Arkiv

Archive for the ‘bad’ Category

Den försvunna sanden

8 augusti, 2026 1 kommentar

En av mina trogna bloggläsare, Peter Karlsson, har återigen skickat en vesper, en slags dikt. Det är den fjärde vespern som jag publicerar. De tidigare hittar du här: ”De Två Heliga Bloggarna”, ”För de två som vägrade vara tysta” och “I en avlägsen del av galaxen…”.

Dagens vesper kan man se som en kommentar och inlägg i debatten om badplatserna i Vänersborgs kommun – och skriver Peter Karlsson:

”Följande vesper fungerar även som högläsningsliturgi med kyrkorgel, motorsågskör och bandgrävare som kyrkklocka.   ”

==

# *VESPER ÖVER DEN FÖRSVUNNA SANDEN*

### En kommunal aftonbön i tre grävmaskinsskopor

*Försångaren Kärvling:*
När aftonen faller över Vänerns tio mil
och den sista badgästen fastnar i en sälgbuske,
då samlas vi vid Sikhalls forna strand
och frågar med en röst:

*VAR FAN TOG SANDEN VÄGEN?*

*Församlingen:*
Den ligger till beredning.
Den ligger till beredning.
Allting ligger till beredning
till efter badsäsongen 2047.

—

## Första läsningen: Ur Slyets evangelium

Och det hände sig på den tiden
att kommunen räknade sina stränder
och fann dem vara fyra, fem eller kanske tio,
beroende på broschyrens upplaga.

Då sade kommunen:
Se, vi hava Vänerkust!
Se, vi hava badplatser!
Se, vi hava en hemsida!

Men när folket kom till Sikhall
fann de ingen strand.
De fann vass.
De fann sly.

De fann en buske så stor
att den hade eget postnummer,
fiberanslutning
och observatörsplats i samhällsbyggnadsnämnden.

*Församlingen:*
Herre, förbarma dig.

*Kommunen:*
Är busken belägen på kommunal mark?

*Församlingen:*
Ja.

*Kommunen:*
Då måste frågan utredas.

—

## Psalm 666: Tryggare kan ingen vara än bakom tre meter vass

Tryggare kan ingen vara
än den badgäst ingen ser.
Vassen gömmer barn och farfar,
badbyxorna syns ej mer.

Slyet växer, stranden krymper,
sandens minne bleknar bort.
Kommunvapnet glatt förkunnar:

*”BAD FINNS INOM AVSTÅND SKÄLIGT KORT.”*

—

## Andra läsningen: Grävmaskinens uppenbarelse

Då öppnade sig himlen över Sikhall.
Åskan gick.
Vänern reste sig.
Ur molnen sänktes en gigantisk bandgrävare,
fyrtio meter hög,
med hjärtstartare i hytten,
bajamaja på motvikten
och Kärvling stående i skopan
med reflexväst, grensax och vredgad bloggpenna.

Han ropade:
*”LÅTEN STRANDEN KOMMA ÅTER!”*

Och maskinen tog det första skoptaget.
Tre ton vass flög mot Brålanda.
En albuske landade på kommunhuset
och slog ut ärendehanteringssystemet.

En tjänsteperson tittade ut genom fönstret
och sade:
”Det där ser ut som otillåten markåtgärd.”

Kärvling svarade:
”Det där ser ut som en badplats.”

—

## Växelsång om bryggstegen

*Folket:*
Var är stegen?

*Kommunen:*
Den var för dålig.

*Folket:*
Sätter ni dit en ny?

*Kommunen:*
Marken är inte vår.

*Folket:*
Men bryggan byggdes av er.

*Kommunen:*
Det är en historisk omständighet.

*Folket:*
Men kommunen är delägare.

*Kommunen:*
Det är en teknisk omständighet.

*Folket:*
Får vi köpa en stege själva?

*Kommunen:*
Det är en juridisk omständighet.

*Folket:*
Hur kommer vi upp ur vattnet?

*Kommunen:*
Frågan skickas vidare till ansvarig enhet.

*Folket:*
VI DRUNKNAR

*Kommunen:*
Har ni ett diarienummer?

—

## Den kommunala trosbekännelsen

Vi tror på Vänern,
den allsmäktiga vattenmassan,
badets och myggans skapare.

Vi tror också på informationsskylten,
kommunens enfödde investering,
avlad av kommunikationsavdelningen,
född av en upphandling,
pinad under budgetramen,
nedtagen, bortglömd
och återfunnen i ett förråd på Tenggrenstorp.

Vi tror på den heliga bajamajan,
papperskorgarnas tömning,
slyets återuppståndelse
och den eviga handläggningstiden.

*Slymen.*

—

## Slutpsalm: Nu gräver Kärvling loss Sikhall

Nu gräver Kärvling loss Sikhall
med grävskopa och vrede.
Han kör igenom varje snår
och varje gammal ide.

Han röjer vass, han fäller sly,
han muddrar hela viken.
En chef försöker stoppa allt
men sugs ner uti diken.

Vid Nordkroken står folket tätt
med liar, såg och kratta.

På Gaddesanna hörs ett vrål:
*”NU JÄVLAR SKA VI FATTA!”*

Att sand är sand
och strand är strand,
ej buskreservat för råtta.
Och den som marknadsför ett bad
får också sköta detta!

—

## Välsignelsen

Må grävmaskinens skopa vara över eder.
Må grensaxens käftar gå framför eder.
Må kommunens svarstider vara långt bakom eder.
Må Vänerns vatten åter nå en verklig strand,
och må ingen turist någonsin mer
anlända till Sikhall, se sig omkring och fråga:

*”Ursäkta, ligger badplatsen inne i skogen?”*

Gån nu i frid.

Tag med badbyxor, röjsåg
och erforderligt strandskyddsdispensbeslut.

*Slymen, slymen – för helvete, slymen.* 

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:bad, dikt, Gardesanna, Nordkroken, Sikhall

Badplatserna bör vara ett kommunalt ansvar (3/3)

6 augusti, 2026 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Stränder växer igen (2/3)”.

För många kommuninvånare är Vänern, och flera av de mindre sjöarna i kommunen, en central del av vardagen. Skräcklan, Ursand, Sikhall, Nordkroken och Gaddesanna, men också Botered, Ryrsjön, Hästefjorden, Bollungen osv ger möjligheter till strandpromenader, bad, båtliv, fiske, paddling och naturupplevelser. Vänern och de andra sjöarna fungerar på sätt och vis som kommunens stora “vardagsrum”.

Kommunens badplatser missköts tyvärr. Vänersborgs kommun måste därför ta över ansvaret för och skötseln av åtminstone de större och/eller de mest besökta badplatserna. Och naturligtvis inte bara det, kommunen måste arbeta för att utveckla badplatserna, tillsammans med t ex fastighetsägare och samfällighetsföreningar.

Men kommunen vill alltså inte sköta eller ha något att göra med badplatser som ligger på privatägd mark. Jag vet inte var och vem som har beslutat detta eller om det har beslutats. Jag vet bara att det har använts som ett argument för nuvarande ordning.

Det finns dock inget som förbjuder en kommun att sköta om privatägd mark t ex en badplats. I Kommunallagen 2 kap. 1 § står det:

“Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar.”

Paragrafen innebär enligt min bedömning att det ligger inom den kommunala kompetensen att handha skötseln av en privatägd badplats om den är öppen för allmänheten, används av kommuninvånarna och kommunen bedömer att den är viktig för friluftsliv och rekreation, samt marknadsföring av kommunen. Skötseln kan gälla exempelvis gräsklippning, rensning av sly, sophämtning och underhåll av bryggor.

Sedan får ju kommunen naturligtvis inte gynna en enskild fastighetsägare. Åtgärderna måste ha ett tydligt allmänintresse, inte vara ett privat stöd. Det är också viktigt att kommunen har ett avtal med markägaren som reglerar rätten att utföra skötseln och vem som ansvarar för vad. Det finns exempel från många kommuner där kommunala badplatser ligger på privat mark men sköts av kommunen genom arrende- eller nyttjanderättsavtal.

Förhållandena på Ursand är annorlunda. Hela Ursand är kommunalt ägd mark, men Vänersborgs kommun har genom avtal kommit överens med Bert Karlsson om hur verksamhet och ansvar mm ska se ut. Exemplet Ursand visar att kommunen redan använder avtal med privata aktörer när man bedömer att det är motiverat. Samma princip skulle kunna användas även för andra badplatser. 

Vänersborgs kommuns badplatser har diskuterats tidigare. Faktum är att undertecknad bloggare lämnade en motion i maj 2015, som hela Vänsterpartiet stod bakom. Motionen handlade om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen tog nämligen ett ensidigt beslut 2014 om att sluta sköta badplatsen efter nästan 50 år. Motionen avslogs av fullmäktige den 23 november 2016. (Det tog redan då tid att utreda och “processa” motioner…)

Samhällsbyggnadsnämnden skrev:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

I kommunfullmäktige var huvudargumentet istället att kommunen inte kunde gynna en enda enskild badplats som inte låg på kommunal mark. I så fall skulle alla sådana badplatser behandlas lika.

Beslutet fick Vänsterpartiets bloggare att snabbt skriva en ny motion som handlade om samtliga kommunens badplatser. Den lämnades till fullmäktige den 14 december 2016. (Se “Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”.) 

I motionen stod det bland annat:

“Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, ställa upp och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på utvalda badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”

Och mitt och Vänsterpartiets yrkande var:

  • “att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
  • “att utredningen föreläggs kommunfullmäktige som därefter beslutar sig för vilka slutsatser dessa underlag leder fram till.”

Motionen gick samma öde till mötes som den första. Den 21 juni 2017 avslogs motionen av kommunfullmäktige med 38 röster mot 8 nej och 4 som avstod. Det var bara Vänsterpartiet och Välfärdspartiet (nuvarande Medborgarpartiet) som röstade för motionen. Fullmäktiges beslut innebar att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas. (Se “Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Skälen till avslaget var:

1. Kommunen ska inte sköta områden på privat mark.

Det var samma argument som tidigare. Kommunen skulle bara sköta badplatserna om:

”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet (bl.a. Nordkroken s:1).” 

Det angavs inga egentliga skäl för detta. Men det är intressant att notera att kommunen tydligen har ändrat uppfattning sedan 2017. Att vara “delägare i marksamfällighet” i t ex Nordkroken är inte längre något skäl för att åta sig skötselansvaret. Jag undrar vem som bestämde det…

2. ”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.” 

Det kostade enligt underlaget 200.000 kr att sköta varje badplats. Det framgick dock av handlingarna att de mindre badplatserna inte skulle kosta så mycket. Kostnaderna var också uppskattade, de var inte utredda. För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det är aldrig bra att gissningar ligger till grund för kommunala beslut.

3. ”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt” 

Det var kanske det mest uppseende argumentet. Majoriteten i fullmäktige ansåg att:

“kommunmedlemmar i tätorterna och stora delar av landsbygden [har] tillgång till bad inom skäligt avstånd”

Bedömningen väckte frågor och det var antagligen flera kommuninvånare som undrade med vilken rätt fullmäktige tyckte det. Alla invånare t ex ungdomar hade ju varken bil eller körkort. Fullmäktige redovisade inte någon djupare analys för att det nuvarande utbudet var tillräckligt. 

Sedan de här besluten fattades har flera badplatser fortsatt att växa igen. Samtidigt använder kommunen fortfarande Vänern och badplatserna i sin marknadsföring. Frågan är därför om det inte är dags att ompröva den politik som beslutades för snart tio år sedan.

Är det kanske dags att damma av den gamla motionen?  Är det fler som tycker att kommunen ska ta ansvar för att sköta och utveckla kommunens badplatser? Har några partier ändrat uppfattning?

PS. Jag fick en kommentar på mitt förra blogginlägg. Det stod bland annat:

”Konstaterar att bloggen om Sikhall du skrev för 13 år sedan, den 7 april 2013, fortfarande är högst aktuell.”

Blogginlägget kan du läsa om du klickar här: ”Sikhall – en pärla vid Vänern”.

PPS. Fick igår onsdag höra talas om en turist som kom till Sikhalls badplats i sommar. Turisten tittade sig omkring och trodde att hen kommit fel. Här fanns ju ingen badplats…

Anm. Läs gärna vespern ”Den försvunna sanden”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:bad, Gardesanna, Motion, Nordkroken, Sikhall, Sundals Ryr

Stränder växer igen (2/3)

4 augusti, 2026 4 kommentarer

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på “Kommunens badplatser (1/3)”.

Vänersborgs kommun är stolt över alla fina badplatser längs Vänerns stränder.

“Vi är jättestolta naturligtvis. Vi har i och för sig alltid skrutit med att vi har tio mil Vänerkust med fyra, fem fantastiska badplatser.”

Så sa kommunens representant till TTELA när Gaddesanna år 2013 blev utsedd till landets mest populära badplats. (Se TTELA “Bästa badplatsen finns i Vänersborg”.)

Strax därefter drog kommunen tillbaka sitt ansvar för flera badplatser. Det fattades beslut om att kommunen bara skulle sköta om de badplatser och de stränder som låg på kommunens mark.

Om kommunen använder badplatserna för att marknadsföra Vänersborgs kommun har den också, enligt mitt sätt att se, ett ansvar att förvalta och utveckla dem. Det betyder att kommunen bör ta det fulla ansvaret för att hålla badplatserna i ett bra skick. Det är också viktigt för att det är en kommunal service, inte minst för dem som bor utanför centralorten.

Kommunen bör framför allt se till att stränderna inte växer igen. Det är grundläggande. Vass, sly, buskar, träd och annan vegetation får inte tillåtas ta över de sandytor som lockar människor till badplatserna. Stränderna behöver rensas kontinuerligt och inför varje badsäsong. Tyvärr sker inte det. Stränderna växer igen, framför allt i Sikhall och Nordkroken.

Bilderna från Sikhall och Nordkroken talar egentligen för sig själva. Stränderna är misskötta. Jag minns faktiskt från mina egna barndoms- och ungdomsår både Sikhalls och Nordkrokens långa och breda stränder. De finns inte kvar. En tidigare politiker uttryckte det träffande på Facebook:

“hela Nordkrokens badplats är ett sorgligt kapitel om man jämför hur det har skötts och sett ut på 70 och 80-talet.”

Nedanstående bilder är inte helt tydliga, men jag tror ändå att man får en bra uppfattning om hur badstranden (de ljusa partierna) har “krympt” sedan 1975:

Sikhall har gått ett liknande öde till mötes, fast ännu tydligare:

Det finns ingen sandstrand kvar i Sikhall… Och då ska man komma ihåg att hela badplatsen är ägd av kommunen.

Även på Gaddesanna har det börjat växa igen på några ställen.

Hur reagerar turister som har läst om de fina badplatserna när de kommer dit och ser hur misskötta stränderna är? Och framför allt, vad anser skattebetalarna och invånarna i kommunen när de fina badstränderna förfaller?

Kommunen behöver rensa upp och göra i ordning åtminstone de badstränder som räknas upp på hemsidan. Stränderna måste återställas till hur de en gång såg ut innan kommunen tog sina händer från dem. För kommunen skötte faktiskt om de flesta större badplatser tidigare, och även några mindre som t ex den vid Ryrsjön.

Men det räcker inte. För att ta tillvara kommunens fantastiska läge vid Vänern och de möjligheter som detta ger måste kommunen också satsa på och utveckla badplatserna. Som Trollhättan gör. Trollhättan har under senare år investerat i sina bad- och rekreationsområden. Vänersborgs kommun borde kunna visa samma ambition. (Se “Det händer (inte) på Skräcklan”.)

Det borde finnas fler bryggor, bättre tillgänglighet, ramper, lekplatser, grillplatser, första hjälpen, hjärtstartare, tydliga informationsskyltar och toaletter (eller bajamajor) vid de viktigaste badplatserna, även vid några av de mindre. 

Kommunens policy har sedan 2014 varit att inte sköta om privat mark utan bara sin egen. Det tycks också ha inneburit att kommunen inte heller visat något intresse av att samarbeta med t ex byalag. Kommunen har emellertid inte varit konsekvent. På Nordkroken skötte kommunen badplatsen eftersom man som fastighetsägare (kommunen äger kanske 10% av badstranden) var medlem i samfällighetsföreningen. Det har emellertid kommunen alltså slutat med sedan några år tillbaka.

Det här har nyligen lett till problem, vilket man kunnat läsa i Facebookgruppen ”Vargön”. Det finns en brygga på Nordkroken som är byggd av kommunen. Bryggan ligger på samfällighetens mark, där alltså även kommunen är delägare. På bryggan fanns det en stege ner i vattnet som kommunen nyligen tog bort. Den var för dålig. Kommunen menar nu att den inte kan, eller får, sätta upp en ny, eftersom marken inte ägs av kommunen. Nu vill flera personer bekosta en ny “bryggstege” själva och sätta upp den. Problemet är bara, får de det? Frågan verkar inte vara löst.

Visste ni förresten att det har funnits en brygga på Gaddesanna?

Den började ungefär på strandkanten vid kiosken och gick ut mot ön. (Se foto.) Det påstås att det fortfarande finns pålar kvar i sjön.

Långbryggan vid Gaddesanna, 1911. Källa: Platåbergens Geopark

Det vore väl inte helt fel om kommunen byggde en ny brygga på platsen?

I nästa blogginlägg tänkte jag titta på frågan om Kommunallagen förbjuder en kommun att sköta om privatägd badplats? Det blir även en återblick, badfrågan har varit uppe i kommunfullmäktige tidigare… (Se ”Badplatserna bör vara ett kommunalt ansvar (3/3)”.)

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:bad, Gardesanna, Nordkroken, Sikhall, Ursand, Väne Ryr

Kommunens badplatser (1/3)

2 augusti, 2026 3 kommentarer

Vänern är kanske Vänersborgs kommuns största tillgång. Sjön bidrar till livskvalitet, folkhälsa och attraktionskraft på ett sätt som få andra naturresurser gör. Familjer badar, ungdomar träffas, pensionärer promenerar och föreningar ordnar aktiviteter. Vänersborg marknadsför sig också gärna som en kommun vid Vänern.

“Vänersborg är regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Sjön är en viktig del av hur kommuninvånare upplever och ser på hemorten och hur kommunen uppfattas av besökare. Det finns i sommar till och med en direktlänk från startsidan på kommunens webbplats till “Bada i Vänersborg”. 

Klickar man på länken så möts man av texten:

“Med tio mil Vänerkust är det lätt att hitta ett ställe för att ta sig ett dopp i Vänersborg. I kommunen finns fem större kommunala badplatser vid Vänern.”

Kommunen är stolt över Vänern och alla badplatser. Just därför borde det vara rimligt att förvänta sig att kommunen också vårdar de miljöer som gör Vänern till en sådan tillgång. 

De badplatser som beskrivs på webbplatsen är Ursand, Skräcklan, Gaddesanna, Sikhall och Botered, även om Botered inte ligger vid Vänern. Under rubriken “Andra badplatser” hittar man Nordkroken, den femte badplatsen vid Vänern.

För några år sedan fanns en betydligt mer omfattande badkarta på kommunens webbplats:

Kartan var kanske lite väl “generös”, även om den missade Brålandadelen och badplatserna i Rörvik och Bollungen. Men visst – det gick att bada på de markerade ställena, även om några av badplatserna “bara” var bryggor. Det fanns även några småfel på kartan, “badplatsen” vid Hästefjorden hade t ex hamnat lite fel.

Nu är det sommar och badtemperaturerna har varit ”humana” även för de som inte lärt sig simma i löparlegendaren Arne Anderssons simskola på Ursand… (Se “Ramper på Ursand och Skräcklan”.) Det är väldigt många kommuninvånare som har besökt badplatserna i sommar och det har gett upphov till en ganska livlig diskussion på Facebook. Flera är inte nöjda med standarden och kommunens skötsel av badplatserna. Det är framför allt kommunens skötsel av badplatserna i Sikhall, Nordkroken och Gardesanna som har stått i fokus. Även badmöjligheterna vid Skräcklan, Fredriksberg (”roddklubben”), Korseberg och Blåsut har diskuterats.

Så här står det på kommunens webbplats angående kommunens ansvar för badplatserna:

“Under badsäsongen sköter och håller kommunen efter fem badplatser. Ursand – Skräcklan – Gaddesanna – Sikhall – Botered.
Skötseln innebär bland annat att toaletter städas och att papperskorgar töms. De större badplatserna, (Ursand, Gaddesanna och Sikhall), städas varje dag och övriga flera gånger i veckan.”

Flera kommuninvånare menar att städningen inte alltid fungerar. Men förhoppningsvis fungerar den tillfredsställande vid de flesta tillfällen och på de flesta av de uppräknade stränderna.

Vidare står det:

“I Nordkroken tar kommunen hand om papperskorg och toaletter, men inte själva stranden. Livräddningsutrustning kontrolleras enligt schema under hela året.”

När det gäller alla andra badplatser på kartan ovan så tar kommunen inget ansvar för dem. Badplatserna får skötas av respektive fastighetsägare. Det fungerar inte så bra. Vilka fastighetsägare vill städa upp varje morgon efter badgäster som inte tar hand om sitt skräp och sina sopor? Och det kan ju knappast vara markägarnas uppgift att städa stranden så att allmänheten kan nyttja den. På några ställen kan dock byalag, föreningar eller dylikt hjälpa till med skötseln.

Kommunens förhållande till och ansvar för badplatsen i Nordkroken förvånade mig dock. Nordkroken har tidigare varit en badplats som kommunen skött om. 

Jag skrev till kommunen i veckan som gick och ställde frågan varför inte kommunen sköter om Nordkroken som den gör med Gaddesanna. Svaret var:

“Badplatsen på Nordkroken är inte kommunalt ägd utan ägs av en samfällighet samt en privat ägare.”

Det var svårt att se logiken i kommunens resonemang och jag svarade:

“Ok, men kommunen äger ju en bit av stranden (Nordkroken 1:84) och är med i samfällighetsföreningen på Nordkroken. Sedan är ju inte heller Gardesanna kommunalt ägd.”

Dessa kartor fick jag av kommunen för flera år sedan. När jag nu tittar på Lantmäteriets karta över Gaddesanna så sträcker sig gränsen för kommunens fastighet över stranden och ut i sjön. Kommunen äger således en tämligen stor del av stranden.

Jag tror inte heller att tjänstepersonen såg logiken. Hen svarade:

“Jag får be att enhetschefen för Parken som ansvarar för badplatserna svarar på din nya fråga när hon är i tjänst.”

Det hör alltså till saken att kommunen tidigare har skött Nordkroken.

Det jag reagerar mest på handlar egentligen inte om städning eller papperskorgar. Det handlar om att kommunen inte vårdar de miljöer som gör Vänern till en närmast unik tillgång och som kommunen även använder i sin marknadsföring. Kommunen har under lång tid låtit stränderna i Nordkroken, där kommunen är både markägare och medlem i samfällighetsföreningen, och Sikhall, där kommunen är ensam markägare, växa igen. På Sikhall återstår knappt någon strand alls. Så ska det naturligtvis inte vara.

Det blev en fortsättning… Se ”Stränder växer igen (2/3)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:bad, Gardesanna, Nordkroken, Sikhall, Ursand, Vänern

SBN skickar Hallevibadet vidare

26 april, 2026 Lämna en kommentar

I onsdags sammanträdde kommunfullmäktige. (Se “KF: Demokratin undergrävs…”.) Det finns en del att skriva om vad som hände på mötet men jag väntar på att inspelningen från sammanträdet ska publiceras på kommunens webbsida. Jag vill höra en gång till varför Mats Andersson (C) var så sur på mig och vad han försökte lära mig om Arena Vänersborg…

Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 16 april. Ärendet “Avslut av uppdrag uthyrning Hallevibadet” skulle återigen behandlas. Och äntligen skulle ärendet, efter en bordläggning den 26 februari och en återremiss den 26 mars, avgöras. Eller åtminstone ta ett steg framåt mot att verkställa fullmäktiges beslut från den 19 februari 2025, dvs att Hallevibadet skulle hyras ut. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)

Trodde man…

Men så blev det inte…

Och det kanske inte var så konstigt. Det fanns ju ingen som ville hyra Hallevibadet.

Beslutsförslaget var detsamma som vid de två tidigare sammanträdena:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.” 

Beslutsförslaget innebar att försöken att hyra ut Hallevibadet ska stoppas. Och orsaken var ju att det faktiskt inte fanns några intressenter som ville driva badet vidare.

Inför sammanträdet hade samhällsbyggnadsförvaltningen svarat på återremissen från sammanträdet i mars. Det var i praktiken ett intetsägande svar, men formellt var det korrekt. (Se “Avgörs Hallevibadets öde i veckan?”.)

Hur diskussionerna gick på sammanträdet har jag bara begränsad kännedom om. Det sägs att ”talande suckar” låg i luften. Det mest väsentliga framgår emellertid av protokollet så jag utgår från det. (Protokollet kan laddas ner här.)

På sammanträdet föreslog Tor Wendel (M) ett tilläggsyrkande:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att kommunstyrelsen ersätter samhällsbyggnadnämnden för dess kostnader för Hallevibadet i enlighet med gällande riktlinjer under den tid det står outhyrt, från och med 2026-01-01”.

Wendel tycktes med andra ord acceptera och bifalla beslutsförslaget ovan, som innebär stängning av Hallevibadet för gott, men han ville också att nämnden skulle få ersättning för att badet står tomt. Tilläggsförslaget hade alltså inget att göra med Hallevibadets vara eller inte vara. 

Det kan tyckas vara lite svårt att förstå Wendels förslag. Men jag tror att det har att göra med att Tor Wendel (M) driver den rent principiella frågan, även i andra sammanhang, att det borde vara kommunstyrelsen som står för kostnaderna för tomma lokaler. (Det ligger mycket i det kan jag tycka…) I det här sammanhanget passade det säkerligen de styrande Socialdemokraterna, som är tre ledamöter i nämnden, och Centerpartiet (en ledamot) väldigt bra. Det innebar ju att oppositionen verkade splittrad och att de styrandes förslag om att få igenom ett avslut av uppdraget att hyra ut badet skulle kunna bli nämndens beslut.

Och så blev det. Det lämnades förvånansvärt nog inget annat yrkande. Därför kunde nämnden genom acklamation besluta att anta det liggande beslutsförslaget från förvaltningen och Tor Wendels tilläggsförslag. (Wendel fick alltså med sig både S och C på sitt förslag, ett förslag som kommunstyrelsens ordförande inte är särskilt förtjust i…)

Men för Hallevibadets del blev beslutet ett – Västgötaklimax…

Hans-Peter Nielsen (KD) lämnade in en skriftlig reservation mot beslutet trots att han inte hade yrkat på något annat beslut. (Det är formellt helt ok.) Och Nielsen var inte ensam. Samtliga 6 ledamöter från oppositionspartierna (2 från M, 2 SD, 1 MBP och 1 V) anslöt sig till reservationen… De hade inte heller yrkat på något annat beslut. Det kan noteras att även Tor Wendel (M) reserverade sig. Fast reserverade de sig egentligen mot beslutet? Knappast, det var snarare processen de inte var nöjda med. Det framgår tydligt av Hans-Peter Nielsens (KD) sakliga och mycket välformulerade reservation:

“Jag reserverar mig mot hur uppdraget att hyra ut Hallevibadet har hanterats och anser att ett marknadsmässigt försök att hitta hyresgäst inte har gjorts.

Uppdraget från Kommunfullmäktige till SBN var att hyra ut Hallevibadet utan att kommunen skulle behöva lägga pengar på underhåll eller renoveringar. Ett årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet.

Efter tre års tomställning har det visat sig att det inte har gått att hitta någon hyresgäst på de premisser som erbjudits. Marknaden är ointresserad av att hyra badet utan driftsbidrag och med den korta hyrestid som erbjuds. Även begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig.

Jag anser därför att ett verkligt marknadsmässigt försök inte har gjorts. En badhusstrategi borde ha tagits fram innan stängningen så att villkoren kunnat anpassas efter kommunens långsiktiga behov av simning, bad och simskola.

För att kunna genomföra ett seriöst uthyrningsförsök krävs realistiska villkor, inklusive ett årligt driftsbidrag och en hyrestid på minst 8-10 år. Detta bör beslutas innan uppdraget avslutas slutgiltigt.”

Reservationen förklarar tydligt orsakerna till att Hallevibadet inte blev uthyrt. Ingen entreprenör skulle kunna driva badet utifrån de upprättade avtalsvillkoren i upphandlingen. Nielsen, och de som ställde sig bakom reservationen, var med andra ord missnöjda med hur förvaltningen hade hanterat uppdraget och att förvaltningen egentligen inte hade gjort något seriöst försök att få badet uthyrt. Reservationen talade klartext. Förvaltningen ville inte att Hallevibadet skulle hyras ut – i strid mot kommunfullmäktiges beslut.

I praktiken betyder dock nämndens beslut inte särskilt mycket. Ärendet ska vidare till kommunstyrelsen för att därefter avgöras av kommunfullmäktige. Men antagligen kommer hela ärendet att ytterligare försenas. Samtidigt kan inte samhällsbyggnadsnämnden besluta om t ex driftsbidrag, vilket är ett måste för att kunna driva badet. En sådan fråga måste åtminstone till kommunstyrelsen.

Hans-Peter Nielsen (KD) hade rätt i sin reservation att ett:

“årligt driftsbidrag till verksamhet uteslöts däremot inte i beslutet”

Sett så här i backspegeln borde kommunfullmäktige ha varit tydligare i sitt beslut i denna fråga. Å andra sidan kunde samhällsbyggnadsnämnden, när den såg det bristande intresset i att hyra Hallevibadet med de föreslagna avtalsvillkoren, faktiskt beslutat om en ny upphandling. I en ny upphandling skulle frågan ha kunnat ställas om det fanns intresse av att hyra badet om driftsbidrag utbetalades.

Det fanns ju också en del andra “påhittade” villkor i det föreslagna avtalet som förvaltningen kunde ha strukit och förändrat i en ny upphandling.

Hans-Peter Nielsen menade bland annat att hyrestiden var för kort och att:

”begränsningen av antalet samtidigt badande har uppfattats som märklig”

Det fanns ytterligare några märkliga klausuler i avtalet t ex:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det skulle alltså betyda att hyresgästens investeringar fryser inne och tillfaller kommunen när avtalstiden är slut… (Se vidare om villkoren “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)” och TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”.)

De här sistnämnda villkoren och klausulerna kunde förvaltningen och nämnden själva ha tagit bort.

I praktiken betyder oppositionspartiernas agerande att de har hänskjutit frågan om Hallevibadets vara eller inte vara till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Och kanske är det på det sättet att det är där som frågan om Hallevibadets vara eller inte vara egentligen hör hemma. (Ärendet skulle möjligtvis från första början skulle ha stannat i kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen…) Men jag kan ändå tycka att KD skulle ha formulerat om sin protokollsanteckning till ett yrkande som gav förvaltningen i uppdrag att göra “ett verkligt marknadsmässigt försök” med “realistiska villkor” innan ärendet lämnades vidare.

Som förvaltningen gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.

Det ska noteras att partierna som vill behålla och hyra ut Hallevibadet är i majoritet i både samhällsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det inger vissa förhoppningar, samtidigt som det framgår hur odemokratiskt kommunen fungerar just nu. Majoritetsbeslut som går emot de styrandes vilja motverkas och hindras från att verkställas. (Se även “KF: Demokratin undergrävs…”.)

Under tiden står Hallevibadet tomt. Och det blir allt svårare att starta upp badet…

Kategorier:bad, Hallevi, KD, M, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Avgörs Hallevibadets öde i veckan?

13 april, 2026 1 kommentar

De flesta Vargöbor och ett inte ringa antal vänersborgare misströstar sedan länge över Hallevibadets öde. Kommunfullmäktige beslutade den 19 februari 2025 att Hallevibadet skulle hyras ut till någon hugad entreprenör. Det var partierna i opposition (V+M+L+SD+MBP) tillsammans med KD som drev igenom beslutet mot de styrande partiernas vilja (S+C+MP).

Men det händer inget, Hallevibadet står tomt sedan sommaren 2023 – och anläggningen förfaller…. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner verkar nämligen inte heller vilja hyra ut badet. De anser uppenbarligen, liksom S+C+MP, att en rivning är att föredra. Och tjänstepersoner tillsammans med politikerna i framför allt Socialdemokraterna är en koalition som är svår eller omöjlig för oppositionspartierna att bryta igenom. Det spelar ingen roll att demokratiska beslut har fattats. Det finns oändliga möjligheter för kreativa motståndare med makt och inflytande att förhala, förvränga och manipulera beslut som de inte gillar.

Den 16 mars skrev jag senast om Hallevibadet. (Se “Aktuella politiska frågor i Vargön”.) Jag skrev att ingen hade visat intresse av att hyra och driva Hallevibadet – utifrån de villkor som hade upprättats i kommunens avtalsförslag vill säga. Inga anbud hade lämnats. Tjänstekoncessionen, dvs avtalsförslaget, skrevs på ett sådant sätt att en uthyrning i praktiken blev helt omöjlig. Det är inte bara jag som misstänker att de omöjliga villkoren upprättades helt i detta syfte… (Jag har redogjort för de omöjliga villkoren i blogginlägget “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)

Den 26 februari var ärendet uppe i samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens förslag till politikerna i nämnden var:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”

Motiveringen till det föreslagna beslutet var självklart:

“ingen aktör lämnade anbud på att bedriva verksamhet i Hallevibadet.”

Och eftersom ingen ville hyra Hallevibadet så avslutade kommunen alla försök…

Inte alla var nöjda med förvaltningens “ansträngningar”…

 Vid sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD) på att ärendet skulle bordläggas till nästa nämndsammanträde. Det blev också en bordläggning med rösterna 7-4. KD+M+SD+MBP+V röstade för och S+C emot bordläggning.

Den 26 mars var ärendet återigen uppe i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Underlag och beslutsförslaget var desamma, inget får nämligen tillföras ett ärende när det bordläggs. Motiveringen till beslutsförlaget var också samma, och avslutades med:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen har utfört givet uppdrag med upphandling av verksamhet och uthyrning av Hallevibadet och föreslår därmed Samhällsbyggnadsnämnden att föreslå Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget givet i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.”

På sammanträdet yrkade Hans-Peter Nielsen (KD), som tycks föra oppositionspartiernas talan, att ärendet skulle återremitteras. Motiveringen till återremissen var:

”Samhällsbyggnadsnämnden återremitterar ärendet och uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att:
1.  Förvaltningen ska i svaret till kommunfullmäktige dokumentera och redogöra för följande:
a)  Beskriv strategin som lades upp för en lyckad uthyrning.
b)  Varför man valde 2 års kontraktstid.
c)  Vilka överväganden som låg bakom begränsningen av antal samtidigt badande åt gången enligt upphandlingen. Normalt följer badverksamhet de krav och anvisningar som lagar och tillsynsmyndigheter anger – motivera i så fall eventuella avvikelser.
d)  Redogör för andra relevanta överväganden som gjorts under genomförandet av uppdraget.
e)  Om Vattenpalatset AB informerats om möjligheten och/eller uppmanats att lämna anbud.
f)   Redogör för marknadens reaktioner, dvs om förvaltningen har fått någon återkoppling från aktörer om varför man inte lagt ett bud.
Inkludera upphandlingsunderlaget som bilaga.”

Med 7 röster från KD, M, V, MBP och SD (L har ingen ordinarie ledamot) återremitterades förslaget. Det var bara 3 S och 1 C emot (MP har ingen ordinarie).

Senare denna vecka, på torsdag den 16 april, sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen. Och för 3:e gången ligger samma förslag på bordet:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att avsluta uppdraget gällande uthyrning av Hallevibadet.”

Denna gång har ärendet kompletterats med ett svar på frågorna i återremissen. Jag återger svaret i sin helhet:

“Strategin för en lyckad uthyrning utgjordes dels av att identifiera och hitta lokala och rikstäckande aktörer som har badverksamhet i sin nuvarande verksamhet, den andra delen gick ut på att med hjälp av ramavtalsjurist sätta ihop ett hyresavtal som följde Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19, som enligt kommunjurist var görligt men ännu ej prövat.

Ett utkast på hyresavtal togs fram med ramavtalsjurist Advokatfirman Carthiel AB och med detta till grund anlitade förvaltningen sedan upphandlingskonsult SOCAB för att gemensamt ta fram ett upphandlingsunderlag för tjänstekoncession.

Förvaltningen kom tillsammans med upphandlingskonsulten fram till att en avtalstid om 2+1+1 år, då det följer vår ordinarie princip gällande upphandling av tjänstekoncessioner, denna avtalstid gäller för de övriga tjänstekoncessioner som förvaltningen upphandlat sedan tidigare.

I upphandlingen specades begränsningen av antalet badande vilken är baserad på reningsverkets kapacitet enl rapport KS 2016/207 Nuläges- och behovsanalys- Kommunens badanläggningar s. 54.

Övriga överväganden som gjorts i upphandlingen grundar sig i det avtalsutkast som förvaltningen tillsammans med ramavtalsjurist satt ihop utifrån satta ramar i Kommunfullmäktiges beslut 2025-02-19 §19.

Vattenpalatset AB var den enda aktör som var på platsbesök i lokalen, de har även tagit ut anbudsunderlaget och var därmed informerade om möjligheten att lämna anbud på upphandlingen. Även stora marknadsaktörer som Actic och Medley fick information om att upphandling av tjänstekoncession för Hallevibadet var publicerad.”

Förvaltningen svarar på nämndens frågor, men ingen blir väl direkt klokare av det. Det var ju ganska självklart att förvaltningen inte skulle typ “krypa till korset” och be om ursäkt för att den hade gjort fel… Men hade förvaltningen verkligen velat hyra ut Hallevibadet hade förvaltningen naturligtvis minskat (eller helt tagit bort) hyran på 465.000 kronor per år och istället erbjudit driftsbidrag, samma villkor som badet i Brålanda har alltså.

Förvaltningen hade även kunnat erbjuda en längre avtalstid. Klausuler i avtalet som denna skulle också kunnat ha strukits:

“Investeringar som Entreprenören (hyresgästen; min anm) gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren (kommunen; min anm) vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

I avtalsförslaget stod det:

“Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme.”

Den här begränsningen fanns tydligen med i en rapport från 2016. (Uppgiften finns inte med i några senare rapporter.) Alla som badade, simmade eller tränade på Hallevibadet mellan 2016 och 2023 kan vittna om att kommunen själv inte följde dessa begränsningar. Och det var säkerligen helt riktigt, ett reningsverk fungerar väl – eller inte? Och om det fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen… (Se “Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.)

Samtliga dessa förändringar i avtalet skulle ha varit helt inom de “satta ramar” som fanns i kommunfullmäktiges beslut den 19 februari 2025.

Samhällsbyggnadsförvaltningen med ledande socialdemokratiska politiker i ryggen vill inte att Hallevibadet ska leva vidare. Om de hade velat det, så hade de kunnat göra på samma sätt som de gjorde vid upphandlingen av takbytet på Arena Vänersborg. Då kom det inte heller några anbud. Inget företag var intresserat av att utföra takbytet med de villkor som ställdes i avtalet. Då funderade kommunen på varför, tog kontakt med företag i branschen, rättade till avtalsvillkoren och gick ut med en ny upphandling. Nu ska NCC utföra arbetet. Det var aldrig tal om att riva arenan.

Jag vet inte hur de partier, som vill att Hallevibadet ska finnas kvar (KD+V+M+SD+MBP), tänker agera nästa torsdag. Det är svårt/omöjligt för politiker, särskilt i opposition, att själva göra jobbet och utarbeta ett nytt avtal som skulle göra det möjligt för intresserade entreprenörer att hyra och driva badet. Det är självklart förvaltningens uppgift, men de vill uppenbarligen inte.

Eller kan majoriteten i nämnden tvinga dem? Om inte lär Hallevibadet jämnas med marken.

Och i höst är det val…

Kategorier:bad, Hallevi, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Blir Hallevibadet uthyrt? (5)

18 november, 2025 Lämna en kommentar

Det har diskuterats mycket om bad- och simanläggningar i Vänersborgs kommun under de senaste åren. Det handlar både om en ny anläggning och, inte minst, Hallevibadets vara eller inte vara.

Vänersborgs kommun äger endast utomhusbadet i Brålanda. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti, och drivs i privat regi. Entreprenören erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025). I år ska kommunen satsa (har satsat?) 500.000 kr i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet.

Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag som Brålandabadet utslaget på hela året, 12 månader, skulle det betyda 835.975 kr (inkl moms). Det skulle också kunna jämföras med den kostnad, t ex el och värme, som kommunen har för att ha Hallevibadet tomställt. Denna kostnad ligger för 2025 på 950.000 kr.

Den andra badanläggningen i kommunen är äventyrsbadet Vattenpalatset på Vänerparken. Anläggningen ägs av Intea Fastigheter AB och hyrs av kommunen. Kommunen lämnade en uppdragsersättning för 2025 på 11.046.000 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.

I kommunens planer har det under flera år ingått att kommunen ska bygga en ny sim- och badanläggning. Därför gjordes det en omfattande badutredning “redan” 2022 som sedan uppdaterades den 22 juni 2023.

Utredningen undersökte flera olika alternativ både när det gällde olika dimensioneringar i storlek och utformning av en framtida sim- och badanläggning och även möjliga lokaliseringar. De beräknade investeringskostnaderna (2023) för en ny anläggning uppgick till 227-332 milj kr beroende på vilket alternativ som valdes. Den årliga kostnaden för att sedan driva badet uppskattades till netto 14-16 milj kr.

Det var många “preliminära” siffror i utredningen, som dessutom är några år gamla vid det här laget. Det innebär ganska stora osäkerheter i kalkylerna. Vänersborgs kommun har ju även erfarenhet av stora investeringar i egen regi och dessa avskräcker minst sagt. En sådan här investering skulle också ställa frågan om kommunen ska säga upp avtalet med Intea, som alltså äger Vattenpalatset. Det vore sannolikt troligt eftersom hyreskostnader för 25-30 milj skulle urholka kommunens kassa alltför mycket. (I diskussionen för några år sedan i kommunstyrelsen fanns det emellertid politiker som ville se att båda dessa badanläggningar fanns sida vid sida.)

Det fanns även ett annat alternativ i badutredningen – en utbyggnad av Vattenpalatset. Detta alternativ utreddes sedan noggrant av Intea.

I ett PM från den 30 april i år skriver kommunstyrelseförvaltningen utifrån en skrivelse från Intea:

“I skrivelsen beskrivs kopplat till Vänersborgs badutredning en option om tillbyggnad om ca 2.700 kvadratmeter med 25-metersbassäng med åtta banor för godkänd tävlingsverksamhet. Optionen kan avropas under hela hyresperioden. Bedömd kostnadsuppskattning för tillbyggnaden uppgår till ca 150 mnkr exkl byggherrekostnad (värdetidpunkt februari 2025). Kostnader kopplade till myndighetskrav och markundersökningar kan tillkomma. Indikativ (=beräknad; min anm) årshyra bedöms till 12,8 mnkr och vid eventuellt avrop av optionen görs med ingående kalkyl innan avtalstecknande.”

Det beräknas ge Vattenpalatset AB:

“en driftskostnadsökning (netto) om ca 3,6 mnkr/år”

Även dessa kostnadsberäkningar är mycket “preliminära”. Robert Andersson, ansvarig på Intea, sa till TTELA (se “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”):

“Det är en oerhört grov uppskattning av kostnaden, som enbart är baserad på vad branschen uppskattar att det kostar att bygga en sådan här anläggning. Troligtvis krävs det även pålning och det har vi inte heller räknat på.”

Kommunen har inte fattat något beslut om någon ny sim- och badanläggning ännu, men en gissning är att en tillbyggnad av Vattenpalatset är ett mer lockande alternativ för kommunen än att kommunen själv bygger en helt ny badanläggning. Det tycks inte heller vara så många politiska röster för att bygga en eventuell ny kommunal badanläggning i Vargön.

Frågan om en ny badanläggning verkar just nu vara vilande. Eller, ja… I ovanstående PM från kommunstyrelseförvaltningen fanns det med ett förslag på den fortsatta “strategiska inriktningen” för kommunen:

“Mot bakgrund av ovan så föreslås den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperioden vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”

PM:et har skickats ut till kommunens olika nämnder för yttrande.

Det lär dröja innan beslut fattas. Kommunen står inför stora investeringar de närmaste åren, t ex Dalbobron, tågstopp Brålanda, idrottshuset, arenataket, en ny “brandstation” osv. En ny sim- och badanläggning kommer knappast att prioriteras. Och om det blir ett beslut lär det dröja ganska många år innan en ny anläggning finns på plats. Den stora badutredningen antog att det skulle ta 3 år från beslut till färdig anläggning.

Man ska också komma ihåg att kommunens nuvarande avtal med Intea för att hyra Vattenpalatset löper ut först den 30 juni 2030.

Det lär med andra ord endast finnas en badanläggning i kommunen, och naturligtvis badet i Brålanda som är öppet 3 sommarmånader om året, åtskilliga år framåt i tiden. Som jag ser det är det ett mycket starkt argument för att hyra ut Hallevibadet i åtminstone 5 år till en privat entreprenör. Det skulle dock krävas en mer samarbetsvillig kommun rent generellt och också ett driftsbidrag på åtminstone en miljon kronor om året. Jämfört med kommunens kostnader för de andra två baden är det en liten summa…

Det finns inget beslut av fullmäktige som hindrar att kommunen ger driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. De partier som stod bakom beslutet om att hyra ut Hallevibadet menade att det skulle bli en förhandlingsfråga med intresserade privata entreprenörer.

Det verkar dock som om förvaltningen, eventuellt med de styrande partiernas stöd (undantaget KD), struntar i fullmäktiges intentioner med beslutet. Förvaltningen tycks inte under några omständigheter vilja hyra ut Hallevibadet. Med sina påhittade, onödiga och försvårande villkor för att ingå ett hyresavtal gör de det i praktiken omöjligt för en privat entreprenör att driva badet. Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Är det någon som förstår logiken i detta?

Och betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år…

Det är flera invånare som misstänker att uthyrningen med omöjliga villkor är ett sätt för de styrande i förvaltning, och politik, att kringgå kommunfullmäktiges beslut – och få en rivning till stånd…

Jag kan inte se annat än att Vänersborgs kommun behöver ett bad i Vargön. Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området – med t ex minigolf, uteservering och vinteraktiviteter.

För några dagar sedan, den 14 november, gick tiden ut för att lämna anbud. Vi får se om kommunen har fått några anbud.

Jag tvivlar på det.

PS. Glöm inte James Buccis blogginlägg om Dalbobron – se ”Bron”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Brålanda, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön, Vattenpalatset

Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)

28 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginläggen “Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)” och “Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

Den som är intresserad av att hyra Hallevibadet ska bege sig till webbplatsen Tendsign, skaffa sig en användaridentitet och logga in. Om man stöter på problem av något slag är det bara att kontakta Charlotta Fröier på det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Kommunen har gjort det enkelt för alla intresserade – eller är det kanske mest för sig själv…? Och jag har fortfarande inte sett något annat ställe där det framgår att Hallevibadet ska hyras ut.

Väl inne på Tendsign kan man hitta alla handlingar kring uthyrningen. Fast det går nog att få ut de flesta handlingar direkt från kommunen också. Det verkar inte längre vara “absolut sekretess” på dem, eftersom jag faktiskt fick flera av dem från samhällsbyggnadsförvaltningen. Av någon anledning fick jag dock inte alla. Det saknas flera bilagor, men det är kanske “absolut sekretess” på dessa. Det är inte helt lätt att förstå att dokument inte lämnas ut. Varför ska Hallevihandlingarna vara hemliga?

Det tycks vid första påseende som om hyreskontraktet kan bli föremål för förhandlingar, och därmed kompromisser. Det borde ju inte stå “utkast” på varje sida annars. Men läser en intresserad spekulant hyreskontraktet så framstår det som att kontraktet är hugget i sten. Det tycks inte finnas något som helst utrymme för förändringar. Såvida inte kommunen själv vill hålla dörren öppen för att ställa ytterligare krav…

I de handlingar som jag har fått så finns det t ex ingen karta. Men jag har förstått att det enbart är badanläggningen som ska hyras ut. Det tycks alltså inte vara någon del av marken runt omkring badet som ingår i hyresavtalet. Samtidigt ska tydligen den som hyr Hallevibadet vara ansvarig för snöskottning och sandning… Man kan kanske undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen tänker i det läget. Ska en hyresgäst vara ansvarig för mark som inte hyrs?

Det vore rimligt att en hyresgäst fick hyra en del av marken. Åtminstone en av de intresserade Vargöborna, Jonas Mossberg, hade stora planer på att utveckla området med bland annat minigolf, skridskobana vintertid, beachvolleyplan och uteservering.

Det kan noteras att i kommunfullmäktiges uthyrningsbeslut från den 19 februari 2025 finns det inget som hindrar att mark runt badanläggningen ingår. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Det står inte heller något i beslutet om att driftsbidrag inte får betalas ut…

Det nämns inget i samhällsbyggnadsförvaltningens “utkast” till hyresavtal om driftsbidrag. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa på kommunstyrelsens sammanträde i januari 2025 att badverksamheten på Hallevibadet aldrig skulle kunna “gå runt” för eventuella hyresgäster. Det fanns ingen badanläggning i hela Sverige som gick med vinst, sa Augustsson vidare. Och det stämmer, även för flera andra verksamheter som är viktiga för kommuninvånarna (eller påstås vara det). På samma KS-sammanträde beviljades nämligen Forum Vänersborg ett årligt bidrag på drygt 1 miljon och flygplatsen 2 miljoner…

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen har de årliga driftkostnaderna för Hallevibadet, historiskt sett, uppgått till cirka 1,5 milj kr per år (2022 års nivå). Nu tänker samhällsbyggnadsförvaltningen att det inte ska kosta kommunen ett öre. Tvärtom.

Hyresnivån (koncessionsavgiften) för Hallevibadet är fastställd till 465.000 kronor per år för den som vill hyra badet. I dokumenten står det att pengarna avser att täcka kommunens fastighetsförsäkring och kapitaltjänstkostnader.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kräver samtidigt att den som hyr badet ska betala alla driftskostnader, dvs värme, el, vatten, avlopp, yttre skötsel, sophämtning, alla reparationer och underhåll samt ansvara fullt ut för personal, miljö och säkerhet mm.

Henrik Harlitz (M) reagerar på avgiften (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Med tanke på att det stått tomt i drygt två år kommer det en del uppstartskostnader för en entreprenör. Man hade kunnat göra en trappa med en något lägre avgift första året.”

Kommunens andra bad får driftsbidrag. Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). Vattenpalatset får minst 10 miljoner kr varje år. Det kan även nämnas att det kostar kommunen 950.000 kr under 2025 att ha Hallevibadet tomställt. Det handlar om kostnader för t ex el och värme.

Koncessionsavtalet placerar med andra ord hela den ekonomiska risken på entreprenören som ska hyra badet, samtidigt som kommunen kräver att pengar ska flöda in till sig själv – för en anläggning som kommunen stängt eftersom den har gått med förlust… Inbillar sig samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att någon vill hyra badet?

I fullmäktigebeslutet står det inget om avtalstiden. Men samhällsbyggnadsförvaltningen har en bestämd uppfattning. Den skriver till eventuella intressenter:

“Avtalet träder i kraft vid tidpunkt för undertecknande av parterna. Avtalstiden löper initialt i två år och kan därefter förlängas av Beställaren med upp till sammanlagt två år som avropas enligt ett + ett år, senast tolv månader innan innevarande avtalsperiods slut. Total avtalstid är därmed maximalt fyra år.”

Det är helt uppenbart en alltför kort tid. Badet bör naturligtvis få vara igång så länge som “allt fungerar” och alla krav uppfylls. Dessutom krävs det en del investeringar i badanläggningen och de torde inte betala sig på 2-4 år. Vem vill investera pengar för att hyra badet i max 4 år?

Men inte nog med det. Efter 2 eller 3 år kan kommunen faktiskt säga tack och hej och utan vidare säga upp avtalet – oavsett om entreprenören har investerat miljoner i badet. Hyresgästen tvingas nämligen avstå helt från sitt besittningsskydd. Besittningsrätten är nämligen bortförhandlad i hyreskontraktet. Den pågående simhallsutredningen skulle t ex kunna komma fram till att kommunen själv behöver använda Hallevibadet framöver…

Och då fryser entreprenörens investeringar inne. Det framgår av en särskild klausul i avtalet:

”Investeringar som Entreprenören gör på anläggningen avseende fast inredning tillhör Beställaren vid Avtalets upphörande och ersätts inte på något sätt.”

Det betyder alltså att investeringarna fryser inne efter 4 år, om nu inte kommunen har sagt tack och hej tidigare…

Frågan infinner sig återigen – vill samhällsbyggnadsförvaltningen verkligen att Hallevibadet ska bli uthyrt?

I ett av dokumenten, “Kravspecifikation”, finns en uppgift som inte har förekommit någonstans tidigare. Det står:

“Anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion. Den stora bassängen får maximalt användas av tjugosju badande per timme och den lilla bassängen av sju badande per timme. Entreprenören ansvarar för att dessa begränsningar efterlevs.”

Om någon är intresserad av att hyra Hallevibadet innebär detta “konstaterande” med all säkerhet att intresset av att driva anläggningen upphör helt. Det torde t ex bli omöjligt att ha simskola i bassängerna… Men det är ett mycket underligt uttalande.

Är det inte så att ett reningsverk fungerar – eller inte? Om reningsverket fungerar så borde det vara fritt fram att vistas i bassängerna. Och om inte, så kan ingen bada. Sedan är det nog så att det är samma reningsverk i både den stora och den lilla bassängen…

Men den stora frågan är, var står det att “anläggningens kapacitet är begränsad av reningsverkets nuvarande funktion”? Jag tror att jag har läst alla utredningar och dokument som finns om Hallevibadet – och detta har mig veterligen inte nämnts någonstans.

Det finns även många oklarheter i det så kallade utkastet till hyresavtal. Det kan inte vara lätt för en intressent att få grepp om vad som gäller. Samtidigt är det så att det som en intressent kan läsa sig till är att hyresvillkoren gör det omöjligt att hyra och driva Hallevibadet. Men det är kanske det som är meningen?

En av intressenterna till att hyra Hallevibadet, Jonas Mossberg, säger till TTELA (se TTELA “Tuffa krav för den som vill driva Hallevibadet vidare”):

“Det är inte längre en fråga om drift av badet utan en fråga om att ha ihjäl badet.”

Den andre som har varit intresserad en längre tid är Patrick Lejon. Han säger till TTELA att han fortfarande är intresserad, men:

“inte som de skrivit det (avtalet; min anm). De vill ju inte att någon ska driva det. Känslan är att de inte vill ha kvar Hallevibadet”

Det är säkerligen en bra nyhet – för några i kommunhuset. Men inte i Vargön…

Det kommer sannolikt inte att finnas någon intressent som vill hyra Hallevibadet när samhällsbyggnadsförvaltningen effektivt begränsar intäktsmöjligheterna men där kostnadsrisken är obegränsad.

Kommunen får alla fördelar:

  • Entreprenören tar alla kostnader och risker
  • Entreprenören betalar kommunen hyra/koncessionsavgift
  • Kommunen kan häva avtalet vid brister
  • Kommunen behåller investerat fastighetsvärde vid upphörande
  • Kommunen har revisionsrätt i entreprenörens ekonomi

Den sistnämnda punkten har jag inte redogjort för, men det står i koncessionsavtalet:

”Kommunen äger rätt att på egen bekostnad låta auktoriserad revisor genomföra revision i Entreprenörens verksamhet… Entreprenören ska … inge årsbudget … avseende Entreprenörens verksamhet i Hallevibadet.”

Hur ska en seriös aktör kunna bära alla kostnader och betala hyra i en gammal badanläggning med tekniska begränsningar och ändå tjäna pengar på max 27 badande/timme?

Det här är inte ett seriöst marknadsinriktat upplägg för en hållbar drift av Hallevibadet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har utformat villkoren för kommunens maximala kontroll och minimala risk, och inte för att en entreprenör ska ha möjlighet att lyckas.

För att kontrollera att mina slutsatser är någorlunda korrekta så lät jag Chat GPT läsa och analysera samtliga dokument. AI-verktyget är tydligt – upphandlingen är utformad för att misslyckas.

Chat GPT misstänker att kommunen då kan hävda:

”Vi försökte privatisera men ingen ville ta över – därför måste vi lägga ner Hallevibadet.”

Kommunen har med andra ord utformat ett erbjudande som garanterat ingen accepterar. Det är som jag ser det ett sätt att kringgå kommunfullmäktiges demokratiskt fattade beslut…

Fortsättning följer i inlägget “Hyr ut Hallevibadet! (5)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, ttela, Vargön

Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)

22 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Igår, tisdagen den 20 oktober, gjordes en ändring i villkoren kring upphandlingen av uthyrningen av Hallevibadet. Det gjorde att jag blev tvungen att bryta min “kedja” av planerade blogginlägg. Jag måste rapportera om förändringen. Den kan ha stor betydelse.

Det verkar som om Vänersborgs kommun vill ha så lite som möjligt att göra med upphandlingsprocessen kring uthyrningen av Hallevibadet. Det bestämda intrycket fick jag från kommunikationen med samhällsbyggnadsförvaltningen i förra veckan. Till en början fick jag inga som helst svar på mina frågor. Istället fick jag reda på att det rådde “absolut sekretess”. (Se “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.) Min slutsats blev att kommunens intresse för att få badet uthyrt är minimalt.

Kommunen har lämnat över hela upphandlingsprocessen till det privata konsultföretaget SOCAB i Solna. Det är detta företag som t ex svarar på alla frågor. Om du skaffar en inloggning som användare på Tendsign vill säga. Och det verkar inte finnas något annat sätt att få information…

Det verkar finnas många i kommunen som är intresserade av uthyrningen av Hallevibadet. Jag tror dock inte att det beror på att de går i funderingar på att lämna in ett anbud till Vänersborgs kommun – via  Tendsign med hjälp av SOCAB. Men man vet aldrig, det kanske finns ytterligare någon hyresspekulant. Från Vargön finns det ju redan två, Patrick Lejon och Jonas Mossberg. Det finns ytterligare en person som är intresserad, kanske inte direkt av att hyra badet, det framgår inte. Men den anonyme personen är inloggad som användare på Tendsign och hen ställer flera initierade och kunniga frågor om upphandlingsprocessen.

Personen frågar angående tidsramen för upphandlingen:

“Enligt Upphandlingsmyndigheten är det minst 25 dagar, då detta inte är en upphandling med flera steg. Hur har ni tänkt där?”

Hen citerar vidare ett längre avsnitt hos Upphandlingsmyndigheten (se här):

“Om det krävs att leverantörerna gör ett besök på plats innan de lämnar in en anbudsansökan eller ett anbud ska tiden vara tillräckligt lång för att alla leverantörer ska kunna få den information som behövs för att utarbeta en anbudsansökan eller ett anbud.”

Och vidare:

“Minimifristen för att komma in med anbudsansökningar och anbud är 30 dagar från den dag då annonsen om upphandlingen skickades för publicering. Om anbuden får lämnas in elektroniskt är minimifristen 25 dagar.”

Personen som frågar är helt klart insatt i reglerna kring upphandling.

Det är naturligtvis inte kommunen som svarar på Tendsign. Det har väl framgått med all tydlig önskvärdhet… Det är Charlotta Fröier som är anställd på konsultföretaget SOCAB.

Fröier svarade:

“Den angivna minimifristen om 25 dagar gäller koncessionsupphandlingar över tröskelvärdet enligt 9 kap. 2–3 §§ lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). För upphandlingar under tröskelvärdet, det vill säga upphandlingar som genomförs som ett förenklat enstegsförfarande enligt 15 kap. LUK, finns ingen lagstadgad minimifrist.”

Förstår du inte vad som menas så är du inte ensam. Fröier gör även några andra hänvisningar, t ex till “Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling”, och avslutar:

“Med hänvisning till detta samt upphandlingens omfattning och karaktär har annonseringsperioden i denna upphandling fastställts till 18 dagar, vilket bedömts vara proportionerligt och tillräckligt.”

Fröier anser med andra ord att tidsfristen bedöms vara rimlig och helt ok.

Den frågande personen svarade:

“Hänvisningen till minst 10 dagar i LOU och LUF gäller inte för koncessioner vilket denna upphandling är. Angående upphandlingens karaktär så är koncessioner för badhusdrift komplexa uppdrag, med både ekonomiska kalkyler, personalfrågor, driftansvar och eventuella investeringar. Det är därför inte rimligt att likställa det med en mindre tjänsteupphandling enligt LOU.”

Personen visade återigen sitt kunnande. Fröier svarade lite underfundigt och “distanserat”:

“Huruvida tidsfristen, som är tillåten enligt gällande regelverk, kan anses tillräcklig är en bedömningsfråga, och i den delen förefaller ni och den upphandlande myndigheten ha olika uppfattningar.”

Fröier backar något från lagarna och betonar återigen att det är en “bedömning”. Och den bedömning, som Fröier argumenterar för och försvarar, är tydligen inte hennes egen utan “den upphandlande myndigheten”. Och den upphandlande myndigheten är Vänersborgs kommun… Det är Vänersborgs kommun som vill ha den korta upphandlingstiden…

Undrar varför?

Det sista svaret från Fröier skickades den 16 oktober. Fyra dagar senare, den 20 oktober, som av en händelse dagen efter min första Hallevi-blogg, uppdaterades sidan på Tendsign: 

“Sista anbud/ansökansdag ändrad från 2025-10-31 till 2025-11-14”

Det är ett glädjande besked för den som vill lämna ett anbud. Det innebär att du som intressent av att hyra Hallevibadet har ytterligare två veckor på dig att besöka Hallevibadet, studera samtliga förutsättningar och sedan fylla i alla papper osv.

Vad bra! Det innebär antagligen att fler intressenter hör av sig.

Eller?

Fortsättning följer…

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön

Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)

20 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Vill du hyra Hallevibadet? (1)”.

Är kommunen intresserad av att hyra ut Hallevibadet?

Det mesta tyder på att kommunen inte är det. De styrande partierna (utom KD) med Socialdemokraterna och Centerpartiet i spetsen har hela tiden velat riva Hallevibadet. Och det har tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen också velat. Och eftersom de vill det, gäller det att det blir så, trots att partierna i opposition inte vill det. De har ju fått majoritet för att behålla och istället hyra ut Hallevibadet. Men det finns olika sätt att få igenom sin vilja trots att man är i minoritet…

Innan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari att hyra ut Hallevibadet var det mycket prat om att det var omöjligt att utforma ett hyresavtal där kommunen kunde friskriva sig från ansvar. “Expertisen” i förvaltningen var ju övertygad om att Hallevibadet var i bedrövligt skick och utom all räddning. Kommunjuristen sa att det var svårt att skriva ett sådant avtal, medan SKR:s jurist (Sveriges Kommuner och Regioner) sa att det går. I den reservation som de styrande partierna (S+C+MP, inte KD) lämnade efter kommunstyrelsens beslut i januari 2025 skrev de:

“Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel.”

Det var uppenbarligen fel.

Det är inte helt sällan så att fakta inte alltid står särskilt högt i kurs i kommunen – i varje fall inte om det står i motsättning till den uppfattning man har…

Det gick alltså att upprätta ett sådant avtal/kontrakt. Det krävdes emellertid en hel del arbete eftersom det uppenbarligen tog över ett halvår att få fram hyreskontraktet. Jag har vid 2-3 tillfällen skrivit till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågat – och arbetet var varje gång pågående. Det tog tid, men nu är det klart – även om det fortfarande är ett “utkast”.

Min förmodan är att det kallas “utkast” för att kontraktet ska kunna bli föremål för förhandlingar och kompromisser. Det vore i så fall positivt, även om jag inte kan hitta något som tyder på det någonstans i ”hyreshandlingarna”. Och det kanske inte heller är så lätt för en anbudsgivare att gissa sig till vad som skulle kunna vara föremål för förhandlingar – om det skulle kunna vara hyreskostnaden, kommunala verksamhetsbidrag eller något annat. Det är lite svårt att tro att kommunen är öppen för förhandlingar…

Men var det så komplicerat och svårt att ta fram ett hyreskontrakt som motiverar den långa tiden sedan kommunfullmäktiges beslut den 19 februari i år?

Chat GPT säger följande om det liggande avtalet från Vänersborgs kommun:

“Det här utkastet bygger nästan helt på standardiserade mallar från Fastighetsägarna Sverige”

Jasså? Standardiserade mallar?

Chat GPT fortsätter:

“De är färdiga, juridiskt förankrade blanketter där man bara fyller i uppgifter om hyresvärd (kommunen), objekt (Hallevibadet), yta, adress, användning, hyra och särskilda villkor.”

Och Chat GPT verkar ha helt rätt (som vanligt). På sidhuvudet på kommunens utkast till hyreskontrakt så finns logotypen för Fastighetsägarna med, men inte kommunens logotyp…

Sedan påpekar för all del Chat GPT att den som har upprättat hyreskontraktet har gjort några smärre anpassningar. 

Chat GPT gör bedömningen att en erfaren jurist behöver 4-7 timmar på att utarbeta ett sådant här kontrakt, möjligen upp till en arbetsdag inklusive möten. Arbetet bör inte kosta mer än 6.000-14.000 kr i ren juridisk arbetsinsats skrev Chat GPT vidare, eller upp mot 20.000 kr inklusive intern tid och genomgång.

Det skulle kunna vara intressant att ta reda på vad kommunen har betalat det privata konsultbolaget… Och varför det har tagit så lång tid, från februari, för att få fram avtalet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadet: Ändring i upphandlingen (3)”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön