Arkiv

Archive for the ‘delårsrapport’ Category

Inför KFV (13/10)

11 oktober, 2020 Lämna en kommentar

På tisdag sammanträder återigen Kunskapsförbundet Väst och som de två föregående sammanträdena sker det på “riktig” distans, dvs det går att sitta hemma och delta.

Det är som vanligt mycket information på mötet. Direktionen ska bland annat få höra om ett utvecklingsarbete där Kunskapsförbundet under några års tid aktivt har samarbetat med Skolverket för att förbättra lärandet för gruppen elever med andra modersmål än svenska. Skolverket har bistått med pengar och två undervisningsråd som:

“regelbundet har stöttat och utmanat i processen.”

I arbetet har t ex alla lärare i Kunskapsförbundet deltagit i kompetensutveckling avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studiehandledare har gått en utbildning speciellt riktad till just dom, vilket lett till att de har fått ett ökat professionellt förhållningssätt och en ökad trygghet i sin yrkesroll. Det har vidare skett insatser för främjande och åtgärdande EHT-insatser kring skolnärvaro och studiero. Samtliga SYV:are har dessutom gått en utbildning avseende gruppen nyanlända och har skapat en utökad kompetens runt den gruppens behov av vägledning.

Sammanträdets “tunga” ärende är behandlingen av delårsrapporten för augusti 2020. Det är en genomarbetad rapport på 26 sidor.

Delårsrapporten börjar med en förvaltningsberättelse. I den beskrivs Kunskapsförbundet och vad som har hänt under året. Naturligtvis står det en del om hur förbundet anpassade sig till Coronan och införde undervisning på distans. I maj genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsförbundet. Resultatet av den granskningen har Lutz Rininsland (Vänsterpartiet Vänersborgs ordinarie ledamot i förbundets direktion) beskrivit i en blogg – Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”. Jag nöjer mig med att konstatera att granskningsrapporten var oerhört positiv och inspektionens beslut avslutades med orden:

“Skolinspektionen har efter granskningen av Kunskapsförbundet Väst inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen.”

Vidare beskrivs ombyggnaden av Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan och den nya hästutbildningen som ska starta på Birger Sjöberggymnasiet hösten 2021. (Se YouTube ”Häst/Naturbruksprogrammet”.) Mindre lustigt är att  Kunskapsförbundet har en pågående rättstvist med Uddevalla kommun:

“Kunskapsförbundet har bestridit en faktura från Uddevalla för elever som gått Introduktionsprogrammet. Beloppet uppgår till 2,8 Mkr. Tvisten ska behandlas i tingsrätten i november.”

Naturligtvis analyserar delårsrapporten måluppfyllelsen. Och här är rapporten tämligen tydlig, tydligare än motsvarigheten i Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundets elever ska, oavsett vilken utbildning de går och vilka utmaningar för lärande och utveckling de kan möta, skriver man i delårsrapporten:

“nå de nationella målen för sin utbildning. Först då kan Kunskapsförbundet hävda att målen är uppnådda och kvaliteten tillräckligt bra.”

Det betyder ju faktiskt att förbundet ständigt måste bli bättre. En total måluppfyllelse är svår att nå…

Det står väldigt mycket i rapporten kring resultat, men ganska mycket har jag skrivit om i tidigare bloggar. Och det mest intressanta, sammanställningen av elevernas slutbetyg nu våras, har inte gjorts av Skolverket än. Därför får vi också vänta med analyser och slutsatser.

Det står naturligtvis en hel del om ekonomi i delårsrapporten – och det känns ibland som om det också är det egentliga syftet med en delårsrapport.

Prognosen för Kunskapsförbundet Väst är ett överskott på 12,747 milj kr. Det är naturligtvis coronatiderna och de ökade statsbidragen som förklarar överskottet, precis som för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Även kostnaderna har minskat under pandemin. Kostnaderna för skolmat, läromedel och utrustning mm är lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet tillsammans med avskrivningarna beräknas faktiskt överstiga kostnaderna för de planerade investeringarna. Därför kommer inga lån att behövas för att finansiera investeringarna. Det ska dock noteras att de flesta prognoser kring ekonomin är extra osäkra i år.

År 2020 är som alla vet ett mycket speciellt år. Förra året redovisade förbundet ett underskott på grund av både minskade statsbidrag och ökade interkommunala kostnader. Det sistnämnda berodde på att många av förbundets elever valde, och gör fortfarande, skolor i andra kommuner eller fristående gymnasier. Förbundets kostnader sänktes i fjol genom att personalstyrkan minskade med ungefär 10%. Det är värt att komma ihåg det den dag då allt återgår till ”det normala”….

Det kommer också att ges information om aktuella frågor inom vuxenutbildningen. Lutz Rininsland (V) skriver om just vuxenutbildningen i dagens blogg – ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”. Och som vanligt kommer förbundsdirektör Johan Olofson att informera direktionen. Olofson brukar alltid ha intressanta saker att berätta… Däremot får direktionen ingen information om ägarsamrådet, dvs mötet mellan förbundets presidium och kommunstyrelsernas presidier i Vänersborg och Trollhättan. Men det beror på att ägarsamrådet inte sammanträder förrän dagen efter förbundets sammanträde. Jag ser i dagordningen att ägarsamrådet bland annat ska diskutera punkterna “Friskolorna utökar” och “Uppdragsavtal Vuxenutbildningen”. .

Delårsrapporten: Kommunens överskott

5 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)

Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:

“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.

Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…

Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.

Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:

“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?

Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.

Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.

De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler. 

Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.

Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.

Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma  ekonomiska överskott.

Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen. 

Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.

Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget:

“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”

Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.

Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)

Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.

Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:

“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”

Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?

Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:

“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Som det står måste det väl vara något positivt?

Några korta ord om årets investeringar.

Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.

Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:

“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”

Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?

Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.

Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…

Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.

Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:

  • Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
  • Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?

Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.

Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:

“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”

Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…

Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…

Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?

KS 7/10: 173 miljoner i överskott!

2 oktober, 2020 5 kommentarer

Nu på onsdag, den 7 oktober, sammanträder återigen kommunstyrelsen. Denna gång blir det dock annorlunda. Det är premiär för ett riktigt distansmöte.

Ja, ett riktigt distansmöte!

Gruppledarna har nämligen kommit överens om att testa ett sådant där distansmöte som alla andra kommuner har haft under hela corona-pandemin. Och det ska alltså ske på det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen, men inget annat. I varje fall inte än så länge. Det ska alltså bli tillåtet att sitta hemma vid skrivbordet på onsdag och delta.

Otroligt egentligen, jag trodde aldrig att denna dag skulle komma. För jag hoppas att den kommer, riktigt säker kan jag emellertid inte vara när jag läser i kallelsen:

“Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

För säkerhets skull anmälde jag mig direkt när jag såg att kallelsen kom igår kväll. Vi får dock se om det räcker, det kanske krävs läkarintyg…

Texten i kallelsen fortsätter nämligen:

“De ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupp enligt Folkhälsomyndighetens definition kan senast 3 dagar innan sammanträdet önska deltaga på distans hemifrån.”

Fast jag kan inte tänka mig annat än att ordförande Benny Augustsson (S) litar på de enskilda ledamöterna och ersättarna – och inte tänker begära läkarintyg på att någon tillhör en riskgrupp. För hur skulle det gå till? Hinner man ens få en läkartid i eftermiddag? Måndag blir ju för sent, det ska ju vara senast 3 dagar innan… Nä, ordförande Augustsson har säkert förtroende för sina kamrater i kommunstyrelsen. 

Men, om någon av de aktuella politikerna har en partner som tillhör en riskgrupp… Ska inte de få delta på distans? Det skulle kännas absurt om så inte vore fallet.

Jag kan ibland tycka att det blir lite för mycket regler i kommunen, regler som tycks finnas enbart för sin egen skull. Och som dessutom ibland till och med försvårar flexibla och förnuftiga lösningar.

Det här gäller för de som ordförande anser ska få deltaga på riktig distans:

  1. “Distansdeltagande får endast ske hemifrån (inte från jobb, café, restaurang, lobby eller liknande).
  2. Distansdeltagaren behöver ha internet hemma.
  3. Distansdeltagaren ska intyga att inga obehöriga (i det fall det kan finnas obehöriga) får tillgång till det handlingar som finns eller till det som sägs på sammanträdet.
  4. Distansdeltagaren ska helst använda hörlurar eller headset för att det distansdeltagaren säger ska fångas upp bättre på länken och för att hindra att obehöriga råkar höra.”

Men, men, för många regler eller inte, jag är tacksam att jag, vilket jag ändå räknar med, får delta i kommunstyrelsens sammanträde hemifrån. Jag hoppas bara att de ansvariga utökar möjligheterna så att det går att delta på distans även på sammanträden i nämnder och, inte minst, kommunfullmäktige.

Dagordningen för onsdagens sammanträde ser ut så här:

Jag tänkte i vanlig ordning skriva om några av ärendena. Men det tänkte jag spara till ett senare tillfälle. Du som läsare ska nämligen få en läxa…

I ärende 6, ”Delårsrapport augusti 2020”, hittar vi som vanligt en finansiell analys. Och i analysen ingår naturligtvis en prognos för kommunens resultat under innevarande år, 2020.

Jag citerar ur delårsrapporten:

“Höga resultatprognoser i koncernen och kommunen
Koncernens resultat prognostiseras till 202 mkr. Kommunens prognos uppgår till 173 mkr, ABVBs till 14 mkr, FABV till 1 Mkr och KFVs till 13 mkr. Kommunens prognos på 173 mkr är 136 mkr bättre än resultatet för 2019 och 142 mkr bättre än budgeten.”

Ja, du läste rätt. Kommunen beräknas göra ett överskott i år, 2020, på 173 miljoner kronor. 173 miljoner!!

Läxan innebär att du ska låtsas att du är politiker i Vänersborgs kommun – och fundera på hur du skulle vilja använda 173 miljoner kronor.

Svaret kan du skriva som kommentar till denna blogg.

PS. Vill du börja läsa kommunstyrelsens handlingar så kan du ladda ner dom här.

 

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

BUN (18/5): Money, money

Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…

Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.

Men handlingarna läser jag självklart ändå…

Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.

Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.

Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.

Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.

Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.

Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Och inte minst:

“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”

Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.

En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:

“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…

Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.

Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).

Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.

Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.

Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
  • “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”

Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:

  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”

Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.

Även följande förväntade resultat får en gul plopp:

  • “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”

Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:

  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”

De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.

För att till sist säga något om de andra ärendena.

Nämnden ska besluta om att revidera:

“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”

Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:

“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”

Det är viktigt med sekretess och integritet.

Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.

BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:

“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”

BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:

“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”

Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.

Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.

KF 3 (23/10): Se verkligheten?

27 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Det är fortfarande några ärenden kvar att redovisa från onsdagens kommunfullmäktige, trots de två tidigare bloggarna. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet” och “KF 2 (23/10): Bibliotek och fiske”.)

Jag minns den tid då delårsrapporterna förbigicks med tystnad – och ett klubbslag. Ingen visade något intresse av vad som stod där. Och huruvida ledamöterna läste igenom alla sidorna, det brukade och brukar vara tämligen många, vet jag inte. Sedan började någon enstaka vänsterpartist, oftast Lutz Rininsland, gå upp och kommentera innehållet, inte helt sällan socialnämndens del. Rininsland satt ju i väldigt många år i den nämnden. Så småningom vågade sig även andra vänsterpartister upp i talarstolen för att kommentera. Och på den vägen fortsatte det. Nu för tiden är det ganska många talare som går upp och kommenterar delårsrapporten.

Naturligtvis var undertecknad vänsterpartist uppe i onsdags och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens del. Det fanns egentligen inte så mycket att säga kring nämndens målavstämning. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Det var dock en grön plopp, och det var ett viktigt resultat – medelmeritvärdet i årskurs 9 hade ökat under 2019.

Det nämnde jag från talarstolen. Jag hade också noterat att medelmeritvärdet från förvaltningens egna beräkningar skilde sig från det resultat som Skolverket hade redovisat. Skolverket redovisade ett lägre tal. I efterhand fick jag reda på av förvaltningen att det berodde på att rapporteringen av betygsresultaten till Skolverket skedde innan sommarlovsskolan. Med andra ord innebar sommarlovsskolan att ett antal elever lyckades få godkända betyg “i efterhand”. Å andra sidan kan nog den jämförelse jag gjorde på fullmäktige ändå vara riktig, eftersom man kan förmoda att även andra kommuner också arrangerade sommarlovsskolor. Vänersborg ligger trots uppgången i resultat av medelmeritvärdet klart lägre än genomsnittet i riket.

Naturligtvis lyfte jag även några av problemen i nämnden som att 25% av vårens 9:or inte var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, bristen på legitimerade lärare och de alltför höga sjukskrivningstalen bland pedagogerna. Jag avslutade mitt anförande med att säga:

“Jag vet att staten sviker kommunerna. Men det är ändå vi som har arbetsmiljöansvaret för den personal Vänersborgs kommun har anställd. Och vi ska vara medvetna om att det sitter lärare, hemtjänstpersonal och annan personal och gråter på personalrummen. Personal är sjukskrivna för att de inte klarar av kraven. Resurserna räcker inte till för de krav som ställs.”

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) tyckte att jag målade allt i svart. Andersson gav en bild av förskola och grundskola som om allt var frid och fröjd – på alla områden. Och då undrar jag, igen – hur kan vi politiker förändra verkligheten om vi vägrar att se hur den ser ut? Verkligheten blir ju inte annorlunda och bättre bara för att vi politiker blundar för den och istället skönmålar den. Hur kan vi då förändra situationen i kommunens förskolor och skolor till det bättre?

Dessutom vet alla som arbetar i skolorna hur det ser ut. Om vi politiker vägrar inse problemen blir det bara löjligt. Och vi tappar förtroende.

Dan Nybergs (S) inlägg var intressant. Även det präglades av optimism, en optimism som det knappast finns fog för. Socialnämnden, där Nyberg är ordförande, prognostiserar ett underskott för 2019 på 52 milj kr. Nyberg konstaterade att det har fattats “tuffa beslut” i nämnden. Prognosen i början av året var nämligen ett underskott på 77 milj kr. Han var nöjd med att det inte har skett några uppsägningar i år, men samtidigt har inte tjänster återbesatts. Vilket självklart har påverkat bemanningen. Så jag vet inte hur nöjda personalen är… Inga siffror nämndens dock. Socialtjänsten har, och håller på att införa, “smart bemanning”. “Smart bemanning” (som nu eventuellt kallas något annat) har starkt bidragit till effektivare scheman, sa ordförande Dan Nyberg (S). Jag ser framför mig hur sjukskrivningstalen bland personalen inom socialtjänsten rakar i höjden och hur det i sin tur kommer att drabba de äldre och sjuka…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att:

“Köp-sälj-systemet … fungerar inte riktigt i nuvarande form.”

Och då spetsade jag öronen. Var det en kritik av sättet som kommunen styrs på? Nä, det var snarare så att Wiklund ansåg att hans nämnd inte fick tillräckligt bra betalt för den mat som samhällsbyggnadsnämnden levererar. Wiklund var inne på att det tydligen hade blivit samhällsbyggnadsnämndens uppdrag att minska barn- och utbildningsnämndens kostnader. Och det gillade han uppenbarligen inget vidare… (Om det nu är så.)

Under ärendet “Översyn av kommunens regler för mål- och resultatstyrning” var jag för övrigt mycket tveksam till hela styrsystemet med mål- och resursstyrning. Jag tog kort upp Tillitsdelegationens betänkande från 2018 ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”. Det var ingen annan som var intresserad av denna tråd. Tvärtom, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) var mycket nöjd med de dokument som låg tíll grund för styrningen av Vänersborg…

TTELA:s läsare kunde under veckan läsa om att de styrande partierna i Trollhättan ämnar höja skatten med 80 öre. Det är för att klara välfärden. Jag anser att det är dags för Vänersborg att göra som Trollhättan – se verkligheten. Och förstärka inkomstsidan. 

Dags för höstens första BUN

11 september, 2019 Lämna en kommentar

Efter ett längre sommaruppehåll och i skuggan av en del skriverier om bråken på Torpaskolan den senaste veckan är det på måndag dags för höstens första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Några av ledamöterna tjuvstartade emellertid redan förra veckan. Då invigdes den nya och mycket fina förskolan på Belfragegatan (i kvarteret Hönan). Nämndens politiker var naturligtvis bjudna dit. Gunnar Bäckman (KD) och jag (V) kunde självklart inte låta bli att hörsamma inbjudan. Vi kände oss nog båda manade att beskåda resultatet av våra fyra beslut genom åren om att bygga förskolan… Det har ju varit en del strul på vägen…

Ordförande Mats Andersson (C) har bestämt att måndagens sammanträde ska börja och sluta med utbildning av ledamöterna. Och det kan nog behövas. Det gäller också att värma upp politikerna inför en, antagligen, mycket het höst.

Först ska vi politiker utbildas i den kommunala kompetensen och den kommunala organisationen. För min del blir det repetition, faktiskt – samma utbildning genomförs även i kommunstyrelsen… Vi får se om repetition är kunskapens moder… Efter själva sammanträdet ska det bli utbildning i och om barnkonventionen, som ju blir lag den 1 januari.

Efter det första utbildningspasset blir det en verksamhetsuppföljning – “tertialuppföljning samt aktiviteter i skolorna och förskolorna” presenteras.

Inte helt förvånande hittar vi under ärende 4 på dagordningen:

“Delårsrapport augusti 2019 med helårsprognos”

Nämnden ska självklart godkänna delårsrapporten. Den börjar i vanlig ordning med en resultatavstämning och där redovisas:

”nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

”Same procedure as last year” med andra ord. Eller rättare sagt, ”same procedure as every year”…

Förvaltningen redovisar 1 grön “plopp” (=uppnås) och 8 gula (=uppnås delvis). Förklaringen till de gula ”plopparna” brukar vara att en avstämning inte är möjlig att göra än. Jag antar att så är fallet också denna gång. Däremot pågår naturligtvis arbetet med att uppfylla de förväntade resultaten. Detta arbete redovisas för övrigt kortfattat i rapporten.

Jag läser under en av ”plopparna” att upphandlingen av ny lärplattform är slutförd. Det ska bli intressant att se vilken lärplattform som Vänersborg har bestämt sig för. Efter drygt ett år av upphandling…

Jag läser också under ett av de förväntade resultaten:

“Målet på skolorna 7-9 är att det ska vara två pedagoger i klassrummet, men det ser inte ut att vara möjligt under innevarande år på grund av budgetläget och svårigheter i att rekrytera.”

Den är en bra ambition och målsättning. Jag tror stenhårt på ett tvålärarsystem i svensk skola – både för elevernas och pedagogernas skull. Det lär väl dock aldrig gå att genomföra i Vänersborg… För det krävs en mer positiv inställning till utbildning än vad de styrande i Vänersborg visar…

Det framgår inte om andelen behöriga lärare ökar i kommunen. Det står:

“Vårens rekrytering har resulterat i varierat utfall av möjlighet att rekrytera behöriga lärare. Vissa enheter har lyckats fullt ut medan andra varit tvungna att anställa obehöriga på visstidsanställning för att täcka de vakanser som funnits.”

Under det förra läsåret var omkring 30% av lärarna i mellan- och högstadierna inte legitimerade. Det var på tok alldeles för många. Här måste Vänersborg göra krafttag. Och det behöver inte betyda ökade löner, utan snarare bättre arbetsvillkor. Typ tvålärarsystem…

Förvaltningen håller på att genomföra en förändring av rektorsorganisationen. Antalet rektorer utökas. Inför höstterminen har t ex F-6-skolorna utökat rektorsorganisationen med 8 rektorer. Skolorna har delats upp i mindre enheter och varje enhet får en rektor. Jag tror helt enkelt inte på idén. Det hade varit bättre, anser jag, med ett funktionellt delat ledarskap, dvs rektorerna blir avlastade sina icke-pedagogiska uppgifter. Det kan betyda att kommunen anställer t ex intendenter, som tar hand om fastighets- och lokalfrågor, och personalspecialister, som tar hand om personalfrågor osv. Den nuvarande organisationsförändringen utförs utan beslut av politikerna. (Se “BUN (18/3) (2)”.)

Ett av de förväntade resultaten har uppnåtts, medelmeritvärdet i årskurs 9 har ökat under 2019. Det ökade med 13 poäng. Medelmeritvärdet är ett viktigt mått och ökningen är imponerande. Förvaltningen förklarar ökningen:

“Det intensiva arbetet med anpassningar har lett till att fler elever har nått gymnasiebehörighet, vilket även påverkar meritvärdena i rätt riktning.”

Ja kanske det. Men med tanke på att 30% av lärarna saknar legitimation så har jag mina tvivel. Även på bedömningen och betygssättningen… (Sorry. Hoppas att jag har fel…) Det skulle vara bra om nämnden får en jämförelse mellan t ex resultaten på de nationella proven och slutbetygen i åk 9. Det som talar för en ökning av medelmeritvärdena är dock arbetet med skolnärvaron och de intensivkurser utifrån elevernas behov som sker i slutet av terminen.

Delårsrapporten innehåller också en hel del siffror och ekonomi. Jag ska inte fördjupa mig i dessa utan nöjer mig med att konstatera att BUN uppvisar, den 31 augusti, ett underskott på 10,9 milj kr. Prognosen för budgetåret 2019 visar ett ännu större underskott – på 13,8 milj kr….

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen “slösar inte” med pengarna. Fullmäktige har helt enkelt inte tilldelat tillräckligt med ekonomiska medel till verksamheterna. Men BUN ska spara… Så är det. 

Följande åtgärder ska spara 5,4 milj kr under hösten:

  • ”Genomlysning av enheter inom förskola/grundskola för djupare analys och åtgärder för att nå en budget i balans.”
  • ”Enheternas utgifter ska vara anpassade till intäkterna från september.”
  • ”Ny hantering avseende nyrekrytering, där alla nya tjänster måste godkännas av verksamhetschef. Gäller enheter med budgetunderskott.”
  • ”Översyn av vikariehantering och eventuellt poolsystem i grundskolan.”
  • ”Initiera ett samarbete med närliggande kommuner för att minska kostnader och höja kvalitén gällande modersmålsundervisning.”
  • ”Söka statsbidrag gällande ”Ersättning för extra eller extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn och elever” från Migrationsverket.”
  • ”Söka statsbidrag för personal som avlastar lärarna så att de ska kunna ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen från Skolverket.”

Jag har svårt att se att dessa “åtgärder” ska leda till några större besparingar. (Jag noterar för övrigt, på Skolverkets sida, att 1,36 milj kr för att anställa fler lärarassistenter är vikta för Vänersborg.)

Nämnden ska också, och det är ett eget ärende på dagordningen, avropa ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. Fullmäktige beslutade nämligen förra året att BUN skulle få kompensation:

“motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning utöver 10 elever.”

Förvaltningen har räknat ut att BUN ska ha kompensation för 70 elever.

Det betyder alltså en besparing på 5,4 milj kr och ett tillskott på 8,4 milj (=13,8 milj), dvs det prognostiserade underskottet…

Det var de flesta ärendena på dagordningen. Naturligtvis ska ordförande Mats Andersson (C) informera nämnden, precis som tf förvaltningschef Sofia Bråberg. Det står faktiskt tf i utskicket, men jag tror att det har råkat bli fel. Jag är tämligen säker på att Sofia Bråberg ska debutera under ärendet “förvaltningschefen informerar” som “riktig” förvaltningschef…

Någon av ordförande och förvaltningschef kommer säkert att informera om hur planerna för Norra skolan ser ut och var ärendet angående en ny skola på Holmängen ligger. Och vad som händer på Torpaskolan.

Det lär bli en hyfsat lugn och beskedlig politisk upptakt på höstterminen… 

Kategorier:BUN 2019, delårsrapport

KF (25/10): Delårsrapport och Isetorp

29 oktober, 2017 1 kommentar

Det var som bekant kommunfullmäktige i onsdags. Några av ärendena har jag beskrivit i två tidigare bloggar. (Se ”KFV och kretsloppspark” och ”Bolagen och Sikhall”.)

delarsrapportaug17Det finns bara ett ärende kvar att redovisa och det är ärendet om delårsrapporten. Orsaken till en särskild blogg om denna är egentligen bara på grund av två repliker från Marika Isetorp (MP).

Lutz Rininsland och jag redogjorde från talarstolen för de slutsatser Vänsterpartiet drog av kommunens och nämndernas delårsrapporter. Rininsland tog kommunens rapport (den som redovisade helheten) och socialnämnden. Undertecknad tog som vanligt rapporten från barn- och utbildningsnämnden och jag sa också några ord om kultur- och fritidsnämnden samt byggnadsnämnden. (Mitt inlägg kan du läsa i bloggen ”Delårsrapport och lokaler”.)

paviljongJag tog upp de problem, eller som man säger nu för tiden, utmaningar, som barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer, förskolechefer, pedagoger och inte minst elever dagligen brottas med. Som att kunskapsresultaten sjönk dramatiskt för åk 9 i våras, att det är brist på lokaler, att sjukskrivningarna bland personalen ökar, att andelen legitimerade pedagoger i förskolan och grundskolan minskar, att frånvaron bland elever ökar, osv. Nämnden har löst lokalsituationen med att hyra in 15-16 moduler, vilket inte är en långsiktig lösning. Det beror bland annat på att flera av nämndens beslut om nya lokaler inte har blivit verklighet. BUN diskuterar nu att uppföra en modulskola, dvs en skola enbart bestående av moduler, för att kunna ge plats åt alla elever.

Varför gav jag denna beskrivning i fullmäktige? Jo, för att det är så verkligheten ser ut i Vänersborg. Och det är en verklighet som personalen på förskolan och grundskolan upplever dagligen. Jag har sett den, jag har arbetat i skolans värld i 35 år nu. (Även om jag i höst har bytt arbetsgivare till Trollhättans stad.)

bunOch inte bara det. Denna verklighet diskuteras på vartenda sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Dessutom beskrivs problemen, utmaningarna, i den delårsrapport som BUN lämnade till kommunfullmäktige och som behandlades i onsdags. Och mitt inlägg i fullmäktige var helt och hållet baserat på de faktauppgifter som återfanns i rapporten.

Syftet med att lyfta ”utmaningarna” i delårsrapporten är självklart, förutom att nämnden och förvaltningen faktiskt är ålagda att beskriva måluppfyllelsen, att problemen ska komma till fullmäktiges och därmed allmänhetens kännedom. TTELA har också redovisat problemen med framför allt bristen på lokaler i Vänersborg. Även om nämndens ordförande Mats Andersson (C) och Bo Carlsson (C) avttela någon anledning försöker blunda för detta i fredagens debattartikel i TTELA och i stället skriver:

”Mot bakgrund av att en allmän media­bild spridits kring att elever inte har någon skola att gå till vill vi tydligt dementera denna ”alternativa sanning”.”

Men debattartikeln kanske ska bli föremål för en särskild diskussion. För övrigt är det klart att alla elever har en skola att gå till, om det så ska knökas in ännu fler i befintliga klassrum och moduler…

mp2Marika Isetorp (MP) anser, kanske i Anderssons och Carlssons anda, att referera delårsrapporten från fullmäktiges talarstol, det är att ge en alltför negativ bild av kommunen. Isetorp, som uttryckligen har framfört, att hon vill bli kallad Isetorp i mina bloggar och inte Marika, begärde replik på mitt inlägg i fullmäktige.

Isetorp sa (jag citerar hela repliken):

”Ja, jag blev jättetung utav att höra allt det här negativa om vår kommun, om verksamheten som finns i vår kommun. Jag känner jag bor på ett vis bor i en annan kommun än vad Stefan gör. För jag ser så himla mycket bra i vår kommun. Jag ser människor som arbetar på ett så bra sätt i vår kommun, i skolan, på fritiden, överallt så ser jag människor som arbetar på ett så fantastiskt sätt i vår kommun. Jag vill inte prata illa om vår kommun på det sättet eller om verksamheten som finns hos oss. Jag vet att det finns saker att utmana… utmaningar att jobba med. Men vi måste se framåt. Vi måste ha en vision, det här vill vi. Och på det här viset vill vi arbeta. Inte bara trycka fram att det här är dåligt, det här är kass i vår kommun. Det jag kom upp för att säga, det var i alla fall att det känns bra att ekonomin ser så pass bra ut, att vi i styret anser att vi kan dela ut dom här miljonerna, till dom här olika nämnderna så som är i förslaget. Och inte ens det kunde Stefan säga på ett positivt sätt att faktiskt 4.759.000 kronor är förslaget att ge till barn- och utbildningsnämnden. Det tycker jag är bra. Dom här pengarna till dessa nämnder, dom behövs och dom kommer att komma till nytta där.”

tired_teacherLåt mig slå fast, personalen på våra förskolor och skolor gör ett bra jobb. Det är helt klart. Trots att de inte får de förutsättningar de behöver för att göra ett så bra jobb som de vill. Det är också helt klart. Och jag tror inte att de som följer med i den politiska debatten för en sekund tvivlar på var Vänsterpartiet, och jag själv, står i denna debatt. Jag vet också att jag med gott samvete kan säga, att det finns inte ett enda parti i Vänersborg som har drivit förskole- och skolfrågorna så konsekvent som Vänsterpartiet har gjort i alla år.

Man gör inte förskolan eller grundskolan någon som helst tjänst genom att bortse från svårigheterna. Det är precis tvärtom. Skönmålar man förhållandena, som Isetorp försökte göra, även om hon inte gav några som helst exempel på vad hennes ”vision” var eller hur hon tänkte ”se framåt” (ord som hon använde i sin replik), så leder inte detta till någon förbättring. Man måste identifiera problemen, utmaningarna, för att kunna lösa dem.

pengar6Och när Isetorp försöker att ge styret förtjänsten av att BUN fick drygt 4,7 milj kr ”extra” i onsdags, så tänjde hon medvetet på sanningen. Det är oppositionens budget från juni 2016, som gäller i år. Det var M+L+KD+V+VFP som röstade igenom budgeten mot S+C+MP:s vilja!

Och i denna budget så fick BUN 11 milj kr mer än i förslaget från de styrande partierna, samt en skrivning om att skolan också skulle få kompensation för elevökning. De här 4,7 milj kr, plus 11 milj kr som BUN fick i juni för elevökningen, har skolan helt och hållet att tacka oppositionen för! (BUN ville redan i februari ha kompensation för elevökningen på 14,7 milj kr. S+C+MP+SD ”höll igen”, i strid mot fullmäktigebeslutet, och gav bara 11 milj.)

oppositionMed andra ord, det är helt och hållet oppositionens förtjänst att barn- och utbildningsnämnden har fått 11+11+4,7 miljoner kronor, =26,7 milj kr, mer år 2017 än vad de styrande i S+C+MP ville ge.

Marika Isetorp röstade mot dessa pengar till barn- och utbildningsnämnden i budgetbeslutet den 22 juni 2016! Så ser verkligheten ut.

När Lutz Rininsland (V) i ett anförande (om socialnämnden) hade ett litet ”instick” om Marika Isetorps replik, så begärde Isetorp återigen replik.

Marika Isetorp (MP) (hela repliken är återigen ordagrant citerad):mp2

”Jag kan berätta förr herr Rininsland att jag har läst handlingarna. Och jag ser att det finns både positivt och negativt i dom och det finns en gråskala och man kan göra så att man ser det här positiva och tänker hur utvecklar vi detta vidare. Vad bra att det finns såna här saker i vår kommun. Och man kan se det negativa och så kan man tänka hur jobbar vi med detta för att undvika det här till nästa gång, hur jobbar vi vidare. Och det är så som jag brukar tänka och försöka. Men att bara ta fram det negativa för att bara gnälla på det och säga att vår kommun är inte bra. Det är inte mitt sätt att arbeta. Och det var det jag ville poängtera.”

Det är mig obekant hur Marika Isetorp (MP) arbetar för att förbättra förhållandena i förskolor och skolor. Mig veterligt så gör Isetorp ingenting för BUN. Ja, mer än att rösta mot oppositionens budgetförslag om att ge mer pengar till barnen och ungdomarna då.

gnallMen i denna replik gick Isetorp ett steg längre. Nu var den problembeskrivning som fanns i BUN:s delårsrapport bara ”gnäll”.

Isetorps inlägg låg inte på någon högre debattnivå och var, enligt mitt sätt att se på det, dessutom ett slag i ansiktet på hela BUN, som stod enhälligt bakom delårsrapporten, och barn- och utbildningsförvaltningen, som hade skrivit den.

Kurt Karlsson (SD) sa i ett inlägg att det var:

”konstigt hur man kan se olika på verkligheten.”

Det kan man väl hålla med om. Kanske kan man i varje fall bli överens om att den verklighet som beskrivs i delårsrapporten för BUN är den verklighet som råder i Vänersborgs förskolor och skolor.

KF: Delårsrapport och lokaler

21 oktober, 2017 Lämna en kommentar

vargon_FyrkantenDen 25 oktober ska kommunfullmäktige ha sammanträde igen. Denna gång i Fyrkanten i Vargön.

Det är som vanligt en mängd frågor som ska avhandlas. Och som vanligt i oktober återfinns delårsrapporten. Det är delårsrapporten ”per 31 augusti 2017” som ska fastställas. Och det efter att ha noterat revisorernas yttrande över samma rapport.

delarsrapportaug17Delårsrapporten innehåller som vanligt en massa information.

Det som är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till +62 milj kr. Det är 39 milj kr bättre än budgeterat. Det innebär att prognosen är bättre än vad den förra delårsrapporten trodde. När den rapporten var uppe för behandling så var prognosen ”bara” 53 milj kr.

topploggDet är dock två ”engångssummor” som finns med i överskottet. Det är 10,7 milj kr från Fastighets AB Vänersborg. Det är pengar som härrör sig från Toppskandalen för ett antal år sedan när kommunen köpte dyrt och sålde billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg senare att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna skulle betalas tillbaka till Fastighets AB, och det har skett. Nu kommer en del av pengarna till kommunstyrelsen.

Den andra engångssumman beror på att kommunstyrelseförvaltningen har fått en utgift mindre än budgeterat. Kommunen behöver nämligen inte lösa ut lokalerna i Vänerparken, eftersom Kunskapsförbundet Väst fortsätter att hyra dem. En summa på 11,4 milj kr återförs därför till kommunstyrelsen.

thornkvist2Efter det att delårsrapporten upprättades så har emellertid kommundirektören avslutat sin tjänst. Eller hur man ska uttrycka det. Det kostar i varje fall kommunen omkring 2 milj kr och de kostnaderna tas i sin helhet i år. Överskottet för kommunen år 2017 beräknas därför till 60 milj kr.

Det här innebär att pengar nu ska delas ut till barn- och utbildningsnämnden (4,759 milj kr), kultur- och fritidsnämnden (1 milj kr) och socialnämnden (2 milj kr). I ”teknisk” mening är det de återförda pengarna från Vänerparken som delas ut.

orosmolnDet är svårt att inte låta bli att påpeka att de mörka orosmoln, som de styrande partierna (S+C+MP) målade upp i juni 2016, inte har dragit in över Vänersborg… Det var ju oppositionens (V+M+L+KD+VFP) offensiva budget som antogs, med stora satsningar på verksamheterna. Kanske skulle, med facit i hand, ännu mer pengar ha kunnat delas ut till nämnderna…

pwcPWC, som är de professionella revisorerna, bedömer:

”att kommunens delårsrapport är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed samt att den i allt väsentligt uppfyller kravet på rättvisande räkenskaper”

PWC skriver emellertid att det finns ett undantag som gör att PWC inte kan rekommendera revisorerna att tillstyrka att årsredovisningen:

”de befintliga och extra avsättningar som finns för pensionsåtaganden.”

Det här begriper jag mig inte på, men jag tror att det är tämligen oväsentligt. PWC har nämligen påpekat detta förr, utan att kommunen har rättat sig efter revisorernas uppmaning…

malSom vanligt finns också en målavstämning med, dels för kommunen som helhet och dels för respektive nämnder och styrelser.

Kommunen har gett sig själv 5 gröna ploppar (målet uppnås), 8 gula (målet uppnås delvis) och en röd (målet uppnås inte). Den sistnämnda därför att fyra av nio nämnder inte prognostiserar budgetbalans för 2017. Men det kan ändras. Som för t ex barn- och utbildningsnämnden.

plopp_greenDet är väl inte så mycket att orda om när det gäller ”plopparna”, dvs måluppfyllelsen. Jag är överhuvudtaget ganska negativ till hela det här sättet att styra och utvärdera den kommunala verksamheten. (Det har jag skrivit om förut… Se t ex ”Målarbete – till nytta för vem?”.)

Det är dock några kommentarer kring barn- och utbildningsnämnden som kanske är värda att säga något om.

plopp_redKommunen skriver att medelmeritvärdet i åk 9 minskade till 207,6. Och det stämmer i och för sig, men efter det att delårsrapporten skrevs har de nya resultaten för vårterminen 2017 kommit. Och då sjönk meritpoängen dramatiskt. I våras var medelmeritvärdet bara 193,7 p. Det är helt alarmerande siffror som borde ge upphov till omfattande diskussioner. (Se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”.)

Det kommer att genomföras en ny personalenkät under hösten 2017. Det blir en viktig undersökning. Personalomsättningen under 2016 ökade nämligen till 9 procent och den totala sjukfrånvaron ökade med 1,3 procentenheter till 9,3. Det är viktigt att orsaken till dessa ökningar identifieras.plopp_yellow

Senare i delårsrapporten kommer de olika nämndernas delårsrapporter. Däribland rapporten från barn- och utbildningsnämnden. (Se också ”BUN 18/9.)

bunPrognosen från barn- och utbildningsnämnden var, då rapporten skrevs, ett underskott under året om 4,5 milj kr. Men det vet vi nu att BUN alltså ska få ett tillskott på 4,7 milj kr. Det innebär med andra ord att BUN kan förväntas göra ett plus/minus-noll-resultat.

Naturligtvis redovisas BUN:s måluppfyllelse, precis som för alla nämnder.

Nämnden skriver att antalet anmälda kränkningar i förskola och i åk 7-9 har minskat, men ökat i F-6. Det beror på, skriver nämnden (snarare barn- och utbildningsförvaltningen), att:

”rutinföljsamheten har ökat och det arbete som pågår i verksamheterna har ökat medvetenheten hos personalen. En möjlig anledning till att det skiljer sig mellan skolorna kan vara elevökningar/förtätningar, personalomsättning och rektorsomsättning.”

I åk 7-9 har frånvaron ökat med i snitt 1,66 procentenheter. Naturligtvis påverkar frånvaron kunskapsresultaten negativt. Förvaltningen tror att även den ökade frånvaron kan bero på elevökningar/förtätningar och brist på undervisningslokaler.

teacherDet förväntade resultatet ”Ökad andel personal i verksamheterna med rätt kompetens för uppdraget” uppnås inte. Det är så att andelen legitimerade förskollärare i verksamheten har minskat i jämförelse med 2016 och samma sak gäller andelen legitimerade lärare i årskurs F-6 och 7-9. Det är tyvärr en ganska väntad utveckling. Det råder brist på pedagoger i Sverige och Vänersborg måste konkurrera om de som finns. Och då gäller det att kunna erbjuda pedagogerna både bra löner och, framför allt tror jag, bra arbetsförhållanden. Och med tanke på den stora bristen på lokaler i Vänersborg, så är nog inte Vänersborg den kommun som är mest eftertraktad…

paviljongFör brist på lokaler är det. Grundskolan i Vänersborg har som bekant ökat med 700-800 elever sedan 2013. Och inga nya skolor har byggts. (Nya lokaler på Idrottsgatan 7 håller dock på att iordningsställas för högstadiet.) Istället finns det moduler på snart sagt varenda skolgård… Det är knappast möjligt att placera ut fler. Såvida vi inte vi ”bygger” en helt ny skola med enbart moduler. Vilket faktiskt diskuteras, eftersom det verkar vara det enda sätt som BUN kan skapa klassrum så att alla elever får plats.

Det behövs också fler förskoleplatser. BUN hade hoppats att en ny förskola i kvarteret Hönan skulle ha varit på plats vid det här laget. Men fortfarande, snart 5 år efter beslutet, har det inte verkställts. Den nya förskolan på Vänerparken, i BUP:s gamla lokaler, drar också ut på tiden. Ska vi hoppas att det snart blir bygglov för åtminstone en förskola?

Uppförandet av en om- och tillbyggnad av Öxnered skola tar förresten också tid…

Det får inte vara så här att tiden bara går. Barn- och Utbildningsnämndens beslut måste respekteras och verkställas.

akut_skolaOch nu står nämnden inför en akut akutsituation som är synnerligen akut (typ). Lokalfrågan måste lösas! Vänersborgs politiker måste se till att barnen och eleverna får tillgång till ändamålsenliga lokaler som täcker behoven för verksamheterna. Det behövs nya ”riktiga” förskolor och skolor. Det duger inte med modullösningar.

Lokalfrågan i BUN är som jag ser det kommunens viktigaste uppgift just nu. Den måste prioriteras. Så se det som en vädjan till alla politiker – se till att samarbeta och lös förskole- och skolfrågan!

Och till sist två kommentarer kring delårsrapporten från två av de andra nämnderna.

gokunge_arenaSom vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om Barn- och Ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.

Det står som vanligt i stort sett ingenting. När det gäller kostnader kan vi läsa:

”Arena och fritid har ett prognostiserat underskott om 0,5 mkr. Underskottet beror främst på högre verksamhetskostnader som larm och bevakning, kostnader som avser skadegörelse, IT och personalkostnader jämfört med tilldelad budget. Evenemangsverksamhetens prognos är ett överskott om 0,2 mkr vilket avser mindre verksamhetskostnader jämfört med budget.”

Och det låter ju bra, det låter ju nästan som om arenan går med ett överskott.

underskott2Enligt uppgifter från kultur- och fritidsförvaltningen kostar arenan i år netto omkring 20 miljoner kr. Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget.

Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden återigen har uppfyllt det förväntade resultatet:tummen_upp4

”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”

Det är bara att ännu en gång gratulera byggnadsnämnden…

Kommunens delårsrapport

Varför inte en liten blogg så här på lördagskvällen? Om kommunens delårsrapport… Fast det kanske är lite för provocerande… Vem vill läsa om sånt? En lördagskväll?

nordkroken2017_5Det är en hektisk politisk vecka nästa vecka. Både barn- och utbildningsnämnden och kommunfullmäktige sammanträder. Plus en del andra nämnder som avslutar vårsäsongen innan det stundande sommaruppehållet inträder. Byggnadsnämnden sammanträder t ex på tisdag och då ska ett slutgiltigt beslut om Arnes fritidshus på Nordkroken fattas. (Se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken”.)

delarsrapportKommunfullmäktige ska, förutom budget 2018 och en rad andra frågor, också behandla kommunens delårsrapport april 2017.

Det som kanske är mest intressant i delårsrapporten är kommunens prognos för året. Och den är mycket glädjande. I varje fall ur ekonomisk synpunkt. Ekonomikontoret räknar nämligen med att kommunens resultat kommer att uppgå till 53 milj kr.

cloud_darkJa, du läste rätt. Trots alla pessimistiska signaler och mörka orosmoln som målades upp av de styrande partierna (S+C+MP), när oppositionens offensiva budget antogs med stora satsningar på verksamheterna, så är prognosen att kommunens överskott blir hela 53 miljoner kronor. Det visar väl, om inte annat nu i efterhand, att det var både en bra och realistisk budget som V+M+L+KD+VFP antog. Kanske skulle ännu mer pengar ha kunnat delats ut till nämnderna… (Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar, enligt prognosen med 4,8%.)bun

Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) har som vanligt ett eget avsnitt i kommunens delårsrapport.

BUN har, som alla vet vid det här laget, haft stora utmaningar de senaste åren. Elevtillströmningen har varit stor och det har varit något som nämnden inte har kunnat påverka eller förbereda sig inför. Det handlar om en elevökning på omkring 700-800 elever sedan 2013. Nämnden har trots allt löst situationen efter omständigheterna på ett bra sätt, och ett gediget arbete har lagts ner på alla håll i förvaltningen, främst naturligtvis ute i verksamheten i våra förskolor och grundskolor.

children2Ökningen av barn i förskolan och framför allt av elever i grundskolan fortsätter, även om en viss avmattning i ökningen jämfört med föregående år kan skönjas.

Vänersborg står inför fortsatta utmaningar. Sjukskrivningarna ökar liksom personalomsättningen. Många pedagoger söker nya jobb och det kan vara svårt för Vänersborg att rekrytera nya legitimerade pedagoger. Medelmeritvärdet för kommunens åk 9 minskade något förra året.

Barn- och Utbildningsnämndens ekonomiska prognos för 2017 är ett underskott på 5,9 milj kr. Detta efter att kommunstyrelsen, till slut, beslutade att nämnden skulle få 11 milj kr som kompensation för elevökningen. (Underskottet prognostiserades till 16,9 milj innan dessa pengar.)

pengar_faNämnden hade som bekant begärt ytterligare 3,7 milj kr (sammanlagt 14,7 milj), eftersom elevökningen i januari var hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. En enig barn- och utbildningsnämnd tog nämligen fasta på den formulering som återfanns i den senare delen av fullmäktiges beslut från juni 2016 och begärde full kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Dessa extra 3,7 milj skulle nämnden ha behövt…

beslut_daligtKommunstyrelsen fattade ett dåligt beslut, dels med tanke på lydelsen i  kommunfullmäktiges beslut i juni förra året och dels med tanke på kommunens prognos för 2017 års resultat, som alltså uppgår till +53 milj kr. Det var väl typiskt att det var de partier som inte stod bakom budgetbeslutet för 2017 som tog beslutet i kommunstyrelsen (S+C+MP+SD).

Jag dristar mig att påstå att när kommunledningen och SD tillsammans beslutade ”11”, så var det antingen mot bättre vetande eller också att man fortfarande brottas med att lära sig att läsa handlingar. Det stod ju faktiskt i KF-beslutet hur BUN skulle räkna när man begärde det utlovade tillägget för elevökningen. Den första meningen talar om att det ansågs att det skulle vara tillräckligt att reservera 11 miljoner, men elevökningen blev ju ännu större.

Annars kommer delårsrapporten lite olägligt för BUN när det gäller nämndens förväntade resultat. Förvaltningen har inte och kan inte mäta dessa resultat så tidigt på året. Därför finns det inga gröna ”ploppar”, dvs de ploppar som visar att nämnden har uppnått sina mål. Men trots att det är omöjligt för förvaltningen att uttala sig om de förväntade resultaten, så är den ändå tvungen att upprätta en sammanställning. Så fungerar dagens styrsystem… Dokumentationen är viktigare än verkligheten – och verksamheten…plopp_red

Nämnden har 9 gula ploppar och 3 röda. Flera av dessa kommer naturligtvis att ändra färg när året är slut. Såvida inte det prognostiserade underskottet leder till besparingar…

kulturfritidSom vanligt tittar jag i delårsrapporten för kultur- och fritidsnämnden för att se vad det står om barn- och ungdomsnämndens gamla skötebarn Arena Vänersborg.

Och det gick fort. Arenan nämns bara en gång – under investeringar. Det behövs entrédörrar och kontorsdörr. Det står inget om arenas driftskostnader eller om stora investeringar i taket…

Jag undrar om detta har glömts bort eller om det finns det någon avsikt med att inte nämna detta.

nordkroken2017_1Till sist noterar jag också att byggnadsnämnden har uppfyllt det förväntade resultatet:

”Fler invånare ska uppleva bra bemötande och ett snabbt, tydligt och kompetent agerande i kontakter och ärenden med förvaltningens representanter.”

Det är bara att gratulera byggnadsnämnden…

%d bloggare gillar detta: