Arkiv

Archive for the ‘bad’ Category

Bad och bräddning

Idag kan vi läsa en insändare i TTELA (se “Avloppsvattnet förorenar baden”) som slår fast att:

“det är kommunalt avloppsvatten som går ut orenat när det regnar kraftigt och som sedan förorenar baden i Vänersborg.”

Vänersborgs kommun svarade insändarskribenten på direkten. Kommunen skrev:

“Vid extrema väder bräddar avloppsvatten ut en del orenat för att undvika att dränka de som har källare på sina fastigheter.”

Och kommunen fortsatte:

“Vänersborgs kommuns avdelning Kretslopp & vatten har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

Med Kretslopp och Vattens kartor över pumpstationer och bräddar på ledningsnätet i minnet så reagerade jag på detta sistnämnda. (Se “Vad beror badförbudet på?”.) Det var inte korrekt.

Det fick bli (ytterligare) ett mail till Kretslopp och Vatten.

Jag fick snabbt svar av en av cheferna, ställde kompletterande frågor och fick snabbt svar igen. Jag tycker att svaren från Kretslopp och Vatten tillsammans ger en bra och tämligen komplett bild av vad som har hänt. Därför återger jag mailväxlingen i sin helhet, och hoppas med det att bilden av vad som har hänt blir tydligare.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag läser insändaren i dagens (fredag 2 juli) TTELA och svaret från kommunen. Jag reagerar när det står i svaret:

“…har dock inga bräddar som kan ha orsakat att det är otjänligt vatten vid badplatserna vid Skräcklan och Nordkroken.”

I Miljörapport 2019 så finns denna karta (till vänster; min anm) med på pumpstationerna på ledningsnätet:

Även nedanstående karta (till höger; min anm) finns med, som jag uppfattar det är närmast identisk, eller kanske borde vara det. Den visar bräddar på ledningsnätet.

Båda kartorna visar att det finns sådana här “punkter” runt Skräcklan, även väldigt nära de aktuella badställena.

Vad är det dessa kartor visar om inte “punkter” där kommunen kan brädda? Ni måste förklara detta för mig. Varför är kartorna annars med i Miljörapporten?

I ett tidigare mailsvar till mig, så skrev ni att det har bräddats efter skyfallet för snart 2 veckor sedan. Men att det krävdes en utredning innan ni kunde säga var och hur mycket det hade bräddats. Men är det inte så att Kretslopp & Vatten har ständig koll på drifttid, avloppspumpar, driftstopp och eventuell bräddning? Vad hindrar er från att i stort sett i realtid säga var bräddningar sker?

Så, var bräddades det efter skyfallet?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Den 21/6 bräddades det på följande ställen: Kvarnbäcken, Ängsvägen, Dalbobron och Lundgrens väg. Totalt bräddade Kretslopp & vatten 202 m³. När det är sådant extremt regnoväder är det dagvattnet som inte hinner med att svälja allt vatten. Det är inte avloppsvattnet som rinner ut orenat.

===========

Från Stefan K till Kretslopp & Vatten:

Jag tackar för svaret, men noterar att du dock inte svarade på alla mina frågor. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det. Som t ex de här punkterna som visas på kartorna, det är väl platser där det kan bräddas?

Det är väl inte ovanligt att regnvatten kommer in i avloppsledningarna genom otäta rör och fogar. Kan det inte ha skett den här gången också? Är dagvattnet separerat från avloppsvattnet överallt i centrala stan? Även på de ställen där det bräddades den 21/6? Noterar också att det inte är så långt mellan Dalbobron och Skräcklan.

Sedan undrar jag om dagvattnet separeras i VA-utbyggnaden längs dalslandskusten, t ex vid Sikhall?

===========

Svar från Kretslopp & Vatten till Stefan K:

Ja, de punkterna som finns på kartan är punkter där det kan bräddas. 

Ja, regnvatten kan komma in i avloppsledningarna och det kan ha skett denna gången också. Detta ser vi på flödena in till avloppsverket. Avloppsverket har klarat av att rena allt vatten som har kommit in till verket det specifika dygnet.

Ja, dagvattnet är separerat från avloppsvattnet i centrala stan. Även på de andra ställena som bräddades.

Vi resonerar att bräddningar från Dalbobron sker söderut och inte norrut mot Skräcklan.

Det finns inga dagvattenledningar längs Vänerkusten.

Vad beror badförbudet på?

28 juni, 2020 2 kommentarer

I torsdags tog jag som vanligt ett, av ett flertal, dopp under dagen, precis som jag gjort varje dag under veckan. Bor man på Skräcklan så bor man vid sjön och bor man vid sjön så ska man bada. I varje fall när det är nästan 30 grader i skuggan och till och med fiskmåsarna är tysta på grund av utmattning i värmen.

Doppet visade sig emellertid bli det sista doppet under veckan. När jag kom upp ur vattnet vid badtrappan inte långt från Fridastatyn, så mötte jag nämligen en fd lärarkollega med sitt barnbarn. Hon undrade var man kunde bada. Jag var lite frågande, men det visade sig att ett plakat nyligen hade satts upp vid barnbadet vid Norra skolan:

“Avrådan från bad”

På ett annat A4-plakat på samma skylt upplyste Miljö- och byggnadsförvaltningen om orsaken:

“Vattnet vid Skräcklan Barnbadet innehöll vid senaste provtagningen höga halter bakterier, bl.a. E.coli, som kan orsaka magsjuka. Vi avråder speciellt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada. Omprov har tagits och provsvar väntas i början på nästa vecka. Till dess avråder vi från bad.”

Det är inte bara Coronan som vi gamlingar ska akta oss för. Det är också vattnet utanför Skräcklan… Det rådde för övrigt också “avrådan från bad” på ytterligare två ställen vid Skräcklan, bland annat på Jacoben. Eller Jacobs udde som det heter officiellt. Fast det fanns inget plakat där jag badade…  Men, det var alltså badförbud på hela Skräcklan.

Vid hemkomsten läste jag på TTELA:s hemsida (se TTELA “Här avråder kommunen från bad – bakterier i vattnet”):

“I måndags gjordes provtagningar av vattnet vid flera badplatser i Vänersborg. När kommunen nu har fått svar på proverna visar de att vattnet var otjänligt och innehåller för höga halter av tarmbakterier.
– Proverna visar att vattnet var förorenat av bakterier som finns i avföring och spillning. … säger Kajsa Wegberg, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Vänersborgs kommun.”

TTELA var tydligare än vad anslagen vid Skräcklan var. Dessutom, skrev TTELA, avrådde kommunen från bad även på Sikhall och i Nordkroken.

Orsaken till badförbudet är alltså tarmbakterier, som finns i “avföring och spillning” – främst E.coli-bakterier. E.coli-bakterier förklaras så här på Wikipedia (se här):

Escherichia coli, förkortas ofta E. coli (kolibakterie) … E. coli lever i de nedre delarna av tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Det klarlades tidigt att den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. … E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran (intestinala floran). Antalet E. coli-bakterier i en människas avföring varierar mellan 100 miljarder och 10 biljoner per gram avföring.”

På kommunens hemsida (se “Otjänligt badvatten”) sägs det också att provtagningen även visade på för höga halter av enterokocker. Enterokocker verkar inte vara några roliga tarmbakterier, men det kan jag väl i och för sig inte påstå att E.coli är heller…. Enterokocker beskrivs på Wikipedia (se här), men också på Folkhälsomyndighetens hemsida (se “Sjukdomsinformation om vancomycinresistenta enterokocker (VRE)”):

“Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser. … VRE sprids lätt i sjukhusmiljö då de är, eller kan bli, resistenta mot alla kända antibiotika. … En infektion eller ett bärarskap av VRE ska enligt smittskyddslagen anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Fyndet ska även föranleda en smittspårning.”

Det är förhoppningsvis en liten risk att någon ska drabbas av de här bakterierna, men bara att de finns och att kommunen därmed avråder från bad gör mig lite orolig. Nu brukar jag sällan svälja något vatten, men alla småbarn…

Orsaken till att bakterierna finns i badvattnet vid Skräcklan, Nordkroken och Sikhall beskriver TTELA genom att citera miljö- och hälsoskyddsinspektör Wegberg:

“Det var ett ordentligt skyfall och i samband med det sköljs marker av och bäckvatten rinner ut i sjön.”

Och visst var det ett ordentligt skyfall. Regnet formligen öste ner på söndagskvällen, skyfallet gav 51,2 millimeter. Ingemar Vänerlöv, känd lokal klimatexpert, sa till TTELA (se TTELA “Hela juni månads regnmängd föll på en timme”):

“Det här är den näst största dygnsmängden i Vänersborg sedan mätstarten 1860.”

Men finns det en massa E.coli och Enterokocker i markerna och i bäckvatten? På t ex Skräcklan finns det väl ingen bäck och gatorna är fulla av brunnar där vattnet kan rinna ner…? Och inte kunde väl Canadagässen, och alla andra gäss, förorena vattnet på hela Skräcklan på en gång? Kan det “otjänliga badvattnet” bero på något annat? På kommunens VA-ledningar? Avloppsvatten brukar nämligen innehålla tarmbakterier…

I “Miljörapport Holmängen 2019” (kan laddas ner här) som skrivs och publiceras av Kretslopp & Vatten står det:

“Avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda i samband med driftstopp, avstängning vid planerat underhåll eller i samband med större regn.”

Bräddning innebär att (se Wikipedia):

“mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt och utan rening till ett vattendrag, hav eller en sjö”

Det blev ett mail till samhällsbyggnadsförvaltningen. Och jag fick svaret:

“Vänersborgs Kretslopp och vatten har inga bräddar som går ut vid de drabbade badstränderna.”

Men jag trodde mig sedan tidigare veta att kommunen kan brädda i hamnkanalen, och den ligger ju nära barnbadet på Skräcklan.

I miljörapporten beskrivs pumpstationerna på ledningsnätet och i en bilaga har de märkts ut på en karta – se kartan till vänster.

Och vad jag förstår så är det i pumpstationerna som bräddning kan ske. Eller? I en bilaga strax efter så finns det en karta som visar bräddar på ledningsnätet.

Men vad jag förstår så visar de båda kartorna samma sak, även om de inte riktigt överensstämmer. Det tycks dock oavsett vilken karta man föredrar att använda, som att Skräcklan är omgiven av pumpstationer och bräddar.

Tyvärr finns inga kartor över Nordkroken, men i en tabell finns Nordkroken upptaget under rubriken “Bräddar vid pumpstationer”. (Däremot finns inte Sikhall med i “Miljörapport Brålanda 2019”. Huruvida en bräddning vid pumpstationerna i Södra och Norra Timmervik och Sannebo kan påverka Sikhallsbadet har jag inte en aning om.)

Hade det bräddats på kvällen eller natten i söndags/måndags? Jag fick följande svar från Kretslopp och Vatten:

“Naturligtvis har det bräddat, nederbördsmängden var den näst största för ett dygn sedan 1860. Hur och var det bräddat kan jag inte svara på i detta mail. För att få fram dessa uppgifter krävs en utredning och uppgifterna tas fram i samband med miljörapporten.”

Visst har det bräddats, men enligt mailet så lär vänersborgarna och undertecknad få reda på var och hur mycket först om ett år…

Jag är inte personen att säga vad orsaken till de förhöjda värdena av tarmbakterier i badvattnen i kommunen egentligen beror på, men det vore förvånande om inte kommunens avloppsledningar hade något med det att göra. Mycket förvånande…  Jag hade hoppats på ett klargörande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen redan i fredags, som kanske hade skingrat mina okunniga tankar. Men det kom inget svar. Kanske kommer det imorgon måndag, och kanske får jag då reda på mer.

Men jag kan inte heller låta bli att fundera över kommunens febrila jakt på enskilda avloppsanläggningar… För inte är det godkända enskilda avloppsanläggningar på landsbygden som är boven i dramat om det förorenade Vänervattnet… Varför ska kommunen tvinga fastighetsägare att för dyra pengar koppla in sig på det kommunala VA-nätet – så att kanske ännu mer orenat avloppsvatten ska kunna rinna ut i sjön vid våra badstränder? (Det är svårt att säga vad föroreningarna i Sikhall beror på. Det kan enligt vissa bero på att VA-ledningarna som går alldeles vid sjökanten är enkelmantlade och inte dubbelmantlade – och att ledningarna helt enkelt läcker… Jag vet inte, men jag kan garantera att det inte beror på Solvarms naturhus…)

Det är viktigt att kommunen är öppen, tydlig och ärlig om vad som händer. Om det bräddas, vilket kan vara nödvändigt i ett ej fullt fungerande VA-nät för att förebygga skador i t ex byggnader, så måste detta kommuniceras med kommuninvånarna. Utan prestige.

Till sist.

Jag, liksom säkerligen många andra, badade i början på veckan, flera gånger varenda dag, i det förorenade vattnet på Skräcklan. För förorenat blev det på grund av störtregnet på söndagskvällen. Om det råder ingen som helst tvekan. Och det visste säkert kommunen om redan samma kväll/natt att det skulle bräddas vid pumpstationerna. (Det är ju inte första gången det händer att vattnet blir förorenat efter regn!) Varför sattes inte plakaten med avrådan från bad upp redan i måndags? Varför väntade kommunen ända till torsdag? Varför lät man barn bada på Norra skolan fast vattnet var fullt av tarmbakterier?

I torsdags, samma dag som plakaten sattes upp, tog Miljö- och byggnadsförvaltningen nya vattenprov. Provsvaren kommer i början på denna vecka, kanske redan imorgon måndag. Säkerligen har bakteriehalterna sjunkit successivt under måndag till torsdag, så att det går att bada igen. Det vill säga, det hade kanske gått att bada på Skräcklan mellan torsdag-söndag, men då har det rått “badförbud”…

Så när plakaten tas bort imorgon, och badandet “släpps fritt”, samtidigt som kommunen tar nya prov, vars svar kommer på torsdag, som kanske återigen visar förhöjda värden av tarmbakterier, eftersom det har regnat idag söndag igen, och det kanske kommer ännu mer nederbörd, så sätts plakaten upp igen. På torsdag, då halterna kanske har sjunkit…

Det är upp och ner i Vänersborg. Men jag hoppas innerligt att ingen blir sjuk av Vänerns vatten. Det är kanske bäst att använda badkaret…

Lite av varje (2): Bad, Topp och fisk

11 augusti, 2019 Lämna en kommentar

I gårdagens TTELA kunde vi läsa om att Vänersborgs kommun gick ut med informationen att vattnet vid Nordkrokens badplats är otjänligt. (Se ”Avrådan från bad kvarstår över helgen”.) Prover har visat på förhöjda halter av bakterier i vattnet.

”Bakterierna som hittats är intestinala enterokocker. Det är fekala bakterier som alltså kommer från avföring från människor eller djur.”

Orsaken är nog inte heller denna gång någon bräddning från Holmängens avloppsreningsverk. Det är med all sannolikhet kanadagässen som är skyldiga.

Kanske skulle kommunen jaga dessa fåglar med samma frenesi som de jagar enskilda avlopp i kommunen…

Och på tal om avlopp så är med all säkerhet orsaken till fiskdöden i Frändeforsån ärtvatten från Toppfrys. Det meddelade TTELA i veckan. (Se ”Toppfrys har hittat läckan ut i Frändeforsån”.)

”Läckan kommer sannolikt från vår bevattningsanläggning.”

Sa enligt TTELA Toppfrys VD Robert Stenstavold. Toppfrys arbetar med att hitta en lösning på problemet.

Som sagt, enskilda avloppslösningar (ej fabriker) är inte heller denna gång orsaken till de problem som finns med vattnen i kommunen.

Och om fiskarna dör i Frändeforsån, så tar de av andra orsaker snart slut på Halle- och Hunneberg. I juni fattade betongpartierna, dvs S+C+MP+M+L+KD, beslutet (i budgeten för 2020) att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Naturligtvis reagerar personer som brukar fiska på bergen. Enligt uppgift säljs det ca 3.000 fiskekort om året. Det sägs att dessa fiskekort betalar fisken. Det kan jag dock inte uttala mig om.

Helt klart är dock att sjöarna lockar folk. Det ordnas fisketävlingar och många av fiskarna (de på land) har dessutom med sig vänner och anhöriga som grillar och umgås vid sjöarna. Jag kan även tänka mig att en del av besökarna också är turister från andra delar av Sverige och Europa.

Var besparingsbeslutet förhastat?

Semestrarna är snart slut för de flesta. Kommunens pedagoger börjar t ex läsårets arbete imorgon måndag. Eleverna har dock en vecka kvar på sommarlovet. Politikerna har också fortsatt sommarlov. Det första nämndsmötet är inte förrän den 20 augusti. Då sammanträder byggnadsnämnden. Möjligtvis har de fem politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott något extra möte nästa vecka. Annars ses de dagen före byggnadsnämnden.

Hållbar strandutveckling

3 mars, 2019 1 kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan redovisade näringslivsutvecklare Karolin Olsson och planarkitekt Pål Castell rapporten ”Strategi för hållbar strandutveckling”. Det är ett resultat av ett 3-årigt projekt som Vänersborgs kommun har gjort tillsammans med Chobe District Council i Botswana. Det har jag nämnt i en tidigare blogg. (Se ”Dagens sammanträde i KS”.)

Syftet med projektet, ”Strategier för hållbar strandutveckling”, har varit att:

”områdena kring stränderna ska kunna nyttjas så rikt som möjligt av människor för rekreation och ekonomisk vinning samtidigt som förutsättningarna för naturmiljön och ekosystemen säkras.”

I slutrapporten har författarna samlat de viktigaste lärdomarna och idéerna från projektet. Några av de viktigaste projektidéerna för Vänersborg är kallbadhus, strandpromenader, småbåtshamnar, flytande restaurang och att skapa varumärket ”badstaden Vänersborg”.

Det har en gång i tiden funnits ett kallbadhus på Skräcklan, ett stenkast från Norra skolan.

Ett nytt kallbadhus i Vänersborg har varit en av projektets starkaste utvecklingsidéer. Det är nog emellertid inget som kommunen ensam har råd att uppföra, för skattepengar. Men kanske finns det privata intressenter som skulle vara villiga att satsa. Det kommunen skulle kunna göra ”under tiden” är att utarbeta planer som skulle kunna snabba på processen den dag en intressent dyker upp.

Strandpromenader finns det redan en hel del i Vänersborg (projektet har inriktat sig på själva Vänersborg). Det gäller att förbättra tillgängligheten till dem.

”Detta görs dels genom att skapa sammanhängande cykel- och promenadvägar längs strandkanten, dels genom att skapa fler ställen där man kan komma ner till strandpromenaden och dels genom att göra promenadstråken attraktiva med växtgestaltning, belysning, sittplatser, grillplatser, utsiktsplatser, informationsskyltar, lekplatser, utegym med mera.”

Man menar också att det är önskvärt att det skapas möjlighet till olika rundor, dvs att promenaden slutar där man börjar – man ska inte behöva gå tillbaka samma väg.

När det gäller idén om småbåtshamnar eller gästhamnar menar författarna att de har en särskilt viktig funktion då:

”dessa utgör grunden för båtburen turism och möjliggör utbytet med båtägare från hela Vänern och andra som färdas längs kanalrutterna.”

Författarna menar att gästhamnen i Vänersborg borde få en mer direkt koppling till stadskärnan. Och det är det lätt att hålla med om.

”Utredningen” ser också positivt på ”samlade småbåtshamnar”. De skulle ge:

”bättre möjligheter för gemensamma anläggningar – till exempel ramper, kranar, el och vatten, samt bevakning av båtarna.”

Småbåtshamnarna skulle också ge bättre förutsättningar för ekosystem och allemansrätt längs sträckor där det inte finns bryggor.

Utredningen gör faktiskt också en utblick mot Sikhall:

”I Sikhall finns idag en gästhamn samt en klubbstuga med 15 bäddar. Hamnen ägs och drivs av Vänersborgs Segelsällskap och är idag en viktig inkomstkälla för föreningen. Föreningen skulle gärna också se ställplatser för husbilar. I närheten ligger ett gammalt magasin som skulle kunna inhysa ett café eller en restaurang. En lokal markägare vill investera i utbyggnad av ett nytt hamnområde med sjöbodar och småbåtsbryggor i anslutning till befintligt område.”

Jag tror att jag vet vem denne lokale markägare är… Hittills har väl emellertid inte kommunen visat något större intresse av ett samarbete med denne markägare. Eller att uppmuntra denne till att utveckla Sikhall och Vänersborg… Men det kan väl ändras…

Ibland stämmer tyvärr inte kommunens visioner och planer riktigt överens med de praktiska handlingarna… I t ex Sikhall borde kommunen snabbast möjligt åtgärda sjösättningsrampen så att inte fler båtägare får sina propellrar förstörda. (Se ”Det klagas på kommunen: Hemtjänsten och Sikhall”.)

Det ser också ut som om projektet har andra och fräschare idéer, än de nuvarande, när det gäller idén om ”badstaden Vänersborg”.

Projektet vill utveckla stränderna och badandet längs sträckan Sanden till ”Jakobben”. (Här vill jag till skillnad mot utredningen stava Jakoben med ett ”b”!).

Utredningen vill skapa ”riktade attraktioner” på sträckan. Men projektet anser att kommunen ska satsa på förbättrade badmöjligheter i alla delar av kommunen och det tycker jag är oerhört viktigt:

”Det främsta syftet är att ge fler möjlighet och öka intresset för att använda strandområdena. I sin tur bidrar det till mer folkliv, vilket skapar attraktionsvärden, möten mellan olika grupper av människor, underlag för service, med mera. Det ökar också möjligheten att locka folk till strandområdena vid olika tidpunkter under dygnet, alla dagar i veckan och under en längre säsong. Möjligheten att bada skapar en tydlig koppling till vattnet, men med det följer också många andra aktiviteter: att ”hänga” på stranden, äta picknic, grilla, olika bollspel med mera.”

Alla som bor i Väne Ryr undrar säkert om dessa rader gäller dom också. Och det kan man väl undra. Kommunen var ju inte särskilt intresserade av badplatsen i Väne Ryr när det begav sig… Men kommunen kanske kommer på bättre tankar. (Se t ex ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Det är en bra slutrapport som lämnas av projektgruppen. Den innehåller många bra och kreativa idéer. En del kostar pengar, andra inte. De som inte kostar pengar, eller en mindre slant, kan genomföras tämligen omgående. När det gäller de större, dyrare projekten är det viktigt att kommunen knyter till sig och samarbetar med privata intressenter, som t ex den där lokala markägaren i Sikhall. Det är viktigt för kommunen att få igång en hållbar strandutveckling – både för vänersborgarnas och turisternas skull. Och för dom som vi vill locka att flytta till kommunen.

Hallevibadet

14 februari, 2018 3 kommentarer

TTELA skrev häromveckan (24 januari) om Hallevibadet (se ”Hallevibadet kan stängas”):

iform”Hälsoföretaget iForm som driver Hallevibadet i Vargön, har problem med ekonomin. Skatteverket har dragit in F-skattsedeln och årsredovisning saknas vilket betyder att Bolagsverket är på väg att stänga bolaget.”

Det var ingen rolig nyhet, varken för vargöborna eller övriga vänersborgare. Badet är populärt bland allmänheten och på Hallevi finns egentligen den inomhusbassäng i kommunen som passar bäst för simundervisning. Och det är ju om inte annat viktigt nu när alla elever måste kunna simma för att få ett godkänt betyg i Idrott och Hälsa i grundskolan. Simklubben Vänersborg har också simskola på Hallevi och ävenskatteverket reumatikerföreningen i Vänersborg håller till där.

Det har visat sig att företaget iForm, som arrenderar Hallevibadet, har skulder till Skatteverket. Och tydligen också till Vattenfall, som enligt TTELA funderar på att stänga av elen.

iform2

Det här med företag är inte lätt, det känns stundtals som en djungel… I varje fall för en vänsterpartist. Fast i det här fallet är det kanske snarare som en öken. Jag hittar inget om hälsoföretaget iForm, dess styrelse, finanser etc…

Det kanske inte är så viktigt…

vbg_loggaKommunen träffade nämligen inte avtal med iForm, utan med företaget IFFC Invest AB. IFFC Invest AB skulle driva Hallevibadet – från 1 maj 2015 till 30 april 2019. Men under avtalsperioden har ett annat företag, dotterbolaget IFFC Sundbyberg, skött om driften av Hallevibadet. (IFFC Sundbyberg är dotterbolag till IFFC Invest AB.)

Bakom de båda IFFC-företagen står Michael Fridebäck. Han är just nu, sedan i oktober, ensam styrelseledamot i de två företagen. Om han var det när IFFC Invest AB skrev avtalet med Vänersborg vet jag dock inte. Det är inte säkert, även om han enligt källor har varit företagens ägare och ”starke man” hela tiden. Fridebäck är en ”kändis”. Han vann förramoderat_ny året ”Biggest Loser” (se här). Han är också moderat och sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden i Haninge kommun (se här).

konkurs_txtFridebäck har en bakgrund som företagare med många konkurser och flera skatteskulder. År 2012 dömdes han som personligt ansvarig för skatteskulder på 2,8 miljoner kronor i ett bolag (se här). Efter en konkurs av ett aktiebolag år 2009 hade Fridebäck inför det senaste valet 2014 en skatteskuld på 2.535.277 kr (se här). I augusti 2015 var det dags igen (se här). Hans företag IFFC Haninge AB hade skatteskulder på 825.484 kronor och hovrätten beslutade om konkurs i september förra året. Enligt Kronofogden hade Fridebäck då också en privat skuld på över 2,5 miljoner kronor.

TTELA har också skrivit om Michael Fridebäck. (Se ”Många berörs om verksamheten upphör”.)

ttelaTTELA skriver, vilket som jag ser det, kompletterar uppgifterna ovan:

”Det här är inte första gången som Michael Fridebäcks bolag hamnar i ekonomisk knipa. PHG Sweden AB, Fridebäcks första gym, drogs med skulder på 4,6 miljoner kronor innan det gick i konkurs. Vanadis Sports AB (iForm Vasastan) hade skulder på drygt 400.000 kronor innan det försattes i konkurs … Michael Fridebäck själv har i dagsläget 943.792 kronor i skatteskulder hos Kronofogden.”

Moderaten Michael Fridebäck tycks ha som vana att starta företag som sedan går i konkurs. Kanske är det en slags affärsidé…

TTELA uppger alltså att Fridebäck fortfarande har obetalda skatteskulder, själv hittar jag inga uppgifter om det. Jag trodde kanske att Fridebäck hade betalat tillbaka det han var skyldig staten, han vann ju en del pengar som segrare i ”Biggest Loser”…

När det gäller företaget iForm hittar jag som sagt inga ägar- eller andra uppgifter.

styrketraning2Det verkar vara problem med IFFC Invest AB och IFFC Sundbyberg också, de företag som är inblandade på Hallevi. IFFC Sundbyberg avregistrerades för F-skatt den 12 oktober 2017. Anledningen uppges vara:

”Bristande redovisning/betalning”

Moderbolaget IFFC Invest har F-skattesedel, men har tydligen inte lämnat någon årsredovisning sedan 2015. (Se här.) Källor säger att det beror på att Fridebäck inte har betalat sina revisorer och att revisorerna då har vägrat att överlämna handlingarna. Hur som helst tycks bolaget stå utan riktig bokföring.

TTELA skrev så här om företagen (se här):

iFFC Sundbyberg AB heter bolaget som driver Hallevibadet genomno_money2 namnet iForm. Bolaget har 12 registrerade skulder hos Kronofogden på nära en halv miljon kronor. … Skatteverket uppger också att det i dagsläget finns en skatteskuld på 329.353 kronor. … båda bolagen nu hamnat på Bolagsverkets lista över företag som kommer få ett likvidationsföreläggande om inte årsredovisningen skickas in.
– Skulle det inte komma in en korrekt årsredovisning anlitar vi en likvidator som får till uppgift att stänga bolaget och då spelar det ingen roll om bolaget går bra eller dåligt, säger Stefan Hansson [
likvidationshandläggare på Bolagsverket; min anm].

När man ser i backspegeln så är det förvånande att IFFC Invest AB överhuvudtaget fick skriva kontrakt med Vänersborgs kommun…

Men nu har kommunen vaknat. Lite sent kanske man kan tycka, särskilt som IFFC Sundbyberg blev avregistrerat för F-skatt redan den 12 oktober 2017… Men bättre sent än aldrig.

brevKultur och Fritids förvaltningschef Håkan Alfredsson har den 31 januari skrivit ett brev till företaget IFFC Invest AB, som alltså är det företag som kommunen ursprungligen träffade avtal med. Håkan Alfredssons tuffa brev har rubriken:

”Uppmaning om att vidta rättelse gällande Hallevibadet till följd av avtalsbrott med händelse om följd av förtida upphörande av avtal.”

Alfredsson skriver i brevet:

”Av avtalet framgår vidare att avtal endast kan vidmakthållas med entreprenören som fullgör sina lagenliga skyldigheter gentemot samhället avseende skatter och sociala avgifter. Om entreprenören i sin tur anlitar underleverantör, gäller samma skyldigheter för denne.”

riva_kontraktFörvaltningschef Alfredsson hävdar att IFFC Invest inte har fullföljt avtalet:

”Det har kommit till kommunens kännedom att IFFC Sundbyberg inte innehar F-skatt längre. Detta i sig innebär att underleverantör till IFFC INVEST AB inte har fullgjort sina lagenliga skyldigheter och härigenom inte fullgör villkoren enligt avtalet.”

I och med avtalsbrottet har kommunen rätt att säga upp avtalet. Vilket kommunen nu gör. Men först efter att företaget får 30 dagar på sig att rätta till ”problemen”.

Brevet avslutas:

”Rättelse ska således ha skett senast den 2 mars 2018. Bevis och information om rättelse ska vara kommunen tillhanda senast samma datum, den 2 mars 2018.”

Den 2 mars är alltså ”deadline”. Sedan upphör avtalet att gälla.

retur_postDet är emellertid ett stort problem. Brevet har kommit i retur till kommunen. Med PostNords rosa returlapp… Rutan ”Flyttat” är ikryssad…

Adressaten har tydligen flyttat – och kommunen har uppenbarligen inte fått någon information om den nya adressen…

Vad är det man säger i litteraturen – mystiken tätnar…

Hur går det nu med tidsgränsen och det ”förtida upphörande av avtalet”?

Det mesta tyder på att kommunen, i varje fall så småningom, kommer att bryta kontraktet med den moderate politikern från Haninge, Michael Fridebäck. Fridebäck med alla sina konkurser och betalningsanmärkningar kommer knappast att göra rätt för sig.

Även om Fridebäck säger till TTELA (se här) att han nu har skickat in årsredovisningarna till Bolagsverket, både vad gäller iFFC Invest AB och iFFC Sundbyberg AB:

”I och med att bokslutet kommer in så ska det lösa sig med F-skatten också, säger han.”

simmaOm det inte ordnar sig med Fridebäcks bolag, vilket det mesta trots allt tyder på, så innebär det att kommunen måste driva Hallevibadet på något annat sätt.

Det har kommunen lovat. Vad som än händer ska Hallevibadet fortsätta att vara öppet.

På kommunens hemsida (se här) säger förvaltningschef Håkan Alfredsson:

”Det kommer alltid att finnas någon som driver Hallevibadet.”

Det låter bra. Förhoppningsvis tar snart någon ny arrendator över. Som också vet hur en badanläggning ska skötas och drivas. Det har väl varit lite si och så med det under den här tiden.

Michael Fridebäck säger till TTELA (se här):

tekniskt_strul”Det har varit mycket tekniskt strul och mycket som behöver göras.”

Och det bekräftas av många kritiska röster, bland annat på Facebook. Det finns t ex synpunkter på hur reningsanläggningen och proverna på vattenkvaliteten har skötts. Skötts – av Fridebäcks företag…

Kommunen har lagt ner åtminstone 3,3 milj kr i underhåll under de senaste 3 åren – underhåll utfört av externa företag. Kostnaderna för kommunens interna underhåll redovisas inte i pengar (vad jag kan se). Fast det har antagligen varit en hel del, i varje fall om man ser till antalet ”utryckningar”, och arbetstid. Det som bland annat är åtgärdat på Hallevibadet är ventilationsanläggningen för omklädningsrum som är utbytt. Underhåll är också genomfört på omklädningsdelen, vilken nu sägs vara i ”utmärkt skick”.

pengar18En ny arrendator av Hallevibadet kan förmodligen se fram mot en ”förbättrad” badanläggning. I den nya investeringsbudgeten finns nämligen ett förslag på att investera 7 milj kr på Hallevibadet år 2020. Avfuktningsanläggningen är uttjänt, pumpar med reningsutrustning behöver bytas och bassängerna är i behov av utbyte av beklädnad. Dessutom behöver hela badhuset underhållas gällande tätningsskick väggar och tak. Antagligen behövs det mer än 7 miljoner – totalt beräknas investeringsbehovet till 25 milj kr…

Vem som ska driva Hallevibadet i fortsättningen är alltså osäkert. Det är också osäkert om kommunen kommer att göra alla de investeringar som egentligen behövs på badet. (Kommunens investeringsbehov är just nu gigantiska.) Det enda vi kan vara säkra på, det är att Hallevibadet ska drivas vidare – vad som än händer.

Kategorier:bad, Hallevi

Bad och kommunala principer

Lyckas man inte på första försöket så är det bara att bita ihop och försöka igen… Skam den som ger sig.

Det var många vänliga själar som hörde av sig med goda råd och uppmuntrande tillrop efter att jag för några veckor sedan hade missat badplatsen vid Bollungen i Sundals Ryr. (Se ”På jakt efter gömda platser”.) Så det var till att ge sig ut i Dalsland igen och göra ett nytt försök.bollungen1

Men det var inte lätt, det höll på att bli en ny miss. Första gången körde jag, återigen, förbi badplatsen. För vem kunde ana att det låg en liten badplats bakom denna åker och dessa träd (se bild) – i det närmaste totalt kamouflerad från civilisationen? Ja, inte jag i varje fall. Och i synnerhet inte Vänersborgs kommun… Badplatsen finns ju inte med på den karta över alla kommunens badplatser som har upprättats.

Men det visade sig att det gjorde det. Det fanns en badplats bakom åkern och träden!

På chans stannade jag på det som såg ut som en busshållplats, allt enligt instruktionerna från diverse bloggläsare, och följde det upptrampade gräset längs åkern. Efter en kortare promenad belönades jag med att skymta sjön. Och se, där låg Sundals Ryrs riviera, något mindre till ytan än playan i Väne-Ryr.

bollungen2

Det var en idyllisk badplats, långt ute (snällt sagt) på den lugna landsbygden. Här kan folk bada i betydligt varmare vatten än i Vänern och det finns både sand och gräs att ligga på om man vill sola.

Det är byalaget i Sundals Ryr som städar och gör i ordning badplatsen inför varje badsäsong. Naturligtvis helt ideellt. Det finns också en grillplats och bord vid stranden. (Se mer på byalagets hemsida.)

bollungen3

Det finns dock ingen baja-maja och ingen livräddningsutrustning vid Bollungen. Och eftersom kommunen har sina principer, så kommer det aldrig att ordnas något sådant i kommunal regi heller. Marken är nämligen privat och kommunen vill inte ha något att göra med platser som ligger på privat mark. (Utom ibland då förstås, när det liksom passar…) Sundals Ryrborna får göra sina behov i skogen – vilket för övrigt har gett upphov till en tydlig stig… Och livräddningsutrustning finns det på Sikhall, Nordkroken och några fler platser som politikerna och tjänstemännen tycker att alla vänersborgare ska åka till om de vill bada. Och dessa platser får minsann räcka åt alla invånare.

budordSå är det. Vänersborgs kommun har vissa principer. Och en av dessa principer är att den inte vill ha med badplatser som ligger på privat mark att göra. Trots att detta inte skulle strida mot någon som helst lag eller förordning. Principen liksom bara finns där. Och hur den har kommit till vet nog egentligen ingen. Fast jag tror att den lanserades av någon i samhällsbyggnadsförvaltningen, bara för några år sedan. När barn- och ungdomsnämnden hade hand om badplatserna så var det nämligen inte så. Idag har principen, av någon anledning, blivit så stark att politiker och tjänstemän inte ens vill utreda den. Det är som om den finns inhuggen i någon stentavla… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Jag förstår inte kommunens politiker och tjänstemän. Jag gör inte det. Borde det inte vara självklart att den övergripande kommunala principen är att tillhandahålla service till kommunens invånare – tillika skattebetalare och uppdragsgivare? För egen del tycker jag att det är totalt givet. Och om inte politiker och tjänstemän förstår detta så har de missuppfattat sin uppgift – och hamnat på fel ställe.evenstorp2017

På vägen hem från Bollungen så passade jag på att besöka två före detta socialdemokratiska politiker. Den ene bor bara några stenkast från sjön, den andre bor i centrala Brålanda. Hos den ene luktade det hallon, medan det hos den andre luktar slakteri, dock inte denna dag. Den ene har skällt ut mig offentligt, den andre har har varit ett starkt stöd i min yrkesbana…

Även en vänsterpartist kan ha socialdemokratiska bekanta i Vänersborg. I varje fall om de bor i Dalsland.

Kategorier:bad, Brålanda

Eftersnack: SD och Väne-Ryr

sverigedemokraternaDet är roligt när människor hör av sig efter mina bloggar. Och det är det några som har gjort efter mina redogörelser för det senaste fullmäktigesammanträdet. Det är till och med någon som tyckte att jag behandlade sverigedemokraterna alltför nedsättande och illa. Sådana kommentarer hör inte till vanligheterna. Dock var denna person inte på plats för att med egna öron och ögon ta del av vad Kurt Karlsson och Ola Wesley sa. Hade hen varit det, så hade hen nog hållit med om det som stod i bloggen. För det var stundtals, för det mesta sa en del, mycket ”dumt” som sades från SD-hållet.

Men det är ingen stor fråga, att bli kritiserad för att ha varit nedsättande och ”dum” mot sverigedemokraterna menar jag. De citat som jag använde i bloggarna var nämligen riktiga citat, så klart. Och citaten talade för sig själva… (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten” och ”Sverigedemokraterna i KF”.)

motion3På det senaste sammanträdet behandlade fullmäktige Vänsterpartiets motion om att kommunen borde initiera en utredning om att sköta fler badplatser. Det blev som bekant avslag, kommunfullmäktige ville inte ens utreda frågan… (Se ”Inga fler kommunalt skötta bad!”.)

Det är mycket prat om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar (som det står i kommunens vision), men när det kommer till kritan är visionen inte vatten värd. Det tycker jag att motionensvisionen6 behandling visar.

Det är ett flertal läsare som har hört av sig angående socialdemokraten Kjell Nilssons anförande från talarstolen. Och det var Nilssons uttalanden angående badet i Väne-Ryr som rörde upp känslor.

kjell_nilssonKjell Nilsson (S) sa ordagrant:

”Och vi städade även den här badplatsen ute i…, ja på den vägen ut till Uddevalla. Ja, och det är ju som så här att det finns en liten historia bakom den badplatsen, som jag egentligen inte vill dra upp riktigt. Men det är ju som så att det fanns ju en viss person som ägde den marken och jag vet inte om alla vet vem det är. Jag antar att du har tagit reda på detta Stefan. Och du vet också vad han har för tjänst i kommun. Då finns det naturligtvis en orsak till varför det har blivit som det har blivit. Vi fick sluta städa detta. Och det var han själv som tog det beslutet, för han var min chef. Han tog det beslutet att vi skulle sluta städa den badplatsen. Så gick det till. Så man får nog forska lite grann mer i detta.”

Nu i efterhand så har jag fått klart för mig att Kjell Nilssons (S) uppgifter var felaktiga. Om det var medvetet eller inte från Kjell Nilsson vågar jag inte svara på. Det betyder således att faktaargument som framfördes i den aktuella fullmäktigedebatten inte stämde.

Det är tråkigt att konstatera, men rätt ska vara rätt.

Kategorier:bad, SD, Väne Ryr

På jakt efter gömda platser

9 juli, 2017 5 kommentarer

Häromdagen försökte jag hitta en av kommunens glömda badplatser. I varje fall finns badplatsen vid sjön Bollungen inte med på kommunens badkarta. Det visade sig att badplatsen också var gömd. I varje fall för mig…

Jag lyckades inget vidare, trots en del bilkörning fram och tillbaka och trots en promenad på närmare 2 km bland myggor och andra flygfän i den dalsländska landsbygden. Dock inga fiskmåsar… Det gick inte att hitta badplatsen. Det är nog så att de som vet var badplatsen är belägen inte vill ha dit främmande människor från stan…

bollungen

Eller, vem vet – jag kanske åkte till fel sjö… Hur som helst, här är i varje fall en bild på badplatsen från Sundals Ryrs byalags hemsida – klicka här. Badplatsen sköts om av byalaget i Sundals Ryr och här hjälper kommunen inte till med någonting. Och tänker inte göra i framtiden heller…

Likadant var det med dalsländska fornminnen. Hur jag än letade så hittade jag inga. Hade jag åkt fel igen? Eller berodde det kanske på att fornminnet i fråga inte längre fanns där…?

fornminne_juli17

Jag hittade i varje fall till slut hem till den trygga centralorten i kommunen – efter en vådlig färd på Gestadvägen. Det är bedrövligt att inget har gjorts åt vägen under alla dessa år, särskilt som VA har grävts längs vägen på diverse sträckor. Inte ens en cykelväg har anlagts i samband med arbetet. Jag vill minnas att Marianne Karlsson (C) motionerade i frågan en gång i tiden, att slå ”två flugor i en smäll” typ. Men inte ens nu, när centern är med och styr, så har någonting gjorts.

Nästa gång blir det nog båt till Gestad, och Sikhall. Vänern är nog säkrare än Gestadvägen… Fast till badplatsen i Bollungen går det nog ingen båt.

Kategorier:bad, sommarläsning

Inga fler kommunalt skötta bad!

5 juli, 2017 2 kommentarer

Kommunen sköter om ett antal badplatser i kommunen. Det är Boteredssjön och Sikhall (skötselansvarig: fastighetsenheten), Skräcklan (skötselansvarig: gatuenheten), Gardesanna och Nordkroken (skötselansvarig: serviceenheten). Och sedan sköts Ursand och Grönvik av Ursand Resort & Camping AB.

Det finns emellertid fler badplatser i kommunen och på kommunens hemsida finns de listade.

badkarta

Det är 15 väldigt olika badplatser som upptas på kommunens ”badplatskarta”. Hur aktuell kartan är kan jag inte avgöra, men jag ser t ex att badplatsen i Rörvik saknas.

motion3Vänsterpartiet hade lämnat in en motion om att kommunen skulle utreda vilka badplatser det skulle kunna vara aktuellt för kommunen att sköta om och vilka kostnader som skulle vara förknippade med en sådan skötsel. Tanken var att kommunen skulle behandla alla badplatser lika och öka servicen på några av dem, något som framför allt skulle gynna dom som bodde på landsbygden. Till exempel de som bodde i Väne-Ryr. Som har en badplats vid Ryrsjön som kommunen faktiskt har skött om i nästan 50 år, dvs sett till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet och att det fanns livräddningsutrustning etc.

På det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige behandlades denna motion.

Magnus Kesselmark (V), Lutz Rininsland (V) och jag talade för motionen. Undertecknad framförde det som stod i motionen (”Ny motion: Kommunal skötsel av allmänna badplatser”) och det som jag skrev i bloggen ”Kommunens badplatser”. Jag hade också synpunkter på det svar på motionen som kommunstyrelsen lämnade till fullmäktige.

kommunstyrelsenSvaret från kommunstyrelsen, utarbetat av kommunstyrelseförvaltningen, präglades (enligt min mening) av att man hade bestämt sig för vad man skulle tycka först – och sedan letade man argument som bekräftade denna ståndpunkt. Precis som samhällsbyggnadsnämnden hade gjort.

Skälen till att kommunstyrelsen ville avslå motionen var tre.

1För det första var det ”privatargumentet”, igen. Kommunstyrelsen skrev om de badplatser som kommunen sköter om:

”Kommunen antingen är ensam fastighetsägare eller delägare i marksamfällighet.”

Som jag har påpekat förut så finns det inga lagar e dyl som förhindrar att kommunen sköter badplatser på privat mark. Vilket kommunen till stora delar gör i Gardesanna och på Nordkroken. Men kommunstyrelsen hade lärt sig… Nu var också marksamfällighet med i svaret. Kommunen kan sköta om privat mark om kommunen är med i en marksamfällighet… Och så ges Nordkroken som exempel. Och här är, tror jag (jag är tämligen säker), kommunen alldeles för ”generös” utifrån andelen i samfälligheten i vad man ”bjuder på” – i varje fall utifrån sitt eget resonemang om privat ägande. Men kommunen är inte med i någon sådan här samfällighet på Gardesanna, och ändå sköter kommunen badplatsen.

gardesanna_vykort_miniJag skrev till kommunen och frågade om det här med marksamfällighet i Gardesanna:

”Du har ställt frågan om det finns någon samfällighet i Gardesanna som kommunen är med i. Enligt uppgifter från Lantmäteriet är inte allt ägande till vattenområdena utrett i Gardesanna, så det vet vi inte utan att Lantmäteriet gör en utredning. Kommunen äger Margareteberg 1:17, och även vattenområdet utanför den, så där är det inte samfällt.”

bennyaSamhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) hävdade att kommunen bara skötte om den mark, som kommunen ägde i Gardesanna. Vilket inte riktigt stämmer överens med de uppgifter jag har fått, men det kanske har ändrats… Augustsson sa också att bajamajorna stod på privat mark… Och det visste jag. Men vad jag vet så får även de som ligger på de privata stränderna på Gardesanna nyttja kommunens bajamajor…

2Det andra argumentet handlade om kostnader.

Kommunstyrelsen skrev:

”Det kan konstateras att skötsel och renhållning av en badplats dit allmänheten äger tillträde är förenat med icke försumbara kostnader.”

kasta_tarningOch så skrev kommunstyrelseförvaltningen, precis som Samhällsbyggnadsnämnden, att varje badplats kostar 200.000 kr. Kommunstyrelseförvaltningen insåg dock att de små badplatserna inte skulle kosta så mycket, men tyckte ändå att det blev ”icke försumbara kostnader”. Hur den nu hade kommit fram till det, när den inte hade en aning om kostnaderna. De var ju inte utredda. Det var bara en gissning och gissningar är inga bra argument när kommunfullmäktige ska fatta beslut.

För övrigt var kostnaderna något som motionärerna i Vänsterpartiet ville skulle utredas. Det bortsågs också från att kommunen skulle kunna komma överens med t ex byalag eller föreningar om att dessa skötte om städning och renhållning. Lutz Rininsland påpekade att byalaget i Väne-Ryr ville samarbeta med kommunen om skötseln av badplatsen. Magnus Kesselmark (V) tog upp Nybro kommun som exempel på en kommun som hade ett system med föreningar och idrottsklubbar som skötte om badplatser med hjälp av kommunala bidrag.

3För det tredje ansåg kommunstyrelsen att:

”nuvarande utbud av kommunalt skötta badplatser får anses tillräckligt”

nog_nuJag undrade med vilken rätt kommunstyrelsen tyckte det. Var det för att ledamöterna i kommunstyrelsen själva bara badade på Nordkroken, Ursand, Skräcklan eller kanske Vita Sannar? Och gjorde de det, så ska alla andra också göra det… Men om det finns de som ville bada någon annanstans?

Kommunstyrelsens svar bestod av, precis som svaret från Samhällsbyggnadsnämnden,”vi vill inte”. ”Vi vill inte utreda.”

Lena Eckerbom Wendel (M) tyckte att den viljeyttringen var tillräcklig och att:

”vi i det läget kommunen är i just nu ska fokusera på kommunens kärnverksamheter”

vaneryr15_4Jag är inte riktigt säker på vilka Eckerbom Wendel syftade på när hon sa ”vi”. I varje fall kan inte de som bor i Väne-Ryr, Grunnebo och områdena där omkring, och som använder badplatsen vid Ryrsjön, ingå i detta ”vi”. Kanske var det ”vi politiker”…

Och visst ska kommunen fokusera på kärnverksamheter, men om kostnaden för att t ex sköta om badplatsen i Väne-Ryr skulle uppgå till 20-30.000 kr om året så skulle inga kärnverksamheter vara hotade…

Kjell Nilsson (S) hade också några inlägg. Nilsson berättade att han hade varit arbetsledare i 6-7 år för de som har städat badplatserna. Han menade också, precis som Benny Augustsson, att det är bara är kommunens egen mark som kommunen har städat på Gardesanna.

nordkroken_strandOch samma har det varit på Nordkroken sa Nilsson. Fast här var jag inte riktigt med. Enligt Nilsson ägde kommunen nämligen bara bryggan på Nordkroken och han nämnde inte heller något om samfälligheten. Dessutom är tydligen Wargöns IK inblandat i städningen av stranden.

Jag blev inte riktigt klok på om kommunen städade stranden på Nordkroken eller inte.

När det gällde badplatsen i Väne-Ryr sa Kjell Nilsson att det var hans chef som fattade beslutet att kommunen skulle sluta att städa badplatsen. Och det var en intressant upplysning, särskilt som denne chef samtidigt är samme person som äger marken vid badplatsen… Om det var i egenskap av markägare eller kommunal chefstjänsteman som chefen/markägaren fattade detta beslut framgick inte, även om jag förstår att det måste vara som tjänsteman. Dock var det ett märkligt sammanträffande – och jävsförhållande.

Med 38 röster mot 8 nej (och 4 som avstod) beslutade kommunfullmäktige att frågan om kommunal skötsel av badplatser inte ens skulle utredas.

Kommunens badplatser

vaneryr15_4Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.

motion3I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.

Samhällsbyggnadsnämnden skrev:

”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”

Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.

Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.

privatDet hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:

”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”

Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte avslag3om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.

Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.

I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.badkarta

Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)

nordkroken_gardesanna

Vänsterpartiet skrev en ny motion.

motion2”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”

Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)

Vänsterpartiet yrkade:

”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”

avslag3För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.

”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”

Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.

I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:

”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”

cirkelresonemangDet blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…

Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.

Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…

Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.regn5

I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:

”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”

Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…

karvlingNu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…

Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.

Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.

Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…

glad6Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:

”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”

För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…

Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.

%d bloggare gillar detta: