Arkiv

Archive for the ‘delårsrapport’ Category

KS: Sophantering och lite delår

8 juni, 2021 1 kommentar

Jag har i mina tidigare bloggar om kommunstyrelsens sammanträde i onsdags mestadels skrivit om ärenden som beslutades av kommunstyrelsen själv. (Se t ex “KS: KFV, sessionssal, Nordkroken, 98 mkr, sponsring och strandvärdar”.) Många ärenden gick dock vidare till kommunfullmäktige och kommer att avgöras där den 16 juni. Ett av dem berörde mig lite speciellt, frågan om trafiksäkerheten för eleverna på Rånnum skola. (Se “KS: Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.)

Ärendet om sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag skulle också ha avgjorts av fullmäktige, men det ärendet skickade kommunstyrelsen tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning.

Delårsrapporten (januari-april) går vidare till kommunfullmäktige, det gör den alltid. Jag kunde dock inte låta bli att i min förra KS-blogg nämna att prognosen för kommunens resultat i år är 55 milj kr bättre än beräknat. Prognosen är just nu att resultatet hamnar på hela 98 miljoner. Det är en smått osannolik siffra. Som jag ser det så borde kommunen passa på att dela ut mer pengar till verksamheterna, framför allt till social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Där är behoven tämligen skriande. Men så lär det inte bli. Samtliga betongpartier torde anse att det är viktigare att betala tillbaka låneskulder alternativt slippa låna till investeringar…

Och på tal om investeringar så uppgår investeringsbudgeten till totalt 775 milj kr för 2021. Nämnderna prognostiserar dock investeringar för “endast” totalt 397 milj kr. Det är i och för sig 55 milj kr högre än under 2020, men nästan bara hälften av fullmäktiges beslut.

Det kan väl också vara värt att notera att delårsrapporten (jan-apr) nämner att kommunens sjukfrånvaro är bland de högsta i landet. Det gäller både för “organisationen Vänersborg” och för den geografiska platsen. Det betyder att sjukfrånvaron i hela kommunen, oavsett arbetsplatser, var bland de högsta. I Vänersborgs kommun som organisation uppgick den till 10,6 procent. I socialförvaltningen var sjukfrånvaron så hög som 13,3 procent.

Ett av ärendena handlade om en viktig och kanske ibland underskattad miljöfråga, sophantering. Kommunstyrelsen skulle “rekommendera” kommunfullmäktige att anta den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningschef Lars Jensen var på plats i kommunstyrelsen och föredrog ärendet.

Det fanns självklart mycket bra i planerna, men jag saknade två saker – utemiljön och fastighetsnära insamling.

Det är många turister som besöker kommunen, och fler vill vi ha. De kan besöka “stan”, gästhamnar och campingar. Eller bergen, Skräcklan, Sikhall, Nordkroken och Gardesanna. Och de lämnar efter sig mängder med sopor och skräp.

Det stod emellertid inget i renhållningsordningen om hur allt detta skräp skulle hanteras. Det finns ju oftast bara en enda soppåse (papperskorg) i utemiljöerna där allt avfall slängs, och där blandas då alla typer av sopor t ex rötbart, brännbart, plast, metaller och farligt avfall.

Tidigare fanns det ett avsnitt med rubriken “Källsortering i utemiljöer”. Nu fanns det inget i avfallsplanen som gav förslag på hur dessa problem skulle åtgärdas. 

Renhållningschefen gav ett tråkig men ärligt och fullgott svar. Kommunen har haft källsortering utomhus tidigare. Men det gick inte. Det spelade ingen roll hur kommunen än informerade. Turisterna och “gästerna” sorterade ändå inte. Allt skräp fick ändå gå till brännbart.

Tråkigt men sant.

Min andra “större” fråga (jag hade några mindre också) handlade om hushållens sopor.

Jag har sedan en ganska lång tid tillbaka tyckt att den typ av sophantering som vi har i Vänersborg är något “omodern” och inte särskilt miljömässigt tillfredsställande. Det finns bättre och effektivare sophanteringssystem, särskilt det som kallas “fastighetsnära insamling”, FNI. (Jag har skrivit flera bloggar i ämnet, senast för ungefär två år sedan – “Dags att byta sophantering?”.)

FNI innebär att varje hushåll får två kärl och varje kärl är uppdelad i fyra fack. Vitsen är att hushållen sorterar avfallet redan hemma i sina sopkärl. Fördelarna är att hushållen inte behöver åka med soporna till återvinningsstationer och de behöver inte ha en massa lådor hemma där de ”mellanlagrar” avfallet.

Även kommunen har stora fördelar av systemet – de totala sopmängderna minskar, sorteringen ökar samtidigt som avfallet blir ”renare” och det går lättare att sälja. Kommunen behöver inte heller ha så många återvinningsstationer. Erfarenheten från de kommuner som infört systemet är att det är uppskattat, samt att andelen material som gått till återvinning ökat avsevärt. Det är med andra ord miljön som har blivit den stora vinnaren.

Jag ställde några frågor om hur renhållningschefen såg på FNI. Även här fick jag  tillfredsställande och godtagbara svar.

Renhållningschefen menade att det skulle vara positivt om Vänersborg införde fastighetsnära insamling. Men, fortsatte han, det innebär i så fall en stor investering på ca 40 milj kr. Det skulle behövas t ex fem nya sopbilar och inköp av nya kärl. Renhållningschefen informerade ledamöterna om att riksdagen har lagt ett förslag om FNI. Han tyckte inte att kommunen skulle göra något förrän staten hade sagt sitt om utformning och regler – och kostnader. Det var inte omöjligt att staten avsåg att bidra ekonomiskt till en förändring, och då vore det onödigt att kommunen i detta läge betalade ur egen kassa.

Och det är ju tråkigt för sortering, återvinning och miljö, men helt förståeligt. 1-2 års “försening” kanske inte gör så mycket, och 40 milj kr är ganska mycket pengar för Vänersborg…

Jag hade en fråga om avloppsslam. Det diskuteras ju om ett nationellt förbud mot att sprida sådant slam på jordbruksmark. Och i miljörapporten från Brålandas avloppsreningsverk står det att slam från Brålanda körs till Häljestorp för att sedan (efter behandling?) spridas på åkrar. Skulle detta fortsätta?

Bo Carlsson (C) kände till en del om detta. Han upplyste oss andra om att avloppsslam sprids bara på åkrar som används till t ex energigrödor. Arla och andra företag accepterar inte att avloppsslam användes på spannmålsåkrar etc.

Det var en del äldre statistik i renhållningsordningen. De skulle uppdateras till nästa version lovade renhållningschefen.

Kommunfullmäktige ska senare behandla och besluta om den reviderade renhållningsordningen bestående av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Jag tror att ärendet kommer att diskuteras och klubbas igenom utan någon större diskussion.

Måndagens BUN (17/5)

I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN) återigen på distans. Det blev ett ganska kort möte. Ordförande Bo Carlsson (C) upplöste församlingen redan kl 11.15.

Det blev egentligen bara diskussioner på två av ärendena. Och då var det kanske inte helt oväntat en viss vänsterpartist som framförde några kritiska synpunkter. Det var en del av de tankar som jag redogjorde för i mina två bloggar inför sammanträdet. (Se “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (1)” och “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.)

Tyvärr är inte alla politiker i nämnden speciellt diskussionslystna. Det blir ofta en diskussion mellan undertecknad och tjänstemännen. Det är inte riktigt så det ska vara, eftersom förslagen framför allt borde försvaras av politikerna i presidiet, dvs nämndens tre ordförande Bo Carlsson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Presidiet tittar ju på tjänstemännens förslag på sina presidiemöten och så att säga godkänner dom. I och med det har ju beslutsförslagen blivit politikernas, och kanske framför allt ordförandes.

Tjänstemännen har självklart en viktig funktion på nämndens sammanträden. De sitter ju inne med “expertkunskapen” och kan leverera fakta och svara på frågor. Men besluten, det är politikernas område.

Förvaltningschefen och förvaltningsekonomen föredrog delårsrapporten. Det handlade självklart en hel del om de förväntade resultaten och de olikfärgade plopparna… Nämnden fick som vanligt till sig en fördjupning.

Jag framförde tvivel på mål- och resultatstyrningen. Särskilt uttryckte jag min förvåning, och mina tvivel, över att BUN med 63 personal färre i grundskolan jämfört med året innan och otillräckliga resurser till elever i behov av särskilt stöd ändå gör ett så bra resultat. Sex av de förväntade resultaten hade markerats med gröna ploppar, dvs resultaten var uppfyllda eller prognostiserades bli uppfyllda under året, och de andra tre plopparna var gula, dvs delvis uppfyllda.

“Nåt är fel” – tror jag att jag sa.

Henrik Josten (M) tyckte inte heller att “ploppsystemet” var något bra system, medan nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) var mycket tillfreds med mål- och resultatstyrningen. Dock utan närmare förklaring. Han hoppades även att det snart skulle bli 9 gröna ploppar… Han utlovade emellertid inte mer resurser till verksamheten…

Prognosen för BUN år 2021 är ett plus/minus-noll-resultat. Förvaltningen informerade om att det hela tiden pågår:

“Ett intensivt budgetarbete på alla nivåer för att nå ett nollresultat.”

Det är ett uppdrag från kommunfullmäktige att hålla sig inom budgetramarna. Uppdraget kunde dock komma i konflikt med både Skollag och Arbetsmiljölag påpekade jag. Ingen politiker tog emellertid upp den tråden.

Tjänstemännen konstaterade unisont att det fanns stora utmaningar i verksamheten. Det nämndes språkliga utmaningar, utmaningar kopplade till trygghet, hot och våldssituationer och en ”utmaning” att få fler barn att börja i den kommunala förskolan. (Ordet “problem” används aldrig av några tjänstemän nu för tiden.)

“Vi ser ett jättestort behov t ex av tidiga insatser.”

Sa en tjänsteperson.

“Mer resurser skulle göra verkligheten så mycket bättre.”

Sa en annan. En tredje slog kort och gott fast att:

“Det behövs mer resurser.”

Som sagt, politikerna var tysta. Jag vet inte, kanske skämdes de…

Det andra ärendet som upptog en längre tid av sammanträdet var då den så kallade skolmiljarden skulle fördelas. Det skrev jag om i bloggen “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.

Förvaltningen ville fördela pengarna bland alla elever i hela grundskolan, inklusive förskoleklassen. (Eller var det politikerna i presidiet som ville det…?)

Vänsterpartiet hade synpunkter på fördelningen. Och det var egentligen helt i enlighet med den linje som Vänsterpartiet har drivit hela tiden, både i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Magnus Lilja och jag yrkade att pengarna skulle gå enbart till högstadiet. Det är bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning och det är dom som snart ska gå ur grundskolan och få sina avgångsbetyg – betyg som de ska söka till önskade program på gymnasiet med. Det är lite tid kvar för att säkra godkända betyg eller att höja dom, så att de har större chans att komma in.

Yrkandet är ganska utförligt och jag återger det i slutet av bloggen.

I diskussionen framförde jag att det vore bra om fler politiker yttrade sig, och det gav ett visst resultat.

En socialdemokrat frågade lite kritiskt om pengarna till förskoleklassen, drygt 177.000 kr, verkligen kunde komma till nytta. Henrik Josten (M) undrade om förvaltningen hade tagit reda på vilka brister det rörde sig om hos eleverna och var pengarna behövdes bäst. Gunnar Bäckman (KD) undrade hur pengarna skulle användas rent praktiskt, det var ju bara en månad kvar av läsåret.

På den sistnämnda frågan svarade förvaltningschefen att det ordnades sommarskola för högstadiet. Vilket jag tyckte var ett bra exempel på vad Vänsterpartiet menade att pengarna till högstadiet skulle användas till. Och då sa Henrik Josten (M):

“Jag håller med, ta bara bort vänsterpartiet.”

Ytterligare två socialdemokrater, inklusive 2:e vice ordförande Christin Slättmyr, begärde ordet och framförde stöd för förvaltningens (presidiets?) förslag om fördelning.

Det visade sig strax innan voteringen, som begärdes av Vänsterpartiet, att, efter fråga från ordförande Carlsson (C), det var ganska få som hade läst Vänsterpartiets yrkande. Ordförande gav då några minuter för genomläsning. Det hjälpte inte. Vid voteringen var det bara två vänsterpartister mot resten – 2-9…

De som inte hann läsa igenom hela yrkandet kan läsa igenom det här nedan. Och det har andra intresserade också möjlighet att göra. (Du kan även ladda ner yrkandet här.)

Barn- och utbildningsnämndens sista sammanträde innan sommaren är den 14 juni.

===

Vänsterpartiets yrkande

Ärende 6: Budget 2021 – Fördelning av tilläggsbudget för skolmiljarden

Förvaltningen föreslår att fördelningen av “skolmiljarden” ska beräknas utifrån antal elever i respektive verksamhet. Och det är som vi ser det inte så som staten har avsett att statsbidraget ska användas.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Statsbidraget ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna ska användas för att bekosta extra åtgärder, sådana åtgärder som kostar pengar som inte var avsatta i budgeten innan pandemin. Statsbidraget är inte tänkt för att täcka underskott och ”svarta hål”.

Och det är ju faktiskt bara högstadieeleverna som inte har fått “den utbildning de har rätt till”. Det är nämligen bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning. Det har inte några elever i 0-6 haft. Eleverna i förskoleklassen, låg- och mellanstadierna har varit i klassrummen under hela pandemin. Visst har en del elever stannat hemma, framför allt i början av pandemin, men det är alltid elever frånvarande. Och visst har fler pedagoger än vanligt varit sjuka, men det är alltid ett antal pedagoger som är sjukskrivna (precis som på andra arbetsplatser). Så det är ingen kvalitativ skillnad, “bara” en kvantitativ. Men. Det görs aldrig några särskilda ekonomiska insatser om någon lärare är sjuk. Tvärtom, det ska ju sparas in så mycket som möjligt på vikarier. Nämndens majoritet har beslutat:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Dessutom har alla elever i de yngre åldrarna ganska mycket tid kvar av sin skolgång för att ta igen förlorad undervisning. Det har inte eleverna i högstadiet och framför allt inte eleverna i åk 9. Det är många elever i de senare årskurserna som är i stort behov av extra resurser för att kompensera för distansundervisningens följder under coronan.

Utbildningsdepartementet skrev den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Vi yrkar att

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 2.880 tkr avseende skolmiljarden till grundskola årskurs 7-9.

Stefan Kärvling     Magnus Lilja
Vänsterpartiet      Vänsterpartiet

Kategorier:BUN 2021, delårsrapport

Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (1)

14 maj, 2021 1 kommentar

På den norska nationaldagen ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträda för näst sista gången innan sommaruppehållet.

Det är en ganska kort dagordning.

Mötet börjar med en lokalinformation. Det är alltid bra för nämndens ledamöter att känna till hur de olika byggprojekten, renoveringar etc fortlöper, och om det t ex har tillkommit några oväntade problem, och kostnader. Det är inga beslut som ska fattas och det följer inte heller med några underlag i kallelsen.

Premier delas fortfarande ut. I år ska utvalda elever i kommunens fem högstadieskolor (inkl Fridaskolan) dela på 14.200 kr. Det är faktiskt nästan dubbelt så mycket som förra året. Pengarna kommer från olika stiftelser, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse. Enligt stadgarna ska viss procent av dessa fonders avkastning fördelas som premier för utdelning till elever i grundskolan vid vårterminens slut.

BUN ska besluta om hur pengarna ska fördelas, vilket inte är så svårt. Fördelningen mellan skolorna grundar sig nämligen på antalet elever. Vilka elever som till sist ska få ta del av pengarna beslutas på respektive skola.

Sedan är det dags för ytterligare en delårsrapport. Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många jag har läst under mina år som politiker. Och jag har också tappat räkningen på alla röda, gula och gröna ploppar jag sett i den för delårsrapporten obligatoriska resultatavstämningen… 

Resultatavstämningen är en del av sättet att styra kommunen. Det som kallas mål- och resultatstyrning. Som jag ser det tar arbetet med avstämningen inte bara en oerhört massa tid för personal, i BUN för t ex rektorer – tid som istället borde ha lagts på verksamheten, i stället för att försöka beskriva den… Resultatavstämningen har också väldigt lite att göra med verkligheten. Den speglar inte den komplexa vardagen ute på förskolorna och skolorna. Den tvingar istället personalen att försöka se och kategorisera verkligheten och sina uppgifter så att de passar in i de uppsatta målen och förväntade resultaten. Det leder till att i stort sett samtliga pedagoger struntar i dessa kommunala mål och resultat. (För skolans personal gäller bara de statliga styrdokumenten som skollag och läroplaner.) Och i efterhand ska rektorer och tjänstemän ändå försöka passa in verksamheten i de förväntade resultaten…

Och då vill man också visa hur bra verksamheten är. Och det är ofta ytterligare ett problem. Den komplexa och problemfyllda verkligheten förenklas och alla resultat blir positiva. Och eventuella problem blir i stället utmaningar… (Jag utvecklar detta lite senare.)

Nämnden och förvaltningen är alltså tvingade att utvärdera verksamheten i förskola och skola utifrån de mål och förväntade resultat som politikerna har bestämt. Och då gör man det. Man gör som man blir tillsagd… Och då blir det som sagt inte särskilt många röda ploppar. Om förvaltningar, nämnder och kommunen får säga det själva så är det mesta nämligen väldigt, väldigt bra i Vänersborg. Det kan knappast bli bättre – och då kan det ju bara bli gröna ploppar…

BUN:s förväntade resultat ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Och det är förvaltningen själv som föreslår “betyg” på sin egen verksamhet… Förslaget redovisas för nämnden i det utskickade underlaget. 

Det finns 9 förväntade resultat och förvaltningen ger “betygen” 6 gröna ploppar (=uppnås) och 3 gula (=uppnås delvis). Och det är inte dåligt för en verksamhet som gjorde sig av med 63 tjänster under hösten förra året och där det även saknas resurser för att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd som de enligt Skollagen har rätt till. Eller som det uttrycks senare i delårsrapporten:

“En annan utmaning är rektors uppdrag att inom budget möta barn och elever i behov av särskilt och språkligt stöd, både inom förskola och grundskola.”

De gröna plopparna, som alltså markerar att det förväntade resultatet uppnås, ges till följande förväntade resultat:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar.”
  • “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalité ökar.”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet ökar.”
  • “Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar.”
  • “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning.”
  • “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap.”

När det gäller tryggheten, den första punkten, så motiveras den på följande sätt för förskolan:

“Mindre barngrupper bidrar till större möjligheter för både barn och personals arbetsmiljö”

Några förskolor har statsbidrag för mindre barngrupper, medan andra enheter inte har det. De förskolor som inte får statsbidrag kan inte göra barngrupperna mindre med de resurser som kommunfullmäktige ställer till förfogande. Upplever barnen i dessa förskolor samma trygghet?

För grundskolan motiveras den gröna ploppen till stor del av insatser på raster och andra ställen än i klassrummen. Men personalorganisationerna har rapporterat om att den minskade personaltätheten har lett till minskad trygghet och ökad oro. Tillbuden ökade under 2020 och uppgick till 397 stycken. Det har inneburit en fördubbling av de anmälda tillbuden på två år. Och det stod i verksamhetsberättelsen att de flesta tillbuden:

“sker i klassrum under undervisning. Hot och våld av barn/elev är den vanligaste anmälda händelsen.”

Jag får inte riktigt den gröna ploppen att gå ihop med verksamheten. Men tillbuden kanske har sjunkit under vårterminen. Det står dock inget om det i delårsrapporten.

 När kommunala mål och förväntade resultat inte passar in i verkligheten, och när man ändå måste utvärdera, så kan utvärderingen ta sig speciella uttryck. Jag har ärligt svårt att förstå motiveringen till varför undervisningen av hög kvalité i förskolan ökar:

“Förskolans systematiska kvalitetsarbete är utvecklingsorienterat, tydligt och det utgår från en helhet och en röd tråd. Formen för uppföljningen är kvalitativ och bidrar till att fler pedagoger kan följa sitt utvecklingsarbete på bra sätt. Arbetet är på god väg med att utveckla innehåll med fokus på hur pedagogerna använder dokumentationen för att utveckla verksamheten samt följa upp sitt arbete och se vad som behöver förändras. Analysarbetet kan fördjupas tillsammans med det situationsanpassade förhållningssättet.”

Visst är det fantastiskt fint uttryckt, men vad innebär detta i mötet mellan pedagog och barn – och hur vet pedagogen att barnet lär sig det pedagogen avser?

Behörigheten till gymnasiet har ökat. Det är svårt att förstå när så väldigt många elever har varit frånvarande från skolan längre perioder och många pedagoger dessutom har varit sjukskrivna. Vi vet samtidigt att kunskaperna hos svenska elever sjunker jämfört med andra länder i internationella undersökningar.

Det har jag skrivit om tidigare. Som motivering till den gröna ploppen står det bland annat:

“Vad gäller elevernas kunskapsutveckling arbetar man utifrån hypotesen att det gynnar elevernas kunskapsutveckling om de informeras om hur de ligger till och vad som krävs för att ta nästa steg.”

En pensionerad lärare av den gamla stammen kan inte låta bli att se vissa farhågor i ett sådant arbetssätt. Även om det ger bra resultat och läroplanen faktiskt tillåter detta. Min farhåga gäller vilken typ av kunskap eleverna får med sig in i framtiden, både till gymnasiet, arbetslivet och livet. För vad händer när kunskapskraven reduceras till konkreta mål av typen “detta ska du kunna”. Vart tar då kunskapsformerna (kvaliteterna) färdigheter, förståelse och förtrogenhet vägen, dvs den kunskap som krävs för att möta och bemästra nya problem och situationer?

Märk väl att detta är en farhåga från en fd lärare. Jag kan ha fel. 

Jag räknar upp de förväntade resultat som uppnås delvis, dvs har en gul plopp. Jag avstår från att kommentera.

  • “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar.”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 ökar.”
  • “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar.”

Jag vill avsluta denna del av delårsrapporten, och även denna blogg, med en kommentar.

I konkurrensen mellan skolor och friskolor, och inte sällan också mellan kommunala skolor både inom kommunen och utom, t ex Trollhättans kommun, är det viktigt att visa sina styrkor – hur bra skolan är. Varje elev har nämligen med sig en elevpeng och ju fler elever som väljer en skola, ju mer resurser får denna skola. Och ju fler som väljer bort en skola, ju mindre resurser får skolan. Så är det på en marknad – och på en marknad finns det som bekant alltid vinnare. Och förlorare… 

Det leder ofta till en tysthetskultur i verksamheterna, både bland rektorer och pedagoger, och en tendens att vilja marknadsföra skolan på ett sätt som inte stämmer med verkligheten. Det kan ju vara avgörande för att elever och föräldrar ska välja just din skola… Då gäller det att framhålla det positiva, även om det inte alltid stämmer – och vara tyst om det som är mindre bra, om problem… Det kan också vara orsaken till olika slags repressalier, typ omplacering, för de som ändå är ärliga…

Det skulle för övrigt vara intressant att få aktuell statistik på hur många elever i varje årskull som inte är inskrivna i någon av kommunens egna skolor, utan som har valt friskolor eller kommunala skolor i andra kommuner.

Ska nog fråga om det.

Anm. Fortsättning följer i ”Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.

PS. Läs gärna Lutz Rininslands blogg om onsdagens kommunfullmäktigesammanträde: ”Blogg och blogg – påverkas fullmäktige?”.

Kategorier:BUN 2021, delårsrapport

Inför KFV (13/10)

11 oktober, 2020 Lämna en kommentar

På tisdag sammanträder återigen Kunskapsförbundet Väst och som de två föregående sammanträdena sker det på “riktig” distans, dvs det går att sitta hemma och delta.

Det är som vanligt mycket information på mötet. Direktionen ska bland annat få höra om ett utvecklingsarbete där Kunskapsförbundet under några års tid aktivt har samarbetat med Skolverket för att förbättra lärandet för gruppen elever med andra modersmål än svenska. Skolverket har bistått med pengar och två undervisningsråd som:

“regelbundet har stöttat och utmanat i processen.”

I arbetet har t ex alla lärare i Kunskapsförbundet deltagit i kompetensutveckling avseende språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Studiehandledare har gått en utbildning speciellt riktad till just dom, vilket lett till att de har fått ett ökat professionellt förhållningssätt och en ökad trygghet i sin yrkesroll. Det har vidare skett insatser för främjande och åtgärdande EHT-insatser kring skolnärvaro och studiero. Samtliga SYV:are har dessutom gått en utbildning avseende gruppen nyanlända och har skapat en utökad kompetens runt den gruppens behov av vägledning.

Sammanträdets “tunga” ärende är behandlingen av delårsrapporten för augusti 2020. Det är en genomarbetad rapport på 26 sidor.

Delårsrapporten börjar med en förvaltningsberättelse. I den beskrivs Kunskapsförbundet och vad som har hänt under året. Naturligtvis står det en del om hur förbundet anpassade sig till Coronan och införde undervisning på distans. I maj genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Kunskapsförbundet. Resultatet av den granskningen har Lutz Rininsland (Vänsterpartiet Vänersborgs ordinarie ledamot i förbundets direktion) beskrivit i en blogg – Sträck på dig, Kunskapsförbundet!”. Jag nöjer mig med att konstatera att granskningsrapporten var oerhört positiv och inspektionens beslut avslutades med orden:

“Skolinspektionen har efter granskningen av Kunskapsförbundet Väst inte identifierat några utvecklingsområden. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen.”

Vidare beskrivs ombyggnaden av Magnus Åbergsgymnasiet (MÅG) i Trollhättan och den nya hästutbildningen som ska starta på Birger Sjöberggymnasiet hösten 2021. (Se YouTube ”Häst/Naturbruksprogrammet”.) Mindre lustigt är att  Kunskapsförbundet har en pågående rättstvist med Uddevalla kommun:

“Kunskapsförbundet har bestridit en faktura från Uddevalla för elever som gått Introduktionsprogrammet. Beloppet uppgår till 2,8 Mkr. Tvisten ska behandlas i tingsrätten i november.”

Naturligtvis analyserar delårsrapporten måluppfyllelsen. Och här är rapporten tämligen tydlig, tydligare än motsvarigheten i Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundets elever ska, oavsett vilken utbildning de går och vilka utmaningar för lärande och utveckling de kan möta, skriver man i delårsrapporten:

“nå de nationella målen för sin utbildning. Först då kan Kunskapsförbundet hävda att målen är uppnådda och kvaliteten tillräckligt bra.”

Det betyder ju faktiskt att förbundet ständigt måste bli bättre. En total måluppfyllelse är svår att nå…

Det står väldigt mycket i rapporten kring resultat, men ganska mycket har jag skrivit om i tidigare bloggar. Och det mest intressanta, sammanställningen av elevernas slutbetyg nu våras, har inte gjorts av Skolverket än. Därför får vi också vänta med analyser och slutsatser.

Det står naturligtvis en hel del om ekonomi i delårsrapporten – och det känns ibland som om det också är det egentliga syftet med en delårsrapport.

Prognosen för Kunskapsförbundet Väst är ett överskott på 12,747 milj kr. Det är naturligtvis coronatiderna och de ökade statsbidragen som förklarar överskottet, precis som för Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Även kostnaderna har minskat under pandemin. Kostnaderna för skolmat, läromedel och utrustning mm är lägre än beräknat. Det prognostiserade resultatet tillsammans med avskrivningarna beräknas faktiskt överstiga kostnaderna för de planerade investeringarna. Därför kommer inga lån att behövas för att finansiera investeringarna. Det ska dock noteras att de flesta prognoser kring ekonomin är extra osäkra i år.

År 2020 är som alla vet ett mycket speciellt år. Förra året redovisade förbundet ett underskott på grund av både minskade statsbidrag och ökade interkommunala kostnader. Det sistnämnda berodde på att många av förbundets elever valde, och gör fortfarande, skolor i andra kommuner eller fristående gymnasier. Förbundets kostnader sänktes i fjol genom att personalstyrkan minskade med ungefär 10%. Det är värt att komma ihåg det den dag då allt återgår till ”det normala”….

Det kommer också att ges information om aktuella frågor inom vuxenutbildningen. Lutz Rininsland (V) skriver om just vuxenutbildningen i dagens blogg – ”Aktuella frågor inom vuxenutbildning”. Och som vanligt kommer förbundsdirektör Johan Olofson att informera direktionen. Olofson brukar alltid ha intressanta saker att berätta… Däremot får direktionen ingen information om ägarsamrådet, dvs mötet mellan förbundets presidium och kommunstyrelsernas presidier i Vänersborg och Trollhättan. Men det beror på att ägarsamrådet inte sammanträder förrän dagen efter förbundets sammanträde. Jag ser i dagordningen att ägarsamrådet bland annat ska diskutera punkterna “Friskolorna utökar” och “Uppdragsavtal Vuxenutbildningen”. .

Delårsrapporten: Kommunens överskott

5 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)

Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:

“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.

Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…

Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.

Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:

“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?

Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.

Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.

De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler. 

Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.

Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.

Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma  ekonomiska överskott.

Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen. 

Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.

Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget:

“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”

Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.

Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)

Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.

Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:

“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”

Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?

Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:

“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Som det står måste det väl vara något positivt?

Några korta ord om årets investeringar.

Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.

Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:

“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”

Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?

Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.

Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…

Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.

Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:

  • Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
  • Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?

Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.

Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:

“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”

Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…

Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…

Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?

KS 7/10: 173 miljoner i överskott!

2 oktober, 2020 5 kommentarer

Nu på onsdag, den 7 oktober, sammanträder återigen kommunstyrelsen. Denna gång blir det dock annorlunda. Det är premiär för ett riktigt distansmöte.

Ja, ett riktigt distansmöte!

Gruppledarna har nämligen kommit överens om att testa ett sådant där distansmöte som alla andra kommuner har haft under hela corona-pandemin. Och det ska alltså ske på det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen, men inget annat. I varje fall inte än så länge. Det ska alltså bli tillåtet att sitta hemma vid skrivbordet på onsdag och delta.

Otroligt egentligen, jag trodde aldrig att denna dag skulle komma. För jag hoppas att den kommer, riktigt säker kan jag emellertid inte vara när jag läser i kallelsen:

“Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

För säkerhets skull anmälde jag mig direkt när jag såg att kallelsen kom igår kväll. Vi får dock se om det räcker, det kanske krävs läkarintyg…

Texten i kallelsen fortsätter nämligen:

“De ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupp enligt Folkhälsomyndighetens definition kan senast 3 dagar innan sammanträdet önska deltaga på distans hemifrån.”

Fast jag kan inte tänka mig annat än att ordförande Benny Augustsson (S) litar på de enskilda ledamöterna och ersättarna – och inte tänker begära läkarintyg på att någon tillhör en riskgrupp. För hur skulle det gå till? Hinner man ens få en läkartid i eftermiddag? Måndag blir ju för sent, det ska ju vara senast 3 dagar innan… Nä, ordförande Augustsson har säkert förtroende för sina kamrater i kommunstyrelsen. 

Men, om någon av de aktuella politikerna har en partner som tillhör en riskgrupp… Ska inte de få delta på distans? Det skulle kännas absurt om så inte vore fallet.

Jag kan ibland tycka att det blir lite för mycket regler i kommunen, regler som tycks finnas enbart för sin egen skull. Och som dessutom ibland till och med försvårar flexibla och förnuftiga lösningar.

Det här gäller för de som ordförande anser ska få deltaga på riktig distans:

  1. “Distansdeltagande får endast ske hemifrån (inte från jobb, café, restaurang, lobby eller liknande).
  2. Distansdeltagaren behöver ha internet hemma.
  3. Distansdeltagaren ska intyga att inga obehöriga (i det fall det kan finnas obehöriga) får tillgång till det handlingar som finns eller till det som sägs på sammanträdet.
  4. Distansdeltagaren ska helst använda hörlurar eller headset för att det distansdeltagaren säger ska fångas upp bättre på länken och för att hindra att obehöriga råkar höra.”

Men, men, för många regler eller inte, jag är tacksam att jag, vilket jag ändå räknar med, får delta i kommunstyrelsens sammanträde hemifrån. Jag hoppas bara att de ansvariga utökar möjligheterna så att det går att delta på distans även på sammanträden i nämnder och, inte minst, kommunfullmäktige.

Dagordningen för onsdagens sammanträde ser ut så här:

Jag tänkte i vanlig ordning skriva om några av ärendena. Men det tänkte jag spara till ett senare tillfälle. Du som läsare ska nämligen få en läxa…

I ärende 6, ”Delårsrapport augusti 2020”, hittar vi som vanligt en finansiell analys. Och i analysen ingår naturligtvis en prognos för kommunens resultat under innevarande år, 2020.

Jag citerar ur delårsrapporten:

“Höga resultatprognoser i koncernen och kommunen
Koncernens resultat prognostiseras till 202 mkr. Kommunens prognos uppgår till 173 mkr, ABVBs till 14 mkr, FABV till 1 Mkr och KFVs till 13 mkr. Kommunens prognos på 173 mkr är 136 mkr bättre än resultatet för 2019 och 142 mkr bättre än budgeten.”

Ja, du läste rätt. Kommunen beräknas göra ett överskott i år, 2020, på 173 miljoner kronor. 173 miljoner!!

Läxan innebär att du ska låtsas att du är politiker i Vänersborgs kommun – och fundera på hur du skulle vilja använda 173 miljoner kronor.

Svaret kan du skriva som kommentar till denna blogg.

PS. Vill du börja läsa kommunstyrelsens handlingar så kan du ladda ner dom här.

 

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

BUN (18/5): Money, money

Veckans sammanträde med kommunfullmäktige blev inställt. Det var inte på grund av någon rädsla eller respekt för Covid19-viruset som var orsaken. Skälet var helt enkelt att det var brist på ärenden. Inte så att det inte fanns några, men de var få och relativt obetydliga – i den meningen att beslut kan fattas senare utan att det blir några konsekvenser. Men barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på måndag som vanligt…

Sammanträdet sker som brukligt i dessa tider med försiktighetsåtgärder av olika slag, men det går inte att närvara på distans från t ex hemmet. Alla ledamöter ska finnas på plats i kommunhuset. Därför stannar jag återigen hemma.

Men handlingarna läser jag självklart ändå…

Det är egentligen, enligt min bedömning, bara två ärenden som är av allmänt intresse. Och de handlar om ”money & money”, budget och ekonomi.

Det ena av ärendena handlar om budgeten för nästa år, “Information om Budget 2021; Mål och resursplan 2021-2023”. Ärendet är en informationspunkt och beslut fattas på sammanträdet i juni.

Det har inte skickats ut några som helst underlag i detta ärende. Och det innebär ju att inga ledamöter vet vad det ska informeras om och framför allt vad som ska diskuteras. Säkerligen med ett undantag, antagligen har väl nämndens presidium, dvs nämndens tre ordförande, hyfsad förkunskap i ärendet. Och det kan i så fall tyckas vara lite orättvist. Men jag förmodar att alla ledamöter kommer att få ut material och underlag, t ex presentationer, i stort sett direkt efter sammanträdet.

Det andra ärendet, som föregår budgetärendet, är “Delårsrapport april 2020 med helårsprognos och åtgärdsprogram”. Ärendet är viktigt i sig, men är också bra att ha som utgångspunkt/bakgrund till budgetdiskussionen och det kommande budgetbeslutet.

Delårsrapporten innehåller som vanligt en hel del information, inte minst då ekonomisk. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag för 2020. Orsaken var att statsbidragen skulle säkras, och det extra anslaget var på 15 milj kr. Dessutom har staten beslutat om extra statsbidrag för sjuklöner. Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Kanske är det tack vare kommunstyrelsens extra anslag som Vänersborg har fått del av dessa, jag vet inte. Sammantaget gör i varje fall detta att nämnden visar ett överskott för de fyra första månaderna på 3,3 milj kr.

Men trots överskottet till och med april så visar prognosen för 2020 ett noll-resultat. Det tillkommer inte helt oväntat en del kostnader under året. Så kommer hyreskostnaderna för nya lokaler som tas i drift under hösten att öka och under sommaren kommer det att betalas ut semesterdagstillägg för personal. Från hösten måste även fler elevdatorer leasas. Förvaltningen påpekar också att:

“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”

Och inte minst:

“Det finns även många elever i verksamheterna som är i behov av språkligt stöd även efter perioden som Migrationsverket betalar ut bidrag för nyanlända. Flera av dessa elever behöver både studiehandledning och modersmålsundervisning. För 2019 uppgick dessa bidrag till 19 milj kr, behovet av stöd kvarstår men bidraget prognosticeras till 9 mkr för 2020.”

Jag kan tycka att förvaltningens prognos att nämnden ska gå plus-minus-noll under 2020 är alltför optimistisk. Det kräver nämligen att verksamheterna kan genomföra åtgärder som minskar kostnaderna. Och det verkar tveksamt.

En av åtgärderna är att verksamheterna förväntas vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Det är egentligen “rutin” att begära från ”centralt” håll, men det är betydligt lättare sagt än gjort. En annan och ”tydligare” åtgärd är:

“omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket också är tämligen lätt att säga, men i praktiken mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas… Och att dessa åtgärder ska minska kostnaderna med beräknade 14,4 milj kr torde vara mer eller mindre en önskedröm…

Välkomsten, som är en mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan, ska omorganiseras och därigenom spara 1,4 milj kr. Det torde vara helt möjligt eftersom antalet nyanlända elever minskar.

Förvaltningen räknar också med att få 11,8 milj kr i ökade intäkter från staten. Det finns faktiskt ytterligare några statsbidrag som inte finns med i detaljbudgeten. Men som har blivit tillgängliga och sökts under våren, t ex statsbidrag för lärarassistenter, läxhjälp och globala klassrummet (GLO).

Även leasing av billigare datorer och ett överskott på nämnd/administration ska hjälpa till, tillsammans med ovanstående åtgärder, att få ner kostnaderna under året med 29,2 miljoner.

Nämnd och förvaltning ser över sina kostnader, och intäkter, så gott de kan. Det råder inga tvivel om det. Men verksamheterna kostar pengar och nedskärningar skulle gå ut över både barn, elever och personal. Och dessutom komma i konflikt med skollagen. För övrigt innebär dessa Corona-tider många frågetecken, som kan påverka resten av året.

Covid19 påverkar också verksamheterna och därmed även måluppfyllelsen. Så hur allvarligt man ska se på nämndens resultatavstämning vet jag inte. Jo, i delårsrapporten redovisas som vanligt nämndens förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

Följande förväntade resultat får gröna ploppar, dvs anser vara uppfyllda:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles.”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar.”
  • “Andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka.”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles.”

Följande förväntade resultat markeras med en gul plopp, uppnås delvis:

  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles.”

Det är nog så att den gula ploppen markerar att det här kan vi inte veta förrän i juni när slutbetygen sätts.

Även följande förväntade resultat får en gul plopp:

  • “Andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles.”

Coronapandemin gör att frånvarosiffrorna sticker i höjden från och med mars. Det gör att följande mål får en röd plopp, dvs uppfylls inte:

  • “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska.”

De förväntade resultaten ska nog inte förväxlas med de uppdrag och de krav som Skollagen och läroplanerna ställer på förskolornas och grundskolornas verksamhet… Hur de styrande politikerna i kommunen än vrider och vänder på det, och hur många gröna ploppar som än sätts, så måste barnen i förskolorna och eleverna i grundskolorna få mer ekonomiska resurser.

För att till sist säga något om de andra ärendena.

Nämnden ska besluta om att revidera:

“Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsa, med att innefatta -Kommunikation via digitala system inom centrala elevhälsan”

Det handlar om sekretess, säkerhet och sådant. I skolans värld lyder olika professioner, som t ex lärare, speciallärare, elevassistenter, SYV, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor mm, under olika delar av Offentlighets- och sekretesslagen:

“Olika riktlinjer måste därför gälla för olika typer av möten och samtal utifrån vilka professioner som deltar.”

Det är viktigt med sekretess och integritet.

Som vanligt ska en verksamhetsuppföljning ske. Denna gång ska delårsrapporten och förvaltningens fokusområden presenteras.

BUN ska i vanlig ordning vid den här tiden på året också besluta om fördelning av premier till de olika högstadieskolorna. Det låter kanske lite “otidsenligt” i vissa öron, men nämnden har inget alternativ. Det ska göras enligt fondernas, t ex A J Landströms donationsstiftelse och August Hedmans stiftelse, stadgar. Fördelningen sker utifrån elevantal på varje skola och ser ut så här – om nu någon är intresserad:

“Dalboskolan 950 kr, Fridaskolan 1.200 kr, Torpaskolan 1.900 kr, Silvertärnan 1.870 kr och Vänerparken 1.550 kr.”

BUN:s sista beslut för dagen är att utse en ny:

“ersättare för ordinarie dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden.”

Ett dataskyddsombud ska kontrollera att dataskyddsförordningen (GDPR) följs genom att t ex utföra kontroller och informationsinsatser. Det som möjligtvis kan vara av intresse är att Vänersborgs kommun har bestämt att det ska finnas ett gemensamt dataskyddsombud för samtliga kommunens nämnder – och att kommunen sedan den 1 april ingått avtal med JP Infonet för att tillhandahålla dataskyddsombud som extern konsulttjänst.

Det var ärendena, förutom några rutinärenden om redovisning av delegeringsbeslut och redovisning av meddelanden och postlista.

KF 3 (23/10): Se verkligheten?

27 oktober, 2019 Lämna en kommentar

Det är fortfarande några ärenden kvar att redovisa från onsdagens kommunfullmäktige, trots de två tidigare bloggarna. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet” och “KF 2 (23/10): Bibliotek och fiske”.)

Jag minns den tid då delårsrapporterna förbigicks med tystnad – och ett klubbslag. Ingen visade något intresse av vad som stod där. Och huruvida ledamöterna läste igenom alla sidorna, det brukade och brukar vara tämligen många, vet jag inte. Sedan började någon enstaka vänsterpartist, oftast Lutz Rininsland, gå upp och kommentera innehållet, inte helt sällan socialnämndens del. Rininsland satt ju i väldigt många år i den nämnden. Så småningom vågade sig även andra vänsterpartister upp i talarstolen för att kommentera. Och på den vägen fortsatte det. Nu för tiden är det ganska många talare som går upp och kommenterar delårsrapporten.

Naturligtvis var undertecknad vänsterpartist uppe i onsdags och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens del. Det fanns egentligen inte så mycket att säga kring nämndens målavstämning. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Det var dock en grön plopp, och det var ett viktigt resultat – medelmeritvärdet i årskurs 9 hade ökat under 2019.

Det nämnde jag från talarstolen. Jag hade också noterat att medelmeritvärdet från förvaltningens egna beräkningar skilde sig från det resultat som Skolverket hade redovisat. Skolverket redovisade ett lägre tal. I efterhand fick jag reda på av förvaltningen att det berodde på att rapporteringen av betygsresultaten till Skolverket skedde innan sommarlovsskolan. Med andra ord innebar sommarlovsskolan att ett antal elever lyckades få godkända betyg “i efterhand”. Å andra sidan kan nog den jämförelse jag gjorde på fullmäktige ändå vara riktig, eftersom man kan förmoda att även andra kommuner också arrangerade sommarlovsskolor. Vänersborg ligger trots uppgången i resultat av medelmeritvärdet klart lägre än genomsnittet i riket.

Naturligtvis lyfte jag även några av problemen i nämnden som att 25% av vårens 9:or inte var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, bristen på legitimerade lärare och de alltför höga sjukskrivningstalen bland pedagogerna. Jag avslutade mitt anförande med att säga:

“Jag vet att staten sviker kommunerna. Men det är ändå vi som har arbetsmiljöansvaret för den personal Vänersborgs kommun har anställd. Och vi ska vara medvetna om att det sitter lärare, hemtjänstpersonal och annan personal och gråter på personalrummen. Personal är sjukskrivna för att de inte klarar av kraven. Resurserna räcker inte till för de krav som ställs.”

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) tyckte att jag målade allt i svart. Andersson gav en bild av förskola och grundskola som om allt var frid och fröjd – på alla områden. Och då undrar jag, igen – hur kan vi politiker förändra verkligheten om vi vägrar att se hur den ser ut? Verkligheten blir ju inte annorlunda och bättre bara för att vi politiker blundar för den och istället skönmålar den. Hur kan vi då förändra situationen i kommunens förskolor och skolor till det bättre?

Dessutom vet alla som arbetar i skolorna hur det ser ut. Om vi politiker vägrar inse problemen blir det bara löjligt. Och vi tappar förtroende.

Dan Nybergs (S) inlägg var intressant. Även det präglades av optimism, en optimism som det knappast finns fog för. Socialnämnden, där Nyberg är ordförande, prognostiserar ett underskott för 2019 på 52 milj kr. Nyberg konstaterade att det har fattats “tuffa beslut” i nämnden. Prognosen i början av året var nämligen ett underskott på 77 milj kr. Han var nöjd med att det inte har skett några uppsägningar i år, men samtidigt har inte tjänster återbesatts. Vilket självklart har påverkat bemanningen. Så jag vet inte hur nöjda personalen är… Inga siffror nämndens dock. Socialtjänsten har, och håller på att införa, “smart bemanning”. “Smart bemanning” (som nu eventuellt kallas något annat) har starkt bidragit till effektivare scheman, sa ordförande Dan Nyberg (S). Jag ser framför mig hur sjukskrivningstalen bland personalen inom socialtjänsten rakar i höjden och hur det i sin tur kommer att drabba de äldre och sjuka…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att:

“Köp-sälj-systemet … fungerar inte riktigt i nuvarande form.”

Och då spetsade jag öronen. Var det en kritik av sättet som kommunen styrs på? Nä, det var snarare så att Wiklund ansåg att hans nämnd inte fick tillräckligt bra betalt för den mat som samhällsbyggnadsnämnden levererar. Wiklund var inne på att det tydligen hade blivit samhällsbyggnadsnämndens uppdrag att minska barn- och utbildningsnämndens kostnader. Och det gillade han uppenbarligen inget vidare… (Om det nu är så.)

Under ärendet “Översyn av kommunens regler för mål- och resultatstyrning” var jag för övrigt mycket tveksam till hela styrsystemet med mål- och resursstyrning. Jag tog kort upp Tillitsdelegationens betänkande från 2018 ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”. Det var ingen annan som var intresserad av denna tråd. Tvärtom, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) var mycket nöjd med de dokument som låg tíll grund för styrningen av Vänersborg…

TTELA:s läsare kunde under veckan läsa om att de styrande partierna i Trollhättan ämnar höja skatten med 80 öre. Det är för att klara välfärden. Jag anser att det är dags för Vänersborg att göra som Trollhättan – se verkligheten. Och förstärka inkomstsidan. 

Dags för höstens första BUN

11 september, 2019 Lämna en kommentar

Efter ett längre sommaruppehåll och i skuggan av en del skriverier om bråken på Torpaskolan den senaste veckan är det på måndag dags för höstens första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Några av ledamöterna tjuvstartade emellertid redan förra veckan. Då invigdes den nya och mycket fina förskolan på Belfragegatan (i kvarteret Hönan). Nämndens politiker var naturligtvis bjudna dit. Gunnar Bäckman (KD) och jag (V) kunde självklart inte låta bli att hörsamma inbjudan. Vi kände oss nog båda manade att beskåda resultatet av våra fyra beslut genom åren om att bygga förskolan… Det har ju varit en del strul på vägen…

Ordförande Mats Andersson (C) har bestämt att måndagens sammanträde ska börja och sluta med utbildning av ledamöterna. Och det kan nog behövas. Det gäller också att värma upp politikerna inför en, antagligen, mycket het höst.

Först ska vi politiker utbildas i den kommunala kompetensen och den kommunala organisationen. För min del blir det repetition, faktiskt – samma utbildning genomförs även i kommunstyrelsen… Vi får se om repetition är kunskapens moder… Efter själva sammanträdet ska det bli utbildning i och om barnkonventionen, som ju blir lag den 1 januari.

Efter det första utbildningspasset blir det en verksamhetsuppföljning – “tertialuppföljning samt aktiviteter i skolorna och förskolorna” presenteras.

Inte helt förvånande hittar vi under ärende 4 på dagordningen:

“Delårsrapport augusti 2019 med helårsprognos”

Nämnden ska självklart godkänna delårsrapporten. Den börjar i vanlig ordning med en resultatavstämning och där redovisas:

”nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.”

”Same procedure as last year” med andra ord. Eller rättare sagt, ”same procedure as every year”…

Förvaltningen redovisar 1 grön “plopp” (=uppnås) och 8 gula (=uppnås delvis). Förklaringen till de gula ”plopparna” brukar vara att en avstämning inte är möjlig att göra än. Jag antar att så är fallet också denna gång. Däremot pågår naturligtvis arbetet med att uppfylla de förväntade resultaten. Detta arbete redovisas för övrigt kortfattat i rapporten.

Jag läser under en av ”plopparna” att upphandlingen av ny lärplattform är slutförd. Det ska bli intressant att se vilken lärplattform som Vänersborg har bestämt sig för. Efter drygt ett år av upphandling…

Jag läser också under ett av de förväntade resultaten:

“Målet på skolorna 7-9 är att det ska vara två pedagoger i klassrummet, men det ser inte ut att vara möjligt under innevarande år på grund av budgetläget och svårigheter i att rekrytera.”

Den är en bra ambition och målsättning. Jag tror stenhårt på ett tvålärarsystem i svensk skola – både för elevernas och pedagogernas skull. Det lär väl dock aldrig gå att genomföra i Vänersborg… För det krävs en mer positiv inställning till utbildning än vad de styrande i Vänersborg visar…

Det framgår inte om andelen behöriga lärare ökar i kommunen. Det står:

“Vårens rekrytering har resulterat i varierat utfall av möjlighet att rekrytera behöriga lärare. Vissa enheter har lyckats fullt ut medan andra varit tvungna att anställa obehöriga på visstidsanställning för att täcka de vakanser som funnits.”

Under det förra läsåret var omkring 30% av lärarna i mellan- och högstadierna inte legitimerade. Det var på tok alldeles för många. Här måste Vänersborg göra krafttag. Och det behöver inte betyda ökade löner, utan snarare bättre arbetsvillkor. Typ tvålärarsystem…

Förvaltningen håller på att genomföra en förändring av rektorsorganisationen. Antalet rektorer utökas. Inför höstterminen har t ex F-6-skolorna utökat rektorsorganisationen med 8 rektorer. Skolorna har delats upp i mindre enheter och varje enhet får en rektor. Jag tror helt enkelt inte på idén. Det hade varit bättre, anser jag, med ett funktionellt delat ledarskap, dvs rektorerna blir avlastade sina icke-pedagogiska uppgifter. Det kan betyda att kommunen anställer t ex intendenter, som tar hand om fastighets- och lokalfrågor, och personalspecialister, som tar hand om personalfrågor osv. Den nuvarande organisationsförändringen utförs utan beslut av politikerna. (Se “BUN (18/3) (2)”.)

Ett av de förväntade resultaten har uppnåtts, medelmeritvärdet i årskurs 9 har ökat under 2019. Det ökade med 13 poäng. Medelmeritvärdet är ett viktigt mått och ökningen är imponerande. Förvaltningen förklarar ökningen:

“Det intensiva arbetet med anpassningar har lett till att fler elever har nått gymnasiebehörighet, vilket även påverkar meritvärdena i rätt riktning.”

Ja kanske det. Men med tanke på att 30% av lärarna saknar legitimation så har jag mina tvivel. Även på bedömningen och betygssättningen… (Sorry. Hoppas att jag har fel…) Det skulle vara bra om nämnden får en jämförelse mellan t ex resultaten på de nationella proven och slutbetygen i åk 9. Det som talar för en ökning av medelmeritvärdena är dock arbetet med skolnärvaron och de intensivkurser utifrån elevernas behov som sker i slutet av terminen.

Delårsrapporten innehåller också en hel del siffror och ekonomi. Jag ska inte fördjupa mig i dessa utan nöjer mig med att konstatera att BUN uppvisar, den 31 augusti, ett underskott på 10,9 milj kr. Prognosen för budgetåret 2019 visar ett ännu större underskott – på 13,8 milj kr….

Barn- och utbildningsnämnden och -förvaltningen “slösar inte” med pengarna. Fullmäktige har helt enkelt inte tilldelat tillräckligt med ekonomiska medel till verksamheterna. Men BUN ska spara… Så är det. 

Följande åtgärder ska spara 5,4 milj kr under hösten:

  • ”Genomlysning av enheter inom förskola/grundskola för djupare analys och åtgärder för att nå en budget i balans.”
  • ”Enheternas utgifter ska vara anpassade till intäkterna från september.”
  • ”Ny hantering avseende nyrekrytering, där alla nya tjänster måste godkännas av verksamhetschef. Gäller enheter med budgetunderskott.”
  • ”Översyn av vikariehantering och eventuellt poolsystem i grundskolan.”
  • ”Initiera ett samarbete med närliggande kommuner för att minska kostnader och höja kvalitén gällande modersmålsundervisning.”
  • ”Söka statsbidrag gällande ”Ersättning för extra eller extraordinära utbildningskostnader för asylsökande barn och elever” från Migrationsverket.”
  • ”Söka statsbidrag för personal som avlastar lärarna så att de ska kunna ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen från Skolverket.”

Jag har svårt att se att dessa “åtgärder” ska leda till några större besparingar. (Jag noterar för övrigt, på Skolverkets sida, att 1,36 milj kr för att anställa fler lärarassistenter är vikta för Vänersborg.)

Nämnden ska också, och det är ett eget ärende på dagordningen, avropa ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. Fullmäktige beslutade nämligen förra året att BUN skulle få kompensation:

“motsvarande en genomsnittlig elevpeng avseende faktisk elevökning utöver 10 elever.”

Förvaltningen har räknat ut att BUN ska ha kompensation för 70 elever.

Det betyder alltså en besparing på 5,4 milj kr och ett tillskott på 8,4 milj (=13,8 milj), dvs det prognostiserade underskottet…

Det var de flesta ärendena på dagordningen. Naturligtvis ska ordförande Mats Andersson (C) informera nämnden, precis som tf förvaltningschef Sofia Bråberg. Det står faktiskt tf i utskicket, men jag tror att det har råkat bli fel. Jag är tämligen säker på att Sofia Bråberg ska debutera under ärendet “förvaltningschefen informerar” som “riktig” förvaltningschef…

Någon av ordförande och förvaltningschef kommer säkert att informera om hur planerna för Norra skolan ser ut och var ärendet angående en ny skola på Holmängen ligger. Och vad som händer på Torpaskolan.

Det lär bli en hyfsat lugn och beskedlig politisk upptakt på höstterminen… 

Kategorier:BUN 2019, delårsrapport
%d bloggare gillar detta: