Arkiv

Archive for the ‘M’ Category

Vänersborgs toppolitiker intervjuas

15 mars, 2022 1 kommentar

Om ett halvår är det val i Sverige. Som en del i bevakningen av den kommande valrörelsen var P4 Västs reporter Skoob Salihi i Vänersborg i torsdags (10 mars). Det kanske faktiskt till och med var så att P4 Väst stod för själva “kick-offen” för den lokala valrörelsen. (Du kan lyssna på inslaget här – “EFTERMIDDAG I P4 VÄST”.)

Salihi gick ut hårt kan man väl säga. Vänersborgs tre toppolitiker var nämligen på plats, och det var ju en flygande start på P4 Västs valbevakning. Det kan till och med vara svårt att leva upp till denna start senare under året.

De tre toppolitikerna som blev intervjuade av Skoob Salihi var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och Sverigedemokraternas gruppledare Ola Wesley. Och som det lät i Skoob Salihis påannons:

“Jag tar mig ett snack med kommunens toppolitiker.”

Augustsson (S), Harlitz (M) och Wesley (SD) fick till en början några frågor om kriget i Ukraina, det svenska försvaret och om kommunen hade börjat förbereda sig för att ta emot flyktingar. Sedan ställde Salihi frågan om hur politikerna såg på att ta emot ukrainska flyktingar här i Vänersborg. (29.50 in i programmet.)

De tre politikerna var positiva till att ta emot flyktingar från Ukraina.

“Ni har vänt…?”

Frågade Skoob Salihi Harlitz och Wesley. Henrik Harlitz (M) svarade:

“Det är ett helt nytt läge…”

Ola Wesley (SD) var inte längre för en “stramare flyktingpolitik”:

“Nu är det ju ett krig i vårt närområde så att säga.”

Benny Augustsson (S) hade en annan ingång i frågan:

“Ingen skillnad på människor. De flyr för sina liv. Det gjorde de 2015 också…”

Det är helt uppenbart en stor skillnad mellan partierna i flyktingfrågan. Men hur den ska hanteras är egentligen ingen kommunal fråga. Den avgörs i Stockholm.

En man “på gatan” ställde en fråga om vård och omsorg. Och då kom vi snabbt in på kommunalpolitik. (34.30 in i programmet.) 

Naturligtvis ville de alla tre satsa på äldrevården… Det var egentligen en dum fråga, i varje fall så här i valtider. Självklart ville de satsa på vård och omsorg – precis som de ville, och lovade, i det förra valet 2018… Kanske borde politikerna istället ha fått frågan hur de har satsat på vård och omsorg under mandatperioden. Det hade varit intressantare tror jag…

Efter lite musik fick politikerna frågan om de kunde lova högre löner till vård- och omsorgspersonalen. (40.45 in i programmet.) Det kunde ingen av dom lova.

“Det är ju en diskussion som får vara mellan facken och arbetsgivaren.”

Sa Henrik Harlitz (M). Ola Wesley (SD) höll med. Benny Augustsson (S) inflikade däremot helt riktigt att kommunen kunde påverka löneutrymmet. Och passade på att, som jag uppfattade det, leverera ett vallöfte:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Ja, vi får väl se. Det är ju inte direkt på det viset att de styrande politikerna i socialdemokraterna, och centerpartiet och miljöpartiet, har utökat någon grundbemanning de senaste åren. Tvärtom, i grundskolan har personalen minskat ganska dramatiskt och bemanningen på förskolan har hållits uppe tack vare statsbidrag. Nu minskar statsbidragen i förskolan och det finns inget som tyder på att kommunen tänker kompensera barn- och utbildningsnämnden för detta…

Det här valet lär bli som vanligt. Partierna strör vallöften omkring sig om satsningar på både äldrevård, förskola, grundskola och en hel del annat. Och en vecka efter valet är allt glömt…

The same procedure as last election…

En kvinna på stan ville att grönområden ska bevaras vid byggnation. (42.35 in i programmet.) Det var en bra fråga med tanke på den avverkning och skövling som skett på Mariedal Östra, vid Mariedalskolan och vid Kindblomsvägen, för att ta några exempel. Men det glömde Benny Augustsson (S) när han svarade:

“Ja, det kan vi lova för att ett av mina favoritmål vad gäller Agenda 2030, det är det globala mål 11 – “hållbara städer och samhällen”. Och där ingår verkligen att vi ska ha utrymme för gröna ytor och en bra rekreation i våra naturområden och så. Om jag får bestämma så lär det bli kvar grönytor i våra tätorter.”

Jag kan inte låta bli att undra vem som enligt kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) har bestämt i Vänersborg de senaste 3 åren… Sedan är det väl inte helt obekant att Augustssons partikollega Elisabeth Bolin (S), i samband med exploateringen på Mariedal Östra, yttrade följande i kommunfullmäktige i juni 2019:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Ola Wesley (SD) ville självklart också ha kvar grönytorna:

“För bor man i en hyresrätt eller bostadsrätt så ska man ju kunna gå ut och “maja” som man sa förr på 70-talet.”

Henrik Harlitz (M) höll inte helt oväntat också med, även om moderaterna inte direkt har stått på barrikaderna för att bevara de grönområden som avverkats de senaste åren…

Reportern Skoob Salihi avslutade intervjuerna med de tre toppolitikerna med att fråga vad som kommer att vara partiets viktigaste valfråga. Och det var en bra och intressant fråga. (44.50 in i programmet.)

Henrik Harlitz (M) fick svara först:

“Dom sakerna som vi kommer att prioritera i vårt arbete, det är boende, utbildning och arbete för att bygga ett tryggt och säkert Vänersborg, där vänersborgarna vill stanna kvar och bo och arbeta.”

Moderaternas mål med nästa mandatperiod är således tämligen blygsamt. Det är alltså att vänersborgarna ska bo kvar i kommunen och inte flytta typ till Trollhättan…

Ola Wesley hade sverigedemokraternas mål klart för sig:

“Det absolut viktigaste tycker vi är tryggheten. Man ska vara trygg. Vänersborgs gator ska vara trygga. Där vill vi ju satsa då på dels på nattvandrare, vuxna, där vill vi ta fram en arvodesmodell på det. Vi vill satsa på kommunalt finansierad väktare och så. Tryggheten är absolut det viktigaste. Skola, vård och omsorg är otroligt viktiga också.”

Benny Augustsson (S) avslutade inslaget:

“Ja, som socialdemokrat är det givetvis vård, skola och omsorg. Men givetvis tryggheten som en stor fråga nu. Bygga Vänersborg vidare på ett hållbart sätt givetvis, utvidga det. Men den stora frågan … [programledaren bröt in] … grönområdena får vara kvar, men den stora frågan tror jag blir skolfrågorna. Vi ska ta tillbaka demokratin över skolorna.”

Det sista håller jag som vänsterpartist naturligtvis med om, men det är ingen kommunal fråga.

Valrörelsen har alltså börjat i Vänersborg och P4 Väst har börjat sin bevakning. Det återstår att se om även andra partier kommer till tals i radion.

Jag tror att det blir en het sensommar och höst. Men intressant och spännande.

Kategorier:M, P4 Väst, S, SD, Val 2022

Tragiskt beslut av KS (2/2)

25 februari, 2022 Lämna en kommentar

I Vänersborg fungerar det på så sätt att flera av ärendena i kommunstyrelsen, särskilt de viktigare och/eller de mer komplicerade, föredras av tjänstepersoner innan beslut ska fattas. Det var en sådan föredragning som jag beskrev i gårdagens blogg. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)”.)

Under föredragningarna, eller informationen som det också kallas, ska fakta i ärendena lämnas till politikerna. Det är i varje fall tanken. Nu för tiden får man emellertid se upp. De underlag som levereras, den information som lämnas, är inte sällan både ensidig och tendentiös. Ibland lämnas fakta som endast gynnar tjänstepersonernas eller/och de styrande partiernas egna uppfattningar. Då kan tjänstepersonerna, som i det här fallet med VA på Vänersnäs, välja att endast beskriva gamla domar som talar för den egna uppfattningen – och “glömma” nyare domar som talar för motsatsen… Det här framförde jag för övrigt på sammanträdet, dock utan att någon kommenterade det.

Det blev ovanligt många ifrågasättanden och frågor under föredragningen i onsdags. Det var dock bara James Bucci (V) och jag som stod för dom. SD+MBP+KD+MP var helt tysta och de andra politikerna sa nästan ingenting, dvs C+L+M+S. Det ställdes några få “tekniska” frågor av mindre eller ingen betydelse för de aktuella principfrågorna. Och dessa inlägg utgick dessutom uteslutande från att det tjänstepersonerna hade sagt, det var sanningen. Kritiskt tänkande förekommer nämligen sällan, särskilt inte i de styrande partierna. Där tas det mesta, om inte allt, som tjänstepersoner, och/eller Benny Augustsson (S) säger, som sanningar.

Dan Nyberg (S) sa tydligen på socialnämndens sammanträde igår torsdag, om en helt annan sak, att:

“om man påstår något ska man ha belägg för det”

Men det gäller alltså inte alltid tjänstepersoner och ledamöter i de styrande partierna själva… Bucci och jag fick inte heller några “mothugg” från de andra partierna. De bemötte oss med tystnad.

Det är möjligt att de ledande i betongpartierna (S+M+C+L+KD+MP) – med sina heltidstjänster och arvoderade uppdrag – kan ha ”smält ihop” med tjänstepersoner i ledande ställning till en oformlig och diffus byråkrati. Kanske beroende på att de arbetar och umgås med varandra på daglig basis. Om det är på det viset så är det inte heller omöjligt att de glömmer att de representerar väljarna och invånarna i Vänersborg och istället går in i rollen som makthavare – och helt enkelt ska bestämma över vänersborgarna. 

Efter föredragningarna diskuterar de olika partierna ärendena, både inom respektive parti och ibland även med andra partier. Sedan börjar beslutsrundan. Det är då själva besluten fattas.

Så var det i onsdags också. 

Under mellantiden, mellan föredragningarna och beslutsrundan, så hade två yrkanden lämnats in i de två ärendena. Yrkandena i ärendena var identiska, eftersom den enda skillnaden var att det ena handlade om område 1 och det andra om område 2.

Vänsterpartiet yrkade genom James Bucci:

“Jag yrkar på en återremiss med motivering att beslutsunderlaget fortfarande behöver kompletteras så att det framgår grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive t.ex. vad som är ett ”större sammanhang”, vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder.
och om återremissyrkandet skulle falla yrkar jag att
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1”

Det var ett återremissyrkande i första hand, dvs det underlag som tjänstepersonerna hade lagt fram uppfyllde inte fullmäktiges krav på kompletteringar. Förslaget skulle därför arbetas om. Om det yrkandet röstades ner så yrkade Bucci på avslag på “hela paketet”.

Sverigedemokraterna yrkade att:

“Kommunfullmäktige INTE inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”

Det var ett tydligt yrkande. Det var ett avslagskrav som i stort sett var identiskt med Vänsterpartiets yrkande “i andra hand”. SD:s yrkande bifölls av Medborgarpartiet.

Jag framförde att det var svårt att förstå hur de styrande partierna kunde blunda för fakta. Det är ju en demokratisk grundsten att kommunfullmäktige fattar beslut i en kommun och att de besluten ska följas. Här har fullmäktige sagt vad som ska utredas och kompletteras med – och då måste samhällsbyggnadsförvaltningen följa detta. Och så har inte skett. Därför måste vi politiker i KS återremittera ärendet. Vad ska vi politiker annars vara till för om tjänstepersonerna kan strunta i våra beslut? Hade förvaltningen gjort jobbet så hade vi inte behövt yrka återremiss.

Och då fick jag en liten chock, jag blev motsagd! För första och enda gången under sammanträdet. Men det var inte av Benny Augustsson (S) eller Dan Nyberg (S) – utan av Lena Eckerbom Wendel (M). Oops.

Eckerbom Wendel sa:

“Vi har fått svar på återremissens frågor.”

Inget mer. Jaha, så vi hade fått svar…

Moderaterna genom Eckerbom Wendel lade fram ett eget yrkande. Det var i det närmaste obegripligt:

“KS beslutar att ärende XX bordläggs i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden med befintlig bebyggelse.”

Bordläggning innebär att inget beslut skulle fattas under sammanträdet, utan att beslutet helt enkelt skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Och under tiden skulle inget göras med ärendet. Till skillnad från en återremiss, där något typ av kompletterande utredning ska göras.

Dan Nyberg (S) var förvånad, och det var han i och för sig inte ensam om. Han påpekade att återigen vågade inte moderaterna fatta något beslut. Och det händer faktiskt allt oftare kan jag tillägga. Nyberg tyckte vidare att det var en knepig motivering och att den hörde hemma i ett helt annat sammanhang.

Och så sa Nyberg, helt oväntat, att han hade förståelse för Bucci, till skillnad då vad jag förstod från Eckerbom Wendel. Nyberg sa ungefär följande om Bucci:

“Vi hade kanske kunnat samarbeta mer om ärendet hade tagit en annan vändning tidigare.”

Jag kan inte avgöra om han “fjäskade” eller om det var kritik, och i så fall om det var mot Vänsterpartiet – eller det egna partiet… Eller varför han överhuvudtaget nämnde detta.

James Bucci (V) menade att Vänsterpartiet hade en annan uppfattning om återremissen än moderaterna. Han förstod nog inte heller innebörden av det moderata yrkandet. Bucci tolkade det som om moderaterna ville invänta regeringens VA-proposition som väntas läggas på riksdagens bord i april:

“I så fall förstår jag logiken.”

Men det var inte så som moderaterna menade. Moderaterna ville utarbeta ett regelverk. Eckerbom Wendel ansåg att kommunen hade ändrat praxis sedan VA-dragningen på dalslandskusten. Och nu kände sig fastighetsägare på Vänersnäs överkörda. Jag frågade moderaterna (“Moderaterna Vänersborg”, på Facebook) om vad de egentligen menade, och fick följande svar:

“vårt förslag att KS skulle bordlägga ärendena i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden i Vänersborgs kommun med befintlig bebyggelse.”

Svaret var längre, jag har kortat ner det. (Du kan läsa hela svaret på FB.)

Jag undrar om moderaterna tänker lägga ett bordläggningsförslag även i kommunfullmäktige? Och hur många vänersnäsare som därefter tänker rösta på M i höstens kommunalval…? Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz yrkade för övrigt bifall till Lena Eckerbom Wendels yrkande.

Sedan var det dags för beslut.

Kommunstyrelsen började med att rösta bort Vänsterpartiets förslag om återremiss och moderaternas bordläggningsförslag. Ärendet skulle avgöras idag, som det heter. Och det var inte helt oväntat.

I den avgörande omröstningen ställdes förslaget:

“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden…”

… mot ett rent avslagsförslag. Det skulle innebära att fullmäktige inte skulle införa några verksamhetsområden.

Kommunstyrelsen röstade med 8 röster för att införa verksamhetsområden på Vänersnäs. De som röstade för detta förslag var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. C+L+KD röstade alltså helt tvärtemot sina “moderpartiers” uppfattning i riksdagen.

Det var 5 ledamöter som röstade nej till att införa verksamhetsområden. De kom från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Och Moderaterna då? Jo, Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel avstod från att rösta… De deltog helt enkelt inte i ett beslut som är så avgörande viktigt för en mängd fastighetsägare och invånare på Vänersnäs.

Till sist.

Vad ska man ha för avslutande ord efter ett sådant här sammanträde? Jag vet inte, jag saknar egentligen ord. Det enda ord jag kommer på är – tragiskt…

Men kanske ändå… Kanske att Vänersborgs politiker har andra bevekelsegrunder för besluten än fakta? Eller att tjänstepersonerna återigen har fått sin vilja fram?

Inom några av de närmaste dagarna ska jag skriva en blogg om hur man ska gå tillväga för att få rätt, för att fakta, förnuft och rättvisa ska segra i Vänersborgs kommun.
…att man då måste ta hjälp av rättsväsendet…

Den 16 mars ska kommunfullmäktige fatta det slutliga beslutet. Den 11 september är det val.

Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.

Kategorier:KS 2022, M, VA, Vänersnäs

BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!

15 februari, 2022 1 kommentar

Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.

Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)

Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.

Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.

När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.

Men det finns mörka moln på himlen…

Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.

”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.

Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.

Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.

Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…

Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:

“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”

Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.

Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.

Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.

Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.

Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.

Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov. 

BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.

Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.

Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj… 

Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.

Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.

Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?

14 december, 2021 Lämna en kommentar

Det finns ett talesätt bland moderater i Vänersborg:

“Det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.” 

Talesättet härrör från Dan Åberg (M) och han har framfört det flera gånger i kommunfullmäktige. Bakgrunden är helt enkelt att flera motioner från moderaterna har bifallits av kommunfullmäktige, men “glömts bort” av de styrande partierna. Motionerna har alltså inte verkställts, kommunfullmäktiges beslut har ignorerats.

Så är det faktiskt, det finns flera exempel på det. På morgondagens kommunfullmäktige kommer ytterligare ett. Det framgår av en interpellation som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) ställer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Interpellationen lämnades in i eftermiddag, så det är inte säkert att Augustsson hinner förbereda ett svar. I så fall ställs den nästkommande fullmäktige.)

Den 13 mars 2019 lämnade Gunnar Lidell (M) in en motion om upphävande av vattenskyddsområdet Elgärde. Elgärde var inte längre i bruk – vattenverket hade rivits i början av 2000-talet och brunnarna hade förseglats. Men kvar fanns restriktionerna, som alltid finns för ett vattenskyddsområde.

Lidell skrev i motionen:

“det är av vikt att inte upprätthålla restriktioner vilka saknar aktualitet för verksamhetsutövare och utveckling av kommunen”

Kommunen konstaterade i sin utredning att det inte fanns något behov av Elgärde vattentäkt varken på kort eller lång sikt. Vattenkvaliteten var nämligen dålig och vattenmängden var i sammanhanget oväsentlig.

Den 17 juni 2020 biföll därför kommunfullmäktige motionen:

“… och ansöker hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde 1:24, samt begär, med stöd av miljötillsynsförordningen, att miljö- och hälsoskyddsnämnden upphör med tillsynen av vattenskyddsområdet.”

Så långt var allt väl.

Gunnar Lidell skriver i sin interpellation att han nyligen fick reda på att inget hade hänt – varken med motionen eller i Elgärde… 

“I nuläget är det minst 1 företagare inom det ännu ej avslutade vattenskyddsområdet som förväntas genomföra miljöåtgärder pga att företaget bedriver verksamhet i ett område med extra restriktioner. Vem bär ansvaret för kompensera företagaren, eller åtminstone meddela någon form av dispens i avvaktan på att kommunen gör något?”

Lidell skickade därför, den 7 december (i år), en fråga till de ansvariga tjänstepersonerna – och fick svaren dagen efter:

“jag vet inte hur man gör och jag har pratat med MHK som skulle titta i arkivet etc hur man gör…”

Det svarade alltså en tjänsteperson på kommunen. (Jag vet inte vad MHK betyder, möjligtvis miljö- och hälsoskyddskontoret.)

En annan tjänsteperson skrev, fortfarande citerat från Lidells interpellation:

“Det var också en diskussion i slutet av 2020 vem som ska göra det i kommunen, dvs KSF, MoB eller SBF. Vid det tillfället sa jag att jag inte kunde prioritera ärendet”.

(Förklaring: KSF=kommunstyrelseförvaltningen; MoB=miljö- och byggnadsförvaltningen; SBF=samhällsbyggnadsförvaltningen)

Det verkar faktiskt som om ingen av tjänstepersonerna hade tid eller visste hur hen skulle göra. Och gjorde därför – ingenting…?

Kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M), (2011-2014) frågar därför, på fullmäktige imorgon (eller nästa sammanträde), kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S):

  • “Anser du att Vänersborgs kommun har ett effektivt sätt att verkställa politiska beslut från kommunfullmäktige?”
  • “Har du som kommunstyrelsens ordförande någon form av ansvar i att Kommunfullmäktigebeslut verkställs?”

Jag ska inte uttala mig i ansvarsfrågan, i varje fall inte just nu, men måste ändå konstatera att det måste vara något grundläggande fel i Vänersborg. Det får bara inte vara så att kommunfullmäktiges beslut inte verkställs.

Budget 2022 (4): M+KD+L

Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.

De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.

Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.

M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)

Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.

Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.

De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.

Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:

  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
  • “Förbättra integrationen”
  • “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
  • “god kvalité inom barnomsorg”
  • “Det behövs … fler behöriga lärare.”
  • “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
  • “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
  • “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
  • “Vi måste värna om en ren och fin kommun”

Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…

Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.

Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:

  • “Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”
  • “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
  • “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”

Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…

Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.

Barn- och utbildningsnämnden

M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)

Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…

Socialnämnden

Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…

Kultur- och fritidsnämnden

De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.

Byggnadsnämnden

M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:

“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.

Samhällsbyggnadsnämnden

Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:

“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”

Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:

“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”

Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…

S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.

Kommunstyrelsen

Och till sist kommunstyrelsen.

De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.

S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:

“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”

Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.

I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:

“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”

I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)

Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:

“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”

Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.

M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.

Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.

Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.

Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.

==

Bloggar i denna serie:

KS (2/6): Marknadsföring och sponsring

I min förra KS-blogg (se “KS (2/6): Ettusensjuhundrafyrtiofyra sidor”) skrev jag om att kommunstyrelsen ska behandla “resultatet” av Jonathan Axelssons (M) och min (V) motion om “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. (Motionen kan laddas ner här.)

Kommunfullmäktige biföll motionen den 28 mars 2018. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Då fick kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden verkställa följande:

  • “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  • “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  • “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag, och”
  • “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Arbetet har resulterat i tre dokument som ska behandlas i kommunstyrelsen imorgon. Ett av dem, “Policy för sponsring och donationer”, ska vidare till kommunfullmäktige, medan två ska beslutas av kommunstyrelsen, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Det återstår, skriver kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett:

“styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet.”

De tre dokumenten var klara redan den 21 januari 2020. (Se “Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång”.) Då informerades kommunstyrelsen om, så att säga, utredningsläget kring motionen och fullmäktiges uppdrag. Ledamöterna uppmanades komma med synpunkter. Vilket jag gjorde – i en liten “sammanställning” på 11 sidor.

Nu 1,5 år senare är det i princip samma tre dokument som ska upp till behandling. Det har endast skett några språkliga ändringar, inget annat. I sak är de tre dokumenten identiska med de för 1,5 år sedan. Och de synpunkter jag lämnade då har inte gett något som helst resultat. (Är du intresserad av att ta del av dessa i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.) Och ingen annans synpunkter heller antar jag. Även om det i underlaget står:

“De synpunkter som inkommit har bedömts av förvaltningen och i vissa fall föranlett ändringar alternativt förtydliganden.”

På ”byråkratspråk” torde det betyda att det inte har inkommit något av substans, det som har inkommit är inte värt att nämna. Och det står inte vad det är för synpunkter eller vem eller vilka som har lämnat dem. De har dock lett till några språkliga förändringar, som naturligtvis kan definieras som både ändringar och förtydliganden…

Det kan noteras att även då ärendet senast behandlades i kommunstyrelsen skrev förvaltningen att det fjärde dokumentet återstod att göra. Precis som nu – 1,5 år senare…

Det har alltså inte hänt något de senaste 16-17 månaderna sedan kommunstyrelsen hade uppe ärendet senast. Och eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt som det skulle då, så tycker jag inte att det är det nu heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gäller således fortfarande. 

Men vad ska hända imorgon? Eftersom kommunstyrelseförvaltningen av någon anledning inte har utfört något arbete, mer än några språkliga förändringar, på över 1 år eller lyssnat på några synpunkter, så känns det tämligen meningslöst att framföra dem igen. Varför ska någon lyssna nu? Även om jag som en av motionärerna kan tyckas ha åtminstone några idéer och tankar som kan vara värda att beakta… Trodde jag i varje fall.

Jag vet inte hur de andra partierna ställer sig. De tre styrande partierna S+C+MP har ju aldrig uttalat något stöd till motionens synpunkter. Men i kommunfullmäktige den 28 mars 2018 yrkade de inte heller avslag på motionen. Det betydde att det inte blev någon votering, det fanns ju bara ett förslag. Kommunfullmäktige var alltså helt enig i att bifalla motionen.

Jag kommer att yrka återremiss. Motiveringen är helt enkelt att kommunstyrelsen inte har verkställt det uppdrag som den har fått av kommunfullmäktige. Som exempel är det fjärde uppdraget, om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte alls omnämnt i något av dokumenten. Självklart kommer ordförande Benny Augustsson (S) att säga att det kommer senare, i det dokument som är kvar att utarbeta. Men jag anser inte att det går att dela upp verkställandet av fullmäktiges uppdrag på det sättet, om nu Augustsson anför detta argument vill säga. Och med tanke på att det är över 3 år sedan kommunstyrelsen fick uppdraget av fullmäktige så är det väl inte mycket som talar för att det fjärde dokumentet blir klart inom överskådlig tid. Uppdragen är, eller borde vara, att betrakta som en helhet anser jag. Och i sådana fall är det bättre att återremittera allt tills även det sista dokumentet är färdigt.

Dessutom spelade offentligheten och transparensen en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider, ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på hemsidan. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga, där det också skulle framgå hur mycket medel som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades. Transparens var ett nyckelord.

Vi menade också i motionen kommunen skulle använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot Vänersborgs värdegrund och vara kopplad till visionen och målen. Axelsson och jag betonade även vikten av bedömningskriterier och utvärderingar. Det kunde gälla det affärsmässiga och/eller kommuninvånarnas “egenvärde/välmående”.

Det framhölls vidare i motionen att det var av stor vikt att samtliga dokument med regler och riktlinjer borde gälla hela kommunen, även de kommunala bolagen. Det var t ex inte lämpligt att en enskild nämnd fattade beslut i sponsring och donationsfrågor. (Typ att kultur- och fritidsnämnden skulle besluta om sponsring om ett nytt bandy-VM skulle arrangeras.) Det fick inte heller finnas några risker att enskilda tjänstepersoners och enskilda politikers intressen vägdes in i bedömningar och beslut. Nu täcker inte dokumenten hela kommunens verksamhet utan det tycks finnas möjligheter att “gå vid sidan av”, vilket ökar riskerna för godtycke och att inte likabehandlingsprincipen följs.

Det kan också tilläggas att dokumenten helt missar kommunens två uttalade egna evenemang, Aqua Blå och Oktobermarknaden. De drivs och sponsras ju av den egna kommunala organisationen med heltidsanställda tjänstemän.

Sedan har jag mina funderingar på det rent formella i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen förväntas besluta om två av dokumenten, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Jag anser att “hela paketet” är så stort och viktigt att kommunfullmäktige borde fatta besluten, eller som det står i Kommunallagen:

“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”

Ja, det finns fler argument som talar för att uppdraget inte är verkställt. Jag kanske ska motivera återremissen med att lämna in mina gamla synpunkter…

Men är det något att hoppas på…? Vad skulle en återremiss ge för något? De styrande politikerna eller kommunstyrelseförvaltningen vill uppenbarligen inte verkställa fullmäktiges uppdrag på ett korrekt och fullständigt sätt. Det verkar saknas både vilja och intresse. Och kanske också kunskap – även om jag har svårt att tro det sistnämnda.

Det kanske är så att de dokument som ligger på kommunstyrelsens bord imorgon trots allt är bättre än de dokument som kommunen har haft tidigare och som nu ska upphöra och ersättas. Men det är inga dokument som följer av de tankar och ambitioner som Axelsson och jag hade när vi skrev motionen. Det hade varit bättre att helt enkelt kopiera några av de dokument kring “marknadsföring, evenemang och sponsring” som andra kommunerna har antagit, och som är upplagda på hemsidor runt om i landet. Det finns nämligen många kommuner som sedan länge har antagit styrande dokument i dessa frågor.

Ibland kan man som politiker bli väldigt besviken… Detta är ett sådant tillfälle.  Men då är det bara att komma igen. Så imorgon ska jag yrka på återremiss.

Anm. Motiveringen till återremissen kan laddas ner här. Den är fortfarande på ”utkaststadiet”, dvs den kan ändras. Det ska också nämnas att Jonathan Axelsson (M) och jag har precis samma uppfattning om kommunens tre dokument – Axelsson stämmer in i yrkandet om återremiss.

M svarar företagarna i Frändefors

27 februari, 2021 Lämna en kommentar

För två veckor sedan hade 10 företagare från Frändefors en debattartikel införd i Melleruds Nyheter, ”Öppet brev till politiker i Vänersborg”. Artikeln handlade om socialnämndens beslut att placera ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde i Frändefors.

Företagarna kritiserade moderaterna i Vänersborg som de menade drev igenom beslutet. Samtidigt vädjade de till socialdemokraterna att:

“samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde.”

Det tyckte jag var så anmärkningsvärt att jag skrev en blogg med rubriken “Företagare mot M vädjar till S”.

I veckans nummer av Melleruds Nyheter har moderaterna svarat på kritiken. (Se “Svar på ”Öppet brev till politiker i Vänersborg””.) Och jag förutsätter att de skriver för hela det moderata partiets räkning, eftersom både kommunalrådet Henrik Harlitz och partiets gruppledare i fullmäktige Lena Eckerbom Wendel har undertecknat debattartikeln. Det har för övrigt också partiets nye 1:e vice ordförande i socialnämnden Henrik Josten gjort. Josten efterträdde Harlitz på denna post vid årsskiftet, då Harlitz blev kommunalråd. Den fjärde moderaten som undertecknade artikeln är ledamoten i socialnämnden Sofia Jacobsson Blixt.

Moderaterna börjar debattartikeln:

“Som kommunpolitiker har man ett ansvar för alla invånare i kommunen.”

Och så är det. Kommunen har ansvar alla kommuninvånare, även den grupp som socialnämnden betecknar som “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Det är viktigt att komma ihåg det. Det var emellertid inte detta faktum som företagarna argumenterade mot. De var motståndare till att boendet var planerat till just Elgärde, ett (förhoppningsvis) expansivt bostadsområde i Frändefors.

De fyra moderaterna förklarar i artikeln varför Elgärde är den bästa lokaliseringen för boendet:

“Elgärde i Frändefors är det område som i dagsläget ger bäst förutsättningar med sitt lugna läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer.”

Det var hela motiveringen och den är faktiskt både vag och ensidig. Motiveringen kan gälla stora områden i kommunen. Den kan också ifrågasättas av andra orsaker

Huruvida boendet ligger “i utkanten av samhället” är t ex en definitionssak. Om Elgärdeområdet byggs ut enligt den nyligen uppdaterade detaljplanen hamnar socialnämndens boende mitt i ett stort bostadsområde. Även “närhet till allmänna kommunikationer” är en definitionsfråga. De “allmänna kommunikationerna” går inte direkt förbi det planerade boendet, även om det inte är särskilt långt att gå eller cykla mellan de redan befintliga bostäderna till busshållplatserna.

Men är det ändå “bäst förutsättningar” i Elgärde?

I socialförvaltningens förstudie/utredning inför beslutet om boendets placering så fanns det ytterligare tre alternativ på lokalisering av socialnämndens boende, Väne-Ryr, Holmängshage och Östra Mariedal.

Om en placering av boendet i Väne-Ryr skriver förstudien:

“Tomterna i Frändefors och Väne-ryr har samma fördelar, de ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten. … Nackdel med placeringen i Väne-ryr är att mark- och exploateringsingenjörerna behöver ett svar relativt snabbt angående om tomten är aktuell för boendet för att kunna meddela om tomterna är till salu eller ej till intressenter. Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Även Väne-Ryr ligger alltså, som moderaterna skriver, i ett “lugnt läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer”. Hur tungt argumentet mot en placering av boendet i Väne-Ryr sedan är låter jag andra avgöra… Och som jag har skrivit förut – det verkar som om utredarna, författarna till förstudien, har missat att det finns en uppdaterad detaljplan på Elgärde och att det redan har börjat byggas bostäder i området. Det finns med andra ord “andra intressenter” på Elgärde.

Så här skriver förstudien om Holmängshage och Östra Mariedal:

“Fördel med placering på Holmängshage eller Östra Mariedal är att tomterna ligger nära centrum och kollektivtrafik. Nackdel för bägge placeringarna är att de kan vara för nära lockelser och ej lämpliga sociala kontakter. Tomten på Holmängshage ligger också i ett rekreationsområde och många kan vara i rörelse i området då det ska byggas ut ytterligare. Nackdel med östra Mariedal är att bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt enligt detaljplan. Mark- och exploateringsingenjör behöver även få ett relativt snabbt svar på om marken på Mariedal är intressant för ändamålet då VA- anslutningar projekteras nu.”

Det verkar som om Holmängshage och Östra Mariedal har valts bort ganska “snabbt och lätt”, egentligen alldeles för enkelt. Utgjorde dessa områden ens några verkliga alternativ…? Som när förstudien avfärdar Mariedal Östra med att “bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt”. Det är ju precis vad som gäller på Elgärde. Och där talar detaljplanen om 40-80 bostäder – på Mariedal Östra handlar det om 40 tomter… (Se “Mariedal, östra”.)

Jag är också lite undrande över vad utredarna menar med argumentet “ej lämpliga sociala kontakter” i dessa två områden. Menar utredarna verkligen att t ex barn eller ungdomar på Elgärde skulle vara “lämpligare sociala kontakter”? Från vems perspektiv då? Sedan är det väl troligt att dessa “ej lämpliga sociala kontakter”, som socialnämnden antagligen avser, ganska lätt med både bilar och “allmänna kommunikationer” kan ta sig till och från Elgärde tämligen enkelt. Det vet alla i Frändefors hur det var med socialnämndens tidigare boende på Elgärde… Det fungerade inte utan socialförvaltningen avvecklade det. Boendet låg för övrigt på samma gata som det nu tilltänkta boendet.

I utredningen finns två kartor över en eventuell placering på Holmängshage och i Östra Mariedal. Ett planerat nytt boende kan faktiskt placeras en bit ifrån andra bostäder, både på Holmängshage och i Östra Mariedal. (Se kartorna med cirklarna.) Till skillnad från Elgärde där boendet är tänkt att ligga mitt bland de andra husen

Det här är för övrigt allt som står om alternativen i socialförvaltningens förstudie. Det känns inte riktigt som om alternativen har utretts ordentligt. Och, som jag har skrivit, det verkar som om Elgärde har valts på felaktiga premisser.

Moderaternas argument i debattartikeln gällande lokaliseringen vilar alltså på “lösan sand”. Men moderaterna vill också försvara, eller förringa betydelsen av, beslutet genom att definiera målgruppen för boendet på ett annat sätt än vad som görs i socialförvaltningens underlag.

När företagarna i sin debattartikel beskrev målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, så var samtliga begrepp hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag. I moderaternas debattartikel är det tvärtom – inga av beskrivningarna av målgruppen återfinns i socialförvaltningens underlag

De fyra moderaterna beskriver målgruppen med följande ord:

“…personer med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism, OCD, psykisk utvecklingsstörning eller liknande…”

Inget av dessa begrepp återfinns i den utredning, förstudie, som låg till grund för nämndens beslut om placering av boendet. Varken “neuropsykiatriska diagnos”, “autism”, “OCD” eller “psykisk utvecklingsstörning” återfinns i utredningen! (Inte heller “tvångssyndrom” som är ett annat ord för “OCD”.) Det finns i och för sig andra begrepp i förstudien, som t ex “psykisk funktionsnedsättning”, som kan ha liknande betydelse som något av de begrepp moderaterna använder. Men jag tycker ändå att det är beklämmande att moderaterna genom att använda “nya” ord och begrepp omdefinierar den målgrupp som boendet är tänkt för. Och hade det stämt, det som moderaterna skriver i debattartikeln, är jag övertygad om att detta också hade stått i förstudien/utredningen.

Moderaterna skriver vidare:

“Det är inte tänkt att det ska vara ett boende för människor med missbruksproblematik”

Redan i sammanfattningen av utredningen står det:

“Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Det moderaterna anför i debattartikeln stämmer inte. Det står om målgruppens missbruk på många ställen i underlaget…

Moderaterna fortsätter faktiskt att beskriva situationen och målgruppen med egna ord – ord som inte återfinns i socialförvaltningens underlag. Moderaterna skriver:

“…de har ett större behov av stöd och kontinuitet i vardagen. Det kan också betyda att de har ett större behov av enskildhet under vissa perioder.”

Det här står alltså inte heller i förstudien/utredningen. Under rubriken “Beskrivning av behovet” står det bara:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang.”

Moderaterna har således “utvecklat” socialförvaltningens skrivning på sitt eget sätt. Det betyder inte att de har fel, men moderaternas skrivning kan faktiskt gälla väldigt många. Om beskrivningen hade varit specifik för målgruppen så hade den med all sannolikhet återgetts av socialförvaltningen.

Däremot har de rätt när de skriver att målgruppen inte har behov av gemensamhetsutrymmen. Förstudien förklarar varför, vilket inte moderaterna gör:

“Det behöver till exempel inte finnas stora gemensamhetsutrymmen för samvaro då det ofta leder till konflikter”

Jag vet inte varför moderaterna försöker mörka verkligheten och socialförvaltningens egen utredning.

Jag avslutar med att citera den formulering i förstudien/utredningen som kanske är själva grundorsaken till hela ifrågasättandet av socialnämndens beslut:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

En gång till:

”…önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder…”

Det finns stora brister i den utredning/förstudie som låg till grund för beslutet i socialnämnden. Och jag har svårt att tro att företagarna i Frändefors accepterar eller övertygas av moderaternas svepande sätt att glida över frågeställningarna. Moderaterna borde nog inse detta.

==

Tidigare bloggar om Elgärde:

KS 1: Budgetramarna fastställda

24 februari, 2021 Lämna en kommentar

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna

Företagare mot M vädjar till S

20 februari, 2021 1 kommentar

Den 27 augusti 2020 beslutade socialnämnden:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Elgärde är det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors. Detaljplanen för området uppdaterades 2017 och avsåg att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Beslutet att placera ett boende i Elgärde för personer med problematisk funktionsnedsättning hade inte föregåtts av varken information, dialog eller diskussion – i varje fall inte med de som berördes av beslutet. Däremot tog debatten fart och blev desto intensivare efter beslutet. Det fick till och med socialnämnden att ompröva det.

Ordförande Dan Nyberg (S) föreslog i oktober att nämnden skulle upphäva beslutet från i augusti. Förslaget röstades ner efter att en socialdemokrat var frånvarande och ersattes av en moderat. Och en annan socialdemokrat inte följde partilinjen utan röstade med moderaterna. (Se “Beslut: Elgärde!”.)

Det innebar att beslutet inte följde de majoritetsförhållanden som råder i kommunen och i socialnämnden. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet skulle i “normala fall” tillsammans med sverigedemokraterna och medborgarpartiet haft majoritet och därmed upphävt beslutet.

Nu borde kanske inte denna typ av ärende ha varit en partifråga, i varje fall inte som den utvecklades. Istället borde kanske enskilda ledamöter ha tagit så att säga personlig ställning och motiverat sitt sätt att rösta. (Så kanske det skulle vara i betydligt fler politiska ärenden…) Det handlade ju om en på många sätt “känslig” fråga, där så att säga rättmätiga intressen stod mot varandra. Och då gäller det att som enskild ledamot vara lyhörd, “open-minded” och väga argumenten mot varandra.

Debatten om Elgärde fortsätter i media. Dock inte i TTELA utan i Melleruds Nyheter. I förra veckans nummer hade 10 företagare från Frändefors skrivit på en debattartikel – “Öppet brev till politiker i Vänersborg”. (Se Melleruds Nyheter.)

Debattartikeln börjar:

“Bästa kommunpolitiker, det är med oro vi företagare ser utvecklingen för det boende socialförvaltningen planerar på Elgärde i Frändefors. Målgruppen beskrivs i underlagen som personer med komplex beteendeproblematik och utmanande beteenden. Diagnoserna kan ändras över tid beroende på medicinering och missbruk. Målgruppen beskrivs också som den tyngsta och svår att placera. Traditionella gruppbostäder fungerar inte då de stör grannar och personal samt att det kan förekomma våld.””

Om det är någon som anser att företagarna “målar fan på väggen” så kan jag konstatera att samtliga de beskrivningar som företagarna använder om målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, är hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag.

Jag vill passa på att nämna detta för att jag själv har fått en viss kritik för ordvalen kring målgruppen. Jag kommenterade då så här:

“Allt jag skriver om målgruppen är taget direkt från socialförvaltningens egna underlag, oftast är det ju till och med rena citat. För att återigen ta ett exempel. Det är i förvaltningens egen förstudie/utredning som det står: “På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.””

Jag kan väl ibland tycka att det vore bra om man läste på innan man kritiserade.

Företagarna skriver vidare i debattartikeln:

“Som företagare har vi haft tillräckligt av elände med inbrott och annat och behöver inte mer. Vi vill hellre ägna oss åt vår verksamhet och utveckla samhället.”

De 10 företagarna är inte helt obekanta med skeendet i socialnämnden… Det är också anledningen till att jag skriver denna blogg. De avslutar debattartikeln:

“Beslutet drevs igenom i socialnämnden av oppositionen med Moderaterna i spetsen tack vare en röra av ersättare då manfallet var stort den aktuella dagen. Vi ber därför den styrande majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen att samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde. Om närvaron är bättre fixar ni det. Tack från några företagare i Frändefors.”

Det är inte ofta man ser företagare rikta en sådan här tung kritik mot moderaterna, samtidigt som de vädjar till socialdemokraterna… Det har nog aldrig hänt i kommunen – inte i Frändefors i varje fall.

Det blev en tuff början för det nya kommunalrådet Henrik Harlitz (M). Han tillträdde ju kommunalrådstjänsten vid årsskiftet, då han efterträdde frändeforsbon Gunnar Lidell (M). Harlitz var ju som bekant 1:e vice ordförande i socialnämnden när besluten om Elgärde fattades i höstas.

Det måste vara en mardröm för ett moderat kommunalråd att ha ortens företagare mot sig.

 

PS. Den 27 februari svarade moderaterna på denna debattartikel – ”M svarar företagarna i Frändefors”.

Olagligt hyresbeslut om IFK!

8 december, 2020 1 kommentar

Den 18 november fattade kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Norén (S) ett beslut alldeles på egen hand. Han fattade ett så kallat ordförandebeslut. Det innebar att Norén själv fattade ett beslut i stället för nämnden. Och det är i vissa fall helt på sin plats enligt Kommunallagen 6 kap 39 §:

“En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.”

Kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans-Peter Noréns (S) ordförandebeslut hade följande lydelse:

“Kultur- och fritidsnämndens ordförande beslutar om en hyresnivå i Arena Vänersborg på 3.903 kr per match vid IFK Vänersborg herrars elitseriematcher i bandy till och med 2020-12-11.”

IFK skulle således betala en matchhyra på 3.903 kr istället för 18.458 kr… Det var en sänkning av hyran med nästan 80%…

Det hör till saken att ett antal föreningar, ganska många, tidigare hade skrivit till kommunen och bett om en tillfällig reduktion av hyrorna så här i coronatider. De fick nej av kommunledningen. Och sedan gick alltså kultur- och fritidsnämndens socialdemokratiske ordförande och beslutade på egen hand om en tillfällig hyressänkning för bara IFK Vänersborg – på nästan 80%… (Se “Föreningar, IFK, arenahyra och ordförandebeslut”.)

Wow!

Kommunstyrelsens avgående 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) överklagade Noréns beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Lidell menade att ordförandes beslut om hyressänkningen inte var “brådskande”. Och eftersom beslutet inte var brådskande, så var det inte heller lagligt för ordförande Norén att fatta beslutet.

Lidell motiverade i sin överklagan varför beslutet inte var brådskande:

“Denna brådska framgår dock inte av Kultur-och Fritidsnämndens beslut mindre än en vecka tidigare. Till saken hör också att det finns alternativa bandyhallar att hyra i våra grannkommuner i avvaktan på nästa ordinarie nämnd. Utöver de alternativen hade det också funnits möjlighet för Kultur-och Fritidsförvaltningen att vänta med faktureringen av hyran till bandyklubben i avvaktan på nästa ordinarie sammanträde med nämnden.”

Det finns lite mer bakgrund och argumentation i Lidells överklagande, men egentligen inte mer som styrkte själva grunden för överklagandet. (Du kan läsa mer om överklagandet här: “Lidell överklagar!”.)

Ibland, men sällan, maler de juridiska kvarnarna snabbt. Idag kom Förvaltningsrättens dom. Det skriver TTELA om på sin hemsida. (Se “IFK får betala full hyra ändå”.)

“Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet.”

Så börjar rättens dom. Det innebär att den förklarar ordförande Noréns beslut som olagligt och därmed ogiltigt. Gunnar Lidell fick alltså rätt.

Efter att domen har förkunnats motiverar Förvaltningsrätten domen. Rätten inleder med att sammanfatta händelseförloppet, därefter återger rätten innehållet i överklagandet. Sedan kommer kommunens yrkande. Kommunen försvarar Hans-Peter Noréns ordförandebeslut. Så klart, det gör “kommunen” alltid.

Kommunen menar att IFK Vänersborg på grund av publikrestriktionerna under coronan inte utnyttjar allt utrymme i arenan under en match. Och att IFK därför inte borde betala hyra för dessa ytor. Det är ju dock inget försvar för att ordförande har tagit ett beslut på egen hand. Det var ju inte själva hyresnivån som Lidell överklagade.

Kommunens andra argument lyder:

“Det stämmer att det inte står något i protokollet om ett mer formellt uppdrag från nämnden.”

Men så menar kommunen att:

“uppmaningen att samråda med kommunstyrelsens presidium gavs muntligt till presidiet av kultur- och fritidsnämndens ledamöter.”

Jag har aldrig varit med om att kommunen fattar muntliga beslut vid sidan av protokollet. Så kan det inte, så får det inte gå till. Ett mycket märkligt försvar av ordförandebeslutet. För övrigt har det inte med motiveringen till Lidells överklagan att göra.

Två argument för Norén som ligger utanför grunden för överklagan, om att beslutet inte var “brådskande”. Ingen bra början på försvaret…

Och så förklarar kommunen hur ordförande Norén såg på samrådet med kommunstyrelsens presidium. Lidell skrev ju faktiskt vad han ansåg om Noréns version:

“vilket enligt min mening inte är med sanningen överensstämmande”

Kommunen pratar om muntliga kontakter, telefonkontakter, lite hörsägen och typ förutsätta saker. Men det spelar ingen roll. Det var inte bristen på samråd med kommunalråden som Lidell överklagade. Jag förstår egentligen inte – tre argument framförs av kommunen och inget har med grunden för överklagandet att göra.

Men sedan kommer faktiskt argument för att Noréns beslut var så brådskande att det inte gick att invänta nämndens beslut. Anledningen var, skriver kommunen:

“att fem av IFK Vänersborgs elitseriematcher 2020 skulle hinna genomföras innan kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december. Ordförande bedömde att ärendet skulle behandlas som ett brådskande ärende, eftersom föreningen annars skulle försättas i ett läge där den inte hade underlag för att fatta beslut. Att föreningen skulle leva i ekonomisk ovisshet angående en kostnad om 72.745 kronor ansågs inte lämpligt.”

IFK skulle inte ha “underlag för att fatta beslut” och skulle “leva i ekonomisk ovisshet” – det var argumentet.

Ja, en sak kan man ju i varje fall konstatera, Norén hade inte kommunens perspektiv eller likställighetsprincipen (att behandla alla kommuninvånare lika, i detta fall alla föreningar) framför ögonen när han fattade sitt beslut. Och ärligt, är det inte kommuninvånarnas och skattebetalarnas bästa man ska ha framför ögonen som förtroendevald – och inte IFK Vänersborgs…? Fast det är klart, tittar man på socialdemokraternas historia i Vänersborg kan man ju undra…

Förvaltningsrätten anser inte att:

“ärendet varit så brådskande att ordföranden i nämnden varit behörig att fatta det överklagade beslutet. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt och ska redan på denna grund upphävas.”

Förvaltningsrätten anger tre skäl till domen:

“Förvaltningsrätten konstaterar att det sedan våren 2020 har funnits restriktioner vad gäller publik vid sportevenemang. Frågan om hur arenan skulle kunna att komma tas i anspråk med hänsyn till gällande restriktioner och en eventuell sänkning av hyran vid bandymatcherna kan således inte anses vara en nyligen och hastigt uppkommen fråga.”

Det är det svårt att argumentera mot…

“Förvaltningsrätten utgår även ifrån att bandymatcherna varit planerade i god tid, eftersom det är fråga om idrottsutövning på elitnivå.”

Och som tredje och sista argument:

“Därtill har kommunen även möjligt att fakturera IFK Vänersborg för hyran efter att kultur- och fritidsnämnden haft sitt ordinarie sammanträde i december.”

TTELA-sporten skriver i eftermiddag om domen. Vad jag förstår så har redaktionen inte alls varit i kontakt med Hans-Peter Norén (S) eller Gunnar Lidell (M), vilket jag kan tycka vara lite märkligt. Däremot intervjuas (som vanligt) IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson. Och vad han anser är ganska givet. (Se TTELA “IFK får betala full hyra ändå” och min blogg “Lidell överklagar!”.)

TTELA drar slutsatsen att IFK Vänersborg nu ska betala full hyra för arenan, även för de matcher som redan har spelats. Jag är inte säker på att det blir så, men det är det svårt att uttala sig om. IFK har ju egentligen ingått en överenskommelse, ett avtal i god tro med Vänersborgs kommun. Om det sedan visar sig att kultur- och fritidsnämndens ordförande begick en olaglig handling kan ju inte IFK vara ansvarig eller ta konsekvenserna av det. Det borde ju vara en “inre kommunal angelägenhet”…

På fredag, den 11:e, sammanträder kultur- och fritidsnämnden. Antagligen kommer det att klarna då. Det är väl bara att hoppas att nämnden har kommunallagens likabehandlingsprincip framför ögonen – att alla kommunens medlemmar ska behandlas på samma sätt. Det betyder att om IFK Vänersborg får en sänkt hyra så ska alla andra föreningar också få det.

Och det hade kommunen haft råd med – om den hade använt en del av det stora överskottet på grund av alla oväntade statsbidrag för coronan. 173 miljoner…

%d bloggare gillar detta: