Arkiv

Archive for februari, 2021

KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan

28 februari, 2021 Lämna en kommentar

Tiden går och strax börjar en ny vecka. Och fortfarande har jag inte redovisat mina politiska förehavanden från den gångna veckan.

I två bloggar har jag beskrivit två av de ärenden på kommunstyrelsen som engagerade mig mest, “budgetramarna” (se “KS 1: Budgetramarna fastställda”) och “skolmiljarden” (se “KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?”).

Det var en hel del information på mötet, precis som det brukar. Jag tyckte att informationen från Trafikverket om de planerade, nya slussarna var väldigt intressant. De gamla slussarna i Göta älv kommer som bekant inte att kunna användas efter 2030. Så om inte slussprojektet blir av så kommer inga båtar överhuvudtaget att kunna ta sig upp till Vänern efter detta årtal. Och det kommer inte att bli någon ny kanal till Uddevalla…

Den aktuella frågan just nu för Vänersborgs del handlar om var slussen vid Brinkebergskulle ska anläggas – väster eller öster om den nuvarande.

Trafikverket förordar i nu-läget ett alternativ där den framtida kanalen och slussen går öster om den nuvarande.

Trafikverket räknar med att börja bygga slussen vid Brinkebergskulle 2025. Det kommer att bli enorma schaktmassor under byggtiden, som ska fraktas bort från området. Men detta och mycket mer kommer att tas upp på ett så kallat avgränsningssamråd, som genomförs i mars-april. Allmänheten kommer att få både information och möjlighet att lämna synpunkter. (Du kan läsa mer om slussprojektet på Trafikverkets sida – klicka här.) Kommunstyrelsen fick för övrigt bara information, inga beslut i frågan fattades.

Drogförebyggare Sara Gunnarsson Forsberg berättade om det drogförebyggande arbetet under 2020. Och det var ett mycket imponerande arbete som utfördes, trots att man arbetade i motvind, tänker jag. Typ bristande polisresurser, narkotika som flödar in i landet, sprututdelningar, alltmer tillåtande attityder bland skådespelare, kändisar och allmänhet osv. Tänker jag, igen.

Kommunstyrelsen fick även en gedigen information om bostadsförsörjningen och läget på bostadsmarknaden. En ny bostadsförsörjningsplan ska nämligen antas av kommunfullmäktige.

“Det långsiktiga syftet med bostadsförsörjningsplanen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo och leva i goda bostäder. Planen ska visa hur behoven ser ut, vilka mål kommunen har, och vilka åtgärder kommunen ska genomföra när det gäller bostäder.”

Det har byggts alltför få bostäder i Vänersborg de senaste åren. Nu har bostadsbyggandet kommit igång och det byggs i snitt 200 nya bostäder per år.

“Bostadsbyggandet i Vänersborg har tagit fart sedan 2016 och har senaste åren varit uppe i nivåer i närheten av det förra bostadsförsörjningsprogrammets mål. Det är framför allt flerbostadshus i Holmängen, Korseberg och Vänersborgs centrum som står för det ökade bostadsbyggandet sedan 2017.”

Det råder fortfarande brist på alla typer av bostäder. Bland annat är det en kö på 3,5 år till en hyresrätt i Vänersborgsbostäder…

Kommunstyrelsens ledamöter fick också en information om en “genomlysning av kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet”. Den hade förhoppningsvis också ledamöterna läst innan sammanträdet.

Det var en mycket omfattande och genomarbetad genomlysning, till och med lite imponerande… Det framfördes en oerhörd kritik mot kultur- och fritidsförvaltningen. En förödande kritik om man ska vara ärlig. Det handlade inte om att personalen gjorde ett dåligt jobb, tvärtom så lovordades personalens insatser på många olika sätt.

Men…

Det handlade om bristande organisation och ledningsstruktur, brister i budgetarbete och ekonomisk uppföljning, saknade avtal, brister i samverkan mellan chefer, otydlig politisk styrning, få styrdokument och otillfredsställande hantering av inkomna och upprättade handlingar etc…

Det finns mycket att ta tag i för nämnden och förvaltningen. Vilket jag är övertygad om att den nye förvaltningschefen kommer att göra. Men för att ta ett exempel på hur det inte får gå till i en kommunal förvaltning, eller kanske förvaltningar:

“Månatligen sänds en excel-fil (samlad hyresfaktura) från SBN (=samhällsbyggnadsnämnden; min anm) till KFN (=kultur- och fritidsnämnden; min anm). I den finns två poster – oidentifierade sporthus och oidentifierade idrottsplatser – till en hyreskostnad om ca 420 tkr. Det har inte varit möjligt för KFN att få klarhet i vilka sporthus och idrottsplatser som avses.”

Och så vill jag avsluta detta ärende med allas vårt “skötebarn” – Arena Vänersborg. Den finns med i genomlysningen, i varje fall till viss del. Om arenan skrivs det i sammanfattningen:

“Vänersborgs Arena är storleksmässigt byggd för bandy (och skrinnande), de enda idrotter som kräver sådan storlek på isbanan. Idrotterna i sig kräver ingen arena, det fungerar med en enklare ishall. Byggnaden är och har varit behäftad med problem från start. Taket läcker och ska bytas ut, en investering på ca 22 mkr. Med is under åtta månader om året begränsas användningen av arenan under en stor del av året. Nyttjandegraden har trots det uppskattats till 61 % i den analys som förvaltningen gjorde 2019. För att öka antalet nya och stora arrangemang/evenemang krävs investeringar i inventarier, ytterligare personalresurser samt marknadsföring. Arenan bör genomlysas separat av särskild fastighetskompetens och organisationskompetens i samverkan.”

Den som vill veta mer om genomlysningen – och kritiken av kultur- och fritidsförvaltningen, kan ladda ner rapporten här.

Jag återkommer imorgon med resten av de ärenden som behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags.

M svarar företagarna i Frändefors

27 februari, 2021 Lämna en kommentar

För två veckor sedan hade 10 företagare från Frändefors en debattartikel införd i Melleruds Nyheter, ”Öppet brev till politiker i Vänersborg”. Artikeln handlade om socialnämndens beslut att placera ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde i Frändefors.

Företagarna kritiserade moderaterna i Vänersborg som de menade drev igenom beslutet. Samtidigt vädjade de till socialdemokraterna att:

“samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde.”

Det tyckte jag var så anmärkningsvärt att jag skrev en blogg med rubriken “Företagare mot M vädjar till S”.

I veckans nummer av Melleruds Nyheter har moderaterna svarat på kritiken. (Se “Svar på ”Öppet brev till politiker i Vänersborg””.) Och jag förutsätter att de skriver för hela det moderata partiets räkning, eftersom både kommunalrådet Henrik Harlitz och partiets gruppledare i fullmäktige Lena Eckerbom Wendel har undertecknat debattartikeln. Det har för övrigt också partiets nye 1:e vice ordförande i socialnämnden Henrik Josten gjort. Josten efterträdde Harlitz på denna post vid årsskiftet, då Harlitz blev kommunalråd. Den fjärde moderaten som undertecknade artikeln är ledamoten i socialnämnden Sofia Jacobsson Blixt.

Moderaterna börjar debattartikeln:

“Som kommunpolitiker har man ett ansvar för alla invånare i kommunen.”

Och så är det. Kommunen har ansvar alla kommuninvånare, även den grupp som socialnämnden betecknar som “personer med problematisk funktionsnedsättning”. Det är viktigt att komma ihåg det. Det var emellertid inte detta faktum som företagarna argumenterade mot. De var motståndare till att boendet var planerat till just Elgärde, ett (förhoppningsvis) expansivt bostadsområde i Frändefors.

De fyra moderaterna förklarar i artikeln varför Elgärde är den bästa lokaliseringen för boendet:

“Elgärde i Frändefors är det område som i dagsläget ger bäst förutsättningar med sitt lugna läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer.”

Det var hela motiveringen och den är faktiskt både vag och ensidig. Motiveringen kan gälla stora områden i kommunen. Den kan också ifrågasättas av andra orsaker

Huruvida boendet ligger “i utkanten av samhället” är t ex en definitionssak. Om Elgärdeområdet byggs ut enligt den nyligen uppdaterade detaljplanen hamnar socialnämndens boende mitt i ett stort bostadsområde. Även “närhet till allmänna kommunikationer” är en definitionsfråga. De “allmänna kommunikationerna” går inte direkt förbi det planerade boendet, även om det inte är särskilt långt att gå eller cykla mellan de redan befintliga bostäderna till busshållplatserna.

Men är det ändå “bäst förutsättningar” i Elgärde?

I socialförvaltningens förstudie/utredning inför beslutet om boendets placering så fanns det ytterligare tre alternativ på lokalisering av socialnämndens boende, Väne-Ryr, Holmängshage och Östra Mariedal.

Om en placering av boendet i Väne-Ryr skriver förstudien:

“Tomterna i Frändefors och Väne-ryr har samma fördelar, de ligger avskilt men i närheten av annan bebyggelse och kollektivtrafik finns i närheten. … Nackdel med placeringen i Väne-ryr är att mark- och exploateringsingenjörerna behöver ett svar relativt snabbt angående om tomten är aktuell för boendet för att kunna meddela om tomterna är till salu eller ej till intressenter. Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Även Väne-Ryr ligger alltså, som moderaterna skriver, i ett “lugnt läge i utkanten av samhället, men med närhet till allmänna kommunikationer”. Hur tungt argumentet mot en placering av boendet i Väne-Ryr sedan är låter jag andra avgöra… Och som jag har skrivit förut – det verkar som om utredarna, författarna till förstudien, har missat att det finns en uppdaterad detaljplan på Elgärde och att det redan har börjat byggas bostäder i området. Det finns med andra ord “andra intressenter” på Elgärde.

Så här skriver förstudien om Holmängshage och Östra Mariedal:

“Fördel med placering på Holmängshage eller Östra Mariedal är att tomterna ligger nära centrum och kollektivtrafik. Nackdel för bägge placeringarna är att de kan vara för nära lockelser och ej lämpliga sociala kontakter. Tomten på Holmängshage ligger också i ett rekreationsområde och många kan vara i rörelse i området då det ska byggas ut ytterligare. Nackdel med östra Mariedal är att bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt enligt detaljplan. Mark- och exploateringsingenjör behöver även få ett relativt snabbt svar på om marken på Mariedal är intressant för ändamålet då VA- anslutningar projekteras nu.”

Det verkar som om Holmängshage och Östra Mariedal har valts bort ganska “snabbt och lätt”, egentligen alldeles för enkelt. Utgjorde dessa områden ens några verkliga alternativ…? Som när förstudien avfärdar Mariedal Östra med att “bostäderna i kvarteret får ligga relativt tätt”. Det är ju precis vad som gäller på Elgärde. Och där talar detaljplanen om 40-80 bostäder – på Mariedal Östra handlar det om 40 tomter… (Se “Mariedal, östra”.)

Jag är också lite undrande över vad utredarna menar med argumentet “ej lämpliga sociala kontakter” i dessa två områden. Menar utredarna verkligen att t ex barn eller ungdomar på Elgärde skulle vara “lämpligare sociala kontakter”? Från vems perspektiv då? Sedan är det väl troligt att dessa “ej lämpliga sociala kontakter”, som socialnämnden antagligen avser, ganska lätt med både bilar och “allmänna kommunikationer” kan ta sig till och från Elgärde tämligen enkelt. Det vet alla i Frändefors hur det var med socialnämndens tidigare boende på Elgärde… Det fungerade inte utan socialförvaltningen avvecklade det. Boendet låg för övrigt på samma gata som det nu tilltänkta boendet.

I utredningen finns två kartor över en eventuell placering på Holmängshage och i Östra Mariedal. Ett planerat nytt boende kan faktiskt placeras en bit ifrån andra bostäder, både på Holmängshage och i Östra Mariedal. (Se kartorna med cirklarna.) Till skillnad från Elgärde där boendet är tänkt att ligga mitt bland de andra husen

Det här är för övrigt allt som står om alternativen i socialförvaltningens förstudie. Det känns inte riktigt som om alternativen har utretts ordentligt. Och, som jag har skrivit, det verkar som om Elgärde har valts på felaktiga premisser.

Moderaternas argument i debattartikeln gällande lokaliseringen vilar alltså på “lösan sand”. Men moderaterna vill också försvara, eller förringa betydelsen av, beslutet genom att definiera målgruppen för boendet på ett annat sätt än vad som görs i socialförvaltningens underlag.

När företagarna i sin debattartikel beskrev målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, så var samtliga begrepp hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag. I moderaternas debattartikel är det tvärtom – inga av beskrivningarna av målgruppen återfinns i socialförvaltningens underlag

De fyra moderaterna beskriver målgruppen med följande ord:

“…personer med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism, OCD, psykisk utvecklingsstörning eller liknande…”

Inget av dessa begrepp återfinns i den utredning, förstudie, som låg till grund för nämndens beslut om placering av boendet. Varken “neuropsykiatriska diagnos”, “autism”, “OCD” eller “psykisk utvecklingsstörning” återfinns i utredningen! (Inte heller “tvångssyndrom” som är ett annat ord för “OCD”.) Det finns i och för sig andra begrepp i förstudien, som t ex “psykisk funktionsnedsättning”, som kan ha liknande betydelse som något av de begrepp moderaterna använder. Men jag tycker ändå att det är beklämmande att moderaterna genom att använda “nya” ord och begrepp omdefinierar den målgrupp som boendet är tänkt för. Och hade det stämt, det som moderaterna skriver i debattartikeln, är jag övertygad om att detta också hade stått i förstudien/utredningen.

Moderaterna skriver vidare:

“Det är inte tänkt att det ska vara ett boende för människor med missbruksproblematik”

Redan i sammanfattningen av utredningen står det:

“Det kan handla om svårigheter att hantera impulskontroll, missbruk, droger i kombination med kognitiv och psykisk funktionsnedsättning.”

Det moderaterna anför i debattartikeln stämmer inte. Det står om målgruppens missbruk på många ställen i underlaget…

Moderaterna fortsätter faktiskt att beskriva situationen och målgruppen med egna ord – ord som inte återfinns i socialförvaltningens underlag. Moderaterna skriver:

“…de har ett större behov av stöd och kontinuitet i vardagen. Det kan också betyda att de har ett större behov av enskildhet under vissa perioder.”

Det här står alltså inte heller i förstudien/utredningen. Under rubriken “Beskrivning av behovet” står det bara:

“Det är inte ovanligt att gruppen har svårt med sociala kontakter och att ingå i sociala sammanhang.”

Moderaterna har således “utvecklat” socialförvaltningens skrivning på sitt eget sätt. Det betyder inte att de har fel, men moderaternas skrivning kan faktiskt gälla väldigt många. Om beskrivningen hade varit specifik för målgruppen så hade den med all sannolikhet återgetts av socialförvaltningen.

Däremot har de rätt när de skriver att målgruppen inte har behov av gemensamhetsutrymmen. Förstudien förklarar varför, vilket inte moderaterna gör:

“Det behöver till exempel inte finnas stora gemensamhetsutrymmen för samvaro då det ofta leder till konflikter”

Jag vet inte varför moderaterna försöker mörka verkligheten och socialförvaltningens egen utredning.

Jag avslutar med att citera den formulering i förstudien/utredningen som kanske är själva grundorsaken till hela ifrågasättandet av socialnämndens beslut:

“På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder och varje lägenhet ska innehålla det som den boende behöver för att minska kontaktytorna mellan de boende.”

En gång till:

”…önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder…”

Det finns stora brister i den utredning/förstudie som låg till grund för beslutet i socialnämnden. Och jag har svårt att tro att företagarna i Frändefors accepterar eller övertygas av moderaternas svepande sätt att glida över frågeställningarna. Moderaterna borde nog inse detta.

==

Tidigare bloggar om Elgärde:

KS 2: Vem ska ha skolmiljardens pengar?

25 februari, 2021 1 kommentar

På gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen behandlades en hel rad frågor. Jag tänker så småningom beskriva, om inte alla, så åtminstone de flesta och viktigaste av dem. Igår skrev jag om sammanträdets viktigaste fråga – om budgetanvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022. (Se “KS 1: Budgetramarna fastställda”.)  I denna blogg ska jag beskriva det extra ärende som togs upp, nämligen fördelningen av Vänersborgs andel av den så kallade “skolmiljarden” – ett “extra” statsbidrag. Och skyldig till att “skolmiljarden” togs upp som ett särskilt ärende var jag…

“Skolmiljarden” är den “folkliga” benämningen på det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Statsbidraget gäller enbart för år 2021. Regeringen skriver på sin hemsida (se “Över en miljard extra till skolan nästa år”):

“För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför förstärks det statliga stödet till skolväsendet med 1 miljard kronor 2021.”

De statliga pengarna fördelas proportionellt mellan Sveriges kommuner utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i varje kommun. Det innebär för Vänersborgs del ungefär 4 milj kr. De här pengarna får kommunen sedan själv bestämma om hur de ska fördelas ut i kommunen. Regeringen skriver att statsbidraget får användas inte bara inom grund- och gymnasieskolan, utan också inom förskolan och vuxenutbildningen.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska, så att säga, användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Klassrumsundervisning anses nästan undantagslöst ha högre kvalitet än den som kan ges på distans. Det är väl bara vissa friskolekoncerner som har en annorlunda uppfattning…

I tisdags var det sammanträde med Kunskapsförbundet Väst (KFV). (Jo, jag är med där också…) Direktionen (=förbundets “fullmäktige”) informerades om att ägarsamrådet, dvs presidierna i KFV, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, hade diskuterat fördelningen av statsbidraget, “skolmiljarden”.

Ägarsamrådet hade kommit överens om att pengarna skulle fördelas utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år. Ägarsamrådet fattar i och för sig inga beslut, utan “beslutet” ska snarare ses som en överenskommelse om vad kommunalråden ska arbeta för i sina respektive kommuner. (Det är fullmäktige som bestämmer.) Jag vet inte huruvida det diskuterades på ägarsamrådet, men fördelningen innefattar i vanlig ordning också de barn och ungdomar som går på friskolor. Men det tror jag att alla har klart för sig.

Efter ägarsamrådet fick Kunskapsförbundet en tråkig överraskning. Det kom ett nytt muntligt besked från Trollhättan – fördelningen skulle ändras. Ägarkommunerna ville inkludera barnen i förskolan i fördelningen. Det skulle naturligtvis innebära att Trollhättan och Vänersborg skulle behålla en större andel av pengarna och att KFV därigenom fick mindre…

Det var oklart om det var ett beslut som redan hade fattats i kommunerna och i så fall av vem. Ingen i direktionen hade hört talas om att beslut hade fattats – eller ens diskuterats “hemmavid”. Och då ska vi komma ihåg att direktionen i KFV består av politiker från Trollhättan och Vänersborg som alla sitter i kommunfullmäktige – och oftast också i en eller flera nämnder i sin hemkommun, 

Det här var orsaken till att jag väckte ett ärende på gårdagens sammanträde om “skolmiljarden”.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde diskussionen med att konstatera att det var “någon” från Trollhättan som efter ägarsamrådet hade framfört synpunkterna att pengarna borde fördelas utifrån antal barn och ungdomar mellan 0-19 år, dvs inklusive barnen i förskolan. Augustsson var också tydlig med att inga beslut om fördelningen av skolmiljardspengarna är fattade i Vänersborg.

Ordförande Augustsson var mycket bestämd med att ärendet ska upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) redan den 8 mars. Därefter ska det vidare till kommunstyrelsen för att slutligen avgöras av kommunfullmäktige.

Det blev en del diskussion. Bo Carlsson (C), som numer är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och ersättare i KFV, tyckte att diskussion i KFV hade varit “bisarr”. Det reagerade Henrik Josten (M) kraftigt mot. (Josten är ledamot i BUN och också 2:e vice ordförande i KFV.)

Själv passade jag på att framföra mina åsikter i sakfrågan… Det var samtidigt ytterligare en slags motivering till att jag väckte ärendet.

Syftet med skolmiljarden är:

“att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Då är min uppfattning att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”.

Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. I andra hand är det högstadieeleverna.

De elever som drabbas allra hårdast är självklart de som ska ta examen nu i vår. De elever som går i åk 1 och 2 på gymnasiet eller åk 7 och 8 på högstadiet har faktiskt 1 eller 2 år på sig att ta igen förlorad undervisning och förlorade möjligheter till kunskap. De möjligheterna har inte eleverna i avgångsklasserna eller “vuxeleverna”. De får sina slutliga betyg nu och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller jobb i arbetslivet.

Jag anser att det är helt självklart att statsbidraget ska gå till de som är i störst behov av stöd och hjälp, dvs åk 9 i grundskolan och åk 3 i gymnasiet, samt vuxenundervisningseleverna. Därför anser jag att en rimlig fördelning borde vara att 2/3 av Vänersborgs del av statsbidraget går till Kunskapsförbundet och 1/3 till barn- och utbildningsnämnden.

Trollhättans stad ger faktiskt ett lite “småaktigt” intryck av att försöka “roffa åt sig” så mycket som möjligt av statsbidraget, istället för att se till behoven och statsbidragets syfte. Det är som att de glömmer att de elever som går på gymnasiet är deras elever, ungdomar från Trollhättan (och Vänersborg). Det hoppas jag verkligen inte att Vänersborg gör, utan att politikerna i kommunen utgår från att gymnasieungdomarna och de i vuxenutbildningen är vänersborgare (och trollhättebor). För det är precis vad de är.

Det fattades inga beslut i ärendet igår, utan frågan remitterades till kommunstyrelseförvaltningen. Det betyder att den ärendegång som ordförande Benny Augustsson beskrev i inledningen av ärendet gäller.

Och det är helt ok. Det var bra. Diskussionen om fördelningen av “skolmiljarden” får föras på allvar när det är dags att fatta beslut. Även om jag redan igår kände mig tvungen att framföra min uppfattning med tanke på diskussionen i KFV dagen innan…

KS 1: Budgetramarna fastställda

24 februari, 2021 Lämna en kommentar

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna

Det här vill kommunen

23 februari, 2021 3 kommentarer

Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen. Det beräknas ta hela dagen. Igen.

Det blir som vanligt en hel massa information. Det är egentligen synd att inte alla dessa föredragningar av tjänstemän, jurister och andra ”experter” öppnas för en större publik, t ex genom att visas på kommunens webb-TV. Det skulle verkligen vara att ge vänersborgarna möjlighet att sätta sig in i aktuella kommunala frågor. Och också ett sätt att bjuda in kommuninvånarna i den demokratiska processen. Som en kompromiss, om vissa politiker och/eller partier inte vill öppna sammanträdet helt, så skulle de politiska diskussionerna, som i regel kommer efter all information, kunna ske inför ”stängda dörrar”. Om det nu blir några sådana diskussioner överhuvudtaget…

Så här ser dagordningen ut för imorgon:

Igår publicerade jag en blogg om ärende 7 (se ”KS (24/2): Budgetramar 2022”), vilket är morgondagens största och viktigaste ärende. Det handlar om kommunledningens (S+C+MP) förslag till anvisningar/budgetramar för kommunens nämnder och styrelser år 2022.

I denna blogg hade jag tänkt gå vidare med att redovisa och analysera hur kommunens mål för Vänersborgs kommun ser ut för de närmaste åren. Ja, i varje fall hur de ser ut på ”idé-stadiet”. Det är ju de styrande partiernas (S+C+MP) förslag det handlar om, och det finns ju en chans att de ändras. Kommunfullmäktige fattar ju inte det slutliga beslutet förrän i juni. Målen finns för övrigt med i förslaget till ”Anvisningar: Budget 2022” och avser perioden 2021-2023.

Min tanke var att ställa kommunens mål i relation till kommunledningens förslag på ”budgetramar”. Men så ändrade jag mig… Istället publicerar jag helt enkelt kommunens inriktningsmål ”rakt upp och ner”. Då får du som läsare själv fundera på och dra slutsatser om hur mål/krav och medel/resurser går ihop i kommunen. Om de nu gör det…

Så här följer i oavkortad form:

”Vänersborgs kommuns inriktningsmål för perioden 2021‐2023″‘

===

I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv

Våra invånare ges lika möjligheter att forma sin framtid, där lokala skillnader utifrån livssituation, boendeplats och ekonomi utjämnas. Den sociala inkluderingen medför att invånarna kan påverka och delta i samhället oavsett bakgrund, där olika insatser riktas beroende på skillnader i olika boendedelar. Kommunens verksamheter arbetar, i samverkan med fler organisationer, för att minska effekterna av socioekonomiska faktorer, där ett rättighetsbaserat perspektiv ger möjlighet till utbildning, bostad och arbete.

Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier

Barn och unga ges goda framtidsmöjligheter där skolan erbjuder individuellt stöd och förebyggande insatser. Kommunens olika verksamheter arbetar för att främja faktorer som påverkar skolresultat såsom arbetsmiljö, fysiska miljöer, hemförhållanden, fritidsmöjligheter och stöd i unga år. Fullföljda studier ökar möjligheterna att välja en sysselsättning som upplevs stimulerande och att nå egenförsörjning.

Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet

Brukare och invånare möts av en hög tillgänglighet, där kommunens verksamheter håller en god kvalitet och effektivt använder invånarnas skattemedel. Våra brukare är nöjda med den välfärd vi levererar. Kvalificerad personal leder till en god kvalitet i våra verksamheter, där innovation och teknik bidrar till att effektiviteten är hög.

Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska

Friska medarbetare bidrar till en mer hållbar arbetsmiljö och ekonomi. I Vänersborgs kommun upplever medarbetarna delaktighet och förståelse för sitt uppdrag och sin roll. Med en engagerad personal trivs många med sin arbetsplats och kommunen anses vara en attraktiv arbetsgivare. Tillsammans med ett tryggt och stabilt ledarskap så bidrar förutsättningarna till en lägre sjukfrånvaro.

Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag

Företag i Vänersborgs kommun får ett gott bemötande där entreprenöriellt företagande välkomnas. Det är enkelt att få kontakt med kommunen, och den digitala servicen leder till effektivare flöden inom och mellan olika förvaltningar. Näringslivet möts av en lyhörd förvaltning och effektiva beslutsvägar. Företag i kommunen ges möjligheter att expandera, där kommunen kan bistå med tillgänglig mark och lokaler när nya och befintliga företag vill verka och etablera sig i kommunen.

Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan

Den ekologiskt hållbara kommunen bidrar till att vårda våra resurser för nuvarande och framtida invånare. Kommunens Miljöprogram 2030 värnar om hela den geografiska kommunen, och ökad kunskap hos invånarna underlättar för klimatvänliga val. Nya klimatsmarta lösningar och teknisk innovation leder till minskad miljöpåverkan såsom fossiloberoende, hållbar konsumtion, upphandling och inköp. Miljöperspektivet beaktas vid kommunens beslutsfattande och olika former av samverkan.

===

PS. De av mina läsare som är nyfikna på vad som hände på Kunskapsförbundet Västs sammanträde idag hänvisas till Lutz Rininslands (V) blogg: ”Kloka kommuner fattar kloka beslut”. (Jag hinner inte med att skriva idag…)

Kategorier:Inriktningsmål, KS 2021

KS (24/2): Budgetramar 2022

22 februari, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ärende 7 är ett av årets viktigaste KS-ärenden… Och det trots den tämligen intetsägande och tråkiga rubriken “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”.

Ärendet handlar om de budgetramar som ska gälla för år 2022. Förslaget som ligger är formellt sett kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag. Men det ska förstås som det förslag som de styrande partierna S+C+MP står bakom. (Alla KS-handlingar kan hämtas genom att klicka här.)

När kommunstyrelsen på onsdag har beslutat om budgetramarna ska sedan kommunens nämnder och styrelser utifrån dessa ramar arbeta fram sina budgetar för år 2022. Ramarna är ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Notera dock att det inte är den slutliga budgeten för 2022 som ska fastställas. Den beslutas av kommunfullmäktige den 16 juni.

Budgetramar betyder att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade ramar. Det spelar ingen roll om, för att ta ett exempel, socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, så finns det inte. Socialnämnden får då lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna), genom besparingar, men också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen kan redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga resurserna.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till budgetberedningen och därefter kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och långtgående för verksamheten. I ett sådant läge kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Det här brukar dock ske i mycket liten omfattning. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige de senaste åren. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens (de facto Vänsterpartiets förslag). Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller budgetarna för de tre senaste åren är de ett resultat av överenskommelser mellan de styrande, S+C+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L+KD.

Underlaget, som för övrigt har titeln ”Anvisningar för budget 2022. Ekonomisk plan 2023-2024” börjar med att slå fast det osäkra ekonomiska läget:

“Då den ekonomiska utvecklingen bedöms efter hur coronapandemin hanteras, får restriktioner effekt, hur fort går vaccineringen, är prognoser och scenarier om ekonomin väldigt osäkra.”

Och det torde samtliga partier kunna hålla med om. Den prognos som ekonomikontoret målar upp för den närmaste framtiden lyder emellertid:

“Att vaccinering mot covid‐19 är på väg att inledas i Sverige, liksom globalt, stärker samtidigt konjunkturutsikterna för den andra halvan av året (dvs 2021; min anm), och än mer utsikterna för 2022. Skatteunderlagsprognosen vilar på ett scenario med en utdragen återhämtning av den svenska samhällsekonomin. Ett normalt konjunkturläge nås inte förrän 2024. Det låga resursutnyttjandet i nuläget innebär en potential för hög BNP‐tillväxt kommande år, när återhämtningen väl tar fart igen.”

Ekonomikontoret tycker att de kommande två åren ser förhållandevis bra ut. Och det är lite ovanligt för ekonomer… Men de “sansar sig” och strax känner vi igen dem. De menar att Vänersborgs kommun måste:

“hålla tillbaks förväntningarna som ökar till följd av de starka resultaten.”

Det starka resultatet är naturligtvis det extremt stora ekonomiska överskottet förra året på +161 milj kr. (För år 2021 är resultatet budgeterat till +43 milj kr.) Det var emellertid ett resultat som berodde på de stora statsbidragen på grund av pandemin och det är nog inget som kommunen kan räkna med i fortsättningen, även om det finns förhoppningar om att statsbidragen till t ex äldreomsorgen och gymnasieskolan ska bli högre än tidigare.

Ekonomerna utvecklar sin litania:

“För de långsiktiga utmaningar kommunerna hade innan pandemin kvarstår. Effektiviseringar måste göras för att klara ekonomin i budgetens sista planår, där det fortfarande blir ett negativt ekonomiskt gap om kostnaderna skulle tilllåtas öka i takt med befolkningen.”

“Se upp!”, skulle jag vilja ropa här. “Effektiviseringar” är inget annat än besparingar. Och ska det sparas så att det får genomslag i resultatet så är det personal det ska sparas på. Och det vet vi alla – färre personal betyder sämre kvalitet. Såvida inte personalen ska “springa fortare”, dvs arbeta mer. Och då ser vi det snart i ökade sjukskrivningstal…

Och efter några rader:

“Kraven på kvalitet och välfärd kommer inte att minska. Det kommer att ställa krav på effektiviseringar och besparingsplaner.”

Det här är några konkreta ekonomiska förutsättningar inför nästa års budget (se tabell):

Prognosen för skatteintäkterna/generella statsbidragen (“skatteberäkning”) ser bra ut, trots att den är minskad med 250 kr/invånare per år. (Det gör kommunen för att ha en pott ”för säkerhets skull”.) Det är värt att notera att den kommunala skattetillväxten kommer att öka.

I förslaget till budgetramar för år 2022 avsätts inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna. (Med några undantag som jag återkommer till.) Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Det avsätts också 54 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i alla kommuner.) Inflationskompensationen är 1,5%, vilket motsvarar inflationsprognosen. Samtliga nämnder har kompenserats för inflationen. (Vilket inte heller alla kommuner gör.)

Så här ser de föreslagna budgetramarna ut för de olika nämnderna och styrelserna:


I förslaget är det tänkt att Barn- och utbildningsnämndens budgetram ska hamna på lite drygt 850 milj kr. Det betyder att jämfört med år 2020 får BUN kompensation för inflationen med 3,8 milj, vilket alltså alla nämnder får (+1,5%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN får även 6,9 milj kr till ökad hyra för Öxnereds skola.

Socialnämnden är kommunens största nämnd. Den får enligt förslaget inga mer pengar jämfört med 2021 (förutom inflationskompensationen, 3 milj kr). Benny Augustsson (S), det är fortfarande “hans” förslag som jag redovisar, räknar med ett tillskott till nämnden i form av ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det ska förstärka socialnämndens budget. Sedan uppmanas socialnämnden att:

“presentera en åtgärdsplan, för hur driftkostnaden av det planerade boendet på Elgärde ska finansieras inom nämndens anvisade ram.”

Det står utom allt tvivel att de pengar som de styrande partierna (S+C+MP) föreslår ska tilldelas barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden inte räcker på långa vägar för de ökade krav och behov som dessa nämnder har och står inför. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Nämnderna kommer att få fortsätta leta besparingar och nedskärningar… Och med all sannolikhet misslyckas…

Kultur‐ och fritidsnämndens inflationskompensation uppgår till 856.000 kr. Nämnden tillförs också 160.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och 1,2 milj kr för ökad hyra för biblioteket.

Kommunstyrelsen får som alla nämnder kompensation för inflationen och höjda hyror (på grund av fastighetsunderhåll). Och så kommunens enda nya satsning för år 2022:

“Till IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet utökas ramen med 5.500 tkr.”

Det är bara att hoppas att dessa pengar kommer att göra nytta…

Kommunstyrelsens förfogandeanslag minskas med 3,4 milj kr. 800.000 kr avsätts också till ökade hyreskostnader för det nya boendet som planeras på Elgärde. Och precis som i år, som då var en nyhet, öronmärks 3 milj kr till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser:

“kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Och också 3 milj kr med koppling till inriktningsmålet om att:

“barn och unga uppnår bättre skolresultat”

I praktiken blir det sannolikt så att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får vardera 3 milj. Det är, tyvärr, småpengar i sammanhanget. Och jag förstår inte ens varför kommunen inte kan spara administrativa kostnader och ge nämnderna pengarna direkt… Men de styrande vill väl få pengarna att framstå som “satsningar”…

Det görs ytterligare några mindre justeringar i förslaget till kommunstyrelsen. Dock ingen ökning av anslaget till Kunskapsförbundet Väst…

Samhällsbyggnadsnämnden får bara inflations- och hyreskompensation samt 200.000 kr till gatuenheten. Å andra sidan höjer väl nämnden priserna för de tjänster som de andra nämnderna köper…

Inga andra nämnder får några tillskott, inte de heller… De får samma budgetram nästa år (2022) som i år (2021). Som var samma budget som året innan (2020)… Och året innan… Det görs sällan några politiska överväganden eller prioriteringar i Vänersborg… Med ett undantag. År 2022 är valår. (Tiden går fort gott folk.) Valnämnden får 1 miljon kr.

Det är med andra ord en nedskärningsbudget som läggs fram för år 2022. Igen. Det är bara att konstatera att välfärden (vård, skola och omsorg) får stryka på foten som vanligt. Vi får se om budgetramarna kommer att “hålla” ända fram till fullmäktiges beslut i juni.

Naturligtvis undrar vän av ordning hur det ser ut på intäktssidan. Hittills har jag bara tagit upp kostnaderna. Det hör naturligtvis till en ekonomisk redovisning att presentera resultatbudgeten:

Prognosen för kommunens resultat ser mycket positiv ut för de kommande åren, i varje fall för de styrande partierna och ekonomerna… Ekonomikontoret förklarar:

“2022 är resultatet budgeterat till +54 mnkr för att 2023 öka till +63 mnkr och till +61 mnkr år 2024. Resultatet stiger då inga nya pengar fördelas till nämnderna i de kommande årens budgetar och skatteintäkterna prognostiseras överstiga löne‐ och prisutveckling enligt SKR.”

Sug på formuleringen:

“inga nya pengar fördelas till nämnderna”

Betyder det att barn, ungdomar, gamla och sjuka ska vara glada för de fantastiska överskott som prognoserna visar? “Happy days are here again!” Eller?

“Formuleringen” är mer än en formulering. Den berättar om en bister verklighet för de mest utsatta grupperna i kommunen. “Inga nya pengar” innebär färre anställda i äldrevården och hemtjänsten, färre pedagoger i förskola och skola…

År 2022 är kommunens resultat budgeterat till +54 milj kr. Det kan väl konstateras att resultatet i Vänersborg varje år blir betydligt större än prognoserna. Det är väl inget som talar mot att det inte ska bli så även 2022…

Det skulle väl inte vara helt fel att också påpeka att det är kommunens gamla och sjuka, barn och ungdomar som får ”stå tillbaka” – och därigenom bidra till att kommunens överskott ökar och att de ekonomiska målen uppfylls… Eller?

Statsbidrag är inte inräknade i förslaget till ramar för mål‐ och resursplan, utan är tillskott utöver budgeten. Jag har tidigare nämnt statsbidragen till socialnämnden för äldreomsorgen. Den så kallade “skolmiljarden”, och som ger kommunen 4 milj kr, gäller dock bara i år, 2021. (BUN får 3 milj kr och KFV 1 milj.)

Det måste också påpekas att Vänersborg, precis som andra kommuner, naturligtvis kan förstärka inkomstsidan genom att höja skatten. Som vår grannkommun Trollhättan faktiskt har gjort inför 2021.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Innan jag avslutar denna blogg vill jag påminna om att det finns en hel del pengar i budgeten som “inte syns”. Det är t ex pengar för att täcka kostnaderna för arenan (ca 20 milj kr per år), Vattenpalatset (ca 8 milj), ett antal miljoner till Visit Trollhättan-Vänersborg, rondeller, GC-vägar, Wargön Innovation, Stiftelsen Bergagården, flygplatsbolaget osv. Tillsammans ganska många miljoner… (Notera, jag säger inte att dessa miljoner ska dras in. Men kostnaderna är inte lagstadgade och måste ställas mot de lagstadgade inom vård, skola och omsorg.)

Det är också min bestämda uppfattning att kommunen måste “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. 

En sådan här diskussion måste självklart vara realistisk och konkret. Politikerna måste inse att framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har “effektiviserats” i många år. Det finns inte mer att spara på. Och det innebär att det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal.

Och allra sist, låt mig upprepa.

De budgetramar som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade ramar. Nämnderna ska även beskriva åtgärder och konsekvenser för att hålla sig inom dessa ramar. Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen.

Kategorier:Budget 2022, S

Företagare mot M vädjar till S

20 februari, 2021 1 kommentar

Den 27 augusti 2020 beslutade socialnämnden:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Elgärde är det nya framväxande bostadsområdet i Frändefors. Detaljplanen för området uppdaterades 2017 och avsåg att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Beslutet att placera ett boende i Elgärde för personer med problematisk funktionsnedsättning hade inte föregåtts av varken information, dialog eller diskussion – i varje fall inte med de som berördes av beslutet. Däremot tog debatten fart och blev desto intensivare efter beslutet. Det fick till och med socialnämnden att ompröva det.

Ordförande Dan Nyberg (S) föreslog i oktober att nämnden skulle upphäva beslutet från i augusti. Förslaget röstades ner efter att en socialdemokrat var frånvarande och ersattes av en moderat. Och en annan socialdemokrat inte följde partilinjen utan röstade med moderaterna. (Se “Beslut: Elgärde!”.)

Det innebar att beslutet inte följde de majoritetsförhållanden som råder i kommunen och i socialnämnden. Socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet skulle i “normala fall” tillsammans med sverigedemokraterna och medborgarpartiet haft majoritet och därmed upphävt beslutet.

Nu borde kanske inte denna typ av ärende ha varit en partifråga, i varje fall inte som den utvecklades. Istället borde kanske enskilda ledamöter ha tagit så att säga personlig ställning och motiverat sitt sätt att rösta. (Så kanske det skulle vara i betydligt fler politiska ärenden…) Det handlade ju om en på många sätt “känslig” fråga, där så att säga rättmätiga intressen stod mot varandra. Och då gäller det att som enskild ledamot vara lyhörd, “open-minded” och väga argumenten mot varandra.

Debatten om Elgärde fortsätter i media. Dock inte i TTELA utan i Melleruds Nyheter. I förra veckans nummer hade 10 företagare från Frändefors skrivit på en debattartikel – “Öppet brev till politiker i Vänersborg”. (Se Melleruds Nyheter.)

Debattartikeln börjar:

“Bästa kommunpolitiker, det är med oro vi företagare ser utvecklingen för det boende socialförvaltningen planerar på Elgärde i Frändefors. Målgruppen beskrivs i underlagen som personer med komplex beteendeproblematik och utmanande beteenden. Diagnoserna kan ändras över tid beroende på medicinering och missbruk. Målgruppen beskrivs också som den tyngsta och svår att placera. Traditionella gruppbostäder fungerar inte då de stör grannar och personal samt att det kan förekomma våld.””

Om det är någon som anser att företagarna “målar fan på väggen” så kan jag konstatera att samtliga de beskrivningar som företagarna använder om målgruppen, dvs de boende med “problematisk funktionsnedsättning”, är hämtade direkt från socialförvaltningens egna underlag. Utan undantag.

Jag vill passa på att nämna detta för att jag själv har fått en viss kritik för ordvalen kring målgruppen. Jag kommenterade då så här:

“Allt jag skriver om målgruppen är taget direkt från socialförvaltningens egna underlag, oftast är det ju till och med rena citat. För att återigen ta ett exempel. Det är i förvaltningens egen förstudie/utredning som det står: “På grund av att boendets målgrupp är personer med samsjuklighet är det önskvärt om lägenheterna inte är placerade i direkt anslutning till andra bostäder.””

Jag kan väl ibland tycka att det vore bra om man läste på innan man kritiserade.

Företagarna skriver vidare i debattartikeln:

“Som företagare har vi haft tillräckligt av elände med inbrott och annat och behöver inte mer. Vi vill hellre ägna oss åt vår verksamhet och utveckla samhället.”

De 10 företagarna är inte helt obekanta med skeendet i socialnämnden… Det är också anledningen till att jag skriver denna blogg. De avslutar debattartikeln:

“Beslutet drevs igenom i socialnämnden av oppositionen med Moderaterna i spetsen tack vare en röra av ersättare då manfallet var stort den aktuella dagen. Vi ber därför den styrande majoriteten med Socialdemokraterna i spetsen att samla leden och stoppa beslutet om boendet på Elgärde. Om närvaron är bättre fixar ni det. Tack från några företagare i Frändefors.”

Det är inte ofta man ser företagare rikta en sådan här tung kritik mot moderaterna, samtidigt som de vädjar till socialdemokraterna… Det har nog aldrig hänt i kommunen – inte i Frändefors i varje fall.

Det blev en tuff början för det nya kommunalrådet Henrik Harlitz (M). Han tillträdde ju kommunalrådstjänsten vid årsskiftet, då han efterträdde frändeforsbon Gunnar Lidell (M). Harlitz var ju som bekant 1:e vice ordförande i socialnämnden när besluten om Elgärde fattades i höstas.

Det måste vara en mardröm för ett moderat kommunalråd att ha ortens företagare mot sig.

 

PS. Den 27 februari svarade moderaterna på denna debattartikel – ”M svarar företagarna i Frändefors”.

Detta hände på gårdagens KF

18 februari, 2021 1 kommentar

Det blev ungefär som jag trodde, och beskrev, i mina två bloggar innan sammanträdet. (Se “Inför KF 1” och “Inför KF 2”.) Kommunfullmäktiges ärenden rullade på utan någon egentlig oenighet eller debatt. Det var bara under två ärenden som vissa meningsskiljaktigheter uppdagades.

Det ena tillfället var alldeles i början av sammanträdet. Revisor Torsten Gunnarsson redovisade en granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen.

Det handlade mycket om att kostnaderna för äldrevården i Vänersborg var högre än förväntad kostnad. Revisorerna uppmanade därför socialnämnden att skaffa sig kontroll över kostnaden för äldreomsorgen.

Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, tyckte att det inte var riktigt schysst att den ena sidans synpunkter och kritik, dvs revisorernas, redovisades och offentliggjordes innan nämnden hade fått tillfälle att svara och ge sin syn…. Men så gick det till enligt offentlighetsprincipen menade revisor Gunnarsson.

Nyberg menade vidare att socialnämnden faktiskt har sänkt kostnaderna inom äldrevården och att ekonomin är i balans. Och menade även att socialnämnden har god kontroll över kostnaderna.

En “irriterad” Lutz Rininsland (V) (se “Visst irriterar revisorer”) tyckte att socialnämnden och -förvaltningen redan vet att Vänersborgs kostnader är högre än andra kommuners. Rininsland frågade:

“Vari ligger revisorernas hjälp till en pressad nämnd och pressad förvaltning?”

Den andra synpunkten Rininsland hade handlade om kvaliteten:

“Min uppfattning är att personalen redan springer fort, mycket fort.”

Sa Rininsland.

Det konstaterades i revisorsrapporten att 2.500-3.000 anmälningar av avvikelser har handlagts under året. Rininsland fortsatte:

“Om dessa anmälningar inte har hanterats exakt efter socialstyrelsens föreskrifter, kan det förklaras med att personalen inte har en chans att sköta våra äldre och att till punkt och pricka leva upp till 27 paragrafer i föreskriftens 8 olika kapitel. Kan det vara så?”

Revisor Gunnarsson menade att han inte hade något annat svar än det som stod i rapporten. Han lyfte flera gånger fram att trots det minskade antalet brukare i hemtjänsten, så ökade kostnaden per brukare – och invånare i kommunen.

Dan Nyberg (S) upplyste om att det berodde på att de som fick hemtjänst hade blivit mycket äldre och hade större behov. Lutz Rininsland (V) fyllde i att socialnämnden hade skurit ner på de särskilda boendeplatserna och att dessa äldre istället sköttes om i hemtjänsten.

I övrigt hänvisar jag till Lutz Rininslands egen blogg, där han skrev om sina frågor redan innan sammanträdet. (Se “Kvällens fullmäktige”.) Och med tanke på de svar som han fick kommer det sannolikt ett inlägg på Rininslands blogg senare idag. Så lätt släpper han nog inte socialnämnden och äldreomsorgen…

Det blev diskussioner med skilda uppfattningar på ytterligare ett ärende, men denna gång var det partierna som tyckte olika – inte politiker och revisorer…

Under eftermiddagen, några timmar innan fullmäktiges sammanträde, dök det upp ett nytt yrkande till ärendet “Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.

Ärendet handlade, vilket torde vara bekant vid det här laget, om redovisningen och de vidtagna åtgärderna av det uppdrag som kommunstyrelseförvaltningen fick av kommunfullmäktige häromåret. Det var naturligtvis i samband med antagandet och behandlingen (bland annat en återremiss) av en motion från Lutz Rininsland (V), Marianne Ramm (V) och undertecknad, Stefan Kärvling (V). Det har jag skrivit om i flera bloggar den sista tiden. (Se t ex “Dagens KS: Bifall till V-yrkande!” och “Motion om ökad demokrati (2/3)”.)

Kommunstyrelsen antog på sitt senaste sammanträde mitt yrkande på förslag till beslut:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.”

Det nya yrkandet kom från den styrande minoriteten S+C+MP. Det framfördes av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Yrkandet handlade precis om det som den “lilla fågeln” hade viskat i mitt öra. (Se “Inför KF 2”.) De styrande partierna ville stryka formuleringarna om “allmänheten” och “andra kommuner”.

Yrkandet från S+C+MP lydde i sin helhet:

“Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelseförvaltningen gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga till kommunstyrelsens ordinarie ledamöter och ersättare.”

Det var egentligen så likt det andra yrkandet så att min första reaktion under eftermiddagen var:

“Va’ barnsligt!. Lägger de ett eget yrkande för att slippa nesan att vara med om ytterligare ett voteringsnederlag?”

På sätt och vis kan jag väl fortfarande inte göra mig kvitt den känslan…

Men ska man se sakligt på det istället, vilket man självklart ska göra, så handlar det alltså om två-tre ord – “allmänheten” och “andra kommuner”.

Lutz Rininsland (V) menade att oppositionen fick reda på att det “ni vill göra får man inte göra, eftersom lagen inte tillåter det”. Därför står det “andra kommuner”, det visar att det går att göra på andra sätt.

Benny Augustsson (S) påstod att det var olagligt att offentliggöra handlingar från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Därför måste “allmänheten” strykas.

Dan Åberg (M) framförde att olika kommuner gör på olika sätt och flera kommuner offentliggör sådana här handlingar på kommunens hemsida:

“Är man olaglig i Mellerud? Eller i Västra Götalandsregionen? Jag tror inte att det är olagligt. Handlingar i KSAU kan läggas ut.”

Sa Åberg, och tyckte också att det var intressant och glädjande att ordförande Augustsson trots allt hade ändrat sig “halvvägs” sedan ärendet var uppe i kommunstyrelsen.

Själv betonade jag att oppositionen var helt övertygad om att yrkandet följer de regler och lagar som finns. Och att det vore bra om alla, även allmänheten, kunde sätta sig in i handlingar så tidigt som möjligt – öppenhet i politiken borde eftersträvas…

Sedan följde en ström av gruppledare för de olika partierna som yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag, dvs mitt förslag… Alla partier utom de styrande i S+C+MP… Det stod helt klart att Benny Augustsson (S) och hans allierade skulle förlora en följande votering.

Det visade sig emellertid att när ordförande Annalena Levin (C) efter acklamation funnit att kommunstyrelsens förslag hade ”vunnit”, så var det ingen som begärde votering. Och det var inte heller någon som reserverade sig. Vilket jag faktiskt tyckte var anmärkningsvärt.

För övrigt var det inte så mycket mer som hände. Ja, det skulle väl vara att motionerna från Kärvling/Gläntegård respektive Lidell lades fram för kommunfullmäktige. De handlade alltså om att blåbärsodlaren vid Hästefjorden ska slippa betala 18.000 för tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen trots att inget fel hade begåtts. Kanske är det också värt att nämna att inte heller under detta sammanträde sa någon från miljöpartiet ett enda ord…

Och på tal om Gunnar Lidell (M). Han valdes till ny 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige. Lidell med sin stora politiska rutin kan säkert tillföra nya kvaliteter till presidiet.

Ordförande Levin avslutade sammanträdet kl 20.10.

Det går att se hela sammanträdet eller valda ärenden på kommunens webb-TV, även nu i efterhand. Klicka här!

Inför KF 2 (17 feb)

16 februari, 2021 Lämna en kommentar

I söndags skrev jag om några av de ärenden som ska upp för behandling i kommunfullmäktige imorgon onsdag (se “Inför KF 1 (17 feb)”). Och i lördags tog jag upp två av de motioner som har lämnats in, de från Kärvling/Gläntegård respektive Lidell. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.)

Kommunfullmäktige ska behandla ytterligare en rad ärenden än dom som jag redan har skrivit om. Dagordningen har följande utseende:

Fullmäktige börjar med att “mjuka upp” med lite information. Det innebär att ledamöter och ersättare kan luta sig tillbaka och lugnt och avspänt lyssna på när andra pratar. Självklart bör det naturligtvis antecknas en del. Den rutinerade och respekterade nestorn Lave Thorell ska presentera en granskning av hållbarhetsarbetet utifrån Agenda 2030. Och den lika respekterade Torsten Gunnarsson ska redovisa en granskning av effektivitet och kvalitet inom äldreomsorgen.

Det kanske åtminstone är en ledamot som inte tänker luta sig tillbaka och lyssna lugnt och avspänt. Om den senare rapporten skriver nämligen Lutz Rininsland i sin blogg:

”Den irriterar mig rejält”

Du kan läsa mer om Rininslands irritation här: ”Visst irriterar revisorer”.

Den före detta förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden Kent Javette (S) avsäger sig uppdraget som styrelseledamot och ordförande för Stiftelsen Bergagården. Det har den senaste tiden varit många avhopp från uppdrag som har med bergen att göra. Det tycks som om något är väldigt fel, dock är jag för en gångs skull totalt okunnig om vad som händer. Inga rykten har nått mina öron. Javette anger inte heller några skäl i sin avsägelse. Det ska hur som helst bli intressant att se hur den nye ordförande Benny Jonasson (S) ska styra det sjunkande skeppet på berget.

Kommunen ska fortsätta att dra sitt lilla strå till stacken i dessa coronatider. Fullmäktige ska nämligen besluta att medge:

“tillfällig avgiftsfrihet under 2021 för markupplåtelse gällande uteserveringar och butiker som önskar flytta ut varor under kontrollerade former, samt för de avgifter som socialnämnden tar ut för tillsyn enligt alkohollagen av restauranger.”

Det här är bra tycker jag. Det är inte mycket pengar det handlar om, kostnaden för kommunen ligger på drygt en halv miljon kronor. Men det är åtminstone en handling av sympati, eller kanske snarare empati. Det är tufft för kommunens restauranger, caféer och butiker.

Kommunfullmäktige ska godkänna delårsrapporterna från Fyrbodals kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst. Som jag ser det så finns det inget att erinra mot dessa rapporter. Det finns det inte heller i ärendena om “förändrad formulering av borgensbeslut och ram avseende Nätaktiebolaget Biogas Brålanda” eller “revidering av förbundsordningen för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund – NÄRF”. Jag tror inte heller att något annat parti eller någon annan politiker har något att säga kring dessa ärenden. De kommer nog bara att helt rutinmässigt klubbas igenom.

Och det smärtar mig lite att säga att samma rutinmässighet säkert också kommer att gälla ärendena “Pensionspolicy 2021” och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Det är nämligen inte lätt för en amatör och fritidspolitiker att ha några synpunkter i sådana här komplicerade frågor. Det blir till att lita på kommunens förhandlingschef som sa i kommunstyrelsen att det egentligen bara handlar om redaktionella ändringar, förenklade och tydligare skrivningar samt uppdateringar på grund av att lagar förändrats. Och att det knappast fanns några innehållsmässiga förändringar. Jag tror på det.

Ibland undrar jag emellertid varför sådana här ärenden överhuvudtaget ska upp i kommunfullmäktige. Hur många ledamöter vet egentligen vad ärendena handlar om…?

Det finns i varje fall ett riktigt politiskt intressant ärende på onsdag… Åtminstone för mig och Vänsterpartiet:

“Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda.”

Det handlar om en motion från Lutz Rininsland (V), Marianne Ramm (V) och undertecknad vänsterpartist. Vi lämnade in den i maj 2017, och den har en mycket intressant historia. Jag har skrivit om historien och om motionens innehåll i bland annat bloggen “KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”. Och dessutom ganska utförligt om motionens behandling i kommunstyrelsen den 27 januari – då en majoritet oväntat biföll mitt yrkande. (Se “Dagens KS: Bifall till V-yrkande!“.)

I kommunstyrelsen ändrade jag mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på själva sammanträdet. Yrkandet kom att få följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“

Det visade sig alltså att denna formulering stöddes av en majoritet i kommunstyrelsen. Och inte nog med det, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige…

Det återstår att se. Augustsson vet naturligtvis att om alla partier i fullmäktige röstar som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet.

Går mitt yrkande igenom även i fullmäktige skulle det innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få handlingarna samtidigt som partierna och deras “allierade” i KSAU – och därmed få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i dom, diskutera med partikamrater osv innan ärendena kommer upp i kommunstyrelsen för beslut.

Och om de styrande partierna (S+C+MP) har ändrat uppfattning sedan det senaste sammanträdet i kommunstyrelsen så lär det inte bli någon större diskussion på onsdagens fullmäktige.

En liten fågel viskade i mitt öra att det fanns någon i den styrande minoriteten (S+C+MP) som ansåg att det var en formulering i mitt yrkande som stod i vägen för en fullständig enighet på onsdag:

“…där så är möjligt även till allmänheten.“

Jag kan väl tycka att formuleringen ändå är ok, eftersom det inte står “skall” utan “där så är möjligt”. Det betyder ju att det då är upp till tjänstemännen att avgöra om ett visst ärende/underlag ska publiceras på t ex hemsidan.

Det har inkommit ytterligare en avsägelse till kommunfullmäktige. Det är liberalernas Tove af Geijerstam som har avsagt sig alla politiska uppdrag. Hon är inne på sitt slutår för blivande präster.

Tove har gjort sig känd som en påläst, ärlig och engagerad politiker. Under perioden 2011-2014 var hon ordförande i socialnämnden för att mandatperioden efter (2015-2018) bli 1:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Jag har många minnen av Tove af Geijerstam, men mest av allt kommer jag ihåg ett av hennes anförande i kommunfullmäktige. Det var den 21 juni 2017 då hon reagerade på inlägg och repliker av Ola Wesley (SD). Det kan vara det enda tillfälle då fullmäktiges ledamöter bröt ut i en spontan applåd.

Jag tackar Tove för alla dessa år genom att ordagrant återge hennes svar till Wesley:

”Det för mig in på det som fick mig att tappa målföret och stiga i ansiktsfärg förut. Ni har aldrig hört mig kalla sverigedemokraterna för rasister här inne. Jag har aldrig haft anledning till det nämligen. Jag har aldrig haft anledning att ens tro att Ola eller Carina i vår nämnd har en sån agenda. För dom har aldrig betett sig så. Det har aldrig yttrats ett ord från deras läppar som skulle kunna tolkas så. Men förslaget att satsa på småskolor, där man åtminstone har en föreställning om att det bara går barn med svensk bakgrund i generationer, och att direkt, i kommunicerande kärl, ta dom pengarna från Silvertärnan, där det går både barn med svensk bakgrund och barn med annan bakgrund, men där man säkert har en föreställning om att det går jättemånga barn med annan bakgrund. Det säger mig att man vill, vill nivåbestämma elevpeng, alltså den peng en skola får för varje elev. Den vill man nivåbestämma utifrån vad man tror om elevgruppens etniska härkomst. Var tysta en stund och smaka på det.
Man vill att barn ska få olika mycket pengar till sin utbildning beroende på vilken etnisk härkomst dom har. Och det är ett rent rasistiskt förslag. Jag säger inte att någon av er är rasister, därför att man bestäms inte av sina gärningar men det här är en rasistisk gärning och den vilar på rasistiska bevekelsegrunder. Och det står jag för att jag tycker. Och sånt ska vi inte syssla med här vare sig vi är sverigedemokrater eller någonting annat.
Alla barn i den här kommunen är våra barn för kommunfullmäktige. … Alla barn i den här kommunen är våra barn. Det finns inga barn som inte är våra barn. Glöm aldrig det!”

Det blir antagligen ett relativt kort fullmäktigesammanträde. Så kort att “coronareglerna” om begränsad talartid etc är helt onödiga och bara fortsätter att nagga demokratin i kanten.

Är det ingen gruppledare i något parti som kan tänka sig att föreslå ändringar?

 

OBS! Du kan se på kommunfullmäktiges sammanträde direkt via webb-tv:
Webb-TV – Vänersborgs kommun”.

Om dagens BUN

15 februari, 2021 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var avklarat innan lunch. Det avslutades redan kl 11.46.

Som vanligt har jag tidigare redogjort för månadens ärenden i två bloggar innan mötet och tänker i denna blogg inte upprepa det.

Verksamhetsberättelsen

Efter att förvaltningschef Sofia Bråberg hade redogjort för den så kallade “långa” verksamhetsberättelsen blev det en del inlägg och frågor från olika ledamöter. (Jag redogjorde för innehållet i verksamhetsberättelsen här: “Inför BUN 15 feb”.)

Tyvärr ägnades den övervägande delen av tiden åt “tillbuden”. (Du kan läsa mer om “tillbuden” i protokollsanteckningen nedan.)

Det var, som jag ser det, lite som att inte se skogen för att något enstaka träd stod i vägen. Några tyckte att det var bra att de anmälda tillbuden hade fördubblats under de senaste två åren och att de egentligen borde vara fler. De tog sina exempel från industrin. Jag kan väl tycka att parallellerna mellan maskiner i industrin och elever i grundskolan haltade betänkligt…

Någon framförde åsikten att benägenheten från personalen att anmäla var högre än tidigare. Det tvivlar jag på. Jag tror tvärtom att det är väldigt många tillbud som inte anmäls. Det är dels en del skrivarbete att anmäla, vilket man kan dra sig för, och dels ger en anmälan rektorn merarbete, och det vill man också undvika. (Alla anmälningar ska gå via rektor.)

Jag hade åsikter om både tillbuden och resten av verksamhetsberättelsen. De framförde jag och lämnade samtidigt in en protokollsanteckning där jag sammanfattade mina åsikter. Det fanns många trådar i protokollsanteckningen, men det var tyvärr ingen som brydde sig om att diskutera någon av dom. Men så är det. Nämnden diskuterar ofta detaljer snarare än helhet.

Det stora problemet för förskola och grundskola, som jag ser det, är den omöjliga situation som personalen i förskola och skola ställs inför när kraven från lagar och förordningar är desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Jag återger min protokollsanteckning i sin helhet. (Du kan också ladda ner den här.)

===

Protokollsanteckning verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen bör vara konkretare och tydligare. De svårigheter som förskolor och skolor hade att med de tilldelade resurserna kunna uppfylla kraven och intentionerna i Skollagen och Arbetsmiljölagen borde betonats.

I Arbetsmiljölagen 1 kap 1 § står det:

“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Sjukfrånvaron ökade förra året till 10,0 %. (2019 var den 7,3%.) Coronaepidemin förklarar naturligtvis en del av ökningen, men nämnden som arbetsgivare hade fortfarande kvar sina skyldigheter enligt lagen. Och att i det läget minska antalet anställda i grundskolan med 63 på grund av besparingskrav var egentligen inte försvarbart. Ett sätt att minska smittspridningen kunde ju t ex vara att dela klasserna. Det fanns också moment som krävde personal på plats i skolorna, som t ex praktiska moment som inte kunde skjutas upp, olika typer av prov som inte kunde skjutas upp eller genomföras på distans och för elever som i övrigt var sårbara för fjärr- eller distansundervisning.

Ju färre anställda det finns i förskolor och skolor desto mer arbete för de som arbetar kvar. Kraven var ju desamma trots att resurserna minskade.

I Skollagens 1 kap § 4 beskrivs syftet med skolväsendet:

“…att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Kunde barn- och utbildningsnämnden uppfylla uppdraget med knappa och minskade resurser? Det står i verksamhetsberättelsen om förskolan:

“Det finns dock variationer mellan förskolorna, där främst resurskostnader för barn i behov av särskilt stöd är svåra att täcka inom tilldelad budget.”

Nettokostnaden per elev i grundskolan ökade på grund av elevers behov av särskilt stöd, både psykosocialt och språkligt. Samtidigt hade statsbidragen för nyanlända minskat. Det är tveksamt om alla barn och elever som var i behov av särskilt stöd fick tillräckligt med stöd. 

Personalorganisationerna rapporterade om att den minskade personaltätheten ledde till minskad trygghet och ökad oro i skolorna. Tillbuden ökade under 2020 och uppgick till 397 stycken. Det innebar en fördubbling av de anmälda tillbuden på två år. Och då ska vi notera att det står i verksamhetsberättelsen att de flesta tillbuden:

“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”

I Skollagen finns ett helt kapitel om trygghet och studiero. Under rubriken arbetsmiljö (5 kap 3 §) står det:

“Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Verksamheten under barn- och utbildningsnämnden hade uppenbarligen stora svårigheter att uppfylla Skollagen på detta område.

Barn- och utbildningsnämnden måste följa både Skollagen och Arbetsmiljölagen. De här lagarna står över kommunala beslut. I mål- och resursplanen (MRP) stod det emellertid något helt annat:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet…”

Kommunens ekonomi står inte över Skollag och Arbetsmiljölag.

Barn- och utbildningsnämndens personal gjorde ett fantastiskt jobb. Jag vill med denna protokollsanteckning påvisa den omöjliga situation som personalen ställdes inför när kraven från lagar och förordningar var desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskade.

Det borde framgå tydligare i verksamhetsberättelsen.

===

Fastighetsinvesteringar

Det andra ärendet som undertecknad vänsterpartistisk bloggare hade åsikter om var “Budget 2022; Mål- och resursplan 2022-2024: Fastighetsinvesteringar”. Tyvärr hade emellertid ingen annan i nämnden några åsikter… (Jag skrev om detta ärende i bloggen “Inför BUN 15 feb (2)”.) Återigen lämnade jag in en protokollsanteckning. (Den kan laddas ner här.)

Mina två protokollsanteckningar följer förhoppningsvis med ärendena vidare i beslutskedjan så att andra politiker har möjlighet att läsa dem. Och någonstans kanske någon hakar på och tar en diskussion…

===

Protokollsanteckning Fastighet

Kommunens behov av investeringar har inventerats och sammanställts. De enskilda investeringarna har sedan prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska.

Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid.

Jag anser att fler kriterier bör användas och beaktas vid en sådan här prioritering. Framför allt borde lagar beaktas, för barn- och utbildningsnämndens del framför allt Skollagen, Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen.

Kommunens inriktningsmål väger också lätt jämfört med vad lagarna stadgar. Även de tillfälliga “lösningarna” måste vägas mot lagkraven.

För att ta ett enda exempel, Mariedalskolans idrottshall. Förvaltningen beskriver konsekvenserna av en “försenad” investering:

“De negativa konsekvenserna går inte att hantera med alternativa lösningar”

Enligt prioriteringslistan ska inte spaden sättas i jorden vid Mariedalskolan förrän tidigast år 2025…

Jag tror att prioriteringen som framkommer i underlaget leder till att barn- och utbildningsnämnden får svårt att uppfylla lagarnas krav.

===

Kommentar om Mariedalskolans idrottshall

Jag ställde under informationen en fråga om nedprioriteringen av Mariedalskolans idrottshall. Idrottshallen fanns ju med som exempel i protokollsanteckningen. Beskedet var att den hade “nedprioriterats”, eftersom den uppfyllde så få av kommunens inriktningsmål…

Kommunens inriktningsmål? Men Skollag och läroplan då…?

I Skollagen står det, 2 kap 35 §:

För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”

I Vänersborg står kommunens beslut över Svea Rikets lagar…

Övriga ärenden

Nämnden hade fler ärenden. Förvaltningschefen återberättade en del av en presentation som hon höll vid de “gemensamma presidieöverläggningarna”. Jag antar att det var inför budgetberedningen och dess arbete med budget 2022. Det var en imponerande bra presentation. Jag tänkte återkomma till den i en senare blogg när presentationen har skickats ut till ledamöterna.

I de övriga ärendena fick nämnden information, men både frågor och kommentarer lyste i stort sett med sin frånvaro. Ärendena klubbades igenom snabbt och effektivt av ordförande Carlsson.

BUN fick en dragning om hur konsekvenserna av pandemin hanteras på högstadieskolorna. Klasserna går på ett “rullande schema” – två dagar i skolan, en dag distansundervisning. Det är sannolikt den bästa lösningen med tanke på omständigheterna. Ledamoten Henrik Josten (M) framförde farhågor om att:

“eleverna tappar mycket hur man än gör, framför allt åk 9.”

Förvaltningen är medveten om problemet. De som riskerar att inte få betyg är på skolorna och lovskolan kommer att särskilt riktas mot 9:orna.

Förvaltningschef Bråberg redogjorde som vanligt för vad hon hade haft för sig sedan sist. Hon berättade bland annat att kommundirektören på ett möte, liksom hon själv, var positiv till “tillitsbaserad styrning”. Och det var glädjande att höra. (Läs vidare om tillitsbaserad styrning – klicka här.)

Jag kunde inte “hålla tillbaka” när jag hörde om alla budgetmöten med alla föreläsningar, diskussioner, grupparbeten mm – med en väldigt massa folk inblandade. Varför allt detta “arbete” när kommunledningen likt förbaskat lägger i stort sett en kopia på samma budget som förra året. Och förra årets budget var en kopia av budgeten från året innan. Som var en kopia på…. Osv.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade i vanlig ordning dagens sammanträde. Han tyckte, precis som vi alla, att distansmötet återigen fungerade bra, men att:

“det finns inget som slår det fysiska mötet”

Och så är det.

%d bloggare gillar detta: