Arkiv

Archive for the ‘Motion’ Category

KF 2b: VA-motionen och lagen

25 februari, 2023 Lämna en kommentar

I förra veckan behandlade kommunfullmäktige en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Det vet läsare av denna blogg. Jag skrev om ärendet och motionen i bloggen “KF 2: VA – återremiss igen”. I torsdags publicerade TTELA en artikel på sin hemsida om samma VA-ärende. Nästa vecka kanske artikeln blir publicerad i papperstidningen. (Se “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till VA-nätet”.)

Niklas Johansson på TTELA ger som vanligt sina läsare en förståelig och korrekt beskrivning av fullmäktiges behandling av VA-frågan förra veckan. Och artikeln blir ju inte sämre av att jag själv blir citerad… Hela artikeln avslutas faktiskt med ett citat från mina läppar:

“Jag ska säga vad frågan handlar om: Och det är att folk som har godkända enskilda avloppsanläggningar är tvungna att betala 200.000 kronor för att ansluta sig till kommunens VA-nät trots att de bara bor på stället kanske högst tio veckor om året. Det handlar inte om att bråka, det handlar om de som tvingas att betala 200.000 kronor för något de inte behöver. Det ska vi fundera på.”

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade detta inlägg. Det är synd, det är en avgörande viktig aspekt i frågan om tvångsanslutning. En anonym person, som känner till förhållandena på Gardesanna, utvecklade på sätt och vis argumentet i en kommentar till mitt blogginlägg (se här):

“I början på nästa år, har väl alla på Gardesanna fått betala sin tvångsanslutning, på ett eller annat sätt. Många äldre som får krav på sig att betala ca 150.000- 250.000:-. Några kanske är fattigpensionärer. Att tvinga fastighetsägare är inte demokrati. Finns det ett fungerade och godkänd avlopp, skulle det vara frivilligt. Det är lätt att ta beslut om andras pengar.”

Det blir aldrig några svar på sådana här frågor från de styrande partierna. Det vore särskilt intressant om Kristdemokraterna och Centerpartiet, som styr kommunen tillsammans med sossarna, hade gjort det. Partiföreningarna i Vänersborg har ju uppenbarligen en helt annan inställning till tvångsanslutning än den officiella partilinjen.

Jag har efter fullmäktige fått en fråga från Vänersnäs om det inte fanns något i fullmäktiges handlingar som klargjorde vad som gäller kring motionens frågeställningar utifrån lagarna. Jo då, på sätt och vis fanns det lite om det i tjänstemannaskrivelsen. Tjänstepersonerna ska ju som alla vet följa objektivitetsprincipen och ge en allsidig, saklig och objektiv bild av ärendet så att politikerna sedan kan fatta ett genomtänkt och sakligt grundat beslut… (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Det hänvisas både i själva beslutet och i underlaget, som är en slags motivering, till den uppdaterade vattentjänstlagen, LAV. Kommunfullmäktiges beslut hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp skall anses färdigbehandlad med hänvisning till antagandet av proposition 2021/22:208 Vägar till hållbara vattentjänster.”

Propositionen är det regeringsförslag som låg till grund för riksdagens beslut om en lagändring i juni 2022. Ändringarna i vattentjänstlagen beskrivs på ett korrekt sätt i fullmäktiges underlag. Den konkreta kopplingen, ”hänvisningen”, mellan den “uppdaterade” lagen och motionens yrkanden förklaras dock inte. Det är lite underligt eftersom de avsnitt i lagen som handlar om vad som händer när kommunen har inrättat verksamhetsområden, vilket motionen behandlar, inte ändrades. De paragraferna har samma lydelse innan lagändringen som efter. På det sättet blir ju hänvisningen till den nya lagen lite “diffus”, snällt sagt.

Det närmaste en motivering till att motionen skulle kastas i papperskorgen utifrån lagen var följande avsnitt i underlaget till kommunfullmäktige:

“När ett verksamhetsområde väl är inrättat styr Miljöbalken när den faktiska anslutningen ska ske och Lagen om allmänna vattentjänster reglerar när anslutningsavgift ska betalas.”

Begreppet verksamhetsområde nämns inte i Miljöbalken. (Begreppet förekommer en gång i lagtexten, dock i en annan betydelse.) Det står inte heller något om anslutning till kommunalt VA. Det gör att jag inte kan hitta var i Miljöbalken det bestäms (styrs) när ”den faktiska anslutningen” ska ske – om det nu står någonstans. Miljöbalken gör som jag ser det överhuvudtaget ingen principiell skillnad mellan enskilda VA-anläggningar och kommunala VA-anslutningar. Lagen är “bara” intresserad av konsekvenserna för miljön:

Miljöbalken skall tillämpas så att
  1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter “

Det finns alltså, vad jag kan se, inga skrivningar som är tillämpliga i ärendet kring motionens yrkanden om “uppskjuten” anslutning till ett kommunalt VA-nät. Inte så länge som de enskilda VA-anläggningarna kan godtas med:

“hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det står mer om motionens yrkanden i vattentjänstlagen, LAV. Det är i 24 § som anslutning och avgifter tas upp:

“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
  1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
  2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Det finns sannolikt flera tolkningar av denna paragraf, men jag noterar att det står ett “och” efter första punkten. Det står inte ett “eller”… Det torde betyda att både punkt 1 och 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare inom ett verksamhetsområde ska tvingas att betala avgifter för en allmän VA-anläggning.

Många kommuner tolkar lagen, liksom Vänersborg, som att alla fastighetsägare ska tvingas betala en anslutning när fastigheten har hamnat inom ett av kommunen beslutat verksamhetsområde. Det finns äldre domar som visar att domstolar har haft den tolkningen också. Det håller dock på att ske en förändring av tolkningen i nyare domar.

Hur som helst. Det står ju inget i vattentjänstlagen om när anslutningen måste ske efter att ett verksamhetsområde har beslutats eller när anslutningsavgiften ska erläggas. Här finns det definitivt ett “friutrymme”, eller ”manöverutrymme”, där kommunen kan utforma ett eget regelverk, precis som Lena Eckerbom Wendel (M) avsåg med sin motion.

Det kan också tilläggas att det inte finns några instruktioner eller direktiv i LAV om att de frågor som Eckerbom Wendels motion tar upp ska finnas med och/eller regleras i en vattentjänstplan. Lagen ger istället andra direktiv om vad som ska ingå i en sådan plan. Ett kommunalt  regelverk skulle kunna komplettera en sådan vattentjänstplan.

Det ville inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. Och eftersom de är i minoritet i kommunfullmäktige utnyttjade de rätten att återremittera ärendet, ett beslut som kan fattas med minst en tredjedel av rösterna.

Mats Andersson (C) motiverade återremissen med följande formulering:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan.”

Det innebär sannolikt att inget beslut fattas om motionen under innevarande år. Det är som Tor Wendel (M) sa, en ”maskerad bordläggning”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

KF 2: VA – återremiss igen

19 februari, 2023 4 kommentarer

Igår skrev jag om ärendet “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Ärendet drog ut på tiden – och slutade i en återremiss. Ett senare ärende, “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”, hade stora likheter. Det drog också ut på tiden – och slutade i en återremiss.

Motionen som behandlades var skriven av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)

De styrande partierna, S+C+MP och nu också KD, argumenterar som bekant i alla lägen för att alla fastighetsägare alltid ska tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. De hade som väntat inte heller ändrat sig i onsdags. De styrande visste emellertid att en majoritet av kommunfullmäktige är emot tvångsanslutning. Det innebar också att det var givet att Eckerbom Wendels motion skulle få majoritet, särskilt som representanter från M, V, SD och MBP tidigt i debatten deklarerade från talarstolen att M-motionen skulle bifallas.

De styrande partierna ville självklart undvika ett beslut…

Den lag som styr alla frågor kring vatten och avlopp, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), förändrades, “uppdaterades”, förra året. En nyhet var att varje kommun skulle utarbeta en vattentjänstplan. Det arbetet håller på i hela Sverige och även i Vänersborg. Vattentjänstplanen ska nämligen enligt lagen börja gälla redan den 1 januari 2024.

Det kunde de styrande skylla på, tyckte de, för att förhindra och skjuta upp ett beslut i fullmäktige. Ann-Marie Jonasson (S), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) argumenterade alla för att det inte var lämpligt att fatta något beslut i onsdags, eller överhuvudtaget under året.

Mats Andersson (C) sa:

“… så pågår det ett arbete med att ta fram, precis enligt lagen om allmänna vattentjänster, en ny vattentjänstplan. … Det är viktigt att lagen gäller även Vänersborgs kommun.”

Andersson befarade tydligen att om kommunfullmäktige sa ja till motionen så skulle kommunen riskera att träda över lagens råmärken.

Benny Augustsson (S) fyllde strax efteråt på:

“Det är lagen som styr det. Vi kan inte skriva ett regelverk som frångår lag.”

Kommunalråden hade tydligen läst både lagen och motionen slarvigt. Det fanns nämligen inget i motionen som gick emot lagen och det fanns inget i lagen som hindrade att kommunen antog ett regelverk enligt motionen. Det fanns, som Lena Eckerbom Wendel (M) framförde, ett “manöverutrymme” för kommunerna att ha egna regelverk. Regelverket skulle så att säga komplettera lagen och framför allt tala om för invånarna hur kommunen tänkte agera.

Och jag tror inte heller att några utanför de styrande partierna förstod varför fullmäktige skulle invänta den kommunala vattentjänstplanen. LAV (Vattentjänstlagen) förklarar:

En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Lagen föreskriver inte att en kommunal vattentjänstplan ska ta upp de frågor som motionen vill. Däremot hade planen möjligtvis kunnat göra det om kommunfullmäktige hade bifallit Eckerbom Wendels motion…

Det kan även vara på sin plats att upplysa vissa personer om att den kommande kommunala vattentjänstplanen inte är bindande.

Det fanns med andra ord inget i motionen eller i det regelverk som motionen efterlyste som kunde bryta varken mot vattentjänstlagen eller en kommande vattentjänstplan. De styrande partiernas argument var sakligt sett helt oförståeliga, och felaktiga. 

De styrande ville bara obstruera ett beslut i fullmäktige.

Mats Andersson (C) försäkrade mig dock efter sammanträdet om att det inte var fallet…

Andersson yrkade tidigt på att ärendet skulle bordläggas – till nästa år. Han läste aldrig upp den skriftliga motivering som han lämnade in, men han lämnade några argument från talarstolen.

“bordläggning tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Och:

“mycket av det här innehållet i motionen, det föreskrivs i den här lagen”

Senare under sammanträdet läste ordförande Annalena Levin (C) upp motiveringen. (Se nedan.)

Det räcker med att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar på bordläggning för att det ska bli bordläggning. Det beror på att bordläggning är eller kan vara ett så kallat minoritetsskydd. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:

Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”

Men bordläggning till nästa år? Kommunallagen 5 kap 51 §:

Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.”

Eftersom det hade gått rykten om Anderssons yrkande hade jag ställt en fråga till en av SKR:s jurister redan tidigare under dagen, och fått ett snabbt svar. Jag citerar hela svaret, eftersom jag tror att det finns ledamöter i fullmäktige som är intresserade av det.

“När jag läser lagtexten i 5 kap. 50 och 51 § § kommunallagen så är det helt klart att en minoritet om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna o tjänstgörande ersättarna (men mindre än hälften) kan få till stånd ett beslut om bordläggning. När det gäller frågan om när ärendet ska komma upp igen så är huvudregeln att det ska komma upp på nästa sammanträde, det prövas alltså inte i yrkandet om bordläggning, utan är ett särskilt beslut. Fullmäktige kan enligt 5 kap 51 § besluta att det ska tas upp på ett senare sammanträde, om det kommer upp ett sådant yrkande. Jag bedömer att ett sådant yrkande prövas för sig och att beslut i frågan fattas med vanlig enkel majoritet.  Helt enkelt för att den frågan inte regleras i 5 kap 50 § KL. Jfr vad som sägs där om minoritetsåterremiss, där minoriteten också ska besluta om motiveringen.”

När Mats Andersson (C) fick höra om dessa tingens ordning, insåg han att en majoritet i kommunfullmäktige naturligtvis skulle rösta mot att ärendet bordlades resten av året. Fullmäktiges majoritet skulle naturligtvis bara bordlägga ärendet till sammanträdet i mars. Andersson ändrade därför sitt yrkande, och yrkade – återremiss.

Mats Andersson (C) försäkrade dock efter sammanträdet att de styrande inte bara ville obstruera ett beslut…

Ordförande Levin (C) läste upp Mats Anderssons bordläggningsmotivering som nu hade ändrats till en motivering för en återremiss:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Ordförande Levin såg mycket undrande ut när hon läste upp den korta motiveringen. Och det förstår jag. Det är, som jag ser det, ingen korrekt motivering.

Tor Wendel (M) förstod inte heller motiveringen till återremissen. Han talade om en ”maskerad bordläggning”. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på återremissen. Hon ville ju i sin motion bara att kommunen skulle ta fram ett regelverk, som sedan kanske täcktes eller inte täcktes av vattentjänstplanen.

En minoritet i kommunfullmäktige beslutade att ärendet “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp” skulle återremitteras. Röstsiffrorna blev 23 för en återremiss och 28 mot. Ärendet ska alltså inte tas upp i fullmäktige förrän nästa år då kommunens vattentjänstplan börjar gälla.

Men som sagt, jag undrar om en sådan här motivering till en återremiss verkligen är ok. Det är uppenbart, tycker jag, att de styrande partierna bara har försökt att hitta sätt att obstruera fullmäktiges rätt att fatta beslut.

Anm. Läs den direkta fortsättningen på denna blogg – ”KF 2b: VA-motionen och lagen”.

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)

14 februari, 2023 Lämna en kommentar

Anm. Detta är en fortsättning på söndagens blogg – “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.

Om ledamöterna har tur så hinner de lugna ner sig lite efter tre av sammanträdets riktigt tunga ärenden – kommunens styrning och ledning, bildandet av det kommunala aktiebolaget kring Halle- och Hunneberg samt den fördjupade översiktsplanen. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Sedan är det dags för fullmäktige att ta sig an ett antal motioner.

VA-motion

Först ut av de motioner som ska avgöras är Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Jag har skrivit om motionen vid några tidigare tillfällen. Det första tillfället var när motionen lämnades in, och då var jag negativ till den. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Jag reagerade på formuleringar i motionens “brödtext”, framför allt på beskrivningen av kommunens Blåplan:

“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”

Det höll jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang. Det krävs enligt svensk praxis åtminstone 20 fastigheter.

När motionen behandlades i kommunstyrelsen och Eckerbom Wendel (M) förklarade tanken bakom motionen så började jag tvivla på min tidigare uppfattning. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Tvivlen förstärktes av några mail i kommunens diarium från Gardesanna. Några sommarstugeägare beskrev sin besvikelse och desperation över att behöva betala omkring 200.000 kr för en VA-anslutning, trots att de hade en fungerande enskild avloppslösning. Och att de bara vistades i sommarstugan 8-10 veckor om året.

Så nu har jag ändrat mig igen – och tänker rösta för motionen. Det är inte vettigt att fastighetsägare ska tvingas betala så mycket så länge det finns en acceptabel enskild VA-lösning. Och det är inte vettigt att kommunen tvingar på sommarstugeägarna en anslutning, även om lagen nu skulle medge det…

De lagändringar i vattentjänstlagen (LAV), som riksdagen sa ja till den 22 juni 2022, innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel.

Motion om kallbadhus

Göran Svensson (MBP) har motionerat om att:

“projekteringen av ett nytt kallbadhus påbörjas snarast.”

Motionen kommer att avslås främst av formella skäl. Det är nog helt enkelt så att Svensson har använt fel ord i motionen, nämligen att en “projektering” ska startas. En projektering kräver förstudie och investeringsbeslut – och sådana har inte gjorts eller fattats.

I nämndernas yttrande förekommer också andra skäl, alltifrån att badvattnet är dåligt på Skräcklan till att Vänersborgs kommun saknar en besöksnäringsstrategi. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Göran Svensson (MBP) får antagligen skriva om sin motion och återkomma. Men jag tvivlar på att den kommer att antas ändå, Vänersborg har knappast råd med en investering i ett kallbadhus.

Motion om obebodda hus

Och sedan kommer en motion skriven av undertecknad Kärvling (V). Den handlar om en kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun. (Se “V-motion: Öde hus”.)

När jag skrev motionen, utifrån ett medborgarförslag, tyckte jag att det var en bra och okontroversiell motion. Den såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna. I svaret på motionen uttrycks att kommunen är positiv till motionens intentioner men sedan så sänker man den med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det finns även slutsatser som torde vara direkt felaktiga, t ex att tomma hus förmodligen inte ökar inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visar att intresset från fastighetsägarna har varit svalt.

Jag har svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner initierat eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några har till och med fått EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. Framgångarna är stora på många håll. Det är bara att googla så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga, t ex hur man ska undvika att bryta mot GDPR, öka intresset, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället.

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en handledning som kan ladda ner. (Se Kristianstad Obebodda hus”.) Handledningens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om…

I svaret nämns det inga fördelar med att kartlägga obebodda hus. Det är bara svårigheter och negativa argument. Och jag tycker inte att det ska vara så. Behandlingar av motioner ska vara objektiva, även fördelar ska lyftas fram. Det är sedan vi politiker som ska göra ett val – och besluta.

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Jag tar några.

  • obebodda hus och verksamhetslokaler kommer till användning, ökat intresse att flytta till landsbygdsområden, natursköna lägen, ge barn närhet till naturen, kan leva klimatsnålt
  • människor flyttar ut på landsbygden, befolkningsökning, levande landsbygd, ökad utveckling av landsbygden, flyttkedjor öppnas
  • nya invånare, ökade skatteintäkter
  • förfallna byggnader renoveras, kulturhistoriskt värdefulla hus rustas upp, attraktivare områden
  • kan gynna den gröna näringen med fler potentiella producenter av lokal mat
  • cirkulär ekonomi

Jag förstår inte heller att ”Miljö och Hälsa” och ”Samhällsbyggnads” har varit de enda remissinstanserna. Borde inte motionen också gått till Byggnadsnämnden och Näringslivsavdelningen?

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Motion om nedläggningshotade skolor

Tor Wendel (M) har inkommit med en motion om skyldighet för kommunen att erbjuda andra aktörer att rädda nedläggningshotade skolor. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför att det ska:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt är jag emot fristående, vinstdrivande skolor, precis som hela Vänsterpartiet.

Motion om en en demokrati- och jämställdhetsberedning

Den sista motionen som ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige är en motion som kommer från Vänsterpartiet och som jag har varit med och undertecknat. (Du kan ladda ner motionen här.)

Motionen handlar i huvudsak om att “Demokratiberedningen” ska byta namn till “Demokrati- och jämställdhetsberedningen” och att beredningens uppdrag och verksamhetsområden ska utökas till att också innefatta jämställdhet.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Det har emellertid tagits en del kontakter som har lett till samtal och diskussioner. Det finns goda förhoppningar att motionen kommer att bifallas, eller åtminstone några av motionens yrkanden.

Övrigt

Det finns en del andra ärenden på dagordningen och också en del val.

Det kan noteras att det i vanlig ordning har lämnats en del medborgarförslag till kommunfullmäktige. Särskilt noterbart är att ett av förslagen handlar om att sänka åldersgränsen för seniorbiljett till 65+. Jag vet inte hur många medborgarförslag med detta yrkande som har lämnats, kanske 6-7 stycken. Dessutom har Vänsterpartiet vid upprepade tillfällen motionerat i frågan. (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida -”Medborgarförslag Seniorbiljett”.) Medborgarförslagen ska inte behandlas eller avgöras på onsdag. De remitteras bara vidare till någon nämnd för beredning. När det gäller förslagen om seniorkorten 65+ lär de få ligga där i bortåt 2 år eller till och med längre. Det är ganska “oartigt”, kanske till och med respektlöst. (Här kan du läsa mer om seniorkorten 65+.)

Det blir med all sannolikhet ett långt sammanträde. Det återstår att se när ledamöterna “behagar åtskiljas”, som ordförandens eleganta formulering brukar lyda. Och glöm inte, sammanträdet är öppet för alla. Kan man inte närvara går det också att följa fullmäktige på kommunens webb-TV – i direktsändning.

Byggnadsnämndens första sammanträde

20 januari, 2023 Lämna en kommentar

Nu på tisdag den 24 januari sammanträder den nya byggnadsnämnden. Det är en till stora delar ny nämnd. (Se “Personerna i nämnderna 2023-2026”.) Flera ledamöter och ersättare var inte med under den förra mandatperioden, och även nämndens ordförande är ny på sin post. Benny Jonasson (S) ska leda nämnden i 4 år framåt.

Den nya nämnden får flera “delikata” och komplicerade ärenden på sitt bord. Det mest uppmärksammade är väl Juta-ärendet. Den gamla byggnadsnämnden med ordförande Bo Dahlberg (S) i spetsen lyckades ju inte “lösa ärendet” innan den upplöstes.

Tanken har varit att Juta skulle behandlas och beslut fattas redan på den nya nämndens allra första möte. I onsdags fick emellertid Bengt Davidsson reda på att det inte blir något beslut nästa vecka. Det bestämde den nye ordföranden Benny Jonasson (S), möjligtvis tillsammans med vice ordförande Piotr Gabrys (M). Däremot ska nämnden informeras om Juta-ärendet på mötet.

Beskedet var inte direkt överraskande. De nya ledamöterna behöver sannolikt bli lite “varmare i kläderna” innan de tar sig an Juta. Det är bara att hoppas att ledamöterna och ersättarna får en objektiv, korrekt och mer verklighetsbaserad beskrivning av de faktiska omständigheterna på Juta från förvaltningen. Det vore också på sin plats, om det nu finns några relevanta och motsvarande rättsfall på liknande ärenden, att de presenteras. Det fungerar inte med lösa antaganden eller att lägga skulden på Bengt Davidsson för den uppkomna situationen.

Men det kan nog ändå inte Davidsson eller alla engagerade vänersborgare vara riktigt säkra på. Bengt Davidsson får flera luddiga, vaga och svävande besked när han ställer frågor till förvaltningen.

Vi får se hur den nya byggnadsnämnden beslutar, vilket alltså blir tidigast den 7 mars. Tipset är att Bengt Davidsson och hans fru får förbereda sig på en lång process, som sannolikt inte kommer att avslutas förrän tidigast i Mark- och miljödomstolen. Det är nog inte mycket att hoppas på att Länsstyrelsen ska gå emot byggnadsnämnden om nämnden avslår Davidssons ansökan om en ny strandskyddsdispens med en annan tomtplatsavgränsning.

Den nya byggnadsnämnden behöver inte heller ta sig an Segelsällskapets fastighet i Sikhall nu på tisdag. Ärendet lär dock hamna hos nämnden inom en inte alltför avlägsen framtid. Då tvingas den att besluta om den ska gå vidare med de förelägganden som byggnadsförvaltningen har bestämt för Segelsällskapet, eller inte. (Se “Bryter Segelsällskapet mot strandskyddsdispensen?”.)

Byggnadsnämnden ska däremot ta ställning till ett motionssvar om stenpiren i Sikhall redan nu på tisdag. Det är Medborgarpartiet (MBP) som i en motion från april förra året yrkar på att:

“stenpiren i Sikhall förlängs så att kommuninnevånarna på Dalslandssidan har möjlighet få en kommunal båtplats i sitt närområde.”

Byggnadsförvaltningen föreslår att politikerna i nämnden ska fatta följande beslut:

“Byggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att motionen delvis bifalles i den delen att nämnden är positiv till utbyggnad av båtplatser i Sikhall samt förlängning av stenpiren vilket också prövas i pågående detaljplanearbete. Huruvida stenpiren ska byggas ut av kommunen och om båtplatserna därmed ska vara kommunala är en fråga för kommunens budgetprocess.”

Kommunen har naturligtvis inga pengar till att investera i en stenpir i Sikhall. Det torde bara vara en from förhoppning från förvaltningen, kanske enbart ett sätt att visa att den är positiv till själva tanken. För övrigt verkar inte frågan vara så komplicerad. Men det är den. Och det framgår när ledamöterna läser den “fördjupade beskrivningen av ärendet”.

Kommunfullmäktige beslutade år 2013 om en “Strategi för lokalisering av småbåtshamnar utmed Dalslandskusten, Vänersborgs kommun”. I den pekades Sikhall ut som enda iordningställda gästhamnen mellan Grönvik (Ursand) och Sunnanå (Mellerud) med 40-50 båtplatser.

Förvaltningen skriver:

“Läget är strategiskt för utveckling av fler båtplatser både för turism och närrekreation. I strategin kan man också läsa att småbåtshamnen inte ska ses som ett kommunalt framtida utvecklingsprojekt och att det kommer krävas detaljplan, tillstånd för vattenverksamhet, strandskyddsdispens och bygglov för anläggande av småbåtshamn.”

Hur det går med detaljplanen i Sikhall vet vi ju alla. Den är nu snart 8 år sedan det beslutades att upprätta en detaljplan, den 19 maj 2015, och det har egentligen inte hänt något under alla dessa år. (Se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.) Det krävs fastighetsrättsliga lösningar mellan kommunen och Magnus Larsson. Och med den syn som kommunen har på Larsson så lär det ta minst 8 år till.

Förvaltningen är också tydlig med att en småbåtshamn i Sikhall inte är ett kommunalt projekt. Däremot är en utbyggnad av småbåtshamnen något som Magnus Larsson driver… Förvaltningen skriver:

“Utbyggnad av småbåtshamnen utgår från ett privat initiativ där avsikten är att till största delen hyra ut båtplatser till lokalbefolkningen men även ha platser för båtturismen.”

Jag tror att Medborgarpartiets motion faller även på denna punkt. Kommunen får ju inte konkurrera hur som helst med privata aktörer. I skriften “Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet” skriver Konkurrensverket (se här):

“Reglerna innebär att staten, kommuner och regioner/landsting kan förbjudas att sälja varor eller tjänster på ett sätt som begränsar konkurrensen. Även exempelvis uthyrning omfattas.”

Och:

“Reglerna gäller när säljverksamheten begränsar, eller hotar att begränsa, konkurrensen på marknaden. En konkurrensbegränsning kan leda till att privata företag får svårare att etablera sig, expandera befintlig verksamhet eller att de trängs undan från marknaden.”

Byggnadsförvaltningen påpekar också:

“För att det ska vara möjligt att genomföra småbåtshamnen enligt samrådsförslaget måste exploatören (dvs Magnus Larsson; min anm) och kommunen komma överens gällande rådighet över vattenområde och piren.”

Och det verkar som sagt vara långt kvar till en överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. Tyvärr…

Jag antar att byggnadsnämnden är positiv till förvaltningens beslutsförslag. Motionen ska så småningom till kommunfullmäktige för avgörande.

Det är möjligt att byggnadsnämnden vid ett senare tillfälle får tillbaka ett annat ärende som beslutades i oktober förra året. Det var ett ärende som fick stor uppmärksamhet i både TTELA och SVT, nämligen den beviljade strandskyddsdispensen för en ledande politiker i den styrande minoriteten. (Se “Davidsson återigen på SVT” och SVT “Politiker i Vänersborg gick emot tjänstemännen – kollega fick strandskyddsdispens”.)

Länsstyrelsen har nämligen beslutat att pröva byggnadsnämndens beslut om strandskyddsdispens och har därför begärt ut kopior på samtliga handlingar i ärendet från kommunen. Motiveringen var:

“Länsstyrelsen behöver närmare granska huruvida platsen är belägen och ianspråktagen på ett sådant sätt att förutsättning för dispens är uppfylld.”

Det verkar nästan som om Länsstyrelsen inte riktigt litar på byggnadsnämnden i Vänersborg. (Byggnadsförvaltningen ville ju inte bevilja denna dispens.) Länsstyrelsen har dock inte fattat något beslut än.

Den nya byggnadsnämnden har en hektisk mandatperiod framför sig. Kommunens invånare har säkerligen förhoppningar om att nämnden blir mer serviceminded än tidigare och att den framför allt blir konsekvent i sina beslut.

KS (21/12): Flera viktiga ärenden

20 december, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…

Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…

Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.

Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.

Dagordningen har följande utseende:

Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.

Vuxenutbildning

Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.

Syn- och hörselinstruktör

Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.

Fastighetsstrategi

Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.

Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:

“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”

Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:

“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”

Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?

I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.

Övrigt

Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!

Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.

Integration och arbetsmarknadsinsatser

Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)

Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:

“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.

Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.

Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”

Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)

Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:

“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”

Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…

Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.

Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske. 

Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus. 

Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”. 

Näringslivsarbete

KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:

“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”

Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.

Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.

De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.

Uppfräschning av centrum

Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.

Kallbadhus

Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.

Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.

I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.

För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…

Obebodda hus

Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.

Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.

Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:

“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”

I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).

Nedläggningshotade skolor

Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.

Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:

“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”

När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.

Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.

Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.

KF (23/11): Motion från V

22 november, 2022 Lämna en kommentar

Imorgon onsdag (23 november) är det kommunfullmäktige. Det är en mycket kort dagordning, sannolikt årets kortaste.

Det kommer att bli ett mycket lugnt sammanträde. Det är som jag ser det inga av ärendena som kommer att leda till några som helst diskussioner eller oenigheter. Det kan möjligtvis bli en diskussion under ärende 2, ”Medborgardialog som en del i styrningen”, om det ska heta ”medborgardialog” eller ”invånardialog”. Vi får se. (Jag har beskrivit flera av ärendena i samband med att de var uppe i kommunstyrelsen tidigare denna månad – se ”Imorgon KS (9/11)”.)

Efter sammanträdet ska gruppledarna diskutera talartiderna för kommande sammanträden. I nu-läget finns det tidsbegränsningar på anförandena. Vänsterpartiet kommer att föreslå att de tas bort.

Under denna vecka deltar Vänersborgs kommun i ”En vecka fri från våld”. (Se Vänersborgs kommuns hemsida.) ”En vecka fri från våld” är en nationell kampanj:

”Syftet är att uppmärksamma att våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och att sprida kunskap om hur vi tillsammans kan förebygga våld.”

Vänsterpartiet har med tanke på veckan lämnat in en motion till fullmäktige om att införa konceptet ”Huskurage” i AB Vänersborgsbostäder. Den är författad av Ida Hildingsson. Motionen återges i sin helhet nedan.

==

Inför Huskurage i Vänersborgsbostäder – från oro till omtanke.

Omfattningen av våld i nära relationer kan inte betonas ofta nog. Den vanligaste platsen där kvinnor utsätts för våld är i sina egna hem. Eftersom detta våld sker i hemmet, bakom stängda dörrar, räcker inte alltid samhällets resurser till i kampen mot våld i nära relationer och mörkertalet är stort. Huskurage som metod tar sikte på att våldet aldrig ska tillåtas ske i det tysta. Det handlar om att ge fler kunskap om våldet och verktyg att agera när oron för att någon utsätts finns där. Tillsammans kan vi skapa tryggare hem och en vardag fri från våld.

Mäns våld mot kvinnor har ökat de senaste 20 åren. Det framkommer i en ny studie: “Kvinnors trygghet – ett jämställt samhälle fyllt av våld”, som Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, har tagit fram tillsammans med Örebro universitet. Studien är omfattande, finansieras av socialstyrelsen och lanseras inför Orange day 25 nov.

Trots mycket politiskt prat senaste åren är siffrorna som väntat mörka, bland annat uppger 55% av alla kvinnor att de utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Studien visar på en utbredd omfattning även utanför hemmet. Framförallt har det grova och sexuella våldet, våld i ungas relationer, samt eftervåldet då kvinnan försökt lämna en våldsam relation, ökat. Det framkommer även att var tionde kvinna uppger sig vara utsatt för våld av sin partner. Men av dessa så anmäler färre kvinnor våldsutsattheten i sin pågående relation på grund av “normaliseringsprocessen”, bristande tillit till myndigheter eller brist på information och socialt nätverk.

I Sverige mördas årligen runt tjugo personer av sin nuvarande eller tidigare partner. Den absoluta majoriteten av de som mördas är kvinnor. Även om våld i en relation utövas av både kvinnor och män, så är det männen som står för det grova, systematiserade och dödande våldet i absolut störst utsträckning. I snitt var tredje vecka mördar en man sin partner och oftast sker mordet i hennes eget hem. Det dödliga våldet har oftast föregåtts av allvarligt våld tidigare. Våld som hade kunnat förhindras och stoppas.

Våldet drabbar även barn som lever i hem där de tvingas uppleva våld mot en förälder eller som själva blir utsatta för våld. Rädda barnen beräknar att 10-15% av Sveriges barn uppskattas växa upp i hushåll där våld förekommer. Barn är sårbara och våldsutsatthet skapar trauman som kan förbli livslånga. Huskurage som policy kan potentiellt hjälpa många barn och förebygga trauman.

Mot bakgrund av vad vi vet – kan vi inte blunda

Vi behöver visa civilkurage och vi behöver bli fler som ser, uppmärksammar och agerar genom att visa omsorg om våra grannar. Det är gratis att införa Huskurage – men kan kosta liv att låta bli! Mot bakgrund av detta vill Vänsterpartiet att Vänersborgs kommunala bostadsbolag, Vänersborgsbostäder, inför Huskurage; vilket är ett policydokument och information som manar grannar till civilkurage – att ingripa när man tror att en granne far illa. https://huskurage.se/ är en ideell förening inom våldspreventivt arbete. Föreningens mål är att förhindra våld i nära relation genom att fler ringer på hos grannen och frågar hur det står till. De manar också till att kontakta polisen vid en hotfull eller akut situation. 

Huskurage är en policy som antagits i ett 30-tal svenska kommuner, däribland Tanums, Trollhättans, Strömstads och Göteborgs kommun; liksom av över 100 bostadsbolag, såväl kommunala som privata och cirka 90 bostadsrättsföreningar. Resultaten är uppmuntrande och konceptet sprider sig stadigt. Det är ett enkelt sätt att medvetandegöra boende om hur de tillsammans kan agera vid misstanke om våld i deras eget hyreshus. Genom informationslappar i trappuppgångar och gemensamhetsutrymmen uppmanas boende att uppmärksamma, agera och larma.

I praktiken handlar det om att sprida information – en affisch i varje trappuppgång, ett informationsutskick i varje brevlåda och materialet finns färdigt och gratis att ladda ner från Huskurage, samt översatt till flera olika språk. Policyn Huskurage kan med fördel kombineras med riktad utbildning till bovärdar och annan personal i bolagen. De enkla och etablerade arbetsmetoder som finns för att minska våldet bör Vänersborg också ta till sig. En knackning eller en anmälan kan vara första steget för att rädda våldsutsatta från en omöjlig situation.

En ekonomiskt hanterbar insats i förhållande till den potentiella vinsten – Studier (Kostnader för mäns våld mot kvinnor – NCK och Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor) som genomförts i Sverige inför nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor (SOU 2015:55) visar att mäns våld mot kvinnor innebär enorma kostnader (5-45 miljarder kr/år).

Mot denna bakgrund yrkar Vänsterpartiet:

Att Kommunfullmäktige rekommenderar Vänersborgsbostäder att sprida information om Huskurage, på anslagstavlor i gemensamhetsutrymmen, samt information till de boende i varje brevlåda

Att Kommunfullmäktige rekommenderar Vänersborgsbostäder att implementera policy och rutiner för Huskurage i sina interna policydokument; tex hur informationen ska spridas då nya byggnader uppförs eller då nya personer flyttar in i  en lägenhet.

Att Vänersborgs kommun på sin hemsida sprider information om Huskurage.se för att inspirera också privata hyresvärdar och bostadsrättsföreningar.

Ida Hildingsson – för Vänsterpartiet Vänersborg – 2022-11-21

===

Du kan ladda ner motionen i pdf-format här.

Sammandrag av KF 26/10

30 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Klockan 21.48, dvs 12 minuter före Gropbron öppnade sig för nattens reparationer, avslutade ordförande Annalena Levin (C) det nya kommunfullmäktiges allra första sammanträde. Ledamöter och ersättare fick bråttom ut till sina bilar och cyklar. Det gällde att snabbt bege sig från Quality Hotels relativt nybyggda eventhall.

I fredagens TTELA beskrev journalisten kommunfullmäktiges första sammanträde i Lilla Edet. Men det verkar som om TTELA inte är särskilt intresserad av Vänersborg… Jag ska försöka råda bot på den bristande informationen.

Ålderspresident Lutz Rininsland (V) öppnade mötet, precis som han gjorde 2014 och 2018. Rininsland har nämligen suttit längst av alla nuvarande ledamöter i fullmäktige. Rininsland började med lite statistik kring församlingens ålders- och könsfördelning etc. (Det sitter en väldans massa män i fullmäktige…) Sedan var det dags för upprop, val av justerare och fastställande av dagordning.

Efter det började allvaret…

Ett nytt presidium skulle väljas för mandatperioden. Det fanns bara ett förslag till ordförande, Annalena Levin (C), och ett till 1:e vice ordförande, Anneli Guilotte (S). De blev valda.

Moderaterna nominerade sedan Lena Eckerbom Wendel (M) till 2:e vice ordförande. Då överraskade Anders Strand (SD) med att också nominera Lena Mjörnell (SD). Det blev sluten omröstning. Lena Eckerbom Wendel (M) fick en majoritet av rösterna. Det var bara Sverigedemokraterna själva som röstade på sin kandidat.

Tre kvinnor i fullmäktiges presidium, det har aldrig hänt i Vänersborg.

Det var en del strul med den tekniska utrustningen i början av sammanträdet och dessutom skulle presidievalet justeras omedelbart. De första punkterna tog därför nästan en timme innan fullmäktige kunde gå över till ärende 3.

Ärende 3 innebar att en valberedning skulle väljas. Det var inga problem, alla partier fick en ordinarie och en ersättare i valberedningen. Till ordförande i beredningen valdes Reidar Eriksson (S) och till vice ordförande Dan Åberg (M).

En interpellation av Tor Wendel (M) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fortsatte förhandlingarna. Wendel hade läst Kommunallagen (6 kap 9 §) där det stadgas att kommunstyrelsen årligen ska pröva om de kommunala aktiebolagens verksamhet har varit:

”förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”

Tor Wendel (M) avslutade interpellationen med frågan:

“Vilka iakttagelser gjorde Kommunstyrelsen vid sin senaste prövning, vilka underlag låg till grund för prövningen, och var finns det årliga beslutet dokumenterat?”

Augustssons besked kan sammanfattas med att “vi ska skärpa oss” och “jag bjuder in alla partier att diskutera hur vi ska göra”.

Kommunens delårsrapport avhandlades sedan. Undertecknad var uppe två gånger och pratade om kommunen i sin helhet och barn- och utbildningsnämnden. Dan Nyberg (S) berättade däremellan om socialnämnden. Det blev ingen debatt.

Sedan var det dags för Kunskapsförbundet Västs delårsrapport från april 2022. Det var lite sent kan tyckas. Fyra ledamöter från Kunskapsförbundets direktion redovisade förbundets mycket prekära ekonomiska läge inför 2023. Det var Lutz Rininsland (V), Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och undertecknad Kärvling (V). Vi var rörande överens om att läget var mycket allvarligt. Det saknades 26,7 milj kr. Det berodde på fler elever i Gy-särskolan och ökade pensionskostnader. I kommunerna får nämnder och styrelser kompensation för pensionskostnaderna, eftersom dessa pengar utbetalas centralt i kommunerna. KFV vill behandlas lika som nämnderna i Trollhättan och Vänersborg… Till de ökade kostnaderna tillkommer också inflationen som beräknas öka kostnaderna med upp mot 10 milj. Kunskapsförbundets beräknade underskott (exklusive inflationen) motsvarar 41 tjänster….

Och inte kan Kunskapsförbundet spara. Är eleverna inte nöjda så väljer de bara en friskola – och då får förbundet betala för de eleverna ändå…

Och så fick vi reda på att förbundsdirektör Johan Olofson ska sluta… Det gör mig uppgiven. Skickligare chef får man leta efter… Men det är bara att gratulera Göteborg som får ta del av hans tjänster från och med årsskiftet.

Det följde ganska många ärenden som egentligen bara klubbades igenom, även om någon talare ibland kompletterade med mer fakta.

Vänsterpartiets Gunilla Cederbom gjorde comeback i fullmäktiges talarstol efter ca 20 års frånvaro. Hon yrkade på återremiss i ärendet om skyddsräcke på Dalbobron. Beslutsförslaget gick ut på att det inte gick att göra något för att förhindra suicidförsök på bron. Cederbom ansåg att utredningen inte hade tittat på alla möjligheter. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till hennes yrkande. Och det gjorde också en debutant i församlingen, Ida Hildingsson, också Vänsterpartiet. Hildingsson sa några väl valda ord och yrkade också bifall till återremiss.

Bo Carlsson (C) begärde ajournering. De styrande partierna överlade några minuter och sedan gick Benny Augustsson (S) upp i talarstolen – och yrkade även han bifall till Cederboms återremissyrkande. Det blev återremiss.

De två motionerna om att ändra ordningsstadgan kring fyrverkerier avslogs utan debatt.

Jag var tvungen att bemöta Ola Wesley (SD) ganska tufft när han yrkade bifall till sin motion om modersmålsundervisning. Det fungerar inte att lämna in motioner från andra kommuner som inte är aktuella i Vänersborg. Det sa jag i barn- och utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen, men han verkade inte ha lyssnat. (Läs mer på ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)

Wesleys motion avslogs utan votering.

Och så var det motionen från moderaterna, liberalerna och – kristdemokraterna om fria besök på Torpa kretsloppspark för Vänersborgs kommuninvånare. Kommunstyrelsens förslag var 8 avgiftsfria besök. KS menade att fler besök skulle leda till en avgiftshöjning för hela “sophanteringskollektivet”. Kommunstyrelsens förslag till beslut blev även kommunfullmäktige beslut – med röstsiffrorna 27 mot 24

Vänsterpartiet röstade för 8 besök. Vi ansåg att det räckte med det för ett vanligt hushåll – och vi ville inte riskera en avgiftshöjning. Men det var inte Vänsterpartiet som avgjorde omröstningen. Det var Kristdemokraterna. De röstade mot sin egen motion! Vad gör man inte när man vill vara med och styra Vänersborg?

Det här tvingades KD sannolikt till – för att möjligtvis få en ordförandepost i någon nämnd… Det är ett talande exempel på varför Vänsterpartiet sa nej till att ingå i styret av kommunen… Vi vill inte göra avkall på våra åsikter.

Även motionen från Medborgarpartiet om ett Servicecenter i Brålanda avslogs. Eller? Motionären Göran Svensson (MBP) raljerade över att motionen genomfördes samtidigt som den avslogs… Brålanda bibliotek skulle ju enligt beslutsförslaget få förutsättningar för kommunal service. Svensson hade helt rätt, och jag tror att Medborgarpartiet var nöjt med beslutet trots att motionen “avslogs”.

Till sist behandlades en motion från Vänsterpartiet om att utöka Demokratiberedningens uppgifter. Det skulle också innebära att beredningen bytte namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Det var “debutanten” Ida Hildingsson (V) som föredrog ärendet. Det var också hon som hade dragit det tunga lasset med att skriva motionen. (Du kan ladda ner motionen här.) Motionen har mottagits mycket positivt av de styrande partierna och det tycks som om möjligheterna att den ska bli verklighet är mycket stora. Beslutet blev att motionen skulle behandlas “skyndsamt”. Det kan nog bli så att ett av Vänsterpartiets vallöften blir verklighet direkt…

Efter Hildingssons anförande slog ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet hårt och bestämt – och avslutade mötet. Det var ju bara 12 minuter tills Gropbron skulle resas för natten…

Anm. Det ska kunna gå att lyssna och se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det ser dock ut att vara lite problem med denna sändning.

Ny VA-motion från M

18 oktober, 2022 Lämna en kommentar

I lördags skrev jag om en motion från moderaten Lena Eckerbom Wendel kring den brännande VA-frågan. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Motionen hade behandlats i samhällsbyggnadsnämnden och är nu på väg till kommunfullmäktige för beslut. Först ska den dock tas upp i kommunstyrelsen.

På onsdag nästa vecka lämnas en annan VA-motion in från moderaterna. Det är Tor Wendel som har skrivit en motion, “Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Den motionen ska gå den andra vägen. Motionen lämnas till kommunfullmäktige och går därifrån via kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. Vem vet, motionerna kanske möts någonstans i kommunhuset… Även denna motion ska sedan gå samma väg tillbaka.

Tor Wendel vill ändra hanteringen och beslutsvägarna i kommunen när det gäller inrättandet av nya verksamhetsområden. Motionens yrkande lyder:

“att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Wendel konstaterar mycket riktigt att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kommer att ändras en del från och med årsskiftet. Han noterar att just den centrala 6 § får en liten, men viktig uppdatering.

Paragrafens inledning lyder både före och efter ändringen på exakt samma sätt:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Fram till årsskiftet är paragrafen slut där, men efter årsskiftet har följande tillägg gjorts till 6 §:

Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av 6 § kommer att betona miljöaspekten betydligt hårdare än förut. I varje fall i lagen, om det blir fallet i Vänersborgs kommun är ju en helt annan sak. Tor Wendel (M) vill i varje fall, vad jag förstår, att det helst ska bli följden av lagändringen även i Vänersborg. Han anser att nya verksamhetsområden därför ska beredas av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Och faktum är ju att experterna på miljön och människors hälsa inte finns på Kretslopp och Vatten i samhällsbyggnadsnämnden. De finns i just miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Jag kan väl tycka att Tor Wendel tänker helt rätt, men om det i praktiken blir någon förändring i kommunens och dess förvaltningars syn på tvångsanslutning till kommunens VA-nät tror jag inte. Både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa ansåg ju t ex att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var. Vilket för övrigt inte har godtagits i domar avkunnade av flera Mark- och miljödomstolar i landet.

Och vi minns väl alla hur flera av ledamöterna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och dess förvaltning vägrade att erkänna och godta en dom från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det var när domstolen förklarade att familjen Solvarms egenutvecklade kretsloppssystem var överlägset det kommunala VA-systemet. Domen accepterades till och med av samhällsbyggnadsnämnden. (Se “Solvarm vann!”.)

Det som skulle kunna tala mot motionens yrkande är att det i LAV:s 6 § talas om ytterligare ett rekvisit, en förutsättning, för verksamhetsområden. Verksamhetsområden ska nämligen också omfatta ett större sammanhang, dvs en samlad bebyggelse. Och det kanske är mer av en uppgift för samhällsbyggnadsnämnden att bedöma än Miljö och hälsa. Fast det är inte samhällsbyggnadsnämnden särskilt bra på heller, den har haft sina högst egna och olagliga definitioner…

I princip har nog Tor Wendel rätt – lagändringen från årsskiftet kommer att betona aspekterna kring skyddet för människors hälsa och miljön. Och det skulle betyda att nya verksamhetsområden borde hanteras, beredas, av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. I praktiken finns det, som jag uppfattar det, emellertid inget som tyder på att de partier som kommer att styra kommunen, eller kommunens förvaltningar, ska ändra uppfattning om tvångsanslutning.

Arbetet, kampen säger flera fastighetsägare, mot tvångsanslutning i Vänersborgs kommun kommer att fortsätta.

Anm. Du kan ladda ner Tor Wendels motion här – “Motion – Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”.

Kategorier:M, Motion, VA

Motion om tvångsanslutning

15 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det har sannolikt inte undgått någon politiskt intresserad kommuninvånare att VA-frågan, i synnerhet den på Vänersnäs, har varit en omdebatterad och infekterad fråga under slutet av denna mandatperiod. Vänsterpartiet gjorde t ex tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet till en lokal valfråga.

Vad som händer i kommunen med VA-frågan framöver vet varken jag eller någon annan säkert. Förvaltningarna i Vänersborgs kommun har i varje fall inte ändrat uppfattning. De tolkar fortfarande vattentjänstlagen (LAV) som att alla fastigheter ska tvångsanslutas. Det gör också politikerna i den styrande minoriteten, S+C+MP. Det finns emellertid, även efter valet, en majoritet i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning. Och den håller ögonen på vad som är på gång.

En ny lagstiftning börjar gälla från och med den 1 januari 2023, fast den uppdaterade vattentjänstlagen blev för de flesta lite av en besvikelse. Det blev inte så många ändringar som man hoppades på. Det blir t ex inget nej till tvångsanslutning. Däremot ska kommunerna kunna vara mer “flexibla”. Hur det är med “flexibiliteten” i Vänersborgs kommun vet dock de flesta… (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Mitt under brinnande VA-debatt skrev Lena Eckerbom Wendel (M), den 15 februari 2022, en motion med rubriken “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Den hade, som jag ser det, en del tveksamheter i “brödtexten” och motionens tre yrkanden löpte inte heller “linan ut”:

  • “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
  • “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
  • “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”

Eckerbom Wendel (M) yrkade alltså inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet skulle stoppas. Hon ansåg “bara” att fastighetsägare ska kunna vänta med anslutningen tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Det handlade alltså om en “minskad” tvångsanslutning.

Motionen är alltså en slags kompromiss i frågan om tvångsanslutning. Och därigenom var motionens yrkanden åtminstone bättre än den rådande uppfattningen och praxisen hos kommunens styrande politiker. Och tjänstepersoner.

Motionen behandlades i torsdags, den 13 oktober, av samhällsbyggnadsnämnden.

Beslutsförslaget till nämnden hade följande formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp och följa den nya lagstiftning som kommer och dess tillämpningar.”

De styrande partierna och förvaltningen var inte mottagliga för några kompromisser. Kommunfullmäktige ska avslå motionen. (Motionen ska så småningom avgöras av kommunfullmäktige.)

Det var en längre bakgrund och motivering i underlaget. Det som direkt berörde avslaget av motionen var:

“Propositionen innebär enligt branschorganisationen Svenskt Vatten att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den “nya” lagen har uppfattats på ett riktigt sätt – “flexibilitet” och “enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är två nyckelbegrepp i vattentjänstlagen.

Texten fortsätter:

“Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.”

Det här avsnittet kan läsas en gång till. Det är viktigt. Det talas om “egna lösningar” och “inte lika högt ställda” krav som tidigare.

Förvaltningen skriver vidare:

“Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.”

Och sedan vänder förvaltningen på alltihop. Om ett verksamhetsområde redan är beslutat så är det tvångsanslutning till kommunens VA som gäller. Det kan ifrågasättas. Det finns ju överklaganden där domstolarna inte har resonerat på det sättet. Men jag vet inte heller riktigt vad förvaltningen tänker på – finns det något verksamhetsområde som är beslutat i kommunen och som inte redan är “utbyggt”? Det blev ju aldrig något verksamhetsområde på Vänersnäs… (Det gäller dock inte Gardesanna.) Och när det gäller kommande beslut av verksamhetsområden lär kommunfullmäktige ha alla ögon och öron öppna…

De styrande partierna och tjänstepersonerna har, det måste tilläggas, en mycket diffus och vid definition på “alla fastigheter inom detta område”. Kommunen har nämligen sin egen definition på större sammanhang/samlad bebyggelse. Den är som jag ser det inte i enlighet med lagen.

Alla argument mot verksamhetsområden och tvångsanslutning på Vänersnäs har jag redogjort mycket noggrant för i tidigare bloggar. (Det går att scrolla igenom alla bloggar här, med den senaste, dvs denna blogg, först.)

Beslutsförslaget i samhällsbyggnadsnämnden var alltså avslag på motionen, men 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) yrkade på bifall.

Det blev votering.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att bifalla motionen med röstsiffrorna 6-5.

Det var ledamöterna för oppositionen, M+L+V+MBP+SD, som röstade för bifall och de styrande partierna, S+C+MP, som ville avslå den. De styrande partierna verkar vara totalt oemottagliga för sakargument.

Det är värt att uppmärksamma att nämndens kristdemokrat svängde 180 grader – KD röstade avslag till motionen.

Varför bytte KD sida? Det beror sannolikt inte på att de har blivit övertygade av de styrande partiernas argument. Vad kan det då bero på? Ja, säg det…

Jag är lite tveksam till motionen, i varje fall den andra att-satsen. Är det inte så att motionen kan vara ”kontraproduktiv”? Den vill ju bara ”minska” tvångsanslutningen, dvs skjuta den framåt i tiden. Alla fastigheter ska tvångsanslutas så småningom menar Lena Eckerbom Wendel (M). Det håller inte jag med om. Fastigheter på landsbygden ska kunna få ha enskilda avloppsanläggningar även i framtiden – bara de uppfyller lagens krav.

Det tål att fundera på – öppnar ett antagande av motionens yrkanden bara dörrarna till en tvångsanslutning?

Motion: Sociala investeringsfonder

17 juni, 2022 1 kommentar

Att verka för goda livsvillkor för medborgarna och social hållbarhet är av central betydelse för ett väl utvecklat välfärdssamhälle.”

Så började en motion från den 14 juni 2014. Motionen var skriven av några miljöpartister i Vänersborg och hade rubriken “Motion om Social investeringsfond”.

Miljöpartisterna fortsatte med att förklara vad de menade:

“En social investeringsfond är ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. Denna typ av fonder inrättas i allt fler kommuner, Det viktigaste med en social investeringsfond är att minska marginaliseringen och det lidande en människa som hamnar snett i livet utsätts för. Samtidigt kan vi få ett kvitto på att tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt. Många socialt viktiga projekt som annars inte blivit av kan då genomföras för att styra mot ett både socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”

En del av kommunens pengar skulle alltså kunna sättas in i en social investeringsfond, eller social fond som den också kan kallas. Så likväl som en kommun kan investera i byggnader och material mm så kan kommunen också investera i barnen och ungdomarna.

Motionen från Miljöpartiet “glömdes bort” när MP kom att ingå i det styrande koalitionsblocket 2014. Det blev en utredning, men när den var klar 6 år senare så röstades den ner, också av Miljöpartiet självt.

När det stod klart att kommunen skulle göra ett stort överskott 2020, på grund av statliga covid19-pengar, så väcktes återigen tanken på sociala investeringsfonder. Det var Vänsterpartiet som tog upp förslaget. Vi föreslog i kommunstyrelsen att kommunen skulle inrätta en sådan här fond. Det tyckte inte ens MP…

År 2020 gjorde Vänersborgs kommun ett överskott på 161 milj kr, år 2021 blev överskottet 185 milj och som det inte vore nog – i år är prognosen att kommunens överskott hamnar på 172 milj kr. Det blir sammanlagt 518 milj kr på tre år, över en halv miljard!! I överskott…

En av fördelarna med investeringsfonder är att pengar kan föras över från ett år till ett annat. Ganska många miljoner skulle således kunna avsättas i år och tas med till nästkommande år.

Vänsterpartiet har tagit med inrättandet av sociala investeringsfonder i partiets budgetförslag för 2023. Sociala fonder passar ju utmärkt nu med det stora överskottet. Framtiden ser nämligen inte lika ljus ut när det gäller prognostiserade överskott. Inrättar kommunen en social fond nu så kan årets överskott göra mycket stor nytta för barnen och ungdomarna i framtiden. 

Eftersom budgetförslaget innehåller sociala fonder och det just nu inte finns några, så har Vänsterpartiet också, genom Lutz Rininsland och undertecknad Kärvling, lämnat in en motion i frågan. Motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” lämnas formellt på kommunfullmäktige nu på onsdag.

Jag återger motionen i sin helhet nedan.

===

Motion till kommunfullmäktige

Andra alternativ för sociala investeringsfonder

I oktober 2020 slutbehandlades en motion från Miljöpartiet. Beslutet blev: Kommunfullmäktige avslår motionen.

Av protokollet framgår att inget annat yrkande fördes fram. Det var ett enhälligt beslut. Däremot var det ett ganska stort antal ledamöter som förvånades.

Det gällde Miljöpartiets ”Motion om Social investeringsfond” som partiet, då i opposition, lämnade in i juni 2014. Det dröjde alltså lite mer än sex år innan motionen avgjordes och under hela den tiden tillhörde Miljöpartiet koalitionen som består av S, C och MP och utgör kommunledningen sedan 2014.

Beslutet i sig lämnar inget besked om varför alla, även motionärerna själva, valde att avslå yrkandet, ett yrkande vars hela text var följande:

  • Att inrätta en social investeringsfond, med medel som kan disponeras av alla kommunala verksamheter, i syfte att användas för investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta.

Dock finns i protokollet en kort sammanfattning av ärendet:

  • Utredning om nyttoeffekt av införande av social investeringsfond har genomförts genom omvärldsspaning. Ett förslag på modell för införande och organisering i Vänersborgs kommun har summerats kortfattat. Utredning är ett beslutsunderlag för att kunna värdera om modellen med social investeringsfond är intressant att införa i Vänersborgs kommun. Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborg kommun bättre.

Vänsterpartiet vill med vår motion ta upp tråden som finns i sista meningen i sammanfattningen.

Det finns i huvudsak tre skäl att vilja anknyta till utredningen som gjordes på kommunens ”Avdelning för hållbar utveckling”.

  • Genomgående präglas utredningen av en positiv syn på sociala investeringar. Det är ”återbetalningskravet” som till slut avgjorde för att det blev avslag. Vi kan inte se något som tyder på att det tillkommit andra invändningar. Vi vill inte kalla vårt ”googlande” för omvärldsspaning, men visst bekräftas att förebyggande arbete med finansiering utifrån sociala fonder är en gångbar väg till framgång.
  • I arbetet med ungdomar finns två enkla sanningar:

Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället.

Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen

  • Vänersborgs kommun gjorde 2020 ett resultat på 161 mkr, 2021 på 185 mkr och den aktuella prognosen för 2022 är 172 mkr. Dessa överskott används i huvudsak för att minska lånebehovet för investeringar i tillkommande projekt och fastigheter. Tanken är att inte belasta kommande generationer med ränteskuld som följer med dagens beslut.

Var är den avgörande skillnaden mellan tanken kring dessa investeringar och den andra tanken kring sociala investeringar?

Vi ser att kommunen hade kommit långt i arbetet med Miljöpartiets motion från 2014 när det blev tvärstopp av skäl som aldrig uttalades rakt ut.

När vi läser verksamhetsberättelser och underlag för mål- och resursplanen, från barn- och utbildningsnämnden, från kultur- och fritidsnämnden och från socialnämnden, så är bilden gemensam för alla. Visst har kommunen en tillfredsställande verksamhet, man hinner göra det som resurserna tillåter.

Men överallt kan man läsa mellan raderna hur kompetent personal måste blunda: Allt som oftast vågar man inte förorda den sannolikt bästa och mest passande insatsen. Yrkesstolt personal borde få en möjlighet att fullt ut visa sitt kunnande. Våra ungdomar borde få den bästa vägledningen ut ur en kris. Eller helst ett sådant stöd med förebyggande insatser så att handboken med åtgärdskatalogen inte behövs.

Vänsterpartiet yrkar i all enkelhet att

– kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar för att ett beslut om inrättande av en social investeringsfond kan fattas under den kommande mandatperioden.

Lutz Rininsland Stefan Kärvling
2022-06-10

%d bloggare gillar detta: