Stefan Kärvlings blogg

Miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträdde den 7 april. Då lyftes ärendet om Solvarm bort från dagordningen. Nu ska beslutet om naturhuset i Sikhall fattas på nämndens nästa möte den 19 maj.

Inför sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag som innehöll mängder av nya villkor och krav. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Anders Solvarm, som fruktade att politikerna i nämnden inte fick korrekt information av tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen, skrev ett brev till politikerna och skickade med viktiga dokument och en dom från Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.)

Flera av handlingarna har inte offentliggjorts av miljö- och hälsoskyddsnämnden – så det har jag gjort… Men det finns ytterligare en handling som skickades till nämnden dagen före sammanträdet. Det är ett dokument på drygt 4 sidor från nämndsledamoten Göran Stenman (V) med synpunkter och ett alternativt beslutsförslag.

Detta dokument ska jag redogöra för i denna blogg. Sedan har du som läsare och kommuninvånare information om alla de handlingar som politikerna ska grunda sitt beslut på om Solvarms VA-system (“System Two”). (Det är möjligt att det kan tillkomma ytterligare dokument.)

Göran Stenman inleder med att ge några synpunkter i ärendet. Han börjar direkt med att slå fast:

“Jag anser inte att tillståndet ska vara tidsbegränsat.”

Det är ett viktigt ställningstagande som skiljer sig helt från miljö- och byggnadsförvaltningens förslag.

Stenman motiverar sin åsikt:

“Det har redan varit en period med tidsbegränsat tillstånd i syfte att utvärdera anläggningen. I beslutsförslaget står att nämnden bedömer att avloppsanläggningen uppfyller kraven på rening gällande hög skyddsnivå för miljöskyddet och hälsoskyddet. Varför ska det då vara en tidsbegränsning?”

Ja, det kan man fråga sig. Solvarms “System Two”, som det gäller, har varit igång under en prövotid på 2 år. Och allt har fungerat som det ska. Alla mätningar, tester, kontroller och utvärderingar har visat på utmärkta resultat – alla krav har uppfyllts. Dessutom har Mark- och miljödomstolen i en dom bekräftat detta och domstolen har också gett sitt godkännande på alla mätningars tillförlitlighet. (Det här har jag skrivit om flera gånger tidigare.)

Göran Stenman har sedan synpunkter på en del formuleringar i det liggande tjänsteförslaget. Han skriver om otydlighet i villkor, sammanblandning av konstateranden och villkor samt en del andra felaktigheter, eller i varje fall korrigeringar som borde göras.

Stenman framför, vad jag kan förstå, helt rimliga synpunkter. Å andra sidan kan man, vilket  jag gjorde i bloggen “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”, ifrågasätta om alla detaljerade villkor som tjänstemännen ställde upp i sitt beslutsförslag borde finnas där.

Stenman pekar även på en viktig aspekt som förvaltningen inte har tagit hänsyn till, inte vid något tillfälle – de ekonomiska kostnaderna för alla mätningar och kontroller som Solvarm har ålagts att utföra.

Stenman skriver:

“En föreskrift om ”sakkunnig person” medför dock stora kostnader för Solvarm, särskilt om en sådan person ska göra samtliga kontroller. Framstår inte som befogat. Även analys kostar stora pengar. Inte befogat med en gång/månad. Max en gång halvår.”

Det var bra att Stenman lyfter denna aspekt. Kostnaderna för Solvarm har för de här två “provåren” närmat sig ett sexsiffrigt belopp.

Göran Stenmans (V) presenterar sedan sitt alternativa beslutsförslag:

“Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar Anders Solvarm tillstånd till avloppsanläggningen System Two på fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20. Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får tillföras avloppsanläggningen.
Avloppsanläggningen ska vara kopplad till det befintliga så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”

Det här beslutsförslaget är enligt min mening bra. Det är så här det fungerar idag och har gjort under den 2 år långa prövotiden för “System Two” och 10 år före det för “System One”.

Men…

Så räknar Göran Stenman upp en hel mängd villkor och krav som ska uppfyllas för att beslutet ska gälla. Och jag tänker citera och gå igenom dem alla.

Stenman listar i punkt 1 och 2 kraven på anläggningens prestanda. Det är samma krav som gäller för hög skyddsnivå enligt Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer – och som Solvarm visat att han med råge har uppfyllt i alla sina omfattande mätningar:

“Villkor för beslutet

Allmänt

1. Det utgående vattnet vid mätpunkten Ö (enligt ansökan) ska ha genomgått följande reduktion
a. Minst 90 % vad gäller mängden organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet)
b. Minst 90 % vad gäller fosfor (totalmängd fosfor) samt
c. Minst 50 % vad gäller kväve (totalmängd kväve)
2. Anläggningen ska skötas så att utsläpp av avloppsvattnet inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.”

I punkterna 3 till 11 (nedan) listar Stenman upp anläggningens utformning i enlighet med tjänstemännens beskrivning och Solvarms ansökan. De kan lämpligtvis jämföras med de villkor som förvaltningen (tjänstemännen) ställde upp i sitt förslag. (Se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.)

Det känns märkligt att villkoren formuleras så att Solvarm inte skulle få lägga till ytterligare en växtbädd i sitt växthus om han kan och vill. Så som villkoren utformas får inga ändringar eller utveckling ske – inte ens om ytterligare förbättringar för återvinning av näring kan göras (som Miljöbalken och Solvarm vill främja).

“Slamavskiljare (enligt ansökan)
3. Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.
Efterföljande reningssteg (allt enligt ansökan)
4. Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
5. Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
6. Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
7. Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
8. Efter uppsamlingsbrunnen ska avloppsvattnet ledas till en tvåkammarbrunn placerad på trädgården.
9. Efter tvåkammarbrunnen ska avloppsvattnet ledas vidare till en meanderformad bäck.
10. Efter den meanderformade bäcken ska avloppsvattnet ledas vidare till en trädgårdsdamm.
11. Efter trädgårdsdammen ska avloppsvattnet ledas ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön (behöver det sista vara med?)”

Sen fortsätter Stenman att citera flera av förvaltningens förslag. Och nu kan jag inte låta bli att sätta flera frågetecken, eftersom jag inför bloggserien har läst alla Solvarms handlingar i ärendet – ett ärende som nu har pågått i flera år.

“Drift och skötsel
12. Avloppsanläggningen System Two ska kontrolleras regelbundet. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
a) Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
b) Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
c) Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.”

Är det någon annan i Sverige, t ex alla Vänersborgs fastighetsägare, som måste kontrollera och dokumentera sin kvarnpump varje vecka? Gör kommunen själv det? Eller gäller dessa krav bara Solvarms pumpar?

Solvarms kvarnpump har liksom kommunens ljud- och ljusalarm. Solvarms larm är centralt placerat inuti huset och varnar om något är fel. Solvarm har dessutom reservmotor på sin kvarnpump – en extra säkerhet som jag tror till och med överträffar kommunens system. Övriga pumpar i naturhuset har online-övervakning med felmeddelande via email om något inte fungerar som det ska. Därefter finns det extra säkerhetssteg med ytterligare larmfunktion. Och sedan ännu fler barriärer. Hur kan någon tvivla på säkerheten? Det förefaller tämligen onödigt och meningslöst att Solvarm ska behöva kontrollera pumparna minst en gång per vecka.

Solvarm har naturligtvis ett befintligt drift- och underhållsdokument (DoU), som även lämnades in till Mark- och miljödomstolen 2019. Det betyder att dokumentet faktiskt har granskats i domstol av experter från båda sidor. Här framgår kontrollintervaller, skötsel och dokumentation enligt materialtillverkarnas och Solvarms (konstruktörens) rekommendationer. Dokumentet godtogs av domstolen, som inte framförde någon anmärkning mot det. Det hör till saken att DoU-dokumentet är ett levande dokument som ständigt uppdateras, och det finns även tillgängligt vid anläggningen. I huvudsak är systemet så robust uppbyggt att det räcker med årliga kontroller av ingående delar.

I tjänstemännens förslag finns inga referenser till andra avloppssystem där dokumenterad kontroll av larmsäkrade pumpar krävs 52 gånger per år. Kraven på Solvarm framstår, i avsaknad av motivering, som påhittade, egenartade och högst orimliga.

Solvarm visade, enligt tjänstemännens egna noteringar, fram DoU-dokument vid platsbesöket. Varför nöjer sig inte förvaltningen med befintligt DoU-dokument, godkänt i domstol?

“13. Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst två gånger om året vid mätpunkten Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
14. Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år, med start den 31 maj 2022.”

Det är ofrånkomligt att man undrar hur länge naturhusets anläggning egentligen ska testas och dessutom på Solvarms egen bekostnad. I evighet? Och vad skulle hända om inte Solvarm lämnar in testresultat, eller t ex på grund av sjukdom blir försenad? Enligt domen i Mark- och miljödomstolen i Växjö krävs att kommunen kan visa att en enskild anläggning inte fungerar för att kunna ge förbud. Kraven på Solvarm, som bevisat sin anläggnings funktion och prestanda i domstol med uppföljande av 2 års mycket hårda kontrollprogram, är fortfarande inte desamma som alla andra enskilda anläggningar i kommunen och alla pumpar på fastigheter som är anslutna till kommunens VA-system. För att inte tala om kommunens egna VA-pumpsystem. Var är rättvisan? Och, undrar en juridiskt intresserad bloggare – hur tillämpar kommunen likställighetsprincipen?

Kommunallagens 2 kap. 3 § lyder:

”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”

Och finns det några “sakliga skäl för något annat” i det här fallet, så säger de skälen i så fall att det är andra anläggningar som borde ha hårdare kontrollprogram…

Stenman fortsätter.

“15. Avvikelser och driftstörningar avseende avloppsanläggningen ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”

Vad vill kommunen uppnå med denna punkt? Om en pump inte fungerar så går larmet och Solvarm får byta pump. Det är så som både moderna tvättmaskiner, diskmaskiner och bilar fungerar – tekniska problem i tekniska system kan uppstå och måste då åtgärdas. Och Solvarm har inga egna konstruerade pumpar. Familjen har köpt pumpar av minst samma kvalitet som kommunens alla VA-anslutna fastighetsägare har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka? Solvarm har dessutom flera extra varningssystem och barriärer. Har kommunen eller andra med enskilda anläggningar liknande system?

”Skyndsamt meddelas”… Vad gör kommunen om de får ett ”meddelande”? Utryckning med förbud? Solvarm har reservmotor på sin kvarnpump som träder in medan reparation sker. Och skulle reservmotorn också lägga av samtidigt, så finns reservkapacitet tillgänglig i systemet för mer än en veckas drift. Det är vad jag förstår längre än kommunens egna VA-system… Det är nästan så att man undrar om tjänstemännen, trots alla handlingar och platsbesök, verkligen har förstått systemet.

Solvarm har inte fått några frågor från förvaltningen (tjänstemännen) om detta. Inte några andra frågor heller för den delen. Solvarm har inte ens på begäran fått se förvaltningens förslag. (Se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”.) Mark- och miljödomstolen tvivlade inte på Solvarms dokumentation och hade inga liknande krav. Varför fortsätter då Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning att svartmåla Solvarms system – som alltså har av Mark- och miljödomstolen godkända drift- och underhållsdokument? Varför överklagade inte kommunen domen när de i efterhand i praktiken underkänner beslutet, kan man fråga sig… Jag undrar om Stenman verkligen delar förvaltningens omotiverade krav.

 “16. Tillsynsmyndigheten ska underrättas om annan än Anders Solvarm inträder som verksamhetsutövare.

En avgift tas ut för handläggning av denna avloppsansökan. Handläggningsavgiften motsvarar åtta timmars nedlagd handläggningstid i ärendet. Timtaxan är 1 050 kronor per timme, enligt 2020 års taxa. Avgiften blir därmed 8 400 kronor.”

Jag vet att Solvarm inte är nöjd med handläggningen. Enligt Anders Solvarm hade den kunnat gjorts på mindre än en timma. Det hade bara varit att läsa igenom sammanfattningen av domslutet i Mark- och miljödomstolen från 2019 – och se att kontrollprogrammets (2018-2020) alla mätvärden i punkt Ö (bedömningspunkten) varje gång låg under kraven. Värdena redovisades dessutom i en översiktlig sammanställning. Att miljö- och byggnadsförvaltningen lägger ner arbetstid på att på alla upptänkliga vis försöka hitta fel och dessutom hittar på egna tillståndskrav (t ex dokumenterad kontroll av pumpar 52 gånger per år) vill inte Solvarm betala extra för.

Solvarm har redan betalat två maximala tillståndsavgifter, för “System One” och “System Two” 2018 och över en halv miljon i domstolskostnader 2019 mot kommunen. Till det kan man lägga 90.000 kr för kontrollprogrammets analyser 2018-2020.

Jag undrar om det finns någon invånare i denna kommun som tycker det är rimligt att påföra maximal taxa på Solvarm för att tjänstemännen på förvaltningen ska hitta på egna utformade nya krav på betald arbetstid?

Det är sammanfattningsvis vissa enstaka krav som Göran Stenman (V) har ändrat, och kanske “mildrat”, något jämfört med förvaltningens förslag – i enlighet med de synpunkter som Stenman angav i början av dokumentet. I stort sett är emellertid kraven identiska med de krav som förvaltningen (tjänstemännen) ställde i sitt förslag till beslut. Det betyder att miljö- och hälsoskyddsnämnden även enligt Göran Stenman skulle ställa högre krav på Solvarms anläggning än på andra enskilda avloppsanläggningar.

Och jag kan fortfarande inte låta bli att undra – varför ställde inte Mark- och miljödomstolen upp sådana här krav på “System Two”? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav permanent tillstånd för “System One” och tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Har något hänt sedan dess som gör att nya krav borde tillkomma?

Jag ser inte logiken.

Och varför ska Solvarms utformning av systemet överhuvudtaget vara med i beslutet? VA-systemet är dessutom säkrat på ett sätt som gör att risken att det skulle kunna hända något, som ett utsläpp, är mycket osannolik. Och skulle ett utsläpp, trots alla säkerhetssteg och varningssystem, ändå ske så är mängderna avloppsvatten det teoretiskt och osannolikt skulle kunna vara fråga om extremt små. I synnerhet om man jämför med kommunens årligen dokumenterade utsläpp.

Men visst, är det krav som nämnden måste ha så kanske det istället hade varit på sin plats att politikerna och tjänstemännen först hade kommunicerat med konstruktören Solvarm. Då kanske parterna hade kunnat komma fram till rimliga och för alla accepterade krav och kontroller. Men som det nu har utvecklat sig så tycker jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden helt enkelt borde respektera Mark- och miljödomstolens beslut och ge Solvarm ett permanent tillstånd för “System Two”. 

Jag kan inte heller låta bli att tänka – om…

Om Solvarm kopplar bort sitt nya förbättrade “System Two” och bara kör på det äldre, och “mindre utvecklade”, “System One” – då skulle Solvarm slippa alla krav och kontroller från nämnden. Det fanns nämligen inga sådana krav i beslutet från 2018…

Hur logiskt och bra vore detta?

Det som jag har redogjort för nu är själva beslutsförslaget från Göran Stenman. Stenman har också med ett avsnitt med överskriften “Beslutsmotivering/skäl för beslut”. Det mesta som står där är taget från tjänsteskrivelsen, men Stenman utgår ju från att beslutet ska bli permanent och inte tidsbestämt. Därför har några formuleringar korrigerats. Stenman har också strukit en del avsnitt i tjänsteskrivelsen.

Stenman, liksom förvaltningen, skriver:

“Avloppsanläggningen System Two är i förhållande till andra typer av små avloppsanläggningar tekniskt avancerad med flera olika typer av reningssteg och pumpanordningar.”

Detta skulle då vara ett skäl till alla villkor…

Jag undrar emellertid vad miljö och hälsa menar med att systemet är avancerat. Vad jämför nämnden och förvaltningen med? Är det med kommunens eget VA-system? Som har en massa pumpstationer och, förutom mekanisk och biologisk rening, även har kemisk rening med fällningskemikalier som ska hanteras (och sedan bortforslas och deponeras). Kommunens system kräver utbildad personal.

Vad jag förstår så har Solvarm en i grunden enkel anläggning. Den är konstruerad utifrån naturens principer, men med en avancerad design/utformning med flera säkerhetssteg och barriärer. Ska flera ingående säkerhetssteg och dokumenterad välfungerande prestanda med godkänt DoU-dokument motarbetas?

Både förvaltningen och Stenman driver de eventuella konsekvenserna av resonemanget väldigt långt, alldeles för långt kan jag tycka:

“Om avloppsanläggningen inte kontrolleras regelbundet eller missköts, finns en stor risk att avloppsanläggningen inte klarar de skyddsnivåer som ställs i tillståndet och att orenat avloppsvatten når ut till Sikhallsviken och EU-badet. Det kan ge allvarliga konsekvenser för de badande och andra djur och människor som kan komma i kontakt med vattnet i Sikhallsviken.”

Formuleringen sår tvivel på anläggningens robusthet, som därmed undervärderas och på sätt och vis också missaktas. Den sprider en misstänksamhet mot hela naturhuset, och även mot Solvarms intentioner, som utmålas som ett stort potentiellt hot mot hela Sikhall. Och så är det ju inte. Det har ju faktiskt Solvarm till och med bevis på – domen från Mark- och miljödomstolen… Och menar nämnden då också att dessa risker för badvattnet bara skulle gälla “System Two”? Och inte det äldre “System One”, som redan har fått sitt permanenta tillstånd, utan alla dessa krav…? Det tycks mig vara ett mycket ologiskt sätt att resonera.

Resonemanget och farhågorna känns inte ok. Särskilt när man läser i Miljörapporten 2020 att reningsverket i Brålanda, dit Solvarms avloppsvatten skulle hamna om naturhuset anslöts till det kommunala VA-nätet (som förvaltningen uttryckligen har skrivit att Solvarms anläggning borde göra), bräddade 4.000 kbm förra året. Och ytterligare 4.000 kbm bräddades vid pumpstationer och ledningar i Dalslandsdelen av kommunen. Bräddning innebär alltså att otillräckligt renat eller helt orenat avloppsvatten “läcker ut” ur ledningar och reningsverk. I Brålandas fall ut i Frändeforsån och vidare ut i Vänern… (Holmängens reningsverk bräddade för övrigt 797 kbm förra året och ledningar och pumpstationer ytterligare 4.000 kbm.)

Familjen Solvarm lär få gå på toaletten under ganska många år för att komma upp i denna mängd… Så finns det avloppsvatten i Sikhallsbadet så är sannolikheten ganska stor att de kommer från det kommunala VA-nätet, vars pumpstationer och ledningar finns ett stenkast från badet… Och inte från någon enskild avloppsanläggning i Sikhall… Allra minst Solvarms…

Förresten. Vänersborgs kommun håller toaletterna vid badet och magasinet i Sikhall stängda vintertid. Det var som bekant flera fina dagar denna vinter och då var det hundratals människor ute på isen och åkte skridskor. De fiskade, grillade och trivdes på isen de soliga vinterdagarna. Var tror miljö- och hälsa att alla dessa människor gjorde sina behov?

Ibland tror jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden även tappar perspektiven.

Göran Stenmans förslag är helt klart ett förslag i rätt riktning, men jag hoppas ändå att nämnden tar ett ännu bättre beslut…

==

Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021