Arkiv

Archive for the ‘Brålanda’ Category

FÖP Brålanda: Dahlbergs svar

11 november, 2020 Lämna en kommentar

“I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.”

Så börjar den interpellation jag lämnade in till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) den 12 oktober. (Du kan läsa hela interpellationen här, och dessutom en bakgrund till den. Jag skrev också utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg, efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”.)

Det blev nämligen aldrig någon fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Arbetet kom i och för sig igång med några dialogmöten 2019, men sedan glömdes liksom FÖP:en bort. Det hände ingenting och det blev ingen översiktsplan. Ärendet hamnade därför så småningom i kommunstyrelsen, i september i år, och skickades då tillbaka till byggnadsnämnden. Det var i det här skedet som jag skrev interpellationen.

Den 21 oktober var det sammanträde med kommunfullmäktige. Jag trodde att svaret från Bo Dahlberg (S) skulle komma då, men det gjorde det inte. Och det är lite ovanligt att en nämndsordförande inte svarar direkt på det följande fullmäktigesammanträdet, men det var inget formellt fel. Sedan har jag väntat på svaret från Dahlberg – och i fredags (förra veckan) upptäckte jag att det hade kommit. Det var daterat den 5 november.

Vid ett tillfälle förra året, när Lutz Rininsland (V) ställde en interpellation till ordförande Dahlberg (S), lät Dahlberg en tjänsteman svara på interpellationen. Det svaret läste Dahlberg helt enkelt upp i kommunfullmäktige och stack inte under stol med att det inte var han som hade svarat. Då blev det nästan pinsamt i Folkets hus.

Den här gången har Bo Dahlberg svarat själv på interpellationen. Och inte. Han har gjort det enkelt för sig och kopierat förvaltningens svar till kommunstyrelsen, som han har formulerat om med egna ord. Som jag faktiskt “förutsåg” i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” som jag skrev för inte så länge sedan. (Bo Dahlberg skriver i sitt svar, se nedan, “förklaring till … fullmäktige”. Han menar antagligen det här svaret från förvaltningen till “kommunstyrelsen”.)

Så här skriver Bo Dahlberg i interpellationssvaret, som jag återger i sin helhet:

===

“En förklaring har tidigare ställts till fullmäktige men jag ska försöka att förklara närmare och svara på frågorna.

1 Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?

I Vänersborgs översiktsplan, ÖP 2017, lyfts behovet av en fördjupad översiktsplan för Brålanda fram som viktig. I budgetberedningen/mål och resursplan 2018 äskade byggnadsnämnden 400 tskr i utökad budgetram för framtagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Kommunfullmäktige beslutade i mål och resursplanen 2018 att tillföra byggnadsnämndens budgetram 400 tskr enligt nämndens förslag. Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.

Arbetet med FÖP Brålanda kunde dock inte påbörjas som planerat 2018, framförallt beroende på att FÖP-arbetet för Brålanda är starkt beroende av att gå i takt med den statliga och regionala planeringen av dels tågstopp och dels infrastrukturplanering bl.a. ny E45. Dessutom återupptogs hösten2017, i samband med antagandet av översiktsplan 2017 arbetet med FÖP för Vänersborg och Vargön, vilket har tagit i anspråk planeringsresurser, inte bara inom miljö och byggnadsförvaltningen utan också inom övriga förvaltningar. Det har inneburet att det inte har funnits resurser att på allvar börja arbetet med FÖP Brålanda. Under 2019 genomfördes ett förarbete med fokus på dialog och under 2020 görs ett arbete kopplat till medborgarlöftet för Brålanda som också kommer att ligga till grund för FÖP-arbete 

2 Hur och av vem beslutades att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?

Förklaring finns under fråga 1.

3 Vad har pengarna använts till som följde kommunfullmäktiges uppdrag?

Pengarna har utgjort en höjning av det överskott som redovisades i  2018 års bokslut samt reducerat det underskott som redovisades i 2019 års bokslut. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tskr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen för FÖP Brålanda inte kvar inom ram. Från 2020 finns därmed inte längre några särskilda medel för FÖP Brålanda inom Byggnadsnämndens ram.

4 Varför meddelade inte Byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?

Det borde ha framgått i delårsrapporterna samt bokslut 2018.

5 När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Den fördjupade översiktsplanen för Brålanda bedöms kunna antas under första halvåret 2023. Enligt tidsplanen beräknas samråd hållas hösten 2021 och utställning hösten 2022.”

===

I bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” kommenterade jag byggnadsförvaltningens svar på kommunstyrelsens illa dolda kritik. De kommentarerna kan lika gärna gälla Dahlbergs interpellationssvar. Jag upprepar mig inte, utan hänvisar till dem.

Däremot vill jag citera signaturen “PåDal”, som brukar vara mycket insatt i politiken i Vänersborg, när hen kommenterar min blogg (se här):

“Angående FÖP Brålanda … hade byggnadsnämnden och kommunledningen hållit vad KS och KF beslutat hade det funnits en väl genomarbetad fördjupad översiktsplan över Brålanda vid detta laget. Då hade kommunens egna tjänstemän, Trafikverket, Fyrbodals kommunalförbund och Regionen/Västtrafik haft något bra att förhålla sig till när frågor som tåghållplats, pendelparkeringar, vägar och ny E45 diskuteras och planeras för Brålanda.

Det har skrivits både i ttela och på kommunens hemsida under 2018 och 2019 att arbete med FÖP Brålanda pågår för fullt. Det lades ut mycket information om dialogresultat och tidplaner på kommunens hemsida vilket numera är borttaget.

Kommunledningen får inte glömma att KS beslutade (lovade hålla) redan 2017/2018 enligt kommunens tjänsteskrivelse som skickades tillbaka till regionen när de ställde några frågor gällande västtågsutredningen som sedermera pekade ut Brålanda och Frändefors som lämpliga i regionen med tåghållplats för att få en rundare region.

Se kallelse till kommunstyrelsen (KS) den 17 januari 2018 § 7, och då speciellt fråga 1 och 2.”

Det blev många citat i texten. Men jag vet att det finns flera personer, särskilt naturligtvis i Brålanda, som är intresserade av frågan. Och jag vill faktiskt också avsluta med att citera slutklämmen i “PåDals” kommentar:

“Men jag håller slutligen med bloggskrivaren ”glöm det som varit och se framåt”, ta nu ett beslut enligt alla konstens och formaliteters regler. Börja om, kraftsamla och visa att kommunens vision och ÖP omfattar hela kommunen oavsett politiskt styre.”

KS (2): Taxor, Brålanda, Dalsland + nyhet

8 november, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen sammanträdde i onsdags. Mötet var corona-anpassat ”på riktigt” skulle man kunna säga. Igen. Det var likadant förra mötet. Det gick alltså att delta på ”digital distans” hemifrån. Vilket jag gjorde. Däremot uppmanade ordförandena alla, som inte skulle tjänstgöra, att inte delta.

Vid uppropet, ”närvarokontrollen”, noterade säkert de flesta ledamöter, i varje fall gjorde jag det, att socialdemokraternas ordinarie ledamot Elisabeth Bohlin inte var närvarande. Det spred sig en liten vag känsla av att något var annorlunda…

Elisabeth Bohlin är ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg. Hon sitter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och socialnämnden. Bohlin är dessutom ordförande socialutskottet. Det var i samband med sitt engagemang i socialnämnden som Bohlin (S) hamnade i händelsernas centrum häromsistens. Hon röstade på ett annat sätt än både sitt parti och sin partigruppering. Och avgjorde därmed den viktiga omröstningen i socialnämnden. Ordförande i socialnämnden Dan Nyberg (S) och 2:e vice ordförande Ann-Britth Fröjd (C) fick se sig besegrade av förslaget från den borgerliga oppositionen. (Se ”Beslut: Elgärde!”.)

I slutet av veckan bekräftades min känsla. Elisabeth Bohlin har enligt uppgift lämnat uppdraget som ordförande i Arbetarkommunen i Vänersborg med omedelbar verkan. Frivilligt eller inte? Jag tror inte att vi kommer att få se Elisabeth Bohlin i politikens Vänersborg i fortsättningen. I varje fall inte i socialdemokraterna.

Det var en del annat som avhandlades på onsdagens kommunstyrelse, inte bara budget 2021. Det var t ex mycket om olika taxor. Jag tog några exempel innan sammanträdet. (SeE45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm”.)

Det var lite av en djungel med förklaringar, skäl och argument till varför taxorna ska höjas vid årsskiftet. Och det mesta lät för en lekman logiskt och nödvändigt. Det var ju hela tiden en ”tröst” att Vänersborg, enligt de föredragande tjänstemännen, hela tiden låg lika eller under, och i vissa fall, särskilt i jämförelse med Uddevalla, mycket under, taxorna i våra grannkommuner.

Men visst kan det bli fel någonstans. Inte för att jag ser det, men är det någon som drabbas orättvist av taxehöjningarna hoppas jag att de hör av sig till sin politiker. Helst då till den politiker de röstade på i valet…

Under ordförande Benny Augustssons (S) information frågade Vänsterpartiet, James Bucci och även jag, om ordförandes besök på Ursand, Wargön Innovation och ägarsamrådet i Kunskapsförbundet Väst.

Det verkade som om ordförande Augustsson var försiktigt positiv om Ursands planer för framtiden. Det handlade framförallt om att Bert Karlsson ville utöka campingen på höjden väster om stranden (mot mobilmasten). Och naturligtvis släpper inte Bert sina planer på en konferensanläggning nere vid restaurangen. Och det vet alla som har följt bloggen, att jag är mycket positiv till den utveckling som har skett på Ursand sedan Bert Karlsson tog över.

Företrädare för Wargön Innovation hade enligt Augustsson framfört att det blev allt svårare att få projektpengar beviljade. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om kommunens satsning i Vargön. Jag röstade för det en gång i tiden. Men det händer ärligt talat inte särskilt mycket. Tiden går och kommunen får så att säga ingen avkastning på alla miljoner som har investerats i området. Wargön Innovation samlar in kläder, i tämligen liten skala, samtidigt som man ser på Rapport i TV hur en storskalig textilsortering i Malmö har invigts… Tydligen med stöd från olika företag…

På ägarsamrådet med KFV hade man, berättade Augustsson, pratat om uppdragsavtal, gymnasielagselever och situationen under pandemin. Det sistnämnda har vi för övrigt kunnat läsa om i TTELA. Uppdragsavtalet mellan Vänersborgs kommun och Kunskapsförbundet behandlades senare under sammanträdet som ett särskilt ärende. Det man som oppositionell vänsterpartist kan säga om avtalet är att det är ett bra avtal. Det kan dock bli aktuellt att förbundet behöver mer pengar senare under året med tanke på situationen på arbetsmarknaden mm. Ordförande Augustsson (S) höll med om det. Liberalen Gunnar Henriksson, den fd rektorn på Birger Sjöberg, tyckte att någon från Kunskapsförbundet borde ha varit inbjuden för att föredra ärendet. Augustsson höll med och lovade på stående fot att istället kalla KFV till nästa KS-sammanträde. Och det var ett bra initiativ.

NÄRF:s delårsrapport avhandlades. Det var bara den “gamle” brandmannen Göran Svensson (MBP) som ställde en tämligen vass fråga, om hur NÄRF:s ledningscentral kunde öka intäkterna när det samtidigt stod i rapporten att ledningen är så överbelastad med arbete så att den inte hinner med sina uppgifter. Augustsson förklarade att den frågan får Svensson nog ställa direkt till NÄRF.

Jag framförde synpunkterna på den eventuella avfarten till Nuntorp. Och det var flera som höll med, bland annat ordförande Augustsson. Men Benny Augustsson tyckte samtidigt att diskussionen om av- och påfarter kommer i ett senare skede. Han menade att gör man en ny väg så är tankarna att sådana här avfarter ska åtgärdas. Bo Carlsson (C) fyllde i med att nya avfarter måste blir mer trafiksäkra än nuvarande. Och det har de båda säkert rätt i. Det är dock viktigt att Nuntorp inte glöms bort i framtiden.

Moderaten, och det blivande kommunalrådet, Henrik Harlitz (M) tog upp frågan om medfinansiering. Ska Vänersborgs kommun vara med och betala för av- och påfarter? Kommunstyrelsens ledamöter verkade inte så pigga på det. Harlitz tyckte också att kommunstyrelsen skulle framföra att Vänersborg helst ser en 2+2-väg. Det blev en kortare diskussion om detta, och visst, får man önska skulle alla vilja ha det – men hur realistiskt är det…?

Till sist, den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Jag skrev en del i bloggen “KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm” om byggnadsnämndens bortförklaringar om varför det inte har utarbetats någon översiktsplan, trots att nämnden hade fått uppdraget av kommunfullmäktige.

Det blev ingen diskussion i kommunstyrelsen, vilket var helt ok. Jag själv framförde åsikten att det var bra att se framåt och glömma det som varit. Det viktiga var att arbetet med översiktsplanen nu kom igång.

Kommunstyrelsen fattade i all enighet beslutet att:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Dessutom fick byggnadsnämnden 200.000 kr för trafikutredning och miljökonsekvensbeskrivning i samband med arbetet. Det var också ett bra beslut. När det gäller tidsaspekten så står det i underlaget till beslutet:

“Samråd på FÖP Brålanda bedöms kunna genomföras tidigast hösten 2021 och bedöms kunna antas i kommunfullmäktige under första halvåret 2023.”

Planen blir försenad, men som det gamla ordspråket säger:

“Bättre sent än aldrig.”

Och sedan var kommunstyrelsens sammanträde slut. 90 minuter senare än beräknat, men så sitter det ju också vänsterpartister i kommunstyrelsen… 

KS 4/11 (2): E45, FÖP Brålanda, höjda taxor mm

3 november, 2020 1 kommentar

Det viktigaste ärendet på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen beskrev jag i min förra KS-blogg, se “KS 4/11 (1): Budgeten”.

Dagordningen tål att återges igen:

NÄRF:s, dvs Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, delårsrapport för augusti ska behandlas. Och sedan ska kommunfullmäktige på novembersammanträdet notera informationen. Något sent kan tyckas, men så är det. Det som bör noteras i delårsrapporten är framför allt den kritik som revisorerna framför.

Revisorernas kritik minner lite om den tid då NÄRF inte sköttes så där jättebra. Och som slutade med att Vänersborgs kommunfullmäktige inte beviljade Bo Carlsson (C) ansvarsfrihet som ordförande i NÄRF:s direktion. (Se “Avgå Bo Carlsson!”.) Nu är inte kritiken på långt när lika allvarlig som då, men de brister som revisorerna har uppdagat känns lite onödiga. Även om pandemin kan förklara en del…

Revisorerna skriver:

“Vi anser därför att dessa två finansiella mål, intäkter och samarbete, inte är utformade på ett sådant sätt att de utgör mål som är möjliga att utvärdera för vart enskilt år. … När det gäller verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning har direktionen inte fastställt några mål för 2020. … Samtidigt vill vi påminna om att revisorerna, i samband med föregående delårsrapport, påpekade att ”Kopplingen från olika aktiviteter till respektive verksamhetsmål bör förtydligas”.”

Revisorerna anser därför bland annat att NÄRF bör:

“utveckla system för styrning och uppföljning av god ekonomisk hushållning”

NÄRF:s prognos i delårsrapporten är ett överskott på 2,2 milj kr. En anledning till det positiva ekonomiska resultatet är, precis som för de flesta av kommunens nämnder och andra kommunalförbund, statens beslut att betala ut ersättningar för sjuklönekostnader och tillfälligt sänka sociala avgifter nu under coronan.

Partistöd ska som vanligt betalas ut nästa år. Det kostar kommunen totalt 1.520.820 kr. (Det blev aldrig någon sänkning av stödet som vissa vänsterpartister motionerade om. Se “Skär ner på partistödet!”.) Socialdemokraternas får mest, 347.480 kr, och miljö- respektive medborgarpartiet “minst”, 90.440 kr.

E45 är Sveriges längsta väg. Den går mellan Göteborg och Karesuando. Delsträckan Vänersborg-Mellerud är den sista delen av E45 inom Västra Götaland som inte är mötesfri. Nu har Trafikverket gjort en så kallad “Åtgärdsvalsstudie” (ÅVS) som utrett hur det bäst går att bygga en 2+1-väg i befintlig sträckning.

Kommunstyrelsen ska lämna ett remissyttrande på denna studie. Och yttrandet är så vitt jag kan se helt ok. Hela utredningen är för övrigt tämligen bra och vederhäftig.

Kommunen skriver:

“Kommunen anser att ÅVS E45 är en gedigen utredning som lyfter flera åtgärder som kommer att förbättra trafiksituationen inte bara på själva E45 utan även genom de lokalvägarna som byggs vid sidan om E45.”

Kommunen har flera synpunkter. Den kanske viktigaste är att ombyggnationen bör ske tidigare än vad som tidigare redovisats. För övrigt trycker kommunen på olika på- och avfarter, t ex i Frändefors och Brålanda, åtgärder för GC-trafikanter och planskilda korsningar. (Du kan ladda ner kommunens remissvar här.)

Jag fick emellertid ett påpekande från södra Dalsland, närmare bestämt från Nuntorp. Gröna Klustret Nuntorp och Naturbruk Väst AB skulle vilja se en säker övergång för elever och besökare som åker kollektivt och som nu tvingas korsa den hårt trafikerade E45 samt en säker vänstersväng för fordon söderifrån. Jag kan hålla med, det saknas i studien – och i kommunens remissvar. Jag ska framföra detta på sammanträdet.

2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag, tillsammans med en påse pengar, att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Brålanda. Det hände ingenting, nämnden verkställde inte fullmäktiges beslut. Byggnadsnämnden fick då en knäpp på näsan av kommunstyrelsen som i september skickade tillbaka ärendet till nämnden – med uppdraget att byggnadsnämnden skulle ta reda på vad som hade hänt eller, rättare sagt, inte hänt. Och varför. Fast både kommunstyrelsen och byggnadsnämnden redan visste det. Jag reagerade på hela hanteringen (se “KS 9/9: FÖP Brålanda”). Jag ställde också en interpellation om detta till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) – Dahlberg har fortfarande inte svarat. (Se “Fråga om FÖP Brålanda”.) Nu ska den fördjupade översiktsplanen för Brålanda upp för behandling på kommunstyrelsen igen, två månader senare… Denna gång på ett seriöst sätt.

Kommunstyrelsen tänker besluta bland annat att, och som är viktigast:

“Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till en fördjupad översiktsplan för Brålanda”

Det borde kommunstyrelsen givetvis ha gjort redan för två månader sedan. Men ok, bättre sent än aldrig. Å andra sidan, måste byggnadsnämnden få sina uppdrag två gånger, en gång från kommunfullmäktige och den andra från kommunstyrelsen?

Det är intressant att läsa hur byggnadsnämnden (bort)förklarar att ingen FÖP för Brålanda, eller förslag till en, är framtagen ännu.

Byggnadsnämnden skriver:

“Något formellt beslut om uppdrag att ta fram ett förslag till FÖP Brålanda har inte fattats.”

Nä, det stämmer. Det var “bara” en punkt i en Mål- och resursplan antagen av kommunfullmäktige… Och varför anordnade och genomförde då nämnden tre stycken dialogmöten i Brålanda under 2019 om nämnden inte uppfattade beslutet som ett uppdrag…?

Byggnadsnämnden skriver också att arbetet med FÖP Brålanda inte kunde påbörjas på grund av att nämnden var tvungen att gå i takt med den statliga infrastrukturplaneringen (E45) och den regionala planeringen av tågstopp…. Och staten och regionen hade typ inte påbörjat, eller avslutat sitt arbete? Eller…? Ja, i varje fall hade det inte “klarnat”, som nämnden skriver, hur det skulle bli enligt planeringarna. (Kommunen använder fortfarande begreppet “tågstopp” fast regionen helst vill tala om “tåghållplats”.)

Även här är det ju lite konstiga skäl om nämnden uppfattar det som om man inte har fått något uppdrag…

Byggnadsnämnden anför också brist på tillgängliga personalresurser som ett skäl att inte ha fullföljt uppdraget. Nämnden förklarar också var pengarna har tagit vägen som man fick för arbetet av kommunfullmäktige. Och då blir bortförklaringarna ännu mer krystade och invecklade… Eller vad sägs om denna “förklaring”:

“De medel som avsattes för FÖP Brålanda 2018 användes inte utan återfanns i det överskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet, dock inte i förklaringen till avvikelsen. Inte heller 2019 användes medlen, men de reducerade det underskott som Byggnadsnämnden redovisade i bokslutet. I budgetarbetet inför 2020 accepterade Byggnadsnämnden en hyreshöjning på 550 tkr utan konsekvens, i den kalkylen fanns de specialdestinerade medlen till FÖP Brålanda inte kvar inom ram.”

Varför inte bara skriva som det är? Typ, vi har struntat i uppdraget, eller glömt det, och använt pengarna till annat…

Jag tror att jag kan räkna ut vilket svar jag kommer att få från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg på min interpellation…

Men det allra viktigaste – det är att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda nu kommer igång på allvar. Kommunstyrelsens förslag tyder på att den vill glömma det som har varit och istället se framåt. Det är en bra inställning.

En hel massa taxor och avgifter ska höjas. Det är kan man säga en slags skattehöjning för kommuninvånarna. Men det handlar om att de som använder en tjänst ska betala för den, och de som inte gör det, ska slippa betala. Men använder du flera tjänster kan det bli dyrt. Kommunen ska inte tjäna pengar på taxorna utan de ska gå till att bekosta verksamheten ifråga. Det invånare möjligen kan invända är att kommunen gör det bekvämt för sig och höjer taxorna och avgifterna istället för att försöka bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas och tror att det inte är så.

Taxor för markupplåtelse av offentlig platsmark ska höjas. Förändringarna är dock inte markerade i underlaget, så det är svårt att veta hur mycket. Markupplåtelse handlar om markhyra för t ex matvagnar, loppmarknad, torgförsäljning, trottoarpratare, containers mm. (Se bilden för ett exempel.)


Felparkeringsavgifterna, som är desamma sedan 2008, ska nu äntligen höjas… Har du missat P-skivan höjs avgiften från 300 till 400 kr, parkerar du där det är förbud att stanna eller parkera så kommer det att kosta 800 kr, tidigare 700 kr, och parkerar du utan tillstånd på en parkering för rörelsehindrade så kommer det att kosta 1.300 kr, tidigare 1.000 kr osv.

Riktlinjerna för färdtjänst med anledning av ny zonindelning inom Västra Götaland ska revideras. Så här lyder beslutsförslaget:

  1. “Beräkningsmodell av egenavgift vid färdtjänstresa övergår till att vara avståndsbaserad, med grundavgift på 50 kronor för de första 10 kilometrarna och därefter 3 kronor per kilometer. Årlig uppräkning sker med följsamhet till den allmänna kollektivtrafikens prisjusteringar.
  2. Egenavgiften för resa i annan kommun förändras från 60 kr per enkelresa, till 65 kr som grundavgift med ett tillägg på 10 kr per kilometer.”

Taxorna inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar indexjusteras och, förmodar jag, höjs. Det gäller följande taxor: Taxa enligt lagen om foder och animaliska biprodukter, taxa enligt lag om tobak och liknande produkter samt taxa enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel.

Socialnämnden ska förändra taxor och avgifter, bland annat ska ska kostavgiften höjas med 5%. Det är dock inte nog med höjningar – även avfallstaxan höjs, liksom VA-taxan och plan- och bygglovstaxan.

Kommunfullmäktige beslutar om taxorna och avgifterna på sammanträdet i november.

Kommunstyrelsen ska även godkänna upprättat förslag till uppdragsavtal med Kunskapsförbundet Väst gällande vuxenutbildning 2021 på onsdag. Avtalet kostar kommunen 35,9 milj kr. Det är nödvändiga pengar, behovet av utbildning är stort.

Kommunstyrelseförvaltningen skriver:

“Det finns ett fortsatt stort behov av SFI, grundläggande vuxenutbildning och Yrkesvux bland de mest utsatta målgrupperna. Effekten av arbetsmarknadsläget väntas påverka behovet av Gymnasievux och Yrkesvux. Utöver detta tillkommer utbildning för ungdomar som omfattas av den så kallade Gymnasielagen.”

Jag kan väl bara tycka att besluten om Kunskapsförbundet borde diskuteras och fattas av kommunfullmäktige…

Till sist ska kommunstyrelsen behandla Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande från en mängd kommunala uppdrag. Även Robert Johansson (KD) begär entledigande, från kommunstyrelsen och KSAU. I Johanssons ställe nomineras Magnus Ekström.

Det är en diger dagordning, men som sagt, det är budgeten som är det centrala ärendet.

Fråga om FÖP Brålanda

13 oktober, 2020 2 kommentarer

Som ledamot i fullmäktige kan man ställa frågor till ordförandena i de olika nämnderna. Enligt kommunallagen ska en sådan fråga ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en förklaring eller motivering. En särskild typ av fråga kallas interpellation. Den skiljer sig från frågan på det sättet att interpellationen kan diskuteras även av andra än den som ställer den och den som svarar.

Under coronapandemin gäller andra regler än vanligt i Vänersborgs fullmäktige. Gruppledarna har kommit överens om att frågor och interpellationer inte föranleder några muntliga inlägg eller diskussioner överhuvudtaget på sammanträdena. De får ställas skriftligt och de besvaras skriftligt – no more no less. Vill någon annan yttra sig kring en interpellation, så kan de göra det – skriftligt.

Min interpellation handlar om den fördjupade översiktsplan som kommunfullmäktige beslutade om 2017 – och som ”glömdes bort”… Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen ”FÖP Brålanda” och sedan i ytterligare en blogg efter det att kommunstyrelsen hade behandlat ärendet, ”Rapport från KS 9/9”. Jag ger en kortare förklaring i ärendet och även en motivering till mina frågor i själva interpellationen.

Interpellationen är ställd till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).

==

Interpellation till byggnadsnämndens ordförande

FÖP Brålanda

I kommunfullmäktiges budgetbeslut år 2017 fick byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Med uppdraget följde ekonomiska medel, 400.000 kr. Det var ett angeläget uppdrag och arbete eftersom en tåghållplats planeras i Brålanda.

Optimismen i Brålanda var stor liksom många invånares vilja att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Det har emellertid visat sig att byggnadsnämnden inte har fullföljt uppdraget och kommunfullmäktiges beslut. Det är mycket anmärkningsvärt. Byggnadsnämnden har tydligen prioriterat andra uppgifter och de medel som tilldelades uppdraget har använts till annat.

Byggnadsnämnden fick en ordentlig tillrättavisning när kommunstyrelsen den 9 september i år, under ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda”, uttalade att:

“nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Mina frågor till byggnadsnämndens ordförande är:

  • Varför fullföljde inte byggnadsnämnden kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Hur och av vem beslutades det att kommunfullmäktiges uppdrag skulle prioriteras bort?
  • Vad har pengarna använts till som följde med kommunfullmäktiges uppdrag?
  • Varför meddelade inte byggnadsnämnden på något sätt kommunstyrelsen att arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda hade avstannat?
  • När beräknas den fördjupade översiktsplanen för Brålanda vara klar?

Vänersborg 12 oktober 2020
Stefan Kärvling

Rapport från KS 9/9

13 september, 2020 1 kommentar

I onsdags genomförde en coronadecimerad kommunstyrelse sammanträdet helt enligt planerna i ett antal rum på kommunhuset. I tre bloggar gick jag innan mötet  igenom de flesta ärendena på dagordningen, och passade naturligtvis då också på att i vanlig ordning framföra mina egna ståndpunkter. För det är mina egna ståndpunkter, det antar jag att mina bloggläsare vet vid det här laget. De delas ofta, men inte alltid av kommunstyrelsens ordinarie vänsterpartirepresentanter. Som för tillfället endast är James Bucci. Marianne Ramm deltar inte i sammanträdena under coronapandemin – precis som undertecknad vänsterpartist.

Det verkar emellertid, som jag har nämnt tidigare, som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är på gång att ändra Vänersborgs kommuns reglemente för digitalt deltagande på distans – till “riktig distans”. Gruppledarna, dvs en utsedd representant från varje parti i fullmäktige, ska träffas senare i september för att diskutera de framtida mötesformerna. Det finns hopp även för äldre riskgruppspolitiker…

Det var som vanligt en del information på sammanträdet. Fast det är lite vanskligt att typ referera hur andra uppfattar informationen och föredragningarna. Det har inte lagts ut något material/underlag som gör att jag själv kan läsa eller se bildspel etc.

Kommunstyrelsens protokoll är också, liksom alla andra protokoll från kommunen, ett beslutsprotokoll. Det betyder att det inte noteras vad som har diskuterats eller om ledamöterna har framfört några åsikter, såvida det inte formellt har yrkats något etc. Vad jag förstår så spelade det ingen större roll för detta sammanträde. Det diskuterades tydligen inte särskilt mycket eller inget alls, mer än i ett ärende.

Och det är väl även min erfarenhet från att ha varit med som ersättare före coronan. Det diskuteras väldigt sällan och framför allt saknas de politiska diskussionerna. Ibland har jag undrat i mina bloggar till vilken nytta det finns en kommunstyrelse – och framför allt varför de ordinarie ledamöterna får 32.604 kr extra i årsarvode (=2.717 kr/mån) för sitt uppdrag. Ja, under coronan får de pengarna utan att ens vara på plats i kommunhuset…

Men tydligen fick ledamöterna under informationen i varje fall reda på att det skulle kosta kommunen 5 milj kr mer om året för att uppnå önskvärd cybersäkerhet…

Ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” klubbades igenom utan diskussion (enligt uppgift). Beslutet blev:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda” före mötet, och argumenterade för det beslut som kommunstyrelseförvaltningen förordade. Men kommunstyrelsen beslutade enhälligt, och tyvärr helt väntat, att med ovanstående beslutsformulering ge byggnadsnämnden en tillrättavisning – istället för:

“örfilen som kommunstyrelsen skulle gett … vem? ja, just det, gett sig själva.”

Så skriver Lutz Rininsland i sin blogg (se “Tyvärr en nödvändig motion”). Rininsland menar helt riktigt att kommunstyrelsen, dvs kommunledningen, grovt har underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden. (Kommunallagen 6 kap 1 §). Hur var det – till vilken nytta finns det en kommunstyrelse…?

Ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. (Du kan ladda ner motionen här.)

Kommunstyrelsen passade under mötet också på att ge samhällsbyggnadsnämnden en knäpp på näsan. Nämnden ville nämligen upphäva ett gammalt KS-beslut. Nej, sa kommunstyrelsen, utan diskussion – här ska inget upphävas. KS menade att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. (Se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”.)

I samma blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) skrev jag även om att kommunstyrelsen tänkte avslå min motion om fisket i Hallsjön. Och det gjorde KS också. Jag antar att det också var utan diskussion… Och det lär inte heller bli något annat beslut i kommunfullmäktige.

Men jag är nöjd ändå. Det fiskas ju som aldrig förr i sjön nu när Stiftelsen Bergagården har tagit över fisket. Och oavsett om min motion har haft någon betydelse eller inte, så är syftet med motionen i varje fall uppnått. 

Det blev som sagt tydligen några inlägg om KD:s motion “Återinför fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor”. Jag anförde i en blogg (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”) flera argument till stöd för motionens yrkande.

Ärendet avgjordes med en votering. KD-motionen fick 7 röster – från KD+M+L+SD+MBP. 8 ledamöter från S+C (bl.a. Mats Andersson)+MP+V röstade för avslag. Kommunstyrelsen anser därmed att den nuvarande vaktmästarorganisationen ska bestå.

Efter kommunstyrelsens beslut fick jag se kallelsen för det kommande sammanträdet med samhällsbyggnadsnämnden. Denna nämnd har ju så att säga visat en viss oförmåga när det gäller fastighetstillsyn och -underhåll. Det har vi sett om inte annat på Norra skolan. Nu får vi ett annat exempel. På kommande sammanträde tänker samhällsbyggnadsnämnden besluta att begära tillstånd från kommunfullmäktige att riva Holmens gamla huvudkontor i Vargön…

Det framtida ödet för KD-motionen om skolvaktmästarna är inte helt säker, trots KS beslut. Det finns vissa möjligheter att majoritetsförhållandena förändras när motionen slutligen avgörs i nästa fullmäktige. Då kan beslutet i stället bli:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

Vilket är ett mycket bättre beslut. Jag tror för övrigt att barn- och utbildningsnämnden sällan får vad de betalar för när den “gör affärer” med samhällsbyggnadsnämnden.

Nästa kommunfullmäktige är den 23 september och nästa kommunstyrelse den 7 oktober. Slutligen kan jag konstatera att kommunfullmäktiges stora och viktiga budgetbeslut har flyttats till mötet i november. (Se Rininslands blogg: “Ett klokt beslut”).

KS 9/9: FÖP Brålanda

8 september, 2020 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag en blogg om Brålanda, “Dags att utveckla Brålanda”. Jag framförde bland annat uppfattningen att det var läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda.

Det har varit tyst en längre tid om Brålanda. Men när jag läser i underlaget till ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” så börjar jag förstå varför ingenting har hänt. Ärendet ska avhandlas på morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Jag har beskrivit ett flertal av de andra ärendena på dagordningen i två tidigare bloggar, “Fisket i Hallsjön, lokaler mm” och “Skolvaktmästare och Åttersrud”.)

Beslutsförslaget i ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” är mycket luddigt, minst sagt:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Vän av ordning undrar naturligtvis: vet inte byggnadsnämnden det? Och om inte, vet inte kommunstyrelsen det? Det skulle väl inte behöva ta mer än 5 minuter att ta fram uppgifterna… Det var ju dessutom ett tag sedan som Mål- och resursplan 2018 antogs av kommunfullmäktige – i juni år 2017…

Sedan kan jag inte låta bli att undra vad kommunstyrelsen menar ska hända efter att byggnadsnämnden har verkställt uppdraget?

Det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) föreslog lydelsen i kommunstyrelsens beslutsförslag. Kommunstyrelseförvaltningen hade ett annat förslag. Som jag strax återkommer till. De andra i KSAU höll med Augustsson… 

Det är något som inte riktigt stämmer i ärendet, men vad? Den “traditionella” sammanfattningen i underlaget ger egentligen inte heller någon vägledning eller förklaring:

“Kommunfullmäktige har antagit Översiktsplan 2017 (ÖP 2017). Som fortsatt arbete anges bland annat, att en fördjupad översiktsplan för Brålanda ska tas fram. Arbetet är särskilt angeläget eftersom tågstopp planeras i Brålanda. Kommunstyrelsen som är ansvarig för översiktlig och strategisk planering behöver därför formalisera uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”

(Kommunen använder fortfarande ordet “tågstopp”. Regionen vill istället att ordet “tåghållplats” används.)

Sammanfattningen har som synes inget med Augustssons beslutsförslag att göra. Det beror alltså på att sammanfattningen av ärendet skrevs av tjänstemännen för ett annat beslutsförslag…. Det förslaget till beslut löd:

“1. Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.
2. Kommunstyrelsen godkänner projektplan, enligt bilaga.
3. Kommunstyrelsen utser styrgrupp för strategisk samhällsplanering till styrgrupp för arbetet.
4. Kommunstyrelsen avsätter 250 tkr för jordbruksstrategi och trafikutredning ur kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Det är som synes en helt annan inriktning på beslutet… Och det är en inriktning på att något ska hända… (Du kan ladda ner ”5.3 Projektplan FÖP Brålanda” här.)

Orsaken till skillnaderna är att Benny Augustsson och resten av KSAU, och kanske hela kommunstyrelsen, är “sura” eller kanske rentav förbannade på byggnadsnämnden… Vilket jag i och för sig förstår, att de är “sura” på byggnadsnämnden alltså. Det som hände i budgetbeslutet år 2017 var nämligen att byggnadsnämnden fick följande uppdrag:

“Fullmäktige tilldelade Byggnadsnämnden medel i Mål- och resursplanen 2018-2020 för att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”

Klart och tydligt, en fördjupad översiktsplan skulle tas fram.

Optimismen i Brålanda var stor liksom viljan att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Men sedan hände något, arbetet avstannade. Ur handlingarna till KS-sammanträdet:

“Under perioden 2018-2020 prioriterades arbetet med FÖP Vänersborg och Vargön, varför det inte fanns resurser att påbörja arbetet med FÖP Brålanda.”

Det här är mycket anmärkningsvärt och så får det helt enkelt inte gå till. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och när fullmäktige ger ett uppdrag till en nämnd och dessutom ekonomiska medel ska beslutet verkställas. Om byggnadsnämnden vill prioritera något annat, eller om det t ex saknas personal eller arbetstid, så måste nämnden i så fall gå tillbaka till kommunfullmäktige. Och använda tilldelade pengar till något annat än vad fullmäktige avsåg ska vi inte tala om…

Det här är definitivt en fråga, eller borde vara, för kommunens revisorer…

Byggnadsnämnden har således, efter att ha påbörjat planarbetet, inte kommit vidare med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Det verkar inte heller som om kommunledningen har känt till detta. Vilket naturligtvis sätter stora frågetecken bakom vilket styre Vänersborgs kommun egentligen har…

För Brålanda och bygdens utveckling är hanteringen av den fördjupade översiktsplanen djupt olycklig. Det pågår ett arbete på regional nivå vad gäller infrastruktur och kollektivtrafik, Västra Götalandsregionen föreslår en tåghållplats i Brålanda senast 2028 och Trafikverket arbetar med E45:ans framtida sträckning.

Och i Vänersborgs kommun händer ingenting… 

Kommunstyrelsen borde imorgon onsdag sluta “sura” och följa tjänstemännens förslag. Låt revisorerna ta hand om byggnadsnämnden, eller “tillrättavisa” den på annat sätt, men se till att återuppta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Det är viktigt för att, som det stod i ÖP 2017:

“…skapa förutsättningar att utveckla Brålanda till ett attraktivt stationssamhälle samt stärka förutsättningarna för näringslivet, inte minst de gröna näringarna.”

Det finns många frågor och problem som behöver lösas och åtgärdas i Brålanda, flera av dem tog jag upp i min motion “Tågstopp Brålanda”.

Så…

Svälj förtreten kommunstyrelse och börja snarast från början, även om det är förståeligt att det kan ta emot – avsätt 250.000 kr (eller kräv av byggnadsnämnden att utarbeta FÖP:en  ändå, “inom ram”), besluta om en ny projektgrupp, ny styrgrupp, ny arbetsgrupp och projekttidplan. Och se till att FÖP Brålanda slutförs och kan antas så snart som möjligt. Den skulle ha varit klar hösten 2020. Se nu till att den åtminstone blir klar senast hösten 2023… Helst tidigare. Besluta enligt förvaltningens ursprungliga förslag.

Sluta försena processen ytterligare och sätt igång. Det är viktigt för Brålandas framtida utveckling.

Det händer saker på Nuntorp!

30 augusti, 2020 4 kommentarer

Som pensionär befinner jag mig inte i Dalsland lika ofta som på den “gamla goda tiden” – det vill säga den tid då jag var praktiserande pedagog på Dalboskolan i Frändefors. Då bodde jag typ i Dalsland…

För någon vecka sedan, alltså innan medborgardialogen i Brålanda i tisdags (se “Dags att utveckla Brålanda”), hade jag vägarna förbi Nuntorp. Det gamla naturbruksgymnasiet ligger ju alldeles bredvid 45:an. Vad jag såg från bilen verkade det vara en hel del förändringar på gång. Jag blev nyfiken och ville veta mer – och tog därför kontakt med Lars-Göran Berg.

I förra veckan gjorde jag ett studiebesök på Nuntorp.

När jag steg av bussen på 45:an och gick de drygt hundratal metrarna till Nuntorp såg jag förändringar direkt och möttes dessutom av full aktivitet. Framför huvudbyggnaden hade en ny parkering uppförts och i stort sett varenda väg och parkering mellan byggnaderna höll på att asfalteras. Det grävdes och lades ledningar på området. Jag fick senare höra att det installerades en ny värmeanläggning, där restprodukten blir klimatvänlig biokol (för mer information klicka här). Och bland alla nyrenoverade byggnader syntes elever som just hade börjat höstterminen… Medan korna stillsamt betade på ängarna runt omkring.

Det finns flera företag i området, bland annat två maskinfirmor och två företag som arbetar med redovisning, bokslut, deklarationer mm. Självklart finns det en restaurang som arbetar med svenska och helst lokala råvaror, och där allt lagas från grunden. Det finns som sagt kor på området, det är ett måste. Nuntorps Mjölk AB har cirka 65 mjölkkor plus ungdjur på Nuntorp. 

Jag var imponerad redan innan Lars-Göran Berg trädde fram från sitt kontor i en av alla nyrenoverade byggnader. Vi gick in på kontoret och det blev ett samtal med Lars-Göran Berg och Anna Johansson. Lars-Göran är verksamhetsledare på Gröna Klustret, medan Anna är verksamhetsutvecklare samt konferens- och bokningsansvarig – förutom att Anna också är en av fastighetsägarna.

Gröna klustret är en ekonomisk förening. Det är ett nätverk av lokala företag och organisationer med anknytning till gröna näringar. Affärsidén är att:

“skapa en miljö med goda förutsättningar för utbildning, forskning och kunskapsöverföring och på sikt medverka till en grön utveckling i Fyrbodal som genererar hållbara företag inom jord- och skogsföretag samt närliggande branscher.”

Så står det på Gröna Klustret Nuntorps hemsida. Där finns det för övrigt mycket information. (Se “Gröna Klustret Nuntorp”.)

Gröna Klustret har tre verksamhetsgrenar.

Den första är att utveckla Nuntorp till en konferens- och mötesplats. Och det har gått över förväntan, vilket till stor del är tack vare samarbetet med “restaurangen”, dvs Nuntorps Gårds Bistro. Den ansvarar inte bara för maten under konferenser, utan också för naturbruksgymnasiets måltider. Bistron erbjuder dessutom dagens lunch samt catering och take-away-mat. Jag kan intyga att det serverades mycket god mat… Det är definitivt ett ställe att besöka – och återvända till.

Den andra verksamhetsgrenen handlar om forskning och utveckling. Gröna klustret driver flera intressanta projekt. Klustret undersöker t ex möjligheterna för att utveckla en grossistfunktion för lokala livsmedelsproducenter. Syftet med detta projekt är att även små livsmedelsproducenter med hjälp av en grossist i större utsträckning ska kunna komma ifråga vid kommuners upphandling.

Ett annat projekt kallas ”Grönskördade bönor” och syftar till att skapa förutsättningar för storskalig lokal odling och förädling av baljväxter som linser, ärter och bönor. Målet är att erbjuda konsumenter ett varierat utbud av dessa proteinrika produkter i butiker och restauranger. I detta projekt deltar Nuntorpsgymnasiets elever. Det visar om inte annat vilka fördelar klustret erbjuder deltagande parter.

Det senaste projektet kallas ”Mötesplats skog och trä”. Här har Fyrbodals kommunalförbund beviljat pengar till en förstudie.

Den tredje och sista verksamhetsgrenen är utbildning.

Nuntorps och Dingles gymnasieskolor har som bekant slagit ihop sina verksamheter till ett naturbruksgymnasium. Det nya namnet är Naturbruk Väst AB. Rektor är Carl-Göran Strutz, som jag också fick en pratstund med. (För mer information om naturbruksgymnasiet och utbildningarna: Se ”Nuntorpsgymnasiet”.)

Nu i höst har det andra året som gymnasium börjat. Det går 27 elever i åk 2, 22 elever i åk 1 och 6 i särskolan. Nästa år ska det finnas elever i alla tre årskurserna. Rektor Strutz anser att 80-90 elever är lagom många elever på Nuntorp. Av eleverna bor just nu 22 stycken på Nuntorp. (Nuntorpsgymnasiet finns på Instagram, se här.)

Det har också varit olika, kortare utbildningar på Nuntorp. Gröna Klustret har t ex tillsammans med Kunskapsförbundet Väst och Arbetsförmedlingen anordnat utbildning för nyanlända. Cirka 30 deltagare har undervisats i Svenska För Invandrare (SFI) i kombination med  utbildning  inom trädgård, lantbruk/maskin och förädling av lokala livsmedel, den senare i samverkan med Nuntorps Gårds Bistro. Det har varit olika typer av vuxenutbildningar, det ordnas datakurser, ex Excel, och motorsågskurser. Även olika föreläsningar arrangeras. Nästa läsår blir Nuntorp en del av den hästutbildning som startas upp av Kunskapsförbundet Väst.

Det är mycket som imponerar på Gröna Klustret Nuntorp, men det som imponerar allra mest är de synergieffekter som klustret skapat, och skapar. Samarbetet mellan de olika aktörerna innebär en “win-win-situation” för alla parter och de “spin-off-effekter” som detta ger upphov till är betydande. Särskilt noterade jag att Naturbruksgymnasiet t ex inte äger några maskiner eller kor, utan dessa lånas/hyrs av företagen på området. Skolmaten köps av Nuntorps Gårds Bistro, som står för alla måltider under hela dagen, dvs för de elever som bor på internatet. I utvecklingsprojekten som t ex ”Grönskördade bönor” (se ovan) deltar eleverna.

Det finns naturligtvis också bra med praktikplatser för eleverna runt Nuntorp. Det är en viktig förutsättning för en praktisk utbildning som naturbruk. Många jordbrukare i södra Dalsland tar emot elever. Och det är väl också så att många av handledarna själva har gått på Nuntorp en gång i tiden. 

Den snabba och positiva utvecklingen av Nuntorp har naturligtvis inte gått av sig själv. Det har lagts ner mycket ideellt arbete från både enskilda, organisationer, som inte minst Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille, och företagare i bygden. Engagemanget har varit stort. Gröna Klustret Nuntorp skulle inte heller ha bildats och utvecklats om inte ägarna Anna och Richard Johansson hade visat sådant engagemang och sådan framåtanda.

Jag tror att Gröna Klustret Nuntorps idé har framtiden för sig:

“att skapa en klustermiljö som ger förutsättningar för utbildning, forskning och överföring av kunskap för att bidra till utveckling i Fyrbodals kommuner inom de gröna näringarna och närliggande branscher.”

Tänk om Vänersborgs kommun hade beslutat att förvärva fastigheten Nuntorp den där kvällen den 14 december 2016… Det var de borgerliga partierna (M+L+KD) som tillsammans med Vänsterpartiet röstade för en återremiss. Det gjorde att Västra Götalandsregionens tidsgräns gick ut och Nuntorp bjöds istället ut på den öppna marknaden. Och då hade Vänersborgs kommun ingen chans.

Och resten är egentligen historia, men jag kan inte låta bli att påminna alla väljare i Vänersborg i allmänhet och i dalslandsdelen i synnerhet om de mörka färger som målades upp på den dalsländska himlen av centerpartister och socialdemokrater och andra om inte kommunen köpte Nuntorp. Ja rent av ett slags skräckscenario. Landsbygden skulle dö, Dalsland skulle förfalla och utarmas, det skulle aldrig någonsin bli någon utbildning på Nuntorp och vi som inte ville att kommunen skulle köpa Nuntorp trodde inte på framtiden. (Se “Ärendet Nunntorp”.)

Nu har alla positiva krafter i Gröna Klustret Nuntorp visat:

Att inte köpa Nuntorp var den bästa affär Vänersborgs kommun aldrig har gjort!

Kategorier:Brålanda, miljö, Nuntorp

Dags att utveckla Brålanda

27 augusti, 2020 2 kommentarer

I tisdags kunde alla brålandabor träffa kommunala tjänstemän och poliser i Centrumparken – mitt i samhället.

TTELA beskrev den så kallade medborgardialogen i en artikel dagen innan (se TTELA “Dags att tycka till om Brålanda”) och i den utlovades det att allmänheten också skulle få träffa politiker. Det förvånade mig något eftersom jag inte hade hört något från kommunen eller sett någon inbjudan till mötet på kommunens hemsida. (Vilket jag naturligtvis också kan ha missat.)

På morgonen samma dag som dialogen fick jag däremot ett mail från en brålandabo som var aktiv i både Företagarföreningen och Lions. Hen hälsade mig välkommen till Brålanda. Och får man en “personlig” inbjudan från en person, som dessutom kom ihåg min motion om tågstoppet för några år sedan, så var det bara att åka upp till Brålanda… (Se “Tågstopp i Brålanda”.)

Det var inte många politiker i Centrumparken. Gunnar Lidell (M) var naturligtvis där i sin egenskap av ordförande i det lokala Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). (I kommunens brottsförebyggande råd sitter politiker och tjänstemän samt den lokala polisen. Se “Brottsförebyggande rådet”.) Anders Strand från sverigedemokraterna hade också han sett artikeln i TTELA och cyklat till Brålanda. Carl-Ewert Berg (KD) var självklart också närvarande, men det var nog mer som representant för Brålanda än som politiker. Och så var det jag då…

Det var glädjande nog tämligen många brålandabor på plats. De flesta var pensionärer, eftersom dialogen hölls mitt på dagen och de flesta andra invånare arbetade eller gick i skolan.

Medborgardialogen var en del av “Medborgarlöfte 2020”. (Se “Medborgarlöfte 2020”.) Kommunens tjänstemän hade börjat dagen med att tillsammans med polisen och BRÅ vandra runt i Brålanda. De hade tittat på vilka trygghetsskapande åtgärder som kunde genomföras. Efter lunch diskuterade de sedan vad de hade kommit fram till med invånarna i Brålanda, som självklart också hade tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.

Av TTELA-artikeln var det lätt att få intrycket att det enbart var kriminaliteten i Brålanda, förebyggande av brott och medborgarlöfte som skulle diskuteras. Så var inte fallet, även om dessa saker också togs upp. Det blev mest diskussion kring samhällsbyggnad, dvs detaljplaner, bostäder, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och tågstopp. Det framkom t ex en hel del synpunkter på var det borde sättas upp gatubelysning och anläggas GC-vägar. Åhörarna fick också reda på att detaljplanen för Källeberg överklagades i sommar. (Se “Detaljplan för Källeberg 1:205 m. fl ÖVERKLAGAD”.)

Det togs också upp helt andra frågor. Någon sa att det fortfarande luktade från Dahlbergs Slakteri, även om det var mycket bättre än innan. Det behövdes ljus vid återvinningsstationen sa en annan deltagare. En tredje höll med och påstod att det allt som oftast var någon som ställde dunkar, burkar och flaskor med rester av miljöfarliga ämnen på marken bredvid. Och någon hade till och med hittat slaktavfall vid återvinningen.

Men de frågor som överskuggade alla andra frågor var de “gamla vanliga”. Med andra ord, helt enkelt de synpunkter som under flera år har framförts av Brålanda Företagarförening och andra – frågor som jag också tog upp i min motion 2016. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) De frågorna är fortfarande aktuella – och viktigast.

Den fråga som har den absolut största betydelsen för Brålandabygdens utveckling, menade alla som jag hörde yttra sig, är att det blir ett tågstopp i Brålanda så snabbt som möjligt. Kommunen behöver därför, ansåg man, påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering för att visa regionen att Vänersborgs kommun menar allvar med en satsning på Brålanda.

Det var lite olika meningar om var “bollen låg” just nu. Jag skrev därför till utvecklingsledare Lars Rudström på kommunen. Enligt Rudström ligger inte bollen om tågstopp hos kommunen. Västra Götalandsregionens utredning “Målbild tåg” är nämligen fortfarande ute på remiss och tiden för denna går inte ut förrän senare i höst. Först därefter tar regionen beslut. Men det är klart, börjar kommunen investera åtminstone lite smått, så skickar det tydliga signaler till regionen…

Jag frågade också Lars Rudström om kommunens kostnader för investeringar. Han berättade att det på tjänstemannanivå förs diskussioner med regionen i detta nu. De försöker få fram hur investeringarna kan finansieras.

Det verkar inte helt enkelt. Det finns tre aktörer, kommunen, regionen och staten – och de behöver “synka” med varandra. Perronger, stickspår och planskild övergång över spåren är statens ansvar, det är helt klart, medan utformningar av GC-vägar, pendelparkering mm är kommunens. Och regionen? Och annat som behövs?

 Många brålandabor tyckte att kommunen kunde börja med att bygga en ny ringled, och kanske också få Trafikverket med på noterna. De ansåg att en ringled är en mycket viktig och prioriterad fråga. Ringleden skulle börja strax norr om Toppfrys och gå ner till Färgelandavägen. Den skulle avlasta Storgatan, som är mycket trafikerad med både lätt och tung trafik, och som är en viktig skolväg – och trafikfarlig. Och skulle det bli ett tågstopp kommer belastningen att öka ännu mer.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i dagarna tagit fram en ansökan till regionen. Det handlar om att kommunen kanske kan få hjälp med att finansiera förbättringar i infrastrukturen, som t ex att flytta tung trafik. I detta fall finns det uppenbarligen stora brister i den nuvarande…

Många brålandabor lyfte också fram att korsningen vid Tånvägen är mycket trafikfarlig. Kommunen håller enligt uppgift på att arbeta fram underlag för förändring av korsningen. Här är också Trafikverket ”på” och vill lösa problemen snarast. Det verkar hoppfullt.

Ytterligare önskemål från Brålanda är att 45:an blir en 2+1-väg, men det ligger inte på kommunens ansvar. Fast visst kan kommunen “puffa på” Trafikverket, så att den byggs om fortare än de planer som finns. Enligt planerna blir det nog inte aktuellt förrän efter 2030… Jag tror emellertid att kommunen gör så gott den kan för att Trafikverket ska prioritera sträckan.

Till sist fanns det också önskemål om fler detaljplaner i Brålanda. Det behövs en tätortsplanering tyckte flera invånare som tar hänsyn inte bara till järnväg och vägar, utan också till företag, handel och bostäder. 

Brålandaborna var väl förberedda med frågor och synpunkter – och kommunens tjänstepersoner antecknade för glatta livet. Det saknas inte engagemang och kreativa idéer bland invånarna. Jag hoppas bara att kommunens politiker, även om det var få på plats, inser vilken potential det finns i bygden. Det är läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda. Sedan bör man också avsätta investeringspengar – och börja verkställa enligt de framkomna synpunkterna.

Det är dags att kommunen satsar på att utveckla Brålanda.

VA och utsläppen 2019

2 augusti, 2020 Lämna en kommentar

I maj var det stor uppmärksamhet kring planerna på att släppa ut stora mängder orenat avloppsvatten från Köpenhamn i Öresund. (Se t ex SVT “Miljoner kubikmeter kloakvatten ut i Öresund”.) Då fick allmänheten också veta att det släpps ut avloppsvatten även i Sverige. Det släpps ut drygt 8 miljarder liter varje år rakt ut i svenska vatten. (Se SR “Efter kritiken: Även svenskt avloppsvatten hamnar i havet”.) Jag delade några artiklar på Facebook och fick då frågan om hur det var i Vänersborg. Jodå, det bräddas i Vänersborg också. Det har jag redogjort för i några bloggar genom åren. Men frågan blev också en påminnelse om att jag inte hade skrivit om bräddningar förra året…

Bräddningar kan man nämligen läsa om i de miljörapporter som Kretslopp & Vatten sammanställer varje år. Miljörapporterna omfattar avloppsverksamheten på kommunens båda avloppsreningsverk året innan. Således handlar årets två miljörapporter om Holmängens respektive Brålandas avloppsreningsverk förra året, 2019.

När jag bläddrade i Kretslopp & Vattens sidor på kommunens omfattande hemsida, som en förberedelse för denna blogg, upptäckte jag att det även här fanns en stor mängd intressant och lärorik information. (Se startsidan: “Vattentjänster”.) 

I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Och det är väl tur, det gör så att vattnet kommer när man vrider på kranarna och bajset försvinner när man spolar på toaletterna.

Det finns två vattenverk i Vänersborg – ett vid Skräcklan och ett vid Rörvik på dalslandskusten norr om Sikhall. Det har alltid varit min uppfattning. Men när jag läste på Kretslopp & Vattens hemsidor insåg jag till min förvåning att det fanns ytterligare två vattenverk (se cirklarna/punkterna på kartan):

“Den allmänna vattenförsörjningen i Vänersborgs kommun baseras på uttag av ytvatten i Vänern/Göta Älvs vattentäkt till vattenverken Skräcklan och Rörvik. Grundvatten tas i Hästevadets (Vargön) samt Dyrehögs vattentäkter till vattenverken Hästevadet och Källeberg.”

Den här texten hittade jag dock inte på hemsidan utan i kommunens så kallade Blåplan. Det är en mycket ambitiös plan – också med mängder av intressanta och viktiga fakta. (Du kan ladda ner planen här, den är i tre delar.) Jag lärde mig t ex att vattenverket på Skräcklan har kapacitet att klara hela Vänersborgs kommuns behov. Och även att Hästevadets och Dyrehögs reservvattentäkter kan kopplas in om det blir kris. Dessa vattentäkter kan försörja 20 procent av behovet i den allmänna vattenförsörjningen under obegränsad tid. Det kan väl nämnas att det också finns en reservvattenledning mellan Vänersborg och Trollhättan. Som inte har något att göra med Trollhättans planer i Nordkroken… (Se “Trollhättans planer i Nordkroken”.)

Man lär sig, även som pensionär. Men miljörapporterna för 2019, vilka alltså är de senaste, handlar om avloppsverksamheten på avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda.

Holmängen tar emot avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Trestad Center och Väne Ryr, medan avloppsverket i Brålanda tar emot avloppsvatten från Brålanda, Frändefors och Vänerkusten. I Vänersborg är ledningsnätet för spillvatten ca 25 mil långt och det finns 51 pumpstationer längs nätet. 

Pumpstationernas uppgift är att pumpa/lyfta avloppsvattnet vidare på de delar av ledningsnätet när det inte kan rinna vidare med självfall. I samband med Kanadagässens invasion på Skräcklan i sommar och “badförbuden” så blev pumpstationerna både aktuella och “intressanta”… (Se “Bad och bräddning”.)

I miljörapporterna står det angående pumpstationerna:

“I samtliga pumpstationer finns givare som signalerar när nödutloppsnivån uppnås, signalen överförs till en dator vid avloppsreningsverket. Datorn gör en larmutskrift och dessutom en månadsrapport. I denna månadsrapport kan utläsas antal gånger samt sammanlagd tid som nödutloppen varit i funktion. Med hjälp av dessa rapporter har beräkningar gjorts av den mängd avloppsvatten som har passerat genom nödutloppen.”

Det går alltså inte utifrån nivåmätningen att säga hur stora volymer som har bräddats. Storleken på bräddningarna beräknas utifrån bräddtid och ett förmodat normalflöde i inloppsledningen till pumpstationen.

För det mesta fungerar allt som det är tänkt. Vi får rent vatten i kranarna och avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.

Ibland blir det emellertid lite fel. Ibland släpps orenat avloppsvatten ut. Det kallas alltså bräddning. Det kan bero på att ledningsnät eller reningsverk är överbelastade och vattenmängden är större än vad VA-systemet klarar av, t ex vid kraftigt regn. Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg, vilket gjorde att verket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kbm. Avloppsvattnet flöt ut i Vänern och Göta älv…

Under 2019 beräknas ca 4.100 kbm ha bräddats i Holmängens avloppsreningsverk eller om det möjligtvis är totalt på hela “Holmängens” ledningsnät. I miljörapporten för Holmängen står det:

“Sammanlagt bräddade 14 pumpstationer 102 gånger under totalt 30 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 4.100 kbm ha bräddats på grund av regn.”

I Brålanda bräddades 5.500 kbm. I miljörapporten för Brålanda:

“Sammanlagt bräddade en pumpstation 27 gånger under totalt 18 dygn på grund av regn under 2019. Totalt uppskattas 5.500 kbm ha bräddats på grund av regn.”

Jag antar att det mesta av det här avloppsvattnet flöt ut i Frändeforsån.

Det är onekligen en del orenat avloppsvatten… Å andra sidan kan det vara bra att jämföra det med att Holmängen behandlade 6.034.482 kbm avloppsvatten förra året och Brålanda 606.238 kbm.

Det pågår en stor diskussion om det är “nyttigt” att slammet från reningsverken läggs ut på åkrar. Vilket är tveksamt… Slam från Brålandas reningsverk mellanlagras på Häljestorp och sprids sedan ut på åkermark. Det handlar om 2.700 ton. Det transporteras slam från Holmängen till Häljestorp också. Rapporten skriver:

“Under 2019 producerades 2.840 ton rötat och avvattnat slam vid Holmängens avloppsreningsverk. Totalt 2.063 ton slam transporterades till Ragnsells som har gjort jord till deras sluttäckning av deponin.”

Avloppsreningsverken är inte hundraprocentigt “effektiva”. Det “rinner igenom” en hel del… Ut i naturen…

Det släpptes ut följande från reningsverken i Vänersborg förra året (i ton/år):

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammonium

Det finns en annan aspekt av utsläpp, inte bara att t ex kväve och fosfor hamnar i vattnet. Ämnena borde återvinnas

Det släpptes också ut följande från reningsverken (i kg/år):


Avloppsverken kan inte heller ta hand om alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet ut i naturen och kan faktiskt göra både växter och djur sjuka. Det är ett stort problem, särskilt när en hel del av dessa föroreningar finns i det slam som läggs ut på åkrarna.

Till sist vill jag komplettera med att Kretslopp & Vatten är en stor energiförbrukare, främst på grund av reningen:

“Den mesta energin används i form av el för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer.”

Under 2019 användes 1.596.745 kWh på Holmängens reningsverk. (Det producerades dock biogas som genererade el med hjälp av en gasmotor. Den genererade 117.320 kWh förra året, men då hade den driftproblem och fungerade inte på 6 månader.) Under 2019 användes 655.059 kWh i Brålandas reningsverk.

Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar…

Anm. Förra året skrev jag en blogg om VA och utsläppen 2018 – se här. Det gör det möjligt att faktiskt jämföra 2019 års utsläpp med 2018.

PS. Filmen ”Vättern under ytan” visar hur politiker och myndigheter tillåter industrin och avloppsreningsverken att släppa ut föroreningar i Sveriges största dricksvattentäkt – klicka här: ”Vättern under ytan”. Filmen är alldeles ny.
(Tillagt efter tips från Daniel P i gruppen ”Vänersborgare” på FB. 3/8)

Beslut om Dahlbergs Slakteri!

3 mars, 2020 1 kommentar

“Det luktar i Brålanda. Och det luktar illa. Stundtals mycket illa.”

Så började jag en blogg för drygt ett år sedan. (Se “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)

Det luktar fortfarande illa…

Först trodde jag att det var lukten som var orsaken till att miljö- och hälsoskyddsnämnden förlade veckans sammanträde till just Brålanda. Men så är det inte. Det finns inget ärende om Dahlbergs Slakteri på morgondagens dagordning.

Men vem vet, imorgon kanske det blåser från Dahlbergs Slakteri rätt i ansiktena på ledamöter och ersättare i nämnden. (OBS! Fick ett snabbt påpekande, ca 10 min efter att bloggen publicerats, att sammanträdet som vanligt hålls på Kommunhuset i Vänersborg! Men i mötesrummet ”Brålanda”!!  :-)  Tack Mathias!) Det hade nog varit en erfarenhet. Då hade alla politiker med egna näsor fått uppleva vad många brålandabor har upplevt sedan Dahlbergs sålde Dahlbergs till Bo Rydlinger och de andra ägarna för 6-7 år sedan. Ägarbytet betydde för övrigt att en epok gick i graven. Företaget hade varit familjeägt sedan det startade 1888.

Det händer att jag får påringningar från Brålanda. Det är ortsbor som vill berätta att det fortfarande stinker. Förr var de arga när de ringde, nu har de blivit allt mer resignerade…

Det tycks råda en uppgiven stämning i Brålanda… Särskilt bland de som bor i slakteriets närhet. Och det är många. Det finns många bostäder bara ett stenkast från Dahlbergs.

Det är svårt att vistas i närheten av slakteriet. Det är ibland faktiskt helt omöjligt att vara utomhus, t ex i trädgårdar. Att hänga tvätt ute är inte att tänka på. En del säger sig också bli sjuka av stanken. Men det är nog svårt att påvisa…

Människor försöker fly området. Det är emellertid svårt eller omöjligt att sälja sina villor. Det berättas att vid en av försäljningarna luktade det så illa vid två av tre visningar att de som var spekulanter helt enkelt vände när de steg ur bilen. Andra som bor i området har skaffat sig dubbelt boende. Eftersom de inte kan bo i området eller sälja villan så skaffar de en “övernattningslägenhet” någon annanstans. Och den som lyckas sälja sitt hus får göra det till ett lägre pris än taxeringsvärdet. 

I en av de officiella handlingarna, som jag strax återkommer till, skrev Möbelhörnan i Brålanda AB att lukten har mycket negativ inverkan på verksamheten.

“Kunder har åkt därifrån p.g.a. lukten, när det varit som värst.”

Kanske en orsak till att den gamla anrika Möbelhörnan är till salu. (Om den nu är det fortfarande.)

Det är inte heller så roligt när portarna in till Dahlbergs avfallshantering råkar stå öppna och fåglar hittar dit – och sedan sprider slaktrester i området…

De som köper bostäder i närheten av slakteriet kanske gör det i spekulation, de kanske tror att lukten snart ska upphöra. Och faktiskt, jag tror att det finns hopp om att stanken snart ska vara ett minne blott…

Det har varit många turer kring Dahlbergs Slakteri genom åren. Jag ska inte upprepa det jag har skrivit, men rekommenderar en liten repetition om man vill sätta sig in i ämnet ordentligt – om man vill läsa om alla beslut, tillstånd, förelägganden, prövotider, ja till och med polisanmälningar. Polisärendet är för övrigt inte avgjort än.(Se “Sista versen för Dahlbergs Slakteri?” och “Lukten från Dahlbergs Slakteri”.)

Det har hänt saker på sistone. Den 14 januari i år (2020) har ett kapitel avslutats. Miljöprövningsdelegationen har fattat ett beslut.

Miljöprövningsdelegationen är en självständig del av Länsstyrelsen. Delegationen prövar och fattar beslut om miljöfarlig verksamhet. Dahlbergs Slakteri hade beviljats en prövotid under ett antal år, men nu avslutade Miljöprövningsdelegationen denna prövotid. Och beslutade att flera “slutliga villkor” ska uppfyllas om verksamheten ska fortsätta.

Dahlbergs har släppt ut för stora mängder zink och koppar (kommer från djurens blod) i det kommunala VA-systemet. Delegationen har satt gränsvärden på dessa utsläpp som inte får överskridas. Det är ett av villkoren för fortsatt verksamhet.

Det andra villkoret, som kallas “7 a”, lyder:

“Lukt från verksamheten får inte överstiga 1 luktenhet/m3 luft vid omkringliggande bostäder eller verksamheter, räknat som 99-percentil för minutmedelvärden.”

Exakt vad det betyder kan jag inte uttala mig om, jag får helt enkelt återge vad det står senare i Miljöprövningsdelegationens beslut:

“En luktenhet per kubikmeter (1 l.e/m3) definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. Då luktupplevelsen är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av luktförhållanden kring en anläggning och ansätter då acceptabla nivåer till mellan 2 och 10 l.e/m3 som maximala tolererbara nivåer.”

Om lukten klarar kravet, vilket det enligt Miljöprövningsdelegationen måste, så tror jag att luften och lukten i grannskapet blir helt acceptabla.

Det tredje villkoret:

“Samtliga åtgärder enligt tabell 2 på s. 7-8 i detta beslut ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020. En uppföljande luktmätning, motsvarande den som utförts inom ramen för den tidigare utredningsföreskriften U2, ska genomföras senast den 31 maj 2020.”

I tabell 2, som i och för sig finns på sid 8-9, står det:

* “Säkerställa att inget läckage sker diffust från lagringstankar för avfall.”

* “Frånluft från lagringstankar behandlas i en effektivare avskiljningsutrustning för lukt, exempelvis katalytisk rening.”

* “Vid fyllning av bilar ska återföring av luften från tankbilen ledas till denna reningsutrustning.”

* “Verksamheten i processhallen bör ventileras via ett fungerande ventilationssystem för frånluften. Detta betyder att hanteringen bör ske inomhus med stängda dörrar i så stor omfattning som möjligt.”

* “Frånluften från processhallen bör behandlas i egen luktreducerande utrustning.”

* “Den luktreducerade luften från processhall och avfallstankar bör ledas till skorsten.”

Det är inte längre någon diskussion, prövotiden är slut – samtliga åtgärder “ska vara installerade och igångsatta senast den 31 mars 2020”.

Miljöprövningsdelegationens fjärde villkor:

“Hygienisering av slaktavfall får inte återupptas vid anläggningen utan tillsynsmyndighetens godkännande.”

Äntligen! utropar säkerligen grannarna. Det blir mycket lukt/stank av hygieniseringen, och det är nog till och med så att den dag det började lukta från Dahlbergs Slakteri var, när man började med hygienisering. (Hygienisering innebär att avfallsprodukter från slakteriet mals ner och värmebehandlas.)

Nu är det alltså stopp för hygienisering, och bryter slakteriet mot detta så antar jag att det omedelbart kommer att polisanmälas. Igen…

Om tillsynsmyndigheten, dvs Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg, godkänner att hygienisering får återupptas vid anläggningen ska en

“luktutredning genomföras för att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att uppfylla begränsningsvärdet i villkor 7 a.”

Villkor “7 a” innebar alltså att lukten inte får överstiga 1 luktenhet/m3 etc – se ovan.

Den sista delen i beslutet är också viktigt. Det innebär en slags “gardering”:

“Miljöprövningsdelegationen överlåter åt tillsynsmyndigheten att besluta om ytterligare villkor enligt följande. Detta görs med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken.”

Miljö- och Hälsoskyddsnämnden får så att säga “fria händer” för att vidta:

“Åtgärder för att förhindra luktolägenheter från verksamheten.”

Om det typ händer något vid anläggningen eller med produktionen som Miljöprövningsdelegationen inte har kunnat förutse.

Som jag ser det så kommer nu lukten/stanken från Dahlbergs Slakteri att försvinna inom en månad. Det kommer Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i Vänersborg att se till. Även om ärendet tydligen inte tas upp på sammanträdet imorgon. Men jag tror i och för sig att en stor del av arbetet är delegerat till förvaltningen. Som vad jag förstår har lagt ner mängder av tid på ärendet genom åren och som gör en stor och utmärkt insats.

Det kan slutligen nämnas att Miljöprövningsdelegationen avslutar beslutet med en ganska omfattande motivering. Det man slås av i motiveringen är att det mellan raderna framkommer en viss “misstänksamhet” mot Dahlbergs agerande.

Delegationen skriver t ex:

“Under prövotidens gång har sökanden (=Dahlbergs Slakteri; min anm) vid flera tillfällen bedömt att man då vidtagit de åtgärder som ska råda bot på luktolägenheterna, vilket senare visat sig inte stämma.”

Nu finns det egentligen bara en sak att hoppas på för framtiden. Och det är att Dahlbergs Slakteri snarast kan få bukt med luktolägenheterna, innan denna månads utgång – samtidigt som företaget kan fortsätta sin verksamhet.

Ett luktfritt slakteri är en tillgång för både Brålanda och Vänersborgs kommun.

PS. Här kan du ladda ner Miljöprövningsdelegationens beslut.

%d bloggare gillar detta: