Arkiv
Brålanda bygdefest 2023
De dalsländska vädergudarna var på ett ypperligt humör i lördags. Under en klarblå himmel med strålande sol och i 23-24 graders värme gick Brålandas traditionella bygdefest av stapeln.
Bygdefesten blev som vanligt en stor succé. Den var mycket välorganiserad och fantastisk rolig och intressant, också som vanligt. Dessutom slog den säkerligen rekord i antal besökare. Det är svårt att räkna men sannolikt var det ett par tusen…
Besökarna hade mycket att titta på och delta i. Det fanns traktorer på plats, försäljning, allehanda hantverk, kaniner, utställare, lotter, “amerikanare”, möjlighet att ta “special-selfies”, ansiktsmålning, lekar och tävlingar. Ja, det fanns allt man kan tänka sig på en bygdefest.
Det fanns självklart många aktiviteter för barnen. Det var allsång men det fanns även en särskild hinderbana. Barn och ungdomar upp till 13 år kunde också denna bygdefest springa det klassiska Skördeloppet. Och Josefin Dahlqvist och Erik Torstensson bjöd på underhållning från scenen. Men det kanske var för en något äldre publik.
När det var dags att ta en rast och sätta sig ner och vila lite kunde man besöka SK Granan där det serverades kaffe med lämpliga tillbehör. Eller om man var hungrig, då kunde man gå till Lions som sålde varm korv. Om det inte dög för att man var ordentligt hungrig så kanske det var lämpligare att bege sig till Evenstorps Gårds grilltält. Där fanns bland annat Magnus som sålde ordentligt stora och mättande hamburgare. De var så populära att de sålde slut innan bygdefesten var över.
Det var som sagt en del tävlingar på schemat. Den mest prestigefyllda tävlingen var helt klart “Brålanda-kakan 2023”. Vinnaren avslöjades senare på dagen – och det blev två vinnare. Sandie Pettersson fick juryns pris med motiveringen:
“Snygg och elegant chokladtårta med toscatäcke, vackert dekorerad. Bra avvägt av chokladbotten, toscatäcke samt garnityr. 
Alla smaker passar bra ihop. God som man vill ha mer utav.”
Men My Robertssons bakverk vann publikens pris… Det är kanske ännu finare.
Den som ville förkovra sig och utöka sina kunskaper kunde ta del av mängder av information. Vänersborgs kommun hade flera tjänstepersoner på plats i sitt tält som svarade på frågor. I tältet kunde besökarna studera och diskutera den kommande fördjupade översiktsplanen för Brålanda.
Företagarföreningen hade samma karta i sitt tält, men hade redan ritat in några extra saker som de tyckte fattades, t ex en ringled för att avlasta Storgatan… Företagarföreningen informerade även om “tågstoppet”. Medlemmarna bevakar och arbetar oförtrutet med att förverkliga denna för bygden så avgörande etablering. Vi hoppas och tror att kommunen jobbar lika hårt. I tältet visades även intressanta kartor över hur Trafikverket, och Företagarföreningen, tänker sig framtiden.
Med Lions kunde man prata om det mesta samtidigt som man kunde äta korv och ta lotter. De mer andliga funderingarna kunde man dock med fördel diskutera med representanter för Svenska Kyrkan.
Det var känt folk överallt. Men det är klart, som gammal lärare på Dalboskolan träffade jag gamla Dalboelever. Några av dem hade jag inte sett sedan de gick ur Dalbo. Som Maria och Magnus. Och det är alltid lika roligt att höra vad det “blev av” dem efter den intensiva SO-undervisningen på Dalbo. Jag träffade självklart också elever som jag har sett på tidigare bygdefester. Som syntharen Andreas, som fortfarande är synthare, och numera bor i Göteborg. Eller Stefan, Kristina, Torbjörn och Lars som alla bor i trakterna kring Brålanda.
På bygdefesten fanns också gamla lärarkollegor. Dennis missar aldrig ett evenemang i Brålanda. Han tog en gång i tiden, en januaridag 1980, hand om mig när jag som nyutexaminerad lärare nervöst stapplade in i Dalboskolans korridorer.
Och så fanns det naturligtvis en massa politiska partier och politiker på plats. Och i den egenskapen var jag där. I stort sett samtliga kommunala partier var i Brålanda. 
Liberalerna syntes emellertid inte till. Och inte heller Miljöpartiet. Miljöpartiet har ingen sett varken i Brålanda eller under valrörelsen… Å andra sidan dök en nykomling upp. Det brålandabaserade “Sunt Förnuft” var på bygdefesten med en “pimpad” bil och flygblad – mitt emot sina gamla partivänner i Sverigedemokraterna. De verkade dock samsas hyfsat bra.
Vänsterpartiet råkade hamna bredvid en stor röd traktor och några ungdomar frågade oss om de fick provsitta den. Det kunde vi inte lova, men tanken om en annorlunda valkampanj 2026 slog rot…
Tyvärr blev det ingen valdebatt, de brukar bara arrangeras på bygdefesterna under valåren. Det är lite synd tycker jag. Det är nu man borde fråga de olika partierna vad de gör för Brålandabygden och hur de arbetar för att förverkliga sina vallöften… Det hade kunnat bli intressanta svar och – bortförklaringar…
Och utomstående som blev nyfikna och ville veta mer om Brålanda, eller brålandabor som i lugn och ro ville njuta av sitt Brålanda, 
kunde som vanligt ta sig en tur runt Brålanda med ”turisttåget”.
Brålanda Företagarförening lyckades återigen arrangera och genomföra en mycket lyckad och uppskattad bygdefest. Det är nästan så att man räknar dagarna till nästa gång.
VA och utsläppen 2022 (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på “VA och utsläppen 2022 (1/2)”.
År 2021 var ett ganska bra år på bräddningsfronten för Holmängens reningsverk. Det bräddades “bara” 451 kubikmeter, dvs 451.000 liter, under året. Det var, enligt Miljörapporten:
“delvis mekaniskt och kemiskt renat avloppsvatten.”
Det återstår att se hur det blir med förorenade massor och bräddningar under den ombyggnation med diverse omkopplingar som pågår på Holmängen.
Det bräddades enligt rapporten endast ca 200 kubikmeter förra året på ledningsnätet och i pumpstationerna. De pumpstationer som bräddade mest var pumpstationen vid Kvarnbäcken (3 tillfällen, 10 timmar, 54 kubikmeter), Lundgrens väg (3 tillfällen, 7.38 timmar, 50 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 7.93 timmar, 43 kubikmeter) och Grunnebo (4 tillfällen, 12 timmar, 36 kubikmeter). Totalt sett var det betydligt bättre siffror än 2021.
I Brålanda var det sämre. Det bräddades 964 kubikmeter från reningsverket. Det står inte om avloppsvattnet var delvis renat eller inte alls. Det kanske kan få en att undra om det var renat överhuvudtaget.
I Dalslandsdelen finns det också pumpstationer längs ledningsnätet som bräddar. De bräddade förra året sammanlagt 8.533 kubikmeter (8.533.000 liter). Det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 8.488 kubikmeter. Det var pumpstation 5, Gamla reningsverket i Frändefors (se karta). Den bräddade enligt Miljörapporten 39 gånger under totalt 40 dygn på grund av “överbelastning”, dvs mycket regn. Det var mer än året innan. De andra två pumpstationerna som bräddade, sammanlagt 45 kubikmeter, var Ödsmåla (nr 6) och Tveten (nr 7).
Det bräddas ofta när det regnar mycket. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen utspätt och består till stor del av regnvatten. (Det är önskvärt att sådana här kombinerade ledningar för dagvatten och avloppsvatten byggs bort. Då minskar belastningen på ledningsnät vid kraftiga regn och därmed också behovet av bräddning. Det är inget som man är omedveten om i Vänersborg.)
Det är inte bara vid bräddningar som det släpps ut “oönskade ämnen”. Det sker även vid vanlig, normal drift av det kommunala VA-systemet. Utsläppen består dels av “ämnen” som borde återanvändas och återvinnas och dels av “ämnen” som är till skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2022. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammoniumkväve
Tydligen var det en incident i Brålanda under året. Det handlade om utsläpp av ammoniumkväve. I Miljörapporten står det:
“Miljö & Byggnadsförvaltningen meddelades den 22/9 om att avloppsverket har förhöjda värden av ammonium ut. Detta beror på att en industri inte har haft kontroll på sina utsläpp till Brålanda avloppsreningsverk. När detta upptäcktes stoppades industrin från att släppa sitt utsläpp till Brålanda avloppsreningsverk.”
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas, både på Holmängen och i Brålanda… Och inte hamna i vattnet. Eller på Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning).
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Jag uppfattar redovisningen i Miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena, utom då ammoniumkvävet i Brålanda som låg för högt under en period.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2021”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats ganska markant på Holmängens reningsverk. Reningsverket släpper ut betydligt mindre bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn) och krom (Cr) än 2021, även om det fortfarande handlar om ganska många kilo. 
I Brålanda var det inga större förändringar, utsläppen av några ämnen ökade marginellt som nickel (Ni) och arsenik (As), och några minskade, som koppar (Cu) och bly (Pb). Den enda större förändringen var att utsläppet av zink ökade ganska mycket.
Jag har inte en aning om hur stor påverkan dessa utsläpp har på miljö och djur- och växtliv, men de kan knappast vara positiva… Det verkar emellertid som om utsläppen från reningsverken i Vänersborg i stort minskar och det är ju positivt.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 
kubikmeter (precis samma mängd som året innan). Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2022 producerades 374.917 kWh (år 2021 producerades 444.893 kWh). Det producerades 2.755 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps kretsloppsanläggning. Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.
I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. Slammet transporteras sedan till Heljestorp. Det handlar om 1.438 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. 
Orsaken till detta är att kväve och fosfor ska återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve”.)
Det finns emellertid problem med slammet. Det innehåller nämligen en hel del “oönskade ämnen”, inte minst läkemedel och kemikalier. (Här en viktig artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.) Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella för gödsling med slam, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så. (Jag vet inte varför slammet från Holmängen inte sprids på åkermark, kan det vara alltför förorenat?)
Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk har det byggts om:
“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen har gett lite torrare slam, TS-halt har höjts från 14,0 % till 14,9 %. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och var klar våren 2022. Under 2022 har slamnivåerna och slamåldern sänkts i alla bassänger för att undvika slamflykt. Ingen slamflykt har skett under 2022.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken, och pumpstationer, direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorps kretsloppsanläggning.
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning.
Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar, men jag kan inte låta bli att påpeka att mycket regn har en tendens att leda till bräddningar i vårt kommunala VA-nät. Och det ska regna än mer i framtiden… Vänersborgs kommun har dock varit förskonat från, vad jag vet, det som hände i Stockholm för en vecka sedan…
I min förra blogg (se ”VA och utsläppen 2022 (1/2)”) berättade jag om att Henriksdals reningsverk i Stockholm hade bräddat mycket avloppsvatten i sommar. Bräddningen har fortsatt på grund av regnen. Mellan den 1 och 2 augusti bräddade Henriksdal (den hydrauliska kapaciteten överskreds i verket) 12.500 kubikmeter delrenat och 1.560 kubikmeter orenat avloppsvatten. Den 5 augusti uppger ögonvittnen på Stora Höggarn i Lidingö att det flöt kondomer, tops, avföring och bindor iland på stränderna… (Se ”Bad i bajs: 100 000 ton avlopp släppt i Mälaren.”) (Även i England är det problem med reningsverkens bräddningar – se Aftonbladet ”Flera sjuka – simmade i avloppsvatten”.)
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019”, “VA och utsläppen 2020” och “VA och utsläppen 2021”. Det gör det möjligt att jämföra åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
VA och utsläppen 2022 (1/2)
Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också på den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Självklart tänker jag också på Kohagens kamp mot kommunen i Gardesanna, som pågår i detta nu, och de aktuella motsättningarna mellan politiker och tjänstepersoner i samhällsbyggnadsnämnden. Det finns med all sannolikhet också andra kända och mindre kända vänersborgare med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunens tolkning av lagar och regelverk.
Vänersborgs kommun vill ansluta så många fastighetsägare och invånare som möjligt till det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det. Det blir fler invånare som delar på kostnaderna och VA-taxorna blir mindre höga. För VA-taxorna är höga… I juni beslutade kommunfullmäktige om en höjning nästa år av VA-taxan med 20%, exklusive moms, vad avser brukningsavgiften och 5%, exklusive moms, för anläggningsavgiften. Det är fortsatta höjningar att vänta de kommande åren för alla de kommuninvånare som är anslutna till det kommunala VA-nätet.
Det är emellertid inte bara ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är även att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och människors hälsa än enskilda VA-lösningar. Ja, Dan Nyberg (S) gick så långt i en fullmäktigedebatt att han påstod att de enskilda avloppen på Vänersnäs höll på att förorena hela Vänern. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
Det är en sanning med stor modifikation att kommunalt VA är att föredra framför enskilda VA-lösningar…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2022. Jag har läst igenom rapporterna.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer, möjligtvis 64, längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Under 2022 har nya spillvattenledningar lagts på Skaven/ Öxnered, Parallellgatan och Trestad center. I Brålanda har 450 m spillvattenledningar sanerats och i Frändefors har ca 3 km spillvattenledning relinats. Ett nytt verksamhetsområde på Vänersnäs togs i drift i december 2022 men är inte med i 2022 års rapport.
Holmängens upptagningsområde.
Holmängens reningsverk behandlade totalt 5.181.560 kubikmeter avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr. Det var faktiskt mindre än år 2021.
Brålandas upptagningsområde.
Reningsverket i Brålanda behandlade 547.368 kubikmeter från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet och därmed till reningsverket i Brålanda.
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk var totalt 29.220 förra året (en ökning med 70 personer jämfört med 2021) och till Brålandas avloppsreningsverk 4.390 (en ökning med 10 personer jämfört med 2021).
Avloppsreningsverken behandlar och renar alltså avloppsvatten innan det släpps ut i naturen eller återanvänds på något sätt. Dess främsta mål är att minska miljöpåverkan och förhindra förorening av vattendrag, sjöar och hav.
Avloppsreningsverkens olika steg består av mekanisk rening, biologisk rening, kväverening samt kemisk rening. De beskrivs på kommunens hemsida. (Se “Avloppsverket”.)
Avloppsreningen på Holmängens reningsverk består av följande delar:
“Behandlingsdelarna består av roterande silar, luftat sandfång, förluftningsbassäng, försedimenteringsbassänger, biologisk bädd, utökad biovolym, denitrifikationssteg, reoxidationsbassäng, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassänger.”
Så här ser flödesschemat ut (bilden från Miljörapporten):
I Brålanda reningsverk består behandlingsdelarna av:
“roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, 
flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng.”
Det kan nämnas att avloppsverket har byggts om för slampress istället för centrifug under året. (Mer om detta senare.) Samtidigt har mottagningen för externslammottagning byggts under 2021 och var klar våren 2022.
Flödesschemat för reningsverket i Brålanda ser ut så här:
Det verkar som om Topp har ett eget inlopp och en egen utjämningsbassäng.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, som sedan via Dalbergså mynnar ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med smittämnen och en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skada och vållar olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §. I Vänersborgs kommun ska det utredas vilka åtgärder som är:
“tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minska förekomsten av oönskade mikroorganismer i det behandlade avloppsvattnet och risken för smittspridning via dricksvattnet i nedströms liggande kommuner.”
Det kanske är risken för smittspridning via “oönskade mikroorganismer” som är orsaken till att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern istället för, som nu, Göta älv… (Se t ex “Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Det finns för övrigt inte reglerat i lagstiftning eller rekommenderat i vägledning vilka värden som bör gälla för smittämnen, dvs bakterier, virus och parasiter, i utgående avloppsvatten. (Se HAV-myndigheten.)
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man 2021 höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det sa Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsatte:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte [det].”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. (Du kan läsa mer om avlopp och läkemedel här ”Från toaletten till dricksvattnet”.) Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, och det går framåt, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det händer ibland oväntade saker som kan ställa till det för VA-systemet. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) När jag skrev detta så fick jag reda på att Henriksdals reningsverk i Stockholm den 30 juli släppte ut 4.100 kubikmeter orenat avloppsvatten samt 15.400 kubikmeter ”delrenat” avloppsvatten i Saltsjön (söder om Djurgården). Det var emellertid inget mot utsläppet den 2 juli. Då släppte Henriksdals reningsverk ut hela 46.000 kubikmeter (=46 miljoner liter) orenat avloppsvatten och 133.900 kubikmeter “delrenat” ut i Saltsjön. Och så finns det de som anser att enskilda avlopp är de största miljöproblemen…
Det är så att man undrar, och fruktar, vad fredagens åskväder ställde till med för kommunens reningsverk och pumpstationer…
Frändeforsån aug 2019
Inte sällan så kan det hända andra oväntade saker än regn, t ex driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…
Fortsättning följer i bloggen ”VA och utsläppen 2022 (2/2)”.
Satsa på landsbygden!
I valtider inser flera partier att det faktiskt finns kommuninvånare i andra delar av kommunen än bara i själva staden Vänersborg. Även människorna i Vargön, Nordkroken, Lilleskog, Vänersnäs, Västra Tunhem, Frändefors, Siviken, Timmervik, Brålanda, Sundals Ryr, Gestad, Sikhall, Grunnebo och Väne-Ryr ska också rösta den 11 september. Och landsbygdens röster är minst lika viktiga som stadens.
Vid denna upptäckt så blir det full fart på och i partierna. Kloka huvuden slås ihop på partiexpeditionerna – vad ska vi lova de mindre tätorternas och landsbygdens folk för att de ska rösta på vårt parti? Och så hittar de på det ena löftet bättre än det andra.
Så brukar det vara inför vartenda val. Men när valet är klart och rösterna räknade så återgår allt till det gamla. Landsbygden och de mindre tätorterna glöms bort…
Jag erkänner, det är kanske lite överdrivet. Men visst ligger det ändå en del i resonemanget. Vänsterpartiet försöker vara annorlunda. Och det hoppas jag att vi har visat genom åren. Vi pratar inte bara – vi handlar.
Eftersom Vänsterpartiet är uteslutna från nämndernas presidier och arvoderade poster i kommunhuset mm så får vi ta till de medel vi har – motioner och opinionsbildning. Det började med vår motion om tågstopp i Brålanda 2016 (se ”Tågstopp i Brålanda”) och slutade denna mandatperiod med motionerna i år om landsbygdsutvecklare (se ”Motion: Landsbygdsutvecklare”) och Öde hus (se”V-motion: Öde hus”).
Om Vänsterpartiet får fortsatt förtroende i valet, så kommer vårt konkret inriktade arbete att fortsätta.
Nedanstående artikel är ett utdrag från den valtidning som skickas ut till hushåll i kommunen denna vecka. Artikeln är författad av undertecknad bloggare.
===
Nu är det dags att ta nästa steg i landsbygdsutvecklingen!
Vänersborg måste satsa mer på de mindre tätorterna och på landsbygden. Det har Vänsterpartiet alltid arbetat för. Motionen om tågstopp i Brålanda 2016, som senare antogs av ett enigt fullmäktige, var bara ett led i arbetet.
Landsbygden är avgörande för att skapa en hållbar utveckling och för attraktionskraften i en kommun. En levande landsbygd innebär bra miljöer för boende, etableringar och besöksnäring.
Det måste finnas någon i kommunen som har landsbygdsutveckling som sitt huvuduppdrag. Vänsterpartiet har därför föreslagit att kommunen inrättar en tjänst som landsbygdsutvecklare.
Landsbygdsutvecklaren ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Det kan innebära att stärka servicen, förbättra kollektivtrafiken, öka bostadsbyggandet och utveckla energiområdet. Och inte minst att se till att det anläggs säkra gång- och cykelvägar t ex i Brålanda, Lilleskog, Väne Ryr och Vänersnäs.
Att satsa på en landsbygdsutvecklare skulle stärka samordningen mellan de kommunala förvaltningarna och hålla ihop alla projekt som handlar om landsbygdsområden t ex inköp av närodlade livsmedel.
Utvecklaren ska vara en kommunikationslänk mellan företagare, invånare och föreningar in i kommunhusets olika korridorer. Företagarföreningen i Brålanda är en förebild för hela kommunen hur landsbygdens invånare kan arbeta.
Obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i kommunen måste kartläggas. Det finns ett stort intresse att flytta till landsbygden. En kartläggning uppmuntrar till att fler obebodda hus och tomma lokaler kommer till användning och att Vänersborgs kommun kan växa även utan nybyggnation.
Det är många partier som talar om landsbygden. Vänsterpartiet har lagt flera konkreta förslag för att utveckla kommunens mindre tätorter och landsbygd. Det kommer vi fortsätta med.
===
Anm. Här kan du läsa de bloggar som handlar om kommunalvalet den 11 september:
- ”Satsa på landsbygden!” – 16 augusti 2022
- ”Att leva tills man dör!” – 14 augusti 2022
- ”Mer resurser för en trygg och fungerande välfärd!” – 12 augusti 2022
- ”Vänsterpartiet gör skillnad” – 11 augusti 2022
- ”I startgroparna” – 9 augusti 2022
- ”Ett friskare arbetsliv” – 5 augusti 2022
- ”V tar initiativ i klimatomställningen!” – 3 augusti 2022
- ”Avgiftsfritt Seniorkort från 65 år!” – 1 augusti 2022
- ”Prioritera skolan!” – 29 juli 2022
- ”TTELA försvarar sitt beslut” – 27 juli 2022
- ”TTELA ordnar valdebatt – typ” – 26 juli 2022
- ”Prioritera barnen och förskolan!” – 22 juli 2022
- ”V har startat valrörelsen” – 9 juli 2022
- ”Valrörelsen är igång” – 9 juni 2022
- ”Valdebatt i Sundals Ryr” – 3 maj 2022
Valrörelsen är igång
Det finns mycket att blogga om just nu, så mycket att jag faktiskt inte vet var jag ska börja. Och som grädde på moset avslöjade Uppdrag Granskning en skandal igår med riksdagsledamoten Jörgen Hellman (S). Hellman har enligt uppgift fuskat till sig bidrag från riksdagen genom att skriva sig i Vänersborg. Han är dessutom ordförande i AB Vänersborgsbostäder (ABVB) – ett uppdrag som jag nu antar att han också avgår från. Och på ett hörn i skandalen återfinner vi Bo Carlsson (C). Det är Carlsson som har hyrt ut huset till Hellman.
Tillagt 10/6. Det är idag bekräftat att Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. (Se bild nedan.)
Det är mycket på gång just nu, och har så varit ett antal veckor. Det arbetas internt i Vänsterpartiet med partiets politik kommande mandatperiod. Det produceras flygblad, valtidningar och annat valmaterial. Vi har även arbetat fram ett budgetförslag för kommunen 2023. Det betyder oändliga partimöten, varje vecka under flera veckor, där det har planerats, skrivits, diskuterats, analyserats, jämförts och kompromissats osv.
Och i helgen var det Aqua Blå. Äntligen. Festivalen var som vanligt oerhört lyckad. Vänsterpartiet hade självklart ett tält på plats under lördag och söndag. Det har varit kul och givande men har tagit sin tid.
Självklart rullar också det kommunalpolitiska livet vidare. Igår onsdag sammanträdde kommunstyrelsen. Denna gång var underlaget på 900 sidor. Det tog sin tid att läsa in och det skulle förberedas både anföranden och yrkanden. Jag presenterade 
bland annat Vänsterpartiets budgetförslag. Det finns en hel del att blogga om från sammanträdet.
Och på måndag är det sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Då blir det sannolikt fler ämnen att blogga om.
På lördag är det temadag i Brålanda, ”Inför valet”. De politiska partierna är inbjudna att träffa brålandabor och att dela ut material. Det ordnas utfrågningar och en valdebatt vid Gallerian mellan kl 10.00-13.00. Denna gång är det en stressad pensionerad bloggare som ska föra Vänsterpartiets talan.…
Foto: Erik Broberg
Vänsterpartiet är det enda parti, förutom Miljöpartiet, som verkar ha olika debattörer i debatterna. I Sundals Ryr för några veckor sedan företräddes Vänsterpartiet av Gunilla Cederbom och Ida Hildingsson representerade partiet i TTELA:s valdebatt under Aqua Blå. Och så är det alltså min tur i Brålanda. De andra partierna har hittills representerats av samma personer, och jag förmodar att det blir “the same 
procedure” i Brålanda.
Det har med andra ord varit en ganska intensiv period de senaste två-tre veckorna och det är nog för första gången sedan jag blev pensionär som jag har känt mig något stressad…
Vad ska jag börja blogga om?
I denna blogg tänkte jag publicera två olika flygblad som Vänsterpartiet har tänkt att dela ut i Brålanda på lördag. Det ena handlar om Brålanda, med några ord om Sikhall. Men det gäller på sätt och vis även de andra landsbygdsdelarna av kommunen, dvs de delar som ligger utanför själva stan. Det andra flygbladet handlar om obebodda hus på landsbygden.
De två flygbladen är redan skrivna vilket gör att jag sparar lite tid – som jag istället kan ägna åt mina barnbarn som strax kommer till Vänersborg och hälsar på. Den 
äldste, 6-årige Olle (snart 7, det är viktigt), ska för övrigt tillbringa första veckan av sitt första sommarlov hos farfar och farmor. (Jag misstänker då att han vill bada… Och trots att jag lärde mig simma en gång i tiden för den berömde Arne Andersson i Ursands kalla vatten, är det nog fortfarande för kallt för den gamle. Kanske Vattenpalatset kan vara ett alternativ…?)
De båda flygbladen har bägge titeln:
“Vad gör Vänsterpartiet för Brålanda?”
Det första flygbladet lyder som följer.
====
Tågstopp
I september 2016 lämnade Vänsterpartiet en motion om att utveckla Brålanda. Vi ville att kommunen skulle vidta åtgärder för att ligga “steget före” och visa samtliga inblandade, däribland Västra Götalandsregionen, att Vänersborgs kommun satsade på Brålanda. Det satte fart på kommunen. Och nu vet vi, tågen ska snart stanna i Brålanda.
Kommunen har upptäckt Brålanda
Kommunen arbetar med en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Den utgår i allt väsentligt från Brålandas önskningar och behov. Kommunen planerar för tågstationen, parkeringar, gång- och cykelvägar, en ringled, utbyggd 45:a, planfria korsningar vid järnvägen och 45:an, nya bostads- och industriområden osv.
Landsbygdsutvecklare
Brålanda och landsbygden är viktig för hela kommunens utveckling och attraktionskraft. Men det räcker inte med löften och förhoppningar. Det måste finnas någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor i kommunen. Någon som fungerar som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Någon som är ansvarig för samordningen mellan de kommunala förvaltningarna.
Vänsterpartiet har motionerat om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare.
Sikhall – en pärla
I maj 2015 beslutade en enhällig byggnadsnämnd att upprätta en detaljplan för Sikhallsviken. Detaljplanen har försenats och den är fortfarande inte klar. Det är skandal. Kommunen måste komma till skott och gå Sikhallsborna till mötes. Sikhall måste utvecklas.
====
Det andra flygbladet tar upp innehållet i en motion som Vänsterpartiet har skrivit och lämnat in till kommunfullmäktige. Det blir lite av en repris eftersom jag har publicerat motionen tidigare. (Se “V-motion: Öde hus”.)
====
Obebodda hus
I Vänersborgs kommun finns många obebodda hus. Det finns fastigheter i varierande skick där ingen bor permanent, verksamhetslokaler som inte används och ödehus. Dessa finns oftast utanför kommunens tätorter och är en outnyttjad resurs. Det finns stort intresse att flytta till landsbygdsområden. Här kan obebodda hus bidra till utveckling genom att människor kan leva och bo i husen – på landsbygden nära de mindre tätorterna. De skulle kunna odla, ägna sig åt byggnadsvård, leva klimatsnålt, ge barn närhet till naturen och skola, bedriva företagande och utnyttja befintliga bosättningar som ofta är gediget byggda.
Svenska kommuner har under många år bedrivit kartläggning av obebodda hus. Ägarna kontaktas om sitt ägande och med en fråga om de kan tänka sig att hyra ut eller sälja sin fastighet. Detta för att få igång tankar på hur hus och fastigheter kan användas, uppmärksamma tillgången, få igång flyttkedjor men utan att kommunen agerar mäklare. Gemensamt för andra kommuners arbete med kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter är att många inventerade fastigheter nu bebos, vårdas eller på annat sätt används.
Vänsterpartiet vill:
– Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.
– Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller andra alternativa användningsområden.
– Att Vänersborgs kommuns bostadsförsörjningsprogram kompletteras med information om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler för att därigenom erhålla kontinuitet.
====
Du kan ladda ner flygbladen här: Flygblad 1 “Tågstopp” och Flygblad 2 “Obebodda hus”.
VA och utsläppen 2021
Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunen.
Vänersborgs kommun vill tvinga in så många fastighetsägare och invånare som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA “VA-taxor föreslås bli högre i Vänersborg”.) Men det är oftast inte ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2021. Jag har läst igenom dessa.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det fanns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängens reningsverk tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet. (Det verkar på en skiss som det till och med finns speciallösningar på reningsverket för avloppet från Toppfrys.)
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 29.150 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.380.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skador och olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §.
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man förra året höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det säger Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsätter:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte.”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras ju till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Holmängens reningsverk bräddade enligt Miljörapporten inte något under året på avloppsverket. Och det var vad jag förstår ganska ovanligt, men naturligtvis mycket glädjande. (Fast i bilaga 3 står det att “Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning” i reningsverket var 797 kubikmeter, dvs 797.000 liter.) Däremot bräddade avloppspumpstationer på ledningsnätet:
“Sammanlagt bräddade 12 pumpstationer 58 gånger på grund av regn under 2021. Totalt uppskattas 2.002 kubikmeter, lite drygt 2 miljoner liter, ha bräddats på grund av regn.”
De pumpstationer som bräddade mest förra året (fast det står 2020 i tabellen, men jag tror att det har blivit fel) var pumpstationen vid Dalbobron (22 tillfällen, 188 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 127 kubikmeter), Hol (4 tillfällen, 180 kubikmeter) och Lundgrens väg (5 tillfällen, 1.229 kubikmeter).
Det står inget specifikt (vad jag ser) om hur mycket Brålanda avloppsreningsverk bräddade förra året. Det står i tabellen i bilaga 3 i Miljörapporten, precis som för Holmängen (“Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning”), att Brålanda bräddade 3.339 kubikmeter avloppsvatten (nästan 3,5 miljoner liter).
Jag vet inte vad detta innebär, eller om dessa räknas in i den totalt bräddade mängden. Fast det sistnämnda gäller nog inte. I Dalslandsdelen fanns det nämligen också pumpstationer som bräddade. De bräddade sammanlagt 6.433 kubikmeter (6.433.000 liter) och det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 6.383 kubikmeter. (Det var pumpstation 5, se karta.) Den bräddade enligt Miljörapporten 11 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2021. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Jag uppfattar redovisningen i miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde och riktvärdet för kvartal 4 för totalfosfor har inte klarats. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
Det var faktiskt precis detsamma som hände året innan.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2020”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats något på Holmängens reningsverk, även om det i stort är väldigt likt. I Brålanda var det en förbättring av zinkutsläppen, medan nickelutsläppen ökade. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men enligt rapporterna är den liten. Men jag trodde nog jag att utsläppen skulle minska över tid.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter. Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2021 producerades 444.893 kWh. Det producerades 2.515 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning). Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.
I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Sedan transporteras slammet till Heljestorp. Det handlar om 1.577 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så, slammet innehåller som sagt både det “ena och andra”, inte minst läkemedel och kemikalier. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. (Här en aktuell artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.)
Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk byggs det om:
“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen beräknas ge ett torrare slam, d v s högre TS-halt erhålls. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och beräknas varas klar våren 2022. Avloppsverket har sänkt slamnivåerna och slamåldern i alla bassänger för att undvika slamflykt.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorp.
Kväve och fosfor måste återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve” och “Miljömålsberedningen föreslår ökad återvinning av fosfor och kväve från avlopp”.)
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019” och “VA och utsläppen 2020”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
PPPS. Förra sommaren “stängdes” barnbadet på Skräcklan. Var det avlopps- eller dagvatten eller var det på grund av Kanadagässens och andra fåglars invasion? Diskussionens vågor gick höga. 
Min teori är att det är fåglarnas fel och därför instämmer jag i kommunens tidigare uppmaning till alla vänersborgare som besöker Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
Det gäller naturligtvis även fiskmåsar…
Valdebatt i Sundals Ryr
Det märks att det närmar sig val. Partierna börjar vakna, sakta men säkert, ur sin Törnrosasömn. Den tystnad som har rått under de senaste 3-4 åren börjar försiktigt brytas. 
Partier som vänersborgarna knappt visste fanns representerade i Vänersborg tar sig ton. De vill nämligen ha vänersborgarnas förtroende att styra kommunen nästa mandatperiod.
Kreativiteten börjar därför flöda från flera av partierna. Uppfinningsrikedomen är omfattande. Det gäller att lova – vitt och brett, stort och smått, guld och gröna skogar… Och det gäller att lova mest, det gäller att övertrumfa de andra partierna. Flest vallöften vinner…
Det började redan i årets första valdebatt, som hölls onsdagen den 27 april. Byalaget i Sundals Ryr hade bjudit in representanter för de lokala partierna till Sundalsgården, det gamla församlingshemmet. Alla partier var representerade. Det var 7 män och 2 kvinnor, från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Moderator var ytterligare en man, ingen mindre än Dan Nyberg (S). Nyberg bor några stenkast från hällristningarna och kosläppen i Evenstorp.
Moderator Nyberg lät alla partier börja med en presentation på max 4 minuter. Kristdemokraterna var först ut. Magnus Ekström öppnade lite försiktigt med att KD ville sänka bensinpriserna och bevara badet i Brålanda. Vänsterpartiets Gunilla Cederbom ville satsa på barn och ungdomar, på förskolor och skolor. Göran Svensson i Medborgarpartiet lyfte kommunala servicehus i Brålanda och förlängd brygga i Sikhall.
Det var trots en del vallöften ändå en ganska trevande inledning. Det bröts när Ola Wesley i Sverigedemokraterna fick ordet. SD gick på knockout. Partiet arbetade hårt för ett tågstopp i Brålanda sa Wesley och partiet hade kämpat hårt för att bevara Röseboskolan. (Vilket inte alls var sant – se “Nej till nedläggning av Rösebo och Mulltorp. Och SD.”.) SD ville sätta upp trygghetsbelysning, även i Sundals Ryr och partiet ville se fler kommunala väktare, även det i Sundals Ryr. SD var för enskilda avlopp och utveckling av Sikhall.
Wesley (SD) satte press på de övriga partierna – nu gällde det att hänga med i valsvängarna. Mats Andersson menade att Centerpartiets själ låg på landsbygden. Det var ganska svårslaget… Andersson lovade att gynna småföretagarna, stödja innovationer i de gröna näringarna och öka kopplingen mellan skola och företag. Det var nog egentligen mer av rikspolitik än kommunal sådan. Andersson kunde i detta 
läge dock inte riktigt stå upp mot SD:s kanonad av vallöften. Det kunde inte heller Miljöpartiets Annika Repo Wallman som pratade om hållbart jordbruk, att vi måste ändra vårt sätt att leva och att Vänersborg ska ha en egen energiproduktion.
Benny Augustsson från Socialdemokraterna rycktes liksom Miljöpartiet inte riktigt med i tävlingen om vallöften. (Det tog han dock igen i sitt 1:a maj-tal. Se “1 maj i Vänersborg”.) Augustsson berättade vad S hade åstadkommit under de sista åren i 
kommunledningen, vilket inte heller var riktigt sant. I de flesta av exemplen hade flera eller samtliga partier stått bakom. Han nämnde t ex tågstoppet i Brålanda, Gröna Klustret och detaljplan Källeberg. I andra exempel kunde det ha varit en vänsterpartist som pratade – socialdemokraterna arbetade för jämlikhet och jämställdhet, det offentliga skulle ta kontrollen av välfärden och landsbygdsskolorna skulle behållas.
Gunnar Henriksson från Liberalerna betonade vikten av skolan och att eleverna blev behöriga till gymnasiet. Henrik Harlitz från Moderaterna lyfte i sitt inledningsanförande inte direkt några kommunala frågor, utan pratade om krisstöd till jordbrukarna, företagande, polisen, stärkt äganderätt och att han ville avskaffa strandskyddet. Det skulle överlåtas till kommunerna att bestämma.
Dan Nyberg valde sedan att ägna en stor del av debattiden till priserna på diesel. Det var självklart en viktig fråga för Sundals Ryrborna med alla traktorer och jordbruksmaskiner. Men det var knappast något som politiker i Vänersborg kan göra något åt. Men trots det blev det lite som en auktion, fast tvärtom – vilket parti ville sänka dieselpriserna mest? Det var länge KD som ledde men i upploppet slog SD till med 10 kr litern, och avgick med “segern”. Fast följande argument från Ekström (KD) var svårslaget:
“Man ska ha råd att vara svensk.”
Men det ska väl sägas att några partier också pekade på den andra sidan av myntet, miljöförstörelsen och klimatomställningen.
Det blev en del diskussion om tågstoppet. Nästan alla partier försökte ta åt sig äran för att det ska bli en tågstation i Brålanda senast 2028. Man bör emellertid komma ihåg att det här är en gammal fråga som det pratades om redan inför valet 2014. Det hände dock ingenting i kommunen med frågan, trots vallöftena, och det föranledde Brålanda Företagarförening att sammankalla möten med kommunen. Det hände fortfarande ingenting. Det ledde till en motion från Vänsterpartiet den 27 september 2016. (Se “Tågstopp i Brålanda”. Och sedan beslut i fullmäktige, se “Gårdagens KF (23/11) (1)”.) Och då blev det betydligt bättre fart på kommunledningen. Tyvärr var det ingen som nämnde detta under debatten…
Sedan skruvades tempot i att avge vallöften upp. Badet i Brålanda ska finnas kvar sa några, Sörbyvallen ska utökas, alla kommunala fastigheter i t ex Brålanda ska underhållas bättre, fler fotbollsplaner och elljusspår, skolresultaten ska höjas, hela kommunen ska leva, alla ska vara i arbete eller i studier, tidiga insatser, kameraövervakning, ensamheten i kommunen ska minskas, bättre hemtjänst, kommunala servicecenter, mer lokal upphandling, landsbygden ska leva och så vidare…
Fast Liberalerna “vann” nog denna kamp när Gunnar Henriksson utan att veta det travesterade en känd välfärdspartist i kommunen:
“Liberalerna röstar på alla bra förslag.”
Det var en tävling. En tråkig tävling. De partier som inte riktigt tog upp kampen vem som skulle “vinna” löfteskampen var faktiskt S+MP+V+L. Ja faktiskt också Liberalerna, trots citatet ovan. Gunnar Henriksson fortsatte nämligen sitt anförande med att påpeka det orimliga i att alla de uppräknade vallöftena skulle kunna bli verklighet i Vänersborg. Kommunen hade helt enkelt inte råd med allt menade han.
Dan Nyberg
Det skulle ha varit välgörande, och sannolikt mycket avslöjande, om moderator Dan Nyberg hade frågat de olika partirepresentanterna vad partierna hade gjort denna mandatperiod för att förverkliga förra valets vallöften och om och hur de hade arbetat för att förverkliga kvällens vallöften redan innevarande mandatperiod…
Det positiva var kanske att flera politiker hade bemödat sig om att sätta sig in i landsbygdens frågor, i allmänhet, och Sundals Ryrs/Brålandas frågor i synnerhet. Det hade dock inte alla gjort.
Till slut.
Min bestämda åsikt är att vänersborgarna inte ska lyssna på vad partierna säger eller lovar inför valet. De ska istället se vad partierna har gjort under de gångna fyra åren.
Det var ett trevligt initiativ av byalaget i Sundals Ryr att ordna valdebatten.
Länsstyrelsen ställde in i Sikhall
När det händer saker i södra Dalsland vill Vänsterpartiet vara på plats.
Idag skulle Länsstyrelsen besöka Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall. Det handlar naturligtvis om den detaljplan för området som fastighetsägarna har beställt, och betalar för.
Byggnadsnämnden beslutade ju som bekant den 26 oktober (se “BN 26/10 (1): Sikhall, blåbär & demokrati”) att:
“miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”
Det var ett bra beslut som innebar att byggnadsförvaltningen ska gå vidare med de tankar, planer och visioner som fastighetsägarna har uttryckt för utveckling av Sikhall.
Byggnadsförvaltningen tyckte att Länsstyrelsen snabbast möjligt skulle vara med på tåget. Länsstyrelsen inbjöds därför att besöka Sikhall och “göra syn” på plats. 
”Styrelsen” har ju ganska mycket, snällt sagt, att säga till om, t ex när det gäller strandskydd. Och det var bra att den fick insyn i arbetet med detaljplanen nu när planen gick in i ett nytt skede med en delvis annan inriktning.
James Bucci och Stefan Kärvling från Vänsterpartiet ville självklart inte missa denna sällsynta begivenhet, utan klädde sig med både långkalsonger och dubbla lager tröjor för att beskåda Länsstyrelsens besök.
Vi hann precis in i Dalsland och hade just passerat skroten i Stärkebo när telefonen ringde. Det var Magnus Larsson som meddelade att Länsstyrelsen hade tvingats ställa in sitt besök på grund av sjukdom. Så det blev inget besök i Sikhall, det blev ett … västgötaklimax…? Eller dalslandsklimax…?
Vänsterpartisterna fick hur som helst vända om och återvända till Västergötland i oförrättat ärende. Det får bli nya tag vid ett senare tillfälle.
Och det tillfället kommer faktiskt redan på lördag. Då händer det återigen saker i Dalsland, närmare bestämt i Brålanda. Och då vill självklart Vänsterpartiet återigen vara på plats. Och denna gång är det ingen risk att det blir inställt, trots att Folkhälsomyndigheten börjar slå allt hårdare på trumman.
På lördag går, som de flesta vet vid det här laget, den berömda Tomteparaden av stapeln. Äntligen ropar många, allra högljuddast ropar sannolikt brålandaborna själva. Tomteparaden blev ju, som så mycket annat, inställd förra året. Och innan själva tomtetåget avgår vid 16-tiden kommer man, skriver TTELA (se “Tomteparaden är tillbaka – beräknas locka tusentals”), att:
“kunna strosa runt på julmarknaden och i butiker och galleria som håller öppet, köpa lotter och gå en tipspromenad.”
Och någonstans vid Storgatan 15-17 mellan ungefär kl 13.00-15.00 kommer Vänsterpartiet att finnas på plats. Där bjuder vi på glögg och tillfälle ges att fråga om politik, vad som händer i Sikhall och Gestad eller vilka idéer kring utvecklingen i Brålanda och södra Dalsland som man vill se genomförda. Det går att prata om det mesta som har med politik att göra. Eller kanske något annat som man är intresserad av.
VA och utsläppen 2020
Förra året kunde vi läsa att det bräddas drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Den informationen lämnades i pressen efter att hela bräddningsfrågan hade aktualiserats i samband med att de danska planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund blev kända. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.)
Bräddning betyder alltså att avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det sker oftast i samband med kraftiga regn.
Och finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs och det kommande beslutet i miljö- och hälsoskyddsnämnden om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Och alla andra, kända och mindre kända vänersborgare, som tampas med kommunen om sina avlopp.
Kommunen vill nämligen tvinga in så många som möjligt i det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det, bland annat att VA-taxorna blir mindre höga ju fler invånare som är med och betalar. Även om alla kommuninvånare, som är anslutna till det kommunala VA-nätet, har höjningar av VA-taxorna att vänta. (Se TTELA ”VA-taxorna på väg att höjas igen”.) Men det är oftast inte det argumentet som framförs. Det är istället att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda är betydligt bättre för miljön och vattnet än enskilda VA-lösningar.
Det är en sanning med stor modifikation…
Vänersborgs kommun är med och bidrar till de drygt 8 miljarder liter som varje år bräddas. Avloppsreningsverken på Holmängen och Brålanda och alla ledningar och pumpstationer bräddar regelbundet. Det står beskrivet i de av Kretslopp & Vatten årligen publicerade miljörapporterna. Den senaste rapporten gavs ut för någon månad sedan och beskriver och analyserar förra året, år 2020.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten är ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr, medan reningsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk är totalt 28.520 och till Brålandas avloppsreningsverk 4.360.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna (det finns undantag i andra kommuner, Sveriges Radio ”Kemikalier i dricksvattnet ledde till fällande dom”) och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger emellertid alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstemän på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, och sedan via Dalbergså ut i Vänern.
Inte sällan så händer det oväntade saker. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Men det kan också handla om driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kbm i lilla Ryrsjön…
Förra året hände inget exceptionellt, det var ett ganska vanligt år på bräddningsfronten. Vid Brålanda reningsverk bräddades det 4.100 kbm. Det bräddades vid 26 tillfällen under sammanlagt 164 timmar. Holmängens reningsverk klarade sig bättre och bräddade “bara” 797 kbm vid 3 tillfällen och under 6,5 timmar.
Även avloppspumpstationer på ledningsnätet kan brädda, t ex i samband med större regn eller strömavbrott. Det kan också bli andra fel på eller stopp i pumpar. Då kan avloppsvatten rinna ut på lite olika ställen… Förra året, 2020, bräddade 10 pumpstationer i Vänersborg (ej dalslandsdelen) sammanlagt 
208 gånger. Totalt uppskattas 4.000 kbm ha bräddats. I dalslandsdelen bräddade en av pumpstationerna i Frändefors tätort (se punkt 5 på kartan bredvid) 27 gånger förra året under totalt 7 dygn. Det uppskattas att det då bräddades totalt 4.000 kbm.
I centrala Vänersborg är dagvattnet, t ex vatten från gator, separerat från avloppsvattnet. Det innebär att det, i varje fall enligt kommunen, inte är avloppsvatten som rinner ut vid badplatserna på Skräcklan efter regnoväder. Så när det står i miljörapporten att det bräddades vid 83 tillfällen vid Dalbobron så behöver det alltså inte vara avloppsvatten. Hur det är på Sandgärdet, där det bräddades 36 gånger, i Ryr, 27 bräddningar, Ängsvägen, 26 bräddningar, eller Lundgrens väg, 21 bräddningar, vet jag dock inte. Det är inte överallt som ledningarna är separerade. Längs t ex dalslandskusten rinner avloppsvatten i samma ledningar som dagvattnet. Hur det är i Frändefors samhälle (se ovan) vet jag inte.
Det finns en annan aspekt av utsläpp. I miljöbalkens 1 kap 1 § står det inte bara att:
“människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter”
utan också att:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. Det här gör inte Vänersborgs VA-system särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2020. Notera att siffrorna anger ton/år.
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas… Och inte hamna i vattnet. Eller på Häljestorp.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Det är lite svårt att utläsa, särskilt på miljörapporten från Holmängen, men jag uppfattar redovisningen som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna värdena. Det var tydligen bara i Brålanda som det var vissa problem under kvartal 4:
“Gränsvärdet beräknat som årsmedelvärde för totalfosfor har klarats men inte riktvärdet för kvartal 4. Detta beror på att verket har haft höga flöden som har medfört slamflykt.”
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2019”) noterar man att värdena på utsläppen inte direkt har förbättrats. Holmängens reningsverk släpper ut mer Hg, Cd, Pb, Zn, Cr, Ni och As än 2019. När det gäller t ex bly så är det mer än dubbelt så mycket jämfört med 2019, och för Cr 60% och Cd och As 20% mer. Jag har inte en aning om hur stor påverkan detta har på natur och miljö, men nog trodde jag att utsläppen skulle minska över tid.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.
Slammet ja.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Under 2020 producerades 2.822 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt transporterades 8.627 ton slam till Ragnsells på Häljestorp. Där blev slammet till jord för Ragnsells sluttäckning av deponin. Även slammet från avloppsreningsverket i Brålanda transporterades till Häljestorp. Där mellanlagrades slammet för att sedan spridas på åkermark. Den totala mängden slam som transporterades till Ragnsells från Brålanda var 1.233 ton.
Slammet från Holmängen respektive Brålanda används tydligen på olika sätt, varför vet jag inte.
Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:
“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”
Under 2020 användes 1.316.950 kWh på Holmängens reningsverk. Det var mindre än 2019. Det producerades också biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 234.532 kWh förra året. Under 2020 användes 503.480 kWh i Brålandas reningsverk. Det var också mindre än året innan.
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018” och “VA och utsläppen 2019”. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra de tre åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”.
PPPS. Det var badförbud vid några tillfällen förra sommaren på Skräcklan efter häftiga regn. Var det avloppsvatten eller var det på grund av Kanadagässens invasion…? Det var en intressant diskussion bland invånarna om orsakerna, se bland annat “Bad och bräddning”. Kommunen tar i varje fall det säkra före det osäkra och uppmanade nu i söndags (på Facebook) alla vänersborgare på Skräcklan:
“Vi vädjar till dig som befinner dig på Skräcklan. Ser du gäss så jaga ut dem i vattnet. Gåsen är känslig för störningar och kommer efter ett tag att välja en annan strand. Men framförallt, mata dem inte.”
Brålanda: Ingen GC-väg. Och varumärket.
Det såg bra ut i Brålanda inför julen. Tomten levererade den ena julklappen efter den andra. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen tog beslutet att Brålanda station skulle öppnas för trafik (se “Nyhet: Tåghållplats i Brålanda!”) och Trafikverket skulle anlägga en gång- och cykelväg på Stenhammarsvägen. Och kommunen beslutade att ställa upp med halva kostnaden för GC-vägen.
Nu har Trafikverket ändrat uppfattning. Och det efter diskussioner med Västra Götalandsregionen (VGR). Det är lite så att man till och med misstänker att VGR har haft mer än ett finger med i spelet, men jag vet inte säkert. Hur som helst, det ska inte bli någon GC-väg i Brålanda, i varje fall inte före år 2025.
I ett mail till Vänersborgs kommun skriver VGR:
“utgångspunkterna för prioriteringen [har] varit bland annat ekonomi, genomförbarhet, cykelstrategi samt ett rättvise perspektiv där kommunerna som inte fick finansiering från planen 2016-2020 prioriterades nu något högre. Utöver dessa tittades på vägens ÅDT (=årsmedelsdygntrafik; min anm) och sträckans mogenhet. Detta har resulterat till att några objekt har fått en högre prioritering än andra.“
Och mer konkret om varför Stenhammarsvägen prioriterades bort:
“Tidplanen för Brålanda station är fortfarande oklart. Vägens ÅDT är relativ låg. Och Vänersborg fick finansiering från cykelpotten för väg 2015 och sträckan byggdes under senaste åren (2017-2018).”
Det är nog så att Trafikverket, och kanske då också VGR, tänker sig att en GC-väg inte behövs förrän det är dags för tågstationen.
Jag antar att varken kommunen eller brålandaborna kommer att acceptera beskedet utan protester. Vänersborgs kommun har redan ställt frågor och framfört sin “besvikelse” och sin kritik. Och jag ser framför mig hur t ex den alltid aktiva företagarföreningen kommer att uppvakta Trafikverket och begära en omprövning av beslutet. Det vore nog bra om så många som möjligt hörde av sig till Trafikverket, även politikerna i kommunen.
Beskedet från Trafikverket är definitivt en stor besvikelse.
Det gäller nog också kommunens varumärkesarbete. Det hörs nämligen kritiska och besvikna röster från Brålanda – ingår inte Brålanda i kommunens arbete med varumärket?
Jo, det är jag säker på. Brålanda ska ingå i varumärket, det är åtminstone avsikten. Brålanda är ju en del av Vänersborgs kommun – och en viktig sådan. Och det betonas på flera ställen att varumärket ska gälla hela kommunen. (Se “Framtagning av varumärkesplattform”.)
Men jag förstår att brålandaborna är lite tveksamma. På kommunens hemsida står det t ex:
“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”
För en brålandabo är denna fråga mycket tveeggad. “Framtidens Vänersborg”? ”Vänersborg”? Uppe i Brålanda, 
omkring 25 km norr om kommunhuset, betyder Vänersborg oftast bara själva staden. Och den uppfattningen får naturligtvis vatten på sin kvarn när det överallt på kommunens hemsida står:
“Vänersborg – regionhuvudstaden vid Vänerns sydspets”
Brålanda ligger ju varken vid Vänerns sydspets eller ingår i staden Vänersborg… I kommunen Vänersborg ja, men inte i staden…
Brålandabor är och har alltid varit ett stolt släkte. De är mycket stolta över sin hembygd och sin ort. Kanske är de därför extra känsliga för begreppens betydelse – kanske i ännu högre grad än vad invånarna är i Frändefors, Väne Ryr, Gestad, Västra Tunhem och Grunnebo. Brålandaborna är säkert minst lika stolta över sin ort som vargöborna är över sin. I Vargön kommer som bekant inga, eller väldigt få, från Vänersborg – de kommer självklart från Vargön… Det är nog så i Brålanda också…
Jag tror att många politiker underskattar kommundelarnas betydelse för människornas identitet. Trots att flera politiker kommer från områdena runt centralorten. Ibland tror jag att det är luften i kommunhuset som får politiker att glömma sitt ursprung, och också, om jag ska vara ärlig, varför de överhuvudtaget finns i kommunhuset…
Det finns mycket att säga om varumärkesarbetet… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Vi förutsätter emellertid att hela kommunen kommer att ingå i varumärket…
Förra gången, eller ska jag skriva en annan gång, som kommunen skulle ta fram ett varumärke var 2007. Då skrev till och med GP om processen – under rubriken “Vänersborg tar till konsult”. Jo då, det ska tas in en konsult även denna gång. Den totala kostnaden för varumärket kommer att uppgå till runt 300.000 kr. Men då är jag tämligen säker på att de kommunanställdas arbetstimmar inte har räknats med.
GP skrev att konsulten, då förra gången 2007, hade gjort en snabbundersökning som visade att både Trollhättan och Uddevalla fick betydligt mer spaltutrymme i medierna än Vänersborg:
“Trollhättan har Saab, fallen och högskolan. Och Uddevalla har haft sina skandaler, där har Vänersborg en del att lära.”
Och visst lärde sig Vänersborg… Särskilt den socialdemokratiska kommunledningen…
Lars-Göran Ljunggren (S) och S Anders Larsson (S) drog tillsammans med centerpartister, kristdemokrater och liberaler sina egna slutsatser. Tyvärr.
Bara drygt 2 år efter konsultens ord i GP stod arenan klar… Med en kostnad som var mer än dubbelt så hög som den kommunfullmäktige hade beslutat om. Och några månader efter invigningen rasade taket… Ja, i varje fall en del av det – se bilden.
Skandalen var ett faktum.
Ledningen i Vänersborgs kommun lärde sig, tyvärr, allt för mycket av den dåvarande konsulten…
Arbetet med varumärket kan väl i varje fall inte gå sämre än den gången?
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer