Arkiv
Det händer saker på Nuntorp!
Som pensionär befinner jag mig inte i Dalsland lika ofta som på den “gamla goda tiden” – det vill säga den tid då jag var praktiserande pedagog på Dalboskolan i Frändefors. Då bodde jag typ i Dalsland…
För någon vecka sedan, alltså innan medborgardialogen i Brålanda i tisdags (se “Dags att utveckla Brålanda”), hade jag vägarna förbi Nuntorp. Det gamla naturbruksgymnasiet ligger ju alldeles bredvid 45:an. Vad jag såg från bilen verkade det vara en hel del förändringar på gång. Jag blev nyfiken och ville veta mer – och tog därför kontakt med Lars-Göran Berg.
I förra veckan gjorde jag ett studiebesök på Nuntorp.
När jag steg av bussen på 45:an och gick de drygt hundratal metrarna till Nuntorp såg jag förändringar direkt och möttes dessutom av full aktivitet. Framför huvudbyggnaden hade en ny parkering uppförts och i stort sett varenda väg och parkering mellan byggnaderna höll på att asfalteras. Det 
grävdes och lades ledningar på området. Jag fick senare höra att det installerades en ny värmeanläggning, där restprodukten blir klimatvänlig biokol (för mer information klicka här). Och bland alla nyrenoverade byggnader syntes elever som just hade börjat höstterminen… Medan korna stillsamt betade på ängarna runt omkring.
Det finns flera företag i området, bland annat två maskinfirmor och två företag som arbetar med redovisning, bokslut, deklarationer mm. Självklart finns det en restaurang som arbetar med svenska och helst lokala råvaror, och där allt lagas från grunden. Det finns som sagt kor på området, det är ett måste. Nuntorps Mjölk AB har cirka 65 mjölkkor plus ungdjur på Nuntorp.
Jag var imponerad redan innan Lars-Göran Berg trädde fram från sitt kontor i en av alla nyrenoverade byggnader. Vi gick in på kontoret och det blev ett samtal med Lars-Göran Berg och Anna Johansson. Lars-Göran är verksamhetsledare på Gröna Klustret, medan Anna är verksamhetsutvecklare samt konferens- och bokningsansvarig – förutom att Anna också är en av fastighetsägarna.
Gröna klustret är en ekonomisk förening. Det är ett nätverk av lokala företag och organisationer med anknytning till gröna näringar. Affärsidén är att:
“skapa en miljö med goda förutsättningar för utbildning, forskning och kunskapsöverföring och på sikt medverka till en grön utveckling i Fyrbodal som genererar hållbara företag inom jord- och skogsföretag samt närliggande branscher.”
Så står det på Gröna Klustret Nuntorps hemsida. Där finns det för övrigt mycket information. (Se “Gröna Klustret Nuntorp”.)
Gröna Klustret har tre verksamhetsgrenar.
Den första är att utveckla Nuntorp till en konferens- och mötesplats. Och det har gått över förväntan, vilket till stor del är tack vare samarbetet med “restaurangen”, dvs Nuntorps Gårds Bistro. Den ansvarar inte bara för maten under konferenser, utan också för naturbruksgymnasiets måltider. Bistron erbjuder dessutom dagens lunch samt catering och take-away-mat. Jag kan intyga att det serverades mycket god mat… Det är definitivt ett ställe att besöka – och återvända till.
Den andra verksamhetsgrenen handlar om forskning och utveckling. Gröna klustret driver flera intressanta projekt. Klustret undersöker t ex möjligheterna för att utveckla en grossistfunktion för lokala livsmedelsproducenter. Syftet med detta projekt är att även små livsmedelsproducenter med hjälp av en grossist i större utsträckning ska kunna komma ifråga vid kommuners upphandling.
Ett annat projekt kallas ”Grönskördade bönor” och syftar till att skapa förutsättningar för storskalig lokal odling och förädling av baljväxter som linser, ärter och bönor. Målet är att erbjuda konsumenter ett varierat utbud av dessa proteinrika produkter i butiker och restauranger. I detta projekt deltar Nuntorpsgymnasiets elever. Det visar om inte annat vilka fördelar klustret erbjuder deltagande parter.
Det senaste projektet kallas ”Mötesplats skog och trä”. Här har Fyrbodals kommunalförbund beviljat pengar till en förstudie.
Den tredje och sista verksamhetsgrenen är utbildning.
Nuntorps och Dingles gymnasieskolor har som bekant slagit ihop sina verksamheter till ett naturbruksgymnasium. Det nya namnet är Naturbruk Väst AB. Rektor är Carl-Göran Strutz, som jag också fick en pratstund med. (För mer information om naturbruksgymnasiet och utbildningarna: Se ”Nuntorpsgymnasiet”.)
Nu i höst har det andra året som gymnasium börjat. Det går 27 elever i åk 2, 22 elever i åk 1 och 6 i särskolan. Nästa år ska det finnas elever i alla tre årskurserna. Rektor Strutz anser att 80-90 elever är lagom många elever på Nuntorp. Av eleverna bor just nu 22 stycken på Nuntorp. (Nuntorpsgymnasiet finns på Instagram, se här.)
Det har också varit olika, kortare utbildningar på Nuntorp. Gröna Klustret har t ex tillsammans med Kunskapsförbundet Väst och Arbetsförmedlingen anordnat utbildning för nyanlända. Cirka 30 deltagare har undervisats i Svenska För Invandrare (SFI) i kombination med utbildning inom trädgård, lantbruk/maskin och förädling av lokala livsmedel, den senare i samverkan med Nuntorps Gårds Bistro. Det har varit olika typer av vuxenutbildningar, det ordnas datakurser, ex Excel, och motorsågskurser. Även
olika föreläsningar arrangeras. Nästa läsår blir Nuntorp en del av den hästutbildning som startas upp av Kunskapsförbundet Väst.
Det är mycket som imponerar på Gröna Klustret Nuntorp, men det som imponerar allra mest är de synergieffekter som klustret skapat, och skapar. Samarbetet mellan de olika aktörerna innebär en “win-win-situation” för alla parter och de “spin-off-effekter” som detta ger upphov till är betydande. Särskilt noterade jag att Naturbruksgymnasiet t ex inte äger några maskiner eller kor, utan dessa lånas/hyrs av företagen på området. Skolmaten köps av Nuntorps Gårds Bistro, som står för alla måltider under hela dagen, dvs för de elever som bor på internatet. I utvecklingsprojekten som t ex ”Grönskördade bönor” (se ovan) deltar eleverna.
Det finns naturligtvis också bra med praktikplatser för eleverna runt Nuntorp. Det är en viktig förutsättning för en praktisk utbildning som naturbruk. Många jordbrukare i södra Dalsland tar emot elever. Och det är väl också så att många av handledarna själva har gått på Nuntorp en gång i tiden.
Den snabba och positiva utvecklingen av Nuntorp har naturligtvis inte gått av sig själv. Det har lagts ner mycket ideellt arbete från både enskilda, organisationer, som inte minst Brålanda Företagarförening och Dalbo Hushållningsgille, och företagare i bygden. Engagemanget har varit stort. Gröna Klustret Nuntorp skulle inte heller ha bildats och utvecklats om inte ägarna Anna och Richard Johansson hade visat sådant engagemang och sådan framåtanda.
Jag tror att Gröna Klustret Nuntorps idé har framtiden för sig:
“att skapa en klustermiljö som ger förutsättningar för utbildning, forskning och överföring av kunskap för att bidra till utveckling i Fyrbodals kommuner inom de gröna näringarna och närliggande branscher.”
Tänk om Vänersborgs kommun hade beslutat att förvärva fastigheten Nuntorp den där kvällen den 14 december 2016… Det var de borgerliga partierna (M+L+KD) som tillsammans med Vänsterpartiet röstade för en återremiss. Det gjorde att Västra Götalandsregionens tidsgräns gick ut och Nuntorp bjöds istället ut på den öppna marknaden. Och då hade Vänersborgs kommun ingen chans.
Och resten är egentligen historia, men jag kan inte låta bli att påminna alla väljare i Vänersborg i allmänhet och i dalslandsdelen i synnerhet om de mörka färger som målades upp på den dalsländska himlen av centerpartister och socialdemokrater och andra om inte kommunen köpte Nuntorp. Ja rent av ett slags skräckscenario. Landsbygden skulle dö, Dalsland skulle förfalla och utarmas, det skulle aldrig någonsin bli någon utbildning på Nuntorp och vi som inte ville att kommunen skulle köpa Nuntorp trodde inte på framtiden. (Se “Ärendet Nunntorp”.)
Nu har alla positiva krafter i Gröna Klustret Nuntorp visat:
Att inte köpa Nuntorp var den bästa affär Vänersborgs kommun aldrig har gjort!
Dags att utveckla Brålanda
I tisdags kunde alla brålandabor träffa kommunala tjänstemän och poliser i Centrumparken – mitt i samhället.
TTELA beskrev den så kallade medborgardialogen i en artikel dagen innan (se TTELA “Dags att tycka till om Brålanda”) och i den utlovades det att allmänheten också skulle få träffa politiker. Det förvånade mig något eftersom jag inte hade hört något från kommunen eller sett någon inbjudan till mötet på kommunens hemsida. (Vilket jag naturligtvis också kan ha missat.)
På morgonen samma dag som dialogen fick jag däremot ett mail från en brålandabo som var aktiv i både Företagarföreningen och Lions. Hen hälsade mig välkommen till Brålanda. Och får man en “personlig” inbjudan från en person, som dessutom kom ihåg min motion om tågstoppet för några år sedan, så var det bara att åka upp till Brålanda… (Se “Tågstopp i Brålanda”.)
Det var inte många politiker i Centrumparken. Gunnar Lidell (M) var naturligtvis där i sin egenskap av ordförande i det lokala Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). (I kommunens brottsförebyggande råd sitter politiker och tjänstemän samt den lokala polisen. Se “Brottsförebyggande rådet”.) Anders Strand från sverigedemokraterna hade också han sett artikeln i TTELA och cyklat till Brålanda. Carl-Ewert Berg (KD) var självklart också närvarande, men det var nog mer som representant för Brålanda än som politiker. Och så var det jag då…
Det var glädjande nog tämligen många brålandabor på plats. De flesta var pensionärer, eftersom dialogen hölls mitt på dagen och de flesta andra invånare arbetade eller gick i skolan.
Medborgardialogen var en del av “Medborgarlöfte 2020”. (Se “Medborgarlöfte 2020”.) Kommunens tjänstemän hade börjat dagen med att tillsammans med polisen och BRÅ vandra runt i Brålanda. De hade tittat på vilka trygghetsskapande åtgärder som kunde genomföras. Efter lunch diskuterade de sedan vad de hade kommit fram till med invånarna i Brålanda, som självklart också hade tillfälle att ställa frågor och komma med synpunkter.
Av TTELA-artikeln var det lätt att få intrycket att det enbart var kriminaliteten i Brålanda, förebyggande av brott och medborgarlöfte som skulle diskuteras. Så var inte fallet, även om dessa saker också togs upp. Det blev mest diskussion kring samhällsbyggnad, dvs detaljplaner, bostäder, GC-vägar (gång- och cykelvägar), vägar, rondeller och tågstopp. Det framkom t ex en hel del synpunkter på var det borde sättas upp gatubelysning och anläggas GC-vägar. Åhörarna fick också reda på att detaljplanen för Källeberg överklagades i sommar. (Se “Detaljplan för Källeberg 1:205 m. fl ÖVERKLAGAD”.)
Det togs också upp helt andra frågor. Någon sa att det fortfarande luktade från Dahlbergs Slakteri, även om det var mycket bättre än innan. Det behövdes ljus vid återvinningsstationen sa en annan deltagare. En tredje höll med och påstod att det allt som oftast var någon som ställde dunkar, burkar och flaskor med rester av miljöfarliga ämnen på marken bredvid. Och någon hade till och med hittat slaktavfall vid återvinningen.
Men de frågor som överskuggade alla andra frågor var de “gamla vanliga”. Med andra ord, helt enkelt de synpunkter som under flera år har framförts av Brålanda Företagarförening och andra – frågor som jag också tog upp i min motion 2016. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) De frågorna är fortfarande aktuella – och viktigast.
Den fråga som har den absolut största betydelsen för Brålandabygdens utveckling, menade alla som jag hörde yttra sig, är att det blir ett tågstopp i Brålanda så snabbt som möjligt. Kommunen behöver därför, ansåg man, påbörja en planering av en tåghållplats med perrong och pendelparkering för att visa regionen att Vänersborgs kommun menar allvar med en satsning på Brålanda.
Det var lite olika meningar om var “bollen låg” just nu. Jag skrev därför till utvecklingsledare Lars Rudström på kommunen. Enligt Rudström ligger inte bollen om tågstopp hos kommunen. Västra Götalandsregionens utredning “Målbild tåg” är nämligen fortfarande ute på remiss och tiden för denna går inte ut förrän senare i höst. Först därefter tar regionen beslut. Men det är klart, börjar kommunen investera åtminstone lite smått, så skickar det tydliga signaler till regionen…
Jag frågade också Lars Rudström om kommunens kostnader för investeringar. Han berättade att det på tjänstemannanivå förs diskussioner med regionen i detta nu. De försöker få fram hur investeringarna kan finansieras.
Det verkar inte helt enkelt. Det finns tre aktörer, kommunen, regionen och staten – och de behöver “synka” med varandra. Perronger, stickspår och planskild övergång över spåren är statens ansvar, det är helt klart, medan utformningar av GC-vägar, pendelparkering mm är kommunens. Och regionen? Och annat som behövs?
Många brålandabor tyckte att kommunen kunde börja med att bygga en ny ringled, och kanske också få Trafikverket med på noterna. De ansåg att en ringled är en mycket viktig och prioriterad fråga. Ringleden skulle börja strax norr om Toppfrys och gå ner till Färgelandavägen. Den skulle avlasta Storgatan, som är mycket trafikerad med både lätt och tung trafik, och som är en viktig skolväg – och trafikfarlig. Och skulle det bli ett tågstopp kommer belastningen att öka ännu mer.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har i dagarna tagit fram en ansökan till regionen. Det handlar om att kommunen kanske kan få hjälp med att finansiera förbättringar i infrastrukturen, som t ex att flytta tung trafik. I detta fall finns det uppenbarligen stora brister i den nuvarande…
Många brålandabor lyfte också fram att korsningen vid Tånvägen är mycket trafikfarlig. Kommunen håller enligt uppgift på att arbeta fram underlag för förändring av korsningen. Här är också Trafikverket ”på” och vill lösa problemen snarast. Det verkar hoppfullt.
Ytterligare önskemål från Brålanda är att 45:an blir en 2+1-väg, men det ligger inte på kommunens ansvar. Fast visst kan kommunen “puffa på” Trafikverket, så att den byggs om fortare än de planer som finns. Enligt planerna blir det nog inte aktuellt förrän efter 2030… Jag tror emellertid att kommunen gör så gott den kan för att Trafikverket ska prioritera sträckan.
Till sist fanns det också önskemål om fler detaljplaner i Brålanda. Det behövs en tätortsplanering tyckte flera invånare som tar hänsyn inte bara till järnväg och vägar, utan också till företag, handel och bostäder.
Brålandaborna var väl förberedda med frågor och synpunkter – och kommunens tjänstepersoner antecknade för glatta livet. Det saknas inte engagemang och kreativa idéer bland invånarna. Jag hoppas bara att kommunens politiker, även om det var få på plats, inser vilken potential det finns i bygden. Det är läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda. Sedan bör man också avsätta investeringspengar – och börja verkställa enligt de framkomna synpunkterna.
Det är dags att kommunen satsar på att utveckla Brålanda.
Värme, kyla och budget 2021
Det har varit lite upp och ner i sommar. Juni var kanonhet och juli slog rekord åt andra hållet. Stundtals trodde man att hösten var kommen. Men så slog vädret om igen och augusti blev hetare än någonsin. Till och med Vänervattnet letade sig upp till över 20 grader, vilket naturligtvis gladde en gammal simskoleelev från en av legendaren Arne Anderssons barnkullar på Ursand. Så varmt var det aldrig i vattnet på 60-talet.
Det brukar däremot alltid vara varmt i vattnet på Vattenpalatset. Men pandemin ledde tidigt till att Vattenpalatset tvingades låsa sina portar, redan den 25 mars. Och självklart innebar det även ett ekonomiskt avbräck för det kommunala aktiebolaget. Kommunstyrelsen beslutade därför i våras att Vattenpalatset skulle tillföras ett förlusttäckningsbidrag på 2,5 milj kr. Då hoppades ledningen att badet skulle öppna igen i augusti-september. Men det torde knappast bli aktuellt och därför kan man nog tänka sig att Vattenpalatset kommer att behöva ytterligare några miljoner senare i år. Det är för övrigt pengar utöver de 7,6 milj kr som badet årligen får i ägartillskott. (Plus en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.)
Så det har varit tur för vänersborgarna att det under pandemin har gått att bada i den varma sjön. Även om åskväder med störtregn och kanadagäss i en symbiotisk förening ibland har lyckats förorena vattnet så till den milda grad att det inte har gått att bada på Skräcklan, Sikhall eller Nordkroken. Denna sommar har emellertid kommunen äntligen gjort något åt gässen. Jägare har skjutit några stycken och det har blivit betydligt bättre, åtminstone på Skräcklan. Det tackar vi för, och hoppas att jägarna nästa sommar också tar itu med fiskmåsarna…
I den nästan tropiska sommarhettan spolade ett antal vaktmästare på kultur och fritid under några veckor upp isen i arenan:
“I flera veckor har vaktmästarna på Arena Fritid jobbat med att lägga is i Arena Vänersborg och Ishallen.”
Det skrev Vänersborgs kommun på Facebook den 5 augusti. Kommunen som faktiskt rankades som nummer 3 bland landets kommuners Facebooksidor under andra kvartalet i år. (Se här.) Det gällde:
“högst influens på sin närvaro”
Det är läge att gratulera kommunens informatörer för den bedriften.
På grund av pandemin tvingades tyvärr ungdomarna från Norge att vara kvar hemma i Norge, så IFK Vänersborg hade bara en veckas bandyskola. Det blev således inte så mycket åkt på den nyspolade isen som det var tänkt. Och det åks egentligen fortfarande inte särskilt mycket. Det är väl ungefär 3-4 pass per dag på vardagarna, ett pass på fredag kväll och på lördag kanske det är någon träningsmatch. Det blir dyra träningspass för kommunen…
IFK:s elitsatsande damlag har använt en del av dessa träningspass. Damerna gick igår in på sin tredje träningsvecka. Laget ligger därmed före herrarnas A-lag i träningshänseende. Herrarna snörade inte på sig skridskorna förrän i förra veckan. Även Gripen och Blåsut har ungefär två pass per vecka. Vänersborgarna i gemen får 
däremot vänta ytterligare på att få debutera i arenan… Allmänhetens åkning är på grund av den ökade risken för smittspridning inställd tills vidare.
Den tidiga isläggningen kostar den kommunala kassan några hundratusen kronor extra varje år antar jag. Hur mycket har jag inte fått svar på än, men frågan är ställd. Annars kostar ju arenan årligen ungefär 20 miljoner netto. Det är också tänkt att arenan ska få en ny takduk mm för 22 milj kr nästa år…
Det stängda äventyrsbadet kostar kommunen stora pengar, vilket det i och för sig gör även om det hade varit öppet för allmänheten, och det kostar stora pengar att spola upp is i värmen, vilket arenan gör även om det inte hade varit någon is förrän i typ oktober. Men det är pengar som betalas utan större diskussioner. Om det nu blir några diskussioner överhuvudtaget. För det mesta sker tilldelningen av pengar på rutin. Vattenpalatset och arenan har ju alltid fått sina miljoner… Det finns knappast några politiker som ifrågasätter detta.
Men pengar, andra pengar, kommer en stor del av de politiska diskussionerna att handla om de närmaste veckorna… Budgeten för nästa år har nämligen inte tagits än…
Budgetarbetet startade som vanligt under våren, men coronan ställde naturligtvis till det även här. Det beslutades att budgetprocessen skulle pausa. Budgeten skulle inte tas förrän i oktober.
Nu får budgetarbetet därför på sätt och vis börja om från början. Imorgon onsdag, och sedan redan på fredag (28 aug), träffas budgetberedningen för första gången i denna “nya omgång”. Budgetberedningen består, kort sagt, av representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige. Beredningen förbereder budgeten, bland annat genom att möta de olika nämndernas presidier och tjänstemän.
“Under våren hade det från alla nämnder lämnats in synpunkter och önskemål, men vad visste man i april och maj om utvecklingen?”
Det skrev Lutz Rininsland (V) på sin blogg häromdagen. (Se Rininsland, “När vet vi?”.) Det är mycket som har hänt i dessa pandemitider, det har uppstått en oerhört massa frågetecken. Det är osäkert både när det gäller intäkts- och kostnadssidan. Vilket naturligtvis också gör hela budgetarbetet väldigt osäkert. Och senast torsdag den 17 september ska partierna lämna in egna budgetförslag. Det har kommunledningen bestämt. Vilket är i det närmaste absurt. Som Rininsland skriver:
“Fyra dagar senare blir regeringens budgetförslag offentligt. Magdalena Anderssons ”paket” borde innehålla mängder av förslag som är av stor betydelse för kommunernas möjligheter att komma rätt igen 2021 och framåt.”
Partierna ska således lämna in sina budgetförslag innan de känner till viktiga, och kanske avgörande, ekonomiska förutsättningar…
Vänersborgs budget ska alltså beslutas i oktober. I stort sett alla kommuner fattar sina budgetbeslut i november. Men i Vänersborg måste tydligen allt göras annorlunda – och sämre…
I våras blev det uppenbart att de stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, samt kultur- och fritidsnämnden, behöver mer pengar för sina verksamheter. Det fick de inte i de budgetramar som kommunstyrelsen beslutade innan pandemins konsekvenser stod klara. Men Vattenpalatset och Arena Vänersborg fick självklart sina miljoner…
Vi får se var det slutar denna gång när budgetberedningen har gjort klart “sitt jobb”. Ska kommunen spara på barn och ungdomar, gamla och sjuka, medan bad och bandy får sina pengar som vanligt? Det återstår att se.
Det har redan blivit kyligare i luften och man anar att hösten är på gång. Ändå har jag en känsla att det kan bli en het höst…
Skåneresa 2020
Några dagar under den gångna veckan har tillbringats på Österlen i Skåne. Närmare bestämt någon mil utanför metropolen Ystad, mitt på den böljande skånska slätten vid Nybrostrands utkanter. Inte långt från havet…
Det hör till de senaste snart 40 års sommarledigheterna att göra ett nedslag på Österlen i Skåne. De böljande kullarna och de frodiga åkermarkerna måste årligen skådas och upplevas. Det går inte heller att missa ett dopp på någon av sydkustens vita sandstränder. Vilket var ovanligt tillfredsställande denna gång. Trots en nästan mulen himmel var det 22 grader i luften, precis som det var i vattnet.
Korsvirkesstaden Ystad med ett par hundra korsvirkeshus i centrum är också ett måste för en västgöte. I centrum finns en kyrka som härstammar från 1200-talet, liksom mycket välbevarade klosterruiner från samma århundrade. Hela centrum i den lilla staden brukar myllra av folk. Nu i corona-tider, och antagligen för att det var lite sent på sommarsäsongen, gjorde att det inte riktigt var det folkliv som det brukar vara.
Ystad är mindre än Vänersborg, men eftersom det inte finns några köpcentra i närheten typ Överby och Torp, så handlar folk fortfarande, och än så länge, i butikerna i stan. Sedan är det definitivt en annan kultur i Skåne. Tror jag. I varje fall går ”vanligt folk” i alla åldrar ut, promenerar, fikar och äter på något av stans alla fika- och matställen. Även om jag anar att det av kända orsaker är lite färre just i år. Så det känns faktiskt som om Ystad har betydligt fler invånare än Vänersborg, i varje fall när man besöker stadens centrum.
Och jag vet inte vad det berodde på, men inte en fågel, inte en fiskmås, syntes till i centrala Ystad. Eller vid stranden… Det är klart att även sådant lockar ut människor till stadens gator och torg… Och bad. Trots att jag till och med låg i ovanligt länge i vattnet för att locka till mig några exemplar av fiskmåssläktet lyste de med sin frånvaro…
Ystads strandpromenad börjar bara några stenkast från centrum. Promenaden går längs sandstranden och med jämna mellanrum finns det caféer och restauranger där man kan avnjuta den skånska atmosfären och de skånska wienerbröden… Det känns som om det finns möjligheter att utveckla något liknande i Vänersborg. För i sommar har det ju faktiskt inte fattats folk på Skräcklan. Och det har varit tämligen fullt på Skräcklestugan och köerna har varit långa vid crêpesförsäljningen på Parkgatan.
Det finns en del för en vänersborgare att vara avundsjuk på. Å andra sidan så finns det en väldig potential att utveckla Vänersborg, både i centrum och i alla andra delar. Det kanske är läge för kommunens politiker att på allvar ta tag i utmaningen att utveckla Vänersborg på riktigt. Några viktiga och positiva steg har tagits, t ex utvecklingen av Plantaget, men nu är det dags att gå vidare.
Gårdagens KS (19/8)
Igår sammanträdde kommunstyrelsen på sitt sedvanliga coronavis. Det betydde att undertecknad vänsterpartist inte deltog. Det betyder också att denna blogg är skriven utifrån vad jag har hört andra berätta för mig. Och protokollet har ju av naturliga skäl inte skrivits klart än. Det kan i sin tur också betyda att jag kan ha uppfattat något fel, men då får jag återkomma med rättelse.
Det kan vara sista gången som jag inte kan delta på ett sammanträde med kommunstyrelsen. Gunnar Lidell (M) väckte nämligen ett ärende igår som gick ut på att kommunen i fortsättningen ska genomföra “riktiga” digitala sammanträden på distans, dvs att ledamöterna inte ska behöva komma till kommunhuset utan kunna delta t ex hemifrån. (Se “Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!”.) En sådan förändring skulle innebära att samtliga förtroendevalda politiker i Vänersborg skulle kunna delta i de politiska processerna.
Jag anade att det skulle bli stor uppslutning bakom Lidells skrivelse. På Facebook kommenterade nämligen Dan Nyberg (S) min blogg. Han skrev:
“Jag delar helt synen att man ska kunna delta på distans. Allt annat är helt onödig och oförståelig demokratibegränsning.”
Och så blev det. Det var en helt enig kommunstyrelse som röstade på Lidells förslag – och ett tillägg från ordförande Benny Augustsson (S). Tillägget gick ut på att förvaltningen skulle få möjlighet att så att säga uppdatera sig själv och politiken om förändringar som har skett i råden från bland annat Sveriges kommuner och 
regioner (SKR). Jag tror att det innebar att Augustsson, och hela KS, helt enkelt ville att kommunstyrelseförvaltningen skyndsamt skulle ta fram nya underlag.
Det var ett mycket glädjande beslut som fattades av gårdagens kommunstyrelse. Och jag noterar också att det var på Gunnar Lidells (M) initiativ…
Det är egentligen bara ett problem med beslutet – hur ska det blivande kommunalrådet Mats Andersson (C) handskas med det? Andersson överklagade ju Kunskapsförbundet Västs sammanträde på distans, just för att det var på “riktig” distans. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Och nu röstar han i kommunstyrelsen för en förändring som innebär att kommunstyrelsen – och barn- och utbildningsnämnden – i fortsättningen ska ta efter Kunskapsförbundet…
Det är ibland spännande att vara politiker…
Min motion om att minska nuvarande parti-/mandatstöd avslogs. (Se “Inga sänkta partistöd”.) Inte ens mitt eget parti stödde den… Men det spelar ingen roll. Även om jag är ensam i kommunstyrelsen om min ståndpunkt så anser jag fortfarande att det är för dåligt att de politiska partierna begär att alla andra i kommunen, t ex de äldre, de sjuka, barnen och eleverna, ska tvingas acceptera nedskärningar, medan partierna själva sitter i “orubbat bo” med sina väl tilltagna kommunala parti- och mandatstöd.
Tor Wendels (M) motion om att ersätta kommunens “firande av Earth Hour med en Dialog om Agenda 2030” mötte ett något bättre öde. Den ansågs färdigbehandlad i och med att den skickas till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. (Se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”.)
Vänsterpartiets James Bucci höll med resten av kommunstyrelsen när det gällde motionens andra att-sats, dvs att kommunen årligen ska redovisa sitt arbete med Agenda 2030 för vänersborgarna. Däremot yrkade Bucci avslag på motionens första att-sats, om att avskaffa Earth Hour i Vänersborg. Bucci ville på detta sätt uttala sitt stöd för Earth Hour.
Sedan var det motionen från miljöpartiet om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård.
De styrande partierna, socialdemokraterna och centern, tyckte tydligen lite synd om miljöpartiet. De tyckte nog att det skulle bli en alltför stor nesa och skam för sin allians- och “regeringspartner” miljöpartiet om de tillsammans med de borgerliga partierna bara avslog motionen rakt upp och ner. (Se “MP-motion om naturreservat”.) Fast frågan är om det faktiskt inte var en ännu större nesa att tvinga Anna-Karin Sandberg (MP) att yrka avslag på sin egen motion… 
För det fick Sandberg göra. “Trösten”, “kompromissen”, blev att de styrande partierna med ordförande Augustssons utslagsröst gav miljö- och hälsoskyddsnämnden och andra berörda nämnder ett uppdrag om att göra en till intet förpliktigande prioritering av lämpliga områden för naturreservat i hela kommunen.
Man kan undra om miljöpartiets väljare och medlemmar nöjer sig med sådana minimala framgångar, om det nu överhuvudtaget är någon framgång, för alla eftergifter partiet tvingas göra i andra frågor. Miljöpartiet kan knappast sägas ens få smulor från de styrande partiernas dignande beslutsbord…
Vänsterpartiet var det enda parti som röstade för miljöpartiets motion…
Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade kommunstyrelsens ledamöter om att hon har tillsatt en utredning av nuvarande stabskonstruktion. Tegenfeldt lyfte tydligen också frågan om digitalisering. Här nämnde hon Värmdö kommuns satsning och att Värmdö digitaliserar sin barn- och utbildningsförvaltning. Den tilltänkta “effektiviseringen” skulle ligga på 5-8%, samtidigt som elevresultaten hade förbättrats.
Den informationen hade jag velat lyssna på med egna öron. Värmdö är snällt sagt ett mycket kontroversiellt exempel…
Förra året beslutade den politiska majoriteten i Värmdö att skära ner 16 milj kr på skolan. Det innebar att lärarfacken gick ut och larmade om att skolorna var underfinansierade och att kommunen inte levde upp till Skollagen. (Se “Vi tvingas dra ner på personal”.) Och eleverna protesterade, demonstrerade och strejkade vid ett flertal tillfällen mot nedskärningarna i skolan. (Se “Elevprotester mot nedskärningar” och “Fortsatt elevstrejk mot nedskärningar”.) Medan den socialdemokratiska oppositionen skrev på sin Facebook-sida den 3 augusti:
“Vi socialdemokrater vill se fler lärare, inte fler nedskärningar.”
På Lärarförbundets sidor (se “Bästa skolkommun”) kan man läsa att:
“Värmdö kommer på plats 283/290 när det gäller resurser till undervisning.”
Men trots att Värmdö har sämre resurser till undervisning jämfört med andra kommuner, ligger långt ner i rankingen när det gäller lärartäthet, friska lärare (förhållandevis många sjukskrivna jämfört med andra kommuner alltså) och utbildade lärare, så ligger kommunen på plats 71 i Sverige när det gäller “meritvärde i årskurs 9”. Hur det kan hänga ihop kan man få veta mer om i Tankesmedjan Balans analys – se “Lär dig allt om det ekonomiska läget i kommunerna… och Värmdö”. 
Om kommundirektören vill att Vänersborg ska slå in på samma väg som Värmdö så lär det bli anledning att återkomma. Fast jag vet inte säkert hur kommundirektören egentligen uttryckte det hela – jag var ju faktiskt inte på sammanträdet i kommunstyrelsen själv. Inte denna gång. Kanske nästa gång dock…
KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!
Än är inte undrens tid förbi.
På grund av Vänersborgs kommuns tolkning av digitala möten på distans, så trodde jag att det var kört för min del med de politiska sammanträdena i höst. Då, som en blixt från en klar himmel, dimper det ner ett förslag från Gunnar Lidell (M) och moderaterna. Som ger mig och andra politiker i Vänersborg nytt hopp.
Lidells förslag ifrågasätter den tolkning av distansmöten som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) mfl gjorde under våren – och uppenbarligen tänker fortsätta med under hösten.
Skrivelsen från Lidell börjar med att ge en bakgrund. Den beskriver bland annat hur sammanträdena går till i styrelser och nämnder – om hur de förtroendevalda får dela upp sig i mindre grupper. Men att:
“ingen tillåts vara utanför kommunhuset.”
Det har jag beskrivit i ett flertal bloggar. Den moderata skrivelsen fortsätter:
“Då vi har ganska många förtroendevalda som av olika skäl befinner sig i riskgrupper, och inte vill/kan eller får åka kollektivt eller passera in och ut i offentliga miljöer, blir det inför hösten näst intill demokratiskt ohållbart att fortsätta på samma sätt som under våren.”
“Demokratiskt ohållbart” är ett tungt uttryck, men jag tycker att det är befogat och att det har full relevans i sammanhanget. Full relevans. Det handlar enligt min mening om en inskränkning av demokratin och också en slags diskriminering.
Lidell och moderaterna ger två exempel på det “demokratiskt ohållbara”:
“Byggnadsnämndens presidieledamöter tillhör riskgrupper. De kan således inte deltaga eller yttra sig vid BN-sammanträden, de får nöja sig med att lyssna från extern lokal. Kommunstyrelsen är då och då på gränsen att vara inte fulltalig pga att ledamöterna måste ta sig till kommunhuset för att kunna deltaga fullt ut vid sammanträden.”
Det är bara att hålla med. Det är i det närmaste absurda situationer som Lidell beskriver. Och det kan varken förklaras eller försvaras med att det måste vara så under coronapandemin. Det är Vänersborgs kommun som tolkar lagar och regler på detta sätt. Det finns andra sätt att möta covid19-situationen. Fyrbodals direktion, Kunskapsförbundet Väst, Västra Götalandsregionen, Sveriges kommuner och regioner och en rad andra kommuner i vårt avlånga land tillåter sina ledamöter och ersättare att vara med på verklig distans.
Vad jag förstår så tänker Gunnar Lidell (M) helt enkelt lägga fram följande förslag för beslut i kommunstyrelsen imorgon onsdag:
“Kommunstyrelsen ger sin ordförande i uppdrag att snarast samråda med KF ordf och PFU ordf, och att i dialog med partiernas gruppledare komma med förslag på hur höstens sammanträden kan genomföras så att ledamöter och ersättare kan deltaga, om än på distans, där de känner sig trygga. Efter konkreta förslag till revideringar av mötesformer är det sedan upp till respektive ordförande att följa dessa vid kallelser till kommande sammanträden.”
Det finns inga juridiska eller andra skäl för att inte ändra “reglerna” i Vänersborg. Istället talar allt för att Lidell och moderaterna har helt rätt. Vänersborgs kommun måste liksom det övriga Sverige införa verkliga digitala sammanträden på distans. Även politiker i riskgrupper måste få möjlighet att delta i de politiska processerna.
Jag tror att även ledamöterna i de styrande partierna inser det.
KS: MP-motion om naturreservat
På onsdag har kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. I fredags bloggade jag om min motion om partistöd (se “Inga sänkta partistöd”) och igår om Tor Wendels (M) motion om Earth Hour och Agenda 2030 (se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”). Idag handlar bloggen om miljöpartiets motion om att inrätta ett naturreservat.
Motionen kommer alltså från ett av de tre styrande partierna. Eller hur man nu ska uttrycka det. Miljöpartiet styr väl egentligen inte. Partiet sitter av någon anledning mest med i styret som någon slags “gisslan”.
Miljöpartiet lämnade den 22 augusti 2018, dvs strax innan valet, in en motion om att:
“Inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård”
Som jag uppfattar det så menar motionen att området inom den gula linjen (se kartan till vänster; den förstoras om du klickar på den) ska ingå i naturreservatet. (Kartan är från kommunens Grönplan.)
Jag tror att motionen egentligen hade det vällovliga syftet att bevara skogen i Mariedal Östra. (På kartan till vänster ingår som synes skogen i Mariedal Östra i det tilltänkta naturreservatet.) Men miljöpartiet halverades i valet och när nu skogsområdet i stort sett är avverkat (skövlat är ett bättre ord) så har motionen automatiskt tappat en stor del av sin mening. Fast det är klart – motionen syftade också till att bevara andra, ”återstående” naturområden.
Förslaget till onsdagens kommunstyrelse är inte helt överraskande:
“Kommunfullmäktige avslår motionen”
Kommunstyrelseförvaltningen medger att motionen ligger i linje med tidigare ställningstaganden i översiktsplanen. Enligt översiktsplanen ska nämligen, som miljöpartisterna skriver i motionen:
”området utmed Göta Älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse.”
Förvaltningen menar emellertid att gränssättningen för ett eventuellt naturreservat måste ses över (kan det vara Mariedal Östra som är orsaken?) – och fortsätter:
“…det är viktigt att utreda prioritetsordning för skyddsvärda naturområden i kommunen då det kan finnas andra områden med högre behov av skydd, både för att säkra mot exploatering och för att rikta sådan skötsel som krävs för att bevara värdena. Reservatsbildning medför kostnader och med tanke på ekonomi och skyddsbehov bör det utredas närmare vilka områden som är extra skyddsvärda och i vilken ordning dessa bör prioriteras. Vid prioriteringen bör även perspektiven folkhälsa och friluftsliv tas med. Det är lämpligt att behovet av utredning av naturreservatsbildning synliggörs i handlingsplanen till kommunens kommande naturvårdsplan.”
Det har tagit 2 år för motionen att äntligen hamna på kommunstyrelsens bord – och då tycks det som om kommunledningen ändå vill undvika att ta ställning. Den skjuter frågan framför sig. Det borde utredas mer, någon gång… Det är lätt att få känslan att kommunledningen “inte vill”…
Det är emellertid många instanser som har yttrat sig om motionen. Den var remitterad till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Och deras synpunkter kan vara intressanta att ta del av.
Byggnadsnämndens yttrande över motionen är i stort sett den som kommunstyrelseförvaltningen använder sig av i sin sammanfattning till kommunstyrelsen.
Kultur- och fritidsförvaltningen ville tillsätta en utredning för att ta reda på om det fanns naturvärden i området och om det var så skulle motionen bifallas. Det tyckte också nämndens miljöpartist och två av de socialdemokratiska ledamöterna. På förslag av nämndens moderate ledamot avslogs emellertid motionen med röstsiffrorna 6-3. Det kan noteras att nämndens socialdemokratiske ordförande röstade med M-förslaget och mot de två andra S och MP.
Det verkar som om även miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (eller den del av miljö- och byggnadsförvaltningen som har hand om miljöfrågor) hade en annan uppfattning än det beslut som nämnden fattade. Förvaltningen ansåg att området som föreslagits som naturreservat hade flera miljöer med så höga värden att det motiverade en reservatsbildning. Se områdena inom de röda linjerna på kartan till vänster.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade emellertid att föreslå att kommunfullmäktige skulle avslå motionen och i stället besluta att:
“uppdra åt Miljö- och byggnadsförvaltningen att ta fram en prioritetsordning över naturområden i kommunen med behov av stärkt skydd.”
Vem som lade detta förslag kan jag inte utläsa av protokollet.
Det kan också noteras att det i kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige inte finns med något sådant uppdrag. Det finns överhuvudtaget inte med några förslag på uppdrag.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslog att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. I sammanfattningen av ärendet stod det:
“Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”
Det vilar ett typiskt “stuprörstänk” över svaret. Det finns inget i underlaget som motiverar ett naturreservat skriver samhällsbyggnads. Men i den ”gamla” gällande Grönplanen är faktiskt flera områden i det föreslagna naturreservatet utmärkta som områden med naturvärden – något som också förvaltningen på miljö och hälsa noterar och betonar.
Sedan är samhällsbyggnads tydlig med att det finns annat som typ är minst lika viktigt som natur… Eller kanske ännu viktigare…
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande är Anders Wiklund (MP). Han var en av de miljöpartistiska motionärerna. Vad jag kan se av protokollet röstade han varken nej till nämndens beslut eller reserverade sig. Däremot skrev Wiklund en tämligen utförlig protokollsanteckning.
Wiklund räknar upp de viktiga värden som Grönplanen anger för området. Han citerar ur kommunens översiktsplan 2017:
”ekosystem utgör en grund för människors välmående och livsvillkor och för ett fungerande samhälle. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Kommunen har ett globalt ansvar att värna värdefulla natur- och vattenmiljöer.”
Wiklund avslutar sin protokollsanteckning:
“Vi har nu möjlighet att ta det ansvaret som sträcker sig längre än vår egen generation, och säkrar området för kommande vänersborgare.”
Miljöpartiets motion kommer att avslås av både kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Och inte heller kommer det att tillsättas några utredningar…
Det var den sista av de tre motioner som kommunstyrelsen ska behandla på onsdag. Det tycks onekligen som om en viss beslutsångest präglar de styrande partierna, samtidigt som miljöfrågorna inte står särskilt högt i kurs i kommunen. Den styrande trojkan visar också på en inbördes politisk oenighet. Jag undrar hur miljöpartiets väljare uppfattar alla beslut som de två andra partierna i styret fattar, S och C, över huvudet på, och mot, miljöpartiet.
Ofta känns det inte heller som om det är någon idé att skriva motioner i Vänersborg…
PS. Lutz Rininsland (V) bloggade igår om miljöpartiets motion. Bloggen rekommenderas – klicka här: ”Uppgiven? Nej, vet du vad!”.
KS: M-motion om Earth Hour och Agenda 2020
Nu på onsdag har alltså kommunstyrelsen sitt första sammanträde för hösten. I fredagens blogg återgav jag dagordningen för mötet och skrev om ett av ärendena, min motion om att minska det kommunala partistödet. (Se “KS: Inga sänkta partistöd”.)
Kommunstyrelsen ska börja med att godkänna ett nytt uppdragsavtal med Visit Trollhättan – Vänersborg AB. Det har Trollhättan redan gjort, men det krävs att också kommunstyrelsen i Vänersborg gör det. Vilket sker på onsdag. Jag tror inte att något parti kommer att opponera sig, trots att det faktiskt handlar om en hel del pengar. Vänersborg betalar varje år 2.088.000 kr till Visit, förutom ytterligare 278.000 kr för att säkerställa biljetthanteringen vid Vänersborgs turistbyrå.
Kommunstyrelsen ska behandla några motioner. Den första motionen kommer från Tor Wendel (M) och har rubriken “Ersätt kommunens firande av Earth Hour med en Dialog om Agenda 2030”. 
Wendel vill att:
”Vänersborgs kommun slutar att arrangera Earth Hour och återlämnar det initiativet till folket”
Han anser att:
“Kostnaden för nedsläckning kunde istället användas till energibesparande åtgärder.”
Jag antar att de kommunala kostnaderna för en timmes nedsläckning av alla lampor en gång om året (den sista lördagen i mars), som Earth Hour innebär (se “Earth Hour”), inte är särskilt betydande eller betungande för den kommunala ekonomin. Och en besparing av kostnaderna lär näppeligen göra varken till eller från för “energibesparande åtgärder”…
Hela argumentationen känns tämligen provocerande från Wendels sida. Men för att göra sitt krav mer “smakligt” så kopplar han det av någon anledning som jag inte riktigt förstår till att:
“Vänersborgs kommun årligen, till och med år 2030, redovisar sitt arbete med Agenda 2030 för Vänersborg invånare med möjlighet till dialog.”
Och visst – att kommunen tydligt och offentligt redovisar sitt miljöarbete är ett mycket bra krav. Både av den anledningen att miljöfrågorna är viktiga och att det alltid är, eller borde vara, viktigt att dra in och engagera vänersborgarna i den demokratiska processen.
Det är ett bra krav av Wendel. Men varför koppla detta krav till Earth Hour? Jag förstår inte vad Tor Wendel (M) egentligen vill. Är huvudsyftet att avskaffa kommunens deltagande i Earth Hour eller att lyfta miljöfrågorna och demokratin i kommunen?
Jag lutar åt att Wendel mest vill avskaffa Earth Hour…
Kommunstyrelsens svar på Tor Wendels (M) motion är tämligen intetsägande. Som vanligt… Kommunstyrelsen tänker “städa undan” motionen från sitt bord. Förslaget är att kommunstyrelsen, och sedan kommunfullmäktige, ska besluta att skicka motionen vidare till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Så här lyder motiveringen:
“Frågan har tagits upp med ordföranden i samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. Gruppen är ett lämpligt forum för hantering av frågan då denna har bärighet på såväl hållbarhet som miljö. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelsen att ärendet hänskjuts till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö.”
Kommunstyrelsen tar således inte ställning till motionen. För övrigt kan det noteras att Vänersborgs 3:e största parti, sverigedemokraterna, inte har någon plats i denna samverkansgrupp. Vilket för övrigt inte heller medborgarpartiet har.
Jag kan inte låta bli en liten “stygg” reflektion. Vilka partier i denna samverkansgrupp, som har “bärighet på såväl hållbarhet som miljö”, ville t ex bevara skogen i Mariedal Östra och vilka ville skövla den…?
Den andra motionen handlar som av en händelse om Mariedal Östra, bland annat. Den ska jag redogöra för imorgon.
KS: Inga sänkta partistöd
På onsdag den 19 augusti sätter den politiska höstsäsongen igång med ett kommunstyrelsesammanträde. Igår kom kallelsen till mötet. (Kan laddas ner här.)
Det har inte skett några förändringar i kommunens sätt att hantera och organisera sammanträdena under coronan. Digitala möten på distans innebär som vanligt i Vänersborg att alla ledamöter måste bege sig till kommunhuset… Och hur ihåligt och skört hela arrangemanget är framgår tydligt i ordförande Benny Augustssons (S) vädjan till politikerna:
“Ordförande ber ersättare som inte ska tjänstgöra under sammanträdet att hålla sig hemma.”
Varför det? Är det risk att kommunledningens sätt att minska risken för smittspridning inte är särskilt säker och tillfredsställande?
Men OK Benny. Jag ska inte ställa till med något – jag ska hålla mig hemma. Jag lovar.
Dagordningen för kommunstyrelsen har följande utseende:
Det är möjligt att fler ärenden sätts upp på dagordningen i sista stund innan mötet. Det är inte ovanligt. Informationspunkterna under ärende 2 är, än så länge, bara två. Kommunens relativt nytillträdda kommundirektör Lena Tegenfeldt ska informera om åtgärder efter Public Partners genomlysning, som skedde 2019 och avrapporterades i januari i år. Det finns anledning att återkomma till detta. Kommunens lokalsamordnare ska också prata om ett yttrande över uppföljning av granskning av lokalförsörjning. Antagligen blir det läge att även återkomma till denna punkt av revisorernas granskning.
Det är inte så där jättemånga ärenden (handlingarna består bara av 431 sidor…) och flera är inte heller särskilt kontroversiella. Men jag ska min vana trogen avhandla några. Men idag tänkte jag bara ta upp ett av ärendena – vädret sätter hinder i vägen för längre sessioner framför datorn. (Det gäller kanske också läsning av bloggar…) Ärendet som jag ska skriva om är ett ärende som jag själv är orsak till. Jag tänker på ärende 10 – “Motion om partistöd”.
Vänsterpartiet lämnade i november 2018 genom Kate Giaever en motion om att utreda en besparing av partistödet i kommunen. Det blev så att säga inget av motionen. Den rann typ ut i sanden. När kommunfullmäktige året efter beslutade att lägga ner fisket i Hallsjön så tyckte jag att det var läge att återuppväcka Giaevers tankar – politikerna i kommunen kunde faktiskt avstå från en del av partistödet för att finansiera fortsatt fiske.
Jag skrev en motion, en till alltså, om att ändra i kommunens ”Regler för partistöd”, så att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalades ut. (Du kan läsa hela motionen i bloggen “Skär ner på partistödet!”.)
Partistödet skulle således sänkas. Det var motionens tydliga intention och krav. Det är många kommuner som tittar över partistöden. Eller rättare sagt, det finns många partier i vårt avlånga land som tycker att partistöden är alldeles för stora. I de flesta kommuner så är det mindre stora oppositionspartier som driver frågan. De 
etablerade, styrande betongpartierna säger oftast nej till krav på att sänka storleken på stödet. De är inte sällan beroende av pengarna för sin verksamhet…
Redan i höst kommer förvaltningar i Vänersborg att tvingas dra åt svångremmarna och nästa år kommer besparingarna med all sannolikhet att bli än större. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden kommer alla att få leta besparingar och nedskärningar i verksamheterna. (Budgetbeslutet fattas dock av kommunfullmäktige först i oktober.) Och det ger upphov till ett mycket viktigt argument anser jag – om barn, ungdomar, gamla och sjuka ska spara nästa år, då borde rimligtvis också de politiska partierna föregå med gott exempel och dra sina strån till stacken… Partierna borde också skära ner på sina kostnader.
Eller som Kate Giaever formulerade det i sin ursprungliga motion:
“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”
De styrande i Vänersborg tänker att göra det lätt för sig. Det är som vanligt alltså. De föreslår att kommunstyrelsen på onsdag ska föreslå kommunfullmäktige den 23 september att avslå motionen. Motiveringen är inte helt oväntat både undanglidande och till intet förpliktigande:
“Efter dialog med kommunstyrelsens presidium konstateras att regler och nivåer för kommunalt partistöd kommer att ses över inför kommande mandatperiod.”
Avslaget motiveras inte mer. Det står inget om de styrandes intentioner att t ex sänka partistödet. Stödet kommer bara att “ses över” inför perioden 2022-2026…
Det går alltså inte att sänka partistödet redan nu. Det går inte ens att utlova en modest sänkning av partistödet 2022… Det får mig att tänka på hur enkelt det går för partier att bryta vallöften, som t ex satsningar på förskola, skola, de äldre och sjuka (jämför vallöftena inför valet 2018), när det gäller att sänka standarden för andra. Men hur svårt det är att sänka den när det berör en själv…
Det ska bli intressant att se vilka partier som röstar för min motion att sänka partistödet och vilka som vill slå vakt om sina ekonomiska privilegier. Det är om inte annat viktigt för väljarna i valet 2022. Tror jag…
För övrigt har fisket i Hallsjön ordnat sig på annat sätt, eller hur man ska uttrycka det. Det fiskas som aldrig förr.
Nyhet: KFV avvisar Anderssons överklagande
Det kan nog inte ha undgått någon läsare av denna blogg vilken uppfattning jag har om Vänersborgs kommuns sätt att hantera coronakrisen ur politiskt perspektiv. Inte heller det absurda i kommunens tolkning att digitala distanssammanträden innebär att de politiska ledamöterna måste infinna sig i ett rum på kommunhuset.
Jag har skrivit åtskilliga bloggar i ämnet och har också lämnat in fyra interpellationer i ärendet, tre till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och en till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Jag har än så länge inte mött någon som helst förståelse från de styrande. (Du hittar alla bloggar i ärendet under kategorin “corona” – eller genom att klicka här. Det är bara att “scrolla”/bläddra…)
Och nästa vecka börjar den politiska “höstterminen” med ett sammanträde med kommunstyrelsen… Sammanträdet ska så vitt jag förstår som brukligt hållas på ”vänersborgsvis”, dvs alla ledamöter som vill delta beordras infinna sig i kommunhuset… Så måste det vara, eftersom de styrandes riktlinjer fortfarande gäller. Och inga förändringar har meddelats ledamöterna.
Det intressanta är att Vänersborgs absurda regler för sammanträden på “distans” tydligen bara gäller kommunens egna möten. När Benny Augustsson (S) och Bo Carlsson (C) sammanträdde med KFV:s ägarsamråd i maj, dvs med presidierna i Kunskapsförbundet Väst och Trollhättans stad, då gick det bra att träffas via Skype…
Och vad jag förstår så har inte heller barn- och utbildningsnämndens ordförande och ersättaren i Kunskapsförbundet Västs direktion Mats Andersson (C) överklagat lagligheten i ägarsamrådet. Som Andersson gjorde med KFV:s sammanträde den 23 juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)
Mats Andersson som ska överta sin partikollega Bo Carlssons kommunalrådspost vid årsskiftet – och då bli en av Vänersborgs kommuns tre representanter i ägarsamrådet…
Anderssons överklagande av Kunskapsförbundets sammanträde den 23 juni ställdes till Förvaltningsrätten, precis som det ska. Innan rätten behandlar överklagandet så får Kunskapsförbundet yttra sig över Anderssons överklagande. Och det har nu Kunskapsförbundets ordförande Maud Bengtsson (S, Trollhättan) och förbundsdirektör Johan Olofson gjort.
Yttrandet var tämligen kort och gick inte in och diskuterade detaljerna i Anderssons överklagande. Yttrandet avvisade, och bestred, Anderssons argument, och anklagelser, i stora och generella drag.
Bengtsson och Olofson skriver i sitt yttrande till Förvaltningsrätten:
“Den 23 juni genomfördes själva mötet och det skedde i stort sett utan tekniska problem. Någon deltagare föll bort ett kort tag men var ganska snart uppkopplad igen. Mötet varade i c:a tre timmar inklusive 20 minuters paus.
Vi delar därför inte Mats Anderssons bild av mötet. Vår uppfattning är att vi med denna mötesform, under särskilda omständigheter, lyckades upprätthålla den demokratiska beslutsprocessen trots Coronapandemins effekter.”
För min del hade jag nog inte klarat av att hålla mig så kortfattad, jag hade med all säkerhet försökt att dissekera Anderssons argument. Å andra sidan är det inte alls omöjligt, snarare troligt, att Andersson får tillfälle att yttra sig över Kunskapsförbundets yttrande – varpå Maud Bengtsson och Johan Olofson får ett nytt tillfälle att yttra sig… Och gå in på detaljer. Om de vill. För övrigt håller jag helt och hållet med Bengtsson och Olofson.
Jag tror att Bengtsson och Olofson vet att i stort sett varenda kommun har den här typen av digitala sammanträden på distans i dessa corona-tider. Och skulle Förvaltningsrätten förklara Kunskapsförbundets möte för olagligt så skulle ett oräkneligt antal sammanträden få göras om i detta land – beslut skulle inte gälla och allt skulle få tas om… Det skulle knappast vara möjligt.
Nu innehöll svaret från Kunskapsförbundet lite mer text, det måste jag nämna för fullständighetens skull. Bengtsson och Olofson beskriver förberedelserna och genomförandet av sammanträdet, och varför man valde att använda programmet Teams. De nämner också, vilket i och för sig är mycket viktigt:
“våra stadgar medger undantag när det råder särskilda omständigheter vilket man får anse att Coronapandemin lett fram till.”
Och de nämner också det konkreta motivet till distanssammanträdet:
“Det viktigaste skälet till att det blev denna mötesform var för att säkerställa att samtliga ledamöter skulle kunna delta. Flera av ledamöterna är över 70 år och några tillhör riskgrupper vilket omöjliggör ett fysiskt deltagande.”
Det här borde Benny Augustsson (S), Annalena Levin (C) och Mats Andersson (C) läsa om och om igen – och begrunda…
Jag tycker att det är mycket bra att Mats Andersson överklagade beslutet – i varje fall ur min synpunkt. Som jag ser det så måste Vänersborgs kommun ändra hela sin inställning till digitala möten på distans när Förvaltningsrätten kommer fram till domslutet att Kunskapsförbundets möte var helt lagligt. Vänersborg måste då ordna riktiga/verkliga sammanträden på distans. Det råder som jag ser det ingen som helst tvekan att detta blir Förvaltningsrättens slutsats.
Jag hoppas att Förvaltningsrättens dom kommer snabbt. Oavsett utgången lär den “förlorande” parten överklaga domen till Kammarrätten. Eller?
PS. Du kan hämta yttrandet från Kunskapsförbundet här..
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer