Stefan Kärvlings blogg

När man hittar ett grupputskick från barn- och utbildningsförvaltningen i sin brevlåda, då vet man att man är kallad till sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och om man dessutom råkar kasta ett snabbt öga på dagordningen, och ser det första ordet i det första ärendet – “Delårsrapporter”… Då känns det som om sommaren har varit kort, alldeles för kort.

Nu på måndag, den 19 september, kommer Bo Carlsson (C) att lyfta klubban i luften för att strax låta den falla ner på skrivbordet – sammanträdet öppnas. Det nya läsåret startar. Sin vana trogen inleder antagligen Carlsson hösten med några väl valda och kloka ord om jordbrukets villkor efter den gångna sommaren. Sedan är det dags för upprop.

Det är samma personer i nämnden som innan valet. Valresultatet slår nämligen inte igenom i kommunens nämnder och styrelser förrän den 1 januari. Det är först efter årsskiftet som eventuella nya ledamöter och ersättare tar plats runt mötesbordet. Och det är fortfarande alldeles för tidigt att börja spekulera om vilka personer, eller ens vilka partier, som kommer att sitta i nämnden. Ja, ingen vet i nu-läget ens vem som blir ordförande.

Måndagens dagordning har följande utseende:

Delårsrapporten i utskicket är inte komplett. Det finns, konstigt nog, inga siffror från 2022 – inget om det ekonomiska läget, ingen prognos för årets resultat, inga nyckel- eller jämförelsetal eller om läget på investeringssidan. Det kommer antagligen ett utskick senare under veckan eller också “dukas” siffrorna fram under mötet.

Den delårsrapport som ledamöterna har i sin hand består “enbart” av en resultatavstämning på de:

“förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”.

Och det ser bra ut, i varje fall om man räknar de färgade “plopparna”. Förvaltningen redovisar nämligen 6 gröna ploppar, ingen gul och 2 röda. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.) Gröna ploppar innebär att förvaltningen anser att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är ju bra. Det gör sannolikt också kommunfullmäktiges ledamöter mycket glada…

Det är egentligen bara ett litet problem. Ett av de förväntade resultaten som inte uppnås är “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Och det är ett avgörande viktigt mål. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet har nämligen minskat 0,2%. Det borde i ärlighetens namn kanske ha stannat vid en gul plopp.

Däremot saknar jag fortfarande en problematisering av förhållandena under denna punkt. Förvaltningen skriver:

“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden. Ett stort arbete har genomförts med fokus på tillgängliga lärmiljöer, anpassningar och individanpassat särskilt riktat stöd med extra fokus på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare.”

Det har uppenbarligen arbetats både intensivt och framgångsrikt med eleverna. Men samtidigt framstår det som om barn- och utbildningsnämnden har alla de ekonomiska resurser den behöver för att lyckas med sitt uppdrag enligt Skollagen. Och så är inte fallet, det redovisades tydligt i budgetprocessen.

Det talas i redovisningen inte om effekterna av den segdragna pandemin. Jag saknar det, det låter som om den inte alls har påverkat skolan och utbildningen, i varje fall inte negativt. Och jag kan fortfarande inte förstå hur undervisningen i högstadiet kan vara så lyckad och framgångsrik när sjukfrånvaron bland personalen har slagit alla rekord och frånvaron av elever varit så omfattande. År 2021 hade omkring 200 elever en lägre närvaro än 75% och i början på 2022 var det 226 elever…

Förklaringen till detta förväntade resultat borde utvecklas och problematiseras i delårsrapporten.

Sedan måste jag flika in, som jag har gjort tidigare, att jag är mycket skeptisk till det stora fokus som ges till att bli behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt ytterligare 5 ämnen. Ofta är det de praktiskt-estetiska ämnena det handlar om, dvs idrott och hälsa, slöjd, bild, musik och hem- och konsumentkunskap. Viktiga ämnen som NO- och SO-ämnena lämnas mer eller mindre åt sidan. Och det blir tufft, ofta övermäktigt, för många efter 9:an – de kommer in på gymnasiet, men inte ut. Alltför många får ingen gymnasieexamen.

Man ska också komma ihåg att behörigheten till ett yrkesprogram är, så att säga, den ”lägre behörighetsgraden”. För att komma in på ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och godkända betyg i minst 9 andra ämnen. Kanske ska en ökning av denna behörighetsgrad också bli ett inriktningsmål för kommunen…

Men jag vet att det är så här som styrdokumenten och våra myndigheter vill att skolan ska fungera. Förvaltningen utför helt och hållet sitt statliga uppdrag. Och kommunala också tror jag. Jag förmodar nämligen att förvaltningen håller budget. I kommunen står nämligen budgetföljsamheten över Skollagen…

Det andra förväntade resultatet som fick en röd plopp är ”Andelen inköp av miljömärkta varor ökar”. Det resultatet kommer inte att uppnås. (OBS! Ändrades i den uppdaterade kallelsen.)

Det blir en särskild information kring kunskapsresultaten för de elever som gick ur åk 9 i våras. Då kan nämnden räkna med många, snygga och uttömmande diagram. Det finns dock inga underlag utskickade.

Det är likadant med lokalinformationen. All information ges på mötet. Jag antar att det mesta kommer att handla om Öxnereds skola som stod klar inför höstterminen och Holmängens skola där det byggs för fullt.

Barn- och utbildningsförvaltningen har i en förstudie tittat extra noga på framtiden för förskolorna och grundskolorna i Vargön – och kommit fram till slutsatserna:

“Förstudien bedömer att det är lämpligast att bygga ut Granås förskola för att tillskapa 40 nya förskoleplatser (2 avdelningar) i Vargön fram till år 2032. Förstudien visar att det inte finns något behov av nya grundskoleplatser i Vargön, på grund av att antalet 6-12 åringar prognostiseras att minska fram till år 2032. Utredningen bedömer att bygglovet för de moduler som idag står vid Granåsskolan och Rånnums skola bör förlängas till år 2030 för att skapa förutsättningar för en långsiktig planering.”

Det bedöms att investeringskostnaden för en utbyggnad av Granås förskola uppgår till ungefär 15,4 milj kr. Det ger då en årshyra på 920.000 kr. Sedan tillkommer kostnader för t ex personal, måltider, vaktmästeri, förbrukningsmaterial, IT-kostnader, lekmaterial, kontorsmaterial och avskrivningskostnader. De kostnaderna beräknas till nästan 4,5 miljoner.

Den här utbyggnaden ligger dock några år fram i tiden, men det är viktigt att planering sker i god tid. Vi får också se vad politikerna säger om planerna. Jag anar emellertid att de kommer att hålla med.

Barn- och utbildningsnämnden ska yttra sig över den Fördjupade översiktsplanen för Brålanda (FÖP). FÖP:en ser riktigt bra ut tycker jag, även om jag vet att ordförande Carlsson kommer att påpeka några väl valda ord om att jordbruksmark ska exploateras och förvandlas till t ex gator och bostäder. Och det är han mycket skeptisk till… Å andra sidan är det i stort sett bara jordbruk runt omkring samhället. Vi får se vad Sverigedemokraterna säger. Det är ju främst till detta parti som brålandaborna har lagt sina förhoppningar om en ljus framtid…

Nämnden ska vidare föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget till förlängning av ”Handlingsplan för Psykisk hälsa 2018-2024” och rekommendera samma kommunstyrelse att godkänna förslaget om att inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningarna förlängs tills dess att ett nytt samverkansavtal är antaget, dock längst till och med 2024. BUN ska också revidera riktlinjer för synpunkter och klagomål. Jag tror inte att någon ledamot har några andra åsikter i dessa tre ärenden.

Självklart ska också ordförande Carlsson (C) och förvaltningschef Bråberg ge nämnden information om vad som har hänt sedan sist. De berättar sannolikt om invigningen av Öxnereds skola.

Vi får se om någon av dom också tar upp bullerproblemen på Dalaborgsparkens förskola eller varför konstgräsplanen i Frändefors har varit bortglömd så länge. Eller kanske Skolinspektionens granskning av Vänerparkens skola.

Strax före lunch kommer med all sannolikhet ordförande Carlsson att slå klubban i bordet för att avsluta sammanträdet.