Arkiv

Archive for the ‘Ekonomi’ Category

BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till

12 september, 2020 Lämna en kommentar

Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:

“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.

Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”

Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:

“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”

Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…

Ja, eller redan denna höst…

Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.

Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?

Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.

Förvaltningen skriver:

“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”

Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.

Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner  på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.

Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:

“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”

Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Nämndens majoritet har också beslutat om:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…

Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):

“Rektorerna måste bli mer olydiga”

“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna… 

Men det räcker inte.

“Välkomsten”, en  mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan,  omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.

Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?

Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…

Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.

Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.

Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…

Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:

  • “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”

Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.

Anm. Läs gärna också:

Skolan, coronan och besparingar

1 september, 2020 2 kommentarer

Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.

Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.

Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.

Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:

Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.

Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.

Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?

 Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.

Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.

Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.

I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.

Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.

Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…

Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Anm. Läs gärna också:

BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021

12 juni, 2020 1 kommentar

Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.

Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.

Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.

MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:

“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”

Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…

Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras. 

De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.

Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.

==

Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023

Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.

Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.

Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!

Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.

Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.

Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.

Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.

Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.

Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.

Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.

Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.

Vänersborg den 2 juni 2020

Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

Kommunens ekonomiska situation

8 februari, 2017 Lämna en kommentar

På dagens sammanträde med kommunstyrelsen presenterades det preliminära bokslutet.

tummen_upp4Det visade sig att år 2016 blev ett synnerligen ljust och mycket positivt år för Vänersborgs kommun. I varje fall ur ekonomisk synvinkel.

Så här sammanfattas det gångna året i bokslutet:

  • ”Resultatet uppgår till 59 mkr.”
  • ”Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget.”
  • ”Kommunen har investerat för 175 mkr.”
  • ”Samtliga fyra finansiella mål nås.”

overskottResultatet blev 53 miljoner kr bättre än budgeterat och slutade alltså på 59 milj kr. Och det trots att oppositionen i april, mot de styrande partiernas vilja, röstade igenom en budget som innebar 40 milj kr mer till verksamheterna. Vem vet, så här i efterhand, kanske hade ytterligare pengar till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden varit på sin plats…

Nämnderna redovisade ett sammanlagt överskott med 22 milj kr, trots att socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden samtliga redovisade ett underskott.

Några av förklaringarna till överskottet är följande:

”Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2.191 mkr vilket är 12 mkr bättre än budget. Centralt budgeterade medel avseende pensioner, arbetsgivaravgifter och avsatta lönemedel ger ett överskott på 8 mkr. Finansnettot ger ett överskott på 11 mkr främst beroende på att upplåning inte sker i den omfattning som budgeterats.”

lana_pengar2Även på lånesidan är det positivt.

Den långfristiga låneskulden uppgick år 2015 till 223 milj kr och den totala skulden till 802 milj kr. Även dessa siffror förbättrades. Efter år 2016 är låneskulden 173 milj kr och den totala skulden 758 milj kr.

Kommunens investeringar är viktiga.

Kommunen investerade förra året för 175 milj kr. Det var 84 milj kr i fastigheter, 64 milj iinvestering4 VA, vägar, park och renhållning, 10 milj i exploatering och 18 milj kr i inventarier. De två största investeringarna var VA längs vänerkusten (32 milj kr) och och den avslutande delen av renoveringen av Birger Sjöberggymnasiet 26 milj.

År 2016 blev alltså ett mycket gott år för kommunen ur ekonomisk synvinkel. Och det lite ”lustiga” med det hela är att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har styrt med oppositionens budget. Något de för övrigt gör i år också…

Dessutom har Fastighets AB äntligen fått pengarna för Toppaffären. Fast det står inte i bokslutet.

topploggDet blev ju som bekant en del efterdyningar när kommunen köpte och sålde Toppfastigheten år 2009… Det var inte bara fråga om en usel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. EU-kommissionen konstaterade nämligen att det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna, 17,2 miljoner kronor, finns nu på Fastighets AB:s konto sedan den 18 januari…

salamanderKommunen har också sålt fastigheten Fiolen 3 samt ett område av Blåsut 2:2. Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg, har köpt marken för 1,6 milj kr. (Handpenningen är på 160.000 kr.) Det handlar alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut. Även om pengar inte luktar, så kunde kommunen ha struntat i den här affären. Det hade varit bättre om blåsutborna hade fått behålla sitt skogsområde orört. Det hade nog salamandrarna i skogen också tyckt – om de hade kunnat yttra sig.

budgetBudgetberedningen har börjat sitt arbete med budgeten för år 2018. För första gången har samtliga partier bjudits in att delta i arbetet. Det var efter ett initiativ från Marie Dahlin (S), vilket för övrigt är mycket uppskattat från de partier som inte har någon representant i KSAU. (Det är KSAU som annars utgör budgetberedningen.) Men det kanske är ett sätt för de styrande att försöka komma överens med oppositionen innan budgetbeslutet för nästa år fattas i juni.

De styrande partierna har väl ingen större lust att styra Vänersborg ytterligare ett, tredje, år med oppositionens budget… Det logiska hade naturligtvis varit att Marie Dahlin och de styrande hade avgått och låtit oppositionen leda Vänersborg…

I september nästa år är det val igen.

.

PS. På Vänsterpartiets hemsida hittar du en referat av hela sammanträdet med kommunstyrelsen – klicka här.

Kategorier:Budget 2016, Ekonomi Etiketter:

Kommunens och BUN:s ekonomi

25 oktober, 2016 Lämna en kommentar

studerarEn stor del av en fritidspolitikers tid (”liv” höll jag på att skriva) upptas av inläsning av rapporter av olika slag. Nu har turen kommit till delårsrapporten för augusti 2016. Den ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag.

Och ur ekonomisk synpunkt så är det en oerhört glädjande rapport.

glad5Kommunen ser nämligen ut att göra ett helt fantastiskt ekonomiskt resultat i år. Prognosen för kommunen ligger på ett överskott på 50 milj kr. (Ja, du läste rätt!) Det är 9 milj kr bättre än resultatet för 2015 och 44 milj kr bättre än den ”ursprungliga” budgetens förväntade/prognosticerade resultat. Ja, till och med ännu bättre, under ”Finansiell analys” på sidan 11, ”Sammanfattande slutsatser” står det:

”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2016 innebar ett budgeterat resultat på 6 Mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 50 Mkr vilket är 44 Mkr bättre än budget. Under 2016 har kommunens ekonomi stärkts genom såväl extra statsbidrag för migration, samt förbättrade skatteintäktsprognoser. De förbättrade intäkterna har under året använts till att tillföra kommunstyrelsen och nämnderna utökadepengar6 budgetanslag med sammanlagt 74 Mkr, jämfört med det ursprungliga och upphävda budgetbeslutet i juni 2015.”

74 miljoner kronor…

Det här betyder att alla ekonomiska mål uppnås och överskrids; finansiellt mål, soliditets- och likviditetsmål etc. Det är alltså skatteintäkterna som har ökat liksom de extra statsbidragen för migration.

lana_pengarMen för fullständighetens skull, för att få ett riktigt grepp om kommunens ekonomi, så måste man också titta på lånesidan. På sidan 9 i delårsrapporten står det:

”Låneskulden ökade åren 2007 till 2011, var oförändrad mellan 2011 och 2014 och ökade med 23 Mkr under 2015. Under 2016 har kommunen hittills amorterat 75 Mkr för att minska likviditeten. När investeringarna genomförs kommer dock kommunen behöva låna 25 Mkr med nuvarande prognos. Kommunens låneskuld uppgår då till 173 Mkr, vilket är en minskning med 50 Mkr jämfört med 2015. Koncernens låneskuld beräknas uppgå till 1.401 Mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 29 Mkr, det är framförallt ABVB som ökar sin låneskuld.”

Men tittar man på investeringarna ligger kommunen ”som alltid” långt efter verkligheten, jämfört med de planer som fanns och som tycktes ge Vänersborgs kommun skrämmande höga nivåer på lånefinansieringen.

Alltså, kommunen beräknas göra ett överskott i år på 50 milj kr!marie

Och ändå, så sent som den 18 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i TTELA till undertecknad:

”I förslaget du stöttade fanns inga pengar kvar att investera.”

Det skrev Marie Dahlin med anledning av att jag och Vänsterpartiet var med och stödde en budget som gav verksamheterna nödvändiga tillskott på 40 milj kr mer än förslaget från de styrande partierna (S+C+MP). Med Marie Dahlins förslag skulle överskottet ha blivit 90 milj kr, samtidigt som Barn- och Utbildningsnämnden och Socialnämnden som bäst skulle ha hållit på med att spara genom att friställa personal…

investering4Överskottet på 50 miljoner kronor är en avsevärd summa att investera för. (När man investerar lånar man ju till det mesta och det viktiga är att det finns pengar till amorteringar och räntor.) Det betyder egentligen att det finns pengar för ytterligare satsningar på skola, vård och omsorg.

Och med tanke på samhällsbyggnadsnämnden beräknade överskott på 3,5 milj kr, så hade det också funnits 10-15.000 kr till badplatsen i Väne Ryr…bun2

Barn- och utbildningsnämnden har naturligtvis ett eget kapitel i den delårsrapport som kommunfullmäktige ska behandla imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i rapporten att elevökningen har fortsatt under 2016.

På fritids har antalet barn ökat med 141 under perioden januari till och med september. Det är en hög siffra…

I grundskolan ligger ökningen under samma period, från januari till och med september, på 136 elever. Jämför man elevantalet ett år tillbaka (september 2015), så har antalet elever ökat med 299. Det är en mycket kraftig ökning.

teacherFler pedagoger har anställts för att möta elevökningen. Nämnden har också förstärkt på Elevhälsan. Det har t ex anställts fler skolsköterskor och skolkuratorer. Men det innebär inte att personaltätheten, anställd per elev, ökar. Det är snarare så att BUN helt enkelt försöker hålla jämna steg med elevökningen.

Under årets första månader ledde barntillströmningen till kommunens förskolor till problem. 32 barn blev inte erbjudna barnomsorgsplats inom de fyra månader som lagen föreskriver. Nu i höst har trycket varit lägre, men det finns köer i t ex centrala stan, Torpa/Tärnan, Mariedal och Frändefors. Söktrycket till kommunens förskoleplatser börjar emellertid återigen att öka vid den här tiden och ”söktoppen” lär komma i början på nästa år. Då finns det stora risker att Skollagen återigen bryts.

children2Det är viktigt att komma ihåg att antalet barn per årsarbetare på förskolan fortfarande ligger 0,8 barn över riksgenomsnittet. Det behöver anställas fler personer.

Det har hänt många bra saker inom barn- och utbildningsnämnden under året. Alla elever i högstadiet har fått datorer, Välkomsten utvecklas ständigt och fungerar utmärkt och nämnden har även förlängt öppettiderna på förskolorna. För att ta några exempel.

utmaning4Men nämnden står inför stora utmaningar. Den kanske största just nu är lokalerna. Det är fullt i klassrummen och även i förskolorna. Grupper och klasser blir allt större. Antalet inskrivna barn per avdelning har t ex ökat med 0,9 barn och ligger nu 1,4 barn över riksgenomsnittet. Det handlar om att få plats med alla barn och elever. Lokalsituationen är akut och något måste göras snabbt. Det får inte vara så här stora barngrupper, det är varken bra för barnen eller personalen.

BUN har tittat framåt när det gäller lokalfrågorna. Beslut har fattats utifrån ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år” och ”Skolutredning av de centrala grundskolorna”. Det är, som det står i delårsrapporten, långsiktiga beslut som är uppdelade i etapper. En del projektering är påbörjad, men den allmänna känslan i nämnden är att det går alltför trögt och långsamt…

honan3Nämnden vill inte uppleva att den återigen ska behöva fatta samma beslut tre gånger, som med den nya förskolan i kvarteret Hönan, innan något händer. Och vad jag vet har fortfarande ingen spade satts i jorden.

Ett annat problem är situationen för pedagoger. Det är en stor brist på teacher_tired2behöriga och legitimerade pedagoger i Sverige. Om Vänersborg ska kunna behålla sina pedagoger och locka till sig nya så krävs det förändringar i kommunen. Det krävs en bättre arbetssituation och det krävs förmodligen också höjda löner. Den väg som regeringen har slagit in på, ett lärarlönelyft enbart för vissa lärare, är fel väg att slå in på. Den splittrar bara upp lärare och ger de som inte får del av lönelyftet känslan av att inte duga. Det föreligger en stor risk att dessa byter kommun.

En tredje utmaning för nämnden är att öka likvärdigheten mellan och inom kommunens skolor. Det har påbörjats ett arbete och det är viktigt att det fortsätter. Det är enligt min mening på sin plats att nämnden återigen tittar över resursfördelningsmodellen.

betyg3Och naturligtvis är det alltid ett mål och en strävan att öka andelen elever som blir behöriga till ett gymnasieprogram och också att höja medelmeritvärdet för 9:orna.

Budgetprognosen för Barn- och Utbildningsnämnden ligger i år på ett underskott med 3,3 milj kr. Men då ska man också komma ihåg att just i år har nämnden fått ett extra statsbidrag avseende flyktingsituationen på 9 milj kr. Om inte dessa 9 milj kr hade tillkommit och om inte oppositionens budget hade fått majoritet i triumviratkommunfullmäktige, som innebar ytterligare 16 milj kr till barn- och utbildningsnämnden jämfört med den styrande minoritetens förslag, så vet jag inte hur det hade slutat… Men det kanske man ska fråga de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Typ vad de hade tänkt spara på menar jag.

Det krävs ytterligare pengar till skola, vård och omsorg.

Vattenpalatset Vänerparken AB

10 september, 2015 8 kommentarer

vattenpalatsetloggaPunkt 6 på kommunfullmäktiges dagordning nästa vecka (onsdag 16 september) lyder ”Nyemission avseende Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Äventyrsbadet Vattenpalatset har en lång historia bakom sig. Efter att diskussionens vågor gått höga och efter en del remarkabla turer lades utomhusbadet i Vänersborg, vid Sportcentrum, ner och ersattes med den nya anläggningen, som öppnade sina portar i maj 1991. Det var också ett dyrt beslut. Redan från början stod det klart att medel skulle få tillskjutas regelbundet till Vattenpalatset. Men den historien får någon annan berätta.

Precis som Vänsterpartiets roll i denna historia. Det var före min aktiva politiska tid, men vad jag har hört så protesterade Vänsterpartiet mot planerna. Under senare år, när jag blivit politiskt aktiv i Vänersborg, så har dock Vänsterpartiet alltid godkänt Vattenpalatset Vänerparkens årsredovisningar.

simmaVattenpalatset är populärt. Enligt hemsidan är det 118.000 personer som badar i bassängerna varje år. Och det är kul att vistas på badet. Visst är det så, det vet jag av egen erfarenhet. Och antagligen är Vattenpalatset ett sådant ställe som varenda vänersborgare åtminstone någon gång har besökt i sitt liv, som barn, som vuxen eller som förälder.

Och på onsdag ska alltså kommunfullmäktige besluta om en nyemission till Vattenpalatset Vänerparken AB.

aktieEmission heter det när ett aktiebolag ger ut nya aktier. Det görs när ett företag behöver mer pengar. Orsaken kan vara att företaget tänker investera eller expandera. Ett företag kan också göra en emission för att undvika konkurs. Nyemissioner i näringslivet sker egentligen endast i nödfall. Tillskapandet av nya aktier späder ju liksom ut aktiekapitalet och det brukar inte vara så populärt bland aktieägarna.

Anledningen till Vattenpalatsets emission är enligt handlingarna:

”Vid Vattenpalatset Vänerparken AB:s styrelsemöte den 10 juni 2015 behandlades frågan om kapitalbehov för investeringar som påbörjats av hyresvärden i samband med förnyande av hyreskontrakt. De tankar kring investeringar som påbörjats täcks inte helt av hyresvärdens belopp om 6 miljoner kronor.”

vbg_loggaVattenpalatset Vänerparken AB är ett helägt kommunalt aktiebolag. Det ägs till 100 procent av Vänersborgs kommun. Det betyder att så fort det behövs pengar till bolaget så är det Vänersborgs skattebetalare som får stå för notan. Så när Vattenpalatset gick med en förlust förra året, år 2014, på 7,4 milj kr så var det skattepengar som täckte detta. Precis som det alltid har varit. De senaste 10 åren till exempel har kommunen varje år betalat ut ett förlusttäckningsbidrag på mellan 6 och 7 miljoner kronor till Vattenpalatset Vänerparken.

Vattenpalatset Vänerparken AB hyr sina lokaler av Vänerparken Property Investment KB. Vänerparken Property Investment är ett privat företag. Den 1 juni förlängdes hyresavtalet mellan hyresgästen Vänersborgs kommun/Vattenpalatset Vänerparken AB och hyresvärden Vänerparken Property Investment KB.pengar5

Enligt det nya avtalet betalar kommunen 5.518.792 kr årligen i hyra. Och Vänerparken Property Investment förbinder sig att investera 6 milj kr i anläggningen under de närmaste 3 åren – för att utveckla badverksamheten.

Marie Dahlin (S) kommenterade detta i TTELA den 4 maj:

”Konkurrensen är hård när det gäller badanläggningar och en utveckling av verksamheten är nödvändig för att hänga med.”

simbassangOch det har naturligtvis Marie Dahlin rätt i. Det växer fram fler badanläggningar i västra Götaland, som naturligtvis konkurrerar med Vänersborg. Och nu har också Uddevalla planer på att bygga en anläggning… Kanske är det så att Vattenpalatset måste ”uppgraderas” för att ha en chans att behålla sin position på ”badmarknaden”.

I hyran ingår inte el, VA, värme, varmvatten, kyla eller ventilation. Enligt uppgifter från Vattenpalatset Vänerparken uppgick kostnaderna för el, värme och VA till 1.463.905 kr år 2014. (Genomsnittet för dessa kostnader var under de senaste 10 åren 1.802.722 kr.)

Om ovannämnda investering av Vänerparken Property Investment på 6 milj kr skulle kosta mer, så ska enligt hyreskontraktet Vattenpalatset Vänerparken/Vänersborgs kommun betala det.

Och det gör tydligen investeringen, kostar mer alltså:

”De tankar kring investeringar som påbörjats täcks inte helt av hyresvärdens belopp om 6 miljoner kronor.”

magont2Och då får jag en sådan där konstig känsla i magtrakten… Redan den 10 juni föreslog styrelsen för Vattenpalatset en nyemission, dvs bara 10 dagar efter att det nya hyreskontraktet trädde i kraft. Borde inte de ökade investeringskostnaderna redan ha varit kända och ingått i själva hyreskontraktet? Det känns som om något inte riktigt stämmer…

Tankarna förstärks när jag läser formuleringen igen:

”De tankar kring investeringar som påbörjats…”

Tankar som påbörjats? Inte investeringen? Jag förstår inte riktigt… Dessutom måste väl tankarna vara rätt långt gångna om Vattenpalatsets styrelse redan någon vecka senare visste att det skulle bli dyrare än beräknat.

Och nu ska kommunfullmäktige besluta om en nyemission för att betala ”sin del” av investeringarna. Det innebär att kommunen ska låna upp 1,5 milj kr som ska gå till Vattenpalatset Vänerparken…

vattenpalatsetVänerparken Property väntar dock inte på fullmäktiges beslut nästa vecka utan har redan börjat sitt arbete med badet. Och då menar jag inte att det är innertaket som lagas, ni vet, det som föll ner den 25 juli… Det är redan lagat. (Se TTELA.)

Det är för övrigt inte första gången som det sker nyemissioner i Vattenpalatset Vänerparken. Under åren har det emitterats (heter det så?) för sammanlagt 5,4 miljoner kr. Senast skedde det år 2013. Och nu är det alltså dags igen.

pengar6Och det är alltså inte bara nyemissioner som har belastat kommunens ekonomi. Kommunen har tillskjutit förlusttäckningsbidrag under en rad år. Det handlar om sammanlagt 65,4 miljoner bara de senaste 10 åren!

Men som sagt, Vattenpalatset är populärt och många besökare hittar dit varje år.

Och… (Eller, men…)

pengapaseVänersborgs kommun har en påse med pengar. Pengarna ska räcka till all kommunal verksamhet. Förskolan och skolan, de äldre och sjuka, gator och fastigheter osv osv – alla kommunens verksamheter ska ha pengar. Behoven är skriande på många håll, inte minst för att ta hand om och ordna en bra verksamhet för alla nya barn och elever. Att i det läget satsa så många miljoner på en icke-lagstadgad verksamhet, som typ Vattenpalatset (och Arena Vänersborg), kan, och måste, diskuteras…

1Min bestämda åsikt är att de lagstadgade verksamheterna, som till exempel vård, skola och omsorg, måste gå i första hand. Om det finns pengar över, vilket det kommer att göra, så kan de gå till sådant som inte är lagstadgat. För visst finns det massor av kommunal verksamhet som inte är lagstadgad som är bra och som höjer livskvaliteten för vänersborgarna. Men finns det inga pengar kvar i den kommunala pengapåsen till allt så…

Det här är en mycket viktig och grundläggande diskussion tycker jag.

Vänsterpartiet föreslog till exempel en skattehöjning i juni för att finansiera förskola och skola. Det var egentligen ett ganska desperat förslag för att möta den drastiskt förändrade och akuta situation som Barn- och Utbildningsnämnden stod, och står, inför.

uppochnerMen detta är principiellt fel anser jag. Det är att ställa allt på huvudet, att vända upp-och-ner på problematiken. För naturligtvis ska de lagstadgade verksamheterna få vad de behöver. Och räcker inte kommunens pengapåse för att finansiera allt ”det andra”, dvs de icke-lagstadgade verksamheterna, kan ett alternativ vara att höja skatten.

Frågan till vänersborgarna borde därför lyda:

Är ni beredda att betala högre skatt för att finansiera icke-lagstadgade verksamheter som bandy i Arena Vänersborg och bad på Vattenpalatset Vänerparken? Eller en ny curlinghall? Eller ett nytt kulturcenter på den gamla Huvudnästomten för mellan 70-205 miljoner kronor?

Då är frågan rätt ställd och då undrar jag hur vänersborgarna hade svarat…

Kategorier:Ekonomi, Vattenpalatset
%d bloggare gillar detta: