Arkiv

Archive for the ‘Motion’ Category

Skär ner på partistödet!

18 oktober, 2019 2 kommentarer

Neddragningens och sparsamhetens piska viner i Vänersborgs kommun. Socialnämnden ska spara och skära ner. Barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner. Kultur- och fritidsnämnden ska spara och skära ner.

Det ska sparas på de sjuka, de gamla, barn och elever. Och det kommer sannolikt att sparas och skäras ner ännu mer de kommande åren. 

Alla verksamheter i kommunen drabbas – utom en. Stödet till de partier som har platser i kommunfullmäktige ökar som vanligt…. För när det gäller partiernas stöd till sig själva finns inga neddragningar och besparingar, bara uppräkningar.

 När betongpartierna säger till socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att effektivisera sin verksamhet så gäller det inte partierna själva. Partierna kan tydligen inte effektivisera genom att omstrukturera, omorganisera eller digitalisera. Som man kan i äldrevården eller i skolan…

Kan partierna verkligen inte det? Har de försökt?

I onsdags förra veckan lämnade jag in en motion om att skära ner på partistödet. Jag återger hela motionen nedan.

===

Partistöd

I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.485.675 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 46.500 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2019:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.

I Vänersborg regleras partistödet av “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.

Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.

Det första skälet är precis det som Kate Giaever skrev i en tidigare motion för Vänsterpartiet:

“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”

Det råder för närvarande en “tajt” ekonomisk situation i kommunen. Verksamheter får dra ner på kostnaderna vilket riskerar att drabba äldre och sjuka, barn och elever. Då är det ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna skär ner på sina kostnader. Om det går att spara utan att verksamheterna blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet.

Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs basera sin verksamhet på medlemmarnas finansiella förmåga, vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.

Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.

Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo – som t ex fortsatt fiske i sjöarna på Halle- och Hunneberg.

Så här skulle ett förslag kunna se ut på sänkt partistöd, där grundstödet är orört men bara 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut:

Det här förslaget skulle frigöra drygt 400.000 kr som exempelvis skulle kunna användas till fisket på Halle- och Hunneberg.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, enligt ovan, dvs till att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut.

Vänersborg 6 okt 2019
Stefan Kärvling

Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion

16 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Anm. Det här en fortsättning på bloggarna “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)” och “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”.

Det absolut bästa vore självklart att de partier som har fattat det olycksaliga och ogenomtänkta beslutet om att lägga ner fisket i Hallsjön snarast möjligt initierar en ändring av beslutet. Ett sådant initiativ borde tas av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) eller av styrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M).

Men det vet man inte om det händer… Därför har jag skrivit en motion i ämnet. Jag skrev den förra helgen och lämnade in motionen i onsdags. Då hade jag inte riktigt alla fakta på bordet. Så var jag fortfarande inte säker på om det handlade bara om Hallsjön eller inte… Men det gör ingenting. Det viktiga är att det händer något så att fisket får vara kvar.

Här är min motion:

===

Fiske på Hunne- och Halleberg

Den 19 juni 2019 fattade Vänersborgs kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2020. Bakom beslutet stod socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister. I budgeten fanns följande besparingsförslag:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Fullmäktiges beslut hade inte föregåtts av någon behandling i kultur- och fritidsnämnden och ingen konsekvensanalys av beslutsförslaget hade gjorts.

Fisket i sjöarna är tillsammans med älgarna och t ex Bergagården och Kungajaktmuseet Älgens Berg en del av ett mycket populärt besöksmål för rekreation och fritid. På Visit Trollhättan Vänersborgs startsida görs reklam för “Ekopark Halle-Hunneberg”. Bergen lockar turister inte bara från övriga Sverige utan också från Europa. 

Fisket i sjöarna intresserar många och aktiverar både ung och gammal. Det ger god gemenskap och lockar många av våra nya kommuninvånare. Fisket upplevs som en rolig aktivitet för hela familjen. Vid sjöarna man kan umgås, grilla och leka. Det ger också möjlighet till frisk luft och avkoppling i en tyst och fin natur. Sjöarna och fisket är bra för rehabilitering och folkhälsan.

Kultur- och fritidsnämndens ordförande skriver:

“En nedläggning kommer att påverka möjligheterna till friluftsliv i kommunen. Visit har med Hallsjön som ett attraktivt utflyktsmål och plats för rekreation i marknadsföringen av Vänersborgs kommun. En nedläggning kan även påverka det lokala företagandet då fiskekort säljs via dessa parter.”

Det säljs över 3.000 fiskekort om året och det ordnas fisketävlingar. Allt för en förhållandevis liten kostnad för kommunen med tanke på all glädje som fisket medför.

Kommunen arrenderar sjöarna av Sveaskog. Om fisket och arrendet upphör måste kommunen återställa områdena. Ett totalt återställande med t ex borttagning av alla bryggor, ramper, byggnader mm beräknas kosta ca 525.000 kronor. 

Det beslut som fullmäktige fattade tycks ha varit förhastat. Fisket på Halleberg och Hunneberg kan för övrigt finansieras genom att det kommunala partistödet minskas med motsvarande summa.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.

Vänersborg 6 okt 2019
Stefan Kärvling

===

Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)
Del 2: ”Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid

Kategorier:Hallsjön, Hunneberg, Motion

Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner

6 oktober, 2019 1 kommentar

Utskicket inför kommunstyrelsens sammanträde på onsdag är på 730 sidor. Det kräver sin kvinna eller man…

Det är 46 ärenden av olika karaktär som ska behandlas. Vissa är tunga och betydelsefulla, andra ärenden är mer rutinartade. Några avgörs av kommunstyrelsen själv, de flesta går emellertid vidare till kommunfullmäktige och avgörs den 23 oktober. Kommunstyrelsen är i dessa, de flesta, fall bara en slags formell genomgångsstation. Från kommunstyrelsens arbetsutskott kommer nämligen varje ärende med ett förslag till beslut. Det enda som brukar hända i kommunstyrelsen är då att något parti berättar att de tänker rösta mot förslaget, reservera sig, komma med eget förslag, nu eller senare i fullmäktige. Det blir ytterst sällan någon diskussion.

På det sättet blir kommunstyrelsens sammanträden tämligen meningslösa. Besluten fattas ju ändå av kommunfullmäktige. Det betyder också att ledamöterna egentligen inte behöver läsa igenom handlingarna, det räcker att de har gjort det tills kommunfullmäktiges sammanträde… Med undantag då naturligtvis av de mindre viktiga ärenden som kommunstyrelsen själv beslutar om.

Tiden på sammanträdena används följaktligen inte till politiska diskussioner utan till information. På onsdag är det t ex 7 informationspunkter (och en utbildningspunkt). Informationen är oftast både intressant och viktig och ledamöternas kunskap om kommunen ökar helt klart. Men eftersom mycket av informationen är mer eller mindre föreläsningar så skulle den faktiskt kunna ges till fler personer, t ex till alla fullmäktiges ledamöter. Nu blir det så att vi som sitter i kommunstyrelsen, som ordinarie eller ersättare, får försöka sätta oss in i frågorna och sedan berätta för våra partikamrater vad ärendena handlar om. Och ibland också hur vi tycker att man borde rösta. Alla handlingar som skickas ut till kommunstyrelsen, skickas senare ut till fullmäktiges ledamöter. (Redan nu finns det chans att läsa dem, inför sammanträdet i kommunstyrelsen har handlingarna publicerats på kommunens hemsida – klicka här för att ladda ner dem.)

Kommunstyrelsens sammanträden borde ägnas åt politiska diskussioner, där alla partier, och politiker, gemensamt arbetar för ett bättre framtida Vänersborg.

Efter dessa ord, som jag tror att det inte är första gången som jag framför, är det dags att titta lite på ärendelistan. Men som sagt, de flesta ärendena beslutas inte nu på onsdag utan först i fullmäktige den 23 oktober.

Det är en hel del motioner som har lämnats in och som ska behandlas och beslutas. En del motioner, de flesta, har dragits i långbänk, dvs lämnats in för tämligen länge sedan. Men en del är ganska nya, särskilt de som föreslås bli avslagna.

Magnus Kesselmark (V) lämnade den 12 oktober 2018 en motion där han yrkade att representanter för de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera bolagen för kommunfullmäktige. Det är fullmäktiges ordförande som bestämmer dagordningen och ordförande, och hennes två vice ordförande, har uttalat sig positivt till motionens förslag. Förslaget är därför att bifalla motionen.

Lutz Rininsland, en annan vänsterpartist, har inkommit med en motion med rubriken “När är det rätt tid för att tänka nytt?” Rininsland vill att kommunen ska ta fram en:

“allsidig belysning av gratis kollektivtrafik där inte bara fördelar och nackdelar, vinster, och kostnader framkommer, utan där det också lämnas ett besked när och i vilken omfattning och på vilken nivå ett förslag att införa ”gratis kollektivtrafik” bör vara möjligt att lansera.”

Förslaget är att avslå motionen. Motiveringen är att kommunen inte äger frågan. Jag är ganska säker på att Rininsland invänder mot att motionens syfte uppenbarligen ska falla offer för en missuppfattning… Det var nog så att Rininsland ville att dessa synpunkter skulle lyftas av kommunen till ”nästa nivå”…

I maj i år beslutade kommunfullmäktige att samhällsbyggnadsnämnden skulle få en utökad exploateringsbudget för att skapa tre nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg, alldeles vid Mariedalskolan. (Se “Vad sa politikerna om Mariedal?”.) Vänsterpartiets yrkande på återremiss avslogs. Vi ville ha en återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen skulle:

“få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan … och dels upprätta en riskanalys…”

Nämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att det inte fanns pengar för att göra det här innan ett beslut fattades… “Upp- och nedvända världen” således – kommunen ska alltså först fatta beslut om att utföra något, sedan ska kommunen undersöka om det är möjligt att göra det. Det föranledde Rininsland och undertecknad att skriva en motion om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra dessa förberedelser innan beslut.

Förslaget är att motionen ska förklaras vara besvarad:

“med hänvisning till pågående översyn av ärendeberedningsprocessen i kommunen.”

Det är lite “lustigt” att det i underlaget står, även om det borde ha varit plural:

“Motionärens intentioner är dock goda.”

För några år sedan fattade kommunfullmäktige regelmässigt sitt budgetbeslut i november. Det ändrades senare till juni. Det har dock fattats budgetbeslut i november de två senaste åren, 2018 på grund av valet. Lutz Rininsland (V) tyckte i en motion som lämnades in den 2 januari i år, att budgetbeslutet för nästa år skulle fattas i november.

Naturligtvis föreslås motionen bli avslagen, eftersom budgetbeslutet redan har fattats – i juni. Så kan det bli. Och det är inte första gången det händer, och inte sista heller antar jag. Det finns faktiskt ett annat ärende på dagordningen som också råkar ut för detta. Motioner (och andra yrkanden som kräver beslut) förhalas av olika skäl och när de sedan behandlas har tiden sprungit iväg så att motionen inte längre är aktuell…

Sverigedemokraterna har lämnat tre motioner som det i samtliga fall föreslås bli avslag på. De handlar om fler parksoffor respektive fler papperskorgar i kommunen samt fler parkeringsplatser på Vallgatan.

Det är lite skillnad på SD:s och V:s inriktning på motioner… Men SD är stundtals bra på att lyssna på människor, det ska de ha cred för. Små “vardagsnära” saker kan vara väldigt viktiga för kommuninvånarna.

SD vill att kommunen ställer ut parksoffor utefter Torpavägen och Östra vägen. Förvaltningen skriver i sitt motionssvar att den redan:

“har färdigställt en yta på Torpavägen/Marierovägen och där kommer det ställas en parksoffa. Utefter Östra vägens gång- och cykelbana kommer till våren 2019 att anordnas sittytor.”

Eftersom, står det i beslutsförslaget…

“Behov av parksoffor i enlighet med yrkande i motionen har redan tillgodosetts.”

…ska motionen avslås.

Det här svaret har SD fått förut på andra motioner. Kommunen genomför de konkreta förslag som SD har – och sedan avslås motionerna. Det blir lite underligt. Det självklara svaret borde vara att motionen förklaras besvarad.

Det är samma med motionen om papperskorgar. Förvaltningen skriver:

“anses de utställda papperskorgarna vara placerade efter behov och därmed i tillräckligt antal. Samhällsbyggnadsnämnden har därför redan tillgodosett behovet av papperskorgar och hänvisar även till kommande avfallsplan.”

Jag är inte säker på om fler papperskorgar har placerats ut före eller efter motionen, även om det kan antas ha skett efteråt, men motionen föreslås avslås – när den enligt min mening borde anses vara besvarad.

Sverigedemokraterna anser också att det är möjligt att “med ganska enkla medel”, som det står i nästa motion, anlägga 3-4 nya parkeringsplatser mellan Vallgatan 19-21.

Det behövs fler parkeringar i Nordstan, det är alla överens om. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser emellertid att fler P-platser på Vallgatan inte är prioriterat:

“Bland annat mot bakgrund av den allé med gamla träd med stort rotsystem som finns där. Träden som utgör en allé är skyddade. Vidare är det heller inte bra med hårdgjord yta med tanke på dagvattenhanteringen.”

Kommunen bör nog vara rädd om allén, där kan jag hålla med. Det föreslås därmed avslag.

Å andra sidan. Jag vet att samhällsbyggnadsförvaltningen tänker anlägga P-platser på parkområdet på Skräcklan. Det ska bli fler platser längs Parkgatan, alltså gatan närmast parken och vattnet. Det ska tas områden av gräsmattan och parken för att människor ska få närmare till Skräcklestugan. (Se bild nedan.)

Planerna har kommit tämligen långt. Just nu ligger ärendet på bygglovsenheten. Jag är kluven inför planerna. Det behövs P-platser, både i Nordstan och vid Skräcklan, men ta av Skräckleparken… Det känns inte riktigt rätt. Finns det inte möjlighet att anlägga parkeringsplatser bortåt Sjövallen?

Den sista motionen, som ska tas upp i kommunstyrelsen på onsdag och avgöras av kommunfullmäktige två veckor senare, är en motion från moderaterna. Den handlar om resursfördelningsmodellen till Kunskapsförbundet Väst.

Motionen lades i samband med diskussionen, och beslutet, om att lägga ner det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg. Motionen ville initiera en diskussion om att:

“möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen”

Sedan dess har kommunledningarna i både Trollhättan och Vänersborg utfäst sig att ge Kunskapsförbundet pengar till att behålla programmen. Kunskapsförbundet tog i september därför tillbaka sitt nedläggningsbeslut.

Motionens yrkande strider enligt tf kommundirektör mot förbundets förbundsordning och kommunallagens likställighetsprincip. Därför yrkas avslag. Jag tror att moderaterna nöjer sig med detta svar, i varje fall just nu, eftersom de båda programmen ifråga ändå ska vara kvar på Birger Sjöberg.

Det var motionerna som ska behandlas på onsdag (och beslutas av kommunfullmäktige två veckor senare). Jag återkommer med fler av de ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen.

PS. Här kan du läsa om några fler KS-ärenden som handlar om Kunskapsförbundet Väst – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV” och här om ytterligare ärenden som KS ska behandla – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.

Kategorier:KS 2019, Motion

M+L+KD: Avyttra kommunens tillgångar

4 mars, 2019 2 kommentarer

Det är relativt politiskt lugnt denna vecka. Förutom några utskottsmöten är det bara byggnadsnämnden som sammanträder.

Byggnadsnämndens handlingar läggs som vanligt inte ut på kommunens hemsida. Det är lite synd kan jag tycka. Det är bara själva dagordningen som finns på hemsidan.

Det har kommit in en ny motion från Vänersborgsalliansen. Det är vad M+L+KD vill kalla sig i Vänersborg. Jag tror nämligen inte att de gillar uttrycket ”minialliansen” – ett uttryck som ursprungligen härrör från Dan Nybergs (S) vassa tunga.

Motionen handlar om hållbar ekonomi. Det handlar dock inte om miljö, som man kanske skulle kunna tro. Motionen handlar om att ta reda på om kommunen kan avyttra några ”tillgångar”.

”Vår motion handlar alltså om att inventera de tillgångar främst fastigheter, som idag inte utnyttjas fullt ut eller passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. När dessa identifierats vill vi att det därefter görs en konsekvensanalys, detta i varje enskilt fall för att ett korrekt beslut kan tas.”

Motivet är att ”stärka kommunens ekonomi” och ”minska framtida räntekostnader o ränterisker”. (Citaten är från motionen.) Och dessa argument kan väl egentligen vem som helst skriva under på. Kommunens ekonomiska läge har onekligen en del att önska.

Det är en utredning om inventering som motionen efterfrågar och om den kommer fram till att kommunen kan avyttra något så ska en konsekvensanalys göras och ett beslut fattas i varje enskilt fall. Det låter tryggt – motionen i sig innebär alltså inte att kommunen ska börja sälja ut sina tillgångar.

Offentligt ägande är en delikat fråga för en vänsterpartist. Många har en vanföreställning om att socialister vill avskaffa den privata äganderätten – på allting. Det stämmer inte, inte ens Karl Marx hävdade något sådant. Däremot har den socialistiska uppfattningen varit att produktionsmedlen bör ägas av alla gemensamt, dvs av staten. Det handlar om de stora företagen, banker, infrastruktur osv. Men det är ju inte riktigt det som den borgerliga motionen handlar om. Lite tvärtom faktiskt. Motionärerna, Carl-Ewert Berg (KD), Gunnar Henriksson (L) och Dan Åberg (M), skriver:

”Vi tänker oss främst de tillgångar som inte ingår i vår kärnverksamhet eller inte längre används.”

Självklart skulle kommunen kunna avyttra tillgångar som ”inte längre används” eller planeras att användas inom överskådlig tid. Det kan väl också alla vara överens om. Att kommunen inte heller ska avyttra tillgångar som ingår i kärnverksamheten, som bostäder, äldreboenden, förskolor och skolor, är säkerligen inte heller särskilt kontroversiellt. Därmed inte sagt att bostäder inte skulle kunna byggas i privat regi eller till och med förskolor och skolor. Jag ser t ex inga problem med att kommunen hyr in i sig i en privat fastighet för att t ex bedriva kommunal förskola eller skola. (Det sker ju redan på t ex Vänerparken.)

Vilka tillgångar ska då avyttras tänker sig motionärerna? Det vet jag naturligtvis inte. Men själv skulle jag inte tveka en sekund på att sälja arenan. Skulle någon privat intressent vilja köpa den, så är det fritt fram. Ursands campingområde skulle jag också kunna sälja till t ex Bert Karlsson. Även Wargön Innovation skulle kunna säljas om priset var det rätta. Och det finns säkert fler tillgångar som kommunen skulle kunna avyttra för att få pengar till kärnverksamheterna…

Det kanske är läge att ta motionen seriöst, även från vänsterpartihåll?

PS. James Bucci (V) har bloggat om förra veckans händelser i kommunstyrelsen och samahällsbyggnadsnämnden – ”Några korn”.

Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)

8 januari, 2019 1 kommentar

Anm. Detta är en fortsättning på min förra blogg, ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)”.

Utredningen av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, som är ett resultat av en motion från mitt tangentbord (se min motion här), beskriver skolpersonalens arbetsförhållanden ingående. Den ser på läget i stort, samtidigt som den tittar specifikt på läget i Vänersborg. Beskrivningen som ges är bra och nödvändig.

Utredarna menar att Vänersborgs kommun redan nu gör mycket för att ändra situationen för skolpersonalen i Vänersborg till det bättre. Kommunens chefer, däribland rektorer och förskolechefer, har fått utbildning med syfte att minska den stressrelaterade ohälsan i arbetslivet. Det ska utmynna i att:

”Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska kartläggas vid arbetsgruppernas arbetsplatsträffar, varefter målsättning och handlingsplaner skapas utifrån arbetsplatsernas behov.”

Kompetensutveckling har genomförts för att stärka pedagogerna i sina yrkesroller. Det jobbas med strategier för hur kommunen ska attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Och personalklubben utgör basen i ett individinriktat friskvårdsarbete.

Det är naturligtvis bra att kommunen arbetar med friskvård och kompetensutveckling, men om grundproblemet är att lärarna inte hinner göra alla de uppgifter som de är ålagda att göra på den arbetstid som de har till sitt förfogande – då missar dessa åtgärder naturligtvis själva kärnan i problemet med arbetsbelastning och arbetsmiljö. Men kommunen arbetar också på andra fronter menar utredningen.

Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat, och vill fortsätta öka, antalet rektorer och förskolechefer. Förvaltningen ser denna ökning som en strategiskt viktig förändring:

”För att säkerställa en ökad måluppfyllelse, ett närmare ledarskap och ett hållbart arbetsliv har en långsiktig omorganisering inletts av förvaltningsledningen vid barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet medarbetare per chef ska minskas och därmed möjliggöra det pedagogiska ledarskapet i enlighet med Skollagens krav.”

Den här förändringen har pågått sedan någon tid tillbaka. Jag är inte helt positiv… Jag kan väl tycka att förvaltningen borde ha väntat med denna förändring av skolledarorganisationen tills föreliggande utredning var klar – och sedan ta ett helhetsgrepp. Och det av framför allt två skäl, dels för att se om fler chefer verkligen var och är den mest effektiva och lämpliga förändringen. Och dels för att lyfta hela frågan till politikerna. Nu har inte barn- och utbildningsnämndens politiker varit delaktiga i de förändringar som förvaltningen har vidtagit. För visst är skolledarfrågan politisk…? Eller borde vara. Min motion är i varje fall politisk…

Jag tror att tillsättandet av fler skolledare kan vara förhastad. Det är arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra. Det kan vara sådant som har med lokaler att göra, det kan vara städ, vaktmästeri och skolskjutsar, det kan vara ekonomi och budget, personalfrågor osv. Det finns hur många uppgifter som helst som inte har med det pedagogiska uppdraget att göra. Fler rektorer innebär ju bara att ännu fler ska syssla med icke-pedagogiska uppgifter. Låt i stället särskild personal, exempelvis ekonomer, personalspecialister och intendenter, personer som är utbildade och har speciell kompetens för detta, ta över dessa arbetsuppgifter från rektorerna! Som jag ser det tillhör samtal med sin personal det pedagogiska ledarskapet… (Dessutom borde flera av de uppgifter som har med insamling av statistik, utvärderingar, dokumentation och kontroll etc ses över.)

Det är förvisso sant att rektorerna och förskolecheferna i Vänersborg har väldigt många anställda under sig, särskilt om man jämför med cheferna inom de mansdominerade tekniska verksamheterna. Men det är som sagt, tiden det handlar om. Dessutom blir det, som jag ser det, problem kring organisationen med flera rektorer. Vi har ju de skolbyggnader och skolenheter vi har. Fler rektorer på en högstadieskola betyder att man måste dela skolenheten, som har tre årskurser, i två enheter, där en rektor kanske har två årskurser och den andre en. Det kan inte vara optimalt. Det innebär t ex att varje pedagog i praktiken har två rektorer på samma fysiska skola (i stort sett alla lärare undervisar i alla årskurser på högstadiet) och att varje elev har två rektorer under högstadietiden. På en låg-och mellanstadieskola kan det innebära att en elev har en rektor i skolan och en annan när eleven är på fritids. Det sistnämnda är för övrigt inte tillåtet, varje elev ska ha en rektor säger Skolinspektionen på sin hemsida (se här). Det är för övrigt, har jag en känsla av, i ”gränslandet” att dela upp en skolbyggnad i två enheter. Det är nog inte ”andemeningen” i författningarna. Det torde även bli en massa extra, onödig, tid som går åt för de två rektorerna när de ska samarbeta kring och synka skolskjuts-, lokal- och personalfrågor mm. (Och tänk om rektorerna inte kommer överens…)

Nu är jag kanske kritisk i överkant. Förhoppningsvis har förvaltningen tänkt längre än vad jag har gjort. Vi politiker i nämnden har inte sett planen på hur den framtida ledningsorganisationen ska se ut. Det är i och för sig beklagligt, men det kanske blir bra. Det ska för övrigt tillsättas ganska många nya skolledartjänster fram till 2021.. Det handlar om mycket pengar, 22 milj kr….

Utredningen beskriver också hur:

”fler administrativa tjänster har införts för att frigöra tid till chefernas kärnuppdrag”

Och det låter väl ok, men det är lite svårt att förstå vad som menas. Vad är en ”administrativ tjänst”? Är t ex en ekonomtjänst administrativ? Och när utredningen skriver att dessa tjänster innebär:

”avlastning i vissa arbetsuppgifter”

Så blir jag lite tveksam, och frågande. Inte löser man väl problem med att ”avlasta”, typ ta bort delar av en uppgift? Det torde ju innebära att rektor då fortfarande har ansvaret – och säkerligen måste sätta sig in i uppgifterna ändå. Måste inte uppgifter tas bort helt och hållet?

Kommunen har också prövat att införa nya arbetstidsavtal. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring. Vad jag förstår så har lärarna på de två skolorna fått en särskild lönekompensation för att arbeta med detta nya arbetstidsavtal på 2.000 kr per person (exkl PO-kostnader). (Har kommunen råd med detta om alla lärare förändrar sin arbetstid?) Utifrån min erfarenhet som lärare på högstadiet, så tror jag inte alls på det ”nya” arbetstidsavtalet. (Det är förresten inte särskilt nytt, det har förespråkats av arbetsgivarparten i många år.) Det förutsätter att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och ser man tillbaka några år så vet vi lärare att denna typ av ändringar i arbetstidsavtalet ofta har varit ett sätt för kommunerna att ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Kommunen har vidtagit lovvärda åtgärder för att:

”öka förutsättningarna för äldre medarbetare att arbeta till 65 år eller längre samt att minska sjukfrånvaro inom målgruppen”

Det är bra.

Personalorganisationerna har fått komma med synpunkter. De lyfter, enligt utredningen, följande idéer inom nuvarande budgetram: förstärkt och mer systematiskt organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsträffar (APT), klargörande av rollfördelning och arbetsuppgiftsfördelning , översyn av hur de befintliga lokalerna kan användas på bästa sätt, översyn av hur informationsflödet kan förbättras (skolpersonal upplever att det är alltför många kanaler att hålla sig uppdaterad på), möjligheten med arbetstidsavtal, utvärdering projekt som har genomförts (vad fungerar och vad bör fortsätta, alternativt utökas?) och granskning av om kommunens köp- och säljorganisation är optimal.

Utredningens slutsatser, vilket är desamma som förvaltningschefens ledningsgrupps slutsatser, vill genomföra följande prioriterade insatser för att förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen:

  • ”Förstärkt och mer systematiskt organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA-arbete) på arbetsplatsträffar (APT) med syfte att öka dialog, delaktighet och förbättra arbetsmiljön ytterligare. Här ingår exempelvis att se över möjligheter till paus under arbetsdagen samt arbete med kulturen runt sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Insatsen bygger på behovet i förvaltningen och det senaste läraravtalet (2018).”
  • ”Rollfördelning och arbetsuppgiftsfördelning behöver klargöras förvaltningsövergripande, per verksamhetsområde och på enhetsnivå. Hur använder vi vår kompetens inom förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem? Vem gör vad? Har vi behov av nya yrkeskategorier i skolvärlden, ex. lärarassistenter, integrationspedagoger, klassmentorer eller socialpedagoger? Kan vi frigöra tid till kärnuppdraget genom att lyfta bort arbetsuppgifter från pedagogerna som inte direkt stärker elevernas lärande?”
  • ”Eventuella nya yrkeskategorier kan stötta, avlasta och bistå lärarna med exempelvis administrativa uppgifter. Fler yrkeskategorier kan vara betydelsefulla för elevernas trygghet. Om nya yrkeskategorier anställs behövs dialog för att tydliggöra de olika kategoriernas ansvar och roller.”
  • ”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer samt administrativt stöd så att förskolechefer/rektorer kan utöva sitt uppdrag som pedagogiska ledare i enlighet med Skollagens krav. De kan genom att bli avlastade vissa arbetsuppgifter ge riktning, utöva inflytande och ta ansvar för förskol- och skolverksamheten.”
  • ”I möjligaste mån införa tvålärarsystem där lärare ges möjlighet till undervisning av hög kvalitet och kan leda barnen/eleverna mot goda resultat.”
  • ”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår för att skapa en hållbar organisation där lärarna vill stanna och fortsätta göra ett gott arbete och fungera som goda ambassadörer för verksamheten. Enligt bilaga 6 HÖK 2018: antal medarbetare i läraravtalet med ferietjänst som ska förändra sin förtroendetid multiplicerat med 2000 kr (1500 kr + 500 kr) samt PO-kostnader.”

Utredningen har slutligen kostnadsberäknat de insatser som kan förbättra skolpersonalens arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen. Och det är naturligtvis en mycket viktig del av utredningen.

Merkostnaden för förändringen av organisationen för skolledare, dvs fler rektorer och förskolechefer, beräknas under perioden 2018-2020 kosta ca 22 miljoner kr (utifrån snittlönekostnaderna 2018). Det är mycket pengar… Det skulle kunna anställas många intendenter, ekonomer etc för de pengarna… Eller pedagoger…

Det är stora barngrupper i Vänersborg. Utredningen har räknat på kostnaderna för att minska grupperna till riksgenomsnittet. Det skulle kosta drygt 35 milj kr per år. Om Vänersborg skulle nå upp till Skolverkets rekommendationer skulle kostnaden bli nästan 63 milj.

För att nå 25 barn/avdelning i snitt på fritidshemmen behöver kommunen betala 14 milj kr mer och då har inte lokalkostnader räknats in (typ 18 nya moduler).

Om Vänersborg ska öka ”lärarnärvaron” i klasserna har utredningen räknat på hur mycket det kostar att införa en extra halvtidstjänst per förskolelärare/lärare, dvs ett steg i att införa ett tvålärarsystem. Anställer kommunen bara lärare skulle det kosta nästan 52 milj kr, anställs lärarassistenter kostar det ungefär 37 milj.

Utredningen beskriver avslutningsvis förhållandena inom elevhälsan. Vänersborg ligger inte ”så bra” till på detta område heller…

Akademikerförbundet SSR anser att 300 elever per skolkuratortjänst är eftersträvansvärt, i Vänersborg går det i nuläget ca 473 elever per tjänst. Rekommendationen från Sveriges Psykologförbund är 1 skolpsykolog per 500 elever, i Vänersborg är det 901 elever per psykolog. När det gäller skolsköterskor ligger kommunen bra till, det finns en sköterska per 380 elever. Det finns i Vänersborg 23 specialpedagogtjänster och 6 tjänster som speciallärare. Det blir ca 188 elever per specialpedagog. Och till sist, det finns 4 logopeder, 3,70 tjänster. Det är 1.166 elever per tjänst (borträknat förskola).

Det är mycket pengar det handlar om. Så mycket pengar att det nästan känns lite tröstlöst… Att Vänersborg ligger så långt efter riksgenomsnittet, på egentligen alla områden (särskilt på grundskolans), beror på att politikerna har försummat skolan (å det grövsta, höll jag på att skriva) under en lång rad år. För att Vänersborg ska kunna komma till rätta med skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, och därmed ge Vänersborgs barn och ungdomar de förutsättningar och den chans i livet som de förtjänar, så måste skolan, och förskolan, prioriteras. På ett systematiskt och planenligt sätt.

Det finns inga genvägar – det måste satsas. Politikerna måste se till att orden och löftena i valrörelsen blir verklighet.

PS. Barn- och Utbildningsnämnden har ännu inte fått utredningen, än mindre behandlat den.

Första delen av bloggen hittar du här: ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)”.

Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)

6 januari, 2019 Lämna en kommentar

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.) Den yrkade på att en utredning skulle göras om hur skolpersonalens arbetsbelastning kunde minska och arbetsmiljön förbättras.

Bakgrunden till motionen var bland annat de katastrofalt dåliga kunskapsresultaten i de kommunala skolorna. (Enligt Lärarförbundet kommer Vänersborg på plats 280 av 290 kommuner, när det gäller den faktiska andelen elever i årskurs 9 som är godkända, jämfört med den förväntade andelen elever med godkänt i alla ämnen.) Kommunen var, och är, tvungen att tänka om när det gäller utbildning och måste faktiskt göra något. Och det är ett välkänt faktum att den absolut viktigaste förutsättningen för elevers lärande är att det finns legitimerade pedagoger och kompetent skolpersonal. Vänersborg måste locka till sig fler nya pedagoger – och behålla de gamla.

I motionen berörde jag med tre exempel tänkbara åtgärder för att minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön. Flera kommuner inför ett tvålärarsystem med goda resultat. Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Det kanske vore något för Vänersborg? I andra kommuner anställs personal som sköter en del av de uppgifter som ligger utanför pedagogernas primära uppgift att undervisa. Det kan vara personal som tar hand om t ex föräldrakontakter, frånvaro, rastvakter och administrativa göromål.

Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Rektorer (från och med 1 juli kommer även förskolechefer att tituleras rektorer) är oerhört viktiga som pedagogiska ledare. Många kommuner har insett det. (Så även Kunskapsförbundet Väst…) Det är därför av stor vikt att skolledarna får möjlighet att vara sådana ledare som Skollagen stipulerar, t ex genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag som pedagogiska ledare att göra.

Jag yrkade också att utredningen borde mynna ut i konkreta förslag som även skulle kostnadsberäknas.

Utredningen blev klar i december. Det blev en gedigen och omfattande utredning.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Och utredningen ger onekligen en allsidig bild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Denna första av två bloggar om utredningen ska handla om denna beskrivning. Den andra delen ska ta upp vad utredningen menar görs nu och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas.

Utredningen börjar med att beskriva lärarbristen i Sverige, som inte bara finns just nu utan som kommer att fortgå under de närmaste åren. Elevantalet förväntas öka samtidigt som en stor grupp lärare kommer att gå i pension. Enligt Lärarförbundet beräknas Sverige år 2025 sakna mer än 65.000 lärare. Det kommer inte att gå att utbilda så många pedagoger. Obehöriga och outbildade lärare måste uppmuntras att utbilda sig eller vidareutbilda sig och de lärare som sökt sig till andra yrken, och de är ganska många, måste lockas tillbaka till läraryrket. Kanske måste också, i varje fall under en övergångsperiod, lärare skjuta fram pensioneringen… (Även om pensionsåldern 2025 säkert har blivit ”plus 2 år”…)

Här finns det mycket att ta tag i för Vänersborg… Och redan här inser vi vikten av att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön… För att göra läraryrket och Vänersborgs kommun attraktivare…

Inte bara Vänersborg, utan hela landet står alltså inför en gigantisk utmaning – att kunna erbjuda de uppväxande generationerna en utbildning värd namnet, en utbildning som tillhandahålls av legitimerade lärare och kompetent skolpersonal. Vänersborgs kommun upplever redan i dagsläget svårigheter att rekrytera behörig personal. Kommunens styrande partier och politiker måste inse betydelsen av detta problem och inte bara stillatigande se på – och lägga sparbeting på förskola och grundskola…

I utredningen redogörs ganska ingående för de arbetsmiljöproblem som skolpersonalen upplever, både generellt i Sverige och lokalt i Vänersborg. Slutsatserna är inte överraskande, de bekräftar det som alla som är involverade i skolans verksamhet redan vet. Men det är ändå viktigt att beskriva och belägga förhållandena med fakta – om inte annat för de styrande politikernas skull… De ska ju inte kunna säga att ”de inte visste något”…

Utredningen skriver:

”det vanligaste upplevda arbetsmiljöproblemet bland lärare är att de har svårt att hinna med och orka med sina arbetsuppgifter, där en hög administrativ belastning ofta pekas ut som en utmaning.”

I en rapport från Lärarförbundet uppger nästan 40 % av lärarna att de inte hinner med stora delar av sina arbetsuppgifter inom arbetstiden. I förskolan lyfter Kommunal i en medlemsundersökning tre huvudskäl till att barnskötarna upplever stress på arbetet; underbemanning, stora barngrupper och för låg andel tillsvidareanställda. Jag antar att resultatet skulle bli detsamma om en sådan undersökning gjordes enbart i Vänersborg.

”Om en långvarig obalans mellan krav och resurser uppstår anses detta vara en riskfaktor för en ohälsosam arbetsbelastning.”

Det kanske är därför som personalomsättningen under 2017 har fortsatt ökat till 12 % för tillsvidareanställd personal, jämfört med 10 % året innan?

I Vänersborg är det sedan flera år tillbaka brist på skollokaler. Ett stort antal skolor och förskolor är dessutom i behov av underhåll.

Problemen kring lokalförsörjningen drabbar såväl personalens som elevernas arbetsmiljö. Det saknas i många fall:

”tillräckliga hemklassrum, ändamålsenliga special-/ämnessalar, idrottssalar, dimensionerade matsalar och skolkök, personalutrymmen, grupp-/konferensrum och mindre samtalsrum. Vissa skolor saknar helt arbetsplatser för personalen och några saknar dessutom pentry och lunchrum. Nästan alla skolor saknar också konferensrum och mindre samtalsrum.”

Utredningen fortsätter med att beskriva konsekvenserna:

”Lokalbristen leder till tillfälliga lösningar exempelvis i tamburer och korridorer, elever körs till andra skolor för ämnesundervisning och lärare tvingas lägga tid på att finna lokaler eller på att anpassa befintliga lokaler. Trångboddheten leder till stora svårigheter att dela klasserna vid behov, ger en komplex schemaläggning och dåligt med återhämtning mellan lektioner. Dessa utmaningar ökar även friktionsytorna mellan eleverna, höjer ljudnivån och riskerar ökad stress samt fler konflikter och incidenter.”

Vilka andra yrkesgrupper i kommunen skulle acceptera sådana arbetsförhållanden? Och framför allt, hur tror politikerna att dessa förhållanden ska bidra till att kommunens mål kring förskola och skola ska förverkligas? Vad är det egentligen för mening att ställa upp en massa ”högtravande” mål och förväntade resultat när det inte ens finns ändamålsenliga lokaler? (Det är också märkligt att så många bland skolpersonalen i enkäter uppger att de är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö. Känner inte skolpersonalen till något bättre?)

Utredarna har också haft en fördjupad dialog med de lokala personalorganisationerna. Och det är naturligtvis oerhört viktigt. Och återigen:

”Personalorganisationerna beskriver att skolpersonalens ork och energi är låg. De beskriver att en bidragande orsak är mängden kringuppgifter som idag åligger pedagogerna utöver undervisningen.”

Även om ganska mycket dokumentation föreskrivs av de statliga myndigheterna så finns det en hel del kringuppgifter som kommer från och bestäms av kommunen. Dessa uppgifter (gäller även uppgifter till rektorer och förskolechefer) måste ses över ordentligt. (Se bla mina bloggar om kommunal styrning – klicka här.)

Bristen på vikarier lyfts som ett problem av personalorganisationerna:

”Lärare är ofta hellre ”sjuknärvarande” än hemma. Förskolans personal vittnar om att vikarieproblematiken ökar arbetsbelastningen på de ordinarie som är i jobb. Ibland lyckas inte bemanningen alls. Pooltjänster som upprättats med syfte att kunna bemanna vid exempelvis sjukdom, sätts ofta in i vikariat och försvinner därmed från poolen. Kommunal vittnar om bristen på återhämtning under arbetsdagen, speciellt inom förskolan där man många gånger inte har möjlighet till paus.”

Det här är kanske inget som en utomstående tänker på i första hand, men det är inte desto mindre ett stort problem. Kan ”vikarieproblematiken” lösas på ett bättre sätt?

Personalorganisationer påtalar även andra problem som ökar arbetsbelastningen och försämrar arbetsmiljön. Och som kommunen ansvarar för, och därmed kan förändras:

”Personalorganisationerna lyfter även praktiska problem så som när IT-tjänster och teknik inte fungerar samt när lokalerna ej är anpassade för behoven. Mycket tid och energi går åt till att lösa logistiska problem och ökar stressnivån. Personalorganisationerna påtalar även de risker som uppstår när förvaltningen på grund av budgetkrav tvingas prioritera bort delar av den service som de köper internt, så som tjänster från vaktmästeri, städ och kost. Behovet av tjänsterna kvarstår och måste därför utföras av skolpersonalen, vilket resulterar i att de får mindre tid till barnen. Köp- och säljorganisationen kräver även administration som tar tid och kraft från skolpersonalens kärnuppdrag.”

Kommunen behöver bortsett från annat se över själva styrningen och dess konsekvenser…

Till sist i denna del 1 av två bloggar.

Vid avslutning av en anställning får medarbetarna fylla i en avgångsenkät. Av de svarande (176 svar från de senaste 2,5 åren) uppgav 46% att högre lön hade kunnat få dem att vara kvar, 35% en lägre arbetsbelastning, 35% bättre arbetsmiljö, 29% bättre ledarskap och 21% om deras kunskap hade tillvaratagits bättre.

Fortsättning följer… Klicka här för del 2: ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.

Motion: Webbsändning från KF

4 januari, 2019 1 kommentar

Så var då årets första vänsterpartimotion inlämnad. Den är skriven av Lutz Rininsland (V) och undertecknad.

Vi yrkar på att fullmäktiges sammanträden ska webbsändas. Det är inte ett särskilt omvälvande krav… I väldigt många kommuner i landet har kommuninvånarna kunnat se sina företrädare ”in action” i flera år vid det här laget. Adam Frändelid (V) lämnade för övrigt in en motion om detta för många år sedan. Men inget har hänt. Det är dags nu. (Lutz Rininsland har i eget namn lämnat in ytterligare en motion, se ”Samma tanke måste finnas hos fler”.)

==

Det är på tiden att vi går vidare

Vi kan konstatera att tidigare försök att införa webbsändning från fullmäktiges möten avbröts på grund av osäkerheten om sessionssalens framtid. Nu vet vi att någon ny sessionssal inte kommer att finnas på flera år. Vi vet också att fullmäktiges sammanträden kan ordnas på ett minst sagt tillfredsställande sätt i Festsalen i Kulturhuset/Folkets Hus.

Trollhättans närradio sänder live från sammanträden. Det har fungerat bra under en mycket lång tid. Men det är nu dags att Vänersborgs kommun tar nästa steg.

På många orter sänder man kommunfullmäktiges sammanträden live med både bild och ljud. På flera håll har man också tagit fram hemsidor, där allmänheten i efterhand kan klicka sig fram till avsnitt på dagordningen med något enstaka eller några sammanhängande ärenden.

Vänersborgs kommun är angelägen om god kommunikation, kommunen har bland annat anställda kommunikatörer. Nyligen påpekades det dock i ”kommunkompassen” att det fanns anledning att överväga att vilja bli bättre.

Utifrån detta anser vi att Vänersborg nu måste komma vidare. 

Vi anser inte att det behövs något mer utredningsarbete för att fullmäktige ska kunna ta ställning till om mötena ska webbsändas. Men det finns olika alternativ avseende teknisk utrustning och kvalitet på produktionen, och därmed även olika kostnadsnivåer. Med vår beslutsformulering vill vi uttrycka vår förväntan att dessa utredningar kan göras skyndsamt. Vi förutsätter att processen är igång och att fullmäktige kan ta ställning till vårt yrkande i denna motion senare under våren.

Vi yrkar

att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida. 

Stefan Kärvling                                      Lutz Rininsland                   

2019-01-02

PS. Motionen kan laddas ner här (pdf).)

Kategorier:Motion
%d bloggare gillar detta: