Hem > corona, Demokrati, Interpellation, Kommunfullmäktige 2020 > Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO

Politik på distans 3: Interpellationssvar från KSO

I min första blogg om mina interpellationer kring sammanträden och deltagande på distans skrev jag om vad distans innebär i dessa corona-tider – för Vänersborg och för andra kommuner och regioner. (Se “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?”.) I blogg nummer 2 redovisade jag de identiska svar jag fick på alla fyra interpellationerna. (Se “Politik på distans 2: Interpellationssvar”.) I denna blogg ska jag redovisa de specifika svar jag fick på mina frågor av kommunstyrelsens ordförande (=KSO) Benny Augustsson (S). Jag förmodar i varje fall att det är Augustsson som har svarat. Det står så i fullmäktiges protokoll, men själva svaren är varken daterade eller underskrivna. 

Här följer interpellationsfrågorna och -svaren till och från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Man får naturligtvis betydligt mer “kött på benen” om man läser interpellationerna med bakgrund och motiveringar först. Du kan ladda ner de tre interpellationerna här: 1. “Sammanträde på distans”, 2. “Särbehandling av ledamöter” och 3. “Lyssna på distans”. Det går också att få en bra bakgrund i bloggarna “Den politiska Corona-krisen (1/2)” och “Den politiska Corona-krisen (2/2)”. Om du klickar på rubrikerna nedan så kan du ladda ner och läsa svaren från Augustsson.)

===

1. “Sammanträde på distans

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande sig på när de upprättade riktlinjer och bestämmelser som skickades ut den 31 mars?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning och kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer.

* Vilken status menar kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, har i förhållande till fullmäktiges beslut att det är ordförande i respektive nämnd och styrelse som fattar beslut om deltagande på distans?

Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.

* Anser kommunstyrelsens ordförande att “informationen”, dvs riktlinjerna och bestämmelserna, är “bindande” och ska följas av respektive ordförande?

Information med stöd av vilken ordförande fattar beslut.

2. “Särbehandling av ledamöter

* Hur kommer det sig att kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande definierar placeringen av ledamöterna i olika rum på kommunhuset som närvaro på distans?

I syfte att möjliggöra för fler att delta i sammanträden i dessa coronatider och samtidigt upprätthålla kommunallagens krav på bild- och ljudöverföring i realtid m.m., har kommunen utifrån kommunallagen, Folkhälsomyndighetens rekommendationer jämte SKR:s promemoria riggat en hållbar teknisk och juridisk lösning.

* Vad stödjer sig kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande på i sin tolkning av själva utformningen av deltagande på distans?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

* Hur motiverar kommunstyrelsens ordförande att hans tolkning faktiskt hindrar och utestänger flera ledamöter från att delta i sammanträden?

Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans. Kommunen har dock ändå gjort detta möjligt utifrån förevarande pandemi. Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

3. “Lyssna på distans

* Hur kommer det sig att de ledamöter som inte är årsarvoderade, dvs ledamöter och ersättare i nämnderna samt ersättare i kommunstyrelsen, särbehandlas och hindras från att lyssna på sammanträden utanför kommunhusets lokaler?

Ledamöter och ersättare har ingen på kommunallagen grundad rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. En ledamot som deltar genom att lyssna på sammanträdet via telefon är inte närvarande vid sammanträdet i juridisk mening och kan därmed inte delta i beslutsfattandet. Det är ordföranden i egenskap av ansvarig för ordningen vid sammanträdet som har att avgöra om någon ska få delta i sammanträdet på distans.
Möjligheten att som årsarvoderad ledamot och ersättare lyssna in har tillkommit som ett sätt för dessa att uppfylla sitt uppdrag enligt punkt 2.3 bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda (KF 2018-06-20, § 88).

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig beslutet på som utestänger alla de ledamöter som inte är årsarvoderade från att lyssna på sammanträden t ex hemifrån?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.

* Vilka rättsliga och juridiska grunder och dokument stödjer sig ordförande i kommunstyrelsen på när beslut fattas som utestänger vissa ledamöter från att delta på distans, dvs utanför kommunhusets lokaler?

Kommunen har grundat sitt ställningstagande på kommunallagen, dess förarbeten, SKR:s promemoria, kommunfullmäktiges arbetsordning, kommunens reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer samt bestämmelser om arvoden och andra ersättningar till förtroendevalda.

* Vilket beslut ska följas av ordförande i nämnderna – fullmäktiges beslut att det är ordförande som beslutar om deltagande på distans eller ordförandes i kommunstyrelsen respektive PFU beslut att endast årsarvoderade ledamöter får lyssna på distans, dvs hemifrån?

Ordförande har att fatta beslut enligt gällande regler.

===

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarar ofta med att använda text och formuleringar från motiveringarna till interpellationsfrågorna. Det gör att svaren blir tämligen intetsägande och meningslösa, det blir bara en slags “rundgång”. Hänvisningarna till lagar, regler och dokument fyller samma funktion, att undvika konkreta svar om de tolkningar som Augustsson och kommunledningen gör och har gjort utifrån dessa källor.

Det kretsar ofta kring kommunledningens definition av ordet “distans”. Benny Augustsson kan för sitt liv inte se att Vänersborgs definition går att ifrågasätta. För Augustsson torde det därmed också vara totalt omöjligt att förstå att andra kommuner och regioner tolkar distans på ett helt annat sätt. (Jag tror inte att Augustsson i sin vildaste fantasi kan föreställa sig att det satt en på en traktor och deltog på ett fullmäktigesammanträde i Karlskrona…) Han ser inte heller något problem med att flera politiker inte kan vara med på sammanträden. Det viktiga är ju att kommunens verksamhet hålls igång…

Jag tycker att ett av Benny Augustssons svar säger allt:

“Utgångspunkten är att man som förtroendevald inte kan delta på distans.”

Så vad är det då som Benny Augustsson menar – “bråka inte, ifrågasätt inte, lägg av, låt mig vara ifred, jag bryr mig inte, jag vill inte, det är för besvärligt, jag kör på”…

Eller?

Jag kan inte förstå varför kommunledningen har denna attityd och ståndpunkt. Varför vill inte Benny Augustsson (S) och kommunledningen att så många av de förtroendevalda som möjligt ska kunna delta i sammanträdena och de politiska processerna?

Anm. Den två första bloggarna i denna “serie” är “Politik på distans 1: Vänersborg tillsammans? I traktorn?” och “Politik på distans 2: Interpellationssvar”. Den fjärde och sista delen kommer lite senare.

  1. Medborgare
    13 juli, 2020 kl. 19:12

    Benny Augustsson (S) börjar bli lite för mycket av en belastning för Vänersborgs Kommun…

  2. LasseVbg
    6 juli, 2020 kl. 12:49

    Var det inte Olof Palme som sa: ”Politik är att vilja”. Var inte han socialdemokrat?

  3. 5 juli, 2020 kl. 12:32

    Imponerande hur mycket ord som kan användas för att säga ”vill inte”. För att ta ett argumentationsfel ur högen: kommunen har riggat en hållbar lösning, säger den anonyma skribenten. Men frågan var ju om det kan finnas någon annan lösning som inte diskriminerar ledamöter i riskgruppen! Den frågan sidesteppas – inte elegant, men effektivt.

    Källhanteringen är också bedrövlig. Man kan inte visa något med svepande hänvisningar till lagar och förordningar – frågan är här exakt vilka textdelar som visar att Vänersborgs lösning är den enda tänkbara (eller bästa) lösningen.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: