade Augustsson till en “guru”. (Augustsson använde ordet “guru”.)
Augustsson från talarstolen:
“När ett allmänt verksamhetsområde väl har inrättats har behovet av allmänna vattentjänster redan prövats av kommunen.”
Benny Augustsson (S) blandar ihop två helt olika prövningar i lagen. 6 § reglerar kommunens skyldighet att bygga ut VA i ett område där det finns ett samlat behov. 24 § reglerar fastighetsägarens skyldighet att betala – och den prövningen är individuell. Att kommunen bedömer ett områdes samlade behov innebär inte att varje enskild fastighet automatiskt har behov. Det är just därför lagstiftaren har skrivit in rekvisit 2 i 24 §. Augustsson gör alltså en sammanblandning som skulle göra halva paragrafen meningslös.
Det går i regel inte heller till så i Vänersborg som Augustsson beskriver. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har helt enkelt inte resurser till att inspektera och kontrollera varje enskild avloppsanläggning. Förvaltningen brukar göra “skrivbordstillsyner”. Tjänstepersonerna bedömer de enskilda avloppslösningarna utifrån när de installerades. 
I en debatt i kommunfullmäktige för några år sedan (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”) medgav dåvarande ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämndens Ann-Marie Jonasson (S):
“Sen vill jag säga, ja det är en skrivbordsprodukt…”
Det spelar egentligen ingen roll, det är Vattentjänstlagen som gäller – och MÖD:s tolkningar av den i de prejudicerande domarna… För vad var det ovanstående dom från MÖD sa? Jo, en fastighet i ett beslutat verksamhetsområde ska slippa betala avgift om inte vattentjänsten behövs… Som jag ser det underkänner Benny Augustsson genom sin, och hans “gurus”, tolkning av Vattentjänstlagen MÖD:s dom. Det är anmärkningsvärt. En kommun kan inte välja bort prejudikat för att de är opraktiska eller politiskt obekväma…
Några andetag efteråt sa Augustsson också att fastigheterna inte måste ansluta sig, men däremot vara tvungna att betala anslutningsavgift. Det var motsägande. Jag förstår faktiskt fortfarande inte hur Augustsson fick ihop logiken… Benny Augustssons (S) slutsats var i varje fall att motionen stred mot lagen.
Lena Eckerbom Wendel (M) var inte svaret skyldig. 6 § handlar om när kommunen har skyldighet att inrätta ett VA-område. Men:
“När kommunen har inrättat ett VA-område så finns det fler paragrafer i lagen som säger hur vi ska förhålla oss till det och det finns också rättsfall som ger ett visst manöverutrymme.”
Eckerbom Wendel konstaterade:
“Det kan inte vara så att våra fastighetsägare måste överklaga våra beslut först.”
Benny Augustsson (S) hade uppenbarligen läst på inför VA-ärendet. Tyvärr hade han ingen koll på Mark- och miljödomstolens domar.
Sedan var det min tur att begära ordet. (Och det var tänkt att vara en cliffhanger… 😁)
Fortsättning följer i inlägget ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget”.
===
Blogginlägg i denna serie:
- ”VA 1 (18/2): Augustsson sågar Wendels motion” – 3 mars 2026
- ”VA 2 (18/2): Stora brister i underlaget” – 4 mars 2026
- ”VA 3 (18/2): Augustsson vs Kärvling” – 6 mars 2026
- ”VA 4 (18/2): Copilot avslöjar kommunens okunnighet” – 8 mars 2026
- ”VA 5 (18/2): Makten ger inte kommunen rätt” – 9 mars 2026
Inför en matbank i Vänersborg
På TTELA:s hemsida kan man idag läsa en insändare från Ida Hildingsson, Vänsterpartiet. (Se TTELA “Inför en matbank i Vänersborg”.)
Insändaren beskriver en verklighet som blir allt vanligare för många människor i Sverige och i Vänersborgs kommun – en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet.
Hildingsson skriver:
“Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun.”
Vänsterpartiet Vänersborg anser att kommunen ska ta ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället. Vänsterpartiet har därför lagt en motion i kommunfullmäktige, “När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingssons insändare återges nedan i sin helhet och här kan man läsa Hildingssons motion och också ladda ner den – “V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
===
“Inför en matbank i Vänersborg
Vänsterpartiet i Vänersborg vill att kommunen tar ett större ansvar och inrättar en matbank för att motverka hunger och matsvinn.
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg – allra minst barn. Ändå är det verkligheten för allt fler pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer i vår kommun. Civilsamhällets organisationer larmar om ökande behov av matstöd och köerna till matutdelningar växer – något som nyligen uppmärksammats i Sveriges Radio.
I ett samhälle med en fungerande välfärd – och i en kommun som Vänersborg med ambitioner om jämlikhet och trygghet – ska ingen behöva be om matkassar för att klara vardagen. Pensioner, löner, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd ska räcka till ett värdigt liv, med mat på bordet. När de inte gör det är det ett tydligt tecken på att politiken har misslyckats.
Priserna på mat, el och boende skenar. Samtidigt har många inkomster halkat efter. Resultatet är en växande matfattigdom, där människor tvingas välja bort måltider och leva med oro, skam och otrygghet – inte minst barn. Det är ovärdigt och oacceptabelt.
Samtidigt slängs fullt ätbar mat varje dag. Butiker, grossister och offentliga verksamheter kastar livsmedel, medan människor i samma kommun inte har råd att äta sig mätta. Denna absurda kontrast är inte bara ett resursslöseri – den är ett systemfel som är både socialt och ekologiskt ohållbart.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete. Deras insatser är avgörande för många och ska värnas. Men låt oss vara tydliga: välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. När ideella krafter tvingas bära upp grundläggande trygghet är det ett tydligt tecken på att kommunen inte tar sitt ansvar fullt ut.
Därför förespråkar Vänsterpartiet att Vänersborgs kommun nu tar ansvar och inrättar en matbank, i samarbete med civilsamhället och lokala aktörer. Det är en nödvändig åtgärd för att motverka hunger och matfattigdom, minska matsvinnet och skapa arbetsträningsplatser. Men framför allt handlar det om värdighet: att människor inte ska behöva förlita sig på nödhjälp och tillfällig välvilja, utan mötas av ett strukturerat, rättvist och kommunalt ansvar.
Samtidigt ska vi inte blunda för det grundläggande problemet: i ett fungerande välfärdssamhälle ska inte matbanker behövas. Det långsiktiga målet måste vara en politik som stärker inkomster, arbetsmöjligheter, trygghetssystem och välfärd – så att matfattigdom aldrig uppstår.
Men när människor går hungriga här och nu är passivitet inget alternativ. Då är det kommunens skyldighet att agera, även om det samtidigt avslöjar ett större samhälleligt misslyckande. För mat är en mänsklig rättighet – och Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop – där ingen ska lämnas hungrig.
Frågan är enkel: Accepterar vi matfattigdom i Vänersborg eller är vi beredda att ta ansvar?”
V: Stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Idag måndag lämnade Vänsterpartiet genom Ida Hildingsson in en motion till onsdagens kommunfullmäktige. Den har rubriken ”När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!”.
Hildingsson presenterar själv motionen på Facebook med följande ord:
”NI HÖRDE AV ER – NU AGERAR VI
Efter att vi uppmärksammade inslaget om den eskalerande matfattigdomen i Vänersborg har många hört av sig till oss. Berättelserna är tydliga: pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer får inte längre ekonomin att gå ihop och ideella krafter är tydliga kring det ökade behovet av matinsatser.
Därför har vi nu lämnat in en motion om att inrätta en matbank i Vänersborg. Ingen ska behöva gå hungrig i vår kommun, speciellt inte barn.
Det är ingen lösning vi egentligen borde behöva – i en fungerande välfärd ska alla ha råd med mat och inga barn ska gå hungriga. Men när verkligheten ser ut som den gör, vilket i grunden är ett politiskt misslyckande – måste kommunen ta ansvar här och nu för grundläggande trygghet.
Civilsamhället gör redan ett fantastiskt arbete – men välgörenhet kan aldrig ersätta välfärd. Nu krävs politisk handling.
Vi fortsätter kämpa för ett Vänersborg som håller ihop.”
Motionen återges nedan. Den kan också laddas ner här.
===
När välfärden sviker måste kommunen agera – stoppa matfattigdomen i Vänersborg!
Bakgrund
Ingen ska behöva gå hungrig i Vänersborg på grund av matfattigdom, framförallt inte barn. Ändå ser vi idag hur allt fl er människor, särskilt pensionärer, ensamstående föräldrar och barnfamiljer, har svårt att få ekonomin att gå ihop och att maten inte räcker hela månaden. Civilsamhällets organisationer vittnar om ett kraftigt ökat tryck på mat utdelningar och stödinsatser i Vänersborg, något som också uppmärksammats i media, bland annat i Sveriges Radio P4 Väst.
Att människor i vårt samhälle tvingas be om matkassar är i grunden ett politiskt misslyckande. I ett land och en kommun med en stark och fungerande välfärd ska ingen behöva stå i kö för att få mat. Socialförsäkringar, pensioner och ekonomiskt stöd borde vara tillräckliga för att garantera alla en skälig levnadsnivå.
Men verkligheten är en annan. Priserna på mat, el och boende har ökat kraftigt, samtidigt som många inkomster inte har hängt med. Resultatet är en växande matfattigdom och en vardag präglad av oro, skam och otrygghet – inte minst för barn.
Samtidigt slängs stora mängder fullt ätbar mat varje dag från livsmedelsbutiker, grossister och offentliga verksamheter. Detta är ohållbart både socialt och ekologiskt.
I Vänersborg gör civilsamhället redan ett ovärderligt arbete, bland annat genom Röda Korsets Hus och andra ideella initiativ. Detta arbete är fantastiskt och ska värnas – men det kan inte och ska inte ersätta det ansvar som kommunen har för invånarnas grundläggande trygghet.
Förslag
Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet Vänersborg att kommunen tar ett tydligare ansvar genom att inrätta en matbank, gärna i nära samarbete med civilsamhället genom exempelvis idéburet offentligt partnerskap (IOP), näringslivet och andra relevanta aktörer.
En kommunal matbank kan:
● bidra till att motverka matfattigdom och hunger
● säkerställa att inga barn i Vänersborg behöver gå hungriga
● minska matsvinnet genom att ta tillvara överskottsmat
● erbjuda stöd på ett mer värdigt och strukturerat sätt
● bidra till praktik-och arbetsträningsplatser
● stärka samarbetet med civilsamhället
Detta ska ses som en nödvändig åtgärd här och nu – samtidigt som det långsiktiga målet självklart måste vara en välfärd som gör matbanker överflödiga. Vänersborg ska vara en kommun som håller ihop. Mat är en mänsklig rättighet – och ingen ska lämnas hungrig.
Yrkande
Med anledning av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta:
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inrätta en matbank i Vänersborgs kommun samt ta fram förslag på genomförande och finansiering, inklusive möjligheterna till samverkan med civilsamhället.
KF (18/6): Blå dunster?
Innan alla ledamöter slappnar av och slutar ägna politiken något intresse i två månader framåt så måste det sägas ytterligare några ord om onsdagens kommunfullmäktige. Det handlade ju inte bara om budgeten. (Se ”Budgeten beslutad för 2026!”.)
Det var bland annat flera ärenden om taxor. Det var säkerligen ett antal invånare som förväntade sig en diskussion om alla höjningar. De aviserade taxehöjningarna hade dessutom föranlett ett brev till alla ledamöter från “Fastighetsägarna GFR” med uppmaningen att:
“håll ner taxor/avgifterna”
Det blev ingen som helst debatt om taxehöjningarna, inte ens om taxan för upplåtelse av offentlig plats. Och när det gällde “timtaxa K inom miljö- och hälsoskyddsnämndens område” hade ordförande för Miljö och Hälsa Annelie Guilotte och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) kommit överens om ett nytt beslutsförslag. (Det nya förslaget handlade dock bara om formalia och inte om höjningar.) Efter en kort ajournering biföll ett enigt fullmäktige det nya förslaget. Jag undrar om orsaken till att de ledande politikerna i S och C ändrade sig var på grund av att tjänstepersonerna i förvaltningarna sades vara positiva till det nya förslaget… (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)
Kommunens delårsrapport var positiv. Resultatet för 2025 prognostiseras till 31 milj kr, vilket är i nivå med budget, men resultatet till och med april var hela 71 milj. Nämnderna prognostiserar dessutom att investera för totalt 519 milj i år och det är nästan 100 milj kr lägre än beräknat. Det betyder att låneskulden inte heller ökar lika mycket som budgeterat. Och den nya månadsuppföljningen för januari-maj visade ett resultat på 81 milj kr…
Medborgarförslaget om konstgräs, läktare och belysning för fotboll i Frändefors gav upphov till diskussion. En majoritet i kommunstyrelsen ville avslå förslaget medan en stor del av oppositionen ville bifalla förslaget delvis med Cecilia Prins (L) motivering:
“…när kommunens ekonomi tillåter utifrån investeringsbudget, utreda förutsättningarna att anlägga läktare och belysning vid aktivitetsytor vid Frendevi IP.”
Det tål att fundera över – när tillåter kommunens investeringsbudget en utredning och eventuell investering? Det planeras för investeringar på sammanlagt 1.253 milj kr (drygt 1,2 miljarder) under perioden 2026-2028. Det innebär att år 2028 kommer kommunen att ha långfristiga lån på 2.029 milj kr. Och med tanke på M+L:s synpunkter på budgeten och låneskulden (se “Budgeten beslutad för 2026!”) så tror jag att formuleringen är ägnad åt att slå blå dunster i ögonen på invånarna i Frändefors.
Vänsterpartiet hade ett annat yrkande. Gunilla Cederbom (V) ansåg att medborgarförslaget skulle anses delvis bifallet och yrkade:
“Kommunfullmäktige ställer sig positiv till att se över hur Frändefors som helhet kan utvecklas med dessa förslag i åtanke och hur utbud av 
fritidsaktiviteter kan breddas, särskilt för unga, i samband med framtagande av en fördjupad översiktsplan för Frändefors.”
Det blev votering. Den slutade med 27 röster för Vänsterpartiets yrkande och 17 mot. Tre ledamöter från Medborgarpartiet avstod.
Det hör också till att det ska finnas en multiarena i varje tätort. Det är dags att samhällsbyggnadsnämnden fixar en sådan i Frändefors snarast.
Det blev votering även i ärendet om Fyrstad Flygplats AB. Förslaget var att borgensramen (för Vänersborgs del) skulle utökas med 23,8 milj kr och att bolaget skulle beviljas ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) på 5,1 milj under 2025. (Det är lättare att få fram pengar till flyg än till Frändefors…) Vänsterpartiet yrkade redan i kommunstyrelsen avslag till förslaget. Vi vill inte ta pengar från skola, fritid, vård och omsorg för att lägga på flygplatsen… (Se “KS imorgon med budgetförslagen”.)
Lutz Rininsland (V) argumenterade mot förslaget. Han citerade en nyckelmening i underlaget:
“Flygplatsens intäkter har varit lägre än förväntat delvis på grund av minskat passagerarantal och färre avgångar.”
Det verkar inte som om marknaden vill ha flygplatsen…
Det ville däremot Mats Andersson (C). Det var viktigt ur bland annat ett beredskapsperspektiv. Men är inte det statens ansvar, tänkte jag.
Vänsterpartiet begärde votering. Det var en förkrossande majoritet som ville ge bidrag till flygplatsen nu när varken marknaden eller staten verkar vilja behålla den. Det var bara Vänsterpartiet (4 röster), Medborgarpartiet (3) och Miljöpartiet (1) samt en ensam socialdemokrat som var emot pengarna till flyget.
I slutet av sammanträdet blev det en del fyllnadsval till kommunrevisionen.
“Förutsättningarna har inte ändrats och därför nominerar vi ingen ny ordförande.”
Sa Dan Åberg (M). Därför tyckte M att det var ett bra förslag att vice ordförande Magnus Cassel (S) tog steget upp som ordförande. Moderaterna nöjde sig med att deras ledamot i revisionen, Sven-Erik Larsson, blev vice ordförande. Det underströks att detta inte var någon förändring av praxis. Oppositionen ska även fortsättningsvis ha ordförandeposten.
I och med att Larsson övertog posten som vice ordförande blev det en vakant plats i revisionen. Den platsen tillsattes av KD, och det var en tidigare politiker som blev ny revisor, Marie-Louise Bäckman. 
Vänsterpartiets ledamot i revisionen hade också avgått. Även till den platsen valdes en tidigare politiker, och före detta förtroendevald revisor, nämligen Lave Thorell.
Anders Strand (SD) äntrade talarstolen och meddelade de församlade:
“Jan har meddelat att han drar tillbaka sin kandidatur…”
Det var antagligen flera som drog en lättnadens suck, äntligen avgår Jan Palmqvist. Glädjen blev dock mycket kortvarig. Det visade sig att Palmqvist inte ville bli revisor i Fastighets AB Vänersborg. Han är fortfarande med i revisionen…
Sverigedemokraternas nestor Ola Wesley meddelade att han flyttar till Trollhättan. Det innebär att han också avgår från alla politiska uppdrag i Vänersborgs kommun. Wesley berättade om några av sina minnen i politiken. Ola Wesley fick faktiskt en liten applåd efter sitt sista anförande i Vänersborgs fullmäktige.
På Sverigedemokraternas valsedel till kommunfullmäktige i valet 2022 fanns det 17 stycken namn. Nu finns endast 5 av personerna kvar. Det betyder också att det finns 5 tomma SD-stolar i fullmäktige.
Till sist en komplettering. I Vänsterpartiets budgetförslag avsattes 975.000 kr till Västtrafiks fritidskort för unga. Vänsterpartiet har som mål att all kollektivtrafik ska vara kostnadsfri för invånarna och som nästa steg efter seniorkort, vill vi se fritidskort för ungdomar, helt eller delvis subventionerat. (Se “Motion V: Fritidskort till ungdomar”.) Det förslag om fritidskort som riksdagen har fattat beslut om är något annat. Riksdagens beslut om fritidskort innebär att:
“barn och unga mellan 8 och 16 år ska få ett statligt stöd för att kunna delta i fritidsaktiviteter, som sport eller kultur, oavsett familjens ekonomi.”
Det betyder bland annat att barnen och ungdomarna får ta sig till aktiviteterna själva. Vill du veta mer om fritidskorten så har det idag publicerats en artikel på Vänsterpartiet Vänersborgs webbplats – “Vad menas egentligen med fritidskortet?”.
Det går att se hela kommunfullmäktigesammanträdet på kommunens webbsida. Gör gärna det, det går att klicka på det ärende man är intresserad av.
Med det önskar jag alla politiker en bra sommar. Och naturligtvis även till eventuella bloggläsare. Men ni får inte vila. Det publiceras som vanligt inlägg under hela sommaren.
KF (21/5): 3 – 30 – 300
Det var ett kort sammanträde med kommunfullmäktige igår onsdag. Ordförande Annalena Levin (C) avslutade mötet redan kl 19.13. Det hann inte ens bli avbrott för en fikapaus…
Sammanträdet började med en presentation av Vänersamarbetet. Presentationen hölls av Laila Gibsson som är verksamhetssamordnare för Vänersamarbetet. På organisationens webbplats står det:
“Vänersamarbetet är en ekonomisk förening med alla 13 kommuner kring Vänern som medlemmar och med finansiellt stöd från Region Värmland och Västra Götalandsregionen. Vänersamarbetet arbetar för en hållbar utveckling av Vänern inom områdena: samordning, näringsliv och kommunikation.”
Laila Gibssons presentation kan laddas ner här.
Sammanträdet fortsatte med att Victor Haglund från Frändefors presenterade sitt medborgarförslag. Hans förslag var att kommunen skulle ordna en multiarena i Frändefors. Victor Haglund tycks inte bara vara en politiker i vardande, han uppvisar även stora pedagogiska talanger.
Victor fångade genast fullmäktiges intresse genom att fråga hur många som hade varit i Frändefors någon gång. Det var i stort sett alla bedömde Victor efter att ha studerat handuppräckningen.
Victor fortsatte:
“Hur många av er har sett en samlingsplats som inte kostar pengar i Frändefors förutom skolan?”
Victor konstaterade att denna gång var det inte lika många händer uppe. Han fortsatte med att uttrycka sin besvikelse över oss politiker:
“Samhället går framåt fast i Frändefors går det bakåt.”
På 1970-talet när Frändefors var en egen kommun fanns det både post och bank sa Victor – och tågen stannade…
Det är en mycket sällsynt företeelse i Vänersborgs kommunfullmäktige att ledamöter applåderar ett anförande, men Victor blev ett undantag. Vi får så småningom se om ledamöternas uppskattning omvandlas till handling…
Resten av sammanträdet utvecklades till ett lugnt och stillsamt möte där i stort sett inga ledamöter begärde ordet. Fram till ärende 13 vill säga. Då behandlades Gunnar Lidells avsägelse som ordförande och även som ledamot i kommunrevisionen. (Se ”KF (21/5): Debatt om Lidells avsägelse”.) Det ärendet hade jag emellertid tänkt spara till ett kommande blogginlägg. Jag hoppas att jag fram tills dess får ett svar av juristerna på kommunstyrelseförvaltningen. I helgen skickade jag nämligen ett mejl och frågade om orsaken till att revisorerna inte får tillgång till kommunens ärendesystem “Netpublicator”.
Som sammanträdets sista ärende presenterade Gunilla Cederbom (V) en motion från Vänsterpartiet.
Cederbom använde samma pedagogiska metod som Victor Haglund och började med att fråga fullmäktige:
“Hur många träd ser du från ditt fönster? Ser du tre? Består ditt närområde av 30% trädkronor? Har du max 300 meter till ett grönområde?”
Cederbom fortsatte:
“Jo med principen 3 – 30 – 300.”
Principen innebär att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats, att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad (=hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor) och att alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Vänsterpartiet vill att kommunen inför principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utvecklingen av grönska i tätorterna. Det finns flera kommuner som redan har infört principen t ex Trollhättan, Malmö och Göteborg.
Grönska i tätorter har stora fördelar, bland annat ökar motståndskraften mot klimatförändringar, hälsoeffekter bland invånarna gynnas och den hjälper till att säkra och öka den biologiska mångfalden.
Jag återger hela motionen nedan. Motionen kan också laddas ner här.
===
Inför 3-30-300 som princip för planering av grönstruktur i tätorterna
Att förtäta städer vid nybyggnation görs för att det blir lägre kostnader för vägar, ledningar och annan infrastruktur. Det är då vanligt att grönytor tas i anspråk. De tätortsnära grönytorna, såväl grönstråk, parker, lekparker med grönytor och små mini- eller mikroparker hotas på grund av förtätningen. Mängden grönyta i städerna minskar.
I Vänersborg har det byggts mycket på senare tid och en hel del som ligger i plan, såsom ny tingsrätt, skolor, mötesplats för unga med flera. I stort ser vi att kommunen ofta tar hänsyn till att bevara grönområden. Men vi ser också att ibland får grönområden lämna plats för betong.
Vi befinner oss i ett föränderligt klimat där vi tydligare och oftare drabbas av skyfall med översvämningar och värmeböljor vilket orsakar stora samhällskostnader. Vi måste öka stadens motståndskraft att förebygga, dämpa och stå emot effekterna av klimatförändringar.
Det finns naturbaserade lösningar (NBS) i stadsplaneringen för hållbarhet, biologisk mångfald, klimatanpassning och folkhälsa. Principen 3-30-300 som tillsammans med andra planeringsmetoder och förvaltning i kommunen kan stärka kommunens motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt göra kommunen mer attraktiv som bostadsort och för besöksnäringen. Samtidigt gynnar principen de ekosystemtjänster som Boverket anser ska integreras i samhällsplaneringen.
Principen 3-30-300 innebär:
- 3 träd – Att alla ska kunna se minst tre träd från sin bostad, skola och arbetsplats.
- 30 procent – Att varje stadskvarter ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
- 300 meter – Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Syfte
- Principen 3-30-300 kan användas som ett bra verktyg för att utveckla grönstruktur i Vänersborgs tätorter.
- Metoden kan användas för att säkerställa att satsningar görs som ökar motståndskraften mot klimatförändringar i form av värmeböljor och skyfall.
- Hälsoeffekter gynnas: Att vistas i naturen sänker blodtryck och stress och på sikt har positiv inverkan på medborgarnas fysiska och mentala hälsa.
- Vid värmeböljor kan god tillgång till skuggplatser vara avgörande för att förhindra att personer drabbas av värmeslag.
- Biologisk mångfald behöver säkras och öka: En variation av insekter, grod- och kräldjur, växter och träd av olika storlek minskar sårbarheten och ökar pollineringen av t.ex. fruktträd, bärbuskar och säd.
En omvärldspaning visar att ett flertal andra kommuner har infört principen, exempelvis Trollhättan, Malmö, Göteborg.
Vänsterpartiet föreslår att:
- Kommunen inför och tillämpar principen 3-30-300 i samhällsplaneringen och utveckling av grönska i tätorterna.
Vänersborg den 16 maj 2025
Gunilla Cederbom, Stefan Kärvling, Ida Hildingsson och Lutz Rininsland
Vänsterpartiet
===
OBS! Vänsterpartiets representanter i Miljö- och hälsoskyddsnämnden Britt-Marie Karlsson och Sara Falkensjö har efter en studiecirkel om miljö och klimat författat grunden för denna motion.
PS. Sammanträdet kan ses i efterhand på kommunens webb-TV.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer