Arkiv

Archive for the ‘Brålanda’ Category

VA och utsläppen 2020

Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)

Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.

Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp. 

Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar. 

Det är en sanning med stor modifikation…

Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.

För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.

Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…

Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.

Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.

I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.

Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:

“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”

utan också att:

“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”

I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.

Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.

Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.

Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:

“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”

När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.

Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Slammet ja.

Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.

Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.

PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:

Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”

 

Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.

7 februari, 2021 2 kommentarer

Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.

Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025. 

I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:

“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (rsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“

Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:

“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”

Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.

Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.

Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.

Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?

Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)

Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:

“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”

För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:

“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”

Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…

Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…

Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…

Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…

Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.

GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:

“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”

Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…

Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.

Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.

Skandalen var ett faktum.

Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…

Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?

Årets första BUN 2021

14 januari, 2021 1 kommentar

Historien upprepar sig, politiken måste gå vidare, i år också. Och det oavsett vad som händer i samhället, corona eller inte corona.

Med andra ord, det är dags igen – årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Nämnden är först ut, i varje fall när det gäller mina politiska uppdrag. Måndagen den 18 januari kl 08.30 börjar förhandlingarna.

År 2021 blir återigen ett väldigt annorlunda år för nämnden. Precis som förra året med coronan. Detta år är det inte coronan jag tänker på i första hand, trots att nämndens ledamöter och ersättare får fortsätta sammanträda på distans. Numera på riktig distans, alla politiker uppmanas nämligen att stanna hemma och delta därifrån. Vi förväntas alltså inte bege oss till något rum i kommunhuset.

Tänk vad bestämda åsikter och synpunkter kan förändras… Denna gång emellertid till det bättre.

 Nä, det som blir annorlunda i år är att barn- och utbildningsnämnden får en ny ordförande. Det är den inte helt obekante Bo Carlsson (C) som ska axla manteln efter sin partikamrat Mats Andersson (C). Och leda kommunens förskolor och grundskolor mot nya djärva mål, och framför allt bättre resultat.

Bo Carlsson behöver väl ingen närmare presentation. Han är numera en av de mest rutinerade politikerna i kommunen med många år bakom sig som kommunalråd. Det har han också varit de två senaste åren, men vid årsskiftet bytte han position med Mats Andersson. Som nu alltså efter halva mandatperioden har lämnat BUN och istället blivit kommunalråd.

Tiden kommer att visa om det var ett bra byte.

Dagordningen har följande utseende:

Handlingarna till BUN:s sammanträde skickades ut i måndags, men de är fortfarande ofullständiga. Det droppar väl in fler efterhand. I ärende 8, “Tillskapande av förskoleplatser i Dalsland”, följde dock alla handlingar med när utskicket sändes ut.

Och det handlar om en mycket viktig och strategisk fråga. Ärendet har faktiskt en hel del likheter med socialnämndens nya planerade boende i Elgärde. Socialnämnden beslutade ju i december att föreslå:

“…samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Det är precis vad barn- och utbildningsnämnden ska göra:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Ja, BUN planerar ju naturligtvis inte att bygga ett särskilt boende, utan det handlar om att skapa nya förskoleavdelningar i Brålanda och Frändefors. Och precis som socialnämnden gjorde en förstudie innan ärendet skickades till samhällsbyggnadsnämnden, så har BU-förvaltningen gjort detsamma. (Vad som sedan “väntar” ärendet – med behandling i kommunstyrelsen etc enligt processen för lokalanskaffning – beskrev jag i bloggen “Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

BU-förvaltningens förstudie hade som syfte att ge förslag på hur många platser det behövdes i förskolan i Dalsland fram till år 2029 och var dessa platser skulle placeras.

Förvaltningen tar i utredningen sin utgångspunkt i dokumentet “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021–2029” som BUN fattade beslut om i november förra året. Förvaltningen skriver:

“genom att analysera befolkningsprognoserna på djupet och kartlägga vårdnadshavares val av förskoleplats idag har behovet av förskoleplatser i Dalsland kunnat kartläggas.”

Det har utförts ett gediget och, vad jag kan bedöma, också ett tämligen fullständigt arbete. Jag ska inte gå in på själva utredningen, utan helt enkelt konstatera att förstudiens slutsats blir att det behövs fyra nya avdelningar i Brålanda och en ny avdelning i Frändefors. (Vill du läsa mer om själva utredningen, t ex siffror på antal elever etc, så kan du läsa TTELA:s artikel ”Planer på nya förskoleplatser i Dalsland”.) Dessa nya avdelningar är tänkta att skapas i anslutning till de befintliga förskolorna, Brålanda förskola respektive Frändefors förskola. I Skerrud behövs det inte tillskapas några nya platser. Det kommer att finnas plats för de föräldrar som efterfrågar det.

Det kan väl nämnas att det är väldigt många föräldrar i Frändefors, Rösebo och Skerrud som väljer andra placeringar för sina barn än förskolan som ligger i området. En väldigt stor andel av föräldrarna väljer faktiskt förskolor i Öxnered/Blåsut. I Brålanda väljer de flesta föräldrar emellertid att placera sina barn på just förskolan i Brålanda.

Utredningen räknar med att det inte ska vara några problem att bygga ytterligare en avdelning i Frändefors. I Brålanda blir det däremot svårare att få till en bra utbyggnad med gällande detaljplan. Utredningen föreslår därför att en planändring ska göras för att ta bort viss prickmark, dvs mark som inte får bebyggas.

Utbyggnaden i Brålanda innebär att två moduler kommer att försvinna och i Frändefors slutar förvaltningen att nyttja lokalen i Missionskyrkan (G-klaven).

Utredningen beräknar att utbyggnaden av Frändefors förskola med 1 avdelning kommer att minska nämndens totala driftskostnad med ungefär 60.000 kr per år. Det tack vare att hyran för G-klaven försvinner och att personalorganisationen kan göras effektivare.

Utbyggnaden av Brålanda förskola med 4 avdelningar kommer enligt beräkningarna att innebära en total ökad hyreskostnad med lite drygt 1,7 milj kr per år.

Barn- och utbildningsnämnden är ute i god tid med de planerade nybyggena och utökningen av antalet barnomsorgsplatser. Det är även “hela” kommunen – ekonomiska medel finns avsatta för fastighetsinvesteringar i både Frändefors och Brålanda. Investeringspengar avsattes så sent som den 18 november 2020 av kommunfullmäktige i den senaste mål- och resursplanen 2021-2023.

BUN kommer på måndag med all sannolikhet att ställa sig bakom förvaltningens förslag att:

“föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland.”

Det ska emellertid noteras att det slutliga beslutet att bygga nya avdelningar i Brålanda och Frändefors kommer att fattas av kommunstyrelsen. (Se ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

Det händer alltså återigen saker i Dalsland. Det ska byggas en ny GC-väg vid Stenhammarsvägen i Brålanda och inom några år ska Brålanda också få en tåghållplats och 45:an göras om till en 2+1-väg. Men inte nog med det, nu vill BUN också bygga ut förskolan. Det ser positivt ut för Brålanda. Även Frändefors får del av kakan med en ny avdelning på förskolan. Dessutom går ju den nya 45:an förbi Frändefors och vem vet, kanske blir det också en tåghållplats. Vi får se vad regionen kommer fram till. Tyvärr lägger socialnämndens ställningstagande sordin på en del av den glada stämningen. Vi får se hur stor den framtida utbyggnaden av bostäder blir i Elgärde…

Det finns fler ärenden på BUN:s dagordning. Om jag hinner, så återkommer jag.

Till sist, du kan ladda ner utredningen/förstudien om förskoleplatser i Dalsland här, och också bilagan om Brålanda respektive Frändefors.

Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!

11 december, 2020 3 kommentarer

Sent under eftermiddagen nåddes jag av nyheten att Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen idag fattade det formella beslutet om att Brålanda station ska öppnas för trafik!

Wow!

Det blir verklighet – Brålanda får sin tåghållplats. Tågen mellan Karlstad och Göteborg ska stanna i Brålanda! Och restiden till Göteborg hamnar under timman…

Det är stort. Det blev ingen tomteparad i Brålanda i år, men tomten kom ändå…

Det kommer att betyda oerhört mycket för Brålanda. Samhället kommer att ha alla förutsättningar att växa. Det kommer att gå att på ett snabbt och enkelt sätt pendla till både Trollhättan och Göteborg, och varför inte till Karlstad. Och Norge! Nu gäller det bara att Vänersborgs kommun påskyndar arbetet med detaljplaner, bostadsbyggande, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och ordnar ny mark för företag och handel. Och självklart, kommunen måste snarast påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering – en ny ringled för att leda genomfartstrafiken förbi Storgatan och tätorten inte att förglömma.

Det dröjer dock fortfarande några år innan tågen stannar. Målbilden talar om typ sista året inom perioden, dvs kring 2028. Jag vet inte om det finns någon möjlighet att påskynda processen. Kanske, kanske inte.

Tyvärr kom inte tomten till Frändefors, i varje fall inte idag. Kollektivtrafiknämnden fattade inte något beslut om att tågen ska stanna i Frändefors. Jag vet inte hur nämnden tänker där.

Men vi får glädjas åt det som finns att glädjas åt – tågen ska stanna i Brålanda!

Tomten kom tidigt.

KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat

9 december, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsens sammanträde förra veckan innehöll många skiftande och intressanta ärenden. Jag har redan skrivit om 5 av dem. (Länkar finns i slutet av  denna blogg.) Det fanns ännu fler ärenden på dagordningen.

Information

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) informerade som vanligt om vad han hade gjort sedan sist. Det gjorde för övrigt också Gunnar Lidell (M), för sista gången, medan 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) inte gjorde det. Jag minns inte att Carlsson någonsin har informerat kommunstyrelsens ledamöter om sina aktiviteter som välbetalt kommunalråd – för skattebetalarnas pengar.

Fast Carlsson var med på ett möte med lärarorganisationernas representanter. Det flikade han in i samband med att Augustsson redogjorde för ett sådant möte. Carlsson antydde då att det var, som jag uppfattade det, ganska stora förändringar på gång. Och att fackförbunden var positiva. Vad det handlade om avslöjades dock inte. Bo Carlsson (C) ska som bekant bli ordförande för barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet…

Augustsson berättade också att det hade varit ägarsamråd med Kunskapsförbundet Väst. Ägarsamråd innebär att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg möter Kunskapsförbundets presidium. Gunnar Lidell (M) kompletterade framställningen med att påpeka att ägarkommunerna inte var sådär jättelyckliga över den “bonus” på 5.000 kr som förbundet delade ut till sina anställda. Det framgick av samtalet, sa Lidell lite lurigt. Jag kan tänka mig att det antagligen utbyttes en del hårda ord mellan de tre ordförandena Paul Åkerlund, Benny Augustsson och Maud Bengtsson – alla tre socialdemokrater för övrigt.

Fyrstads Flygplats AB

Kommunstyrelsen beslutade att bevilja nästan en miljon, 945.000 kr, till Fyrstads Flygplats AB. Pengarna ska användas för:

“täckning av förluster under år 2021.”

Fyra ledamöter från V+MP+MBP deltog inte i beslutet. Vi tycker nog att det egentligen kan kvitta med en flygplats… Det är väl inte omöjligt att det vad det lider kan komma en motion från Vänsterpartiet om flygplatsen.

Trollhättan och Nordkroken

Trollhättans Vattenverk AB (TEAB) har sänt ut kompletterande samrådsunderlag för råvattenuttag från Vänern vid Nordkroken. (Se “Nordkrokens pumpstation”.) Kommunstyrelseförvaltningen hade skrivit ett förslag till yttrande. Kommunstyrelsen ställde sig enhälligt bakom detta.

Det tycks mig som om kommunen har tuffat till sig lite gentemot Trollhättan. Och det glädjer mig. Trollhättan har i detta ärende inte skött kontakterna och kommunikationen med Vänersborg som man borde kunnat förvänta sig. Trollhättans planer innebär ju väldigt stora förändringar i ett mycket viktigt rekreationsområde i Vänersborg, badplatsen Nordkroken. Ledningsdragningen från Nordkroken till Överby och sedan vidare till Uddevalla, kommer också att innebära stora ingrepp.

Yttrandet till Trollhättan kan sammanfattas:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

GC-väg i Brålanda

Trafikverket ska satsa på gång- och cykelvägar de närmaste åren. Och en av de “lyckliga” sträckorna är 1 km på Stenhammarsvägen i Brålanda. Här ska Trafikverket satsa, men det förutsätter att kommunen betalar hälften. Och det är dyrt när staten bygger, Vänersborg ska betala 4.677.500 kr. Men det är inget att välja på, kommunen kan inte själv bygga GC-vägar på det statliga vägnätet.

SD-motion

Sverigedemokraterna genom Lena Mjörnell hade lämnat in en motion, “motion om att redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav”.

Det var ett bra tänk bakom motionen. Det är viktigt att kommunen, och kanske framför allt partierna, håller isär vad som är lagstadgat och inte. Det ska ju fördelas en väldigt massa pengar till de olika verksamheterna. Men motionen var lite tveksamt formulerad, och skulle bland annat innebära en massa merjobb, om det nu var möjligt överhuvudtaget att uppfylla motionens krav. Ekonomikontoret hade lämnat ett yttrande som beskrev detta.

Motionen blev därför avslagen av alla utom SD självt. Men jag tycker nog ändå att kommunen skulle kunna vara tydligare i beslutsunderlag och faktiskt hänvisa till lagar och föreskrifter. I barn- och utbildningsnämnden hänvisas till Barnkonventionen och jag själv hänvisar ofta till t ex Skollagen. Lagparagraferna betyder ju faktiskt något i skolan och i sociala verksamheter – och därför självklart också för kommunala beslut som handlar om pengar.

Vattenpalatset

En av kommunens verksamheter som inte är lagstadgad är Vattenpalatset Vänerparken, även om skolor har simundervisning där.

Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren. De senaste 13 åren plus nästa år har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare ungefär 100 miljoner kronor. Det är en oerhört massa pengar.

Kommunen måste se över alla kostnader och börja prioritera mellan verksamheter och utgifter, även mellan de olika nämnderna. Kommunen måste t ex jämföra Vattenpalatsets kostnader med kostnaderna för lärare för elever i behov av särskilt stöd eller för personal i hemtjänsten. Och i den jämförelsen måste kommunen titta på lagstadgade respektive icke-lagstadgade verksamheter och kostnader.

Kommunstyrelsen beviljade ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset för 2021 på 7,8 milj kr.

Fastighetsutredning

Alldeles nyligen redovisades utredningen “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. TTELA hade en artikel om rapporten med rubriken “Kommunen gör jätteförlust på fastigheter” (se här). Målet för utredningen var att:

“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå fullmäktige att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att:

“ta fram en fastighetsstrategi … i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

I min planering ingår det att så småningom skriva en särskild blogg om denna utredning…

Inköp av ismaskiner

Till sist beslutade kommunstyrelsen att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget för inventarier 2020.

“Härtill är vi nödda och tvungna.”

Travesterade en av ledamöterna den gamle biskopen Hans Brask.

Det handlade om att två ismaskiner hade köpts in för ungefär 2,5 milj kr. Till vissa saker finns det pengar tänkte jag. Det skulle säkert bli annat ljud skällan om en rektor helt på egen hand hade köpt in specialistkompetens till barn i behov av särskilt stöd för 2,5 miljoner…

Det handlade emellertid inte om kostnaderna för ismaskinerna, det handlade om principer. Inköpet av ismaskinerna hade nämligen gjorts av förvaltningen innan ärendet kom upp och beslutades av politikerna i nämnden. Delegeringsordningen följdes alltså inte vid inköpet. Och det protesterade några av ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden mot redan då det begav sig. Dock tydligen inte alla…

Kommunstyrelsen smällde kultur- och fritidsnämnden på fingrarna genom att besluta att:

“Kultur- och fritidsnämnden förutsätts se över sina rutiner för investeringar.”

Det betyder typ skärpning, det måste bli rättning i leden. Samtidigt fick kultur- och fritidsnämnden de pengar den begärde…

Avslutning

Det var allt om kommunstyrelsens sista sammanträde för året. I fem bloggar har jag rapporterat och beskrivit de mest betydelsefulla ärendena. Nu tar KS-ledamöterna julledigt, utom de som deltar i det kommande kommunfullmäktige den 16 december. Och det är väl i stort sett allihop. En av moderaternas ledamöter slutade för gott i kommunstyrelsen. Men det återkommer jag till på ett eller annat sätt.

Anm. Detta var den 5:e och sista bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

FÖP Brålanda: Dahlbergs svar

11 november, 2020 Lämna en kommentar

“I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.”

Så börjar den interpellation jag lämnade in till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) den 12 oktober. (Du kan läsa hela interpellationen här, och dessutom en bakgrund till den. Jag skrev också utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg, efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”.)

Det blev nämligen aldrig någon fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Arbetet kom i och för sig igång med några dialogmöten 2019, men sedan glömdes liksom FÖP:en bort. Det hände ingenting och det blev ingen översiktsplan. Ärendet hamnade därför så småningom i kommunstyrelsen, i september i år, och skickades då tillbaka till byggnadsnämnden. Det var i det här skedet som jag skrev interpellationen.

Den 21 oktober var det sammanträde med kommunfullmäktige. Jag trodde att svaret från Bo Dahlberg (S) skulle komma då, men det gjorde det inte. Och det är lite ovanligt att en nämndsordförande inte svarar direkt på det följande fullmäktigesammanträdet, men det var inget formellt fel. Sedan har jag väntat på svaret från Dahlberg – och i fredags (förra veckan) upptäckte jag att det hade kommit. Det var daterat den 5 november.

Vid ett tillfälle förra året, när Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till ordförande Dahlberg (S), lät Dahlberg en tjänsteman svara på interpellationen. Det svaret läste Dahlberg helt enkelt upp i kommunfullmäktige och stack inte under stol med att det inte var han som hade svarat. Då blev det nästan pinsamt i Folkets hus.

Den här gången har Bo Dahlberg svarat själv på interpellationen. Och inte. Han har gjort det enkelt för sig och kopierat förvaltningens svar till kommunstyrelsen, som han har formulerat om med egna ord. Som jag faktiskt “förutsåg” i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” som jag skrev för inte så länge sedan. (Bo Dahlberg skriver i sitt svar, se nedan, “förklaring till … fullmäktige”. Han menar antagligen det här svaret från förvaltningen till “kommunstyrelsen”.)

Så här skriver Bo Dahlberg i interpellationssvaret, som jag återger i sin helhet:

===

“En förklaring har tidigare ställts till fullmäktige men jag ska försöka att förklara närmare och svara på frågorna.

1 Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?

I Vänersborgs översiktsplan, ÖP 2017, lyfts behovet av en fördjupad översiktsplan för Brålanda fram som viktig. I budgetberedningen/mål och resursplan 2018 äskade byggnadsnämnden 400 tskr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Kommunfullmäktige beslutade i mål och resursplanen 2018 att tillföra byggnadsnämndens budgetram 400 tskr enligt nämndens förslag. Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.

Arbetet med FÖP Brålanda kunde dock inte påbörjas som planerat 2018, framförallt beroende på att FÖP-arbetet för Brålanda är starkt beroende av att gå i takt med den statliga och regionala planeringen av dels tågstopp och dels infrastrukturplanering bl.a. ny E45. Dessutom återupptogs hösten2017, i samband med antagandet av översiktsplan 2017 arbetet med FÖP för Vänersborg och Vargön, vilket har tagit i anspråk planeringsresurser, inte bara inom miljö och byggnadsförvaltningen utan också inom övriga förvaltningar. Det har inneburet att det inte har funnits resurser att på allvar börja arbetet med FÖP Brålanda. Under 2019 genomfördes ett förarbete med fokus på dialog och under 2020 görs ett arbete kopplat till medborgarlöftet för Brålanda som också kommer att ligga till grund för FÖP-arbete 

2 Hur och av vem beslutades att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?

Förklaring finns under fråga 1.

3 Vad har pengarna använts till som följde kommunfullmäktiges uppdrag?

Pengarna har utgjort en höjning av det överskott som redovisades i  2018 års bokslut samt reducerat det underskott som redovisades i 2019 års bokslut. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tskr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen för FÖP Brålanda inte kvar inom ram. Från 2020 finns därmed inte längre några särskilda medel för FÖP Brålanda inom Byggnadsnämndens ram.

4 Varför meddelade inte Byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?

Det borde ha framgått i delårsrapporterna samt bokslut 2018.

5 När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Den fördjupade översiktsplanen för Brålanda bedöms kunna antas under första halvåret 2023. Enligt tidsplanen beräknas samråd hållas hösten 2021 och utställning hösten 2022.”

===

I bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” kommenterade jag byggnadsförvaltningens svar på kommunstyrelsens illa dolda kritik. De kommentarerna kan lika gärna gälla Dahlbergs interpellationssvar. Jag upprepar mig inte, utan hänvisar till dem.

Däremot vill jag citera signaturen “PåDal”, som brukar vara mycket insatt i politiken i Vänersborg, när hen kommenterar min blogg (se här):

“Angående FÖP Brålanda … hade byggnadsnämnden och kommunledningen hållit vad KS och KF beslutat hade det funnits en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan över Brålanda vid detta laget. Då hade kommunens egna tjänstemän, Trafikverket, Fyrbodals kommunalförbund och Regionen/Västtrafik haft något bra att förhålla sig till när frågor som tåghållplats, pendelparkeringar, vägar och ny E45 diskuteras och planeras för Brålanda.

Det har skrivits både i ttela och på kommunens hemsida under 2018 och 2019 att arbete med FÖP Brålanda pågår för fullt. Det lades ut mycket information om dialogresultat och tidplaner på kommunens hemsida vilket numera är borttaget.

Kommunledningen får inte glömma att KS beslutade (lovade hålla) redan 2017/2018 enligt kommunens tjänsteskrivelse som skickades tillbaka till regionen när de ställde några frågor gällande västtågsutredningen som sedermera pekade ut Brålanda och Frändefors som lämpliga i regionen med tåghållplats för att få en rundare region.

Se kallelse till kommunstyrelsen (KS) den 17 januari 2018 § 7, och då speciellt fråga 1 och 2.”

Det blev många citat i texten. Men jag vet att det finns flera personer, särskilt naturligtvis i Brålanda, som är intresserade av frågan. Och jag vill faktiskt också avsluta med att citera slutklämmen i “PåDals” kommentar:

“Men jag håller slutligen med bloggskrivaren ”glöm det som varit och se framåt”, ta nu ett beslut enligt alla konstens och formaliteters regler. Börja om, kraftsamla och visa att kommunens vision och ÖP omfattar hela kommunen oavsett politiskt styre.”

KS (2): Taxor, Brålanda, Dalsland + nyhet

8 november, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen sammanträdde i onsdags. Mötet var corona-anpassat ”på riktigt” skulle man kunna säga. Igen. Det var likadant förra mötet. Det gick alltså att delta på ”digital distans” hemifrån. Vilket jag gjorde. Däremot uppmanade ordförandena alla, som inte skulle tjänstgöra, att inte delta.

Vid uppropet, ”närvarokontrollen”, noterade säkert de flesta ledamöter, i varje fall gjorde jag det, att socialdemokraternas ordinarie ledamot Elisabeth Bohlin inte var närvarande. Det spred sig en liten vag känsla av att något var annorlunda…

Elisabeth Bohlin är ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg. Hon sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och socialnämnden. Bohlin är dessutom ordförande socialutskottet. Det var i samband med sitt engagemang i socialnämnden som Bohlin (S) hamnade i händelsernas centrum häromsistens. Hon röstade på ett annat sätt än både sitt parti och sin partigruppering. Och avgjorde därmed den viktiga omröstningen i socialnämnden. Ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) fick se sig besegrade av förslaget från den borgerliga oppositionen. (Se ”Beslut: Elgärde!”.)

I slutet av veckan bekräftades min känsla. Elisabeth Bohlin har enligt uppgift lämnat uppdraget som ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg med omedelbar verkan. Frivilligt eller inte? Jag tror inte att vi kommer att få se Elisabeth Bohlin i politikens Vänersborg i fortsättningen. I varje fall inte i socialdemokraterna.

Det var en del annat som avhandlades på onsdagens kommunstyrelse, inte bara budget 2021. Det var t ex mycket om olika taxor. Jag tog några exempel innan sammanträdet. (SeE45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm”.)

Det var lite av en djungel med förklaringar, skäl och argument till varför taxorna ska höjas vid årsskiftet. Och det mesta lät för en lekman logiskt och nödvändigt. Det var ju hela tiden en ”tröst” att Vänersborg, enligt de föredragande tjänstemännen, hela tiden låg lika eller under, och i vissa fall, särskilt i jämförelse med Uddevalla, mycket under, taxorna i våra grannkommuner.

Men visst kan det bli fel någonstans. Inte för att jag ser det, men är det någon som drabbas orättvist av taxehöjningarna hoppas jag att de hör av sig till sin politiker. Helst då till den politiker de röstade på i valet…

Under ordförande Benny Augustssons (S) information frågade Vänsterpartiet, James Bucci och även jag, om ordförandes besök på Ursand, Wargön Innovation och ägarsamrådet i Kunskapsförbundet Väst.

Det verkade som om ordförande Augustsson var försiktigt positiv om Ursands planer för framtiden. Det handlade framförallt om att Bert Karlsson ville utöka campingen på höjden väster om stranden (mot mobilmasten). Och naturligtvis släpper inte Bert sina planer på en konferensanläggning nere vid restaurangen. Och det vet alla som har följt bloggen, att jag är mycket positiv till den utveckling som har skett på Ursand sedan Bert Karlsson tog över.

Företrädare för Wargön Innovation hade enligt Augustsson framfört att det blev allt svårare att få projektpengar beviljade. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om kommunens satsning i Vargön. Jag röstade för det en gång i tiden. Men det händer ärligt talat inte särskilt mycket. Tiden går och kommunen får så att säga ingen avkastning på alla miljoner som har investerats i området. Wargön Innovation samlar in kläder, i tämligen liten skala, samtidigt som man ser på Rapport i TV hur en storskalig textilsortering i Malmö har invigts… Tydligen med stöd från olika företag…

På ägarsamrådet med KFV hade man, berättade Augustsson, pratat om uppdragsavtal, gymnasielagselever och situationen under pandemin. Det sistnämnda har vi för övrigt kunnat läsa om i TTELA. Uppdragsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet behandlades senare under sammanträdet som ett särskilt ärende. Det man som oppositionell vänsterpartist kan säga om avtalet är att det är ett bra avtal. Det kan dock bli aktuellt att förbundet behöver mer pengar senare under året med tanke på situationen på arbetsmarknaden mm. Ordförande Augustsson (S) höll med om det. Liberalen Gunnar Henriksson, den fd rektorn på Birger Sjöberg, tyckte att någon från Kunskapsförbundet borde ha varit inbjuden för att föredra ärendet. Augustsson höll med och lovade på stående fot att istället kalla KFV till nästa KS-sammanträde. Och det var ett bra initiativ.

NÄRF:s delårsrapport avhandlades. Det var bara den “gamle” brandmannen Göran Svensson (MBP) som ställde en tämligen vass fråga, om hur NÄRF:s ledningscentral kunde öka intäkterna när det samtidigt stod i rapporten att ledningen är så överbelastad med arbete så att den inte hinner med sina uppgifter. Augustsson förklarade att den frågan får Svensson nog ställa direkt till NÄRF.

Jag framförde synpunkterna på den eventuella avfarten till Nuntorp. Och det var flera som höll med, bland annat ordförande Augustsson. Men Benny Augustsson tyckte samtidigt att diskussionen om av- och påfarter kommer i ett senare skede. Han menade att gör man en ny väg så är tankarna att sådana här avfarter ska åtgärdas. Bo Carlsson (C) fyllde i med att nya avfarter måste blir mer trafiksäkra än nuvarande. Och det har de båda säkert rätt i. Det är dock viktigt att Nuntorp inte glöms bort i framtiden.

Moderaten, och det blivande kommunalrådet, Henrik Harlitz (M) tog upp frågan om medfinansiering. Ska Vänersborgs kommun vara med och betala för av- och påfarter? Kommunstyrelsens ledamöter verkade inte så pigga på det. Harlitz tyckte också att kommunstyrelsen skulle framföra att Vänersborg helst ser en 2+2-väg. Det blev en kortare diskussion om detta, och visst, får man önska skulle alla vilja ha det – men hur realistiskt är det…?

Till sist, den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Jag skrev en del i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” om byggnadsnämndens bortförklaringar om varför det inte har utarbetats någon översiktsplan, trots att nämnden hade fått uppdraget av kommunfullmäktige.

Det blev ingen diskussion i kommunstyrelsen, vilket var helt ok. Jag själv framförde åsikten att det var bra att se framåt och glömma det som varit. Det viktiga var att arbetet med översiktsplanen nu kom igång.

Kommunstyrelsen fattade i all enighet beslutet att:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Dessutom fick byggnadsnämnden 200.000 kr för trafikutredning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetet. Det var också ett bra beslut. När det gäller tidsaspekten så står det i underlaget till beslutet:

“Samråd på FÖP Brålanda bedöms kunna genomföras tidigast hösten 2021 och bedöms kunna antas i kommunfullmäktige under första halvåret 2023.”

Planen blir försenad, men som det gamla ordspråket säger:

“Bättre sent än aldrig.”

Och sedan var kommunstyrelsens sammanträde slut. 90 minuter senare än beräknat, men så sitter det ju också vänsterpartister i kommunstyrelsen… 

KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm

3 november, 2020 1 kommentar

Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.

Dagordningen tål att återges igen:

NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.

Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…

Revisorerna skriver:

“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”

Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:

“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”

NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.

Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.

E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.

Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.

Kommunen skriver:

“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”

Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)

Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.

2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.

Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?

Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.

Byggnadsnämnden skriver:

“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”

Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?

Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)

Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…

Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:

“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”

Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…

Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…

Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.

En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.

Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)


Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.

Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:

  1. “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50 kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar.
  2. Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”

Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.

Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.

Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.

Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”

Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…

Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.

Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.

Fråga om FÖP Brålanda

13 oktober, 2020 2 kommentarer

Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.

Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.

Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.

Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande

FÖP Brålanda

I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.

Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.

Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:

“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
  • Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
  • När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling

Rapport från KS 9/9

13 september, 2020 1 kommentar

I onsdags genomförde en coronadecimerad kommunstyrelse sammanträdet helt enligt planerna i ett antal rum på kommunhuset. I tre bloggar gick jag innan mötet  igenom de flesta ärendena på dagordningen, och passade naturligtvis då också på att i vanlig ordning framföra mina egna ståndpunkter. För det är mina egna ståndpunkter, det antar jag att mina bloggläsare vet vid det här laget. De delas ofta, men inte alltid av kommunstyrelsens ordinarie vänsterpartirepresentanter. Som för tillfället endast är James Bucci. Marianne Ramm deltar inte i sammanträdena under coronapandemin – precis som undertecknad vänsterpartist.

Det verkar emellertid, som jag har nämnt tidigare, som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är på gång att ändra Vänersborgs kommuns reglemente för digitalt deltagande på distans – till “riktig distans”. Gruppledarna, dvs en utsedd representant från varje parti i fullmäktige, ska träffas senare i september för att diskutera de framtida mötesformerna. Det finns hopp även för äldre riskgruppspolitiker…

Det var som vanligt en del information på sammanträdet. Fast det är lite vanskligt att typ referera hur andra uppfattar informationen och föredragningarna. Det har inte lagts ut något material/underlag som gör att jag själv kan läsa eller se bildspel etc.

Kommunstyrelsens protokoll är också, liksom alla andra protokoll från kommunen, ett beslutsprotokoll. Det betyder att det inte noteras vad som har diskuterats eller om ledamöterna har framfört några åsikter, såvida det inte formellt har yrkats något etc. Vad jag förstår så spelade det ingen större roll för detta sammanträde. Det diskuterades tydligen inte särskilt mycket eller inget alls, mer än i ett ärende.

Och det är väl även min erfarenhet från att ha varit med som ersättare före coronan. Det diskuteras väldigt sällan och framför allt saknas de politiska diskussionerna. Ibland har jag undrat i mina bloggar till vilken nytta det finns en kommunstyrelse – och framför allt varför de ordinarie ledamöterna får 32.604 kr extra i årsarvode (=2.717 kr/mån) för sitt uppdrag. Ja, under coronan får de pengarna utan att ens vara på plats i kommunhuset…

Men tydligen fick ledamöterna under informationen i varje fall reda på att det skulle kosta kommunen 5 milj kr mer om året för att uppnå önskvärd cybersäkerhet…

Ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” klubbades igenom utan diskussion (enligt uppgift). Beslutet blev:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda” före mötet, och argumenterade för det beslut som kommunstyrelseförvaltningen förordade. Men kommunstyrelsen beslutade enhälligt, och tyvärr helt väntat, att med ovanstående beslutsformulering ge byggnadsnämnden en tillrättavisning – istället för:

“örfilen som kommunstyrelsen skulle gett … vem? ja, just det, gett sig själva.”

Så skriver Lutz Rininsland i sin blogg (se “Tyvärr en nödvändig motion”). Rininsland menar helt riktigt att kommunstyrelsen, dvs kommunledningen, grovt har underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden. (Kommunallagen 6 kap 1 §). Hur var det – till vilken nytta finns det en kommunstyrelse…?

Ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. (Du kan ladda ner motionen här.)

Kommunstyrelsen passade under mötet också på att ge samhällsbyggnadsnämnden en knäpp på näsan. Nämnden ville nämligen upphäva ett gammalt KS-beslut. Nej, sa kommunstyrelsen, utan diskussion – här ska inget upphävas. KS menade att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. (Se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”.)

I samma blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) skrev jag även om att kommunstyrelsen tänkte avslå min motion om fisket i Hallsjön. Och det gjorde KS också. Jag antar att det också var utan diskussion… Och det lär inte heller bli något annat beslut i kommunfullmäktige.

Men jag är nöjd ändå. Det fiskas ju som aldrig förr i sjön nu när Stiftelsen Bergagården har tagit över fisket. Och oavsett om min motion har haft någon betydelse eller inte, så är syftet med motionen i varje fall uppnått. 

Det blev som sagt tydligen några inlägg om KD:s motion “Återinför fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor”. Jag anförde i en blogg (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”) flera argument till stöd för motionens yrkande.

Ärendet avgjordes med en votering. KD-motionen fick 7 röster – från KD+M+L+SD+MBP. 8 ledamöter från S+C (bl.a. Mats Andersson)+MP+V röstade för avslag. Kommunstyrelsen anser därmed att den nuvarande vaktmästarorganisationen ska bestå.

Efter kommunstyrelsens beslut fick jag se kallelsen för det kommande sammanträdet med samhällsbyggnadsnämnden. Denna nämnd har ju så att säga visat en viss oförmåga när det gäller fastighetstillsyn och -underhåll. Det har vi sett om inte annat på Norra skolan. Nu får vi ett annat exempel. På kommande sammanträde tänker samhällsbyggnadsnämnden besluta att begära tillstånd från kommunfullmäktige att riva Holmens gamla huvudkontor i Vargön…

Det framtida ödet för KD-motionen om skolvaktmästarna är inte helt säker, trots KS beslut. Det finns vissa möjligheter att majoritetsförhållandena förändras när motionen slutligen avgörs i nästa fullmäktige. Då kan beslutet i stället bli:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

Vilket är ett mycket bättre beslut. Jag tror för övrigt att barn- och utbildningsnämnden sällan får vad de betalar för när den “gör affärer” med samhällsbyggnadsnämnden.

Nästa kommunfullmäktige är den 23 september och nästa kommunstyrelse den 7 oktober. Slutligen kan jag konstatera att kommunfullmäktiges stora och viktiga budgetbeslut har flyttats till mötet i november. (Se Rininslands blogg: “Ett klokt beslut”).

%d bloggare gillar detta: