Arkiv
Valborg – dödens högtid
Idag är det Valborgsmässoafton.
Valborg, denna urgamla högtid med anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?
Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”.
Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg, liksom förra årets, aktuellare än någonsin. Tyvärr. 
Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hörde ihop.
Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur 
så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Valkyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet.
Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, sitter och funderar på de existentiella frågorna framför TV:n eller datorn. Det är ju bara där vi i år kan se eldarna brinna.
PS. Denna blogg är en repris, den har varit publicerad tidigare…
KS: Ja till VA Vänersnäs
Det blev som jag misstänkte – och befarade. En majoritet av ledamöterna i kommunstyrelsen sa ja till att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)” och “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.)
Det ska dock direkt sägas att det slutliga beslutet fattas den 12 maj av kommunfullmäktige. Tills dess finns det tid och möjlighet för ledamöter och partier att ändra sig, även om det inte är så vanligt att sådant händer bland “betongpartierna” i Vänersborg… Men vem vet, om deras väljare kontaktar dem och sätter igång “operation övertalning” så kanske det är möjligt. Varför inte hota med att rösta på Vänsterpartiet nästa år… ;)
I kommunstyrelsen igår (onsdag) så yrkade Vänsterpartiet på återremiss av de båda ärendena om Vänersnäs. Vänsterpartiets yrkande stöddes dock enbart av Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna. När majoriteten (S+C+MP+M+L+KD) sedan röstade igenom förslaget om att inrätta verksamhetsområden reserverade vi i Vänsterpartiet oss skriftligt.
Vänsterpartiet genom James Bucci och undertecknad yrkade alltså i första hand på återremiss. Det innebar att vi ansåg att förslaget skulle skickas tillbaka för ytterligare utredning. Det fanns ju inget i underlaget inför beslutet som beskrev hur VA-situationen såg ut på Vänersnäs, varken rent allmänt eller i de områden som det handlade om denna gång. Det fanns ingen diskussion om det fanns några alternativa lösningar, om det var möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det skulle kosta att ansluta sig.
Ett viktigt skäl till att Bucci och Kärvling (jag) yrkade återremiss var att vi tyckte att kommunen skulle kontakta och kommunicera med de berörda på Vänersnäs först – innan ett beslut.
Som ett av argumenten citerade jag ett av kommunens förväntade resultat för nästa år:
“Invånarnas möjligheter till delaktighet ska öka”
Det gjorde jag för att det här förväntade resultatet skulle antas av kommunstyrelsen bara några minuter efter Vänersnäsärendena. Och det antogs också. Det tycker jag är tämligen fantastiskt. Den ena handen 
vet inte vad den andra gör… Eller? Delaktigheten ska öka, men de i Vänersnäs ska vi inte lyssna på… De som röstar på S+C+MP borde kanske fråga sina politiker om det förväntade resultatet gäller alla utom de som bor på Vänersnäs?
Jag citerade också socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) som intervjuades i TTELA häromdagen. Nyberg fick frågan om protesterna i Frändefors angående beslutet om det planerade boendet på Elgärde som upphävdes (se “Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde”):
“Vad har ni lärt er?”
Och Nyberg (S) svarade TTELA:s reporter:
“Att möta medborgarna mycket tidigare…”
Fast det gäller tydligen inte heller medborgarna på Vänersnäs… (Nyberg har som ersättare i kommunstyrelsen ingen rösträtt.)
Men framför allt citerade, och åberopade, jag Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Som jag ser det så måste denna paragraf vara tillämplig i fall av inrättande av verksamhetsområden. Och då ska den följas. Jag tror faktiskt att om kommunfullmäktige fattar samma beslut som kommunstyrelsen, så kan beslutet överklagas utifrån denna paragraf.
Även James Bucci (V) argumenterade för det “demokratiska perspektivet”. Men Bucci tog också upp begreppen samlad bebyggelse/större sammanhang. Det är begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. I Vänersborg är det praxis att det ska vara som mest 100 meter mellan husen för att de ska anses ingå i ett större sammanhang. Och det finns hus i de föreslagna verksamhetsområdena som ligger längre ifrån varandra.
Naturligtvis nämnde vi också civilutskottets (riksdagen) inställning (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”):
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Just igår diskuterade riksdagen detta tillkännagivande från Civilutskottet. Utskottet hade ju tagit ett initiativ som riktade sig till regeringen.
Enligt riksdagens snabbprotokoll (kan hämtas här; sid 77-82) sa ledamoten från moderaterna:
“En majoritet i Sveriges riksdag värnar fastighetsägarna som inte ska behöva ansluta sig till ett kommunalt va-nät om de har ett fungerande enskilt avlopp.”
Ledamoten från centerpartiet:
“I stället för tvångsanslutningar till det kommunala va-systemet, som har varit det dominerande tillvägagångssättet, förespråkar vi fler kostnadseffektiva och flexibla åtgärder där miljönyttan är det vägledande kriteriet”
Ledamoten från kristdemokraterna:
“Tycker regeringspartierna att det demokratiskt är rätt att man helt plötsligt blir tvingad att betala någonting som man uppenbarligen inte behöver om man klarar av miljö- och hälsokraven?”
Och till sist ledamoten från liberalerna:
“Förutom det tillkännagivande som utskottet riktar till regeringen angående att fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska tvingas att ansluta sig till kommunalt va, som vi i Liberalerna står bakom…”
Med undantag av sverigedemokraterna delar inte de borgerliga partierna i Vänersborg de åsikter som partierna för fram i riksdagen. (SD i Vänersborg har samma åsikt som sina riksdagsledamöter.)
Idag kl 16.00 röstade riksdagen om civilutskottets initiativ. Och en majoritet i riksdagen röstade för ”tillkännagivandet”. Det har ingen praktisk betydelse, eftersom det inte var en lagändring, men det visar regeringen och andra hur riksdagen tänker rösta den dag då regeringen lägger sin proposition i ärendet:
”En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”
Det kan väl till sist påpekas att i ett tidigare ärende i kommunstyrelsen igår, ärendet “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer”, så var ett av argumenten snarlikt det som kunde användas om verksamhetsområdena. I underlaget till beslutet citerades Vattenförvaltningsförordningen 6 kap 6 §:
“…ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras.”
Samtliga partier, utom miljöpartiet, stod bakom detta beslut. När det gäller verksamhetsområden och VA var dock ett sådan här argument tydligen inte mycket värt.
Vad sade då de andra ledamöterna i kommunstyrelsen?
Faktiskt inte mycket. Det var bara Benny Augustsson (S) och Anders Wiklund (MP) som yttrade sig. Ingen från t ex moderaterna, centerpartiet, liberalerna eller kristdemokraterna gjorde det.
Augustsson (S) menade att miljön inte hade sett ut som den gör om det var frivilligt att ansluta sig. Men då missade Augustsson att de enskilda avloppsanläggningarna naturligtvis ska vara godkända av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det handlar inte om att fastigheter på något sätt skulle få tillåtelse att förorena miljön. Det var en grav missuppfattning. (Och vilken anläggning släpper egentligen ut mest avloppsvatten i Vänern? Någon enskild avloppsanläggning? Nää… Se t ex “VA och utsläppen 2018”.)
Miljöpartisten och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund menade att kommunen bara följer Blåplanen. Blåplanen har emellertid ingen juridisk status, medan Förvaltningslagen (se ovan) har det… Wiklund sa vidare att nämnden inte brukade fråga fastighetsägarna i verksamhetsområdena vad de tycker. Det var ett mycket intressant argument. Har man gjort fel förut så ska man fortsätta att göra det…? Och oavsett kommunens inriktningsmål och förväntade resultat? Fast jag vet att människor längs dalslandskusten faktiskt har tillfrågats, åtminstone i något verksamhetsområde.
Augustsson och Wiklund tog också upp att Länsstyrelsen har förelagt kommunen att Gardesanna ska bli ett verksamhetsområde (se “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”). Och det stämmer. Men de ärendena vi diskuterade på kommunstyrelsen igår handlade om andra verksamhetsområden.
Det blev votering. “Betongpartierna” (S+C+MP+M+L+KD) slöt leden och voteringen slutade 10-5 för att inrätta verksamhetsområden.
Nu ska alltså ärendet till kommunfullmäktige där det avgörs den 12 maj.
Till sist publicerar jag Vänsterpartiets yrkande om återremiss och också reservationen mot beslutet.
====
Yrkande om återremiss
Motivering
Det finns inget i underlaget inför dagens beslut som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdet eller vad det kostar att ansluta sig.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs, samt utan att ha visat hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas.
====
Reservation
Vänsterpartiet anser att kommunstyrelsen inte kan gå vidare med ärendet till kommunfullmäktige utan att första kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs.
I Förvaltningslagen 25 § står det:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Det finns många fastighetsägare som ställer sig frågande till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt. Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer.
Det finns ytterligare en aspekt på ärendet. Idag ska riksdagen debattera ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen. Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag:
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna, medan alla väntar på regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”. Utredningen innehåller flera radikala förslag i ärendet och det är ytterligare ett skäl till att Vänersborgs kommun inte driver fram alltför snabba beslut.
Vänsterpartiet yrkade återremiss av ärendet för att ge möjlighet för kommunen att först kontakta och kommunicera VA-planerna med de berörda fastighetsägarna på Vänersnäs samt visa hur varje berörd fastighet är att betrakta som en del av en samlad bebyggelse/större sammanhang, dvs begrepp som styr hur ett verksamhetsområde ska utformas. När återremissen föll ser vi inget annat alternativ än att yrka avslag.
===
Båda dokumenten undertecknade 2021-04-28 av James Bucci och Stefan Kärvling, Vänsterpartiet. (Du kan ladda ner yrkandet här och reservationen här.)
==
PS. Lutz Rininsland (V) har idag skrivit en mycket läsvärd blogg om socialnämnden: ”Äldreomsorgen som huvudnyhet”.
KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)
Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg “KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)”. Du bör läsa denna blogg innan du läser vidare.
I underlagen till kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag står det inte något om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser om att det inrättas verksamhetsområden. I dessa moderna tider av sociala medier tänkte jag då att det måste finnas någon Faceboook-grupp för boende på Vänersnäs. Och visst fanns det en sådan. Den hade 715 medlemmar. Jag ansökte om medlemskap, och nu har gruppen 716 medlemmar (23/4).
Det första jag gjorde i gruppen var att ställa frågan:
“Kommunen ska snart besluta om verksamhetsområden (VA) på Vänersnäs. Vad anser gruppens medlemmar om det? Undrar en politiker i fullmäktige som snart ska vara med och besluta i frågan.”
Det tog faktiskt inte många timmar förrän jag hade fått 28 svar…
Och av dem var bara ett enda positivt till att ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Alla de andra svaren var negativa.
Här följer en del kommentarer från Vänersnäs:
“Det är tyvärr inget som går att tala högt om. Man vill inte komma i onåd med kommunen. Se hur det gått för solvarm och Magnus på sikhall på andra sidan Dalbosjön.”
“För de flesta som redan har godkända anläggningar är det endast en mycket stor kostnad som inte tillför något. Väldigt många hus på Gardis ligger på berg och då tillkommer sprängning. De som idag inte har WC måste bygga till. För att uppfylla kraven tillkommer betydande kostnader och för pensionärer är det inte lätt att få lån.”
“Jag är då inte positiv till detta,har helt ny avloppsanläggning sen ng år tillbaka,bra vatten har vi med & nu ska jag betala en massa igen nej tack”
“Vi är inte positiva till kommunal anslutning då vattnet vi har idag är av bättre kvalitet än det vi hade då vi bodde i stan.”
“välkommen till gruppen och tack för en att du visar intresse. ett kort och gott NEJ tack, kommun dömde ut avlopp för några år sedan, vilket gav de flesta av oss här ute merkostnader och nu ska vi lägga pengar på på det igen, och en del av oss har inte betalt färdigt på det förra b omkostnaderna, vansinnigt,”
“Om jag skulle få möjlighet att välja… så tackar jag vänligt men bestämt Nej.”
“Jag tycker också det är ett bedrövligt beslut då de flesta har väldigt bra brunnar.”
“Nej. Nej. Nej. Vi vill absolut inte ha kasst kommunalt vatten och vara tvingade att betala för nytt avlopp igen.”
“Har en sommarstuga som vi använder Max 4 månader. Varför skall vi behöva kommunalt VA!”
“Jag tycker att det blir väldigt dyrt för mig som pensionär. Lån är inte att tänka på då en liten inkomst inte duger för banken. Det var inte längesen jag fick göra om mitt avlopp då det var alldeles för gammalmodigt till en hög kostnad för mig.”
“Vi säger Nej.”
“Vi som många andra blev ålagda att göra nytt avlopp för ca 10 år sedan. Att då tvingas ”gräva” ner sina pengar i trädgården var inte roligt, och att behöva göra det igen efter mindre än 10 år känns helt absurt. Vi och många fler här ute på Vänersnäs undrar hur Vänersborgs kommun tänker omkring detta. Avloppen vi gjorde då var ju godkända och borde vara det nu också.”
“Blir dyrt, alla har inte råd. Låt kommunen betala allt ,och ta ut kostnaden då det säljs eller överlåts, kommer då bli en del i köpet. Annars är det bra dom det är nu.”
“Jag är inte heller inte positiv till detta,har nästan ny avloppsanläggning sen några år tillbaka. Mycket bra dricksvatten har vi med & nu ska jag betala en massa för något som redan fungerar och är bra. NEJ TACK!”
“Tycker det är helt sjukt. Säger helt klart nej.”
“Nej, nej och åter nej! I stort sett alla här ute har fått åtgärda sina enskilda avlopp då miljö och hälsa har gått igenom alla fastigheter. Vi har lagt enorma pengar på åtgärder och det lär vi inte få mycket för om det blir verksamhetsområde. Vårt ‘bajs’ hamnar inte i Vänern!!! Och de flesta av oss har bra vatten så frågan är varför det är så viktigt att vänersnäsare ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp???”
“Nej, då vi har utmärkt vatten ur egen brunn och väl fungerande avlopp så helt klart nej tack till kommunalt dyrt och sämre vatten. Kommunalt avlopp det skiter vi gärna helt i.”
“Nej tack har nyborrad vattenbrunn med utmärkt vatten och ny avloppsanläggning ser ur ett miljöperspektiv inte att det kan motiveras i en livscykelanalys kommer bara lämna stora hål i plånboken.”
“Vi la ned ett nytt miljövänligt avlopp för några år sedan. Min man ställde frågan innan om det fanns någon planering för kommunalt VA? Fick till svar att det kommer ej ske det närmsta 20 åren. . Hade vi vetat detta hade vi så klart väntat”
“Tycker underlaget är väldigt bristfällig vem är drivande i processen. Även klimatpåverkan skulle vara intressant att se. Många pumpar o processer som jag ställer mig frågande till. Och vad är den faktiska kostnaden o informationen runt den är kraftigt bristfällig. Så nej från min sida.”
Som synes finns det många olika anledningar till att fastighetsägare inte vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet. En del fastigheter har bra vatten och avloppsledningar som Vänersborgs kommun har godkänt… (I Vänersborg är Solvarms fastighet i Sikhall ett bra exempel, som kommunen ändå har velat tvångsansluta – se t ex “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”.) Andra fastigheter är mindre sommarstugor eller torp där kostnaden för anslutningen överstiger fastighetens värde. Andra har helt enkelt inte råd. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i vissa fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+. Det kan säkerligen också finnas andra skäl till att en fastighetsägare inte vill ansluta sig till kommunens VA.
Det är dyrt att ansluta sig till kommunens vatten och avlopp. En generell beräkning för kostnaden för en småhusfastighet, som ska anslutas, ligger med Vänersborgs nuvarande VA-taxa på omkring 200.000 kr – några fastigheter får betala mindre, andra mer. (Ledning, sprängning mm från anslutningspunkten in i huset betalas av fastighetsägaren.) (Du kan ladda ner VA-taxan 2021 här.)
Man kan dock få en viss ersättning från kommunen. Kretslopp & Vatten ersätter avloppsanläggningar som är (citat från mail från kommunen):
“yngre än 10 år vid datumet för driftsättningen av den kommunala VA-anläggningen i området”
Kommunen drar av 10% på värdet varje år. Det är fastighetsägaren som skriftligen måste inkomma med en begäran om ersättning och:
“redovisa de kostnader som fastighetsägaren yrkar ersättning för genom kvitton och/eller fakturor.”
Kommunen har, som nämnts tidigare, inte haft någon kommunikation med de berörda vänersnäsarna. Det gör det, som jag ser det, mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsområden i kommunstyrelsen.
Det finns ytterligare en aspekt på onsdagens VA-ärende – riksdagens civilutskott…
Imorgon onsdag (när KS sammanträder) debatterar riksdagen ett betänkande från Civilutskottet. Utskottet har nämligen tagit ett initiativ till ett tillkännagivande som riktar sig till regeringen.
Så här står det på riksdagens hemsida om civilutskottets förslag (se “Utskottets förslag”):
“Inget tvång att ansluta sig till kommunala VA-nätet (CU14)
En fastighetsägare med enskilt avlopp ska inte tvingas ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detta under förutsättning att det egna avloppet uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven. Det anser civilutskottet och föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.”
Det händer alltså saker i riksdagen kring VA-frågorna. Utskottets majoritet tycks nämligen ha tröttnat på att regeringens utlovade proposition i frågan, “Vägar till hållbara vattentjänster”, dröjer. Förslaget, som 
redan har försenats flera gånger, skulle ha lagts fram till riksdagen nu i mars, men sköts upp igen. (Du kan ladda ner utredningen här “Vägar till hållbara vattentjänster”.)
Regeringspartierna, S+MP, tillsammans med Vänsterpartiet (tyvärr), vill inte göra något i nu-läget, de vill bara fortsätta att vänta på propositionen… Det tycks (tyvärr) vara M+KD+SD som är de “drivande” partierna i civilutskottet.
Det blir nog till att yrka återremiss här i Vänersborgs kommunstyrelse på de två förslagen om verksamhetsområden på Vänersnäs. (Här kan du ladda ner Vänsterpartiets yrkande om återremiss. Det är möjligt att vi kan göra vissa mindre redigeringar av yrkandet under kvällen.) Om inte återremissen går igenom så blir det sannolikt ett nej från Vänsterpartiets sida. (Jag återkommer naturligtvis efter sammanträdet med ett referat, och en eventuell reservation.)
Det hjälper inte att inrättandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt att sprida kostnaderna på fler användare. Det är ju visserligen “smart tänkt” av kommunen att hålla nere taxorna för det anslutna kollektivet (så att taxorna inte blir ännu högre än den nuvarande 8%-höjningen). Men det är inte schysst mot dem som skall tvingas in i VA-nätet, utan att egentligen behöva detta.
Sedan är det kommunfullmäktige som kommer att fatta det slutliga beslutet, antagligen den 12 maj. Kommunens styrande partier (S+C+MP) och den borgerliga “oppositionen” (M+L+KD), som ibland inte riktigt tycks veta vad deras riksdagsledamöter anser, kommer sannolikt att klubba igenom förslaget från samhällsbyggnadsnämnden.
När sedan det kommunala VA-nätet blir verklighet och det är dags för fastigheterna att ansluta sig, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen borde allt vara klart i år, men kommunen har alltså begärt förlängning på föreläggandet till 31 december 2022. (Vilket Länsstyrelsen, enligt obekräftad uppgift idag, har gått med på.) Jag är inte heller säker på om detaljplanerna i området är omarbetade och klara. De planer som finns tillåter nämligen inte anslutningar till det kommunala VA-nätet. Eller ska jag säga, fanns. När jag letar på kommunens hemsida så hittar jag bara en – “detaljplan nr 404, del av Anundstorp 1:3, Gaddesanna”. Och den är helt ny, och förutsätter verksamhetsområdet. (Se här.)
==
PS. Vänersborgs kommun använder begreppet ”samlad bebyggelse” och ”större sammanhang”, precis som andra kommuner, när verksamhetsområden ska inrättas och beslutas. Men hur många fastigheter handlar det då om? Och hur långt får fastigheterna ligga från varandra? Det är begrepp och definitioner som är oklara och inte definierade i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Här kan du ladda ner ett examensarbete (“Lagen om allmänna vattentjänster“) som tar upp dessa frågor. Vänersborgs kommun är med som en av exempelkommunerna. Kommunens VA-chef Daniel Larsson är också intervjuad. Kanske kan du få tips om hur du slipper att bli tvångsansluten…
Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.
KS 28/4: VA på Vänersnäs (1/2)
På onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Som vanligt, höll jag på att skriva, beräknas sammanträdet pågå hela dagen. Dagordningen är lång och informationspunkterna många.
Dagordningen ser ut så här, och då ska det noteras att ärende 2, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, består av 8 föredragningar:
I den här och den följande bloggen tänkte jag uppehålla mig vid ärendena 16 och 17, “Beslut om införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – Område 1” respektive område 2.
Ett verksamhetsområde är (se här):
“ett geografiskt område inom vilket kommunen har en skyldighet att tillhandahålla tjänster för vatten och avlopp. Ett verksamhetsområde kan innefatta en eller flera VA-tjänster.”
Det här med kommunalt VA är inga lätta frågor.
För många fastighetsägare är VA-utbyggnad och anslutning till det kommunala VA-nätet enbart positiv och något som de till och med skriver till kommunen och begär. För andra är en anslutning till kommunens VA-nät ett elände som riskerar att de får flytta ifrån sina hus.
För drygt ett år sedan beslutade först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige att inrätta ett verksamhetsområde i områdena runt Gardesanna – se karta. (Jag stavar fortfarande Gardesanna på det gamla lokala viset… Se “Gardesanna? Gaddessanda? Gaddesanna?”.)
Det här verksamhetsområdet klubbades rakt igenom i både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Inga protester, inga andra yrkanden, inga protokollsanteckningar eller reservationer, ingenting. Men det var också corona-tider och kommunledningen hade fortfarande inte infört möjligheten att delta på distans. Därför var t ex undertecknad vänsterpartist frånvarande under dessa sammanträden. Beslutet har vunnit laga kraft, och enligt kommunens hemsida var det ett informationsmöte ute på Vänersnäs den 5 mars i år (se här). (Eller om det var digitalt…)
Fastighetsägarna på Gardesanna, och i de flesta fall handlade det om sommarstugeägare, hade haft problem med kommunen och VA-frågan i många, många år. Kommunen ansåg att VA-frågan inte var några problem, och därför inte velat inrätta något verksamhetsområde. Samtidigt som kommunen hade nekat fastighetsägare att ordna vettiga enskilda VA-lösningar. Fastighetsägarna var i något slags moment 22.
Jag skrev faktiskt två bloggar om VA-frågan på Gardesanna. Det var på våren 2014. Då krävde Länsstyrelsen att Gardesanna skulle bli ett verksamhetsområde, men kommunen “stretade emot”. Det är faktiskt intressant att läsa kommunens negativa inställning till att inrätta ett verksamhetsområde. Kommunen hade väldigt många argument för att inte bygga ut det kommunala VA-nätet på Gardesanna. 
(Även undertecknad hade en något annorlunda inställning på den tiden än nu.) (Se “Gardesanna – också en del? (1/2)” och “Gardesanna – också en del! (2/2)”.)
Länsstyrelsen förelade till slut, den 25 juni 2015, Vänersborgs kommun att för en del fastigheter:
“bestämma verksamhetsområde för spillvatten och tillse att behovet senast den 31 december 2021 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”
Vänersborg kommun har begärt förlängning på föreläggandet till ett år senare, 2022.
Hur kommunens inställning har varit de senaste åren gentemot fastighetsägarna på “resten” av Vänersnäs vet jag faktiskt inte. Det har inte kommit några signaler därifrån, i varje fall inte som jag har hört. Men om vatten och avlopp nu skulle dras till Gardesanna, så var det väl inte helt osannolikt att kommunen också ville att i stort sett hela Vänersnäs så småningom skulle ingå i verksamhetsområden. Och då är kommunens inställning från andra håll i kommunen entydig – alla fastigheter utan undantag ska ingå…
Nu har stunden kommit för att införa verksamhetsområden för “Grytet, Hallby Mitt och Änden” (se karta till vänster).
Det handlar om 32 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 1 (se karta till höger):
Och 21 fastighetsbeteckningar i verksamhetsområde 2 (se karta nedan till vänster):
Det är Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) som reglerar det här med verksamhetsområden och VA. § 6 i LAV säger:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”
Den här lagparagrafen används och citeras flitigt i underlagen inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges kommande behandling av ärendena. Ja, det är egentligen det enda som motiverar besluten om att inrätta verksamhetsområden. Det finns faktiskt inget i underlaget som beskriver hur VA-situationen ser ut på Vänersnäs just nu, varken rent allmänt eller i de områden som det handlar om denna gång. Det finns ingen diskussion om det finns några alternativa lösningar, om det är möjligt för fastighetsägare att stå utanför verksamhetsområdena eller vad det kostar att ansluta sig. Därför är det omöjligt att svara på frågan om kommunalt VA är nödvändigt eller inte.
Det ligger väl i och för sig nära till hands att skapandet av verksamhetsområden längs dragningen ut till Vänersnäs är ett sätt för kommunen att få in mer pengar…
Det står inte heller något i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag om vad invånarna och fastighetsägarna på Vänersnäs anser…
Det gör det inte helt lätt för politikerna att ta ställning i frågan. Egentligen. Fast det tycks inte vara några problem för många politiker. De flesta verkar hålla med förvaltningen, och då behöver kommunen inte kommunicera med de berörda…
Fast är det så lätt?
I LAV § 9 står det:
“Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det komplicerar onekligen frågan “lite grann”…
Det gör även det faktum att när det gällde den kommunalt ägda Bergagården (förvärvad av det kommunala bolaget Fastighets AB Vänersborg) så beslutade kommunfullmäktige den 15 april 2020 att (se ”KF 15/4: Bergagården, ny VA-policy mm”):
“fullmäktige förespråkar en upprustning av den befintliga lokala avloppsanläggningen med infiltration.”
Kommunfullmäktige ville inte att den kommunala fastigheten Bergagården skulle anslutas till kommunens eget VA… Var finns den kommunala logiken? Och var finns likställighetsprincipen? Alla kommunmedlemmar ska ju enligt Kommunallagen behandlas lika.
När samhällsbyggnadsnämnden fattade sitt beslut om att föreslå kommunstyrelsen att också uttala sig om att inrätta verksamhetsområden i de här två områdena på Vänersnäs så var det bara vänsterpartisten James Bucci som inte deltog i nämndens beslut.
James Bucci (V) avstod från att delta på grund av att beslutet i nämnden inte hade föregåtts av någon kommunikation med de berörda fastighetsägarna. Och det är anmärkningsvärt att inte kommunen tagit kontakt med de berörda.
I Förvaltningslagen står det en hel del intressant om myndigheters skyldigheter gentemot kommuninvånarna, t ex följande:
Förvaltningslagen 25 §:
“Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet.”
Förvaltningslagen 6 §:
“En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.”
När jag bläddrade igenom lite handlingar och bloggar mm, så upptäckte jag att det åtminstone i ett fall tidigare var så att kommunen faktiskt hade sänt ut brev till alla fastighetsägare i ett blivande verksamhetsområde, även till sådana som inte hade önskat kommunalt VA. (Se “Tvångsanslutning till VA”.) Och det var ju bra, att ett brev skickades ut alltså. Det visade sig emellertid att de som inte ville ansluta sig till kommunens VA så småningom blev tvingade ändå.
Fortsättning följer – se ”KS 28/4: VA på Vänersnäs (2/2)”.
Anm. Det finns en del information på kommunens hemsida om VA-planerna på Vänersnäs.
Skolmiljarden – till förskolan? (3/3)
Anm. Den här bloggen är en slags fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.
Den 21 december förra året publicerades ett pressmeddelande på Utbildningsdepartementets hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):
“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”
De statliga pengarna skulle fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebar för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr och för Trollhättans del 6 milj. De här pengarna fick kommunerna sedan själv bestämma om hur de skulle fördela ut i verksamheterna. Regeringen skrev att statsbidraget fick användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.
Som alla vet så har Trollhättan och Vänersborg “överlämnat” gymnasie- och vuxenutbildningen till Kunskapsförbundet Väst (KFV). KFV är ett kommunalförbund, Trollhättan och Vänersborg är de enda medlemmarna i förbundet.
Kunskapsförbundet skulle naturligtvis också få ta del av “skolmiljarden”. Men hur skulle pengarna fördelas mellan Trollhättan, Vänersborg och KFV?
Som vi sett i de två tidigare bloggarna (se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)” och “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”) var inte de två kommunerna överens. Vänersborg ville fördela pengarna mellan antalet 6- till 19-åringar, Trollhättan till alla mellan 1 och 19 år. Ingen av kommunerna ville ta med de vuxenstuderande i fördelningen. Trollhättans sätt att fördela pengarna innebar att gymnasieleverna fick mindre pengar, pengar som istället gick till förskolebarnen.
Trollhättan beslutade att ge 22% av statsbidraget till Kunskapsförbundet (1,3 milj) och Vänersborg 27% av sitt (1,08 milj).
Det har jag beskrivit i de två tidigare bloggarna. Och i några andra också faktiskt…
Vi var flera, bland annat hela KFV:s direktion (förbundets “kommunfullmäktige”), som reagerade på att Trollhättan ansåg att barnen i förskolan skulle få del av de statliga bidragen. Syftet med “skolmiljarden” var ju mycket tydligt. Pengarna skulle:
“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.
Och det blev ännu tydligare härom veckan, då staten ökade på “skolmiljarden” med ytterligare 350 milj kr till kommunerna. I ett pressmeddelande skrev Utbildningsdepartementet (se “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”):
”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”
Regeringen pekar ut eleverna i högstadiet och gymnasiet. Det är de som på grund av distansundervisningen:
“under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra”
Barnen i förskolan nämns överhuvudtaget inte. Det talas inte heller om vuxenutbildningseleverna, och där tycker jag att Utbildningsdepartementet har gjort en stor miss.
Med andra ord – de statliga pengarna ska användas för att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera barnen och eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna borde därför i första hand gå till de som har haft distansundervisning. Det är ju dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.
Trollhättan har en annan syn, där håller man inte riktigt med Utbildningsdepartementet. Trollhättan anser att barnen i förskolan har missat lika mycket undervisning och utbildning som högstadie- och gymnasieeleverna. Och att det är lika bråttom att 1- till 5-åringarna i förskolan får möjlighet att ta igen den förlorade utbildningen under pandemin som det är för avgångsklasserna i högstadiet, åk 9, och gymnasiet, åk 3. Och ännu viktigare än för de vuxenstuderande, som inte fick någon del av statsbidragen alls.
Jag har funderat på vilken undervisning/utbildning som barnen i förskolan och eleverna i låg- och mellanstadierna har gått miste om på grund av pandemin, och särskilt hur pengarna skulle användas för att säkerställa de små barnens utbildning. Skulle de barn som var frånvarande från förskolan få extra långa dagar resten av vårterminen? Eller skulle de barn vars pedagoger var frånvarande från förskolan vara på förskolan någon extra vecka under sommaren? Tänkte jag…
Nu vet jag svaret.
Utbildningsförvaltningen i Trollhättan skriver:
“Medlen som stannar inom kommunens verksamhet kommer att användas till två tjänster som skall stötta förvaltningens rektorer med utredningar och anmälningar till Arbetsmiljöverket vid kännedom eller misstanke om exponering för Corona viruset. Medlen kommer även att användas för att skapa förutsättningar för verksamheten att bedriva mer undervisning i utomhusmiljöer i syfte att minska smittspridning.”
Oops…
Det sistnämnda, om förutsättningar för utomhusundervisning, är en synnerligen kreativ omskrivning för vad det egentligen handlar om – ytterkläder till förskollärarna…
Det är inte helt lätt att utröna hur dessa åtgärder säkerställer att “alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin” eller hur detta går ihop med Utbildningsdepartementets syfte med “skolmiljarden”… En sak är i varje fall klar.
Beslutet betyder att politikerna inte prioriterar de elever, t ex avgångseleverna i åk 9 på grundskolan eller åk 3 på gymnasiet eller en vuxenstuderande, som vill göra allt för att få godkänt i ett ämne eller en kurs. Det kan vara för att de vill komma in på ett gymnasieprogram eller höja sitt betyg för att få ett eftertraktat jobb eller komma in på en önskad utbildning.
Det är nästan så att man slås av tanken att Trollhättans stad faktiskt försöker “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som om Trollhättan glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg).
Socialnämnden avbryter planerna för Elgärde
Socialnämnden sammanträdde i tisdags. På dagordningen fanns ärendet:
“Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar”
Förslaget till socialnämnden var:
“Socialnämnden upphäver beslut … att ‘föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde’”
Det skrev jag i en blogg samma dag som handlingarna inför sammanträdet offentliggjordes och publicerades på kommunens hemsida. (Se “Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.”.)
I tisdags fattade socialnämnden enhälligt beslutet att avbryta “projekt Elgärde” med omedelbar verkan. Inom de närmaste åren är alltså socialnämndens planer för ett “särskilt boende” på Elgärde lagda på is. Nu ska tjänstemännen istället undersöka om de kan lösa boendet med befintliga lokaler. Det blir för dyrt att bygga nytt, på Elgärde.
Ingen röstade mot. Socialdemokraten Reidar Eriksson (S) anmälde emellertid jäv och deltog inte i beslutet. Till skillnad från i oktober fanns det emellertid denna gång en annan socialdemokrat på plats som gick in i hans ställe.
Den nye 1:e vice ordförande i nämnden, Henrik Josten (M), röstade också för att avbryta processen. Han lämnade emellertid en protokollsanteckning för moderaternas och liberalernas räkning. Av någon anledning var tydligen, enligt protokollet, inte allianspartnern KD med på den.
Protokollsanteckningen löd i sin helhet:
”Då det nya förslaget som ersätter Elgärde skall utredas och det fortfarande råder frågetecken både kring projektets genomförbarhet och ekonomin, vore det bra om planerna på Elgärde snabbt kan aktualiseras på nytt om ett behov skulle uppstå. Vi ser det som av yttersta vikt att denna kompetens finns i kommunen framför allt för våra brukare men också för att undvika onödigt kostsamma externa placeringar.”
Jag kan väl förstå att moderaterna och liberalerna kände att de var tvungna att på något sätt förklara omsvängningen och försvara det tidigare beslutet. Men frågan är hur bra det är för grannarna vid Elgärde och de som funderar på att köpa tomter och bygga bostäder på området. Ska det bli ett boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde om några år, eller är planerna skrinlagda för alltid? Det är naturligtvis så att socialnämndens tidigare beslut, 
framför allt den beskrivande texten bakom beslutet, minskade intresset för att förvärva en tomt i området…
Det är aldrig bra att förutsättningar är oklara och otydliga och att det inte finns några bestämda besked för framtiden. Moderaternas och liberalernas protokollsanteckning bidrar i hög grad till denna osäkerhet. Den riskerar att hämma utvecklingen i Frändefors.
==
PS. I lördags eftermiddag (24/4) publicerades en artikel i TTELA om socialnämndens beslut, ”Det omstridda boendet på Elgärde blir inte av”. (Tillagt 25/4.)
Tidigare bloggar om Elgärde:
- ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
- ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
- ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
- ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
- “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021
- ”Elgärde (2): Kan man lita på socialen?” – 10 jan 2021
- ”Elgärde (3): Boendeplanen” – 11 jan 2021
- ”Företagare mot M vädjar till S” – 20 feb 2021
- ”M svarar företagarna i Frändefors” – 27 feb 2021
- ”Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.” – 14 april 2021
Solvarm 9: Förvaltningens nya krav
Den 3 mars 2021 sammanträdde miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det skrev jag om i min senaste blogg om Solvarm och miljö- och hälsoskyddsnämnden. (Se ”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen”.)
Sammanträdet slutade i ett västgötaklimax… Nämnden beslutade att inte besluta – ärendet återremitterades. Det betydde att inget beslut fattades, utan det uppsköts till nästa sammanträde. Däremot uttalade politikerna sin vilja att ge Solvarm tillstånd till VA-anläggningen (“System Two”). Detta trots att beslutsförslaget från miljö- och byggnadsförvaltningen (tjänstemän) var att avslå Solvarms ansökan.
Motiveringen till nämndens återremiss löd:
“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd, eventuellt inklusive tidsbegränsning, samt villkor för tillståndet.”
Nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden hölls den 7 april. Det slutade inte i något klimax eller något annat överhuvudtaget. Ärendet om Solvarm lyftes helt sonika bort från dagordningen.
Skälet var att det hade inkommit så många handlingar och bilagor att politikerna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet. Det skrev jag samma dag i bloggen “Nyhet: Inget beslut om Solvarm”. Några dagar senare bekräftades detta i TTELA i en intervju med miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) (se TTELA “Inget beslut om Solvarms avlopp den här gången heller”):
“Jag som ordföranden lyfte ur ärendet på grund av att vi har fått in en hel del nya handlingar som nämnden inte hade hunnit sätta sig in i. Jag kände att det inte skulle bli något bra beslut.”
Till sammanträdet den 7 april hade tjänstemännen i förvaltningen utarbetat ett nytt förslag enligt riktlinjerna i återremissen – ett förslag som inte var, och fortfarande inte är, offentligt. Inte ens för familjen Solvarm… Miljö- och hälsoskyddsnämnden, liksom byggnadsnämnden, har nämligen sina egna regler om vad som är offentligt och inte. Detta förslag var dock utskickat till politikerna i nämnden i god tid. Däremot hade det kommit in ett brev den 5 april från Anders Solvarm på 2,5 sidor och, dagen innan sammanträdet, synpunkter och beslutsförslag från Göran Stenman (V) på drygt 4 sidor.
Så på något sätt kan jag förstå ordförande Jonasson (S) att hon lyfte bort ärendet från dagordningen, även om det enligt min mening bara finns ett bra beslut i ärendet…
I protokollet från aprilsammanträdet är alla antydningar om ärendet Solvarm borta. Det står t ex inte att ärendet lyftes bort från dagordningen. Därmed finns inte heller de handlingar med, som skickades ut inför sammanträdet. De är således fortfarande inte offentliga.
Däremot har jag nu sett dem. Jag har fått det beslutsförslag som tjänstemännen i förvaltningen lämnade över till politikerna i nämnden. Jag har också sett Solvarms brev till politikerna inför sammanträdet och också synpunkterna och förslaget från Göran Stenman (V).
I den här bloggen tänkte jag redogöra för förvaltningens (tjänstemännens) förslag till politikerna i nämnden – och det är med all sannolikhet också det förslag som kommer att läggas fram för nämnden på nästa sammanträde den 19 maj. (Jag återkommer till Solvarms brev och Stenmans förslag.)
Tjänstemännens (förvaltningens) förslag var självklart att Solvarm inte skulle få något permanent tillstånd. Det var, tyvärr, lätt att räkna ut. De kunde emellertid inte föreslå att avloppssystemet (“System Two”) skulle stängas av, även om de hade velat det… Nämnden hade ju i sitt återremissbeslut den 3 mars bestämt att:
“Ärendet återremitteras till förvaltningen för utformning av tillstånd…”
Det enda sätt som förvaltningen kunde försvåra för familjen Solvarm var ju att ge ett tidsbegränsat tillstånd med en hel massa villkor… Som jag faktiskt förutsåg i min senaste blogg…
Tjänstemännen i förvaltningen hade som beslut till nämnden föreslagit:
“Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om att utfärda ett tidsbegränsat avloppstillstånd för 
avloppsanläggningen System Two. Avloppstillståndet tidsbegränsas fram till 2026-05-31.”
Solvarms VA-anläggning kommer definitivt att slå svenskt rekord i prövotid om tjänstemännen får sin vilja fram…
Det är ett helt obegripligt förslag. Mark- och miljödomstolen har ju i en dom från den 2 september 2019 redan uttalat att familjens cirkulära VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens. Och alla mätresultat under prövotiden på 2 år, från juni 2018, har fortsatt att visa extremt bra och godkända resultat.
Förvaltningen föreslog ytterligare två punkter i beslutet:
“Till avloppsanläggningen System Two får spillvatten från WC och BDT anslutas. Även matavfall från matavfallskvarn får anslutas till avloppsanläggningen System Two.
Avloppsanläggningen System Two ska placeras på fastigheten Sikhall 1:20 och vara kopplad till det så kallade Naturhuset med adressen Sikhall 657. Utgående vatten ska ledas till ett gränsdike intill den egna fastigheten.”
Jag vet inte varför förvaltningen lade till dessa “extra” punkter i beslutsförslaget. Är det så att miljö- och hälsoskyddsnämnden måste ha detta med när de ger tillstånd till en ny anläggning? Å andra sidan är inte anläggningen ny, den har funnits i över 2 år. Och inte heller har dessa “extra” beslutspunkter någonsin funnits med tidigare, t ex i nämndens beslut 2018 om den tidsbegränsade prövotiden på 2 år för “System Two”. Eller det permanenta tillståndet, som då gavs, för “System One”. Om dessa punkter är så viktiga, varför var de inte med redan då?
Jag tror faktiskt inte att de två beslutspunkterna behöver vara med… Båda beslutssatserna är för övrigt redan uppfyllda i naturhuset. Det är så naturhuset fungerar. Jag menar, inte tror väl tjänstemännen att Solvarm tänker börja tömma sitt matavfall i trädgårdsdammen eller sitt WC på gräsmattan?
Egentligen förstår jag inte de två “extra” punkterna överhuvudtaget. Förvaltningens uppgift torde ju bara vara att försäkra sig om, enligt Mark och miljödomstolen i Växjö (Mål M4660-20), att Solvarms avloppssystem inte skadar människors hälsa eller utgör någon olägenhet för miljön. Och finns det misstanke om att så skulle vara fallet ligger bevisbördan på kommunen. Fortfarande enligt Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Familjen skulle få en ny prövotid på 5 år. Det är förvaltningens förslag. Och det blev precis som jag förutspådde – förvaltningen återkom med massor av villkor, krav, restriktioner och begränsningar för Solvarms avloppsanläggning. Det verkar onekligen vara så att förvaltningen vill försvåra och trötta ut Solvarm så mycket att familjen stoppar sina egna VA-lösningar och ansluter sig till det kommunala VA-nätet istället.
Det här är tjänstemännens förslag på villkor som skulle följa med beslutet. Jag sätter dem innanför “likhetstecken/ramar” och citationstecken så att den som vill kan hoppa över alla krav från förvaltningen och fortsätta läsa bloggen efter att alla villkor är uppräknade…
==
Villkor för beslutet
- Fastigheten är belägen inom hög skyddsnivå avseende miljöskydd och hög skyddsnivå avseende hälsoskydd och ska därmed uppfylla följande krav vid mätpunkten punkt Ö:
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (totalmängd fosfor) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (totalmängd kväve) och anges som utgående halt mg/l.
- Avloppsanordningen kan förväntas uppnå utmärkt kvalitet för badvatten enligt Hav- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14). Avloppsanordningen kan förväntas släppa ut högst 200 cfu/100 ml intestinala enterokocker och 500 cfu/100 ml escherichia coli.
- Utsläpp av avloppsvattnet skall inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet (till exempel lukt) där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.
- Utsläpp av avloppsvatten bör lokaliseras så att påverkan på recipienten blir minsta möjliga.
Slamavskiljare
- Avloppsvattnet ska ledas till en kvarnpump vilket sönderdelar slammet och leder det vidare till de efterföljande reningsstegen.
Efterföljande reningssteg
- Efter kvarnpumpen ska avloppsvattnet ledas till fyra olika växtbäddar. En växtbädd ska vara förlagd vertikalt och tre växtbäddar ska vara förlagda horisontellt.
- Mellan varje växtbädd ska en pump förläggas för att pumpa upp avloppsvattnet till nästa reningssteg.
- Efter den fjärde växtbädden ska avloppsvattnet ledas vidare till ett vattenspel.
- Efter vattenspelet ska avloppsvattnet ledas till en uppsamlingsbrunn. Uppsamlingsbrunnen ska ha en volym om minst 5 m3.
- Efter uppsamlingsbrunnen leds avloppsvattnet till en tvåkammarbrunn som är placerad på trädgården.
- Efter tvåkammarbrunnen leds avloppsvattnet vidare till en meanderformad bäck.
- Efter den meanderformade bäcken leds avloppsvattnet vidare till en trädgårdsdamm.
- Efter trädgårdsdammen leds avloppsvattnet ut till ett gränsdike och vidare till Sikhallsviken i Vänerns Dalbosjön.
Drift och skötsel
- Avloppsanläggningen System Two ska regelbundet kontrolleras av sakkunnig person. Kontrollerna ska utföras så att villkoren i tillståndet kan följas upp. Kontrollerna ska dokumenteras och dokumenten ska bevaras på fastigheten. Dokumenten ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten efter begäran.
- Kvarnpumpen ska kontrolleras minst en gång per vecka.
- Övriga pumpanordningar ska kontrolleras minst en gång per vecka.
- Växtbäddarna, luftningsrör och spridarledningar ska kontrolleras minst en gång per månad.
- Provtagning för att mäta BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras minst en gång per månad vid mätpunkterna punkt X och punkt Ö. Provtagningarna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac.
- Mätningar av mängden utgående vatten från uppsamlingsbrunnen till tvåkammarbrunnen ska utföras minst en gång per vecka. Mätningen ska dokumentera om avloppsvattnet leds vidare till tvåkammarbrunnen.
- Samtliga upprättade dokument och sammanställningar för egenkontroll, funktionskontroll och provtagningar för avloppsanläggningen enligt villkorspunkterna 12-16 ska tillhandahållas tillsynsmyndigheten senast den 31 maj varje år. Med start den 31 maj 2022.
- Avvikelser och driftstörningar för avloppsanläggningen enligt villkoren 1-16 ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”
==
Det är några stycken… Och det är flera orimliga villkor och krav.
Förvaltningen ställer krav på Solvarm som kommunen inte ställer på andra som har enskilda avloppsanläggningar eller som den inte ställer på sig själv och sitt eget VA-system.
För att ta ett exempel. Tjänstemännen tycker att Solvarms pumpar ska kontrolleras varje vecka. Solvarm har inga egna konstruerade pumpar, familjen har köpt samma pumpar som kommunen har. Kontrollerar kommunen samtliga pumpar i sitt VA-nät varje vecka? Kontrollerar samtliga fastighetsägare i kommunen sina pumpar varje vecka?
Solvarm har en larmfunktion om något inte fungerar och går någon pump sönder så bryts elen – och så tillförs inget nytt vatten. Dessutom finns det barriärer som tankar, diken och damm. VA-systemet är 
betydligt säkrare än t ex kommunens VA. Kommunens avloppsledningar går som bekant bara några stenkast från Solvarms naturhus, strax bredvid badplatsen i Sikhall. Kommunens ledningar går i samma sandlager som badplatsen. De är ganska oskyddade och om de börjar läcka vid badet så märks detta först av flödet vid en pumpstation. En hel del kommunalt avloppsvatten torde hinna rinna ut vid badet innan kommunen kan få stopp på det.
Och återigen, Mark- och miljödomstolen har i en dom redan uttalat att Solvarms VA-lösning sammantaget är överlägset kommunens… Och då menade domstolen samma “System Two” som det nu handlar om.
Och som grädde på moset, det sista villkoret:
“Fastighetsägaren ska skyndsamt upprätta en åtgärdsplan och beskriva åtgärder som gör att villkoren i tillståndet efterlevs.”
Jag undrar om förvaltningen tänker kräva av politikerna i nämnden att stoppa “System Two” om inte denna åtgärdsplan “skyndsamt” lämnas in? Och jag kan inte låta bli att undra – varför krävde inte Mark- och miljödomstolen in en sådan plan? Eller politikerna Miljö- och hälsoskyddsnämnden när den 2018 gav tillstånd för “System Two” att köras i 2 års tid? Var det bara för att förvaltningen vid den tidpunkten trodde att politikerna i nämnden skulle följa tjänstemännens råd att helt stoppa Solvarms avloppssystem? En sådana teori ligger onekligen nära till hands.
En gång till.
Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar i sitt domslut att en kommun som dömer ut ett avlopp måste ange en orsak. Kommunen måste peka på en konkret skada och bevisa detta. Jag tvivlar på att en åtgärdsplan är ett sådant skäl… Och, tjänstemännen ska dessutom inte kommentera eller ha synpunkter på anläggningens tekniska konstruktion. De ska vara teknikneutrala och endast lämna synpunkter på funktionen.
Jag tror ärligt talat att tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen inte följer lagen i sin iver och strävan att försvåra livet så mycket som möjligt för familjen Solvarm. Och jag kan för mitt liv inte förstå denna inställning hos tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen.
På kommunfullmäktige den 14 april (se “Ordf BN & MH: “Vi följer bara lagen!””) sa miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S):
“Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”
På nästa sammanträde den 19 maj med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon och nämnden till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…
PS. Fortsättning följer…
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april 2021
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Nämnden körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
BUN: Det blev en reservation
Barn- och utbildningsnämndens sammanträde i måndags förlöpte lugnt och städat. De flesta ärenden klubbades mer eller mindre rutinmässigt. (Se min beskrivning av ärendena i bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)
Det var en ovanligt lång verksamhetsuppföljning. Högstadieskolornas fem rektorer beskrev tillsammans med verksamhetschef Tomas Granat det aktuella läget. Det informerades om hur elevers resultat följdes upp, om skolvalet, fullföljda studier osv. Och självklart informerades det om hur pandemin hade påverkat undervisningen.
Rektor Åsa Dahlgren på Vänerparkskolan berättade om hur man arbetar med att skapa “tillgängliga lärmiljöer” för elever som kanske inte alltid är så intresserade av undervisningen. Rektor Bjarne Ström talade om Dalboskolans insatser kring engelska 
för att öka måluppfyllelsen. Även rektorerna Jeanette Olausson och Lars Loodh på Torpaskolan talade om att öka gymnasiebehörigheten, men då handlade det mer om insatser i matematik.
Till sin hjälp hade de också ett antal elever, som i filmade inslag svarade på i förväg ställda frågor från politikerna. Det handlade om elevinflytande, trivselregler, stämningen på skolan, skollokaler, arbetsro och trygghet, rättvisa betyg, hur en bra lärare ska vara, hur en bra lektion ska vara utformad – ja, det var tämligen många aspekter som avhandlades. Det var ett “kul” inslag.
Som en tråd i framställningen återkom Silvertärnans rektor Pia Hellåker. Hellåker har arbetat som skolledare i 38 år i 
kommunen, även om hon började som föreståndare på ett “dagis” 1984. Då blev Hellåker uppringd av dåvarande socialchef Siv Andersson och fick uppdraget att starta ett lägenhetsdagis. Dagis, som det kallades på den tiden, räknades nämligen till socialnämndens område. Pia Hellåker hade mycket att berätta, hon tog ett decennium i taget.
Det är inte många skolledare som har den erfarenhet som rektor Hellåker har. Hon gör just nu sitt sista år innan det är dags för pensionering. Jag har själv haft den äran att ha Pia som rektor under en tid. ;)
Det var en intressant, pedagogisk bra planerad och varierad presentation med mycket fakta. Men jag kan ändå inte låta bli att undra varför skolledare och andra från golvet, som presenterar verkligheten för oss politiker, ger en sådan väldigt positiv och nästan “glättig” bild av verksamheten. Positiva bilder är väl i och för sig inte fel, det positiva är ju en del av verkligheten. Men ska man göra “bra bättre” så måste ju även det negativa, det problematiska, lyftas fram. Det är ju det som inte fungerar så bra som måste förändras för att verksamheten ska utvecklas och bli bättre.
Eller också kanske det är så att “verklighetens människor” har insett det meningslösa i att förklara för politiker att det behövs större satsningar, mer resurser för att förskola och skola ska kunna ändras till det bättre. Det händer ju ändå inte…
Trots att ordförande Bo Carlsson (C) var extremt kaffesugen så lyckades jag ändå ställa en fråga. Den handlade om personalneddragningarna på skolorna. Verksamhetschef Granat svarade, kanske något sammanbitet, att så var förvaltningen tvungen att göra när de tilldelade medlen inte räckte till. Han berättade också att på flera skolor gjorde man klasserna större (29 elever) för att frigöra medel till elever i behov av särskilt stöd. Det riskerar dock att skapa fler elever i behov av stöd, eftersom flera elever mår mindre bra i större grupperingar. Och inte sällan behövs det då också mer än en vuxen i klassrummet.
Att nämnden skulle få information om barnomsorgsavgifter fick sin förklaring. Ordförande Carlsson var nämligen inte helt bekväm med reglementet/reglerna kring avgifterna. Carlsson ville att alla politiker skulle få information, eftersom han 
möjligen ämnade återkomma till frågan. Men först ville Carlsson ta ytterligare, som han sa, en “tankesväng”.
Som jag skrev i min blogg inför BUN:s sammanträde (se “Viktigt BUN imorgon”) så gjorde nämnden ett överskott under det första kvartalet med nästan 5,5 milj kr. Det beror på att de lägre personalkostnaderna, på grund av att 63 personer fick avsluta sin anställning på grundskolan förra året, ger resultat även i år. Dessutom får nämnden fortfarande statsbidrag för sjuklöner. (Det får kommunen till och med april, men det ligger ett förslag på riksdagens, regeringens(?), bord om att förlänga statsbidraget ytterligare 3 månader.)
Och så var det då ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”.
Jag redovisade en hel del fakta i bloggen inför sammanträdet liksom mina och Vänsterpartiets åsikter i budgetfrågan. (Se “Viktigt BUN imorgon”.) Den information som gavs på sammanträdet var i stort sett bara en repetition av det som stod i underlagen. Det enda jag reagerade på var att på en av presentationsbilderna, jag vill minnas att det var om nu-läget, så fanns en bild av Sisyfos med…
Förvaltningen presenterade en del risker med “budgetberäkningarna” inför 2022. Det kan vara bra att ha dem i minnet om riskerna “slår in” och budgetplaneringen spräcks – och därför räknar jag upp dem här.
Följande “risker för den föreslagna budgeten” nämndes: barn- och elevantalet kan överstiga prognosen, ökat behov av särskilt stöd, andelen barn i förskolan ökar, gymnasiebehörigheten behöver stärkas, ökade kostnader för köpta måltider, minskade statsbidrag från Migrationsverket, osäkra och ryckiga statsbidrag samt att riktade statsbidrag kan bli generella (och att det då kan hända att pengarna stannar i kommunens centrala kassa och inte längre står till skolans förfogande).
Förvaltningen föreslog några mindre justeringar av de förväntade resultaten, som är en del av budget 2022, för nästa år – se det fetstilta på bilden nedan:
Det blev inte särskilt mycket diskussion kring varken de förväntade resultaten eller pengarna för nästa år. Jag föredrog Vänsterpartiets, och min, syn på budgetförslaget och meddelade också att Vänsterpartiet tänkte yrka avslag på det liggande budgetförslaget. Det skulle vi V-ledamöter göra även om vi inte hade något eget alternativt förslag.
Det kan tyckas underligt att inte ha ett eget förslag, men Vänsterpartiet har, liksom flera andra partier, inte hunnit formulera något eget budgetförslag än. Och för övrigt kommer sannolikt även de styrande partiernas anvisningar/budgetramar att ändras… Alla förutsättningar finns nämligen inte på bordet än.
Det blev ingen diskussion kring Vänsterpartiets agerande, varken om det “formella” eller innehållsliga. Jag berättade också att vi skulle reservera oss och att allt det jag redogjorde för fanns med i reservationstexten. (Du kan ladda ner reservationen genom att klicka här. Innehållet i den är en slags sammanfattning av bloggen “Viktigt BUN imorgon”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) kommenterade bara vårt förslag med att det inte skulle bli aktuellt med några
personalneddragningar. Vi avslutade nämligen reservationen med att citera fackens yttrande vid MBL-förhandlingen, och där uttryckte facken denna farhåga.
Att det inte skulle bli några personalneddragningar har vi dock hört förut och läst om i insändare i TTELA. Det sade nämndens förre ordförande Mats Andersson (C) vid ett flertal tillfällen. Ändå var det 63 färre anställda på grundskolan 2020 jämfört med 2019…
De styrande partierna (S+C+MP) kompletterade det liggande beslutsförslaget med följande:
“Barn och utbildningsnämnden vill uppmärksamma att förslaget innebär en nedskärning med 3.600 tkr. Denna utökade kostnad beror på ökat antal grundsärskoleelever 2022. Nedskärningen kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal.”
Vänsterpartiet röstade nej till förslaget och Magnus Lilja (V) och jag reserverade oss. Vilket även ersättare Eva Lindgren (V) gjorde, fast det enligt Bo Carlsson (C) inte var korrekt. Och där hade han nog rätt…
Det intressanta är att samtliga andra partier, M+L+KD+SD, avstod från att rösta. (MBP har ingen representant i nämnden.) SD och de borgerliga partierna hade inga synpunkter på varken beslutet, budgetförslaget eller Vänsterpartiets reservation. Synpunkter kommer dock med all sannolikhet senare när partierna har arbetat fram sina budgetförslag. Vänsterpartiet ville dock markera redan nu att vi inte heller i år kommer att vara intresserade av att försämra i förskola och skola. Den 16 juni beslutas budgeten för 2022 av kommunfullmäktige.
Efter ett sammanträde på 4 timmar slog ordförande Bo Carlsson (C) klubban i bordet och förklarade mötet avslutat.
Anm. Du kan ladda ner Vänsterpartiets reservation genom att klicka här.
Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)
Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.
Vad sa då politikerna i Vänersborg när kommunfullmäktige sammanträdde den 14 april? (Du kan lyssna på Vänersborgs Webb-TV – klicka här.)
De sa inte så mycket om Trollhättan. Det var nästan så att Benny Augustsson (S) först inte ville låtsas om att kommunfullmäktige i Trollhättan redan hade fattat ett beslut i ärendet:
“Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”
Sa Benny Augustsson (S) i sitt första anförande. Självklart visste han att beslutet redan var fattat i Trollhättan…
Det påminde jag honom om i mitt anförande direkt efter:
“Trollhättan har redan tagit ett beslut i fullmäktige att fördela pengarna mellan 1 och 19 år.”
Jag sa också att Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, hade påstått att det var Vänersborg som hade lämnat den ursprungliga gemensamma överenskommelsen… Det kommenterade inte Augustsson, och trots mitt inlägg var det inte heller någon som direkt tog upp frågan om en eventuell överenskommelse på ägarsamrådet. Eller varför Trollhättan – eller Vänersborg (enligt Åkerlund) – senare gick sin egen väg vid fördelningen. Men det sades ändå vissa saker i debatten i Vänersborg som kan kasta ett visst ljus i frågan. (Det var verkligen en debatt i Vänersborg, ärendet tog 40 minuter. I Trollhättan tog ärendet ca 8 minuter…)
Madelaine Karlsson (S) och tillika 1:e vice ordförande i Kunskapsförbundet sa:
“Vi på Kunskapsförbundet har ju haft detta uppe på direktionen. Och vi har även haft ett ägarsamråd och då hade vi på förslag om ca 27 procent utav det bidraget, från statsbidraget som kom från skolmiljarden till … Kunskapsförbundet som då har ansvaret för 16- till 19-åringar. Och eftersom vi då hade ett förslag som vi själva la till ägarna så ser jag att det här är precis det som man gör nu.”
Madelaine Karlsson var med på ägarsamrådet, som representant för Kunskapsförbundet (KFV). Karlsson säger alltså att det var samma förslag som den styrande minoriteten med socialdemokraterna i spetsen nu lade fram i Vänersborgs fullmäktige, som lades fram på ägarsamrådet den 9 februari. (Det blir 27% av statsbidraget till Kunskapsförbundet om man bara räknar 6- till 19-åringar vid fördelningen. Räknar med med alla i förskolan, så blir det ca 22% till KFV.) Notera att Karlsson alltså sa att KFV till och med lade fram förslaget till Trollhättan och Vänersborg på ägarsamrådet.
Det Madelaine Karlsson sa på fullmäktige går inte ihop med vad Åkerlund sa i Trollhättan…
Jag anser nog att även Benny Augustsson (S) sade samma sak som Madelaine Karlsson:
“Vi har ju haft kontakter med Trollhättan kring det här för att hitta något ungefär likalydande, och vi var väl inne på den linjen i första vändan att vi skulle fatta besluten efter så som det var tänkt med det statliga stödet. Nu tror jag att Trollhättan går en väg där de kommer att fördela mellan 1 och 19 år…”
Augustsson hade alltså, vad jag kan förstå, haft informella kontakter med Trollhättan i den meningen att det inte hade varit något möte där andra partier hade deltagit. Men han sa också att det “i första vändan”, när nu den var (antagligen i ägarsamrådet), skulle fördelas som staten hade tänkt.
Nu hade staten inte tänkt eller rekommenderat någon speciell fördelning. Det Augustsson uppenbarligen avsåg var att staten använde alla 6- till 19-åringar i respektive kommun som beräkningsgrund vid fördelningen av statsbidraget mellan Sveriges alla kommuner. Augustsson sa alltså att det “i första vändan” var tänkt att fördela pengarna utifrån antalet 6-19-åringar i Trollhättan och Vänersborg. Men att Trollhättan gick en annan väg…
“Trollhättan går en väg”
Sa Augustsson.
Benny Augustsson och Madelaine Karlsson slog alltså fast, som jag uppfattar det, att Trollhättan och Vänersborg kom överens om en fördelning av pengarna som Trollhättan sedan bröt. Ja, det är ärligt talat svårt att göra någon annan tolkning.
Och frågan är om inte Mats Andersson (C) också punkterade Paul Åkerlunds (S) uppgifter i Trollhättans fullmäktige… Andersson var som kommunstyrelsens 2:e vice ordförande i Vänersborg också med på ägarsamrådet. Han sade på kommunfullmäktige:
“Vi satt på ett gemensamt ägarråd den 9 februari. Vi fick en väldigt bra dragning där, bland annat av förbundsdirektören … Här gjorde man också på ett proaktivt sätt ett förslag på en kostnadsfördelning på den här skolmiljarden … Med tanke på det så skulle jag också vilja yrka bifall till kommunstyrelsens beslut.”
Andersson bekräftade det som Madelaine Karlsson hade sagt tidigare, att Kunskapsförbundet faktiskt presenterade ett förslag för Paul Åkerlund, Benny Augustsson och de andra på ägarsamrådet. Och jag kan inte tolka det som Andersson sa på annat sätt än att det förslag som kommunstyrelsen nu lade fram för fullmäktige i Vänersborg var detsamma som den “kostnadsfördelning” som presenterades på ägarsamrådet – och som alla parter kom överens om.
Det är nog så att slutsatsen av det som har sagts på fullmäktigesammanträdena, och de mer “informella” uppgifter jag har fått “vid sidan av”, bara kan bli – Paul Åkerlund (S) har en del 
att förklara…
Hur viktigt det är att Åkerlund förklarar sig överlåter jag till andra att avgöra, men själv tycker jag nog att politiker ska hålla sig till sanningen – oavsett vilka politiska ståndpunkter de har och ställningstaganden de gör. Men kanske är det mer ett problem för Trollhättan än för Vänersborg… Även om ett ärligt och sanningsenligt uppträdande och bemötande är en förutsättning när kommunerna ska samarbeta, kring t ex Kunskapsförbundet…
Och så var det det här mailet som Kent Almqvist (C) refererade till på fullmäktigesammanträdet i Trollhättan… (Se “Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)”.)
Ägarsamrådet mellan presidierna (ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande) och chefstjänstemän från Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst sammanträdde den 9 februari.
Protokollet från sammanträdet är av någon anledning något knapphändigt i ärendet om fördelningen av skolmiljarden. Och meningarna går, som vi har förstått, isär om vad parterna kom överens om på mötet. Representanterna från Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har en uppfattning, Trollhättan en annan. KFV och Vänersborg menar att man kommit överens om att fördela statsbidraget utifrån hur många 6-19-åringar det finns i respektive kommun, medan Trollhättan säger att pengarna skulle fördelas mellan antalet 1-19-åringarna. I varje fall säger Paul Åkerlund det, och han påstår också att Vänersborg tyckte det “från början”.
Ägarsamrådet den 9 februari var digitalt (Teams) och varade mellan 08.30-10.30. I stort sett direkt efter mötet satte sig KFV:s förbundsdirektör Johan Olofson och skrev ett mail (kl 11.15) till stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund, och kommundirektören i Vänersborg, Lena Tegenfeldt.
“Angående ”skolmiljarden”. Pengarna är avsedda att användas för elever 6-19 år. Kunskapsförbundets andel torde då bli c:a 30%. Om jag förstått rätt så har Trollhättan möjlighet att söka c:a 6mkr och Vänersborg c:a 4mkr. Det innebär att vi i Kunskapsförbundet hoppas kunna ta del av c:a 3mkr.
Vi har stort behov av dessa pengar för att kunna kompensera för den ”utbildningsskuld” som uppstått. Vi planerar för både lovskola, kvällsundervisning och kanske även helgundervisning. Det är en utmanade uppgift att få alla elever att ta examen när de haft 6 månaders distansundervisning.”
En stund senare, kl 12:52:32, svarade Niklund på Olofsons mail:
“Tack själv! Har diskuterat din fråga med Paul Åkerlund och Dan Jonasson. Det är rimligt att skolmiljarden, 6,0 mkr för Trollhättan, fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV. Invånarantalet i åldersgrupperna är från senaste definitiva SCB – statistiken 1 nov 2020. Vänersborg avser att göra på detta sätt och vi behöver göra samma utifrån det gemensamma KFV.”
Bara någon timme efter ägarsamrådet sammanfattade således Trollhättans stadsdirektör det som avhandlades på mötet. Det var möjligtvis så att det förslag som KFV presenterade på ägarsamrådet endast var muntligt, och stadsdirektör Niklund ville ha det skriftligt. Stadsdirektören, som också hade hunnit tala med Paul Åkerlund och ekonomichef Jonasson, bekräftade det som presidierna i Kunskapsförbundet och Vänersborgs kommun har sagt – statsbidraget (“skolmiljarden”) skulle:
“fördelas proportionellt utifrån fördelningsgrunden av statsbidraget 6 – 19 år mellan grundskolan och gymnasiet. Fördelningen för Trollhättan blir då 6 – 15 år ca 72 % (ca 4,3 mkr) för grundskolan, Thn Stad, och 16 – 19 år ca 28 % (ca 1,7 mkr) för gymnasiet, KFV.”
Det var inget tal om att barnen i förskolan skulle ha del av pengarna…
Min fråga, som också är rubrik på bloggarna, “vem talar inte sanning?”, återstår att besvara. Vad jag anser framgår nog tämligen tydligt, men det är viktigt att du som läsare funderar lite extra noga på svaret. Och råkar du dessutom vara politiker så kanske du också kan fundera på vilka konsekvenser svaret kan få för det framtida samarbetet mellan Trollhättan och Vänersborg. Och Kunskapsförbundet.
I den avslutande delen av denna bloggserie så känner jag mig tvungen att beskriva hur Trollhättan har tänkt använda pengarna från Skolmiljarden – till förskolan…
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade om debatten i Vänersborgs kommunfullmäktige – “Tyvärr fel, herr ordförande!”. Rininsland publicerade också den reservation som han och jag lämnade in efter sammanträdet i Vänersborgs kommunfullmäktige – se “Vi förlorade omröstningen, här vår reservation”. Du kan också ladda hem reservationen genom att klicka här.
Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (1/3)
På onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg diskuterades fördelningen av “skolmiljarden”. Åsikterna gick isär om hur de statliga pengarna skulle fördelas. Precis som väntat. Kommunstyrelsen hade ett förslag, Vänsterpartiet ett annat.
Fördelningen av “skolmiljarden” har diskuterats i både Trollhättan och Vänersborg – och naturligtvis även i Kunskapsförbundet. Förbundet har ju hand om gymnasieundervisningen i de två kommunerna – och skulle också ha sin andel av statsbidraget. Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, och jag ska inte upprepa innehållet i dem. (Se “Vad sysslar Trollhättan med?”, “Vem ska ha skolmiljardens pengar?” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden”. Du kan ladda ner mitt yrkande i fullmäktige “Hur ska man lära sig svetsa på distans?”.)
I Kunskapsförbundet var alla politiker överens när vi diskuterade fördelningen av statsbidraget, både över parti- och kommungränserna. Gymnasieeleverna och de studerande på vuxenutbildningen borde få störst andel av pengarna. De hade ju drabbats i särklass hårdast av pandemin, de hade tvingats till distansundervisning i nästan ett helt läsår. Det var ingen i direktionen som hade någon avvikande synpunkt.
Presidiet och de tjänstemän som hade deltagit på ägarsamrådet den 9 februari, med kommunstyrelsepresidierna från Trollhättan och Vänersborg, hade en samstämmig beskrivning av vad som hade överenskommits på mötet. De berättade att alla parter hade varit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet elever mellan 6 och 19 år. Samtliga i Kunskapsförbundets presidium var eniga om den beskrivningen av överenskommelsen. Det var dock inget beslut eller någon juridisk bindande överenskommelse. Besluten skulle självklart fattas i de båda ägarkommunernas fullmäktigeförsamlingar.
Kunskapsförbundets representanter på ägarsamrådet meddelade direktionen (KFV:s “fullmäktige”) att de egentligen inte tyckte att fördelningen var riktigt rättvis – gymnasieleverna hade ju drabbats i särklass hårdast liksom vuxeleverna, som inte ens räknades in i den överenskomna fördelningen. Men de tyckte ändå att fördelningen var acceptabel eftersom alla parter var överens, och det var onödigt att ta en eventuell “strid” i det här läget.
Tills några dagar senare. Då ringde en chefstjänsteman från Trollhättans stad till en chefstjänsteman på Kunskapsförbundet och meddelade att Trollhättan hade ändrat uppfattning. Statsbidraget skulle fördelas mellan alla barn och elever mellan 1 år och 19 år. Det innebar helt plötsligt att Kunskapsförbundet skulle få mindre pengar.
Trollhättans kommunfullmäktige var först ut att fatta beslut om fördelningen av skolmiljarden. Det bestämdes den 29 mars. (Du kan se och lyssna på debatten på Trollhättans webb-TV – klicka här.) Trollhättans politiker ansåg att kommunens förskolebarn hade missat mycket undervisning på grund av pandemin – så barnen i förskolan skulle ha lika stor andel av statsbidraget per barn som varje elev i t ex avgångsklasserna i åk 3 på gymnasiet…
Det märkvärdiga var att ingen ifrågasatte fördelningen i Trollhättans kommunfullmäktige. Det gjorde av någon anledning inte ens de ledamöter som sitter med i Kunskapsförbundets direktion… Varför har jag ingen aning om, kanske hade de ändrat sig sedan mötet i KFV, kanske hade partipiskan vinit… Hur som helst underlättar det ju inte direkt framtida samarbete i KFV. Det var emellertid en ledamot som “opponerade” sig, Kent Almqvist (C). Almqvist är också ledamot i Kunskapsförbundets direktion.
Almqvist hade en del frågor kring varför Trollhättan hade frångått överenskommelsen i ägarsamrådet:
“Jag är lite förvånad över att man på ett sånt ägarsamråd säger en sak och sen ändrar man sig.”
Almqvist tyckte inte att det var riktigt ok att Trollhättan först kom överens på ägarsamrådet om att KFV skulle få 27% av pengarna (fördelning 6-19 år) och sedan ändrade sig efter någon vecka – och ansåg att Kunskapsförbundet istället bara skulle få 22% av pengarna (fördelning 1-19 år).
Och han fick en del intressanta svar från kommunstyrelsens ordförande Paul Åkerlund (S).
Åkerlund sa, från talarstolen faktiskt:
“Men när ni får information Kent att vi på ett ägarsamråd har suttit och sagt att det är ok, då är det fel. Och det tror jag att Peter [Eriksson, M – 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen; min anm.] kommer att med skärpa tala om det också. Där går det för långt. Det där är inte riktigt schysst uppträtt av Kunskapsförbundet i det fallet. Det är min bestämda uppfattning.”
Ingen kan väl undgå den anklagelse som ligger inbakad i yttrandet gentemot “Kunskapsförbundet”… Men Åkerlund förnekade också att det hade ingåtts någon överenskommelse överhuvudtaget på ägarsamrådet. Det är intressant, och det är inte den version som representanterna från Kunskapsförbundet lämnade till direktionen. Och då talar vi om två representanter från socialdemokraterna, en från Trollhättan och en från Vänersborg, samt en moderat från Vänersborg…
Kent Almqvist (C) replikerade och sedan kom Paul Åkerlund tillbaka:
“Sen är det faktiskt så här Kent. Vi var överens med den kommunledning som finns i Vänersborg om detta [fördelningen av statsbidraget till alla mellan 1 år och 19 år; min anm]. Men det parlamentariska läget är ju inte riktigt detsamma som här utan att det ändrades sedemera i den politiska beredningen. Men från början var kommunerna överens om att lägga fram 1-19. Sedemera ändrades det i Vänersborg. Så är bakgrunden.”
Det här var ytterligare en ny uppgift, inte bara för ledamöterna i Trollhättans kommunfullmäktige, utan också för oss i kommunfullmäktige i Vänersborg…
Skulle kommunledningen i Vänersborg ha gått med på en fördelning utifrån alla barn/ungdomar mellan 1 år och 19 år? När då skulle man kunna fråga sig. På ett distansmöte? Det har enligt uppgift från Vänersborg inte varit något sådant möte. Telefonsamtal? Ja, det skulle så i fall vara mellan t ex Åkerlund och kollegan, kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, Benny Augustsson (S). Om en sådan kontakt har tagits, det vågar jag inte uttala mig om – även om jag finner det ganska osannolikt. Det motsäger hela min “bild” av Augustsson. Enligt den skulle han inte gå bakom ryggen på de andra partierna – styret i Vänersborg har ju inte heller någon egen majoritet i varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige…
Man skulle också kunna tolka Åkerlund som att kommunerna blev överens om fördelning mellan alla från 1 år till 19 år på ägarsamrådet. Det här är dock inte sannolikt. Det förnekas mycket bestämt, inte bara från Kunskapsförbundet…
Almqvist replikerade en sista gång, och nämnde att förslaget i Vänersborg skilde sig från Trollhättans. I Vänersborg ville man fördela pengarna mellan 6- och 19-åringarna.
Åkerlund avslutade replikskiftet med ytterligare en ny uppgift:
“Det är alldeles korrekt Kent. Till kommunstyrelsen var förslaget så, men det var inte det till KSAU när det började beredas.”
Den uppgiften var lätt att kontrollera. Och den stämmer inte så långt jag kan se. I de handlingar som jag som kommunstyrelseledamot har fått ta del av så fanns det aldrig någon annat förslag till KSAU (i Vänersborg) än det som föreslogs i en tjänsteskrivelse. Den skrivelsen daterades till den 1 mars och har samma förslag till fördelning av “skolmiljarden” som kommunfullmäktige i Vänersborg sedemera beslutade om i förra veckan, dvs att statsbidraget skulle fördelas mellan 6- till 19-åringarna. Barnen i förskolan var inte medräknade.
Åkerlund hade, som jag kan avgöra, fel, han kom med en oriktig uppgift. Och det trots att han fick ett visst stöd (eller?) av kommunalrådskollegan Peter Eriksson (M).
Peter Eriksson uttryckte sig emellertid mycket luddigt, vilket kanske var meningen:
“Jag vet precis vad jag har sagt och jag har inte sagt något annat än vad vi har framfört på ägardirektiven [jag uppfattade att han sa så i utsändningen, det bör ha varit ägarsamrådet; min anm] och jag tror inte, jag är helt säker på att Paul inte har sagt något annat heller. … Vi var ganska överens på det mötet.”
Eriksson nämnde inte vad han hade sagt eller vad som hade framförts på mötet eller vad de var överens om… Egentligen sa Eriksson ingenting på fullmäktigesammanträdet som bringade klarhet i frågan.
I sina inlägg och repliker hänvisade Kent Almqvist (C) flera gånger till ett mail som hade skickats från Trollhättan till Kunskapsförbundet, och som hade bekräftat uppgörelsen på ägarsamrådet. Och det påminde jag mig också att jag hade hört på KFV:s sammanträde. Almqvist sa bland annat om mailet:
“man har då också skickat ett epostmeddelande till Kunskapsförbundet där man har sagt att så här ligger fördelningen”
Det tyder på menade Almqvist att det faktiskt hade slutits någon typ av överenskommelse om fördelningen på ägarsamrådet (6-19 år). Som Trollhättan på “eget bevåg” sedan hade ändrat på (till 1-19 år). Paul Åkerlund (S) förnekade detta, riktade en anklagelse mot Kunskapsförbundet (se ovan) och sa:
“Ja, jag har då definitivt inte, jag tror inte att Peter har gjort det heller, men han får svara för sig själv senare, skickat nåt mail i den här frågan.”
Almqvist sa inte att det var Paul Åkerlund som hade skickat mailet…
Och det var det inte heller. Det var stadsdirektören i Trollhättan, Said Niklund. Han skickade ett mail den 9 februari 2021 kl 12:52:32 till Kunskapsförbundets förbundsdirektör Johan Olofson.
Det mailet redogör jag för imorgon.
Anm. Du kan läsa fortsättningen här: ”Skolmiljarden – vem talar inte sanning? (2/3)”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer