Arkiv

Archive for the ‘Ekonomi’ Category

KS (1): FÖP, VA och ekonomi

26 januari, 2023 Lämna en kommentar

Mötet med barn- och utbildningsnämnden i måndags var långt. (Se “Långt BUN-möte”.) Gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen var ännu längre. Efter 8,5 timmar, inklusive en lunchrast på 55 min, tackade ordförande Benny Augustsson (S) ledamöterna för ett bra genomfört möte, och slog ordförandeklubban i bordet. Då var klockan exakt 17.04.

Dagordningen hade följande utseende:

Förutom att det förväntades av ledamöter och ersättare att de hade studerat de 1.106 sidorna i underlaget innan sammanträdet, så fylldes också kunskapen på med ett antal informationspunkter innan man kom in på själva beslutsomgången:

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) har studerats och diskuterats många gånger. Efter att den har arbetats fram under dialog och diskussion har den varit på remiss och samråd, ändrats, återremitterats och omarbetats i flera omgångar. Nu börjar dock processen att närma sig ett antagande i fullmäktige.

Utvecklingsledare Castell förklarade de senaste ändringarna i FÖP:en och motiven bakom. Kommunstyrelsen ställde sig sedan bakom översiktsplanen. Det var bara Vänsterpartiet som flaggade för ett ändringsförslag när planen slutligen skulle komma till fullmäktige.

Vi i Vänsterpartiet vänder oss, liksom flera andra organisationer och vänersborgare, och inte minst Länsstyrelsen, mot att två områden har markerats som utvecklingsområden för nya bostäder på Dalbobergen.

Det är områdena U22 och U23 som Vänsterpartiet vill ska “lyftas ur” planen. Det handlar om områden där oerhört många vänersborgare rör sig och ägnar sig åt ett aktivt friluftsliv. Länsstyrelsen skriver om områdena:

“Länsstyrelsen bedömer att de ingrepp som åtgärderna medför har en stor påverkan på riksintresse för friluftsliv … och att påtaglig skada inte kan uteslutas.”

Det tycks dock inte finnas något majoritet för det bland kommunens politiker. Tvärtom, det verkar som om Vänsterpartiet är ensamt i sin uppfattning.

Ett område på Onsjö har lyfts ur FÖP:en.

Det är område U19 som tidigare hade föreslagits som ett nytt verksamhetsområde. Flera vänersborgare reagerade på denna markanvändning och området ska i fortsättningen inte bli exploaterat. Området innehåller så vitt jag vet också föroreningar…

Den fördjupade översiktsplanen är inget juridiskt bindande dokument för den framtida användningen av mark och vatten i Vänersborg och Vargön. Det är mer av en vägledning. När det t ex ska byggas bostäder i ett “nytt” område måste det först upprättas detaljplaner mm.

Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunalt vatten och avlopp behandlades, men först var Kretslopp & Vatten på plats och informerade.

Det har handlat mycket om kommunalt VA i denna blogg de senaste åren och jag har skrivit både om Eckerbom Wendels motion (se “Motion om tvångsanslutning”) och den nya lagstiftningen som började gälla den 1 januari i år (se “Riksdagen ändrar i VA-lagen”). Kretslopp & Vatten lade tonvikten på sin information på den nya lagstiftningen. Informationen ledde snabbt till en skarpare ordväxling mellan Eckerbom Wendel (M) och Mats Andersson (C).

I motionen finns det flera “oklara” uppgifter. En av de saker jag reagerar mest på är en formulering om Blåplanen, dvs kommunens plan över framtida verksamhetsområden för det kommunala VA-nätet. Det står i motionen:

“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”

Det håller jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang.

“Större sammanhang” är ett begrepp som är centralt i vattentjänstlagen. Den gängse definitionen i landet enligt t ex rättsfall är att det krävs 20-30 fastigheter för att räknas som ett större sammanhang. Jag frågade VA-chef Daniel Larsson om detta och han medgav att det var så, med vissa undantag. VA-chefen förklarade Blåplanens skrivningar och områdesbestämningar med att det inte fanns någon vägledning när den utarbetades.

Lena Eckerbom Wendel (M) yrkar i sin motion, som för övrigt skrevs innan den nya lagstiftningen hade beslutats, inte på att tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet ska stoppas. Hon anser “bara” att kommunen ska vänta med att tvångsansluta fastighetsägare till det kommunala VA-nätet tills den dag den enskilda VA-lösningen inte längre är acceptabel “med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö”. Motionen handlar alltså om en ”uppskjuten” tvångsanslutning.

Eckerbom Wendel betonade dock igår att motionen handlar om hur kommunen ska agera efter det att ett verksamhetsområde hade inrättats. Jag kan emellertid inte säga att det framgår av de tre yrkandena som framförs i motionen. Det gör motionen oklar. Lagstiftningen har blivit mer flexibel från den 1 januari samtidigt som VA-chefens konstaterande igår om vad ett större sammanhang innebär var tydligare. Och det handlar om innan ett verksamhetsområde beslutas.

I kommunstyrelsen avstod jag från att rösta, det får funderas ett varv till. Motionen ska avgöras i kommunfullmäktige.

2023 blir ett tufft år. Och det inte bara för väldigt många hushåll, utan också för Vänersborgs kommun. Till skillnad från förra året. Ekonomichef Thomas Sannemalm redogjorde för den preliminära bokslutsrapporten för 2022.

Vänersborgs kommun gjorde ett resultat på +175 milj kr förra året. Det är ett extremt positivt resultat och kommer antagligen aldrig mer att uppnås. Det förklaras framför allt av alla statsbidrag under pandemin. Under 2020 uppgick överskottet för övrigt till +161 milj kr och 2021 till +185 milj kr. De var ju också pandemiår.

Kommunen investerar oerhört mycket för närvarande och kommer att tvingas göra så de kommande åren. Förra året, 2022, uppgick investeringarna till 516 milj kr. Det var “all-time high”, som ekonomichefen uttryckte det. De stora överskotten har dock hållit nere kommunens upplåning.

Det ekonomiska tänket känns lite “bakvänt”. I tre år har kommunen “badat” i pengar, det 4:e året drabbas den av “fattigdom”. Offentliga finanser jämförs ofta med de enskilda hushållens ekonomi, framför allt när det gäller att få folk att “förstå” vikten av besparingar, nedskärningar och återhållsamhet. Jag undrar hur den jämförelsen ser ut nu? För vilka hushåll skulle inte spara av de stora överskotten från tre år och leva gott på dem ytterligare några år? Det är nästan så att Egyptens farao för över 2000 år sedan kan föregå med gott exempel. Han tänkte smartare ekonomiskt när han enligt Gamla Testamentet (1 Mos 41:26-36) på Josefs inrådan sparade från de 7 åren med stort överflöd i Egypten till de 7 kommande hungeråren… (Se “KS (3): Sociala fonder”.)

Det skulle behövas ett annat tänk i Sverige kring ekonomi.

Det framgår sannolikt av dagordningen ovan, och tidsåtgången för sammanträdet, att det finns en hel del ärenden kvar att redovisa. Jag återkommer.

Anm. Läs också ”KS (2): IT, Hunneberg, styrning och jämställdhet”.

KFV: Ekonomiska utsikter för 2023

16 november, 2022 Lämna en kommentar

Sverige går enligt alla prognoser mot ekonomiskt bistrare tider. Så gör också kommunerna. Det blir inte heller bättre av att den nya regeringen inte vill kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna…

Ekonomikontoret i Vänersborg har gjort en sammanställning av de samhällsekonomiska förutsättningarna inför 2023-2025. Ekonomerna skriver:

  • “Inflations-och räntechock kyler av global och svensk ekonomi, framför allt 2023 – Efterfråge-och utbudsstörningar samt postpandemianpassning”
  • ”BNP minskar 5 kvartal i rad under loppet av 2022 och 2023”
  • ”Tudelning av arbetsmarknaden som försvagas men med fördröjning; arbetskraftsbrist samtidigt som vissa sektorer drabbas hårdare”
  • ”Höga prisökningar drabbar alla sektorer”
  • ”Prognosen för lönesumma och skatteunderlaget nedreviderad i nominella termer. – Varaktigt lägre real skatteutvecklingsprognos”

Ekonomer har en tendens att alltid måla framtiden i mörka färger. Men frågan är om det inte ligger mer i de dystra prognoserna än vanligt, i varje fall för 2023 och sannolikt också 2024. Ekonomikontoret konstaterar för Vänersborgs del att vi har följande ekonomiska förutsättningar inför 2023-2025:

  • “Hög inflation med ökade energipriser och höjda räntor.”
  • ”Svagare utveckling av samhällsekonomin under kommande år påverkar skatteintäkterna”
  • ”Kraftigt ökade pensionskostnader fr.o.m. 2023 och en mer dämpad utveckling av skatteintäkterna gör att resultatet faller”
  • ”Fortsatt hög investeringsnivå – ofinansierade investeringar”

Det finns anledning att återkomma till dessa förutsättningar och vad de får för konsekvenser för budgeten i kommunen. Budgeten, som ska antas i december, har nu börjat diskuteras på allvar.

Denna blogg ska belysa den ekonomiska situationen för Kunskapsförbundet Väst.

Kunskapsförbundet Väst är som bekant ett eget kommunalförbund vars medlemmar är Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundet har ansvar för gymnasieskolan och vuxenundervisningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet har övertagit dessa uppgifter från ägarkommunerna och är huvudman för verksamheten.

Kunskapsförbundet Väst har till stor del samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun och har egen budget och räkenskaper. En stor skillnad mellan KFV och ägarkommunerna är att förbundet inte har någon beskattningsrätt. Det är Trollhättan och Vänersborg som genom ett förbundsbidrag finansierar gymnasieskolan. Förbundsbidraget är beräknat utifrån bland annat antalet ungdomar i de aktuella åldersintervallerna. (Vuxenutbildningen finansieras enligt andra principer och det ska jag inte ta upp i denna blogg.)

Den mörkare ekonomiska framtiden kommer även, naturligtvis, att drabba KFV:s gymnasieverksamhet. Prognoserna visar ett stort underskott. Det saknas mycket pengar…

Kostnaderna för gymnasiesärskolan beräknas öka. Det skulle behövas ytterligare 9,4 milj kr för att finansiera det ökade antalet elever nästa år. I år fick förbundet ett extra tillfälligt tillskott till Gysär på 5,7 milj kr, men det gällde alltså bara för 2022.

Kommunernas pensionskostnader ökar kraftigt nästa år. Så gör också Kunskapsförbundets. Pensionsprognosen för förbundet är att kostnaderna kommer att öka med 16,7 miljoner.

På Skolverkets hemsida (se Skolverket) står det:

“Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan.”

Jag ska inte gå in på hur detta är tänkt, utan helt enkelt konstatera att det innebär en ökad kostnad för Kunskapsförbundet nästa år med 600.000 kr.

De här tre posterna ger ett underskott för gymnasieskolan på 26,7 milj kr år 2023. Det motsvarar 10% av av gymnasiets personalstyrka eller 41 tjänster. 83% av Kunskapsförbundets personalkostnader ligger på lärare och stödpersonal. En besparing på pedagogisk personal skulle leda till att lärartätheten, lärare per 100 elever, sjunker från 8,1 år 2022 till 6,8 år 2023.

Diagrammet nedan visar lärartätheten bland de kommuner i Sverige som har kommunala gymnasieskolor 2022 och var Kunskapsförbundet hamnar i en jämförelse 2023.

Kunskapsförbundet, som ligger dåligt till i rankingen redan nu, skulle hamna i det absoluta bottenskiktet. Den röda stapeln visar lärartätheten i Uddevallas kommunala gymnasieskolor.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag ännu inte har nämnt något om inflationen… 

Inflationen beräknas fördyra gymnasieskolans verksamhet med upp mot 10 miljoner… Det är kostnader för lokalhyra, el, läromedel (jfr yrkesförberedande program), skolmåltider och elevbidrag.

I Vänersborgs kommun, och också i Trollhättan, täcks de ökade kostnaderna för pensionerna centralt, dvs nämnder och styrelser behöver inte skära ner på verksamheterna för att finansiera dem. Det var Vänersborg villig att göra för Kunskapsförbundet också. KFV är ju i samma situation som kommunens egna nämnder och styrelser och bör behandlas på samma sätt. KFV bedriver ju verksamhet för Vänersborgs ungdomar.

Det visade sig på ägarsamrådet i oktober, då kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg mötte presidiet i Kunskapsförbundet, att politikerna från Trollhättan inte ville behandla Kunskapsförbundet på samma sätt som kommunens egna nämnder och styrelser. De ville att KFV själv skulle stå för en stor del av de ökade pensionskostnaderna. På det senaste ägarsamrådet i november hade Trollhättan fortfarande inte ändrat uppfattning. “Staden” sa egentligen varken “bu eller bä”…

I både Trollhättan och Vänersborg ökar antalet elever i grundsärskolan, och behoven hos de enskilda eleverna har också en tendens att öka. I Vänersborg får barn- och utbildningsnämnden ekonomisk kompensation för ökningen, och jag förmodar att det är så i Trollhättan också. Nu är inte detta klart för 2023 än, men signalerna om hur Gysär-eleverna på Kunskapsförbundet ska behandlas är “luddiga”. Det känns väl som kommunalråden, i varje fall från Trollhättan, kan ha vissa tveksamheter för att kompensera KFV. Det är märkligt, det är ju samma elever vi pratar om – på våren går de ur 9:an, på hösten börjar de på gymnasiet.

KFV får i nu-läget en inflationskompensation på 1,8%. Det räcker inte långt, men det är ungefär vad kommunernas egna nämnder och styrelser får. Men som sagt, i dagsläget har varken Vänersborg eller Trollhättan antagit några (nya) budgetar för nästa år. Så vi får avvakta och se. Men det är naturligtvis inte mer än rättvist att Kunskapsförbundet får lika stor inflationskompensation som nämnderna och styrelserna i ägarkommunerna.

Kunskapsförbundet vet alltså fortfarande inte vilka pengar ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan tänker tillskjuta förbundet. Signaler från det nya borgerliga styret i Trollhättan tyder väl på att det ska sparas…

Det tråkiga är att Vänersborg ofta tvingas göra som Trollhättan. Det ligger ju i sakens natur att de båda kommunerna måste behandla Kunskapsförbundet på samma sätt. Och Trollhättan är ju större än Vänersborg… Tyvärr får vissa vänersborgare “vatten på sin kvarn” av Trollhättans attityder och beteenden. Det finns nämligen en del politiker som är tämligen negativa till kommunalförbundet som idé och som anser att Vänersborg ska sköta gymnasieutbildningen på egen hand. Jag tillhör inte den kategorin, i varje fall inte i nu-läget.

Det måste nämnas att Kunskapsförbundet är i en svår situation när det gäller besparingar och nedskärningar. Förbundets tre gymnasieskolor, Nils Ericson och Magnus Åberg i Trollhättan samt Birger Sjöberg i Vänersborg, är extremt konkurrensutsatta. Det finns alldeles för många fristående gymnasieskolor i Trollhättan och Uddevalla som lockar till sig studenter från Vänersborg och Trollhättan. Även Göteborg drar till sig en hel del. Och om kvaliteten på undervisningen sjunker på grund av lägre lärartäthet så är risken stor att studenterna väljer bort KFV. Men det är likt förbaskat Kunskapsförbundet Väst som får betala fakturorna för dessa studenters skolgång på friskolorna. Vilka inte helt sällan uppvisar högre belopp än om de hade gått på någon av förbundets skolor. Och så blir det i praktiken ingen som helst besparing för Kunskapsförbundet, utan en – fördyring…

Det andra sättet att spara är att lägga ner hela program. Och då tror jag att t ex Estetprogrammen ligger risigt till. De är dyra och de lockar till sig förhållandevis få elever. Även på detta område finns det friskolor som skulle ta emot intresserade elever med öppna armar – och skicka fakturorna till Kunskapsförbundet…

Det minsta Kunskapsförbundet kan begära av ägarkommunerna, det är att behandlas lika i ekonomiskt hänseende som Vänersborgs och Trollhättans egna nämnder och styrelser. Det andra är, anser jag, att ägarkommunerna måste ta särskild hänsyn till den konkurrenssituation som KFV befinner sig i.

De styrandes budgetförslag (2/2)

25 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokraterna (S), center- (C) och miljöpartiet (MP), har presenterat sitt budgetförslag för nästa år, 2021. I en blogg i fredags skrev jag om den “allmänna” delen av förslaget, dvs om de förutsättningar, regler etc som egentligen gäller som “bakgrund” för alla partiers budgetförslag. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)

Det börjar alltså dra ihop sig för det stora budgetbeslutet. Onsdagen den 18 november är det dags, då ska fullmäktige bestämma hur pengarna ska fördelas nästa år.

De styrandes budget, S+C+MP, utgår helt och hållet från den budget som gällde för i år. Den fördelning av de ekonomiska medlen som gällde för i år är utgångspunkten för tilldelningen även kommande år. Och då kan det vara bra att veta att tilldelningen i år utgick från budgeten 2019… (Och 2019 från budgeten 2018…)

Det här är egentligen ett stort feltänk. Detta budgetförslag, liksom alla andra, borde utgå från frågan – vad är det vi vill i Vänersborg? Ett budgetbeslut borde föregås av en diskussion om vad kommunen som helhet ska prioritera och satsa på. Och när man har rett ut och bestämt vad man vill, så tittar man på vilka ekonomiska resurser som krävs för att komma dit. Och då ska hela kommunen betraktas och behandlas som en helhet.

Nu blir det tvärtom, bakvänt, upp och ner. Budgeten utgår från förra årets tilldelning och varje nämnd får sin påse med pengar med några smärre justeringar. Sedan får nämnderna och verksamheterna helt enkelt se vad pengarna räcker till… Prioriteringar mellan nämnderna, som mellan arenan och äldreomsorgen eller Vattenpalatset och fler speciallärare, förekommer inte. Allt sker utifrån “stuprören”. Det finns ibland knappt någon helhetssyn ens inom en nämnd.

Vän av ordning invänder säkert att det finns mål och förväntade resultat även i Vänersborgs kommun. Och visst, det finns det. De har dock inte någon som helst betydelse i budgetprocessen. Det finns nog ingen som säger emot det. Tvärtom, moderaterna, framför allt, har påtalat detta tämligen flitigt genom åren. Vi är också några i Vänsterpartiet som har pratat om ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Det är emellertid ingen annan som har tagit upp den tråden. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

De styrande partiernas budget kommer att ge ett överskott för kommunen nästa år på 47 milj kr. Det kan vara bra att veta.

I förslaget till budget för 2021 från S+C+MP redovisas varje nämnd för sig. Först ut är barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Barn- och utbildningsnämnden

BUN föreslås få en budgetram på 834,3 milj kr. Det är en ökning jämfört med 2020. Nämnden får 5,2 milj kr till ökade kostnader som en följd av investeringar på Silvertärnan och för ökade kostnader för hyresbidrag till externa verksamheter. Och det är ju bara att tacka och ta emot för BUN. Men det är ett tillskott som försvinner direkt ut från BUN och till (största delen) samhällsbyggnadsnämnden i form av hyror. Pengarna kan inte användas i verksamheten.

Nämnden får också 12,7 milj kr som kompensation för löneökningar. (En sådan får alla nämnder.) Det är samma som med de ökade hyrorna, det är bra att nämnden slipper betala ur “egen ficka” (som faktiskt sker i många kommuner), men det är inga extra pengar till barnen eller eleverna.

2,7 milj kr försvinner ur budgeten på grund av att internräntan sänks från 1,5% till 1%. Detta gäller för övrigt också alla nämnder. Det är ett nollsummespel, men innebär att kostnaden för nya investeringar blir lägre när räntan sänks. Det kan också nämnas att de 15 milj kr som BUN fick i år är ramhöjande, dvs BUN får pengarna även de kommande åren. Men som sagt, BUN fick dem i år så det blir ingen höjning nästa år jämfört med i år…

I förslaget påpekas att:

“de aviserade riktade statsbidragen av generell karaktär avseende skola och äldreomsorg kommer att hanteras via särskilda beslut. De ingår således inte i mål- och resursplan 2021‐2023.”

Jag är inte säker på vad det här är för pengar eller hur mycket. SKR skrev i varje fall så här i ett cirkulär den 22 september:

”Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.”

Vänersborg får mindre än 0,5% av 800 milj, dvs ungefär 3,5 milj kr extra år 2021. Det är inte mycket att komma med….

BUN får inte de pengar nämnden behöver. Nämnden får inte de 2,6 milj kr som den räknade med för ökade kostnader för köpta måltider från samhällsbyggnadsnämnden. Sedan hade ytterligare 7,7 milj kr behövts för ökade kostnader för fler barn och elever. Det tycks inte heller som om nämnden får full kompensation för de ökade hyreskostnaderna, 1 milj saknas. Besparingarna, som nämnden tvingas vidta, kan också leda till minskade statsbidrag på ca 36 milj kr… Dessutom minskar bidragen från Migrationsverket med 6 milj kr…

Det blir ett tufft år för Vänersborgs barn och elever. Igen. De styrande satsar inte på förskolan eller grundskolan. De skjuter inte till några extra resurser för t ex mindre barngrupper, fler lärare eller förbättrade resultat i skolan. Jag påminner mig att konsultföretaget Public Partner i sin genomlysning skrev:

“Förväntningarna på skolresultaten behöver höjas, inte minst från den politiska ledningen i kommunen.”

Om de tre styrande partiernas budgetförslag får majoritet i kommunfullmäktige så ställs BUN inför nedskärningar. Det kommer säkerligen att innebära lägre personaltäthet, större klasser och barngrupper, sämre arbetsmiljö för både lärare och elever, högre sjukskrivningstal, sämre kunskapsresultat osv. Det kommer också att kunna leda till nedläggning av skolor, nedläggning av Lanternan, dvs “nattiset”, minskat öppethållande på förskolor och fritidshem osv. De styrande partierna har emellertid skrivit in i förslaget att:

“Eventuella förändringar i grundskolestrukturen ska lyftas till kommunfullmäktige för beslut.”

Det betyder att en nedläggning av Mulltorp och Rösebo måste upp i fullmäktige som ett eget ärende och beslut. Vilket skulle ha skett ändå, utan denna pekpinne. Och sedan går de styrande in i barn- och utbildningsnämndens domäner och vill att kommunfullmäktige ska bestämma att:

“Barnomsorg på helger, kvällar och nätter ska även fortsättningsvis tillgodoses.”

Det betyder att partierna vill att Lanternan ska finnas kvar. Det vill i och för sig jag också men det innebär att BUN tvingas spara på något annat. Kunde inte de styrande istället gett nämnden lite mer pengar till Lanternan…?

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nästa år passerar nämnden den magiska miljardgränsen. Nämndens budgetram föreslås fastställas till 1.005.066.000 kr. Om det blir tillfälligt eller inte återstår att se. Nämnden får nämligen ett tillfälligt tillskott på 4 milj kr 2021 och 2022 Medlen ska användas för att bekämpa långtidsarbetslösheten och öka integrationen. Det hoppas de styrande ska leda till att kostnaderna för försörjningsstöd (“socialbidrag”) minskar. Och det hoppas vi väl alla. Tanken med satsningen är helt klart positiv.

Den budget som föreslås socialnämnden kommer inte att räcka på långa vägar. Socialförvaltningen skulle behöva ytterligare 17,8 milj till försörjningsstöd och 4 milj kr till flyktingmottagning. Nämnden får inte dessa pengar. Och nämnden får inte heller spara genom att avveckla arbetsmarknadsenheten (läs: flytta enheten). Förvaltningen beskriver även de svårigheter som finns att spara mer i verksamheterna, eftersom stora “effektiviserande” åtgärder redan vidtagits under de senaste åren inom t ex äldreomsorgen, personligt stöd och omsorg.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram utökas med 1,3 milj kr för ökade hyreskostnader. Det är kostnader som följer av investeringarna i Fotbollens hus, Ishallen och 40×20-hallen. Det är bra, men, som med BUN, det är ju inga pengar som går till verksamheten. Det gör däremot 1,7 milj kr som går till bibehållen måluppfyllelse. Det verkar ju lovande – på papperet… Men kultur- och fritidsnämnden måste ändå spara åtminstone 1 milj kr. Så det som först ser ut som en inkomstförstärkning är egentligen bara att besparingen blir något mindre. Om detta innebär några konsekvenser för “Ung i Vänersborg” eller Hallevibadet vet jag inte. Nämndens majoritet vill ju att förvaltningen ska spara, men när förvaltningen kommer med förslag så säger politikerna nej…

Vi ska också komma ihåg att Kultur- och fritidsförvaltningen skulle behöva ytterligare 3,8 milj kr. Men förvaltningen äskade inte dessa pengar till fastighetsinvesteringar trots att behovet av åtgärder avseende arbetsmiljökrav och myndighetskrav var, och är, stort. Fastighetsinvesteringarna rymdes helt enkelt inte inom den budgetram som kommunstyrelsen föreslog i våras.

För övrigt nämns inte Arena Vänersborg med ett ord. Dit går tydligen pengar med automatik…

Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få en utökning av budget med 1,3 milj kr. Pengarna ska gå till:

“kapitalkostnader för GC-tunnel vid Holmängen och rondell vid Nabbensberg samt för ökade gatuinvesteringar i samband med VA-saneringar.”

Nämnden föreslår att den får höja avgiften för VA-taxan (brukningsavgift) med 10% (i år höjdes taxan med 10%) och anläggningsavgifterna med 5% (den höjdes också i år, med 5%). Om nämnden får som den vill höjs också renhållningstaxan med 6% (den höjdes med 5% i år). Det finns ingen diskussion om dessa taxehöjningar, men det beror säkert på att de kommer upp i fullmäktige som egna ärenden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden behöver nästan 2 milj kr till ett nytt ärendehanteringssystem och en utökning av personalstyrkan. De styrande tycker att det räcker med 1 miljon. Det ska räcka till båda sakerna tycker dom.

Kommunstyrelsen

I pengarna till kommunstyrelsen ingår lite av varje, t ex anslag till Kunskapsförbundet Väst. KFV får 8 milj kr, 6 milj till gymnasiet och 2 milj till förfogandeanslaget. 3 milj kr vill Benny Augustsson och de styrande ge till socialt förebyggande insatser, kopplade till de kommunala mål som handlar om “jämställda och jämlika förutsättningar, samt studieresultat.” Det här är något nytt, vad jag vet. Det är onekligen något positivt, även om jag inte riktigt vet hur det är tänkt. Pengar till “studieresultat”, men inte till barn- och utbildningsnämnden eller Kunskapsförbundet? Vem ska då ha pengarna, och till vad? Det andra målet, “jämställda och jämlika förutsättningar”, verkar vara en eftergift till Vänsterpartiet och Bo Silfverberg (V) som använde formuleringen i en reservation i Kultur- och fritidsnämnden i våras. Man kan dock notera att 3 milj knappt är mer än “en fis i vinden”. Den minimala summan blir sannolikt mer ett “plakat” och mindre en ”verkstad”.

Investeringar

Det ingår även investeringar i en mål- och resursplan. Och för att ta det lite kort och översiktligt.

Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2021‐2023, och innehåller investeringar för sammanlagt 1.499 miljoner kr. Det första året planeras investeringar för 596 milj.

Fastighetsinvesteringarna står för 46%, 817 milj kr. 585 milj ska investeras i förskolor och skolor, 48 milj till “framtida kök”, 36 milj till en ny sessionssal, 30 milj till särskilda boenden och 28 milj kr till idrottsanläggningar.

VA-investeringarna uppgår till totalt 318 milj kr under treårsperioden. VA-utbyggnaden fortsätter med Vänersnäs och 150 miljoner ska investeras i Holmängens avloppsreningsverk.

Exploateringsbudgeten är på 109 milj kr. Det ska investeras bland annat på bostadsområden i Öxnered/Skaven, gångtunnel på Holmängen, ny väg och biltunnel på Skaven och industrimark på Trestad Center.

Vänersborg står inför oerhört stora investeringar. Och naturligtvis måste kommunen låna till en stor del av dem. Det borde vara en stor uppgift att prioritera bland alla investeringar. Alla kanske inte är nödvändiga, eller åtminstone kan skjutas på.

Slutsatser

Det vi ser är en budget från S+C+MP som innebär besparingar och nedskärningar. Och det trots att årets överskott beräknas till 174 milj kr. Dessa pengar får enligt en obegriplig svensk lagstiftning inte föras över till nästa år. Men med lite planering och “split vision” skulle kommunen ha kunnat besluta om en större resultatutjämningsreserv (se “De styrandes budgetförslag (1/2)”) och/eller sociala investeringsfonder. Då hade kommunen kunnat ta med sig överskott från ett år till ett annat. Nu blir det sannolikt helt obegripligt för vänersborgarna att kommunen ena året gör ett överskott på 173 miljoner för att nästa år skära ner och spara på verksamheterna.

Och det är obegripligt.

De styrandes budgetförslag (1/2)

23 oktober, 2020 Lämna en kommentar

De styrande partierna i Vänersborg, socialdemokrater, center- och miljöpartister, har presenterat budgetförslaget för nästa år, 2021. Rent formellt är det faktiskt bara kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som står bakom förslaget, men det råder inget tvivel om att han har tagit fram det tillsammans med sitt eget parti och de andra partierna i styret.

Budgetförslaget är en ganska diger lunta trots att det bara består av 33 sidor.

Bakgrunden och de allmänna ekonomiska förutsättningarna beskrivs tämligen objektivt och är något som samtliga andra partier också har att förhålla sig till och utgå ifrån. I denna första del av bloggen och presentationen av budgetförslaget tänkte jag faktiskt hålla mig enbart till denna “allmänna” del. Det betyder att själva det konkreta budgetförslaget från de styrande partierna inte presenteras förrän i del 2. Till besvikelse för några, men förhoppningsvis kanske TTELA hinner berätta mer. Annars får ni bloggläsare vänta någon dag…

Budgetförslaget börjar med att beskriva kommunens inriktningsmål, vad god ekonomisk hushållning är, finansiella mål för kommunen och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

I budgetförslaget sammanfattas god ekonomisk hushållning på följande sätt:

“God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans innebär att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det krävs även reserver för att kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och behov av ytterligare investeringar. Med god ekonomisk hushållning menas också att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningar till kommande generationer.”

Jag ska inte gå in djupare på varje avsnitt, men just när det gäller riktlinjerna kan det vara läge för ett nedslag. Kanske inte i första hand för att det avspeglar några partipolitiska skiljaktigheter utan för att det ändå är förutsättningar och principer som skulle kunna både diskuteras och ifrågasättas. Det är i avsnittet “Verksamheternas ekonomiska ansvar” som en konflikt mellan ekonomi och lagar beskrivs, och det ganska översiktligt. Och alldeles för lättvindigt skulle jag vilja påstå.

Det står:

“Kommunfullmäktiges budgetbeslut är överordnat och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter gränsen för det totala verksamhetsutrymmet (vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras)”

Den här verkligheten har kommunens personal att brottas med. Ekonomin går först, det är budgeten som gäller. Räcker inte pengarna till för elever i behov av särskilt stöd, kan det inte hjälpas. Kommunens budgetbeslut går före Skollagen…

Det kan noteras att den stora konflikten mellan ekonomiska resurser och lagstiftningen avhandlas i en parentes(!) – och i den står det inte ens att lagen ska uppfyllas. Det står bara att lagen ska prioriteras om pengarna inte räcker till… Fattas det pengar till försörjningsstöd eller för att möta elevernas psykosociala behov kan inte de ansvariga i socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden under några omständigheter ändå överskrida budgeten.

Och dessutom vet vi att kommunens verksamhet och därmed budgetansvar är “uppdelat”, det som skulle kunna kallas “stuprör”. Socialnämnden är ett stuprör, barn- och utbildningsnämnden ett annat. Fattas det pengar i de här lagstadgade verksamheterna kan inte pengar tas från t ex arenan eller Vattenpalatset – trots att dessa verksamheter inte är lagstadgade. De är ju egna “stuprör”…

I en punkt strax senare konstateras också att nämndernas ansvar:

“Vid hantering av befarade eller konstaterade budgetavvikelser är nämnder och enheter skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att styra verksamheten, så att de ekonomiska ramarna hålls”

Här bortses det helt från lagarna. Eller också skulle man kanske kunna uttrycka det som att “budgeten är lag”…

Jag har tidigare diskuterat konflikten mellan Skollagen och kommunens budget och hur det sätter rektorerna i en svår eller till och med omöjlig situation. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.) Men för kommunledningen med sin ekonomiska approach så finns det ingen konflikt – det är budgeten som gäller.

I avsnittet “Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” konstateras att resultatutjämningsreserven (RUR) maximeras till 50 milj kr. Det är lätt att få uppfattningen av underlaget att denna summa är den högsta som Kommunallagen tillåter. Jag tror dock inte att det finns någon sådan begränsning i lagen. Det är i så fall snarare ett beslut som fattades tidigare i Vänersborg, och beslut gäller ju som bekant bara så länge ett nytt fattas. I år med 173 miljoner i överskott borde betydligt mer pengar avsättas i resultatutjämningsreserven…

Resultatutjämningsreserven kan:

“disponeras i samband med budget/bokslut för att täcka underskott som har uppstått på grund av lågkonjunktur.”

RUR är alltså till för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. (Man avsätter medel till RUR under goda år och använder dem under dåliga.)

Lutz Rininsland (V) tar upp kommuners överskott och resultatutjämningsreserven i den aktuella och mycket läsvärda bloggen ”173 miljoner överskott? Nu är det kris!”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill nämligen att riksdagen ändrar lagstiftningen på området, så att årets stora överskott kan användas kommande år.

Budgetförslaget innehåller också en omvärldsanalys. Det kan låta tråkigt, men det är faktiskt en intressant och viktig läsning. Den internationella konjunkturen beskrivs, pandemins effekter och kommunsektorns ekonomi osv.

Lågkonjunkturen förutspås pågå till 2023, även om en återhämtning börjar redan nu i slutet av 2020. Arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög.

Pandemins effekter på de kommunala verksamheterna beskrivs så här:

“extremt tryck och omställningskrav på sjukvården, smittspridning i äldreomsorgen, övergång till distansundervisning i gymnasieskolan, ökat tryck på socialtjänsten och ekonomiskt bistånd, inställda sport- och kulturevenemang, minskad kollektivtrafik med mera.”

Det är en ganska bra sammanfattning, även om perspektivet från golvet saknas. Effekterna på personalen inom äldrevården, hemtjänsten, förskolan och skolan i form av sämre arbetsmiljö, sjukskrivningar etc nämns inte.

Den här allmänna delen som beskriver det ekonomiska läget i världen, Sverige och Vänersborg avslutas med ett nedslag i “befolkningsfrågan”. Så här ser befolkningsprognosen ut för Vänersborg de kommande åren:

Tabellen sammanfattas i texten på detta sätt:

  • “Antalet invånare beräknas öka varje år och sammanlagt är ökningen ca 3.000 personer från 2018 till 2028 eller ca 1 % per år.”
  • “Antalet barn och ungdomar i grupperna 0 – 15 år ökar med i genomsnitt 93 personer per år. Detta är kopplat till ett ökat bostadsbyggande av småhusområden.”
  • “Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) står för en stor del av ökningen, 23 % eller 311 personer.”
  • “Stora ökningar sker i de äldre åldersgrupperna. De äldsta, grupperna över 80 år, ökar kraftigt med 791 personer fram till år 2028.”

Det här höga demografiska trycket kommer, skriver man i förslaget, att ställa krav på:

“en fortsatt hög investeringsnivå i de kommunala verksamheterna. Även inom vatten och avloppsnät (VA) och bostäder är investeringsbehoven stora. Dessutom finns ett stort underhållsbehov på befintliga fastigheter. Framtida driftkostnader som blir följden av gjorda investeringar är ett stort åtagande.”

Det är på sätt och vis helt riktiga konstateranden som görs i förslaget, men jag upphör aldrig att förvånas över ekonomernas återhållsamma eller pessimistiska framtidsvisioner. Och därmed de styrande politikernas. Det är samma varje år, det tycks alltid gå åt skogen om de får “bestämma”. Och det har det kanske gjort… Det tycks ju alltid vara neddragningar av välfärden på vartenda område under de senaste åren. De gamla, de sjuka, barnen och eleverna får inte de resurser som behövs för ett värdigt liv eller en bättre framtid. Men samtidigt har kommunen gått med överskott vartenda år, och varje år med mer eller betydligt mer än vad som prognostiserats. Med en oslagbar topp i år på beräknade 173 miljoner kronor…

Det här krävs för att klara välfärden enligt de som står bakom skrivningarna i budgetförslaget:

“För att möta de ökande behoven och förbättra kvalitén på all verksamhet kommer det att behövas omfattande åtgärder som effektiviseringar, besparingar och skattehöjningar.”

Nästa del av denna blogg ska handla om det som rubriken anger – de styrande partiernas budgetförslag. Du kan från och med nu, 25 oktober kl 19.25, läsa om detta förslag – om du klickar på ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till

12 september, 2020 Lämna en kommentar

Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:

“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.

Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:

  • “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”

Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:

“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”

Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…

Ja, eller redan denna höst…

Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.

Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?

Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.

Förvaltningen skriver:

“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”

Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.

Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner  på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.

Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:

“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”

Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Nämndens majoritet har också beslutat om:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…

Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):

“Rektorerna måste bli mer olydiga”

“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna… 

Men det räcker inte.

“Välkomsten”, en  mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan,  omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.

Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?

Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…

Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.

Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.

Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…

Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:

  • “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”

Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.

Anm. Läs gärna också:

Skolan, coronan och besparingar

1 september, 2020 2 kommentarer

Läsåret 2020-2021 har pågått några veckor.

Höstterminen har enligt uppgift börjat bra i kommunens alla grundskolor. Eleverna är i skolan. De är i klassrummen, de besöker samlingssalar och matsalar, de rör sig i korridorer och på skolgårdar. Och de lär sig förhoppningsvis allt som beskrivs i kunskapskraven. Det är typ som vanligt.

Och självklart finns det också många vuxna i skolorna. Det finns lärare, skolledare, assistenter och övrig skolpersonal på plats. De arbetar och handleder och de undervisar eleverna. Det är också som vanligt.

Läsåret har startat och terminen går sin gilla gång. Precis som den största delen av vårterminen gjorde. När coronan bröt ut var i och för sig en del elever hemma, men många kom tillbaka till skolan efter någon vecka. Dock var frånvaron bland elever större under vårterminen än under terminerna dessförinnan. Så var det också bland skolpersonalen. Fler än vanligt var frånvarande under vårterminen. Sjukfrånvaron ökade. Jag har inga helt färska siffror, men så här såg det ut i efter april:

Diagrammen visar sjukfrånvarotimmar i % av tillgänglig arbetstid. Notera att det är olika skalor på y-axlarna.

Den ökade sjukfrånvaron beror naturligtvis på corona-pandemin. Inte bara att människor blev sjuka, utan också för att man inte fick utsätta sig själv eller någon närstående för smittorisken.

Covid-19 finns i skolorna, fast ändå inte. Eleverna är närvarande, lärarna är närvarande och verksamheten pågår i stort sett som vanligt. Alla försöker iaktta och följa Folkhälsomyndighetens alla regler för möten och kontakter osv. Men det är svårt eller omöjligt att göra det t ex att hålla distans. Hur ska en lärare kunna förklara ett mattetal för en elev som sitter och arbetar i sin bänk i klassrummet – och hålla distans? Hur ska en lärare kunna hålla avstånd när en elev går fram till katedern och frågar om råd? Eller när en elev behöver tröstas? Eller när elever trängs och bråkar i korridorerna, i matsalarna och på skolgården?

 Det finns en motsägelse. Flera lärare och skolpersonal är med all rätt rädda för covid-19 och smittorisken. De närmar sig kanske pensionsåldern eller tillhör några av riskgrupperna. Eller måste tänka på någon i den egna familjen/hemma som under inga omständigheter får drabbas. Och samtidigt ska förskolan, fritidshemmet och grundskolan fungera som vanligt. Som om det inte fanns någon smittorisk. Det har myndigheterna bestämt. Undervisning, vård och omsorg ska fortsätta som vanligt i det corona-drabbade Sverige.

Och så kanske det ska vara eller måste vara. Det är inte mitt eller ens kommunens beslut. Men visst borde samhället på något sätt erkänna personalens uppoffrande och osjälviska arbete – för att upprätthålla viktiga och ibland till och med livsviktiga samhälleliga funktioner. Personal som har arbetat övertid, som har slitit, som har hittat “nya lösningar”, som har gått in och vikarierat för varandra. Denna personal som finns inom vård, skola och omsorg borde uppmuntras eller belönas på något annat sätt än bara applåder. Om de ens får det.

Det tycktes finnas en sådan tid i våras där alla, också de politiska partierna både nationellt och kommunalt, var överens om detta. Personalen skulle få ersättning, högre lön och dessutom bli fler i antal. Det var uppenbart att det behövdes fler händer inom dessa områden.

I höstens Sverige börjar istället varslen i de offentliga verksamheterna. Som vanligt höll jag på att skriva. Det ska sparas och “effektiviseras”, kostnaderna för vård, skola och omsorg ska ska skäras ner – budgetarna ska hållas.

Så tycks det bli också i Vänersborgs kommun. Det ska skäras ner och sparas inom social- och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ska sparas på t ex förskolor, skolor och fritidshem.

Och de som inte har fått någon fortsatt anställning i höst har på sin höjd fått en applåd…

Jag tänkte att i några bloggar beskriva läget inom barn- och utbildningsförvaltningens område.

Anm. Läs gärna också:

BUN (15/6): Fackens syn på budget 2021

12 juni, 2020 1 kommentar

Igår skrev jag tämligen utförligt om barn- och utbildningsnämndens budget för nästa år, 2021. (Se “Besparingar och nedskärningar 2021”.) Budgeten ska ju behandlas på nämndens sammanträde nu på måndag.

Budgetbeslutet är, som de flesta naturligtvis känner till, det viktigaste politiska beslutet som fattas under året. Det avgör vilka verksamheter som kan bedrivas i respektive nämnd/förvaltning och i vilken omfattning. Därför är det, eller borde vara, mycket viktigt att budgeten diskuteras noggrant i varje parti, mellan partier och mellan invånarna i Vänersborg.

Budgetförslag ”förhandlas”, snarare presenteras, alltid på ett MBL mellan arbetsgivaren och personalorganisationerna. I BUN:s fall är det Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Kommunal och Vårdförbundet som förhandlar med huvudmannen, dvs Vänersborgs kommun representerad av barn- och utbildningsförvaltningen.

MBL-förhandlingen kring BUN:s budget för 2021 gick av stapeln den 2 juni och ”förhandlingarna” slutade med:

“Personalorganisationerna är inte överens med arbetsgivaren.”

Det innebär att personalorganisationerna avvisade budgetförslaget. De tyckte inte att det var någon “bra” budget…

Fackförbunden brukar alltid ha mycket bra synpunkter. Och det är naturligtvis ganska självklart – deras medlemmar kan ju verksamheterna bäst av alla. De ”är” ju typ verksamheten… Därför bör också deras åsikter väga tungt för alla politiker. Vilket de alltför sällan gör. Istället tycks det ofta som om fackens synpunkter nonchaleras. 

De fyra personalorganisationerna är överens med varandra och lämnade över ett gemensamt yrkande till arbetsgivaren – det vill säga till oss politiker i barn- och utbildningsnämnden. Och egentligen till alla politiker i hela kommunen.

Yrkandet innehåller så många värdefulla fakta och synpunkter, så jag väljer att återge hela yrkandet.

==

Fackförbundens gemensamma yrkande angående budget 2021 samt mål-och resursplan 2021-2023

Ett av kommunfullmäktiges sex inriktningsmål är ”fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Ett annat är att ”sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”.

Verkligheten är en annan. År 2018 var det 180 anmälningar om tillbud i grundskolan och 79 i förskolan. 2019 var det 327 anmälningar om tillbud i grundskolan och 90 i förskolan och från den 1 januari till 17 mars har det redan kommit in 130 tillbud varav 99 av dem handlar om hot och våld. Det genomsnittliga antalet tillbud per månad bara i grundskolan ökar alltså från 15 st/mån 2018, ca 27 st/mån 2019 och hittills i år ca 52 st/månad.

Mellan 2017 och 2019 har sjukskrivningarna i grundskolan har ökat från 5,1 % till 6,1 %, det vill säga en ökning med 20 %. Motsvarande period för sjukskrivningar för fritidshem är 7,6 % till 10,7 % vilket motsvarar nästan 41 %!

Enligt skolforskning som all personal i grundskolan har tagit del av genom utbildningen ”Det globala klassrummet” är det en förutsättning för en lyckad inkludering av nyanlända att det finns tillgång till studiehandledning i klassrumssituationerna. Idag är det stor brist på studiehandledning och även om eleverna har varit här så länge att de inte längre räknas som nyanländ, så är behovet mycket stort.

Då förvaltningschefen Sofia Bråberg presenterade uppföljningen av verksamhet, mål och ekonomi för 2019 och 2020 vid de gemensamma presidieöverläggningarna pekade hon på att ”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp”. För att uppfylla det här kravet i Skollagen krävdes det 81 extra tjänster 2019, många av dem visstidsanställda.

Redan innevarande år planerar man att minska antalet tjänster genom att inte förlänga visstidsanställningarna och nästa år befarar vi att läget försämras ytterligare. Dessa åtgärder kommer att leda till att arbetsbelastningen för medarbetarna ökar och arbetsmiljön blir sämre.

Vi har mycket svårt att se hur skolresultaten ska förbättras utan resurspersonerna samt sjukfrånvaron minska utifrån ovan nämnda statistik, tilldelade samt föreslagna resurser.

Vi konstaterar att samtliga nämnder i år ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat. Våra förväntningar blir att Vänersborgs kommun vill fortsätta ligga i framkant när det gäller det senaste inom skolforskningen som visar hur man ska organisera för ökad måluppfyllelse i alla skolformer.

Detta kräver en god, långsiktig ekonomi. Det kräver kontinuitet och stabilitet. Det kräver goda relationer mellan alla parter i skolan. Det kräver en god arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser, så att alla personalkategorier väljer att stanna kvar på arbetsplatserna.

Eftersom samtliga nämnder nu ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt vid förbättrade skolresultat yrkar fackförbunden att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå detta.

Eftersom den föreslagna budgetramen för 2021 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö ställer sig Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet oeniga till förslaget om budget för 2021.

Vänersborg den 2 juni 2020

Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet

KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos

31 maj, 2020 1 kommentar

På onsdag är det alltså sammanträde med kommunstyrelsen.

I fredags skrev jag om ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) Det var ett ärende som handlade om mycket pengar. Idag tänkte jag redogöra för ytterligare några ärenden. Några av dem kostar också, även om det inte är tillnärmelsevis lika mycket som sessionssalen. Däremot kan man ju alltid väga dessa utgifter mot andra och se vilka som borde prioriteras. Vänersborgarnas prioritering ser inte alltid ut som politikernas…

Så här ser dagordningen ut för sammanträdet:

Lutz Rininsland, min partikamrat, har bloggat om ärende 3, “Årsredovisning och revisionsrapport 2019 för Fyrbodals Kommunalförbund”. (Se “Allt som krävs är att godkänna?”.) Så istället startar jag med ärende 4, “Utökat preliminärt ägartillskott till Vattenpalatset Vänerparken AB”.

Det är på många sätt ett intressant ärende, inte minst från kostnadssynpunkt. Vattenpalatset Vänerparken AB är nämligen en sådan där verksamhet som aldrig ifrågasätts eller diskuteras trots att det inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter. Kostnaderna för Vattenpalatsets verksamhet betalas så att säga automatiskt, utan någon som helst dialog eller diskussion. Samtidigt som det genomförs besparingar och nedskärningar på andra områden, t ex på skolan och de äldre.

Vattenpalatset Vänerparken AB är en dyr affär för kommunen. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det kom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr. De senaste 13 åren har Vattenpalatset kostat Vänersborgs skattebetalare upp mot 95-100 miljoner kronor. (Vattenpalatset öppnade den 2 maj 1991. Jag har ingen information om de kommunala bidragens storlek de första dryga 10 åren.)

Ärendet på onsdag handlar om att kommunstyrelsen ska besluta att:

“tillföra ett utökat preliminärt förlusttäckningsbidrag på 2 500 tkr till Vattenpalatset Vänerparken.”

Bakgrunden är naturligtvis Corona-pandemin. Vattenpalatset Vänerparkens VD Carina Svensson och styrelseordförande Kent Javette (S) skriver:

“Då Vattenpalatset Vänerparken AB såg sej nödgade att stänga äventyrsbadet den 25 mars 2020 på grund av få eller nästan inga besökare, ser bolaget ett behov av utökat ägartillskott för att klara bolagets ekonomiska åtaganden.”

Vattenpalatset hoppas att kunna starta verksamheten igen i augusti-september. Om badet tvingas ha stängt ännu längre kan det kommunala aktiebolaget behöva ytterligare pengar. Det har kommunstyrelsen förståelse för och öppnar redan nu för att skjuta till mer pengar i ett sådant läge.

Och det kan väl vara på sin plats – kanske… Men skulle t ex socialnämnden få gehör lika lätt om mer pengar behövdes i nämndens verksamheter på grund av pandemin? Kommunens ekonomiska prioriteringar måste upp på bordet – och diskuteras.

Och på tal om vatten och bad…

Ärende 12, “Remiss – Vattenförsörjningsplan Uddevalla kommun”, kan påverka många i kommunen, men kanske alldeles särskilt de som bor i Nordkroken och de som brukar tillbringa soliga sommardagar där på stranden.

Uddevalla kommun tittar på sin framtida vattenförsörjning. Uddevalla vill naturligtvis säkra tillgången till vattenresurser för sin dricksvattenförsörjning. I den utredning som har gjorts tar Uddevalla upp alternativet att ta vatten från Vänern via Trollhättans framtida vattenverk på Överby.

Det får självklart konsekvenser för Vänersborg. I kommunstyrelsens underlag står det:

“Detta påverkar vår kommun då ett kraftigt ökat uttag av råvatten från Vänern kan innebära kraftigare ledningar, större pumphus samt linjedragning från Trollhättans reningsverk till Uddevalla via vår kommun.”

Jag tror att de flesta politiker i Vänersborg är medvetna om de problem som kan bli följden av att Trollhättan och Uddevalla, och dessutom Lilla Edet och Munkedal, vill ta vatten från Vänern vid Nordkrokens badplats…

På onsdag är det tänkt att beslutet ska bli:

“Kommunstyrelsen understryker vikten av förnyade samråd innan vidare planering av råvatten från Vänern via Vänersborgs kommun.”

Det är nog så att Vänersborgs politiker vill få mer tid på sig för att verkligen tänka igenom frågan och även för tjänstemännen för att studera och analysera följderna noggrant. Samtidigt vet jag att vänersborgarna inte brukar lita 100 procent på sina politiker (eller tjänstemän), så de kommer säkerligen att vara på alerten så att inga beslut tas i skymundan, bakom skål och vägg…

Delårsrapporten för april ska också behandlas. Fast det går säkert fort, kanske blir det mer diskussion när den kommer till fullmäktige.

Delårsrapporten innehåller som vanligt:

“den övergripande målavstämningen [som] är en sammanfattning av hur de politiska inriktningsmålen infrias och hur kommunen närmar sig visionen.”

Jag tänker dock lämna de olikfärgade “plopparna” åt sidan denna gång, helt utan kommentarer, och istället återge några viktiga ekonomiska prognoser för året – det är ju så att säga inget vanligt år anno 2020.

Socialnämnden prognostiserar ett budgetunderskott på 13 milj, samhällsbyggnadsnämnden på 4 milj kr och kultur- och fritidsnämnden på 1,6 milj. Som det ser ut nu så kommer barn- och utbildningsnämnden däremot att gå +/-0. 

Men…

Enligt prognosen kommer 2020 års resultat att uppgå till +88 milj kr. Det är +57 milj kr bättre än budget. Det är ett mycket stort överskott. Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.

Överskottet kommer från bland annat skatteintäkterna och de generella statsbidragen. De beräknas ge ett överskott på 30 milj kr. Upplåningen blir också lägre än budgeterat eftersom investeringar blir senarelagda, det låga ränteläget samt en utdelning från Kommuninvest. Finansnettot prognostiseras till 11 milj kr bättre än budget.

Naturligtvis är utvecklingen för resten av året osäkrare än vanligt. Det gäller t ex utvecklingen av skatteunderlaget.

Vänersborg befinner sig också i en situation där det behövs en rad stora investeringar:

“Nämndernas investeringsprognoser för 2020 uppgår till 418 mkr. Några av de största investeringarna under året kommer vara:
– Öxnered skola 55 mkr
– Idrottshall 40×20 34 mkr
– Grundskolelokaler Idrottsgatan 7, 30 mkr
– Kök Torpa 26 mkr
– Kretsloppsparken 20 mkr.”

Det är lite överraskande, men år 2020 tycks alltså kunna bli ett bra år sett ur ekonomisk synpunkt. Vi får se hur det blir i fortsättningen när investeringarna ska börja betalas. (Lutz Rininsland, V, är i sin blogg, ”Hur utvecklas kommunens ekonomi i kristider?” betydligt mer avvaktande och pessimistisk till siffrorna än vad jag är. Jag väljer i nu-läget att ”tro på” kommuns prognoser.)

PS. Du kan diskutera mina bloggar i Facebookgrupperna ”Vänersborgare” eller ”Vargön, där verkligheten diskuteras.”. Gör gärna det. Det går också att skriva kommentarer här på bloggen.

Redovisning BUN 19 nov

30 november, 2018 Lämna en kommentar

Det var ett tag sedan barn- och utbildningsnämnden (BUN) hade sitt sammanträde. Det var på måndagen förra veckan, den 19 nov. Då träffades ledamöterna efter ett långt uppehåll, oktobermötet blev ju inställt. Dock var inte ordförande Mats Andersson (C) närvarande, utan mötet leddes av nämndens 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S). Efter själva sammanträdet fortsatte nämnden med en ”dialog” om ekonomi.

Det har inte blivit någon tid för att redovisa mötet, eftersom det dels var kommunfullmäktige två dagar efteråt (med det tragiska budgetbeslutet, se ”KF-beslut: Budgeten 2019”) och dels har det ju hänt en del i kommunledningen på sistone… Jag hann emellertid redogöra, innan mötet, för de ärenden som skulle tas upp på BUN. (Se ”BUN imorgon”.)

En av de moderata ledamöterna sammanfattade barn- och utbildningsnämndens sammanträde:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Och det var nog, tyvärr, en ganska träffande sammanfattning.

Mötet började med en information om och analys av kunskapsresultaten utifrån betygsresultaten i vårens åk 6 och åk 9. (Se ”Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande kris i Vänersborg!”.)

Ledamöterna fick reda på att 75% av alla elever i åk 6 i de kommunala skolorna hade fullständiga betyg. Det är egentligen en alltför låg siffra, men då ska man komma ihåg att det gick ganska många nyanlända i årskursen – som självklart har det svårare att få betyg. Det var en svag uppgång av meritvärdet i åk 9 och andelen elever som fick betyg i alla ämnen ökade, medan behörigheten till gymnasiet var oförändrat.

Det kan noteras att flickornas resultat hade sjunkit det senaste året, liksom resultatet för de elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Detsamma gällde också resultaten för de elever som är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen har också ökat från drygt 7% förra året till 13,3% i år.

Det är svårt att se att dessa resultat, liksom hela den kommunala skolans resultat, ska kunna förbättras nästa år med tanke på den besparingsbudget som kommunfullmäktige antog… Även om Gunnar Bäckman (KD) menade att det inte alltid är pengar som är lösningen. Min åsikt är att kommunen lämnar sina elever i sticket…

Förvaltningen var tydlig, visst handlar det om resurser. Och utan pengar från staten så hade det varit riktig katastrof för kommunens skolor. Dessutom behövs det pengar till nya förskolor och skolor. Egentligen finns det inte ens idag tillräckligt många lokaler att undervisa i…

Nämnden diskuterade en hel del kring resultaten. Gunnar Bäckman (KD) pläderade för ett 10:e skolår, hur detta nu skulle kunna införas (för de elever som inte får tillräckligt bra betyg) utan att det kostar något… Förvaltningen menade dock att det redan nu finns möjlighet för elever att gå ett 10:e skolår.

Henrik Josten (M) tyckte att hela informationen visade att kommunen står inför ett strategiskt problem som måste tas upp på en högre nivå. Och det höll de flesta ledamöter med om, också undertecknad. Tove af Geijerstam (L) ansåg att ett av kommunalråden borde bli ordförande i BUN. Och det kan ju vara ett sätt att öka skolans ”status” i kommunalpolitiken.

Nämnden fick också några andra alarmerande siffror. 20% av eleverna i åk 8 (fl 33%, p 9%) upplever ganska eller mycket stress. 20% av flickorna har ofta eller alltid huvudvärk. Skolfrånvaron har också ökat. Det visar sig även att allt fler elever remitteras till synundersökningar nu för tiden. Kan det vara dataskärmarnas fel?

På nästa ärende fick nämnden information om lokaler. Det var inte heller särskilt upplyftande. Det är fuktproblem på Norra skolan och mögel har upptäckts. Vissa rum har stängts för att personal mår dåligt och konferenser får hållas i skattehuset… Det måste åtgärdas och byggas om på Norra… Och det finns inga ersättningslokaler…

Det är positivare besked från Öxnered. Byggnationen av skolan börjar på allvar nu under hösten. Byggtiden beräknas till 3 år och eleverna går kvar i skolan under tiden. På Mariedalskolan ökar elevtalet. Habiliteringen ska byggas om och bli skola. Det är tänkt att Mariedalskolan ska bli 4-parallellig. Om nu arkitekten lyckas göra om habiliteringen till skola. En ombyggnad ska förhoppningsvis vara klar ht 2019.

Centralköket på Torpaskolan ska byggas om med början i sommar. Det ska vara klart 2021 och sedan är det tänkt att matsalen och aulan ska rivas. Fridhems förskola har renoverats och byggts ut med 2 avdelningar. I Mulltorp är det dags för skolan att renoveras. Förskolan är strax färdigbyggd och flyttar in till jul. Skolan ska stå klar till sommaren. Belfragegatans förskola (Hönan) blir klar april-maj. Då flyttar Poppelvägens förskola dit med 4 avdelningar. Den nya förskolan har plats för ytterligare 2 avdelningar. Kastanjevägen 40 ska renoveras. Renoveringen börjar kring jul. Och till sist, Blåsut förskola har renoverats och står klar i februari.

Många av ombyggnationerna etc innebär att det blir en hel del omflyttningar av barn. Sedan är nämnden i behov av en helt ny skola på Holmängen. Jag tror dock inte att denna ens är med i investeringsplanen för de närmaste åren… Vi ska inte heller glömma att många fastigheter är i behov av underhåll…

Gunnar Bäckman frågade om skolan i Väne Ryr. Det finns ju ett fullmäktigebeslut om att skolan ska stängas om inte tillräckligt antal elever går där. Svaret blev att eleverna räknas den 15 december. Om skolan läggs ner, det beslutas vad jag förstår av kommunfullmäktige, så får eleverna plats på Onsjöskolan.

I månadsuppföljningen visade det sig att nämndens prognos har förbättrats, från ett nollresultat till 4 milj kr i överskott. Det är bland annat ”ej förbrukad del av semesterlöneskulden” och ”poster som bokförts på fel månad” som förbättrar resultatet. Föräldrar har inte heller valt de platser som finns i förskolan och det är färre barn än beräknat i förskoleklassen och på fritidshemmen.

Utredningen av min motion om skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö ska redovisas i kommunstyrelsen innan den kommer till BUN. Därför var den inte utskickad i handlingarna till nämnden inför sammanträdet och ledamöterna fick således inte heller se utredningen på mötet. Den ska dock tas upp i nämnden så småningom. Det blir efter årsskiftet – med en ny nämnd.

Det var en del andra ärenden också, men jag tror att jag avslutar min redovisning av sammanträdet här. De andra ärendena har jag beskrivit i bloggen ”BUN imorgon”.

Och sedan började dialogen om detaljbudgeten.

Nämnden fick sig en omfattande och närmast total redovisning av nämndens kostnader och intäkter. Det tog längre tid att redovisa kostnaderna, kanske beroende på att de var större än intäkterna…

Det var en nödvändig och viktig information, som jag också hoppas att den nya nämnden får ta del av i januari. Redovisningen var emellertid så detaljerad och med så många siffror att det är omöjligt att redovisa den här.

Men sammanfattningsvis, läget för BUN, läget för förskole- och grundskoleverksamheten ser oerhört mörkt ut. Närmast katastrofalt. Det saknas 32 milj kr efter kommunstyrelsens beslut. Möjligtvis kan nämnden få ytterligare ett antal miljoner efter fullmäktiges beslut då förslaget från kommunstyrelsen till en del förändrades. Jag får återkomma till det efter nästa nämndsmöte, jag är ganska säker att nämnden får mer information då.

Men visst innebär beslutet stora neddragningar nästa år, därom råder det inga tvivel. Dessutom kan fullmäktiges beslut innebär neddragningar av statsbidraget eftersom statens pengar inte får användas för att kompensera neddragningar i den kommunala budgeten. Och elevpengen kommer att minska… Och inte nog med detta. Det går inte att börja avskeda personal nu inför vårterminen, vilket innebär att kostnaderna för denna termin blir för höga. Därför kommer nästa års besparingar att till stor del drabba höstterminen 2019 (och därmed också vårterminen 2020). Det brukar kallas ”halvårseffekt”. Det blir så att säga ingen besparing det första halvåret och så drabbar hela årets besparingar enbart det andra halvåret, dvs höstterminen…

Jag undrar hur många pedagoger som måste avskedas läsåret 2019-2020…?

Som sagt:

”Allt var bra utom skolresultaten och ekonomin.”

Det känns bittert så här några månader efter valet – och i synnerhet efter alla de vallöften som betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) gav innan valet när de fiskade röster…

Kommunens ekonomiska situation

8 februari, 2017 Lämna en kommentar

På dagens sammanträde med kommunstyrelsen presenterades det preliminära bokslutet.

tummen_upp4Det visade sig att år 2016 blev ett synnerligen ljust och mycket positivt år för Vänersborgs kommun. I varje fall ur ekonomisk synvinkel.

Så här sammanfattas det gångna året i bokslutet:

  • ”Resultatet uppgår till 59 mkr.”
  • ”Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget.”
  • ”Kommunen har investerat för 175 mkr.”
  • ”Samtliga fyra finansiella mål nås.”

overskottResultatet blev 53 miljoner kr bättre än budgeterat och slutade alltså på 59 milj kr. Och det trots att oppositionen i april, mot de styrande partiernas vilja, röstade igenom en budget som innebar 40 milj kr mer till verksamheterna. Vem vet, så här i efterhand, kanske hade ytterligare pengar till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden varit på sin plats…

Nämnderna redovisade ett sammanlagt överskott med 22 milj kr, trots att socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden samtliga redovisade ett underskott.

Några av förklaringarna till överskottet är följande:

”Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2.191 mkr vilket är 12 mkr bättre än budget. Centralt budgeterade medel avseende pensioner, arbetsgivaravgifter och avsatta lönemedel ger ett överskott på 8 mkr. Finansnettot ger ett överskott på 11 mkr främst beroende på att upplåning inte sker i den omfattning som budgeterats.”

lana_pengar2Även på lånesidan är det positivt.

Den långfristiga låneskulden uppgick år 2015 till 223 milj kr och den totala skulden till 802 milj kr. Även dessa siffror förbättrades. Efter år 2016 är låneskulden 173 milj kr och den totala skulden 758 milj kr.

Kommunens investeringar är viktiga.

Kommunen investerade förra året för 175 milj kr. Det var 84 milj kr i fastigheter, 64 milj iinvestering4 VA, vägar, park och renhållning, 10 milj i exploatering och 18 milj kr i inventarier. De två största investeringarna var VA längs vänerkusten (32 milj kr) och och den avslutande delen av renoveringen av Birger Sjöberggymnasiet 26 milj.

År 2016 blev alltså ett mycket gott år för kommunen ur ekonomisk synvinkel. Och det lite ”lustiga” med det hela är att Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) har styrt med oppositionens budget. Något de för övrigt gör i år också…

Dessutom har Fastighets AB äntligen fått pengarna för Toppaffären. Fast det står inte i bokslutet.

topploggDet blev ju som bekant en del efterdyningar när kommunen köpte och sålde Toppfastigheten år 2009… Det var inte bara fråga om en usel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. EU-kommissionen konstaterade nämligen att det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. De här pengarna, 17,2 miljoner kronor, finns nu på Fastighets AB:s konto sedan den 18 januari…

salamanderKommunen har också sålt fastigheten Fiolen 3 samt ett område av Blåsut 2:2. Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg, har köpt marken för 1,6 milj kr. (Handpenningen är på 160.000 kr.) Det handlar alltså om skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut. Även om pengar inte luktar, så kunde kommunen ha struntat i den här affären. Det hade varit bättre om blåsutborna hade fått behålla sitt skogsområde orört. Det hade nog salamandrarna i skogen också tyckt – om de hade kunnat yttra sig.

budgetBudgetberedningen har börjat sitt arbete med budgeten för år 2018. För första gången har samtliga partier bjudits in att delta i arbetet. Det var efter ett initiativ från Marie Dahlin (S), vilket för övrigt är mycket uppskattat från de partier som inte har någon representant i KSAU. (Det är KSAU som annars utgör budgetberedningen.) Men det kanske är ett sätt för de styrande att försöka komma överens med oppositionen innan budgetbeslutet för nästa år fattas i juni.

De styrande partierna har väl ingen större lust att styra Vänersborg ytterligare ett, tredje, år med oppositionens budget… Det logiska hade naturligtvis varit att Marie Dahlin och de styrande hade avgått och låtit oppositionen leda Vänersborg…

I september nästa år är det val igen.

.

PS. På Vänsterpartiets hemsida hittar du en referat av hela sammanträdet med kommunstyrelsen – klicka här.

Kategorier:Budget 2016, Ekonomi Etiketter:
%d bloggare gillar detta: