Arkiv

Archive for the ‘bad’ Category

Fortsatt stängt på Vattenpalatset (2/2)

18 september, 2020 1 kommentar

Anm. Detta är en direkt fortsättning på bloggen “Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)”.

Det öppnas kontinuerligt allt fler simhallar och bassänger runt om i landet. I vårt närområde hittar vi t ex Hallevibadet, Ursands bassänger och Älvhögsborg. Men inte äventyrsbadet Vattenpalatset i Vänerparken. Det är stängt – med undantag av varmbassängen där det bland annat bedrivs simskola. Även omklädningsrum och duschar för Nordic Wellness medlemmar är öppna.

Vattenpalatset stängdes den 25 mars och styrelsen beslutade den 25 augusti att hålla fortsatt stängt:

Styrelsen beslutade att avvakta med öppnande av äventyrsbadet. Blir svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att ekonomin för bolaget kommer att utvecklas negativt, då det förväntas komma ytterligare ökning av Coronafall framöver.” 

I mars var det inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta hålla badet öppet när antalet besökare minskade kraftigt. Det kostade enligt uppgift mer att värma upp och rena badvattnet än vad bolaget fick in i intäkter. Det hade nog varit så kan man säga att förlusterna hade blivit större med driftskostnad och små intäkter, än med bara fasta kostnader och nästan inga intäkter.

Men fortfarande är det stängt, ett halvår senare… Hur vet man på Vattenpalatset att det inte skulle komma besökare nu, i september? När det är alltför låga temperaturer vid utomhusbaden. Och nu när höstterminen i skolorna har börjat och med den simundervisning, idrottsdagar etc för elever? Dessutom verkar smittorisken bli allt mindre och människor, i varje fall de som inte är 70+ eller tillhör andra riskgrupper, börjar leva alltmer normalt.

Vad jag förstår så har det aldrig varit några särskilda restriktioner för badhus, simhallar och bassänger. De “vanliga” föreskrifterna och rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten har gällt, dvs att hålla avstånd till varandra, tvätta händerna ofta, vara hemma om man känner sig det minsta sjuk etc. Det är möjligt att förbudet mot fler än 50 personer på “samma ställe” gällde i våras, jag vet inte. Det uppgav i varje fall Vattenpalatset Vänerparken i sin ansökan om extra pengar till Vänersborgs kommun:

Då lagen om max 50 personer i folksamling eventuellt gäller tills årsskiftet, kan detta medföra en längre stängningsperiod.”

Men det förbudet slutade i så fall gälla den 9 juni. Vilket bara var 6 dagar efter beslutet i kommunstyrelsen att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2.500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Folkhälsomyndighetens restriktioner ändrades alltså i stort sett samtidigt som kommunstyrelsen fattade beslutet om 2,5 milj kr extra till äventyrsbadet – utifrån en motivering som inte längre gällde…

Folkhälsomyndigheten skrev nämligen den 9 juni (se “Råd för att minska smittspridningen av covid-19 vid badplatser”):

“Förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar där fler än 50 personer deltar omfattar inte simhallar och bassänger… Däremot gäller Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.”

Den här restriktionen/rekommendationen lutar sig de simhallar och bassänger mot som har öppet.

Vattenpalatsets VD och styrelsen anser emellertid inte att Vattenpalatset kan följa de “vanliga” föreskrifterna och rekommendationerna. Det skrev Vattenpalatset i en riskanalys som upprättades den 16 mars. Märkligt nog refereras det inte till riskanalysen i några styrelseprotokoll eller, vilket jag tycker är ännu märkligare, den finns inte med i handlingarna till kommunstyrelsen inför beslutet att bevilja Vattenpalatset de 2,5 milj kr. Det finns dock säkert en rimlig förklaring till detta, kanske är dokumentet mer till för internt bruk än för utomstående.

Vattenpalatset Vänerparken skriver i riskanalysen (du kan ladda ner riskanalysen här), vilket då samtidigt kan uppfattas som förklaringen till att Vattenpalatset omöjligt kan öppna igen så länge corona fortsätter att härja:

  • Omklädning, för att säkerhetsställa [att smitta hindras från att spridas; min anm] behövs antalet ombyte minskas till 16 personer per gång.
  • Dusch, dessa utrymmen går ej att säkerhetsställa då det är en liten trång yta. Skulle behövas personal som övervakar dessa hela tiden.
  • Äventyrsbadet, det finns inga utrymmen i badhallen som går att säkerhetsställa, då alla gångar och ytor runt bassänger är smala.
  • Vattenrutschbana, här blir det krockar både vid väntande på ringar samt den smala passagen/trappan upp till start.
  • Cafédelen, trångt runt bord och denna ligger även i anslutning till bubbelpol samt barndel.
  • Motionsbassängen känns som en minimerad risk, där man kan hålla avstånd. Men då anläggningen är konstruerad så att inte kan fylla endast denna med vatten, utan hela systemet är ihopkopplat, skulle detta innebära dyra kostnader för el, värme och vatten för endast denna bassäng.
  • Personal, för att säkerhetsställa nya rutiner skulle personalbehovet på varje arbetspass behöva ökas med 2 personer.
  • Det blir även svårt för personalen att skydda sej från smitta, då det i anläggningen blir en hög ljudvolym och man behöver stå väldigt nära badgäster när de önskar information och har frågor.”

Det går naturligtvis att ha synpunkter på denna analys. Många reagerar antagligen på den brist på fantasi och kreativitet som visas… Sedan kan man ju fråga sig om det inte skulle vara enkelt att t ex hålla cafédelen stängd…

Nu är det som det är. Styrelsen och bolagets VD har bestämt att äventyrsbadet ska vara fortsatt stängt. Det får vi andra respektera, covid-19 är inte att leka med. Men samtidigt anser jag att en politisk diskussion egentligen skulle väckas i t ex kommunstyrelsen. Borde inte kommunens politiker kunna begära lite uppfinningsrikedom? Om inte annat därför att Vattenpalatset faktiskt kostar skattebetalarna i Vänersborg över 10 milj kr netto detta år. Och för dessa pengar har äventyrsbadet bara kunnat utnyttjas av invånarna i knappt 3 månader.

Och det kan ju faktiskt bli ännu dyrare för skattebetalarna om Vattenpalatset inte öppnar överhuvudtaget i höst. Enligt bolagets VD har Vattenpalatset sökt statliga pengar för att klara coronakrisen, men inte fått några. Så det verkar tydligen inte komma någon ekonomisk hjälp utifrån.

Med dessa rader hoppas jag att åtminstone läsarna och debattörerna i gruppen “Vänersborgare” har fått svar på sina frågor och funderingar.

Anm. Första delen av denna blogg hittar du här: ”Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)”.

Fortsatt stängt på Vattenpalatset (1/2)

17 september, 2020 1 kommentar

Det har varit en del diskussioner i Facebook-gruppen “Vänersborgare” de senaste veckorna. Det har diskuterats, och ifrågasatts, varför inte Vattenpalatset i Vänerparken är öppet. Andra simhallar och bassänger är ju det, t ex det kommunala Hallevibadet, Ursands bassänger på kommunal (men utarrenderad) mark och Älvhögsborg i Trollhättan.

Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. (Se Vattenpalatsets hemsida.) Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:

“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”

Det står fortfarande på Vattenpalatsets hemsida, och det borde naturligtvis ändras. Det är klart att det “för tillfället” inte är några besök, badet har ju varit stängt i ett halvår…

Det kan ju också i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt. Det innebar att omsättningen på Vattenpalatset sjönk vecka 10, jämfört med v 10 året innan, med 45.000 kr, v 11 med 125.000 kr och v 12 med hela 146.000 kr. Vecka 12 var omsättningen totalt endast 29.000 kr.

I ett mail den 23 mars skrev Vattenpalatsets VD till kommunen:

“vi stänger ner badanläggningen tills vidare för att minimera förlusterna. Vi tömmer ur alla små bassänger samt sänker ventilation och värme i anläggningen, och kan på så sätt spara på energikostnaderna.”

Beslutet att stänga Vattenpalatset fattades av bolagets VD och styrelseordförande Kent Javette (S). Allt stängdes dock inte ner:

“då vi fortfarande har öppet i varmbassängen där vi bland annat bedriver simskola så länge skolorna är öppna. Vi har även ett avtal med Nordic Wellnes så därför kommer omklädningsrum och duschar att vara öppna för deras medlemmar.”

De kraftigt minskade intäkterna ledde till att Vattenpalatset den 12 maj sökte ett extra ägartillskott av Vänersborgs kommun med 2,5 milj kr. Vattenpalatset Vänerparken AB vände sig naturligtvis till kommunen eftersom det är kommunen som äger bolaget. För övrigt betalar kommunen som ägare ett stort antal miljoner varje år i förlustbidrag till Vattenpalatset för att simhallen ska kunna bedriva verksamhet.

Senast, den 4 december 2019, beslutade kommunstyrelsen att fastställa ett:

“preliminärt förlustbidrag för 2020 till 7.726 Tkr.”

Det är den kostnad kommunen har för att Vattenpalatset ska bedriva verksamhet under ett år och summan är ungefär lika stor varje år. Men nu sökte alltså Vattenpalatset också ett extra bidrag. Anledningen till ansökan var tydlig, det var för att klara bolagets ekonomiska åtaganden:

“på grund av få eller nästan inga besökare”

Till kommunen uppgav Vattenpalatset däremot också:

“Då ingen vet i dagsläget vad som kommer att hända i form av regler, rekommendationer och dylikt, har vi skissat på ett scenario att badet är stängt tom augusti-september månad.
Då lagen om max 50 personer i folksamling eventuellt gäller tills årsskiftet, kan detta medföra en längre stängningsperiod.”

 Detta skäl nämns inte på Vattenpalatsets hemsida, men självklart behöver ju inte allt skrivas ut där.

Vattenpalatset fick sina extra 2,5 milj kr. Det beslutade kommunstyrelsen den 3 juni:

“Kommunstyrelsen beslutar tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2.500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken. Slutligt förlusttäckningsbidrag för 2020 stäms av och fastställs mot upprättat bokslut vid ordinarie bolagsstämma under våren 2021.”

Motiveringen till kommunstyrelsens ledamöter var både det minskade antalet besökare och Folkhälsomyndighetens restriktioner.

Det har varit tre möten under året med Vattenpalatsets styrelse. Styrelsen är utsedd av kommunfullmäktige och den består av tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Som utomstående får man intrycket när man läser protokollen att styrelsen spelade en tämligen passiv roll under våren och verkade mest bli informerad om vad som hände. Under hösten, den 25 augusti, fattade styrelsen emellertid ett beslut:

“Styrelsen beslutade att avvakta med öppnande av äventyrsbadet. Blir svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt att ekonomin för bolaget kommer att utvecklas negativt, då det förväntas komma ytterligare ökning av Coronafall framöver.” 

Och det är väl egentligen detta beslut, att fortsätta hålla äventyrsbadet stängt, som har diskuterats, t ex i gruppen “Vänersborgare” på Facebook.

Fortsättning följer… Det är bara att klicka här: ”Fortsatt stängt på Vattenpalatset (2/2)”.

Kanadagåsen

“Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss

Det kan man läsa på Wikipedia, som också berättar att kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde är Kanada, men även Alaska och norra USA. Den fördes till Europa och Sverige av vilseledda fågelälskare på grund av att den ansågs vacker. Det var emellertid på 1950-talet som gäss i större antal importerades till Sverige, eftersom jägarna såg gässen som bra byten.

Kommunfullmäktiges mycket vakne och kunnige 1:e vice ordförande Dan Åberg (M) ogillar “Branta canadensis”, minst lika mycket som jag verkar det som. Om hans förhållande till fiskmåsarna är detsamma är jag dock mer osäker på.

Dan Åberg påpekade på Facebook efter söndagens blogg (se “Besök i Nordstan”) att jag i en blogg i september förra året rapporterade att han i kommunstyrelsen föreslog att något borde göras åt alla gäss. Och det stämmer. Det var i ärendet “Yttrande över remiss om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten samt kartläggning och analys av ytvatten”. (Se “Idag var det KS igen”.)

Åberg tog då upp de “föroreningar” som kanadagässen lämnade, och fortsätter att lämna, efter sig. Han tänkte nog närmast på sina gamla hemmatrakter, i Sikhall och Rörvik. I Rörvik ligger nämligen ett av Vänersborgs två vattenverk – och inte långt från vattenintaget huserade tusentals gäss… (Se bild nedan. Foto: Dan Åberg.)

Den minnesgode erinrar sig säkert att även badet vid Skräcklan var förorenat förra sommaren. Precis som denna sommar. Då, liksom nu, förklarade kommunen att det var kanadagässens “fel”. Och vid Skräcklan ligger kommunens andra, och största, vattenverk – med vattenintag från sjön strax utanför Skräcklan…

Det är förresten ok enligt kommunen att bada på Skräcklan just nu, fast jag tror inte att det är så, egentligen. Åskvädren med skyfallen i tisdags såg nog till att gässens “föroreningar” på markerna runt omkring sköljdes ut i vattnet. Och vem vet, kanske klarade inte heller reningsverket på Holmängen av allt regnvatten. Det finns ju möjlighet och risk att det bräddas avloppsvatten runt Skräcklan.

Mitt råd är i vilket fall som helst att vänersborgarna ska strunta i om det är uppsatta några skyltar med “badförbud” eller inte vid Skräcklan. Det är säkrast att helt enkelt inte bada 2-3 dagar efter regn. Kommunens skyltning går nämligen efter provsvaren på vattnet, men de svaren tar 3-4 dagar. Det betyder att kommunens skyltning inte är i fas utan ofta helt i otakt.

På Naturvårdsverkets hemsida kan man förresten ladda ner en bra och informativ broschyr om gäss, och svanar (se här). I varje fall om man är intresserad av kanadagäss. Och det kan man ju faktiskt bli när de förstör badmöjligheterna.

Det visar sig att det inte är något påhitt att kanadagässen lämnar mycket spillning efter sig. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del “föroreningar” för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock…

Det var kanske inte så konstigt att Dan Åberg (M) fick med ett tillägg i kommunstyrelsens beslut för snart ett år sedan:

”Kommunstyrelsen gör följande tillägg till yttrandet: Att det i det fortsatta arbetet tas hänsyn till den förorening som fågellivet orsakar.”

På FB i söndags undrade Dan Åberg vad:

“kommunen gjort sedan detta beslut.”

Och det är han inte ensam om. Kommunen verkar inte ha gjort något åt Kanadagässen överhuvudtaget. Och kommunen har definitivt inte följt Bo Carlssons (C) underförstådda uppmaning:

“Det finns bara en lösning…”

Det undgick inte någon av de närvarande vad Carlsson syftade på… Och för en gångs skull var jag benägen att hålla med honom.

Det är faktisk helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är dessutom snart jakttid, kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 december. Gässen omfattas också av skyddsjakt. Vilket även signaturen “Observatör” påpekade i en kommentar till min förra blogg (se här):

“Den invasiva kanadagåsen får skjutas vid sanitär olägenhet.”

Det kallas skyddsjakt (se Jägareförbundet) och den får bedrivas året runt:

“Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas den 1 juli–30 juni”

Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering bör begränsas anser Naturvårdsverket. Kommunen borde med andra ord följa verkets råd och begränsa antalet kanadagäss – särskilt i områden med vattenintag kan jag tycka… Och i populära rekreationsområden i kommunen som t ex på Skräcklan. Skräcklan som med sina utmärkta badmöjligheter alldeles vid stadens centrum lockar både vänersborgare och turister varma sommardagar.

Kanske skulle några av kommunens många jagande politiker kunna få bruk av sina hagelgevär…? För inte är det väl så att kommunen betraktar badplatser och vattnen vid vattenverken i Skräcklan och i Rörvik som kanadagässens “naturliga habitat”…

Kanadagässen är ett stort problem. Kommunen måste göra något åt dom.

PS. När jag tog en kopp kaffe i trädgården idag så slog det mig hur tyst det var. Fiskmåsarna var borta!
PPS. När jag tog min andra kopp kaffe fick jag se 3-4 moln av insekter som kom ur marken och steg mot himlen. Det var myror som flög iväg!

Besök i Nordstan

19 juli, 2020 1 kommentar

Olle 4 år, snart 5 (vilket enligt han själv är viktigt att påpeka) åkte idag. Han har varit på “semester” hos farmor och farfar i två hela veckor. Det har varit roliga och intensiva dagar – som vanligt med Olle. Schemat innehöll bland annat dagliga skattjakter, bad, bokläsning, bygge med Lego, besök på lekplatsen “vid kyrkan”, som Olle kallade den, glass och jordgubbar på Torget. Och mycket mer, Olle och farfar testade till och med lite schack.

Den här sommaren slapp Olle att bli nedskitad av fiskmåsarna. Förra sommaren gjorde en av Nordstans fiskmåsar sina behov strax över Olles huvud… I år har fiskmåsplågan varit mindre än någonsin i vår del av Nordstan. Några av fastighetsägarna har äntligen tagit krafttag mot sjöråttorna. Jag hoppas att fler följer exemplet, särskilt vissa bostadsrättsföreningar. Tak är inte måsarnas “naturliga habitat” vad än kommunen säger.

Olle var inte det enda besöket i Nordstan de gångna veckorna. Vi såg tidigt en morgon en räv i trädgården, vilken även Olle såg från köksfönstret. Det har vi aldrig sett i Nordstan tidigare. Kanske har räven något att göra med att det har sprungit så få fiskmåsungar på gatorna? Hur som helst är det säkert på grund av räven som vår trädgårdshare har försvunnit. Ja, vi har haft en hare boende i trädgården i ett par år nu.

Men visst välkomnar vi fler rävar, även om det inte är deras naturliga habitat. Och även om de skrämmer bort harar. Ett par rävar kanske till och med kan få bukt med gässen i allmänhet och canadagässen i synnerhet. Det är ju tydligen deras skit som förorenar baden i Skräcklan denna sommar. Och inte bräddade avloppsledningar.

Kommunen har i alla år underskattat fiskmåsplågan. Ska kommunen göra detsamma med gäss-plågan? Det borde göras något åt alla gäss. En stor del av Vänersborgs tjusning för både invånare och turister är de fina baden några stenkast från torget och centrum. För nu är det återigen dags för kommunen att avråda från bad… “Förbudet” har varit mer regel än undantag den här sommaren, när det med jämna mellanrum har regnat. Vilket för övrigt inte är helt ovanligt en svensk sommar. Det måste till någon typ av åtgärder. Det är ohållbart att det inte ska gå att bada i Sveriges största sjö.

Olle och vi löste badutmaningen (som politiker ska jag väl använda kommunens nyspråk…) med att köpa en mindre “pool”. Den rymde både barnbarn och farfar… Och det gick att få bubblor. Det blev någon timmes bad varje förmiddag respektive eftermiddag, inte alltför sällan ännu längre.

Nu är det tillbaks till det vanliga pensionärslivet igen. Och med det bloggandet. Det har ju varit lite glesare mellan bloggarna de här veckorna. De flesta inläggen har också handlat om Vänersborgs odemokratiska hantering av Coronan. Fast det är nog inte riktigt slut än. Vi får se. Det finns ju även en del annat att blogga om. Som vanligt.

Bad och bräddning

Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:

“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”

Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:

“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”

Och kommunen fortsatte:

“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.

Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.

Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:

“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:

Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.

Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.

Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?

I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?

Så, var bräddades det efter skyfallet?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?

Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.

Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas. 

Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.

Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.

Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.

Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.

Vad beror badförbudet på?

28 juni, 2020 2 kommentarer

I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.

Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:

“Avrådan från bad”

På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:

“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”

Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade…  Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.

Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):

“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”

TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.

Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):

Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”

På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):

“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”

Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…

Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:

“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”

Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):

“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”

Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…

I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:

“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”

Bräddning innebär att (se Wikipedia):

“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”

Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:

“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”

Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.

I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.

Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.

Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.

Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)

Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:

“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”

Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…

Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande…  Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.

Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)

Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.

Till sist.

Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?

I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…

Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…

Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…

Lite av varje (2): Bad, Topp och fisk

11 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I gårdagens TTELA kunde vi läsa om att Vänersborgs kommun gick ut med informationen att vattnet vid Nordkrokens badplats är otjänligt. (Se ”Avrådan från bad kvarstår över helgen”.) Prover har visat på förhöjda halter av bakterier i vattnet.

”Bakterierna som hittats är intestinala enterokocker. Det är fekala bakterier som alltså kommer från avföring från människor eller djur.”

Orsaken är nog inte heller denna gång någon bräddning från Holmängens avloppsreningsverk. Det är med all sannolikhet kanadagässen som är skyldiga.

Kanske skulle kommunen jaga dessa fåglar med samma frenesi som de jagar enskilda avlopp i kommunen…

Och på tal om avlopp så är med all säkerhet orsaken till fiskdöden i Frändeforsån ärtvatten från Toppfrys. Det meddelade TTELA i veckan. (Se ”Toppfrys har hittat läckan ut i Frändeforsån”.)

”Läckan kommer sannolikt från vår bevattningsanläggning.”

Sa enligt TTELA Toppfrys VD Robert Stenstavold. Toppfrys arbetar med att hitta en lösning på problemet.

Som sagt, enskilda avloppslösningar (ej fabriker) är inte heller denna gång orsaken till de problem som finns med vattnen i kommunen.

Och om fiskarna dör i Frändeforsån, så tar de av andra orsaker snart slut på Halle- och Hunneberg. I juni fattade betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, beslutet (i budgeten för 2020) att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Naturligtvis reagerar personer som brukar fiska på bergen. Enligt uppgift säljs det ca 3.000 fiskekort om året. Det sägs att dessa fiskekort betalar fisken. Det kan jag dock inte uttala mig om.

Helt klart är dock att sjöarna lockar folk. Det ordnas fisketävlingar och många av fiskarna (de på land) har dessutom med sig vänner och anhöriga som grillar och umgås vid sjöarna. Jag kan även tänka mig att en del av besökarna också är turister från andra delar av Sverige och Europa.

Var besparingsbeslutet förhastat?

Semestrarna är snart slut för de flesta. Kommunens pedagoger börjar t ex läsårets arbete imorgon måndag. Eleverna har dock en vecka kvar på sommarlovet. Politikerna har också fortsatt sommarlov. Det första nämndsmötet är inte förrän den 20 augusti. Då sammanträder byggnadsnämnden. Möjligtvis har de fem politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott något extra möte nästa vecka. Annars ses de dagen före byggnadsnämnden.

Hållbar strandutveckling

3 mars, 2019 1 kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan redovisade näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell rapporten ”Strategi för hållbar strandutveckling”. Det är ett resultat av ett 3-årigt projekt som Vänersborgs kommun har gjort tillsammans med Chobe District Council i Botswana. Det har jag nämnt i en tidigare blogg. (Se ”Dagens sammanträde i KS”.)

Syftet med projektet, ”Strategier för hållbar strandutveckling”, har varit att:

”områdena kring stränderna ska kunna nyttjas så rikt som möjligt av människor för rekreation och ekonomisk vinning samtidigt som förutsättningarna för naturmiljön och ekosystemen säkras.”

I slutrapporten har författarna samlat de viktigaste lärdomarna och idéerna från projektet. Några av de viktigaste projektidéerna för Vänersborg är kallbadhus, strandpromenader, småbåtshamnar, flytande restaurang och att skapa varumärket ”badstaden Vänersborg”.

Det har en gång i tiden funnits ett kallbadhus på Skräcklan, ett stenkast från Norra skolan.

Ett nytt kallbadhus i Vänersborg har varit en av projektets starkaste utvecklingsidéer. Det är nog emellertid inget som kommunen ensam har råd att uppföra, för skattepengar. Men kanske finns det privata intressenter som skulle vara villiga att satsa. Det kommunen skulle kunna göra ”under tiden” är att utarbeta planer som skulle kunna snabba på processen den dag en intressent dyker upp.

Strandpromenader finns det redan en hel del i Vänersborg (projektet har inriktat sig på själva Vänersborg). Det gäller att förbättra tillgängligheten till dem.

”Detta görs dels genom att skapa sammanhängande cykel- och promenadvägar längs strandkanten, dels genom att skapa fler ställen där man kan komma ner till strandpromenaden och dels genom att göra promenadstråken attraktiva med växtgestaltning, belysning, sittplatser, grillplatser, utsiktsplatser, informationsskyltar, lekplatser, utegym med mera.”

Man menar också att det är önskvärt att det skapas möjlighet till olika rundor, dvs att promenaden slutar där man börjar – man ska inte behöva gå tillbaka samma väg.

När det gäller idén om småbåtshamnar eller gästhamnar menar författarna att de har en särskilt viktig funktion då:

”dessa utgör grunden för båtburen turism och möjliggör utbytet med båtägare från hela Vänern och andra som färdas längs kanalrutterna.”

Författarna menar att gästhamnen i Vänersborg borde få en mer direkt koppling till stadskärnan. Och det är det lätt att hålla med om.

”Utredningen” ser också positivt på ”samlade småbåtshamnar”. De skulle ge:

”bättre möjligheter för gemensamma anläggningar – till exempel ramper, kranar, el och vatten, samt bevakning av båtarna.”

Småbåtshamnarna skulle också ge bättre förutsättningar för ekosystem och allemansrätt längs sträckor där det inte finns bryggor.

Utredningen gör faktiskt också en utblick mot Sikhall:

”I Sikhall finns idag en gästhamn samt en klubbstuga med 15 bäddar. Hamnen ägs och drivs av Vänersborgs Segelsällskap och är idag en viktig inkomstkälla för föreningen. Föreningen skulle gärna också se ställplatser för husbilar. I närheten ligger ett gammalt magasin som skulle kunna inhysa ett café eller en restaurang. En lokal markägare vill investera i utbyggnad av ett nytt hamnområde med sjöbodar och småbåtsbryggor i anslutning till befintligt område.”

Jag tror att jag vet vem denne lokale markägare är… Hittills har väl emellertid inte kommunen visat något större intresse av ett samarbete med denne markägare. Eller att uppmuntra denne till att utveckla Sikhall och Vänersborg… Men det kan väl ändras…

Ibland stämmer tyvärr inte kommunens visioner och planer riktigt överens med de praktiska handlingarna… I t ex Sikhall borde kommunen snabbast möjligt åtgärda sjösättningsrampen så att inte fler båtägare får sina propellrar förstörda. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det ser också ut som om projektet har andra och fräschare idéer, än de nuvarande, när det gäller idén om ”badstaden Vänersborg”.

Projektet vill utveckla stränderna och badandet längs sträckan Sanden till ”Jakobben”. (Här vill jag till skillnad mot utredningen stava Jakoben med ett ”b”!).

Utredningen vill skapa ”riktade attraktioner” på sträckan. Men projektet anser att kommunen ska satsa på förbättrade badmöjligheter i alla delar av kommunen och det tycker jag är oerhört viktigt:

”Det främsta syftet är att ge fler möjlighet och öka intresset för att använda strandområdena. I sin tur bidrar det till mer folkliv, vilket skapar attraktionsvärden, möten mellan olika grupper av människor, underlag för service, med mera. Det ökar också möjligheten att locka folk till strandområdena vid olika tidpunkter under dygnet, alla dagar i veckan och under en längre säsong. Möjligheten att bada skapar en tydlig koppling till vattnet, men med det följer också många andra aktiviteter: att ”hänga” på stranden, äta picknic, grilla, olika bollspel med mera.”

Alla som bor i Väne Ryr undrar säkert om dessa rader gäller dom också. Och det kan man väl undra. Kommunen var ju inte särskilt intresserade av badplatsen i Väne Ryr när det begav sig… Men kommunen kanske kommer på bättre tankar. (Se t ex ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Det är en bra slutrapport som lämnas av projektgruppen. Den innehåller många bra och kreativa idéer. En del kostar pengar, andra inte. De som inte kostar pengar, eller en mindre slant, kan genomföras tämligen omgående. När det gäller de större, dyrare projekten är det viktigt att kommunen knyter till sig och samarbetar med privata intressenter, som t ex den där lokala markägaren i Sikhall. Det är viktigt för kommunen att få igång en hållbar strandutveckling – både för vänersborgarnas och turisternas skull. Och för dom som vi vill locka att flytta till kommunen.

Hallevibadet

14 februari, 2018 3 kommentarer

TTELA skrev häromveckan (24 januari) om Hallevibadet (se ”Hallevibadet kan stängas”):

iform”Hälsoföretaget iForm som driver Hallevibadet i Vargön, har problem med ekonomin. Skatteverket har dragit in F-skattsedeln och årsredovisning saknas vilket betyder att Bolagsverket är på väg att stänga bolaget.”

Det var ingen rolig nyhet, varken för vargöborna eller övriga vänersborgare. Badet är populärt bland allmänheten och på Hallevi finns egentligen den inomhusbassäng i kommunen som passar bäst för simundervisning. Och det är ju om inte annat viktigt nu när alla elever måste kunna simma för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa i grundskolan. Simklubben Vänersborg har också simskola på Hallevi och ävenskatteverket reumatikerföreningen i Vänersborg håller till där.

Det har visat sig att företaget iForm, som arrenderar Hallevibadet, har skulder till Skatteverket. Och tydligen också till Vattenfall, som enligt TTELA funderar på att stänga av elen.

iform2

Det här med företag är inte lätt, det känns stundtals som en djungel… I varje fall för en vänsterpartist. Fast i det här fallet är det kanske snarare som en öken. Jag hittar inget om hälsoföretaget iForm, dess styrelse, finanser etc…

Det kanske inte är så viktigt…

vbg_loggaKommunen träffade nämligen inte avtal med iForm, utan med företaget IFFC Invest AB. IFFC Invest AB skulle driva Hallevibadet – från 1 maj 2015 till 30 april 2019. Men under avtalsperioden har ett annat företag, dotterbolaget IFFC Sundbyberg, skött om driften av Hallevibadet. (IFFC Sundbyberg är dotterbolag till IFFC Invest AB.)

Bakom de båda IFFC-företagen står Michael Fridebäck. Han är just nu, sedan i oktober, ensam styrelseledamot i de två företagen. Om han var det när IFFC Invest AB skrev avtalet med Vänersborg vet jag dock inte. Det är inte säkert, även om han enligt källor har varit företagens ägare och ”starke man” hela tiden. Fridebäck är en ”kändis”. Han vann förramoderat_ny året ”Biggest Loser” (se här). Han är också moderat och sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden i Haninge kommun (se här).

konkurs_txtFridebäck har en bakgrund som företagare med många konkurser och flera skatteskulder. År 2012 dömdes han som personligt ansvarig för skatteskulder på 2,8 miljoner kronor i ett bolag (se här). Efter en konkurs av ett aktiebolag år 2009 hade Fridebäck inför det senaste valet 2014 en skatteskuld på 2.535.277 kr (se här). I augusti 2015 var det dags igen (se här). Hans företag IFFC Haninge AB hade skatteskulder på 825.484 kronor och hovrätten beslutade om konkurs i september förra året. Enligt Kronofogden hade Fridebäck då också en privat skuld på över 2,5 miljoner kronor.

TTELA har också skrivit om Michael Fridebäck. (Se ”Många berörs om verksamheten upphör”.)

ttelaTTELA skriver, vilket som jag ser det, kompletterar uppgifterna ovan:

”Det här är inte första gången som Michael Fridebäcks bolag hamnar i ekonomisk knipa. PHG Sweden AB, Fridebäcks första gym, drogs med skulder på 4,6 miljoner kronor innan det gick i konkurs. Vanadis Sports AB (iForm Vasastan) hade skulder på drygt 400.000 kronor innan det försattes i konkurs … Michael Fridebäck själv har i dagsläget 943.792 kronor i skatteskulder hos Kronofogden.”

Moderaten Michael Fridebäck tycks ha som vana att starta företag som sedan går i konkurs. Kanske är det en slags affärsidé…

TTELA uppger alltså att Fridebäck fortfarande har obetalda skatteskulder, själv hittar jag inga uppgifter om det. Jag trodde kanske att Fridebäck hade betalat tillbaka det han var skyldig staten, han vann ju en del pengar som segrare i ”Biggest Loser”…

När det gäller företaget iForm hittar jag som sagt inga ägar- eller andra uppgifter.

styrketraning2Det verkar vara problem med IFFC Invest AB och IFFC Sundbyberg också, de företag som är inblandade på Hallevi. IFFC Sundbyberg avregistrerades för F-skatt den 12 oktober 2017. Anledningen uppges vara:

”Bristande redovisning/betalning”

Moderbolaget IFFC Invest har F-skattesedel, men har tydligen inte lämnat någon årsredovisning sedan 2015. (Se här.) Källor säger att det beror på att Fridebäck inte har betalat sina revisorer och att revisorerna då har vägrat att överlämna handlingarna. Hur som helst tycks bolaget stå utan riktig bokföring.

TTELA skrev så här om företagen (se här):

iFFC Sundbyberg AB heter bolaget som driver Hallevibadet genomno_money2 namnet iForm. Bolaget har 12 registrerade skulder hos Kronofogden på nära en halv miljon kronor. … Skatteverket uppger också att det i dagsläget finns en skatteskuld på 329.353 kronor. … båda bolagen nu hamnat på Bolagsverkets lista över företag som kommer få ett likvidationsföreläggande om inte årsredovisningen skickas in.
– Skulle det inte komma in en korrekt årsredovisning anlitar vi en likvidator som får till uppgift att stänga bolaget och då spelar det ingen roll om bolaget går bra eller dåligt, säger Stefan Hansson [
likvidationshandläggare på Bolagsverket; min anm].

När man ser i backspegeln så är det förvånande att IFFC Invest AB överhuvudtaget fick skriva kontrakt med Vänersborgs kommun…

Men nu har kommunen vaknat. Lite sent kanske man kan tycka, särskilt som IFFC Sundbyberg blev avregistrerat för F-skatt redan den 12 oktober 2017… Men bättre sent än aldrig.

brevKultur och Fritids förvaltningschef Håkan Alfredsson har den 31 januari skrivit ett brev till företaget IFFC Invest AB, som alltså är det företag som kommunen ursprungligen träffade avtal med. Håkan Alfredssons tuffa brev har rubriken:

”Uppmaning om att vidta rättelse gällande Hallevibadet till följd av avtalsbrott med händelse om följd av förtida upphörande av avtal.”

Alfredsson skriver i brevet:

”Av avtalet framgår vidare att avtal endast kan vidmakthållas med entreprenören som fullgör sina lagenliga skyldigheter gentemot samhället avseende skatter och sociala avgifter. Om entreprenören i sin tur anlitar underleverantör, gäller samma skyldigheter för denne.”

riva_kontraktFörvaltningschef Alfredsson hävdar att IFFC Invest inte har fullföljt avtalet:

”Det har kommit till kommunens kännedom att IFFC Sundbyberg inte innehar F-skatt längre. Detta i sig innebär att underleverantör till IFFC INVEST AB inte har fullgjort sina lagenliga skyldigheter och härigenom inte fullgör villkoren enligt avtalet.”

I och med avtalsbrottet har kommunen rätt att säga upp avtalet. Vilket kommunen nu gör. Men först efter att företaget får 30 dagar på sig att rätta till ”problemen”.

Brevet avslutas:

”Rättelse ska således ha skett senast den 2 mars 2018. Bevis och information om rättelse ska vara kommunen tillhanda senast samma datum, den 2 mars 2018.”

Den 2 mars är alltså ”deadline”. Sedan upphör avtalet att gälla.

retur_postDet är emellertid ett stort problem. Brevet har kommit i retur till kommunen. Med PostNords rosa returlapp… Rutan ”Flyttat” är ikryssad…

Adressaten har tydligen flyttat – och kommunen har uppenbarligen inte fått någon information om den nya adressen…

Vad är det man säger i litteraturen – mystiken tätnar…

Hur går det nu med tidsgränsen och det ”förtida upphörande av avtalet”?

Det mesta tyder på att kommunen, i varje fall så småningom, kommer att bryta kontraktet med den moderate politikern från Haninge, Michael Fridebäck. Fridebäck med alla sina konkurser och betalningsanmärkningar kommer knappast att göra rätt för sig.

Även om Fridebäck säger till TTELA (se här) att han nu har skickat in årsredovisningarna till Bolagsverket, både vad gäller iFFC Invest AB och iFFC Sundbyberg AB:

”I och med att bokslutet kommer in så ska det lösa sig med F-skatten också, säger han.”

simmaOm det inte ordnar sig med Fridebäcks bolag, vilket det mesta trots allt tyder på, så innebär det att kommunen måste driva Hallevibadet på något annat sätt.

Det har kommunen lovat. Vad som än händer ska Hallevibadet fortsätta att vara öppet.

På kommunens hemsida (se här) säger förvaltningschef Håkan Alfredsson:

”Det kommer alltid att finnas någon som driver Hallevibadet.”

Det låter bra. Förhoppningsvis tar snart någon ny arrendator över. Som också vet hur en badanläggning ska skötas och drivas. Det har väl varit lite si och så med det under den här tiden.

Michael Fridebäck säger till TTELA (se här):

tekniskt_strul”Det har varit mycket tekniskt strul och mycket som behöver göras.”

Och det bekräftas av många kritiska röster, bland annat på Facebook. Det finns t ex synpunkter på hur reningsanläggningen och proverna på vattenkvaliteten har skötts. Skötts – av Fridebäcks företag…

Kommunen har lagt ner åtminstone 3,3 milj kr i underhåll under de senaste 3 åren – underhåll utfört av externa företag. Kostnaderna för kommunens interna underhåll redovisas inte i pengar (vad jag kan se). Fast det har antagligen varit en hel del, i varje fall om man ser till antalet ”utryckningar”, och arbetstid. Det som bland annat är åtgärdat på Hallevibadet är ventilationsanläggningen för omklädningsrum som är utbytt. Underhåll är också genomfört på omklädningsdelen, vilken nu sägs vara i ”utmärkt skick”.

pengar18En ny arrendator av Hallevibadet kan förmodligen se fram mot en ”förbättrad” badanläggning. I den nya investeringsbudgeten finns nämligen ett förslag på att investera 7 milj kr på Hallevibadet år 2020. Avfuktningsanläggningen är uttjänt, pumpar med reningsutrustning behöver bytas och bassängerna är i behov av utbyte av beklädnad. Dessutom behöver hela badhuset underhållas gällande tätningsskick väggar och tak. Antagligen behövs det mer än 7 miljoner – totalt beräknas investeringsbehovet till 25 milj kr…

Vem som ska driva Hallevibadet i fortsättningen är alltså osäkert. Det är också osäkert om kommunen kommer att göra alla de investeringar som egentligen behövs på badet. (Kommunens investeringsbehov är just nu gigantiska.) Det enda vi kan vara säkra på, det är att Hallevibadet ska drivas vidare – vad som än händer.

Kategorier:bad, Hallevi

Bad och kommunala principer

Lyckas man inte på första försöket så är det bara att bita ihop och försöka igen… Skam den som ger sig.

Det var många vänliga själar som hörde av sig med goda råd och uppmuntrande tillrop efter att jag för några veckor sedan hade missat badplatsen vid Bollungen i Sundals Ryr. (Se ”På jakt efter gömda platser”.) Så det var till att ge sig ut i Dalsland igen och göra ett nytt försök.bollungen1

Men det var inte lätt, det höll på att bli en ny miss. Första gången körde jag, återigen, förbi badplatsen. För vem kunde ana att det låg en liten badplats bakom denna åker och dessa träd (se bild) – i det närmaste totalt kamouflerad från civilisationen? Ja, inte jag i varje fall. Och i synnerhet inte Vänersborgs kommun… Badplatsen finns ju inte med på den karta över alla kommunens badplatser som har upprättats.

Men det visade sig att det gjorde det. Det fanns en badplats bakom åkern och träden!

På chans stannade jag på det som såg ut som en busshållplats, allt enligt instruktionerna från diverse bloggläsare, och följde det upptrampade gräset längs åkern. Efter en kortare promenad belönades jag med att skymta sjön. Och se, där låg Sundals Ryrs riviera, något mindre till ytan än playan i Väne-Ryr.

bollungen2

Det var en idyllisk badplats, långt ute (snällt sagt) på den lugna landsbygden. Här kan folk bada i betydligt varmare vatten än i Vänern och det finns både sand och gräs att ligga på om man vill sola.

Det är byalaget i Sundals Ryr som städar och gör i ordning badplatsen inför varje badsäsong. Naturligtvis helt ideellt. Det finns också en grillplats och bord vid stranden. (Se mer på byalagets hemsida.)

bollungen3

Det finns dock ingen baja-maja och ingen livräddningsutrustning vid Bollungen. Och eftersom kommunen har sina principer, så kommer det aldrig att ordnas något sådant i kommunal regi heller. Marken är nämligen privat och kommunen vill inte ha något att göra med platser som ligger på privat mark. (Utom ibland då förstås, när det liksom passar…) Sundals Ryrborna får göra sina behov i skogen – vilket för övrigt har gett upphov till en tydlig stig… Och livräddningsutrustning finns det på Sikhall, Nordkroken och några fler platser som politikerna och tjänstemännen tycker att alla vänersborgare ska åka till om de vill bada. Och dessa platser får minsann räcka åt alla invånare.

budordSå är det. Vänersborgs kommun har vissa principer. Och en av dessa principer är att den inte vill ha med badplatser som ligger på privat mark att göra. Trots att detta inte skulle strida mot någon som helst lag eller förordning. Principen liksom bara finns där. Och hur den har kommit till vet nog egentligen ingen. Fast jag tror att den lanserades av någon i samhällsbyggnadsförvaltningen, bara för några år sedan. När barn- och ungdomsnämnden hade hand om badplatserna så var det nämligen inte så. Idag har principen, av någon anledning, blivit så stark att politiker och tjänstemän inte ens vill utreda den. Det är som om den finns inhuggen i någon stentavla… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Jag förstår inte kommunens politiker och tjänstemän. Jag gör inte det. Borde det inte vara självklart att den övergripande kommunala principen är att tillhandahålla service till kommunens invånare – tillika skattebetalare och uppdragsgivare? För egen del tycker jag att det är totalt givet. Och om inte politiker och tjänstemän förstår detta så har de missuppfattat sin uppgift – och hamnat på fel ställe.evenstorp2017

På vägen hem från Bollungen så passade jag på att besöka två före detta socialdemokratiska politiker. Den ene bor bara några stenkast från sjön, den andre bor i centrala Brålanda. Hos den ene luktade det hallon, medan det hos den andre luktar slakteri, dock inte denna dag. Den ene har skällt ut mig offentligt, den andre har har varit ett starkt stöd i min yrkesbana…

Även en vänsterpartist kan ha socialdemokratiska bekanta i Vänersborg. I varje fall om de bor i Dalsland.

Kategorier:bad, Brålanda
%d bloggare gillar detta: