Arkiv
KS, Harlitz och KFV
Det diskuteras inte särskilt mycket politik i kommunstyrelsen. Inte ens på ett drygt 10 timmar långt sammanträde, som i onsdags. Ändå kan självklart det som yttras vara intressant. Redan i kommunstyrelsen kan ju partierna visa hur de ska rösta i kommande kommunfullmäktige, där flertalet ärenden, och naturligtvis i synnerhet de viktigaste, till slut avgörs. Ibland så överraskar också någon ledamot med en intressant kommentar, ibland förflugen och ogenomtänkt, ibland genomtänkt, inte sällan väldigt spontant. Några gånger händer det att en kommentar kan ge upphov till meningsskiljaktigheter.
På kommunstyrelsens maratonsammanträde i onsdags uttalade kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) några kommentarer och slutsatser som jag inte har kunnat släppa och som jag har varit tvungen att titta närmare på.
Harlitz kommentarer kom sent på eftermiddagen då politikerna fick en föredragning om nyckeltal. Och nyckeltal kan vara väldigt intressanta. Denna dag var de om möjligt ännu intressantare än vanligt. Och det var när följande tabell visades för ledamöterna som både temperatur och intresse snabbt steg i höjden…
“Kommunala skolor” i första raden betyder en av Kunskapsförbundet Västs (KFV) gymnasieskolor, Birger Sjöberggymnasiet (BSG) i Vänersborg. Det ska dock noteras att uppemot en tredjedel av de studerande från Vänersborg går på friskolor eller skolor i andra kommuner. Ytterligare ett antal går på KFV:s skolor i Trollhättan. På BSG går på motsvarande sätt elever från Trollhättan och andra kommuner.
I rad 2 så innebär “hemkommun” just Vänersborg. Då är det alla studerande från Vänersborg som räknas in oavsett vilken gymnasieskola de går på. I diskussionen gjordes förenklingen att Vänersborgs gymnasiestuderade gick på BSG, och det är riktigt på det sättet att de flesta på BSG kommer från Vänersborg.
Siffrorna visar att det har skett en väldig “dipp”, dvs en stor nedgång, av andelen studerande som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier. Och detta faktum, denna “dipp”, gäller både för BSG som enskild gymnasieskola och, till viss del, för eleverna från Vänersborg oavsett vilken gymnasieskola de går på. Det ska dock noteras att “dippen” för vänersborgsstuderande (rad 2) inte är så stor som “dippen” på BSG. Och det är väl egentligen mycket tveksamt om denna tämligen lilla nedgång överhuvudtaget kan kallas en “dipp”. (Det var även en “dipp” på BSG år 2019.)
Två kompletteringar är på sin plats. Egentligen ska det ta 3 år att gå gymnasiet. För en del studerade tar studierna längre tid, men det kan också hända att elever hoppar av, byter skola eller fortfarande går på gymnasiet på grund av studieuppehåll/byte av program osv. För det andra, Trollhättan/Vänersborg betalar KFV för bara 3 utbildningsår per studerande, även om de går 4 eller 5 år.
Den förstnämnda siffran ovan sjönk från 65,5% år 2019 till 56,4%. Det betyder följaktligen att nästan hälften av de studerande inte lyckades ta sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier. Det sistnämnda siffran, dvs hur stor andel av de studerade från Vänersborg som tog sin “studentexamen” inom 4 års gymnasiestudier, sjönk från 71,8% till 67,0%.
Det nyblivna kommunalrådet Henrik Harlitz (M) “hoppade ur stolen och gick i taket”, ja faktiskt nästan bokstavligt. Harlitz blev inte bara “chockad”, han blev tämligen “förgrömmad”:
“Jag blir störtorolig över att kunskapsresultaten sjunker så drastiskt på gymnasiet. Vi måste kunna ställa krav på KFV.”
Harlitz undrade vad kommunen betalade Kunskapsförbundet Väst för, han ifrågasatte om kommunen fick valuta för pengarna. Och det är väl i och för sig en sund inställning, att man oroar sig för den gymnasiekvalitet man får ut av skattemedlen.
Harlitz fortsatte. Han skrädde inte på orden när han jämförde Kunskapsförbundet med en bilhandlare och utbildning med en bil. Vad händer om man köper en bil och den inte håller måttet? Och i det här sammanhanget tyckte jag nog att Harlitz började ta ut svängarna lite väl mycket…
Vi i kommunstyrelsen som också sitter i Kunskapsförbundet togs på sängen kan man väl säga. Vi hade ju inte dessa siffror klara för oss, det var ju liksom inte detta som kommunstyrelsens sammanträde skulle handla om. Mina första tankar gick emellertid åt ett helt annat håll än Harlitz…
Det första jag tänkte på var om det var korrekta siffror, jag kände inte igen dom. Den tanken viftade jag bort ganska omgående eftersom det är ytterst ovanligt att det presenteras felaktiga siffror i kommunstyrelsen. Sedan fick jag också reda på att de har presenterats på KFV:s direktion, även om uppställningen var något annorlunda. (Det är väl åldern som tar ut sin rätt…) Sedan fick jag en helt annan tanke – inte trodde väl Harlitz att han kunde köpa en ny BMW om han kom till bilhandlaren med t ex 55.000 kr? Ska han ha en “dyr och fin” bil så måste han ju betala för den. Och självklart ha pengar till köpet. Och motsvarande är det så klart med KFV och utbildning. Om KFV inte får de pengar av köparen, dvs ägarkommunerna Trollhättan/Vänersborg, som förbundet behöver för att fullgöra sitt uppdrag, t ex att anställa tillräckligt med lärare, så är det stor risk att förbundet levererar sämre resultat. Det är inget konstigt med det, köparen får det hen betalar för. Och det måste inte bara Harlitz utan alla politiker faktiskt vara medvetna om.
Så här skrev jag i en blogg i december 2019 (se “Fullmäktigeåret till ända”):
“Förbundet har minskat med 90 tjänster på den pedagogiska sidan. Det motsvarar 11-12% av personalstyrkan. Det har också skurits i ledningen, 36 chefer har blivit 30. Och nu har neddragningar på elevhälsan och de elevstödjande funktionerna börjat, 22% av tjänsterna ska bort.”
Och så är det. Kunskapsförbundet har tvingats skära ner oerhört mycket de senaste åren. Och det beror alltså på att KFV inte har fått de pengar som förbundet behöver. Vilket självklart beror på att ägarkommunerna, däribland Vänersborg, inte har gett KFV tillräckligt med pengar. Tror man som ansvarig politiker att otillräckliga ekonomiska resurser inte får några konsekvenser för utbildningen, och examensandelen, så får man faktiskt tänka till åtminstone ett varv extra.
Förresten. De där 55.000 kr är vad KFV får av Trollhättan och Vänersborg för varje nytillkommande elev…
En annan tanke slog mig också. Är det så konstigt att resultaten blev sämre än tidigare under dessa corona-tider? Fast, å andra sidan. De elevers vars resultat ingår i statistiken (avgångseleverna) hade bara distansundervisning ca 3 månader. Det avspeglas knappast i statistiken. (Det kanske den däremot gör vårterminen 2021.)
BMW bygger bra bilar, men för att göra detta måste företaget ha bra material, redskap och maskiner, pengar och yrkesskicklig arbetskraft. Det är samma med Kunskapsförbundet.
Våren 2020 avlutade alltså färre studerande från Vänersborg sina gymnasiestudier utan examen än tidigare. På Birger Sjöberggymnasiet var det bara 56,4% av de studerande som fick sin examen jämfört med 65,5% år 2019.
Det är inte så ovanligt att sådana här siffror växlar mellan åren – både mellan skolor inom KFV och för enskilda skolor över tid. Det visar nedanstående diagram:
Som synes av diagrammet har examensandelarna i KFV gått upp något lite år 2020 (se de grå staplarna längst ner), medan Birger Sjöberg gjorde en dipp (blå staplar). (Notera dock att i detta diagram tittar man bara på “examen” oberoende av hur många utbildningsår som behövdes för att ta den.) Magnus Åberggymnasiet “dippade” både 2017 och 2019, men ökade både 2018 och 2020. Nils Ericson har de senaste åren gjort jämnare resultat men man ser att skolan “dippade” 2015.
Resultaten varierar alltså mellan åren, både mellan skolorna och över tid på en enskild skola. Det verkar vara “naturligt”. Men det är självklart inte önskvärt, samtidigt som alla naturligtvis önskar att en större andel av studenterna tog sin examen – helst 100%…
Birger Sjöberggymnasiets låga siffror 2020 kan till stor del, eller helt, förklaras av elevsammansättningen. De elever som tog eller skulle ta examen förra året började på BSG 2016 eller 2017. Det är nog ingen som har glömt vad som hände dessa år. Det blev betydligt fler vänersborgare…
Här är antal elever elever som var inskrivna på BSG den 15 september respektive år:
Det tillkom ovanligt många elever på introduktionsprogrammen, t ex språkintroduktionen. (OBS! Tabellen uppdaterades 1 feb kl 10.20 med siffror för 2017.) Väldigt få av dessa elever hade en rimlig chans att nå gymnasieexamen till 2020, de hade helt enkelt inte tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Många hade också en otillräcklig skolbakgrund med sig, oavsett språk.
Diagrammet nedan visar fördelningen av elevgruppen på BSG under åren 2011-2016:
Dessa startår är valda därför att de korresponderar med de avslutande åren 2015-2020 (se diagrammet nedan):
Diagrammet visar examensandelarna som staplar för högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogrammen med genomsnittet för hela skolan som en linje. I diagrammet syns betydligt högre staplar för examensandelarna för de högskoleförberedande- och yrkesprogrammen. Men också den minskning som noterades våren 2020.
Den låga examensandelen för BSG, kalla den gärna alarmerande, förklaras till största delen av den elevgruppsfördelning som kom med ökningen av elever på introduktionsprogrammen på grund av den stora flyktingströmmen. Det är det som de två ovanstående diagrammen visar.
På Introduktionsprogrammen (IM) är examensandelen ungefär lika låg alla år. Det är egentligen bara andelen elever där, av skolans totala, som sänker helheten extra mycket 2020 mot tidigare år. Det här är viktigt. Den låga examensgraden från IM, och den stora andel av skolans elever totalt som IM-eleverna utgör, drar helt enkelt ner medelvärdet för examensandelarna totalt. (Här måste påpekas att friskolorna med några få undantag, inte har några IM-elever alls.)
Det finns faktiskt en viktig aspekt till. Det återstår nämligen en sak till som måste förklaras.
Diagrammet ovan visar att examensandelen på de nationella programmen minskade 2020. Framför allt var det männen på högskoleförberedande program (det här visar dock inte diagrammet) som presterade sämre än vanligt. Det resulterade i en “dipp” på 10,7 procentenheter till 76,5% som tog examen år 2020, jämfört med 2019.
Vad beror det här på? Som mångårig ledamot i barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg känner jag till förhållandena i grundskolan ganska bra. I det här fallet handlar det om de elever som lämnade grundskolan de aktuella åren.
De studerande som tog, eller skulle ta, examen från gymnasiet våren 2020 gick ur 9:an vårterminen 2017, dvs om de gick 3 år på gymnasiet. Om studierna tog 4 år, vilket siffrorna ovan räknar med, så slutade dessa elever i grundskolan år 2016.
Jag upptäckte två bloggar som jag skrev i september 2017, när betygsstatistiken över de elever som slutade åk 9 hade presenterats. Rubrikerna säger väl det mesta, “BUN: Betygskatastrof” och “Total kris i Vänersborgs skolor!”. Åren och i synnerhet 2017 uppvisade de sämsta resultaten någonsin (i varje fall under de många år som jag har varit med i politiken). Så här såg siffrorna ut för eleverna som gick ur åk 9:
Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, minskade drastiskt både 2016 och 2017. Resultatet var uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet på över 220 poäng. Och inte nog med det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i Vänersborg 2017 fick betyg i alla ämnen.
Den här var intern kommunal statistik. Senare kom Skolverkets officiella statistik för grundskolans avgångsklasser år 2017. Den visade bättre resultat, eftersom Skolverket räknade bort de elever som inte hade betyg i något ämne. På det sättet kan man också anta att många av de elever som kom med flyktingströmmen inte räknades med.
Skolverkets siffror blev av naturliga skäl därför bättre. Det anmärkningsvärda var att siffrorna fortfarande var så låga. Men Skolverkets siffror visade tydligt – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat var inte enbart att det fanns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen. (Det bekräftades också av ytterligare analyser, se “Total kris i Vänersborgs skolor!”.)
Med denna analys tror jag att jag har återgett de flesta av de aspekter som förklarar den väldiga “dippen”, dvs nedgången, av andelen studerande från Vänersborg som lyckades ta examen inom 4 års gymnasiestudier
Henrik Harlitz (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, gav både mig och utredare på Kunskapsförbundet en del extrajobb. (Ett särskilt stort tack till Maria Hildefors, utvecklingschef på Kunskapsförbundet för statistik och analyser.) Men det var värt det, hoppas jag – i varje fall om Harlitz och andra ledamöter, i första hand, i kommunstyrelsen läser denna blogg.
Jag tycker att det har varit viktigt att visa att bakom korrekta statistiska uppgifter, och till synes “enkla siffror”, kan det ligga mycket komplicerade faktorer som förklarar vad siffrorna verkligen står för. Särskilt viktigt var det för att reaktionen och kommentarerna på något sätt implicerade att de dåliga resultaten för Birger Sjöberggymnasiet kunde bero på dåligt utnyttjande av pengar. Eller bristande arbetsinsatser hos personalen… Och sådana antydningar är jag allergisk mot. Politiker gör det alldeles för lätt för sig när de lägger ansvaret på skolans (eller socialtjänstens, eller sjukvårdens) misslyckande hos personalen, istället för att se den verkliga orsaken. (Därmed inte sagt att Harlitz gör det.)
Jag hoppas att Henrik Harlitz (M), och andra läsare av denna blogg, drar samma slutsats som jag – både grundskolan och gymnasieskolan behöver mer pengar. Det behövs fler lärare och personal inom elevhälsan och de elevstödjande funktionerna i både grundskolan och gymnasieskolan. Det är först med ett rejält ekonomiskt lyft som Kunskapsförbundet kan producera BMW-bilar.
För övrigt hoppas jag på många kommentarer till denna blogg.
KS (27/1): Besluten
Det blev en snabb blogg igår om ett av ärendena på på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Bifall till V-yrkande!”.) Jag var liksom bara tvungen att berätta. Det var ju en stor politisk händelse, i varje fall för Vänsterpartiet – och för mig. Utgången gav nämligen en viss personlig tillfredsställelse…
Själva beslutet, då alla partier utom de styrande i S+C+MP biföll mitt yrkande, hade föregåtts dels av en längre föredragning av tjänstemännen och dels en diskussion. Tjänstemännen på kommunstyrelseförvaltningen var inte bara emot både motionen och mitt yrkande, jag upplevde att de faktiskt även argumenterade emot yrkandet. Det blev lite så att oppositionen framförde frågor och åsikter och fick svar, inte av de styrande politikerna, utan av tjänstemännen.
De som ställde flest frågor, fler än jag, var moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Dan Åberg. Det handlade till stor del om vi politiker i kommunstyrelsen tillhörde allmänheten eller myndigheten.
Lena Eckerbom Wendel (M) frågade:
“Är jag som är med i kommunstyrelsen på insidan eller på utsidan av myndigheten?”
Dan Åberg hade sin åsikt helt klar:
“Vi förtroendevalda ingår i myndigheten.”
Och det var nog så att tjänstemännen fick medge att politikerna i kommunstyrelsen ingick i myndigheten. Och Eckerbom Wendel frågade när hon då fick se handlingar, medan Åberg, som också sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), sa:
“Jag anser att jag inte gör fel om jag skickar handlingar från KSAU till andra.”
Det kom ingen kommentar till påståendet, förrän jag upprepade det som en fråga. Då sa en av juristerna att Åberg som ledamot i KSAU får dela handlingarna med sina partikamrater.
Det fick Eckerbom Wendel att utbrista:
“Nu blir jag förvirrad. Till partikamrat utanför myndigheten?”
Och då blev slutsatsen att en ledamot i KSAU fick det – och också till politiker i andra partier… Det var egentligen i detta läge som jag bestämde mig för att förtydliga mitt yrkande. För nu stod det helt klart att det inte fanns några juridiska 
hinder från att ledamöterna i kommunstyrelsen kunde få alla handlingar samtidigt som ledamöterna i KSAU.
“VSB”, som mattelärarna säger. “Vilket skulle bevisas.”
Fast kommunalråden Benny Augustsson (S) och Mats Andersson (C), som båda sitter i KSAU, stretade emot. De tyckte att oppositionen borde förstå att det är så här den parlamentariska demokratin fungerar. KSAU var valt av kommunstyrelsen som i sin tur var vald av kommunfullmäktige. Och då fick t ex Vänsterpartiet inse att partiet inte fick all information samtidigt som betongpartierna (ordet betong använde de dock inte) eftersom ingen valde oss till att sitta med i KSAU. Skulle V få handlingarna samtidigt, så sattes tydligen den representativa demokratin ur spel.
Det kanske mest var det nyblivna kommunalrådet Mats Andersson (C) som stod för den här åsikten. Han drog slutsatsen att om mitt yrkande gick igenom så kunde vi lika gärna avskaffa KSAU. Det var nog inte många som begrep sig på den slutledningen. Inte jag i varje fall. Det kändes lite som att Andersson som nyblivet kommunalråd ville ha något slags kunskapsmonopol gentemot oppositionen i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet.
Det här var väl egentligen den enda gången under sammanträdet som det strömmade lite adrenalin i kretskort och nätverkskablar. Ja, kanske vid ett tillfälle till. Men då handlade det inte om något beslut. Det var Harlitz som blev något upprörd över kunskapsresultaten på gymnasiet. Men det ska jag ta i en senare blogg.
Ok, hittills har det i stort sett bara varit en slags repetition av det beslut som jag redogjorde för igår. Och som har framgått tidigare ska detta ärende till kommunfullmäktige för ett slutligt ställningstagande…
Det fattades också en del andra beslut av KS.
Kommunstyrelsen föreslog fullmäktige att medge en:
“tillfällig avgiftsfrihet under 2021 för markupplåtelse gällande uteserveringar och butiker som önskar flytta ut varor under kontrollerade former, samt för de avgifter som socialnämnden tar ut för tillsyn enligt alkohollagen av restauranger.”
Det hoppas vi att fullmäktige medger. Det är ett litet men kanske viktigt stöd. För kommunen handlar det om en dryg halvmiljon kr.
Kommunstyrelsen beslutade om en ny “Pensionspolicy” och en ny “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Det handlade egentligen enbart om redaktionella ändringar, förenklade och tydligare skrivningar samt uppdateringar på grund av att lagar förändrats. Det fanns knappast några innehållsmässiga förändringar. Det sa i varje fall förhandlingschef Kent Johansson som gjorde sitt sista framträdande inför kommunstyrelsen igår. Vad jag förstår så är det en pensionering som hägrar för Johansson. Hans efterträdare heter för övrigt Ronja Morales Nilsson, och hon passade på att presentera sig för kommunstyrelsens ledamöter.
Kommunstyrelsen öppnade också plånboken, dvs förfogandeanslaget, för en del utgifter. Så avsattes 4 milj kr för IT-säkerhet/IT-informationssäkerhet. Innan beslutet så fick kommunstyrelsen en väl förberedd föredragning. Jag vet inte om KS förstod allt, eller något. Men det lät förtroendeingivande och mycket kunnigt. Jag tror att vänersborgarna kan vara ganska säkra på att IT-enheten verkligen har behov av pengarna.
Kommunstyrelsen beslutade också om projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlade bara om sammanlagt 606.284 kr. Besluten togs utan diskussion. Som är det gängse tillvägagångssättet i kommunstyrelsen…
Vidare beslutade KS som väntat att ställa sig positiv till att Byggnadsnämnden ger planbesked för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön. Det är som bekant samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan till byggnadsnämnden. Syftet med den är att en ny detaljplan ska utarbetas som ska göra det möjligt att det riva Holmens gamla huvudkontor. I nuvarande plan är det rivningsförbud. Mitt samvete hindrade mig från att ställa mig bakom beslutet. Därför anmälde jag att jag inte deltog. Fegt? Ja kanske. Nu ligger bollen hos byggnadsnämnden.
Det var också en del ärenden, mestadels typ information och delårsrapporter (Fyrbodals kommunalförbund och Kunskapsförbundet Väst) mm, där kommunstyrelsen endast noterade informationen. Som det heter. Eller föreslog kommunfullmäktige att notera informationen när ärendet kommer dit… KS ställde sig också bakom uppföljningen av internkontroll samt fastställde kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsplan för 2021.
Förutom besluten så var det som jag har nämnt tidigare en oerhörd mängd information under sammanträdet. Jag tänkte komma till en del av denna senare.
PS. Jag noterar att Lutz Rininsland har kommit igång med bloggandet igen efter några veckors uppehåll – se ”En viktig markering”.
Dagens KS: Bifall till V-yrkande!
Ibland kan även politiken göra en glad. Och då tänker jag inte på att kommunstyrelsens sammanträde höll på från 08.30 till 18.35, med en lunchrast på endast 50 minuter. Det torde för övrigt vara ett rekord i längd. Och uthållighet…
Nä, glad blir jag eftersom mitt yrkande till behandlingen av motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V), fick bifall. Det är inte så ofta som det händer att vänsterpartistiska yrkanden bifalls i kommunstyrelsen, men nu hände det…
Jag ska inte referera själva motionen, det har jag redan gjort. Jag hänvisar därför till mina tidigare tre bloggar under veckan – ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”, ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.
Dagens KS-sammanträde handlade om att beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att, förenklat, rekommendera för kommunfullmäktige att förklara “motionens uppdrag” för fullgjort. (Motionen har ju tidigare bifallits av kommunfullmäktige.)
Jag ska inte redogöra för föredragningen eller diskussionen som föregick dagens beslut (det tänkte jag göra vid senare tillfälle), utan bara konstatera att mitt yrkande till alternativt beslutsförslag fick majoritet.
Ordförande Benny Augustsson (S) klubbade faktiskt beslutet utan votering. Det var efter att samtliga oppositionspartier (M+L+KD+MBP+SD) hade yrkat bifall till mitt yrkande. En votering skulle ha slutat med 9-6 till förmån för mitt yrkande. Och det visste Augustsson. Samtidigt lämnade han en slags Brasklapp. Augustsson nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige… (Och detta trots ibland “tuffa ord” i vissa bloggar…)
Vad var då mitt yrkande? Efter att ha ändrat mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på sammanträdet, kom det att få följande lydelse:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“
Det innebär alltså att detta yrkande blir huvudförslaget till kommunfullmäktige. Och röstar alla partier i fullmäktige som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet. Vilket skulle innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i handlingar, diskutera med partikamrater osv.
Jag återger hela yrkandet nedan. Men innan jag gör det vill jag tacka för den hjälp jag har fått innan jag lämnade in yrkandet. (Ni vet vilka ni är.)
===
Uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda
Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2019 att återremittera motionen ang ”Lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”
Fullmäktige menade att de då vidtagna åtgärderna var otillräckliga. Förvaltningen fick därför ett uppdrag att utforma ett arbetssätt där de handlingar, och delar av handlingar, som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda ska vara tillgängliga för samtliga kommunens förtroendevalda.
Vi anser inte att det förslag som nu föreligger uppfyller fullmäktiges beslut.
Det är en viktig demokratisk förutsättning att de förtroendevalda har tillgång till upprättade handlingar och tjänsteskrivelser till ett ärende inför politisk behandling. En politisk beslutsprocess och förankring i partierna kan inte genomföras på bara några dagars beredning. Därför är det nödvändigt att politiskt förtroendevalda i god tid före beslut har tillgång till handlingar.
Kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare/förtroendevalda behöver ha tillgång till flertalet kommunala handlingar. Allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och begränsningar beroende av personuppgiftslagar mm är en annan bedömning.
I många andra kommuner gör man andra bedömningar av avvägningen mellan offentlighetsprincipen och de lagar och förordningar som hänvisas till i förslag till beslut i detta ärende.
Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker är några kommuner som exempelvis lägger ut handlingar till kommunstyrelsens AU även på den kommunala anslagstavlan.
Att lägga ut handlingar internt till kommunens beslutande förtroendevalda borde i så fall inte vara så stora problem som framgår i förslag till beslut i detta ärende.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.
Vänersborg 20210127
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm
Imorgon sammanträder kommunstyrelsen (KS) för första gången år 2021. Mötet hålls återigen på “riktig” distans. Det betyder att personer som undertecknad kan delta hemifrån. Det tackar jag ordförande Benny Augustsson (S) för.
Det blir ett mycket långt sammanträde, antagligen fram till åtminstone 4-5-tiden på eftermiddagen. Ärendelistan är lång och det är framför allt alla informationspunkter som kommer att dra ut på tiden.
Morgondagens dagordning ser ut så här:
I tre tidigare bloggar (se “Motioner om ökad demokrati” del 1, del 2 och del 3) har jag utförligt beskrivit ärende 25, ”Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.
Som sagt, det är en hel massa information. Och så ska kommunstyrelsen, precis som barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna, ha en workshop. Det handlar naturligtvis om framtagande om kommunens nya varumärkesplattform – vem som nu har bestämt att kommunen behöver det… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Workshopen lär ta mellan 60-90 minuter…
Informationen återfinns under ärende 3:
Några informationpunkter tycker jag är lite extra intressanta.
Det blir information om “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2020”. Det är också ett ärende som ska beslutas senare på dagen. I mål- och resursplanen (budget 2021) beslutade kommunfullmäktige om nya inriktningsmål samt nya förväntade resultat för kommunstyrelsen. Det är alltså ett resultat av den överenskommelse som de 6 betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) kom överens om i november förra året. (Se “Budget 2021” – 1 “BUN” och 2 “Övriga nämnder”.)
Enligt min mening är målen och de förväntade inriktningsmålen enbart pappersprodukter – till intet förpliktigande. Eller vad sägs om kommunstyrelsens inriktningsmål:
“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
Samtidigt som budgeten innehöll ytterligare besparingar för barn- och utbildningsnämnden… Som dessutom hade tvingats att reducera antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen med 40 personer förra året (2020) jämfört med året innan. Nä, tydligen kan detta göras med färre personal. Aktiviteten för att nå målet är nämligen:
“Föreslå och stödja arbetsstrategier utifrån forskningen om trygghet i skolan för att nå fullföljda studier.”
Ja, ja… Det inger nog respekt ute på förskolor och skolor runt om i kommunen… (Någon kanske hävdar att bygget av t ex nya förskoleavdelningar i Brålanda är ett resultat av inriktningsmålet. Jag tvivlar dock på det.) Det går att ta betydligt fler exempel på att de olika målen och förväntade resultaten är pappersprodukter för att ha “ryggen fri”, och visa att man gör något. Typ…
Kommunledningen ställer stora förhoppningar på Fyrstads Flygplats. Men i Trafikverkets rapport, som kom i mitten av 2020, föreslogs en utökning från nuvarande 10 beredskapsflygplatser. Det visade sig emellertid att flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg inte fanns med varken bland “original-10” eller i förslaget om utökning. Ja, flygplatsen nämns inte överhuvudtaget. Efter påstötning från SKR går statliga medel dock till Trollhättans flygplats under innevarande månad och till slutet av februari, i pandemin tecken.
Vi får höra vad informationen ger. Jag tror inte framtiden är särskilt ljus för flygplatsen ute vid Malöga.
Informationen om “Lokalförsörjningsunderlaget” ska bli intressant liksom ekonomichefens information om det preliminära bokslutet. Hur stort överskott blev det egentligen förra året med alla oväntade statsbidrag? Jag ser också fram emot att få veta mer om pensionspolicyn och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Jag kan alldeles för lite om de här frågorna. Och eftersom vi med dagens rutiner får handlingarna så sent (sent i torsdags), så har jag inte heller hunnit med att få information från de i Vänsterpartiet som kan sådana här saker på riksnivå.
Det finns säkert mycket att lära sig av all information. Jag hade egentligen önskat att alla politiskt förtroendevalda i hela kommunen, och även intresserade invånare, hade fått möjlighet att lyssna på föredragningarna. Som det nu är ska ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen lyssna och lära – för att sedan förmedla lärdomarna vidare. Det hade varit bättre att alla intresserade hade fått informationen direkt, utan ”mellanhand”.
Och så hade kommunstyrelsen kunnat diskutera politik istället…
Några beslut ska fattas av kommunstyrelsen framåt sena eftermiddagen. I flera ärenden ska KS också rösta fram beslutsförslag till kommunfullmäktige, som då har det slutliga avgörandet.
KS ska besluta att 4 milj kr ska avsättas för IT-säkerhet/ IT-informationssäkerhet. Med tanke på pandemin och att allt fler anställda, och politiker, tvingas arbeta på distans så kan de pengarna tyckas vara befogade.
Och så var det då Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888. Byggnaden gömmer sig under ärendet “Planuppdrag för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön”. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan. Syftet med en ny detaljplan är att det ska bli möjligt att riva gamla huvudkontoret. I nuvarande plan är det rivningsförbud.
Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, nu senast i “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” (i bloggen finns länkar till andra bloggar om Holmen).
Det är stor synd och skam hur kommunen har misskött byggnaden. Den har förfallit i många år, nästan så att man kan misstänka att det har skett medvetet. Byggnaden blev efterhand sönderslagen och vandaliserad. Och den 22 maj förra året brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Det är mycket pengar, är det för mycket pengar? Det tycker samhällsbyggnadsförvaltningen och det verkar också vara de styrandes åsikt. Med all sannolikhet kommer kommunstyrelsen imorgon att ge grönt ljus för en rivning.
Det kan man kan fundera på är hur kommunen skulle ha ställt sig till förslaget om det hade varit en privat fastighetsägare som hade misskött byggnaden på detta viset. Skulle kommunstyrelsen då bara acceptera det och låta ägaren riva den? Jag tvivlar. Man kan också fråga sig om kommunen har uttömt alla möjligheter – har kommunen t ex försökt att sälja byggnaden? Det kanske vore någon som för en billig penning skulle vilja överta och renovera kontoret? Det finns ju faktiskt exempel på att det finns företag som kan tänka sig sådana projekt. I Trollhättan hände det med en gammal kraftstation kallad “Rucklet”. (Se “Den provisoriska kraftstationen”.) Försöka duger, kan man tycka, innan man river kontorsbyggnaden – som är ett monument över en tidsepok och som har betytt så mycket för Vargön.
Kommunstyrelsen ska också “dela ut” lite projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlar dock bara om “småpengar”, sammanlagt 606.284 kr. Förhoppningsvis kan satsningen på sikt ge mångdubbelt tillbaka till kommunen.
Ja, det var de flesta ärenden som ska avgöras på morgondagens KS. Det finns säkerligen anledning att återkomma med mer information om både vad ledamöterna fick lära sig och vilka beslut som fattades.
KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)
Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.
===
Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.
Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:
“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”
Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…
Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.
Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.
Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:
- “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
- “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
- “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
- “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
- “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”
Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?
Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:
“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”
Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)
Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.
Varför gör de på detta viset?
“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”
Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:
“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”
Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,
Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.
Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:
“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”
Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…
Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…
Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…
Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.
KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…
På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…
Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):
“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”
Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:
“besvarad genom bilagd utredning.”
Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:
“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”
Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.
Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.
Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.
Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Det hände inget med motionen…
Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:
“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”
De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:
“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”
Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.
Den andra förändringen var:
“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”
Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:
“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”
OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.
Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:
“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”
Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.
Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:
“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”
Det blev återremiss.
Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.
Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.
Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:
“Vi vill inte! Vi vill inte!”
Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?
Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.
Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.
KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)
Vänsterpartiet har under en lång period ställt frågor kring den kommunala demokratin i Vänersborg. Tydligast var det under åren 2007-2010 i samband med bygget av Arena Vänersborg. De styrande partierna, socialdemokraterna och centerpartiet, fattade beslut mellan skål och vägg och utanför de demokratiska institutionerna, handlingar diariefördes inte, sekretesstämpeln brukades flitigt etc. Och kostnaderna för 
arenan ökade från fullmäktiges budgetbeslut på 140 milj kr, varav 20 milj skulle bestå av sponsorpengar, till den officiella slutsumman på 286 miljoner. James Bucci (V) anmälde kommunen ett flertal gånger och fick med sig domarna varenda gång. I valet i september 2010 förlorade Socialdemokraterna 9 av sina 21 mandat i fullmäktige. Idag har S 14 mandat.
Det har blivit bättre med den kommunala demokratin, det kunde knappast bli sämre. Men det har inte blivit bra. Vänsterpartiet har fortsatt att framföra kritik och så har även den borgerliga oppositionen (M+L+KD) gjort.
På senare år har Vänsterpartiet lämnat in 4 motioner i ämnet:
- “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) den 9 maj 2017.
- “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 21 augusti 2018.
- “Det är på tiden att vi går vidare”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V) och Lutz Rininsland (V) den 2 januari 2019.
- “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 3 april 2019.
Motionerna har på flera sätt sitt ursprung i kommunens dyrbara investeringar i ett nytt ärendehanteringssystem kring årsskiftet 2016-2017 och och nya program för utskick av digitala handlingar till förtroendevalda.
Dessa digitala moderniseringar försämrade drastiskt tillgängligheten till information. Och det framför allt för de partier som inte fanns med i den inre kretsen, dvs de partier som inte hade, och aldrig fick, några poster i nämndernas och styrelsernas presidier. Betongpartierna fick ju som ordförande eller vice-ordförande i nämnder och styrelser alltid handlingar och information. Dessutom tillbringade de ofta tid i kommunhuset eftersom de var arvoderade eller anställda för att syssla med politik. De hade gott om tid att prata med varandra. De kunde också prata med tjänstemännen och framföra sina synpunkter redan i utredningsskedena.
Motionerna har alltså helt enkelt handlat om att ge oppositionens partier lika möjligheter att vara pålästa och förberedda när ärendena kommer upp i framför allt kommunstyrelsen.
Motionerna har haft en tendens att “glömmas bort”, eller förhalas, och inget har hänt med dem. Det har föranlett framför allt Lutz Rininsland att ställa frågor och interpellationer för att skynda på processen. När motionerna äntligen har tagits upp har kommunens jurister och tjänstemän för det mesta yrkat avslag på motionerna – och det har även blivit de styrandes (S+C+MP) linje.
Motionen “Öppenhet på den digitala anslagstavlan” behandlades i februari 2020, snabbast av dem alla. Motionen yrkade att nämndernas handlingar skulle göras tillgängliga för allmänheten på kommunens digitala anslagstavla. De styrande i S+C+MP ville liksom tjänstemännen avslå motionen. “Den stora oppositionen” (V+M+L+KD+MBP+SD) röstade emellertid igenom motionen i kommunfullmäktige. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)
Nu har det gått snart ett år utan att fullmäktiges bifall till motionen har gett synliga resultat. Byggnadsnämndens handlingar finns t ex fortfarande inte publicerade. Det ligger en del i det yttrande som Dan Åberg (M) gjorde på det senaste fullmäktigesammanträdet i december:
“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”
Motionen “Det är på tiden att vi går vidare” yrkade att:
“kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida.”
Det var “tredje gången gillt”. Det var faktiskt den tredje motionen om webb-sändning från Vänsterpartiet. De andra lämnades in av Adam Frändelid och avslogs med olika tämligen krystade förklaringar av fullmäktige. Rininslands och Kärvlings motion bifölls dock i april 2020 – och är nu också förverkligad. Äntligen.
Rininslands motion “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” är fortfarande inte behandlad i någon politisk instans. Trots att den lämnades in i augusti 2018. Vilket är ett typiskt exempel på hur saker och ting kan förhalas i kommunen…
Motionen yrkade att:
“Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljer.”
Bakgrunden var att kommunstyrelsens kallelser kommer tämligen sent, ofta sent på torsdag eftermiddag/kväll veckan innan följande onsdags KS-sammanträde. Och handlingarna kan bestå av 500-600 sidor… Det är inom den tidsrymden i det närmaste omöjligt att läsa alla handlingar, än mindre hinna förankra ärendena i det egna partiet eller hos allmänheten. Betongpartierna har däremot genom sina representanter i nämndernas och styrelsernas presidier haft handlingarna tillgängliga redan långt innan…
Den andra delen i att-satsen förklaras av att enskilda avvikande synpunkter knappast kan hanteras eftersom kommunledningen alltid påpekar att det inte går att ändra i en tjänsteskrivelse. För de partier som inte finns i kommunhuset innebär det att möjligheterna till mindre ändringar och justeringar i beslutsförslag är i det närmaste obefintliga.
Men ok, det har trots allt skett en del förbättringar i demokratin i samband med motionerna och oppositionens agerande. Men det kan bli bättre. På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen ska motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från maj 2017, behandlas. Det handlar nästa blogg om – den kan du läsa här ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.
Anm. Denna blogg är del 1 i en serie om 3. De två följande bloggarna är: ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.
Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?
På onsdag nästa vecka, den 27 januari, sammanträder kommunstyrelsen. Då kan man nog påstå att det politiska året 2021 är igång på allvar.
Och det kan tyckas som om Vänersborgs politiker går ut stenhårt… Alla kommunens invånare uppmanas nämligen från kommunens hemsida och Facebook att engagera sig i ett varumärkesarbete:
“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”
Och det vill väl förhoppningsvis de flesta.
“Just nu pågår ett varumärkesarbete för hela vår kommun. Vi vill skapa en enhetlig bild och stolthet.”
Det verkar med andra ord vara något väldigt stort på gång, något som ska lyfta kommunen och alla dess invånare till nya höjder. Varumärket är Vänersborgs själ och DNA, som det uttrycks i underlagen. Och det utlovas att varumärket:
“håller vad det lovar och levererar över förväntan.”
Det kanske är viktigt med ett nytt varumärke, jag vet inte. Förra gången Vänersborgs kommun försökte sig på något liknande blev det inte helt lyckat.
Det var under Gunnar Lidells (M) ledning som man år 2011 till och med gav sig på stadsvapnet. Vapnet skulle moderniseras och passa bättre till den nya digitala tidsåldern än det gamla. Det tog en ända av förskräckelse när statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet sa stopp. Ett stadsvapen ändrar man inte hur som helst. (Se “Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!”.)
Det var nog ingen vänersborgare som kände stolthet efter den incidenten… Kanske har kommunen lärt sig av historien, för vad jag vet är det ingen som tänker ändra det gamla traditionstyngda stadsvapnet.
Men vilka är det som tycker att vänersborgarna borde känna mer stolthet? Jag sitter ju i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och jag har inte hört någon ta upp behovet av ett nytt varumärke. Det har inte förekommit någon fråga, någon diskussion, interpellation eller motion om kommunens varumärke. Är det kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och de styrande partierna som vill “lyfta” kommunen och vänersborgarna? Det verkar inte så. Bo Carlsson (C) visade t ex ingen större entusiasm när barn- och utbildningsnämnden hade en workshop om varumärket i måndags. (Se “BUN 18 jan”.) Enligt samme Carlssons förklaring berodde varumärkesarbetet på:
“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”
Uppenbarligen var det inget som hade initierats av det nuvarande styret.
Idag fick jag äntligen svaret på min fråga till kommunstyrelseförvaltningen om vem som har fattat beslutet om att sätta igång arbetet:
”2017 gav dåvarande KSO ett uppdragsdirektiv för framtagande av varumärkesplattform. 2018 formaliserades uppdragsdirektivet i samband med KS beslut om Verksamhetsplan och detaljbudget , där uppdraget är definierat och tilldelat under ansvar Näringsliv. Uppdraget avropades inom ramen för upphandlad ramavtalskonsult , men pausades i skiftet mellan olika kommundirektörer. Katrin Siverby återupptog arbetet under våren 2020 som nu är under verkställighet.”
Svaret har meddelats av Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt. Och det får väl betraktas som det officiella svaret på min fråga.
Det är nog fler än jag som undrar hur ett uppdrag som gavs av Marie Dahlin (S) 2017 verkställs först nu – utan att någon efterhört sig om uppdraget är aktuellt och önskvärt just nu. Dagens politiker är ju inte riktigt desamma som 2017 – i synnerhet inte på ordförandeposten i kommunstyrelsen…
Min erfarenhet av träffar med politiker, även om den inte är så stor i dessa tider, är att entusiasmen för arbetet inte är särskilt stort. Det känns lite som om hela varumärkesarbetet är en tjänstemannaprodukt. Och det är inte riktigt så en kommun ska fungera. Eller uppfattas fungera…
Men nu är arbetet igång och det gäller att göra det bästa av det. Gå gärna in på kommunens hemsida och läs. Och varför inte också fylla i enkäten?
”Varumärkesplattformen ska göra bilden av Vänersborgs kommun enhetlig och tydlig, och bidra till att gå i riktning mot visionen.”
Bara det inte kommer att kosta en massa pengar som kunde ha använts till t ex välfärden…
Trollhättans planer för Nordkroken går vidare
Det har kommit in en begäran till Vänersborgs kommun om planbesked – från Trollhättans Energi AB (TEAB).
Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningar ska börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via pumpstationen i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. (Se “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”.)
Både Peab Anläggning AB och COWI har tillsammans med TEAB utrett de olika alternativen för ledningsdragningar och dragit slutsatsen att:
“Den sammantagna bedömningen, utifrån resultaten av undersökningarna, är att A+A1 (se figur ovan; min anm) är den mest lämpliga ledningsdragningen.”
Den 2 december behandlade kommunstyrelsen ett kompletterande samrådsunderlag som TEAB hade skickat ut. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.) Kommunstyrelsen var ganska tuff i svaret till Trollhättan. Den framförde att Vänersborg ville vara med i planeringen och att en dialog skulle föras mellan Trollhättan och Vänersborg. Kommunstyrelseförvaltningen skrev:
“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”
En dialog och ett samarbete med Vänersborgs kommun kunde väl även för en politiskt ointresserad te sig tämligen naturlig skulle man kunna tycka. Men av underlagen att döma så verkade det inte som om Trollhättan ens hade försökt kontakta Vänersborg. Fast jag vet egentligen inte riktigt hur det hänger ihop. I TEAB:s begäran om planbesked beskrivs att TEAB i augusti 2020 redovisade lokaliseringsarbetet för Vänersborgs kommun. Då överlämnades också rapporter och PM. Även kommunalråden informerades om lokaliseringsarbetet på ett särskilt möte skriver TEAB. Den informationen var dock på en mer övergripande nivå.
Det må vara att detta inte har kommit till vidare kännedom, eller återspeglats i kommunstyrelsens uttalade i december, men det verkar hur som helst ha blivit annorlunda efter att kommunstyrelsen “satte ner foten”. Eller kanske rättare, efter att Trollhättan hade sett underlagen till kommunstyrelsen…
Redan samma dag(!) som kommunstyrelsen sammanträdde hade nämligen kommunens tjänstemän en genomgång med TEAB. De olika alternativen om var vattnet skulle hämtas diskuterades, liksom lokaliseringen av pumpstationen. Det informerades och diskuterades om allt från inventering av fåglar till eventuella kulturminnen. Vad jag förstår så upplevde “vänersborgarna” mötet som mycket positivt. Ett nytt möte mellan “parterna” bestämdes till januari/februari.
Nu ska en grupp tjänstemän i Vänersborg arbeta med TEAB:s begäran om planbesked. Vänersborgs kommuns hemsida förklarar planbesked (se här “Planbesked”):
“Enskilda personer eller företag som har ett intresse av att genomföra en åtgärd vilket kräver en ny, en upphävning eller en förändring av en detaljplan kan ansöka om ett planbesked. Ett planbesked ger ett tydligt besked huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte.”
Det är tänkt att en grupp tjänstemän i Vänersborg ska arbeta fram ett underlag för planbesked som kommunstyrelsen ska kunna ta ställning till senast i mars. I denna process ska förhoppningsvis ett antal frågetecken benas ut.
Den begäran om planbesked som Trollhättans Energi AB (TEAB) har lämnat till Vänersborgs kommun innehåller en beskrivning och motivering av projektet. Det som är nytt för mig i beskrivningen, och som jag inte har skrivit om i någon tidigare blogg, är vikten av säkerhet för råvattenstationen. TEAB skriver:
“Fysisk säkerhet är viktigt för en råvattenstation som är en viktig funktion i dricksvattenproduktionen. Begreppet fysisk säkerhet omfattar såväl områdesskydd (ex stängsel runt anläggningen) och skalskydd (anläggningens omslutningsytor) samt tekniskt skydd (ex passagesystem, larm, kameror etc) och mekaniskt skydd (ex låssystem, galler, fordonshinder etc).”
Det låter som om det är stora ingrepp att vänta i anslutning till stranden i Nordkroken- se karta till vänster. Nu skriver TEAB i och för sig att just stängsel kanske inte är nödvändigt. Det går möjligtvis att använda inbrottslarm och eventuell kameraövervakning istället.
TEAB:s begäran innehåller också fyra rapporter/undersökningar. Den första är ”Fågel- och 
naturvärdesinventering Nordkroken”. COWI AB har inventerat och undersökt vassen vid östra stranden – se karta till höger.
Rapportens slutsatser är:
“Utifrån resultatet av 2019 års fågelinventering bedöms det aktuella utredningsområdet inte utgöra en miljö med betydelse för skyddsvärd fågelfauna.”
Och:
“Naturvärdesklassen bedömdes till klass 4 – visst naturvärde, eftersom området har visst biotopvärde i form av sjöstrand och medelgrova träd av klibbal. Klass 4 innebär att det finns vissa strukturer med positiv 
betydelse för bevarande av biologisk mångfald men bevarande av det enskilda området har liten betydelse för bevarande av biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.”
Den andra rapporten har titeln “Naturvärdesinventering Nordkroken Vänersborg”. Den har undersökt området vid pumpstationen – se karta till vänster.
COWI drar slutsatsen:
“Det undersökta området utgörs av två naturvärdesobjekt, lövskogen och den lilla skogsbäcken. Båda bedömdes som naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde.”
Det betyder att:
“en viss påverkan är acceptabel men att i möjligaste mån ska åtgärderna anpassas så att den negativa påverkan blir så liten som möjligt.”
Länsstyrelsen har gjort en arkeologisk förundersökning av en fornlämning (L1964:8294, fastighet Nordkroken S:1). Länsstyrelsen gör bedömningen att:
“fornlämningens vetenskapliga värde inom förundersökningsområdet, dito arbetsföretagsområdet, är lågt. Med hänvisning till KML 2 kap 12§ ser Länsstyrelsen inga hinder för arbetsföretagets genomförande inom förundersökningsområdet.”
Till sist är en undersökning medskickad med titeln “Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem”. Den utfördes av Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum.
Resultatet blev:
“Eftersom de nyupptäckta fornlämningarna framkom inom ett område som skall detaljplaneras bör detta området förundersökas i avgränsande syfte.”
TEAB:s ansökan om “Upphävande av strandskydd” är också med i materialet. Det gäller ledningarna och pumphuset. Det finns två särskilda skäl för dispens från strandskyddet menar TEAB och de är:
- “Ledningen/pumphuset måste också för sin funktion förläggas på föreslagen plats och behovet kan inte tillgodoses utanför området.”
- “Platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.”
Med all sannolikhet kommer kommunen att ge ett positivt planbesked. Det innebär i så fall att processen med utarbetandet av en detaljplan kommer att starta. Då måste alla frågor som kommunstyrelsen ställde i december besvaras.
I detaljplaneprocessen kommer också invånarna i Nordkroken, Vargön och Vänersborg att få lämna synpunkter. Det blir viktigt och det lär komma in många synpunkter…
Det ligger en hel del arbete framöver med planbesked och framför allt med en kommande detaljplan. Frågorna är komplexa och de innehåller många dimensioner. Men hur som helst känns det i varje fall tryggt att Vänersborgs kommun nu äntligen är med på banan.
Anm. Du kan ladda ner TEAB:s begäran om planbesked här.
PS. Du kan läsa mer om Trollhättans projektplaner i mina tidigare bloggar. Du hittar dem här – ”Nordkrokens pumpstation”.
BUN 18 jan
Gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev relativt långt. Det började kl 08.30 och slutade kl 14.50. Men så var det också mycket information och dessutom en så kallad workshop.
Nämndens nytillträdde ordförande Bo Carlsson (C) ledde mötet. Det var inte första gången han var ordförande för ett politiskt sammanträde. Det syntes. Han skötte klubban lugnt och rutinerat. Det är för övrigt inte helt lätt i distanssammanträdenas tider.
Det började med en information om distansundervisningen i högstadieskolorna. Vänersborg liksom flera andra kommuner, t ex Trollhättan, införde distansundervisning förra veckan och det ska fortsätta denna vecka. Hur det blir nästa vecka fattar förvaltningschef Bråberg beslut om senare i veckan. Det handlar om totalt 1.200 elever. Dock är 200 elever av olika skäl på plats i skolorna. Det kan t ex vara att det inte är någon studiero i hemmet, att internet inte fungerar eller att eleverna är i behov av stöd.
Verksamhetsuppföljningen handlade om förskolan. Ett flertal rektorer och en specialpedagog berättade om verksamheten och det pedagogiska tänket. Det var en mycket proffsig presentation som nämnden fick avnjuta. Men det som slog åtminstone mig allra mest, det var den levande och professionella diskussionen och dito arbetet som pågår bland pedagogerna i förskolan. Det var nästan så att man blev sugen att delta i de pedagogiska samtal som förs ute i verksamheterna…
Jag blev emellertid något beklämd av att det bara fanns en specialpedagog anställd i förskolan. Det skulle i och för sig anställas en till inom kort, men det borde finnas betydligt fler specialpedagoger. Behoven är stora och jag tror också att det vore en bra strategi att förstärka det förebyggande arbetet, framför allt naturligtvis för barnens skull men också för kommunens. Pengarna för specialpedagogerna skulle “betalas tillbaka” mångfalt i ett senare skede.
Förvaltningschefen redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen är ju en slags sammanfattning av förra årets verksamhet. Det kommer så småningom en längre verksamhetsberättelse, men redan nu fanns det mycket att ta upp, problematisera och diskutera. Tyckte i varje fall jag. Jag lyfte flera av de saker som jag skrev om i bloggen ”BUN: Året som gått”.
Tyvärr verkade jag vara tämligen ensam om att vilja diskutera förra årets verksamhet, besparingar och nedskärningar. (Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer…) Jag förstår inte riktigt varför. Det borde ju vara centralt att analysera och dra slutsatser från det som har varit för att kunna göra verksamheten bättre kommande år, typ lära sig av sina misstag. 
Kanske är det så att de andra partierna inte riktigt vill ta ansvar för och försvara den budgettilldelning som de bestämde för kommunens förskolor och grundskolor.
Det framgick också av redovisningen att verksamheten i förskolor och grundskolor har stora “utmaningar” även under detta år. Och det är klart, påstår man som flera i de styrande partierna har gjort, att kommunens budget för 2021 innebär en satsning på skolan, så kan jag förstå att man helst låtsas som ingenting. Hur som helst var det undertecknad som frågade och påstod saker, och förvaltningschefen som svarade.
Det är mycket att hålla reda på. Samtidigt som nämnden ska styra verksamheten under 2021 så behandlar den (eller borde göra) förra året och dessutom börjar titta framåt mot nästa. BUN fick information om budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022. Kommunen ska snart börja budgetarbetet för nästa år genom att budgetberedningen bland annat träffar nämndens presidium i slutet av januari. Redan nu ser nämnden att kostnaderna kommer att öka nästa år. Kapitalkostnaderna för fastighetsinvesteringar blir allt större liksom kostnaderna för barn och elever med särskilda behov.
Och så var det då en workshop på 60 min angående varumärkesplattform. Och även om inte entusiasmen sprudlade så var ändå aktiviteten och engagemanget vida större än när verksamhetsberättelsen behandlades…
Kommunstyrelseförvaltningen har fortfarande inte svarat på de frågor jag ställde förra veckan om varumärkesarbetet… (Se ”BUN: Året som gått”.) Bo Carlsson (C) gav dock på sätt och vis svar. Carlsson sa något sådant här:
“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”
Lite senare sa han att “nån” var kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande. Carlsson verkade för övrigt inte särskilt entusiastisk över arbetet. Ändå var det han som kom med sammanträdets mest minnesvärda kommentar. Den gavs i samband med att nämnden diskuterade frågeställningen:
“Om Vänersborg var en känd person – vem skulle det vara?”
Det fanns några bilder på olika personer, bland annat Bert Karlsson. Då kom Carlsson, ironiskt och med glimten i ögat, på en bra slogan:
“Vi är en kommun som struntar i regler och lagar…”
Men jag undrar vem ledamöterna tänkte på i det sammanhanget?
Under lokalinformationen fick ledamöter och ersättare veta att kommunen väntar på besked från Förvaltningsrätten angående Holmängenskolan. Upphandlingen är nämligen överklagad. Två av huskropparna ska underhållas och “göras om” på Mariedalskolan. Det kräver evakuering, och då ska de två modulerna som står vid Tärnan användas. Hallebergs förskola ska renoveras under året och på Norra skolan har ett takbyte påbörjats. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)
BUN fattade också beslutet att samhällsbyggnadsnämnden ska starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland – se “Årets första BUN 2021”. I denna blogg glömde jag faktiskt att redovisa att den planerade utbyggnaden innebär att netto 36 nya platser tillskapas i Brålanda och netto 9 nya platser i Frändefors. Det var en självklart en enig nämnd som stod bakom beslutet, även om ingen yttrade sig – mer än en viss vänsterpartist…
Sammanträdet avslutades med information från dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg. Förvaltningschefen redogjorde för medarbetarenkäten och siffror på gymnasiebehörigheten utifrån höstens betyg. Det finns anledning att återkomma till dessa punkter.
Sofia Bråberg meddelade också den glädjande nyheten att det nu är kommunalt städ i alla för- och grundskolor i Vänersborg.
Återigen fungerade tekniken om inte perfekt så i varje fall helt nöjaktigt. Ibland när det strular så tror jag att det faktiskt beror mer på användarna än på tekniken…
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer