Stefan Kärvlings blogg

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning”.

Efter socialnämndens två beslut i augusti och oktober om att starta lokalplanering för ett nytt boende på Elgärde i Frändefors och mötet mellan “socialen” och grannarna den 25 november har det blivit en diskussion om vad som utmärker personer med problematisk funktionsnedsättning. Grannarna hade fått sin uppfattning utifrån socialnämndens underlag och i synnerhet från den utredning (förstudie) som låg till grund för beslutet, medan socialnämndens och -förvaltningens representanter hade en annan uppfattning.

Mycket talar för att grannarnas uppfattning är den riktiga. Den beskrivning av målgruppen som “socialen” gjorde efter besluten, när människor började protestera, motsvarar inte det som står i underlagen. Jag har också haft en mailväxling med socialchefen om de olika beskrivningarna, och jag är fortfarande lika oförstående till de beskrivningar som grannarna fick sig till del på mötet.

I min förra blogg beskrev jag hur representanterna från “socialen”, efter nämndens beslut, har beskrivit “personer med problematisk funktionsnedsättning”. (Se “Elgärde (1): “Problematisk funktionsnedsättning”.) De var typ “vanliga vänersborgare” som inte var missbrukare. Ingen av de som nu var tänkta att bo på Elgärde var missbrukare, trots att det i nuläget inte var klart exakt vilka personer som var tilltänkta… Av vice ordförande Harlitz (M) beskrevs de i TTELA däremot som att de “inte primärt” hade missbruksproblematik. Personerna hade neuropsykiatriska diagnoser. På mötet meddelades också att personerna hade autism och var överkänsliga mot ljud och ljus.

Beskrivningarna i beslutsunderlagen av personerna i målgruppen sa däremot något annat än vad representanterna för socialnämnden och -förvaltningen ville förmedla. Visst var grannarnas oro för målgruppen befogad.

I socialnämndens beslutsprotokoll sammanfattades problematiken för målgruppen med “problematisk funktionsnedsättning”:

“Målgruppen för boendet är personer med en komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden. Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Formuleringen, som är citerad från förstudien/utredningen, är tydlig om missbruk och droger. Det har i efterhand betonats att det står “kan”, och att detta ord innebär att personerna inte behöver ha svårigheter att hantera missbruk och droger. Men då kan man undra varför begreppen överhuvudtaget finns med i beskrivningen – om ingen har dessa svårigheter med droger… Självklart står det så därför att åtminstone någon i målgruppen har dessa svårigheter. Samma resonemang är naturligtvis tillämpligt på svårigheterna att hantera impulskontroll.

Till grannarna hade förmedlats att personerna hade autism. Att autism beskrivs som “komplex beteendeproblematik samt med utmanande beteenden” är kanske inte helt felaktigt, i varje fall inte med en välvillig tolkning. Däremot har jag svårt att se att det skulle vara en särskilt vanlig beskrivning av autism. Om personerna i målgruppen verkligen har autism så är det mycket anmärkningsvärt att begreppet autism inte nämns eller används någonstans i förstudien/utredningen. För mig verkar socialnämndens representanter komma med en efterhandskonstruktion för att lugna protesterande grannar.

Direkt efter citatet ovan så fortsätter texten i förstudien:

“Diagnosen kan förändras över tid eftersom det är komplicerat att göra en korrekt bedömning på grund av medicinering och/eller missbruk.”

Återigen nämns missbruk. Och nu står ordet “kan” inte för att det kanske inte förekommer missbruk. Meningen visar att det finns personer med missbruk i målgruppen. Och det återkommer:

“Svårigheter som komplicerad skolgång, normbrytande beteenden och social utsatthet. Detta kan ha föranlett att personen hamnat in i kriminalitet eller beroendeproblematik.”

Alla i målgruppen har inte hamnat i kriminalitet eller beroendeproblematik. Men någon har det självklart, annars är beskrivningen helt onödig och oförståelig i utredningen.

Boendet på Elgärde är inte tänkt att bli något renodlat behandlings- eller HVB-hem, men någon eller några av de som ska bo där är missbrukare och/eller har svårigheter att hantera droger. Och detta har grannarna på Elgärde erfarenhet av sedan tidigare – och känner oro inför. Det är väl inget konstigt.

Jag återger ytterligare ett citat, som visar varför grannarna, som jag vet har läst förstudien, känner oro inför boendet och inför framtiden:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang. En konsekvens av detta är ett begränsat socialt nätverk då personerna utmanar sig själv och andra. Det är en del i funktionsnedsättning att inte ha förmåga att reflektera över sitt eget beteende i förhållande till andra, då konsekvenstänk ofta saknas. Det är vanligt att personer i målgruppen haft tidigare svårigheter i olika sammanhang som gett konsekvenser.”

Det råder alltså inga missuppfattningar från grannarnas, medias eller min sida. Det står så här i förstudien. Och förstudien drar slutsatsen:

“Det är idag den allra svåraste målgruppen som får de tyngsta boendebesluten, vilket innebär att det ställer andra krav på utformandet av bostad och personals kompetens.”

“Den allra svåraste målgruppen”…

Det som sägs om målgruppen efter socialnämndens beslut stämmer inte med underlagen. Såvida boendet inte är för någon ny målgrupp, som beslutats av någon i socialförvaltningen. Eller att det har gjorts ytterligare utredningar/förstudier som har kommit fram till andra slutsatser. Jag har frågat ansvarig om detta – och det har inte hänt. Det finns varken nya beslut eller nya utredningar…

Jag vill ta upp ytterligare en skrivning i förstudien/utredningen som efter beslutet har tolkats olika. Jag har citerat den i tidigare bloggar och också skrivet att detta är det enda argument som egentligen behöver anföras för att konstatera att placeringen i Elgärde är felaktig. I förstudien/utredningen står det:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.”

På mötet framfördes enligt en av de närvarande från socialtjänsten:

“Vi var tydliga med att grannar i detta avseende ska ses som grannar inom boendet.”

“Andra bostäder” skulle följaktligen syfta på de andra personerna i målgruppen. Så går det inte att tolka skrivningen, som i sin helhet lyder så här:

“För att möta behovet behövs ett boende med sex stycken lägenheter med egen ingång. Varje lägenhet behöver vara maximalt 35 kvm. Utöver lägenheterna behövs även personalutrymme samt ett mindre gemensamhetsutrymme. På grund av att boendets målgrupp kan vara personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

Det råder ingen som helst tvekan om att de bostäder som texten pratar om handlar om grannarnas bostäder. Målgruppens bostäder kallas ju hela tiden “lägenheter”. Och hur skulle målgruppens lägenheter inte kunna vara direkt anslutna till varandra – de finns ju i samma hus…

Det har framförts från “socialen” att det är lätt att tolka texten i förstudien på olika sätt och att detta är mycket olyckligt. Det är beklagligt menar man att texten kan ge upphov till en “känsla av dubbla budskap” och till och med bli “olyckligt stigmatiserande”… Därför skulle en del skrivningar i socialnämndens boendeplan om denna målgrupp revideras.

Socialnämnden fattade beslut om en reviderad boendeplan på sitt sammanträde i december. Den tittar jag på i nästa blogg.

Fortsättning på bloggen följer här: ”Elgärde (3): Boendeplanen”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

• ”Särskilt boende i Elgärde? (1/2)” – 29 sept 2020
• ”Särskilt boende i Elgärde? (2/2)” – 30 sept 2020
• ”Elgärde? Imorgon avgörs det.” – 21 okt 2020
• ”Beslut: Elgärde!” – 22 okt 2020
• ”Elgärde (1): Problematisk funktionsnedsättning” – 8 jan 2021