Arkiv

Archive for the ‘BUN 2022’ Category

Hektisk vecka, först ut BUN

18 december, 2022 Lämna en kommentar

Det politiska livet i Vänersborg märker inte av att det lackar mot jul. Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN), på tisdag Kunskapsförbundet Väst och på onsdag kommunstyrelsen (KS)…

Kunskapsförbundets möte hålls på distans och blir kort, men både BUN och KS har tämligen omfattande och “tunga” dagordningar. Det blir svårt att hinna med julförberedelserna i hemmet – svärdotter, barn och barnbarn är ju på gång.

Så här ser dagordningen för BUN:s sammanträde ut i morgon måndag:

Sammanträdet börjar som sig bör med en verksamhetsuppföljning. Denna gång blir det många som ska prata inför nämnden – verksamhetschef, utvecklingsledare, elever, personer från det mobila skolteamet, närvarokoordinator, bitr. elevhälsochef och sex rektorer.

Ämnet är “uppföljning inom 7-9 med fokus på pojkar-flickor, fullföljda studier och behörighet”. Det låter som ämnen för en heldag, men så mycket tid har föredragshållarna naturligtvis inte. Det ska hur som helst bli mycket intressant. Jag ser nog särskilt fram emot att höra mer om de alltmer växande skillnaderna i skolresultat mellan flickor och pojkar och hur skolan möter det. Det tycks äntligen som om forskningen på det här området börjar hinna ikapp och “slå igenom”. (Se t ex en utmärkt artikel om lektor Fredrik Zimmerman på Fyrbodals hemsida – “Pojkarna i skolan”.) Det ska bli intressant att få veta mer om hur skolorna i Vänersborg arbetar kring detta. 

Årets sista månadsuppföljning ska avrapporteras. Även denna uppföljning, liksom förra månadens, gör mig lite fundersam. Fram till och med november står barn- och utbildningsnämnden på ett resultat på nästan +7,5 milj kr, samtidigt som årets prognos är ett plus/minus-noll-resultat. Jag vet dock att nämnden har en del större fakturor att betala t ex för ökade kostnader för skolskjutsar. Det är också möjligt att förskolor och skolor köper in läromedel och undervisningsmaterial så sent som möjligt på året. Men…

Några anser sannolikt att ett eventuellt överskott bara är positivt. Det tycker inte jag. Det ska inte finnas några pengar över så länge det finns behov i verksamheten, t ex behov av olika former av stöd till barn och elever. Men som sagt, det är inte säkert att det blir något överskott.

Det tunga ärendet imorgon är MRP 2023-2025, dvs budgeten för 2023. Alla nämnder ska utifrån fullmäktiges beslut i onsdags anta en detaljbudget. Det hinner flera nämnder inte med innan årsskiftet, men BUN gör det. Nämnden ska fatta beslut om både verksamhetsplan och detaljbudget.

Vid en genomläsning av verksamhetsplanen tycks det vara i stort sett samma plan som tidigare. Min känsla är att den ser likadan ut oavsett resurstilldelning. Nämnden och förvaltningen har höga mål och ambitioner och de arbetar man vidare med. Såvida det inte är några dramatiska förändringar, och det kan man nog inte säga att budgeten för 2023 innebär. Om det finns förändringar i verksamheterna så är de inte markerade i texten, och blir därför svåra att upptäcka för en fritidspolitiker.

Detaljbudgeten är precis som verksamhetsplanen, den är inte helt lätt att greppa. Det är svårt att se förändringar på en mer detaljerad nivå.

BUN har totalt sett fått en budget för 2023 på 951,3 milj kr. Det är 59,1 milj kr mer än i år.

Nämnden har liksom kommunens andra nämnder fått en inflationskompensation. De ökade kostnaderna för det nya pensionssystemet och löner betalas “centralt” i kommunen, men ingår i den summa som BUN har fått sig tilldelad. Nämnden har också fått kompensation till ökade hyror och ett extra tillskott, 6,9 milj kr, till ökad hyreskostnad för Öxnered skola. De 2 milj som nämnden fick i extra anslag till grundsärskolan i år på grund av att elevantalet ökade blir nästa år permanentat som ramökning. Det är likadant med det tillfälliga anslaget på 3 milj till elever i grundskolan med behov av särskilt stöd. Denna summa blir också en ramökning. Allt detta är naturligtvis pengar som behövs i förskola och skola, men det är inga ytterligare pengar till verksamheterna jämfört med i år.

Det görs en ny satsning. Kommunfullmäktige har avsatt 2,3 milj kr till fria arbetskläder för personalen inom förskola och fritidshem. Däremot blev det inget av satsningen för att öka barnens vistelsetid i förskolan. Det har de ökade kostnaderna för kommunen satt stopp för.

Hur de ökade kostnaderna för skolskjutsar, läromedel, ev skolmåltider osv kommer att påverka BUN:s ekonomi och verksamhet nästa år framgår inte av texten. De kanske drabbar kommunen mer än nämnden. Det kanske till och med är så att statsbidragen är en osäkrare faktor för BUN än inflationen. Den nya regeringen verkar nämligen inte inse den ekonomiskt besvärliga situation som kommunerna befinner sig i.

Det blir nog en del frågor på nämnden imorgon, men det blir knappast några debatter. Det finns ju inga besparingsförslag i underlaget och det brukar vara sådana som kan “få igång” nämnden…

Utifrån nämndens budget, som alltså blev klar i onsdags, har förvaltningen räknat ut hur mycket som kommunen ska betala till de fristående verksamheterna i kommunen. Det är så vitt jag förstår inget att orda om.

BUN ska yttra sig över förslaget på “riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. Det är ett intressant och viktigt svar.

BUN ska upplysa kommunen om att:

“nämndens systematiska kvalitetsarbete … även måste utgå från att nationella mål uppfylls samtidigt som det också kan vara ett underlag för formulering och uppföljning av förväntade resultat inom ramen för den kommunala styrningen.”

Så är det, förskola och skola har en Skollag och nationella läroplaner att följa.

BUN tänker även påpeka att:

“all den verksamhet som nämnden ansvarar för inte alltid går att fånga i kvantitativa målvärden. Det innebär en risk att endast det som är mätbart följs upp och att fokus faller bort från den faktiska verksamheten och de behov som finns.”

Det finns en del andra synpunkter också. Det är ett bra yttrande som nämnden föreslås ska skickas vidare.

En förstudie ska genomföras om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Då finns det möjlighet att mer i detalj:

“utreda framtida behov av förskoleplatser i förhållande till nuvarande kapacitet och tillfälliga lokaler samt att förslag på vart nya förskoleplatser kan tillskapas.”

Det behövs med andra ord ganska många fler förskoleplatser de närmaste 10 åren.

BUN ska också föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för byggnation av ny idrottshall i Mariedalskolan. Och det är på tiden. Idrottshallen borde ha byggts för länge sedan. Den nuvarande är varken ändamålsenlig eller tillräckligt stor.

Skolans klasser kan inte ens ha alla sina lektioner i Idrott och Hälsa i idrottshallen. Det finns inte plats, det finns inte schemautrymme för det. Och det trots att åk 6 tvingas ha sina lektioner på Idrottscentrum. Dessutom kan inte ett antal elever på särskolan vara i idrottshallen på grund av bristande anpassning och avsaknad av utrymningsvägar.

Det är lite av en skandal…

Det är tänkt att den nya idrottshallen ska byggas 2026, dvs skolan ska tvingas ha den gamla slitna hallen i ytterligare 4-5 år.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i kommunen, det finns också ett företag som heter Legolas Barnomsorg AB.

BUN har i maj förelagt Legolas att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister som framkommit vid en tillsyn. Förvaltningen är dock inte nöjd med de åtgärder som har vidtagits, så nu ska nämnden besluta om att Legolas ska vidta ytterligare åtgärder.

De tre sista ärendena är inte så mycket att diskutera om.

Nämnden ska uppdatera barnomsorgsavgifterna. Det är ett rutinärende. De nya taxorna kommer att finnas på kommunens hemsida.

BUN ska överlämna ett yttrande om en revisionsrapport som granskade kommunens informationssäkerhet. Det var ganska lätt gjort – BUN fick inga anmärkningar av revisorerna.

Skolverket erbjuder Vänersborgs kommun att samverka för att:

“identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.”

Det handlar om Tärnan och Vänerparkens skola. Det sistnämnda är lite förvånande. Sannolikt är det följden av en tillsyn av Skolinspektionen. Men nämnden får sannolikt veta betydligt mer imorgon om vad som “har hänt” på Vänerparken.

Sammanträdet avslutas med att förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informerar om vad som hänt sedan sist och även om det har dykt upp “något nytt”.

Sedan hade det varit jul, om inte kommunstyrelsen hade haft möte på onsdag.

BUN 21/11: Viktiga lokalfrågor

19 november, 2022 4 kommentarer

I väntan på att kommunfullmäktige ska fatta beslut om budgeten för 2023 så handlar en stor del av måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) istället om lokaler för förskola och grundskola.

Sammanträdet startar emellertid med att ett antal rektorer och representanter för Elevhälsan ska informera om hur elevers resultat ska förbättras. Det är ingen enkel fråga och den som har det ultimata svaret kan säkert göra karriär som forskare och föreläsare. Men det ska bli intressant att höra vad som sägs. Politikernas förväntningar är som vanligt höga på verksamhetsuppföljningen. Verksamhetsuppföljningarna är alltid mycket intressanta och givande.

Som vanligt ska nämnden få en månadsuppföljning. Det kan konstateras att BUN uppvisar ett överskott till och med oktober på drygt 7,6 milj kr. Dock är prognosen fortfarande att det ska bli ett plus/minus-noll-resultat vid årets slut. Ett varningens ord framförs också:

“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser. Erhållen inflationskompensation täcker inte de ökade kostnaderna för framför allt skolskjuts.”

Även barn- och elevutvecklingen redovisas. Jag roade mig med att jämföra antalet barn och elever mellan de år som redovisas i handlingarna – “budgeterna” för barn- och elevantalen finansierade av Vänersborgs kommun från 2018 till 2022.

Det har inte varit någon ökning av varken barnomsorgsplatser eller förskola/grundskola/särskola mellan 2018 och 2022. Det budgeterades för 2.263 barn i barnomsorgen 2018. 2022 var motsvarande siffra 2.137 barn. Siffrorna för förskola/grundskola/särskola var år 2018 4.925 elever och år 2022 4.919 elever. Det var alltså minskningar i antalet. Även skolbarnomsorgplatserna minskade, och det ännu mer – från 2.119 år 2018 till 1.705 barn år 2022. 

Det är intressanta siffror med tanke på de diskussioner, nybyggen av förskolor och skolor som har varit de senaste åren. Det kan vara lite svårt att få ekvationen att gå ihop. Men då ska vi komma ihåg att elevökningen var stor redan 2014 och accelererade 2015 och 2016. Vänersborg har fortfarande inte “hunnit ikapp”.

Det talas inte särskilt ofta om Fridaskolan i Vänersborg. Det är ju en friskola som inte BUN är huvudman för. Kommunen betalar “bara” ut pengar till skolan. Fridaskolan har nu meddelat att den planerar att utöka elevantalet i lägre åldrar. Elevantalet ska öka från 492 elever till 589 elever när expansionen är klar.

Till höstterminen 2023 kommer Fridaskolan att ta in ytterligare 20 elever i förskoleklassen och 17 elever i årskurs 4-6. Den successiva ökningen av antalet elever i förskoleklassen innebär att fram till och med höstterminen 2026 kommer Fridaskolan att växa med cirka 100 elever. Det här kommer självklart att påverka de kommunala grundskolorna. Det är dock osäkert vilka kommunala skolor det kommer att påverka. Min gissning är att det är en del elever från Norra skolan, som en majoritet vill lägga ner, som kommer att välja Fridaskolan.

Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”. Planen inventerar lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9 samt barn- och elevhälsan. Den presenterar inga färdiga åtgärdsförslag utan pekar på nuvarande och framtida behov.

Förskole- och grundskoleplanen är en mycket viktig och givande läsning för alla intresserade av förskola och skola. Kanske särskilt för alla föräldrar som har barn och elever i Vänersborgs förskolor och skolor. “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033” är oerhört faktaspäckad och genomarbetad. Den kan laddas ner här.

Planen sammanfattar förskolans behov.

Det finns ett behov av fler förskoleplatser i centrala Vänersborg och de planerade förskoleplatserna i Holmängenskolan kommer ge ett tillskott av platser. Det behöver också skapas platser på Onsjö, i Brålanda och Frändefors. Granås förskola i Vargön behöver byggas ut och man behöver titta närmare på  Öxnered/Blåsut/Väne-Ryr eftersom antalet barn förväntas öka där.

Det är stora behov av förskoleplatser de närmaste 10 åren. Till det kommer också att flera förskolor behöver verksamhetsanpassas, dvs renoveras och byggas om.

Det ser “bättre ut” för grundskolan årskurs F-6. Det blir betydligt fler elevplatser i centrala Vänersborg när Holmängenskolan står färdig. Vänersborgs största grundskola, Mariedalskolan, är i stort behov av en ny idrottshall och matsalen är för liten. Den nyligen om- och tillbyggda Öxnereds skola har skapat elevplatser i området Öxnered/Blåsut som förväntas täcka befolkningsökningen i området under prognosperioden. I Blåsut skola behöver vissa verksamhetsanpassningar utföras.

Elevantalet på Onsjöskolan ser stabilt ut. Det finns dock en del tillfälliga moduler som bör ersättas. Brålanda skola behöver byggas ut. Det förväntas också en elevökning på Skerruds skola. Det måste snarast till stora underhållsåtgärder på Frändeskolan.

Det finns fler F-6-skolor som behöver verksamhetsanpassas. Det saknas ibland grupprum, specialsalar för praktiskt-estetiska ämnen samt NO-ämnen osv.

Det är många som vill lägga ner Norra skolan, eller flytta undervisningen till Holmängenskolan som några säger. (Byggnaden Norra skolan kommer ju att stå kvar vad som än händer.) Det ligger två motioner om Norra skolan – en från Harlitz (M) och Josten (M) samt en från Kärvling (V). Yrkandena i motionerna är att det ska utredas om skolan behövs för förskola och/eller F-3.

Förskole- och grundskoleplanen har inte gjort denna utredning, men skriver att Holmängenskolan täcker alla behov av elevplatser i grundskolan. Samtidigt nämns i planen att det ska ske en förtätning av bostäder i centrala Vänersborg och att Sanden ska bebyggas. Det betyder fler barn och elever. Förlorar inte bostäderna på t ex Sanden en del dragningskraft, och mening, när det blir så långt till skolan – och förskolan? Och får barnen och eleverna plats på Holmängenskolan överhuvudtaget i framtiden?

Det kommer att behövas fler förskoleplatser i centrala Vänersborg ganska snart. Planen skriver att behoven av platser tillgodoses av Holmängenskolan när den står klar. Men allt fler väljer kommunal barnomsorg istället för enskild pedagogisk omsorg, antalet bostäder på Holmängs Hage ökar, liksom i centrum och på Sanden, och hela Holmängsskolan behövs så småningom till grundskola. Just nu används också lokalerna på Björkholmsgatan till förskola, fast den dömdes ut för många år sedan…

I Förskole- och grundskoleplanen står det:

“…en ny förskola kan komma att behövas på sikt.”

Vi får se vad utredningen kommer fram till. Ett dilemma är självklart att så länge Norra skolan används till skola så är det BUN som får stå för lokalkostnaderna – och det är dyrt. Det kan ju vara så att Norra skolan inte behövs till varken grundskola, eller förskola, de närmaste åren, men om kanske 5-6 år… Kan någon annan än BUN stå för kostnaderna under mellanperioden? Det gäller ju att se långsiktigt på verksamheternas behov.

När det gäller grundskolan årskurs 7–9 så är läget ganska gott. Det är tack vare om- och tillbyggnaden av Silvertärnan. Det behövs inga nya elevplatser den närmaste framtiden. Det kan dock behövas fler platser i grundsärskolan. Dessutom skulle det behövas fler lokaler för undervisning i “mindre sammanhang”. I Dalslandsdelen av kommunen finns det utrymme att ta emot den väntade elevökningen.

Det finns en del att önska när det gäller barn- och elevhälsans lokaler. På flera skolor är de naturligtvis väldigt bra, men på sina håll behöver lokalerna åtgärdas. Elevhälsan måste ha t ex ha ljudisolerade dörrar så att samtal som förs i lokalen inte hörs utanför. På något ställe finns det inte ens vatten i lokalen…

Det här var taget ur sammanfattningen. (Diskussionen om Norra skolan är dock mina egna funderingar.) I själva planen behandlas varje område och varje enhet mycket utförligt. Som sagt, det går att ladda ner “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2024-2033”- det kan du göra här.

Förskole- och grundskoleplanen innehåller också en hel del pedagogiska diskussioner. Det är ju naturligtvis så att lokalerna sätter ramar för undervisningen och lärandet. Det säger ju sig själv att saknas det t ex grupprum så blir det svårare, eller omöjligt, att organisera undervisningen efter de behov som finns.

Det finns även några avsnitt i planen som får mig att, återigen, fundera på Kommunallagens förhållande till Skollagen… Med andra ord, kravet på BUN och framför allt på rektorerna att hålla budget, fast Skollagen stipulerar att undervisningen ska anpassas efter elevernas behov och att alla elever i behov av särskilt stöd ska få det.

När det gäller förskolan står det i Skollagen 8 kap 8 §:

“Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö.”

Det visar svårigheten för BUN att gå till kommunfullmäktige och yrka på pengar för mindre barngrupper. Det finns ju inga absoluta siffror för gruppernas storlek… Skolverkets riktmärke torde vara meningslöst att hänvisa till, som Förskole- och grundskoleplanen gör, eftersom det inte är lagstadgat:

“Enligt Skolverket kan ett riktmärke för barn mellan ett och tre år för barngruppens storlek vara 6–12 barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara 9–15 barn.”

Eller om både förskolor och skolor:

“Däremot går det att ha en uppfattning om vad som händer om åtgärder inte vidtas i och med att lokalbristen redan är ett faktum på flera enheter.”

Eller grundskolan:

“Avsaknaden av dessa mindre lokaler kan göra det svårare att tillgodose behoven hos eleverna. Utifrån ett barnperspektiv är skolans lokaler elevernas arbetsmiljö, vilket innebär att arbetsmiljölagens krav gäller.”

Eller:

“Behov av att ha undervisning i mindre sammanhang är viktigt för att alla elever ska kunna tillförsäkras en skol- och lärmiljö som präglas av trygghet och studiero.”

Öxnereds skola står klar efter renovering och om- och tillbyggnad och Holmängenskolan ska tas i bruk höstterminen 2024. Det är två stora och viktiga kommunala satsningar. På andra skolor och förskolor renoveras det för flera miljoner, men behoven är stora. Hur mycket har Vänersborgs kommun råd att satsa?

Det stundar svårare tider. Kommunen måste fundera flera varv på hur den ska investera och prioritera. Det är inte lätt, särskilt inte som den nya borgerliga högerregeringen inte verkar vara villig att öppna plånboken och satsa på välfärden.

Barn- och utbildningsnämnden kommer inte självt att kunna lösa alla “utmaningar” den står inför…

Kategorier:BUN 2022, förskolan, Skola

Om dagens BUN (17/10)

17 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det blev ett relativt kort sammanträde med barn- och utbildningsnämnden idag. Mötet slutade redan kl 11.35. Det var inte bara kort, det var ganska lugnt också. Men det blev en del diskussioner trots allt, till och med oväntat många. (Jag skrev igår om nämndens ärenden – se “BUN 17 okt 2022”.)

Rektorer och personal från några av kommunens förskolor informerade om internationella projekt. Förskolorna på Blåsut och Öxnered har arbetat med att utveckla utomhuspedagogiken tillsammans med Axel Ericsson Daycare i Omaruru, Namibia. Projektet hade varit mycket utvecklande och givande för både barn och pedagoger. Flera föräldrar hade också uttryckt sin uppskattning. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte direkt att personalen borde komma till Agenda 2030-gruppen och informera.

Från Propellergatans förskola redogjordes för arbetet med “könsneutrala lärmiljöer”. Det var positivt att höra om arbetet – och som vanligt är förskolans personal mycket insatta i läroplanens skrivningar. De är mycket medvetna, och kompetenta, i arbetet, och det handlar inte om att pojkar ska bli tjejer eller tvärtom, om nu någon uppfattade det så. Alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Som det står i läroplanen:

“Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. … Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.”

Det blev dock en del frågor och diskussion i nämnden, men det hör naturligtvis till när politiker möts och dessutom möter personal från verksamheten. Förskoleinformationen slutade som vanligt med en spontan applåd. Det brukar bli så när de pålästa och kunniga pedagogerna från förskolorna informerar i nämnden.

Det följde en ekonomisk månadsuppföljning. 

Årets prognos är ett plus-minus-noll-resultat. Det ska emellertid noteras att prognosen för grundskolan, inklusive förskoleklass, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år, är 6,4 milj kr.

Årets prognos för hela BUN är lite osäker eftersom hyrorna kan höjas, kostnaden för skolskjutsar kan öka och statsbidragen är lite osäkra. Samtidigt hade inte nämnden gjort ett så bra ekonomiskt resultat utan statsbidragen för sjuklöner och skolmiljarden mm.

Det gäller att förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut.

Det framfördes en del kritik i ärendet om privata utförare. Några i nämnden hade erfarenhet av skoltaxin. Den fungerade inte alltid särskilt bra, för att uttrycka det milt. Det visar sig att socialnämnden är ansvarig för detta avtal, och att regionen också är inblandad i upphandlingen.

Bo Carlsson uppdrog åt förvaltningen att återkomma med en fördjupad analys i frågan på nästa BUN-sammanträde.

Det blev också diskussion kring “Yttrande angående remiss av utredningsrapport Bergen i framtiden”.

Det framfördes synpunkter om utredningens förslag om att lägga ner naturskolan på Hunneberg, och nämndens yttrande på detta.

Förvaltningen var noga med att betona att nämndens pengar helt enkelt inte räckte till för att finansiera dessa besök. Verksamheten i naturskolan var bra, men verksamheten (åk 5) prioriterade ett studiebesök på Innovatum i Trollhättan istället. Det var pedagogernas val. De ansåg att studiebesöket på Innovatum var nödvändigt i NO-undervisningen. Stiftelsen Bergagården har dessutom tidigare bekostat studiebesöken på naturskolan.

Vi var nog flera som tyckte att det var tråkigt att naturskolan ska läggas ner. Det ligger mycket i remissvaret från styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:

“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”

Det var också ett extra ärende på dagordningen. Nämnden ska yttra sig till förvaltningsrätten “beträffande ansökan om utdömande av vite gällande Ströms Slott AB”. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)

BUN beslutade i mars att Ströms Slott AB:

“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”

Och:

“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”

Vitet är nu sänkt till 75.000 kr på grund av vissa förbättringar i verksamheten.

VD Magnus Olsson på Ströms Slott har i en inlaga till Förvaltningsrätten motsatt sig detta. Olsson skriver:

  • “Ströms slott AB anser att Vänersborgs kommun inte har följt de anvisningar som finns för dem som tillsynsmyndighet i Skollagen.”
  • “Bedömningar av en tillsynsmyndighet ska inte vara godtyckliga utan bygga på fakta.”
  • “Vänersborgs kommun ställer krav på språkkunskaper i svenska som inte har täckning i skollagen. Det är inte reglerat i skollagen hur mycket svenska en dagbarnvårdare måste kunna för att kunna arbeta som dagbarnvårdare.”

Nämnden ska yttra sig om Ströms Slotts inlaga. Tyvärr var inte detta yttrande klart. Nämnden beslutade därför att ordförande Carlsson ska få skriva på yttrandet till Förvaltningsrätten som ett ordförandebeslut.

Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade slutligen nämnden om att Skollagen nyligen har ändrats. Det stadgas nu i lagen att eleverna i mellan- och högstadierna har rätt till extra studietid (“läxhjälp”) 2 timmar i veckan. Lagen säger också att eleverna i åk 9 har rätt till ytterligare 25 timmar lovskola.

Staten skickar 914.000 kr till Vänersborg för att finansiera de ökade kraven. Det extra statsbidraget täcker dock inte kostnaderna på långa vägar. Det kommer att kosta BUN hela 6 milj kr extra! Och då är inte kostnaderna för skolbussar inräknad…

Det gäller återigen att ledamöterna i BUN kan förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut…

Till sist skickade ordförande Carlsson med några visdomsord om landsbygdens och jordbrukets betydelse för miljöarbetet i kommunen.

BUN 17 okt 2022

16 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Det kan nog med ett tämligen stort mått av säkerhet konstateras att morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) kommer att kunna avlöpa ganska snabbt. Det är få ärenden på dagordningen och det är inte heller särskilt mycket att läsa in.

Sammanträdet inleds med en uppföljning av förskola och pedagogisk omsorg, samt redovisning av andel legitimerade lärare”.

Det är information om bland annat förskolans globala samarbeten och arbetet kring barnens språkutveckling. Med tanke på att nämnden har visat sig tämligen diskussionsvillig i höst så skulle det kunna bli en del åsiktsutbyten kring punkten “ett normkritiskt förhållningssätt i förskolans könsneutrala lärmiljöer”. Det ska bli intressant att veta vad detta innebär i Vänersborg… Själv har jag förberett mig lite extra genom att kolla i läroplanen om kön och jämställdhet (se “Läroplan för förskolan”) och även vad Skolverket skriver i ämnet (se “Jämställdhet i förskolan”).

Det ska ske en redovisning i BUN av andelen legitimerade lärare i kommunens grundskolor. Det är ett resultat av den granskning som revisorerna utförde i början av året och redovisningen ska bli ett stående inslag från och med nu:

“…redovisas för nämnden när ett nytt läsår påbörjats hur stor andel av samtliga lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation.”

Vi får se hur utvecklingsledare Ackermann får ihop det. Det finns tydligen flera sätt att räkna.

Det blir naturligtvis en månadsuppföljning.

Till och med september har BUN ett överskott på 6,8 milj kr. Prognosen säger dock att det ska sluta i ett plus-minus-noll-resultat. Det brukar alltid uppkomma en del extra kostnader under slutet av ett budgetår. Denna gång tycker jag dock att det verkar vara ovanligt stora kostnader det sista kvartalet. Det blir till att ställa en fråga om det.

Som vanligt betonar barn- och utbildningsförvaltningen att i förskolan har flera enheter:

“kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Det är likadant i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13:

“flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”

Det är lite svårt att ta till sig detta, även för en nämndspolitiker. I regel är ju alla nämndens förväntade resultat uppfyllda, betygsresultaten ökar, progressionen i resultaten under högstadietiden ökar och andelen behöriga elever till yrkesförberedande program på gymnasiet ökar eller ligger på samma nivå som tidigare. Och nämnden gör inget underskott…

Det känns som om något inte stämmer. I och för sig har grundskolan ett stort underskott (-6,4 milj kr), men förskolan har ett överskott (+5,3 milj kr).

Den galopperande inflationen resulterar i ökade kostnader. Som det ser ut nu så fixar barn- och utbildningsnämnden det, i varje fall i år. Även antalet elever i grundsär ökar. Det måste nämnden få kompensation för kommande år.

Månadsredovisningen redogör också för antalet barn och elever i nämndens verksamheter. Det som slår mig särskilt är den stora variationen mellan månaderna. I augusti fanns det 1.944 barn i förskolan mm (“barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun”) jämfört med 2.215 i juni. På fritidshemmen (och enskild pedagogisk omsorg) var det som flest barn och elever i mars, 1.764, och minst i juni, 1.595. I grundskolan (förskoleklass, grundskola och särskola) var det som flest elever i juni, 4.972 elever, och minst i augusti, 4.877 elever. Det kan inte vara lätt med planeringen ute på enheterna.

Barn- och utbildningsförvaltningen har under året anlitat tre privata utförare som den köper tjänster av. Nämnden är skyldig att kontrollera att avtal och uppdragsbeskrivningar är fullgjorda.

“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”

Det ska bildas en ny organisation för verksamheterna på Hunne- och Halleberg, dvs Kungajaktmuseet och Stiftelsen Bergagården. Det har vi kunnat läsa om i bland annat TTELA. (Se TTELA “Se vad folk efterfrågar och leverera det”.) Det centrala för den framtida utvecklingen av bergen ska vara ”marknadsstyrd produktutveckling” inom det rörliga friluftslivet. (Jag har skrivit lite om detta i bloggen: “Kommunstyrelse imorgon 31 aug”.) Barn- och utbildningsnämnden ska uttala sig som remissinstans om utredningen.

För barn- och utbildningsnämndens del handlar det framför allt om naturskolan på Hunneberg. Och imorgon ska nämnden kort och gott konstatera:

“det idag inte är möjligt att finansiera tjänsteköpsavtal inom den budgetram som nämnden förfogar över.”

Det är naturligtvis tråkigt. Naturskolan är bra och det är ett tillfälle för många elever att komma ut i naturen. Det är en möjlighet som faktiskt inte alla elever har annars. Jag kan hålla med styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB när den i sitt remissvar skriver:

“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”

Men vill inte kommunen satsa pengar, så har inte BUN möjlighet att betala utifrån sin tajta budget.

Det följer sedan två väldigt formella ärenden, “Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Vänersborgs kommun” och “Svar på Remiss om Valmandat för mandatperioden 2022-2026”. Riktlinjerna uppdateras framför allt därför att Skollagen har förändrats något.

Nämndssammanträdet avslutas med att förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad som hänt den senaste månaden.

Sedan slår Carlsson klubban i bordet – och det sker sannolikt en god stund före lunch.

===

Du kan läsa om sammanträdet här: ”Om dagens BUN (17/10)”.

Kategorier:BUN 2022, förskolan

Om BUN 19 sept

20 september, 2022 Lämna en kommentar

Så hade då, igår måndag, Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för hösten. Och det slutade som beräknat vid lunch, kl 12.05. Och det var mest tack vare att ordförande Bo Carlsson (C) avhandlade ärendena i beslutsomgången i ett rasande tempo. Han svingade klubban likt en stressad auktionist.

Det tog en bra stund att behandla delårsrapporten. Nämndens ledamöter och ersättare var riktigt på hugget och diskussionens vågor gick höga.

Förvaltningschef Bråberg föredrog ärendet och de förväntade resultaten. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) Bråberg berättade att förvaltningen arbetar uppsökande för att få barn att börja den kommunala förskolan, och att det arbetet hade gett resultat. Fler barn/vårdnadshavare har nämligen bytt från pedagogisk omsorg till förskola, inte bara sett till antalet utan även till andelen. Det jobbades också mycket med ämnesinnehållet i förskolan fortsatte förvaltningschefen. Hon påpekade även att förskolan hade fått statsbidrag för att kunna göra mindre grupper. Det var dock inte säkert att Vänersborg skulle få statsbidrag för detta i fortsättningen.

Vårens avgående 9:or hade något sämre resultat än förra årets när det gällde behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det var en minimal nedgång, med 0,2%, men ändå en nedgång. Förvaltningschefen menade emellertid att eleverna hade gjort en “stor resa” med tanke på att de hade höjt sina betyg ordentligt under högstadiet. Fortfarande var det också så att flickor hade bättre resultat i skolan än pojkar. Och det ledde till en lång debatt – var skolan anpassad till flickornas sätt att vara och lära?

Flera av politikerna tycktes anse att skolan och undervisningen, och kanske också förskolan, var mer anpassad till flickor än pojkar. Ordförande Carlsson bestämde att det här var något som skulle tas upp särskilt på ett kommande sammanträde. Och det var nog ett bra beslut. Det krävs mer fakta för att komma vidare.

Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet var 83,5 % vid läsårets slut. Magnus Ekström (KD) menade att det var en oroväckande låg siffra:

“Vi misslyckas med uppdraget att ge eleverna de bästa möjligheterna för det framtida livet och valen.”

Det ledde också till en längre diskussion. Gunnar Henriksson (L) tyckte att det var för lite fokus på de elever som satsade på att komma in på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Och det var det några som höll med om. Jag ansåg att man hade en tendens att förminska skolans uppdrag om man bara fokuserade på att elever skulle bli behöriga till yrkesförberedande program, dvs få godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt 5 ämnen till. Det ledde ibland till mindre undervisning i t ex SO- och NO-ämnena – och antagligen då också till sämre kunskaper. Även om utvecklingsledare Ackerman inte riktigt höll med om detta.

Det är hur som helst viktigt att förbereda eleverna så att de inte bara kommer in på gymnasiet, utan att de också “kommer ut “, dvs slutar gymnasiet med en examen.

Det var intressanta diskussioner, även för de närvarande tjänstepersorna. Tror jag i varje fall. Det var nog givande för dem att veta hur politikerna tänker och resonerar. Men det är också viktigt att inse vad som är huvudmannens, dvs politikernas, roll och inte. Det är t ex inte politikernas roll att bestämma vad som händer i klassrummen, det är professionens uppgift. Pedagoger och rektor har ett uppdrag från statsmakten. Politikernas uppgift som huvudmän har inget med själva pedagogiken att göra. Deras uppgift är att ge förutsättningarna för pedagogerna att fullgöra det statliga uppdraget. Även om detta blev det en viss diskussion – var det pedagogernas uppgift att hålla budget framför att uppfylla Skollagens krav? Det tyckte inte jag, fast där kände jag mig ganska ensam i församlingen…

Delårsrapporten innehöll även en del ekonomi, så klart. BUN uppvisade den 31 augusti ett överskott på 5,1 milj kr. Eftersom det är en del utgifter som ska betalas senare i höst räknade förvaltningen med att nämnden ska göra ett plus-minus-noll-resultat vid årets slut. Men då krävdes det, flikade förvaltningschefen in, att statsbidragen kommer till kommunen som beräknat. 

Nämnden fick också veta att det kostade 700.000 kr att avveckla modulen (”paviljongen”) på Tärnanskolan. Och nämnden som har så många moduler på skolorna i Vänersborg… Förvaltningschefen upplyste även om att förvaltningen inte hade tillräckligt med ekonomi för att ha mindre klasser, nu är det 28-29 elever i varje klass på högstadiet.

Det tidskrävande ärendet följdes av en information om kunskapsresultaten för vt 2022. Sett i efterhand borde kanske denna punkt ha kommit före delårsrapporten, men det är lätt att vara efterklok. Utvecklingsledare Ackermann levererade som vanligt, och förväntat, många tabeller och diagram. Det var svårt att hinna anteckna, men PowerPoint-bilderna kommer att skickas ut i efterhand.

Det var som sig bör också en “Lokalinformation”. Nämnden får med jämna mellanrum en uppdatering av det aktuella läget. Nämnden fick reda på att Öxnereds skola hade invigts med pompa och ståt och att bygget av Holmängenskolan blir dyrare än beräknat. (Se TTELA ”Holmängenskolan blir dyrare än beräknat”.) Samhällsbyggnadsnämnden ska äska ytterligare 20 milj kr hos kommunfullmäktige i tilläggsbudget. Det kommer i slutändan att innebära en högre hyra för BUN.

Ändrat 21 sept kl 10.30:

Jag missuppfattade en del av förvaltningens information när det gällde Hallebergs och Öxnereds förskolor. Därför blev det också en del felaktig information i bloggen. Följande gäller, jag återger ett förtydligande från barn- och utbildningsförvaltningen:

”Det är underhåll av Öxnered förskola som kommer skjutas fram i tiden. Värmekällan (oljepannan) ska bytas på Öxnered förskola med start januari 2023 och då hade samhällsbyggnadsförvaltningen planerat att renovera hela Öxnered förskola samtidigt.

Då samhällsbyggnadsförvaltningen har en begränsad underhållsbudget och det har uppkommit prioriteringar på andra fastigheter (bland annat Hallebergs förskola som blev dyrare än beräknat) så har samhällsbyggnadsförvaltningen fått skjuta på renoveringen av Öxnered förskola.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kvar renoveringen i sin plan för de kommande åren, med det är i dagsläget osäkert när renoveringen kan utföras. Målsättningen är att under 2024 påbörja renovering av Öxnered förskola men det kommer att kräva politiska beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att efterfråga under nästa år.

Öxnered förskola har dock redan flyttat in delar av sin verksamhet i Öxnered skola för att det krävs evakuering när värmekällan byts under 2023.”

Det krävs också underhåll för Frändeskolan. Det är mycket oväsen från en äldre värmepanna på Frändeskolan, och det stör lektionerna. Det är också ojämn värme och dålig ventilation. Rektor har till och med gått så långt att hon har lämnat ifrån sig arbetsmiljöansvaret.

Kommunen har med andra ord förskole- och skollokaler med väldigt olika standard och förutsättningar. Förskolorna och skolorna är inte likvärdiga. Det ligger en orättvisa i detta, som det är svårt att komma tillrätta med. Frågan är om de nybyggda skolorna på sikt kommer att locka till sig både elever och skolpersonal från de äldre, mer slitna lokalerna.

Det gavs en uttömmande och gedigen dragning om framtidens förskole- och skolsituation i Vargön. Det man slås av, det är hur snabbt det sker omkastningar och förändringar i befolkningsprognoserna. Ena stunden, förra året, sa prognosen att det skulle bli ganska många fler elever i Vargön de närmaste åren. Andra stunden, i år, att det inte skulle bli det. Det krävs en ganska lång framförhållning innan förskolor och skolor kan byggas eller befinliga byggas ut. Med sådana osäkra prognoser blir det komplicerat att planera inför framtiden. Nämnden beslutade slutligen enligt tjänstemannaförslaget. Möjligtvis är investeringsbeslut av den här omfattningen något som borde fattas högre upp i hierarkin. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) 

I de andra ärendena som BUN hade att behandla och besluta om denna förmiddag så gick politikerna på förvaltningens förslag. Det var inte så mycket att orda om.

Under förvaltningschefens information fick nämnden reda på att det “kommer och går” familjer med barn på Restad Gård. Det gör det mycket svårt att planera. Just nu finns det ukrainska flyktingfamiljer på flyktingförläggningen som bara ska bo där i 1-4 veckor innan de ska flytta vidare. Under denna kort är det i praktiken omöjligt att ordna skolgång för barnen.

Förvaltningschef Bråberg informerade vidare om att Kostenheten inte kan hålla sin budget, det fattas 4 milj kr…Och inte minst, Ströms Slott inkom med ett svar den 2 juni på nämndens föreläggande. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Det var inte ett svar som förvaltningen kunde acceptera. Ordförande Carlsson tog därför ett beslut om att BUN skulle ansöka om att döma ut ett vite på 75.000 kr.

BUN fick slutligen reda på att kostnaderna för skolbussarna kommer att öka med 2 milj kr – och att två nya elevhälsochefer har anställts.

Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade sammanträdet med att slå klubban i bordet med en imponerande styrka. Carlsson hade bråttom till ett annat möte…

BUN återigen på G (19/9)

14 september, 2022 2 kommentarer

När man hittar ett grupputskick från barn- och utbildningsförvaltningen i sin brevlåda, då vet man att man är kallad till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och om man dessutom råkar kasta ett snabbt öga på dagordningen, och ser det första ordet i det första ärendet – “Delårsrapporter”… Då känns det som om sommaren har varit kort, alldeles för kort.

Nu på måndag, den 19 september, kommer Bo Carlsson (C) att lyfta klubban i luften för att strax låta den falla ner på skrivbordet – sammanträdet öppnas. Det nya läsåret startar. Sin vana trogen inleder antagligen Carlsson hösten med några väl valda och kloka ord om jordbrukets villkor efter den gångna sommaren. Sedan är det dags för upprop.

Det är samma personer i nämnden som innan valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunens nämnder och styrelser förrän den 1 januari. Det är först efter årsskiftet som eventuella nya ledamöter och ersättare tar plats runt mötesbordet. Och det är fortfarande alldeles för tidigt att börja spekulera om vilka personer, eller ens vilka partier, som kommer att sitta i nämnden. Ja, ingen vet i nu-läget ens vem som blir ordförande.

Måndagens dagordning har följande utseende:


Delårsrapporten i utskicket är inte komplett. Det finns, konstigt nog, inga siffror från 2022 – inget om det ekonomiska läget, ingen prognos för årets resultat, inga nyckel- eller jämförelsetal eller om läget på investeringssidan. Det kommer antagligen ett utskick senare under veckan eller också “dukas” siffrorna fram under mötet.

Den delårsrapport som ledamöterna har i sin hand består “enbart” av en resultatavstämning på de:

“förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”.

Och det ser bra ut, i varje fall om man räknar de färgade “plopparna”. Förvaltningen redovisar nämligen 6 gröna ploppar, ingen gul och 2 röda. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.) Gröna ploppar innebär att förvaltningen anser att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är ju bra. Det gör sannolikt också kommunfullmäktiges ledamöter mycket glada…

Det är egentligen bara ett litet problem. Ett av de förväntade resultaten som inte uppnås är “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Och det är ett avgörande viktigt mål. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet har nämligen minskat 0,2%. Det borde i ärlighetens namn kanske ha stannat vid en gul plopp.

Däremot saknar jag fortfarande en problematisering av förhållandena under denna punkt. Förvaltningen skriver:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden. Ett stort arbete har genomförts med fokus på tillgängliga lärmiljöer, anpassningar och individanpassat särskilt riktat stöd med extra fokus på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare.”

Det har uppenbarligen arbetats både intensivt och framgångsrikt med eleverna. Men samtidigt framstår det som om barn- och utbildningsnämnden har alla de ekonomiska resurser den behöver för att lyckas med sitt uppdrag enligt Skollagen. Och så är inte fallet, det redovisades tydligt i budgetprocessen.

Det talas i redovisningen inte om effekterna av den segdragna pandemin. Jag saknar det, det låter som om den inte alls har påverkat skolan och utbildningen, i varje fall inte negativt. Och jag kan fortfarande inte förstå hur undervisningen i högstadiet kan vara så lyckad och framgångsrik när sjukfrånvaron bland personalen har slagit alla rekord och frånvaron av elever varit så omfattande. År 2021 hade omkring 200 elever en lägre närvaro än 75% och i början på 2022 var det 226 elever…

Förklaringen till detta förväntade resultat borde utvecklas och problematiseras i delårsrapporten.

Sedan måste jag flika in, som jag har gjort tidigare, att jag är mycket skeptisk till det stora fokus som ges till att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare 5 ämnen. Ofta är det de praktiskt-estetiska ämnena det handlar om, dvs idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Viktiga ämnen som NO- och SO-ämnena lämnas mer eller mindre åt sidan. Och det blir tufft, ofta övermäktigt, för många efter 9:an – de kommer in på gymnasiet, men inte ut. Alltför många får ingen gymnasieexamen.

Man ska också komma ihåg att behörigheten till ett yrkesprogram är, så att säga, den ”lägre behörighetsgraden”. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst 9 andra ämnen. Kanske ska en ökning av denna behörighetsgrad också bli ett inriktningsmål för kommunen…

Men jag vet att det är så här som styrdokumenten och våra myndigheter vill att skolan ska fungera. Förvaltningen utför helt och hållet sitt statliga uppdrag. Och kommunala också tror jag. Jag förmodar nämligen att förvaltningen håller budget. I kommunen står nämligen budgetföljsamheten över Skollagen…

Det andra förväntade resultatet som fick en röd plopp är ”Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”. Det resultatet kommer inte att uppnås. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.)

Det blir en särskild information kring kunskapsresultaten för de elever som gick ur åk 9 i våras. Då kan nämnden räkna med många, snygga och uttömmande diagram. Det finns dock inga underlag utskickade.

Det är likadant med lokalinformationen. All information ges på mötet. Jag antar att det mesta kommer att handla om Öxnereds skola som stod klar inför höstterminen och Holmängens skola där det byggs för fullt.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i en förstudie tittat extra noga på framtiden för förskolorna och grundskolorna i Vargön – och kommit fram till slutsatserna:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att bygga ut Granås förskola för att tillskapa 40 nya förskoleplatser (2 avdelningar) i Vargön fram till år 2032. Förstudien visar att det inte finns något behov av nya grundskoleplatser i Vargön, på grund av att antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska fram till år 2032. Utredningen bedömer att bygglovet för de moduler som idag står vid Granåsskolan och Rånnums skola bör förlängas till år 2030 för att skapa förutsättningar för en långsiktig planering.”

Det bedöms att investeringskostnaden för en utbyggnad av Granås förskola uppgår till ungefär 15,4 milj kr. Det ger då en årshyra på 920.000 kr. Sedan tillkommer kostnader för t ex personal, måltider, vaktmästeri, förbrukningsmaterial, IT-kostnader, lekmaterial, kontorsmaterial och avskrivningskostnader. De kostnaderna beräknas till nästan 4,5 miljoner.

Den här utbyggnaden ligger dock några år fram i tiden, men det är viktigt att planering sker i god tid. Vi får också se vad politikerna säger om planerna. Jag anar emellertid att de kommer att hålla med.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig över den Fördjupade översiktsplanen för Brålanda (FÖP). FÖP:en ser riktigt bra ut tycker jag, även om jag vet att ordförande Carlsson kommer att påpeka några väl valda ord om att jordbruksmark ska exploateras och förvandlas till t ex gator och bostäder. Och det är han mycket skeptisk till… Å andra sidan är det i stort sett bara jordbruk runt omkring samhället. Vi får se vad Sverigedemokraterna säger. Det är ju främst till detta parti som brålandaborna har lagt sina förhoppningar om en ljus framtid…

Nämnden ska vidare föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget till förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2024” och rekommendera samma kommunstyrelse att godkänna förslaget om att inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna förlängs tills dess att ett nytt samverkansavtal är antaget, dock längst till och med 2024. BUN ska också revidera riktlinjer för synpunkter och klagomål. Jag tror inte att någon ledamot har några andra åsikter i dessa tre ärenden.

Självklart ska också ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg ge nämnden information om vad som har hänt sedan sist. De berättar sannolikt om invigningen av Öxnereds skola.

Vi får se om någon av dom också tar upp bullerproblemen på Dalaborgsparkens förskola eller varför konstgräsplanen i Frändefors har varit bortglömd så länge. Eller kanske Skolinspektionens granskning av Vänerparkens skola.

Strax före lunch kommer med all sannolikhet ordförande Carlsson att slå klubban i bordet för att avsluta sammanträdet.

Kategorier:BUN 2022, delårsrapport

Det nya läsåret har startat!

17 augusti, 2022 1 kommentar

Det var nog en och annan bilist som förvånades när de tog vägen förbi arenan in till stan igår tisdag. Det var nämligen totalt fullt på parkeringsplatserna ända från Arena Vänersborg till brandstationen. Berodde det på att IFK Vänersborg hade sin första isträning för säsongen?

Nä, det var barn- och utbildningsförvaltningen som startade upp det nya läsåret för kommunens pedagoger och skolfolk. Alla som på något sätt arbetade med förskola och skola hade samlats i Idrottshusets A-hall. Det var imponerande 1200-1300 personer närvarande. Däribland några av kommunens politiker. Så var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på plats, liksom även kommunalrådet Mats Andersson (C). Självklart var några av barn- och utbildningsnämndens politiker närvarande, dock inte alla.

Undertecknad bloggare återfanns i publiken. Jag kände mig dock mer som lärare än som politiker. Det var många gamla kollegor att hälsa på och utbyta några ord med. Och sådant är alltid mycket trevligt och stimulerande, vi stöter ju inte på varandra särskilt ofta nu för tiden. Men, det måste jag nog erkänna, det kändes rätt skönt att efter samlingen kunna gå hem och njuta av en kopp kaffe och veta att det där med yrkesarbete är ett avslutat kapitel…

Förvaltningschef Sofia Bråberg inledde tillställningen med att hälsa alla välkomna. Bråberg formulerade sin vana trogen några tänkvärda ord inför det nya läsåret. Hon presenterade också sina “närmaste” arbetskollegor på förvaltningen. Jag vet inte om det har hänt förut, men samtliga presenterade chefer fick rungande applåder från publiken.

Och hör och häpna, det fick även nämndens ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson inspirerades av mottagandet och talade varmt om verksamheten och alla pedagogers insatser. Anförandet utformades nästan till ett valtal och det var lätt att få uppfattningen att partierna och politikerna i Vänersborg satsar hårt på förskolan och skolan.

Fast det är inte sant. Vänersborgs styrande politiker satsar inte nämnvärt på varken förskola eller skola. Och faktum är ju också att den budget som Bo Carlsson stod bakom röstades ner av kommunfullmäktige i juni. Men vi får se vad alla vallöften leder till, kanske kommer nya pengar att föras över till förskola och skola när kommunen ska ta ytterligare ett budgetbeslut i november. Chansen för det är dock ytterst minimal. Det skulle i så fall vara om alla pedagoger och de som arbetar inom förskola och skola tillsammans med många andra vänersborgare röstar på Vänsterpartiet. Det var och är bara V som i tilldelningen av pengar utgår från de behov som förvaltningen visar att kommunens barn och elever har.

Anette Olin från Göteborgs Universitet föreläste om aktionsforskning och aktionslärande. Det var ett tungt ämne. Det var mycket intressanta saker som Olin redogjorde för, men det kanske inte riktigt var vad publiken ville höra just precis när den långa ledigheten hade tagit slut.

Själv lyssnade jag lite extra noga när Anette Olin pratade om det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som åligger lärare, förskollärare och övrig personal att utföra under rektors ledning. Även elever ska delta.

Det är Skollagen som kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är (se Skolverkets hemsida):

“att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.”

Anette Olin menade att det framför allt var organisationens behov som tillgodosågs i detta arbete. De resultat som samlades in och skulle analyseras utifrån de mål som hade satts upp, av bland annat politikerna i barn- och utbildningsnämnden, var mer till för styrsystemets skull än för professionens. Professionen skulle ha betydligt större nytta och utbyte i sin verksamhet och kunskapsutveckling av aktionslärandet.

Det tyckte jag lät intressant, eftersom jag är ganska kritisk och ifrågasättande av det nuvarande styrsystemet. Systemet är ju starkt påverkat av NPM, New Public Management. Men naturligtvis är inte allt svart eller vitt.

Föredraget följdes av en lång rast. Det uppskattades nog av de flesta närvarande. Man fick tillfälle till samtal med många kollegor som man inte hade sett på ett tag, och så serverades kaffe. Rasten blev nog lite längre än beräknat tror jag, strömmen gick nämligen i hela Idrottshuset. Och nästa och avslutande punkt på programmet var en föreläsning av Pia Sundhage på länk från Costa Rica…

Arrangörerna fick dock hyfsad ordning på det tekniska. Föreläsningen kunde genomföras även om Sundhage inte kunde se eller höra något från Vänersborg eller visa sitt bildspel.

Pia Sundhages föreläsning var mycket uppskattad. Hon förmedlade de erfarenheter och kunskaper som hon hade tillägnat sig från alla år som tränare och ledare, och även spelare, för en mängd fotbollslag. Det handlade om positivt ledarskap.

Pia Sundhage har ju tagit USA:s damer till VM-guld och nu senast vann Brasiliens damer motsvarigheten till EM. Sundhage är nog den ledare inom damfotbollen i världen som har flest och störst meriter.

“Det är bara tillsammans med andra som man kan vara bäst!”

Sa Pia Sundhage.

Utanför Idrottshuset körde Tor med sin vagn och jagade febrilt jättar och troll. Hammarslagen var frekventa. Och regnet bara öste ner. Golvet i A-hallen blev allt fuktigare och en källarnedgång till ett förråd vattenfylldes. Jag såg framför mig hur dörren skulle ge vika och vattnet forsa in i A-hallen…

Nu är pedagoger och andra yrkesgrupper inom förskola och skola i full gång. Läsåret har börjat. Nu väntar personalen med stor förväntan på alla barn och elever.

Och politikerna väntar på nästa sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Typ.

 

BUN 13/6: Mycket om Norra skolan

12 juni, 2022 1 kommentar

Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan sommaruppehållet. Och det är som vanligt den inte helt okände Bo Carlsson (C) som är ordförande.

Dagordningen är kortare än vanligt.

Det är inte bara Ströms Slott som bedriver enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Det gör också ett företag som kallas sig “Legolas Barnomsorg AB”.

Legolas startade sin verksamhet 2019. Efter 1 år ska en första tillsyn göras för att bedöma om verksamheten lever upp till alla krav. På grund av pandemin har inte tillsynen gjorts förrän nu. 

Vid en genomläsning av underlaget är mitt intryck att Legolas verksamhet i många delar fungerar bättre än t ex Ströms Slott. Men det har vid tillsynen ändå uppenbarats en del brister. Imorgon ska nämnden därför besluta om ett antal förelägganden. Nämnden föreslås besluta att företaget måste vidta följande åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
  • “Säkerställa att huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet i synnerhet med avseende på kvalitetsarbete och uppföljning.”

Legolas ska senast den 1 oktober 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen. Det ska ske skriftligt och gälla samtliga dagbarnvårdare i verksamheten.

Barn- och utbildningsnämnden ska få information om den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Och varför inte. Det är viktigt att alla politiker får reda på vad som händer i hela kommunen. För övrigt talades det en del om denna i går, lördag, vid valdebatten i Brålanda. (Mer om det i en senare blogg.)

Det blir som vanligt en månadsuppföljning av budget 2022. Efter maj månads utgång är överskottet jämfört med budget 8,5 milj kr. Det beräknas dock fortfarande att året slutar på ett “plus/minus-noll-resultat”. Det kommer nämligen till fler utgifter på hösten än på våren.

I månadsuppföljningen ger förvaltningen en del kommentarer till det ekonomiska läget. Förvaltningen konstaterar för förskolans del att:

“Flera enheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd.”

Och:

“Det är en utmaning för rektorerna att inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola. Det pågår skolformsutredningar vilka kan leda till en ökning av elever i grundsärskolan. Det kan bli en utmaning att finansiera detta utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det är viktigt att komma ihåg detta. Budgeten för nästa år ska ju snart beslutas.

I månadsuppföljningen redovisas som vanligt också antalet barn och elever i verksamheterna. Antalet barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger 63 barn över budget, skolbarnomsorgsplatser 55 elever över och förskoleklass, grundskola och särskola 50 elever över budget. Antalet barn och elever varierar en del mellan månaderna, men mitt intryck är det är en ovanligt stor ökning i samtliga verksamheter. Vi får se vad tjänstepersonerna säger på sammanträdet imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig till byggnadsnämnden om detaljplanen för södra Sanden. Det är ordförande Bo Carlsson (C) som har skrivit under yttrandet.

Yttrandet sammanfattas på följande sätt:

“Barn- och utbildningsnämnden anser att det måste tas hänsyn tas till hur behovet av förskola och grundskola ska kunna tillgodoses för de boende i området. Idag finns inga möjligheter att ta emot fler barn på förskolorna eller elever på grundskolorna med tillhörande fritidshem i närområdet. För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Yttrandet påvisar att det finns behov av fler förskoleplatser i centrala stan. Lösningen med att använda en del av Holmängenskolan till förskola är bara provisorisk, och utbyggnaden av Sanden innebär att det behövs ännu fler platser. Det kommer att behövas en ny förskola så småningom. Det finns dock ingen lämplig plats att bygga en ny förskola, eller skola, på Sanden.

Norra skolan är den närmaste F-6-skolan för de barn som kommer att bo på Sanden. Det är ca 600 meter till Norra skolan. Problemet är att den är fullbelagd redan idag och det innefattar även de moduler som finns på skolgården. Norra skolan hotas dock av nedläggning. Det är för övrigt nog mer än ett hot… Det är tänkt att eleverna ska flyttas till den nya Holmängenskolan. Det betyder att barnen på Sanden också ska gå på Holmängenskolan…

Bo Carlsson (C) avslutar yttrandet, vilket också återfinns i sammanfattningen ovan:

“För att det nya bostadsområdet ska vara hållbart ur ett barnperspektiv behöver det i ett tidigt skede planeras för att boende i de nya bostäderna har tillgång till förskola och grundskola.”

Det skulle kunna tolkas som att även Bo Carlsson har sina tvivel på att det är lämpligt att eleverna från Sanden ska ta sig ända till Holmängenskolan.

Det kan inte vara rimligt att Norra skolan ska läggas ner i detta läge. Frågan är om inte Norra trots allt borde renoveras, trots den omfattande fuktproblematiken. Taket är åtgärdat för ca 7 milj kr. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppskattning är att det skulle kosta ytterligare ca 55 miljoner att få Norra skolan i ett riktigt bra skick. Då är de stigande byggpriserna med i kalkylen. Det torde vara billigare än att t ex bygga en helt ny förskola…

Henrik Josten (M) och jag (V) har tidigare lagt en gemensam protokollsanteckning i frågan. Då gällde det en detaljplan för en del av Sanden. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Nu tänker vi göra det igen, och vi återanvänder det mesta av texten. Vår gemensamma protokollsanteckning lyder (du kan ladda ner protokollsanteckningen här):

“Syftet med detaljplanen är att:

omvandla industri-, handels- och verksamhetsområdet Sanden till en ny levande stadsdel. … Inom planområdet kan det tillkomma upp till cirka 840 nya bostäder beroende på hur planen genomförs. Bostäderna utgörs av flerfamiljshus mellan 4 och 10 våningar.”

Det är inte långt till Resecentrum från södra Sanden. Efter en promenad på några hundra meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.
Vår uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som skola.”

Det blir mer Norra skolan på morgondagens sammanträde. Det finns nämligen två motioner som vill att Norra skolans framtid ska utredas. Den ena motionen är skriven av Henrik Josten (M) och Henrik Harlitz (M), och den andra skrev Stefan Kärvling (V), dvs jag. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Det handlar om Norra skulle kunna bli en förskola eller en lågstadieskola, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.

Ordförande Carlsson och förvaltningschef Bråberg har tillsammans skrivit på yttrandet. Yttrandet är positivt, dvs de föreslår att motionerna ska bifallas.

De skriver angående moderaternas motion:

“…föreslår barn- och utbildningsnämnden kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till motion om utredning av Norra skolan som centralt placerad förskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Och angående min motion:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att ge bifall till punkt två i motionen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att se över möjligheterna att ha förskola/grundskola/grundsärskola med tillägg att även inkludera andra möjliga verksamheter.”

Det var överlag positiva och bra yttranden på båda motionerna. Jag börjar få ett visst hopp om att Norra skolan ska få finnas kvar i någon form.

Och med dessa optimistiska och förhoppningsfulla ord tänkte jag avsluta denna blogg.

Kategorier:BUN 2022, Nordstan, Skola

Dagens BUN

Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var avslappnat och tämligen gemytligt. Ordförande Bo Carlsson (C) leder mötena på ett lättsamt och lyhört sätt. Det är bra, eftersom samtalen mellan ledamöterna från de olika partierna blir mer inriktade på gemensamma lösningar.

Nu innehöll dock inte dagens möte några kontroversiella frågor, det var mestadels information. Men det har också sin plats, det är alltid kul att lära sig nya saker. Och ju mer kunskap ju bättre beslut… Typ.

Projektledare Thomas Johnsson och Henrik Frifelt från samhällsbyggnadsförvaltningen började sammanträdet med att berättade vad partnering innebar. Kommunen har ju ingått ett avtal om partnering med Serneke. Det gäller som de flesta vet vid det här laget bygget av den nya Holmängenskolan. 

Det är en annorlunda arbetsform berättade de. Kommunen har större möjligheter att styra under själva byggprojektet. Det kan gälla upphandling, underleverantörer, konkreta bygglösningar osv. Kommunen är hela tiden med och bestämmer:

“Vi jobbar med en budget och kan välja till eller bort. Vi ser alla fakturor och får vara med och bestämma.”

Projektledarna menade dock att det kräver mer av kommunen – och därmed ett större ansvar. Sedan blev de nog förvånade över alla “tekniska” frågor som ställdes från ledamöterna, vars expertområde egentligen är pedagogiska frågor. Det var frågor om priser, materialtillgång, lokala inköp, miljöcertifiering, vatten i hålor efter sprängningar, underleverantörer, olyckstillbud (det hade inte varit ett enda) osv.

Priserna på byggnadsmaterial har ju som bekant skjutit i höjden sedan både pandemin och kriget i Ukraina. Det finns en force majeure i avtalet som kan innebära att kostnaderna kan öka. Det föranledde Bo Carlsson att fråga om denna paragraf gällde alla krig i världen. Varpå jag undrade om han ställde frågan med anledning av NATO-medlemskapet. Det skulle ju kunna innebära att Sverige hamnade i krig i någon annan världsdel… Det ledde till en diskussion om NATO, som fortsatte på kafferasten.

Taket på Holmängenskolan beräknas vara klart innan semestrarna. Och visst, det sprängs mycket. Ändå måste det köpas in sprängmassor från Trollhättan. (Jag fick en kommentar om sprängningarna på min förra blogg av den alltid lika insatte “PåDal” – se här.)

Nämnden var överens om yttrandet på den fördjupade översiktsplanen. Nästan. Jag meddelade lite försiktigt min förvåning över att det inte stod något om säkra gång- och cykelvägar till och från förskolor och skolor. Jonathan Svensson (S) höll med och resultatet blev att yttrandet till kommunstyrelsen kompletterades med (se min fetstil):

“Barn- och utbildningsnämnden instämmer i den analys som görs i FÖP:en och vill avslutningsvis framhäva vikten av att barnperspektivet beaktas i planering av utvecklingsområden exempelvis genom säkra gång- och cykelvägar till och från förskolor och skolor vid framtida bostadsbebyggelse.”

Tor Wendels (M) motion behandlades. (För fakta mm kring motionen – se “Imorgon är det BUN”.) Förvaltningen menade att svaret utgick enbart från Skollagen. Det låg inte i nämndens mandat att göra som motionären ville.

Det blev några frågor och diskussioner. Magnus Ekström (KD) var ganska kritisk till yttrandet. Han ansåg att motionären hade ett annat perspektiv. Ekström hade dock inget annat yrkande. Det hade däremot Henrik Josten (M). Men av formella skäl menade ordförande att det inte gick att yrka bifall till motionen, eftersom nämnden bara skulle lämna ett yttrande. Josten avstod då istället från att delta i beslutet, och skrev en protokollsanteckning. (“Jenny” har kommenterat detta ärende liksom några av de andra på min förra blogg, klicka här.)

Det tog en del tid att behandla delårsrapporten. (Se “Imorgon är det BUN”.)

Förvaltningschefen gick noga igenom de förväntade resultaten och om de uppnåddes eller inte. Ledamöterna ställde frågor och fick svar. Det kan nog konstateras att t ex arbetet med trygghet i lärmiljön kräver mer av personalen än tidigare, framför allt därför att personalen har minskat jämfört med 2020. Nämnden fick också reda på att förvaltningen ser positivt på ett tvålärarsystem.

För övrigt informerades om att förvaltningen hade lyckats anställa 4 kompetenta personer på Välkomsten – som talar ukrainska!

Både jag och Magnus Ekström var inne på att skolmiljarden kanske borde fördelas något annorlunda mellan stadierna. Och att mer pengar borde gå till åk 7-9… Förvaltningen svarade att ju yngre eleverna var desto värre drabbades de. Ingen av oss tog någon diskussion om det, och inte heller om fördelningen.

Ordförande Carlsson hade begärt en genomgång av de olika stiftelserna vars avkastning går till premier till de olika högstadieskolorna. Lite småintressant faktiskt.

Sammanträdet avslutades med att förvaltningschefen och ordförande informerade om vad som hänt sedan det förra sammanträdet.

Förvaltningschefen uppehöll sig en del kring “statsbidragens ryckighet och osäkerhet”. Nu var det anslaget för lärarlyftet som skulle skäras ner – med kort varsel. För Vänersborgs del handlar det på två års sikt om en minskning med 5 milj kr. Den här minskningen finns inte med i budgetdialogen för kommande MRP. (I Uddevalla har politikerna gett ett halvt löfte om att kompensera för bortfallet…)

Ordförande Carlsson förklarade sammanträdet för avslutat kl 12.04.

Kategorier:BUN 2022

Imorgon är det BUN (16/5)

15 maj, 2022 2 kommentarer

Imorgon måndag är det återigen dags för ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det blir näst sista gången innan sommaruppehållet. Det känns nästan lite overkligt efter den långa, kalla, blåsiga och sega “våren”.

Det ser ut att kunna bli ett kort möte. Här är dagordningen:

Mötet börjar lite lugnt med information om den pågående byggnationen av Holmängenskolan. Men vem vet, det kanske blir ett chockbesked om höjda byggkostnader… För övrigt verkar det vara oerhört mycket berg som sprängs bort på platsen där skolan ska ligga.

Nämnden ska yttra sig över den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön. Oddset är lågt på att det blir någon större diskussion. Nämnden ska som brukligt är bara yttra sig över sitt eget kompetensområde. Och då skriver ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg att BUN vill:

“framhäva vikten av att behovet av förskola och grundskola tas med redan i planeringen av bostadsområden.”

Det är bra tänkt, befolkningen ökar ju faktiskt i Vänersborg. Det kan inom en hyfsat snar framtid behövas nya både förskolor och grundskolor. Jag tycker kanske att det också borde ha stått en rad om vikten av säkra skolvägar för barnen och ungdomarna i yttrandet. Med tanke på diskussionen om övergångsstället vid Rånnum är det kanske inte helt självklart att de berörda tänker på detta. (Det har lämnats in ytterligare ett medborgarförslag om säkra skolvägar. Denna gång handlar det om Mariedalskolan.)

Moderaten Tor Wendel, som inte sitter i barn- och utbildningsnämnden, har skrivit en motion om skolan. BUN ska yttra sig om den.

Det är en ganska typisk “marknadsskolemotion”… Wendel yrkar att:

  • “Införa en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor.”
  • “Vänersborgs kommun planerar avveckling av kommunalt huvudmannaskap så att det är praktiskt möjligt för en fristående huvudman att ta över skolan utan att uppehåll i undervisningen sker.”

Det vore intressant att veta om alla moderater i Vänersborg ställer upp bakom motionen… Jag gör det inte, men så är jag ju inte moderat. Jag förstår dock inte riktigt om Wendel menar att det är någon skola i kommunen som just nu är nedläggningshotad. Men Wendel kanske tänker på Norra skolan… Och i så fall skulle frågan möjligtvis kunna bli lite mer komplicerad… Jag har ju t ex lämnat en motion om att utreda om inte Norra skolan på ett eller annat sätt kan vara kvar. (Se “Dagens BUN (22/11)”.)

Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg har skrivit under yttrandet som nämnden föreslås anta. De anser att kommunfullmäktige, som så småningom ska fatta beslut, ska avslå motionen. Det tyngsta argumentet för ett avslag är att:

“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman.”

Och sedan måste ju BUN ha en beredskap för att ta emot alla elever – friskolor eller inte. Det gör att BUN aldrig:

“kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”

Jag är tämligen övertygad att om det finns någon som vill starta friskola på Norra så ligger de redan i startgroparna. Det är inget som kommunen egentligen behöver underlätta. Så jag håller med Carlsson och Bråberg i deras förslag till yttrande.

Sedan är det dags för delårsrapporten… Och en massa olikfärgade ploppar… Fast denna gång är det bara två färger på plopparna. Det är 6 gröna och 2 röda. Röda betyder att det förväntade resultatet inte uppnås.

Det förväntade resultatet “andelen barn inskrivna i förskolan ökar” uppnås. Det gör också “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, det bedömer i varje fall barn- och utbildningsförvaltningen. Och det finns ingen anledning att ifrågasätta det.

“Andelen barn som deltar i en kommunal förskola med hög kvalité ökar” uppnås också. Här skrivs det t ex om att

“Indikatorer och resultatavstämningar görs via undervisningsmatriser”

Och då ryser man lite som gammal lärare… Matriser har funnits i grundskolan i många år. Jag tror att det är svårt att hitta någon pedagog som jublar över matriser. Jag gjorde det i varje fall inte under min aktiva tid…

Även “andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”. Som en av motiveringarna nämns att:

“det finns också exempel på grundskolor som genom att öka lärartätheten i vissa grupper, har minskat behovet av speciallärare”

Det låter intressant tycker jag…

Sedan uppnås de förväntade resultaten “andelen inköp av miljömärkta varor ökar” och “andelen vårdnadshavare som upplever sig ha förutsättningar att vara delaktiga i sitt barns utbildning ökar”. Det sistnämnda resultatet innehåller dock en utmaning – att vårdnadshavare med “språkliga sårbarheter” får tillgång till all information.

Två förväntade resultat har röda ploppar, de uppnås inte. Den första är att “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Det uppnås alltså inte detta läsår bedömer barn- och utbildningsförvaltningen. (Slutbetygen är inte satta än.) Det betyder att vi möjligtvis kan se ett trendbrott. Andelen har ökat några år i rad nu, trots pandemin. Nu förklaras nedgången med, just det – pandemin. Pandemin har lett till:

“hel/partiell distansundervisning och hög frånvaro sedan årskurs 7 för både elever och personal och visar sig i kunskapsresultaten.”

Jag skulle nog vilja se en djupare analys av orsaken till utvecklingen av kunskapsresultat och betyg under de senaste tre åren. Det finns en del att lära tror jag. En viktig variabel kan naturligtvis vara att:

“Alltför många elever med annat modersmål än svenska når inte behörighet till gymnasiet.”

“Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 75% närvaro ökar” uppnås inte heller. Det är väl ganska odiskutabelt att pandemin är en stor orsak till den stora frånvaron. Men frånvaron har blivit extremt stor:

“Före pandemin var det cirka 100 elever på 7-9-skolorna som hade en lägre närvaro än 75%, under pandemin var antalet cirka 200 elever. Starten på 2022 med Omikronvarianten där hälften av eleverna och personalen var frånvarande har lett till att 283 elever haft en lägre närvaro än 75% de tre första månaderna.”

283 elever… Det har visat sig, omikron eller inte, att en insats som är positiv för flera elever är att erbjuda undervisning i ett mindre sammanhang. Klasserna är alldeles för stora i Vänersborgs högstadier…

Delårsrapporten innehåller också statistik över antalet barn och elever. Förvaltningen räknar med att antalet barn i kommunens förskolor ökar under året med totalt ca 25 barn. På fritidshemmen beräknas antalet minska med ungefär lika många och i grundskolan tror man att det totala antalet elever i Vänersborg ökar med 16 elever. På grundsärskolan är elevantalet ungefär detsamma som förra året.

När det gäller enskilda alternativ skriver förvaltningen.

“Av de barn som går i enskilda alternativ (1 – 5 år) per april 2022 finns 202 barn i fristående förskola och 82 barn i enskild pedagogisk omsorg. Av de elever som går i enskilda alternativ (6 – 13 år) per april 2022 finns 189 elever i fristående fritidshem och 73 elever i enskild pedagogisk omsorg. Antalet elever i förskoleklass till årskurs 9 i fristående grundskola är 590 elever.”

Barn- och utbildningsnämnden uppvisar den 30 april 2022 ett överskott på 11,4 milj kr. Det är inklusive tilläggsanslaget, “skolmiljarden”, på 3,91 milj kr. Det kommer till en del extra kostnader under hösten, t ex hyra för Öxnereds skola (renoveringen och ombyggnaden blir klar), borttagande av modul på Tärnanskolan och semesterdagstillägg. Prognosen för året är därför ett plus/minus-noll-resultat. Precis som det ska vara.

Det betonas också i rapporten att flera förskoleenheter har kostnader som är större än budgeterat för barn i behov av särskilt stöd. Grundskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6 – 13 år samt grundsärskola uppvisar en prognos på -4,3 milj kr. Även här är en stor del av förklaringen insatser för elever i behov av särskilt stöd:

“Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd. Behoven avser främst psykosociala och språkliga insatser.”

Det är med andra ett problem för rektorerna att:

“inom befintliga resurser möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola.”

Nämndens prognos förutsätter att alla eventuellt extra uppkomna kostnader ersätts…

Barn- och utbildningsnämndens del av det statsbidrag, som går under beteckningen “skolmiljarden”, är 3,91 milj kr. Det fördelas utifrån elevantal på de olika stadierna. Om man vore lite kritisk skulle man kunna fråga sig vad t ex eleverna i förskoleklassen har missat för undervisning i och med pandemin… Och hur pedagogerna planerar att barnen ska ta igen detta…

Och till slut ska nämnden besluta om premier. Enligt fondernas stadgar ska avkastningen fördelas som premier. Det är inget som nämnden kan göra något åt, även om den skulle vilja det.

Avslutningsvis ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) berätta vad de har gjort sedan sist. Och när de har gjort det, så går ledamöterna hem – och tänker på att nu är det bara ett sammanträde kvar innan sommaren… Eller kanske tänker de på den kommande budgeten för nästa år…

Anm. Här kan du läsa om sammanträdet – ”Dagens BUN”.  (Tillagt 16 maj.)

Kategorier:BUN 2022
%d bloggare gillar detta: