Arkiv

Archive for the ‘Motion’ Category

Motion: Sociala investeringsfonder

17 juni, 2022 1 kommentar

Att verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för ett väl utvecklat välfärdssamhälle.”

Så började en motion från den 14 juni 2014. Motionen var skriven av några miljöpartister i Vänersborg och hade rubriken “Motion om Social investeringsfond”.

Miljöpartisterna fortsatte med att förklara vad de menade:

“En social investeringsfond är ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. Denna typ av fonder inrättas i allt fler kommuner, Det viktigaste med en social investeringsfond är att minska marginaliseringen och det lidande en människa som hamnar snett i livet utsätts för. Samtidigt kan vi få ett kvitto på att tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”

En del av kommunens pengar skulle alltså kunna sättas in i en social investeringsfond, eller social fond som den också kan kallas. Så likväl som en kommun kan investera i byggnader och material mm så kan kommunen också investera i barnen och ungdomarna.

Motionen från Miljöpartiet “glömdes bort” när MP kom att ingå i det styrande koalitionsblocket 2014. Det blev en utredning, men när den var klar 6 år senare så röstades den ner, också av Miljöpartiet självt.

När det stod klart att kommunen skulle göra ett stort överskott 2020, på grund av statliga covid19-pengar, så väcktes återigen tanken på sociala investeringsfonder. Det var Vänsterpartiet som tog upp förslaget. Vi föreslog i kommunstyrelsen att kommunen skulle inrätta en sådan här fond. Det tyckte inte ens MP…

År 2020 gjorde Vänersborgs kommun ett överskott på 161 milj kr, år 2021 blev överskottet 185 milj och som det inte vore nog – i år är prognosen att kommunens överskott hamnar på 172 milj kr. Det blir sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott…

En av fördelarna med investeringsfonder är att pengar kan föras över från ett år till ett annat. Ganska många miljoner skulle således kunna avsättas i år och tas med till nästkommande år.

Vänsterpartiet har tagit med inrättandet av sociala investeringsfonder i partiets budgetförslag för 2023. Sociala fonder passar ju utmärkt nu med det stora överskottet. Framtiden ser nämligen inte lika ljus ut när det gäller prognostiserade överskott. Inrättar kommunen en social fond nu så kan årets överskott göra mycket stor nytta för barnen och ungdomarna i framtiden. 

Eftersom budgetförslaget innehåller sociala fonder och det just nu inte finns några, så har Vänsterpartiet också, genom Lutz Rininsland och undertecknad Kärvling, lämnat in en motion i frågan. Motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” lämnas formellt på kommunfullmäktige nu på onsdag.

Jag återger motionen i sin helhet nedan.

===

Motion till kommunfullmäktige

Andra alternativ för sociala investeringsfonder

I oktober 2020 slutbehandlades en motion från Miljöpartiet. Beslutet blev: Kommunfullmäktige avslår motionen.

Av protokollet framgår att inget annat yrkande fördes fram. Det var ett enhälligt beslut. Däremot var det ett ganska stort antal ledamöter som förvånades.

Det gällde Miljöpartiets ”Motion om Social investeringsfond” som partiet, då i opposition, lämnade in i juni 2014. Det dröjde alltså lite mer än sex år innan motionen avgjordes och under hela den tiden tillhörde Miljöpartiet koalitionen som består av S, C och MP och utgör kommunledningen sedan 2014.

Beslutet i sig lämnar inget besked om varför alla, även motionärerna själva, valde att avslå yrkandet, ett yrkande vars hela text var följande:

  • Att inrätta en social investeringsfond, med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.

Dock finns i protokollet en kort sammanfattning av ärendet:

  • Utredning om nyttoeffekt av införande av social investeringsfond har genomförts genom omvärldsspaning. Ett förslag på modell för införande och organisering i Vänersborgs kommun har summerats kortfattat. Utredning är ett beslutsunderlag för att kunna värdera om modellen med social investeringsfond är intressant att införa i Vänersborgs kommun. Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.

Vänsterpartiet vill med vår motion ta upp tråden som finns i sista meningen i sammanfattningen.

Det finns i huvudsak tre skäl att vilja anknyta till utredningen som gjordes på kommunens ”Avdelning för hållbar utveckling”.

  • Genomgående präglas utredningen av en positiv syn på sociala investeringar. Det är ”återbetalningskravet” som till slut avgjorde för att det blev avslag. Vi kan inte se något som tyder på att det tillkommit andra invändningar. Vi vill inte kalla vårt ”googlande” för omvärldsspaning, men visst bekräftas att förebyggande arbete med finansiering utifrån sociala fonder är en gångbar väg till framgång.
  • I arbetet med ungdomar finns två enkla sanningar:

Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället.

Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen

  • Vänersborgs kommun gjorde 2020 ett resultat på 161 mkr, 2021 på 185 mkr och den aktuella prognosen för 2022 är 172 mkr. Dessa överskott används i huvudsak för att minska lånebehovet för investeringar i tillkommande projekt och fastigheter. Tanken är att inte belasta kommande generationer med ränteskuld som följer med dagens beslut.

Var är den avgörande skillnaden mellan tanken kring dessa investeringar och den andra tanken kring sociala investeringar?

Vi ser att kommunen hade kommit långt i arbetet med Miljöpartiets motion från 2014 när det blev tvärstopp av skäl som aldrig uttalades rakt ut.

När vi läser verksamhetsberättelser och underlag för mål- och resursplanen, från barn- och utbildningsnämnden, från kultur- och fritidsnämnden och från socialnämnden, så är bilden gemensam för alla. Visst har kommunen en tillfredsställande verksamhet, man hinner göra det som resurserna tillåter.

Men överallt kan man läsa mellan raderna hur kompetent personal måste blunda: Allt som oftast vågar man inte förorda den sannolikt bästa och mest passande insatsen. Yrkesstolt personal borde få en möjlighet att fullt ut visa sitt kunnande. Våra ungdomar borde få den bästa vägledningen ut ur en kris. Eller helst ett sådant stöd med förebyggande insatser så att handboken med åtgärdskatalogen inte behövs.

Vänsterpartiet yrkar i all enkelhet att

– kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar för att ett beslut om inrättande av en social investeringsfond kan fattas under den kommande mandatperioden.

Lutz Rininsland Stefan Kärvling
2022-06-10

Äntligen fysiskt på KF

På onsdag är det återigen kommunfullmäktige. Och äntligen är det dags för ett fysiskt möte. Fullmäktige är sist ut av alla kommunala församlingar. Men den som väntar på något gott. Och dessutom, kommunfullmäktige ska samlas på en mycket traditionsfylld plats – gamla Huvudnässkolans aula, numera kallad Huvudnäsaulan.

Det innebär antagligen att det finns extra många åskådarplatser för alla de nyfikna vänersborgare som vill bevittna sammanträdet. Det gäller ju att bilda sig en uppfattning om vad de olika partierna står för. Däremot vet jag inte om det blir någon sändning på kommunens webb-TV.

Det är en hel del ärenden som ska behandlas på fullmäktigesammanträdet:

Först ut, eller snarare upp, i talarstolen blir barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C). Han ska redogöra för nämndens svar på den kritik som revisorerna lämnade i en rapport tidigare i år. Svaret från nämnden antogs inte utan en viss turbulens, med bland annat en återremiss. (Se “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm” och “Efterlängtat möte med BUN”.) Men nu är svaret liksom de vidtagna åtgärderna helt ok.

Det blir sannolikt ingen diskussion på sammanträdet förrän ordförande Annalena Levin (C) kommer till ärende 11 på dagordningen, “Förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”.

Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag och moderaterna ett annat. Beslutet kommer med all sannolikhet att innebära att dagens politiska organisation behålls i fyra år till. Det kommer antagligen bara att bli en liten, liten ändring. Oppositionens ordförande i nämnder och styrelser blir 2:e vice ordförande mot att ha varit 1:e vice denna mandatperiod. De styrande partiernas 2:e vice blir 1:e. Det gäller självklart bara de nämnder och styrelser där det finns tre ordförande.

Moderaterna vill se fler förändringar av organisationen, men de har inte ens stöd av sina borgerliga samarbetspartier (L+KD). Sverigedemokraterna stöder förslaget att avskaffa Demokratiberedningen, medan Vänsterpartiet stöder moderaternas förslag att avskaffa alla 2:e vice ordförande i nämnderna och att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) avskaffas. Då skulle kommunen spara in på en del tämligen onödiga utgifter.

Pontus Gläntegård (V) och jag har lämnat en motion som yrkar att kommunen ska avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen – om inget fel har begåtts. Den kommer med största sannolikhet att antas. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Motionen var en följd av att blåbärsodlaren vid Hästefjorden (se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”) skulle betala 18.000 kr för tillsyn i ett strandskyddsärende. Han hade fått en anonym anmälan på sig och det visade sig att han inte hade brutit mot några regler. Gunnar Lidell (M) reagerade också och skrev en motion om samma sak. Den motionen behandlas i ärendet efter. Kommunstyrelsen föreslår att förändringen av taxan ska börja gälla vid årsskiftet.

Förslaget är att avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. Jag tycker nog att argumentationen för avslaget kunde ha varit lite mer utvecklad. Hur mycket skulle t ex medborgarförslaget kosta om det genomfördes? I Uddevalla tycker de att servicen är värd kostnaderna. Och Paul Åkerlund (S) i Trollhättan skrev nyligen i en insändare att han ville återinföra Flexlinjen! (Se TTELA “Vi tar fajt för servicelinjerna!”.) Har kommunen förresten frågat vad Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor tycker? Det kunde ha inneburit ett mer allsidigt underlag.

Jag har skrivit flera bloggar om medborgarförslaget om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se t ex “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Hade det inte varit för Vänsterpartiet hade förslaget för länge sedan legat i en papperskorg på Sundsgatan. Nu ser kommunstyrelsens förslag till fullmäktige ut så här:

“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget när det gäller blinkande varningssystem och ger uppdraget att utreda möjligheten att montera lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.”

Formuleringarna är tagna från Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen. (Se “Det hände på KS”.) Skillnaden är att det inte finns något “ska” på LED-lyktstolparna utan möjligheterna ska utredas. Det skulle förvåna mycket om det inte vore tekniskt möjligt med lyktstolpar “på varje sida av övergångsstället”…

Medborgarförslaget om “badmöjligheter i Vänersborgs kommun” får ett positivt bemötande. Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att:

“utreda möjligheterna till att utveckla befintliga kommunala badplatser utifrån medborgarförslagets intentioner.”

Kommunfullmäktige ska fatta en del andra beslut också, men det är mestadels mer “formella” och okontroversiella ärenden det gäller som t ex årsredovisningar, reglementen och verksamhetsområden för VA i områden där det för närvarande inte finns några byggnader.

Jag har lämnat in en motion som jag ska presentera. Den är en motion om att  kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i kommunen. (Den finns att läsa här.)

Det har inkommit ett medborgarförslag om “fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen”, sträckan mellan Bruksvägen och Mariedalskolan.

“Denna del av Restadvägen saknar helt både övergångsställe samt fartnedsättande åtgärder.”

Det skriver förslagsställaren. Medborgarförslaget ska nu utredas, men det vore konstigt om inte kommunen vidtog nödvändiga trafiksäkerhetsåtgärder på barnens skolvägar. Det ska väl invånarna inte ens behöva skriva några medborgarförslag om.

En av de “tunga namnen” i Socialdemokraterna, Elisabeth Bohlin, har avsagt sig samtliga politiska uppdrag. Nu ska nya personer väljas in i Bohlins ställe.

Torbjörn Moqvist (SD) ställer en intressant interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Moqvist frågar:

“Hur kommer det sig att parkeringsplatserna blev av trots en avslagen motion?”

Moqvist lade 2019 en motion om att anlägga parkeringsplatser på Vallgatan 19-21, vid Länsförsäkringar, mellan de träd som stod där. Det blev avslag på motionen med motiveringen att detta inte gick att genomföra. Träden skulle inte klara det eftersom deras rötter skulle få för lite vatten. Nu har kommunen anlagt parkeringsplatser på sträckan…

Det brukar droppa in fler medborgarförslag och motioner efterhand, men så här ser kommunfullmäktiges dagordning ut i skrivande stund.

Sedan är det bara ett sammanträde kvar innan sommaren, och det är det stora, långa och viktiga “budgetsammanträdet”. Det är då som nästa års budget ska tas. I år blir det extra “spännande”, eftersom det är denna budget som partierna går till val på. Då får vi reda på hur t ex Sverigedemokrater och Kristdemokrater med flera partier tänker finansiera alla sina vallöften…

Anm. Här kan du se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV – klicka här!

V-motion: Öde hus

21 april, 2022 Lämna en kommentar

Den 23 september 2020 behandlades ett medborgarförslag om öde hus i kommunfullmäktige. (Se ”KF (23/9) 1: KF blev en fullträff + Öde hus”.) Förslaget hade lämnats in av brålandabon Christer Waldemarsson och handlade om kartläggning av:

”obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”

Medborgarförslaget avslogs. Fullmäktige menade att Vänersborgs kommun redan medverkade i ett projekt som hade samma syfte som medborgarförslaget. Det var nog inte en helt riktig beskrivning av verkligheten. Författaren till medborgarförslaget var inte heller nöjd med svaret och skrev till fullmäktige:

”Jag ser faktiskt ganska allvarligt på att beslutsunderlaget inte är komplett.”

Enligt uppgift så har kommunen inte alls jobbat med frågan om inventering eller kartläggning av tomma hus/ödehus på landsbygden – varken före eller efter behandlingen av medborgarförslaget. Och det är synd. Väldigt många kommuner har gjort det, de har kartlagt tomma fastigheter. Här följer några exempel: Tranemo (se ”Inventering av ödehus har genomförts”), Orsa (se ”Sälj eller flytta till Orsa – nu efterlyser kommunen fastighetsägare”), Torsås (se ”Ödehus”), Falun (se ”Gert bestämde sig för att sälja när Falu kommun gjorde fastighetsinventering”) och Ödeshög (se ”Ödehus inventeras – kan bli attraktiva bostäder”. Arvika, Eda och Säffle kommuner har till och med beviljats EU-stöd för att kartlägga ödehus. Det är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som finansierar projektet (se ”Ödehusprojektet”).

Det blir ofta helt fantastiska resultat av kartläggningarna. Hundratals öde hus har hittats och i många fall har fastigheterna fått nya ägare. Och kommunerna nya invånare…

Nu har turen kommit till Vänersborg. Vänersborgs kommun måste också kartlägga obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. Vänsterpartiet har därför skrivit och lämnat in en motion i frågan. Det blir en slags uppföljning av Christer Waldemarssons medborgarförslag.

Du kan läsa motionen här nedan eller ladda ner en pdf-version.

==

Motion:
Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun

”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Tomma hus och outnyttjade lokaler utan underhåll är hämmande för kommunens utveckling, som dessutom ger dåligt intryck för besökare och vägtrafikanter. Kommunens översiktsplan (ÖP) redovisar starka skäl för en sammanhållen tillväxtstruktur över hela kommunens geografiska område.

Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda. Många människor söker sig aktivt till attraktiva, natursköna lägen utanför tätorterna. I spåren av pandemin har även nya flytt-, pendlings- och boendemönster noterats som gynnar utvecklingen av mindre tätorter och landsbygd.

Vänersborgs kommun är inget undantag utan kan bidra till inflyttning och utveckling.

En kartläggning skulle uppmuntra till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.

Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.

Det finns säkerligen många metoder för kartläggning. Kontakter med ortsbefolkning, företagarföreningar, hembygdsföreningar och byalag i varje kommundel är antagligen nödvändigt som stöd. Metoder kan med fördel hämtas från andra kommuner som bedriver inventering kostnadseffektivt och med goda resultat.

I vissa fall kan äldre förfallna hus bli en säkerhetsrisk och tillsyn gällande ovårdade tomter och förfallna byggnader tar kommunens resurser i anspråk. Bättre är alltså att fastigheten bebos och används och därigenom samtidigt attraherar nya invånare att bo och driva näringsverksamhet i alla delar av Vänersborgs kommun.

Vänsterpartiet yrkar:

– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.

– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.

– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.

Vänersborg 2022-04-18

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Motion: Landsbygdsutvecklare

8 april, 2022 3 kommentarer

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Det finns många som har synpunkter på att Vänersborgs kommuns vision inte riktigt fyller den funktion den borde. Särskilt är det kanske formuleringen ”i alla delar” som många har tankar kring. De orden har ingen praktiskt betydelse för kommunens satsningar och utveckling menar de.

Jag tror att det ligger en del i detta. Kommunen borde ta bättre tag i landsbygdsutvecklingen. Vänersborgs kommun är ju en utpräglad landsbygdskommun. (Se karta nedan.)

Det är dags att förverkliga alla delar av visionen. Vänsterpartiet tror att det är ett nödvändigt första steg att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Jag lämnade därför in en motion idag om detta.

Du kan läsa motionen här nedan. Det går också att ladda ner motionen här.

===

Motion: Landsbygdsutvecklare

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Landsbygden är viktig för att skapa en hållbar utveckling i en kommun. Landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäringen. 

Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund, Länsstyrelsen ger stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare som är anställda inom bland annat den kommunala organisationen. Flera kommuner i vår närhet har landsbygdsutvecklare, t ex Uddevalla och Grästorp. Landsbygdsutveckling är också den ”andra pelaren” i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

En landsbygdsutvecklare ska fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan vara servicen på landsbygden och förbättrad tillgång till kollektivtrafik, det kan vara bostadsbyggande och utveckling på energiområdet.

Landsbygdsutvecklaren ska vara projektledare och samordnare. Det kan innebära att upprätthålla och utveckla samordningen mellan de kommunala förvaltningarna. Det kan även vara att hålla ihop alla projekt som handlar om kommunens landsbygdsområden. Det kan handla om t ex arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, men också kommunens inköp av närodlade livsmedel. Naturligtvis ska en landsbygdsutvecklare vara samordnare i arbetet med tågstationer i Brålanda, Frändefors och Väne Ryr.

Landsbygdsutvecklaren ska vidare vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Det kan vara att arbeta för grön integrering, att göra offentlig service tillgänglig på landsbygden eller att skapa förutsättningar för boende eller att driva företag.

Vänersborgs kommun behöver en landsbygdsutvecklare som arbetar för att förverkliga visionen.

Jag yrkar att:

  • kommunen inrättar en tjänst som landbygdsutvecklare
  • arbetsbeskrivningen för tjänsten beaktar vad som anförts i motionen

Vänersborg 2022-04-08

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Bilaga:

Vänersborgs kommun
Till ytan: ca 900 kvadratkilometer
Brålandabygden: 3.600 invånare
(Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr)
Frändeforsbygden: 3.400 invånare
Vargöbygden: 6.800 invånare
(Vargön, Vänersnäs och Västra Tunhem)
Väne Ryr distrikt: 500 invånare
Vänersborg distrikt: 25.000 invånare

Motion om arvoden

11 februari, 2022 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.

Det brukar alltid lämnas in en eller flera motioner till kommunfullmäktige. Det är nästan uteslutande ledamöter från oppositionen som använder sig av denna möjlighet. Så också denna gång.

Det har hittills lämnats in tre motioner till onsdag. Medborgarpartiet motionerar om att kommunen ska börja en projektering av ett kallbadhus på Skräcklan. Själv lämnade jag in en motion om att sänka partistöden. (Se “Motion om partistöd”.) I förmiddags fick kommunstyrelseförvaltningen ytterligare en motion från mitt tangentbord. Den yrkar att vissa politiska arvoden ska avskaffas.

De inlämnade motionerna ska inte avgöras nu på onsdag. Kommunfullmäktige ska bara skicka dom vidare till någon nämnd eller styrelse för beredning. Det innebär att motionerna ska utredas för att så småningom komma tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Den här processen kan ta ganska lång tid. Mitt tips är emellertid att både min motion om partistöd och denna motion om arvoden kommer att avgöras redan under våren.

Här nedan kan du läsa “dagens motion” eller också kan du ladda ner den.

==

Motion om arvoden

Alla kommunens arvodesregler finns samlade i ett särskilt dokument som heter ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda”. Här regleras alla typer av ersättningar t ex för förlorad arbetsinkomst och resor. Ingen ska ju bli ekonomiskt lidande av att ställa upp som politiker.

I ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda” står det:

”I enlighet med kommunallagen har förtroendevalda rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.”

Politiker som deltar i sammanträden får ett arvode för detta. Och på det sättet kan politiker så att säga ”tjäna pengar” på sina politiska uppdrag. Sammanträdesarvode får de förtroendevalda politiker som har kommunala politiska uppdrag som sammantaget uppgår till mindre än 40 procent av heltid. Och det är den absoluta majoriteten av politikerna (alla utom tre kommunalråd). Då uppgår sammanträdesarvodet för första timmen till 304 kr. Därefter utgår ett arvode på 100 kr per påbörjad halvtimme. (Naturligtvis är samtliga arvoden skattepliktiga.)

Det är inte en särskilt bra ersättning för det arbete som en politiker förväntas lägga ner på att läsa igenom och sätta sig in i de underlag och handlingar som ska behandlas på ett sammanträde. De förtroendevalda bör ju även diskutera ärendena i sin partigrupp och kanske också informera ”utomstående”, som t ex kommuninvånare om vad nämnden eller styrelsen ska avhandla. Uppstår det frågor och tveksamheter bör den förtroendevalde också ta kontakt med någon tjänsteman för att få klarhet. Det kan också krävas att politikern formulerar ett eget yrkande, författar en protokollsanteckning eller skriver en reservation.

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige får inget sammanträdesarvode. De får istället något som heter inläsningsarvode. Arvodet är ett fast belopp, dvs det är lika stort, eller litet, oavsett hur länge sammanträdet pågår. Inläsningsarvodet uppgår till 1.309 kr per sammanträde. Då förväntas alla ledamöter ha läst och satt sig in i alla underlag och handlingar inför sammanträdet. Och handlingarna kan bestå av hundratals sidor.

Det finns i kommunen en ersättning som kallas årsarvode. Årsarvodet:

”ersätter förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar.”

Alla ordförande i kommunen, inklusive 1:e och 2:e vice ordförande, har årsarvoden. Kommunstyrelsens ordförande har ett årsarvode på 798.544 kr om året (66.545 kr/mån) och vice ordföranden (2 st) vardera 706.677 kr (58.889 kr/mån). Det är onekligen bra betalt och kan säkert diskuteras om det är skäligt. De här tre personerna är de enda som arbetar heltid med politik i kommunen. Arvodet är deras lön.

Barn- och utbildningsnämndens ordförande får 212.003 kr om året och de båda vice ordförande 106.002 kr. Socialnämndens tre ordförande samma arvoden. Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande får 84.801 kr (vice ordförande 42.401 kr), samhällsbyggnadsnämndens ordförande 141.335 kr (1:e och 2:e vice 70.668 kr), byggnadsnämndens ordförande 127.202 (vice 63.601 kr) och kultur- och fritidsnämndens ordförande 98.935 kr (vice 49.468 kr). Kommunfullmäktiges ordförande har 106.002 kr, medan de två vice ordförande får vardera 53.001 kr.

Det är utan tvivel så att det är ganska bra betalt, särskilt ersättningarna för vice ordförande vars uppgifter och arbetsinsatser är tämligen oklara. Däremot har framför allt nämndernas ordförande enligt reglerna en hel del uppgifter, även om jag blir ganska förvånad när reglerna anger att också följande ingår i de uppräknade arbetsuppgifterna:

”Inläsning av handlingar”

Inläsning av handlingar ingår naturligtvis i sammanträdesarvodet. Det här ställs lite på sin spets när det gäller ytterligare en grupp politiker som får årsarvoden. De 12 ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen, dvs de tre heltidsanställda kommunalråden borträknade, får ett årsarvode på 35.334 kr (=2.944 kr/mån). Detta arvode ställer jag mig mycket frågande inför. Jag ser egentligen inte att någon av de uppräknade punkterna i bestämmelserna motiverar detta arvode. Punkterna är skrivna för ordförande i nämnderna, inte kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Kommunstyrelsens ledamöter fattar inte beslut på delegation, går inte igenom eller bereder ärenden med sekreteraren, representerar inte nämnden vid invigningar eller uppvaktningar etc.

Och att få 2.944 kr/mån för att stämma av ”med företrädare för partiet” är definitivt för bra betalt. Även det där med ”inläsning av handlingarna” kan vi bortse från, eftersom ledamöterna även får sammanträdesarvoden.

Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) får samma årsarvode. De två “övriga” ledamöterna i KSAU bortsett från de tre kommunalråden sitter även i kommunstyrelsen. Det betyder att de får 2.944 kr/mån för att sitta i kommunstyrelsen och 2.944 kr/mån för att vara med i KSAU, totalt 5.888 kr i månaden. Och det är i stort sett precis samma handlingar som ska läsas in på båda ställena.

Alla de ersättningsnivåer som har nämnts räknas upp varje år utifrån en sammanvägning av de kommunanställdas löneutveckling.

Kommunens verksamheter har stora behov. Det behöver skäras ned och effektiviseras på områden som inte är prioriterade. De generösa årsarvodena är ett av dessa områden.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att

  • utreda om att sänka årsarvodena för nämndernas och styrelsernas vice ordförande
  • helt avskaffa årsarvodena för de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen och ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott

Motion om partistöd

10 februari, 2022 1 kommentar

Nu var det dags igen, jag gör ett nytt försök.

Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det ledde ingenstans, det hände inget med partistödet… När kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.

Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut.

Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De etablerade, styrande partierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…

Den 23 september 2020 avslog kommunfullmäktige motionen. Motiveringen var inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:

“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”

Avslaget motiverades inte mer. Det stod t ex inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet skulle bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…

Inför kommande kommunfullmäktige, den 16 februari, skickade jag i söndags in en motion igen – “Motion om partistöd”. Du kan läsa den här nedan eller också kan du ladda ner den.

==

Motion om partistöd

I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.543.185 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 48.300 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2022:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.

I Vänersborg regleras partistödet i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.

Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.

Det är ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna effektiviserar och skär ner på sina kostnader. Det hävdas ofta att det går att effektivisera kommunens verksamheter utan att de blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet. Eller också kanske man kan arbeta hårdare, springa fortare, göra mer – som i kommunens verksamheter…

Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.

Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.

Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att

  • ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, med syfte att sänka storleken på parti-/mandatstödet

==

PS. Jag har också lämnat in en motion om att avskaffa vissa politiska arvoden, se ”Motion om arvoden”.

Viktiga ärenden för BUN imorgon

21 november, 2021 2 kommentarer

Imorgon sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) under ledning av ordförande Bo Carlsson (C). Det är en tämligen diger lunta att läsa igenom inför mötet, drygt 200 sidor. Vilket dock inte är speciellt mycket i jämförelse med kommunstyrelsens nästan 700 sidor till på onsdag.

BUN:s dagordning har följande utseende:

Naturligtvis står ärende 4 “Stängning av Norra skolan” i centrum. Jag skrev om ärendet och min motion tidigare i veckan – se “Norra skolan ska stängas”. Även ärende 3, “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032” har viss anknytning till Norra skolan. Jag återkommer till båda ärendena i den senare delen av bloggen.

Årets överskott 11 milj

Månadsuppföljningen beräknar årets överskott till hela 10,9 milj kr. Det är naturligtvis det exceptionella corona-året, liksom förra året, som vänder budget och mycket annat upp och ner. Det är i och för sig, till viss del, färre barn i förskolan och elever i grundskolan än beräknat och det har sparat lite pengar. Den stora förklaringen är emellertid, självklart, de stora tillfälliga statsbidragen. Det är de extra statliga pengarna som förklarar överskottet. Kanske skulle detta redovisas tydligare, kanske skulle en vanlig budget utan de tillfälliga statsbidragen upprättas, och en “coronabudget”. Då hade man fått en tydligare bild över nämndens riktiga, mer normala och långsiktiga ekonomiska läge.

Som det är nu syns inte nämndens ökade kostnader för:

“fler placeringar i grundsärskola och fler elever med multifunktionsvariationer som har behov av stor personalinsats och hjälpmedel. Elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka och insatserna avser främst psykosociala och språkliga behov. Tilläggsbeloppen för särskilt stöd hos externa huvudmän fortsätter att öka under 2021.”

De här kostnaderna finns kvar även då de extra statsbidragen upphör.

Läromedel

De 11 miljonerna i överskottet kan inte föras över till nästa år utan hamnar i kommunens stora pengapåse – och där går pengarna till att betala investeringar. (Vilket Vänsterpartiet har andra tankar kring. Se “Sociala fonder”.) Däremot fick jag en idé om att överskottet skulle kunna användas till inköp av läromedel.

Jag vet inte om det är möjligt, men varför inte? Överskottet är tillfälligt, pengarna går inte att spara, det går inte att använda dom till att anställa personal – varför inte en ordentlig satsning på läroböcker och andra läromedel?

Läromedel har de senaste åren seglat upp i skoldebatten. År 2019 tillsattes en utredning, ”Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap” för att undersöka hur läromedel kan användas som verktyg för att stärka elevers kunskapsnivå. Utredaren och den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin skrev:

“Läromedel har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och för deras språkutveckling. Dessutom kan läromedel och lärarhandledningar stödja lärare i att planera undervisningen. Ändå finns det på många skolor inte tillgång till aktuella läromedel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerade material.”

Läromedelsföretagen har sammanställt statistik kring kommunernas läromedelsinköp förra året. Den så kallade Läromedelsbarometern. (Kan laddas ner här.) I den senaste rankinglistan kom Vänersborg på plats 150 (av 290 kommuner). Inte någon placering att skryta med. 

Verksamhetsplan och detaljbudget

Ärendet “Verksamhetsplan och detaljbudget 2022” är en viktig punkt och ibland också en mycket kontroversiell sådan. Särskilt i tider av besparingar. Och det är det inte riktigt fråga om nästa år även om utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare.

Barn- och utbildningsnämndens budget ligger år 2022 på 870.907.000 kr. Det närmar sig miljarden… För de här miljonerna ska nämnden och förvaltningen finansiera 2.137 platser i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år, 1.705 platser i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år samt 4.919 platser i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Verksamhetsplanen består av en uppsjö av pedagogiska ord, uttryck och formuleringar som beskriver hur förvaltningen arbetar och tänker fortsätta arbeta. Nämndens förväntade resultat redovisas också. Intresserad? Här kommer de förväntade resultaten utan kommentarer eller medföljande aktiviteter:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”
  • “Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”
  • “Andelen vårdnadshavare som upplever sig har förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”

Under de senare åren har nämndens förväntade resultat uttryckts som att de ska bibehållas, nu är förväntningarna att resultaten ska öka…

Fristående verksamheter

Det är ganska många barn och elever som går i fristående verksamheter.

Under 2022 beräknas 201 barn gå i fristående förskolor, 41 elever gå i fristående förskoleklass, 566 elever gå i fristående grundskolor, ingen elev i fristående särskola och 195 barn gå i fristående fritidshem. Under 2022 beräknas 99 barn gå i enskild pedagogisk omsorg 1-5 år samt 76 barn i enskild pedagogisk omsorg 6-13 år.

De här barnen och eleverna är också vänersborgare och kommunen ska således betala deras utbildning. Varje barn/elev i en fristående förskola får ett belopp på 135.998 kr om året, en elev i åk 1-6 får 93.320 kr och en elev i åk 7-9 får 108.016 kr. Jag blev lite förvånad att ett förskolebarn tilldelas mer pengar än en elev i grundskolan.

Extra pengar

Jag skrev tidigare att utvecklingen går åt ett håll som gör undervisningen dyrare. De sex betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, som stod bakom budgetbeslutet för 2022, avsatte några miljoner som BUN skulle kunna ansöka om att få. Och det tänker BUN göra redan nu.

Nämnden ansöker om 2 milj kr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag 2022 för fler elever i grundsärskolan. Det är inte mycket att orda om. Antalet elever i grundsär ökar och eleverna i grundsär kostar mer. Kostnaderna för BUN ökar nästa år med 3,6 milj, men det är bara 2 milj avsatta. 1,6 milj kr får nämnden spara på annat håll, kanske på andra elever…

Kommunfullmäktige hade också avsatt 3 milj kr för att:

“göra insatser för att fler barn och unga ska uppnå bättre skolresultat.”

Även dessa pengar ansöker nämnden om nu.

Pengarna ser kanske ut som en förstärkning för att behoven ökar. Jag skulle dock vilja påstå att den här utvecklingen såg man i ett tidigt skede, och BUN borde ha fått de “extra” pengarna direkt – i ramhöjning.

Som pedagog kan det vara intressant att se att pengarna har använts och ska användas för att:

“möta elevers behov som verksamheten har svårt att möta i klassrumssituation.”

Det görs genom att:

“kunna möta fler elever i mindre sammanhang.”

Jag antar att det handlar om att skapa mindre grupper i särskilda lokaler i eller utanför skolan. Ska nog fråga hur detta förhåller sig till tanken om “inkludering”.

Förskole- och grundskoleplan

Nämnderna i kommunen ska varje år inventera sina lokalbehov. Utifrån resultaten ska de redovisa sina behov till kommunstyrelsen. BUN:s sammanställning har titeln “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”.

Kommunstyrelsen sammanställer och gör sedan en kommungemensam prioritering:

“Behoven prioriteras efter en modell framtagen av kommunstyrelseförvaltningen och bygger på relevans och brådska. Varje lokalbehov översätts till ett projekt och detta ska prioriteras efter hur projektet bidrar till kommunfullmäktiges inriktningsmål (relevans) och på en bedömning av konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid (brådska).”

Den här prioriteringen förstår jag inte. Ska fullmäktiges inriktningsmål gå före lagkrav? Det är något som inte stämmer.

I prioriteringen kan ett objekt få max 16 poäng. En “nybyggnation av Idrottshall Mariedalskolan” får bara 9 p. Men det är lag på att eleverna i låg- och mellanstadierna ska ha Idrott och Hälsa. Och då måste det finnas tillräckligt med tid och utrymme i en idrottshall. Det finns det inte nu. Men det ska alltså hamna efter andra objekt som det inte är lagkrav på, men som uppfyller kommunala inriktningsmål. Så har också “Utökat antal elevplatser, Brålanda skola F-6” 9 poäng. 9 p? Kommunen måste väl kunna ge varje elev i kommunen, även i Dalsland, en plats i ett klassrum, med en bänk?

Det är egentligen inte så många nyheter som avslöjas i “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2023-2032”. Det behövs de närmaste 10 åren fler förskoleplatser i centrala Vänersborg, Onsjö, Brålanda, Frändefors, Öxnered/Blåsut och Vargön. Det är väl i stort sett hela Vänersborg. Det blir dyrt, men samtidigt betyder det att nya skattebetalare flyttar hit och att Vänersborg växer. Det är således angenäma “problem”. Det är emellertid viktigt att de möts på ett planerat och genomtänkt sätt. Det går inte att ha en kortsynt ekonomisk inställning eller planering.

Även antalet elever i grundskolan kommer att öka. Det är naturligtvis orsaken till att Öxnereds skola byggs om och byggs ut och att det ska byggas en ny skola på Holmängen samt att Tärnan respektive Silvertärnan har fått eller ska få nya klassrum.

Det som är mest problematiskt är att kommunen hela tiden ligger ett steg efter. De flesta skolor är fulla eller snarare överfulla. Det finns en eller flera moduler på alla LM-skolor. Men framför allt, det fattas specialsalar och grupprum, idrottshallar och skolrestauranger är för små, fritidshemmen har inga eller för små lokaler, det saknas personalrum och rum för elevhälsans olika kompetenser, skolgårdarna är för små osv. Och här har staten med sina beslut en del av skulden. Som t ex att flytta ner hem- och konsumentkunskapen från högstadiet till mellanstadiet, fast statsmakterna visste att det inte fanns några sådana specialsalar på M-skolorna…

Norra skolan

Och så var det då Norra skolan… (Se även bloggen se “Norra skolan ska stängas”.)

Det är en del att läsa om Norra skolan denna gång. Det är mycket bakgrundsmaterial, och underlag som är många år gamla i handlingarna.

Det som dessa historiska underlag visar är att det är tydligt att när det började pratas om att bygga Holmängenskolan 2016, så fattades samtidigt ett beslut om att utreda Norra skolan.  Det var aldrig någon förutsättning att eleverna på Norra skulle gå på Holmängen.

Så här står det i handlingarna:

“Ärendet med en ny skola på Holmängen F-6 startade 2016 då byggnationen föreslogs i ”Skolutredning av de centrala skolorna i Vänersborgs kommun”. Barn- och utbildningsnämnden beslutade då att ställa sig bakom utredningen samt översända den till kommunfullmäktige för kännedom. Vidare beslutades bland annat att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen utreda och analysera etapp 1 i skolutredningen med avseende på renovering och utbyggnad av Norra skolan (2016-02-22, §17).”

Utredningen av Norra skolan kom fram till att en utbyggnad var olämplig. Notera att det handlar om en utbyggnad, inte att skolan i sig var olämplig och skulle stängas. Och i och med att en utbyggnad var olämplig skulle det skapas fler platser genom en byggnation av Holmängenskolan. Det var snarast så att en ny skola måste byggas på Holmängen för att ge plats åt de elever som inte fick plats på Norra skolan.

Norra skolan hade 2 paralleller ht 2015 inkl 5 fritidshemsavdelningar, grundsärskola och förberedelseklass. Det fanns 295 elever på Norra och moduler fick hyras in. Det var naturligtvis trångt och det fattades grupprum, personalrum, osv. Fastighetsenheten utredde Norras framtid och kom fram till slutsatsen att en tvåparallellig skola inte kunde rymmas på skolan… (Fast det gjorde det…)

Vi var flera ledamöter i nämnden som hade synpunkter på utredningen. I direktiven från förvaltningen angavs att det skulle finnas grupprum, specialsalar, lärarrum osv. Det skulle finnas allt som inte fanns på de andra LM-skolorna i kommunen. Och som fortfarande inte finns. Direktiven gjorde att svaret bara kunde bli ett – det går inte!!

Det var egentligen inga “sjyssta” direktiv jämfört med situationen på andra skolor. Utredningen hittade dessutom massor av lösningar – som var omöjliga. För Norra skolan. Att använda fritidslokaler i källaren till klassrum var ingen lösning fast detta görs än idag på andra skolor. Det stod också att “matteundervisning hålls idag i vanliga klassrum” – som om det inte görs i varenda skola. Det stod att det saknades konferensrum på Norra – att man var tvungen att möblera om i klassrum. Och…? Det görs ju på massor av skolor. Och så var skolgården för liten…

Det utreddes inte heller om det var möjligt att ha en enparallellig LM-skola på Norra – som på Blåsuts skola… Eller ett tvåparallelligt lågstadium. Eller olika kombinationer med förskola och grundsär.

Det fanns starka krafter i bakgrunden som hade en helt annan agenda om Norra skolan…

I den reviderade förskole- och grundskoleplanen 2023-2032 står det:

“Fram till år 2032 prognostiseras det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser att öka med 70 platser i centrala Vänersborg. …framförallt är i centrumområdet som det förväntade antalet efterfrågade barnomsorgsplatser kommer att öka.”

Det finns lite olika definitioner av “centrum”. Här är det tydligt att det är området norr om järnvägen och fram till Holmängen, dvs samma definition som den fördjupade översiktsplanen använder. Mariedal, Tärnan och Holmängen är inte centrala Vänersborg.

“Detta är inte en permanent lösning utan en ny förskola kan komma att behövas runt år 2029, utifrån de senaste befolkningsprognoserna.”

Det står också:

“runt år 2029, kan det dock komma att saknas elevplatser med tanke på antalet grundsärskoleelever och elever som behöver undervisning i mindre sammanhang”

I sammanfattningen av planen står det slutligen:

“Fler förskoleplatser behöver tillskapas i centrala Vänersborg för att kunna ta emot den befolkningsökning som prognostiseras.”

Med de här citaten vill jag visa att det finns en del “öppna frågor” som skulle behöva belysas, utredas, vidare innan beslut om Norra skolans framtid fattas. Dessutom uppger jag ännu fler orsaker i den motion som ska behandlas av nämnden imorgon.

Till sist.

I underlagets avsnitt “Barnperspektiv” så argumenteras det om nödvändigheten av att stänga Norra skolan.

Jag anser att beskrivningen är ensidig och tendentiös. Bara de delar av barnperspektivet tas upp som stödjer den åsikt man har från början, dvs att stänga Norra skolan. De perspektiv som talar för en annan lösning nämns inte, t ex att Norra skolan är den enda skolan i centrum, att skolan ligger i närmiljön, att vägen till Holmängen är trafikfarlig, miljöaspekter etc.

Kanske skulle man avslutningsvis nämna något om kostnader. Förskolan/förskolorna vid Vänerparken hyrs av en privat fastighetsägare. Lokalerna är dyra och dessutom säger kommunens “policy” att kommunen bör äga lokaler som den har verksamhet i. Om eleverna på Norra skolan ska flyttas till Holmängen så misstänker jag att Fridaskolan ser möjligheter att bygga ut och växa. En stor del av eleverna skulle sannolikt söka dit. Det är många från Nordstan som går där redan nu. Kommunen skulle snarast behöva konkurrera med Fridaskolan för att ta tillbaka elever.

Jag har lämnat en motion till BUN imorgon. Du kan ladda ner den här. Jag missade tidsgränsen till kommunfullmäktige i veckan som gick. (Det gjorde inte Henrik Josten, M, och Henrik Harlitz, M, som lämnade en motion med liknande innehåll.) Jag vet att det var oerhört slarvigt, men jag har alltså lämnat den till BUN istället. Och faktiskt, så här i efterhand så kan jag nog tycka att det kanske var ännu bättre än vad jag hade tänkt från början…

Det blir spännande imorgon.

PS. Det är kommunfullmäktige som bestämmer om att stänga skolor. BUN ger ”bara” förslag.

Kategorier:BUN 2021, Motion, Nordstan, Skola

Norra skolan ska stängas

16 november, 2021 2 kommentarer

Igår kom handlingarna till barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde nästa måndag, den 22 november.

Min vana trogen tog jag en hastig koll på dagordningen – och upptäckte snabbt ärende 4, ”Stängning av Norra skolan”. Jag bläddrade ner i handlingarna och läste beslutsförslaget:

  1. ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  2. ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Jag blev alldeles kall. Var det sant? Tänkte barn- och utbildningsförvaltningen och de styrande partierna att Vänsterpartiet och undertecknad Kärvling aktivt skulle medverka i ett stängningsbeslut av Norra skolan?

Det blev några timmars ångest och grubblerier. Det blev också en del mailväxling med partikamrater. Jag ställde frågan vad de hade för uppfattning. Det var ingen av de som svarade, som ansåg att Vänsterpartiet skulle medverka i en stängning. I varje fall inte utan en ordentlig utredning om det fanns andra alternativ.

Tanken växte fram på att jag skulle skriva en motion. Det var ju sammanträde med kommunfullmäktige på onsdag, dvs imorgon. Jag kunde lämna motionen redan då.

Sagt och gjort. Kvällen ägnades åt motionen. Och nu, efter ett sammanträde med Kunskapsförbundet Väst på förmiddagen och en intervju med P4 Väst på eftermiddagen, är motionen i det stora hela klar. Den lämnas inte in förrän imorgon, så därför kan fortfarande justeringar göras. Och kommer någon, partikamrat, sympatisör eller bloggläsare, med ytterligare argument så kan de få plats i motionen.

Så här ser motionen ut just nu. (Du kan ladda ner motionen genom att klicka här.)

==

Motion till kommunfullmäktige

Norra skolan

I måndags den 15 november skickades kallelsen till barn- och utbildningsnämndens sammanträde ut. Ärende 4 hade rubriken “Stängning av Norra skolan”.

Beslutsförslaget till BUN lyder:

  • “Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
  • “Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”

Norra skolan har de senaste 10 åren varit föremål för ett antal beslut. Så inbegreps Norra skolan i fullmäktiges beslut den 20 juni 2012 om att “behålla de skolor vi idag har verksamhet i”. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 mkr avsatta för att skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Efter en tämligen infekterad debatt enades kommunfullmäktige den 29 mars 2017 om att:

“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”

Investeringsbeslutet verkställdes aldrig. En utredning drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. 

Nödvändigt underhåll på skolan har aldrig åtgärdats och skolan har med tiden blivit allt mer misskött och nedgången. Det har tillåtits pågå trots att barn- och utbildningsnämnden har betalat hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått. För något år sedan rapporterades det om att skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. Investeringsmedel för renovering av Norra skolan beviljades emellertid inte. Det hade liksom “gått för långt”. Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget ska kunna bedrivas verksamhet i byggnaden.

Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv.

Under tiden har andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. Det senaste året har signalerna blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.

Det är flera i nämnden som har haft en känsla av att det hela tiden har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas.

Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. De två huvudbyggnaderna uppfördes 1900 respektive 1916 och har ett högt kulturhistoriskt värde.

Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort. Hur tänker kommunen då? Och hur går “miljötänket” ihop när skolan av hänsyn till miljön ska byggas av trä, samtidigt som kanske ett hundratal föräldrar måste ta bilen två gånger om dagen, 180 dagar om året, för att hämta och lämna barn på grund av placeringen? Det skulle också kännas lite besvärande att småstaden Vänersborg med allt tätare centrumbostäder inte ska ha skolverksamhet inom gångavstånd för de barn som inte har fyllt 10 år. Och hur blir det med trafiksäkerheten om barnen själva måste ta sig till Holmängen från centrum?

Det finns ett antal frågetecken och outredda frågor i samband med Norra skolans framtid. Det har inte utretts om det t ex går att ha enbart en lågstadieskola på Norra. Eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola. Eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag. På Norra kan kommunen hållas fast vid sin princip. Och det kanske inte blir så dyrt som befarat. Taken på skolan har ju renoverats och det kanske inte återstår så stora och kostnadskrävande investeringar.

Holmängenskolan ska stå klar ht 2024. Med en del omflyttningar är det tänkt att en relativt stor del av grundskolan nu ska användas till förskola. Det är tack vare att fler elever än tidigare beräknat kommer att få plats på Tärnanskolan. Men det är enligt alla prognoser en tillfällig lösning. Redan 2028 kan förhållandena se annorlunda ut. Då behövs med all sannolikhet en ny förskola i Holmängenområdet. Dessutom är befolknings- och elevprognoserna tämligen osäkra. Det är inte helt omöjligt att förskole- och/eller skollokaler måste tillskapas ännu tidigare.

Det är alltså sannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det byggas nytt. Det krävs en längre framförhållning för att planera förskole- och grundskoleverksamheten på ett mer ekonomiskt och pedagogiskt förnuftigt sätt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. 

Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra, det kan också kosta nästan en miljon att avetablera en enda modul…

Vänsterpartiet yrkar att

–  det tillsätts en utredning som får i uppdrag att

  • inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030
  • se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Stefan Kärvling 2021-11-17
Vänsterpartiet

Inför KF 17/11

15 november, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige.

I början av hösten så trodde jag att novembersammanträdet skulle bli det sista sammanträdet på distans med fullmäktige. Och det var nog de signaler som lite inofficiellt sändes ut från ordförande Annalena Levins (C) håll också. Men nu är jag inte lika säker. Pandemin har börjat ta fart igen och Levin kanske anser det vara bäst att avvakta ett tag till innan alla samlas fysiskt i en lokal. Vi får se. Själv får jag om allt går som planerat min tredje spruta lite senare nu i november. Det betyder att om ordförande Levin väljer att fullmäktige ska samlas fysiskt så är jag redo.

Så här ser onsdagens dagordning ut:


Som det ser ut på dagordningen lär det bli ett ganska kort, lugnt och händelsefattigt sammanträde. Men man vet aldrig, ibland har det “tänt till” när man minst anat det. Men mitt tips är ändå att det bara blir debatter i två eller tre ärenden.

Sammanträdet börjar lugnt. Revisorerna har granskat en delårsrapport och det ska ledamöterna bli informerade om. Revisorerna hittade nämligen inga konstigheter utan bedömer att:

“resultatet i delårsrapporten i allt väsentligt är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om”

Det finns dock ett undantag, sjukfrånvaron bland kommunens anställda har inte minskat. Och det var väl ingen större överraskning i covidtider.

Efter 3,5 år är det äntligen dags för fullmäktige att godkänna:

“uppdragsredovisningen samt fastställer att kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”

Uppdraget är ett resultat av en motion från Dan Åberg (M). Jag har beskrivit den tämligen utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.

Nästa ärende kan föranleda en del diskussioner. Och det trots att alla partier har samma uppfattning.

I detaljplanen från 1992 finns det inritat en GC-väg genom den i stort sett sista skogsremsan som finns kvar på Korseberg, skogsdungen mellan Strandberidaren och Stapelorten. Det kom ett medborgarförslag som skulle medföra att detaljplanen måste göras om så att denna GC-väg togs bort. (Se “KS imorgon (27/10)”.)

Kommunstyrelsens förslag är att avslå medborgarförslaget. Förklaringen är att ingen vill att GC-vägen ska anläggas, precis som medborgarförslaget vill, men att det är för dyrt att ändra i detaljplanen. Fast det sägs liksom inte officiellt. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.)

Medborgarförslagets yrkande är att:

“Vi föreslår att den delen av naturstigen inte skall byggas.”

Och eftersom alla partier uppenbarligen håller med om detta, så borde väl medborgarförslaget bifallas? Borde man inte kunna fatta ett sådant här beslut utan att ändra i detaljplanen? Typ att ett ärende om GC-väg i framtiden måste till fullmäktige för finansiering… Undrar jag…

I kommunstyrelsen röstade jag för att bifalla medborgarförslaget, vilket alltså enligt “partierna i kommunhuset” skulle innebära en ändring av detaljplanen. Det tänker jag stå fast vid även på onsdag. Skälen till mitt ställningstagande är att om GC-vägen finns kvar i detaljplanen så innebär det ju, som jag ser det, att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i samhällsbyggnadsnämndens budget. Eller varför inte en politiker i samhällsbyggnadsnämnden – om några år när veckans KF-sammanträde är glömt?

Nästa ärende, ärende 10 “Uppdrag – tillgängliggöra nämndernas handlingar på hemsidan”, torde också väcka debatt. Även detta ärende har jag beskrivit utförligt i bloggen “KS imorgon (27/10)”.

Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Det torde för de allra flesta vara ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det var också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycktes i diverse dokument. Kommunfullmäktige beslutade följaktligen i enlighet med Rininslands motion. Det innebar självklart att beslutet nu skulle verkställas…

Det fungerar faktiskt ganska bra i kommunen och samtliga nämnder och styrelser med offentlighet och transparens. Med ett eller två undantag, underlagen till sammanträdena i byggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden publiceras inte. Inte heller publiceras protokollen i sin helhet efter sammanträdena. Flera sidor brukar regelbundet “maskas” dvs en stor svart ruta lägga över hela sidan så att den blir omöjlig att läsa.

Och miljö- och byggnadsförvaltningen (de två nämnderna har en gemensam förvaltning nu för tiden) med stöd av kommunstyrelseförvaltningen stretar emot. De vill inte.

Förklaringarna till att miljö- och byggnadsförvaltningen gör på sitt eget sätt har varierat. Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) sa vid ett tillfälle att det berodde på att TTELA kunde skriva om ärendena på ett felaktigt sätt. Jag har fått skriftliga besked om att handlingar som går till nämnden innan sammanträdena inte är offentliga. Sedan har det berott på GDPR-lagstiftningen. Den anser även kommunstyrelseförvaltningen överträffar offentlighetsprincipen, men det verkar vara lika mycket en politisk som en juridisk tolkning. Denna gång är orsaken att:

“nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete.”

Beslutsförslaget till kommunfullmäktige lyder följaktligen:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”

Det betyder att miljö- och byggnadsförvaltningen ska kunna fortsätta som vanligt. Vänsterpartiet tänker inte acceptera denna inskränkning av demokratin utan lägger ett yrkande som formuleras ungefär så här:

“Motionen har en gång fått fullmäktiges bifall. Kommunfullmäktige anser inte att uppdraget kan anses vara slutfört.”

Om miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter att ignorera fullmäktiges beslut så finns det nog ingen annan utväg än att anmäla kommunen till JO.

Kommunfullmäktige ska anta ett antal klimatlöften för 2022. I kommunstyrelsen avstod samtliga oppositionspartier från att delta i beslutet – alla utom Vänsterpartiet. (Se “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)”.) Vänsterpartiet stödde de styrande partiernas och förvaltningens förslag. James Bucci (V) och jag (V) ansåg att det är viktigt att miljöarbetet fortsätter och att eventuella oklarheter och tveksamheter i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiets hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)

Delar av oppositionen antydde att det skulle komma ett alternativt yrkande i fullmäktige. Om det gör det och samtliga oppositionsledamöter ställer sig bakom detta så får ett sådant förslag majoritet, även om Vänsterpartiet röstar med de styrande S+C+MP.

Lutz Rininsland (V) har sin vana trogen inlämnat en interpellation. Den kan du läsa om på hans blogg – “Finns väl inga dumma frågor?”.

Som vanligt ska fullmäktige hantera en del avsägelser, motioner och medborgarförslag. Denna gång ska ett medborgarförslag remitteras vidare, dvs inget beslut ska fattas på onsdag, som handlar om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk. Det är ett mycket intressant förslag som jag tror att de flesta Vargöbor ställer sig bakom. Tanken i medborgarförslaget är att porten ska placeras på:

”ett centralt läge i Vargön, förslagsvis vid/på kullen vid infarten till Vargön eller närmare dammen vid Fyrkanten.”

Och naturligtvis, en motion från Vänsterpartiet. Lutz Rininsland (V) har skrivit en motion som jag också har undertecknat. Vi yrkar att:

“kommunfullmäktige beslutar att överenskommelsen om tillköp hos Västtrafik av Seniorkortet ändras snarast efter årsskiftet så att 65+ kortet erbjuds i stället för det nu gällande 75+ kortet.”

Vänsterpartiet yrkar med andra ord att åldern för seniorkort sänks från 75+ till 65+, dvs att alla i Vänersborg som är 65 år eller äldre ska få ett gratis busskort. Du kan läsa mer om motionen i bloggen “Seniorkort för alla 65+!”.

Fullmäktiges kommer att direktsändas på kommunens webb-TV – klicka här.

PS. Nästa måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden. Idag kom kallelsen. Det ligger ett förslag på att nämnden ska fatta följande beslut:
”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”

Seniorkort för alla 65+!

12 november, 2021 Lämna en kommentar

I nästan alla kommuner i Västra Götalandsregionen får de äldre invånarna ett gratis ”busskort”, ett så kallat seniorkort. Det kortet kan de använda för att åka gratis i den zon som kommunen ligger. Vänersborg ligger i zon C och det innebär att man kan åka gratis kollektivtrafik i nästan hela länet, egentligen bara med undantag av Göteborg och kommunerna runt omkring – se karta. (På Västtrafiks hemsida kan du se kartan med de olika kommunerna markerade – klicka här,)

Det är varje kommun som beslutar om kommuninvånarna ska få ett seniorkort – och från vilken ålder. Kommunerna kan välja från och med 65 eller 75 år. Det är naturligtvis respektive kommun som betalar seniorkortet. Och det innebär självklart att det blir dyrare för kommunen om alla 65+ erbjuds kortet än om erbjudandet begränsas till 75+. I Vänersborg så är det bara de personer som är 75 år eller äldre som kan få ett gratis busskort.

Det vill vi i Vänsterpartiet ändra på. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa om hur vi resonerar. Det står:

”Två gånger har fullmäktige avslagit Vänsterpartiets yrkande om att ersätta Västtrafiks erbjudande om Seniorkort 75+ med det alternativ som många kommuner i Västra Götaland har beslutat sig för: Seniorkortet 65+.

I september kom ett nytt medborgarförslag med samma önskemål. I oktober nästa medborgarförslag, samma tanke. Och vid fullmäktiges möte nästa vecka ett tredje medborgarförslag, olika avsändare, olika texter, samma förslag: Anslut Vänersborgs kommun till Västtrafiks erbjudande om Seniorkort 65+.

Risken är överhängande att alla tre medborgarförslag möts av mycket förståelse – och ett avslagsyrkande. ”Vänta, det är förändringar på gång, vi får avvakta och se vad som händer.”

Vänsterpartiet har tagit reda på vad som händer och därför lämnar vi in en motion vid fullmäktiges sammanträde 17 november.

Om det blir 65+ så spelar det oss ingen roll om det blir en majoritet för något av de tre medborgarförslagen eller för vår motion, huvudsaken är att det blir en förändring.”

På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa motionen som Lutz Rininsland (V) skrev och som jag också ställde mig bakom – klicka här.

%d bloggare gillar detta: