Arkiv

Archive for the ‘Wargön Innovation’ Category

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)

Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”.

Den 16 juni 2020 sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Ett av besluten gällde så klart försäljningen av Holmen. Nämndens beslut blev:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att ansöka om fastighetsbildning i syfte att stycka av ca 20.000 kvm av Rånnum 6:38 enligt bilaga.”
  2. ”Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att starta arbetet med att försälja styckningslotten och därefter återkomma till samhällsbyggnadsnämnden för slutlig beslut om försäljning.”

Det är uppseendeväckande. De punkter som finns i motiveringarna till kommunfullmäktiges återremisser den 18 mars (2020) börjar verkställas. Men motiveringarna i återremisserna är ju inga beslut, det är motiveringar, eller borde vara, till ytterligare beslutsunderlag. Särskilt den ena motiveringen verkställdes, inte helt oväntat den från Benny Augustsson (S) och de styrande, en motivering som egentligen inte ens borde ha tillåtits. En återremiss betyder, oavsett innehållet i motiveringarna, att ärendet ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.

Det står inget specifikt om denna hantering i Kommunallagen, jag tror att lagstiftaren har tagit för givet att ett återremitterat ärende ska tillbaka till kommunfullmäktige. Men i förarbetena till den nya Kommunallagen är det desto tydligare, se t ex regeringens remiss (se här) till Lagrådet inför riksdagens beslut om ny Kommunallag:

“Återremiss innebär att ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Ärendet skickas då tillbaka till beredande organ, som kan vara en nämnd, en fullmäktigeberedning eller styrelsen. Det beredande organet ska därefter bereda ärendet på nytt och lämna ett förslag till beslut i ärendet.“

Jag är därför osäker på om samhällsbyggnadsnämndens beslut är lagligt. Återremissen ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Jag kan inte se annat.

I protokollet till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 juni står det:

“Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar 2020-05-18 § 68 att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten (…) och sedan gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten (styckningslotten, handläggares edit.)”

Det är alltså kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som har gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå ut med en ny försäljning…

Men kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) kan aldrig ersätta kommunfullmäktige… Tror ledamöterna i KSAU det? Vilket fel i ordningen kan detta vara? Jag börjar tappa räkningen…

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ – om fullmäktige beslutar om återremiss kan inte KSAU upphäva det genom att fatta något annat beslut. Överhuvudtaget är KSAU:s befogenheter att fatta några som helst beslut, om vad som helst, ytterst begränsade.

Självklart har jag tittat i protokollet från den 18 maj när kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sammanträdde. (Samhällsbyggnadsnämnden hänvisade ju dit.) Även om det “satt hårt inne”. Kommunen ville nämligen inte lämna ut denna del av KSAU:s protokoll…

Jag kan inte se annat än att KSAU:s befogenheter överskreds när det enhälligt beslutade att:

  1. “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2019-05-22 (§ 58) och beslut om återremittering 2020-03-18 (§ 25).”
  2. “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  3. “Kommunstyrelsens arbetsutskott uppmärksammar samhällsbyggnadsnämnden på att ärendet ska återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista när försäljningen är genomförd.”

Fullmäktiges återremittering från den 18 mars nämns i och för sig, men det är allt. Att en återremiss betyder att ärendet ska tillbaka till fullmäktige låtsas man inte om – mer än att en anteckning ska göras på meddelandelistan. Men “redovisning” i form av en anteckning i meddelandelistan måste väl ha beslutats av fullmäktige? Det är makalöst och, som jag ser det, mycket tveksamt om det överhuvudtaget är ett lagligt förfarande. Hur kan KSAU tro att det står över kommunfullmäktige?

Det ska noteras att tre partier röstade för Lidells och moderaternas förslag på återremiss i fullmäktige. Dessa tre oppositionspartier, V-MBP-SD, med tillsammans 16 ledamöter i kommunfullmäktige är inte representerade i KSAU. Det är bara betongpartierna – som nu körde över nästan en tredjedel av det ordinarie fullmäktiges ledamöter. På tal om demokrati och minoritetsskydd alltså…

Jag saknar ord.

I samhällsbyggnadsnämndens underlag till beslut den 16 juni utvecklas också det som hänt sedan fullmäktige återremitterade ärendet:

“Utredning av återremisserna har fallit ut i att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges ursprungliga uppdrag (2019-05-22 § 58) och beslut om återremittering samt att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”

Det är alltså som om inget har hänt i ärendet sedan i maj 2019. Men det har det ju… Det finns inte heller någon utredning av återremisserna i handlingarna och har det gjorts en sådan, vilken det uppenbarligen har, så ska den väl rimligtvis skickas till kommunfullmäktige? Det är ju det som en återremiss handlar om, att:

“ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas.”

Utredningen har inte skickats till fullmäktige och överhuvudtaget har KSAU, och samhällsbyggnadsnämnden, bara tänkt att fullmäktige ska få ett meddelande om att försäljningen är klappad och klar…

Ja ja…

Men visst, trots att utredningen om återremisserna inte finns med i några underlag och protokoll, åtminstone inte i de som är utlagda på kommunens hemsida, så har jag efter stor möda till slut fått ut utredningen från kommunen, och läst den. (De juridiskt kunniga på kommunen tyckte först inte att utredningen, och delar av KSAU:s protokoll, var offentliga handlingar.)

Utredningen är daterad den 7 maj och underskriven av den dåvarande biträdande kommundirektören, som tillika är jurist.

Det framgår i utredningen att kommunstyrelseförvaltningen omedelbart har börjat verkställa de punkter som räknades upp i återremisserna… Snabbt kommer utredaren till slutsatsen att:

“Det kan därvid konstateras att återremissernas krav om ny försäljning inryms inom fullmäktiges ursprungliga beslut den 2019-05-22 (§ 58) och därmed ska samhällsbyggnadsnämnden vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen.”

Med den innebörd att man kan ignorera fullmäktiges beslut från mars 2020 – och att en återremiss ska tillbaka till fullmäktige. Juristen ger sig inte in i någon diskussion om lagligheten i detta förfarande, inte heller om lagligheten i att det finns två återremisser.

Sedan utvecklar utredningen hur avstyckningen av fastigheten på Holmen ska gå till, dvs det handlar om hur motiveringarna ska verkställas. Slutligen diskuteras frågan om vem i kommunen som egentligen ska besluta, och borde ha beslutat om försäljningen:

“I samband med både samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens behandling av ärendet, har frågans strategiska natur diskuterats utifrån ett beslutsnivåperspektiv. Enligt kommunallagen 5 kap. 1 § ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Förvaltningen kan konstatera att föreslagen markyta är detaljplanelagd som industrimark. Detaljplanelagd mark för hamn lämnas därför utanför avstyckning, då det kan anses vara av strategisk karaktär beroende på eventuell framtida hamnetablering.”

Med andra ord, Samhällsbyggnadsnämnden borde ha fattat beslutet om försäljning i december 2019 på egen hand. Men varför gjorde den inte det? 

Och därmed är vi tillbaka på ruta 1…

Nästan.

Den 10 juli, mitt under semestertiderna, hade Fastighetsutskottet ett extra sammanträde. Det handlade om försäljningen av Holmens fastighet. Så klart.

Fastighetsutskottet är ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden. Jag är inte riktigt säker på utskottets roll i det här sammanhanget och varför det har fått ärendet i sin hand. Det kan ha berott på punkt 2 i utskottets beslut som blev:

  1. “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att starta en ny försäljningsprocess i egen regi avseende Holmens före detta huvudkontor och portportalen.”
  2. “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att informera kommunstyrelsens arbetsutskott om att inga mäklaranbud har inkommit och att hantering av ärendet följer i övrigt enligt kommunfullmäktiges beslut att genomföra försäljningen av Holmen Bruk AB:s gamla huvudkontor”

Samhällsbyggnadsförvaltningen gick nämligen ut med en direktupphandling av mäklare – både offentligt och till tre lokala mäklare. Det kom emellertid inte in några anbud. Tydligen ville ingen mäklare åta sig att sälja fastigheten/avstyckningen, som alltså har namnet Bruket 8. Erfarenheterna av allt strul i Vänersborgs kommun när det gäller fastigheter och fastighetsaffärer förskräckte väl… Och när ingen mäklare var intresserad bestämde samhällsbyggnadsförvaltningen att sälja fastigheten på egen hand.

Och om nu kommunfullmäktiges motiveringar till återremissen av politiker och förvaltning uppfattas som beslut som ska verkställas kan jag konstatera att det är tveksamt om försäljningsprocessen borde fortsätta utan mäklare… Eller hur ska man tolka Augustssons motivering:

  • “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  • “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”

Det blev en lång blogg, i tre delar. Jag har gått igenom hela processen från 2010 då Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper – till idag. Jag har försökt att hitta varje beslut som har fattats i ärendet för att få en total och komplett bild av vad som har försiggått. Jag tror inte att jag har missat något protokoll eller någon utredning, men man ska aldrig säga aldrig.

Och nu är Holmens gamla kontorsbyggnad, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm, fastigheten Bruket 8, alltså ute till försäljning. Igen. Jag har genom alla protokoll och utredningar försökt att beskriva vägen dit, en väg som har kantats med märkliga beslutsvägar och informella beslut – och icke-beslut. Och eventuellt innehållande en mängd formella felaktigheter, och kanske till och med olagligheter. Det finns det väl i och för sig olika åsikter om, men jag har försökt att belägga mina åsikter.

Det är med andra ord som vanligt i Vänersborgs kommun. Det tycks gå bra att töja på “formaliteter” när det passar. Och effekterna och resultaten av sådana attityder och handlingar har vi sett många gånger i kommunen. Det har definitivt inte gynnat Vänersborg och dess skattebetalare. Och det tycks inte som om de som styr och har det politiska ansvaret i kommunen lär sig av alla de misstag som har gjorts i det förgångna.

Den här gången tycker jag att de styrande har krånglat till det i onödan. Om man nu kan och får uttrycka det så. Försäljningsprocessen borde inte ha varit något större problem. Jag tror faktiskt att samtliga partier är överens om att sälja mark, och Holmens gamla kontorsbyggnad. Men i Vänersborg tycks allt som har med fastigheter att göra bli fel… Det är nästan så att man misstänker att de styrande helt saknar nödvändig kompetens.

Och hela tiden står oppositionen utanför de avgörande besluten…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)

29 juli, 2020 4 kommentarer

Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”.

Den 18 mars 2020 var ärendet om en försäljning av Holmens gamla huvudkontor återigen uppe i kommunfullmäktige, om än i ett decimerat “coronafullmäktige”. Det blev inte helt oväntat en del diskussion i ärendet (se “Decimerat KF och Holmenförsäljning”), och det stod tidigt klart att ärendet skulle återremitteras. Det krävs nämligen bara 1/3 av de närvarandes röster för att ett ärende ska återremitteras.

Det blev dock en del “kalabalik” vid avgörandet. Det märks även i protokollet, som inte kan ha varit lätt att skriva för sekreteraren. (Du kan ladda ner protokollet här.)

Gunnar Lidell (M) yrkade tidigt under ärendets behandling på en återremiss. Yrkandet fick stöd av flera ledamöter från M, V och SD – tillsammans fler än en tredjedel. Det var inget konstigt. Så går det till i politiken. Men när kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet så tog ärendet en annorlunda och mycket underlig vändning. Augustsson yrkade, enligt protokollet:

“i första hand bifall till kommunstyrelsens förslag och i andra hand yrkade han enligt följande återremissyrkande”

Ett yrkande om återremiss ställs alltid mot alternativet att ärendet ska avgöras direkt. Och det görs alltid först. Därför blev Augustssons yrkande mycket förvirrande.

Eller vad sägs om denna hantering av ärendet i kommunfullmäktige?

Ordförande Annalena Levin (C) börjar med att först pröva om ärendet ska avgöras under dagens sammanträde eller återremitteras. Helt enligt regelboken.

Då blev det inte helt oväntat votering i frågan. Gunnar Lidell (M) och samtliga ledamöter från M, V, SD och MBP röstade för en återremiss. Resten av fullmäktige, dvs Benny Augustsson (S), resten av S, C, MP, L och KD röstade för att ärendet skulle avgöras under sammanträdet. (Här kan du ladda ner hur ledamöterna röstade, ”Voteringslista”. De som röstade för återremiss röstade “nej”!)

Det blev återremiss, det räckte ju med en tredjedel av ledamöterna. Men det kan inte nog understrykas – Augustsson och de styrande begärde alltså ingen återremittering av ärendet. De röstade klart och tydligt mot en återremiss! De röstade otvetydigt för att ärendet skulle avgöras på sammanträdet!

Som jag ser det så är Augustssons yrkande om återremiss helt meningslöst och till intet förpliktigande. Man kan inte yrka på återremiss i “i andra hand” när frågan om återremiss alltid avgörs “i första hand”. Det finns inte en chans att Augustsson kan sägas ha begärt en återremiss. Aldrig! Ordförande Levin och kommunens jurister har gjort en logisk och juridisk kullerbytta anser jag.

Och det är viktigt. Både Gunnar Lidell (M) och Benny Augustsson (S) lämnade nämligen in en skriftlig motivering till varför de begärde en återremiss. Vilket Augustsson alltså inte begärde, eftersom han röstade mot en återremiss. Och båda motiveringarna godkändes av ordförande. Det var ytterligare ett misstag och ett fel, som en följd av det första.

En återremittering av ett ärende betyder alltså att inget beslut fattas, utan ärendet utreds ytterligare och kommer tillbaka till fullmäktige vid ett senare tillfälle. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:

“Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering.”

Det är alltså bara de ledamöter som begär återremiss som får lämna in en motivering. Det är följaktligen bara Lidells motivering som är giltig och som borde ha följt med fullmäktiges “beslut”. Benny Augustssons motivering skulle aldrig ha godkänts.

Som jag ser det så har Benny Augustsson (S) också missbrukat “instrumentet” återremiss. Han har använt ”instrumentet” på ett sätt som lagstiftarna inte har tänkt, och faktiskt också har avsett att förhindra. Regeringskansliet skriver i “Minoritetsåterremiss i kommuner och landsting” (2007, se här) om återremiss i den gamla Kommunallagen från 1991. (Det var mycket diskussion om och ändringar i Kommunallagen från 1991 innan vi fick en helt “ny” 2017.)

“I ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2005/06:KU26 och rskr. 2005/06:283) anförs att bestämmelsen om återremiss i kommunallagen är utformad på så sätt att den återremiss som minoriteten får till stånd kan göras betydelselös genom att majoriteten, genom ett beslut om enkel majoritet, driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett. Enligt riksdagen bör motiveringen som åtföljer en återremiss formuleras av den som har begärt återremissen, dvs. av minoriteten när det är fråga om en minoritetsåterremiss. Regeringen gavs därför i tillkännagivandet i uppdrag att utreda frågan och sedan återkomma till riksdagen med eventuella förslag.”

En gång till:

“…driver igenom en helt annan motivering till återremiss än den som minoriteten avsett…”

Det var ju precis det som skedde i Vänersborg kommunfullmäktige, genom att ordförande godkände ytterligare en motivering, trots att den nya Kommunallagen från 2017 uttryckligen ville förhindra sådana här manövrar.

För fullständighetens skull – Lidells (M) motivering till återremissen löd:

“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:”

  • “omgående omförhandla avtalet med den aktuella köparen med uppdraget att minska den avstyckade tomt-arealen till ca 3500 kvm, vilket motsvarar den areal som framgick av det ursprungliga mäklarunderlaget vid annonsering. Eventuellt ytterligare markbehov för köparen får i så fall framkomma vid sådan förhandling och prissättning/kvm ske utifrån kommunens beslutade tomtpris/kvm, alternativt via en marknadsmässig värdering.
  • ”om det då inte skulle föreligga köpintresse från den aktuella köparen, återupptas dialogen med övriga kända anbudsgivare, med samma förutsättningar som att-sats 1.”
  • “om inget kvarstående intresse föreligger enligt att-sats 1 o 2, går den tänkta fastigheten ut till förnyad försäljning så snart ske kan.”

Och Augustssons (S) motivering till återremissen löd:

“Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet med uppdraget att:

  • “Avbryta försäljningen av del av fastighet Rånnum 6:38”
  • “Göra en avstyckning av fastigheten.”
  • “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
  • “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”
  • “Köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör.”
  • “När försäljningen är genomförs ska detta återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista”

Det är två rätt speciella motiveringar. Det handlar som jag ser det egentligen inte alls om att ärendet ska kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Det handlar om att en mängd beslut ska fattas, dock oklart vem som ska fatta dessa. Jag är inte säker på att någon av de här motiveringarna skulle ha godkänts rent innehållsmässigt. Det kan vara det tredje felet.

Men det är inte slut på eländet än…

Anm. Fortsättning följer…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)

28 juli, 2020 1 kommentar

Det var lätt att tro att Holmens gamla huvudkontor var totalförstört efter branden i maj (se “Branden på Holmen”). Det visade sig att så inte riktigt var fallet. Kommunen skriver på hemsidan (se här):

“Den tekniska undersökningen visar att byggnaden går att bygga upp igen…”

Försäljningen av Holmen annonseras på bland annat kommunens hemsida. (Se “Säljes – Kontorsbyggnad med anor från sent 1800-tal”. Se bild nedan.)

Kontorsbyggnaden, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm har styckats av och bildar nu fastigheten Bruket 8. Vänersborgs kommun vill sälja denna fastighet, dock inte till högstbjudande. Men det återkommer jag till en annan gång.

Vänersborgs kommun har alltså bestämt sig att göra ett sista försök att sälja Holmens gamla kontor. Men “problemen” har som bekant egentligen inte berott på brist på köpare – utan på oenigheter inom kommunen… Politikerna har helt enkelt inte varit överens.

Nu tycks någon eller några strunta i oenigheterna i kommunen, och också de formella beslutsvägarna. Det är i varje fall mitt intryck. Som vanligt tycks emellertid de gamla vanliga betongpartierna hitta varandra i slutändan. 

Historien började år 2010. Då köpte Vänersborgs kommun det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Dessutom har det tillkommit 670.600 kr i rivningskostnader för några hallar på området. (Som kommunen istället kunde ha sålt till Magnus Larsson i Sikhall för 5,2 milj kr.) Och ändå tror jag inte att det här är kommunens alla kostnader…

Delar av Holmens gamla kontorsbyggnad hyrdes ut under en kortare period. Sedan stod den tom. Kommunen bröt enligt uppgift strömmen, värmesystemen frös sönder och det blev ett tillhåll. Kommunen installerade inga larm och det fanns ingen bevakning. Hela kontoret blev så småningom sönderslaget och vandaliserat.

Den 15 november 2018 reagerade Samhällsbyggnadsnämnden. Det var tvunget att hända något med byggnaden innan det var för sent. Och eftersom kommunen inte hade någon användning av byggnaden så beslutade nämnden att föreslå en försäljning:

“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att sälja Holmens gamla huvudkontor i Vargön via mäklare.”

Den 22 maj 2019 hamnade ärendet i kommunfullmäktige. Fullmäktige beslutade:

  • “att Holmens Bruk AB:s gamla huvudkontor, inom fastigheten Rånnum 6:38 i Vargön, tillsammans med ett markområde runt byggnaden ska säljas via mäklare,”
  • “att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen, och”
  • “att köpehandlingar för kommunens del tecknas av mark- och exploateringsingenjör”

Så långt var det inga problem. Processen som skulle leda till en försäljning fortlöpte precis enligt regelboken.

Den 12 december 2019 behandlade Samhällsbyggnadsnämnden ärendet. Då ”beslöts” att Hillforth Development AB och Pro Tune AB skulle få köpa fastigheten till ett pris av 800.000 kr. Det ”beslöts” också att köpeavtalet skulle godkännas, att mark- och exploateringsingenjören skulle få uppdraget att underteckna föreslaget nyttjanderättsavtal och att samme person undertecknade föreslagen avsiktsförklaring. (Se Buccis blogg, “En vanlig fastighetsaffär”.)

Det intressanta var att Samhällsbyggnadsnämnden faktiskt inte beslutade detta, utan föreslog att kommunstyrelsen skulle fatta dessa beslut. Liksom att kommunstyrelsen skulle:

“ta ställning till av köparen önskat markförvärv med hänsyn till prissättning och framtida markanvändning.”

Nämnden “avsade” sig alltså ärendet och överlämnade beslutanderätten till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden ansåg att markförsäljningen kring byggnaden var en strategisk fråga.

Och det var den helt klart, om inte annat för att förutsättningarna hade ändrats jämfört med fullmäktiges beslut. Markområdet runt byggnaden hade ökat från 3.500 kvm till 35.000 kvm… Till samma pris… Och dessutom skulle köparna få ett nyttjanderättsavtal för ett markområde om ytterligare ca 6.100 kvm…

Den 26 februari 2020 behandlades försäljningen i kommunstyrelsen. Då blev det en ordentlig diskussion. Gunnar Lidell (M) ansåg att fastigheten såldes för billigt och James Bucci (V) ansåg att samhällsbyggnadsnämnden inte följde kommunfullmäktiges beslut (Bucci hade reserverat sig redan i SHB) och att beslutet även skulle strida mot EU:s regler.

Kommunstyrelsen röstade emellertid för en försäljning med röstsiffrorna 8-7. Det var i stort sett samhällsbyggnadsnämndens förslag som också blev kommunstyrelsens beslut. Dock skulle kommunstyrelsens ordförande underteckna köpehandlingar och nyttjanderättsavtal, och ingen annan.

Men. Det var inte riktigt så enkelt. Kommunstyrelsen skickade detta beslut som ett förslag till kommunfullmäktige… Det var fullmäktige som skulle fatta det avgörande beslutet. Kommunstyrelsen förklarade inte varför den skickade frågan vidare till kommunfullmäktige, men jag antar att det var på grund av att beslutet hade en strategisk och principiell karaktär. Kommunstyrelsen skulle som jag ser det ha kunnat skicka tillbaka frågan till samhällsbyggnadsnämnden för beslut.

Sedan började det bli riktigt “krångligt”. Och kanske till och med olagligt.

Anm. Fortsättning följer…

==

Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:

“Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)

Avsiktsförklaringar Wargöns hamnområde

6 september, 2019 1 kommentar

På kommunstyrelsens sammanträde i onsdags så blev det en del frågor kring ärendet “Etablering på området Wargön Innovation – Vargöns industriområde” (se “Idag var det KS igen”). Det var inte så att någon hade synpunkter på etableringen av Invotech AB på Wargöns industriområde. Tvärtom, alla som yttrade sig var mycket positiva. Men det restes en del frågetecken kring den så kallade avsiktsförklaringen för området. Någon uttryckte till och med efter mötet att det inte ens fanns någon beslutad avsiktsförklaring.

Och även tjänstemännen var tveksamma. Det var därför som ärendet överhuvudtaget kom upp på kommunstyrelsens bord. I beslutsunderlaget stod det:

“Anledningen till att ärendet skickas för beslut i kommunstyrelsen, beror på ett otydligt arbetssätt och mandat för att bedöma lämplig verksamhet på Wargön innovations- och industripark, enligt beslutad avsiktsförklaring till området.”

Det rådde alltså en viss förvirring i de styrande leden… Fast det inte lät så i beslutet… Det kom att lyda:

“Kommunstyrelsen godkänner etablering av Invotech AB på Wargöns industriområde; med motiveringen att företagets verksamhet är förenligt med § 2 i avsiktsförklaringen (KS 2014/450), energi, miljö och innovation.”

Hur tydligt som helst. Det är till och med en noggrann hänvisning till ett diarienummer och en paragraf i avsiktsförklaringen. Det var ingen tvekan när kommunstyrelsens ledamöter enhälligt fattade beslutet. Och varför inte, man måste väl kunna lita på underlaget…

Jag har med hjälp av kommunstyrelseförvaltningen och näringslivsavdelningen fått fram de aktuella dokumenten. (Tack!) Jag ska i denna blogg försöka reda ut vad som gäller och inte. Ämnet kan tyckas lite torrt och tråkigt, men resultatet av kommunens “tolkningar” har fått negativa konsekvenser för kommunen. Anser i varje fall jag.

Det finns en avsiktsförklaring. Helt klart. Det fullständiga namnet på avsiktsförklaringen är:

“Avsiktsförklaring – samverkan för att skapa förutsättningar för utveckling av Wargön till centrum för textilåtervinning”

”Textilåtervinning”? Bara textilåtervinning? Redan här kan man konstatera att Invotech AB, som ärendet gällde i onsdags, inte sysslar med textilåtervinning. Företaget erbjuder enligt handlingarna:

“nya innovationer och hållbara material inom till exempel energioptimering och solceller. Man vill också erbjuda säkerhet och digitala framtida tjänster”

Avsiktsförklaringens rubrik tycktes således inte vara tillämplig på gårdagens ärende… (Det ska för övrigt bli intressant att se vilka innovationer som Invotech arbetar med och som de har för avsikt att utveckla…)

Avsiktsförklaringen är på fem sidor, inklusive en karta. Den är underskriven den 13 maj 2015 av tre parter, Ove Thörnkvist, kommundirektör Vänersborgs kommun, Henrik Norlin, VD Re:newcell AB, och Peter Zienau, VD Innovatum AB. Det ska noteras att det alltså är en avsiktsförklaring av tre parter tillsammans. Förklaringen gäller dessa tre parter och deras förhållande till varandra, ingen annan och inget annat.

Avsiktsförklaringen har (hade) ingen bindande juridisk status. Det stod tydligt i överenskommelsen:

“Parterna är överens om att denna avsiktsförklaring inte innehåller juridiskt bindande åtaganden annat än beträffande sekretess nedan.”

Och det var tämligen självklart. Det var ju kommunen som ägde, och äger, marken i området och skulle avsiktsförklaringen ha någon bäring och vara bindande för nya, i framtiden tillkommande företag, så borde ju kommunen ensam stå för den. Kan jag tycka.

Men avsiktsförklaringen handlar alltså bara om de tre parterna och de “förväntningar” som de hade på varandra…

Förklaringen börjar med en bakgrund – och denna bakgrund utgör paragraf 2, dvs den paragraf som kommunstyrelsen hänvisar till i onsdagens beslut.

Paragraf 2 börjar:

“Kommunen har förvärvat markområdet Wargön och arbetar med områdets utveckling med målet att skapa ett nytt verksamhetsområde med profilen energi, miljö och innovation.”

Det är alltså denna mening som allt handlar om.

När man läser meningen så får i varje fall jag uppfattningen att den egentligen hänvisar till något annat dokument. Typ något som har beslutats, överenskommits, när kommunen t ex köpte marken. För just detta dokument handlar ju om något annat, med tre parter inblandade. Det handlar inte om kommunens avsikter för andra företag – än möjligtvis de som sysslar med textilåtervinning.

Men det är till detta dokument och inget annat som beslutet i kommunstyrelsen hänvisade till. Hade det funnits något särskilt beslut om kommunens avsikter med området så hade det naturligtvis hänvisats till det.

Det skrivs “med profilen” i förklaringen. Det kan enligt min mening inte innebära att all annan verksamhet utesluts. Och det tror jag inte heller att någon kan tolka in i formuleringen.

Jag kan förstå att tjänstemännen har svårt med politikernas formuleringar. Och det kommer de att ha fortsättningsvis också. De fick inga riktlinjer eller definitioner nu heller…

Den avsiktsförklaring som kommunen, Innovatum och Re:newcell har enats om fortsätter sedan med § 4 “Mål och åtaganden”:

“Parternas gemensamma mål är att etableringar som ger en komplett värdekedja för textilåtervinning ska ske på Wargön.”

Det märks återigen att dokumentet inte handlar om något annat än samarbetet mellan de tre parterna – om textilåtervinning och inget annat. Det handlar inte om Vänersborgs avsiktsförklaring med området i stort…

Och allt inriktas på att Re:newcell AB ska etablera sig i Wargön… Vilket de aldrig gjorde…

En av de tre parterna, Re:newcell, hoppade alltså av hela “projektet”. Företaget etablerade sig istället i Kristinehamn. På det sättet fullföljde aldrig företaget överenskommelsen och då kan man väl anse att hela avsiktsförklaringen förlorade sin giltighet. Ett avtal, om än inte juridiskt bindande, torde väl ha upphört den dag en av parterna drog sig ur…

Å andra sidan gällde inte avsiktsförklaringen mellan de tre parterna särskilt länge. I § 5 anges tiden för överenskommelsen:

“Denna avsiktsförklaring … är gällande fr o m undertecknandet och fram till och med 2015-12-31”.

Överenskommelsen gällde bara 7,5 månader… Den gäller inte nu. Det är ytterligare ett skäl till att det borde finnas ett särskilt dokument om en avsiktsförklaring för området som Vänersborgs kommun har beslutat.

Det finns faktiskt en annan avsiktsförklaring, en till. Den avsiktsförklaringen är från 24 mars 2010 och godkändes av kommunstyrelsen den 7 april 2010. Det var faktiskt i samband med att kommunen köpte marken i Vargön. Avsiktsförklaringen slöts mellan Lars Winter, VD Holmen Paper AB, och Lars-Göran Ljunggren, kommunstyrelsens ordförande.

Här kanske det står vad Vänersborg vill med markområdet? Jo då, det gör det:

“Kommunen planerar att bedriva industri- och hamnverksamhet på Fastigheten.”

No more, no less.

Som jag ser det, så är det alltså mycket tveksamt om kommunen på något sätt har beslutat om hur hamnområdet i Wargön ska användas. (Jag kan i varje fall inte hitta något och har någon annan person någon annan handling så hoppas jag att personen hör av sig.)

Det går följaktligen inte att i beslut som kommunen tar, som KS-beslutet i onsdags, att hänvisa till skrivningar i dokument som inte gäller och som överhuvudtaget inte har den status av beslut som krävs. Jag undrar till och med om KS beslut i onsdags är riktigt lagligt…

Och för fullständighetens skull.

Avsiktsförklaringen mellan kommunen, Innovatum och Re:newcell behandlades och beslutades i kommunstyrelsen den 29 april 2015. I stort sett alla ordinarie ledamöter och ersättare var på plats. I närvarolistan återfinns t ex Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). En av de få som inte var närvarande var kommunstyrelsens dåvarande ordförande Marie Dahlin (S).

Kommunstyrelsens beslut hade då följande lydelse:

“Kommunstyrelsen beslutar ställa sig bakom upprättad avsiktsförklaring och uppdrar åt kommundirektören att underteckna denna. Kommundirektören ges också i uppdrag att underteckna ett blivande sekretessavtal.”

Det var liksom inte meningen i § 2 som KS ställde sig bakom, det var hela dokumentet. Det var hela det dokument som handlade om hur tre parter i samverkan skulle arbeta för att skapa förutsättningar för en utveckling av Wargön till centrum för textilåtervinning…

Alltså.

Det här den här formuleringen i Avsiktsförklaringens § 2 som det handlar om:

“Kommunen har förvärvat markområdet Wargön och arbetar med områdets utveckling med målet att skapa ett nytt verksamhetsområde med profilen energi, miljö och innovation.”

Både politiker och tjänstemän har arbetat efter den här formuleringen i flera år. Det har lett till att Vänersborgs kommun har sagt nej till etableringar av företag i området. 

Senast i fredags, under ett möte mellan kommunen och företagare i Vargön, vittnade flera företagare om att de hade nekats köpa mark i området. Kommunen hade hänvisat till ovanstående formulering i avsiktsförklaringen. Det har även skett tidigare – med större företag…

Jag har för övrigt skrivit några bloggar om en av de företagare som ville köpa mark och hallarna i hamnområdet för 2,6 milj kr. Köparen var villig att själv säkra kajen för skred och dessutom erbjöd han sig att låta kommunen få ”friskriva sig” från allt ansvar om något oförutsett skulle inträffa. Entreprenören tänkte använda lagerhallarna för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Han hade kontakter med andra företag som också var intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Jag har själv pratat med en av dessa företagare så sent som igår. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna.

Kommunen sålde inte, den anförde inte heller någon motivering – kommunen rev hallarna utan förklaring till en kostnad av 670.600 kr. (Se “Vad händer egentligen i Vargön?” och “Rivningen i Vargöns hamn”.)

Det är många som undrar vad kommunen sysslar med. De flesta vänersborgare och vargöbor torde ha den åsikten att kommunen ska välkomna alla företag (inom rimliga gränser), som vill etablera sig i kommunen och i Wargön. Är det något som kommunen behöver så är det definitivt fler företagare och fler arbetstillfällen.

Och detta särskilt med tanke på alla de miljoner som kommunen har lagt ner i området. Kommunen köpte hamn- och industriområdet av Holmen Paper för 16,7 milj år 2010, sedan investerades 22 miljoner i gator, VA etc och häromåret uppfördes Innovationsbyggnaden för 24,8 miljoner kr. Och ändå är jag inte säker på att det här är kommunens alla kostnader…

Ärligt talat så tvivlar jag ibland på hur Vänersborgs kommun styrs…

Vad händer egentligen med Wargön Innovation?

10 mars, 2019 3 kommentarer

Det ena ger det andra.

Bloggen i fredags om vad som egentligen händer på hamnområdet i Vargön (se ”Vad händer egentligen i Vargön?”) gav funderingar om vad som egentligen händer med Wargön Innovation.

Det var den 22 februari 2017 som kommunfullmäktige, efter en nästan två timmar lång debatt, beslutade att uppföra en byggnad för 24,8 miljoner kr ett stenkast från hamnområdet. (Se ”KF röstar ja till Wargön Innovation”.) Det första spadtaget togs den 17 augusti 2017 och byggnaden är nu på plats. Huruvida kostnaderna har hållit sig inom ramen vet jag emellertid inte. Det finns säkert en slutredovisning, men den har jag inte sett. I anslaget från fullmäktige ingick nämligen inte riktigt alla kostnader. Det var kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning och lös inredning. Sedan ska vi komma ihåg att kommunen också har investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen även köpte hamn- och industriområdet för 16 milj år 2010…

Fullmäktiges beslut om att uppföra en byggnad till projektet Wargön Innovation överklagades av Gunnar Lidell (M). (Se ”Lidell överklagar KF-beslut”.) Lidell och moderaterna ansåg att beslutet stred mot både EU:s regler kring otillåtet statsstöd och kommunallagen om den kommunala kompetensen. Det tyckte inte förvaltningsrätten, och inte heller kommunens dåvarande jurist, men jag tror att det var ”på gränsen”…

Projektet Wargön Innovation arbetar mot målet att Vargön ska bli ett centrum för hållbara materialinnovationer, så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. På hemsidan står det (se ”Så jobbar Wargön Innovation”):

”Wargön Innovations målsättning är att skapa innovativa system och affärsmodeller för att ta hand om alla sorters textilier i ett cirkulärt flöde. Därför arbetar vi med att bygga upp ett system för både manuell och automatisk sortering av textilier. Vi arbetar också för att tillsammans med entreprenörer, innovatörer och andra aktörer av olika slag skapa projekt för att ta fram nya produkter av uttjänta textiler.”

Det handlar, kan man säga, om återvinning och hållbar produktion. Och inte minst, utsikten om framtida arbetstillfällen i Vargön.

Innovatum har varit huvudman för projekt Wargön Innovation de senaste åren. Projektet har drivits med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (via Tillväxtverket), Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun:

”Europeiska regionala utvecklingsfonden svarar för 40 % av grundfinansieringen på totalt ca 22 Mkr för de tre åren och Västra Götalandsregionen samt Vänersborgs kommun för 30 % vardera.”

Det finns dock ett stort frågetecken kring hela projektet. Innovatum upphör att vara huvudman för projektet den 1 juli i år (2019). I år! Om knappt 4 månader!

Och vad händer då? Finns det någon projektägare längre? Ska Vänersborgs kommun vara projektägare? Har kommunen ens någon hyresgäst i byggnaden efter 1 juli? Kommer kommunen att vara ensam ansvarig för projektet? Och ensam med kostnaderna…?

På Wargön Innovations hemsida står det (se ”Wargön Innovation möjliggör produktion av framtidens material”):

”Wargön Innovation stöttar entreprenörer, företag och offentliga aktörer i att utveckla och kommersialisera nya hållbara material. Vi erbjuder tekniska resurser, kompetens och de nätverk som behövs för att lotsa en materialinnovation från idé-stadie till färdig produkt.”

Ska Vänersborgs kommun erbjuda dessa resurser och denna stöttning efter den 1 juli? Och är sådana här uppgifter i så fall förenliga med EU:s regler och kommunallagen?

Och vad jag förstår så finns det fortfarande inte ens en sorteringsmaskin för de insamlade kläderna på plats…

Det finns lika många frågor kring Wargön Innovation som när det gäller hamnområdet… (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.) Och varför denna tystnad ”i kommunhuset” kring Wargön Innovation? Före den 1 juli 2019 krävs det ju någon form av politiskt beslut. Borde det åtminstone inte finnas underlag för hur man kan/bör gå vidare?

När jag försöker leta uppgifter och fakta i diariet så hittar jag inget om hur framtiden för Wargön Innovation ska se ut. Däremot hittar jag två andra dokument om Wargön Innovation.

Det första dokumentet är ett uppdrag från kommundirektören, från november 2017. Där ger kommundirektören ett uppdrag till kommunens näringslivsutvecklare att:

”se över och ge förslag på hur en framtida organisation som ska arbeta med att få företag att etablera sig på Wargön Innovation- och industriområde skulle kunna se ut. Förslaget ska inkludera roller och budget.”

Det var förutseende. Precis som det borde vara. Problemet är emellertid att jag inte ser någon redovisning eller skriftlig rapport. Rann uppdraget ut i sanden?

Jag hittar också ett dokument som är något förbryllande. Det är en mailväxling från mars 2018 som blev diariefört först för knappt två veckor sedan. Det var ett mail från en av näringslivsutvecklarna till dåvarande kommunalrådet Marie Dahlin (S) och nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S), som då var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden:

”Vi behöver stämma av med er om hur ni tänker kring Vargön Industri- och Innovationspark vad gäller elintensiva företag som till exempel ett datacenter. Kan det ens vara aktuellt på detta område som ska ha inriktning mot innovativa företag (prägeln ska ju vara skog och återvinning)? Vi har sent i eftermiddag fått en förfrågan från Business Sweden/Position Väst om vi vill ta emot ett amerikanskt företag för visning på tisdag.”

Wow! Amerikanskt företag? Datacenter?

Svaret från Marie Dahlin och Benny Augustsson:

”Elintensiva företag är inte målgruppen som vi vill ha på Vargönområdet. Men vi lyssnar gärna och är inte ointresserade av företagsetableringar i kommunen. Men just på området i Vargön är det miljö och innovation med inriktning textil, skog och jordbruk som är sagt därute.”

Va??????

Inte nog med att entreprenören från Dalsland (se ”Vad händer egentligen i Vargön?”) inte fick köpa lagerhallarna i hamnområdet och starta upp verksamhet i ”Vargön Industri- och Innovationspark” (vet inte om jag har hört just det här namnet förut) – inte heller ett datacenter var intressant… (Vem tog förresten beslutet att elintensiva företag inte tillhörde ”målgruppen”?)

Det är nog inte bara jag som har vissa betänkligheter inför Vargöns framtid… Och kanske även kommunens framtid…

Svar från Wargön Innovation

8 januari, 2018 1 kommentar

I fredags skrev jag en blogg om Wargön Innovation (se ”Tankar kring Wargön Innovation”). Jag har fått ett svar från Wargön Innovation som menar att det fanns ett antal sakfel i bloggen, närmare bestämt fyra stycken…

1Wargön Innovation kan väl hålla med om att insamlingen i Vargön ska skapa en slags ”bykänsla” för projektet, men vill lyfta fram att insamlingen är en del av:

”processen att undersöka vilka material som kommer in när vi ber om alla textilier, även de som normalt sett skulle hamna i soptunnan och gå till förbränning.”

Wargön Innovation vill också framhålla att projektet samverkar i insamling och sortering med bland andra Emmaus och Röda Korset, som tar hand om de textilier som går att återbruka.

Det var kanske inte ett direkt sakfel från min sida, utan mer av en komplettering från Wargön Innovation.

2Wargön Innovation menar vidare att det inte är ett privat företag, utan ett utvecklingsprojekt. Och det är helt riktigt. Projektet drivs med medel från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun.

Wargön Innovation skriver vidare:

”Att kommuner engagerar sig i utvecklingsprojekt är inte ovanligt och ofta en förutsättning för att åstadkomma positiv förändring.”

Och så kan det kanske vara. Jag har själv röstat för 24,8 milj kr till projektet…

pengar6Men det är intressant vad som menas med att ”kommunen engagerar sig”. Jag kan väl själv tycka att 24,8 milj för uppförandet av en byggnad i Wargön är tillräckligt. Särskilt när man betänker att kommunen dessutom investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen också köpte Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 milj år 2010…

Kommunen engagerade sig i klädinsamlingen. Kommunens Utvecklingskontor har nämligen meddelat att det står för kostnaden av insamlingen. Det var:

wargoninnovations”inom ramen för det åtagande Vänersborgs kommun gjort i projekt Wargön Innovation.”

I det beslut som fullmäktige fattade den 22 februari 2017 så handlade det ”bara” om att tillhandahålla en byggnad. Men det finns ett projektavtal mellan Wargön Innovation och Vänersborgs kommun, det finns det. Avtalet löper till den 4 april i år och där står det:

”Projektpartner medverkar i Projektet med in-kind motsvarande en summa om 100.000 kronor i enlighet med ansökan.”

Det är väl inte helt solklart vad som menas med denna skrivning. Men ”in-kind” betyder typ ”i natura” och ”projektpartner” är Vänersborgs kommun. Det finns väl därför skäl att förutsätta att det är de här 100.000 kronorna som har betalat klädinsamlingen. Och så kan nog avtalet tolkas… Däremot meddelar Utvecklingskontoret att Wargön Innovation själva har skickat ut ”klädpåsarna”.

Och det var ju bra att få klarhet i de här sakerna.

3Sedan har Wargön Innovation synpunkter på det här med sorteringstekniken, och skriver:

”Att nå målet om hållbar textil är en komplex fråga. Att det nu pågår flera projekt kring textilsortering är bra, det handlar om komplexa problem där flera olika tekniska, ekonomiska och logistiska lösningar behöver prövas ut. Vi samverkar med många olika parter på området och en framtida anläggning för textilsortering kommer att innehålla en mängd olika tekniker. Vi har självklart kontakt med övriga initiativ i Sverige.”

Och egentligen skrev jag nog inget annat. Jag skrev faktiskt:

”Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.”

Så det var väl egentligen inte heller något direkt sakfel… Men jag noterar att jag ser det mer som om teknikprojekten konkurrerar med varandra, medan Wargön Innovation betonar ”vi-tillsammans”.

4Och så var det den fjärde och sista ”rättelsen”.

”Wargön Innovation har aldrig utlovat 400 jobb i Vargön. Offentligt finansierad verksamhet likt vår kan inte göra sådana utfästelser. Däremot samverkar vi med och stödjer innovatörer och entreprenörer vars verksamheter kommer att skapa nya arbetstillfällen med framtidens hållbara material.”

renewcell_loggaVem som har sagt vad, och var information och ”rykten” kommer ifrån kan vara svårt att få reda på. I det här fallet är det nog så att uppgiften kom från Re:newcell (ni vet företaget som skulle bygga en anläggning i Vargön, men som sedan flyttade till Kristinehamn istället) och återgavs på kommunens hemsida. Rätt ska vara rätt, uppgiften kom alltså inte från Wargön Innovation.

Jag tycker väl inte att bloggen innehöll fyra sakfel som Wargön Innovation hävdar, men, som sagt, rätt ska vara rätt. Med dagens kompletteringar från Wargön Innovation så hoppas jag i varje fall att mer fakta har kommit fram och att ytterligare ljus spridits över projektet. Som jag trots allt hoppas ska bli lyckat och att det verkligen händer något i Vargön som kommer att skapa fler arbetstillfällen. Annars har jag genom min röst varit med om att ”spela bort” 24,8 miljoner…

Tankar kring Wargön Innovation

5 januari, 2018 2 kommentarer

lidell_vgnKommunalrådet Gunnar Lidell (M) figurerar flitigt i TTELA nu för tiden. Det är nästan så att man inte tror att det finns några andra politiker i kommunen…

Idag skrev TTELA om att Förvaltningsrätten avslog Lidells överklagan av kommunfullmäktiges beslut från den 22 februari. Fullmäktiges beslut som innebar att Fastighets AB Vänersborg (ett kommunalt bolag) skulle uppföra en byggnad för projektet Wargön Innovation. Kostnaden för byggnaden inklusive tomtkostnaden beräknades uppgå till 24,8 milj kr. (Vänsterpartiet röstade, och under viss vånda jag också, för investeringen.)

forvaltningsrattenFörvaltningsrättens beslut var väntat. (Se ”Lidell överklagar KF-beslut”.) Rätten ansåg inte att beslutet, som Lidell gjorde gällande (citerat från TTELA):

”strider mot reglerna om statsstöd och att beslutet innebär ett otillåtet stöd till en enskild näringsidkare.”

Jag kan ändå inte låta bli att tycka att det ligger en del i Lidells argumentation när han säger till TTELA:

”jag tycker inte att det här är rätt sätt att använda skattepengar.”

WIJag har inte varit ute i hamnområdet i Vargön på sistone, men enligt uppgift går bygget och projektet enligt planerna. Däremot har jag sett att kommunen hjälper Wargön Innovation med att samla in kläder och textilier. Så här står det på Kretslopp och Vattens hemsida (se här):

”I samarbete med Vänersborgs kommun samlar Wargön Innovation in kläder och textilier i Vargön till ett sorteringsförsök där ny automatisk sorteringsteknik testas.”

Kretslopp och Vatten skickar hem en plastpåse, miljövänlig så klart, till 2.600 hushåll i Vargön. Varför det bara är till hushåll i Vargön vet jag inte. Kanske vill Wargön Innovation skapa en slags ”bykänsla” för projektet. Lördag den 13 januari kommer sedan Kretslopp och Vatten och hämtar påsarna, som då förhoppningsvis är fyllda med kläder och textilier.

Jag skrev och frågade Kretslopp och Vatten om de skickade en faktura för insamlingen till Wargön Innovation. Det gjorde de inte. Däremot skickade de en faktura till kommunens Utvecklingsenhet. Jag har inte fått svar från Utvecklingsenheten, än, vem som slutligen ska betala fakturan – kommunen eller Wargön Innovation.

wargoninnovationsDet är lite ”udda”, eller borde vara det i varje fall, att kommunen hjälper ett privat företag på detta sätt. Fast sådant har hänt i Vänersborg förr, inte helt sällan faktiskt… Det har också skett annonsering på kommunens hemsida, vilket jag förmodar är gratis för Wargön Innovation.

Insamlingen reser en del andra frågor också. Varför ska just Vargöborna göra en extra koll i garderoben efter gamla kläder när  projekt Wargön Innovation istället kunde vänt sig till stora klädcentraler, klädkedjor, tvätterier eller rent av icke säljbara kläder från Myrorna, Erikshjälpen, Röda Korset och andra sociala företag  och verksamheter?

Och har Wargön Innovation en maskin som kan sortera kläder och textilier? Det står nämligen så på Kretslopp och Vattens hemsida, vilket för övrigt är precis samma text som står på Wargön Innovations sida (se här):

”All textil som inte går att återanvända kommer att sorteras i en helt nyutvecklad sorteringsmaskin. Den kan sortera textil baserat på fiberkomposition, som exempelvis bomull, polyester och olika blandningar.”

textilierDet låter ju intressant. Från Wargön Innovation skriver man (källa: mailkorrespondens):

”I projektet ingår att utvärdera automatisk sortering av textil, dvs att med sensorer känna av vilket material en textil består av, bomull, polyester, ull, eller blandningar därav.”

För att genomföra denna del av projektet har Wargön Innovation skaffat en tillfällig lokal i Vargön och där placerat en liten pilotanläggning. Under en dryg månad (mitten januari-mitten februari) ska man sortera kläder och textilier på försök.

tre_kronorMen samtidigt utvecklas ju denna teknik på andra håll i Sverige. I t ex Stockholm var man tidigt ute inom textilåtervinning och sortering (se ”Projekt för textilsortering”, 22 januari 2015):

”Stockholm Vatten och Avfall är med i ett pilotprojekt i den absoluta framkanten när det gäller sorteringsteknik för textilåtervinning. Lämna dina kläder och andra textilier till återvinningscentralen i Bromma, så går de antingen till återbruk eller sorteras i en unik maskin efter vilka fibrer de innehåller för textilåtervinning.
Sorteringsmaskinen är trettio meter lång och kan med hjälp av optiska sensorer sortera textil utifrån vilka fibrer textilen består av.”

ivlI t ex Avesta pågår också ett projekt om textilåtervinning och sortering (se artikeln ”Här är tekniken som kan revolutionera textilåtervinningen” på Svenska Miljöinstitutets hemsida, 8 mars 2017):

”Automatisk istället för manuell sortering ger nya möjligheter för ökad textilåtervinning. I en unik pilotanläggning i Avesta är nu en trettio meter lång maskin på plats som med hjälp av optiska sensorer kan sortera textilier utifrån olika fiberinnehåll.”

gul_klanning2Det tycks som om man är lite sent ute i Wargön, både när det gäller sorteringsmaskiner och textilåtervinning…

Så jag blir inte riktigt klok på projekt Wargön Innovation. Ibland får jag känslan, rätt eller fel, att det med jämna mellanrum kommer ”utspel” för att hålla projektet vid liv och kanske också få mer pengar av kommunen. Vem minns t ex inte löftena om 400 nya jobb för några år sedan. Eller den ”gula klänningen”.

Men på Wargön Innovation är de optimistiska. Samtidigt är de som arbetar oerhört positiva och kreativa. Men är de ute i rätt tid? Verkar det inte som om andra aktörer ligger längre fram?

fotsparJag vet inte, jag hoppas att jag har fel i mina tvivel. Jag hoppas verkligen att det åter ska bli verksamhet på industriområdet i Vargön och att nya arbetstillfällen skapas. Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.

Sedan har vi återigen den här diskussionen, om vart skattebetalarnas pengar ska gå – till lagstadgade verksamheter eller till annat. Men den tar vi en annan gång.

För övrigt svarar man på Wargön Innovation,  apropå det jag skrev ovan, att i projektet att ta fram lösningar för framtidens sorteringsanläggning för textil samt att utveckla affärsmodeller ingår parter som Röda Korset, Emmaus Björkå, Myrorna och Stadsmissionen, samt även Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Stena Recycling, Varnergruppen, KappAhl och Berendsen tvätteri.

Och det är ju bra.

Kategorier:M, Wargön Innovation

Heta politiska frågor (1/2)

17 augusti, 2017 2 kommentarer

trainNu har det politiska tåget börjat rulla. Och det är bara lite drygt ett år tills det kommer fram till slutstationen – valet i september nästa år…

kommunstyrelsenKommunstyrelsen hade sammanträde igår. Kallelsen bestod av 805 sidor, men mötet blev ändå kort, ca 2 timmar. Det var bara i ett ärende som Vänsterpartiet hade en avvikande åsikt. Det handlade om att ”Program för Detaljplaner för Sanden söder om Dalbobron” ska godkännas av fullmäktige och att ”byggnadsnämnden får i uppdrag att bedriva fortsatt planarbete och upprätta detaljplaner för området”.

Vänsterpartiets ledamöter i kommunstyrelsen, och jag håller med dem, anser att processen för Sanden går för fort. Det finns andra detaljplaner som bör prioriteras, t ex Holmängen, Skaven/Öxnered och Onsjö. Ska planeringen av Sanden komma igång nu och dessutom prioriteras kommer detta oundvikligen att påverka arbetet med de andra områdena. Ochsanden det är boende i dessa områden som är viktigast. Bostäderna på Sanden kommer helt enkelt att bli så dyra, att ”vanligt folk” inte kommer att ha råd att bo där.

Det finns dessutom en mängd olösta frågor på Sanden. Ägarförhållandena är bara en. Många som bedriver verksamhet där vill helt enkelt inte flytta. Kommunstyrelsens majoritet anser emellertid att dessa frågor får lösas efterhand…

lansstyrelsen-vastra-gotalandLänsstyrelsen skriver om Vänersborgs planer på Sanden:

”Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”

Som sagt, det återstår mycket att lösa. ”En bit på väg” med översvämningsskyddet… Och den synkronisering som Länsstyrelsen talar om vill kommunstyrelsen lösa efterhand… Den också…

Kommunstyrelsen vill alltså bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer – en attityd och inställning som tyvärr är alltför vanlig i Vänersborg, och som historisk har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar. Sanden är nog inget undantag. Det lär bli dyrt där också…

Du kan läsa mer om kommunstyrelsens sammanträde på Vänsterpartiets hemsida, ”Det tar tid att komma igång”.

wargoninnovationsFör ovanlighetens skull hölls kommunstyrelsens sammanträde på eftermiddagen. Orsaken var att det första spadtaget på Wargön Innovation togs med närvaro av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) på förmiddagen.

Det var den 22 februari i år som kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade att (se ”KF röstar ja till Wargön Innovation”):

”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”

votering2Beslutet föregicks av en votering som slutade 32-19. Bland de 19 ledamöter som röstade nej fanns bland annat moderaterna. Själv var jag tveksam in i det sista (se ”Wargön Innovations vara eller inte vara”), men röstade slutligen tillsammans med de andra i Vänsterpartiet ja.

Gunnar Lidell (M) överklagade beslutet till Förvaltningsrätten. Lidell ville få beslutet prövat. Och naturligtvis upphävt, eftersom han misstänker att beslutet är olagligt.

forvaltningsrattenJag tror inte att överklagandet går igenom. Den dåvarande kommunjuristen hade tagit upp de juridiska aspekterna av beslutet i underlaget inför beslutet. Visst, beslutet var en slags balans på den juridiska knivseggen, men kommunjuristen bedömde att projektet var lagligt. Och kommunjuristen brukade veta vad hon pratade om…

Nu har man börjat gräva ute i Vargön. Det har vi kunnat läsa om i media. Fast det är klart, när Mikael Damberg sa till TTELA (se ”Modig satsning av Vänersborg”) att det var en:

nervous2”modig satsning som Vänersborgs kommun gör”

… så blir man lätt lite nervös…

Men jag tror, hoppas och vill att det blir bra. Blir satsningen lyckad kan det leda till fler arbetstillfällen i Vargön. Precis som Marie Dahlin (S) säger. (Se ”Kommunalrådet: Det kommer ge arbetstillfällen”.) Något som verkligen är viktigt för både kommunen och Vargön.

Det var två av de politiska frågor som det kommer att diskuteras kring fram till det politiska tåget kommer till nästa station.

Lidell överklagar KF-beslut

wargoninnovationsDen 22 februari i år så beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att:

”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”

Debatten innan beslutet tog nästan 2 timmar och ärendet avslutades med en votering. Voteringen slutade 32-19, vilket innebar att en byggnad i Vargön ska uppföras. Bland de 19 ledamöter som röstade nej fanns bland annat moderaterna. (Se ”KF röstar ja till Wargön Innovation”.)

forvaltningsrattenModeraterna framförde redan under debatten att de övervägde att överklaga ett eventuellt ”ja-beslut”. Och det har nu kommunstyrelsens 1:e vice ordförandeeu_logga Gunnar Lidell (M) gjort. Han har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg och anmält det till den Europeiska Kommissionen.

I sitt överklagande till Förvaltningsrätten har Lidell också begärt:

”att förvaltningsrätten interimistiskt förordnar att beslutet tills vidare inte får verkställas (inhibition).”

Detta beskrev TTELA i en mycket kortfattad artikel i gårdagens papperstidning.

Överklagandet till Förvaltningsrätten betyder att Gunnar Lidell vill få beslutet prövat. Och vbg_logganaturligtvis upphävt, eftersom han misstänker att beslutet är olagligt.

Lidell gör gällande att fullmäktiges beslut utgör ett olagligt stöd från Vänersborgs kommun till Innovatum AB. Han åberopar tre grunder.

1”I första hand görs gällande att beslutet utgör otillåtet statsstöd enligt fördraget om EU:s funktionssätt.”

regeringenDet här utvecklar Lidell och skriver bland annat:

”Stödet har inte på föreskrivet sätt anmälts av kommunen till regeringen, och följaktligen har detta inte heller anmälts till, eller godkänts av, EU-kommissionen.”

Jag vill minnas att jag faktiskt läste detta i handlingarna då det begav sig och att det antyddes att det kunde vara en miss av kommunen att inte ha meddelat detta.

2”I andra hand görs gällande att beslutet strider mot den kommunala kompetensen, då fråga är om en byggnad som är avsedd att uppföras för ett utpekat företags verksamhet, tillika med för företaget specialanpassad utformning.”

Lidell menar att kommunen inte har angett några särskilda skäl för att tillgodose Innovatums behov av lokaler och han tycker inte heller att upplåtelsen är affärsmässig.

3”I tredje hand görs gällande att beslutet utgör ett sådant individuellt riktat stöd till en enskild näringsidkare som avses i 2 kap 8 § KL. Några synnerliga skäl för detta stöd har inte redovisats.”

Det var Gunnar Lidells tre skäl till att beslutet borde betraktas som olagligt. Enligt hans sätt att se på det alltså.

Det är väl inte helt svårt att räkna ut att överklagandet har lett till en del reaktioner i Vänersborg. Min uppfattning är dock att det är viktigt att lagar följs – och finns det några tveksamheter så är det bra att de juridiska experterna får ta en titt på frågeställningarna.lidell2016

Men det här uttalandet av Gunnar Lidell (M) i TTELA stämmer inte:

”Jag ställde frågan tre gånger: ”Är detta lagligt?” Men jag fick inget svar.”

Undertecknad vänsterpartist tog faktiskt upp ämnet från talarstolen och försökte besvara frågan. Även om Lidells fråga var, och är, retorisk. I den meningen att den är omöjlig att svara på. För det vet Lidell och moderaterna lika bra som alla andra, att de som avgör vad som är lagligt eller inte – de finns inte i sessionssalen i Vänersborg. De sitter och dömer i olika domstolar, t ex i Förvaltningsrätten.

balans_kniveggI mitt inlägg i fullmäktige redogjorde jag i varje fall för min syn på lagligheten – att det var en slags balans på den juridiska knivseggen. Men att kommunjuristen, i det underlag som fanns i handlingarna, bedömde att projektet var lagligt. Och kommunjuristen brukade veta vad hon pratade om…

Så min uppfattning var och är att beslutet är lagligt. Säker kan dock inte någon vara förrän domstolen har sagt sitt…

KF röstar ja till Wargön Innovation

23 februari, 2017 6 kommentarer

Det var en hel del ärenden som skulle avhandlas på fullmäktige igår. Och efter att strulet med mikrofoner och datorer hade avhjälpts på ett någorlunda hyggligt sätt så kom sammanträdet också igång. Dock utan att alla funktioner i systemet fungerade.

WIDet var i synnerhet det första ärendet som tilldrog sig uppmärksamt och allmänt intresse:

”Fråga om uppförande av byggnad projekt Wargön Innovation.”

Ärendet tog nästan två timmar att avhandla. Det var ovanligt många talare som deltog i debatten och min uppfattning var nog också att det var en i huvudsak saklig och bra diskussion. TTELA var snabbt ute med nyheten, med dels ett referat (”Klart för testanläggning”) och dels en särskild kommentar av Niklas Johansson (”Politikerna är tvungna att till slut sätta ner foten”).

votering3Ärendet slutade med en votering där beslutet blev att byggnaden ska uppföras. Resultatet blev 32-19, en ganska övertygande majoritet alltså. De partier som röstade ja till beslutet var socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, kristdemokraterna, välfärdspartiet och Vänsterpartiet. Moderaterna, liberalerna och sverigedemokraterna röstade nej. En miljöpartist i salen andades ljudligt ut, det var ett tag sedan som den styrande minoriteten vann en viktig omröstning…

Marie_Dahlin2Marie Dahlin (S) startade debatten med att säga:

”Äntligen! Som jag har väntat på det här beslutet.”

Tyvärr fick jag lite dåliga vibbar av det uttalandet. Det var ungefär så som debatten lät när beslutet om arenan togs för några år sedan… Men i sak blev det rätt. Dahlin fortsatte nämligen med betydelsen av en anläggning i just Vargön. Något som Lutz Rininsland senare fyllde i med att det stora såret från Holmens nedläggning måste läkas. Dahlin och flera andra talare tog också upp vikten av satsningen ur miljösynpunkt – återvinning, hållbar produktion och grön tillväxt. Men visst var det så att ja-sidans argument till stor del präglades av en stark tro och många förhoppningar, något som framför allt moderaterna inte var sena med att påpeka.

Det var många moderater uppe i talarstolen igår. De tog framför allt upp två frågor:

  • Klarar det här beslutet ett överklagande – juridiskt?
  • Har någon försökt att hitta några andra hyresvärdar?facebook_M

På moderaternas Facebooksida skriver de idag att de inte fick svar på dessa frågor. Det tycker jag inte är helt med sanningen överensstämmande faktiskt. Benny Augustsson (S) sa t ex att det inte fanns några tomma industrifastigheter, inte ens i Trollhättan. Marika Isetorp (MP) menade att det var en unik byggnad som skulle uppföras.

vbg_loggaDet är klart att privata intressenter skulle kunna uppföra byggnaden, som många moderater efterlyste – med en moderat baktanke att eftersom inga har gjort det så är tron på projektet tämligen svalt… Men ibland måste stat och kommun gå före i mer riskfyllda projekt för att få igång verksamheter – och när dessa väl kommer igång och visar sig bli lyckade, så kommer det privata kapitalet som på beställning. Vi har sett många exempel på sådant i Sverige.balans_knivegg

När det gäller det juridiska så tog jag upp det ämnet från talarstolen. Jag hänvisade till att det var en slags balans på den juridiska knivseggen, men att kommunjuristen, i det underlag som fanns i handlingarna, bedömde att projektet var lagligt. Och efter att ha läst några domar där kommuner har fällts i liknande fall, så var dessa mål ändå ganska olika fallet Wargön Innovation. Men det vet moderaterna lika bra som alla andra, att de som avgör vad som är lagligt eller ej inte finns i sessionssalen i Vänersborg, de sitter och dömer i olika domstolar.

lidell_talarstol3Gunnar Lidell (M) påpekade också att det fanns kostnader som inte inräknades i de 24,8 miljoner som den nya testanläggningen beräknas kosta. Anders Strand (SD) menade också att frågan om den framtida finansieringen var obesvarad. Och visst, det hade de rätt i. Antagligen är det dock inte särskilt många fler miljoner som det är fråga om och antagligen har kommunen också råd med det. Det kan ju också bli en lyckad satsning, som de som röstade ja tror, och då kommer det in intäkter. Men visst pekade Lidell och Strand på känsliga frågor. Det gjorde också Jonathan Axelsson (M)…

Axelsson lät som en vänsterpartist när han tyckte att pengarna till Wargön Innovation istället skulle användas till välfärden som skolor, pedagoger etc. Det är argument som jag, och flera vänsterpartister med mig, har brottats med under ärendets gång… Även andra, som t ex Tove af Geijerstam (L), talade om kommunal kärnverksamhet. Och som sagt, det berörde några ledamöter till vänster…jaja

Men efter en längre tids funderingar röstade jag ja till förslaget. Niklas Johansson skriver i sin kommentar i dagens TTELA:

”Stefan Kärvling (V) likande ärendet vid ett lotteri med både vinstlotter och nitlotter i. Han gjorde bedömningen att chansen för en vinstlott var tillräckligt stor och röstade för ett bygge.”

framtidOch Niklas Johansson framför sin egen synpunkt i direkt anslutning till citatet ovan:

”Och så måste det nog vara ibland. Varken politiker eller någon annan kan se in i framtiden.”

.

PS. Jag har tidigare skrivit tre bloggar om Wargön Innovation:

%d bloggare gillar detta: