Hem > BUN 2022, Verksamhetsberättelse > BUN (17/1): Stora behov trots överskott

BUN (17/1): Stora behov trots överskott

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för första gången år 2022. Det är en kort dagordning. Förutom revisorsrapporten från KPMG om grundskolans måluppfyllelse, som jag har behandlat i tre(!) bloggar (se “Revisorerna granskar grundskolan”), så är det egentligen bara den korta verksamhetsberättelsen som kan bli föremål för en viss diskussion.

Den korta verksamhetsberättelsen är viktig eftersom den kommer att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2021. Jag vet dock inte vilken påverkan eller inflytande vi politiker egentligen har över berättelsen. Det är nog bara alternativen godkänna eller förkasta den som gäller. Verksamhetsberättelsen är ju skriven av tjänstepersonerna i förvaltningen och då är det de som “äger” dokumentet. Det innebär att politikerna i nämnden inte får ändra i den. På sin höjd kan vi väl få en protokollsanteckning medskickad till beslutet. Och att nämnden inte skulle godkänna en verksamhetsberättelse har jag aldrig varit med om.

Så här fungerar det i kommunen, och kanske i alla andra kommuner också. Det är dock lite speciellt kan man tycka att politikerna inte riktigt har makt över innehållet i besluten. Inte för att jag anser att den korta verksamhetsberättelsen inte skulle godkännas, för det vill jag inte alls, men som princip.

Jag har som sagt skrivit tre bloggar om revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. Revisorerna avslutade rapporten med att dra slutsatsen:

“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.”

När man tittar på resultatavstämningen av de förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, får man en helt annan bild. Barn- och utbildningsnämnden redovisar att 8 av 9 förväntade resultat uppnås. Det betyder att resultaten har fått en grön plupp. Det 9:e, “Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”, har fått en gul, dvs det uppnås bara delvis.

De förväntade resultaten som uppnås, som alltså har fått en grön plupp, är:

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalitet ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”

Den övergripande förklaringen till det positiva resultatet, dvs alla gröna pluppar, är:

“Coronapandemin har under perioder medfört hög frånvaro hos både barn/elever och personal. Detta har ställt barn- och utbildningsförvaltningen inför fortsatta utmaningar. Personalen har trots hög arbetsbelastning fortsatt att leverera en kvalitativ undervisning till barn och elever.”

Att personalen har haft ett tufft år och arbetat hårt råder det inte det minsta tvivel om, men det sista påståendet om ”kvalitativ undervisning” motsägs delvis av revisorsrapporten. Den beskriver en hög andel lärare utan legitimation och ämnesbehörighet, särskilt på högstadierna och skolor där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå. Revisorerna skriver också:

“Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av.”

Och även om revisorerna anser att BUN fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, så är det mycket i revisorsrapporten som också talar för att de betraktar de totala resurserna till grundskolan som otillräckliga.

År 2021 präglades av pandemin. Frånvaron var därför hög, både bland elever och personal, och det har periodvis varit distansundervisning. Men ändå har alltså 8 av 9 förväntade resultat uppfyllts. Hur var det möjligt?

Mål- och resultatstyrning, och NPM (New Public Management), kanske fungerar i industrin, men i offentlig verksamhet så är jag övertygad om att det inte gör det. Kommunen sysslar med vård och omsorg, utbildning etc och kvaliteterna på dessa verksamheter går inte att mäta med siffror och statistik. Eller presenteras med pluppar… Och för vem är siffrorna och plupparna till – egentligen? Och vilken vägledning ger de för fortsatt arbete? Förutom all tid som krävs för att samla in, sammanställa, bearbeta, analysera och presentera uppgifterna, så är det stor risk för att plupparna istället blir “kontraproduktiva”. Som Henrik Josten (M), som inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, sa på nämndens decembermöte:

“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”

Signalerna till kommunledningen av nämndens resultatavstämning är snarast att BUN klarar sig utmärkt med de tilldelade resurserna – och kanske till och med skulle gå i land med mindre resurser…

Förvaltningen har utvärderat de förväntade resultaten enligt konstens alla regler, och gjort det helt riktigt. Och det är egentligen inte heller något fel på själva de förväntade resultaten, men det ger ändå en felaktig bild av verksamheten. Det är fel på hela styrsystemet… Mål och resultat, i alla dess former, speglar inte verkligheten.

Men kanske är något på väg att hända. Kommundirektören har initierat en diskussion kring ett annat styrsystem, som ofta går under beteckningen ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Vi får se vad det leder till. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Årets resultat för BUN uppgår till +6,5 milj kr. Det är pengar som borde ha kunnat användas i verksamheten kan man tycka. Överskottet förklaras av att förvaltningen, enligt verksamhetsberättelsen, har arbetat aktivt och målmedvetet med verksamhets- och ekonomistyrning. Resultatet motsvarar:

“överskottet för färre barn och elever mot lagd budget. Tillfälliga statsbidrag har gett högre intäkter än budgeterat. Flera kommunala enheterna har haft underskott. Semesterlöneskulden ökade mer än budgeterat.”

Nämnden har under 2021 också fått tilläggsanslag:

  • “3,0 mnkr avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd”
  • “2,6 mnkr för ökade måltidskostnader”
  • “3,6 mnkr för skolmiljarden”

Om BUN hade vetat om att dessa pengar skulle komma nämnden tillhanda i ett mycket tidigare skede så hade verksamheterna på ett helt annat sätt kunnat planera och använda pengarna – och det på ett effektivt sätt. Även att skolans läsår inte synkar med kommunens budgetår är ytterligare en faktor som leder till svårigheter för planering och verksamhet.

Det är med en viss förvåning som jag ser att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020 med 52 personer. Det är i och för sig glädjande att det har anställts fler, men hur förklaras det att ena året (2020) minskar antalet anställda med 63 och andra ökar det igen? Är det samma personer som återanställs som fick sluta? Vilka yrkeskategorier anställdes? Och blir det någon kontinuitet för eleverna om folk så att säga “kommer och går”?

Den korta verksamhetsberättelsen avslutas med en ekonomisk analys. Det framgår att statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan och kvalitetssäkrande åtgärder avslutas från och med 2022. Det ersätts med ett nytt bidrag, men bidragsramen för Vänersborg blir betydligt lägre än tidigare – från 18 milj kr för 2021 till 7 milj kr för 2022. Antalet elever i grundsärskolan ökar. Många av de elever som mottagits i grundsärskolan har multifunktionsvariationer med stora behov av resurser både av personal och hjälpmedel. Det har under hösten skett en ökad inflyttning av barn och elever på Migrationsverkets boende på Restad gård. Dessa elever har behov av språkligt stöd i form av både studiehandledning och modersmålsundervisning. Flera skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov. Elevernas behov av särskilt stöd under resten av läsåret finns kvar. Även kostnaderna för tilläggsbelopp till externa huvudmän, t ex Fridaskolan, ökade under 2021. Det visar att andelen elever med stora behov ökar även i dessa verksamheter.

År 2022 kommer att bli ett tufft år för kommunens barn och elever… Som personalorganisationerna befarade på MBL-förhandlingarna den 30 mars 2021 när de förklarade sig oeniga med arbetsgivaren:

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”

Redan vecka 4 ska budgetberedningen ha sitt första sammanträde. Då handlar det emellertid om arbetet med budgeten för 2023. I ett ganska tidigt skede ska BUN:s presidium, förvaltningschef och övriga tjänstepersoner ha en överläggning med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Vi får se om de lyckas klargöra för kommunens styrande politiker nämndens behov av resurser…

  1. Jenny
    17 januari, 2022 kl. 07:49

    Tack för intressanta bloggposter!

    Alla de här målen med formuleringar ”skall öka” resp minska borde ändras så de anger konkreta värden istället!

    Säg att man skulle ha ett katastrofresultat ett år och nästa år är det lite bättre, men fortfarande ett riktigt dåligt resultat. Då blir det en grön plupp.

    Är man t ex nöjd med att 75 % av eleverna känner sig trygga i skolan och därmed att var fjärde inte gör det? Det är grön plupp på trygghet.

    Min son var irriterad över en enkät han gjort i åk 9. ”Varför frågar de om jag känner mig trygg i klassrummet? Det är klart jag är det – läraren är ju där! Det är på andra ställen skiten händer!”
    (Sedan tror jag personalen är väl medveten om detta.)

    I revisionsrapporten står det att man valt att inte ha någon enhet utanför skolorna för att hantera elever som har speciella behov. Jag skulle vilja ifrågasätta det i ett fall – elever som utsätter andra för våld eller grova hot.

    Om man har gröna pluppar och överskott kommer ingen att förstå att det behövs mer pengar.

    • LasseVbg
      17 januari, 2022 kl. 18:29

      Exakt.Jag fick lära mig när jag gick projektledarkurs på 80-talet och vi skulle lära oss att definiera målen för projektet att alla mål skulle vara mätbara. Annars var det inte mål utan nåt annat, mer som förväntningar och önskemål och spin-off.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: