Stefan Kärvlings blogg

Det var många ärenden av olika karaktär som behandlades på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen. Fast det var faktiskt ytterligare ett detaljeplaneärende. Den detaljplanen hade emellertid ett helt annat fokus, kanske ytterligare ett dilemma? (Se “KS (1): Upplösningen!”.) I samband med behandlingen tog jag nämligen upp, antagligen helt oväntat för de andra, aspekten – skog och CO2-effekter… (Mer om det i en kommande blogg.)

Men det var inte bara detaljeplaneärenden som avhandlades. Det var allt från sociala fonder, pumpstation i Nordkroken och motioner. En av motionerna hade skrivits av Lutz Rininsland (V) och undertecknad (V). Den hade rubriken “Fortsätt men gör rätt”. Den handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Motionen kan laddas ner här.)

Motionen tog upp ägarkommunernas, dvs Trollhättan och Vänersborg, finansiering av Kunskapsförbundet och – förbundets finansiering av friskolorna… Och de problem som upplägget skapar för Kunskapsförbundet. Framväxten av allt fler friskolor dränerar nämligen Kunskapsförbundet på ekonomiska resurser – resurser som skulle behövas till förbundets egna elever. Kunskapsförbundet får 55.000 kr per tillkommande elev av Vänersborg och Trollhättan. Om denne elev väljer en friskola, så kan denna plats kosta både det dubbla eller tredubbla. Men Kunskapsförbundet får inga extra pengar från ägarkommunerna, utan måste ta pengar från de andra eleverna i förbundet för att betala friskolan. Som “systemet” är konstruerat nu så förlorar förbundet pengar på i stort sett varje elev som väljer en annan skola än förbundets egna.

Det här upplägget på finansieringen är ett problem som Trollhättan, Vänersborg och Kunskapsförbundet Väst borde diskutera och lösa  tillsammans. Och det är en uppfattning som hela direktionen i förbundet har gett uttryck för, även socialdemokrater och centerpartister från Vänersborg. Det var ett av skälen till Lutz Rininslands och min motion.

Vi skrev motionen i oktober förra året (2019) och den remitterades till kommunstyrelsen. Där behandlades motionen den 25 mars. Motionen avslogs efter en votering som slutade 9-6. Det var de styrande partierna (S+C+MP) som röstade för avslag tillsammans med sverigedemokraterna. Alla de andra partierna röstade på bifall. Avslaget var något uppseendeväckande eftersom motionens yrkande var:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Majoriteten avslog alltså att politikerna skulle försöka att “åstadkomma en lösning”.

I kommunfullmäktige den 15 april överraskade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) de församlade ledamöterna med att begära återremiss av motionen. (Se “KF(V): Augustssons återremiss”.)

Augustsson hade i sin motivering en diger lista på oklarheter som borde utredas innan fullmäktige tog ställning till motionen. Då trodde vi nog alla att det skulle bli en ordentlig utredning kring de problem som vi lyfte i motionen. Det fanns hopp…

Men det hoppet grusades i onsdags. Då behandlade kommunstyrelsen återigen motionen. I utredningen (du kan ladda ner utredningen här) sammanfattades hela motionens fråge-/problemställning till:

“hur finansieras de utbildningsplatser som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor?”

Och att motionen själv hade gett svaret:

“friskolornas fakturor ska tillställas kommunens ekonomiavdelning, varifrån betalning av fakturorna enligt förslaget ska ske”.

Och så konstaterade utredningen att:

“utbildningsplatser som elever väljer vid friskolor eller i andra kommunen finansieras på samma sätt oavsett om kommunen är huvudman för gymnasieskolan eller om huvudmannaskapet för gymnasieskolan lämnats över till ett kommunalförbund. Det är inte möjligt för Vänersborgs kommun att, i enlighet med förslaget i motionen, betala fakturor för Kunskapsförbundet Väst som är huvudman för gymnasieskolan.” 

Och drog slutsatsen att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Det är egentligen en märklig motivering och bedömning, eftersom motionens yrkande fortfarande är:

“att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i denna motion.”

Jag påtalade detta i kommunstyrelsen i onsdags. Och att det snarast verkade vara så att mycket av det som verkar omöjligt eller till och med olagligt i Vänersborg är både möjligt och lagligt att göra i andra kommuner. Och som dessutom praktiseras med goda resultat.

Jag pratade för döva öron. Det var bara min partikamrat James Bucci som yrkade bifall. Resten av kommunstyrelsen ställde sig bakom yrkandet att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen…

Och denna gång lär kommunfullmäktige gå på kommunstyrelsens linje…

Hur ska man förstå avslaget? Vill kommunstyrelsen ha sagt: problemet är löst! Eller vill den ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem… 

Jag reserverade mig mot beslutet. Reservationen skickades in igår kväll. Den återges i sin helhet här nedan. (Du kan också ladda ner den som pdf här.)

===

Reservation vid kommunstyrelsens möte 2020-12-02 i ärendet

Svar på motion om ”Fortsätt, men gör rätt!” [Dnr 2019/397]

Motionen avser frågor som berör Kunskapsförbundet Väst och förbundets medlemskommuner Trollhättan och Vänersborg.

Motionen undertecknades i oktober 2019 av Lutz Rininsland, ledamot i förbundets direktion, och Stefan Kärvling, ersättare i direktionen. Förutsättningen för att ha mandat i direktionen är att man samtidigt är ledamot i kommunfullmäktige på hemorten. Detta gäller alla, inte bara oss två.

De synpunkter som Rininsland och jag framför i direktionen är desamma som vi ger uttryck för i vårt arbete i kommunfullmäktige.  Men ibland upplever vi att detta märkligt nog skiljer oss från förtroendevalda från andra partier – som kan framföra olika synpunkter beroende på vilken roll de för tillfället intar.

Detta blev tydligt i april 2020 när motionen skulle besvaras i fullmäktige. Vårt yrkande ”att kommunledningen i samråd med Trollhättan och med direktionen för Kunskapsförbundet söker att åstadkomma en lösning på frågorna som vi anför i motionen” hade inte fått gehör i kommunstyrelsen. Med siffrorna 9-6 föreslog kommunstyrelsen att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. 

I kommunfullmäktige ändrade kommunstyrelsens ordförande åsikt och yrkade att motionen skulle återremitteras till kommunstyrelsen. 

När motionen nu åter skall till kommunfullmäktige är kommunstyrelsens förslag för andra gången att kommunfullmäktige ska avslå motionen.

Såväl i april som nu i december finns det i ärendet längre texter under rubriken ”Kommunstyrelseförvaltningens bedömning”. Beslutsförslaget är dock utan hänvisning till denna bedömning: ”Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.” 

Visserligen är det inte mycket att invända mot den Juridiska avdelningens bedömning. Men yrkandet i motionen var endast ”söker att åstadkomma en lösning på frågorna”.  

Hur ska man förstå avslaget? Vill man ha sagt: problemet är löst! Eller vill man ha sagt: Det finns ingen lösning. Eller kanske: Det finns inget problem. 

Bland ledamöterna i direktionen är uppfattningen samstämmig om att det finns en rad frågetecken kring medlemskommunernas finansiering av förbundets tre gymnasieskolor.

Förbundsbidraget beräknas fortfarande på underlaget ur folkbokföringen. Det beräknas på antalet ungdomar som finns i årskullarna 16-, 17- och 18-åringar. Det förenklar den administrativa hanteringen och avvikelser utjämnas över tiden. Jag har egentligen inga invändningar men det är fel i varje fall. Ett inte obetydligt antal ungdomar går nämligen ett fjärde år, somliga ett femte. Varje år kostar det förbundet pengar, men kommunerna finansierar endast tre år.

Kunskapsförbundets tre gymnasieskolor har ”stordriftsfördelar” – detta synsätt spelade roll när grundbeloppet fastställdes en gång i tiden. När elevantalet nu växer för varje år, så tillkommer ett mindre belopp för varje enskild elev. Så långt är allt bra. 

Men det finns också en annan trend. Tillkommande elever väljer i allt större utsträckning friskolor. Och beloppen som står på friskolornas fakturor täcks inte av det bidrag som medlemskommunerna ställer till förfogande för tillkommande elever. Förbundet måste finansiera mellanskillnaden. 

Det handlar om mycket stora belopp, om miljonbelopp. 

Sedan finns det ytterligare annat som spelar stor roll och som behöver tas i beaktande när det handlar om kostnaderna för Kunskapsförbundets egen verksamhet och fakturorna till friskolorna.

Friskolorna erbjuder i huvudsak högskoleförberedande utbildningsprogram, undantag finns dock. Kostnaden per elevplats på yrkesförberedande program överstiger i regel vida kostnaden per elevplats på högskoleförberedande program. Samtliga ”stora” yrkesförberedande program finns hos förbundet. Förbundets undervisning kostar alltså mer men finansieringsmodellen tar inte hänsyn till det.

Från år till år blir ett annat mönster allt tydligare. Elever med goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningar (framför allt pga föräldrarnas utbildningsbakgrund) väljer till program och skolor där de flesta elever har samma goda förutsättningar. 

Elever i behov av stöd och kompensatoriska insatser kräver, för att lyckas, anpassningar av olika slag, t ex mer undervisningstid, enskild handledning, mindre elevgrupper och stödundervisning. Även osäkerhet och bristande självförtroende behöver ofta mötas av utbildad personal – personal vars lön kanske inte ryms i kommunens anslag.   

Det är dessa frågor ledamöterna i direktionen diskuterar när utvärderingar och uppföljningar står på ärendelistan. Vi ser att det finns föredömlig verksamhet, god ledning och planering. Skolinspektionen bekräftar också att det förhåller sig på detta sätt. Men ledamöterna i direktionen blickar samtidigt framåt och konstaterar i full enighet: ”Än så länge, MEN …” 

Rininsland och jag undertecknade motionen för lite mer än ett år sedan. Kommunerna har sedan dess tillskjutit pengar till förbundets verksamhet. Det noteras av alla med tacksamhet. Men det ändrar inte grundproblemet med en skev finansieringsmodell som inte längre stämmer överens med utvecklingen och som urholkar förbundets möjligheter att fullgöra medlemskommunernas uppdrag. 

Vi motionerade om ”att söka åstadkomma en lösning”. Eftersom jag inte kan förstå att ett avslag på detta yrkande kan vara konstruktivt, reserverar jag mig mot kommunstyrelsens beslut och till förmån för Rininslands och min motion.

Anm. Det är den 2:a bloggen om kommunstyrelsens sammanträde onsdag den 2 december.

• ”KS (1): Upplösningen!” (2 dec)
• ”KS (2): Reservation KFV-motion” (4 dec)
• ”KS (3): Sociala fonder” (5 dec)
• ”KS (4): Bara ett miljöparti i Vänersborg?” (6 dec)
• ”KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat” (9 dec)