Arkiv

Archive for the ‘M’ Category

Händelserikt KF (1): Styr och ledning

18 maj, 2023 Lämna en kommentar

Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.

Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.

Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)

Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)

Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.

Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.

Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.

Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:

“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”

Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.

Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?

Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…

Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.

Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?

Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.

Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.

När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.

Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.

Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.

Det kändes som en seger för hela kommunen.

Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.

Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, M, S, styrning, Vänsterpartiet

KF 2b: VA-motionen och lagen

25 februari, 2023 Lämna en kommentar

I förra veckan behandlade kommunfullmäktige en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Det vet läsare av denna blogg. Jag skrev om ärendet och motionen i bloggen “KF 2: VA – återremiss igen”. I torsdags publicerade TTELA en artikel på sin hemsida om samma VA-ärende. Nästa vecka kanske artikeln blir publicerad i papperstidningen. (Se “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till VA-nätet”.)

Niklas Johansson på TTELA ger som vanligt sina läsare en förståelig och korrekt beskrivning av fullmäktiges behandling av VA-frågan förra veckan. Och artikeln blir ju inte sämre av att jag själv blir citerad… Hela artikeln avslutas faktiskt med ett citat från mina läppar:

“Jag ska säga vad frågan handlar om: Och det är att folk som har godkända enskilda avloppsanläggningar är tvungna att betala 200.000 kronor för att ansluta sig till kommunens VA-nät trots att de bara bor på stället kanske högst tio veckor om året. Det handlar inte om att bråka, det handlar om de som tvingas att betala 200.000 kronor för något de inte behöver. Det ska vi fundera på.”

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade detta inlägg. Det är synd, det är en avgörande viktig aspekt i frågan om tvångsanslutning. En anonym person, som känner till förhållandena på Gardesanna, utvecklade på sätt och vis argumentet i en kommentar till mitt blogginlägg (se här):

“I början på nästa år, har väl alla på Gardesanna fått betala sin tvångsanslutning, på ett eller annat sätt. Många äldre som får krav på sig att betala ca 150.000- 250.000:-. Några kanske är fattigpensionärer. Att tvinga fastighetsägare är inte demokrati. Finns det ett fungerade och godkänd avlopp, skulle det vara frivilligt. Det är lätt att ta beslut om andras pengar.”

Det blir aldrig några svar på sådana här frågor från de styrande partierna. Det vore särskilt intressant om Kristdemokraterna och Centerpartiet, som styr kommunen tillsammans med sossarna, hade gjort det. Partiföreningarna i Vänersborg har ju uppenbarligen en helt annan inställning till tvångsanslutning än den officiella partilinjen.

Jag har efter fullmäktige fått en fråga från Vänersnäs om det inte fanns något i fullmäktiges handlingar som klargjorde vad som gäller kring motionens frågeställningar utifrån lagarna. Jo då, på sätt och vis fanns det lite om det i tjänstemannaskrivelsen. Tjänstepersonerna ska ju som alla vet följa objektivitetsprincipen och ge en allsidig, saklig och objektiv bild av ärendet så att politikerna sedan kan fatta ett genomtänkt och sakligt grundat beslut… (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Det hänvisas både i själva beslutet och i underlaget, som är en slags motivering, till den uppdaterade vattentjänstlagen, LAV. Kommunfullmäktiges beslut hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp skall anses färdigbehandlad med hänvisning till antagandet av proposition 2021/22:208 Vägar till hållbara vattentjänster.”

Propositionen är det regeringsförslag som låg till grund för riksdagens beslut om en lagändring i juni 2022. Ändringarna i vattentjänstlagen beskrivs på ett korrekt sätt i fullmäktiges underlag. Den konkreta kopplingen, ”hänvisningen”, mellan den “uppdaterade” lagen och motionens yrkanden förklaras dock inte. Det är lite underligt eftersom de avsnitt i lagen som handlar om vad som händer när kommunen har inrättat verksamhetsområden, vilket motionen behandlar, inte ändrades. De paragraferna har samma lydelse innan lagändringen som efter. På det sättet blir ju hänvisningen till den nya lagen lite “diffus”, snällt sagt.

Det närmaste en motivering till att motionen skulle kastas i papperskorgen utifrån lagen var följande avsnitt i underlaget till kommunfullmäktige:

“När ett verksamhetsområde väl är inrättat styr Miljöbalken när den faktiska anslutningen ska ske och Lagen om allmänna vattentjänster reglerar när anslutningsavgift ska betalas.”

Begreppet verksamhetsområde nämns inte i Miljöbalken. (Begreppet förekommer en gång i lagtexten, dock i en annan betydelse.) Det står inte heller något om anslutning till kommunalt VA. Det gör att jag inte kan hitta var i Miljöbalken det bestäms (styrs) när ”den faktiska anslutningen” ska ske – om det nu står någonstans. Miljöbalken gör som jag ser det överhuvudtaget ingen principiell skillnad mellan enskilda VA-anläggningar och kommunala VA-anslutningar. Lagen är “bara” intresserad av konsekvenserna för miljön:

“Miljöbalken skall tillämpas så att
   1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter “

Det finns alltså, vad jag kan se, inga skrivningar som är tillämpliga i ärendet kring motionens yrkanden om “uppskjuten” anslutning till ett kommunalt VA-nät. Inte så länge som de enskilda VA-anläggningarna kan godtas med:

“hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det står mer om motionens yrkanden i vattentjänstlagen, LAV. Det är i 24 § som anslutning och avgifter tas upp:

“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Det finns sannolikt flera tolkningar av denna paragraf, men jag noterar att det står ett “och” efter första punkten. Det står inte ett “eller”… Det torde betyda att både punkt 1 och 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare inom ett verksamhetsområde ska tvingas att betala avgifter för en allmän VA-anläggning.

Många kommuner tolkar lagen, liksom Vänersborg, som att alla fastighetsägare ska tvingas betala en anslutning när fastigheten har hamnat inom ett av kommunen beslutat verksamhetsområde. Det finns äldre domar som visar att domstolar har haft den tolkningen också. Det håller dock på att ske en förändring av tolkningen i nyare domar.

Hur som helst. Det står ju inget i vattentjänstlagen om när anslutningen måste ske efter att ett verksamhetsområde har beslutats eller när anslutningsavgiften ska erläggas. Här finns det definitivt ett “friutrymme”, eller ”manöverutrymme”, där kommunen kan utforma ett eget regelverk, precis som Lena Eckerbom Wendel (M) avsåg med sin motion.

Det kan också tilläggas att det inte finns några instruktioner eller direktiv i LAV om att de frågor som Eckerbom Wendels motion tar upp ska finnas med och/eller regleras i en vattentjänstplan. Lagen ger istället andra direktiv om vad som ska ingå i en sådan plan. Ett kommunalt  regelverk skulle kunna komplettera en sådan vattentjänstplan.

Det ville inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. Och eftersom de är i minoritet i kommunfullmäktige utnyttjade de rätten att återremittera ärendet, ett beslut som kan fattas med minst en tredjedel av rösterna.

Mats Andersson (C) motiverade återremissen med följande formulering:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan.”

Det innebär sannolikt att inget beslut fattas om motionen under innevarande år. Det är som Tor Wendel (M) sa, en ”maskerad bordläggning”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Juridik, Kommunfullmäktige 2023, M, Motion, VA

Ny VA-motion från M

18 oktober, 2022 Lämna en kommentar

I lördags skrev jag om en motion från moderaten Lena Eckerbom Wendel kring den brännande VA-frågan. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) Motionen hade behandlats i samhällsbyggnadsnämnden och är nu på väg till kommunfullmäktige för beslut. Först ska den dock tas upp i kommunstyrelsen.

På onsdag nästa vecka lämnas en annan VA-motion in från moderaterna. Det är Tor Wendel som har skrivit en motion, “Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Den motionen ska gå den andra vägen. Motionen lämnas till kommunfullmäktige och går därifrån via kommunstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden. Vem vet, motionerna kanske möts någonstans i kommunhuset… Även denna motion ska sedan gå samma väg tillbaka.

Tor Wendel vill ändra hanteringen och beslutsvägarna i kommunen när det gäller inrättandet av nya verksamhetsområden. Motionens yrkande lyder:

“att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Wendel konstaterar mycket riktigt att Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) kommer att ändras en del från och med årsskiftet. Han noterar att just den centrala 6 § får en liten, men viktig uppdatering.

Paragrafens inledning lyder både före och efter ändringen på exakt samma sätt:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen

  1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
  2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.”

Fram till årsskiftet är paragrafen slut där, men efter årsskiftet har följande tillägg gjorts till 6 §:

“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kompletteringen av 6 § kommer att betona miljöaspekten betydligt hårdare än förut. I varje fall i lagen, om det blir fallet i Vänersborgs kommun är ju en helt annan sak. Tor Wendel (M) vill i varje fall, vad jag förstår, att det helst ska bli följden av lagändringen även i Vänersborg. Han anser att nya verksamhetsområden därför ska beredas av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Och faktum är ju att experterna på miljön och människors hälsa inte finns på Kretslopp och Vatten i samhällsbyggnadsnämnden. De finns i just miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Jag kan väl tycka att Tor Wendel tänker helt rätt, men om det i praktiken blir någon förändring i kommunens och dess förvaltningars syn på tvångsanslutning till kommunens VA-nät tror jag inte. Både styrande politiker och tjänstepersoner i miljö och hälsa ansåg ju t ex att det var helt på sin plats att genom en “skrivbordstillsyn” döma ut enskilda avlopp på Vänersnäs – enbart på uppgifter om hur gammal en enskild avloppsanläggning var. Vilket för övrigt inte har godtagits i domar avkunnade av flera Mark- och miljödomstolar i landet.

Och vi minns väl alla hur flera av ledamöterna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och dess förvaltning vägrade att erkänna och godta en dom från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Det var när domstolen förklarade att familjen Solvarms egenutvecklade kretsloppssystem var överlägset det kommunala VA-systemet. Domen accepterades till och med av samhällsbyggnadsnämnden. (Se “Solvarm vann!”.)

Det som skulle kunna tala mot motionens yrkande är att det i LAV:s 6 § talas om ytterligare ett rekvisit, en förutsättning, för verksamhetsområden. Verksamhetsområden ska nämligen också omfatta ett större sammanhang, dvs en samlad bebyggelse. Och det kanske är mer av en uppgift för samhällsbyggnadsnämnden att bedöma än Miljö och hälsa. Fast det är inte samhällsbyggnadsnämnden särskilt bra på heller, den har haft sina högst egna och olagliga definitioner…

I princip har nog Tor Wendel rätt – lagändringen från årsskiftet kommer att betona aspekterna kring skyddet för människors hälsa och miljön. Och det skulle betyda att nya verksamhetsområden borde hanteras, beredas, av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. I praktiken finns det, som jag uppfattar det, emellertid inget som tyder på att de partier som kommer att styra kommunen, eller kommunens förvaltningar, ska ändra uppfattning om tvångsanslutning.

Arbetet, kampen säger flera fastighetsägare, mot tvångsanslutning i Vänersborgs kommun kommer att fortsätta.

Anm. Du kan ladda ner Tor Wendels motion här – “Motion – Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”.

Kategorier:M, Motion, VA

Motion om tvångsanslutning

15 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det har sannolikt inte undgått någon politiskt intresserad kommuninvånare att VA-frågan, i synnerhet den på Vänersnäs, har varit en omdebatterad och infekterad fråga under slutet av denna mandatperiod. Vänsterpartiet gjorde t ex tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet till en lokal valfråga.

Vad som händer i kommunen med VA-frågan framöver vet varken jag eller någon annan säkert. Förvaltningarna i Vänersborgs kommun har i varje fall inte ändrat uppfattning. De tolkar fortfarande vattentjänstlagen (LAV) som att alla fastigheter ska tvångsanslutas. Det gör också politikerna i den styrande minoriteten, S+C+MP. Det finns emellertid, även efter valet, en majoritet i kommunfullmäktige mot tvångsanslutning. Och den håller ögonen på vad som är på gång.

En ny lagstiftning börjar gälla från och med den 1 januari 2023, fast den uppdaterade vattentjänstlagen blev för de flesta lite av en besvikelse. Det blev inte så många ändringar som man hoppades på. Det blir t ex inget nej till tvångsanslutning. Däremot ska kommunerna kunna vara mer “flexibla”. Hur det är med “flexibiliteten” i Vänersborgs kommun vet dock de flesta… (Se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

Mitt under brinnande VA-debatt skrev Lena Eckerbom Wendel (M), den 15 februari 2022, en motion med rubriken “Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Den hade, som jag ser det, en del tveksamheter i “brödtexten” och motionens tre yrkanden löpte inte heller “linan ut”:

  • “Att ett regelverk ska tas fram som tydliggör befintliga fastighetsägares valmöjligheter vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.”
  • “Att regelverket enligt ovan ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kan visa anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.”
  • “Att regelverket kommuniceras så tydligt för allmänhet, politiker och berörda fastighetsägare att syftet med lagen om allmänna vattentjänster kan uppnås mer effektivt än idag.”

Eckerbom Wendel (M) yrkade alltså inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet skulle stoppas. Hon ansåg “bara” att fastighetsägare ska kunna vänta med anslutningen tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Det handlade alltså om en “minskad” tvångsanslutning.

Motionen är alltså en slags kompromiss i frågan om tvångsanslutning. Och därigenom var motionens yrkanden åtminstone bättre än den rådande uppfattningen och praxisen hos kommunens styrande politiker. Och tjänstepersoner.

Motionen behandlades i torsdags, den 13 oktober, av samhällsbyggnadsnämnden.

Beslutsförslaget till nämnden hade följande formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp och följa den nya lagstiftning som kommer och dess tillämpningar.”

De styrande partierna och förvaltningen var inte mottagliga för några kompromisser. Kommunfullmäktige ska avslå motionen. (Motionen ska så småningom avgöras av kommunfullmäktige.)

Det var en längre bakgrund och motivering i underlaget. Det som direkt berörde avslaget av motionen var:

“Propositionen innebär enligt branschorganisationen Svenskt Vatten att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Den “nya” lagen har uppfattats på ett riktigt sätt – “flexibilitet” och “enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Det är två nyckelbegrepp i vattentjänstlagen.

Texten fortsätter:

“Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.”

Det här avsnittet kan läsas en gång till. Det är viktigt. Det talas om “egna lösningar” och “inte lika högt ställda” krav som tidigare.

Förvaltningen skriver vidare:

“Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.”

Och sedan vänder förvaltningen på alltihop. Om ett verksamhetsområde redan är beslutat så är det tvångsanslutning till kommunens VA som gäller. Det kan ifrågasättas. Det finns ju överklaganden där domstolarna inte har resonerat på det sättet. Men jag vet inte heller riktigt vad förvaltningen tänker på – finns det något verksamhetsområde som är beslutat i kommunen och som inte redan är “utbyggt”? Det blev ju aldrig något verksamhetsområde på Vänersnäs… (Det gäller dock inte Gardesanna.) Och när det gäller kommande beslut av verksamhetsområden lär kommunfullmäktige ha alla ögon och öron öppna…

De styrande partierna och tjänstepersonerna har, det måste tilläggas, en mycket diffus och vid definition på “alla fastigheter inom detta område”. Kommunen har nämligen sin egen definition på större sammanhang/samlad bebyggelse. Den är som jag ser det inte i enlighet med lagen.

Alla argument mot verksamhetsområden och tvångsanslutning på Vänersnäs har jag redogjort mycket noggrant för i tidigare bloggar. (Det går att scrolla igenom alla bloggar här, med den senaste, dvs denna blogg, först.)

Beslutsförslaget i samhällsbyggnadsnämnden var alltså avslag på motionen, men 1:e vice ordförande Tor Wendel (M) yrkade på bifall.

Det blev votering.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att bifalla motionen med röstsiffrorna 6-5.

Det var ledamöterna för oppositionen, M+L+V+MBP+SD, som röstade för bifall och de styrande partierna, S+C+MP, som ville avslå den. De styrande partierna verkar vara totalt oemottagliga för sakargument.

Det är värt att uppmärksamma att nämndens kristdemokrat svängde 180 grader – KD röstade avslag till motionen.

Varför bytte KD sida? Det beror sannolikt inte på att de har blivit övertygade av de styrande partiernas argument. Vad kan det då bero på? Ja, säg det…

Jag är lite tveksam till motionen, i varje fall den andra att-satsen. Är det inte så att motionen kan vara ”kontraproduktiv”? Den vill ju bara ”minska” tvångsanslutningen, dvs skjuta den framåt i tiden. Alla fastigheter ska tvångsanslutas så småningom menar Lena Eckerbom Wendel (M). Det håller inte jag med om. Fastigheter på landsbygden ska kunna få ha enskilda avloppsanläggningar även i framtiden – bara de uppfyller lagens krav.

Det tål att fundera på – öppnar ett antagande av motionens yrkanden bara dörrarna till en tvångsanslutning?

Kategorier:M, Motion, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, Vänersnäs

Budget 2023 (4): M+L

14 juni, 2022 Lämna en kommentar

Moderaterna och Liberalerna har lagt ett gemensamt budgetförslag. Det uppseendeväckande med det är att det tredje partiet i minialliansen har hoppat av budgetsamarbetet. Kristdemokraterna har nämligen lagt ett eget förslag. Dan Nyberg (S), som myntade uttrycket minialliansen om de tre borgerliga partiernas samarbete, lär antagligen mynta ett nytt uttryck för det nya oppositionsblocket, varför inte “nanoalliansen”? Den mer intressanta frågan är dock vad KD:s avhopp betyder för det framtida borgerliga samarbetet.

Nanoalliansens två partier är inbördes olika stora. M har 9 mandat, L har 3. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet.

Budgetförslaget liknar till stor del ett valmanifest. Det räknas upp väldigt mycket som man vill jobba för och genomföra, men som ofta är både mycket allmänt och ”propagandistiskt”. Det hör inte direkt hemma i ett budgetförslag kan jag tycka. De flesta ”vallöftena” i budgetförslaget hittar man framför allt i moderaternas valbroschyrer. Det här upplägget torde också göra det svårt för M+L att hitta stöd för sitt budgetförslag hos andra partier. Flera förslag hör inte heller till det kommunala kompetensområdet.

Jag ska inte redogöra för denna del av budgetförslaget, som det för övrigt är svårt att hitta en röd tråd i. (I slutet av bloggen kan du ladda ner förslaget och läsa dessa avsnitt själv.)

M+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari.

De två borgerliga partierna vill se en annan budgetprocess. Det är en linje som moderaterna har drivit i många år, men som jag mig veterligt, aldrig hört en liberal argumentera för. Tvärtom, Gunnar Henriksson (L) har i barn- och utbildningsnämnden upprepade gånger uttryckt en stor tillfredsställelse över nuvarande kommunala principer för styrning.

Formuleringen i budgetförslaget är identisk med förra året:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Moderaterna, och liberalerna, skriver att de tänker söka stöd för sin syn på en annorlunda budgetprocess i fullmäktige. Det lär väl bli om de vinner valet i höst kan jag tänka. I väntan på en förändring:

“försöker vi här anpassa vårt budgetförslag/MRP till nuvarande upplägg av MRP för Vänersborgs kommun.”

Moderaterna har anpassat sig i några år nu och vill det sig illa, från deras perspektiv, är det väl risk att de får göra det i ytterligare 4 år…

Inriktningsmål

M+L vill ändra kommunens prioriterade områden till ”boende, utbildning och arbete”. Därmed menar de att det också behövs nya inriktningsmål. De föreslår följande inriktningsmål:

  • “Fler personer får en egen bostad.”
  • “Tryggheten utomhus i området där man bor ska öka till minst i nivå med riket, även när det är mörkt ute.”
  • “Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, hemkommun, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt, och för 2023 bland de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, hemkommun, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
  • “Andelen i egen försörjning ska öka till minst i nivå med riket.”
  • “Långtidssjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska till i nivå med riket.”
  • “Den externa personalomsättningen ska minska med 25%.”

Jag kan väl personligen se att det skulle vara positivt om de nya inriktningsmålen i förslaget blev uppfyllda, särskilt de ökade ambitionerna för skolan. Men det torde vara en lång väg kvar att gå, i varje fall om pengar ska tilldelas nämnderna enligt deras budgetförslag.

Barn- och utbildningsnämnden

M+L vill öka ramen till barn- och utbildningsnämnden jämfört med ramanvisningarna i februari med 12,1 milj kr. Pengarna avsätts för ökad måluppfyllelse samt höjd internränta. Det specificeras inte hur pengarna till BUN ska användas och konkret till vad. Jag känner inte riktigt igen summan. Från BUN har 12,5 milj kr nämnts som kostnaden för att utöka med en lärare per skola. Men det går naturligtvis att se positivt på att det inte följer med några nya uppdrag med pengarna. Det innebär ju att pengarna kan användas för att höja kvaliteten. S+C+MP utökade ju budgetramen för BUN med 8 milj kr, men då fick nämnden ett nytt utökat uppdrag – öka barnens vistelsetid i förskolan. 

Det torde behövas ett betydande ekonomiskt resurstillskott för att förverkliga M+L:s inriktningsmål om att Vänersborg ska vara “bland de 25 bästa kommunerna i riket”…

Det nämns i förslaget inget om pengar till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem.

Byggnadsnämnden

Byggnadsnämnden föreslås få en ökad ram med drygt 1,9 milj kr för att möjliggöra avgiftsfri GIS samt 2/3 utvecklingsledare. (Miljö- och hälsoskyddsnämnden får pengar för den kvarvarande tredjedelen.)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslås få en ökad ram med ungefär 1,8 milj kr. Det ligger på samma nivå som förslaget från S+C+MP. Pengarna ska användas till fler IT-licenser, Campus Dalsland, Kommunakademin Väst, Leva projekt och Funktionsrätt VBG. Men i M+L-förslaget ska dessa pengar också användas för:

“tidsbegränsade uppdrag inom ”socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser”, samt vid behov medel till anpassad gymnasieskola/gymnasiesärskola.”

Vad jag förstår ska alla dessa poster finansieras, förutom tillskottet, genom att M+L sänker det ospecificerade förfogandeanslaget till 8 milj. Det här sistnämnda blir en “liten lek med siffror”.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens ram ska enligt förslaget öka med 2,3 milj kr. De extra pengarna utöver budgetanvisningarna ska till skillnad från de styrande partiernas förslag:

“möjliggöra ökade trygghetsskapande åtgärder på sportcentrum, fritidsgård för barn o unga med nedsatt hörsel … samt uppdaterade verksamhetssystem.”

S+C+MP vill istället satsa på en avgiftsfri musik- och kulturskola.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden får en ökad  ram med 256.000 kr för höjd internränta, vilket för övrigt alla nämnder får kompensation för utan att jag har nämnt det, och för att vara med att finansiera en utvecklingsledare tillsammans med byggnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en miljon för höjd internränta och ökade kapitalkostnader.

Socialnämnden

Socialnämnden till sist. Precis som S+C+MP snålar M+L med pengar till nämnden. Socialnämnden har stora behov men M+L föreslår att ramen ska öka med endast 2,4 milj kr. Dessa pengar ska användas till:

“höjd internränta samt finansiering av Mini Maria och att möjliggöra ändring av försörjningsstödnormen så att barn i familjer med ekonomiskt bistånd har möjlighet att delta i avgiftsbelagda fritidssysslor.”

De avgiftsbelagda fritidssysslorna ska läsas som avgifter till framför allt musik- och kulturskolan.

Resultatbudget för M+L

Några synpunkter

Med tanke på den mängd vallöften som levereras i de delar av budgetförslaget som mer liknar en valbroschyr än en budget, och som jag inte refererar till i denna blogg, så tycker jag att M+L är alltför återhållsamma med budgettilldelningen till de olika nämnderna. Framför allt är det en snålhet som visas Socialnämnden. Det finns inte heller några motiveringar till varför Social- och även Barn- och utbildningsnämnden får de pengar de får, eller kanske snarare, varför de inte får de pengar de inte får… Jag kommer ofrånkomligen att tänka på det gamla ordspråket “snålheten bedrar visheten”.

Jag har rent allmänt lite svårt att följa den röda tråden i budgetförslaget från M+L. Dispositionen verkar ovanligt nog inte vara helt genomtänkt.

Till sist tycker jag inte att det är några större skillnader mellan budgetförslagen från S+C+MP (se “Budget 2023 (3): S+C+MP”) och förslaget från M+L. Hade det varit ett mellanvalsår hade de båda blocken säkerligen kommit överens. Men nu är det valår och det är viktigt att locka röster. Därför tror jag inte att betongpartierna kommer att lägga fram något gemensamt budgetförslag. Den överenskommelsen kommer antagligen istället efter valet. Det ska ju beslutas om en ny budget för år 2023 i november också…

Det är en återhållsam och snål budget som M+L går till val på och som de tänker sig, och hoppas, ska locka åtminstone fler röster än i valet 2018. Mitt tips är att inte något av partierna kommer att öka antalet mandat…

===

Anm. Du kan ladda ner budgetförslaget från M+L här.

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2023, L, M

Vänersborgs toppolitiker intervjuas

15 mars, 2022 1 kommentar

Om ett halvår är det val i Sverige. Som en del i bevakningen av den kommande valrörelsen var P4 Västs reporter Skoob Salihi i Vänersborg i torsdags (10 mars). Det kanske faktiskt till och med var så att P4 Väst stod för själva “kick-offen” för den lokala valrörelsen. (Du kan lyssna på inslaget här – “EFTERMIDDAG I P4 VÄST”.)

Salihi gick ut hårt kan man väl säga. Vänersborgs tre toppolitiker var nämligen på plats, och det var ju en flygande start på P4 Västs valbevakning. Det kan till och med vara svårt att leva upp till denna start senare under året.

De tre toppolitikerna som blev intervjuade av Skoob Salihi var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och Sverigedemokraternas gruppledare Ola Wesley. Och som det lät i Skoob Salihis påannons:

“Jag tar mig ett snack med kommunens toppolitiker.”

Augustsson (S), Harlitz (M) och Wesley (SD) fick till en början några frågor om kriget i Ukraina, det svenska försvaret och om kommunen hade börjat förbereda sig för att ta emot flyktingar. Sedan ställde Salihi frågan om hur politikerna såg på att ta emot ukrainska flyktingar här i Vänersborg. (29.50 in i programmet.)

De tre politikerna var positiva till att ta emot flyktingar från Ukraina.

“Ni har vänt…?”

Frågade Skoob Salihi Harlitz och Wesley. Henrik Harlitz (M) svarade:

“Det är ett helt nytt läge…”

Ola Wesley (SD) var inte längre för en “stramare flyktingpolitik”:

“Nu är det ju ett krig i vårt närområde så att säga.”

Benny Augustsson (S) hade en annan ingång i frågan:

“Ingen skillnad på människor. De flyr för sina liv. Det gjorde de 2015 också…”

Det är helt uppenbart en stor skillnad mellan partierna i flyktingfrågan. Men hur den ska hanteras är egentligen ingen kommunal fråga. Den avgörs i Stockholm.

En man “på gatan” ställde en fråga om vård och omsorg. Och då kom vi snabbt in på kommunalpolitik. (34.30 in i programmet.) 

Naturligtvis ville de alla tre satsa på äldrevården… Det var egentligen en dum fråga, i varje fall så här i valtider. Självklart ville de satsa på vård och omsorg – precis som de ville, och lovade, i det förra valet 2018… Kanske borde politikerna istället ha fått frågan hur de har satsat på vård och omsorg under mandatperioden. Det hade varit intressantare tror jag…

Efter lite musik fick politikerna frågan om de kunde lova högre löner till vård- och omsorgspersonalen. (40.45 in i programmet.) Det kunde ingen av dom lova.

“Det är ju en diskussion som får vara mellan facken och arbetsgivaren.”

Sa Henrik Harlitz (M). Ola Wesley (SD) höll med. Benny Augustsson (S) inflikade däremot helt riktigt att kommunen kunde påverka löneutrymmet. Och passade på att, som jag uppfattade det, leverera ett vallöfte:

“Det ska vara ett hållbart arbetsliv. Så det vi får till oss väldigt mycket som vi kommer att jobba väldigt mycket för. Det är att öka grundbemanningen. Det är ju en stor fråga för att få ett mer hållbart arbetsliv och en bättre  arbetsmiljö. Det är ju grundbemanningen i vården och även i skolan.”

Ja, vi får väl se. Det är ju inte direkt på det viset att de styrande politikerna i socialdemokraterna, och centerpartiet och miljöpartiet, har utökat någon grundbemanning de senaste åren. Tvärtom, i grundskolan har personalen minskat ganska dramatiskt och bemanningen på förskolan har hållits uppe tack vare statsbidrag. Nu minskar statsbidragen i förskolan och det finns inget som tyder på att kommunen tänker kompensera barn- och utbildningsnämnden för detta…

Det här valet lär bli som vanligt. Partierna strör vallöften omkring sig om satsningar på både äldrevård, förskola, grundskola och en hel del annat. Och en vecka efter valet är allt glömt…

The same procedure as last election…

En kvinna på stan ville att grönområden ska bevaras vid byggnation. (42.35 in i programmet.) Det var en bra fråga med tanke på den avverkning och skövling som skett på Mariedal Östra, vid Mariedalskolan och vid Kindblomsvägen, för att ta några exempel. Men det glömde Benny Augustsson (S) när han svarade:

“Ja, det kan vi lova för att ett av mina favoritmål vad gäller Agenda 2030, det är det globala mål 11 – “hållbara städer och samhällen”. Och där ingår verkligen att vi ska ha utrymme för gröna ytor och en bra rekreation i våra naturområden och så. Om jag får bestämma så lär det bli kvar grönytor i våra tätorter.”

Jag kan inte låta bli att undra vem som enligt kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) har bestämt i Vänersborg de senaste 3 åren… Sedan är det väl inte helt obekant att Augustssons partikollega Elisabeth Bolin (S), i samband med exploateringen på Mariedal Östra, yttrade följande i kommunfullmäktige i juni 2019:

”man kan inte ha rekreationsområden utanför sin dörr, precis utanför sitt hus”

Ola Wesley (SD) ville självklart också ha kvar grönytorna:

“För bor man i en hyresrätt eller bostadsrätt så ska man ju kunna gå ut och “maja” som man sa förr på 70-talet.”

Henrik Harlitz (M) höll inte helt oväntat också med, även om moderaterna inte direkt har stått på barrikaderna för att bevara de grönområden som avverkats de senaste åren…

Reportern Skoob Salihi avslutade intervjuerna med de tre toppolitikerna med att fråga vad som kommer att vara partiets viktigaste valfråga. Och det var en bra och intressant fråga. (44.50 in i programmet.)

Henrik Harlitz (M) fick svara först:

“Dom sakerna som vi kommer att prioritera i vårt arbete, det är boende, utbildning och arbete för att bygga ett tryggt och säkert Vänersborg, där vänersborgarna vill stanna kvar och bo och arbeta.”

Moderaternas mål med nästa mandatperiod är således tämligen blygsamt. Det är alltså att vänersborgarna ska bo kvar i kommunen och inte flytta typ till Trollhättan…

Ola Wesley hade sverigedemokraternas mål klart för sig:

“Det absolut viktigaste tycker vi är tryggheten. Man ska vara trygg. Vänersborgs gator ska vara trygga. Där vill vi ju satsa då på dels på nattvandrare, vuxna, där vill vi ta fram en arvodesmodell på det. Vi vill satsa på kommunalt finansierad väktare och så. Tryggheten är absolut det viktigaste. Skola, vård och omsorg är otroligt viktiga också.”

Benny Augustsson (S) avslutade inslaget:

“Ja, som socialdemokrat är det givetvis vård, skola och omsorg. Men givetvis tryggheten som en stor fråga nu. Bygga Vänersborg vidare på ett hållbart sätt givetvis, utvidga det. Men den stora frågan … [programledaren bröt in] … grönområdena får vara kvar, men den stora frågan tror jag blir skolfrågorna. Vi ska ta tillbaka demokratin över skolorna.”

Det sista håller jag som vänsterpartist naturligtvis med om, men det är ingen kommunal fråga.

Valrörelsen har alltså börjat i Vänersborg och P4 Väst har börjat sin bevakning. Det återstår att se om även andra partier kommer till tals i radion.

Jag tror att det blir en het sensommar och höst. Men intressant och spännande.

Kategorier:M, P4 Väst, S, SD, Val 2022

Tragiskt beslut av KS (2/2)

25 februari, 2022 Lämna en kommentar

I Vänersborg fungerar det på så sätt att flera av ärendena i kommunstyrelsen, särskilt de viktigare och/eller de mer komplicerade, föredras av tjänstepersoner innan beslut ska fattas. Det var en sådan föredragning som jag beskrev i gårdagens blogg. (Se “Tragiskt beslut av KS (1/2)”.)

Under föredragningarna, eller informationen som det också kallas, ska fakta i ärendena lämnas till politikerna. Det är i varje fall tanken. Nu för tiden får man emellertid se upp. De underlag som levereras, den information som lämnas, är inte sällan både ensidig och tendentiös. Ibland lämnas fakta som endast gynnar tjänstepersonernas eller/och de styrande partiernas egna uppfattningar. Då kan tjänstepersonerna, som i det här fallet med VA på Vänersnäs, välja att endast beskriva gamla domar som talar för den egna uppfattningen – och “glömma” nyare domar som talar för motsatsen… Det här framförde jag för övrigt på sammanträdet, dock utan att någon kommenterade det.

Det blev ovanligt många ifrågasättanden och frågor under föredragningen i onsdags. Det var dock bara James Bucci (V) och jag som stod för dom. SD+MBP+KD+MP var helt tysta och de andra politikerna sa nästan ingenting, dvs C+L+M+S. Det ställdes några få “tekniska” frågor av mindre eller ingen betydelse för de aktuella principfrågorna. Och dessa inlägg utgick dessutom uteslutande från att det tjänstepersonerna hade sagt, det var sanningen. Kritiskt tänkande förekommer nämligen sällan, särskilt inte i de styrande partierna. Där tas det mesta, om inte allt, som tjänstepersoner, och/eller Benny Augustsson (S) säger, som sanningar.

Dan Nyberg (S) sa tydligen på socialnämndens sammanträde igår torsdag, om en helt annan sak, att:

“om man påstår något ska man ha belägg för det”

Men det gäller alltså inte alltid tjänstepersoner och ledamöter i de styrande partierna själva… Bucci och jag fick inte heller några “mothugg” från de andra partierna. De bemötte oss med tystnad.

Det är möjligt att de ledande i betongpartierna (S+M+C+L+KD+MP) – med sina heltidstjänster och arvoderade uppdrag – kan ha ”smält ihop” med tjänstepersoner i ledande ställning till en oformlig och diffus byråkrati. Kanske beroende på att de arbetar och umgås med varandra på daglig basis. Om det är på det viset så är det inte heller omöjligt att de glömmer att de representerar väljarna och invånarna i Vänersborg och istället går in i rollen som makthavare – och helt enkelt ska bestämma över vänersborgarna. 

Efter föredragningarna diskuterar de olika partierna ärendena, både inom respektive parti och ibland även med andra partier. Sedan börjar beslutsrundan. Det är då själva besluten fattas.

Så var det i onsdags också. 

Under mellantiden, mellan föredragningarna och beslutsrundan, så hade två yrkanden lämnats in i de två ärendena. Yrkandena i ärendena var identiska, eftersom den enda skillnaden var att det ena handlade om område 1 och det andra om område 2.

Vänsterpartiet yrkade genom James Bucci:

“Jag yrkar på en återremiss med motivering att beslutsunderlaget fortfarande behöver kompletteras så att det framgår grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6§ i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive t.ex. vad som är ett ”större sammanhang”, vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder.
och om återremissyrkandet skulle falla yrkar jag att
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte införa verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten), Grytet, Hallby Mitt och Änden område 1”

Det var ett återremissyrkande i första hand, dvs det underlag som tjänstepersonerna hade lagt fram uppfyllde inte fullmäktiges krav på kompletteringar. Förslaget skulle därför arbetas om. Om det yrkandet röstades ner så yrkade Bucci på avslag på “hela paketet”.

Sverigedemokraterna yrkade att:

“Kommunfullmäktige INTE inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden – Område 1, enligt karta och fastighetsförteckning i tjänsteskrivelse SBN 2021.4037, daterad 2021-11-12.”

Det var ett tydligt yrkande. Det var ett avslagskrav som i stort sett var identiskt med Vänsterpartiets yrkande “i andra hand”. SD:s yrkande bifölls av Medborgarpartiet.

Jag framförde att det var svårt att förstå hur de styrande partierna kunde blunda för fakta. Det är ju en demokratisk grundsten att kommunfullmäktige fattar beslut i en kommun och att de besluten ska följas. Här har fullmäktige sagt vad som ska utredas och kompletteras med – och då måste samhällsbyggnadsförvaltningen följa detta. Och så har inte skett. Därför måste vi politiker i KS återremittera ärendet. Vad ska vi politiker annars vara till för om tjänstepersonerna kan strunta i våra beslut? Hade förvaltningen gjort jobbet så hade vi inte behövt yrka återremiss.

Och då fick jag en liten chock, jag blev motsagd! För första och enda gången under sammanträdet. Men det var inte av Benny Augustsson (S) eller Dan Nyberg (S) – utan av Lena Eckerbom Wendel (M). Oops.

Eckerbom Wendel sa:

“Vi har fått svar på återremissens frågor.”

Inget mer. Jaha, så vi hade fått svar…

Moderaterna genom Eckerbom Wendel lade fram ett eget yrkande. Det var i det närmaste obegripligt:

“KS beslutar att ärende XX bordläggs i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden med befintlig bebyggelse.”

Bordläggning innebär att inget beslut skulle fattas under sammanträdet, utan att beslutet helt enkelt skulle skjutas upp till ett senare tillfälle. Och under tiden skulle inget göras med ärendet. Till skillnad från en återremiss, där något typ av kompletterande utredning ska göras.

Dan Nyberg (S) var förvånad, och det var han i och för sig inte ensam om. Han påpekade att återigen vågade inte moderaterna fatta något beslut. Och det händer faktiskt allt oftare kan jag tillägga. Nyberg tyckte vidare att det var en knepig motivering och att den hörde hemma i ett helt annat sammanhang.

Och så sa Nyberg, helt oväntat, att han hade förståelse för Bucci, till skillnad då vad jag förstod från Eckerbom Wendel. Nyberg sa ungefär följande om Bucci:

“Vi hade kanske kunnat samarbeta mer om ärendet hade tagit en annan vändning tidigare.”

Jag kan inte avgöra om han “fjäskade” eller om det var kritik, och i så fall om det var mot Vänsterpartiet – eller det egna partiet… Eller varför han överhuvudtaget nämnde detta.

James Bucci (V) menade att Vänsterpartiet hade en annan uppfattning om återremissen än moderaterna. Han förstod nog inte heller innebörden av det moderata yrkandet. Bucci tolkade det som om moderaterna ville invänta regeringens VA-proposition som väntas läggas på riksdagens bord i april:

“I så fall förstår jag logiken.”

Men det var inte så som moderaterna menade. Moderaterna ville utarbeta ett regelverk. Eckerbom Wendel ansåg att kommunen hade ändrat praxis sedan VA-dragningen på dalslandskusten. Och nu kände sig fastighetsägare på Vänersnäs överkörda. Jag frågade moderaterna (“Moderaterna Vänersborg”, på Facebook) om vad de egentligen menade, och fick följande svar:

“vårt förslag att KS skulle bordlägga ärendena i väntan på ett politiskt fastställt regelverk kring övergång för fastighetsägare inom nyinstiftade VA-områden i Vänersborgs kommun med befintlig bebyggelse.”

Svaret var längre, jag har kortat ner det. (Du kan läsa hela svaret på FB.)

Jag undrar om moderaterna tänker lägga ett bordläggningsförslag även i kommunfullmäktige? Och hur många vänersnäsare som därefter tänker rösta på M i höstens kommunalval…? Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz yrkade för övrigt bifall till Lena Eckerbom Wendels yrkande.

Sedan var det dags för beslut.

Kommunstyrelsen började med att rösta bort Vänsterpartiets förslag om återremiss och moderaternas bordläggningsförslag. Ärendet skulle avgöras idag, som det heter. Och det var inte helt oväntat.

I den avgörande omröstningen ställdes förslaget:

“Kommunfullmäktige inför verksamhetsområde för vattenförsörjning och avlopp (spillvatten) för Grytet, Hallby mitt och Änden…”

… mot ett rent avslagsförslag. Det skulle innebära att fullmäktige inte skulle införa några verksamhetsområden.

Kommunstyrelsen röstade med 8 röster för att införa verksamhetsområden på Vänersnäs. De som röstade för detta förslag var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. C+L+KD röstade alltså helt tvärtemot sina “moderpartiers” uppfattning i riksdagen.

Det var 5 ledamöter som röstade nej till att införa verksamhetsområden. De kom från Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Och Moderaterna då? Jo, Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel avstod från att rösta… De deltog helt enkelt inte i ett beslut som är så avgörande viktigt för en mängd fastighetsägare och invånare på Vänersnäs.

Till sist.

Vad ska man ha för avslutande ord efter ett sådant här sammanträde? Jag vet inte, jag saknar egentligen ord. Det enda ord jag kommer på är – tragiskt…

Men kanske ändå… Kanske att Vänersborgs politiker har andra bevekelsegrunder för besluten än fakta? Eller att tjänstepersonerna återigen har fått sin vilja fram?

Inom några av de närmaste dagarna ska jag skriva en blogg om hur man ska gå tillväga för att få rätt, för att fakta, förnuft och rättvisa ska segra i Vänersborgs kommun.
…att man då måste ta hjälp av rättsväsendet…

Den 16 mars ska kommunfullmäktige fatta det slutliga beslutet. Den 11 september är det val.

Anm. Här kan du läsa James Buccis (V) reservation efter beslutet: ”KS: Vänsterpartiets VA-reservation”.

Kategorier:KS 2022, M, VA, Vänersnäs

BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!

15 februari, 2022 1 kommentar

Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.

Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)

Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.

Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.

När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.

Men det finns mörka moln på himlen…

Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.

”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.

Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.

Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.

Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…

Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:

“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”

Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.

Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.

Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.

Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.

Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.

Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov. 

BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.

Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.

Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj… 

Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.

Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.

Kategorier:BUN 2022, M, protokollsanteckning, Vänsterpartiet

Lidell: Vilket ansvar har du Augustsson?

14 december, 2021 Lämna en kommentar

Det finns ett talesätt bland moderater i Vänersborg:

“Det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.” 

Talesättet härrör från Dan Åberg (M) och han har framfört det flera gånger i kommunfullmäktige. Bakgrunden är helt enkelt att flera motioner från moderaterna har bifallits av kommunfullmäktige, men “glömts bort” av de styrande partierna. Motionerna har alltså inte verkställts, kommunfullmäktiges beslut har ignorerats.

Så är det faktiskt, det finns flera exempel på det. På morgondagens kommunfullmäktige kommer ytterligare ett. Det framgår av en interpellation som kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) ställer till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Interpellationen lämnades in i eftermiddag, så det är inte säkert att Augustsson hinner förbereda ett svar. I så fall ställs den nästkommande fullmäktige.)

Den 13 mars 2019 lämnade Gunnar Lidell (M) in en motion om upphävande av vattenskyddsområdet Elgärde. Elgärde var inte längre i bruk – vattenverket hade rivits i början av 2000-talet och brunnarna hade förseglats. Men kvar fanns restriktionerna, som alltid finns för ett vattenskyddsområde.

Lidell skrev i motionen:

“det är av vikt att inte upprätthålla restriktioner vilka saknar aktualitet för verksamhetsutövare och utveckling av kommunen”

Kommunen konstaterade i sin utredning att det inte fanns något behov av Elgärde vattentäkt varken på kort eller lång sikt. Vattenkvaliteten var nämligen dålig och vattenmängden var i sammanhanget oväsentlig.

Den 17 juni 2020 biföll därför kommunfullmäktige motionen:

“… och ansöker hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Elgärde 1:24, samt begär, med stöd av miljötillsynsförordningen, att miljö- och hälsoskyddsnämnden upphör med tillsynen av vattenskyddsområdet.”

Så långt var allt väl.

Gunnar Lidell skriver i sin interpellation att han nyligen fick reda på att inget hade hänt – varken med motionen eller i Elgärde… 

“I nuläget är det minst 1 företagare inom det ännu ej avslutade vattenskyddsområdet som förväntas genomföra miljöåtgärder pga att företaget bedriver verksamhet i ett område med extra restriktioner. Vem bär ansvaret för kompensera företagaren, eller åtminstone meddela någon form av dispens i avvaktan på att kommunen gör något?”

Lidell skickade därför, den 7 december (i år), en fråga till de ansvariga tjänstepersonerna – och fick svaren dagen efter:

“jag vet inte hur man gör och jag har pratat med MHK som skulle titta i arkivet etc hur man gör…”

Det svarade alltså en tjänsteperson på kommunen. (Jag vet inte vad MHK betyder, möjligtvis miljö- och hälsoskyddskontoret.)

En annan tjänsteperson skrev, fortfarande citerat från Lidells interpellation:

“Det var också en diskussion i slutet av 2020 vem som ska göra det i kommunen, dvs KSF, MoB eller SBF. Vid det tillfället sa jag att jag inte kunde prioritera ärendet”.

(Förklaring: KSF=kommunstyrelseförvaltningen; MoB=miljö- och byggnadsförvaltningen; SBF=samhällsbyggnadsförvaltningen)

Det verkar faktiskt som om ingen av tjänstepersonerna hade tid eller visste hur hen skulle göra. Och gjorde därför – ingenting…?

Kommunstyrelsens fd ordförande Gunnar Lidell (M), (2011-2014) frågar därför, på fullmäktige imorgon (eller nästa sammanträde), kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S):

  • “Anser du att Vänersborgs kommun har ett effektivt sätt att verkställa politiska beslut från kommunfullmäktige?”
  • “Har du som kommunstyrelsens ordförande någon form av ansvar i att Kommunfullmäktigebeslut verkställs?”

Jag ska inte uttala mig i ansvarsfrågan, i varje fall inte just nu, men måste ändå konstatera att det måste vara något grundläggande fel i Vänersborg. Det får bara inte vara så att kommunfullmäktiges beslut inte verkställs.

Kategorier:Interpellation, Kommunfullmäktige 2021, M, S

Budget 2022 (4): M+KD+L

12 juni, 2021 Lämna en kommentar

Efter att tämligen noggrant ha beskrivit budgetförslagen från de tre styrande partierna, S+C+MP (se “Budget 2022 (3): S+C+MP”), och Vänsterpartiet (se “Budget 2022 (2): Vänsterpartiet”), har turen kommit till kommunens största oppositionsblock. Det består av moderaterna, kristdemokraterna och liberalerna.

De tre borgerliga partierna har samarbetat i väldigt många år i Vänersborg. M+KD+L kallar sig Vänersborgsalliansen, men för ungefär 10 år sedan “döpte” Dan Nyberg (S) den borgerliga oppositionen till minialliansen. Det var i ett anförande i kommunfullmäktige. Det är ett begrepp som de tre partierna inte gillar.

Vänersborgsalliansens partier är inbördes olika stora. Det kan vara bra att ha i minnet. M har 9 mandat, KD och L har vardera 3 mandat. Det är med andra ord ingen tvekan om vilket parti som håller i taktpinnen i samarbetet. De tre partierna styrde för övrigt Vänersborg 2011-2014. Det var efter socialdemokraternas katastrofala valförlust efter arenaskandalen.

M+KD+L utgår precis som alla andra oppositionspartier från de styrande partiernas, och tillika kommunstyrelsens, budgetanvisningar från februari. Här ingick bland annat omfattande beskrivningar, analyser och prognoser av diverse förutsättningar kring kommunens ekonomi. (Se “Budget 2022 (3): S+C+MP”.)

Moderaterna har i många år pratat om att ändra hela budgetprocessen. De två andra partierna har kanske hållit med, men jag kan inte påminna mig att jag hört någon driva frågan om en förändring. Snarare tvärtom i så fall. Men nu håller de tydligen med om de gemensamma skrivningarna i budgetförslaget:

“Vi har i samband med tidigare beslut framfört synpunkter på nuvarande budgetprocess. Det hade varit mer logiskt om kommunfullmäktige först hade fastställt inriktningsmål och eventuellt några prioriterade mål som omfattar samtliga nämnder. Fullmäktige borde även samtidigt fastställa de ekonomiska ramarna för budgetåret och planperioden. Nämnderna skulle därefter besluta om sin detaljbudget innehållande mål och ramar för sina verksamheter.”

Den borgerliga oppositionen vill alltså ändra budgetprocessen, men inte till nästa år. Däremot föreslår de redan nu nya inriktningsmål inför 2023 (inte för 2022 alltså):

  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag”
  • “Vänersborg är en kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”
  • “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”

Förslaget till de nya målen är väl mer att betrakta som någon slags markering eller viljeinriktning inför framtiden än ett seriöst förslag inför onsdagens kommunfullmäktige. Det finns nämligen inte en chans, som jag ser det, att kommunfullmäktige skulle anta dessa mål. Dessutom är det väl inte heller något speciellt revolutionerande med de borgerligas inriktningsmål…. Och jag undrar också hur seriösa och styrande de är för de borgerliga själva. Skulle t ex det första målet, om bättre skolresultat, verkligen leda till att alliansen satsade mer pengar på grundskolan och gymnasiet… Jag tvivlar på det.

Jag noterar också med ett visst intresse, och en viss sympati faktiskt, att minialliansen kompletterar de traditionella finansiella målen med ytterligare två. Alliansen menar att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter och att kärnverksamheterna ska värnas i första hand. Det skulle väl inte vara helt fel.

De borgerligas budgetförslag är på sammanlagt 13 sidor. Nästan 4 sidor består av något som mer liknar en valbroschyr än ett förslag till budget. Avsnittet innehåller rubriker som t ex “Arbete istället för bidrag”, “Snyggt och tryggt”, “Skola med kvalitet och valfrihet” och “Omsorg – om våra äldre”.

Det är omöjligt, och ganska ointressant att redovisa alla vallöften, så det tänker jag inte göra. Det urartar många gånger till rent valfläsk och rena klyschor. Eller vad sägs om följande exempel:

  • “Vänersborg ska ha en levande landsbygd.”
  • “Förbättra integrationen”
  • “Vår kommun ska bli bäst att växa upp i.”
  • “god kvalité inom barnomsorg”
  • “Det behövs … fler behöriga lärare.”
  • “Profilskolor … ska finnas även i Vänersborgs kommun.”
  • “Det ska serveras bra mat [i äldreomsorgen]”
  • “Vi skall ge barn och ungdomar som far illa det stöd och den hjälp de behöver”
  • “Det behöver bli enklare och lättare att få bygglov i Vänersborg”
  • “Vi måste värna om en ren och fin kommun”

Det är flera förslag i framställningen där de borgerliga partierna har visat minimalt eller inget intresse av att förändra och förbättra tidigare. Många av förslagen synkar inte alls med den politik som partierna har fört de senaste åren. Flera av “vallöftena” kräver t ex mer pengar till både social- och barn- och utbildningsnämnden – något som de borgerliga är oerhört restriktiva med. Då, av någon anledning, tillämpas nämligen det nya finansiella målet “ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter” ytterst strikt medan det andra målet “kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand” helt glöms bort…

Jag blir lite tveksam till det tänk som minialliansen visar. Det är i varje fall inte likt moderaterna. Det är ett tänk som rimmar illa med deras vanligtvis så jordnära och konkreta budgetförslag. Att de sedan också blandar in en hel massa frågor och krav som kommunen inte kan bestämma över får mig att tänka på gamla SD-budgetar. Då kunde det stå allt möjligt som inte hade ett dugg med kommunalpolitiken att göra. Det känns likadant här. Och det är faktiskt något som talar emot att de styrande partierna och den borgerliga alliansen ska komma överens om ett gemensamt budgetförslag. Eller att något annat parti överhuvudtaget skulle stödja det borgerliga förslaget.

Det finns naturligtvis också mer realistiska skrivningar, i den meningen att de faktiskt har att göra med det budgetförslag som partierna till slut kommer fram till. Det blir motiveringar till budgettilldelningen:

  • “Istället för att bygga nya GC-vägar vill vi prioritera ett bättre underhåll.”
  • “Systemet med passerkort vid ÅVC är bra men den begränsning med enbart fyra avgiftsfria besök för privatpersoner, som nu finns borde tas bort. All återvinning ska uppmuntras.”
  • “en utveckling av Karta-GIS-verksamheten skulle innebära snabbare hantering och ökad servicegrad”

Den borgerliga oppositionen konstaterar att det inte är rimligt att höja skatten. Fast det är att slå in öppna dörrar. Det är inget parti som har föreslagit detta. Den konstaterar också att kommunen behöver hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen. Det är ett annat sätt att säga att det behöver sparas. Fast på vad sägs inte. Det är nog säkrast…

Alliansen föreslår att nämndernas anslagsbindningsnivåer ska tas bort och att nämnderna själva får fördela budgetsumman till sina verksamhetsområden. Det är ett förslag som det tål att tänkas på.

Barn- och utbildningsnämnden

M+KD+L lägger precis samma förslag till budget för barn- och utbildningsnämnden som de styrande partierna gör. Det är dock en skillnad. Alliansen tilldelar BUN 1,8 milj kr till att täcka ökade kostnader för grundsärskola. (I de styrandes förslag får BUN ansöka om pengarna – om elevantalet ökar.)

Med tanke på de “vallöften” om bättre skolresultat etc som det skrivs om tidigare i dokumentet hade man kanske förväntat sig åtminstone några miljoner i tillskott till BUN…

Socialnämnden

Socialnämnden föreslås få 10 milj kr. I de styrandes budgetförslag är det 16 milj (dock bara tillfälligt för 2022) och i Vänsterpartiets 23,8 milj. 10 miljoner är som jag, och socialförvaltningen, ser det alldeles för lite pengar för de behov som finns – och som M+KD+L till en del räknar upp i det tidigare avsnittet om ”vallöften”…

Kultur- och fritidsnämnden

De borgerliga vill utöver budgetanvisningarna lägga till 1,6 milj kr till kultur- och fritidsnämnden. Det är 1,4 milj mindre än de styrande partiernas förslag.

Byggnadsnämnden

M+KD+L vill tilldela byggnadsnämnden 1,8 milj kr, varav 600.000 är ett tillfälligt anslag. Pengarna ska gå till utveckling av Karta-GIS-verksamheten och digitalisering av äldre detaljplaner. Det är generöst… Det är 800.000 kr mer än Vänsterpartiet. De styrande vill inte ge något extra till nämnden (jämfört med i år).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

De borgerliga vill tillföra miljö- och hälsoskyddsnämnden 1,2 milj kr:

“för att kunna utföra sitt grunduppdrag och utveckla verksamheten samt för att uppnå lokala miljömål.”

Det är en 0,5 milj mer än de styrande och 200.000 kr mer än V.

Samhällsbyggnadsnämnden

Nämnden föreslås få ett tillskott på 360.000 kr för:

“kompensation för slopande av begränsning av antal tillfällen för privatpersoner att lämna avfall på kretsloppsparken ÅVC.”

Det är ett förslag som det är lätt att hålla med om. De borgerliga har dock tänkt att slopande av avgifter ska finansieras genom att:

“ingå i avfallstaxan genom effektivisering.”

Och det är som vanligt enkelt att skriva på ett papper…

S+C+MP och även V vill ge 1,5 milj till nämnden. I de pengarna ingår emellertid inga pengar till att ta bort några avgifter.

Kommunstyrelsen

Och till sist kommunstyrelsen.

De borgerliga skriver inget om de 6 milj som de flesta andra partierna vill avsätta till kommunstyrelsen för t ex “trygghetsskapande insatser” och “bättre skolresultat”. Det är pengar som t ex barn- och utbildningsnämnden ska kunna ansöka om. Jag förutsätter emellertid att även M+KD+L vill ha dessa pengar tillgängliga. De fanns ju med redan i anvisningarna i februari, men det är ändå lite konstigt att de inte omnämns.

S+C+MP vill avsätta 500.000 kr till evenemangsverksamhet. M+KD+L vill istället använda pengarna till:

“utredning om framtiden för Norra skolans fastighet.”

Det handlar inte om att Norra skolan ska vara kvar som skola, utan vad som ska hända med fastigheten när skolan/utbildningen läggs ner.

I början, i den del jag ser som ett valmanifest, stod det:

“Målet är att eleverna lämnar gymnasiet med godkända betyg och examen”

I det sammanhanget är det underligt att partierna inte föreslår några extra pengar till Kunskapsförbundet Väst. (De pengarna ligger under kommunstyrelsen.)

Till sist har den borgerliga oppositionen några synpunkter kring fastighetsunderhåll och investeringar. Partierna skriver:

“Idrottshusets B-hus har drabbats av bristande underhåll och har stort behov av en ombyggnad. Investeringen behöver projekteras med en byggstart från 2024.”

Det är det lätt att hålla med om. Problemet är bara alla de stora investeringar som kommunen står inför. Å andra sidan används ju stora delar av de extrema överskotten (2020 var överskottet 161 milj och i år beräknas det till 98 milj) till att betala tillbaka lån eller direkt till investeringar.

M+KD+L vill också flytta fram föreslagna investeringar i nya GC-vägar från 2022 till 2025 och framåt och vänta med hissen på Folkets hus. Slutligen vill de sätta upp räcken för suicidprevention på Dalbobron. Det vill också alla de andra partierna.

Och med några kreativa bokföringsmässiga konstruktioner så beräknas resultatet med Vänersborgsalliansens budgetförslag hamna på +56 milj kr.

Det borgerliga budgetförslaget är inte riktigt “som vanligt” och inte heller som de andra partiernas. Och när det gäller fördelningen av pengar vill de ge mindre till välfärden (social- och barn- och utbildningsnämnden) än de styrande partierna och Vänsterpartiet. Om man ser enbart till pengarna så ligger dock inte det borgerliga förslaget särskilt långt från förslaget från S+C+MP.

Mitt tips är fortfarande att de 6 “betongpartierna” kommer överens om ett gemensamt “sexpartiförslag”. Det skulle i så fall vara för 4:e gången i rad.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Budget 2022, KD, Kommunfullmäktige 2021, L, M
%d bloggare gillar detta: