Stefan Kärvlings blogg

Nu på måndag är det alltså möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I torsdags skrev jag om SD:s motion “Krav på läkarintyg för måltidsavvikelser”. Idag tänkte jag skriva om det andra ärendet av betydelse, “Delårsrapport augusti 2020 med helårsprognos samt verksamhetsuppföljning”. (För någon vecka sedan skrev jag två bloggar om skolan som har bäring på dagens blogg, se “Skolan, coronan och besparingar” och “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Som vanligt sker en resultatavstämning i delårsrapporten. Det är en redovisning av:

“nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”

Förvaltningen redovisar 6 gröna ploppar och bara en röd. Den röda betyder “uppnås inte” och det som inte uppnås är att andelen elever i högstadiet med mer än 25% frånvaro inte har minskat. Och det beror självklart på corona-pandemin, den fick frånvaron att skjuta i höjden från och med mars.

Bland de gröna plopparna, dvs de förväntade resultat som uppnås, ser vi bland annat:

• “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
• “Andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
• “Andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
• “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”

Den sista punkten är naturligtvis särskilt glädjande – andelen behöriga elever har nämligen ökat från 75,8% till 79,6%. Jag saknar emellertid en mer utförlig diskussion om orsaken till resultatet – vårterminen har ju varit speciell detta år på grund av coronan. Frånvaron bland elever sköt i höjden i april, den ökade också drastiskt bland personalen (se “Skolan, coronan och besparingar”) och dessutom ställdes de nationella proven in. Det tycks lite motsägelsefullt särskilt när:

“I år var det en extra stor utmaning då årets nior startade läsåret med en behörighetsnivå 5 procentenheter lägre än föregående års nior.”

Utan utförligare kommentarer, förklaringar och analyser kan man lätt få uppfattningen att mindre pengar till skolan inte är något hinder för bättre kunskapsresultat. Och det tycks också som om ledande politiker har tolkat det på detta sätt. Och det bådar inte gott inför tilldelningen av pengar nästa år…

Ja, eller redan denna höst…

Barn- och utbildningsförvaltningen förmedlar i resten av delårsrapporten ett blandat, men i slutändan oroväckande budskap.

Nämnden uppvisar ett överskott på 3 milj kr vid augusti månads utgång och prognosen för året visar ett noll-resultat. Det är ett positivt och samtidigt mycket överraskande besked. Hur kan dessa glädjande ekonomiska siffror förklaras?

Det är till att börja med viktigt att komma ihåg att BUN fick ett tilläggsanslag i budget 2020 på 15 milj kr för att säkra statsbidrag. Pengarna är alltså en engångssumma bara för i år.

Förvaltningen skriver:

“Detta anslag var till för att täcka årets kostnadsökningar, främst hyror. Utan detta anslag hade personalneddragningar krävts för att finansiera de ökade hyreskostnaderna.”

Trots dessa 15 milj kr var prognosen för året att nämndens pengar inte skulle räcka till. Det saknades 29,2 milj kr. Det var minskade statsbidrag för nyanlända, ökade kostnader för måltider och IT, mer hyreskostnader etc.

Men så har kommunen fått extra statsbidrag för sjuklöner  på grund av coronapandemin och några av de riktade statsbidragen, t ex för mindre barngrupper i förskolan, betalades ut i större omfattning än det var beräknat. Dessutom blev kostnaderna mindre för de “enskilda alternativen” eftersom det blev färre barn än beräknat under januari-augusti. Alltså, ett prognosticerat noll-resultat.

Men, skriver förvaltningen, noll-resultatet förutsätter att BUN sparar 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna. Nämndens majoritet har nämligen tidigare beslutat att:

“Verksamheterna ska … vidta åtgärder för att ha en budget i balans.”

Det är självklart rektorernas uppgift – en uppgift som kommunen ålägger dem. Trots att Skollagen har gett rektorerna andra uppgifter. En “budget i balans” betyder nämligen att rektorerna tvingas ha färre i personalen. Vilket också förvaltningschefen konstaterade i TTELA häromsistens. (Se “Skollagen går före budgetföljsamhet”.)

Nämndens majoritet har också beslutat om:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Vilket självklart också innebär personalneddragningar. Förvaltningen är så att säga “tvingad att kräva” detta av rektorerna. Förvaltningen har ju egentligen inget annat uppdrag än det kommunala – och eftersom kommunen, huvudmannen, går emot Skollagen och sparar på utbildning, så… Däremot har alltså rektorerna ett uppdrag direkt från riksdag och regering…

Det är som skolexperten Per Kornhall säger i det senaste numret av “Dagens Samhälle” (klicka här):

“Rektorerna måste bli mer olydiga”

“Olydiga” – och då inte mot staten, utan mot kommunen. Men hur lätt är det. Det är ju kommunen som t ex avlönar rektorerna…

Med andra ord, barn- och utbildningsnämnden gör ett noll-resultat om rektorerna sparar 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna… 

Men det räcker inte.

“Välkomsten”, en  mottagningsenhet för elever som är nya i den svenska skolan,  omorganiseras, vilket sparar pengar. (Åtgärden är genomförd.) Genom att “bevaka statliga beslut kring riktade statsbidrag och söka de tillgängliga bidrag som finns” räknar förvaltningen med att få in ytterligare 11,8 milj kr i intäkter.

Det gäller att vara positiv. Men räknar förvaltningen verkligen in pengar i budgeten som det inte finns beslut på att man får?

Prognosen på att BUN ska göra ett noll-resultat verkar vara optimistisk i överkant. Och eftersom nämndens budget är för liten från början, trots de 15 milj i tilläggsanslag, så saknas det fortfarande pengar…

Förvaltningen skriver gällande förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år:

“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”

Och om grundskola/grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år:

“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”

Det är helt klart att om inte elevernas behov, alla elevers behov, kan tillgodoses bryter huvudmannen mot Skollagen.

Prognosen att BUN ska göra ett noll-resultat glädjer nog bara de som anser att budgeten går före allt annat, t ex styrande kommunala politiker. Men eftersom det är de som bestämmer så är det svårt för oss andra, vi som vill slå vakt om välfärden och utbildningen, att göra vår röst hörd.

Och de styrande i Vänersborg har mycket att glädja sig åt. Den senaste prognosen för Vänersborg är att kommunen kommer att göra ett överskott år 2020 på enorma 88 miljoner kronor…

Nu har jag tagit diskussionen en bit ifrån BUN:s uppgift på måndag. Det mesta, ja egentligen alltihop, har ju redan beslutats. Det som nämnden ska fatta beslut om är “bara” att:

• “Godkänna upprättad delårsrapport per den 31 augusti 2020 för barn- och utbildningsnämnden med helårsprognos samt åtgärder och överlämna denna till kommunstyrelsen.”

Jag hoppas att många väljare i Vänersborg kommer ihåg denna sanning i nästa val, 2022:
När det ekonomiska resultatet är tillfredsställande och politikerna är nöjda, så är förklaringen att någon fick betala – i detta fall elever och personal! Inga texter, inga skönmålningar kan dölja detta faktum.

Anm. Läs gärna också:

• ”Skolan, coronan och besparingar” – 1 sept.
• ”Skollagen går före budgetföljsamhet” – 3 sept.