Arkiv

Archive for the ‘corona’ Category

Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på gårdagens blogg “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (1)”.

Delårsrapporten innehåller inte bara en resultatavstämning med en massa olikfärgade ploppar. Den innehåller också mycket fakta, jag tänker då framför allt på den ekonomiska “presentationen”.

Det ekonomiska resultatet för BUN var den 30 april ett överskott på 4,9 milj kr. Överskottet beror på, skriver förvaltningen:

“till viss del [på] erhållet och ännu inte förbrukat statsbidrag för skolmiljarden och mindre barngrupper i förskolan. En annan del av överskottet består av ännu inte utbetalt semesterdagstillägg som kommer att betalas ut till personalen under sommaren. Det finns även kvar budgetmedel för läromedel som kommer att tas i anspråk till höstterminens start.”

BUN har också fått ett statligt sjuklönebidrag för perioden januari-april.

Prognosen för hela året 2021 ligger på plus/minus noll. Prognosen förutsätter emellertid att nämnden beviljas 2,6 milj kr för “produktion av kost” och 3,0 milj kr för “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. Nämnden ska söka dessa pengar av kommunstyrelsen. (Se nedan.)

Alla verksamheter går inte plus/minus noll… Prognosen för “grundskola, fritidshem, pedagogisk omsorg 6-13 år och grundsärskola” är ett underskott på -3,5 milj kr.

“Ökade kostnader avser fler placeringar i grundsärskola samt elevers behov av särskilt stöd, främst avseende psykosociala och språkliga behov. Flera skolenheter har kostnader som är större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd.”

Kommunfullmäktige avsatte 3 milj kr till kommunstyrelsen som barn- och utbildningsnämnden kunde ansöka om under året. Pengarna var avsedda för “insatser för barn i behov av särskilt stöd”. (Jag anser att det här är i det närmaste ett skamligt upplägg – se “Budget 2021 (1/2): BUN”.)

Ett villkor för att få pengarna är att:

“resultatet av insatserna ska fortlöpande utvärderas och återrapportering ska ske till kommunstyrelsen i samband med delårsrapporter och bokslut.”

BUN tänker återrapportera i samband med delårsrapport augusti 2021 samt bokslut 2021.

Det sista ärendet av vikt på måndag är ett förslag på hur BUN ska fördela pengarna från det statliga corona-bidraget till landets elever.

Beslutsförslaget har följande lydelse:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 2.880 tkr avseende skolmiljarden enligt följande; verksamhet förskoleklass med 178 tkr, grundskola och grundsärskola årskurs 1-6 med 1.693 tkr samt grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 med 1.009 tkr.”

Motiveringen till denna fördelning av “skolmiljarden” är enligt underlaget:

“Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår en fördelning av skolmiljarden som beräknas utifrån antal elever i respektive verksamhet förskoleklass samt årskurs 1-9 med viktning utifrån kommunal resursfördelningsmodell.”

Det finns alltså ingen analys av pandemins konsekvenser för utbildningen eller de uppkomna behoven. Fördelningen tycks helt enkelt vara en allmän ekonomiska förstärkning till de olika stadierna. Och det är som jag ser det inte så som staten hade avsett med statsbidraget.

Syftet med “skolmiljarden” är nämligen mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Pengarna ska alltså användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. (Klassrumsundervisning anses nästan undantagslöst ha högre kvalitet än den som kan ges på distans.) Statens pengar ska alltså användas för att bekosta extra åtgärder, sådana åtgärder som kostar pengar som inte var avsatta i budgeten innan pandemin. Statsbidraget är inte tänkt för att täcka underskott och ”svarta hål”.

Och det är ju faktiskt bara högstadieeleverna som inte har fått “den utbildning de har rätt till”. Det är nämligen bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning. Det har inte några elever i 0-6 haft. Eleverna i förskoleklassen, låg- och mellanstadierna har varit i klassrummen under hela pandemin. Visst har en del elever stannat hemma, framför allt i början av pandemin, men det är alltid elever frånvarande. Och visst har fler pedagoger än vanligt varit sjuka, men det är alltid ett antal pedagoger som är sjukskrivna (precis som på andra arbetsplatser). Så det är ingen kvalitativ skillnad, “bara” en kvantitativ. Men. Det görs aldrig några särskilda ekonomiska insatser om någon lärare är sjuk. Tvärtom, det ska ju sparas in så mycket som möjligt på vikarier. Nämndens majoritet har beslutat:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Dessutom har alla elever i låg- och mellanstadiet, och även elever i åk 7, ganska mycket tid kvar av sin skolgång för att ta igen förlorad undervisning. Det har inte eleverna i högstadiet och framför allt inte eleverna i åk 9, i avgångsklasserna. Det är många elever i de senare årskurserna som är i stort behov av extra resurser för att kompensera för distansundervisningens följder under coronan.

Utbildningsdepartementet skrev den 14 april (se här):

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Jag skulle vilja använda statsbidraget uteslutande till högstadieskolorna.

Hur pengarna från “skolmiljarden” sedan ska användas konkret i verksamheten är dock ingen fråga för politikerna. Och det står inte heller något om detta i underlaget.

Ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg ska också hinna med att informera nämnden om vad de har gjort sedan det förra sammanträdet.

Kategorier:BUN 2021, corona

KF 1 (12/5): Revisorer, covid och arvoden

6 maj, 2021 2 kommentarer

Kommande onsdag, den 12 maj, är det återigen dags för kommunfullmäktige. Och naturligtvis direktsänds sammanträdet på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

Det är som alltid vid den här tiden lite av lugnet före den politiska stormen. I kulisserna diskuteras och utarbetas nämligen budgetförslagen för nästa år. Det kan vara i partilokaler, rum i kommunhuset eller framför datorn på distansmöten. Tyvärr dock med ett ytterst begränsat deltagande från dom det berör, dvs vänersborgarna.

Budgeten för nästa år är utan tvekan den absolut viktigaste frågan under ett år. I Vänersborg fastställs budgeten i juni. I de flesta andra kommuner tas budgeten inte förrän i november. Men som sagt, budgeten kommer lite senare, inte nu på onsdag.

Onsdagens dagordning har följande utseende:

Fullmäktiges sammanträde börjar med två föredragningar. Tre politiskt tillsatta revisorer ska presentera två granskningar, en om arvoden och ersättningar till förtroendevalda och en om kommunens hantering av Covid-19-krisen. Det är dock företaget KPMG:s revisorer som har gjort själva granskningen.

Om kommunens hantering av corona-krisen skriver KPMG i sina slutsatser:

“… kommunstyrelsen och socialnämnden [har] på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt … hanterat krisen utifrån sitt respektive ansvar och befogenheter.”

Och vidare om socialnämndens krishantering:

“Vår bedömning är att socialnämnden arbetat på ett tillräckligt ändamålsenligt sätt för att säkerställa försörjning av skyddsutrustning utifrån de behov som uppstått inom äldreomsorgen under pandemin. … Vi bedömer att socialnämnden i tillräcklig omfattning arbetat på ett ändamålsenligt sätt i syfte att säkerställa en säker arbetsmiljö. … Vår bedömning är vidare att socialnämnden i tillräcklig omfattning bedrivit ett ändamålsenligt arbete med att säkerställa bemanning inom verksamheten under pandemin.”

Revisorerna anser alltså att kommunen har hanterat Covid-19-krisen på ett bra sätt och det är väl också den allmänna uppfattningen. Revisorerna föreslår dock några förbättringsåtgärder som t ex att all dokumentation om krisledning och krisberedskap ska uppdateras och att erfarenheter och lärdomar ska tas tillvara och naturligtvis dokumenteras.

Den andra granskningen är inte riktigt lika positiv. I sammanfattningen skriver KPMG:

“Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att rutinerna för hantering av arvoden och övriga ersättningar till förtroendevalda inte är tillräckligt ändamålsenliga. Detta då det saknas rutiner för avgörande delar avseende hantering av arvoden och övriga ersättningar. Vidare bedömer vi att den interna kontrollen i processen inte är tillräcklig då det inte genomförs någon uppföljning och kontroll avseende utbetalningar av arvoden och ersättningar.”

Det tror jag stämmer. Det åligger ofta på de förtroendevalda själva att ansvara för att de begär rätt ersättning. Men… Kan det vara på något annat sätt? Ska någon tjänsteman kontrollera allt, så tror jag att det hade blivit dyrare för kommunen än vad kommunen skulle “få tillbaka” om någon hade slarvat, eller fuskat. Och man borde väl kunna förutsätta att politikerna är ärliga…. Eller? Fast det kan man ju faktiskt inte. Det visar ju alla exempel från bland annat riksdagen.

KPMG har vad jag förstår inte hittat något fusk i Vänersborg. I granskningen finns dock ett exempel, som revisorerna har hittat i två nämnder, som kanske skulle kunna ifrågasättas:

“Vi noterar dock att några av sammanträdena har varit två och en halv timmar långa men ledamoten har begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst för åtta timmar.”

KPMG inser dock att det kan finnas naturliga förklaringar till detta. I skolans värld, för att ta ett exempel, kan man inte anlita en vikarie med förutsättningen att “du får vikariera tills läraren kommer tillbaka, men vi vet inte när det blir”. (Det är ofta svårt att veta hur långa sammanträdena kan bli.) Det är ingen som vill ta ett vikariat med sådana förutsättningar. Men revisorerna anser ändå att:

“införande av uppföljning och kontroll av detta minimerar risken för att felaktig ersättning betalas ut.”

Flera politiker har årsarvoden. Revisorerna skriver:

“Årsarvoden ska ersätta förtroendevald för arbetsuppgifter som ligger inom uppdraget, utöver sammanträden och förrättningar. I bestämmelserna listas exempel på arbetsuppgifter som anses ingå i uppdraget och som ska täckas av årsarvodet, listan är dock inte uttömmande.”

Som jag ser det borde revisorerna vara lite tydligare här. Det är nämligen ingen med årsarvoden som egentligen behöver redovisa hur de “gör sig förtjänta” av dessa arvoden. Jag är i och för sig övertygad att många är det, men…

Vi får se vad KPMG:s granskningar leder till. Kommunfullmäktige ska i varje fall inte fatta några beslut i dessa ärenden. 

Kommunfullmäktige har fler ärenden. Jag återkommer till dessa.

Nyheter: Elgärde avbryts! Och fler skolmiljoner.

14 april, 2021 Lämna en kommentar

Det är inte bara miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg som skapar ämnen för bloggar. Nu på förmiddagen har socialförvaltningen liksom utbildningsdepartementet också gjort det.

Diskussionen om det “särskilda boendet” på Elgärde i Frändefors har väl inte gått någon trogen bloggläsare förbi. Jag skrev ett flertal bloggar när ärendet var uppe, vid två tillfällen, i socialnämnden i höstas. Frågan har också fortsatt att debatteras sedan dess, bland annat i Melleruds Nyheter. (Om du klickar här – Elgärde – så får du upp alla mina bloggar i ämnet.)

Nästa vecka, den 20 april, har socialnämnden sammanträde. I kallelsen tilldrar sig ärendet “Upphävande av beslut gällande lokalplanering samt uppdrag om att återuppta förstudie och därefter inleda lokalplanering för att ytterligare utreda alternativa lösningar” det största intresset. (I varje fall från min sida.) Det handlar om Elgärde…

Socialförvaltningens beslutsförslag lyder:

“1. Socialnämnden upphäver beslut 2020-08-27, § 68, att ”föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05” samt att upphäva beslutet 2020-10-22, § 91 om att ”socialnämnden står kvar vid tidigare fattat beslut i socialnämnden 2020-08-27, § 68”.

“2. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återuppta förstudie inom befintligt boendebestånd. Vidare uppdrar socialnämnden därefter åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda lokalplanering gällande ”Boende för personer med funktionsnedsättning och samsjuklighet inom personligt stöd och omsorg”.

Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska upphäva de två besluten från i höstas. “Projektet Elgärde” avbryts alltså med omedelbar verkar. Det är i varje fall förslaget, notera det. Vad nämnden beslutar kan vara en annan sak.

Motiveringen till att projektet enligt förslaget ska avbrytas är inte att kommunen har lyssnat till opinionen, i varje fall inte officiellt, utan att det saknas pengar. I motiveringen skriver socialchefen:

“Förvaltningen har i samarbete med kommunstyrelsens lokalutredare och samhällsbyggnadsförvaltningen genomfört en förstudie samt lokalplanering på uppdrag av nämnden. Utifrån process gällande mål- och resursplan 2022 – 2024, där förvaltningen ska se över åtgärder för att klara finansiering av nytt boende inom befintlig ram, ser förvaltningen möjlighet att avbryta pågående lokalplanering för att istället genomföra förstudie och lokalplanering inom befintligt boendebestånd.”

Boendet i Elgärde ska enligt de budgetanvisningar som råder finansieras och driftas inom befintlig ram. Ett nybygge på Elgärde skulle innebära att socialförvaltningen måste spara inom andra områden. Och det varken vill man eller ser möjligheter till – vad jag förstår.

Förvaltningen kommer istället att få ett förnyat uppdrag att söka alternativa lösningar inom socialförvaltningens befintliga bostadsbestånd.

Det ser nog ut som att planerna på ett boende för “personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” skrotas för gott. Men säker kan man aldrig bli…

Den andra nyheten idag kommer från ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet med rubriken:

“Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”

Det innebär ungefär 1,3 milj kr till Vänersborg.

Ikväll ska kommunfullmäktige i Vänersborg diskutera hur de tidigare beslutade extra statsbidragen till skolan ska fördelas, den så kallade “skolmiljarden”. Kommunfullmäktige i Trollhättan har redan beslutat att fördela statsbidraget jämnt för alla barn och ungdomar mellan 1 år och 19 år, förslaget i Vänersborg är att pengarna ska fördelas mellan de som är 6 år till 19 år.

Vänsterpartiets förslag är att statsbidraget ska gå till de som har drabbats hårdast av pandemin. (Jag har skrivit flera bloggar om detta ärende också, senast igår – se “KF 14/4 (2): Skolmiljard, streetrace mm”.) Och det är enligt vårt sätt att se det avgångsklasserna i högstadiet och gymnasiet samt vuxenutbildningseleverna – de har drabbats hårdast av den påtvingade distansundervisningen. Och i förmiddags kom även beskedet från Västra Götalandsregionen att högst hälften av gymnasieskolornas elever bör vara på plats samtidigt i skollokalerna. (Se “Regionala rekommendationer förlängs till 2 maj”.) Vänsterpartiets förslag innebär att Kunskapsförbundet skulle få 2/3 av statsbidraget och barn- och utbildningsnämnden 1/3.

Pressmeddelandet från Utbildningsdepartementet ger definitivt stöd för detta synsätt:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra. För att ge huvudmännen ökade möjligheter att erbjuda barn och elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin och genomföra andra stödinsatser tillför regeringen därför skolväsendet ytterligare 250 miljoner kronor. … Dessutom föreslår regeringen 100 miljoner kronor ytterligare för att finansiera möjligheter till stöd, bland annat i form av förstärkt frivillig undervisning under skollov för elever i grundskolan och gymnasieskolan. En väl utbyggd lovskola ger större möjligheter att erbjuda elever den utbildning de inte har kunnat tillgodogöra sig under pandemin. Deltagande i lovskola kan kombineras med sommarjobb som anordnas av kommuner.”

(Du kan läsa hela pressmeddelandet här: “Ytterligare 350 miljoner till skolan för att hantera pandemin”.)

Jag kan väl tycka att det är tråkigt att vuxenutbildningseleverna har glömts bort… Men annars råder det ingen större tvekan om vilka elever som Utbildningsdepartementet anser har drabbats hårdast av pandemin. Det är inte barnen i förskolan eller eleverna i låg- och mellanstadierna…

Jag tror att regering och riksdag har den synen även på “skolmiljarden”.

BUN 15 mars 2021

14 mars, 2021 1 kommentar

Tillbaka i vardagen igen. Efter ett tämligen intensivt och koncentrerat arbete med bloggarna om David på Juta (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta”) så är det dags att bläddra i underlaget till morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Inte för att jag lämnar skandalen på Juta för gott, det återkommer jag nog tämligen snart till. Det händer mycket och det finns också många diskussioner att ta upp och slutsatser att dra kring behandlingen av ärendet inom byggnadsförvaltningen. Och visst, även i miljödelen av densamma. De båda förvaltningarna är ju nu för tiden sammanslagna under en förvaltningschef till en miljö- och byggnadsförvaltning. Och som många känner till så har miljödelen av förvaltningen tagit som en prioriterad uppgift att försvåra livet för familjen Solvarm på Sikhall. (Se “Kommunen vill stoppa Solvarm”.) Men det återkommer jag till. Under tiden kan den intresserade läsa en artikel om familjen och naturhuset i dagens GP. Tyvärr är dock artikeln gömd bakom en betalvägg, men prenumererar du på TTELA kan du ju läsa GP på söndagar. (Se “De odlar i medelhavsklimat – i Vänersborg”.)

Sammanträdet med BUN under Bo Carlssons (C) ledning börjar med tre informationsärenden.

Under ärende 2, verksamhetsuppföljning, presenteras denna gång ”Aktuellt förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola F-6”. Syftet är att vi politiker ska få en inblick i de olika verksamheterna. Sedan följer en lokalinformation. Jag kan tänka mig att det avtal om sex olika skolbyggnationer som Vänersborgs kommun har tecknat med byggföretaget Serneke tas upp. Det är enligt TTELA värt 475 miljoner kronor. (Se “Avtal som sex skolprojekt i Vänersborg”.)

En presentation om månadsuppföljningen kommer som ärende 4. Den skiljer sig från de två första punkterna, eftersom underlaget är utskickat. Det är ju tidigt på året, uppföljningen redovisar bara januari-februari, så det går inte att dra några direkta slutsatser av den. Samtidigt är det ju inte heller som vanligt under dessa coronatider.

Budgetdifferensen efter årets två första månader låg på +2,7 milj kr. Det betyder alltså ett överskott. Förskolans överskott är nästan +1,8 milj kr och grundskolans något blygsammare, +876.000 kr.

En slutsats kan man i varje fall dra av siffrorna – de visar att de mycket stora besparingarna med personalneddragningar under förra året har gett “resultat”. Det var i grundskolan 63 färre anställda år 2020 än 2019. BUN minskade sina personalkostnader med 29,2 milj kr förra året. Och det trots att lönerna ökade. (Så var det, även om kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) målar upp en annan bild i en insändare i TTELA den 5 mars – se “Det som nämns om överdödlighet är ett rent falsarium”.) Vi får se om besparingarna ger “resultat” också på kunskapsresultat och meritvärden till våren…

Antal elever med mer än 25% frånvaro i åk 7-9 ökade stort förra året. Och det var väl i och för sig inte så konstigt. Under andra halvan av vårterminen handlade det om ungefär drygt 160 elever. Vilket gör det svårt att tro att behörigheten till gymnasiet ökade, vilket den dock gjorde… Under höstens tre första månader var antalet elever med mer än 25% frånvaro i åk 7-9 uppe i ungefär 200 elever.

Antalet budgeterade barnomsorgsplatser “finansierade av kommunen” liksom dito skolbarnsomsorgsplatser minskade jämfört med förra året. Och prognosen har hittills varit riktig. Dock så ökade antalet barn i barnomsorgen under februari så att det var fler än budgeterat. Barnen i skolbarnsomsorgen har minskat betydligt mer än till och med budgeterat – över 50 färre barn (nästan 80 i februari) färre än budget.

Det budgeterades att elevantalet i förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun skulle öka med ca 25 jämfört med förra året. Det har under årets första månader i stället minskat med ungefär 60 elever jämfört med budget.

Nämnden ska anta en internkontrollplan för året. Områdena “ökad frånvaro av personal” och “säkerhet i specialsalar” ska granskas. När det gäller det förstnämnda så har jag fått lära mig ett nytt ord, “omfallsplan”. Jag trodde att jag hade hört talas om alla planer redan, men uppenbarligen inte. En googling lärde mig att omfallsplanering är att:

“planera och ha beredskap för olika händelser som kan inträffa.”

Och tack vare denna fantastiska plan så lär man kunna:

“säkerställa att verksamheten kan utföra sitt uppdrag även vid minskad personalstyrka”

Är det inte otroligt vad en bra plan kan åstadkomma? Men för att omfallsplanerna ska fungera så måste de vara “aktuella och kompletta”.

Det kanske är omfallsplanerna som har gjort att det blev fler behöriga till gymnasiet i avgångsklasserna förra läsåret än tidigare, trots att:

“verksamheten sett en större sjukfrånvaro än vanligt.”

Det ska bli en dialog om förväntade resultat imorgon. Nämnden ska utgå från kommunfullmäktiges inriktningsmål och, efter dialog, komma fram till vilka förväntade resultat som ska gälla för 2022.

Det här med inriktningsmål, förväntade resultat mm är en del av den målstyrning som gäller i den offentliga världen. Det är ärligt talat inte “min grej”. Jag har inga höga tankar kring NPM och målstyrning. (Se t ex “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Målstyrningen innebär, anser jag, att politikerna abdikerar från sitt ansvar. De ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar… Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:

“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka krav.”

Eller tilldela mer resurser…

Den här dialogen lär ta tid…

BUN ska besluta att godkänna ett reviderat dokument, ”Riktlinjer och regler för plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg”, som ska träda i kraft redan den 1 april. Det handlar enligt förvaltningen om i huvudsak redaktionella ändringar, uppdaterade begrepp mm. Det är dock svårt för oss politiker att se, eftersom ändringarna inte har markerats i dokumentet.

Inför nämndens verksamhetsuppföljning i april vill förvaltningen genomföra en enkät bland oss politiker. Vi ska svara på frågan:

”Vad skulle ni vilja fråga våra elever?”

Jag vet inte hur förvaltningen har tänkt, men det låter onekligen både spännande och intressant. Om du som bloggläsare kommer på några bra frågor så är det bara att skicka dom till mig.

Nämnden ska få information om distansundervisning på kommunens högstadier. Jag tror dock inte att den information som ledamöterna har fått i utskicket är helt aktuell. Imorgon återgår vad jag förstår högstadieskolorna till att (se kommunens hemsida):

“bedriva närundervisning i ordinarie undervisningsform på plats i skolorna”

Jag vet att det har mullrat, och fortfarande mullrar, i personalleden. (Se TTELA 9 mars, “Mer press med distansundervisning”.) Det har varit otroligt krävande för skolpersonalen, särskilt lärarna, att ha både distansundervisning och närundervisning samtidigt. (En del klasser och elever har distansundervisning, medan andra är i skolan.) Det har varit tämligen förödande för arbetsmiljö och arbetsbelastning. (Säger lärarna, själv är jag ju numera pensionär.) Det som många i skolpersonalen också kritiserar, vilket blir ännu aktuellare imorgon, är att arbetsgivaren, dvs kommunen, inte köper in covidskydd.

Som en högstadielärare skrev, mycket ironiskt:

“Covid är alltså ett virus som föredrar gymnasieskolor och ratar i större utsträckning högstadieskolor.”

Den kritiken riktade sig nog dock mer till Folkhälsomyndigheten och Smittskydd Västra Götaland. Men vi politiker som är arbetsgivare måste hela tiden ha Arbetsmiljölagens allra första paragraf i minnet:

“Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.”

Kort sagt, ingen ska bli sjuk på jobbet. 

Under denna information ska jag också passa på att ställa någon fråga om “skolmiljarden”, dvs den extra miljard som staten betalar ut till kommunerna under pandemin. Pengarna är ju till för att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.”

Min uppfattning är att pengarna ska gå till de elever och studerande som har drabbats allra hårdast av pandemin. Och det är i första hand de som har haft distansundervisning. Det är dessa elever som inte har fått den undervisning “de har rätt till”. Och de som har haft i särklass mest distansundervisning är gymnasie- och vuxenutbildningseleverna. I andra hand är det högstadieeleverna. Och särskilt hårt drabbade är självklart de som ska ta examen nu i vår, dvs de elever/studerande som får sina slutliga betyg nu i vår och med dom ska de söka till gymnasiet respektive högskola eller jobb i arbetslivet.

Det jag ska fråga om är i vilket avseende låg- och mellanstadieleverna har drabbats av coronapandemin.

Nämnden avslutar sitt sammanträde med några mindre, men viktiga, revideringar av delegeringsordningen samt information från förvaltningschefen och nämndens ordförande.

Och på onsdag är det sammanträde med kommunfullmäktige.

Kategorier:BUN 2021, corona

KF på distans (16/12)

17 december, 2020 Lämna en kommentar

Det var på många sätt en historisk dag för kommunfullmäktige igår. Det var det första sammanträdet som anordnades på distans – kanske ska man tillägga, på riktig distans. De styrande har ju som bekant tidigare definierat “distans” som att ledamöterna sitter i olika rum i kommunhuset med en vägg mellan sig. Så enligt kommunledningen har ju sammanträdena under en stor del av året faktiskt hållits på “distans”…

Men nu fick, och skulle helst, ledamöterna och ersättarna sitta hemma och delta på mötet. Och det gjorde de. De 51 ledamöterna och ett antal ersättare såg till att fullmäktige fick samma sammansättning som väljarna ville i det senaste valet. Det rådde alltså ingen diskriminering, alla i riskgrupperna kunde delta, och demokratin rådde åter i Vänersborg. Som Bo Carlsson (C) sade i ett senare skede:

“Det är oerhört viktigt att hela fullmäktige kan delta.”

Det blev ingen förklaring till varför inte kommunledningen ordnade sådana här sammanträden på (riktig) distans långt tidigare eller vad som hade ändrat sig sedan sist. När jag ställde mina interpellationer strax före sommaruppehållet (se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”) så hittade kommunledningen en mängd juridiska problem och (bort)förklaringar till varför det lagligt och tekniskt var omöjligt att ha sammanträden på riktig distans. Vad som hade hänt med dessa lagliga hinder förklarades således inte…

Eller så kanske förklaringen är så enkel som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) meddelade i inledningen av sammanträdet när hon sa:

 “I början var vi inte mogna att prova detta.”

Vilka ordförande Levin menade med “vi” framgick inte, men jag tror inte att det berodde på majoriteten av fullmäktigeledamöterna, eller kommunens IT-tekniker… Men dessa “vi” naggade alltså demokratin i kanten för att de inte var “mogna att prova detta”…

Det blev ett ganska långt sammanträde. Det slutade inte förrän kl 21.20, och då var det ändå bara 10 min fikarast. En av förklaringarna var att det inledande uppropet och en del instruktioner tog hela 30 min. Men det var nog i och för sig tvunget, så här det första distanssammanträdet… Den andra förklaringen var alla som skulle reservera sig mot beslut. Det hände två gånger och vid båda tillfällena fick varje ledamot begära ordet, få ordet och berätta att de reserverade sig. Sådant brukar gå fort på fysiska möten. Nu tog det onödig tid. Däremot fungerade tekniken alldeles utmärkt, det kan vara värt att understryka. Den orsakade ingen tidsspillan.

Du vet väl förresten att du kan se hela sammanträdet i efterhand på kommunens hemsida – klicka här. Jag har också kommenterat de olika ärendena i sak i olika bloggar. De har ju dessutom varit uppe för beredning i kommunstyrelsen. Du kan läsa mer om ärendena i bloggen “Fullmäktige på onsdag”.

Mötet började med en presentation av det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg. På oktobersammanträdet presenterade sig kommunens andra aktiebolag. Det är bra att politikerna och kommuninvånarna får reda på vilka aktiebolag kommunen har och vad de sysslar med.

Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig positiv till en delfinansiering av gång- och cykelvägen på Stenhammarsvägen i Brålanda. Det var ingen ledamot däremot.

Sverigedemokraternas motion om att “redovisa kostnaderna för kommunala verksamheter som styrs av lagkrav” avslogs.

Lena Mjörnell, som hade skrivit och undertecknat motionen, ansåg att det visst var möjligt att förvaltningarna, i sina underlag till politikerna, skulle kunna ange vilka kostnader som var lagstadgade och inte. Mjörnell menade att det ofta görs i t ex socialnämnden. Hon ansåg att svaret på motionen var ett uttryck för:

“ren lättja från kommunen.”

Det får naturligtvis stå för henne. Det är omöjligt för en utomstående att avgöra vem som har rätt. Var det Mjörnell? Eller var det Ekonomikontoret, som skrev svaret till motionen? Det blev ingen votering.

Sedan var det dags för fullmäktige att behandla utredningen som blev resultatet av motionen “Hållbar ekonomi – fastigheter för avyttring”. Motionen skrevs av Carl-Ewert Berg (KD), Dan Åberg (M) och Gunnar Henriksson (L).

Dan Åberg började med att raljera lite:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Den här gången hade det hänt lite och utredningen som hade gjorts är mycket läsvärd. Åbergs, och antagligen också de andra motionärernas, uppfattning är att kommunen ska äga fastigheter för kärnverksamheterna, men t ex inte en camping eller jordbruksmark som man inte tänker bebygga under de närmaste 100 åren. Jag håller för övrigt med motionärerna i denna uppfattning.

Kommunfullmäktige beslutade att:

“uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en fastighetsstrategi, för vidare beslut i kommunfullmäktige, i syfte att erhålla ett styrande dokument som klargör på vilka grunder fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.”

Det var som brukligt väntade beslut som fattades av fullmäktige. Det är ju i regel lätt att efter kommunstyrelsens möten förutspå utgången av ärendena. Men ibland händer det lite oväntade saker i fullmäktige. Och det gjorde det igår när Lutz Rininslands (V) och min motion om finansieringen av Kunskapsförbundet Väst skulle avgöras. (Bakgrunden till motionen kan du läsa och du kan också ladda ner motionen om du klickar här: “KS (2): Reservation KFV-motion”.)

Det visade sig nämligen att inte mindre än fem partier hade ändrat uppfattning jämfört med behandlingen i kommunstyrelsen för några veckor sedan. M+L+KD+SD+MBP tog till orda och yrkade bifall till motionen. Moderaterna hade dessutom haft en motion om Kunskapsförbundet för ganska länge sedan – en motion som det inte hade hänt något med, trots kommunfullmäktige bifall… Gunnar Lidell (M) passade på att yrka på ett tillägg till beslutet om bifall till Vänsterpartiets motion.

Tilläggsyrkandet hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar också att föreslå Vänersborgs kommunledning ska påbörja diskussion med kollegorna i Trollhättans Stad angående motion om resursfördelningsmodell […] vid något av vårens (2021) Ägarråd om KFV.”

Samtliga oppositionspartier yrkade bifall också till tilläggsförslaget. Det handlade ju liksom motionen om enbart samtal och diskussioner för att hitta lösningar på Kunskapsförbundets problem med effekterna av den nuvarande finansieringsmodellen. Eventuella förändringar eller åtgärder skulle ju komma tillbaka för beslut.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick “i taket”. Enligt hans sätt att se på saken så innebar motionen, och tilläggsförslaget, att Kunskapsförbundet skulle avskaffas. Motionens brödtext måste tolkas så hävdade Augustsson. Det hjälpte inte att flera personer, bland annat jag, Rininsland och Lidell, sa att det var motionens yrkande, att-satsen, som gällde. Och själv dementerade jag bestämt att det fanns några “dolda avsikter” att lägga ner förbundet. Tvärtom, det handlade om att få Kunskapsförbundet att fungera ännu bättre. Lidell menade att vi ville prata om gemensamma utmaningar och problem, och inte som den styrande minoriteten sopa förbundets problem under mattan.

“Vi vill vitalisera Kunskapsförbundet i stället för att cementera det.”

Sa Gunnar Lidell (M). Som inte heller kunde låta bli att ge en känga till Benny Augustsson (S) för att det däremot gick bra att diskutera och ifrågasätta bonusen till medarbetarna i Kunskapsförbundet  – något som varken han eller kommunerna hade något med att göra…

Lite överraskande argumenterade Madelaine Karlsson (S), Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande, mot motionen och tilläggsförslaget – trots att hela förbundets direktion står bakom andemeningen i motionen. Trodde jag i varje fall… Karlsson hade också begärt ajournering under ärendets gång, men när ordförande Levin frågade om detta så sa Madelaine Karlsson:

“Jag tror inte att det behövs längre…”

Kanske var det för att hon insåg hur voteringen skulle sluta. Jag vet inte. Voteringen slutade i varje fall med 31 röster för bifall till motionen och tilläggsförslaget. Och 20 röster mot. Och trots att det redan hade noterats på voteringslistan vem som röstade ja respektive nej, så skulle 20 ledamöter ändå absolut reservera sig mot beslutet. Det tog tid…

Det ska bli spännande att närvara vid nästa sammanträde med Kunskapsförbundet… 

Det blev en del debatt kring förslaget om att utöka kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget 2020 med 2.191.000 kr för inköp av två ismaskiner. Det var framför allt Lena Mjörnell (SD) som motsatte sig förslaget.

Mjörnell menade att förvaltningen på kultur och fritid måste ta ansvar för de fel de har gjort. Och det skulle de få göra genom att inte få pengar… Hmmm. Är det tjänstemännen som blir “straffade” om det inte finns pengar till t ex ismaskiner eller Hallevibadet…? Det är ingen tvekan om att kultur- och fritidsnämnden och framför allt dess förvaltning har gjort fel och misstag i ärendet, det medgav också ordförande Hans-Peter Norén (S) inför fullmäktige och alla åhörare.

Kultur- och fritidsnämnden fick sina pengar.

Det lämnades slutligen in en del motioner och några avsägelser hamnade också på fullmäktiges bord. Det var emellertid inga fler beslut. Jo, förresten. Torbjörn Moqvist (SD) ska efterträda sin partikollega Anders Strand som ledamot i byggnadsnämnden.

Sammanträdet avslutades kl 21.20 med att alla önskade varandra en god jul.

God Jul!

Vad har hänt, KF på distans?

12 december, 2020 1 kommentar

Oj! Direkt när jag öppnade kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde nästa onsdag den 16 december, så såg jag texten, skriven med röda bokstäver:

“OBS! Ordföranden uppmanar att samtliga ledamöter, ersättare och tjänstepersoner deltar på distans hemifrån…”

Wow!

Alla fullmäktiges 51 ledamöter och ett antal ersättare ska få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Äntligen! Det har jag skrivit om i månader, i stort sett sedan “bestämmelserna” kom om hur Vänersborgs kommun skulle hantera sammanträdena under corona-krisen. Det skedde i en skrivelse från den 31 mars undertecknad av kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Se “Den politiska Corona-krisen”.)

Levin och Augustsson slog med bestämdhet fast att:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”

Skulle de politiska ledamöterna delta i de politiska aktiviteterna under coronan, så skulle de alltså obönhörligen bege sig till kommunhuset. Det fanns inga alternativ. Det gick inte att ha varken fullmäktige-, kommunstyrelse- eller nämndssammanträden på distans där ledamöterna kunde delta t ex hemifrån. Absolut inte. Det var totalt omöjligt.

Levin och Augustsson lyfte i sin skrivelse fram flera skäl till varför det inte gick att ha möten på riktig distans. Ett skäl var att:

“Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet”

Ett annat skäl var att:

“den plats där de distansdeltagande ledamöterna deltar är sådan att inga sekretesskyddade uppgifter riskerar att röjas”

Vilket var risken att det kunde hända hemifrån… Men alltså inte i något rum i kommunhuset för:

“I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet”

En vakt i varje rum i kommunhuset alltså…

Bild- och ljudöverföring skulle också ske i realtid, vilket tydligen bara kunde garanteras om alla deltagare fanns i kommunhuset…

Levin och Augustsson sammanfattade:

“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset. Då vi under de förutsättningarna inte kan säkerställa nätverk, ljud- och bild kvalité, kontroll av obehöriga personer eller utförandet av sluten omröstning, vilket krävs för att sammanträdet ska vara lagligt. Vi kan heller inte tillgodose möjligheten till teknisk hjälp på plats om distansdeltagandet sker på annan plats än kommunhuset.”

Och bestämmelserna var tryggt förankrade i kommunallagen, dess förarbeten, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer… Det kunde de styrande partierna försäkra.

Jag tyckte inte det. Det blev ett antal interpellationer till de ansvariga i Vänersborgs styre, till kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). (Man kan inte interpellera ordförande i fullmäktige.) (Se t ex “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) 

Jag fick enhetliga och samstämmiga svar som konstaterade att Vänersborgs tolkning av distanssammanträden var riktig. Det var omöjligt och olagligt att hålla andra typer av distansmöten, med t ex deltagande hemifrån, och att alla andra kommuner, inklusive Kunskapsförbundet Väst, hade fel som trots allt genomförde sammanträden på riktig distans.

Tydligen krävde alla lagar och förordningar att de som tillhörde riskgrupper, var äldre eller som var allmänt rädda för sjukdomen diskriminerades och uteslöts från de politiska sammanträdena och besluten. De styrande verkade inte heller bry sig nämnvärt om att detta uppenbarligen innebar en inskränkning i den kommunala demokratin.

Nä, det viktigaste var enligt både Augustsson och Mats Andersson:

“Målsättningen för vår kommun har varit att hålla verksamheten igång…”

Det betydde väl att andra överväganden, som t ex demokrati, inte var särskilt viktiga…

Nu i höst har allt förändrats. Kommunstyrelsen har haft flera möten på riktig distans, dvs där ledamöterna har kunnat delta hemifrån. Barn- och utbildningsnämndens sista möte var likadant, du fick som ledamot sitta hemma vid din dator eller läsplatta. Och nu…

Nu på onsdag ska alltså alla fullmäktiges 51 ledamöter och även ersättare få vara med på sammanträdet – hemifrån.

Jag välkomnar naturligtvis förändringen i de styrande partiernas syn på distansmöten. Men…

Vi är nog flera ledamöter i kommunfullmäktige och de olika nämnderna som gärna skulle vilja ha motiveringar och förklaringar till varför Annalena Levin (C), Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C) har ändrat uppfattning. Hade ni fel tidigare? Är det något som har förändrats sedan den 31 mars? I så fall vad?

Jag är nöjd med de nya sammanträdesformerna, men jag är bitter för att distanssammanträden inte har kommit igång i Vänersborg mycket tidigare. Det känns som om ett stort antal personer har “ställts åt sidan” helt i onödan.

BUN 30/11: Ströms Slott

24 november, 2020 2 kommentarer

Igår måndag kom så det efterlängtade beskedet. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C):

“medger … efter samråd med kommunstyrelsens ordförande, att även de ledamöter och ersättare som inte ingår i riskgrupp ges möjlighet att deltaga på distans hemifrån.”

Det är nästan så att man kan tro att de som har ingått i en riskgrupp har fått delta på distans hemifrån redan tidigare. Men så har, som läsare av denna blogg vet, inte varit fallet. Men äntligen har alltså barn- och utbildningsnämndens ordförande tagit till sig den moderna tekniken och ordnat möte på riktig distans. Det torde även betyda att ordförande Andersson (C) har ändrat uppfattning i fråga om lagligheten i dessa möten… (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) Det finns dock ett viktigt förbehåll – deltagarna anmodas att använda hörlurar… Jag lovar, det ska jag.

Ordförande Andersson har vad jag förstått slagit ihop två BUN-sammanträden till ett enda. Så mötet nu på måndag, den 30 november, blir således årets sista. Det torde också bli Mats Anderssons sista BUN-möte. Efter årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd och ersätts av Bo Carlsson (C).

BUN:s dagordning på Mats Anderssons och årets sista sammanträde är tämligen diger:

Sammanträdet inleds med att Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt ska presentera sig för nämndens ledamöter. Tegenfeldt besöker varenda nämnd tror jag, vilket naturligtvis är helt på sin plats. Kanske skulle jag passa på att ställa en fråga om hur kommundirektören ser på tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn… Eller inte. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)

Det första beslutsärendet på dagordningen är ett delikat och långdraget ärende, “Fördjupad tillsyn – Ströms Slott AB”. Det är en följetong, Ströms Slott har varit uppe ett flertal gånger i nämnden. Jag har också skrivit om Ströms i ett antal bloggar. (Se t ex 23 april 2020 “Vad hände på BUN?”, 19 april 2020 “Inför BUN 20/4” och 11 juni 2019 “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)

Ströms Slott bedriver som bekant pedagogisk omsorg i Vänersborg. Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:

“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”

Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta det handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.

Förvaltningen sammanfattar den senaste utvecklingen:

“Barn och utbildningsförvaltningen genomförde våren 2019 en tillsyn av Ströms Slotts AB. Utifrån tillsynen förelades sedan Ströms Slott AB att de inkomma med en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som framkommit i tillsynen. Utifrån denna handlingsplan och svar som Ströms Slott AB sedan skickat in ytterligare dokumentation samt filmer på verksamheten. Utifrån detta har barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en fördjupad tillsyn genom telefonintervjuer med de kvarvarande dagbarnvårdare som var föremål för tillsynen under våren 2019.”

Efter varje tillsyn som kommunen, dvs barn- och utbildningsförvaltningen, har gjort så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer svar där det lovas att allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. Det tycks aldrig ta slut.

Den här gången kan det tydligen bli likadant. I utredningen “Uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB”, som du kan ladda ner här, beslutar förvaltningen att Ströms Slott måste vidta åtgärder för att komma till rätta med följande brister:

  • “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
  • ”Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”

Förvaltningen har konstaterat dessa brister gällande språkutveckling och särskilt stöd i en tillsyn som har gjorts under hösten. Och det måste nämnas med eftertryck – barn- och utbildningsförvaltningen har påpekat precis samma brister tidigare.

Protokollen från de fördjupade telefonintervjuerna ingår i nämndens underlag. Det gör också de resonemang, analyser och slutsatser som förvaltningen drar. Och det råder ingen tvekan, de brister som förvaltningen påpekar är helt befogade. Tillsynen visar definitivt att barnen vistas i språkligt begränsade miljöer och riskerar att inte få den stimulans som behövs för språkutvecklingen. Det är stor risk att de aktuella barnen kommer till grundskolan utan tillräckliga kunskaper i det svenska språket.

Förvaltningen beslutar därför att Ströms Slott AB:

“Huvudmannen ska senast den 26 februari 2021 redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”

Det här beslutet är vad jag förstår preliminärt. Det är politikerna som ska fatta det slutliga, avgörande beslutet, det beslut som gäller.

I förslag till beslut, som alltid följer med alla ärenden, står det emellertid:

“Ordförande och övriga presidiet beslutar om ärendets hantering vid presidiet 2020-11-16.”

Och vad nämndens tre ordförande, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S), kom fram till på det mötet vet jag inte. Jag skulle dock inte bli förvånad om de föreslår att nämnden ska dra tillbaka tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg – i varje fall om det är juridiskt möjligt. Vilket det borde vara vid det här laget kan man tycka – efter alla turer. Det finns också en möjlighet att besluta om vite (“böter”). Trollhättans stad gjorde det eller åtminstone hotade med det mot just Ströms Slott förra året. (Se TTELA “Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.)

Vid de tillfällen under årens lopp som nämnden har diskuterat Ströms Slott, och det har som sagt varit ganska många gånger, så tror jag inte att någon ledamot någonsin har tagit den enskilda pedagogiska omsorgen i försvar och/eller argumenterat för att Ströms Slott gör ett pedagogiskt bra jobb för barnen.

Jag skulle bli överraskad om någon ledamot skulle göra det på måndag.

PS. I underlaget finns också en kritik från Ströms Slott av de fördjupade telefonintervjuerna. Ströms Slott har synpunkter på hur tillsynen borde utformas, hur frågorna ska ställas, vilka frågor som ska ställas, vilka ord som ska användas etc – och företaget anser att frågorna borde meddelas i förväg. Ströms Slott vill också närvara vid intervjuerna. Jag skriver inte mer om kritiken, eftersom jag anser att den är helt obefogad och både patetisk och tagen ur luften.

Anm. Igår tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot utredningen ”Förskola för alla barn”. Utredningen berör i allra högsta grad de frågor som BUN ska behandla, och som jag har skrivit om i denna blogg. Utredningen föreslår bland annat följande:

  • Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan, samt genom kartläggning hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan.
  • Barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska ska direktinskrivas i förskolan.

Du kan ladda ner utredningen ”Förskola för alla barn” här.

Fullmäktige som vanligt på onsdag

19 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Jo då, kommunfullmäktige sammanträder som vanligt på onsdag. Inget deltagande på distans här inte. Det är bara kommunstyrelsen och socialnämnden som hittills har infört riktiga coronaanpassade mötesformer, dvs möjligheten att delta på distans hemifrån från sitt eget skrivbord. Jag vet inte om det är en slump att det i kommunstyrelsen och socialnämnden är två socialdemokrater som är ordförande, Benny Augustsson och Dan Nyberg. Och att det är en centerpartistisk ordförande i kommunfullmäktige, Annalena Levin, liksom i barn- och utbildningsnämnden, Mats Andersson… Som sammanträder i stort sett på samma sätt som vanligt…

Det som är nytt med fullmäktige, sedan förra sammanträdet, det är att sammanträdet numera sänds direkt på webben. Du kommer att kunna se direktsändningen, och även sammanträdet i efterhand, på denna adress: ”vanersborg.kommun.tv/live/9”. Det är för övrigt ett stort demokratiskt framsteg att fullmäktige webbsänds. Detta efter både en och två motioner från Vänsterpartiet… (Alla handlingar till sammanträdet kan du ladda ner på kommunens hemsida, klicka här.)

Kommunfullmäktiges dagordning har följande utseende:

Det är inte särskilt många ärenden på dagordningen och inte heller några direkt “tyngre” sådana. Därför passar ordförande Levin (C) på att låta kommunens helägda bolag komma till fullmäktige och presentera sig. (Det är också efter en motion från Vänsterpartiet…) Företagsinformationen är viktig både för politiker och allmänhet. Bolagen lever stundtals i en ganska anonym tillvaro fast de har viktiga uppgifter och trots att det går mycket av skattebetalarnas pengar till bolagen. Därför ska det bli intressant att lyssna på informationen. 

De som läser min blogg regelbundet är väl förtrogna med i stort sett samtliga ärenden som ska avhandlas på onsdag. Men det blir ju så när allt som ska tas upp i fullmäktige går via kommunstyrelsen. 

Ärende 9 behandlar delårsrapporten. Den skrev jag om i två bloggar, se “Delårsrapporten: Kommunens överskott” och “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”. Det blev två bloggar eftersom jag ansåg, och anser, att det är mycket viktigt att notera att kommunen efter alla uppoffringar som personalen på äldrevården och hemtjänsten, förskolorna och skolorna har gjort prognostiserar ett överskott i år på nästan ofattbara 173 miljoner kronor. Min åsikt är att de styrande snabbt bör komma med ett förslag om hur åtminstone en del av pengarna kan komma verksamheterna till godo. Det lär dock inte hända…

Ärendena 10 om kommunens klimatlöften skrev jag om i bloggen “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”. I samma blogg skrev jag om ärende 11 på dagordningen, “motion om social investeringsfond” och ärende 13 om skattesatsen tog jag upp i bloggen “Gårdagens KS”. Den noggranne noterar att jag hoppar över sverigedemokraternas motion om att ändra löneutbetalningarna för de kommunanställda till den 25:e i varje månad. Det är en tämligen meningslös motion, som jag inte riktigt förstår varför Anders Strand skrev överhuvudtaget.

Ärendena 14-18 är mestadels av formell karaktär. Det kommer knappast att bli varken någon diskussion eller votering kring dessa ärenden. Så kommer fullmäktige följaktligen att bifalla förslaget från Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) om nya taxor för 2021. Det kan nämnas att på sammanträdet i november kommer fullmäktige att behandla ytterligare nya förslag på taxor och avgifter för flera andra kommunala verksamheter.

Sammanträdet avslutas med en intressant fråga och en interpellation. Tyvärr blir det dock ingen diskussion på sammanträdet, gruppledarna har ju bestämt att interpellationer och frågor ska avhandlas helt och hållet skriftligt under dessa corona-tider. Och det är väl lika gott det, varken Lutz Rininsland (V) eller jag, dvs de aktuella frågeställarna, deltar på sammanträdena. Under coronan är vi helt enkelt för gamla för Vänersborgs kommunfullmäktige…

Jag återger min interpellation till byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) om Brålandas glömda fördjupade översiktsplan i bloggen “Fråga om FÖP Brålanda”. Lutz Rininslands fråga ställs till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP). Den handlar om den fruktade och invasiva växten Parkslide och hur den utbreder sig alldeles intill det nya tilltänkta koloniområdet på Onsjö. Ordförande Wiklund har redan svarat på frågan. Du kan läsa fråga och svar på Rininslands blogg – se ”En fråga i rätt tid och ett utomordentligt bra svar”.

Det är mycket att sätta sig in i och försöka påverka när man är aktiv vänsterpartist…

Glöm inte att du som intresserad kommuninvånare kan se och lyssna till kommunfullmäktiges sammanträde på webben på denna adress, “vanersborg.kommun.tv/live/9”. Tänk på att det är val om knappt 2 år och det som gäller, eller borde gälla, det är inte vad partierna säger att de vill göra – det är vad de verkligen gör i politikens Vänersborg.

Äntligen KS på distans!

7 oktober, 2020 3 kommentarer

Äntligen!

Idag genomförde Vänersborgs kommuns kommunstyrelse för första gången ett riktigt digitalt distansmöte. Vi var tre ledamöter som satt hemma vid våra iPads och datorer, och mobiler, och deltog. De andra, de flesta, var emellertid närvarande i ett av rummen på kommunhuset. Och det är ju upp till dom, så att säga. Fördelen är ju att det inte blir så många “rutor” i MS Teams…

Efter sammanträdet utvärderades sammanträdet lite kort. Vi tre som satt hemma var mycket positiva. Det var bara två av oss som vid några tillfällen inte kunde se PowerPoint-presentationerna. Måhända berodde det på innehav av till åren komna iPads, jag vet inte. Det löstes i varje fall snabbt och smidigt genom att presentationerna mailades.

Ordförande Benny Augustsson (S) tycktes också nöjd med sammanträdets genomförande, inte “hundraprocentigt”, men ganska. Augustsson drog slutsatsen att så här ska kommunstyrelsen sammanträda i fortsättningen. Och han skulle också meddela ordförandena i de andra nämnderna att det är möjligt att sammanträda på detta sätt. Och att det kanske var något för deras nämnder också.

Många undrade nog vad i synnerhet en av de andra ordförande ansåg. Som också var närvarande på mötet… Det var säkert flera ögon som drogs lite omärkligt mot barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson, det blivande centerpartistiska kommunalrådet. Andersson överklagade ju Kunskapsförbundets distansmöte i juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Andersson kände nog “trycket” och tog till orda och sa ungefär följande om dagens sammanträde:

“Det fungerade i stort sett bra. Men man måste meddela om man avviker från mötet. Mikrofoner ska vara påslagna hela tiden.”

Jag har nog aldrig varit med om att man på “vanliga fysiska” möten med t ex kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har berättat för församlingen att man ska gå på toa… Och jag förstår inte riktigt hur Andersson tänkte med mikrofonerna. Det viktiga är väl att mickarna är påslagna när man ska prata…?

Gunnar Lidell (M), som avgår som kommunalråd samtidigt som Andersson tillträder, frågade Mats Andersson (på ett ungefär):

“Jag tolkar Mats Andersson så att dagens möte inte blir överklagat…”

Då svarade Mats Andersson:

“Mötet blir inte överklagat. Det har ju tillsetts att justerande person har varit med under hela mötet.”

I sin överklagan av Kunskapsförbundets distansmöte angav Mats Andersson (C) åtminstone 6 argument för att det mötet skulle betraktas som olagligt. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Detta argument var ett av dem, och tydligen nu också det enda som krävdes för ett, enligt Andersson, lagligt distansmöte.

Det Andersson avsåg med “justerande person” var en “incident” på Kunskapsförbundets sammanträde. Lutz Rininsland (V), som var justerare, begärde ordet. Rininsland upplystes då om att han inte hördes, att mikrofonen inte fungerade. Då kopplade Rininsland ner sig och startade om sin uppkoppling. Det tog ca 45-60 sekunder. Sedan ställde Rininsland några frågor till förbundsdirektören, och mötet fortsatte…

Mer var det inte…

Med den gammalmodiga och negativa inställning Mats Andersson (C) har till digitala möten på riktig distans så vet jag inte om han kommer att ordna sådana i barn- och utbildningsnämnden. Nu på måndag blir det i varje fall inte det – då blir det ett traditionellt distansmöte à la Vänersborg. Det betyder att alla måste komma till kommunhuset.

När det gäller de ärenden som avhandlades på dagens sammanträde med kommunstyrelsen så återkommer jag. Då ska jag berätta mer om isbanan i Plantaget…

KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö

6 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…

Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:

Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:

=============

Hur stora är de riktade statsbidragen i år?

  • T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.

De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?

  • Nej

Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?

  • De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.

Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?

  • En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.

=============

Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.

Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…

Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.

I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:

“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”

I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.

Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…

Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.

I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.

När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:

  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”

Medborgarförslaget ska avslås:

“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”

Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?

Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)

Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:

“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”

Och:

“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”

Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…

%d bloggare gillar detta: