Arkiv

Archive for januari, 2021

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)

25 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

===

Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”

Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…

Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.

Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.

Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:

  • “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
  • “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
  • “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
  • “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
  • “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”

Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?

Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:

“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”

Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)

Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.

Varför gör de på detta viset?

“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”

Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:

“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”

Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,

Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.

Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:

“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…

Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…

Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)

25 januari, 2021 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…

På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…

Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):

“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”

Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:

“besvarad genom bilagd utredning.”

Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:

“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”

Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.

Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.

Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.

Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det hände inget med motionen…

Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:

“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”

De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:

“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”

Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.

Den andra förändringen var:

“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”

Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:

“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”

OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.

Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:

“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”

Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.

Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:

“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Det blev återremiss.

Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.

Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.

Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:

“Vi vill inte! Vi vill inte!”

Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?

Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.

Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.

KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)

24 januari, 2021 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har under en lång period ställt frågor kring den kommunala demokratin i Vänersborg. Tydligast var det under åren 2007-2010 i samband med bygget av Arena Vänersborg. De styrande partierna, socialdemokraterna och centerpartiet, fattade beslut mellan skål och vägg och utanför de demokratiska institutionerna, handlingar diariefördes inte, sekretesstämpeln brukades flitigt etc. Och kostnaderna för arenan ökade från fullmäktiges budgetbeslut på 140 milj kr, varav 20 milj skulle bestå av sponsorpengar, till den officiella slutsumman på 286 miljoner. James Bucci (V) anmälde kommunen ett flertal gånger och fick med sig domarna varenda gång. I valet i september 2010 förlorade Socialdemokraterna 9 av sina 21 mandat i fullmäktige. Idag har S 14 mandat.

Det har blivit bättre med den kommunala demokratin, det kunde knappast bli sämre. Men det har inte blivit bra. Vänsterpartiet har fortsatt att framföra kritik och så har även den borgerliga oppositionen (M+L+KD) gjort.

På senare år har Vänsterpartiet lämnat in 4 motioner i ämnet:

  • “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) den 9 maj 2017.
  • “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 21 augusti 2018.
  • “Det är på tiden att vi går vidare”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V) och Lutz Rininsland (V) den 2 januari 2019.
  • “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 3 april 2019.

Motionerna har på flera sätt sitt ursprung i kommunens dyrbara investeringar i ett nytt ärendehanteringssystem kring årsskiftet 2016-2017 och och nya program för utskick av digitala handlingar till förtroendevalda.

Dessa digitala moderniseringar försämrade drastiskt tillgängligheten till information. Och det framför allt för de partier som inte fanns med i den inre kretsen, dvs de partier som inte hade, och aldrig fick, några poster i nämndernas och styrelsernas presidier. Betongpartierna fick ju som ordförande eller vice-ordförande i nämnder och styrelser alltid handlingar och information. Dessutom tillbringade de ofta tid i kommunhuset eftersom de var arvoderade eller anställda för att syssla med politik. De hade gott om tid att prata med varandra. De kunde också prata med tjänstemännen och framföra sina synpunkter redan i utredningsskedena.

Motionerna har alltså helt enkelt handlat om att ge oppositionens partier lika möjligheter att vara pålästa och förberedda när ärendena kommer upp i framför allt kommunstyrelsen.

Motionerna har haft en tendens att “glömmas bort”, eller förhalas, och inget har hänt med dem. Det har föranlett framför allt Lutz Rininsland att ställa frågor och interpellationer för att skynda på processen. När motionerna äntligen har tagits upp har kommunens jurister och tjänstemän för det mesta yrkat avslag på motionerna – och det har även blivit de styrandes (S+C+MP) linje.

Motionen “Öppenhet på den digitala anslagstavlan” behandlades i februari 2020, snabbast av dem alla. Motionen yrkade att nämndernas handlingar skulle göras tillgängliga för allmänheten på kommunens digitala anslagstavla. De styrande i S+C+MP ville liksom tjänstemännen avslå motionen. “Den stora oppositionen” (V+M+L+KD+MBP+SD) röstade emellertid igenom motionen i kommunfullmäktige. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Nu har det gått snart ett år utan att fullmäktiges bifall till motionen har gett synliga resultat. Byggnadsnämndens handlingar finns t ex fortfarande inte publicerade. Det ligger en del i det yttrande som Dan Åberg (M) gjorde på det senaste fullmäktigesammanträdet i december:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Motionen “Det är på tiden att vi går vidare” yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida.”

Det var “tredje gången gillt”. Det var faktiskt den tredje motionen om webb-sändning från Vänsterpartiet. De andra lämnades in av Adam Frändelid och avslogs med olika tämligen krystade förklaringar av fullmäktige. Rininslands och Kärvlings motion bifölls dock i april 2020 – och är nu också förverkligad. Äntligen.

Rininslands motion “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” är fortfarande inte behandlad i någon politisk instans. Trots att den lämnades in i augusti 2018. Vilket är ett typiskt exempel på hur saker och ting kan förhalas i kommunen…

Motionen yrkade att:

“Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljer.”

Bakgrunden var att kommunstyrelsens kallelser kommer tämligen sent, ofta sent på torsdag eftermiddag/kväll veckan innan följande onsdags KS-sammanträde. Och handlingarna kan bestå av 500-600 sidor… Det är inom den tidsrymden i det närmaste omöjligt att läsa alla handlingar, än mindre hinna förankra ärendena i det egna partiet eller hos allmänheten. Betongpartierna har däremot genom sina representanter i nämndernas och styrelsernas presidier haft handlingarna tillgängliga redan långt innan…

Den andra delen i att-satsen förklaras av att enskilda avvikande synpunkter knappast kan hanteras eftersom kommunledningen alltid påpekar att det inte går att ändra i en tjänsteskrivelse. För de partier som inte finns i kommunhuset innebär det att möjligheterna till mindre ändringar och justeringar i beslutsförslag är i det närmaste obefintliga.

Men ok, det har trots allt skett en del förbättringar i demokratin i samband med motionerna och oppositionens agerande. Men det kan bli bättre. På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen ska motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från maj 2017, behandlas. Det handlar nästa blogg om – den kan du läsa här ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?

22 januari, 2021 3 kommentarer

På onsdag nästa vecka, den 27 januari, sammanträder kommunstyrelsen. Då kan man nog påstå att det politiska året 2021 är igång på allvar.

Och det kan tyckas som om Vänersborgs politiker går ut stenhårt… Alla kommunens invånare uppmanas nämligen från kommunens hemsida och Facebook att engagera sig i ett varumärkesarbete:

“Vill du vara med och påverka framtidens Vänersborg?”

Och det vill väl förhoppningsvis de flesta.

“Just nu pågår ett varumärkesarbete för hela vår kommun. Vi vill skapa en enhetlig bild och stolthet.”

Det verkar med andra ord vara något väldigt stort på gång, något som ska lyfta kommunen och alla dess invånare till nya höjder. Varumärket är Vänersborgs själ och DNA, som det uttrycks i underlagen. Och det utlovas att varumärket:

“håller vad det lovar och levererar över förväntan.”

Det kanske är viktigt med ett nytt varumärke, jag vet inte. Förra gången Vänersborgs kommun försökte sig på något liknande blev det inte helt lyckat.

Det var under Gunnar Lidells (M) ledning som man år 2011 till och med gav sig på stadsvapnet. Vapnet skulle moderniseras och passa bättre till den nya digitala tidsåldern än det gamla. Det tog en ända av förskräckelse när statsheraldiker Henrik Klackenberg på Riksarkivet sa stopp. Ett stadsvapen ändrar man inte hur som helst. (Se “Det gamla stadsvapnet ska vara kvar!”.)

Det var nog ingen vänersborgare som kände stolthet efter den incidenten… Kanske har kommunen lärt sig av historien, för vad jag vet är det ingen som tänker ändra det gamla traditionstyngda stadsvapnet.

Men vilka är det som tycker att vänersborgarna borde känna mer stolthet? Jag sitter ju i både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och jag har inte hört någon ta upp behovet av ett nytt varumärke. Det har inte förekommit någon fråga, någon diskussion, interpellation eller motion om kommunens varumärke. Är det kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och de styrande partierna som vill “lyfta” kommunen och vänersborgarna? Det verkar inte så. Bo Carlsson (C) visade t ex ingen större entusiasm när barn- och utbildningsnämnden hade en workshop om varumärket i måndags. (Se “BUN 18 jan”.) Enligt samme Carlssons förklaring berodde varumärkesarbetet på:

“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”

Uppenbarligen var det inget som hade initierats av det nuvarande styret.

Idag fick jag äntligen svaret på min fråga till kommunstyrelseförvaltningen om vem som har fattat beslutet om att sätta igång arbetet:

”2017 gav dåvarande KSO ett uppdragsdirektiv för framtagande av varumärkesplattform. 2018 formaliserades uppdragsdirektivet  i samband med KS beslut om Verksamhetsplan och detaljbudget , där uppdraget är definierat och tilldelat under ansvar Näringsliv. Uppdraget avropades inom ramen för upphandlad ramavtalskonsult , men pausades i skiftet mellan olika kommundirektörer. Katrin Siverby återupptog arbetet under våren 2020 som nu är under verkställighet.”

Svaret har meddelats av Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt. Och det får väl betraktas som det officiella svaret på min fråga.

Det är nog fler än jag som undrar hur ett uppdrag som gavs av Marie Dahlin (S) 2017 verkställs först nu – utan att någon efterhört sig om uppdraget är aktuellt och önskvärt just nu. Dagens politiker är ju inte riktigt desamma som 2017 – i synnerhet inte på ordförandeposten i kommunstyrelsen… 

Min erfarenhet av träffar med politiker, även om den inte är så stor i dessa tider, är att entusiasmen för arbetet inte är särskilt stort. Det känns lite som om hela varumärkesarbetet är en tjänstemannaprodukt. Och det är inte riktigt så en kommun ska fungera. Eller uppfattas fungera…

Men nu är arbetet igång och det gäller att göra det bästa av det. Gå gärna in på kommunens hemsida och läs. Och varför inte också fylla i enkäten?

”Varumärkesplattformen ska göra bilden av Vänersborgs kommun enhetlig och tydlig, och bidra till att gå i riktning mot visionen.”

Bara det inte kommer att kosta en massa pengar som kunde ha använts till t ex välfärden…

Kategorier:varumärke

Trollhättans planer för Nordkroken går vidare

20 januari, 2021 Lämna en kommentar

Det har kommit in en begäran till Vänersborgs kommun om planbesked – från Trollhättans Energi AB (TEAB).

Trollhättan vill ju som bekant bygga en råvattenledning med tillhörande pumpstation i Nordkroken. Vattenledningar ska börja en halvmil ut i Vänern och sedan gå via pumpstationen i Nordkroken ungefär 10 km fågelvägen innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. (Se “Trollhättans vattenplaner i Nordkroken”.)

Både Peab Anläggning AB och COWI har tillsammans med TEAB utrett de olika alternativen för ledningsdragningar och dragit slutsatsen att:

“Den sammantagna bedömningen, utifrån resultaten av undersökningarna, är att A+A1 (se figur ovan; min anm) är den mest lämpliga ledningsdragningen.”

Den 2 december behandlade kommunstyrelsen ett kompletterande samrådsunderlag som TEAB hade skickat ut. (Se “KS (5): Nordkroken, ismaskiner, SD-motion och en del annat”.) Kommunstyrelsen var ganska tuff i svaret till Trollhättan. Den framförde att Vänersborg ville vara med i planeringen och att en dialog skulle föras mellan Trollhättan och Vänersborg. Kommunstyrelseförvaltningen skrev:

“Eftersom åtgärderna berör många boende i Nordkroken och flera olika allmänna intressen bedömer kommunstyrelseförvaltningen att det är viktigt att förslaget prövas i en detaljplaneprocess. Vänersborgs kommun önskar även en mer aktiv roll i lokaliseringsfrågan.”

En dialog och ett samarbete med Vänersborgs kommun kunde väl även för en politiskt ointresserad te sig tämligen naturlig skulle man kunna tycka. Men av underlagen att döma så verkade det inte som om Trollhättan ens hade försökt kontakta Vänersborg. Fast jag vet egentligen inte riktigt hur det hänger ihop. I TEAB:s begäran om planbesked beskrivs att TEAB i augusti 2020 redovisade lokaliseringsarbetet för Vänersborgs kommun. Då överlämnades också rapporter och PM. Även kommunalråden informerades om lokaliseringsarbetet på ett särskilt möte skriver TEAB. Den informationen var dock på en mer övergripande nivå.

Det må vara att detta inte har kommit till vidare kännedom, eller återspeglats i kommunstyrelsens uttalade i december, men det verkar hur som helst ha blivit annorlunda efter att kommunstyrelsen “satte ner foten”. Eller kanske rättare, efter att Trollhättan hade sett underlagen till kommunstyrelsen…

Redan samma dag(!) som kommunstyrelsen sammanträdde hade nämligen kommunens tjänstemän en genomgång med TEAB. De olika alternativen om var vattnet skulle hämtas diskuterades, liksom lokaliseringen av pumpstationen. Det informerades och diskuterades om allt från inventering av fåglar till eventuella kulturminnen. Vad jag förstår så upplevde “vänersborgarna” mötet som mycket positivt. Ett nytt möte mellan “parterna” bestämdes till januari/februari.

Nu ska en grupp tjänstemän i Vänersborg arbeta med TEAB:s begäran om planbesked. Vänersborgs kommuns hemsida förklarar planbesked (se här “Planbesked”):

“Enskilda personer eller företag som har ett intresse av att genomföra en åtgärd vilket kräver en ny, en upphävning eller en förändring av en detaljplan kan ansöka om ett planbesked. Ett planbesked ger ett tydligt besked huruvida kommunen tänker inleda ett planläggningsarbete eller inte.”

Det är tänkt att en grupp tjänstemän i Vänersborg ska arbeta fram ett underlag för planbesked som kommunstyrelsen ska kunna ta ställning till senast i mars. I denna process ska förhoppningsvis ett antal frågetecken benas ut.

Den begäran om planbesked som Trollhättans Energi AB (TEAB) har lämnat till Vänersborgs kommun innehåller en beskrivning och motivering av projektet. Det som är nytt för mig i beskrivningen, och som jag inte har skrivit om i någon tidigare blogg, är vikten av säkerhet för råvattenstationen. TEAB skriver:

“Fysisk säkerhet är viktigt för en råvattenstation som är en viktig funktion i dricksvattenproduktionen. Begreppet fysisk säkerhet omfattar såväl områdesskydd (ex stängsel runt anläggningen) och skalskydd (anläggningens omslutningsytor) samt tekniskt skydd (ex passagesystem, larm, kameror etc) och mekaniskt skydd (ex låssystem, galler, fordonshinder etc).”

Det låter som om det är stora ingrepp att vänta i anslutning till stranden i Nordkroken- se karta till vänster. Nu skriver TEAB i och för sig att just stängsel kanske inte är nödvändigt. Det går möjligtvis att använda inbrottslarm och eventuell kameraövervakning istället.

TEAB:s begäran innehåller också fyra rapporter/undersökningar. Den första är ”Fågel- och naturvärdesinventering Nordkroken”. COWI AB har inventerat och undersökt vassen vid östra stranden – se karta till höger.

Rapportens slutsatser är:

“Utifrån resultatet av 2019 års fågelinventering bedöms det aktuella utredningsområdet inte utgöra en miljö med betydelse för skyddsvärd fågelfauna.”

Och:

“Naturvärdesklassen bedömdes till klass 4 – visst naturvärde, eftersom området har visst biotopvärde i form av sjöstrand och medelgrova träd av klibbal. Klass 4 innebär att det finns vissa strukturer med positiv betydelse för bevarande av biologisk mångfald men bevarande av det enskilda området har liten betydelse för bevarande av biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.”

Den andra rapporten har titeln “Naturvärdesinventering Nordkroken Vänersborg”. Den har undersökt området vid pumpstationen – se karta till vänster.

COWI drar slutsatsen:

“Det undersökta området utgörs av två naturvärdesobjekt, lövskogen och den lilla skogsbäcken. Båda bedömdes som naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde.”

Det betyder att:

“en viss påverkan är acceptabel men att i möjligaste mån ska åtgärderna anpassas så att den negativa påverkan blir så liten som möjligt.”

Länsstyrelsen har gjort en arkeologisk förundersökning av en fornlämning (L1964:8294, fastighet Nordkroken S:1). Länsstyrelsen gör bedömningen att:

“fornlämningens vetenskapliga värde inom förundersökningsområdet, dito arbetsföretagsområdet, är lågt. Med hänvisning till KML 2 kap 12§ ser Länsstyrelsen inga hinder för arbetsföretagets genomförande inom förundersökningsområdet.”

Till sist är en undersökning medskickad med titeln “Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem”. Den utfördes av Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum.

Resultatet blev:

“Eftersom de nyupptäckta fornlämningarna framkom inom ett område som skall detaljplaneras bör detta området förundersökas i avgränsande syfte.”

TEAB:s ansökan om “Upphävande av strandskydd” är också med i materialet. Det gäller ledningarna och pumphuset. Det finns två särskilda skäl för dispens från strandskyddet menar TEAB och de är:

  • “Ledningen/pumphuset måste också för sin funktion förläggas på föreslagen plats och behovet kan inte tillgodoses utanför området.”
  • “Platsen behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.”

Med all sannolikhet kommer kommunen att ge ett positivt planbesked. Det innebär i så fall att processen med utarbetandet av en detaljplan kommer att starta. Då måste alla frågor som kommunstyrelsen ställde i december besvaras.

I detaljplaneprocessen kommer också invånarna i Nordkroken, Vargön och Vänersborg att få lämna synpunkter. Det blir viktigt och det lär komma in många synpunkter…

Det ligger en hel del arbete framöver med planbesked och framför allt med en kommande detaljplan. Frågorna är komplexa och de innehåller många dimensioner. Men hur som helst känns det i varje fall tryggt att Vänersborgs kommun nu äntligen är med på banan.

Anm. Du kan ladda ner TEAB:s begäran om planbesked här.

PS. Du kan läsa mer om Trollhättans projektplaner i mina tidigare bloggar. Du hittar dem här – ”Nordkrokens pumpstation”.

BUN 18 jan

19 januari, 2021 Lämna en kommentar

Gårdagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev relativt långt. Det började kl 08.30 och slutade kl 14.50. Men så var det också mycket information och dessutom en så kallad workshop.

Nämndens nytillträdde ordförande Bo Carlsson (C) ledde mötet. Det var inte första gången han var ordförande för ett politiskt sammanträde. Det syntes. Han skötte klubban lugnt och rutinerat. Det är för övrigt inte helt lätt i distanssammanträdenas tider.

Det började med en information om distansundervisningen i högstadieskolorna. Vänersborg liksom flera andra kommuner, t ex Trollhättan, införde distansundervisning förra veckan och det ska fortsätta denna vecka. Hur det blir nästa vecka fattar förvaltningschef Bråberg beslut om senare i veckan. Det handlar om totalt 1.200 elever. Dock är 200 elever av olika skäl på plats i skolorna. Det kan t ex vara att det inte är någon studiero i hemmet, att internet inte fungerar eller att eleverna är i behov av stöd.

Verksamhetsuppföljningen handlade om förskolan. Ett flertal rektorer och en specialpedagog berättade om verksamheten och det pedagogiska tänket. Det var en mycket proffsig presentation som nämnden fick avnjuta. Men det som slog åtminstone mig allra mest, det var den levande och professionella diskussionen och dito arbetet som pågår bland pedagogerna i förskolan. Det var nästan så att man blev sugen att delta i de pedagogiska samtal som förs ute i verksamheterna…

Jag blev emellertid något beklämd av att det bara fanns en specialpedagog anställd i förskolan. Det skulle i och för sig anställas en till inom kort, men det borde finnas betydligt fler specialpedagoger. Behoven är stora och jag tror också att det vore en bra strategi att förstärka det förebyggande arbetet, framför allt naturligtvis för barnens skull men också för kommunens. Pengarna för specialpedagogerna skulle “betalas tillbaka” mångfalt i ett senare skede.

Förvaltningschefen redogjorde för den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen är ju en slags sammanfattning av förra årets verksamhet. Det kommer så småningom en längre verksamhetsberättelse, men redan nu fanns det mycket att ta upp, problematisera och diskutera. Tyckte i varje fall jag. Jag lyfte flera av de saker som jag skrev om i bloggen ”BUN: Året som gått”.

Tyvärr verkade jag vara tämligen ensam om att vilja diskutera förra årets verksamhet, besparingar och nedskärningar. (Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer…) Jag förstår inte riktigt varför. Det borde ju vara centralt att analysera och dra slutsatser från det som har varit för att kunna göra verksamheten bättre kommande år, typ lära sig av sina misstag. Kanske är det så att de andra partierna inte riktigt vill ta ansvar för och försvara den budgettilldelning som de bestämde för kommunens förskolor och grundskolor.

Det framgick också av redovisningen att verksamheten i förskolor och grundskolor har stora “utmaningar” även under detta år. Och det är klart, påstår man som flera i de styrande partierna har gjort, att kommunens budget för 2021 innebär en satsning på skolan, så kan jag förstå att man helst låtsas som ingenting. Hur som helst var det undertecknad som frågade och påstod saker, och förvaltningschefen som svarade.

Det är mycket att hålla reda på. Samtidigt som nämnden ska styra verksamheten under 2021 så behandlar den (eller borde göra) förra året och dessutom börjar titta framåt mot nästa. BUN fick information om budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022. Kommunen ska snart börja budgetarbetet för nästa år genom att budgetberedningen bland annat träffar nämndens presidium i slutet av januari. Redan nu ser nämnden att kostnaderna kommer att öka nästa år. Kapitalkostnaderna för fastighetsinvesteringar blir allt större liksom kostnaderna för barn och elever med särskilda behov.

Och så var det då en workshop på 60 min angående varumärkesplattform. Och även om inte entusiasmen sprudlade så var ändå aktiviteten och engagemanget vida större än när verksamhetsberättelsen behandlades…

Kommunstyrelseförvaltningen har fortfarande inte svarat på de frågor jag ställde förra veckan om varumärkesarbetet… (Se ”BUN: Året som gått”.) Bo Carlsson (C) gav dock på sätt och vis svar. Carlsson sa något sådant här:

“Marie Dahlin gav uppdraget för några år sedan. Nu har nån letat fram det här dokumentet.”

Lite senare sa han att “nån” var kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande. Carlsson verkade för övrigt inte särskilt entusiastisk över arbetet. Ändå var det han som kom med sammanträdets mest minnesvärda kommentar. Den gavs i samband med att nämnden diskuterade frågeställningen:

“Om Vänersborg var en känd person – vem skulle det vara?”

Det fanns några bilder på olika personer, bland annat Bert Karlsson. Då kom Carlsson, ironiskt och med glimten i ögat, på en bra slogan:

“Vi är en kommun som struntar i regler och lagar…”

Men jag undrar vem ledamöterna tänkte på i det sammanhanget?

Under lokalinformationen fick ledamöter och ersättare veta att kommunen väntar på besked från Förvaltningsrätten angående Holmängenskolan. Upphandlingen är nämligen överklagad. Två av huskropparna ska underhållas och “göras om” på Mariedalskolan. Det kräver evakuering, och då ska de två modulerna som står vid Tärnan användas. Hallebergs förskola ska renoveras under året och på Norra skolan har ett takbyte påbörjats. (Se “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”.)

BUN fattade också beslutet att samhällsbyggnadsnämnden ska starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland – se “Årets första BUN 2021”. I denna blogg glömde jag faktiskt att redovisa att den planerade utbyggnaden innebär att netto 36 nya platser tillskapas i Brålanda och netto 9 nya platser i Frändefors. Det var en självklart en enig nämnd som stod bakom beslutet, även om ingen yttrade sig – mer än en viss vänsterpartist…

Sammanträdet avslutades med information från dels ordförande Bo Carlsson (C) och dels förvaltningschef Sofia Bråberg. Förvaltningschefen redogjorde för medarbetarenkäten och siffror på gymnasiebehörigheten utifrån höstens betyg. Det finns anledning att återkomma till dessa punkter.

Sofia Bråberg meddelade också den glädjande nyheten att det nu är kommunalt städ i alla för- och grundskolor i Vänersborg. 

Återigen fungerade tekniken om inte perfekt så i varje fall helt nöjaktigt. Ibland när det strular så tror jag att det faktiskt beror mer på användarna än på tekniken…

BUN: Året som gått

17 januari, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon är det dags för årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). I min förra “BUN-blogg” skrev jag lite om nämndens nye ordförande och framför allt om nämndens vilja och planer på att bygga ut förskolorna i Frändefors och Brålanda. (Se “Årets första BUN 2021”.)

I fredags kom en kompletterande handling, den korta verksamhetsberättelsen. Verksamhetsberättelsen kommer att ingå i kommunens “externa bokslut och årsredovisning för år 2020”. Det är typ en sammanfattning av året som gått, dvs år 2020.

Som vanligt börjar verksamhetsberättelsen med en resultatavstämning. Här redovisas “nämndens förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Det är mestadels gröna ploppar som redovisas. Det betyder att de förväntade resultaten har uppnåtts. 

Resultaten som har uppnåtts är:

  • “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön bibehålles”
  • “andelen undervisande avdelningar inom förskolan ökar”
  • “andelen elever som når kunskapskraven i årskurs 1 bibehålles”
  • “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till gymnasiet bibehålles”
  • “andelen medarbetare som upplever att kompetens och idéer tillvaratas bibehålles”

Det kan noteras att nämnden inte hade som målsättning att resultaten skulle bli bättre, utan just “bibehållas”. Det bestämde ett enigt BUN i april 2019. Så är det i besparingstider…

De förväntade resultat som inte uppfylldes beror båda på pandemin. Det var “andelen svar på vårdnadshavarenkäten ska öka”, där det inte finns något resultat att redovisa, och “andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 25 % frånvaro ska minska”, som inte uppfylldes. Frånvarosiffrorna stack i höjden, som förvaltningen skriver, från och med mars. 

Jag kan väl tycka att det på sätt och vis är tämligen motsägelsefullt att ändå få så pass bra resultat under detta coronaår. Förvaltningen skriver:

“Coronapandemin som drabbade oss under våren har medfört hög frånvaro för både barn/elever och personal.”

Trots den höga frånvaron så håller verksamheterna tydligen ställningarna. Det som kanske är mest överraskande är att behörigheten till gymnasiet faktiskt ökade under dessa omständigheter. Förvaltningen förklarar:

“Under vårterminen 2020 har extra fokus lagts på de elever som saknat något/några ämnen för att nå gymnasiebehörighet. Tack vare ett intensivt arbete av rektorer, personal och elever lyckades vi öka andelen behöriga elever från 75,8% (vårterminen 2019) till 79,6% (vårterminen 2020).”

Men det var inte bara coronan som drabbade BUN förra året. Det var också besparingar och nedskärningar. I underlagen från BU-förvaltningen till kommunstyrelsens budgetförslag i april 2019 hade förvaltningen beskrivit några av konsekvenserna på följande sätt:

”Personalminskningar innebär stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Personaltätheten i kommunen ligger fortsatt under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2017. Kan ej garantera barn och elevers säkerhet. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras väsentligt och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”

Nämnden ansåg att mer pengar var ”nödvändiga” och att situationen var “allvarlig”. Och i beslutet den 23 april 2019 under ärendet ”Budget 2020; Mål- och resursplan 2020-2022” kom samtliga partier överens om formuleringen:

“Tilldelad budgetram innebär att lagstadgad förskole-/skolverksamhet ej kommer att kunna upprätthållas.”

Jag hade önskat att det i resultatavstämningen hade skett en tydligare utvärdering utifrån de mycket allvarliga farhågor som både politiker och tjänstemän hade inför 2020. Eller är det kanske så att de förväntade resultaten inte avspeglar tillståndet och utvecklingen i verksamheterna…?

I verksamhetsberättelsens resultatredovisning förekommer några uttryck och tankar i väldigt positiv anda som jag egentligen skulle vilja ha förklarade, och kanske också belagda. Det vore också intressant att höra hur dessa idéer relateras till styrdokumenten och den diskussion som förekommer allmänt idag om kunskap och inlärning. Några sådana formuleringar i verksamhetsberättelserna är:

  • “Vi ser ett perspektivskifte i lärarnas dialoger kring undervisningen, där fokus har flyttats från vad man undervisar om till hur man undervisar och varför man undervisar på ett visst sätt.”
  • “undervisningskvaliteten har ökat successivt på enheterna [i förskolorna; min anm]”
  • “Bedömarstödet och skolornas egna screeningmatriser [gäller åk 1; min anm], det vill säga matriser som synliggör elevernas kunskapsutveckling över tid i samtliga ämnen, har också bidragit till att skolorna utvecklat sitt arbete med att identifiera behov av insatser på både individ- och gruppnivå.”

Mitt intresse bottnar dock mer i min erfarenhet som gammal pedagog än som politiker. Och för att vara tydlig, jag påstår inte att formuleringarna i verksamhetsberättelserna är felaktiga, bara att de går att problematisera och diskutera. Vilket jag hoppas sker ute på enheterna.

Verksamhetsberättelsen visar vidare att antalet placerade barn 1-5 år i förskola och pedagogisk omsorg ökade förra året (2020) jämfört med året innan (2019) med 22 barn. På motsvarande sätt minskade antalet barn i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med 93 barn. Antalet elever i grundskolan minskade med 15.

Självklart handlar en stor del av den korta verksamhetsberättelsen om ekonomi.

Barn- och utbildningsnämnden gjorde år 2020 ett överskott med 1 milj kr. Det är ett mycket positivt resultat – för en ekonom. För en politiker och pensionerad pedagog som värnar om förskola och grundskola är det dock inte fallet.

“Barn- och utbildningsnämnden hade inför 2020 en organisation som var större än vad budgeten medgav, vilket medförde ett behov av effektiviseringar, främst minskning av personalkostnader, på 29,2 mnkr.”

Minskning av personalkostnader med nästan 30 milj kr… Antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen minskade förra året jämfört med 2019 med 40 personer… 40 personer…

Det var färre antal barn och elever förra året än vad nämnden hade budgeterat. Det minskade kostnaderna. Statsbidragen för sjuklöner bidrog självklart också till det positiva ekonomiska resultatet. Statsbidragen för sjuklöner uppgick nämligen till hela 10,7 milj kr.

En annan åtgärd som sparade pengar var återhållsamheten med vikarier. Det är inget positivt för de anställda att inte vikarier sätts in. Det blir ökad arbetsbörda och sämre arbetsmiljö för de som är ”kvar på arbetsplatsen”. Och det har varit väldigt många pedagoger sjuka och frånvarande under pandemin…

Trots att BUN i sin helhet uppvisade ett litet överskott så gick grundskola, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år med ett underskott förra året på 7,3 milj kr. Det här trots att det var färre elever i både grundskola och fritidshem. Å andra sidan var antalet elever i grundsärskolan högre än budgeterat. Underskottet kan förklaras med att:

“kostnaderna varit större än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov.”

Och det här är oerhört viktigt att ha i minnet.

Barn- och utbildningsnämnden gjorde alltså ett överskott år 2020 på 1 milj kr. Positivt? Nä, jag tycker inte det. Inte om man ser till vad som hände i verksamheterna. Det som förvånar mig är alltså att neddragningarna och besparingarna inte återspeglas på ett tydligare sätt i resultatavstämningen. Hur kan förskolor och skolor hålla ställningarna med minskade ekonomiska resurser och färre personal? Eller kan de det? Det riskerar i varje fall att skicka helt felaktiga signaler till kommunstyrelse, kommunfullmäktige och kanske också till vänersborgarna…

Nämnden ska också få information om “budgetförutsättningar och arbetet med nämndens förväntade resultat inför budget 2022”. Det blir intressant, men det finns inga underlag att läsa innan sammanträdet. Kanske kan det emellertid vara på sin plats att läsa om nämndens och verksamheternas ekonomiska förutsättningar innevarande år, 2021 – se “Dagens BUN-möte: Besparingar!” och “Budget 2021 (1/2): BUN”.

BUN ska även få en lokalinformation imorgon. Den ges ofta under denna mandatperiod. Och det är bra. Imorgon får vi antagligen som vanligt höra att det råder lokalbrist på flera enheter, att lokaler inte är ändamålsenliga, att ventilationen måste åtgärdas på många andra, att det fattas specialsalar som t ex till hem- och konsumentkunskap (främst på låg och mellan), att det saknas lokaler för fritidshemmen och att det finns tillfälliga moduler på i stort sett varenda skolgård i kommunen…

BUN ska också genomföra en digital workshop. Ämnet är kommunens varumärkesplattform.

“Just nu pågår ett arbete med att ta fram en varumärkesplattform bestående av ett plats- och organisationsvarumärke samt en ny grafisk profil. Varumärkesplattformen ska göra bilden av Vänersborgs kommun enhetlig och tydlig, och bidra till nå visionen…”

Det är väl inte så att man ser fram mot workshopen med någon större entusiasm, men det kanske blir bra. Vi får se. Jag undrar bara var initiativet till varumärkesarbetet kommer ifrån. (Det är inte från BU-förvaltningen…) Därför skickade jag i tisdags kväll några frågor till kommunstyrelseförvaltningen om detta:

“Jag undrar när det här beslutet fattades, av vem och varför arbetet dras igång nu?”

Det har fortfarande inte kommit några svar på mina, som jag uppfattade det, enkla frågor. Kanske någon i barn- och utbildningsnämnden vet?

Mitt tips är att det blir ett ganska långt sammanträde imorgon.

Årets första BUN 2021

14 januari, 2021 1 kommentar

Historien upprepar sig, politiken måste gå vidare, i år också. Och det oavsett vad som händer i samhället, corona eller inte corona.

Med andra ord, det är dags igen – årets första sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Nämnden är först ut, i varje fall när det gäller mina politiska uppdrag. Måndagen den 18 januari kl 08.30 börjar förhandlingarna.

År 2021 blir återigen ett väldigt annorlunda år för nämnden. Precis som förra året med coronan. Detta år är det inte coronan jag tänker på i första hand, trots att nämndens ledamöter och ersättare får fortsätta sammanträda på distans. Numera på riktig distans, alla politiker uppmanas nämligen att stanna hemma och delta därifrån. Vi förväntas alltså inte bege oss till något rum i kommunhuset.

Tänk vad bestämda åsikter och synpunkter kan förändras… Denna gång emellertid till det bättre.

 Nä, det som blir annorlunda i år är att barn- och utbildningsnämnden får en ny ordförande. Det är den inte helt obekante Bo Carlsson (C) som ska axla manteln efter sin partikamrat Mats Andersson (C). Och leda kommunens förskolor och grundskolor mot nya djärva mål, och framför allt bättre resultat.

Bo Carlsson behöver väl ingen närmare presentation. Han är numera en av de mest rutinerade politikerna i kommunen med många år bakom sig som kommunalråd. Det har han också varit de två senaste åren, men vid årsskiftet bytte han position med Mats Andersson. Som nu alltså efter halva mandatperioden har lämnat BUN och istället blivit kommunalråd.

Tiden kommer att visa om det var ett bra byte.

Dagordningen har följande utseende:

Handlingarna till BUN:s sammanträde skickades ut i måndags, men de är fortfarande ofullständiga. Det droppar väl in fler efterhand. I ärende 8, “Tillskapande av förskoleplatser i Dalsland”, följde dock alla handlingar med när utskicket sändes ut.

Och det handlar om en mycket viktig och strategisk fråga. Ärendet har faktiskt en hel del likheter med socialnämndens nya planerade boende i Elgärde. Socialnämnden beslutade ju i december att föreslå:

“…samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Det är precis vad barn- och utbildningsnämnden ska göra:

“Barn- och utbildningsnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering…”

Ja, BUN planerar ju naturligtvis inte att bygga ett särskilt boende, utan det handlar om att skapa nya förskoleavdelningar i Brålanda och Frändefors. Och precis som socialnämnden gjorde en förstudie innan ärendet skickades till samhällsbyggnadsnämnden, så har BU-förvaltningen gjort detsamma. (Vad som sedan “väntar” ärendet – med behandling i kommunstyrelsen etc enligt processen för lokalanskaffning – beskrev jag i bloggen “Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

BU-förvaltningens förstudie hade som syfte att ge förslag på hur många platser det behövdes i förskolan i Dalsland fram till år 2029 och var dessa platser skulle placeras.

Förvaltningen tar i utredningen sin utgångspunkt i dokumentet “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2021–2029” som BUN fattade beslut om i november förra året. Förvaltningen skriver:

“genom att analysera befolkningsprognoserna på djupet och kartlägga vårdnadshavares val av förskoleplats idag har behovet av förskoleplatser i Dalsland kunnat kartläggas.”

Det har utförts ett gediget och, vad jag kan bedöma, också ett tämligen fullständigt arbete. Jag ska inte gå in på själva utredningen, utan helt enkelt konstatera att förstudiens slutsats blir att det behövs fyra nya avdelningar i Brålanda och en ny avdelning i Frändefors. (Vill du läsa mer om själva utredningen, t ex siffror på antal elever etc, så kan du läsa TTELA:s artikel ”Planer på nya förskoleplatser i Dalsland”.) Dessa nya avdelningar är tänkta att skapas i anslutning till de befintliga förskolorna, Brålanda förskola respektive Frändefors förskola. I Skerrud behövs det inte tillskapas några nya platser. Det kommer att finnas plats för de föräldrar som efterfrågar det.

Det kan väl nämnas att det är väldigt många föräldrar i Frändefors, Rösebo och Skerrud som väljer andra placeringar för sina barn än förskolan som ligger i området. En väldigt stor andel av föräldrarna väljer faktiskt förskolor i Öxnered/Blåsut. I Brålanda väljer de flesta föräldrar emellertid att placera sina barn på just förskolan i Brålanda.

Utredningen räknar med att det inte ska vara några problem att bygga ytterligare en avdelning i Frändefors. I Brålanda blir det däremot svårare att få till en bra utbyggnad med gällande detaljplan. Utredningen föreslår därför att en planändring ska göras för att ta bort viss prickmark, dvs mark som inte får bebyggas.

Utbyggnaden i Brålanda innebär att två moduler kommer att försvinna och i Frändefors slutar förvaltningen att nyttja lokalen i Missionskyrkan (G-klaven).

Utredningen beräknar att utbyggnaden av Frändefors förskola med 1 avdelning kommer att minska nämndens totala driftskostnad med ungefär 60.000 kr per år. Det tack vare att hyran för G-klaven försvinner och att personalorganisationen kan göras effektivare.

Utbyggnaden av Brålanda förskola med 4 avdelningar kommer enligt beräkningarna att innebära en total ökad hyreskostnad med lite drygt 1,7 milj kr per år.

Barn- och utbildningsnämnden är ute i god tid med de planerade nybyggena och utökningen av antalet barnomsorgsplatser. Det är även “hela” kommunen – ekonomiska medel finns avsatta för fastighetsinvesteringar i både Frändefors och Brålanda. Investeringspengar avsattes så sent som den 18 november 2020 av kommunfullmäktige i den senaste mål- och resursplanen 2021-2023.

BUN kommer på måndag med all sannolikhet att ställa sig bakom förvaltningens förslag att:

“föreslå samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för utbyggnad av förskoleplatser i Dalsland.”

Det ska emellertid noteras att det slutliga beslutet att bygga nya avdelningar i Brålanda och Frändefors kommer att fattas av kommunstyrelsen. (Se ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.)

Det händer alltså återigen saker i Dalsland. Det ska byggas en ny GC-väg vid Stenhammarsvägen i Brålanda och inom några år ska Brålanda också få en tåghållplats och 45:an göras om till en 2+1-väg. Men inte nog med det, nu vill BUN också bygga ut förskolan. Det ser positivt ut för Brålanda. Även Frändefors får del av kakan med en ny avdelning på förskolan. Dessutom går ju den nya 45:an förbi Frändefors och vem vet, kanske blir det också en tåghållplats. Vi får se vad regionen kommer fram till. Tyvärr lägger socialnämndens ställningstagande sordin på en del av den glada stämningen. Vi får se hur stor den framtida utbyggnaden av bostäder blir i Elgärde…

Det finns fler ärenden på BUN:s dagordning. Om jag hinner, så återkommer jag.

Till sist, du kan ladda ner utredningen/förstudien om förskoleplatser i Dalsland här, och också bilagan om Brålanda respektive Frändefors.

Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet

13 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (3): Boendeplanen”.

Socialnämndens beslut den 27 augusti 2020 hade följande lydelse:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Det betyder att socialnämnden så att säga har sagt sitt. Den vill ha ett boende på Elgärde i Frändefors. Punkt, slut.

Efter justering av protokollet skickades sedan beslutet till samhällsbyggnadsnämnden som fick i uppgift att verkställa socialnämndens begäran att starta en lokalplanering. Om det har varit uppe på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, stannat i nämndens presidium eller om det har gått till nämndens Fastighetsutskott kan jag inte se, men ärendet/beslutet/uppdraget har hur som helst tilldelats en projektledare.

Projektledaren jobbar just nu ihop med lokalutredare och representanter från socialförvaltningen för att upprätta en lokalplanering. Processen följer helt de riktlinjer för lokalförsörjning som kommunstyrelsen antog så sent som den 25 mars 2020. Med lokalförsörjning avses för övrigt:

“planering, anskaffning, anpassning, förvaltning samt avveckling av kommunens egna och inhyrda bostäder, lokaler och anläggningar (…) för de kommunala verksamheternas behov.”

Tanken med riktlinjerna och hela förfarandet är att kommunen ska ha ett gemensamt övergripande underlag för lokalförsörjningen, ett underlag som dessutom ska revideras årligen. Det ska vara typ en sammanfattning av samtliga lokalbehov inom kommunen. På det sättet ska hela underlaget utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Och därmed ska lokalanvändningen i kommunen bli både effektivare och mindre kostnadskrävande. Är det tänkt. Och det är en mycket bra tanke.

Processen med boendet i Elgärde är just nu inne i fas 3, se bild nedan som är hämtad från kommunens riktlinjer för lokalförsörjning:

Denna fas 3 kallas “lokalplanering”. I riktlinjerna förklaras denna fas:

“Lokalplaneringen bör innehålla; lokalprogram, principlayout, tidplan, redovisning av flexibilitet i projektet och av koncernnyttan, förslag till preliminär hyreskostnad, förslag till eventuell preliminär investering.”

Hur lång tid arbetet i denna fas brukar ta är svårt att säga, men i fallet Elgärde är målsättningen att underlaget ska vara klart den 27 januari. När underlaget är klart går det och hela ärendet, till kommunstyrelsen. Det är nämligen kommunstyrelsen som är ytterst ansvarig för kommunens lokalförsörjning. Och det är kommunstyrelsen som fattar beslut om det ska påbörjas projektering och upphandling av projektet, dvs nästa fas, fas 4, i processen.

Det fordras alltså ett beslut i kommunstyrelsen för att byggprocessen av ett boende för personer med problematisk funktionsnedsättning ska gå vidare:

“Beslut om att starta projektering och genomförande fattas av kommunstyrelsen. … Innan ärendet beslutas i kommunstyrelsen så ska finansieringen av projektet vara klar.”

Grannar till det planerade boendet känner till processen. De har om inte annat fått reda på det av representanter från både socialnämnden och socialförvaltningen. Politiker och tjänstemän har ibland så att säga “tvått sina händer” och hänvisat till kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som har bollen, det är kommunstyrelsen som beslutar, det är kommunstyrelsen som är ansvarig.

Men riktigt så är det inte tänkt. Det är inte tänkt att kommunstyrelsen ska göra en bedömning av lämpligheten av socialnämndens beslut. Socialnämnden är “expert”-/facknämnden på området och kommunstyrelsen har egentligen ingen kompetens att underkänna beslut av “experterna”. Boendet är socialnämndens angelägenhet och kompetensområde. Kommunstyrelsen ska göra andra bedömningar, bedömningar utifrån kommunens lokalförsörjning (se ovan).

Som jag ser det kan kommunstyrelsen bara säga nej till byggnationen av ekonomiska orsaker eller att den inte följer de principer som är uppsatta för lokalförsörjningen. Det är att slå “blå dunster” för grannarna om man hävdar något annat. Anser jag.

Fast… Men…

Ärendet med boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde är inte riktigt som andra lokalförsörjningsärenden.

Socialnämnden var splittrad när den fattade sitt beslut och det var egentligen speciella orsaker som gjorde att den politiska “majoriteten” inte fick majoritet i ärendet. Det berodde ju på att en ledamot i “majoriteten” var frånvarande och ersattes av en politiker från “minoriteten”. Och att en från “majoriteten” överraskande bytte sida i voteringen.

Flera av socialnämndens ledamöter är för övrigt med i kommunstyrelsen. Så är t ex Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, ersättare i kommunstyrelsen och Elisabeth Bohlin (S), som “bytte sida”, ordinarie. (Elisabeth Bohlin är också ordförande i socialutskottet. Dan Nyberg valde nämligen att avgå i november 2019 som utskottets ordförande och som ledamot överhuvudtaget. Det är i socialutskottet individärenden behandlas, alltid under sekretess. Det är sannolikt Bohlin som bäst av alla politiker vet vilka diagnoser som gäller de presumtiva boende på Elgärde.) Henrik Harlitz (M) är ordinarie i kommunstyrelsen och nu dessutom 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, och Göran Svensson (MBP) är ersättare. Kanske någon som var på den “förlorande” sidan i socialnämnden tänker yrka avslag på socialnämndens byggplaner?

Det skulle förvåna mig mycket om kommunstyrelsen avslog socialnämndens planer. I varje fall av andra skäl än ekonomiska. Det skulle rent teoretiskt kunna vara så att kommunstyrelsen anser att det finns andra bättre och billigare lösningar. Men det tror jag inte på heller. (Signaturen ”Funderaren” har i och för sig några intressanta tankar och synpunkter på boendet i en kommentar till min förra blogg – klicka här.) Men kanske är det ändå så att socialförvaltningen och några politiker befarar avslag, eftersom de tycks “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med… Det kanske har gått prestige i ett i grunden felaktigt beslut…

Det olyckliga beslutet i socialnämnden kommer med all sannolikhet att stå fast. Slutsatsen blir i så fall att man som invånare inte har mycket att sätta emot om den mäktiga kommunen har andra åsikter än en själv.

Men man ska aldrig säga aldrig. Vänersborg är en kommun som kan överraska – både på gott och på ont.

Tidigare bloggar om Elgärde:

Elgärde (3): Boendeplanen

11 januari, 2021 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Den 17 december antog en enig socialnämnd en reviderad boendeplan. Syftet med en boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

Det är rutin att en sådan här plan uppdateras. Det är viktigt att den hela tiden är aktuell och speglar verkligheten.

 Denna gång är boendeplanen särskilt intressant för problematiken och de olika tolkningarna i ärendet med personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde. En del skrivningar gällande målgruppen i boendeplanen skulle uppdateras, eftersom det rådde så stora missuppfattningar att de gav upphov till “dubbla budskap” och var “olyckligt stigmatiserande”. Det ska dock noteras att förstudien/utredningen, den som låg till grund för socialnämndens beslut, är färdig och klar. Skrivningarna i den ändras inte och det är ju där som målgruppen beskrivs på det mest konkreta och sannolikt också mest utförliga och därmed riktigaste sättet. (Se “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.)

I den förra, icke-reviderade, boendeplanen stod det att enheten “Personligt stöd och omsorg” hade behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Boendeplanen blundade inte för de problem boendet för denna grupp kunde ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Under Individ- och familjeomsorgen, dvs en annan enhet än den målgruppen tillhör som är aktuell för Elgärde, stod det om personer med samsjuklighetsproblematik. Och då anar jag att det ändå kunde vara Elgärde-gruppen som åsyftades. Det stod att:

“det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”

Men som sagt, detta kan ha syftat på en annan målgrupp.

Den tidigare boendeplanen var konkret och tydlig. Enligt socialchefen dock inte riktigt korrekt eller bra, eftersom skrivningarna kunde tolkas olika och ge läsaren känslan av dubbla budskap…

I den reviderade boendeplanen har problemet, som jag ser det, främst lösts genom att helt enkelt blunda… Skrivningar och formuleringar om målgruppen har nämligen till stor del tagits bort. Det har också blivit svårare att på ett tydligt sätt få ett grepp om vad som handlar om just målgruppen för boendet på Elgärde. Det har alltså inte blivit tydligare, tvärtom. Men visst kan de nya skrivningarna skapa mindre oro – om ingen hade läst de tidigare beskrivningarna… Målgruppen för boendet finns kvar, även om formuleringar “mildras” eller tas bort – och grannarna i området är fortfarande oroade. Och kanske känner de ännu större otrygghet nu när de inte vet om de kan lita på socialnämnden och – förvaltningen.

För att ta ett exempel på att det är svårt att veta om förklaringar och beskrivningar handlar om den aktuella målgruppen. Nedanstående citat är taget från avsnittet “Personligt stöd och omsorg”, i den reviderade boendeplanen, där just Elgärdes målgrupp behandlas, eller borde behandlas. Men gäller denna beskrivning målgruppen?:

“Socialpsykiatrin saknar lämpliga bostäder för att erbjuda personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk).”

Ett annat exempel. Under “Resultat och slutsatser”, i början av boendeplanen, står det:

“För personer som har svårt att bo med andra och där grannar kan störas av den boende finns ett behov av att tillskapa boenden för ensamhushåll.”

Det är samma här, för en utomstående som jag, är det omöjligt att förstå vilken grupp som åsyftas.

Jag var tvungen att skriva till förvaltningen och be om vägledning. Och fick följande svar:

“Det är texten gällande boende för personer med samsjuklighet och/eller kognitiva nedsättningar som är den som berör det tänkta boendet. I tabellen står det 2022 som datum att vara klart och i texten under personligt stöd och omsorg återfinns text.”

Det betyder att det första citatet, “personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk)”, gällde målgruppen på Elgärde, men antagligen inte det andra.

Jag sökte på begreppen “samsjuklighet” och “kognitiva nedsättningar” i den reviderade boendeplanen, och hittade följande. Det är för övrigt allt jag hittade, utom någon ren upprepning.

  • “Individ- och familjeomsorgen (IFO), tidigare sektionen för missbruksstöd numera vuxenenheten, ser liksom som i tidigare boendeplan, ett behov av ensamhushåll för att kunna tillgodose en trygg boendesituation för personer med en långvarig och omfattande missbrukshistorik och ofta med någon form av samsjuklighetsproblematik.”
  • “Personligt stöd och omsorg har behov av en ny bostad för personer med samsjuklighet och kognitiv funktionsnedsättning.”
  • “Dock saknas liksom i förra boendeplanen boenden som är lämpliga för personer med samsjuklighetsproblematik. Målgruppen är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare. I ett boende för ensamhushåll skulle dessa personer, utifrån sina individuella behov, kunna erhålla samtidiga insatser och stöd från flera av socialförvaltningens avdelningar.”
  • “Avseende vuxenenhetens målgrupp visar såväl omvärldsbevakning som erfarenheter i verksamheten en i allt högre grad komplex problembild hos brukarna med ett alltmer omfattande och långvarigt missbruk och någon form av psykisk ohälsa/samsjuklighetsproblematik.”
  • “De som är aktuella för denna typ av boende är främst äldre personer med en långvarig historik med missbruk och ofta också någon form av mindre komplicerad samsjuklighetsproblematik. Denna målgrupp är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”
  • “Det saknas idag även boendeformer som är lämpliga och anpassade för personer med en samsjuklighet och som därmed kräver ett mer omfattande individanpassat stöd, en högre personaltillgänglighet samt samlad kompetens gällande målgruppen. Denna boendeform kommer Personligt stöd och omsorg ansvara för i nära samarbete med IFO.”

Jag är ändå inte säker att alltihop handlar om den målgrupp som ska bo i Elgärde. I nästan varenda citat så talas det om missbruk, medan det inte sägs någonting om autism.

Jag letar också i boendeplanen efter vad det står under “Personligt stöd och omsorg”. I avsnittet “Boenden och socialnämndens förväntade resultat” står det, och här torde det då faktiskt handla om målgruppen för Elgärde:

“Inom Personligt stöd och omsorg behövs olika former av boenden. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verkställa boenden för personer med särskilda behov. Finns det inte anpassade bostäder så är det svårt att ge och ta emot stöd. Som det är idag verkställs besluten på befintliga bostäder alternativt måste kommunen köpa plats. Det gynnar inte alltid personer som inte känner tillhörighet till sina grannar. Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld. Konsekvenserna blir otrygghet. Personalen behöver speciell kompetens för att möta denna målgrupp utifrån individuellt stöd. Detta visar sig i brukarundersökningar i jämförelser med andra kommuner.”

Det här är faktiskt precis detsamma som stod i den “gamla” boendeplanen. Och jag noterar framför allt formuleringen:

“Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld.”

På det stora hela bekräftar boendeplanen de beskrivningar som finns i förstudien. Men det hade egentligen inte spelat någon roll. Grunden för socialnämndens beslut är fortfarande förstudien, dvs den utredning som utgjorde nämndens faktaunderlag. Det som står där gäller.

Jag kan inte se annat än att grannarnas oro för det planerade boendet i Elgärde är helt berättigad. Och jag förstår inte varför socialförvaltningen och några politiker försöker “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med. Jag ser inte riktigt syftet med att inte tala klarspråk. Kan det vara för att försöka dölja ett på grund av felaktigt underlag felaktigt beslut? Och då tänker jag på den förutsättning i förstudien som avgjorde politikens och förvaltningens val av placering av boendet i Elgärde:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Jag får känslan av att det glömdes bort att det finns andra intressenter i Elgärde. Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Socialnämndens planer ska upp i kommunstyrelsen. Det är nämligen KS som fattar det slutliga beslutet. Kan “socialens” omdefinitioner av målgruppen vara ett sätt att lättare få gehör i denna instans? Jag vet inte.

I nästa blogg skriver jag om hur ärendet “lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” ska hanteras i fortsättningen – ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

%d bloggare gillar detta: