Arkiv

Archive for the ‘KS 2020’ Category

Gårdagens KS (7/10)

8 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Det var som vanligt mycket information på gårdagens kommunstyrelse. Beslutsomgången, det är då informationen är slut och politikerna ska ta vid – och fatta beslut, började inte förrän kl 12.40. Då hade sammanträdet pågått i drygt 4 timmar. Mycket av gårdagens information handlade om de beslut som skulle fattas senare. Men faktum är att det mesta faktiskt redan fanns att läsa i underlagen till sammanträdet.

Det var dock en intressant information om IT-säkerhet, eller rättare sagt, en mycket intressant och faktiskt lite skrämmande uppgift som inte stod i några papper. Vi fick veta att IT-enheten hade skickat ut ett “phishing-mail” som test på de anställdas medvetenhet om “IT-riskerna”. 383 av de anställda, inklusive politiker, öppnade och klickade på länken… (Ooops!)

Det stod inte heller i några underlag att kommunen, eller mer konkret, kommundirektör Lena Tegenfeldt håller på med en liten omorganisation. Det är för övrigt något som en chef alltid bör göra, vare sig det behövs eller inte… Det visar på självförtroende, auktoritet och handlingskraft. Tjänsten biträdande kommundirektör ska tas bort och ersättas med en ny “stabschef”. Men denna gång ser det ut som kommundirektören faktiskt håller på att skapa en mycket intressant och unik organisation som säkerligen kommer att skapa stor arbetsglädje i kommunhuset – i varje fall om man ska tro platsannonsen på Vänersborgstorget (se “Stabschef kommunikation och kansli”):

Som jag har skrivit efter många sammanträden lyser de politiska diskussionerna med sin frånvaro på kommunstyrelsens sammanträden. Besluten fattas tämligen både snabbt och rutinmässigt. Betongpartierna, dvs de styrande S+C+MP och den borgerliga oppositionen M+L+KD, har ju diskuterat frågorna tidigare i arbetsutskott och presidier. De har sina uppfattningar klara, och dessa tycks ofta vara orubbliga.

Jag försökte få igång en diskussion om kommunens överskott på beräknade 173 milj kr. Jag framförde t ex att begreppet “överskott” indikerar att det handlar om pengar som “blir över”, pengar som inte behövs i verksamheterna. Samtidigt som personalen på äldreboenden, hemtjänsten, förskolor och skolor har gått på knäna för att klara kommunens åtaganden under pandemin. Och sedan fått se personalnedskärningar under hösten. Borde inte de statliga bidragen användas för att åtminstone behålla personal? Sa inte politikerna i riksdag och regering att kommunerna skulle använda statsbidragen för att slå vakt om välfärden? Undrade jag.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) hade inte samma uppfattning. Fast jag är inte säker på att han riktigt uppfattade min poäng. Han menade att överskottet ska användas för att minska kommunens upplåning. Vänersborg har stora investeringsbehov och om vi inte använder pengarna på det här sättet så innebär det att:

“vi bygger en uppförsbacke för framtiden.”

Men så “garderade” sig Augustsson:

“Så tänker jag just nu.”

Det är svårt att förstå var socialdemokratin rent ideologiskt har tagit vägen. Det är ju liksom deras traditionella väljargrupper, och medlemmar, det till stor del handlar om. Det är dom som får gå ifrån sina arbeten, det är dom som får slita, det är dom som har dåliga löner, som blir sjukskrivna osv. Och det är dom som har det sämst ställt som pensionärer…

Ingen annan politiker i kommunstyrelsen sa något…

James Bucci (V) yrkade att följande mening i beslutsförslaget skulle strykas:

“Nämnderna uppmanas att vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Det ville ingen annan – mer än hans partikamrat då… Så det fick stå kvar.

Jag har beskrivit kommunstyrelsens ärenden ganska utförligt i ett par bloggar. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott” och “KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö”.) Och igår skrev jag om att det var första gången sammanträdet tillät deltagande på riktig distans, dvs hemifrån. (Se “Äntligen KS på distans!”.)

Miljöpartiets utmärkta motion om sociala investeringsfonder avslogs. Anna-Karin Sandberg (MP) menade dock att de styrande partierna skulle typ fortsätta jobba med frågan. Och det hoppas jag. Vilket jag också framförde.

Även medborgarförslaget om att sänka produktionen av CO2 avslogs. Här yrkade Vänsterpartiet genom James Bucci att:

“Kommunstyrelsen bifaller medborgarförslagets första att-sats och beaktar andra att-satsen i den mån CO2-effekter av kommunala beslut och åtgärder är mätbara.”

Medborgarförslagets att-satser löd så här:

  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”

Tydligen hade någon meddelat ordförande Augustsson (S) att det nu för tiden finns nya mätmetoder – så därför ströks följande mening i beslutet:

“…och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”

Men det finns det alltså. Det måste kännas pinsamt att det fanns en sådan miss med i underlaget till kommunstyrelsens beslut. Det borde egentligen också, kan man tycka, ha resulterat i en helt annan behandling av medborgarförslaget. Men kanske skulle Vänersborgs kommun avslöjas som den miljöbov den är med sådana beräkningar. Och det kan den ju inte, om det nu är så… Det är viktigt att upprätthålla fasaden.

James Bucci (V) yrkade också på att “anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2022-2024” skulle återremitteras och att budgetbeslutet skall tas i november 2021.

Det yrkandet avslogs också.

I detta ärende lämnade den borgerliga oppositionen en protokollsanteckning som är mycket intressant:

“Vid dagens sammanträde har vi inget alternativt beslutsförslag, men hoppas att vi i framtida MRP-planering och anvisning kan förändra både tidsplaner och sätt att arbeta.
Även om budgetarbetet har förändrats till viss del under åren, är vi av uppfattningen att Vänersborgs kommun skulle behöva arbeta med mer tydlig målstyrning, och att nämnderna i sin helhet är delaktiga i framtagandet av nämndsspecifika mål innan KS/KF fastställer mål och ekonomiska förutsättningar. Nuvarande budgetprocess bygger till stora delar på det som ”hände ifjol” och utifrån det sätts ramar för nästkommande MRP. Vår uppfattning är att med de stora utmaningar som väntar i framtiden, måste vi senast inför MRP 2023-2025 ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.”

“…ändra vårt arbete med planeringen av våra resurser i grunden.” Jag håller fullständigt med, och jag hade nog också velat ha med ordet “prioriteringen av våra resurser” i meningen…

Kommunstyrelsen föreslog också att kommunfullmäktige beslutar att behålla den nuvarande skattesatsen 22:21 per skattekrona även nästa år. Sverigedemokraterna avstod från att rösta om skatten. Av någon anledning. Det är ju minst sagt en strategisk och mycket viktigt fråga. Jag var tvungen att fråga SD:arna varför. Men ingen av dom sa något. Ibland har SD ett intressant sätt att bedriva politik…

Och till sist så var det den här isbanan i Plantaget. TTELA skrev om den i eftermiddag på sin hemsida. (Se “Nytt vinternöje mitt i stan”.)

Kommunen ska hyra in en riktig isbana som ska placeras mitt i Plantaget. Banan kommer att uppta en yta på 10×20 meter och den ska vara på plats någon gång i slutet av november, i varje fall före “klappdagarna”. Den ska sedan finnas i Plantaget till slutet av februari.

Isbanan ska hyras. Den kostar 375.000 kr år 2020 och 125.000 kr år 2021, sammanlagt en halv miljon kr alltså. Jag är inte riktigt säker på om el och vatten på 50.000 kr ingår i summan, men jag tror det. Det finns tydligen i stort sett bara ett företag som hyr ut sådana här banor och det var antagligen därför som upphandlingen gick så snabbt. Svarstiden för anbudsgivare var bara 8 dagar.

Beslutet om isbanan i Plantaget gick också snabbt. Det sägs att det var någon från Visit Trollhättan Vänersborg och Stefan Leijon som kom på idén. Anders Wiklund (MP), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, fattade sedan beslut helt på egen hand den 30 september (sk ordförandebeslut) om att hyra in isbanan, om nämnden fick pengar av kommunstyrelsen – och det fick nämnden. Ordförande i kommunstyrelsen Benny Augustsson (S) fattade i sin tur beslutet helt på egen hand den 5 oktober – om att bevilja samhällsbyggnadsnämnden pengarna.

Ibland kan beslut gå snabbt även i Vänersborg… Däremot är regler och rutiner för användningen av isbanan inte på plats. Det är allt från om isbanan ska hägnas in, om hjälmtvång, skyltning, antalet personer på isen samtidigt etc. Själv hoppas jag att kommunen förbjuder klubbor på isen… Och enligt TTELA blir det så.

Jag tycker isbanan är en kanonbra idé och jag är övertygad om att många människor kommer att uppskatta och använda den. Isbanan blir säkerligen en samlingspunkt och ett nav i stan. Den kommer antagligen även att gynna både centrumhandeln och folklivet i centrum. Kanske borde kommunen också bygga en pulkabacke i Plantaget med snö från arenan – en nedförsbacke för framtiden…

Eller också kunde den kanske ligga i någon annan del av kommunen, i t ex Vargön eller Brålanda… Kommunen borde nog också satsa på sådana här attraktioner även utanför centrala Vänersborg – ”attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet…

PS. Lutz Rininsland har också publicerat en blogg om kommunstyrelsen: ”Leder kommunstyrelsen kommunen?”.

Kategorier:Budget 2020, KS 2020

Äntligen KS på distans!

7 oktober, 2020 3 kommentarer

Äntligen!

Idag genomförde Vänersborgs kommuns kommunstyrelse för första gången ett riktigt digitalt distansmöte. Vi var tre ledamöter som satt hemma vid våra iPads och datorer, och mobiler, och deltog. De andra, de flesta, var emellertid närvarande i ett av rummen på kommunhuset. Och det är ju upp till dom, så att säga. Fördelen är ju att det inte blir så många “rutor” i MS Teams…

Efter sammanträdet utvärderades sammanträdet lite kort. Vi tre som satt hemma var mycket positiva. Det var bara två av oss som vid några tillfällen inte kunde se PowerPoint-presentationerna. Måhända berodde det på innehav av till åren komna iPads, jag vet inte. Det löstes i varje fall snabbt och smidigt genom att presentationerna mailades.

Ordförande Benny Augustsson (S) tycktes också nöjd med sammanträdets genomförande, inte “hundraprocentigt”, men ganska. Augustsson drog slutsatsen att så här ska kommunstyrelsen sammanträda i fortsättningen. Och han skulle också meddela ordförandena i de andra nämnderna att det är möjligt att sammanträda på detta sätt. Och att det kanske var något för deras nämnder också.

Många undrade nog vad i synnerhet en av de andra ordförande ansåg. Som också var närvarande på mötet… Det var säkert flera ögon som drogs lite omärkligt mot barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson, det blivande centerpartistiska kommunalrådet. Andersson överklagade ju Kunskapsförbundets distansmöte i juni. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.)

Andersson kände nog “trycket” och tog till orda och sa ungefär följande om dagens sammanträde:

“Det fungerade i stort sett bra. Men man måste meddela om man avviker från mötet. Mikrofoner ska vara påslagna hela tiden.”

Jag har nog aldrig varit med om att man på “vanliga fysiska” möten med t ex kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har berättat för församlingen att man ska gå på toa… Och jag förstår inte riktigt hur Andersson tänkte med mikrofonerna. Det viktiga är väl att mickarna är påslagna när man ska prata…?

Gunnar Lidell (M), som avgår som kommunalråd samtidigt som Andersson tillträder, frågade Mats Andersson (på ett ungefär):

“Jag tolkar Mats Andersson så att dagens möte inte blir överklagat…”

Då svarade Mats Andersson:

“Mötet blir inte överklagat. Det har ju tillsetts att justerande person har varit med under hela mötet.”

I sin överklagan av Kunskapsförbundets distansmöte angav Mats Andersson (C) åtminstone 6 argument för att det mötet skulle betraktas som olagligt. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Detta argument var ett av dem, och tydligen nu också det enda som krävdes för ett, enligt Andersson, lagligt distansmöte.

Det Andersson avsåg med “justerande person” var en “incident” på Kunskapsförbundets sammanträde. Lutz Rininsland (V), som var justerare, begärde ordet. Rininsland upplystes då om att han inte hördes, att mikrofonen inte fungerade. Då kopplade Rininsland ner sig och startade om sin uppkoppling. Det tog ca 45-60 sekunder. Sedan ställde Rininsland några frågor till förbundsdirektören, och mötet fortsatte…

Mer var det inte…

Med den gammalmodiga och negativa inställning Mats Andersson (C) har till digitala möten på riktig distans så vet jag inte om han kommer att ordna sådana i barn- och utbildningsnämnden. Nu på måndag blir det i varje fall inte det – då blir det ett traditionellt distansmöte à la Vänersborg. Det betyder att alla måste komma till kommunhuset.

När det gäller de ärenden som avhandlades på dagens sammanträde med kommunstyrelsen så återkommer jag. Då ska jag berätta mer om isbanan i Plantaget…

KS (7/10): 1 Pengar. Mycket pengar. 2 Miljö

6 oktober, 2020 Lämna en kommentar

Efter ett “testmöte” i förmiddags på riktig digital distans står det nu klart att jag får delta i kommunstyrelsens sammanträde imorgon onsdag. Jag får sitta hemma och följa och delta i förhandlingarna. Det blir via Microsoft Teams i iPaden samtidigt som jag antecknar på datorn och har mobilen i beredskap om något strular…

Jag publicerade dagordningen häromdagen (se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”), men här är den för säkerhets skull en gång till:

Igår skrev jag en lång och tung blogg om delårsrapporten och kommunens prognostiserade ”överskott” på 173 milj kr, dvs ärende 6. (Se “Delårsrapporten: Kommunens överskott”.) Det tänkte jag först hoppa över, men så fick jag ett utförligt svar från ekonomiavdelningen på några frågor jag hade ställt. De svaren måste jag självklart redovisa:

=============

Hur stora är de riktade statsbidragen i år?

  • T.o.m. augusti finns det totalt redovisat c:a 128 mkr.

De generella bidragen – ska några av dem återbetalas om de inte används som staten tänkt sig?

  • Nej

Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?

  • De generella statsbidragen måste redovisas på innevarande år. Vad gäller riktade statsbidrag så är speciella regler och villkor kopplade till varje riktat bidrag, men som huvudregel regel ska även dessa redovisas det år de betalas ut.

Finns det några av dessa extra “corona”-statsbidrag som kommer att betalas ut nästa år också, som vi vet redan nu alltså?

  • En del av det extra stöd som betalas ut under 2020 är permanent, en stor del är tillfälligt och ett bidrag ska betalas tillbaka 2021 och framåt. Enligt regeringens förslag till budgetproposition inför 2021 tillkommer dessutom nya bidrag som har lite olika inriktning. Samtidigt påverkas utvecklingen av skatteunderlaget av effekter av konjunkturutvecklingen. Vi kommer att göra en sammanvägd bedömning/prognos av skatter och generella statsbidrag för Vänersborgs del i budgetberedningens förslag till Mål- och resursplan 2021-2022.

=============

Det är som synes inte lätt att hålla reda på alla statsbidrag och hur de ska hanteras. Men uppenbarligen finns det statsbidrag, jag tänker framför allt då på de generella, som uppenbarligen fortsätter att betalas ut även nästa år. Det måste, vad jag förstår, innebära att ett antal miljoner av årets ”överskott” skulle kunna användas i verksamheterna redan innevarande år. De skulle kunna betalas ut till social- och barn- och utbildningsnämnden och användas till exempelvis att öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön.

Det finns all anledning att återkomma till kommunens överskott på 173 miljoner…

Kommunstyrelsen ska behandla även andra ärenden.

I juni 2014(!) lämnade miljöpartiet in en motion. Den hade rubriken “Social investeringsfond”. Sociala investeringsfonder är, och jag citerar ur motionen:

“ett sätt att hantera förebyggande sociala insatser i en kommunal budget. … Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt. … Med en social investeringsfond möjliggörs för kommunen att komma ifrån de problem som hänger samman med kortsiktiga kommunbudgetar och stuprörstänkande. … Genom att ändra tänkesättet och se barn och unga som investeringar för framtiden och inte som kostnader under en budgetperiod kan samhället göra stora besparingar i uteblivna kostnader för välfärdstjänster.”

I kommuner som har infört sociala investeringsfonder har fonderna hanterat t ex normbrytande beteende, arbetsmarknadsåtgärder för unga vuxna, våldsförebyggande, skolfrånvaro och insatser för unga med neuropsykiatrisk problematik.

Det är en mycket bra motion. Men det går inget vidare för miljöpartiet i samarbetet med socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg. I stort sett allt miljöpartisterna föreslår tycks avslås. Så också denna motion…

Annars hade det varit bra att ha sådana här sociala investeringsfonder redan. Jag ser framför mig hur en stor del av årets överskott skulle ha kunnat avsättas till en investeringsfond – och därmed kunde också pengarna följa med över årsskiftet.

I den tämligen omfattande utredning som har gjorts i ärendet skissar faktiskt tjänstemännen på ett förslag på modell för Vänersborgs kommun. Men det syns inte på något sätt i beslutsförslaget som kort och gott avslår motionen. Det förbryllar mig något.

När jag ändå skriver om miljöpartiet kanske jag också hinner nämna något om ett medborgarförslag som har med miljö att göra. Med miljö alltså, inte miljöpartiet. Det är ärende 10, några boende kring Mariedal Östra föreslår kommunen att besluta att:

  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas.”
  • ”CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut.”

Medborgarförslaget ska avslås:

“Kommunstyrelsen avslår medborgarförslaget med anledning av det arbete som redan pågår och på grund av att det i dagsläget inte finns metoder för kommunal verksamhet att mäta CO2-effekter och utsläpp för kommunala åtgärder och beslut.”

Om kommunen själv får säga det, så arbetar den väldigt positivt och progressivt med allt som har med miljö och klimatpåverkan att göra. Står man utanför kommunhuset så ser man kanske inte riktigt det. Hur ser t ex de boende kring Mariedal Östra eller Kindblomsvägen i Blåsut det, när kommunen har huggit ner all gammal skog i området?

Jag tycker som vanligt att det är en stor skillnad mellan teori och praktik i Vänersborg. (Se mina två bloggar “Skillnad på teori och praktik…?” – del 1 och del 2.) Och förresten så är jag tveksam till att det inte skulle finnas metoder att mäta CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut… Som lekman googlade jag och blev överraskad av resultatet… (Se t ex Naturvårdsverket ”Beräkna dina klimatutsläpp” eller ”Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp”.)

Fast i ärende 7, “Klimat 2030 – Kommunernas klimatlöften”, är kommunstyrelsen positiv. Vänersborgs kommun föreslås delta i “Klimat 2030”. Det är en satsning som drivs av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De deltagande kommunerna ska välja ut ett antal klimatlöften som ska genomföras under 2021. Det kanske inte är helt oväsentligt att:

“Den 16 december 2020 kommer kommunstyrelsens ordförande att bjudas in till Vara konserthus för att överlämna kommunens klimatlöften till landshövdingen och regionstyrelsens ordförande. … I slutet av 2021 följs arbetet upp och de kommuner som utmärker sig särskilt kommer att uppmärksammas.”

Och:

“Kommunerna kommer att få hjälp och stöd att uppfylla de löften som antagits. Detta kommer att sker i form av workshops, minst en för varje löfte. Det blir således flera tillfällen till värdefull kompetensutveckling.”

Imorgon är det alltså dags för kommunstyrelsen. Det var ett tag sedan, sist jag deltog var den 26 februari. Det var före corona-pandemin. Det känns väldigt länge sedan…

Delårsrapporten: Kommunens överskott

5 oktober, 2020 Lämna en kommentar

I fredags blev det några ord om mötesformerna – och delårsrapporten. Jag blev nämligen så paff över årets prognos att jag bara var tvungen att skriva om den. För det har aldrig tidigare hänt att Vänersborgs kommun har prognostiserat ett överskott på 173 milj kr. (Se “KS 7/10: 173 miljoner i överskott!”.)

Prognosen meddelades i ”Delårsrapport augusti 2020”, som ska behandlas på onsdagens kommunstyrelse. Hur mycket reflektion och diskussion det blir, vet jag inte. Trots det extrema överskottet är förslaget till kommunstyrelsen att föreslå att kommunfullmäktige ska uppmana nämnderna att:

“vidta de åtgärder som erfordras för att nå balans mot beslutade ekonomiska ramar.”

Med andra ord, om inget oväntat händer på onsdag ska socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden, och även de andra nämnderna, fortsätta verksamheten med de ekonomiska medel de har. De kan inte räkna med att få några tillskott.

Det är lite intressant att kommunstyrelsens prognos är ett överskott på 23,4 milj kr. Det måste ju rimligen innebära att kommunstyrelsen måste se till att “bränna” de här pengarna under den tid som är kvar på året. I varje fall om man tolkar beslutsförslaget bokstavligt…

Jag tycker inte att varken det första eller andra är ok, men särskilt naturligtvis att BUN och socialnämnden ska arbeta inom sina trånga budgetramar. Personal i hemtjänsten och äldrevården, pedagoger, rektorer och annan personal på kommunens skolor och förskolor har under coronapandemin kämpat för att upprätthålla verksamheten med stor risk för smitta. Kommunens tacksamhet visade sig i att alla kommunens anställda fick ett presentkort på 500 kr. Efter det är det precis som vanligt, i varje fall inom skolan. Samma arbete ska utföras med färre personer… Och jag vill minnas att det har skett personalnedskärningar inom socialtjänsten också.

Det står inget i underlagen till kommunstyrelsen på onsdag vad den politiska ledningen vill använda de många miljonerna till. Det antyds bara i delårsrapporten att pengar ska gå till redan beslutade investeringar:

“…en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Det finns faktiskt inte ens en plan hur politikerna ska gå vidare med det stora överskottet. Borde inte politikerna sätta sig ner och försöka komma överens om var de oväntade miljonerna gör bäst nytta i den kommunala verksamheten?

Jag gav en “läxa” i en tidigare blogg, hur skulle du vilja använda 173 miljoner kronor. Jag fick en del svar både på bloggen (se “173 miljoner i överskott!”) och på Facebook.

Det är faktiskt flera personer som anser att överskottet ska användas till investeringar och att kommunen ska betala av några av sina stora lån. Det har t ex nämnts att nu kan kommunhusets renovering betalas eller lånen på arenan. Någon föreslog att pengarna skulle användas till att renovera Holmens gamla kontorsbyggnad.

De flesta tycker dock att pengarna ska gå till kommunens kärnverksamheter, till social- och barn- och utbildningsnämnden. Pengarna, menar man, skulle kunna användas till att inte bara behålla den personal som finns nu, utan också att anställa fler. 

Men framför allt undrar i stort sett alla – hur kan kommunens prognostiserade överskott bli så enormt stort – 173 miljoner kronor? Delårsrapporten både svarar och inte svarar på frågan. Men det ska tillstås, det är inte lätt. Så har riksdagen levererat 10 ändringsbudgetar under corona-pandemin och att hålla reda på vad de statliga pengarna till kommunerna ska användas till, om pengar som inte används ska betalas tillbaka, om pengar kommer nästa år osv osv är definitivt en utmaning för kommunens ekonomer, och politiker.

Delårsrapporten beskriver hur skatteintäkterna har minskat och beräknas bli 27 milj kr mindre i år än vad kommunen har räknat med. Det är naturligtvis coronans effekter på näringslivet och arbetsmarknaden som gett dessa effekter. Men istället är prognosen att de generella statsbidragen kommer att ge ett överskott med 114 milj kr mot budgeterat. Statsbidragen var tänkta att bland annat kompensera för de minskade skatteintäkterna. Och i våras när riksdagen beslutade om de stora tillskotten till kommuner och landsting som kompensation för den svaga utveckling av skatteunderlaget till följd av pandemin, baserades de på de prognoser som togs fram tidigt under året. Efter sommaren bedöms nu skatteunderlaget utvecklas bättre än den befarade prognosen.

Resultatet blir då att många kommuner redovisar överskott. Nu är ju skillnaden extremt stor mellan minskade skatteintäkter och kompenserande statsbidrag, 87 milj kr, men detta är förklaringen enligt frågor till ekonomikontoret. Med andra ord, det är de generella statsbidragen som är den största orsaken till Vänersborg enorma  ekonomiska överskott.

Men samtidigt är det något som inte stämmer. Staten är ju inte direkt känd för att ösa pengar över kommunerna. Hur har staten tänkt att det som kommunen bokför som “överskott” egentligen ska användas? Staten måste ju ha något syfte med de generella statsbidragen. 

Det har kommit ett cirkulär från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som försöker bringa reda i alla statliga pengar. (Se “Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020”.) Men att tränga igenom det materialet kräver sin kvinna eller man. Det ska vara en information på onsdagens kommunstyrelse, men jag tror att det egentligen borde har varit åtminstone en halvdag för att gå igenom materialet.

Nämnderna har också, för en gångs skull, bidragit till kommunens överskott. Prognosen ligger på ett överskott vid årets slut med 18 milj kr. Det är 40 milj kr bättre än 2019. Socialnämnden som förbättrat sin prognos och prognosen är ett ynka litet underskott på 100.000 kr… Jag ska inte sticka under stol med att jag har lite svårt att förstå den förklaring som återges i underlaget:

“Det är en förbättring med 13 mkr jämfört med prognos i april. Individ- och familjeomsorg (IFO) prognostiserar underskott med 34 mkr. Budget om 26 mkr för placeringar inom IFO redovisas dock på anslagsbindningsnivå nämnd. Nämnden prognostiserar ett totalt överskott på 24 mkr. Personlig stöd och omsorg prognostiserar 7 mkr i underskott. Förbättringen av prognosen förklaras framförallt av äldreomsorgen som prognostiserar 0,7 mkr i överskott jämfört med -11 mkr i april.”

Ingen helt lätt förklaring, men att kostnaderna för äldreomsorgen har blivit betydligt mindre än beräknat, det går att förstå. Dock framgår inga orsaker till detta i delårsrapporten.

Vid årets början prognostiserade barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 29,2 milj kr. Nu är prognosen en budget i balans. Vilket i och för sig är en sanning med modifikation… Det förutsätter nämligen att nämnden lyckas spara 14,4 milj kr i höst på att minska personalkostnaderna… (Se “BUN: Delårsrapport – pengarna räcker inte till”.)

Nämndernas positiva resultat förklaras enligt ekonomikontoret bland annat av att samtliga nämnder erhållit tillfällig kompensation från staten avseende sjuklönekostnader för april till och med juli. För barn- och utbildningsnämnden har detta extra statsbidrag ökat nämndens intäkt med ca 4,5 milj kr. Jag kan tänka mig att det handlar om en större summa till socialnämnden.

Återigen staten alltså. De här statsbidragen för sjuklöner ingår vad jag förstår inte i de generella statsbidragen utan i det som kallas “riktade statsbidrag”. Men i delårsrapporten ser jag att de riktade statsbidragen inte är den enda förklaringen till nämndernas förbättrade prognos:

“Kostnader för personal var 16 mkr mindre, vilket främst förklaras av färre anställda i arbetsmarknadsåtgärder och timanställda.”

Det kan bara betyda en sak. Nämndernas kostnader, och jag tänker självklart framför allt på social- och barn- och utbildningsnämnden, har minskat på grund av att antalet händer, fötter och huvuden i verksamheterna har minskat… Borde inte de statliga bidragen användas för att behålla personalen då? tänker jag… Sa inte politikerna i riksdag och regering det, att kommunerna skulle slå vakt om välfärden?

Som jag tolkar delårsrapporten visar även finansnettot ett bättre resultat än förväntat. Det prognostiseras till 11 milj kr lägre(?) än budget:

“Överskottet förklaras av högre intäkter än budgeterat bla beroende på utdelning från Kommuninvest. Även de finansiella kostnaderna ger budgetöverskott då eftersläpning av planerade investeringar i kombination med en förbättrad resultatnivå gör att upplåningen blir väsentligt lägre än planerat.”

Som det står måste det väl vara något positivt?

Några korta ord om årets investeringar.

Det beräknas att nämnderna kommer att investera för totalt 368 milj kr i år. Det är 123 milj mer än förra året. De största investeringarna är Öxnered skola 27 milj kr, Idrottshall 40×20, 23 milj kr, ldrottsgatan 7, 21 milj kr och kretsloppsparken 20 milj kr. Kommunen har också bland annat fastighetsinvesteringar på 170 milj kr och VA-investeringar 90 milj kr.

Investeringarna i Vänersborgs kommun ligger på mycket höga nivåer. Inför åren 2021-2023, står det i delårsrapporten:

“har nämnderna i anslutning till budgetarbetet lämnat förslag på ytterligare investeringar på 1,5 miljarder.”

Investeringar leder till ökade kostnader för avskrivningar och ränta, men även drift och underhållskostnader för fastigheter kommer att öka. Det i sin tur leder i framtiden till ett minskat ekonomiskt utrymme för övriga verksamheter. Det gäller att prioritera kommunens investeringar. Gör vi det nu…?

Det här året med coronapandemin är unikt. Det är inte likt något annat år som vi har varit med om i modern tid. Och absurt nog har det varit mycket positivt för den kommunala budgeten tack vare statsbidragen. Vänersborg har ett rekordstort överskott. “Överskott”? En massa miljoner som inte behövs, pengar som inte används i verksamheterna? Det vore i sig absurt.

Det behövs betydligt fler personer i vård, omsorg och skola. De äldre och sjuka, barn och elever behöver mer personal som kan göra livet och framtiden både tryggare och bättre. Så länge det finns mängder med behov som kommunen inte tillfredsställer så behövs det mer resurser. Samtidigt som det finns 173 miljoner – i överskott…

Det handlar naturligtvis om att de statliga pengarna antagligen bara är engångsbelopp. De betalas ut i år, nästa år kommer inga eller i varje fall inte lika mycket pengar. Det är då naturligtvis svårt att anställa personal, öka personaltätheten och förbättra arbetsmiljön, eftersom kommunen “inte har råd” med detta nästa år.

Men är det så? Det framgår inte i delårsrapporten. Åtminstone följande två strategiska frågor borde besvaras på onsdag:

  • Kan några av statsbidragen föras över till nästa budgetår?
  • Kommer några extra “corona”-statsbidrag att betalas ut nästa år?

Jag har ställt dessa frågor till ekonomikontoret, men har inte fått några svar än.

Delårsrapporten ser också, i ett kortare avsnitt, framåt mot år 2021:

“…osäkerheten kring vad som gäller inför kommande år varit betydande. I de skatteprognoser som tagits fram av Sveriges kommuner och regioner under början av hösten och som utgjort grund för kommunens delårsrapport per augusti så konstateras att nedgången i den svenska ekonomin under 2020 nu beräknas bli något mindre än vad som befarades i våras, medan utsikterna inför 2021 istället försämrats något. Konsekvensen i delårsrapport per augusti blir en kraftigt förbättrad resultatprognos under 2020 mot bakgrund av redan beslutade statliga tillskott, samtidigt som utvecklingen inför 2021 ser fortsatt besvärlig ut.”

Men det är som det brukar när ekonomer bedömer läget. Varje år som de ekonomiska resultaten är positiva eller mycket positiva, vilka de i stort sett alltid är, så ska det alltid bli sämre nästa år…

Kan det vara så nu också, att ekonomernas prognoser är alltför pessimistiska? I så fall har Vänersborgs kommun massor av pengar som kan användas i kärnverksamheterna…

Men det finns en fråga som förföljer mig hela tiden – varför har staten skickat över 100 miljoner kronor till Vänersborg som inte kommunen använder annat än till “överskott”?

KS 7/10: 173 miljoner i överskott!

2 oktober, 2020 5 kommentarer

Nu på onsdag, den 7 oktober, sammanträder återigen kommunstyrelsen. Denna gång blir det dock annorlunda. Det är premiär för ett riktigt distansmöte.

Ja, ett riktigt distansmöte!

Gruppledarna har nämligen kommit överens om att testa ett sådant där distansmöte som alla andra kommuner har haft under hela corona-pandemin. Och det ska alltså ske på det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen, men inget annat. I varje fall inte än så länge. Det ska alltså bli tillåtet att sitta hemma vid skrivbordet på onsdag och delta.

Otroligt egentligen, jag trodde aldrig att denna dag skulle komma. För jag hoppas att den kommer, riktigt säker kan jag emellertid inte vara när jag läser i kallelsen:

“Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till ordföranden och sekreteraren. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”

För säkerhets skull anmälde jag mig direkt när jag såg att kallelsen kom igår kväll. Vi får dock se om det räcker, det kanske krävs läkarintyg…

Texten i kallelsen fortsätter nämligen:

“De ledamöter och ersättare som tillhör riskgrupp enligt Folkhälsomyndighetens definition kan senast 3 dagar innan sammanträdet önska deltaga på distans hemifrån.”

Fast jag kan inte tänka mig annat än att ordförande Benny Augustsson (S) litar på de enskilda ledamöterna och ersättarna – och inte tänker begära läkarintyg på att någon tillhör en riskgrupp. För hur skulle det gå till? Hinner man ens få en läkartid i eftermiddag? Måndag blir ju för sent, det ska ju vara senast 3 dagar innan… Nä, ordförande Augustsson har säkert förtroende för sina kamrater i kommunstyrelsen. 

Men, om någon av de aktuella politikerna har en partner som tillhör en riskgrupp… Ska inte de få delta på distans? Det skulle kännas absurt om så inte vore fallet.

Jag kan ibland tycka att det blir lite för mycket regler i kommunen, regler som tycks finnas enbart för sin egen skull. Och som dessutom ibland till och med försvårar flexibla och förnuftiga lösningar.

Det här gäller för de som ordförande anser ska få deltaga på riktig distans:

  1. “Distansdeltagande får endast ske hemifrån (inte från jobb, café, restaurang, lobby eller liknande).
  2. Distansdeltagaren behöver ha internet hemma.
  3. Distansdeltagaren ska intyga att inga obehöriga (i det fall det kan finnas obehöriga) får tillgång till det handlingar som finns eller till det som sägs på sammanträdet.
  4. Distansdeltagaren ska helst använda hörlurar eller headset för att det distansdeltagaren säger ska fångas upp bättre på länken och för att hindra att obehöriga råkar höra.”

Men, men, för många regler eller inte, jag är tacksam att jag, vilket jag ändå räknar med, får delta i kommunstyrelsens sammanträde hemifrån. Jag hoppas bara att de ansvariga utökar möjligheterna så att det går att delta på distans även på sammanträden i nämnder och, inte minst, kommunfullmäktige.

Dagordningen för onsdagens sammanträde ser ut så här:

Jag tänkte i vanlig ordning skriva om några av ärendena. Men det tänkte jag spara till ett senare tillfälle. Du som läsare ska nämligen få en läxa…

I ärende 6, ”Delårsrapport augusti 2020”, hittar vi som vanligt en finansiell analys. Och i analysen ingår naturligtvis en prognos för kommunens resultat under innevarande år, 2020.

Jag citerar ur delårsrapporten:

“Höga resultatprognoser i koncernen och kommunen
Koncernens resultat prognostiseras till 202 mkr. Kommunens prognos uppgår till 173 mkr, ABVBs till 14 mkr, FABV till 1 Mkr och KFVs till 13 mkr. Kommunens prognos på 173 mkr är 136 mkr bättre än resultatet för 2019 och 142 mkr bättre än budgeten.”

Ja, du läste rätt. Kommunen beräknas göra ett överskott i år, 2020, på 173 miljoner kronor. 173 miljoner!!

Läxan innebär att du ska låtsas att du är politiker i Vänersborgs kommun – och fundera på hur du skulle vilja använda 173 miljoner kronor.

Svaret kan du skriva som kommentar till denna blogg.

PS. Vill du börja läsa kommunstyrelsens handlingar så kan du ladda ner dom här.

 

Rapport från KS 9/9

13 september, 2020 1 kommentar

I onsdags genomförde en coronadecimerad kommunstyrelse sammanträdet helt enligt planerna i ett antal rum på kommunhuset. I tre bloggar gick jag innan mötet  igenom de flesta ärendena på dagordningen, och passade naturligtvis då också på att i vanlig ordning framföra mina egna ståndpunkter. För det är mina egna ståndpunkter, det antar jag att mina bloggläsare vet vid det här laget. De delas ofta, men inte alltid av kommunstyrelsens ordinarie vänsterpartirepresentanter. Som för tillfället endast är James Bucci. Marianne Ramm deltar inte i sammanträdena under coronapandemin – precis som undertecknad vänsterpartist.

Det verkar emellertid, som jag har nämnt tidigare, som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) är på gång att ändra Vänersborgs kommuns reglemente för digitalt deltagande på distans – till “riktig distans”. Gruppledarna, dvs en utsedd representant från varje parti i fullmäktige, ska träffas senare i september för att diskutera de framtida mötesformerna. Det finns hopp även för äldre riskgruppspolitiker…

Det var som vanligt en del information på sammanträdet. Fast det är lite vanskligt att typ referera hur andra uppfattar informationen och föredragningarna. Det har inte lagts ut något material/underlag som gör att jag själv kan läsa eller se bildspel etc.

Kommunstyrelsens protokoll är också, liksom alla andra protokoll från kommunen, ett beslutsprotokoll. Det betyder att det inte noteras vad som har diskuterats eller om ledamöterna har framfört några åsikter, såvida det inte formellt har yrkats något etc. Vad jag förstår så spelade det ingen större roll för detta sammanträde. Det diskuterades tydligen inte särskilt mycket eller inget alls, mer än i ett ärende.

Och det är väl även min erfarenhet från att ha varit med som ersättare före coronan. Det diskuteras väldigt sällan och framför allt saknas de politiska diskussionerna. Ibland har jag undrat i mina bloggar till vilken nytta det finns en kommunstyrelse – och framför allt varför de ordinarie ledamöterna får 32.604 kr extra i årsarvode (=2.717 kr/mån) för sitt uppdrag. Ja, under coronan får de pengarna utan att ens vara på plats i kommunhuset…

Men tydligen fick ledamöterna under informationen i varje fall reda på att det skulle kosta kommunen 5 milj kr mer om året för att uppnå önskvärd cybersäkerhet…

Ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” klubbades igenom utan diskussion (enligt uppgift). Beslutet blev:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Jag skrev utförligt om ärendet i bloggen “KS 9/9: FÖP Brålanda” före mötet, och argumenterade för det beslut som kommunstyrelseförvaltningen förordade. Men kommunstyrelsen beslutade enhälligt, och tyvärr helt väntat, att med ovanstående beslutsformulering ge byggnadsnämnden en tillrättavisning – istället för:

“örfilen som kommunstyrelsen skulle gett … vem? ja, just det, gett sig själva.”

Så skriver Lutz Rininsland i sin blogg (se “Tyvärr en nödvändig motion”). Rininsland menar helt riktigt att kommunstyrelsen, dvs kommunledningen, grovt har underlåtit att sköta sin plikt att utöva uppsikt över nämnderna, i detta fall byggnadsnämnden. (Kommunallagen 6 kap 1 §). Hur var det – till vilken nytta finns det en kommunstyrelse…?

Ärendet föranledde Rininsland och undertecknad att skriva och lämna in en motion. (Du kan ladda ner motionen här.)

Kommunstyrelsen passade under mötet också på att ge samhällsbyggnadsnämnden en knäpp på näsan. Nämnden ville nämligen upphäva ett gammalt KS-beslut. Nej, sa kommunstyrelsen, utan diskussion – här ska inget upphävas. KS menade att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. (Se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”.)

I samma blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) skrev jag även om att kommunstyrelsen tänkte avslå min motion om fisket i Hallsjön. Och det gjorde KS också. Jag antar att det också var utan diskussion… Och det lär inte heller bli något annat beslut i kommunfullmäktige.

Men jag är nöjd ändå. Det fiskas ju som aldrig förr i sjön nu när Stiftelsen Bergagården har tagit över fisket. Och oavsett om min motion har haft någon betydelse eller inte, så är syftet med motionen i varje fall uppnått. 

Det blev som sagt tydligen några inlägg om KD:s motion “Återinför fast placerad skolvaktmästare i kommunens skolor”. Jag anförde i en blogg (se “KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud”) flera argument till stöd för motionens yrkande.

Ärendet avgjordes med en votering. KD-motionen fick 7 röster – från KD+M+L+SD+MBP. 8 ledamöter från S+C (bl.a. Mats Andersson)+MP+V röstade för avslag. Kommunstyrelsen anser därmed att den nuvarande vaktmästarorganisationen ska bestå.

Efter kommunstyrelsens beslut fick jag se kallelsen för det kommande sammanträdet med samhällsbyggnadsnämnden. Denna nämnd har ju så att säga visat en viss oförmåga när det gäller fastighetstillsyn och -underhåll. Det har vi sett om inte annat på Norra skolan. Nu får vi ett annat exempel. På kommande sammanträde tänker samhällsbyggnadsnämnden besluta att begära tillstånd från kommunfullmäktige att riva Holmens gamla huvudkontor i Vargön…

Det framtida ödet för KD-motionen om skolvaktmästarna är inte helt säker, trots KS beslut. Det finns vissa möjligheter att majoritetsförhållandena förändras när motionen slutligen avgörs i nästa fullmäktige. Då kan beslutet i stället bli:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

Vilket är ett mycket bättre beslut. Jag tror för övrigt att barn- och utbildningsnämnden sällan får vad de betalar för när den “gör affärer” med samhällsbyggnadsnämnden.

Nästa kommunfullmäktige är den 23 september och nästa kommunstyrelse den 7 oktober. Slutligen kan jag konstatera att kommunfullmäktiges stora och viktiga budgetbeslut har flyttats till mötet i november. (Se Rininslands blogg: “Ett klokt beslut”).

KS 9/9: FÖP Brålanda

8 september, 2020 Lämna en kommentar

För drygt en vecka sedan skrev jag en blogg om Brålanda, “Dags att utveckla Brålanda”. Jag framförde bland annat uppfattningen att det var läge att så fort som möjligt komma överens politiskt om hur man ska utveckla Brålanda.

Det har varit tyst en längre tid om Brålanda. Men när jag läser i underlaget till ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” så börjar jag förstå varför ingenting har hänt. Ärendet ska avhandlas på morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Jag har beskrivit ett flertal av de andra ärendena på dagordningen i två tidigare bloggar, “Fisket i Hallsjön, lokaler mm” och “Skolvaktmästare och Åttersrud”.)

Beslutsförslaget i ärendet “Fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” är mycket luddigt, minst sagt:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till byggnadsnämnden, då nämnden behöver se över vilket uppdrag och vilka medel man fick i mål- och resursplan 2018.”

Vän av ordning undrar naturligtvis: vet inte byggnadsnämnden det? Och om inte, vet inte kommunstyrelsen det? Det skulle väl inte behöva ta mer än 5 minuter att ta fram uppgifterna… Det var ju dessutom ett tag sedan som Mål- och resursplan 2018 antogs av kommunfullmäktige – i juni år 2017…

Sedan kan jag inte låta bli att undra vad kommunstyrelsen menar ska hända efter att byggnadsnämnden har verkställt uppdraget?

Det var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) föreslog lydelsen i kommunstyrelsens beslutsförslag. Kommunstyrelseförvaltningen hade ett annat förslag. Som jag strax återkommer till. De andra i KSAU höll med Augustsson… 

Det är något som inte riktigt stämmer i ärendet, men vad? Den “traditionella” sammanfattningen i underlaget ger egentligen inte heller någon vägledning eller förklaring:

“Kommunfullmäktige har antagit Översiktsplan 2017 (ÖP 2017). Som fortsatt arbete anges bland annat, att en fördjupad översiktsplan för Brålanda ska tas fram. Arbetet är särskilt angeläget eftersom tågstopp planeras i Brålanda. Kommunstyrelsen som är ansvarig för översiktlig och strategisk planering behöver därför formalisera uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”

(Kommunen använder fortfarande ordet “tågstopp”. Regionen vill istället att ordet “tåghållplats” används.)

Sammanfattningen har som synes inget med Augustssons beslutsförslag att göra. Det beror alltså på att sammanfattningen av ärendet skrevs av tjänstemännen för ett annat beslutsförslag…. Det förslaget till beslut löd:

“1. Kommunstyrelsen ger miljö- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.
2. Kommunstyrelsen godkänner projektplan, enligt bilaga.
3. Kommunstyrelsen utser styrgrupp för strategisk samhällsplanering till styrgrupp för arbetet.
4. Kommunstyrelsen avsätter 250 tkr för jordbruksstrategi och trafikutredning ur kommunstyrelsens förfogandeanslag.”

Det är som synes en helt annan inriktning på beslutet… Och det är en inriktning på att något ska hända… (Du kan ladda ner ”5.3 Projektplan FÖP Brålanda” här.)

Orsaken till skillnaderna är att Benny Augustsson och resten av KSAU, och kanske hela kommunstyrelsen, är “sura” eller kanske rentav förbannade på byggnadsnämnden… Vilket jag i och för sig förstår, att de är “sura” på byggnadsnämnden alltså. Det som hände i budgetbeslutet år 2017 var nämligen att byggnadsnämnden fick följande uppdrag:

“Fullmäktige tilldelade Byggnadsnämnden medel i Mål- och resursplanen 2018-2020 för att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda.”

Klart och tydligt, en fördjupad översiktsplan skulle tas fram.

Optimismen i Brålanda var stor liksom viljan att göra något. Och FÖP-arbetet i kommunen påbörjades. Under 2019 genomfördes tre stycken dialogmöten i Brålanda.

Men sedan hände något, arbetet avstannade. Ur handlingarna till KS-sammanträdet:

“Under perioden 2018-2020 prioriterades arbetet med FÖP Vänersborg och Vargön, varför det inte fanns resurser att påbörja arbetet med FÖP Brålanda.”

Det här är mycket anmärkningsvärt och så får det helt enkelt inte gå till. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och när fullmäktige ger ett uppdrag till en nämnd och dessutom ekonomiska medel ska beslutet verkställas. Om byggnadsnämnden vill prioritera något annat, eller om det t ex saknas personal eller arbetstid, så måste nämnden i så fall gå tillbaka till kommunfullmäktige. Och använda tilldelade pengar till något annat än vad fullmäktige avsåg ska vi inte tala om…

Det här är definitivt en fråga, eller borde vara, för kommunens revisorer…

Byggnadsnämnden har således, efter att ha påbörjat planarbetet, inte kommit vidare med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Brålanda. Det verkar inte heller som om kommunledningen har känt till detta. Vilket naturligtvis sätter stora frågetecken bakom vilket styre Vänersborgs kommun egentligen har…

För Brålanda och bygdens utveckling är hanteringen av den fördjupade översiktsplanen djupt olycklig. Det pågår ett arbete på regional nivå vad gäller infrastruktur och kollektivtrafik, Västra Götalandsregionen föreslår en tåghållplats i Brålanda senast 2028 och Trafikverket arbetar med E45:ans framtida sträckning.

Och i Vänersborgs kommun händer ingenting… 

Kommunstyrelsen borde imorgon onsdag sluta “sura” och följa tjänstemännens förslag. Låt revisorerna ta hand om byggnadsnämnden, eller “tillrättavisa” den på annat sätt, men se till att återuppta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda. Det är viktigt för att, som det stod i ÖP 2017:

“…skapa förutsättningar att utveckla Brålanda till ett attraktivt stationssamhälle samt stärka förutsättningarna för näringslivet, inte minst de gröna näringarna.”

Det finns många frågor och problem som behöver lösas och åtgärdas i Brålanda, flera av dem tog jag upp i min motion “Tågstopp Brålanda”.

Så…

Svälj förtreten kommunstyrelse och börja snarast från början, även om det är förståeligt att det kan ta emot – avsätt 250.000 kr (eller kräv av byggnadsnämnden att utarbeta FÖP:en  ändå, “inom ram”), besluta om en ny projektgrupp, ny styrgrupp, ny arbetsgrupp och projekttidplan. Och se till att FÖP Brålanda slutförs och kan antas så snart som möjligt. Den skulle ha varit klar hösten 2020. Se nu till att den åtminstone blir klar senast hösten 2023… Helst tidigare. Besluta enligt förvaltningens ursprungliga förslag.

Sluta försena processen ytterligare och sätt igång. Det är viktigt för Brålandas framtida utveckling.

KS 9/9: Skolvaktmästare och Åttersrud

7 september, 2020 1 kommentar

På onsdag sammanträder alltså kommunstyrelsen. Jag skrev om några av ärendena i gårdagens blogg (se “KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm”) och tidigare idag så bloggade Lutz Rininsland (V) om två av de andra (om Fyrbodals kommunalförbund, se “Ringrostig, minst sagt”). Jag tänkte redogöra för ytterligare några ärenden. Och som den politiskt intresserade känner till så avgör kommunstyrelsen vissa ärenden, medan andra går vidare till kommunfullmäktige.

Det första ärendet avgör kommunstyrelsen. Åttersruds bygdegårdsförening skrev i mitten på juni till kommunen och ansökte om stöd för intäktsbortfall på grund av coronan. Bygdegårdsföreningen har fått ställa in diverse arrangemang som bröllop, danskurser och loppis. Åttersrud ansökte om 30.800 kr. Kommunstyrelsen avslår ansökan och skriver:

“Kommunstyrelseförvaltningen har stor förståelse för det ansträngda läge som föreningen befinner sig i, men bedömer det inte som möjligt att utifrån gällande regelverk att lämna ekonomiskt stöd till en enskild förening baserat på minskade försäljningsintäkter.”

Nästa fråga ska till kommunfullmäktige.

Det är en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Motionen är undertecknad av Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson och de yrkar att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Som gammal lärare håller jag fullständigt med. Det skrev jag utförligt om i en tidigare blogg – i samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade motionen. Jag upprepar inte argumenten, utan hänvisar till Så var det alltså BUN på måndag”. Jag vill emellertid betona att jag i denna blogg angav många mycket tunga och viktiga argument för motionens yrkande.

Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen. Den skriver:

“Enligt skollagen ska alla elever tillförsäkras en trygg och stödjande skolmiljö och det är skolan och ytterst rektorns ansvar att skapa trygghet. Enligt 2 kap. 10 § skollagen (2010:800) är det rektorn som beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Det är alltså rektorn som beslutar om organisationen på sin enhet.”

Det är på sätt och vis helt riktigt resonerat, men samtidigt innehåller resonemanget ett tankefel. Skollagen handlar om rektorns uppdrag som pedagogisk ledare. Den “inre organisationen” är skolenhetens pedagogiska organisation och inbegriper inte vaktmästare, de betraktas inte som pedagogisk personal. Skollagen tar därför inte upp vaktmästare och deras uppgifter överhuvudtaget. Skollagen konstaterar “bara”, fast det är en nog så viktig formulering (2 kap 35 §):

“För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.”

Det hindrar inte att vaktmästarna kan ha en mycket viktig “pedagogisk” roll. En vaktmästare betyder mycket, och kan ibland vara helt avgörande, för trivseln och tryggheten på skolan. Jag tror att vi alla har erfarenhet av deras betydelse för särskilt elever men också för personal och skolledare.

Motionärerna skriver:

“… de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”

Sedan motionen skrevs, den 23 april 2019, så har Vänersborgs kommun blivit “genomlyst”. Public Partner, som gjorde genomlysningen, beskrev kommunens förvaltningsorganisation (se “Genomlysning av kommunen 2: Beskrivningar”):

“Vänersborgs kommun är påfallande stuprörsorienterad i sin samlade organisering. Nämnder och förvaltningar har stort ansvar att organisera sitt eget arbete. Kommunstyrelsen som samordnande organ och med sin egen förvaltning utövar relativt lite av koordinering, uppsikt och styrning.”

“Stuprör” betyder i det här sammanhanget att verksamheten är sektorsindelad, varje förvaltning har sin egen organisation med chefer och underordnade, egen budget osv – och ingen ser helheten.

Jag tror att det är dags att kommunen ser helheten i vaktmästarfrågan. Det spelar ingen roll om samhällsbyggnadsförvaltningen har en effektiv vaktmästarorganisation, som kommunstyrelseförvaltningen skriver, vaktmästarnas “pedagogiska” och trygghetsskapande betydelse för eleverna på en skola får inte underskattas. En vaktmästare skulle t ex också kunna vara 50% vaktmästare och 50% elevassistent….

För övrigt tror jag aldrig att Norra skolan skulle ha misskötts  och förfallit så till den milda grad att utbildning kommer att vara omöjlig inom en snar framtid, om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan.

Trots att kommunstyrelseförvaltningen och de styrande politikerna (S+C) vill avslå motionen röstade de tre borgerliga ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) annorlunda. Förslaget till kommunstyrelsen på onsdag är därför:

“Kommunstyrelsen remitterar ärendet till samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden för en fördjupad utredning angående faktiska kostnader för vaktmästarnas arbete i kommunens skolor och förskolor. Utredningen kompletteras med ett yttrande från barn- och utbildningsförvaltningen angående deras uppfattning om huruvida lokalisering enligt motionens intentioner skulle stärka kvaliteten för skolor och förskolor.”

Till sist undrar jag fortfarande om någon har frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.

På onsdag ska kommunstyrelsen ta upp ytterligare några ärenden. Min ambition är att skriva om några till…

KS 9/9: Fisket i Hallsjön, lokaler mm

6 september, 2020 Lämna en kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag, den 9 september. Och mötet genomförs precis som vanligt i dessa corona-tider. Same procedure… Är du ledamot eller ersättare och vill delta på sammanträdet så måste du bege dig, till fots, i bil eller kollektivt, till kommunhuset. I kommunhuset får du sitta i ett rum tillsammans med ledamöter från ditt parti eller din partikonstellation – och delta digitalt “på distans”.

Lidells skrivelse som antogs förra mötet av en enig kommunstyrelse har fortfarande inte lett till några resultat. (Se “KS: Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!”.)

Gunnar Lidell (M) skrev:

“Då vi har ganska många förtroendevalda som av olika skäl befinner sig i riskgrupper, och inte vill/kan eller får åka kollektivt eller passera in och ut i offentliga miljöer, blir det inför hösten näst intill demokratiskt ohållbart att fortsätta på samma sätt som under våren.”

Skrivelsen ska väl utredas, och hur lång tid det tar vet jag inte. Det spelar ingen roll att kommunstyrelsen ställde sig bakom den tunga formuleringen “näst intill demokratiskt ohållbart”… Själv tycker jag inte att det finns något att utreda, det är bara för ordförande i kommunstyrelsen, dvs Benny Augustsson (S), att fatta ett beslut. Jag hoppas “saktfärdigheten” inte beror på ointresse från några politiker eller tjänstemän.

Hur som helst, min förhoppning att kunna delta på onsdagens möte har kommit på skam. Istället möts jag i utskicket som vanligt av ordförande Augustssons ord:

“Ordförande ber ersättare som inte ska tjänstgöra under sammanträdet att hålla sig hemma.”

Så här ser kommunstyrelsens dagordning ut:

Det är en del information, bland annat ska informationssäkerhetsspecialist Skeie och IT-chef Jörgen Haglund informera ledamöterna om informationssäkerhet och IT. Det brukar skickas ut en del underlag från informationspunkterna i efterhand. Det blir nog så denna gång också.

Ärendet “Revidering av lokalförsörjningspolicy och internt hyressystem” är lite intressant. Kommunstyrelsen ger nämligen samhällsbyggnadsnämnden bakläxa:

“Kommunstyrelsen avslår Samhällsbyggnadsnämndens förslag 2020-04-16 § 34 och vidhåller beslut KS 2016-08-24 § 149 då uppdraget att se över och lämna förslag till revideringar gällande internt hyressystem inte är fullgjort.”

Samhällsbyggnadsnämnden hade nämligen beslutat att föreslå:

“kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut från KS”

Nej, säger alltså kommunstyrelsen – här ska inget upphävas. KS menar att eftersom samhällsbyggnadsnämnden har hand om kommunens fastigheter och byggnader, så är det också nämndens uppgift att se över det interna hyressystemet. Och det verkar väl vara logiskt…

Även under detta sammanträde föreslås det att en av mina motioner ska avslås. Det gäller motionen “Fiske på Hunne- och Halleberg” (se “Rädda fisket i Hallsjön! (3/3): Motion”).

I motionen yrkade jag att kommunfullmäktige skulle besluta att:

“tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg”

Bakgrunden till motionen var att  socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister röstade för att kommunfullmäktige i sitt budgetbeslut skulle lägga ner fisket i Hallsjön för att spara pengar.

Jag kan leva med att motionen blir avslagen. Det är ju nämligen så att fisket i Hallsjön lever vidare. Och det var ju hela idén med motionen.

Det som hände efter motionen är emellertid inte helt tydligt.

Stiftarkommunerna (Vänersborg, Trollhättan och Grästorp) gav Stiftelsen Bergagården i uppdrag att snabbutreda:

“förutsättningarna för att Stiftelsen Bergagården ska kunna ta över friluftsverksamheten (bryggor, grillplatser, spångar m.m.) vid Hallsjön.”

Och visst blev det en snabb utredning. Och dessutom en mycket summarisk utredning skulle jag vilja påstå. I utredningen står det i stort sett bara att Stiftelsen kan ta över ansvaret… Om bara Stiftelsen får underteckna arrendeavtalet gällande Hallsjön (med Sveaskog då, fast det står inte) och att Fastighets AB köper området kring Bergagården på Hunneberg. Det sistnämnda förstår jag inte varför det är en förutsättning för fisket Hallsjön. Och det köpet torde redan ha varit klart när utredningen gjordes… 

Och när det gäller det ekonomiska, som trots allt är viktigast, så står inget mer än:

“Att Stiftelsen Bergagården och kultur- och fritidsnämnden kommer överens om de ekonomiska förutsättningarna för ett övertagande.”

Vad parterna enligt Stiftelsen skulle eller borde komma överens om för att Stiftelsen skulle kunna ta över fisket framgår inte av utredningen. Det är också svårt att förstå hur Stiftelsen skulle kunna täcka de kostnader som ett övertagande av Hallsjön förde med sig. Stiftelsen anställde senare dessutom personen som “sköter om” fisket i Hallsjön.

Men det är väl som vanligt en del prat och handslag mellan “skål och vägg”.

I underlaget till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag finns arrendeavtalet mellan Stiftelsen Bergagården och Sveaskog med och också avtalet mellan Stiftelsen och kultur- och fritidsförvaltningen. För det är faktiskt två av chefstjänstemännen i kultur och fritid som har tecknat avtalet med Stiftelsen – inte nämnden, inte någon politiker. Cheferna har dessutom skrivit under med Vänersborgs kommun, och inte kultur- och fritidsnämnden.

I avtalet mellan Vänersborg kommun och Stiftelsen Bergagården åtar sig parterna:

“Kommunen förbinder sig att lämna ersättning till Stiftelsen motsvarande 500.000 kr för övertagande av ansvaret gällande Hallsjön i enlighet med det arrendeavtal som tecknas mellan Stiftelsen och Sveaskog AB.”

Och:

“Stiftelsen förbinder sig att ta över ansvaret för återställande av området kring Hallsjön i enlighet med arrendeavtal med Sveaskog AB. Stiftelsen tar över det juridiska ansvaret för de bryggor, vindskydd mm. som finns på området, se bilaga 1. Beräknat värde på dessa inventarier är 20.000 kr. Stiftelsen lämnar ersättning på motsvarande till kommunen.”

Det är alltså inga politiker som har varit med utan kultur- och fritidsförvaltningen har sett det som en “icke-politisk” verkställighetsfråga. Dock har förvaltningschefen på kultur och fritid informerat sin nämnd.

Jag kan dock tycka att Stiftelsen fick köpa inventarierna lite väl billigt. Stiftelsen fick köpa vindskydd och bryggor för 15.000 kr och båt, båtmotor, gräsklippare, röjsåg, fiskeutrustning och diverse verktyg för sammanlagt 5.000 kr.

Hela ärendet “Fisket i Hallsjön” är lite oklart. Kommunfullmäktige beslutade ju faktiskt att lägga ner fisket – den 31 december 2019 skulle det vara slut. Men sedan har kommunfullmäktiges beslut alltså kringgåtts. Man kan undra vem som har dragit i trådarna och vem har bestämt att Stiftelsen skulle överta fisket. Vänersborg kommun finansierar ju faktiskt Stiftelsen till 60%, så fisket betalas ju ur kommunens kassa ändå. Jag undrar också från vilken kommunalt konto pengarna, 520.000 kr, kommer ifrån. Och vem som har fattat det beslutet…

Till slut – missförstå mig inte. Jag är jättenöjd med att fisket i Hallsjön får fortsätta. Det var det som motionen syftade till. Det är helt ok att kommunstyrelsen röstar enligt förslaget på onsdag som lyder:

“Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att Stiftelse Bergagården övertagit fiskerätten i Hallsjön samt befintlig infrastruktur vid densamma.”

Jag kan inte hjälpa att jag ändå känner att motionen har bidragit till att fisket får vara kvar…

Jag tänkte återkomma med åtminstone en blogg till om de ärenden som ska behandlas på onsdag.

Gårdagens KS (19/8)

20 augusti, 2020 1 kommentar

Igår sammanträdde kommunstyrelsen på sitt sedvanliga coronavis. Det betydde att undertecknad vänsterpartist inte deltog. Det betyder också att denna blogg är skriven utifrån vad jag har hört andra berätta för mig. Och protokollet har ju av naturliga skäl inte skrivits klart än. Det kan i sin tur också betyda att jag kan ha uppfattat något fel, men då får jag återkomma med rättelse.

Det kan vara sista gången som jag inte kan delta på ett sammanträde med kommunstyrelsen. Gunnar Lidell (M) väckte nämligen ett ärende igår som gick ut på att kommunen i fortsättningen ska genomföra “riktiga” digitala sammanträden på distans, dvs att ledamöterna inte ska behöva komma till kommunhuset utan kunna delta t ex hemifrån. (Se “Nytt M-förslag om riktiga distansmöten!”.) En sådan förändring skulle innebära att samtliga förtroendevalda politiker i Vänersborg skulle kunna delta i de politiska processerna.

Jag anade att det skulle bli stor uppslutning bakom Lidells skrivelse. På Facebook kommenterade nämligen Dan Nyberg (S) min blogg. Han skrev:

“Jag delar helt synen att man ska kunna delta på distans. Allt annat är helt onödig och oförståelig demokratibegränsning.”

Och så blev det. Det var en helt enig kommunstyrelse som röstade på Lidells förslag – och ett tillägg från ordförande Benny Augustsson (S). Tillägget gick ut på att förvaltningen skulle få möjlighet att så att säga uppdatera sig själv och politiken om förändringar som har skett i råden från bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR). Jag tror att det innebar att Augustsson, och hela KS, helt enkelt ville att kommunstyrelseförvaltningen skyndsamt skulle ta fram nya underlag.

Det var ett mycket glädjande beslut som fattades av gårdagens kommunstyrelse. Och jag noterar också att det var på Gunnar Lidells (M) initiativ…

Det är egentligen bara ett problem med beslutet – hur ska det blivande kommunalrådet Mats Andersson (C) handskas med det? Andersson överklagade ju Kunskapsförbundet Västs sammanträde på distans, just för att det var på “riktig” distans. (Se “Nyhet: Andersson överklagar KFV-möte!”.) Och nu röstar han i kommunstyrelsen för en förändring som innebär att kommunstyrelsen – och barn- och utbildningsnämnden – i fortsättningen ska ta efter Kunskapsförbundet…

Det är ibland spännande att vara politiker…

Min motion om att minska nuvarande parti-/mandatstöd avslogs. (Se “Inga sänkta partistöd”.) Inte ens mitt eget parti stödde den… Men det spelar ingen roll. Även om jag är ensam i kommunstyrelsen om min ståndpunkt så anser jag fortfarande att det är för dåligt att de politiska partierna begär att alla andra i kommunen, t ex de äldre, de sjuka, barnen och eleverna, ska tvingas acceptera nedskärningar, medan partierna själva sitter i “orubbat bo” med sina väl tilltagna kommunala parti- och mandatstöd.

Tor Wendels (M) motion om att ersätta kommunens “firande av Earth Hour med en Dialog om Agenda 2030” mötte ett något bättre öde. Den ansågs färdigbehandlad i och med att den skickas till samverkansgruppen för hållbar utveckling och miljö. (Se “M-motion om Earth Hour och Agenda 2020”.)

Vänsterpartiets James Bucci höll med resten av kommunstyrelsen när det gällde motionens andra att-sats, dvs att kommunen årligen ska redovisa sitt arbete med Agenda 2030 för vänersborgarna. Däremot yrkade Bucci avslag på motionens första att-sats, om att avskaffa Earth Hour i Vänersborg. Bucci ville på detta sätt uttala sitt stöd för Earth Hour.

Sedan var det motionen från miljöpartiet om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård.

De styrande partierna, socialdemokraterna och centern, tyckte tydligen lite synd om miljöpartiet. De tyckte nog att det skulle bli en alltför stor nesa och skam för sin allians- och “regeringspartner” miljöpartiet om de tillsammans med de borgerliga partierna bara avslog motionen rakt upp och ner. (Se “MP-motion om naturreservat”.) Fast frågan är om det faktiskt inte var en ännu större nesa att tvinga Anna-Karin Sandberg (MP) att yrka avslag på sin egen motion…

För det fick Sandberg göra. “Trösten”, “kompromissen”, blev att de styrande partierna med ordförande Augustssons utslagsröst gav miljö- och hälsoskyddsnämnden och andra berörda nämnder ett uppdrag om att göra en till intet förpliktigande prioritering av lämpliga områden för naturreservat i hela kommunen.

Man kan undra om miljöpartiets väljare och medlemmar nöjer sig med sådana minimala framgångar, om det nu överhuvudtaget är någon framgång, för alla eftergifter partiet tvingas göra i andra frågor. Miljöpartiet kan knappast sägas ens få smulor från de styrande partiernas dignande beslutsbord…

Vänsterpartiet var det enda parti som röstade för miljöpartiets motion…

Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade kommunstyrelsens ledamöter om att hon har tillsatt en utredning av nuvarande stabskonstruktion. Tegenfeldt lyfte tydligen också frågan om digitalisering. Här nämnde hon Värmdö kommuns satsning och att Värmdö digitaliserar sin barn- och utbildningsförvaltning. Den tilltänkta “effektiviseringen” skulle ligga på 5-8%, samtidigt som elevresultaten hade förbättrats.

Den informationen hade jag velat lyssna på med egna öron. Värmdö är snällt sagt ett mycket kontroversiellt exempel…

Förra året beslutade den politiska majoriteten i Värmdö att skära ner 16 milj kr på skolan. Det innebar att lärarfacken gick ut och larmade om att skolorna var underfinansierade och att kommunen inte levde upp till Skollagen. (Se “Vi tvingas dra ner på personal”.) Och eleverna protesterade, demonstrerade  och strejkade vid ett flertal tillfällen mot nedskärningarna i skolan. (Se “Elevprotester mot nedskärningar” och “Fortsatt elevstrejk mot nedskärningar”.) Medan den socialdemokratiska oppositionen skrev på sin Facebook-sida den 3 augusti:

“Vi socialdemokrater vill se fler lärare, inte fler nedskärningar.”

På Lärarförbundets sidor (se “Bästa skolkommun”) kan man läsa att:

“Värmdö kommer på plats 283/290 när det gäller resurser till undervisning.”

Men trots att Värmdö har sämre resurser till undervisning jämfört med andra kommuner, ligger långt ner i rankingen när det gäller lärartäthet, friska lärare (förhållandevis många sjukskrivna jämfört med andra kommuner alltså) och utbildade lärare, så ligger kommunen på plats 71 i Sverige när det gäller “meritvärde i årskurs 9”. Hur det kan hänga ihop kan man få veta mer om i Tankesmedjan Balans analys – se “Lär dig allt om det ekonomiska läget i kommunerna… och Värmdö”.

Om kommundirektören vill att Vänersborg ska slå in på samma väg som Värmdö så lär det bli anledning att återkomma. Fast jag vet inte säkert hur kommundirektören egentligen uttryckte det hela – jag var ju faktiskt inte på sammanträdet i kommunstyrelsen själv. Inte denna gång. Kanske nästa gång dock…

%d bloggare gillar detta: