Arkiv

Archive for the ‘Motion’ Category

M+L+KD: Avyttra kommunens tillgångar

4 mars, 2019 2 kommentarer

Det är relativt politiskt lugnt denna vecka. Förutom några utskottsmöten är det bara byggnadsnämnden som sammanträder.

Byggnadsnämndens handlingar läggs som vanligt inte ut på kommunens hemsida. Det är lite synd kan jag tycka. Det är bara själva dagordningen som finns på hemsidan.

Det har kommit in en ny motion från Vänersborgsalliansen. Det är vad M+L+KD vill kalla sig i Vänersborg. Jag tror nämligen inte att de gillar uttrycket ”minialliansen” – ett uttryck som ursprungligen härrör från Dan Nybergs (S) vassa tunga.

Motionen handlar om hållbar ekonomi. Det handlar dock inte om miljö, som man kanske skulle kunna tro. Motionen handlar om att ta reda på om kommunen kan avyttra några ”tillgångar”.

”Vår motion handlar alltså om att inventera de tillgångar främst fastigheter, som idag inte utnyttjas fullt ut eller passar bättre in i en annan aktörs verksamhet. När dessa identifierats vill vi att det därefter görs en konsekvensanalys, detta i varje enskilt fall för att ett korrekt beslut kan tas.”

Motivet är att ”stärka kommunens ekonomi” och ”minska framtida räntekostnader o ränterisker”. (Citaten är från motionen.) Och dessa argument kan väl egentligen vem som helst skriva under på. Kommunens ekonomiska läge har onekligen en del att önska.

Det är en utredning om inventering som motionen efterfrågar och om den kommer fram till att kommunen kan avyttra något så ska en konsekvensanalys göras och ett beslut fattas i varje enskilt fall. Det låter tryggt – motionen i sig innebär alltså inte att kommunen ska börja sälja ut sina tillgångar.

Offentligt ägande är en delikat fråga för en vänsterpartist. Många har en vanföreställning om att socialister vill avskaffa den privata äganderätten – på allting. Det stämmer inte, inte ens Karl Marx hävdade något sådant. Däremot har den socialistiska uppfattningen varit att produktionsmedlen bör ägas av alla gemensamt, dvs av staten. Det handlar om de stora företagen, banker, infrastruktur osv. Men det är ju inte riktigt det som den borgerliga motionen handlar om. Lite tvärtom faktiskt. Motionärerna, Carl-Ewert Berg (KD), Gunnar Henriksson (L) och Dan Åberg (M), skriver:

”Vi tänker oss främst de tillgångar som inte ingår i vår kärnverksamhet eller inte längre används.”

Självklart skulle kommunen kunna avyttra tillgångar som ”inte längre används” eller planeras att användas inom överskådlig tid. Det kan väl också alla vara överens om. Att kommunen inte heller ska avyttra tillgångar som ingår i kärnverksamheten, som bostäder, äldreboenden, förskolor och skolor, är säkerligen inte heller särskilt kontroversiellt. Därmed inte sagt att bostäder inte skulle kunna byggas i privat regi eller till och med förskolor och skolor. Jag ser t ex inga problem med att kommunen hyr in i sig i en privat fastighet för att t ex bedriva kommunal förskola eller skola. (Det sker ju redan på t ex Vänerparken.)

Vilka tillgångar ska då avyttras tänker sig motionärerna? Det vet jag naturligtvis inte. Men själv skulle jag inte tveka en sekund på att sälja arenan. Skulle någon privat intressent vilja köpa den, så är det fritt fram. Ursands campingområde skulle jag också kunna sälja till t ex Bert Karlsson. Även Wargön Innovation skulle kunna säljas om priset var det rätta. Och det finns säkert fler tillgångar som kommunen skulle kunna avyttra för att få pengar till kärnverksamheterna…

Det kanske är läge att ta motionen seriöst, även från vänsterpartihåll?

PS. James Bucci (V) har bloggat om förra veckans händelser i kommunstyrelsen och samahällsbyggnadsnämnden – ”Några korn”.

Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)

8 januari, 2019 1 kommentar

Anm. Detta är en fortsättning på min förra blogg, ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)”.

Utredningen av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, som är ett resultat av en motion från mitt tangentbord (se min motion här), beskriver skolpersonalens arbetsförhållanden ingående. Den ser på läget i stort, samtidigt som den tittar specifikt på läget i Vänersborg. Beskrivningen som ges är bra och nödvändig.

Utredarna menar att Vänersborgs kommun redan nu gör mycket för att ändra situationen för skolpersonalen i Vänersborg till det bättre. Kommunens chefer, däribland rektorer och förskolechefer, har fått utbildning med syfte att minska den stressrelaterade ohälsan i arbetslivet. Det ska utmynna i att:

”Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska kartläggas vid arbetsgruppernas arbetsplatsträffar, varefter målsättning och handlingsplaner skapas utifrån arbetsplatsernas behov.”

Kompetensutveckling har genomförts för att stärka pedagogerna i sina yrkesroller. Det jobbas med strategier för hur kommunen ska attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Och personalklubben utgör basen i ett individinriktat friskvårdsarbete.

Det är naturligtvis bra att kommunen arbetar med friskvård och kompetensutveckling, men om grundproblemet är att lärarna inte hinner göra alla de uppgifter som de är ålagda att göra på den arbetstid som de har till sitt förfogande – då missar dessa åtgärder naturligtvis själva kärnan i problemet med arbetsbelastning och arbetsmiljö. Men kommunen arbetar också på andra fronter menar utredningen.

Barn- och utbildningsförvaltningen har ökat, och vill fortsätta öka, antalet rektorer och förskolechefer. Förvaltningen ser denna ökning som en strategiskt viktig förändring:

”För att säkerställa en ökad måluppfyllelse, ett närmare ledarskap och ett hållbart arbetsliv har en långsiktig omorganisering inletts av förvaltningsledningen vid barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet medarbetare per chef ska minskas och därmed möjliggöra det pedagogiska ledarskapet i enlighet med Skollagens krav.”

Den här förändringen har pågått sedan någon tid tillbaka. Jag är inte helt positiv… Jag kan väl tycka att förvaltningen borde ha väntat med denna förändring av skolledarorganisationen tills föreliggande utredning var klar – och sedan ta ett helhetsgrepp. Och det av framför allt två skäl, dels för att se om fler chefer verkligen var och är den mest effektiva och lämpliga förändringen. Och dels för att lyfta hela frågan till politikerna. Nu har inte barn- och utbildningsnämndens politiker varit delaktiga i de förändringar som förvaltningen har vidtagit. För visst är skolledarfrågan politisk…? Eller borde vara. Min motion är i varje fall politisk…

Jag tror att tillsättandet av fler skolledare kan vara förhastad. Det är arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra. Det kan vara sådant som har med lokaler att göra, det kan vara städ, vaktmästeri och skolskjutsar, det kan vara ekonomi och budget, personalfrågor osv. Det finns hur många uppgifter som helst som inte har med det pedagogiska uppdraget att göra. Fler rektorer innebär ju bara att ännu fler ska syssla med icke-pedagogiska uppgifter. Låt i stället särskild personal, exempelvis ekonomer, personalspecialister och intendenter, personer som är utbildade och har speciell kompetens för detta, ta över dessa arbetsuppgifter från rektorerna! Som jag ser det tillhör samtal med sin personal det pedagogiska ledarskapet… (Dessutom borde flera av de uppgifter som har med insamling av statistik, utvärderingar, dokumentation och kontroll etc ses över.)

Det är förvisso sant att rektorerna och förskolecheferna i Vänersborg har väldigt många anställda under sig, särskilt om man jämför med cheferna inom de mansdominerade tekniska verksamheterna. Men det är som sagt, tiden det handlar om. Dessutom blir det, som jag ser det, problem kring organisationen med flera rektorer. Vi har ju de skolbyggnader och skolenheter vi har. Fler rektorer på en högstadieskola betyder att man måste dela skolenheten, som har tre årskurser, i två enheter, där en rektor kanske har två årskurser och den andre en. Det kan inte vara optimalt. Det innebär t ex att varje pedagog i praktiken har två rektorer på samma fysiska skola (i stort sett alla lärare undervisar i alla årskurser på högstadiet) och att varje elev har två rektorer under högstadietiden. På en låg-och mellanstadieskola kan det innebära att en elev har en rektor i skolan och en annan när eleven är på fritids. Det sistnämnda är för övrigt inte tillåtet, varje elev ska ha en rektor säger Skolinspektionen på sin hemsida (se här). Det är för övrigt, har jag en känsla av, i ”gränslandet” att dela upp en skolbyggnad i två enheter. Det är nog inte ”andemeningen” i författningarna. Det torde även bli en massa extra, onödig, tid som går åt för de två rektorerna när de ska samarbeta kring och synka skolskjuts-, lokal- och personalfrågor mm. (Och tänk om rektorerna inte kommer överens…)

Nu är jag kanske kritisk i överkant. Förhoppningsvis har förvaltningen tänkt längre än vad jag har gjort. Vi politiker i nämnden har inte sett planen på hur den framtida ledningsorganisationen ska se ut. Det är i och för sig beklagligt, men det kanske blir bra. Det ska för övrigt tillsättas ganska många nya skolledartjänster fram till 2021.. Det handlar om mycket pengar, 22 milj kr….

Utredningen beskriver också hur:

”fler administrativa tjänster har införts för att frigöra tid till chefernas kärnuppdrag”

Och det låter väl ok, men det är lite svårt att förstå vad som menas. Vad är en ”administrativ tjänst”? Är t ex en ekonomtjänst administrativ? Och när utredningen skriver att dessa tjänster innebär:

”avlastning i vissa arbetsuppgifter”

Så blir jag lite tveksam, och frågande. Inte löser man väl problem med att ”avlasta”, typ ta bort delar av en uppgift? Det torde ju innebära att rektor då fortfarande har ansvaret – och säkerligen måste sätta sig in i uppgifterna ändå. Måste inte uppgifter tas bort helt och hållet?

Kommunen har också prövat att införa nya arbetstidsavtal. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring. Vad jag förstår så har lärarna på de två skolorna fått en särskild lönekompensation för att arbeta med detta nya arbetstidsavtal på 2.000 kr per person (exkl PO-kostnader). (Har kommunen råd med detta om alla lärare förändrar sin arbetstid?) Utifrån min erfarenhet som lärare på högstadiet, så tror jag inte alls på det ”nya” arbetstidsavtalet. (Det är förresten inte särskilt nytt, det har förespråkats av arbetsgivarparten i många år.) Det förutsätter att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och ser man tillbaka några år så vet vi lärare att denna typ av ändringar i arbetstidsavtalet ofta har varit ett sätt för kommunerna att ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Kommunen har vidtagit lovvärda åtgärder för att:

”öka förutsättningarna för äldre medarbetare att arbeta till 65 år eller längre samt att minska sjukfrånvaro inom målgruppen”

Det är bra.

Personalorganisationerna har fått komma med synpunkter. De lyfter, enligt utredningen, följande idéer inom nuvarande budgetram: förstärkt och mer systematiskt organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsträffar (APT), klargörande av rollfördelning och arbetsuppgiftsfördelning , översyn av hur de befintliga lokalerna kan användas på bästa sätt, översyn av hur informationsflödet kan förbättras (skolpersonal upplever att det är alltför många kanaler att hålla sig uppdaterad på), möjligheten med arbetstidsavtal, utvärdering projekt som har genomförts (vad fungerar och vad bör fortsätta, alternativt utökas?) och granskning av om kommunens köp- och säljorganisation är optimal.

Utredningens slutsatser, vilket är desamma som förvaltningschefens ledningsgrupps slutsatser, vill genomföra följande prioriterade insatser för att förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen:

  • ”Förstärkt och mer systematiskt organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA-arbete) på arbetsplatsträffar (APT) med syfte att öka dialog, delaktighet och förbättra arbetsmiljön ytterligare. Här ingår exempelvis att se över möjligheter till paus under arbetsdagen samt arbete med kulturen runt sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Insatsen bygger på behovet i förvaltningen och det senaste läraravtalet (2018).”
  • ”Rollfördelning och arbetsuppgiftsfördelning behöver klargöras förvaltningsövergripande, per verksamhetsområde och på enhetsnivå. Hur använder vi vår kompetens inom förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem? Vem gör vad? Har vi behov av nya yrkeskategorier i skolvärlden, ex. lärarassistenter, integrationspedagoger, klassmentorer eller socialpedagoger? Kan vi frigöra tid till kärnuppdraget genom att lyfta bort arbetsuppgifter från pedagogerna som inte direkt stärker elevernas lärande?”
  • ”Eventuella nya yrkeskategorier kan stötta, avlasta och bistå lärarna med exempelvis administrativa uppgifter. Fler yrkeskategorier kan vara betydelsefulla för elevernas trygghet. Om nya yrkeskategorier anställs behövs dialog för att tydliggöra de olika kategoriernas ansvar och roller.”
  • ”Öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer samt administrativt stöd så att förskolechefer/rektorer kan utöva sitt uppdrag som pedagogiska ledare i enlighet med Skollagens krav. De kan genom att bli avlastade vissa arbetsuppgifter ge riktning, utöva inflytande och ta ansvar för förskol- och skolverksamheten.”
  • ”I möjligaste mån införa tvålärarsystem där lärare ges möjlighet till undervisning av hög kvalitet och kan leda barnen/eleverna mot goda resultat.”
  • ”Ändra arbetstidsavtalet till 1552 timmar reglerad tid/läsår för att skapa en hållbar organisation där lärarna vill stanna och fortsätta göra ett gott arbete och fungera som goda ambassadörer för verksamheten. Enligt bilaga 6 HÖK 2018: antal medarbetare i läraravtalet med ferietjänst som ska förändra sin förtroendetid multiplicerat med 2000 kr (1500 kr + 500 kr) samt PO-kostnader.”

Utredningen har slutligen kostnadsberäknat de insatser som kan förbättra skolpersonalens arbetsmiljö och minska arbetsbelastningen. Och det är naturligtvis en mycket viktig del av utredningen.

Merkostnaden för förändringen av organisationen för skolledare, dvs fler rektorer och förskolechefer, beräknas under perioden 2018-2020 kosta ca 22 miljoner kr (utifrån snittlönekostnaderna 2018). Det är mycket pengar… Det skulle kunna anställas många intendenter, ekonomer etc för de pengarna… Eller pedagoger…

Det är stora barngrupper i Vänersborg. Utredningen har räknat på kostnaderna för att minska grupperna till riksgenomsnittet. Det skulle kosta drygt 35 milj kr per år. Om Vänersborg skulle nå upp till Skolverkets rekommendationer skulle kostnaden bli nästan 63 milj.

För att nå 25 barn/avdelning i snitt på fritidshemmen behöver kommunen betala 14 milj kr mer och då har inte lokalkostnader räknats in (typ 18 nya moduler).

Om Vänersborg ska öka ”lärarnärvaron” i klasserna har utredningen räknat på hur mycket det kostar att införa en extra halvtidstjänst per förskolelärare/lärare, dvs ett steg i att införa ett tvålärarsystem. Anställer kommunen bara lärare skulle det kosta nästan 52 milj kr, anställs lärarassistenter kostar det ungefär 37 milj.

Utredningen beskriver avslutningsvis förhållandena inom elevhälsan. Vänersborg ligger inte ”så bra” till på detta område heller…

Akademikerförbundet SSR anser att 300 elever per skolkuratortjänst är eftersträvansvärt, i Vänersborg går det i nuläget ca 473 elever per tjänst. Rekommendationen från Sveriges Psykologförbund är 1 skolpsykolog per 500 elever, i Vänersborg är det 901 elever per psykolog. När det gäller skolsköterskor ligger kommunen bra till, det finns en sköterska per 380 elever. Det finns i Vänersborg 23 specialpedagogtjänster och 6 tjänster som speciallärare. Det blir ca 188 elever per specialpedagog. Och till sist, det finns 4 logopeder, 3,70 tjänster. Det är 1.166 elever per tjänst (borträknat förskola).

Det är mycket pengar det handlar om. Så mycket pengar att det nästan känns lite tröstlöst… Att Vänersborg ligger så långt efter riksgenomsnittet, på egentligen alla områden (särskilt på grundskolans), beror på att politikerna har försummat skolan (å det grövsta, höll jag på att skriva) under en lång rad år. För att Vänersborg ska kunna komma till rätta med skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, och därmed ge Vänersborgs barn och ungdomar de förutsättningar och den chans i livet som de förtjänar, så måste skolan, och förskolan, prioriteras. På ett systematiskt och planenligt sätt.

Det finns inga genvägar – det måste satsas. Politikerna måste se till att orden och löftena i valrörelsen blir verklighet.

PS. Barn- och Utbildningsnämnden har ännu inte fått utredningen, än mindre behandlat den.

Första delen av bloggen hittar du här: ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)”.

Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (1/2)

6 januari, 2019 Lämna en kommentar

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.) Den yrkade på att en utredning skulle göras om hur skolpersonalens arbetsbelastning kunde minska och arbetsmiljön förbättras.

Bakgrunden till motionen var bland annat de katastrofalt dåliga kunskapsresultaten i de kommunala skolorna. (Enligt Lärarförbundet kommer Vänersborg på plats 280 av 290 kommuner, när det gäller den faktiska andelen elever i årskurs 9 som är godkända, jämfört med den förväntade andelen elever med godkänt i alla ämnen.) Kommunen var, och är, tvungen att tänka om när det gäller utbildning och måste faktiskt göra något. Och det är ett välkänt faktum att den absolut viktigaste förutsättningen för elevers lärande är att det finns legitimerade pedagoger och kompetent skolpersonal. Vänersborg måste locka till sig fler nya pedagoger – och behålla de gamla.

I motionen berörde jag med tre exempel tänkbara åtgärder för att minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön. Flera kommuner inför ett tvålärarsystem med goda resultat. Det handlar om att det finns två legitimerade lärare i varje klass under alla lektioner. Det kanske vore något för Vänersborg? I andra kommuner anställs personal som sköter en del av de uppgifter som ligger utanför pedagogernas primära uppgift att undervisa. Det kan vara personal som tar hand om t ex föräldrakontakter, frånvaro, rastvakter och administrativa göromål.

Även skolledarnas arbetsbelastning behöver minskas. Rektorer (från och med 1 juli kommer även förskolechefer att tituleras rektorer) är oerhört viktiga som pedagogiska ledare. Många kommuner har insett det. (Så även Kunskapsförbundet Väst…) Det är därför av stor vikt att skolledarna får möjlighet att vara sådana ledare som Skollagen stipulerar, t ex genom att särskild personal anställs för att ta hand om de uppgifter som inte har med skolledarnas uppdrag som pedagogiska ledare att göra.

Jag yrkade också att utredningen borde mynna ut i konkreta förslag som även skulle kostnadsberäknas.

Utredningen blev klar i december. Det blev en gedigen och omfattande utredning.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Och utredningen ger onekligen en allsidig bild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö. Denna första av två bloggar om utredningen ska handla om denna beskrivning. Den andra delen ska ta upp vad utredningen menar görs nu och vilka åtgärder som skulle kunna vidtas.

Utredningen börjar med att beskriva lärarbristen i Sverige, som inte bara finns just nu utan som kommer att fortgå under de närmaste åren. Elevantalet förväntas öka samtidigt som en stor grupp lärare kommer att gå i pension. Enligt Lärarförbundet beräknas Sverige år 2025 sakna mer än 65.000 lärare. Det kommer inte att gå att utbilda så många pedagoger. Obehöriga och outbildade lärare måste uppmuntras att utbilda sig eller vidareutbilda sig och de lärare som sökt sig till andra yrken, och de är ganska många, måste lockas tillbaka till läraryrket. Kanske måste också, i varje fall under en övergångsperiod, lärare skjuta fram pensioneringen… (Även om pensionsåldern 2025 säkert har blivit ”plus 2 år”…)

Här finns det mycket att ta tag i för Vänersborg… Och redan här inser vi vikten av att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön… För att göra läraryrket och Vänersborgs kommun attraktivare…

Inte bara Vänersborg, utan hela landet står alltså inför en gigantisk utmaning – att kunna erbjuda de uppväxande generationerna en utbildning värd namnet, en utbildning som tillhandahålls av legitimerade lärare och kompetent skolpersonal. Vänersborgs kommun upplever redan i dagsläget svårigheter att rekrytera behörig personal. Kommunens styrande partier och politiker måste inse betydelsen av detta problem och inte bara stillatigande se på – och lägga sparbeting på förskola och grundskola…

I utredningen redogörs ganska ingående för de arbetsmiljöproblem som skolpersonalen upplever, både generellt i Sverige och lokalt i Vänersborg. Slutsatserna är inte överraskande, de bekräftar det som alla som är involverade i skolans verksamhet redan vet. Men det är ändå viktigt att beskriva och belägga förhållandena med fakta – om inte annat för de styrande politikernas skull… De ska ju inte kunna säga att ”de inte visste något”…

Utredningen skriver:

”det vanligaste upplevda arbetsmiljöproblemet bland lärare är att de har svårt att hinna med och orka med sina arbetsuppgifter, där en hög administrativ belastning ofta pekas ut som en utmaning.”

I en rapport från Lärarförbundet uppger nästan 40 % av lärarna att de inte hinner med stora delar av sina arbetsuppgifter inom arbetstiden. I förskolan lyfter Kommunal i en medlemsundersökning tre huvudskäl till att barnskötarna upplever stress på arbetet; underbemanning, stora barngrupper och för låg andel tillsvidareanställda. Jag antar att resultatet skulle bli detsamma om en sådan undersökning gjordes enbart i Vänersborg.

”Om en långvarig obalans mellan krav och resurser uppstår anses detta vara en riskfaktor för en ohälsosam arbetsbelastning.”

Det kanske är därför som personalomsättningen under 2017 har fortsatt ökat till 12 % för tillsvidareanställd personal, jämfört med 10 % året innan?

I Vänersborg är det sedan flera år tillbaka brist på skollokaler. Ett stort antal skolor och förskolor är dessutom i behov av underhåll.

Problemen kring lokalförsörjningen drabbar såväl personalens som elevernas arbetsmiljö. Det saknas i många fall:

”tillräckliga hemklassrum, ändamålsenliga special-/ämnessalar, idrottssalar, dimensionerade matsalar och skolkök, personalutrymmen, grupp-/konferensrum och mindre samtalsrum. Vissa skolor saknar helt arbetsplatser för personalen och några saknar dessutom pentry och lunchrum. Nästan alla skolor saknar också konferensrum och mindre samtalsrum.”

Utredningen fortsätter med att beskriva konsekvenserna:

”Lokalbristen leder till tillfälliga lösningar exempelvis i tamburer och korridorer, elever körs till andra skolor för ämnesundervisning och lärare tvingas lägga tid på att finna lokaler eller på att anpassa befintliga lokaler. Trångboddheten leder till stora svårigheter att dela klasserna vid behov, ger en komplex schemaläggning och dåligt med återhämtning mellan lektioner. Dessa utmaningar ökar även friktionsytorna mellan eleverna, höjer ljudnivån och riskerar ökad stress samt fler konflikter och incidenter.”

Vilka andra yrkesgrupper i kommunen skulle acceptera sådana arbetsförhållanden? Och framför allt, hur tror politikerna att dessa förhållanden ska bidra till att kommunens mål kring förskola och skola ska förverkligas? Vad är det egentligen för mening att ställa upp en massa ”högtravande” mål och förväntade resultat när det inte ens finns ändamålsenliga lokaler? (Det är också märkligt att så många bland skolpersonalen i enkäter uppger att de är nöjda med sin fysiska arbetsmiljö. Känner inte skolpersonalen till något bättre?)

Utredarna har också haft en fördjupad dialog med de lokala personalorganisationerna. Och det är naturligtvis oerhört viktigt. Och återigen:

”Personalorganisationerna beskriver att skolpersonalens ork och energi är låg. De beskriver att en bidragande orsak är mängden kringuppgifter som idag åligger pedagogerna utöver undervisningen.”

Även om ganska mycket dokumentation föreskrivs av de statliga myndigheterna så finns det en hel del kringuppgifter som kommer från och bestäms av kommunen. Dessa uppgifter (gäller även uppgifter till rektorer och förskolechefer) måste ses över ordentligt. (Se bla mina bloggar om kommunal styrning – klicka här.)

Bristen på vikarier lyfts som ett problem av personalorganisationerna:

”Lärare är ofta hellre ”sjuknärvarande” än hemma. Förskolans personal vittnar om att vikarieproblematiken ökar arbetsbelastningen på de ordinarie som är i jobb. Ibland lyckas inte bemanningen alls. Pooltjänster som upprättats med syfte att kunna bemanna vid exempelvis sjukdom, sätts ofta in i vikariat och försvinner därmed från poolen. Kommunal vittnar om bristen på återhämtning under arbetsdagen, speciellt inom förskolan där man många gånger inte har möjlighet till paus.”

Det här är kanske inget som en utomstående tänker på i första hand, men det är inte desto mindre ett stort problem. Kan ”vikarieproblematiken” lösas på ett bättre sätt?

Personalorganisationer påtalar även andra problem som ökar arbetsbelastningen och försämrar arbetsmiljön. Och som kommunen ansvarar för, och därmed kan förändras:

”Personalorganisationerna lyfter även praktiska problem så som när IT-tjänster och teknik inte fungerar samt när lokalerna ej är anpassade för behoven. Mycket tid och energi går åt till att lösa logistiska problem och ökar stressnivån. Personalorganisationerna påtalar även de risker som uppstår när förvaltningen på grund av budgetkrav tvingas prioritera bort delar av den service som de köper internt, så som tjänster från vaktmästeri, städ och kost. Behovet av tjänsterna kvarstår och måste därför utföras av skolpersonalen, vilket resulterar i att de får mindre tid till barnen. Köp- och säljorganisationen kräver även administration som tar tid och kraft från skolpersonalens kärnuppdrag.”

Kommunen behöver bortsett från annat se över själva styrningen och dess konsekvenser…

Till sist i denna del 1 av två bloggar.

Vid avslutning av en anställning får medarbetarna fylla i en avgångsenkät. Av de svarande (176 svar från de senaste 2,5 åren) uppgav 46% att högre lön hade kunnat få dem att vara kvar, 35% en lägre arbetsbelastning, 35% bättre arbetsmiljö, 29% bättre ledarskap och 21% om deras kunskap hade tillvaratagits bättre.

Fortsättning följer… Klicka här för del 2: ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö (2/2)”.

Motion: Webbsändning från KF

4 januari, 2019 1 kommentar

Så var då årets första vänsterpartimotion inlämnad. Den är skriven av Lutz Rininsland (V) och undertecknad.

Vi yrkar på att fullmäktiges sammanträden ska webbsändas. Det är inte ett särskilt omvälvande krav… I väldigt många kommuner i landet har kommuninvånarna kunnat se sina företrädare ”in action” i flera år vid det här laget. Adam Frändelid (V) lämnade för övrigt in en motion om detta för många år sedan. Men inget har hänt. Det är dags nu. (Lutz Rininsland har i eget namn lämnat in ytterligare en motion, se ”Samma tanke måste finnas hos fler”.)

==

Det är på tiden att vi går vidare

Vi kan konstatera att tidigare försök att införa webbsändning från fullmäktiges möten avbröts på grund av osäkerheten om sessionssalens framtid. Nu vet vi att någon ny sessionssal inte kommer att finnas på flera år. Vi vet också att fullmäktiges sammanträden kan ordnas på ett minst sagt tillfredsställande sätt i Festsalen i Kulturhuset/Folkets Hus.

Trollhättans närradio sänder live från sammanträden. Det har fungerat bra under en mycket lång tid. Men det är nu dags att Vänersborgs kommun tar nästa steg.

På många orter sänder man kommunfullmäktiges sammanträden live med både bild och ljud. På flera håll har man också tagit fram hemsidor, där allmänheten i efterhand kan klicka sig fram till avsnitt på dagordningen med något enstaka eller några sammanhängande ärenden.

Vänersborgs kommun är angelägen om god kommunikation, kommunen har bland annat anställda kommunikatörer. Nyligen påpekades det dock i ”kommunkompassen” att det fanns anledning att överväga att vilja bli bättre.

Utifrån detta anser vi att Vänersborg nu måste komma vidare. 

Vi anser inte att det behövs något mer utredningsarbete för att fullmäktige ska kunna ta ställning till om mötena ska webbsändas. Men det finns olika alternativ avseende teknisk utrustning och kvalitet på produktionen, och därmed även olika kostnadsnivåer. Med vår beslutsformulering vill vi uttrycka vår förväntan att dessa utredningar kan göras skyndsamt. Vi förutsätter att processen är igång och att fullmäktige kan ta ställning till vårt yrkande i denna motion senare under våren.

Vi yrkar

att kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida. 

Stefan Kärvling                                      Lutz Rininsland                   

2019-01-02

PS. Motionen kan laddas ner här (pdf).)

Kategorier:Motion

Pedagogernas arbetsmiljö

5 december, 2018 4 kommentarer

På barn- och utbildningsnämndens senaste sammanträde fick ledamöterna reda på att en utredning kring min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” var klar. (Läs motionen här, ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.) Nämnden fick dock inte se utredningen eller höra om dess innehåll, utredningen skulle till kommunstyrelsen först. (Fast utredningen var inte uppe på kommunstyrelsens sammanträde idag – som för övrigt var årets sista…)

Vänsterpartiet har i höst lagt en motion i riksdagen på samma tema. Motionen har rubriken ”Lärarbristen”. (Den finns att läsa här.) Den gör mig väldigt nöjd. Det är nämligen inte alltid som Vänsterpartiets uppfattningar på riksnivå stämmer överens med mina… Som t ex den där gången i början av 1990-talet då Vänsterpartiet stödde kommunaliseringen av skolan… (V har ändrat på sig nu och anser att staten ska återta huvudmannaskapet.)

Den här gången stämmer Vänsterpartiets uppfattningar nationellt överens med mina. Det är nästan så att jag till och med kunde ha varit med och skrivit motionen själv.

Motionärerna, och nu pratar jag riksdagsledamöterna, skriver i inledningen:

”Genom att satsa resurser på dagens barn och ungdomar och sträva efter att ge alla en så bra uppväxt och god utbildning som möjligt kan man möjliggöra större jämlikhet och ökad demokrati i morgondagens samhälle.”

Och motionen fortsätter med något som har en stor bäring på Vänersborg, särskilt nästa år då elevpengen kommer att minska:

”Om man tvärtom minskar satsningarna på skolan och utbildningen, låter skollokaler förfalla och försämrar lärarnas möjligheter att göra ett bra jobb så drabbas de elever som redan har det sämsta utgångsläget hårdast.”

Det här tycker jag är oerhört viktigt att understryka, en bra skola och en bra undervisning är absolut viktigast för de elever som har de sämsta sociala förutsättningarna.

Vänsterpartiet lyfter i motionen frågan om hur viktigt det är att arbetsmiljön och arbetssituationen förbättras på skolorna. (Det är också den fråga som jag tar upp i min motion.) En bra arbetsmiljö är en förutsättning för att studenter ska vilja bli lärare, och att lärarna stannar kvar i yrket. Och legitimerade pedagoger är i sin tur en förutsättning för en bra skola.

Vänsterpartiet skriver i sin riksdagsmotion:

”Skolan är Sveriges största arbetsplats men samtidigt också en av de sämsta. Det finns få yrkesgrupper som skulle tänka sig att arbeta under förhållanden som skolans personal (ofta kvinnor) tvingas göra. Stora mängder administration, för få kollegor och icke anpassade lokaler är bara några av de saker som hör till vardagen för lärarna. En av orsakerna till detta handlar om ekonomiska resurser och hur de fördelas men det handlar även om systemfel som kommunerna har anammat av det privata näringslivet och som lett till att lärarna och skolledarna tvingas frångå sina respektive kärnuppdrag.”

Det systemfel Vänsterpartiet menar är den styrningsmodell som dominerar i kommunerna och som går under namnet New Public Management (NPM). Styrning, rent allmänt i kommunen, är för övrigt något som kommunfullmäktige ska diskutera på sitt decembersammanträde.

De åtgärder som Vänsterpartiet föreslår i riksdagen skiljer sig givetvis från åtgärderna i min motion. Men det är naturligt, staten har sina kompetensområden och befogenheter och kommunen som skolans huvudman sina. Förutom att Vänsterpartiet vill höja statsbidragen till kommunerna vill partiet att staten ska satsa mer på elevhälsan och studie- och yrkesvägledning (SYV):

”Om barn mår dåligt är det viktigt att de får ett professionellt bemötande. I dag faller det ansvaret alldeles för ofta på redan överarbetade lärare. Vänsterpartiet vill att regeringen utreder möjligheten att införa ett nyckeltal för hur omfattande elevhälsa varje skola ska ha som ett minimum. På så sätt kan de jobba tillsammans med lärarna för att skapa en bra arbetsmiljö för både lärare och elever. Det behöver även satsas mer på studie- och yrkesvägledning som kan stötta lärarna i att visa på vikten av utbildning.”

Pedagogernas administration har ökat dramatiskt under senare år. Det här tar tid från kärnuppdraget som är att undervisa. Vänsterpartiet anser därför elev- och lärarassistenter skulle kunna avlasta lärarna och är positivt till att staten stödjer den här typen av utbildningar.

En intressant sak är att Vänsterpartiet vill avveckla förstelärarreformen. De som har blivit utsedda till förstelärare har fått ett relativt stort lönepåslag som betalas av staten. Vänsterpartiet skriver i motionen:

”Vilka som utsetts har ibland skett på godtyckliga grunder och ofta har inte uppdraget inneburit några nya arbetsuppgifter utan bara ett lönepåslag. Trots att det råder stor politisk enighet om vikten av kollegialt lärande så har förstelärarreformen haft motsatt effekt genom den splittring den skapat i lärarkollegiet.”

Nu har det inte fungerat som Vänsterpartiet beskriver i alla kommuner och i alla skolor. Det finns skolor, i t ex Vänersborg, där det har fungerat bra. Men Vänsterpartiet vill ersätta förstelärarsystemet med andra möjligheter till karriärutveckling. De ska baseras, menar Vänsterpartiet, med tydliga konkreta meriter där undervisningsskickligheten står i centrum.

Vänsterpartiet vill också ha en särskild vuxenlärarutbildning för att höja kvaliteten på vuxenutbildningen samt att regeringen bör utreda möjligheten att ställa högre krav på huvudmännen att:

”möjliggöra fortbildning av obehörig personal inom förskolan till förskollärare och obehörig personal inom skolan till lärare.”

Som sagt, det är bra att Vänsterpartiet lyfter problemen i förskolan och skolan och sätter lärarnas arbetsmiljö i centrum. I min motion här i Vänersborg så har jag gett exempel på hur kommunen som huvudman kan angripa problemet, t ex att införa ett tvålärarsystem och att särskild personal anställs som kan avlasta rektorer och förskolechefer.

Det är viktigt för framför allt de elever med sämst sociala förutsättningar att Vänersborgs kommun satsar på skolan. Tyvärr har inte betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) riktigt insett detta…

Svar på M+V-motionen!!

11 mars, 2018 2 kommentarer

motion5Med kommunstyrelsens handlingar i torsdags så har det då äntligen kommit – kommunstyrelseförvaltningens utredning av och svar på Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion från september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Du kan läsa hela motionen här.)

Ärendet var uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) i måndags (den gångna veckan). Där ansåg de styrande partiernas ledamöter, Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), att utredningens slutsatser var bra, medan Gunnar Lidell (M) yrkade att motionen skulle bifallas i sin helhet.

answer2Kommunstyrelseförvaltningens svar är både positivt och negativt. Men innan den utredande tjänstemannen på kommunstyrelseförvaltningen ger sitt svar och gör sin bedömning av motionen redogörs för en hel del rättsliga utgångspunkter. Och det med motiveringen att:

”Vad som anförs i föreliggande motion anknyter till centrala delar av kommunalrätten”

Och så redogör tjänstemannen för den kommunala kompetensen och allmänintresset, liksom likabehandlingsprincipen och begreppen kommunmedlem och proportionalitet… Det citeras ur Befogenhetslagen och naturligtvis ur Kommunallagen med dess förarbeten. Det hänvisas till och med till regeringsformen, en av grundlagarna. Dessutom återges också en hel del rättsfall om bland annat kommunal sponsring. Det är nästan så att man känner att motionen åtminstone tangerar några viktiga kommunala angelägenheter…

yrkande3I motionen yrkade Axelsson och Kärvling på att kommunfullmäktige skulle uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden (jag numrerar att-satserna för att det senare ska gå att följa med lättare, i originalet är det fyra punkter):

  1. ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  2. ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  3. ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
  4. ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Efter att kommunstyrelseförvaltningen utrett motionen och gjort sin bedömning, så kommer den fram till att kommunfullmäktige borde bifalla:

”motionen såvitt avser punkterna 2 och 4 och uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram förslag till
1. riktlinjer för sponsring och för bidrag som gäller marknadsföring och evenemang samtavslag2
2. medieneutrala riktlinjer för marknadsföring”

Kommunstyrelseförvaltningen, liksom majoriteten i KSAU, anser att motionens att-satser 1 och 3 ska avslås.

De att-satser som finns i utredningens förslag har som synes ändrats en del. De har inte samma lydelse som i motionen trots att motionens två att-satser har bifallits.

Dessutom blir jag något konfunderad på svarets att-sats 1. Jag tycker att det på många sätt har mer beröringspunkter med Axelssons och min punkt 1 – den punkt som det föreslås avslag på, än på vår punkt 2 som ska bifallas…

2I utredningen motiveras det föreslagna bifallet till motionens punkt 2 så här:

”Ärenden som gäller bidrag till marknadsföring och evenemang samt frågor om sponsring förekommer framför allt hos styrelsen och kultur- och fritidsnämnden, men kan likväl förekomma hos andra nämnder. Således föreligger behov av ett kommunövergripande dokument med handläggningsanvisningar och bedömningsgrunder för den aktuella typen av ärenden och frågor.”question

Och det som skrivs är väl ok, men jag kan fortfarande inte riktigt se hur motionens att-sats 2 återspeglas i utredningens bifallna omformulering… När utredningen i själva texten skriver ”handläggningsanvisningar och bedömningsgrunder” så återspeglar det till stor del motionens punkt 2, men det försvinner i utredningens egen formulering av ”att-sats 1”:

”riktlinjer för sponsring och för bidrag som gäller marknadsföring och evenemang”

Jag kanske är för petig som inte tycker att begreppet ”riktlinjer” riktigt innefattar begreppen ”handläggningsanvisningar och bedömningsgrunder”…

1Utredaren i kommunstyrelseförvaltningen vill alltså, precis som S+C+MP i KSAU, tillstyrka att-sats nummer 2, men avslå motionens att-sats 1.

Motionens första att-sats lydde så här:

”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”

Utredaren skriver en ganska lång motivering, som jag trodde hade med denna punkt att göra:

”De lagbestämmelser som aktualiseras är generellt hållna. Vid bedömning av det enskilda fallet är det därför inte alltid tillräckligt att enbart utgå från lagens ordalydelse. Vägledning får i sådana fall främst sökas i den rika floran av rättsfall; en grannlaga uppgift förenat med ett inte sällan tidskrävande arbete. Mot angiven bakgrund är det sålunda motiverat med kommunala riktlinjer som innehåller tydliga bedömningskriterier och övriga anvisningar. Detta underlättar och effektiviserar handläggningen, borgar för rättssäkra beslut och – inte minst – bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för dont_understandkommunen.”

Men denna motivering låter ju som ett bifall till motionen att-sats 1 och inte ett avslag. Men det kanske fortfarande är så att motiveringen handlar om motionens att-sats 2 och inte 1 – fast jag inte förstår det…

I varje fall så är följande motivering för ett avslag av motionens första att-sats otvetydig:

”Till det nyss sagda ska göras tillägget att det tillkommer respektive nämnd att på egen hand avgöra, med de undantag som följer av 6 kap. 38 § KL, om beslutanderätten i en viss ärendetyp ska delegeras. Således är frågan om behörig beslutsinstans – nämnden i dess helhet eller delegat – något som helt ska lämnas utanför nämnda riktlinjer.”

Jag ser ändå inte detta är ett argument för avslag. Nämnderna ifråga, det handlar framför allt om kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen, kan väl ta fram de listor med förslag om olika typer av bidrag som finns – som motionen efterlyser… Det finns väl inga hinder för att göra det?

4Utredningen föreslår att motionens att-sats 4 ska bifallas. Dock är även denna punkt 4 omformulerad. Men här kan jag väl tycka att ”medieneutrala riktlinjer för marknadsföring” ändå motsvarar motionens yrkande på ett hyggligt sätt.

Utredningen skriver om varför den anser att att-satsen ska bifallas:

”Att sådana riktlinjer finns får anses angeläget. … medieneutrala riktlinjer – tillämpliga såväl på internetbaserad media som på traditionella medier (t.ex. tidningar, affischer, skyltar etc.).”

3Kommunstyrelseförvaltningens utredare, liksom S+C+MP i KSAU, tycker att punkt 3 i motionen ska avslås:

”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”

Det är ju inte ett speciellt konstigt krav att det ska finnas en budget. Kommunen har budgetar för de flesta verksamheter. Det är ett sätt ha kontroll på vart pengarna går.

budget3Kommunstyrelseförvaltningen skriver angående yrkandet:

”Med hänsyn till variationen över tid, och även med beaktande av den skiftande karaktären hos bidragsföremålen, är en förteckning sådan den som motionärerna efterfrågar därför svår att sammanställa.”

Ett lite underligt och krångligt resonemang. Jämfört med att beräkna nästa års budget i barn- och utbildningsnämnden eller socialnämnden torde en sådan förteckning vara tämligen lätt att sammanställa.

Kommunstyrelseförvaltningen fortsätter:

”Vidare fordrar en förteckning över bidrags- eller stödberättigade aktiviteter kontinuerlig revidering för att inte bli inaktuell. Dessutom bör göras den anmärkningen att en dylik förteckning skulle kunna få en exkluderande effekt; hur ska en i och för sig bidragsgill aktivitet bedömas om den inte kan hänföras till aktuell förteckning?”

Det känns som om en höna görs av en fjäder… Jag kan helt enkelt inte se problemet.

motion5Axelsson och jag trycker i vår motion ganska hårt på att alla bidrag som finns i kommunen ska vara kända av alla och att reglerna för att erhålla dem ska vara tydliga och transparenta. De ska bland annat finnas samlade på kommunens hemsida. Vänersborgarna ska också uppleva att likabehandling råder och att besluten följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Alla ska kunna läsa vem som ansöker om bidrag och vilka som får, och hur mycket, samt motiveringen.

De här aspekterna behandlas inte alls i utredningen och motionssvaret.

När jag har läst igenom utredningen och svaret från kommunstyrelseförvaltningen så kan jag nog inte säga annat än att jag vidhåller min uppfattning om motionen. Motionen är bra och den är värd ett bättre öde än det kommunstyrelseförvaltningen vill ge den – och S+C+MP.

Motionen ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag för att sedan beslutas slutgiltigt i kommunfullmäktige i slutet av mars.

Kategorier:marknadsföring, Motion

Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm

15 januari, 2018 3 kommentarer

Vänersborgs kommuns hemsida har genomgått några förändringar efter årsskiftet.

anslagstavla_VbgDen nya Kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari säger nämligen att det ska finnas en webbaserad anslagstavla på hemsidan och den ska kunna nås direkt från startsidan. Och den kan man nu också hitta på kommunens startsida. Det är bara att scrolla ner något på sidan (klicka här) så hittar man länken ”Vänersborgs kommuns anslagstavla”. Och klickar man här så kommer man direkt in i politiken. Och det är spännande…

Läsaren möts av alla politiska organs sammanträdestider och det är en bra information. Längre ned ska man enkelt kunna hitta samtliga kallelser och protokoll. En bra service till alla invånare, och naturligtvis också till oss politiker. Tyvärr är inte hemsidan riktigt klar ännu, för länkarna till gamla kallelser eller protokoll (före 2018) fungerar inte. De nya finns dock och kommer att läggas in efterhand. De gamla kallelserna och protokollen kan man dock hitta i vänsterspalten. Klickar man på ”Politik och Demokrati”, ”Möten och protokoll” och ”Protokoll och kallelser” så hittar man de olika nämnderna och styrelserna. Och här finns allt man söker från tidigare år.

ksauVi kan se att de politiska institutionerna i Vänersborg inte riktigt har kommit igång efter jul- och nyårshelgerna. Det var bara KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som hade möte i förra veckan. Och KSAU:s protokoll ligger ute, det är bara att klicka, ladda ner och läsa. De ärenden som tas upp i KSAU kommer för det mesta upp i det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen och här ligger handlingarna utlagda under ”Kallelse och handlingar”. Här kan vi också hitta kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.

Min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” (se här) ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag.

motion3I motionen yrkade jag på att det skulle göras:

”en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.”

Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Och det är ju bra att en utredning ska genomföras. Dock föreslår kommunstyrelsen att det är kommunstyrelsen som ska utreda frågan. Det tycker jag inte riktigt om. Det vore väl självklart att barn- och utbildningsförvaltningen får vara med och utreda. Det är ju den förvaltningen som motionen angår.

Det ser också ut som om kommunstyrelsen vill ”vattna ur” motionen. Uppdraget ska nämligen vara:

notering2”att utreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.”

”Redovisa som anteckning på meddelandelistan”?

Förstår inte kommunstyrelsen att det är en avgörande fråga för hela grundskolan i Vänersborg? Och att det är bråttom att få grundskolan på rätt köl igen?

I motionen skrev jag:

”Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.”

Detta bör naturligtvis finnas med som uppdrag till utredarna.

forum_vbgKommunstyrelsen ska också fatta ett eget beslut, dvs ärendet ska inte vidare till kommunfullmäktige. Ärendet heter ”Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.” och handlar om att utveckla Vänersborgs stadskärna. Ett samverkansavtal mellan Vänersborg kommun, Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening, Fastighetsägarna GFR AB och Aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska godkännas.

Samverkansavtalet innebär för kommunens del att:

”under avtalstiden (cirka tre år …) årligen utge 650.000 kr till Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening.”

För de pengarna ska Forum Vänersborg:

”verka för utvecklingen av Vänersborgs stadskärna genom att bl.a. särskilt främja etablering av nya näringsidkare samt verka för ett gott utbud av handel, service m.m.”

vbg_centrum

Forum ska också:

”verka för evenemang som bidrar till en levande och attraktiv stadskärna”

Samt:

”fungera som en arena för samordning och samråd beträffande stadsutveckling, stadsplanering och investeringar i stadsmiljön.”

Det kan väl tyckas som att avtalet är lite luddigt (”verka för”, ”verka för”) men något måste göras åt stadskärnan anser jag, kanske något ännu mer drastiskt än att Forum Vänersborg bara ska ”verka för”… Det är viktigt att Vänersborg får ett levande centrum.

karvlingSamtidigt finns det en del frågetecken.

Det är ju det här med kommunala bidrag… Jonatan Axelsson (M) och jag (V) skrev en motion i september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”V och M skriver gemensam motion”). Vi yrkade att kommunen skulle:motion5

  • ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen, ”
  • ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip, ”
  • ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
  • ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Det vore naturligtvis önskvärt om sådana här riktlinjer och policies togs fram innan den här typen av avtal undertecknades… Det finns ju många organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun som verkar lite på samma sätt som Forum Vänersborg, t ex byalag (exempelvis i Väne-Ryr och Sundals-Ryr), för att inte tala om Brålanda företagarförening… bralanda_skylt

Jag hör redan rösterna från Brålanda: ”halva styrelsen i Forum Vänersborg består av tjänstemän från kommunen”, ”många kommunala tjänstemän arbetar åt Forum”, ”samhällsbyggnadsnämnden kommer att lägga ner ännu mer pengar på Vänersborgs centrum, som fontäner, konstinstallationer, pussbänkar osv”, ”Vänersborgs centrumkärna får en gräddfil när det gäller planering och investeringar” osv. (Jag hoppas att kommunstyrelsen har bra svar på dessa frågor…)

Det finns onekligen en del frågetecken. Men visst borde stadskärnan utvecklas. Liksom Brålanda. Och Frändefors och Vargön…

Och på tal om Brålanda.

tagstoppKommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande till Västra Götalandsregionen om Västtågutredningen. Det handlar om att öppna nya tågstationer.

I yttrandet kan vi läsa att:

”Vänersborgs kommun har sedan 2006 förberett sig och arbetat för fler tågstopp i Dalsland: i första hand Brålanda och Frändefors.”

motion3Jag får väl ta tillfället i akt att påminna om min motion från den 27 september 2016 om ”Tågstopp i Brålanda”…

Kommunen är i sitt svar till regionen positiv till tågstopp i både Brålanda och Frändefors och skriver att:

”kommunen rustar för att utveckla de två stationssamhällen Brålanda och Frändefors med infrastruktur anpassad för tågstopp, pendelparkering, cykelanslutning m.m.”.

Jag vet faktiskt inte i vilken omfattning som ”kommunen rustar”, men i budget för 2018 finns medel avsatta för att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda och i Frändefors är en ny detaljplan beslutad (om en ”småhusbebyggelse på större tomter än vad som är brukligt”). Jag hoppas att kommunen ”rustar” för tågstopp i dessa planer.

pengar4Den billigaste lösningen för tågstopp kostar enligt regionen ca 50 milj kr. Det är tänkt att kommunen ska bekosta stationen, Västra Götalandsregionen bekostar den utökade tågtrafiken och Trafikverket infrastrukturen. Det kan nog tänka sig att kommunen också kan få hjälp med finansiering av sin del. Hur som helst skriver kommunen att:

”Vänersborgs kommun är positiv till att medfinansiera stationerna/spårområdet för att möjliggöra tågstopp enligt förslaget.”

Det är bara att hoppas att tågen snart stannar i Frändefors och Brålanda. Och det vill vi nog också tro.

Kommunstyrelsen har naturligtvis fler ärenden på sin dagordning, men dessa kanske är de viktigaste.

miljoFör övrigt har Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som enda nämnd sammanträde denna vecka, och det redan idag.

Här finns dock ingen kallelse publicerad på hemsidan. Så ingen som inte har direkt tillgång till handlingarna, t ex nämndsledamöterna själva, vet vad som ska tas upp på sammanträdet. Det är tråkigt. Själva grejen är ju att vänersborgarna ska veta… Någon brålandabo undrar kanske om lukten från Dahlbergs Slakteri ska avhandlas idag, så att man ska kunna ringa och framföra synpunkter direkt till en nämndsledamot. För att ta ett exempel.

Den nya förändringen av kommunens hemsida, med anslagstavlan, är mycket bra. Vi får bara hoppas att nämnderna, även miljö- och hälsoskyddsnämnden, lägger ut alla kallelser, handlingar och protokoll, så att de finns tillgängliga för den stora allmänheten. Det är viktigt ur demokratiskt perspektiv att kommunens webbaserade anslagstavla fungerar som det är tänkt.

%d bloggare gillar detta: