Arkiv

Archive for the ‘protokollsanteckning’ Category

BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!

15 februari, 2022 1 kommentar

Måndagens barn- och utbildningsnämnd (BUN) blev längre än vad de flesta kunde ana. Vi avslutade inte MS Teams förrän kl 14.46. Det var förresten kanske för sista gången i BUN-sammanhang. Ordförande Bo Carlsson (C) går nämligen i tankar om att träffas fysiskt nästa gång. Dessutom strulade Teams några gånger idag i samband med att nämnden skulle diskutera gruppvis. Jag själv blev t ex utslängd från workshopen om internkontroll.

Jag har beskrivit innehållet i de flesta ärenden tämligen utförligt i söndagens blogg, se “Imorgon är det BUN”. Jag hänvisar också till denna blogg för information och fakta, eftersom det inte hände något oväntat på de flesta av punkterna. (Där det hände något oväntat skriver jag om nedan…)

Verksamhetschef Pernilla Dahlstrand och tre rektorer från förskolan redogjorde för delar av förskolans verksamhet under rubriken “Barnens möte med undervisningen i förskolan: En likvärdig förskola och utbildning för alla?”.

Det var en intressant och givande föreläsning, som jag egentligen tycker att de som beslutar om pengarna i den här kommunen borde ha hört. Vi BUN-ledamöter blev nog allihop övertygande om vikten av att alla barn går i förskolan och att kommunen borde satsa mer resurser. Forskning har också visat att ju yngre barnen är, som kommunen “investerar” i, desto högre “avkastning”. För att tala i ekonomiska termer… Det finns ingen period i livet där människor lär sig så mycket som under sina första fem år. En satsning på att öka lärartätheten på förskolan är väl investerade pengar. Satsningen kommer att betalas tillbaka senare i livet.

När det gäller den pedagogiska verksamheten och undervisningen kan jag bara konstatera att det finns kunniga och medvetna pedagoger i kommunen. De diskuterar mycket med varandra, lär av varandra och strävar hela tiden att utvecklas. Rektorerna uppmuntrar detta arbete och fungerar som pedagogiska ledare. Barnen lär sig mycket och kommer väl förberedda till grundskolan.

Men det finns mörka moln på himlen…

Statsbidragen till förskolan i Vänersborg minskar redan i år från 18 till 7 milj kr. Det gör stor skillnad och förskoleorganisationen började redan i höst anpassas till den krympande kostymen. Det betyder att det har blivit färre anställda… Dessutom satsar Vänersborg mindre per barn än genomsnittet i riket.

”Förskolechefen” gav några kompletterande fakta om förskolan. Det gick i december förra året totalt 1.973 barn i förskolan i Vänersborg, varav ungefär 1.800 i den kommunala förskolan. 535 barn hade annat hemspråk än svenska. Det har under de senaste 3 åren skett en halvering av den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 19 barn i den kommunala pedagogiska omsorgen (dagbarnvårdare). 32 barn finns inte i någon pedagogisk verksamhet.

Det blev en föredragning av den långa verksamhetsberättelsen. I bloggen “Imorgon är det BUN” undrade jag hur det hängde ihop att det var 17 fler anställda i grundskolan 2021 än året innan, trots att lönekostnaderna var en miljon kr mindre. Det förklarades till största delen av att det totala antalet utförda årsarbeten minskade under 2021.

Det kan också vara bra att veta att 95% av de anställda inom BU-förvaltningen har en heltidstjänst. (2018 var siffran 91,4%.) Merparten av de återstående 5%-en uppgavs vara nöjda med deltid eller också kunde de av olika orsaker inte jobba heltid.

Jag lämnade in min protokollsanteckning i ärendet om fastighetsinvesteringar. (Se “Imorgon är det BUN”.) Det verkade lite som om ordförande Carlsson (C) visade en viss sympati över den tanke jag framförde. Han tog ett eget exempel på investeringar som kunde prioriteras högre inom skolans område än vad kommunen hade gjort…

Ordförande Carlsson föreslog ett tillägg till beslutet om “yttrande gällande remiss måltidspolicy”. Enligt ordförande själv var det en slags brasklapp:

“Barn- och utbildningsnämnden vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att nämnden kan behöva kompenseras för eventuella ökade kostnader som måltidspolicyn kan medföra.”

Hela nämnden ställde sig bakom ordförandes tilläggsyrkande.

Och så var det dags för ärendet som har gett upphov till rubriken. BUN skulle ställa sig bakom “Yttrande gällande samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden”.

Moderaten Henrik Josten och jag har samma syn på Norra skolan. Det är ingen hemlighet. Josten har, tillsammans med sin partikamrat Henrik Harlitz, lämnat en motion om att Norra skolan behöver finnas kvar i någon form, som t ex en förskola. (Moderaternas motion kan du ladda ner här.) Jag lämnade en liknande motion om att utreda om Norra skolan kunde bli t ex en lågstadieskola. (Den motionen kan du ladda ner och läsa här.) När Josten hörde att jag tänkte lämna en protokollsanteckning i Sanden-ärendet ville han att vi skulle lämna in den tillsammans. Både Josten och jag menar att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. Det blev lite ändringar i utkastet till protokollsanteckning och den fick följande lydelse – du kan ladda ner protokollsanteckningen här.

Vår gemensamma åsikt är att politiker och partier borde kunna samarbeta i viktiga frågor där det finns en samsyn.

Förvaltningschef Sofia Bråbergs information var ovanligt lång denna gång.

Nämnden fick en redovisning av förvaltningens presentation till budgetberedningen. Det handlade alltså om budget för 2023. Jag ska inte gå igenom alltihop, men följande sex delar lyftes – med följande ekonomiska behov. 

BUN:s ekonomiska behov av tillskott ligger på sammanlagt 50,9 milj kr. Och det är innan de minskade statsbidragen tas med i beräkningen. Statsbidragen kommer sannolikt att sjunka de kommande åren.

Förvaltningschefen lade ut texten om de olika bitarna. Det är ca 1/3 av eleverna som är i behov av särskilt stöd och denna grupp av elever ökar. Om ytterligare en lärare skulle anställas per skola skulle det kosta 12,5 milj kr. Ett av nämndens mål är att att vistelsetiden i förskolan ska öka från 15 till 25 timmar i veckan. Det kräver 3,0 tjänst per avdelning i ställer för nuvarande 2,8. Ökningen kostar 16,4 milj.

Arbetskläder till förskola och fritidshem kommer att kosta 2,3 milj kr första året, 2023. Sedan sjunker kostnaden till 1,1 milj kr per år. Måltiderna till förskola och skola kostar i år 60,3 milj kr. År 2023 kommer samma antal måltider att kosta 18% mer, dvs ytterligare 12,3 milj… 

Bråberg betonade också att varje budgettillskott till nämnden samtidigt innebär en ökad kostnad på ca 12%. Det är så mycket av pengarna som tillfaller de fristående/enskilda verksamheterna enligt det regelverk som gäller idag, och som behöver ändras.

Det verkar stunda några tuffa år för Vänersborgs förskolebarn och grundskoleelever.

Imorgon är det BUN

13 februari, 2022 2 kommentarer

Imorgon måndag samlas ledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden för andra gången i år. Det är återigen på distans, och det är naturligtvis helt ok. Men visst är det läge att börja fundera på om det inte snart är dags att ses öga mot öga. Och tand för tand höll jag på att säga, som det står i 2:a Moseboken. Fast det kanske var i ett annat sammanhang när jag tänker efter…

Dagordningen är ganska kort och det tror jag mötet blir också.

Det ska bli väldigt intressant att lyssna till månadens verksamhetsuppföljning. Den handlar om “Barnets möte med undervisning i förskolan”. Det är faktiskt ett sammanträffande, jag visste inte om detta när jag skrev bloggen “Framtiden börjar i förskolan!”.

Naturvårdsplanen, som är det efterföljande ärendet, är ett mycket intressant dokument. Nämnden ska få information om planen inför det kommande samrådet. Naturvårdsplanen ska nämligen bli:

“ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan.”

I det kommande samrådet ska BUN se planen enbart ur nämndens perspektiv, dvs ett perspektiv utifrån förskolan och grundskolan. Och det blir kanske inte så lätt. Dessutom spelar nämndens synpunkter antagligen inte någon större roll i den sammanlagda bedömningen. Se bara på avverkningen i skogsdungen vid Mariedalskolan eller “skolskogen” på Mariedal Östra. För att inte tala om Kindblomsvägen, Blåsutskolans “skolskog”. Barnens och skolans intressen värderas inte särskilt högt om de ställs mot t ex ekonomiska intressen.

Nämnden ska genomföra en workshop. Syftet med den är att nämnden ska ha:

“en dialog gällande den risk- och väsentlighetsanalys som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2022.”

Jag hoppas att det blir “roligare” än det låter…

Och så var det som vanligt ett ärende med några ploppar i blickfånget. Det är den långa verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden 2021 som ska diskuteras, godkännas och överlämnas till kommunstyrelsen.

På det förra sammanträdet godkändes den korta verksamhetsberättelsen och nu är det alltså den långa. Det är till stora delar samma innehåll även om den långa naturligtvis innehåller lite mer. Så är målavstämningen, dvs de olikfärgade plopparna, exakt desamma.  (Jag hänvisar till denna blogg för mer information, “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)

Barn- och utbildningsnämnden hade följande kostnader förra året:

Den största delen är personalkostnader. En stor del av budgetanslaget går till fristående/enskilda verksamheter, 118 milj kr, men även här ingår personalkostnader. Nämnden har också andra stora kostnader för att förskole- och skolverksamheterna ska fungera, t ex lokaler, måltider, IT och skolskjutsar. Det finns även en kategori med övriga kostnader. I denna kategori ingår bland annat läroböcker och lekmaterial. Jag hade nog helst sett att dessa undervisningskostnader hade särredovisats.

Trots alla dessa kostnader uppgick förra årets resultat till +6,5 milj kr. (Det skrev jag mer om i den förra bloggen, se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)

Personalkostnaderna i förskolan uppgick förra året (2021) till 200 milj kr. Det var en ökning med 6 milj jämfört med 2020. Anledningen till ökningen var bland annat:

“löneavtalskompensation och utökad bemanning till följd av högre tilldelning av statsbidrag 2021 än 2020.”

Det finns nog frågor att ställa om personaltäthet, utveckling av barngruppernas storlek osv, nu och under de kommande åren.

På grundskolan skedde som bekant en nedskärning med 63 tjänster under hösten 2020. Den nedskärningen följde kan man förmoda med under vårterminen 2021, eftersom det var samma läsår. Under 2021 uppgick lönekostnaderna till 392 milj kr. Det var en milj kr mindre än 2020. Och det trots en löneavtalskompensation på ca 2,5 %. Förvaltningen skriver:

“bidragande orsak till lägre personalkostnader varit den höga sjukfrånvaron”

Det finns särskilda avsnitt i den långa verksamhetsberättelsen om personal och anställda. Den finns en hel del intressanta siffror…

Den 1 november 2021 fanns det 1.276 månadsavlönade anställda i BUN. Det var en ökning med 52 personer jämfört med året innan. De flesta av dessa, 35 personer, anställdes i förskolan. Det berodde bland annat på en högre frånvaro, öppnandet av Björkholmsgatans förskola i december 2020 och de riktade statsbidragen. Av de totalt 1.276 anställda i BUN var 84% kvinnor, och 1.102 var tillsvidareanställda.

I grundskolan ökade antalet anställda med 17 personer jämfört med 2020. Eftersom det blev 63 färre anställda 2020 så innebär det en viss “återhämtning”. Jag vet inte riktigt hur ökningen hänger ihop med att lönekostnaderna var en miljon mindre 2021. Det blir till att fråga. (Det är möjligt att räkningen av personalen sker just den 1 november. En person vars anställning upphör efter höstterminen arbetar ju kvar hela terminen.)

Antal placeringar inom fritidshemmen var 61 färre 2021 än föregående år. Det innebar också att antalet anställda minskade med 11 personer.

Revisorerna från KPMG diskuterade mycket kring behöriga och legitimerade lärare i sin rapport. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen:

“Utmaningen för barn- och utbildningsförvaltningen är att rekrytera behörig personal till sina verksamheter. Bristen på legitimerad personal inom förskola, grundskola och fritidshem gör att konkurrensen mellan kommunerna kvarstår. Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år, men är fortsatt på en lägre nivå än 2019.”

Bristen på behöriga och legitimerade lärare är ett problem för barn- och utbildningsnämnden. Jämfört med 2020 har andelen legitimerade pedagoger minskat inom både förskolan och grundskolan F-6, medan andelen är densamma i grundskolan åk 7-9. Den senare siffran är dock missvisande. Det är nämligen så att i absoluta tal har antalet legitimerade lärare minskat med 4 i åk 7-9. I förskoleklassen har minskningen varit 9 legitimerade lärare och i åk 1-6 var minskningen 13.

Arbetsgivaren ska enligt det nya avtalet ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Arbetet sker i samarbete med de fackliga organisationerna och ska leda till:

“ökad måluppfyllelse, en god arbetsmiljö och ett läraryrke som attraherar skickliga behöriga lärare.”

Detta arbete får nämnden säkert veta mer om imorgon. Kanske finns det också någon representant från personalorganisationerna med som kan berätta mer och ge sin syn på arbetet.

BUN ska också besluta att:

“godkänna upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2023-2025 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”

Sammanställningen av BUN:s fastighetsinvesteringar för 2023-2025 ser ut på följande sätt:

Behovet av lokaler är stort och de senare åren är det många inhyrda moduler som löser lokalbristen. Jag anser fortfarande att kommunens prioriteringar av fastighetsinvesteringarna inte är korrekt. När kommunen prioriterar så är inte lagkrav ett skäl. Det är galet. Så borde t ex idrottshallen på Mariedalskolan prioriteras högre. Jag tänkte “protestera” genom att lämna en protokollsanteckning. Den återger jag nedan i sin helhet.

Nämnden ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna.

BUN ska också översända ett yttrande gällande “samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden” till byggnadsnämnden. Även här tänkte jag lämna en protokollsanteckning, eftersom jag anser att det är mycket ologiskt att lägga ner Norra skolan när det är tänkt att bygga upp en helt ny stadsdel på Sanden. Även denna protokollsanteckning återger jag nedan i sin helhet.

Nämnden ska också ta del av Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse, få information med anledning av Covid-19 och få reda på vad förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) haft för sig sedan det förra sammanträdet.

Vi får se om det blir det sista sammanträdet på distans…

Och till sist, två protokollsanteckningar. (Du kan också ladda ner dem här: 1) Protokollsanteckning detaljplan kvarteret Jullen och 2) Protokollsanteckning fastighetsinvesteringar.)

==

Protokollsanteckning

9 Svar gällande samråd om detaljplan för del av kvarteret Jullen, Vänersborgs kommun

Syftet med detaljplanen är att:

“möjliggöra en levande stadsdel med bostäder och centrum.”

Det ska bli en ny stadsdel på Sanden, som den till stor del konstgjorda ön kallas nu för tiden. Riskerna att stora områden ska försvinna under Vänerns vatten är stora om klimatförändringarna fortsätter.

Det är inte långt till Resecentrum från kvarteret Jullen på Sanden. Efter en promenad på ca 300 meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.

Min uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som åtminstone en lågstadieskola.

==

Protokollsanteckning

6 Budget 2023, Mål- och resursplan 2023-2025; Fastighetsinvesteringar

Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många och dyra moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten inom planperioden. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.

Jag anser att det finns fler kriterier som borde beaktas vid en sådan här prioritering, t ex barnkonventionen och lagkrav i t ex Skollagen och Socialtjänstlagen. För barn- och utbildningsnämndens del handlar det t ex om en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den har flyttats fram i tiden och beräknas inte stå klar förrän tidigast 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:

“Alla elever ska kunna ha den idrott och hälsa som de har rätt till enligt läroplan och kursplan. … De negativa konsekvenserna går inte att minska/hantera med alternativa lösningar. Det får stor kvalitativ påverkan för skolan då förflyttningar till exempelvis Sportcentrumområdet är svåra för de yngre eleverna och förflyttningar till specialsalar kostar mycket tid och effektivitet för de äldre eleverna.”

KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030

Det var mycket information på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags. Ännu mer än det som jag har skrivit om i mina två tidigare kommunstyrelsebloggar. (Se “KS (24/3) 1: Kommunens bolag” och “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden

Brinkebergskulle sluss

Kommunstyrelsens ledamöter fick ytterligare information om det kommande slussbygget vid Brinkebergskulle. Det var emellertid inget nytt som meddelades denna gång jämfört med för en månad sedan. Det skulle i så fall vara att Trafikverket verkar ha bestämt sig för att förorda att den nya slussen ska anläggas öster om den nuvarande. Vilket har känts tämligen självklart hela tiden. (Se “KS 3: Slussar, droger, bostäder och arenan”.) Men det är bra att Trafikverket kontinuerligt informerar om “läget” så att det inte blir några överraskningar för kommunen.

Vattenmyndigheten

Trots den långa dagen och de många informationerna blev två av kommunstyrelsens ärenden återremitterade. Det var ärendena “Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer” och “Remiss SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”.

“Vattenmyndighetens samråd kring förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer” sammanfattades av kommunstyrelseförvaltningen på följande sätt:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län som är vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har upprättat förslag till följande handlingar för perioden 2021-2027:

  • Förslag till förvaltningsplan
  • Förslag till åtgärdsprogram
  • Förslag till föreskrift med miljökvalitetsnormer
  • Förslag till delförvaltningsplan med åtgärder mot vattenbrist och torka
  • Till åtgärdsprogrammet hör också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Förslaget ställer krav på ökade resurser både nationellt och för kommunens arbete men innebär också ett stort ekonomiskt värde kopplat till en övergripande förbättrad vattenkvalitet. Kommunens arbete med vattenförvaltning för uppfyllande av administrativa och fysiska åtgärder kräver en ökad samordning och ett utpekat övergripande ansvar.”

Jag meddelade tidigt att jag avstod från att delta i beslutet. Det gjorde flera andra också. Det var ett alltför omfattande och komplicerat ärende att ta ställning till på så kort tid. (Ledamöterna fick utskicket sent på torsdagen.)

Bo Carlsson (C), som hade en hyfsad koll på ärendet, menade att det var svårt att överblicka konsekvenserna. Det handlade om gigantiska belopp. Carlsson förklarade också att det finns kommuner som redan har begärt överprövning. Ordförande Benny Augustsson (S) höll med, insåg att ledamöterna behövde mer tid för att sätta sig in i ärendet och föreslog därför en återremiss.

Det tyckte jag och flera andra var ett bra förslag, och vi ändrade oss – vi deltog i beslutet om återremiss.

Remiss SOU

Det andra ärendet, “Remiss SOU 2020:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”, sammanfattades i underlaget:

“Vänersborgs kommun har tillsammans med Trollhättans Stad samt Grästorps kommun fått förfrågan kring att inkomma med svar på remissen ”SOU 2021:73 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen” då det finns förslag kring att inleda förstudier för att bilda nationalpark av delar av ekoparken Halle- och Hunneberg. Vänersborgs kommun väljer att avgränsa yttrandet till de delar i utredningen som rör förslag kring att inleda förstudie om en nationalpark.”

Henrik Harlitz (M) begärde snabbt ordet:

“Det här är ett jättestort ärende. Jag skulle vilja få en dragning innan beslut.”

Sa Harlitz och yrkade på återremiss. Det var ingen som hade någon annan uppfattning. Det blev återremiss på detta ärende också.

Revisionsrapport från KPMG

Till sist i denna blogg, ärendet “Yttrande avseende granskning av kommunens hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030”.

Kommunens nya professionella revisorer från KPMG hade en del synpunkter och rekommendationer på kommunens hållbarhetsarbete. När jag läste igenom rapporten slogs jag över hur lite, eller inget, som KPMG tog upp kring det praktiska arbetet. Jag frågade ordförande Benny Augustsson (S) om jag fick lämna en protokollsanteckning med mina synpunkter.

Det fick jag. Och inte nog med det – Augustsson sa att han höll med mig. Wow… Och då kom ytterligare en överraskning. Bo Carlsson (C) gjorde detsamma, han höll också med mig! Det känns som om det var länge sedan som vi hade samma uppfattning…

Protokollsanteckning

Du kan läsa min protokollsanteckning nedan eller ladda hem den genom att klicka här.

==

“När jag läser vad revisorerna i KPMG rekommenderar mot bakgrund av granskningen så slås jag av hur mycket som ska hända på skrivborden.

Revisorerna har 6 rekommendationer – 5 av dem handlar om fler och annorlunda dokument:

  1.  “…förtydligande av sitt reglemente…”
  2. “…tydliggör uppdraget…”
  3. “…väsentlighetsanalyser och identifierar vilka mål …”
  4. “…identifiera och formulera mätbara förväntade resultat…”
  5. “…tar fram en övergripande kommunikationsstrategi…”

Det är som synes tunnsått, eller obefintligt, med rekommendationer om vad som bör hända ute i verkligheten. KPMG rekommenderar bara skrivbordsaktiviteter. Det finns ingen rekommendation som handlar om det praktiska arbetet med “Hållbarhetsarbete utifrån Agenda 2030”. Endast att kommunstyrelsen bör ta fram:

“en grundläggande utbildning med fokus på praktisk tillämpning”

Min förhoppning är att miljöarbetarna inte drunknar i arbetet med revisorernas rekommendationer. Det borde vara hög tid att skrida till handling.”

PS. Det kommer faktiskt ytterligare en blogg om onsdagens KS. Den handlar om årsredovisningen och bokslutet.

KS 1: Budgetramarna fastställda

24 februari, 2021 Lämna en kommentar

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna

Om dagens BUN

15 februari, 2021 Lämna en kommentar

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var avklarat innan lunch. Det avslutades redan kl 11.46.

Som vanligt har jag tidigare redogjort för månadens ärenden i två bloggar innan mötet och tänker i denna blogg inte upprepa det.

Verksamhetsberättelsen

Efter att förvaltningschef Sofia Bråberg hade redogjort för den så kallade “långa” verksamhetsberättelsen blev det en del inlägg och frågor från olika ledamöter. (Jag redogjorde för innehållet i verksamhetsberättelsen här: “Inför BUN 15 feb”.)

Tyvärr ägnades den övervägande delen av tiden åt “tillbuden”. (Du kan läsa mer om “tillbuden” i protokollsanteckningen nedan.)

Det var, som jag ser det, lite som att inte se skogen för att något enstaka träd stod i vägen. Några tyckte att det var bra att de anmälda tillbuden hade fördubblats under de senaste två åren och att de egentligen borde vara fler. De tog sina exempel från industrin. Jag kan väl tycka att parallellerna mellan maskiner i industrin och elever i grundskolan haltade betänkligt…

Någon framförde åsikten att benägenheten från personalen att anmäla var högre än tidigare. Det tvivlar jag på. Jag tror tvärtom att det är väldigt många tillbud som inte anmäls. Det är dels en del skrivarbete att anmäla, vilket man kan dra sig för, och dels ger en anmälan rektorn merarbete, och det vill man också undvika. (Alla anmälningar ska gå via rektor.)

Jag hade åsikter om både tillbuden och resten av verksamhetsberättelsen. De framförde jag och lämnade samtidigt in en protokollsanteckning där jag sammanfattade mina åsikter. Det fanns många trådar i protokollsanteckningen, men det var tyvärr ingen som brydde sig om att diskutera någon av dom. Men så är det. Nämnden diskuterar ofta detaljer snarare än helhet.

Det stora problemet för förskola och grundskola, som jag ser det, är den omöjliga situation som personalen i förskola och skola ställs inför när kraven från lagar och förordningar är desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Jag återger min protokollsanteckning i sin helhet. (Du kan också ladda ner den här.)

===

Protokollsanteckning verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelsen bör vara konkretare och tydligare. De svårigheter som förskolor och skolor hade att med de tilldelade resurserna kunna uppfylla kraven och intentionerna i Skollagen och Arbetsmiljölagen borde betonats.

I Arbetsmiljölagen 1 kap 1 § står det:

“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Sjukfrånvaron ökade förra året till 10,0 %. (2019 var den 7,3%.) Coronaepidemin förklarar naturligtvis en del av ökningen, men nämnden som arbetsgivare hade fortfarande kvar sina skyldigheter enligt lagen. Och att i det läget minska antalet anställda i grundskolan med 63 på grund av besparingskrav var egentligen inte försvarbart. Ett sätt att minska smittspridningen kunde ju t ex vara att dela klasserna. Det fanns också moment som krävde personal på plats i skolorna, som t ex praktiska moment som inte kunde skjutas upp, olika typer av prov som inte kunde skjutas upp eller genomföras på distans och för elever som i övrigt var sårbara för fjärr- eller distansundervisning.

Ju färre anställda det finns i förskolor och skolor desto mer arbete för de som arbetar kvar. Kraven var ju desamma trots att resurserna minskade.

I Skollagens 1 kap § 4 beskrivs syftet med skolväsendet:

“…att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. … I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Kunde barn- och utbildningsnämnden uppfylla uppdraget med knappa och minskade resurser? Det står i verksamhetsberättelsen om förskolan:

“Det finns dock variationer mellan förskolorna, där främst resurskostnader för barn i behov av särskilt stöd är svåra att täcka inom tilldelad budget.”

Nettokostnaden per elev i grundskolan ökade på grund av elevers behov av särskilt stöd, både psykosocialt och språkligt. Samtidigt hade statsbidragen för nyanlända minskat. Det är tveksamt om alla barn och elever som var i behov av särskilt stöd fick tillräckligt med stöd. 

Personalorganisationerna rapporterade om att den minskade personaltätheten ledde till minskad trygghet och ökad oro i skolorna. Tillbuden ökade under 2020 och uppgick till 397 stycken. Det innebar en fördubbling av de anmälda tillbuden på två år. Och då ska vi notera att det står i verksamhetsberättelsen att de flesta tillbuden:

“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”

I Skollagen finns ett helt kapitel om trygghet och studiero. Under rubriken arbetsmiljö (5 kap 3 §) står det:

“Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Verksamheten under barn- och utbildningsnämnden hade uppenbarligen stora svårigheter att uppfylla Skollagen på detta område.

Barn- och utbildningsnämnden måste följa både Skollagen och Arbetsmiljölagen. De här lagarna står över kommunala beslut. I mål- och resursplanen (MRP) stod det emellertid något helt annat:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet…”

Kommunens ekonomi står inte över Skollag och Arbetsmiljölag.

Barn- och utbildningsnämndens personal gjorde ett fantastiskt jobb. Jag vill med denna protokollsanteckning påvisa den omöjliga situation som personalen ställdes inför när kraven från lagar och förordningar var desamma trots att de ekonomiska och personella resurserna minskade.

Det borde framgå tydligare i verksamhetsberättelsen.

===

Fastighetsinvesteringar

Det andra ärendet som undertecknad vänsterpartistisk bloggare hade åsikter om var “Budget 2022; Mål- och resursplan 2022-2024: Fastighetsinvesteringar”. Tyvärr hade emellertid ingen annan i nämnden några åsikter… (Jag skrev om detta ärende i bloggen “Inför BUN 15 feb (2)”.) Återigen lämnade jag in en protokollsanteckning. (Den kan laddas ner här.)

Mina två protokollsanteckningar följer förhoppningsvis med ärendena vidare i beslutskedjan så att andra politiker har möjlighet att läsa dem. Och någonstans kanske någon hakar på och tar en diskussion…

===

Protokollsanteckning Fastighet

Kommunens behov av investeringar har inventerats och sammanställts. De enskilda investeringarna har sedan prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska.

Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid.

Jag anser att fler kriterier bör användas och beaktas vid en sådan här prioritering. Framför allt borde lagar beaktas, för barn- och utbildningsnämndens del framför allt Skollagen, Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen.

Kommunens inriktningsmål väger också lätt jämfört med vad lagarna stadgar. Även de tillfälliga “lösningarna” måste vägas mot lagkraven.

För att ta ett enda exempel, Mariedalskolans idrottshall. Förvaltningen beskriver konsekvenserna av en “försenad” investering:

“De negativa konsekvenserna går inte att hantera med alternativa lösningar”

Enligt prioriteringslistan ska inte spaden sättas i jorden vid Mariedalskolan förrän tidigast år 2025…

Jag tror att prioriteringen som framkommer i underlaget leder till att barn- och utbildningsnämnden får svårt att uppfylla lagarnas krav.

===

Kommentar om Mariedalskolans idrottshall

Jag ställde under informationen en fråga om nedprioriteringen av Mariedalskolans idrottshall. Idrottshallen fanns ju med som exempel i protokollsanteckningen. Beskedet var att den hade “nedprioriterats”, eftersom den uppfyllde så få av kommunens inriktningsmål…

Kommunens inriktningsmål? Men Skollag och läroplan då…?

I Skollagen står det, 2 kap 35 §:

För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”

I Vänersborg står kommunens beslut över Svea Rikets lagar…

Övriga ärenden

Nämnden hade fler ärenden. Förvaltningschefen återberättade en del av en presentation som hon höll vid de “gemensamma presidieöverläggningarna”. Jag antar att det var inför budgetberedningen och dess arbete med budget 2022. Det var en imponerande bra presentation. Jag tänkte återkomma till den i en senare blogg när presentationen har skickats ut till ledamöterna.

I de övriga ärendena fick nämnden information, men både frågor och kommentarer lyste i stort sett med sin frånvaro. Ärendena klubbades igenom snabbt och effektivt av ordförande Carlsson.

BUN fick en dragning om hur konsekvenserna av pandemin hanteras på högstadieskolorna. Klasserna går på ett “rullande schema” – två dagar i skolan, en dag distansundervisning. Det är sannolikt den bästa lösningen med tanke på omständigheterna. Ledamoten Henrik Josten (M) framförde farhågor om att:

“eleverna tappar mycket hur man än gör, framför allt åk 9.”

Förvaltningen är medveten om problemet. De som riskerar att inte få betyg är på skolorna och lovskolan kommer att särskilt riktas mot 9:orna.

Förvaltningschef Bråberg redogjorde som vanligt för vad hon hade haft för sig sedan sist. Hon berättade bland annat att kommundirektören på ett möte, liksom hon själv, var positiv till “tillitsbaserad styrning”. Och det var glädjande att höra. (Läs vidare om tillitsbaserad styrning – klicka här.)

Jag kunde inte “hålla tillbaka” när jag hörde om alla budgetmöten med alla föreläsningar, diskussioner, grupparbeten mm – med en väldigt massa folk inblandade. Varför allt detta “arbete” när kommunledningen likt förbaskat lägger i stort sett en kopia på samma budget som förra året. Och förra årets budget var en kopia av budgeten från året innan. Som var en kopia på…. Osv.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade i vanlig ordning dagens sammanträde. Han tyckte, precis som vi alla, att distansmötet återigen fungerade bra, men att:

“det finns inget som slår det fysiska mötet”

Och så är det.

Dagens BUN (18/3)

Oj, det var mycket information på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Sammanträdet startade som vanligt kl 08.30 i kommunhuset och slutade kl 15.40. Och det var knappast några beslut som togs. Däremot var det späckat med information och också en hel del diskussioner.

Däremot var det egentligen inte så mycket nytt, hade ledamöterna läst på underlagen ordentligt, vilket de naturligtvis hade gjort, så var nog det mesta känt redan innan. Eller läst mina bloggar inför sammanträdet… (Se ”BUN 18 mars 2019”, ”BUN (18/3) (2)”, ”Skolenkäten hösten 2018” och ”Kommande vecka – BUN och KF”.)

Den fördjupande översiktsplanen för Vänersborgs ”stad” och Vargön diskuterades i smågrupper. Det framkom synpunkter från BUN:s perspektiv. Den viktigaste var kanske betoningen av att byggandet av förskolor och skolor måste ske ”hand i hand” med byggnationen av bostäder. Som det nu är så byggs det ganska intensivt i kommunen, medan både förskolor och särskilt skolor är överfulla. Det är naturligtvis något som planarkitekt Pål Castell tog med sig i det fortsatta arbetet med planen, även om byggnation av förskolor och skolor är beroende av särskilda investeringsbeslut. Den färdiga FÖP:en beräknas inte ligga på fullmäktiges bord (för beslut) förrän i slutet på nästa år (2020).

Det hade blivit lite fel med siffrorna i nyckeltalen (i underlaget). Sjukfrånvaron bland lärare i grundskolan hade inte alls stigit på det sätt som jag redogjorde för i en tidigare blogg. De rätta siffrorna är att sjukfrånvaron ”bara” har stigit från 6,3% i januari 2018 till 6,8% i år. De 11,2%-en i sjukfrånvaro gällde personalen i fritidshemmen. Det är oroväckande högt, men ökningen från förra året var ”bara” 3 procentenheter…

Det blev en tämligen lång information om ”Service och bemötande, samverkan och delaktighet”. Utvecklingsledare Ackerman redogjorde för Skolinspektionens enkät ht 2018 och förskolechef Ulrika Oskarsson berättade om föräldrasamverkan och delaktighet på Dalaborgs och Blåsuts förskolor, medan rektor Kristina Nilsson, Granås, och verksamhetschef Ann Nyqvist, redogjorde för arbetet mot kränkande diskriminering och trakasserier.

Det är helt klart att lokalsituationen i Vänersborgs skolor får negativa konsekvenser. Färre barn per yta ökar konfliktsituationerna, liksom de minskande skolgårdarna. Det står en eller flera moduler på i stort sett varenda skolgård i Vänersborg just nu. Även alla tillfälliga lösningar skapar otrygghet hos elever, och pedagoger.

Det kan konstateras att arbetet kring och med kränkningar och trakasserier tar en stor del av skolledarnas och pedagogernas arbetstid. Tid som tas från det pedagogiska uppdraget.

I månadsuppföljningen framgick det att just nu har elevantalet i grundskolan ökat med 11 elever. Det är över den magiska gräns då BUN är berättigad till ekonomisk kompensation från kommunstyrelsen. Det underströks också att nämnden bara har pengar för de elever som är ”här och nu”. Det finns ingen buffert inför höstterminen.

En förklaring till att grundskolan har gått med nästan 1,7 milj kr i underskott de två första månaderna är att årets budget är på 10 milj kr mindre än förra året på grund av den besparing majoriteten i kommunfullmäktige beslutade om i november. Och rektorerna har helt enkelt inte hunnit spara.

Utredare Karin Bore sammanfattade på ett utmärkt sätt kommunstyrelseförvaltningens omvärldsanalys, och särskilt då utifrån BUN:s perspektiv.

Det blev en hel del diskussion kring hur nämnden ska lyckas hålla sig inom de budgetramar som kommunstyrelsen har beslutat ska gälla för budget 2020. Det saknas (preliminärt) bortåt 40 milj kr, vilket motsvarar ca 80 årsarbetare. Och det för att bibehålla en redan låg nivå… Beslut om var besparingar ska göras fattas på april-sammanträdet. Då ska också nämnden skriva konsekvensbeskrivningar av alla förslag till förändringar.

BUN godkände den ”Personalekonomiska redovisningen 2018”. Redovisningen innehöll också utredningen med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. Eftersom den var ett resultat av en motion, som jag lämnade in i juni 2017, så var jag lite extra engagerad i ärendet.

Det fanns två (av fem) ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”, som jag inte kunde instämma i, nämligen:

  • ”öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”
  • ”möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

Nämnden har diskuterat utredningen tidigare, men nu skulle för första gången beslut fattas. Därför kände jag mig nödgad att faktiskt fästa min kritik på papper. Ordförande Mats Andersson (C) beviljade mig en protokollsanteckning. Den redovisar jag nedan. (Den är på två A4-sidor och intresserar kanske i första hand pedagoger och skolledare. Men jag har ju några sådana läsare också…)

Det var faktiskt några andra ärenden och en del annan information också, men detta var i mitt tycke det viktigaste.

====

Protokollsanteckning

Ärende 10 Personalekonomisk redovisning 2018

I juni 2017 lämnade jag in en motion i kommunfullmäktige med titeln ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”. (Du kan läsa hela motionen här.)

Motionen inleddes med dessa ord:

”En stor mängd undersökningar under en lång följd av år visar entydigt att läraryrket ofta innebär en alltför hög arbetsbelastning och stressnivå med risk för skador och sjukdom. Villkoren i lärararbetet är, när det gäller arbetsmiljön, ofta både otillfredsställande och oacceptabla.

I Vänersborg ökar sjukskrivningarna liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Legitimerade pedagoger är en väsentlig förutsättning för elevers lärande. Lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är de undervisningsrelaterade faktorer som i högst grad påverkar elevers kunskapsresultat.”

Utredningen, som har titeln ”Utredning av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”, blev klar i december.

Den 25 sidor långa utredningen börjar med följande ord:

”Denna utredning syftar till att ge en allsidig nulägesbild av skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö, samt ge förslag till hur deras arbetsmiljö vidare kan utvecklas.”

Utredningen utmynnade i fem ”framgångsfaktorer” för att ”möta utmaningen i rekrytering, minska sjukfrånvaro och förbättra arbetsmiljön”. Jag reagerar på två av dessa som jag menar inte är några framgångsfaktorer utan tvärtom kan vara att slå in på fel väg och dessutom att använda begränsade ekonomiska resurser på fel sätt.

”- öka ledningsorganisationen genom att anställa fler förskolechefer/rektorer”

”- möjliggöra för fler att ändra arbetstidsavtalet”

I en platsannons stod det nyligen att målet för kommunen är ”20 medarbetare per chef”. Det skulle betyda att en skola med 80 lärare skulle ha 4 rektorer. Jag tror att tillsättandet av fler skolledare (rektorer och förskolechefer) är fel väg att gå. Det är som jag ser det arbetstiden och den stora mängden arbetsuppgifter som är det stora problemet för skolledarna, inte i första hand antalet medarbetare. Det kanske hade varit bättre att helt enkelt ta bort de uppgifter som ålagts skolledarna av kommunen och som inte har med deras pedagogiska uppdrag att göra.

Det pågår forskning om något som kallas ”delat ledarskap” och för förskolans och skolans del framför allt det som kallas ”funktionellt delat ledarskap”. I Skollagen står det nämligen att enbart en person får vara rektor respektive förskolechef för en och samma skolenhet/förskoleenhet.

”Det pedagogiska arbetet vid en förskole- eller skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.”

Jag vet faktiskt inte hur barn- och utbildningsförvaltningen tänker sig att lösa denna konflikt mellan den nämnda ”framgångsfaktorn” och Skollagen.

”Funktionellt delat ledarskap” innebär att t ex en rektor och en administrativ chef ansvarar för olika delar av det chefsuppdrag som annars åligger en ensam rektor. Rektor ansvarar i det delade ledarskapet för sådana uppgifter som enligt Skollagen åligger just rektor. Och det har då med uppgifterna som pedagogisk ledare att göra. Uppgifter som faller utanför Skollagen kan en annan person ha ansvar för. Det kan vara ansvaret för t ex arbetsmiljö, lokaler, budget, städ, vaktmästeri och skolskjutsar osv. Denne chef skulle kunna tituleras enhetschef.

Professorn i pedagogik med organisationspedagogisk inriktning Marianne Döös har ett intressant forskningsprojekt i Södertälje på gång. Professor Marianne Döös forskar kring ”delat ledarskap” och sa inför projektet (se ”Delat ledarskap kan skapa bättre arbetsmiljö i skolan”):

”I det funktionella delade ledarskapet ägnar sig rektorn eller förskolechefen åt det som kallas pedagogiskt ledarskap, som styrs mycket av skollagen och läroplaner. Medan enhetschefen, som är hierarkiskt likställd rektorn eller förskolechefen, jobbar med frågor som rör det kommunala uppdraget, som administration, budget och arbetsmiljö.”

Vad jag förstår kommer dock inte resultaten från forskningsprojektet att ges ut officiellt förrän i april. Det verkar dock i olika artiklar som om ett sådant här funktionellt delat ledarskap är rätt väg att gå. Det finns också flera kommuner och enskilda skolor som har prövat liknande delat ledarskap med gott resultat. Kunskapsförbundet Väst är t ex en av dem.

Min uppfattning är att Vänersborg ska satsa på ”funktionellt delat ledarskap” i stället för att anställa flera förskolechefer och rektorer med samma uppgifter som tidigare.

Vänersborg har prövat att införa nya arbetstidsavtal för lärare. De handlar om att pedagogerna ska arbeta mer tid på skolan och mindre hemma. Enligt utredningen har de skolor (två LM-skolor) som prövat detta tyckt att det har varit en bra förändring, även om jag har fått påstötning av pedagoger från en av skolorna om att detta inte är riktigt. Jag kan dock inte bedöma vem som har rätt. Det hör dock till saken att de lärare som har valt det nya arbetstidsavtalet har fått en särskild lönekompensation på 2.000 kr/mån per person (exkl PO-kostnader). Frågan som då måste ställas är naturligtvis varför dessa pedagoger får en lönekompensation. Om det nya arbetstidsavtalet är så mycket bättre så borde ju alla pedagoger gå över till detta utan lönekompensation.

Det annorlunda arbetstidsavtalet förutsätter också att pedagoger inte utnyttjar sin tid effektivt idag. Och det är en inställning som inte bara är, enligt min mening, felaktig utan också tämligen nedvärderande gentemot hela lärarkollektivet. Ser man historiskt på arbetstidsavtalet så har sådana här förändringar ofta varit ett sätt för kommunerna att helt enkelt ge pedagogerna fler arbetsuppgifter.

Jag anser att kommunen inte ska betala ut någon lönekompensation för de pedagoger som vill arbeta under ett nytt arbetstidsavtal. Pengarna bör istället användas för att höja pedagogernas löner generellt.

===

Anm. Länkarna fanns inte med i protokollsanteckningen.
Jag blev också upplyst, efter sammanträdet, att 1.500 kr av de 2.000 kr i lönekompensation per månad och anställd är reglerat i ett centralt avtal. Vänersborgs kommun betalar utöver detta avtal 500 kr i månaden till varje anställd som arbetar enligt det annorlunda arbetstidsavtalet. Totalt 2.000 kr alltså.

%d bloggare gillar detta: