Arkiv

Archive for the ‘Ekonomi’ Category

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

Kommunens ekonomiska situation

8 februari, 2017 Lämna en kommentar

På dagens sammanträde med kommunstyrelsen presenterades det preliminära bokslutet.

tummen_upp4Det visade sig att år 2016 blev ett synnerligen ljust och mycket positivt år för Vänersborgs kommun. I varje fall ur ekonomisk synvinkel.

Så här sammanfattas det gångna året i bokslutet:

  • ”Resultatet uppgår till 59 mkr.”
  • ”Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget.”
  • ”Kommunen har investerat för 175 mkr.”
  • ”Samtliga fyra finansiella mål nås.”

overskottResultatet blev 53 miljoner kr bättre än budgeterat och slutade alltså på 59 milj kr. Och det trots att oppositionen i april, mot de styrande partiernas vilja, röstade igenom en budget som innebar 40 milj kr mer till verksamheterna. Vem vet, så här i efterhand, kanske hade ytterligare pengar till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden varit på sin plats…

Nämnderna redovisade ett sammanlagt överskott med 22 milj kr, trots att socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden samtliga redovisade ett underskott.

Några av förklaringarna till överskottet är följande:

”Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2.191 mkr vilket är 12 mkr bättre än budget. Centralt budgeterade medel avseende pensioner, arbetsgivaravgifter och avsatta lönemedel ger ett överskott på 8 mkr. Finansnettot ger ett överskott på 11 mkr främst beroende på att upplåning inte sker i den omfattning som budgeterats.”

lana_pengar2Även på lånesidan är det positivt.

Den långfristiga låneskulden uppgick år 2015 till 223 milj kr och den totala skulden till 802 milj kr. Även dessa siffror förbättrades. Efter år 2016 är låneskulden 173 milj kr och den totala skulden 758 milj kr.

Kommunens investeringar är viktiga.

Kommunen investerade förra året för 175 milj kr. Det var 84 milj kr i fastigheter, 64 milj iinvestering4 VA, vägar, park och renhållning, 10 milj i exploatering och 18 milj kr i inventarier. De två största investeringarna var VA längs vänerkusten (32 milj kr) och och den avslutande delen av renoveringen av Birger Sjöberggymnasiet 26 milj.

År 2016 blev alltså ett mycket gott år för kommunen ur ekonomisk synvinkel. Och det lite ”lustiga” med det hela är att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har styrt med oppositionens budget. Något de för övrigt gör i år också…

Dessutom har Fastighets AB äntligen fått pengarna för Toppaffären. Fast det står inte i bokslutet.

topploggDet blev ju som bekant en del efterdyningar när kommunen köpte och sålde Toppfastigheten år 2009… Det var inte bara fråga om en usel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. EU-kommissionen konstaterade nämligen att det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna, 17,2 miljoner kronor, finns nu på Fastighets AB:s konto sedan den 18 januari…

salamanderKommunen har också sålt fastigheten Fiolen 3 samt ett område av Blåsut 2:2. Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg, har köpt marken för 1,6 milj kr. (Handpenningen är på 160.000 kr.) Det handlar alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut. Även om pengar inte luktar, så kunde kommunen ha struntat i den här affären. Det hade varit bättre om blåsutborna hade fått behålla sitt skogsområde orört. Det hade nog salamandrarna i skogen också tyckt – om de hade kunnat yttra sig.

budgetBudgetberedningen har börjat sitt arbete med budgeten för år 2018. För första gången har samtliga partier bjudits in att delta i arbetet. Det var efter ett initiativ från Marie Dahlin (S), vilket för övrigt är mycket uppskattat från de partier som inte har någon representant i KSAU. (Det är KSAU som annars utgör budgetberedningen.) Men det kanske är ett sätt för de styrande att försöka komma överens med oppositionen innan budgetbeslutet för nästa år fattas i juni.

De styrande partierna har väl ingen större lust att styra Vänersborg ytterligare ett, tredje, år med oppositionens budget… Det logiska hade naturligtvis varit att Marie Dahlin och de styrande hade avgått och låtit oppositionen leda Vänersborg…

I september nästa år är det val igen.

.

PS. På Vänsterpartiets hemsida hittar du en referat av hela sammanträdet med kommunstyrelsen – klicka här.

Kategorier:Budget 2016, Ekonomi Taggar:

Kommunens och BUN:s ekonomi

25 oktober, 2016 Lämna en kommentar

studerarEn stor del av en fritidspolitikers tid (”liv” höll jag på att skriva) upptas av inläsning av rapporter av olika slag. Nu har turen kommit till delårsrapporten för augusti 2016. Den ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag.

Och ur ekonomisk synpunkt så är det en oerhört glädjande rapport.

glad5Kommunen ser nämligen ut att göra ett helt fantastiskt ekonomiskt resultat i år. Prognosen för kommunen ligger på ett överskott på 50 milj kr. (Ja, du läste rätt!) Det är 9 milj kr bättre än resultatet för 2015 och 44 milj kr bättre än den ”ursprungliga” budgetens förväntade/prognosticerade resultat. Ja, till och med ännu bättre, under ”Finansiell analys” på sidan 11, ”Sammanfattande slutsatser” står det:

”Kommunens beslutade Mål- och resursplan för 2016 innebar ett budgeterat resultat på 6 Mkr. Det prognostiserade resultatet uppgår till 50 Mkr vilket är 44 Mkr bättre än budget. Under 2016 har kommunens ekonomi stärkts genom såväl extra statsbidrag för migration, samt förbättrade skatteintäktsprognoser. De förbättrade intäkterna har under året använts till att tillföra kommunstyrelsen och nämnderna utökadepengar6 budgetanslag med sammanlagt 74 Mkr, jämfört med det ursprungliga och upphävda budgetbeslutet i juni 2015.”

74 miljoner kronor…

Det här betyder att alla ekonomiska mål uppnås och överskrids; finansiellt mål, soliditets- och likviditetsmål etc. Det är alltså skatteintäkterna som har ökat liksom de extra statsbidragen för migration.

lana_pengarMen för fullständighetens skull, för att få ett riktigt grepp om kommunens ekonomi, så måste man också titta på lånesidan. På sidan 9 i delårsrapporten står det:

”Låneskulden ökade åren 2007 till 2011, var oförändrad mellan 2011 och 2014 och ökade med 23 Mkr under 2015. Under 2016 har kommunen hittills amorterat 75 Mkr för att minska likviditeten. När investeringarna genomförs kommer dock kommunen behöva låna 25 Mkr med nuvarande prognos. Kommunens låneskuld uppgår då till 173 Mkr, vilket är en minskning med 50 Mkr jämfört med 2015. Koncernens låneskuld beräknas uppgå till 1.401 Mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 29 Mkr, det är framförallt ABVB som ökar sin låneskuld.”

Men tittar man på investeringarna ligger kommunen ”som alltid” långt efter verkligheten, jämfört med de planer som fanns och som tycktes ge Vänersborgs kommun skrämmande höga nivåer på lånefinansieringen.

Alltså, kommunen beräknas göra ett överskott i år på 50 milj kr!marie

Och ändå, så sent som den 18 oktober skrev kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i TTELA till undertecknad:

”I förslaget du stöttade fanns inga pengar kvar att investera.”

Det skrev Marie Dahlin med anledning av att jag och Vänsterpartiet var med och stödde en budget som gav verksamheterna nödvändiga tillskott på 40 milj kr mer än förslaget från de styrande partierna (S+C+MP). Med Marie Dahlins förslag skulle överskottet ha blivit 90 milj kr, samtidigt som Barn- och Utbildningsnämnden och Socialnämnden som bäst skulle ha hållit på med att spara genom att friställa personal…

investering4Överskottet på 50 miljoner kronor är en avsevärd summa att investera för. (När man investerar lånar man ju till det mesta och det viktiga är att det finns pengar till amorteringar och räntor.) Det betyder egentligen att det finns pengar för ytterligare satsningar på skola, vård och omsorg.

Och med tanke på samhällsbyggnadsnämnden beräknade överskott på 3,5 milj kr, så hade det också funnits 10-15.000 kr till badplatsen i Väne Ryr…bun2

Barn- och utbildningsnämnden har naturligtvis ett eget kapitel i den delårsrapport som kommunfullmäktige ska behandla imorgon.

Barn- och utbildningsnämnden konstaterar i rapporten att elevökningen har fortsatt under 2016.

På fritids har antalet barn ökat med 141 under perioden januari till och med september. Det är en hög siffra…

I grundskolan ligger ökningen under samma period, från januari till och med september, på 136 elever. Jämför man elevantalet ett år tillbaka (september 2015), så har antalet elever ökat med 299. Det är en mycket kraftig ökning.

teacherFler pedagoger har anställts för att möta elevökningen. Nämnden har också förstärkt på Elevhälsan. Det har t ex anställts fler skolsköterskor och skolkuratorer. Men det innebär inte att personaltätheten, anställd per elev, ökar. Det är snarare så att BUN helt enkelt försöker hålla jämna steg med elevökningen.

Under årets första månader ledde barntillströmningen till kommunens förskolor till problem. 32 barn blev inte erbjudna barnomsorgsplats inom de fyra månader som lagen föreskriver. Nu i höst har trycket varit lägre, men det finns köer i t ex centrala stan, Torpa/Tärnan, Mariedal och Frändefors. Söktrycket till kommunens förskoleplatser börjar emellertid återigen att öka vid den här tiden och ”söktoppen” lär komma i början på nästa år. Då finns det stora risker att Skollagen återigen bryts.

children2Det är viktigt att komma ihåg att antalet barn per årsarbetare på förskolan fortfarande ligger 0,8 barn över riksgenomsnittet. Det behöver anställas fler personer.

Det har hänt många bra saker inom barn- och utbildningsnämnden under året. Alla elever i högstadiet har fått datorer, Välkomsten utvecklas ständigt och fungerar utmärkt och nämnden har även förlängt öppettiderna på förskolorna. För att ta några exempel.

utmaning4Men nämnden står inför stora utmaningar. Den kanske största just nu är lokalerna. Det är fullt i klassrummen och även i förskolorna. Grupper och klasser blir allt större. Antalet inskrivna barn per avdelning har t ex ökat med 0,9 barn och ligger nu 1,4 barn över riksgenomsnittet. Det handlar om att få plats med alla barn och elever. Lokalsituationen är akut och något måste göras snabbt. Det får inte vara så här stora barngrupper, det är varken bra för barnen eller personalen.

BUN har tittat framåt när det gäller lokalfrågorna. Beslut har fattats utifrån ”Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år” och ”Skolutredning av de centrala grundskolorna”. Det är, som det står i delårsrapporten, långsiktiga beslut som är uppdelade i etapper. En del projektering är påbörjad, men den allmänna känslan i nämnden är att det går alltför trögt och långsamt…

honan3Nämnden vill inte uppleva att den återigen ska behöva fatta samma beslut tre gånger, som med den nya förskolan i kvarteret Hönan, innan något händer. Och vad jag vet har fortfarande ingen spade satts i jorden.

Ett annat problem är situationen för pedagoger. Det är en stor brist på teacher_tired2behöriga och legitimerade pedagoger i Sverige. Om Vänersborg ska kunna behålla sina pedagoger och locka till sig nya så krävs det förändringar i kommunen. Det krävs en bättre arbetssituation och det krävs förmodligen också höjda löner. Den väg som regeringen har slagit in på, ett lärarlönelyft enbart för vissa lärare, är fel väg att slå in på. Den splittrar bara upp lärare och ger de som inte får del av lönelyftet känslan av att inte duga. Det föreligger en stor risk att dessa byter kommun.

En tredje utmaning för nämnden är att öka likvärdigheten mellan och inom kommunens skolor. Det har påbörjats ett arbete och det är viktigt att det fortsätter. Det är enligt min mening på sin plats att nämnden återigen tittar över resursfördelningsmodellen.

betyg3Och naturligtvis är det alltid ett mål och en strävan att öka andelen elever som blir behöriga till ett gymnasieprogram och också att höja medelmeritvärdet för 9:orna.

Budgetprognosen för Barn- och Utbildningsnämnden ligger i år på ett underskott med 3,3 milj kr. Men då ska man också komma ihåg att just i år har nämnden fått ett extra statsbidrag avseende flyktingsituationen på 9 milj kr. Om inte dessa 9 milj kr hade tillkommit och om inte oppositionens budget hade fått majoritet i triumviratkommunfullmäktige, som innebar ytterligare 16 milj kr till barn- och utbildningsnämnden jämfört med den styrande minoritetens förslag, så vet jag inte hur det hade slutat… Men det kanske man ska fråga de styrande partierna, socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet. Typ vad de hade tänkt spara på menar jag.

Det krävs ytterligare pengar till skola, vård och omsorg.

Vattenpalatset Vänerparken AB

10 september, 2015 8 kommentarer

vattenpalatsetloggaPunkt 6 på kommunfullmäktiges dagordning nästa vecka (onsdag 16 september) lyder ”Nyemission avseende Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Äventyrsbadet Vattenpalatset har en lång historia bakom sig. Efter att diskussionens vågor gått höga och efter en del remarkabla turer lades utomhusbadet i Vänersborg, vid Sportcentrum, ner och ersattes med den nya anläggningen, som öppnade sina portar i maj 1991. Det var också ett dyrt beslut. Redan från början stod det klart att medel skulle få tillskjutas regelbundet till Vattenpalatset. Men den historien får någon annan berätta.

Precis som Vänsterpartiets roll i denna historia. Det var före min aktiva politiska tid, men vad jag har hört så protesterade Vänsterpartiet mot planerna. Under senare år, när jag blivit politiskt aktiv i Vänersborg, så har dock Vänsterpartiet alltid godkänt Vattenpalatset Vänerparkens årsredovisningar.

simmaVattenpalatset är populärt. Enligt hemsidan är det 118.000 personer som badar i bassängerna varje år. Och det är kul att vistas på badet. Visst är det så, det vet jag av egen erfarenhet. Och antagligen är Vattenpalatset ett sådant ställe som varenda vänersborgare åtminstone någon gång har besökt i sitt liv, som barn, som vuxen eller som förälder.

Och på onsdag ska alltså kommunfullmäktige besluta om en nyemission till Vattenpalatset Vänerparken AB.

aktieEmission heter det när ett aktiebolag ger ut nya aktier. Det görs när ett företag behöver mer pengar. Orsaken kan vara att företaget tänker investera eller expandera. Ett företag kan också göra en emission för att undvika konkurs. Nyemissioner i näringslivet sker egentligen endast i nödfall. Tillskapandet av nya aktier späder ju liksom ut aktiekapitalet och det brukar inte vara så populärt bland aktieägarna.

Anledningen till Vattenpalatsets emission är enligt handlingarna:

”Vid Vattenpalatset Vänerparken AB:s styrelsemöte den 10 juni 2015 behandlades frågan om kapitalbehov för investeringar som påbörjats av hyresvärden i samband med förnyande av hyreskontrakt. De tankar kring investeringar som påbörjats täcks inte helt av hyresvärdens belopp om 6 miljoner kronor.”

vbg_loggaVattenpalatset Vänerparken AB är ett helägt kommunalt aktiebolag. Det ägs till 100 procent av Vänersborgs kommun. Det betyder att så fort det behövs pengar till bolaget så är det Vänersborgs skattebetalare som får stå för notan. Så när Vattenpalatset gick med en förlust förra året, år 2014, på 7,4 milj kr så var det skattepengar som täckte detta. Precis som det alltid har varit. De senaste 10 åren till exempel har kommunen varje år betalat ut ett förlusttäckningsbidrag på mellan 6 och 7 miljoner kronor till Vattenpalatset Vänerparken.

Vattenpalatset Vänerparken AB hyr sina lokaler av Vänerparken Property Investment KB. Vänerparken Property Investment är ett privat företag. Den 1 juni förlängdes hyresavtalet mellan hyresgästen Vänersborgs kommun/Vattenpalatset Vänerparken AB och hyresvärden Vänerparken Property Investment KB.pengar5

Enligt det nya avtalet betalar kommunen 5.518.792 kr årligen i hyra. Och Vänerparken Property Investment förbinder sig att investera 6 milj kr i anläggningen under de närmaste 3 åren – för att utveckla badverksamheten.

Marie Dahlin (S) kommenterade detta i TTELA den 4 maj:

”Konkurrensen är hård när det gäller badanläggningar och en utveckling av verksamheten är nödvändig för att hänga med.”

simbassangOch det har naturligtvis Marie Dahlin rätt i. Det växer fram fler badanläggningar i västra Götaland, som naturligtvis konkurrerar med Vänersborg. Och nu har också Uddevalla planer på att bygga en anläggning… Kanske är det så att Vattenpalatset måste ”uppgraderas” för att ha en chans att behålla sin position på ”badmarknaden”.

I hyran ingår inte el, VA, värme, varmvatten, kyla eller ventilation. Enligt uppgifter från Vattenpalatset Vänerparken uppgick kostnaderna för el, värme och VA till 1.463.905 kr år 2014. (Genomsnittet för dessa kostnader var under de senaste 10 åren 1.802.722 kr.)

Om ovannämnda investering av Vänerparken Property Investment på 6 milj kr skulle kosta mer, så ska enligt hyreskontraktet Vattenpalatset Vänerparken/Vänersborgs kommun betala det.

Och det gör tydligen investeringen, kostar mer alltså:

”De tankar kring investeringar som påbörjats täcks inte helt av hyresvärdens belopp om 6 miljoner kronor.”

magont2Och då får jag en sådan där konstig känsla i magtrakten… Redan den 10 juni föreslog styrelsen för Vattenpalatset en nyemission, dvs bara 10 dagar efter att det nya hyreskontraktet trädde i kraft. Borde inte de ökade investeringskostnaderna redan ha varit kända och ingått i själva hyreskontraktet? Det känns som om något inte riktigt stämmer…

Tankarna förstärks när jag läser formuleringen igen:

”De tankar kring investeringar som påbörjats…”

Tankar som påbörjats? Inte investeringen? Jag förstår inte riktigt… Dessutom måste väl tankarna vara rätt långt gångna om Vattenpalatsets styrelse redan någon vecka senare visste att det skulle bli dyrare än beräknat.

Och nu ska kommunfullmäktige besluta om en nyemission för att betala ”sin del” av investeringarna. Det innebär att kommunen ska låna upp 1,5 milj kr som ska gå till Vattenpalatset Vänerparken…

vattenpalatsetVänerparken Property väntar dock inte på fullmäktiges beslut nästa vecka utan har redan börjat sitt arbete med badet. Och då menar jag inte att det är innertaket som lagas, ni vet, det som föll ner den 25 juli… Det är redan lagat. (Se TTELA.)

Det är för övrigt inte första gången som det sker nyemissioner i Vattenpalatset Vänerparken. Under åren har det emitterats (heter det så?) för sammanlagt 5,4 miljoner kr. Senast skedde det år 2013. Och nu är det alltså dags igen.

pengar6Och det är alltså inte bara nyemissioner som har belastat kommunens ekonomi. Kommunen har tillskjutit förlusttäckningsbidrag under en rad år. Det handlar om sammanlagt 65,4 miljoner bara de senaste 10 åren!

Men som sagt, Vattenpalatset är populärt och många besökare hittar dit varje år.

Och… (Eller, men…)

pengapaseVänersborgs kommun har en påse med pengar. Pengarna ska räcka till all kommunal verksamhet. Förskolan och skolan, de äldre och sjuka, gator och fastigheter osv osv – alla kommunens verksamheter ska ha pengar. Behoven är skriande på många håll, inte minst för att ta hand om och ordna en bra verksamhet för alla nya barn och elever. Att i det läget satsa så många miljoner på en icke-lagstadgad verksamhet, som typ Vattenpalatset (och Arena Vänersborg), kan, och måste, diskuteras…

1Min bestämda åsikt är att de lagstadgade verksamheterna, som till exempel vård, skola och omsorg, måste gå i första hand. Om det finns pengar över, vilket det kommer att göra, så kan de gå till sådant som inte är lagstadgat. För visst finns det massor av kommunal verksamhet som inte är lagstadgad som är bra och som höjer livskvaliteten för vänersborgarna. Men finns det inga pengar kvar i den kommunala pengapåsen till allt så…

Det här är en mycket viktig och grundläggande diskussion tycker jag.

Vänsterpartiet föreslog till exempel en skattehöjning i juni för att finansiera förskola och skola. Det var egentligen ett ganska desperat förslag för att möta den drastiskt förändrade och akuta situation som Barn- och Utbildningsnämnden stod, och står, inför.

uppochnerMen detta är principiellt fel anser jag. Det är att ställa allt på huvudet, att vända upp-och-ner på problematiken. För naturligtvis ska de lagstadgade verksamheterna få vad de behöver. Och räcker inte kommunens pengapåse för att finansiera allt ”det andra”, dvs de icke-lagstadgade verksamheterna, kan ett alternativ vara att höja skatten.

Frågan till vänersborgarna borde därför lyda:

Är ni beredda att betala högre skatt för att finansiera icke-lagstadgade verksamheter som bandy i Arena Vänersborg och bad på Vattenpalatset Vänerparken? Eller en ny curlinghall? Eller ett nytt kulturcenter på den gamla Huvudnästomten för mellan 70-205 miljoner kronor?

Då är frågan rätt ställd och då undrar jag hur vänersborgarna hade svarat…

Kategorier:Ekonomi, Vattenpalatset
%d bloggare gillar detta: